hÄkan lindström
PĂ„ spaning efter Ă„tta ton, en tid, ett tryckeri â och en grön bok
N
Ă€r det 57 meter breda palatsliknande huset vid dĂ„varande Stora Bastugatan (idag SveavĂ€gen) 54 till 58 stod fĂ€rdigt 1882 var det nĂ„got av en solitĂ€r i en omgivning dĂ€r bebyggelsen, med undantag av kyrkan tvĂ€rs över gatan, mest pĂ„minde om den i svenska smĂ„stĂ€der, en del vĂ€lhĂ„llet, annat mer kĂ„kartat. Byggherre var bageriidkaren August Reinhold som uppenbarligen hade insett hur vĂ€l det hus han ville bygga skulle passa in i den framtida stadsbilden, som motstycke till kyrkan och rummet runt denna. Han hade visserligen fĂ„tt avslag pĂ„ sin ansökan av stadsarkitekten om ett hus i fem vĂ„ningar men hade dĂ„ vĂ€nt sig till Kungl. Maj:t och fĂ„tt sin byggrĂ€tt â just för att huset skulle komma att ligga vid en plats med sĂ„ öppen karaktĂ€r.
lagret. SjÀlva förlaget var i det nÀrmaste tyngdlöst och krÀvde inte stora kontorsutrymmen, inte ens chefens rum var sÀrskilt stort. PÄ ett stÀlle berÀttas att Karl Otto Bonnier flyttade sitt privatkontor frÄn det lilla krypin, som han övertagit efter sin far, pÄ nedra botten i gathuset Är 1909 till vÄningen en trappa upp. NÄgra decennier in pÄ nya seklet var det Ànnu en gÄng dags för flytt. Anledningen dÄ var att man behövde större lager för papper och fÀrdiga böcker och man fann en byggnad, ett före detta magasin för mjöl och knÀckebröd, inne pÄ gÄrden till fastigheten SveavÀgen 56 och det slutade med att man inte endast kunde disponera lagerhuset, man blev 1920 de facto Àgare till ett hyreshus med affÀrslokaler Ät gatan, och ett antal bostÀder av varierande storlek.
Samma Är, 1882, gjordes stora förÀndringar i den bonnierska officinen, i tryckeriet och övriga lokaler uppe vid MÀster Samuelsgatan. Mest skulle det komma att synas pÄ huset Ät gatan som fick en helt ny exteriör och byggdes högre. Företaget hade 1865 flyttat till à landsgatan, som den dÄ hette, nÀr jÀrnvÀgen skulle dras fram i kanten av Riddarholmen och tvÀrsigenom det Geijerska huset dÀr det Hörbergska tryckeriet var inrymt. Det som Albert Bonnier 1856 hade erbjudits att köpa, samma Är som Karl Otto Bonnier föddes. Ja, det Àr mÀrkligt hur Ärtalen gÄr in i varandra. Det man hade flyttat frÄn Riddarholmen var egentligen sjÀlva tryckeriet med papperslager, tryckpressar, typografisk materiel etc. samt bok-
1927 revs det stall som en gĂ„ng hyst arton eki page för distribution av bröd till bageriets tjugo fem försĂ€ljningsstĂ€llen runt om i staden. HĂ€r skulle det grafiska industrihuset uppföras med kĂ€llare i tvĂ„ plan, tryckerihall pĂ„ ett plan, sĂ€tteÂri pĂ„ ett, bokbinderi pĂ„ tvĂ„ samt inredd vind. Den sjuttio meter lĂ„nga fasaden mot LuntmakarÂgatan utformades i vad man kan kalla industriell 20-tals klassicism och den Ă€r i dag lika intressant att be skĂ„da som nĂ€r den var ny. Förlagstryckeriet lĂ€mnade följande Ă„r MĂ€ster Samuelsgatan, efter mer Ă€n sextio Ă„r. Sannolikt tog man med all brukbar utrustning, materiel och arkivalier. Detta enligt tidens sed, men sĂ€kerligen hade det till betydande del Ă€ven med föreÂtagets kultur att göra. Förlagets historia var viktig.
4
