FRĂ N TESLA TILL CONSAT
BORN TO DRIVE

RACING TEAM PĂ
ISLE OF MAN TT
NU FLER
INGENJĂRER ĂN NĂ GONSIN
EMBEDDED DESIGN VĂXLAR UPP
CONSAT HALVERAR ENERGIFĂRBRUKNINGEN HOS RUAG SPACE
SAMARBETE FĂR FRAMTIDENS FORDONSLĂSNINGAR
![]()
BORN TO DRIVE

RACING TEAM PĂ
ISLE OF MAN TT
NU FLER
EMBEDDED DESIGN VĂXLAR UPP
CONSAT HALVERAR ENERGIFĂRBRUKNINGEN HOS RUAG SPACE
SAMARBETE FĂR FRAMTIDENS FORDONSLĂSNINGAR

tt det rÄder högtryck i branschen har knappast undgÄtt nÄgon. För oss pÄ Consat har den senaste perioden varit riktigt bra. Vi har vÀxt med fler medarbetare Àn pÄ flera Är, alla vÄra bolag utvecklas positivt och antalet förfrÄgningar Àr förmodligen all time high!
Consat Àr nu pÄ 18:e plats bland de 50 största bolagen inom industriteknik i Sverige och som privatÀgt Àr vi topp 5! Det gÀller dock att inte bara kortsiktigt dras med utan vi vill ocksÄ passa pÄ att förbÀttra oss nÀr möjligheten nu finns. Vi har tidigare tagit kliv kring ett nytt
Intranet baserat pÄ Sharepoint, Office 365, nyutvecklad CV-databas, ny hemsida mm. För att ytterligare öka vÄr effektivitet sÄ inför vi, i början av Q2, Unit4 som nytt ekonomi- och affÀrssystem och alldeles nyligen har vi precis
bytt telefonisystem och operatör till Telavox. UtmÀrkande för dessa system Àr att vi uppnÄr centrala förbÀttringar men systemen Àr ocksÄ betydligt modernare sÄ det blir enklare för anvÀndarna, t ex genom moderna appar.
För att Ànnu bÀttre dra nytta av vÄra olika bolags styrkor och förmÄgor har vi ocksÄ fördjupat det övergripande ledningsarbetet bolagen emellan. Det ger tydliga fördelar vad gÀller nya kunder men ocksÄ att vi kan komma till beslut snabbare vid övergripande frÄgestÀllningar.
Allt blir dock inte effektivare. Som företag drabbas man stĂ€ndigt av nya pĂ„lagor och krav. Senast ut Ă€r GDPR som i grunden helt klart har ett gott syfte men som för âvanligaâ bolag innebĂ€r ett omfattande arbete. Under ledning av Marika SĂ€rnblom pĂ„ Consat Data
har vi dock kommit igÄng i tid för att vara vÀl förberedda nÀr lagen trÀder i kraft.
Vad gĂ€ller ökad effektivitet sĂ„ har Consat SES som arbetar med energieffektivisering av kommersiella fastigheter verkligen kommit igĂ„ng. I förra numret gav vi er en âcliff hangerâ till detta nummer och nu kan vi med rĂ„ge presentera detta. Under förra Ă„ret blev det klart att Consat SES kommer att energieffektivisera Ruags kontor som Ă€r en fastighet i Klöverns bestĂ„nd. Fastigheten Ă€r mycket komplex med renrum, klimatzoner och labb. Tveklöst ett riktigt prestigeprojekt bĂ„de vad gĂ€ller teknik och omfattning. I detta nummer har vi en mer ingĂ„ende artikel.
Consat Engineering har haft en mycket positiv tillvÀxt under 2017 och 2018 ser inte ut
att bli sÀmre. Teamen Àr i bra balans och vÀl organiserade för tillvÀxt bÄde vad gÀller fler medarbetare och spÀnnande projekt.
Vi har glÀdjen att meddela att El & System utökar med en ledare hos Ragnar Hallgren vid namn Anna Edin. Anna kommer att ta hand om Embedded Design tillsammans med Ragnar vilket innebÀr att Ragnar kan lÀgga mer fokus pÄ affÀrsomrÄdesutveckling och försÀljning för hela avdelningen. LÀs mer om Anna i artikeln i detta nummer.
Det Àr ocksÄ kul att se StockholmsgÀnget som gÄr som tÄget bÄde vad gÀller uppdrag hos kund och fastprisprojekt.
VĂ„r visionverksamhet under Andreas Svensson pĂ„ IndustriTeknik breddar utbudet mot skogsindustrin genom ett övertagande av RosĂ©ns Vision AB:s produktplattform. Jonas Olsson Ă€r en av utvecklarna bakom systemet och hans nya arbetsplats Ă€r i Team CQV from Ă„rsskiftet, -vĂ€lkommen Jonas! ĂverlĂ„telsen av mĂ€tsystemet Roscan till Consat omfattar samtliga kunder, kĂ€llkod, certifikat, referensinstallationer, dokumentation, mm.
2018 blir dessutom Äret dÄ nya 3-Äriga affÀrsplanen sÀtts i sjön. Resan med stort R planeras för fullt!
Consat Telematics expanderar pÄ nya marknader. Under slutet av 2017 startade vi vÄrt Consat Australia Inc pÄ grund av tillströmningen av nya förfrÄgningar efter den lyckade introduktionen av B-Line i Sydney. Australien Àr tveklöst en oerhört intressant marknad för
vÄra system och vi ser med stor spÀnning fram emot kommande affÀrer. Vi vÀxer Àven i Kanada, i Norge men ocksÄ i Sverige vilket sÄklart Àr fantastiskt kul.
Consat Data fortsÀtter att öka antalet externa kunder och i samband med att vi utökat loka lerna pÄ vÄrt kontor i Partille har Consat Data kunnat flytta in i en större del vilket passar bra för bolagets nya satsning inom telefoni. I samband med att vi gick över till Telavox föll det sig inte sÀmre Àn att Consat Data nu Àr ÄterförsÀljare av Telavox!
Jag har sagt det tidigare men sÀger det igen, jag Àr helt övertygad om att det omöjligtvis finns nÄgot annat företag i Sverige som i förhÄllande till vÄr storlek hÄller pÄ med lika mÄnga och spÀnnande projekt som vi gör! Vi Àr tveklöst unika och vÄr framgÄng sker till stor del genom innovation kombinerat med ett effektivt ingenjörsarbete.

OMSLAGET:
Lego firar 60 Är!
Vi mÄste dock bli bÀttre pÄ att sprida vÄrt budskap och som ett led i detta ökar vi vÄr exponering i sociala medier. Tveka inte att hjÀlpa till att gilla och dela nyheter som ni uppskattar.
VÄr största gemensamma utmaning ligger fortfarande i att hitta fler medarbetare, sÄ kom gÀrna med tips. Tack alla för vÀl utfört arbete!
Martin Wahlgren
Koncern VD, Consat AB
I decennier har ingenjörer formats ifrÄn unga Är nÀr dom skapat och byggt med Lego. Likt Lego inspireras ocksÄ professionella branscher att med ett smart plattformstÀnk enkelt Ästadkomma olika varianter oavsett om det handlar om nya bilmodeller, industrirobotar eller mjukvara sÄsom tex mobilappar.
Foto: Karl Bane
För flera Àr det kanske första gÄngen som ni lÀser ConText. ConText Àr tidskriften som tar sig tid att berÀtta mer i detalj om vÄra innovativa och utmanande projekt och inte minst hur det Àr att arbeta pÄ Consat. VÄr ambition Àr att med hjÀlp av intressanta artiklar och bra bildmaterial beskriva och lyfta fram i vilka sammanhang Consat verkar.
Ansvarig utgivare: Martin Wahlgren
Chefredaktör: Martin Wahlgren
Textredaktör: Mattias Johnsson
Redaktionssekreterare: Gabriella Wendt
Formgivning: Happy Camper ReklambyrÄ
Tryck: Billes Tryckeri

CONSAT ENGINEERING
Anna Edin delar sedan Ärsskiftet ansvaret för affÀrsomrÄdet Embedded Design pÄ Consat Engineering med Ragnar Hallgren.
Anna har jobbat med projektledning i mÄnga Är pÄ multinationella konsultbolaget Xdin/Alten och dÀrefter pÄ det mindre konsultbolaget Technogarden.
-VĂ€gen till Consat började med att Andreas Eklöf, som Ă€r grĂ€nssnittsdesigner pĂ„ Consat IT & Mobilitet, delade en lĂ€nk pĂ„ Linkedin till platsannonsen för den hĂ€r tjĂ€nsten, berĂ€ttar Anna. Andreas och Anna Ă€r gamla barndomskompisar frĂ„n Herrljunga. Hon mailade honom och frĂ„gade lite mer om tjĂ€nsten och om Consat. Han beskrev företaget: Ett privatĂ€gt bolag, vĂ€ldigt familjĂ€r och bra kĂ€nsla och dessutom berĂ€ttade han att Ragnar Hallgren, som Ă€r ansvarig för affĂ€rsomrĂ„det Elektronik och System dĂ€r Embedded Design ingĂ„r, Ă€r âvĂ€rldens bĂ€sta killeâ.
-Det lÀt ju helt rÀtt! SÄ jag skickade in min ansökan, sÀger Anna.
Hon hade bestÀmt sig för att söka sig till ett lite mindre företag med platt och öppen organisation, ett stÀlle dÀr man kunde vÀxa och dÀr det inte var vattentÀta skott mellan avdelningarna.
-Jag hade redan ett par andra tjÀnster pÄ gÄng, men jag fick vÀldigt bra kÀnsla nÀr jag kom hit pÄ en första intervju med Ragnar, berÀttar Anna.
-Sedan trÀffade jag Magnus Ohlsson (VD för Consat Engineering) och fick ocksÄ dÄ en bra kÀnsla. För mig Àr det viktigt att bÄde stÀmningen pÄ företaget och de nÀrmaste cheferna och kollegorna kÀnns rÀtt och sÄ var det verkligen hÀr, sÀger Anna.
-Jag hade dessutom hört i princip samma saker om bÄde Consat och Ragnar Hallgren frÄn andra i nÀtverket, sÀger hon.
Efter en ganska lĂ„ng och âseriösâ rekryteringsprocess dĂ€r bĂ„de Anna och Consat fick lĂ€ra kĂ€nna varandra kunde hon sĂ„ efter nyĂ„r flytta in i sitt nya kontor i Consats lokaler pĂ„ Lindholmen. Anna kommer att dela ansvaret för Embedded Design med Ragnar Hallgren, som samtidigt har rollen som affĂ€rsutvecklingschef för hela omrĂ„det Elektronik & System. Hon kommer att jobba med bĂ„de personalansvar för avdelningens konsulter och sĂ€ljarbete för att utveckla verksamheten.
âFör mig Ă€r det viktigt att bĂ„de stĂ€mningen pĂ„ företaget och de nĂ€rmaste cheferna och kollegorna kĂ€nns rĂ€tt och sĂ„ var det verkligen hĂ€r.â
BORN TO DRIVE
TEXT MATTIAS JOHNSSON FOTO MATTIAS JOHNSSON
TĂ€nk. En vanlig bil â precis som den du kanske kör sjĂ€lv idag, som sjĂ€lv rullar ut frĂ„n fabriken dĂ€r den byggdes och kör till en ledig uppstĂ€llningsplats eller trailer för vidare transport. Forsk ningsprojektet Born to Drive har visat att moderna bilar ofta innehĂ„ller allt som krĂ€vs för att automatisera intern transport av en nybyggd bil.
Det talas mycket om sjÀlvkörande bilar nu, bÄde i media och i fordonsbranschen, men med det menar man nÀstan alltid bilar med omfattande teknik och sensorer för att framför allt sÀkert klara utmanande och varierande situationer i normal trafik. En försmak av helt förarlösa fordon pÄ framtidens vÀgar och stadsgator.
Vad som hittills förbisetts Ă€r att Ă€ven âicke-sjĂ€lvkörandeâ bilar idag faktiskt kan köra sjĂ€lva, Ă€ven om de inte Ă€r tillrĂ€ckligt medvetna eller smarta för att fĂ„ rulla sjĂ€lva ute i trafiken. SĂ„ lĂ€nge de följer en planerad rutt i lĂ„g hastighet rĂ€cker det med relativt normal utrustningsnivĂ„ för att den nybyggda bilen ska klara sina interna transporter pĂ„ fabriksomrĂ„det, utan förare. HĂ€r finns pengar att spara.


Born To Drive initierades av Consat och har genomförts som ett FFI/Vinnova projekt med Ätta bolag frÄn Göteborgs fordonskluster. Utöver Consat sÄ har Actia, Combitech, Rise, Semcon, Trafikverket, VTI och Volvo Cars medverkat.
BORN TO DRIVE forts.
lemmarna Consat, Semcon, Combitech, Actia, VTI, Victoria och Volvo
Cars samarbetat i det hĂ€r projektet, som bĂ„de bevisat att konceptet hĂ„ller i praktiken - och att det gĂ„r utmĂ€rkt att samarbeta över företagsgrĂ€nserna. Ăven om projektets huvudsyfte varit att analysera de möjliga effektivitetsvinsterna med den hĂ€r typen av autonomt styrda bilar i bilproduktionen, och att bevisa att det rent praktiskt kan genomföras, sĂ„ har det Ă€ven ingĂ„tt en analys av sjĂ€lva samarbetet mellan företagen. Statliga Vinnova har delfinansierat Born to Drive-projektet för att stĂ€rka samarbete och innovation runt autonom teknik i regionen.
Martin Wahlgren berÀttar:
â Vi har i det hĂ€r projektet satt en horisont pĂ„ tvĂ„ Ă„r framĂ„t. Det betyder att det hela ska fungera för nĂ€stan alla bilar tvĂ„ Ă„r framĂ„t i tiden. Den testbil vi anvĂ€nt i projektet Ă€r relativt vĂ€lutrustad men om tvĂ„ Ă„r kommer i princip alla bilar som lĂ€mnar Volvos fabrik ha de nödvĂ€ndiga funktionerna för att detta ska fungera, sĂ€ger han.
â De bilarna kommer att ha nĂ€tuppkoppling, GPS, elektriskt styrservo, elektriska aktuatorer för vĂ€xling, gas och broms â och system för att upptĂ€cka hinder framför bilen. Det Ă€r allt som behövs för att köra ut frĂ„n produktionslinan till en parkeringsplats pĂ„ omrĂ„det, i vĂ€ntan pĂ„ vidare transport, berĂ€ttar Martin.
Projektet Àr nÀr detta skrivs i slutfasen. De sjÀlvkörande funktionerna har testats och demonstrerats pÄ konceptnivÄ. Och trots att det hela bygger pÄ relativt enkla prototyplösningar, dÀr mycket fÄ av funktionerna i den testbil man lÄnat av Volvo Cars anvÀnds, har allt fungerat som tÀnkt. Bilen, en XC90, har med hjÀlp av
enbart GPS (se faktaruta) kunnat följa rutter och parkera exakt â pĂ„ kommando frĂ„n det trafikledningssystem som ocksĂ„ tagits fram i projektet.
âVi har realiserat det hĂ€r pĂ„ ett prototypmĂ€ssigt sĂ€tt och Ă€ndĂ„ fungerar det vĂ€ldigt bra, sĂ€ger Martin med tydlig stolthet i rösten. Det har till och med varit lĂ€ttare att köra Ă€n vi trodde frĂ„n början!
Under hela projektets gÄng har det nuvarande arbetssÀttet med förare som kör bilarna inom fabriksomrÄdet analyserats för att man ska kunna bedöma de möjliga besparingarna.
â Vi visste en del om möjligheterna till förbĂ€ttringar men ju mer vi lĂ€rt oss om dagens arbetssĂ€tt, desto större har de uppenbara vinsterna med Born to Drive-automation blivit, berĂ€ttar Martin.
De inblandade företagen samarbetade för att planera systemarkitekturen, kommunikationsgrÀnssnitt mellan fordon och trafikledning, och uppdelning av arbetet i separata arbetspaket. Arbetsuppgifterna fördelades pÄ de olika deltagarna för att utnyttja varje företags starka sidor.
Niklas Sundin pĂ„ Consat Embedded Design ledde arbetet i âdefinitionsfasenâ, i det viktiga första arbetspaketet dĂ„ planerna för hela projektet togs fram, inklusive de olika koncepten för att lösa grunduppgifterna.
â DĂ„ tog vi - i samarbete med Volvo Outbound Logistics, fram planer pĂ„ vilka flöden vi ville förenkla pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet. En annan del i den hĂ€r fasen var att identifiera vilken teknik som finns i fordonen under den horisont projektet tittar pĂ„ â om vi tĂ€nker oss en industrialisering 2020 â vilken teknik finns i bilarna dĂ„? BerĂ€ttar Niklas.
â Det kommer till exempel in standarder för sĂ€kerhetskrav, som Euro
NCAP, vilket krĂ€ver till exempel framĂ„triktad kamera â vilket styr standardbilarnas utrustning, och sĂ„ vidare, berĂ€ttar Niklas.
â IdĂ©n för första arbetspaketet var att titta pĂ„ konceptuella lösningar baserade pĂ„ den teknik som kommer finnas i bilen nĂ€r vi tĂ€nker oss industrialiseringen av den hĂ€r lösningen â i första hand 2020, men Ă€ven Ă€nnu lĂ€ngre fram i tiden. Sedan skrev vi en rapport som satte upp ramen för projektet. I arbetspaket tvĂ„ tog implementationen av de hĂ€r koncepten vid.
â Av olika anledningar kunde vi inte anvĂ€nda systemen inuti testbilen vi lĂ„nade av Volvo, istĂ€llet fick vi ett grĂ€nssnitt dĂ€r vi kunde styra bilens rattvinkel, gas, broms och sĂ„ vidare, men inte komma Ă„t kameror eller andra system., berĂ€ttar Niklas.
â IstĂ€llet byggde vi vĂ„rt demosystem i en hĂ„rdvara frĂ„n Actia, frĂ„n samma familj som den som sitter i bilen. Den hĂ„rdvara som idag sitter i bilen kan fĂ„ den nödvĂ€ndiga RTK GPS-funktionen med en uppdatering av mjukvaran, sĂ„ det hela fungerar Ă€ven i dagens vĂ€lutrustade Volvobilar, sĂ€ger Niklas.
I arbetspaket tvĂ„ var det alltsĂ„ dags att realisera koncepten i mjukvara â bĂ„de i testfordonet och i trafikledningssystemet.
â DĂ„ var jag inte lĂ€ngre ledare utan mer tekniskt sammanhĂ„llande nĂ€r det gĂ€llde utveckling och arkitektur, berĂ€ttar Niklas.
â Vi satte upp en funktionell arkitektur â vad var det för funktioner som behövde lösas? Och hur relaterade de till varandra? Hur skulle vi realisera det hĂ€r i mjukvaruarkitekturen?
â Vi valde att jobba i ett Ross-ramverk (Ross Ă€r ett utvecklingsramverk för mjukvara) som gav ett grundtĂ€nk i arkitekturen, dĂ€r vi kunde placera ut funktionerna och dela ut och jobba med dessa pĂ„ ett bra sĂ€tt, berĂ€ttar Niklas
âVi har i det hĂ€r projektet

hjĂ€lp av âreferensâ-GPS, sĂ„ kallad Real Time Kinetics/RTK GPS (se faktaruta). En stabil styrning med denna enda och relativt enkla navigationsfunktion visade tydligt hur lite ombordutrustning som faktiskt krĂ€vs för exakt navigering inom ett avgrĂ€nsat, inhĂ€gnat omrĂ„de utomhus.
Eftersom testfordonets inbyggda kameror inte var tillgÀngliga för projektet, lade man till en egen kamera i vindrutan för att kunna demonstrera enkla sÀkerhetsfunktioner för att stoppa bilen dÄ hinder upptÀckts av kameran. I en skarp lösning skulle förstÄs alla fordonets sÀkerhetssystem anvÀndas för att maximera bÄde sÀkerhet, parkeringsprecision och för att öka redundansen i navigeringen.
satt en horisont pĂ„ tvĂ„ Ă„r framĂ„t. Det betyder att det hela ska fungera för nĂ€stan alla bilar tvĂ„ Ă„r framĂ„t i tiden.â
Filip Bertilsson, som började pÄ Consat Embedded Design förra sommaren, blev involverad i projektet i andra arbetspaketet. Han arbetade pÄ fordonsmjukvaran i testbilen, tillsammans med utvecklare frÄn Combitech och Semcon. Mycket av arbetet handlade om att skruva till styrlagarna och experimentera för att kunna köra rakt och stabilt med RTK GPS som enda navigationslösning.
â HĂ„rdvaran vi lade till i testbilen âkameran, telematiknoden (datorn) och sĂ„ vidare, motsvarar ju funktioner som finns i bilen, sĂ„ Ă€ven om demobilen har extra hĂ„rdvara behövs ingen sĂ„dan i en riktig bil med den hĂ€r funktionaliteten, berĂ€ttar Filip.
â Konceptet bygger ju pĂ„ att mjukvaran ska finnas i bilen, och nĂ€r bilen Ă€r i transportlĂ€ge som den Ă€r nĂ€r den kommer ut frĂ„n fabriken, sĂ„ ska Born to Drive-mjukvaran vara aktiv. Sedan nĂ€r man lĂ€mnar transportlĂ€get ska det inte gĂ„ att aktivera de sjĂ€lvkörande funktionerna, förstĂ„s, sĂ€ger Filip.
â Det hela har funkat förvĂ„nansvĂ€rt bra. Vi har ju kört testrutterna, jag vet inte hur mĂ„nga hundratals gĂ„nger vi kört men det Ă€r mycket, berĂ€ttar Filip.

RTK krÀver en viss typ av GPS-chip.
I den styrenhet som Actia levererar till Volvo sÄ anvÀnds just detta chip, sÄ för Volvo finns inget tekniskt hinder för att addera Born to Drive-funktionerna.
â RTK fungerar vĂ€ldigt bra positioneringsmĂ€ssigt. Vi anvĂ€nder ingen sĂ€rskilt dyr hĂ„rdvara och fĂ„r Ă€ndĂ„ bara nĂ„gon enstaka centimeter i positioneringsfel. Basstationen ska tĂ€cka en radie pĂ„ en mil, sĂ„ stora omrĂ„den kan tĂ€ckas in med den hĂ€r höga precisionen, berĂ€ttar Filip.
â Den delen har funkat vĂ€ldigt bra â sĂ„ bra att nĂ€r vi testkörde hos Volvo i somras nĂ€r det var varmt, grĂ€vde bilen gropar i asfalten eftersom den svĂ€ngde med hjulen exakt pĂ„ samma stĂ€lle under varje testkörning, berĂ€ttar Filip och skrattar.
â Det kluriga har varit regleringen av styrningen â att undvika sjĂ€lvsvĂ€ngning
i regleringen runt âruttlinjenâ, och det tog ett tag att fixa. Vid de första demonstrationerna svĂ€ngde bilen lite fram och tillbaka men nu vid senaste visningen hade vi fixat det och nu kör den rakt och snyggt och stabilt i kurvorna, och skulle bilen mot förmodan avvika frĂ„n rutten stannar den förstĂ„s, berĂ€ttar Filip.
â Skulle vi bygga det hĂ€r skarpt sĂ„ skulle vi förstĂ„s addera fler sensorer för positioneringen â man kan anvĂ€nda kamerorna till mycket, anvĂ€nda avstĂ„ndssensorer och sĂ„, sĂ€ger han.
Born to Drive-testbilen kör visserligen autonomt, efter en rutt som laddats ned frÄn trafikledningssystemet, men den kontrolleras Àven aktivt av det systemet. Trafikledningen kan pÄ det sÀttet hÄlla koll pÄ var alla bilar Àr och deras status, för att automatiskt undvika trafikstockning.
Bilens rutter som bilen fÄr frÄn trafikledningssystemet Àr indelade i sektioner och trafikledningssystemet mÄste godkÀnna att den fortsÀtter in i nÀsta sektion, berÀttar Filip.
âDen delen har funkat vĂ€ldigt bra â sĂ„ bra att nĂ€r vi testkörde hos Volvo i somras nĂ€r det var varmt, grĂ€vde bilen gropar i asfalten eftersom den svĂ€ngde med hjulen exakt pĂ„ samma stĂ€lle under varje testkörningâ

â Martin [Wahlgren] har ju hela tiden varit övertygad om att det Ă€r möjligt. NĂ€stan varenda gĂ„ng jag trĂ€ffat honom har han sagt att det ska bli skönt att bevisa för tvivlarna att det hĂ€r konceptet funkar, sĂ€ger Filip och skrattar.
Samarbetet med Semcon och Combitech fungerade bra, tycker Filip. â Ja, vi som satt i utvecklingsteamet för bilen jobbade dels enskilt pĂ„ vĂ„ra respektive kontor och sedan trĂ€ffades vi tre-fyra dagar i veckan. Vi och Combitech sitter ju i samma byggnad (pĂ„ Lindholmen) och Semcon ligger ju pĂ„ andra sidan LindholmsallĂ©n â sĂ„ det Ă€r nĂ€ra, berĂ€ttar han.
Helt i linje med att varje företag skulle tilldelas uppgifter utifrÄn sin speciella kompetens, fick Consat Telematics AB
- en framgÄngsrik producent av telematiksystem för kollektivtrafik - i uppdrag att bygga ett trafikledningssystem för Born to Drive. Med sitt omfattande och mycket stabila telematiksystem i grunden var Consat Telematics nÀrmast unikt rustat att omsÀtta planerna i praktiken.
Detta trafikledningssystem kommunicerade med testfordonet med hjÀlp av ett protokoll som tagits fram av Actia, vars specialitet ju Àr telematiknoder (uppkopplade datorer) i fordonen.
DÄ trafikledning Àr en mycket central funktion i ett sÄdant hÀr system tog man pÄ Telematics först fram förslag pÄ framtida funktionalitet. DÀrefter utvecklades det mycket enklare system som demonstrationsbilen behövde för att visa konceptets giltighet.
Karl Bane, som Àr grÀnssnittsdesigner pÄ Consat Telematics, producerade
en rad skisser och applikationsmockar över möjliga funktioner i en skarp applikation. Avancerade funktioner som dynamisk ruttilldelning för fordon - sĂ„ de kan utnyttja för tillfĂ€llet tillgĂ€ngliga vĂ€gar optimalt, automatisk och sĂ€ker trafikkontroll för âköhanteringâ av stora bilflöden, och tilldelning av parkeringsplatser utifrĂ„n varje producerad bils behov av framtida transport, Ă€r bland de funktioner som planerats för en framtida skarp Born to Drive-trafikledning. Trafikledningen skulle alltsĂ„ kunna kommunicera direkt med logistiksystemet och se till att varje bil kört till rĂ€tt plats i precis rĂ€tt tid, pĂ„ ett optimalt sĂ€tt.
En sĂ„dan trafikledningsapplikation skulle alltsĂ„ till stora delar bli helt automatisk, med bara övervakning och âproblemlösningâ kvar som manuell aktivitet.
BORN TO DRIVE forts.
Den kraftigt förenklade trafikledningsapplikationen med webgrÀnssnitt som producerades för demonstrationen
med XC90-testbilen kunde förstÄs bara innehÄlla det nödvÀndigaste: Positionering, fordonsstatus, visning av inmÀtta körvÀgar (rutter), visning av felkoder etc. (se bilden). Trafikledningssystemet anvÀndes ocksÄ för att tilldela testfordonet rutter och styra det med enkla kommandon.
I ett enkelt grÀnssnitt med en tydlig kartbild över rutter och parkeringsplatser kan valfritt antal fordons position och status övervakas i denna enkla demoapplikation.
Oscar Rosenstam var Consat Telematics projektledare för Born to Drive.
â Ur vĂ„r synvinkel har det hĂ€r varit ett vĂ€ldigt öppet projekt, dĂ€r vi kunnat pĂ„verka mycket, sĂ€ger Oscar.
â De andra parterna hade ju mycket fokus pĂ„ fordonsfunktionerna och det hĂ€r trafikledningssystemet ligger ju vĂ€ldigt nĂ€ra det vi gör till vardags, berĂ€ttar han.
â Vi tittade frĂ„n början mycket pĂ„ synergieffekterna för att Ă€ven Ă„teranvĂ€nda sĂ„dant vi utvecklat i det hĂ€r projektet för att förbĂ€ttra vĂ„r vanliga produkt. Det finns mĂ„nga beröringspunkter âsom âYard managementâ alltsĂ„ hantering av bussdepĂ„er, vilket mĂ„nga av vĂ„ra kunder frĂ„gat om, sĂ€ger Oscar.
â Det system vi tog fram i projektet till slut blev ju betydligt enklare â förinmĂ€tta rutter och positionering. Att ta steget upp till de avancerade funktioner vi tĂ€nkt oss tar ju tid men det skulle inte vara svĂ„rt för oss, sĂ€ger han.
â Vi hade möten med Volvo [Outbound Logistics] för att förankra vĂ„ra funktioner i verkligheten. De har ju ett system idag som specificerar var en bil ska stĂ„ vid en viss tidpunkt. Svagheten
med det systemet idag Àr att de inte vet att bilen verkligen stÄr dÀr, och det skulle ju Àven vÄrt enklare demosystem lösa, inklusive status för brÀnsle, batteri och felkoder, sÀger Oscar.
Lars Larsson pÄ Consat Telematics tog fram systemfunktionaliteten bakom webgrÀnssnittet och kommunikationen med fordonen, över Actias kommunikationsprotokoll.
Andreas Eklöf, som tillsammans med Karl Bane arbetat med grĂ€nssnittet för trafikledningsapplikationen, fick Ă€ven jobba sig runt de rent praktiska problemen kopplade till kartpresentation av sĂ„ hĂ€r exakt utomhusnavigering. Den kartbild över testomrĂ„det som först producerats utifrĂ„n tillgĂ€ngliga satellit-/flygfoton visade sig nĂ€mligen inte stĂ€mma â omrĂ„det hade byggts om efter bilderna tagits.
â Vi löste det rent praktiskt genom att Filip parkerade testbilden pĂ„ en parkeringsplats och tog en skĂ€rmdump av trafikledningsapplikationen. Sedan ritade jag om kartbilden utifrĂ„n hur mĂ„nga parkeringsplatser det fanns i rad och anvĂ€nde skĂ€rmdumpen som referens för parkeringsplatsernas exakta position, berĂ€ttar Andreas.
Born to Drive har varit ett lyckat projekt pÄ mÄnga plan.
â Ja, det har varit jĂ€ttekul, berĂ€ttar Martin Wahlgren.
â Alla inblandade pĂ„ Consat har tagit sig an sina uppgifter med precis den passion vĂ„rt företag har som sin ledstjĂ€rna. Och att jobba för att göra en bra idĂ© till verklighet â och dessutom i nĂ€ra samarbete med företag som annars ofta Ă€r konkurrenter, har varit verkligt inspirerande, sĂ€ger han.
Intresset har dessutom varit stort i branschen. Artiklar i sÄvÀl Dagens Industri som Göteborgs-Posten har gjort att mÄnga utanför fordonsindustrin fÄtt
RTK, eller âReal Time Kineticsâ Ă€r en smart teknisk lösning för att anvĂ€nda satellitbaserade navigationssystem, som till exempel GPS, för lokal positionering med extremt hög precision. Det hela bygger pĂ„ att en basstation (vars position Ă€r exakt definierad och fast), tar emot satelliternas bĂ€rvĂ„g, istĂ€llet för sjĂ€lva navigationssignalen - och i realtid skickar ut information om dess fas till de GPS-enheter som ska positioneras, över lĂ€mpligt radionĂ€t.
GPS-enheterna mĂ€ter Ă€ven de bĂ€rvĂ„gornas fas - och jĂ€mför med realtidsinformationen frĂ„n basstationen. Fordonen kan genom att jĂ€mföra fasinformationen positionera sig relativt gentemot basstationen med en precision pĂ„ plus minus nĂ„gon centimeter â mycket bĂ€ttre Ă€n den normala GPS-precisionen och mer Ă€n tillrĂ€ckligt för att kunna köra, och parkera, en bil.
lÀra sig lite mer om bÄde Consat - och den potentiella kraften i dagens bilar. Teamet har i kölvattnet efter det hÀr projektet dessutom bjudits in till flera internationella konferenser, som till exempel ITS World Congress i Montreal, för att berÀtta om Born to Drive.
â Det hĂ€r Ă€r bara början, sĂ€ger Martin Wahlgren och ler.

âTeamet har i kölvattnet efter det hĂ€r projektet dessutom bjudits in till flera internationella konferenser, som till exempel ITS World Congress i Montreal, för att berĂ€tta om Born to Driveâ
TEXT JOAKIM JOHANSSON [ BORG & OWILLI AB] FOTO JOHAN EKBERG
Arccore och Consat arbetar â sida vid sida â för att utveckla
framtidens fordonslösningar. Bolagen kompletterar varandra i frÄga om inriktning och kunskaper. Samarbetet ska nu bana vÀg för ytterligare tillvÀxt.
Expertbolaget Arccore levererar lösningar och tjÀnster till fordonsindustrin, bland annat egenutvecklade mjukvarulösningar baserade pÄ AUTOSAR-standarden för inbyggd elektronik i fordon. Samarbetet med Consat har pÄgÄtt under en lÀngre tid:
â Consat arbetar antingen med kundernas outsourcade projekt eller som en del i kundens egna utvecklingsteam. Samarbetet med Arccore har inneburit att de varit bĂ„de vĂ„r kund och vĂ„r samarbetspartner, berĂ€ttar Ragnar Hallgren, Business Development Manager Elektronik och System hos Consat. Utbytet mellan bolagen har vĂ€xt i takt med att Arccore tar sig an mer av den globala fordonsmarknaden. I dag har Consat ett större Ă„tagande med flera team involverade i Arccores projekt:
â NĂ€r man som bolag har kĂ€nt varandra sedan lĂ„ng tid tillbaka och i handling kunnat bygga upp ett ömsesi-
digt förtroende, dÄ finns förutsÀttningar för att ocksÄ utveckla nya samarbetsformer. Consat och Arccore Àr tvÄ bolag som kulturellt liknar varandra vÀldigt mycket och det underlÀttar givetvis i vÄra gemensamma projekt, berÀttar Ragnar Hallgren.
Michael Svenstam Ă€r vd för Arccore. Ăven han understryker vikten av att bolagen delar vision och teknikpassion:
â Vi söker samarbeten med bolag som redan frĂ„n början har en inriktning som passar oss och en teknikbakgrund som liknar vĂ„r. För att fortsĂ€tta att vĂ€xa Ă€r vi beroende av partners som kan vĂ„ra produkter och den typ av teknologi som vi stĂ„r för. Consat Ă€r en perfekt âmatchâ och Ă€r dĂ€rför en av de partners som vi ocksĂ„ anvĂ€nder i vĂ„ra internationella projekt, sĂ€ger Michael Svenstam. Han fortsĂ€tter:
â Vi har ett tydligt fokus pĂ„ fyra verksamhetsomrĂ„den inom fordon: lösningar för autonom körning, infotainmentsystem, elektriska powertrainlösningar inklusive komponenter till elektrifierade fordon, samt slutligen
ett omrĂ„de som vi kallar âsystem av systemâ. HĂ€r kopplar vi ihop delsystem med varandra som i sin tur kan bilda större system. Inom dessa fyra omrĂ„den kommer vi att fortsĂ€tta investera i produktutveckling och bygga vidare pĂ„ vĂ„r globala plattform med tillhörande utvecklingsverktyg.
Consats erfarenhet av kompletta fordonssystem passar bra ihop med Arccores mer nischade, specialistingÄng och hÀr finns affÀrer att hÀmta, menar Michael Svenstam:
â Det Ă€r en mĂ„lsĂ€ttning som vi har â att vi kan ta samarbetet Ă€nnu lĂ€ngre och tillsammans med Consat hitta gemensamma kunder. Ambitionen Ă€r att kunna arbeta med case som har en helt gemensam karaktĂ€r och dĂ€r vi kan utnyttja Consats bredare ingĂ„ng. Vi pĂ„ Arccore stĂ„r för en plattformsprofil och har inte sĂ„ mycket applikationsdomĂ€nkunskap â och vi vill inte heller ha det. Samtidigt har Consat inte samma globala spridning som vi har, dĂ€rigenom öppnar samarbetet dörrar för bĂ„da parter.

Ragnar Hallgren delar slutsatsen:
â KĂ€rnan Ă€r att vi kĂ€nner varandra sĂ„ pass vĂ€l och har en förstĂ„else för hur vi ska anvĂ€nda varandra i projekten. Det hĂ€r Ă€r ett samarbete som Ă€r mer Ă€n bara pĂ„ ett papper, det Ă€r grundat i nĂ„got djupare. För Consat ger samarbetet ocksĂ„ en intressant möjlighet till breddning mot fler internationella kunder, sĂ€ger Ragnar Hallgren.
Ett samarbetsomrÄde som kommer att vÀxa ytterligare Àr den relativt nya marknaden för sjÀlvkörande fordon. Michael Svenstam berÀttar att parterna redan i dag arbetar med flera projekt inom detta fÀlt dÀr de fÄr förstÀrkning av Consats ingenjörsteam. Och förstÀrkningarna behövs. Det Àr nÀmligen
kompetensförsörjningen som Àr avgörande för att kapitalisera pÄ den starka stÀllning som Arccore har byggt upp:
â Vi vĂ€xer med runt 30â50 procent i omsĂ€ttning per Ă„r och dĂ„ krĂ€vs det en motsvarande ökning pĂ„ resurssidan. Vi Ă€r dĂ€rför beroende av partners som kan stödja oss lĂ„ngsiktigt. Det som gör att vi kĂ€nner att vi kan jobba vĂ€ldigt nĂ€ra Consat Ă€r deras vilja och förmĂ„ga att vara flexibla med den typ av affĂ€r som vi bedriver och den höga tillvĂ€xttakt vi har, sĂ€ger Michael Svenstam.
Ragnar Hallgren avslutar:
â BĂ„das vĂ„r förhoppning Ă€r att samarbetet förtĂ€tas ytterligare. Exakt vilken vĂ€g det framtida samarbetet tar Ă€r alltid svĂ„rt att sia om â men potentialen Ă€r tveklöst riktigt stor. Arccore och Consat Ă€r helt enkelt en unikt bra kombination pĂ„ en kraftigt vĂ€xande marknad.
AUTOSAR (AUTomotive Open System ARchitecture) Àr en öppen och standardiserad mjukvarulösning för inbyggd elektronik i fordon. Den har tagits fram gemensamt av sÄvÀl biltillverkare som leverantörer. MÄlsÀttningen Àr bland annat att underlÀtta för innovationer, möjliggöra samarbeten och förenkla underhÄllet av programvara. Svenska Arccore grundades 2009 och erbjuder egenutvecklad mjukvara baserad pÄ AUTOSAR. Bolaget har pÄ kort tid blivit en av vÀrldens ledande leverantörer av AUTOSAR-lösningar.
CONSAT & TEAM BG
TEXT DAN GUSTAFSSON FOTO JOHN BAKER, DAN STENBERG
Under 2017 hade jag förmÄnen och glÀdjen att fÄ följa med till Isle of Man TT som ansvarig mekaniker i team BG för elektronik Ät den ende svenske deltagaren Björn Gunnarsson.
Björn har tÀvlat framgÄngsrikt i TT under flera Är med topp tio placering i det som kallas lightweight och topp tjugo i supersport 600 klassen. 2017 var det första gÄngen som Björn tÀvlade med en stor motorcykel, han kör en BMW S1000RR i klassen Superstock men tÀvlar Àven med samma motorcykel i Superbike och det stora finalracet Senior.
Jag har alltid haft ett brinnande intresse för motorcyklar och jag har sjÀlv tÀvlat i roadracing under mÄnga Är. Jag har ocksÄ kört i Isle of Man TT tvÄ gÄnger. Under min karriÀr har Consat varit med och stöttat och sÄ Àven för team BG. Förberedelser och superkoll pÄ alla detaljer Àr avgörande för att lyckas. Med hjÀlp av den senaste tekniken frÄn BMW Àr min uppgift att hitta optimala instÀllningar för motor och traction control via avancerad loggning.
Racen gÄr pÄ den berömda Mountaincourse pÄ Isle of Man. Detta Àr inte en egentlig bana utan en avstÀngd landsvÀg som bjuder pÄ enorma utmaningar för man o maskin. Banan Àr mer Àn 6 mil lÄng och innehÄller allt man kan tÀnka sig finna pÄ en liten landsvÀg;
dolda kurvor, krön, hÄrnÄlar - och allt detta i en miljö som Àr allt annat Àn förlÄtande. Snitthastigheten över ett varv ligger pÄ hÀpnadsvÀckande 215,6 km/h. Att racen dessutom gÄr över 4 eller 6 varv stÀller stora krav pÄ förarens uthÄllighet och förmÄga att behÄlla koncentrationen. Dessutom innebÀr det att vi som mekaniker mÄste tanka motorcykeln och byta bakdÀck under tidspress (under minuten mÄste det gÄ pÄ, och dÄ har vi inga snabbkopplingar som man har i endurance racing).
Förberedelserna inför ett sĂ„dant hĂ€r race Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt omfattande. TĂ€vlingen gĂ„r i slutet av maj/början pĂ„ juni och det innebĂ€r att vi som boende i den höga nord mĂ„ste Ă„ka utomlands för att kunna trĂ€na och prova ut motorcykeln. Under 2017 var vi pĂ„ tvĂ„ trĂ€ningslĂ€ger, ett i Cartagena i Spanien i mars, och i april var vi pĂ„ Slovakiaring i just det, Slovakien. Trots att bĂ„da trĂ€ningarna stördes av dĂ„ligt vĂ€der och att vi i Slovakien drabbades av en mindre omkullĂ„kning (utan skador) sĂ„ kĂ€nde vi att vi hade börjat fĂ„ lite grepp om den nya hojen. Jag hade dessutom haft det stora nöjet att bli inbjuden till BMW Racing i MĂŒnchen för att under tvĂ„ dagar lĂ€ra mig mer om mjukvaran och
inte minst hur man lÀser detaljerade loggar frÄn körningarna.
NÀr vi sÄ kom till Isle of Man sÄ börjar det hela med en vecka som Àr vikt Ät trÀningar. TyvÀrr sÄ var vÀdret inte alls
Isle of Man Ă€r en ö centralt belĂ€gen i IrlĂ€ndska sjön, 50 kilometer frĂ„n bĂ„de Irland och Storbritannien. Den ingĂ„r i Brittiska öarna och Ă€r en kronbesittning (Crown Dependency) som lyder under den brittiska monarken, men Ă€r inte en del av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Isle of Man Ă€r sjĂ€lvstyrande pĂ„ mĂ„nga omrĂ„den, men försvar och internationella relationer sköts av Storbritannien. Ăns parlament kallas Tynwald. PĂ„ Isle of Man finns tvĂ„ officiella sprĂ„k, Engelska och Manx Gaelic, Ăn har en rik historia med stor anknytning till vikingatidens
Norge, vilket avspeglar sig inte minst i ortsnamn och namnet pÄ parlamentet (jfr. tingvall).


âSnitthastigheten över ett varv ligger pĂ„ hĂ€pnadsvĂ€ckande
215,6
km/h.
Första gÄngen denna berömda motorcykeltÀvling hölls var 28/5 1907 dÄ man tÀvlade pÄ den kortare banan St Johns short course, men frÄn 1911 kör man den lÀngre banan Snaefell mountain course som Àr 37.73miles (60,52 km). Banan bestÄr av avstÀngda landsvÀgar som gÄr genom en varierande miljö, genom stÀder och över höglandet runt berget Snaefell.
TÀvlingen körs under tvÄ veckor, dÀr den första veckan Àr trÀning och den andra veckan körs de olika racen. Man tÀvlar i klasserna Lightweight, Supersport, Superstock, Superbike och veckan avslutas med huvudracet Senior för de allra snabbaste. Dessutom körs det sidvagnsrace och faktiskt sedan nÄgra Är tillbaka ett race för elmotorcyklar.
Det snabbaste varvet nÄgonsin kördes 2016 i Seniorracet av Michael Dunlop, med en snittfart pÄ 215.6 km/h pÄ en BMW S1000RR.
Michael Dunlop Àr för övrigt brorson till den mycket berömde Joey Dunlop som vunnit 26 race pÄ Isle of Man.
Om ni vill fĂ„ en liten uppfattning om hur det Ă€r och nĂ„gra av dom som kör detta fantastiska race, kan jag rekommendera dokumentĂ€ren âcloser to the edgeâ , eller att ni pĂ„ youtube letar onboard filmer för att fĂ„ lite kĂ€nsla av vad det rör sig om. BG-Racing har ocksĂ„ en del material pĂ„ youtube.
med oss under denna vecka sÄ trÀningarna sköts upp, stÀlldes in och förkortades allt för mÄnga gÄnger. Det var nog ett slags rekord i strulig trÀningsvecka pÄ Isle of Man. Det Àr nervpÄfrestande för alla att vÀnta pÄ att dimman skall lÀtta eller att regnet skall upphöra för Isle of Man TT körs inte om det Àr blöta vÀgar, det blir allt för farligt. Det gÀller att ta det som det kommer, vÀdret kan man ju inte göra mycket Ät.
Förutom att köra med den nya BMW:n i dom stora klasserna sÄ körde Björn med en Kawasaki 650 twin i Lightweight-klassen, detta för att fÄ sÄ mycket trÀning som möjligt och Àven för att kunna göra ett bra resultat i en klass dÀr det gÄtt bra tidigare med samma hoj. TyvÀrr bar det sig inte bÀttre Àn att pÄ lördagstrÀningen i slutet pÄ trÀningsveckan sÄ kraschade en medtÀvlare precis framför Björn och det kastades in en skyddsbarriÀr pÄ banan precis framför hans motorcykel, sÄ
Björn slog en rejÀl kullerbytta och fick en strÀckning i nacken. Han fick efter detta startförbud av lÀkaren eftersom han inte kunde vrida huvudet, som ni sÀkert förstÄr sÄ Àr det ett stort handikapp. Björn fick klartecken frÄn lÀkaren att köra Superstockracet pÄ onsdagen, och han gjorde ett försök, men tyvÀrr fick han bryta med svÄra smÀrtor efter tvÄ varv. Detta var ju inte vad vi hade hoppats pÄ men 2017 var trots allt ett testÄr för teamet med den nya hojen och vi har lÀrt oss massor som vi kommer att ha god nytta av under 2018.
Nu startar den nya sÀsongen med trÀning i Spanien i februari dÀr vi kommer att utvÀrdera fjÀdringen med hjÀlp av utökad loggning, och sedan fortsÀtter vi i april pÄ Slovakiaring.
à rets Isle of Man TT gÄr mellan 26 Maj och 8 juni och dÄ Àr vi dÀr igen. Följ oss gÀrna pÄ Facebook, BG-Racing heter sidan och dÀr hittar ni alla nyheter, resultat o annat skoj.




TEXT JOAKIM JOHANSSON [ BORG & OWILLI AB] FOTO FREDRIK ERIKSSON
âFör mig Ă€r det vĂ€ldigt motiverande att fĂ„ arbeta med nĂ„got som verkligen kan göra en skillnad för vĂ€rlden.â
Daan Fokkers karriĂ€r hade tagit honom frĂ„n NederlĂ€nderna till Teslas fabrik i Kalifornien, och vidare till en arbetsintervju hos Consat. VĂ€l dĂ€r fick han frĂ„gan om han kĂ€nde till bolaget sedan tidigare. âAbsolut!â löd svaret. Consats arbete med Volvos C30 hade inte undgĂ„tt honom.
Daan Fokker kommer ursprungligen frÄn NederlÀnderna. Han studerade till civilingenjör med inriktningen mot aerospace, men insÄg att det som intresserade honom mest var elektromobilitet.
â För mig Ă€r det vĂ€ldigt motiverande att fĂ„ arbeta med nĂ„got som verkligen kan göra en skillnad för vĂ€rlden. Jag föredrar att inte arbeta med saker som bara ger en liten procentuell förĂ€ndring. Jag blir för lat om jag inte bryr mig om det som jag arbetar med.
Daan Fokker tog i slutet av studierna sprĂ„nget till den globala elbilsjĂ€tten Tesla och Kalifornien. DĂ€r arbetade han med kylning av batterisystem. Det som egentligen skulle vara en tremĂ„naders praktik förlĂ€ngdes till tolv mĂ„nader av batteriutveckling, följt av ytterligare uppdrag. Han arbetade bland annat med den europeiska utrullningen av Model S. Resan till Kalifornien gav rikligt med erfarenheter â men arbetsklimatet var ofta tufft:
â Sverige Ă€r vĂ€ldigt lagom. Arbetsmiljön Ă€r generellt sett balanserad men Ă€ndĂ„ driven. Det var inte ovanligt att de som arbetade pĂ„ Tesla hade en madrass under skrivbordet. I USA förvĂ€ntas du göra stora personliga uppoffringar för din karriĂ€rs skull och mĂ„nga körde helt enkelt slut pĂ„ sig sjĂ€lva redan efter ett par Ă„r. För mig var det ett av skĂ€len till att inte stanna i Kalifornien.
Daans flickvĂ€n började studera ekologi vid Stockholms universitet. Flyttlasset gick dĂ€rför till Sverige och Daan sökte pĂ„ plats efter en arbetsgivare med en passande profil. Consats arbete med Volvos C30 hade fĂ„tt internationell uppmĂ€rksamhet och hade inte undgĂ„tt honom. LĂ„ng historia kort â i dag Ă€r han verksam som Engineering Consultant pĂ„ Consats Stockholmskontor. I sin roll arbetar han för tillfĂ€llet med Scanias elbuss-linje:
â Den största skillnaden mellan
Scania och Tesla Àr att Scania Àr ett 100 Är gammalt bolag, medan Tesla Àr runt 14 Är gammalt. Scania Àr ett mycket mer professionellt företag sett till processerna. Daan Fokker berÀttar att han trivs vÀldigt bra med arbetskulturen som rÄder hos Consat i Stockholm. Han anordnar varje vecka en lunch för Consatpersonalen hos Scania, och varje mÄnad en middag dit all Consats personal i Stockholm bjuds in:
â Det kĂ€nns som att vĂ„r chef HĂ„kan Kroksmyr, tillsammans med Erik Ohlsson, har lyckats med att sĂ€tta samman ett mĂ„ngsidigt ingenjörslag med olika erfarenheter och fĂ€rdigheter. Det Ă€r en vĂ€ldigt informell men samtidigt professionell miljö.
Scania arbetar just nu intensivt med att bygga upp sin kapacitet inom elfordon, bĂ„de hybrider och helelektriska. Daan Fokker arbetar med det sistnĂ€mnda. Eldrivna stadsbussar Ă€r tveklöst pĂ„ frammarsch. Arbetslaget har dĂ€rför byggt upp tre stycken prototypbussar som nu ska testas i Ăstersunds stadstrafik. Prototypserierna ska utforska var tekniken behöver vara inför kommande lansering för dĂ„ skall allting verkligen fungera enligt plan, berĂ€ttar Daan Fokker. Det innebĂ€r att de kontinuerligt tar emot feedback om exempelvis de elektriska komponenterna, batterierna, kylning, vĂ€rme och i stort sett alla system som skiljer elbussen frĂ„n en vanlig buss. Han menar att tiden hos Tesla har gett honom erfarenhet nog att förstĂ„ systemen i sin helhet:
â Det Ă€r svĂ„rt att jĂ€mföra Scanias och Teslas lösningar dĂ„ de arbetar inom vĂ€ldigt olika fĂ€lt. Stadsbussar Ă€r vĂ€ldigt vĂ€lanpassade för att elektrifieras. De har en förutsĂ€gbar anvĂ€ndarprofil med mĂ„nga start och stopp och ett begrĂ€nsat antal körda kilometer per resa. DĂ€rutöver finns fler möjligheter nĂ€r det gĂ€ller utrymme och viktbegrĂ€nsningar. Han avslutar:
â Samtidigt som komponenterna Ă€r desamma, drivs de i Teslas fall till det mer extrema. PĂ„ sĂ€tt och vis kan jag nu sĂ€ga att jag arbetat pĂ„ bĂ„da sidor av spektrumet. Att jag fĂ„tt se vad som gĂ„r att göra och hur lĂ„ngt en design kan pressas hjĂ€lper mig i mitt nuvarande arbete genom en ökad förstĂ„else för vad systemen mĂ„ste tĂ„la.
ENERGIEFFEKTIVISERING
TEXT ANDERS WESTGĂ RDH FOTO RUAG & ANNA EDIN
Energieffektivisering av fastigheter Àr ingen raketforskning, Àven om mÄnga gÀrna vill framstÀlla det just sÄ. I sjÀlva verket Àr det enkelhet, Àrlighet och raka puckar som ger bÀst slutresultat. Ett aktuellt bevis Àr rymdindustribolaget RUAG Space dÀr Consat nu ska halvera anlÀggningens energiförbrukning efter att ha fÄtt fyrdubblat förtroende av fastighetsÀgaren Klövern.
â Vi Ă€r extremt imponerade av Consats bevisat framgĂ„ngsrika koncept och rĂ€knar med att kunna applicera det pĂ„ mĂ„nga fler av vĂ„ra fastigheter, sĂ€ger Kristian Karlsson, driftchef pĂ„ Klövern i Göteborg.
örsnoterade Klövern Ă€r ett av landets största fastighetsbolag och kallar sig âett av branschens mest hĂ„llbara bolagâ. Ă r 2013 fick Consat i uppdrag att ta ett helhetsgrepp pĂ„ en fastighet som Klövern nyss förvĂ€rvat â och som lĂ€ckte energi. Efter omfattande berĂ€kningar och med en gemensam plan skred man till verket. I förstudien hade Consat utlovat en 35-procentig besparing. I verkligheten blev det nĂ€stan dubbelt sĂ„ bra. 2016 lĂ„g
energiförbrukningen 68 procent lĂ€gre Ă€n nĂ€r projektet inleddes tvĂ„ Ă„r tidigare. Ăven projektbudgeten underskreds, vilket aldrig tidigare hĂ€nt i Klöverns historia.
Ian Hostetter kan inte undgĂ„ att le nĂ€r han berĂ€ttar. Den positiva responsen Ă€r ett kvitto pĂ„ att Consat Sustainable Energy Systems (SES) inte bara Ă€r pĂ„ rĂ€tt vĂ€g â utan nĂ„got riktigt stort pĂ„ spĂ„ren. Efter att ha förvandlat den energilĂ€ckande byggnaden till en sparbössa gĂ„r Ian och hans team nu



vidare med ett betydligt större uppdrag för Klövern.
RUAG Space - tidigare Saab Spacei Göteborg förser raketer och satelliter med datorer, instrumentenheter, antenner och annan högkvalificerad utrustning för den internationella rymdindustrin. AnlÀggningen pÄ berget ovanför KallebÀck bestÄr av ett antal byggnader med stor potential för minskad energiförbrukning. I somras presenterade Consat SES en plan för hur förbrukningen ska kunna halveras.
Fastigheterna i RUAG:s anlĂ€ggning Ă€r inga vanliga kontor (Ă€ven om sĂ„dana finns). Mycket av verksamheten handlar om att simulera rymden i testmiljöer dĂ€r RUAG:s elektronik utsĂ€tts för vakuum, höga tryck, extrem vĂ€rme och kyla, vibrationer etc. Driftstabiliteten i varje detalj kan avgöra ett miljardprojekts utfall. Man har ocksĂ„ renrum dĂ€r elektroniken sĂ€tts ihop och paketeras. Ăven dĂ€r Ă€r miljön hĂ„rt kontrollerad med avseende pĂ„ partikelhalt i luften, temperatur, fuktighet, och statisk elektricitet. Allt detta stĂ€ller krav mycket lĂ„ngt frĂ„n fastighetsbranschens standardmĂ„tt.
â Vi har levererat en lösning som ledningen för Klövern och RUAG kĂ€nner stort förtroende för, sĂ€ger Ian Hostetter. Vi reducerar driftkostnaderna drastiskt, inte bara i form av vĂ€rme
âVad Ă€r dĂ„ den magiska nyckeln?
Svaret handlar bara till viss del om teknik och ingenjörskonst; det handlar ocksÄ mycket om ett nytt arbetssÀtt.
och kyla och el. Ăven underhĂ„llskostna derna sjunker nĂ€r systemet blir enklare och mer stabilt.
Efter att Klövern och RUAG noga bedömt bÄde trovÀrdighet och lönsamhet i förstudien fÄr Consat SES nu genomföra hela projektet med en budget pÄ cirka 16 miljoner kronor. Förtroendet har alltsÄ ökat med flera hundra procent sedan det första uppdraget 2013. Efter förÀndringar och förbÀttringar av de tekniska installationerna pÄ RUAG ska Klövern kunna spara drygt 2,7 miljoner per Är i energikostnader, samtidigt som koldioxidbelastningen minskar med nÀra tusen ton om Äret. Detta enligt prognoser av Consat, som i tidigare projekt aldrig överskridit budget eller underpresterat utlovad energibesparing.
Vad Àr dÄ den magiska nyckeln? Svaret handlar bara till viss del om teknik och ingenjörskonst; det handlar ocksÄ mycket om ett nytt arbetssÀtt.
Consats ansats Àr snarare att utmana och ifrÄgasÀtta hela den ineffektiva process som sedan lÀnge varit status quo i branschen, en katt och rÄtta-lek dÀr olika aktörer prioriterar sin egen kortsiktiga vinning istÀllet för ett lyckat gemensamt slutresultat.

rerna genom hela gÄngen frÄn analys, projektering, upphandling, entreprenad och fram till slutbesiktning.
âą Analysföretaget gör kunden glad med en positiv rapport som visar stor besparingspotential â men som leverantören inte behöver ta ansvar för dĂ„ ett faktiskt genomförande av Ă„tgĂ€rder omfattar mĂ„nga andra resultatpĂ„verkande aktörer.
âą Projekteringen, som Ă€r nĂ€sta steg, Ă€r idag uppbyggd för att fungera i en konkurrensutsatt upphandling dĂ€r motparten skall pressas i pris. Handlingarna ska dĂ„ inte bara berĂ€tta vilken nytta man vill göra och hur det skall genomföras, utan Ă€ven stĂ€nga dörren för ALLA hypotetiskt möjliga misstolkningar. Handlingarna blir vĂ€ldigt omfattande, liksom antal fakturerade timmarâŠ
âą Entreprenörerna lĂ€gger ett bud som gör att de vinner uppdraget. DĂ€refter hittar de en massa fel i projekthandlingarna som blir tillĂ€ggsarbeten, sĂ„ kallade ĂTA-arbeten, och sĂ€krar upp vinsten.
âąâŠoch efter slutbesiktningen Ă€r det kundens anstĂ€llda driftpersonal som ska försöka driva en anlĂ€ggning som
Ian Hostetter Àr medveten om att han sticker ut hakan rejÀlt, men han tvekar inte att stÄ för sina ord. Och han sÀger sig inte vara ensam om att se den dysfunktionella strukturen. Branschen har mÄnga högt kompetenta individer, men ofta Àr de inlÄsta i den befintliga strukturen.
â Det Ă€r ett systemfel men ocksĂ„ ett moralfel som skapat den situation vi sitter i. Den systematiserade och till stor del accepterade egennyttan skapar misstroende och enineffektivitet i projekten dĂ€r ingen aktör kan ta kontroll över hela kedjan. Men mĂ„nga Ă€r rejĂ€lt trötta pĂ„ hur det fungerar, eller rĂ€ttare sagt inte fungerar.
Ian beskriver Consats arbetsprocess som ett sÀtt att undvika hela katt och rÄtta-leken. Nyckeln för oss Àr systemperspektiv, ömsesidig nytta och lÄngsiktiga relationer.
â Systemperspektivet Ă€r ett nyckelbegrepp som vi anvĂ€nder pĂ„ mĂ„nga nivĂ„er. Det innebĂ€r att vi skall förstĂ„ och redovisa den pĂ„verkan vĂ„ra Ă„tgĂ€rder har pĂ„ ALLT som Ă€r relevant för kunden. För det mesta kan det sammanfattas i en fastighets lĂ„ngsiktiga driftsnetto. Det
Systemperspektivet Äterkommer ocksÄ i de tekniska lösningarna dÀr kilowatt i olika former ska översÀttas till ekonomi och hÄllbarhet.
Projektet bedrivs i stÀndig dialog med bestÀllaren och leverantörerna. Det Àr ett integrerat arbetssÀtt som tar tillvara allas kompetenser, motiverar och engagerar och ger dÄ genom den samlade kompetensen, access till vÀldigt stora energibesparingar.
â Vi sĂ€ljer funktion och vi sĂ€ljer ansvar och vi klipper massor av kostnader som traditionellt brunnit upp i misstroendeprocessen mellan projektör, entreprenör och bestĂ€llare. Det Ă€r en hel yrkeskĂ„r som försörjer sig pĂ„ detta i dagslĂ€get sĂ„ jag rĂ€knar med att en del konsultkollegor inte kommer vara sĂ€rskilt förtjusta, sĂ€ger Ian Hostetter som ser den stora Klövern-affĂ€ren som ett rejĂ€lt avstamp för Consat Sustainable Energy Systems.
â Jag har aldrig gĂ„tt in i en julledighet med en större inspiration och entusiasm inför det kommande Ă„ret Ă€n jag gör inför 2018!â sĂ€ger Ian.
SpĂ€nnande fortsĂ€ttning följerâŠ
CONSAT DATA
I september gick flyttlasset och vi Àr nu fullt etablerade och trivs mycket bra i vÄra nya lokaler som ligger ett stenkast frÄn huvudbyggnaden i Partille. Större ytor att vÀxa i och framförallt bÀttre lagerytor förenklar vÄr vardag avsevÀrt. Har ni inte varit hÀr sÄ Àr ni alltid vÀlkomna över pÄ en fika!
Det hÀnder minst sagt mycket inom IT-branschen just nu och vi Àr mitt uppe i en funktionsvÀxling dÀr man allt mer gÄr frÄn klassisk ITsupport till att agera administratör samt leverantör av olika molntjÀnster. Consat Data började förbereda sig pÄ övergÄngen redan för 4 Är sedan och har sedan dess följt en utpekad plan och strategi för hur fördelningen mellan dessa tvÄ omrÄden ska ske.
FörvÀrvet av ClickSystem under 2017 och den nystartade telefonisatsningen Àr ocksÄ omrÄden med starkt potential för parallell tillvÀxt i framtiden.
Vi har haft en betydande ökning av vÄr kundstock under det gÄngna Äret


och kommer fortsÀtta att att ha fokus pÄ nykundsbearbetning för att sÀkra tillvÀxt och riskspridning Àven framöver. UtmÀrkande har ocksÄ varit att andelen större företag som gett oss förtroendet att sköta deras ITmiljö vÀxer vilket Àr en vÀldigt rolig utveckling samtidigt som det stÀller högre krav pÄ oss som leverantör.
Internt pÄ Consat sÄ jobbar vi utöver det dagliga arbetet just nu mycket med att sÀtta upp rutiner och processer kring den kommande GDPR-lagen, byte av telefonisystem och inom kort ocksÄ med införandet av det nya affÀrssystemet som ska tas i drift den 2:e April. Jag ser mycket positivt pÄ framtiden och vet att det finns mer mark och omrÄden som vi Ànnu inte utforskat!













TEXT JOAKIM JOHANSSON [ BORG & OWILLI AB] FOTO GUNNAR OLSEN
Consats specialitet Àr att ta sig an kvalificerade uppdrag med höga krav pÄ bÄde personal och leverans. NÀr drivlineleverantören e-AAM med kort varsel behövde förstÀrka med en gruppchef kopplades dÀrför bolaget in.

-AAM Ă€r en av Sveriges snabbast vĂ€xande leverantörer till fordonsindustrin. Personalstyrkan ökar i takt med att bolaget bĂ„de expanderar och investerar. HjĂ€rtat i verksamheten Ă€r avancerade elektriska drivlinor till el- och hybridfordon, bland annat en patenterad elektriskt driven bakaxel för hybriddrift. â Vi utvecklar en unik produkt för elektrifiering av fordon, enkelt beskrivet en elmaskin integrerad med en vĂ€xellĂ„da. Lösningen kan ocksĂ„ innehĂ„lla kraftelektronik, exempelvis inverter och converter, eller styrsystem om det Ă€r nĂ„got som kunden önskar, berĂ€ttar Olle Larsson, gruppchef inom provning hos e-AAM.
De högteknologiska produkterna kundanpassas, vilket stÀller höga krav pÄ att e-AAM kan tillhandahÄlla en rad kompetenser. Bolaget har valt att
sjÀlva erbjuda hela ledet, bland annat mekanisk utveckling och utveckling av kraftelektronik, elmaskinen och mjukvaruutveckling. e-AAM har dessutom en provningsavdelning som kan tillverka prototyper och demofordon, samt ett stort labb. Innanför dörrarna finns med andra ord mÄnga olika funktioner som i olika projekt ska koordineras.
NĂ€r e-AAM med kort varsel behövde hjĂ€lp med att hitta en gruppchef kunde Consat bistĂ„ med sina erfarna konsulter. Ellinor CarlĂ©n, senior projektledare, kopplades in och hon har under hösten och vintern varit stationerad hos eAAM dĂ€r hon arbetat tillsammans med e-AAM:s Olle Larsson. Tillsammans har de delat pĂ„ ansvaret för arbetsgruppen: â Det hĂ€r Ă€r första gĂ„ngen som vi har en konsult frĂ„n Consat som arbetar âin
houseâ. Anledningen Ă€r att Consat har lyckats hitta just den kompetens och erfarenhet som matchar det behov som vi har haft av en gruppchef, berĂ€ttar Olle Larsson.
Bakgrunden till att e-AAM behövde förstÀrkning var att framgÄngarna inneburit en ökad arbetsbörda:
â Vi hade en situation dĂ€r mĂ€ngden arbete för mig som ensam gruppchef var sĂ„ pass stor att avlastning behövdes. Det var viktigt för oss att fĂ„ in en person som direkt kunde axla ett ansvar och hĂ€r passar Ellinor med sin ryggsĂ€ck av erfarenheter in bra. Sedan har jag i Ellinor ocksĂ„ fĂ„tt en kollega som inte bara avlastar, hon Ă€r Ă€ven mitt bollplank, berĂ€ttar Olle Larsson.
Ellinor Carléns arbetsuppgifter har inkluderat personalhantering, planering av arbetsuppgifter och resurshantering vid olika projekt. Olle Larsson menar

att samarbetet med Consat lovar gott inför framtiden:
â Första kontakten med en ny samarbetspartner blir vĂ€ldigt viktig och det Ă€r hĂ€r vi skapar ett förtroende som gĂ„r att bygga vidare pĂ„ framöver. Allt som oftast besĂ€tter man gruppchefspositionen
med intern personal dÄ det Àr en sÄ pass central funktion. I detta fallet hade vi inte riktigt möjlighet att göra det med kort varsel.
Ellinor Carlén har arbetat hos e-AAM sedan sommaren, men hennes anstÀllning hos Consat startade för tvÄ Är sedan:
ett bra exempel pÄ. Consat har en god förmÄga att hitta intressanta och kvalificerade uppdrag till sina anstÀllda.
Ellinor berÀttar att hennes tjÀnst innebÀr att hon fÄr komma innanför dörrarna hos en rad olika företag, med alla lÀrdomar som det innebÀr:
âConsat har en god förmĂ„ga att hitta intressanta och kvalificerade uppdrag till sina anstĂ€llda.â
â Jag hade genom en bekant hört talas om Consat och jag förstod att de hade en bra personalpolitik. Dels tilltalar det mig att jag fĂ„r arbeta med mer kvalificerade uppdrag Ă€n hos mĂ„nga andra ingenjörsfirmor. Dels finns det ett genuint hjĂ€rta i bolaget. Man tittar inte bara pĂ„ uppdragen med ekonomiska ögon, andra viktiga parametrar Ă€r att rĂ€tt kompetens ska hamna pĂ„ rĂ€tt plats och att den anstĂ€llda ska trivas. Det tycker jag att arbetet hos e-AAM Ă€r
â Det Ă€r det bĂ€sta med att vara konsult â just att jag fĂ„r möjligheten att lĂ€ra kĂ€nna vitt skilda bolag och fortsĂ€tta att lĂ€ra mig nya saker. Sedan Ă€r det givetvis alltid trĂ„kigt att gĂ„ vidare och lĂ€mna kollegor, men det Ă€r del av uppdraget. Man lĂ€mnar ju personer som man har lĂ€rt kĂ€nna, men charmen Ă€r ocksĂ„ att man fĂ„r lĂ€ra kĂ€nna nya mĂ€nniskor och bygga ett stort nĂ€tverk. Alla nya intryck innebĂ€r att det pĂ„gĂ„r en kontinuerlig utveckling, avslutar Ellinor CarlĂ©n.

Ett brinnande intresse för ekonomi, en bakgrund inom elitidrott och ett CV fyllt av utmanande ekonomijobb gjorde Natalie JÀgerdal till ett perfekt val dÄ Consat AB i somras letade ny ekonomichef.

TEXT & FOTO MATTIAS JOHNSSON
Natalie Ă€r helt rĂ€tt för jobbet! Hon har en enorm kapacitet och en energi man sĂ€llan ser â man kan nĂ€stan ana att hon tagit SM-guld i sprint nĂ€r man ser vad hon redan har utrĂ€ttat efter bara ett halvĂ„r, berĂ€ttar Consat AB:s VD Martin Wahlgren och skrattar.
Natalie JĂ€gerdal tog över CFOjobbet efter Susanna Berggren i augusti förra Ă„ret. Utöver ansvaret som ekonomichef har mycket av hennes första mĂ„nader pĂ„ jobbet kretsat runt det nya affĂ€rssystem Consat hĂ„ller pĂ„ att införa - ett system som kommer att integrera och effektivisera mĂ„nga funktioner som idag utförs av separata system. Mindre âhandarbeteâ och mer automatik kommer att underlĂ€tta mycket för bĂ„de enskilda Consat-konsulter som behöver hĂ„lla reda pĂ„ kunder och arbetade timmar, och för ekonomiavdelningen.
â Natalie har kommit ombord i precis rĂ€tt tid, nu nĂ€r hela Consat tar ett kliv framĂ„t i och med det hĂ€r nya affĂ€rssystemet, berĂ€ttar Martin Wahlgren. Utöver ekonomichefsjobbet kommer Natalie Ă€ven att - tillsammans med Katja Wohnerow - hantera Consat Telematics ekonomi och expansion i Australien under tiden Jenny FredĂ©r, som sköter dotterbolagets ekonomi, Ă€r förĂ€ldraledig.
Natalie kommer frÄn Trelleborg frÄn en familj dÀr idrott varit en sjÀlvklar del av livet men dÀr högre studier dÀremot inte stÄtt lika högt i kurs. Hon Àr faktiskt den första i familjen som tagit sig an en universitetsutbildning. Att hon lyckats sÄ vÀl med sÄvÀl idrott som studier och arbetskarriÀr Àr ett tecken pÄ en outsinlig energi och sÀllan skÄdad mÄlmedvetenhet. Hon gick pÄ
idrottsgymnasium i Malmö och trĂ€nade friidrott sex dagar i veckan â ibland flera pass om dagen, med sprint som specialitet. HĂ„rdtrĂ€ningen gav resultat och Natalie har en imponerade medaljsamling med bland annat ett SM-guld i 4x200 meter stafett 2007, dĂ€r hon sprang sista strĂ€ckan, och Skol SM-guld i 100 meter samma Ă„r.
Att satsa pÄ ekonomi, med samhÀlle och ekonomi som gymnasieinriktning, kÀndes ocksÄ som ett sjÀlvklart val. Logiken och strukturen i Àmnet passade henne perfekt, berÀttar Natalie.
â Ekonomi som Ă€mne har intresserat mig Ă€nda sedan jag fick lĂ€ra mig vad ekonomi och redovisning Ă€r. Som barn, nĂ€stan innan jag lĂ€rt mig rĂ€kna, kontrollrĂ€knade jag familjens restaurangnotor och förde egen kassabok över veckopengstransaktionerna, berĂ€ttar Natalie och skakar skĂ€mtsamt pĂ„ huvudet.
Idrott pÄ elitnivÄ Àr ju ett kall som lÀmnar föga över för annat. Och Àven om Natalie lyckats kombinera gymnasiestudierna med heltidstrÀning och fina tÀvlingsresultat var det dags att lÀgga spikskorna pÄ hyllan nÀr hon flyttade till Lund för att lÀsa till civilekonom. DÀr lade hon överskottsenergin pÄ att engagera sig i en av studentnationerna, vilket gav en hel del viktig organisatorisk erfarenhet.
Redan innan hon startade sina universitetsstudier började Natalie extrajobba pĂ„ ekonomiavdelningen pĂ„ PĂ„gen som ekonomiassistent - ett extraknĂ€ck som varade i fem Ă„r och gav bĂ„de extra âkapitalâ och massor av nyttig arbetslivserfarenhet. DĂ„ hon blivit klar med sin magisterexamen med fördjupning inom revision började hon jobba pĂ„ PwC Sverige som ingĂ„r i en stor multinationell koncern
inom revision, redovisning och ekonomirÄdgivning. Det blev mÄnga lÀrorika uppdrag för smÄ och stora företag i olika branscher. Konsultjobbet innebar en del resor som tog henne till allt frÄn Billund i Danmark till Houston i USA. NÀsta steg i karriÀren var ett jobb som controller pÄ Villeroy & Bosch Gustavsberg AB.
Natalie och hennes sambo flyttade sĂ„ till Göteborg för ett par Ă„r sedan och hon valde dĂ„ att starta en egen firma. Men trots att hon kommit igĂ„ng bra och börjat jobba upp en egen kundbas blev hon intresserad nĂ€r en bekant berĂ€ttade att Consat letade ny ekonomichef. Hon sökte jobbet, fick trĂ€ffa Martin Wahlgren och Jan-Bertil Johansson och fick helt rĂ€tt âvibbarâ av bĂ„de tjĂ€nstebeskrivningen och företagsledningen. Precis som sĂ„ mĂ„nga andra som sökt jobb pĂ„ Consat blev hon lockad av stĂ€mningen som âsitter i vĂ€ggarnaâ och mĂ€nniskorna bakom företaget. Energin som förmedlades gjorde det omöjligt att tacka nej, berĂ€ttar hon.
Ăven om Natalie inte tĂ€vlar pĂ„ elitnivĂ„ lĂ€ngre sitter idrottsintresset kvar. Hon följer âallâ idrott och tvekar inte att stĂ€lla klockan pĂ„ ringning mitt i natten för att gĂ„ upp och se en direktsĂ€nd match eller friidrottstĂ€vling.
â Tack och lov för att det finns appar sĂ„ man kan hĂ„lla koll, sĂ€ger Natalie och skrattar.
âNatalie
har en imponerade medaljsamling med bland annat ett SM-guld i 4x200 meter stafett 2007â
NYANSTĂLLD PĂ CONSAT

HÄkan Wennström, 49 Är
(Telematics/Project Management)
Har senaste 18 Ären jobbat pÄ Ericsson (Flygradar, Public Safety och Mini-Link). Bosatt i SÀvedalen med fru och 2 barn. Intressen: Barnens sportaktiviteter och flygning (allt frÄn veteranflygplan till att bogsera segelflyg). Projektledare/kundansvarig för Nordland, Flygbussarna, Bergkvarabuss (Blekingetrafiken) och Nettbuss.

Mattias Sönnergren, 46 Är (IT & Mobilitet)
Kommer frĂ„n Knowit. Bor i Göteborg med fru och 2 barn. Intressen: Familjen, sport, resor och matlagning. Första jobbet pĂ„ Consat var ett spegeljusteringsprojekt för Ripasso (förstudie och âProof of conceptâ för att automatisera processen för att justera skruvar pĂ„ en solparabol med speglar).

Stefan Persson, 37 Är (Engineering Services)
Arbetat pĂ„ Midpoint Solutions AB (egenföretagare), Redningsselskapet, National Oilwell Varco, SjörĂ€ddningssĂ€llskapet, Crawford. Bor i Utby med sambo och ett bonusbarn. Intressen: Paddla kajak, fotografera, cykla, spela gitarr. Uppdrag som utvecklingsingenjör pĂ„ Ăsterbergs Förpackningsmaskiner AB.

Peter Lagerberg, 40 Är
(Systemdesign & Projektledning)
Elektriker i grunden som nu omskolat sig via Chalmers elektroingenjörsprogram. Bosatt i Uddevalla med fru och tvÄ barn. Intressen: Motorcyklar och Mx, styrketrÀning, datorer och ett allmÀnt teknikintresse. Jobbar i ett integrationsteam pÄ Arccore AB (Autosar).

Kennet Fager, 54 Är (Stockholm)
Tidigare arbetat pÄ DynaMate Industrial Services AB som Mechanical Design Engineer (helhetsÄtagande gÀllande leveranser av produktionsutrustning och maskin). Bor med frun i Nykvarn utanför SödertÀlje, 3 utflugna barn. Intressen: Slalom, golf och familj. Uppdrag för Scania: Fyra stycken Lyftverktyg - Exhaust Frame Bracket. Att frÄn konceptstadie ta dessa till en komplett leverans.

Kristin Kullberg, 35 Är
(Engineering Services)
Tidigare jobbat pÄ Schneider Electric, Epsilon/à F, Pöyry och MacGregor. Bor dels i Göteborg och dels hos pojkvÀnnen i AlingsÄs. 3 bonusbarn. Intressen: Silversmide, barbershop-sÄng i Gothia Show Chorus, undervattensrugby med Felix DF och svenska landslaget. Har uppdrag för Axolot Solutions.

Daniel Cedertorn, 27 Är (Engineering Services)
Tidigare anstĂ€lld pĂ„ Combitech och satt som konsult hos SAAB EDS i KallebĂ€ck under 6 Ă„r. Bor med frun och liten dotter i ĂlvĂ€ngen norr om Göteborg. Intressen: Snickra pĂ„ huset, matlagning, trĂ€ning i olika former samt friluftsliv. Sitter hos Dentsply som tillverkar tandimplantat. Dentsply skall starta upp en ny produktionslinje och Daniel ska ta fram samtliga bĂ€rare, hjĂ€lpmedel och verktyg som behövs.

Anna Thomsen, 27 Är
(Embedded Design)
Anna
Studerat mekatronik pĂ„ Chalmers och utfört examensarbetet inom computer vision pĂ„ Consat. Arbetade senast som order- och produktionsplanerare för reservdelar pĂ„ Emerson Automation Solutions. Bosatt i centrala Göteborg. Intressen: Badminton, teckna och lĂ€sa böcker. Ăven aktiv i den ideella LAN-föreningen BiG Network, dĂ€r de snart skall hĂ„lla LAN-Partyt WinterGate18 i Partille Arena igen.
NYANSTĂLLD PĂ CONSAT

Jonas Olsson, 33 Är (CQV & IoT Services)
Kommer frÄn Roséns Vision AB. Har flickvÀn och bor i MunkebÀck. Intressen: UmgÄs med vÀnner och familj samt sport och trÀning.
TvÄ uppdrag: Visionapplikation pÄ Digital Metal i HöganÀs och automatsorteringssystem för sÄgverksindustrin hos tidigare arbetsgivaren Roséns Vision.

Annika BrÀnnström, 42 Är (IT & Mobilitet)
Arbetat pÄ HP, LanguageWire m fl. Bor i Göteborg. Intressen: HÀstar, trÀdgÄrd, vara pÄ landet, resa, film mm. Sitter pÄ Volvo Cars som utvecklare och datalingvist med Java, AI och dialogsystem som arbetsomrÄden.

Olle BredegÄrd, 20 Är (Telematics/Hardware & Logistics)
Kom till Consat direkt frÄn gymnasiet. Bor i AlingsÄs med tvÄ kompisar. Intressen: Hockey och datorer. Jobbar med felsökning av hÄrdvara, kundsupport, installation av mjukvara pÄ fordonsdatorer samt RMA-hantering.

Ingrid Lindqvist, 27 Är
(Systemdesign & Projektledning)
Nyutexaminerad, men har tidigare arbetat som butiksbitrÀde och elektronikmontör. Bor med sin sambo i Angered. Intressen: Dator- och tv-spel, trÀna, lÀsa och spela badminton. Uppdrag som integrationsingenjör pÄ Volvo Lastvagnar.

Per Bertilsson, 35 Är (Telematics/Hardware & Logistics)
Jobbat med support och utveckling pÄ Ericsson. Bor i BrÀmhult med fru och 3 barn. Intressen: AllmÀn teknik och elektronik samt klockor och foto. Jobbar med hÄrdvara pÄ Telematics.

Petter HÄkansson, 23 Är (Engineering Services)
Kommer frÄn SKF Motion Technologies. Bosatt i TrollhÀttan. Intressen: Datorer, 3D skrivare, arduino, robotik. Uppdrag som testingenjör pÄ AAM.

Pelle MÀrs, 50 Är (Consat Data)
Jobbat med telefoni pĂ„ Swedena, Office Management, Telenova, Dialect m fl. Bor pĂ„ Kalvsund i Ăckerö kommun. Fru och tvĂ„ barn. Intressen: Camping med husbil eller bĂ„t. Ny affĂ€rsomrĂ„deschef Telefoni.

Dag HÄkansson, 50 Är
(Systemdesign & Projektledning) Arbetat pÄ Volvo Personvagnar och LV Power Supply. Bor i Mölndal med sambo och 2 barn. Intressen: Hot Rods, MC, jakt & skidÄkning. Jobbar med batterisystem pÄ Husqvarna Construction.
âą Jonas FĂ€rdig som fick en son den 27/6
âą Erik Ohlsson som fick en son den 19/9
âą Anna Elofsson som fick en son den 20/10
âą Daniel Dahlin som fick en dotter den 6/11
âą Per Bertilsson som fick en dotter den 16/12
âą Johan Rubenson som gifte sig den 15/7
âą Rickard Skogastierna som gifte sig den 9/9
âą Thomas Johansson (numera Gyllin) som gifte sig den 31/12
âą Sven Andersson som gifte sig den 8/1
⹠Edvin Tang som fyllde 30 Är den 7/8
⹠Samuel Björk som fyllde 40 Är den 18/8
⹠Daan Fokker som fyllde 30 Är den 27/8
⹠Olle BredegÄrd som fyllde 20 Är den 30/8
⹠Mattias Isegran Bergander som fyllde 40 Är den 6/9
⹠Christer Wengander som fyllde 60 Är den 7/9
⹠Peter Lagerberg som fyllde 40 Är den 17/10
⹠Lars Arell som fyllde 60 Är den 25/10
⹠Johan Rubenson som fyllde 30 Är den 1/11
⹠Christian Lidberg som fyllde 30 Är den 3/11
⹠Tomas Lundgren som fyllde 50 Är den 7/11
⹠Peder Alm som fyllde 40 Är den 10/11
⹠Thomas Ottosson som fyllde 40 Är den 10/11
⹠Niklas Larsson som fyllde 40 Är den 12/12
⹠Niclas Lindgren som fyllde 40 Är den 12/1
⹠Jenny Fredér som fyllde 40 Är den 1/2


FOTO ANDREAS EKLĂF
Traditionsenligt Àr det mottagning för alla nya Chalmerister pÄ Götaplatsen i Göteborg. I Är liksom tidigare pryddes de olika sektionernas T-shirtar med Consatloggan.
Otroligt kul att fÄ vara med och hjÀlpa till pÄ denna för mÄnga stora dag berÀttar Magnus Ohlsson, VD pÄ Consat Engineering AB.
CONSAT TROPHY AWARD 2018


Henrik Lundqvist presenterar Consat Trophy Award 2018 för Göteborg Ishockey Cup.
I Är presenterar dessutom Joel Lundqvist det nya priset till turneringens bÀste poÀngplockare. Fantastiskt kul och inspirerande att samarbeta med bÀgge VM Guld-bröderna berÀttar Martin Wahlgren, VD för Consat AB.
FOTO ULF BLIDE
Consat tillhör den unika skaran av bolag som för sjÀtte Äret i rad utsetts till ett av Sveriges 100 mest intressanta KarriÀrföretag. Ett tydligt bevis pÄ vÄr lÄngsiktiga satsning pÄ personal och spÀnnande uppdrag.
