peter sjökvist
LitterÀra krigsbytens öden i Sverige
U
nder de senaste Ă„ren har relativt mycket uppmĂ€rksamhet Ă€gnats Ă„t de litterĂ€ra krigs byten som den svenska armĂ©n tog frĂ„n Polen och andra europeiska lĂ€nder under 1600-ta let, och mer kommer förhoppningsvis att Ă€gnas under mĂ„nga Ă„r framöver. Vid Uppsala universi tetsbibliotek Ă€r vi glada över att kunna konstatera att det nu finns mer arbete som pĂ„gĂ„r med detta material Ă€n vad vi har sett under en mycket lĂ„ng tid. Efter Otto Waldes doktorsavhandling frĂ„n början av 1900-talet tog det ett antal decennier innan verkliga ansatser gjordes rörande det lit terĂ€ra krigsbytet ur ett vetenskapligt perspektiv.1 Detta berodde troligen pĂ„ den stora omfattning en av Otto Waldes arbete. Trots dess omfĂ„ng har det dock inte annat Ă€n skrapat pĂ„ ytan av detta vĂ€ldiga material. Vid andra tillfĂ€llen, inte minst vid en tidigare konferens i WrocĆaw, har jag skildrat anstrĂ€ng ningarna under 1900-talet att lokalisera och be skriva det litterĂ€ra krigsbytet frĂ„n Polen i Upp sala, dĂ€r JĂłzef TrypuÄkos namn Ă€r det viktigaste.2 MĂ„nga Ă€r bekanta med den katalog som publice rades för 12 Ă„r sedan, och som tĂ€cker de böcker frĂ„n Braniewo, vilka till största delen finns pĂ„ Uppsala universitetsbibliotek.3 Men nu har flera initiativ tagits för att fortsĂ€tta arbetet med krigs bytesmaterial i Sverige. Det pĂ„gĂ„r ett projekt vid
PĂ€rmens insida i KB:s exemplar av Ambrosius Catharinus (Lancelotto Politi) Enarrationes R.âP.âF. Ambrosii Catharini Politi ... in quinque priora capita libri Geneseos (Rom 1552), som en gĂ„ng Ă€gdes av furstbiskop Julius Echter av Mespelbrunn i WĂŒrzburg. Foto: Kungliga biblioteket.
Lettlands nationalbibliotek i Riga för att göra en katalog över de böcker som konfiskerades frĂ„n bibÂlioteket vid jesuitkollegiet i Riga 1621, som skall avslutas 2020.4 Det pĂ„gĂ„r samtidigt förbere delser för ett projekt för att göra en katalog över det litterĂ€ra krigsbytet frĂ„n PoznaĆ, dĂ€r Uppsala universitetsbibliotek kommer att samarbeta med universitetsbiblioteket i PoznaĆ.5 Och i Tjeckien pĂ„gĂ„r för nĂ€rvarande ett projekt, som leds av Lenka VeselĂĄ och finansieras av den tjeckiska Veten skapsakademien, som kommer att inventera alla de böcker som svenskarna tog som krigsbyte frĂ„n tjeckisk mark under 1600-talet.6 En aspekt som dessa projekt, och liknande ti digare sĂ„dana, tvingar oss att ta hĂ€nsyn till nĂ€r vi försöker att rekonstruera historiska samlingar som tagits som krigsbyte, Ă€r nĂ„got som Otto Wal de bara berörde helt kort i det sista kapitlet av sin avhandling. Vad hĂ€nde nĂ€r de böcker som tagits frĂ„n olika delar av Europa hade kommit till Sve rige? Hur har de hanterats under Ă„rens lopp? Var finns de nu? Som syntes ovan anvĂ€nde jag ordet öden i pluralis i titeln till denna artikel, löst inspi rerad av objektbiografisk teori.7 I dessa böckers liv, var ett avgörande ögonblick nĂ€r de tvingades att byta miljö helt, och flyttades frĂ„n sin tidiga re plats till de nya Ă€garna i Sverige. De fortsatte nĂ€mligen givetvis att leva. I det följande kommer jag dĂ€rför att ge nĂ„gra inblickar i hur krigsbytes böcker som kom till Uppsala universitetsbiblio tek pĂ„ 1600-talet behandlades. Jag kommer Ă€ven att följa tvĂ„ sĂ€rskilda exemplars öden nĂ€rmare. Först nĂ„gra ord om bakgrunden. Uppsala uni versitet grundades 1477. Efter reformationen pĂ„
21
