CONSAT DATA AB
OFFICIELL IT-LEVERANTĂR
TILL GOTHIA CUP OCH
PARTILLE CUP
CONSAT
INITIATIVTAGARE TILL NYTT FORSKNINGSPROJEKT
âSjĂ€lvkörande bilar förenklar logistik
Exjobb x3
MOT 30 Ă R MED CONSAT
Tanken svindlar, Consat 30 Ă„r! I
Oktober 1986 startade Jan-Bertil
Consat, samma Är som Palme mördades, Trisslotten introducerades, Europe fick en vÀrldshit med Final Countdown, och Usain Bolt föddes. Det har varit 30 hÀndelserika Är och det finns inga tecken pÄ att det kommer att avta utan snarare tvÀrtom. I takt med att vi vuxit och ökat vÄr förmÄga bÄde i volym och kompetens tillfrÄgas vi allt oftare av befintliga och nya kunder som vill ha hjÀlp med spÀnnande och utmanande projekt och uppdrag. Idag Àr Consat ett av Sveriges största privatÀgda ingenjörsbolag och stora internationella bolag söker upp oss för samarbeten och partnerskap. Vi har tveklöst nÄtt lÄngt vilket vi sÄklart skall fira men vÄr inneboende vilja att stÀndigt utvecklas och att utmana oss sjÀlva kommer att föra oss vidare mot nya utmaningar och segrar. Framtiden Àr oviss men spÀnnande!
2016 har hittills gÄtt i ett rasande tempo. Consat Data har tagit klivet pÄ allvar och vuxit med allt fler externa kunder och till att nu fÄtt förtroendet att bli officiell IT leverantör till arrangemang som Partille Cup i Handboll, Gothia Cup i fotboll och innebandy. Arrangemang som var och en Àr störst i vÀrlden och dÀr kraven Àr höga pÄ att inget fÄr gÄ fel. För Partille Cup valde landslagets förre storspelare och numera VD, Stefan Lövgren att ihop med Consat presentera Consat Trophy Award. Ett pris som gÄr till de lag som slÀpper in minst mÄl under Partille Cup.
Consat SES med Ian i spetsen för vÄr satsning pÄ energieffektivisering av fastigheter utvecklas synnerligen positivt. Resultaten av vÄra genomförda ombyggnadsprojekt ger sensationellt bra besparingar och kunderna ligger pÄ för att fÄ fler projekt genomförda. Ian fokuserar nu hÄrt pÄ att skala verksamheten!
Consat Telematics vinner affĂ€r efter affĂ€r. Under vĂ„ren har man vunnit 9 offentliga upphandlingar i Kanada och Norge samt flera affĂ€rer till privata bussoperatörer. GenomgĂ„ende rankas Consat Telematics som ledande pĂ„ teknik och det ocksĂ„ i konkurrens med vĂ€rldens största ITS bolag! Ăven Consat Telematics arbetar hĂ„rt med att skala sin affĂ€r vilket bland annat kommer att ske ihop med partners för att snabbare nĂ„ ut till marknader utanför Norden. Ericsson har en offensiv satsning inom uppkopplad teknik och har
valt att inleda ett partnerskap med Consat. Vi har stÀllt ut tillsammans vid ett antal mÀssor varav senast pÄ Mobile World Congress som Àr en ofattbart stor tillstÀllning. Vi arbetar ihop med flera intressanta kundprospekt och inom kort hoppas vi kunna presentera den första större affÀren.
Consat Engineering arbetar oförtröttligt pĂ„. BelĂ€ggning i topp med mĂ„nga spĂ€nnande uppdrag och projekt. Med Titi Oyedeji som ny chef för IT & Mobilitet pĂ„ E&S och Erik Ohlsson som ny chef hos HĂ„kan Kroksmyr i Stockholm finns goda möjligheter att kunna skruva upp tempot ett par snĂ€pp till. Extra glĂ€djande Ă€r att Stockholmskontoret nĂ„tt âall time highâ under vĂ„ren med mĂ€ngder av inhouseprojekt. Under vĂ„ren blev vĂ„rt samarbetsnĂ€tverk Netgroup ocksĂ„ godkĂ€nda leverantörer till Scania vilket redan lett till att vi ocksĂ„ fĂ„tt flera uteuppdrag pĂ„ Scania.
VÄr största gemensamma utmaning för stunden ligger i att hitta fler medarbetare, sÄ tveka inte att komma med tips. Tack alla för vÀl utfört arbete och lÄt oss hoppas pÄ en bra fortsÀttning pÄ 2016!
Martin Wahlgren
Vice koncern VD Consat AB
För flera Àr det kanske första gÄngen som ni lÀser ConText. ConText Àr tidskriften som tar sig tid att berÀtta mer i detalj om vÄra innovativa och utmanande projekt och inte minst hur det Àr att arbeta pÄ Consat. VÄr ambition Àr att med hjÀlp av intressanta artiklar och bra bildmaterial beskriva och lyfta fram i vilka sammanhang Consat verkar.
Ansvarig utgivare: Jan-Bertil Johansson
Chefredaktör: Martin Wahlgren
Textredaktör: Mattias Johnsson
Redaktionssekreterare: Gabriella Gustavsson
Formgivning: Happy Camper ReklambyrÄ Tryck: Billes Tryckeri
PRESSMEDDELANDE: BORN TO DRIVE
CONSAT INITIATIVTAGARE
TILL NYTT FORSKNINGSPROJEKT
â SjĂ€lvkörande bilar förenklar logistik
Projektet Born To Drive ska skapa nya möjligheter för logistik av nytillverkade bilar. HÀr möts teknikomrÄdet autonom körning och automatisering vilket skapar ett nytt tillvÀxtomrÄde. Vehicle ICT Arena, Lindholmen Science Park, samordnar innovationsprojektet med ett antal nyckelspelare inom system och mjukvaruutveckling kopplat till fordonsindustrin. Vinnovas FFI-program Àr medfinansiÀr.
TEXT MARTIN WAHLGREN FOTO VIVIANNE CROTHERS
E
n bil flyttas upp till 30 gÄnger frÄn tillverkningslinan till dess den nÄr ÄterförsÀljaren. Idag fÄr en förare för varje gÄng hoppa in i bilen och köra till nÀsta placering. I projektet Born To Drive utvecklas en lösning som bÄde skall vÀgleda bilarna till rÀtt plats vid rÀtt tid, och övervaka omrÄdet sÄ att inga incidenter uppkommer. MÄlet Àr att demonstrera en tillÀmpning pÄ ett fabriksomrÄde sommaren 2017.
Idén och konceptet Born To Drive har tagits fram av Consats Lars-Göran Ullenius och Martin Wahlgren.
Innovation och förmÄgan att formera samarbeten Àr utmÀrkande för Consat och Born To Drive Àr ett minst sagt lysande sÄdant exempel. I Born To Drive medverkar vi pÄ Consat inom allt ifrÄn övergripande specarbete till arkitektur, mjukvara ombord och trafikledningssystem.
I det större perspektivet Àr projektresultatet med den automatiserade logistiklösningen ytterligare ett initiativ i den större förÀndring och utveckling vi stÄr inför inom omrÄdet transporter och mobilitet.
â Genom samarbetsprojektet Born To Drive bygger mĂ„nga parter viktig och ny kunskap för att utveckla och möta
framtidens behov inom ett av regionens tillvÀxtomrÄden, sÀger Kent-Eric LÄng, Programledare Vehicle ICT Arena. Trenden Àr den samma vÀrlden över. Digitalisering och automatisering ger allt större avtryck pÄ allt fler funktioner i samhÀllet. Kraftigt automatiserad tillverkning Àr ingen nyhet, men nu ökar ocksÄ graden av automationen snabbt i distributionsledet. Visionen med Born To Drive Àr att ta utvecklingen till Ànnu en nivÄ och praktisk tillÀmpning. Med hjÀlp av den teknikkunskap som redan finns idag blir Born To Drive en testarena för den nya kunskap som behövs om affÀrsstrukturer, legala aspekter och anvÀndarperspektiv.
GOTHIA CUP OCH PARTILLE CUP!
TEXT GABRIELLA GUSTAVSSON FOTO PARTILLE CUP & GOTHIA CUP
âVĂ„rt mĂ„l Ă€r att alltid ligga i framkant med allt vi gör, inte minst med det digitala.
Detta samarbete kommer hjĂ€lpa turneringen att ta Ă€nnu större kliv framĂ„t i utvecklingen.â
Det Ă€r med stor stolthet som vi kan meddela att Consat Data i vĂ„ras blev vald som leverantör till bĂ„de Gothia Cup och Partille Cup. âDet blev en intensiv start pĂ„ sommaren, dĂ€r Partille Cup var först ut följt av Gothia Cupâ sĂ€ger Christian Johansson, VD pĂ„ Consat Data och projektledare för IT-arbetet med cuperna.
Partille Cup â World of Handball, Ă€r vĂ€rldens största handbollsturnering för ungdomar och i Ă„r spelades turneringen för 47:e Ă„ret i rad. FjolĂ„rets turnering var en av de största med över 1 000 lag och över 21 000 deltagare frĂ„n 43 nationer.
Detta stĂ€llde naturligtvis höga krav pĂ„ det IT-tekniska, och det blev en trevlig utmaning för Consat Data att sĂ€tta upp hela IT-miljön för turneringsveckan. Bland mycket annat var det mĂ„nga funktionĂ€rer som under turneringsveckan behövde datorer och en fungerande infrastruktur. â âVĂ„r ambition har varit att förse funktionĂ€rerna med toppmodern utrustning för att det kritiska arbetet med att bl.a. rapportera in matchresultat skulle fungera snabbt och smĂ€rtfrittâ sĂ€ger Christian Johansson. Consat Data Ă€r nu Ă€ven IT-leverantör för Ă„ret-runt-organisationen kring Partille Cup, och arbetet pĂ„gĂ„r med att modernisera organisationens sĂ€tt att
arbeta, bland annat med Microsofts molntjÀnster.
Strax efter Partille Cup-turneringen var det dags för Gothia Cup. I Consat Datas Ätagande ingick bl.a. leverans av datorer till funktionÀrer, infrastruktur, internet samt supporttjÀnster i och kring arenaomrÄdena.
Gothia Cup Àr vÀrldens största och mest internationella fotbollsturnering för ungdomar. Varje Är deltar runt 1600 lag frÄn 80 nationer och de spelar 4500 matcher pÄ 110 planer. Det Àr lagen och deltagarna frÄn vÀrldens alla hörn som gör turneringen unik. En mötesplats för vÀrldens ungdomar, oavsett religion, hudfÀrg eller nationalitet, med fotbollen som gemensam nÀmnare.
Under turneringsveckan arbetar c:a 2200 personer med att göra cupen till vad den Àr idag.
âAtt Gothia Cup gav oss förtroendet att sköta leverans av hĂ„rdvara samt infrastruktur som Ă€r en vital del i dess verksamhet Ă€r bĂ„de en bekrĂ€ftelse för oss
och en utmaning som vi gĂ€rna antogâ sĂ€ger Christian Johansson. Utöver cupen sĂ„ kommer Consat Data Ă€ven att leverera sina tjĂ€nster och hjĂ€lpa till med den dagliga driften för Gothia Cup under övriga delen av Ă„ret.
âVĂ„rt mĂ„l Ă€r att alltid ligga i framkant med allt vi gör, inte minst med det digitala. Detta samarbete kommer hjĂ€lpa turneringen att ta Ă€nnu större kliv framĂ„t i utvecklingen. Vi kĂ€nner oss vĂ€ldigt glada, stolta och trygga i att nu arbeta tillsammans med Consat Data.â sĂ€ger Niclas Andersson Freiholtz, TĂ€vling- och marknadschef för Gothia Cup.
Fredrik Andersson, Generalsekreterare för Partille Cup, Ă€r Ă€ven han glad över samarbetet med Consat Data; - âVi har redan satt igĂ„ng med Office 365 och allt har fungerat över för vĂ€ntan. Vi ligger frĂ€mst av vĂ„ra konkurrenter i datoriserade lösningar och den mest kritiska punkten Ă€r att all IT fungerar Ă€ven under genomförandet av turneringenâ. NĂ„got som fungerade utmĂ€rkt detta Ă„r.
xxxx Lorem ipsum
bildtext
HASSELBLAD LAUNCH
HASSELBLAD LAUNCHES AN ALL NEW MEDIUM FORMAT CAMERA
âThe launch of the H6D range is the beginning of a year of celebration for Hasselblad. Itâs fitting that we have returned to our pinnacle medium format camera to showcase the innovation and passion that have been present in every one of our first 75 years. Our obsessive approach to optical quality and precision hand building in Sweden is at the heart of this camera. We have retained the best and introduced the most relevant â delivering a medium format camera which we believe the Hasselblad user will fall in love with all over again.â
Perry Oosting, Hasselblad CEO, commenting on the launch
years at the forefront of imagery, Hasselblad continues to innovate. Hasselblad began its journey when founder, Victor Hasselblad, refused to simply copy an aerial surveillance camera at the request of the Swedish government who asked
him if he had the skills to produce a camera identical to one that had been captured. He famously said: âNo, but I can make a better oneâ. The camera maker has once again, followed Victorâs philosophy and applied it to the award winning H medium format camera âlaunching the all new H6D. Rather than an improvement on the existing
medium format H Cameras, the H6D range has been completely rebuilt with new technical components and an all new electronic platform. The pioneering range retains the modularity appreciated by medium format enthusiasts along with iconic design elements and Swedish handmade quality for which Hasselblad is renowned.
As one of the Hasselblad developing partners, Consat had the honor to be invited to the release event of the new H6 camera.
âWe are truly proud sharing this moment, the new Hasselblad H6 is a remarkable camera and it has been a great pleasure supporting Hasselbladâ, says Stefan Engström, Department Manager for Electronics & System at Consat Engineering AB.
ABOUT HASSELBLAD
Founded in 1941, Hasselblad is the leading manufacturer of medium format cameras and lenses. Handmade in Sweden, Hasselblad cameras are renowned for their iconic ergonomic design, uncompromising image quality, Swedish craftsmanship and high performance. For 75 years Hasselblad cameras have captured some of the worldâs most iconic images â including the rst landing on the moon â and helped shape the way we look at the world through genuine photographic artistry. Trusted by NASA and used by the greatest photographers in the world, Hasselblad continues to create products with uncompromising image quality that inspire.
Exjobb x3 pÄ Consat: EN STUDIE I SYMBIOS
TEXT MATTIAS JOHNSSON FOTO VICTORIA PETERSON, JOHN PERSSON & FILIP BERTILSSON
Under vĂ„ren har fyra Chalmers-studenter gjort sina examensarbeten pĂ„ Consat. För mĂ„nga studenter Ă€r exjobbet bĂ„de en första inblick i det âverkliga ingenjörslivetâ och vĂ€gen in pĂ„ arbetsmarknaden. För Consat Ă€r det en möjlighet att hitta nya duktiga medarbetare - och inte sĂ€llan en möjlighet att genomföra spĂ€nnande mindre projekt som inte har nĂ„gon sjĂ€lvklar bestĂ€llare. Examensarbetena pĂ„ Consat Ă€r en typisk winwin lösning för alla parter Att Consats medverkan pĂ„ CHARM och DatE-IT Ă€r viktig mĂ€rks inte minst pĂ„ att alla exjobbare vĂ„ren 2016 och Consat âhittat varandraâ pĂ„ nĂ„gon av dessa arbetsmarknadsdagar.
Testmiljö för
Embedded Systems
Victoria Peterson och John Persson lÀser (nÀr detta skrivs) Mekatronik pÄ Chalmers, Lindholmen. Victoria och John som gÄr i samma klass trÀffade Consat pÄ CHARM-mÀssan. Efter lite strul med borttappade kontaktuppgifter (helt och hÄllet Consats fel, hm) fick Victoria och John komma pÄ en första presentation/intervju:
-Vi berÀttade att vi ville göra nÄgot med inriktning mot bÄde elektronik och programmering. Vid första mötet var det inte givet vilket exjobb som var aktuellt men efter en vecka Äterkom dom , berÀttar Victoria. Consat hade helt enkelt konstruerat ett exjobb enligt vÄra önskemÄl!
Projektet blev en fortsÀttning pÄ ett examensarbete som gjordes förra Äret, en testmiljö för framför allt fordonselektronik. Victoria och John fick i uppgift att bygga en automatiserad spÀnningsmatning till testmiljön.
-Förra Ärets exjobb gick ut pÄ att automatisera kortslutningstester för att kontrollera felmeddelanden och sÄdant i de testade systemen, berÀttar Victoria.
Vi har byggt ut den anlÀggningen för att automatiskt kunna variera inspÀnningen till enheten i testriggen.
-Nu testar de olika matningsspÀnningar manuellt genom att vrida pÄ ett spÀnningsaggregat och det tar ju vÀldigt lÄng tid. Automatiseringen hade ju visserligen gÄtt att göra ganska enkelt med fÀrdiga komponenter men de anpassade uppgiften sÄ att vi skulle fÄ en lagom tekniskt svÄr utmaning inom bÄde elektronik och mjukvara, berÀttar John.
âI skolan Ă€r
ju uppgiften redan löst och man har fĂ„tt mycket hjĂ€lp frĂ„n lĂ€raren men hĂ€r har vi verkligen fĂ„tt bygga allt frĂ„n scratch.â
EXJOBB forts.
Vi har i skolan varit inne pÄ de teknikerna vi anvÀnt hÀr, men det har ÀndÄ varit vÀldigt mycket nytt - och framför allt har det varit givande att fÄ göra allting frÄn noll, sÀger John.
-I skolan Àr ju uppgiften redan löst och man har fÄtt mycket hjÀlp frÄn lÀraren men hÀr har vi verkligen fÄtt bygga allt frÄn scratch, berÀttar Victoria.
-Det första vi fick göra var en kravspecifikation och tillsammans med dem som anvÀnder testmiljön tÀnka ut vilka funktioner som behövdes. Och utifrÄn den specifikationen vÀlja komponenter som processor osv, sÀger John.
-Allt har byggts pĂ„ en trasslig kopplingsplatta nu. Sedan ska vi flytta över till ett prototypkretskort och finns det tid över ska vi âcaddaâ upp ett riktigt kretskort, berĂ€ttar John.
-Det Àr kul att göra nÄgot som syns och som faktiskt kommer att anvÀndas, sÀger Victoria.
-Vi blev fÀrdiga med prototypen igÄr, sedan mÄste vi kalibrera den och köra den mot en större last. För det stora problemet Àr egentligen att kontrollera att vi kan leverera tillrÀckligt mycket ström. 1-2 Ampere mÄste den klara, och det har vi inte kunnat testa Àn. Vi har dimensionerat den frÀmst för personbil men vi byggde den för att klara 0-32V och alltsÄ Àven klara lastbils- och bussutrustning, berÀttar John.
-Jonas, vÄr handledare, kom igÄr och sa: Det hade varit kul om det varit klart idag för nu skulle vi behövt den för ett verkligt test⊠IstÀllet fick de skruva ner spÀnningen en gÄng i halvtimmen för hand nÀr de skulle testa en enhet, sÀger John.
NÀr detta skrivs ÄterstÄr bara nÄgra veckor av examensarbetet. John har planerat att fortsÀtta plugga men Victoria har redan skrivit pÄ anstÀllningspapperen. Consat har fÄtt Ànnu en ny medarbetare.
2NÀtverk av Bluetoothmoduler för positionering
Filip Bertilsson lĂ€ser Datateknik (civilingenjörsprogrammet) pĂ„ Chalmers, Johanneberg. Han har valt âComputer Systems and Networksâ som Masterprogram.
Filip trÀffade Consat pÄ arbetsmarknadsmÀssan DatE-IT, en av flera ÀmnesomrÄdesfokuserade mÀssor som Chalmers anordnar varje Är, som ett komplement till den breda huvudmÀssan, CHARM.
-Jag kollade runt ganska mycket bland olika företag, bÄde för exjobb och senare anstÀllning, berÀttar Filip. Det fanns ju ganska mÄnga tÀnkbara företag men Consat var ett av fÄ företag jag snabbt fastnade för, berÀttar han.
-NĂ€r jag vĂ€l pratade med Stefan Engström (pĂ„ Elekronik & System) sĂ„ berĂ€ttade han om ett projekt för bland annat upplĂ„sning av bilen över bluetooth med mobilen. Exjobbet gick ut pĂ„ att byta ut fem blĂ„tandsantenner i fordonet, som mĂ€ter signalstyrkan sĂ„ systemet dĂ€rigenom kan rĂ€kna ut telefonens position, mot separata blĂ„tandsmoduler uppkopplade i ett nĂ€tverk (ett sĂ„ kallat âmeshnĂ€tâ).
I första hand Àr mitt exjobb ju en lösning för det hÀr bil-systemet, men vi har ju funderat över andra anvÀndningsomrÄden ocksÄ. Har du till exempel flera ljudsystem i ditt hus kan telefonpositioneringen göra att ljudet kan följa dig och telefonen runt i huset etc. Möjligheterna Àr mÄnga.
Uppgiften visade sig svÄrare Àn vad bÄde Filip och hans handledare pÄ Consat rÀknat med.
-Ja, det som har varit svÄrast Àr nog att hÄrdvaran Àr sÄ begrÀnsad⊠Det har varit riktigt kul och utmanande men jag Àr inte helt nöjd med resultatet Ànnu, berÀttar Filip.
Testmiljön med exjobbsdelarna (strömförsörjningen)
-Det Àr i dagslÀget inte ett komplett mesh-nÀt Àn men jag kan koppla ihop noderna i linje i alla fall och skicka data mellan dem. Det Àr att grena ut nÀtverkskommunikationen mer som ÄterstÄr - för att hantera att nÄgon nod (enhet) faller bort, sÀger han.
Ăven för Filip Bertilsson har exjobbet varit vĂ€gen in pĂ„ Consat.
-Jag skrev pÄ anstÀllningspapperet för en vecka sedan och börjar jobba 1 juli, berÀttar Filip med ett leende. Jag kommer jobba pÄ Embedded Design under Ragnar Hallgren.
âJag kollade runt ganska mycket bland olika företag, bĂ„de för exjobb och senare anstĂ€llning. Det fanns ju ganska mĂ„nga tĂ€nkbara företag men Consat var ett av fĂ„ företag jag snabbt fastnade för.â
BlÄtandsmodulerna.
EXJOBB forts.
Lönsamhetsmodeller av energilagring
Joel Strand har lĂ€st Teknisk fysik med âSystems Control and Mecatronicsâ som masterprogram. Och just kombinationen av matte-tunga Teknisk fysik och den mer praktiskt inriktade mekatroniken har visat sig vara en vinnarkombination pĂ„ arbetsmarknaden.
Ăven Joel trĂ€ffade Consat pĂ„ it-inriktade DatE-IT-arbetsmarknadsmĂ€ssan, Ă€ven om det var en ren slump att han var dĂ€r.
-Min kusin var och hÀlsade pÄ sÄ jag tÀnkte visa honom lite vilka företag som finns i branschen. Det var en ren tillfÀllighet att jag gick in och trÀffade Stefan Engström frÄn Consat, berÀttar han nöjt.
-Jag och Stefan började prata och jag insÄg att det han berÀttade var jÀtteintressant. Han tog mina kontaktuppgifter och efterfrÄgade CV och sÄdant sedan. Och jag berÀttade lite löst vad jag var intresserad av, sÀger Joel.
Exjobbet har Joel gjort dels pÄ Consat och dels pÄ företaget Box of Energy i Angered. (Surfa gÀrna in pÄ www.boxofenergy.se för mer information om det spÀnnande företaget.)
-Consat och Box of Energy har inlett ett samarbete och dÄ passade det perfekt att genomföra ett gemensamt exjobb.
Box of Energy Ă€r en svensk pionjĂ€r inom en ny och spĂ€nnande bransch: De bygger batterilager för mindre (och lite större) fastigheter, som i kombination med solceller ger mer eller mindre nĂ€toberoende tillgĂ„ng pĂ„ â mer eller mindre âegenâ â el, dygnet runt. Batterierna kan förstĂ„s Ă€ven laddas frĂ„n elnĂ€tet, och gĂ€rna under de tider pĂ„ dygnet dĂ„ elen Ă€r som billigast, sĂ„ det handlar inte bara om lösningar för att vara âoff gridâ.
-Min examensuppgift har kanske frÀmst varit att rÀkna pÄ hur lönsamt det Àr att anvÀnda den hÀr tekniken i Sverige⊠Men, hm. Det Àr inte helt enkelt att rÀkna hem investeringen med de nuvarande relativt lÄga svenska elpriserna - i alla fall inte för mindre konsumenter, sÀger Joel och skrattar.
-Men det finns ju mÄnga andra aspekter pÄ det hÀr, det mÀrker jag nÀr jag har pratat med kunder: De vill ju anvÀnda sin egen energi. De flesta har solceller och vill anvÀnda energin sjÀlva utan att sÀlja till eller köpa frÄn elbolagen, berÀttar han.
Trots att Box of Energy bildades sÄ sent som 2014 har man sÄlt 14-15 fÀrdiga system redan, till fastighetsÀgare, bönder som har mindre sÀker elförsörjning etc.
âSedan har jag tittat pĂ„ olika strategier för optimering med smartare laddning och urladdning av batterisystemen, bĂ„de med solcellerna och frĂ„n nĂ€tet under olika tider pĂ„ dygnet - i relation till den ökade elförbrukningen pĂ„ morgonen och kvĂ€llen.â
-Den största utmaningen i exjobbet har varit att göra en simulering av hela systemet som Àr tillrÀckligt bra utan att bli för komplex. Jag hittade data frÄn ett universitet i Pennsylvania (i USA) som simulerar bÄde solceller och hushÄllsförbrukning och sÄ har jag i Matlab kopplat ihop detta med en simulering av elpriserna och inkluderat sÀljande och köpande av el frÄn och till elnÀtet. Sedan har jag tittat pÄ olika strategier för optimering med smartare laddning och urladdning av batterisystemen, bÄde med solcellerna och frÄn nÀtet under olika tider pÄ dygnet - i relation till den ökade elförbrukningen pÄ morgonen och kvÀllen dÄ folk kommer hem frÄn jobbet och ska laga mat osv, berÀttar Joel.
-Jag har hittat en strategi för att ladda och ladda ur som blir mer lönsam Àn den vanliga metoden att bara sikta pÄ att sjÀlv producera och konsumera lika mycket el, berÀttar han. Med smart laddning frÄn elnÀtet vid rÀtt tidpunkt kan batterisystemen helt enkelt löna sig bÀttre.
Marknaden och möjligheterna för den hÀr typen av egen, smart, ellagring Àr förstÄs enorma. Möjligheten
âJag har hittat en strategi för att ladda och ladda ur som blir mer lönsam Ă€n den vanliga metoden att bara sikta pĂ„ att sjĂ€lv producera och konsumera lika mycket el.â
att ladda sin elbil under natten, ifrÄn batterilagret som laddats upp av solcellerna under dagen, och att lÄta det egna batterisystemet fungera som UPS och hoppa in nÀr elnÀtet faller bort, Àr bara nÄgra av möjligheterna.
-Vi Àr ju ganska ensamma pÄ svenska marknaden Àn sÄ lÀnge, berÀttar Joel. Tesla Àr ju pÄ gÄng med sin Powerwall, men de vÀntar vÀl pÄ sin Gigafactory innan de börjar leverera tror jag, sÀger Joel.
Att Joel kan sĂ€ga âviâ nĂ€r han pratar om Box of Energy beror pĂ„ att han just blivit anstĂ€lld. I överenskommelsen mellan Consat och Box of Energy ingick att det senare företaget fick förstatjing om de ville anstĂ€lla Joel - och det ville de, förstĂ„s - sĂ„ nĂ€r exjobbsrapporten vĂ€l Ă€r klar börjar han sitt tekniska yrkesliv pĂ„ smidigast tĂ€nkbara sĂ€tt inom en av de just nu hetaste teknikbranscherna. Och Consat Ă€r förstĂ„s med pĂ„ ett hörn, som vanligt!
BOX ENERGY
Box of Energy Ă€r ett relativt nystartat Göteborgsföretag som specialiserat sig pĂ„ lösningar för elenergilagring för fastigheter, bĂ„de för lagring av egenproducerad solcellsel och smart, anpassad laddning frĂ„n elnĂ€tet nĂ€r elen Ă€r billig. Företagets system kan till exempel anvĂ€ndas för âoff-gridâ elförsörjning eller för lagring av överskott frĂ„n solceller under dagen - precis som mer allmĂ€nt kĂ€nda, och mer intensivt marknadsförda, Tesla Powerwall.
PĂ UTEUPPDRAG
I den hÀr avdelningen kommer du i varje nummer att fÄ möta en eller tvÄ medarbetare med uppdrag ute hos kund.
HALLĂ DĂRâŠ
MARIA ANDERSSON PRODUKTUTVECKLARE
PĂ
CONSAT MED UPPDRAG PĂ MINESTO.
Vad gör du pÄ dagarna?
â Jag arbetar som konstruktör pĂ„ Minesto och deras spĂ€nnande energiprojekt Deep Green. Vi utvecklar vad Minesto kallar en âtidvatten-kiteâ. En drake som genererar energi genom att flyga i lĂ„ngsamma tidvattenströmmar. Draken Ă€r förankrad i botten och styrs med hjĂ€lp av ett roder i en Ă„tta. Tack vare detta uppnĂ„r den högre hastighet Ă€n sjĂ€lva strömmen som den rör sig i. En konstruktion som skapar energi helt utan att bidra till de miljöproblem jorden brottas med. Min huvudsakliga uppgift Ă€r att utveckla och ta fram koncept för ingĂ„ende mekaniska delar i nacellen, drakens kropp. Jag arbetar mycket med vad vi kallar konstruktionens distribution power module. Detta Ă€r el- och styrsystemets hjĂ€rta.
Vad gjorde du tidigare?
â Innan jag sökte mig till Consat jobbade jag pĂ„ ett företag som utvecklar metoder för att omvandla saltvatten till dricksvatten. En teknik som frĂ€mst anvĂ€nds av oljeriggar och stora fartyg. NĂ€r oljemarknaden gick allt sĂ€mre minskade efterfrĂ„gan och jag började se mig om efter ett nytt jobb. I min roll
âAtt jobba med detta projekt Ă€r verkligen en once in a lifetimemöjlighet och det kĂ€nns supercoolt att fĂ„ vara med pĂ„ resan.â
Kortfakta
Maskinkonstruktör frÄn RÀvlanda
Namn: Maria Andersson
Yrke: Konstruktör och projektledare
AnstÀlld hos Consat sedan: April 2015
Utbildning: Maskinkonstruktör - tvÄÄrig utbildning vid KY pÄ Lindholmen i Göteborg
Bor: RÀvlanda utanför Göteborg à lder: 43
Gör helst pÄ fritiden: HÀstar har alltid varit en stor del av mitt liv och jag rider pÄ ridskola tillsammans med min dotter tvÄ till tre gÄnger i veckan. Annars Àr det inte sÄ mycket fritid med en dotter i gymnasiet och en son pÄ tre Är.
âVi
utvecklar vad Minesto kallar en âtidvatten-kiteâ. En drake som genererar energi genom att flyga i lĂ„ngsamma tidvattenströmmar.â
âI min roll som projektledare hade jag samarbetat med ingenjörer frĂ„n Consat âoch de talade mycket vĂ€l om sitt företag. Jag blev nyfiken och ansökte.â
som projektledare hade jag samarbetat med ingenjörer frĂ„n Consat â och de talade mycket vĂ€l om sitt företag. Jag blev nyfiken och ansökte.
SĂ„ du har arbetat inom den marina sektorn tidigare?
â Precis, det Ă€r en erfarenhet jag tar med mig till Minesto.
Hur Àr det att arbeta pÄ Consat?
â Jag tycker verkligen det Ă€r jĂ€tteroligt. Som produktutvecklingsingenjör pĂ„ Consat trĂ€ffar man mĂ„nga nya mĂ€nniskor och fĂ„r möjlighet att arbeta med varierande och spĂ€nnande kunder och projekt. Minesto Ă€r ett bra exempel, dĂ€r Ă€r Consat ocksĂ„ en av deras utvalda leverantörer av ingenjörstjĂ€nster. Mitt förra uppdrag var Ă„t Metalock Engineering dĂ€r jag deltog i ett renoveringsprojekt för en av kĂ€rnkraftverket Ringhals turbiner. Det var mitt under detta arbete som beskedet kom att Ringhals ska avvecklas.
SÄ man kan sÀga att du verkligen jobbat pÄ tvÄ helt olika energiprojekt: Ett som börjar avvecklas och ett som har framtiden för sig?
â Det satsas mycket pĂ„ förnybar energi â vilket ju ocksĂ„ Ă€r ett mĂ„ste. Och hĂ€r Ă€r Minestos tidvattendrakar i framkant. Sedan flera Ă„r tillbaka finns en testanlĂ€ggning med en prototyp i kvartsskala pĂ„ plats utanför Nordirlands kust. Under nĂ€sta Ă„r kommer en första fullskalig modell av Deep Green, med att vingspann pĂ„ tolv meter, sĂ€ttas ihop och börja testas i Wales. DĂ€r ska Ă€ven den första anlĂ€ggningen sedan byggas. I ett omrĂ„de som heter Holyhead Deep kommer drakarna vara förankrade i botten pĂ„ 60â120 meters djup. Att jobba med detta projekt Ă€r verkligen en âonce in a lifetimemöjlighetâ och det kĂ€nns supercoolt att fĂ„ vara med pĂ„ resan.
Deployment.
UNDERVATTENSDRAKEN SOM SKA BEKĂMPA KLIMATFĂRĂNDRINGARNA
TĂ€nk dig att du stĂ„r pĂ„ en strand med en drake flygandes i vinden. Du kĂ€nner en stark kraft i repet och mĂ€rker att draken flyger snabbt â mycket snabbare Ă€n vad vinden blĂ„ser.
Om du skulle sÀtta pÄ en turbin undertill pÄ draken och stoppa ner den i havet, dÀr det strömmar istÀllet för att blÄsa, dÄ har du Minestos tidvattenkraftverk Deep Green.
Precis som draken i luften flyger snabbare Àn vinden sÄ rör sig Deep Green med flera gÄnger högre hastighet Àn tidvattenströmmen. Med hjÀlp av ett roder trycker Minestos undervattensdrake turbinen genom vattnet i en förbestÀmd Ättaformad bana. DÄ det finns ett kubiskt förhÄllande mellan hastigheten och mÀngden energi som kan utvinnas har Deep Green potentialen att extrahera upp till 1 000 gÄnger mer energi jÀmfört med ett stillastÄende kraftverk i samma storlek.
Konceptet, som ursprungligen föddes i en turbinstudie inom SAABs FoU-verksamhet, har under tre Är testats i kvartsskala i vattnen utanför Nordirlands kust. Det Àr det enda beprövade marina kraftverket som pÄ ett kostnadsef-
fektivt sĂ€tt kan utvinna energi frĂ„n lĂ„ngsamma havs- och tidvattenströmmar. Den unika designen medför att mĂ€ngden material per enhet kan hĂ„llas nere, och att Deep Green opererar i relativt lugna vatten gör det mycket lĂ€ttare och billigare att installera och underhĂ„lla kraftverken. â Energi frĂ„n tidvatten och havsströmmar har stor potential att bli en viktig del av en framtida förnybar energimix. De Ă€r förutsĂ€gbara och pĂ„litliga. VĂ„r teknologi öppnar upp hittills oĂ„tkomliga naturresurser i en rad ekonomier runt om i vĂ€rlden. I Deep Green har vi en produkt som inte bara besitter en enorm marknadspotential utan det Ă€r dessutom en produkt som kan göra skillnad, pĂ„ riktigt. FrĂ„n ett ingenjörsperspektiv Ă€r det en fantastisk utmaning att fĂ„ vara med pĂ„ denna resa, sĂ€ger Dr Martin Edlund VD pĂ„ Minesto.
TEXT MAGNUS MATSSON COMMUNICATIONS MANAGER MINESTO AB FOTO MINESTO AB
Titi Oyedeji ny ledare för gruppen IT & Mobility
TEXT THOMAS ĂSTBERG FOTO RAGNAR HALLGREN IT & MOBILITY
I maj fick IT & Mobility en ny gruppchef. För Titi Oyedeji innebar utnÀmningen en Äterkomst till en arbetsgivare och en företagskultur hon saknat. Med sig tillbaka har hon Ätta Är av nya erfarenheter och en uttalad ambition att fÄ IT & Mobility att vÀxa rejÀlt.
Titi Oyedeji hann med ganska mÄnga yrkesroller innan hennes mamma ledde henne in pÄ teknikens bana: sÀljare, servitris, lÀrarvikarie, fotomodell med mera.
â Sedan fick jag barn och kĂ€nde att jag kanske skulle bli nĂ„got âpĂ„ riktigtâ. Min mamma tyckte att teknik skulle passa mig och det hade hon ju alldeles rĂ€tt i. Mamma vet bĂ€st, sĂ€ger Titi och skrattar.
För 20 Är sedan började hon utbilda sig till datorsystemingenjör pÄ högskolan i Halmstad. Sedan dess Àr det teknik och ingenjörsyrket som gÀller.
â Jag kĂ€nde direkt att jag hade hittat hem. DĂ€r fanns mĂ€nniskor som tĂ€nkte som jag och som pratade som jag. Det var en skön kĂ€nsla, sĂ€ger Titi.
Fascinationen för teknik beskriver hon sÄ hÀr:
â Det Ă€r ett sĂ€tt att skapa för oss som inte har konstnĂ€rlig talang. Man bygger nĂ„got som ska fungera, löser ett problem med hjĂ€lp av logik. Och det vi skapar ska anvĂ€ndas! NĂ€r det gĂ€ller
mjukvara brukar jag sÀga att bra kod Àr robust, sÀker, anvÀndningsbar, ÄteranvÀndningsbar och utbyggbar.
Med examen i handen fick Titi direkt jobb som projektledare och mellanchef pĂ„ StrĂ„lfors i Ljungby. Inte dĂ„ligt för en nyutexaminerad ingenjör, men Ă€ndĂ„ inte riktigt vad hon tĂ€nkt sig. â Jag vill ju vara mer som ingenjör, jobba nĂ€rmare tekniken. DĂ€rför sa jag upp mig efter tvĂ„ Ă„r, började söka jobb i Göteborg och hamnade pĂ„ Sigma Systems.
Efter fyra Är som teknikkonsult inom bÄde telekom och automotive stötte hon ihop med Ragnar Hallgren och Martin Wahlgren pÄ Chalmers Charmdagar. Ett ömsesidigt intresse uppstod och en anstÀllningsintervju bokades omgÄende.
Sedan ringde Ragnar Hallgren och ville anstÀlla henne. Men medan Titi funderade pÄ erbjudandet upptÀckte hon att hon var gravid. Hon försökte dra pÄ det, men Ragnar ringde inte bara en gÄng, utan flera och till slut lyckades han.
â Jag tĂ€nkte att det inte var nĂ„got bra lĂ€ge att börja ett nytt jobb. Men nĂ€r jag till slut berĂ€ttade hur det lĂ„g till sa
Ragnar bara att âdet Ă€r dig vi vill ha, oavsett om du Ă€r gravid eller inteâ. En sĂ„dan arbetsgivare Ă€r det svĂ„rt att sĂ€ga nej till!
Som konsult pÄ Consat arbetade hon Ät kunder som Volvo, Aros och Enea och fick lÀra sig flera programmeringssprÄk pÄ ett antal olika plattformar.
â En sak som gjorde det extra roligt att arbeta pĂ„ Consat Ă€r att man ocksĂ„ utvecklar och sĂ€ljer en del egna produkter. Som informationssystemet ITS4Mobility som togs fram tillsammans med Volvo Buss och nu finns pĂ„ tusentals bussar och hĂ„llplatser.
Och det var just lÀngtan till ett mer utprÀglat produktbolag som fick Titi att lÀmna Consat 2008 för att börja pÄ Ericsson. DÀr vÀntade bland annat arbete med att utveckla hÄrd- och mjukvara till basstationer till 4G-nÀten.
Fyra Ă„r hos telekomjĂ€tten gav Titi en behagligt tung ryggsĂ€ck fylld av tekniska kunskaper. DĂ„ var det dags att bli ingenjör âpĂ„ riktigtâ och starta eget.
â Jag har haft mĂ„nga affĂ€rsidĂ©er och kĂ€nde att det var hög tid att testa att genomföra en av dem, att fĂ„ anvĂ€nda mina produktkunskaper och erfarenheter av projektledning. Jag gick till Almi, trĂ€ffade en bra mentor och sedan var det bara att köra.
Idén som blev verklighet var ett automatiserat nÀrvarosystem för skolor som fick namnet ClickSystem. I dag finns det pÄ sex friskolor och en kommunal skola. ClickSystem upp-
mÀrksammades 2013 av Vinnova och tilldelades 300 000 kronor i tÀvlingen Vinn Nu.
â Det Ă€r ett system dĂ€r eleverna sjĂ€lva enkelt registrerar sin nĂ€rvaro och dĂ€rmed Ă€ven ökar medvetenheten om sin frĂ„nvaro. Samtidigt ger det lĂ€rarna mer tid att fokusera pĂ„ pedagogiken. Med hjĂ€lp av andra kommer nu företaget att fortsĂ€tta vĂ€xa. Bra referenser Ă€r förstĂ„s det bĂ€sta sĂ€ttet att sĂ€lja och det har vi.
I maj ÄtervÀnde Titi Oyedeji till Consat pÄ 60 procent. Efter Ärsskiftet blir det heltid pÄ IT & Mobility.
DÄ har hon hunnit packa om ryggsÀcken och fylla pÄ med kunskap om företagande och hur man presenterar applikationer snyggt och anvÀndarvÀnligt.
MÄlet Àr att fÄ IT & Mobility att vÀxa rejÀlt frÄn dagens nio anstÀllda och bli en större del av Consat.
âEn sak som gjorde det extra roligt att arbeta pĂ„ Consat Ă€r att man ocksĂ„ utvecklar och sĂ€ljer en del egna produkter. Som informationssystemet
â Min viktigaste uppgift blir nog att serva mina konsulter sĂ„ att de utvecklas tekniskt pĂ„ ett sĂ€tt som stĂ€mmer överens bĂ„de med vad gruppen och individen vill. DĂ„ kommer alla att göra ett bra jobb och vi kan fĂ„ fler intressanta kunder och uppdrag.
Titi tror inte att sjÀlvgÄende konsulter behöver sÀrskilt mycket coachning. DÀremot en ledare som pekar ut riktningen och sÀtter tydliga, men realistiska mÄl.
Och fĂ„r medarbetarna att trivas: â Jag vill att alla ska fĂ„ kĂ€nna den dĂ€r ConsatkĂ€nslan som jag mötte nĂ€r jag var gravid och mammaledig. Trots att Consat vuxit rejĂ€lt under de Ă„r jag varit borta Ă€r jag övertygad om att det fortfarande Ă€r ett företag som tar vĂ€l hand om sina anstĂ€llda, har högt i tak och gillar rak kommunikation.
FLER CONSATSYSTEM I KANADENSISKA ONTARIO
Consat Telematics kommer frÄn och med i höst börja leverera sex nya realtidssystem i den kanadensiska provinsen Ontario. Upphandlingen hanteras av kollektivtransportmyndigheten Metrolinx genom ett projekt kallat TPI, Transit Procurement Initiative, dÀr myndigheten samordnar upphandlingar inom kollektivtrafiksystem och fordon.
Bakgrunden till affÀren Àr att Consat har vunnit TPI-upphandlingen för passagerarinformationssystem, vilket gör att alla medlemmar i TPI kan köpa telematiksystem frÄn Consat, utan krÄngliga separata upphandlingar. FrÄn start har sex olika huvudmÀn (Transit Agencies) i provinsen valt att köpa Consatsystem genom TPI-avtalet.
InrÀknat Consats tre befintliga kunder i Ontario: Sudbury, Thunder Bay och North Bay, betyder detta alltsÄ att hela nio Consatsystem kommer att vara i drift i Ontario inom nÄgra mÄnader. Till att börja med handlar den hÀr senaste affÀren om 127 bussar med
fordonssystem, centralsystem för varje huvudman, tillhörande applikationer, etc. AffÀren innehÄller Àven att antal optioner.
En nyckelfunktion i det nya systemet Àr automatiska nÀsta-hÄllplatsutrop i fordonen, en funktion som mÄste vara pÄ plats den 1 januari 2017, dÄ AODA (Accessibility for Ontarians with Disabilities Act)-lagen trÀder i kraft. De delar i systemen som krÀvs för denna funktion kommer dÀrför levereras och testas först.
TEXT MATTIAS JOHNSSON FOTO ROBERT JANCEV
Kingston Àr en av de stÀder i Ontario som nu fÄr Consatsystem i sina bussar.
CONSAT TELEMATICS
Consat Telematics utökar sin marknadsandel i Sverige genom att leverera ett komplett realtidssystem till Bergkvarabuss, som sedan 2006 kör all linjetrafik i Blekinge pÄ uppdrag av Blekingetrafiken.
TEXT MATTIAS JOHNSSON
FOTO BERGKVARABUSS
Leveransen inkluderar installation och drift av ett komplett system med inre och yttre skyltning, plus trafikledningssystem. Enligt planen skall systemet vara i full drift efter sommaren 2016 men monteringsarbetet har redan startat i de totalt 130 berörda fordonen.
-Huvudorsaken till att vi valde Consat Telematics som leverantör Àr att de har ett erkÀnt och beprövat system, samtidigt som de lÀgger stor vikt pÄ nyutveckling av funktioner för att förbÀttra vardagen för bÄde resenÀrerna och för oss som arbetar med systemet, sÀger Martin Jacobson, AffÀrschef för Blekinge och Kronoberg.
CONSAT TELEMATICS LEVERERAR REALTIDSSYSTEM TILL BERGKVARABUSS
-För oss Àr det givetvis viktigt att uppfylla de grundkrav som Blekingetrafiken har till oss men vÄr mÄlsÀttning Àr att höja nivÄn ytterligare genom bÀttre stödsystem för chaufförerna och via digitala kanaler skapa Ànnu bÀttre relation med resenÀrerna. Det Àr vi övertygade om att vi kommer lyckas med nÀr det nya systemet Àr pÄ plats, berÀttar Martin Jacobson.
-Vi tycker det Àr kul att fÄ förtroende att tillsammans med Bergkvarabuss vara med att skapa en effektiv och driftsÀker kollektivtrafik. Vi Àr helt övertygade om att funktioner som bÀttre stödsystem för chauffören och nya rapporter som
kvalitetssÀkrar och underlÀttar produktionen kommer uppskattas av alla berörda, sÀger en stolt David Hanson, Projektledare pÄ Consat Telematics.
BERGKVARABUSS
Bergkvarabuss har en 40 Ärig historia och en fordonsflotta pÄ drygt 1000 fordon. Företaget ingÄr i koncernen Mekka Traffic. Koncernen inklusive intressebolag, omsÀtter ca 1,8 mdkr.
Bergkvarabuss kör sedan augusti med telematiksystem frÄn Consat.
CONSAT TELEMATICS UNDERTECKNAR
AVTAL
OM
LEVERANS AV
REALTIDS-
SYSTEM TILL BUSKERUD FYLKE (LĂN)
Norska huvudmannen Brakar AS har slutit ett avtal med svenska Consat Telematics AB om leverans av ett realtidssystem för bussar som gÄr i trafik i Buskerud, Norge. Avtalet omfattar i fas 1 utrustning till 133 bussar i Drammen och kranskommunerna med option pÄ ytterligare 180 bussar i övriga delar av lÀnet. Utrustning till aktiv signalprioritering för buss ingÄr ocksÄ i avtalet.
Dâ Vi vill göra vĂ„ra kunders vardag enklare genom att tillhandahĂ„lla information om köer och andra försenande omstĂ€ndigheter som kan uppstĂ„ i trafiken. Den leverantör som Brakar nu valt har redan tidigare levererat tillförlitliga system för moderna informationstjĂ€nster till andra stĂ€der i Norge. Vi ser
mycket fram emot att jobba tillsammans med Consat Telematics i detta projekt, sÀger han.
â Vi Ă€r jĂ€tteglada över att vi fick uppdraget. Brakar har en kunskapsintensiv organisation som de förenar med en ambitiös och lĂ„ngsiktig strategi för att förbĂ€ttra passagerarnas reseupplevelse. en viktigaste information vi kan ge vĂ„ra kunder Ă€r korrekt information om nĂ€r bussen faktiskt avgĂ„r frĂ„n hĂ„llplatsen, sĂ€ger Terje Sundfjord, VD för Brakar.
FrÄn Drammen i söder till Hemsedal i norr, Brakar Fylke vÀst om Oslo innefattar alltifrÄn storstad till kustbygd och fjÀll.
FOTO BKF.NO
Brakars mÄl och filosofi passar mycket vÀl ihop med oss och hur vi jobbar med vÄra existerande kunder idag. Vi ser fram emot att tillsammans nÄ vÄra gemensamma högt uppsatta mÄl, sÀger Emil Pettersen, sÀljare pÄ Consat Telematics.
BYGGER UT I FASER
Brakar har redan idag flera busslinjer i Drammen som kör med realtidssystem pĂ„ försök. Och nu ska systemet byggas ut ordentligt. I en första fas ska bussar som trafikerar Buskerudkommunerna Drammen, Lier, Nedre Eiker, Ăvre Eiker och Kongsberg fĂ„ realtidssystem installerat. Buskerud satsar 13,5 miljoner norska kronor pĂ„ denna del av projektet. DĂ€refter implementeras systemet i resten av lĂ€net. Bussarna i Buskerudbyen ska vara klara och i bruk under vintern/vĂ„ren 2017.
Arbetet med att installera de första realtidssystemen drar igÄng hösten 2016.
HUR FUNGERAR
REALTIDSSYSTEMET?
Systemet anvĂ€nder GPS för att lokalisera exakt var bussen befinner sig. Med hjĂ€lp av âprognoserâ som tar hĂ€nsyn till faktorer som genomsnittsfart och antal stopp rĂ€knas en avgĂ„ngstid fram. Passagerare som vĂ€ntar vid hĂ„llplatserna fĂ„r direkt information om förseningar pĂ„ elektroniska tavlor, via webben eller i mobilen.
Förseningar anges i hela minuter.
âDen viktigaste information vi kan ge vĂ„ra kunder Ă€r korrekt information om nĂ€r bussen faktiskt avgĂ„r frĂ„n hĂ„llplatsen.â
CONSAT PĂ MOBILE WORLD CONGRESS 2016
I samband med att Consat och Ericsson har blivit partners inom ITS för kollektivtrafik var vi med och stÀllde ut vÄr senaste produkt inom Media Management i Ericssons monter pÄ Mobile World Congress 2016 i Barcelona. Det var i det nÀrmaste ofattbart mycket besökare och vi hade ett par givande och intensiva dagar ihop med Ericssons team pÄ plats.
TEXT MARTIN WAHLGREN FOTO ERICSSON BRAKAR AS
Brakar Àr huvudman i Buskerud lÀn med ansvar för utveckling, drift och samordning av kollektiv persontransport och skolskjuts i Buskerud. Bolaget ska ocksÄ ge information till invÄnare om utbudet av detta samt relaterade tjÀnster. Brakar grundades för att effektivisera och utveckla kollektivtrafiken i Buskerud. En viktig mÄlsÀttning Àr att öka det kollektiva resandet. Bolaget ska primÀrt inte sjÀlva stÄ för utbudet utan köpa tjÀnster frÄn externa leverantörer.
FrÄn vÀnster, Martin
Wahlgren Executive
Vice President Consat
AB, Jenny Lindqvist
Head of Intelligent
Transport Systems
Business Unit Global
Services Ericsson, Fredrik Darin Area
Sales Manager
Consat Telematics, Stefan Thulin
Principal Consultant
Public Transport Engagements at Ericsson.
SKF
KONSTEN ATT BĂRJA OM PĂ NY KULA
TEXT
MAGNUS KĂRNER FOTO MATTIAS JOHNSSON
Just som Lars Arells uppdrag verkade vara klart och slutfört fick SKF Motion Technologies sin största order nÄgonsin. För att klara den mÄste en helt ny produktionslinje med maskiner och allt konstrueras. Och det snabbt. En förfrÄgan gick till Consat med Lars i spetsen: gick detta att lösa? Lars visade sig vara rÀtt man pÄ rÀtt plats.
âVaktenâ, svarar rösten myndigt ur plĂ„thögtalaren intill snurrgrinden.
Bakom staketet ligger den del, i detta anrika kvarter, som fortfarande anvĂ€nds av SKF för produktion. För Göteborg, och Ă€ven Sverige i stort, Ă€r det svĂ„rt att överskatta betydelsen av dessa gott och vĂ€l hundraĂ„riga fabriksbyggnader. 1907 drog SKF igĂ„ng sin kullagertillverkning hĂ€r i Gamlestaden â 1925 startades dotterbolaget Volvo. Ja, detta Ă€r helig mark i svensk industrihistoria. Nu har den mesta av verksamheten flyttat över SĂ€veĂ„n till moderna lokaler och nĂ„gra av de röda tegelbyggnaderna rymmer vĂ„rdcentral och gym.
â Du fĂ„r ange numret pĂ„ besöksbrickan, sĂ€ger Lars Arell. Det klickar till och grinden slĂ€pper snurrande igenom oss.
Lars Arell arbetar som konsult hos SKF sedan sommaren 2013. Det ursprungliga uppdraget handlade om att flytta SKF Motion Technologies fabrik. Utmaningen lÄg i att den nya fabrikslokalen var mycket mindre. Verksamheten behövde effektiviseras och komprimeras. NÄgot Lars tog sig an med sedvanlig iver. Han beskriver sig sjÀlv som kreativ och besitter en skapande mer Àn förvaltande förmÄga. NÄgon som Àlskar att lösa utmaningar, att se mönster och möjliga förbÀttringar. Tillsammans med fabrikens produktionschef Admir Mujkanovic togs nya effektivare lösningar fram. BÄde i hur produktionslinjerna rent fysiskt placerades men ocksÄ i hur tillverkningsflödena fungerade. Allt gick som smort och
FAKTA STĂLLDON
Ett stÀlldon (pÄ engelska actuator) Àr en komponent som utför en linjÀr rörelse med hjÀlp av en lÄng skruv och drivs oftast av en elmotor. StÀlldon anvÀnds bland annat inom industri och sjukvÄrd och ersÀtter ofta pneumatik eller hydraulik.
SKF Motion Technologies hette fram till nyligen SKF Actuation Systems.
SKF forts.
snart var det nĂ€stan bara sjĂ€lva flytten som Ă„terstod. DĂ„ klev en annan av Sveriges industrijĂ€ttar in pĂ„ scenen. â Vi fick en förfrĂ„gan frĂ„n en lastbilstillverkare som behövde stĂ€lldon till sina bilar. Det handlade om stora volymer under mĂ„nga Ă„r, bĂ„de mekaniska och elektriska enheter, sĂ€ger Admir Mujkanovic.
SKF Motion Technologies har specialiserat sig pÄ att tillverka stÀlldon (se faktaruta). De har mÄnga olika varianter i produktion men bestÀllningarna Àr ofta relativt smÄ, sÀllan större Àn tio enheter Ät gÄngen. Nu handlade det om helt andra volymer.
â Helt Ă€rligt kan jag sĂ€ga att vi aldrig klarat detta utan Consat. Jag var först
lite tveksam till hur det skulle gÄ till över huvud taget, sÀger Admir Mujkanovic.
FrĂ„gan gick till Lars och projektledaren Reine Larsson â kan ni fixa detta? Tillsammans började de titta över förutsĂ€ttningarna. Först behövde produkten utvecklas efter kundens önskemĂ„l fast med SKF:s komponenter. Hur ska tillverkningen gĂ„ till sĂ„ att de manuella momenten minimerades och möjliga felkĂ€llor konstruerades bort? Arbetet gick fort framĂ„t och snart satt de och arbetade fram CAD- modeller över hur tillverkningsmaskinerna för de olika delmomenten skulle se ut.
â FrĂ„n att vi fĂ„tt uppdraget tog det sex mĂ„nader tills vi hade en godkĂ€nd produkt i maskinerna. Det Ă€r mycket snabbt â inte sĂ€llan tar det flera Ă„r, sĂ€ger Lars som har Ă„rtionden av erfarenhet som maskinkonstruktör i ryggsĂ€cken.
MMaskinerna ska fungera âsom byrĂ„lĂ„dorâ, berĂ€ttar Lars. En operatör lĂ€gger komponenterna pĂ„ plats och skjuter in allt i maskinen som dĂ„ blir helt stĂ€ngd. Inne i den stĂ€ngda âbyrĂ„lĂ„danâ sker sedan maskinarbetet. Med denna smarta lösning finns ingen risk för klĂ€mning och tiden varje delmoment tar pĂ„verkas mycket lite av vem som sköter maskinen. Enheten tas sedan ur byrĂ„lĂ„dan och skickas vidare till nĂ€sta maskin. Flera moment krĂ€vdes i tillverkningslinjen.
â Vi har givetvis anvĂ€nt stĂ€lldon frĂ„n SKF i maskinerna och monterat plexiglas istĂ€llet för plĂ„t sĂ„ mekanismen blir synlig. Arbetsstationerna Ă€r ocksĂ„ höj- och sĂ€nkbara med hjĂ€lp av teleskoppelare frĂ„n SKF. En annan viktig detalj Ă€r att de drivs med el istĂ€llet för tryckluft. De blir mycket tystare vilket förbĂ€ttrar arbetsmiljön rejĂ€lt, sĂ€ger Lars och demonstrerar hur en av maskinerna fungerar.
Flexibel och ergonomisk flyttbar arbetsstation.
DĂ„ volymerna Ă€r sĂ„ stora Ă€r det viktigt att produktionslinjen Ă€r effektiv och att det uppstĂ„r sĂ„ lite âicke vĂ€rdeskapande tidâ som möjligt.
â Vi har filmat varje moment och sedan analyserat processerna i en speciell programvara. SmĂ„ justeringar i hur maskinerna handhas och Ă€r utformade gör i slutĂ€nden stor skillnad och ökar möjligheten att maximera den vĂ€rdeskapande tiden, sĂ€ger Admir Mujkanovic.
Att minimera det manuella arbetet Àr inte bara en frÄga om effektivitet utan ocksÄ ett sÀtt att skona operatörernas kroppar. Ska komponenter skruvas ihop manuellt kan förslitningsskador lÀtt uppstÄ.
â Vi har automatiserat sĂ„ mycket det gĂ„r utan att helautomatisera. En helautomatisk produktion stĂ€ller helt andra krav pĂ„ verksamheten. Detta Ă€r âautomation with a human touchâ, sĂ€ger Admir Mujkanovic med ett leende.
Hela produktionslinjen Àr flexibel. Varje maskin stÄr pÄ en separat plattform med hjul. Detta medför att maskinerna kan anvÀndas pÄ flera olika produktionslinjer och flyttas om efter behov.
âHelt Ă€rligt kan jag sĂ€ga att vi aldrig klarat detta utan Consat. Jag var först lite tveksam till hur det skulle gĂ„ till över huvud taget.â
â Vi ser det lite som lego. Man kan bygga upp en produktionslinje med maskinerna som bitar. Det blir yteffektivt och maskinerna kan nyttjas maximalt, sĂ€ger Admir Mujkanovic.
Den stora produktionen drar igĂ„ng till hösten 2016. Viss nervositet erkĂ€nner Admir att han kĂ€nner, som man gör inför alla stora hĂ€ndelser. Men att produktionslinjen kommer fungera Ă€r han helt trygg med. â Vi har provkört ett par hundra enheter och det fungerar perfekt.
Ăven Lars Arell Ă€r nöjd med vad han skapat. â Det Ă€r tryggt att ta pĂ„ sig ett sĂ„dant hĂ€r uppdrag nĂ€r man har hela Consats kompetens i ryggen att bolla med. Det finns inte mycket vi inte kan klara av tillsammans. DĂ€rför blev Ă€ven fler frĂ„n Consat inblandade och vi stod bland annat för elen och programmeringen av maskinerna, sĂ€ger Lars.
Flytten frÄn det anrika omrÄdet i den svenska industrialismens vagga har skjutits pÄ framtiden dÄ de nya lokalerna inte hunnit fÀrdigstÀllas. SÄ ett tag till fortsÀtter nya och smarta idéer att vÀxa bakom de röda nÄgot slitna tegelvÀggarna. Och visst finns det nÄgot vackert i det.
Lars Arell och Reine Larsson i den nya produktionen.
NYANSTĂLLD PĂ CONSAT
Erik Ohlsson, 36 Ă„r (Stockholm)
Arbetat pÄ à F, Scania samt ett mindre bolag med e-learningutbildningar inom fordonssystem.
Bor i Enskede med fru och tvÄ barn. Intressen: Huset, bÄtliv, fysiska aktiviteter i nÄgon form samt solresor med familjen. Arbetar som teknikomrÄdeschef för produktutveckling i Stockholm.
Lars-Olof Lindeheden, 42 Ă„r (Sustainable Energy Systems/ Energieffektivisering)
Jobbat pÄ BB-gruppen Byggbeslag. Bor i Jonsered och har sex barn. Intressen: Familjelivet, segling, skidÄkning, husfix. Första uppdraget blir att utveckla avdelningens processer sÄ att den kan vÀxa kontrollerat.
Mikael Gabrielsson, 44 Ă„r (Telematics Sales & Marketing)
Kommer nÀrmast frÄn Icomera AB och dessförinnan Xerox. Har arbetat med sÀlj, marknad och ledarskap hela sin arbetskarriÀr. Bor i Ytterby med fru, tre barn och en katt. Intressen: InnebandytrÀnare, hockeyfarsa, slalom, resor, mat och god dryck. Ny sÀljchef pÄ Consat Telematics med ansvar för uppbyggnad av partnernÀtverket i Europa och nya marknader.
David Brown, 30 Ă„r (Embedded Design)
Tidigare arbetat pĂ„ CPAC Systems AB som C++/Java utvecklare till inbyggda Linux och Android HMI enheter. Bor i ĂlvĂ€ngen med fru och tvĂ„ barn. Intressen: Dataspel, film, programmering. Jobbar med VCC Infotainment.
Per Welinder, 53 Ă„r (Produktutveckling)
Kommer nÀrmast frÄn Enwa Water Technology AB dÀr han jobbade med konstruktion och design av processanlÀggningar för dricksvatten. Bor i Mölnlycke och har fru samt 3 vuxna barn. Intressen: De tre hundarna, Teknik, Modellflyg-RC helikopter. Första uppdraget var pÄ Huber Hydropress och nu Àr Per pÄ Hanter Ingenjörsteknik i BorÄs dÀr han konstruerar materialhanteringsutrustning för godshantering.
Johan Johansson, 47 Ă„r (Produktutveckling)
Jobbat pÄ Electrolux, SP, Tubex, Helge Nyberg, IRO. Bosatt i BorÄs. Intressen: Naturen, Foto, FÄglar, Innebandy, Mountainbike, Scoutledare. Första uppdraget var pÄ Metalock och just nu Flexlink/ Projektledning för utvecklingsprojekt.
Mikael Söderlind, 44 Är (Systemdesign & Projektledning)
Jobbat pÄ Ericsson med olika roller inom MINI-LINK mikrovÄgstransmission samt som konsult pÄ Epsilon/à F. Bor med fru och tvÄ barn i FiskebÀck. Intressen: Golf, sport, musik, löpning, fotbollstrÀnare. Sitter pÄ CEVT/Infotainment & driver information som komponentÀgare/projektledare för en helt ny komponent.
Marika SĂ€rnblom, 44 Ă„r (Consat Data)
Arbetade senast pÄ Lagerstedt & Krantz AB. Bor med man och tvÄ barn i Torslanda. Intressen: TrÀning, bÄt, skidÄkning eller nÄgot annat aktivt tillsammans med familjen. Jobbar med projektledningsuppdrag samt sharepoint-support för Emerson.
NYANSTĂLLD PĂ CONSAT
Sara Gardelin, 24 Ă„r (Stockholm)
Kommer direkt frÄn högskolan, pluggade civilingenjör pÄ KTH. Bor med sin sambo i Stockholm. Intressen: Böcker, brÀdspel, dans och TV-serier. VÀntar pÄ sitt första uppdrag.
Lars GrÀnnsjö, 27 Är (Stockholm)
Arbetade tidigare pÄ Deva Mecaneyes i VÀsterÄs. Bosatt i HagsÀtra med sin sambo. Intressen: Skateboard, klÀttring och musik (arrangerar konserter, lyssnar och spelar lite grann). Jobbar med framtagning av en monteringsfixtur till Scania.
David Hanson, 36 Ă„r (Telematics)
Kommer frÄn à F. Bor i Lilleby, Torslanda. Intressen: God mat, jakt/ fiske samt att spela olika musikinstrument. Jobbar som projektledare för realtidssystem.
Daan Fokker, 28 Ă„r (Stockholm)
Har jobbat pÄ Tesla Motors och DamenCNC. Har flickvÀn och Àr bosatt i Stockholm, kommer frÄn Amsterdam. Intressen: Motorcyklar och segelflygning. Jobbar med Scania production equipment.
Peder Alm, 38 Ă„r
(Systemdesign & Projektledning)
Jobbade tidigare pÄ Semcon. Bosatt i Björlanda med sambo och tvÄ barn. Intressen: TerrÀnglöpning och segling. Jobbar med att utveckla ett RFID-baserat access-system i Qt.
Oscar Rosenstam, 29 Ă„r (Telematics)
Har arbetat pÄ Aker Solutions. Bor med sambon i Johanneberg. Intressen: Matlagning, fiske och fotboll. Jobbar som projektledare.
Victoria Peterson, 22 Ă„r (Embedded Design)
Nyutexaminerad mekatronikingenjör frÄn Chalmers Bor vid Stampen med sin sambo. Intressen: UmgÄs med familj och kompisar, spela rugby, trÀna, lÀsa, tv-serier. Första uppdraget Àr ett in-houseprojekt mot Valeo.
Filip Bertilsson, 25 Är (Embedded Design) Nyutexaminerad. Har flickvÀn och bor i Backa. Intressen: Elektronik, motorer och att resa. Har under sommaren utvecklat en GPS-logger och kommer till hösten jobba med Born To Drive.
âą Henrik Grahn som fick en son den 15/3
âą Peder Alm som fick en son den 5/4
âą David Millares som fick en dotter den 22/4
âą Nicklas Trygg som fick en son den 27/4
âą Martin Hjalmarsson som fick en son den 5/5
âą Daniel Carlsson som fick en dotter den 11/5
âą Patrick Nilsson som fick en son den 12/8
âą David Brown som gifte sig den 21/3
âą Jonas FĂ€rdig som gifte sig den 28/5
⹠Per Sidén som fyllde 50 Är den 5/5
âą Martin NĂ€slund som fyllde 40 Ă„r den 15/5
âą Thomas Lundgren som fyllde 40 Ă„r den 25/8
Erik Ohlsson utanför Consat kontor vid den nya stekheta arenastaden i Solna.
ENGINEERING
ERIK OHLSSON ĂR NY TEKNIKOMRĂ DESCHEF PĂ ETT EXPANDERANDE STOCKHOLMSKONTOR
TEXT MATTIAS JOHNSSON FOTO DAVID MILLARES
Erik Ohlsson ger intrycket av att vara en handlingens man. En maskiningenjör frÄn KTH som jobbat med e-learningutbildning i fordonsindustrin, testning av lastbilar i Norrland ochpÄ senare Är - allt mer av marknadsinriktat nÀtverksbyggande. Dessutom blir man ju inte trÀbÄtsÀgare eller varvschef för huvudstadens största trÀbÄtsklubb, eller vÄgar sig pÄ en fyramÄnaders renovering av familjens nya hus i Enskede utanför Stockholm, om man Àr rÀdd för jobb. Consats nya teknikomrÄdeschef i Stockholm, som kommer jobba för och med affÀrsomrÄdeschefen HÄkan Kroksmyr pÄ Solnakontoret, har mÄnga intressen och mÄnga jÀrn i elden.
NĂ€r Consat nu satsat pĂ„ att utöka verksamheten i Stockholm, inte minst genom Netgroup - ett nĂ€tverk av fordonsteknikinriktade företag dĂ€r Consat Ă€r en av delĂ€garna, sĂ„ blir det Eriks huvudjobb att hĂ„lla tĂ€t kontakt med tunga ânyaâ fordonskunder, som Scania. Netgroup och Consat Ă€r kanske inte sĂ„ vĂ€lkĂ€nda Ă€n pĂ„ Scania men det ska det bli Ă€ndring pĂ„. Efter mĂ„nga Ă„r hos ett konkurrerande konsultbolag med uppdrag pĂ„ Scania har Erik knutit mĂ„nga kontakter. Det verkar onekligen som han Ă€r rĂ€tt man pĂ„ rĂ€tt plats.
Jobbet som teknikomrÄdeschef innehÄller ju bÄde sÀljande och personalstöttande uppgifter. Erik har en jordnÀra och pragmatisk syn pÄ jobbet som chef för en grupp teknikkonsulter. Det handlar om att se varje individs behov helt enkelt, berÀttar han.
-En del medarbetare kÀnner att de behöver vidareutbildning för att vÀxa i sin arbetsroll, andra kanske bara behöver peppas för att vÄga kommunicera mer, eller vad det nu kan vara. Det gÀller att ta sig tiden att lyssna och att kÀnna in behoven för att kunna ge rÀtt stöd, sÀger Erik.
PÄ sÀljsidan jobbar Erik Ohlsson och HÄkan Kroksmyr pÄ att bredda kundbasen utanför fordonstekniksfÀren, dels för att kunna vÀxa och dels för att minska de ekonomiska riskerna genom
att ha kunder i mÄnga branscher. Det handlar i princip om att berÀtta för rÀtt personer att Consat finns och vad vi kan göra, och sedan underhÄlla kontakterna. Erik kommer dÀrför Àven att jobba mot bolag som Alfa Laval, Astra och Electrolux, dÀr Consat Ànnu inte Àr ett namn pÄ allas lÀppar.
Ăven om Consats stockholmskontor Ă€r âgemytligtâ idag med ca 15 medarbetare, varav drygt hĂ€lften sitter inne pĂ„ kontoret i Solna, sĂ„ hoppas man bĂ„de kunna vĂ€xa och bredda verksamheten.
SĂ„. Om ni nĂ„gon gĂ„ng har vĂ€garna förbi Stockholm och LĂ„ngholmen kan ni vĂ€l ta en promenad ner till marinan för att leta upp Eriks ovanliga âParad 810â, en liten klassisk motorbĂ„t med mahognyöverbyggnad, byggd i vit epoxylackad (inte plastad!) plywood. Vem vet, kanske Erik, nyblivna frugan och dottern pĂ„ tvĂ„ och ett halvt Ă„r sitter och fikar pĂ„ fördĂ€ck?
âEn del medarbetare kĂ€nner att de behöver vidareutbildning för att vĂ€xa i sin arbetsroll, andra kanske bara behöver peppas för att vĂ„ga kommunicera mer.â
CONSAT SĂKER FLER KREATIVA OCH INNOVATIVA MEDARBETARE
