Våga mars 2018

Tema: Goda handlingar Världen härjas av krig och katastrofer och svenskarna är bäst när det krisar. Men är viljan att hjälpa så stor att den blir till besvär?

Vad handlar påsken om? — egentligen ...

Ulrica vågar bryta tystnaden kring barn, unga och nätporr

Porträttet: Rickard Olsson Folklighetens förkämpe

Människorna bakom M43

Klara Zimmergren

inspireras av hederligt hyfs Vågas krönikör om att vara en förebild. Mars 2018

1

ä k

Välkommen till Svenska kyrkan i västra Göteborg! SEDAN ÅRSSKIFTET bildar Näset, Styrsö, Tynnered, Västra Frölunda och Älvsborgs församlingar ett gemensamt pastorat. I vår del av Göteborg har vi aldrig långt till klippor och salta bad, inte heller till kyrkor och församlingshem. På bilden syns elva unika kyrkobyggnader som pastoratet använder och ansvarar för. Varje kyrka bär på sin speciella historia färgad av de människor som är och har varit engagerade just på den platsen. I dessa rum finns rymd och plats för viktiga händelser i livet, allt från dopet av det lilla barnet till ett farväl av en älskad människa. Varje vecka pågår ett myller av verksamhet och gudstjänster där människor i alla åldrar träffas. Här kan man umgås, dela erfarenheter och fördjupa sig i frågor om tro, liv, Gud och allt annat. Eller välja att sitta en stund i stillhet, tända ljus och bara vara.

fur kyr asperö kyrka

brännö kyrka

köpstadsö

Styrsö församling

Välkommen till Svenska kyrkan.

styrsö kyrka donsö kyrka

västra pas 2 vrångö kyrka

2

Mars 2018

Älvsborgs församling

älvsborgs kyrka

västra frölunda kyrka

grevegårdens kyrka

råsens rka

Tynnereds församling

18

Västra Frölunda församling tynnereds kyrka

4 Utkiken i Västra Frölunda 6 Ulrica vågar bryta tystnaden 8 Konfa-dags! 10 Tema: Goda gärningar Svenska folket bäst när det krisar

näsets kyrka

Näsets församling

Innehåll

Askim

Portätt: Rickard Olsson

Från Sibirien till Afrika — han mötte sju Messias

26

Påsken på tre minuter

28 M43 — möjligheternas plats 32 Krönika: Klara Zimmergren

Redaktion

Uggledal

S

N VA

ENMÄRK

E T

frölunda storat 2018

Redaktionen: Amanda Holmblad, Helena Andersson, Anna Hjalmarsson, Martin Lindblad och Maria Lif. Omslagsfoto: Anna Hjalmarsson Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions 2018 Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se

En del av Amos Trycksak 5041 0004

ILLUSTRATION: HELENA ANDERSSON

Mars 2018

3

Utkiken

Våga fråga!

Vilken relation har du till kyrkan?

– Pappa var körledare och organist. Många kåpor och lång väntan, inte leka med julkrubban. Jag är tränad gudstjänstdeltagare, men om jag ska gå på gudstjänst så får jag gå när jag är ”fit-for-fight” annars blir jag ”barn-uttråkad”.

1. Har du gjort något på sistone som du är stolt över att du vågade? 2. Berätta om en gång då någon fanns där för dig när du behövde det. Nino van Reisen: 1. Jag är stolt över att jag på senaste tiden vågat vara känslig och ärlig mot mig själv. 2. Jag jobbar som SFI-lärare och känner en värme från mina elever hela tiden. Men kanske särskilt för ett tag sedan då min mamma var sjuk. Då kände jag mig stöttad av mina elever. Marie Gomes de Pina: 1. Jag vågade gå fram till några kända personer jag beundrar under filmfestivalen för att säga att jag tycker att de är bra. 2. Min son kom hem till mig igår och lagade mat eftersom jag varit sjuk och inte orkat. Det gjorde mig glad!

Vad vågar du i livet?

KLARA ZIMMERGREN

– Jag är transparent med mig själv, jag vågar prata om viktiga ämnen. Jag vågar ingripa om något sker och jag vågar misslyckas.

Ålder: 51 år Bor: Hagen Familj: son Vad tycker du är Husdjur: mellan hund roligt? Jobbar: programledare för radio – Hundar, det gör och tv, manusförfattare mig glad och jag tyckKänd från: flera olika humorer dom är roliga. Dans, produktioner b.la. ”Mia & Klara” umgås med min vänner och

småprata med grannarna.

MARIA LIF FÖRSAMLINGSHERDE

Elias Zatoun: 1. Jag spelar fotboll och har vågat utmana mig i min träning. Det har gett resultat. 2. Jag har en kompis som alltid funnits där för mig. Han har alltid stöttat mig när jag varit ledsen. FOTO: ANNA HJALMARSSON

Nära dig — en föreläsningsserie i Tynnereds kyrka Temakvällar med möjlighet att lyssna, fråga, samtala. Varje Nära dig-kväll börjar vid fikaborden. Vi avslutar med en enkel mässa i kyrkan. Ingen anmälan och fri entré, fika till självkostnadspris. Vårens tema är ”förundran”.

mellan pornografikonsumtion och hälsa, attityd, relationer? Och till sist, hur pratar vi med barn och ungdomar om detta? Ulrica Stigberg är författare och präst och jobbar med inriktning på samtal i Fryshuset i Stockholm.

27 MARS KL 19.00 – VISUELL DROG

10 APRIL KL 19.00 – 1 KOR KAP. 15 ETT LIV I LJUSET AV KRISTI UPPSTÅNDELSE!

Vad händer i hjärnan hos den som konsumerar pornografi? Den unga generationen växer upp med en aldrig tidigare skådad tillgång till pornografi, bara ett klick bort. ”Allt” finns i barnets första mobiltelefon. Finns det några samband

4

Denna kväll kommer Hans Weichbrodt (präst i Svenska kyrkan och inspiratör inom oas-rörelsen) att gå igenom 1 Kor 15 som är ett fascinerande Bibelkapitel där Paulus målar fram den

oerhörda betydelsen av Jesu Krist uppståndelse och vilka konsekvenser det har och bör få för varje kristens liv. 24 APRIL KL 19.00 — SE PÅ KRISTUS

Påsken är en tid av förundran. Påskvakans liturgi kretsar kring två element: ljus och vatten. I denna heliga natt har Gud blivit ljus och vatten för oss. Vad kan vi då vara rädda för? Kristus har segrat. Kristus är uppstånden, halleluja. Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift. Läs mer på: svenskakyrkan.se/tynnered

Mars 2018

FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON

Sång, fika och lek för små och stora Är du hemmaförälder och dagledig med barn? I våra församlingar finns det barnverksamheter och samlingar för er! Lilla öppet hus, Babysång och Stor & Liten är några exempel där vi kan ses för sång, fika och lek. Läs mer på våra församlingars hemsidor via www.svenskakyrkan.se/ vastra-frolunda-pastorat

På gång i vår och sommar 20–22 APRIL MUSIKHELG I ÄLVSBORGS KYRKA

Programmet kommer bland annat innehålla magnifik orgelmusik av Mendelssohn, konsert med våra duktiga barnkörer och fram­ förande av Vivaldis Gloria.

5 MAJ – VI SES PÅ NÄSETLOPPET!

Lördag den 5 maj är det tioårsjubileum för det populära Näsetloppet! Vi, medarbetare och ideella i Näsets församling, finns som vanligt på plats för att heja på dig. Vi ses där! 6 MAJ – VI SES PÅ TYNNEREDSDAGEN!

Söndag den 6 maj är det återigen dags för Tynneredsdagen och vi från Tynnereds församlings vill gärna träffa dig där. Låt oss hoppas att solen skiner och minerna är lika glada som vanligt. Kom och ställ frågor, kom och kramas, kom och bjud upp till dans!

Mars 2018

6 MAJ – KYRKOHERDEMOTTAGNING

Söndag 6 maj klockan 11.00 är det Kyrkoherdemottagning av Annika Vindare i Västra Frölunda kyrka. Annika Vindare är kyrkoherde för de fem församlingarna Näset, Styrsö, Tynnered, Västra Frölunda och Älvsborg. 25–28 JULI STYRSÖ KAMMARMUSIKDAGAR

Styrsö kammarmusikdagar är en liten festival med kammarmusik där Styrsö kammarsolister utgör stommen i de ensembler som medverkar. Konserterna genomförs i samarbete med Styrsö församling och konserterna hålls i församlingens kyrkor.

Susanne Rappmann ny biskop i Göteborg SUSANNE RAPPMANN vigdes och tillträde som Göteborgs stifts nya biskop den 4 mars i år. Hon är första kvinnan på den positionen och kommer närmast från Mölndal där hon var kyrkoherde i Fässbergs församling. – Jag är så stolt och glad över att vara en del av Svenska kyrkan. Tänk, på varenda liten ort finns en lokal församling med människor som vet hur det är att leva sin tro, säger hon och avslutar: – Att uppmuntra mångfalden i det lokala är något vi ska sträva efter. Det måste vara på olika sätt att vara kyrka i norra Bohuslän och i biskopsgården. Det är en utmaning men också kyrkans glädje och styrka. Den 6 maj kommer Susanne Rappmann till Västra Frölunda kyrka, i samband med kyrko­ herdemottagningen. Läs intervjun i sin helhet på www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift

5

Djupdyk Ulrica Stigberg Om våra barn och unga har tillgång till en skärm och internet har de i princip fri tillgång till nätporr. En bekymmersam sanning. Samtidigt är vuxenvärlden alldeles för omedveten och okunnig i vad våra unga möter så enkelt. Hur reagerar våra barn? Vad gör det med dem? Hur ska vi prata med dem om detta? Den 27 mars kommer Ulrica Stigberg till Nära dig i Tynnereds kyrka. Hon är präst och författare och har nyligen fått anledning att sätta sig in i detta viktiga ämnen. Våga bestämde sig för att ställa några nyfikna frågor kring Ulricas syn på det här.

Barn, unga och nätporr

Ulrica vågar bryta tystnaden

Hej Ulrica, vem är du?

– Oj, det var en stor fråga ... men kort kan jag säga att jag är författare och präst (för EFS) i Fryshuskyrkan i Fryshuset i Stockholm där jag arbetat i tjugo år. Jag bor tillsammans med min man och våra två söner i Nykvarn utanför Södertälje. Du besöker Tynnereds kyrkas Nära dig den 27 mars, vad ska du prata om då?

—Jag ska prata om min senaste bok. Visuell Drog — om barn, unga och nätporr som jag skrivit tillsammans med en medförfattare. Hur kom du in på ämnet och problematiken kring vad våra barn exponeras för på nätet?

– Jag jobbar som sagt både som författare och präst i Fryshuset. Jag hade precis avslutat min fjärde bok och var ute och föreläste kring den. Boken heter Om barn, och livets frågor som utgår från WHO:s (Världshälsoorganisationens) kriterier för existentiell hälsa. Hur förmedlar vi hopp till våra barn? Hur förmedlar vi mening med livet? Och hur finner vi den själva? När jag kom hem efter en föreläsning en kväll ringde telefonen och en prästkollega som jobbade på stiftet undrade om jag som jobbade i Fryshuset kunde leda ett seminarium och ungdomar och pornografi. Min första reaktion var ”Nej, det kan inte jag något om. Ni får fråga någon annan.” Men så nämnde hon en sida som hennes ungdomar tittade på lunchrasten i skolan. Jag kände en stark obehagskänsla bara jag hörde namnet, men la på luren och bad att få återkomma. Jag googlade sidan och blev både ledsen och oerhört arg. Men framförallt undrade jag 6

hur jag kunnat arbeta i Sveriges största ungdomshus i 17 år utan att ha förstått vad som möter våra barn och unga när de googlar porr och hur det påverkar dem. Så jag beslöt mig för att ta reda på det. Undersökningar visar att en stor del av alla unga exponeras för porr på nätet någon gång, men att man sällan eller aldrig pratar med någon vuxen om det. Vad är det största problemet med tystnaden, enligt dig?

– Det främsta problemet är att våra unga möter en värld som står oemotsagd när ingen vuxen lyfter eller problematiserar det barnen möter. Detta blir deras första möte med sex och om ingen ger någon motbild så är det lätt att fostras in i att detta är vad som förväntas av dem och deras sexpartner. Att många också vittnar om att de inte kan sluta titta på porr trots att de vill men att de känner skam att prata om det gör att de inte söker hjälp för att komma ur sitt beroende. Vad kan vi vuxna göra bättre?

– Skaffa kunskap, om vi inte har den, och därefter inte dra oss för att lyfta ämnet med barn och unga. Det viktiga är inte att ladda för det stora ”porrpratet” då det sällan blir läge för det utan snarare lyfta ämnet när det är aktuellt i media eller i samband med denna föreläsning. Det är viktigt att inte skuldbelägga eller bestraffa. I boken Visuell drog – om barn, unga och nätporr granskar Maria Ahlin och Ulrica Stigberg dessa frågor med syfte att utforska barns och ungdomars relation och inställning till pornografi. Till sin hjälp har de forskare, psykologer, poliser och framförallt ungdomar, som delar med sig av sin verklighet.

”Det främsta problemet är att våra unga möter en värld som står oemotsagd när ingen vuxen lyfter eller problematiserar det barnen möter.” Våra barn och unga kan inte rå för att det är spännande med sex och att deras telefoner och datorer är fulla med pornografi. Det är vuxenvärlden som skapat den och vi måste på olika sätt rusta våra barn genom att både skapa porrfria miljöer som till exempel i skolan och genom att rusta dem till att hitta ett förhållningssätt till den ständiga tillgången till mainstreampornografin som finns så lättillgänglig i våra barns närhet. Vad bör vi som kyrka tänka på?

– Vi behöver sätta oss in i ämnet, och precis som Suzana Enmark i Tynnereds kyrka, ordna föreläsningar och lyfta frågan med olika målgrupper. Kyrkan har en stor kontaktyta och har också en erfarenhet av att möta och prata kring svåra frågor. Till sist, berätta om en god gärning som du minns!

– Hm... goda gärningar ... det första jag tänker på är nog att jag samlat ihop modet och skriver och pratar om ett ämne som är svårt för många att prata kring. Det är en gärning jag märker gör skillnad på många sätt. AMANDA HOLMBLAD

Mars 2018

FOTO: ABRAHAM ENGELMARK

Ulrica har jobbat som präst i Fryhus­ kyrkan i 20 år.

NÄRA DIG – EN FÖRELÄSNINGSSERIE I TYNNEREDS KYRKA VISUELL DROG Vad händer i hjärnan hos den som konsumerar pornografi? Den unga generationen växer upp med en aldrig tidigare skådad tillgång till pornografi, bara ett klick bort. ”Allt” finns i barnets första mobiltelefon. Finns det några samband mellan pornografikonsumtion och hälsa, attityd, relationer? Och till sist, hur pratar vi med barn och ungdomar om detta? TISDAG 27 MARS kl 19.00 i Tynnereds kyrka

Mars 2018

7

Konfirmation

FOTO: EVA AXBARR/IKON.

Konfa-dags! VÅR OCH SOMMAR betyder konfirmationstider i kyrkan. Det är under månaderna som nu följer som 2017-2018 års konfirmander konfirmeras. Men det är också från och med nu och fram till september som du som fyller 14 år i år har möjlighet att anmäla dig för konfirmation. Mer information om det och hur du

anmäler dig finns på www.svenskakyrkan.se/ vastra-frolunda-pastorat/konfirmation. Malou, Nils och Daniel ska alla konfirmera sig i Älvsborgs församling i vår. Våga ville veta varför de valde att konfirmera sig, vad som varit roligast hittills och vad de kommer ta med sig från konfirmandtiden.

MALOU DAVNERT 1. Jag valde att konfirmera mig för att det verkade som en rolig upplevelse och en bra grej att ha gjort i livet. Det är också kul att lära känna nya kompisar och att lära sig mer om livet. 2. Det roligaste hittills var när vi åkte på lägret! Vi var i kyrkan, gjorde lekar och sov ihop i stugor. Det är även kul när vi kör olika rollspel från delar ur Bibeln. 3. I framtiden kommer jag att ha med mig några av Bibelns budskap som t.ex. att alla är lika mycket värda och att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Jag har också fått vänner för livet.

DANIEL SALIM

NILS SANDELIN 1. Jag valde att konfirmera mig för jag ville lära mig mer om Gud. 2. Det roligaste var när vi var på läger i Flämslätt! 3. Jag kommer ta med mig allt jag har fått lära mig.

8

1. Jag har alltid vetat att jag skulle konfirmera mig för alla i familjen hade gjort det och jag i princip skulle bli tvingad att göra det. Det var bra att jag gjorde det för det är inte bara att läsa Bibeln hela dagen runt, man gör andra saker också. T.ex. lägret som vi åkte på var helt fantastiskt. Så för alla er som tror att man bara sitter i kyrkan hela tiden, som jag trodde, har helt fel, det är superroligt. 2. Det bästa vi har gjort hittills var lägret vi åkte på. Vi åkte till Flämslätt och det var superroligt. Det var massa aktiviteter som vi skulle göra och på fritiden hade de en jättestor sporthall där man kunde spela allt från basket till fotboll. Stugorna var också jättemysiga. Den enda nackdelen var att mobilmottagningen inte var toppen. 3. När jag slutar konfirmationen kommer jag säkert ta med mig massa saker som jag inte ens kan komma på, men det som har ökat är min respekt, min respekt för de nära, mina medmänniskor och Gud. För man inser hur viktigt det är med respekt. Jag har lärt mig ett annat sätt att se på Gud, Jesus och kristendomen. Jag kommer också ta med alla fina värderingar och principer som kristendomen har.

Konfirmation onfirmation betyder bekräftelse. Det K är dopet man bekräftar när man konfirmeras. Är man inte döpt sedan tidigare, kan man döpas under konfirma­tions­ tiden. Ens föräldrar behöver inte vara medlemmar i Svenska kyrkan för att man ska kunna konfirmeras. nder 2017 konfirmerades 171 av de U ungdomar som bor i Västra Frölunda pastorat och totalt ca 35 000 ungdomar i Svenska kyrkan i hela Sverige. I Västra Frölunda pastorat erbjuds olika alternativ för konfirmationsläsningen, bland annat Handbollskonfirmation och Segelkonfirmation. Man får konfirmeras i vilken församling man vill och alla våra konfa-alternativ är gratis. I många konfirmandgrupper finns det någon som är i behov av särskilt stöd. Det kan vara en synlig eller osynlig funktionsnedsättning. Kontakta oss för att hitta ett passande alternativ för dig. För anmälan och mer information om konfirmation: www.svenskakyrkan. se/vastra-frolunda-pastorat/konfirmation

Mars 2018

Speciellt för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN! 8 dagars 5-stjärnig studieresa Kreta Pris för

FÖRSAMLINGSTIDNINGEN läsare

9990,– 8000,–

Normalpris

SEK2

Prisfördel

SEK2

1990,–

SEK1

Från endast

Inklusive

Heraklion

p. pers.

En av svenskarnas mest omtyckta studieresor !3 – En av svenskarnas mest omtyckta studieresor !3

Arkadiklostret

Chania

Klostret Agia Triada

Antikens Aptera

ANNONS 0

Inklusive

Inklusive

Inkluderat i priset:

Inklusive

Flyg tur och retur med renommerat flygbolag till Heraklion, inklusive hotelltransfer

3490,– SEK2

7 övernattningar i dubbelrum på utvalda 4- och 5-stjärniga hotell (nationell kategori) 7× riklig frukostbuffé

2500,– SEK2

Fascinerande studieresa i vår moderna bussar med luftkonditionering på Kreta, gudarnas hem !

4000,– SEK2

Se fram emot ett spektakulärt utflyktsprogram inklusive inträden (enligt program) Fackutbildad svensk- eller engelsktalande reseledning (beroende på tillgänglighet) 24 timmars läkarjour 9990,– SEK2 – 8000,– SEK2

Totalt per person Prisfördel per person

Förmånspris per person från endast 1990,– SEK

1

Oktober 2018

November 2018

1900,– SEK

(15. – 29.10.) Säsongstillägg per pers

Flygplatstillägg per pers Avgångsdagar

Inklusive

• Arkadiklostret: Kretas nationalhelgedom från Bysantinska rikets tid, symbol för Kretas självständighet • Romerska museet: romerska utgrävningar i Eleftherna • Kournassjön: Kretas enda naturliga sötvattensjö • Argiroupolis: se gamla romerska vattenledningar • Rethymnon: romantisk hamnstad med unik stadskärna • Klostret Agia Triada: venetianskt kloster (1600-talet), vackert belägen i olivlundar på halvön Akrotiri • Chania: förmodligen Kretas vackraste stad med höjdpunkter som t.ex. den pittoreska hamnen, det judiska kvarteret Evraiki, Hasan Pacha-moskén och många historiska byggnader • Antikens Aptera: berömda 3000 år gamla utgrävningar från antiken där sirenerna och muserna vistades enligt den grekiska mytologin • Matala: 60-talets hippieparadis; i grottorna i de höga kalkstensklipporna bodde bl.a. Bob Dylan och Cat Stevens • Hantverkskonst i traditionellt mattgalleri • Palatset i Faistos: ett av öns största palats; minoiskt palats med fantastisk utsikt där den berömda Faistosdisken hittades • Palatset i Malia: en av Kretas största minoiska byggnader • Heraklion & venetiansk fästning: utforskningsrundtur med bl.a. den venetianska hamnfästningen, promenadvägen vid hamnen och den pittoreska stadskärnan (bl.a. Agios Titos-kyrkan, marknadsgatan Odos och torget Platia Venizelou)

Mittelmeer

Februari 2019

Lluchmayor

Inklusive

Inklusive

Akrotiri Chania

Kreta

Aptera

Kournassjön

Heraklion Krasi

Rethymnon

Lasithislätten Faistos Matala

Medelhavet

• Hantverkstradition i smyckes- och skinnateljé • Lasithislätten: frodig slätt • Keraklostret: ett av Kretas viktigaste religiösa centrum, som fortfarande är bebott av nunnor • Bergsbyn Krasi: idyllisk by med en 2000 år gammal platan

FÖRSAMLINGSTIDNINGEN Prisfördel

- 8000,– SEK

2

Extratjänster till förmånspris:

Matpaket: Paketet innehåller komfortabel halvpension, dvs. varje kväll riklig buffé med internationella specialiteter: endast 1350,– SEK per person. Enkelrumstillägg: 2390,– SEK per person/vecka (med reservation för tillgänglighet)

(1. – 19.11.)

(22. – 30.11.)

December 2018 (3. – 14.12.)

(11. – 31.1.)

(1. – 14.2.)#

(15. – 28.2.)#

(1. – 15.3.)

1000,– SEK

0,– SEK

0,– SEK

500,– SEK

700,– SEK

1000,– SEK

1400,– SEK

Göteborg 0,– SEK tor

Januari 2019

3- och 4-stjärniga hotell

Palma

Mallorca

November 2018

TSS förmånspris för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN från endast Flyplats

50 km

Inklusive spektakulärt utflyktsprogram:

(Prisexempel vid bokning av tjänsterna separat hos andra tjänsteleverantörer)2

Resmånadert

Palace of Phaistos

Februari 2019

1990,–

Mars 2019

SEK1 per person istället för

Köpenhamn 500,– SEK fre

Innehavare av svenskt, finskt, danskt och norskt pass är viseringsfri i 90 dagar. Vid in- och utresa i Grekland krävs ett giltigt pass. För medborgare i andra länder rekommenderar vi att man frågar om de gällande inresebestämmelserna på Greklands ambassad i Stockholm: http://www.mfa.gr/en/visas. # holiday tilläggskostnad p.p.: 450,– SEK. 1 Det annonserade priset om 1990,– SEK gäller endast under perioden från 22.11 – 13.12.2018 från Göteborg. Vid andra avresedatum gäller säsongstillägg såsom anges i tabellen. Resan är uteslutande avsedd för individuellt resande och gäller endast mottagaren av erbjudandet och myndiga medföljande personer. För ytterligare information om TSS:s gällande resevillkor och övriga villkor, se webbsidan www.tss-travel.se eller ring arrangörens hotline. Information: Vid emottagande av skriftlig bekräftelse förfaller 20 % av resepriset till betalning. Betalning av återstående belopp: senast 35 dagar innan avresa. Resans genomförande förutsätter att minst 15 personer anmäler sig till resan. Bilderna i reklamprospektet är exempelbilder. Med reservation för tryckfel och fel. Flygplatser tar ut flygplatstillägg för resenärer. Beloppet beror på flygbolagens transportkostnader, och dessa kostnader beror i sin tur på pris- och avgiftsutformning av flygplatsoperatörerna. Vänligen observera att reseförloppet kan ändras av organisatoriska skäl eller på grund av vädret. 2 Prisexemplet baseras på pris för en resa som äger rum frän 13.12.18 – 20.12.18 och beräknades den 26.01.2018 på allmänt tillgänglig information på följande hemsidor: Flyg tur och retur Göteborg – 13.12.18 – 20.12.18 på www.travellink.se (den billigaste flighten för angivna datum), transfer flygplats – hotellet – flygplats på www.holidaytransfers.com, utflyktsprogram på www.viator.com & www.getyourguide.com, 7 övernattningar inkl. frukost på www.booking.com (3 nätter på hotellet Palazzino di Corina Rethymnon, 4 nätter på hotellet Capsis Astoria Heraklion). 3 TSS Travel Service Scandinavia AS och RSD Reise Service Deutschland ingår i en europeisk reseföretagskoncern som arrangerar resor för resenärer från ett flertal europeiska länder. Observera: Undersökningen har genomförts resenärer som reste med RSD och med TSS Travel Service Scandinavia AS under 2016. TSS Travel Service Scandinavia i Sverige har ställt statlig resegaranti hos Kammarkollegiet. Arrangören förbehåller sig rätten att göra ändringar av uppgifter i broschyren. Sådana ändringar ingår i avtalet med resenären om resenären har fått information om ändringen innan avtalet ingåtts.

Mars 2019

(18. – 29.3.)

April 2019

(1. – 29.4.)#

Maj 2019

1900,– SEK

2200,– SEK

2500,– SEK

9990,SEK –

(2.5.)

2

Stockholm 650,– SEK mån

Din fordelskode !

FO66332

Ring kostnadsfritt nu för att säkra ditt önskedatum:

0200 883 946 Måndag till fredag kl. 9.00 – 18.00, lördag kl. 9.00 – 15.00 Researrangör: TSS Travel Service Scandinavia AS, filial Sverige; Krejaren 2, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm

Vårt ideella engagemang är som störst när läget är akut.

10

Månad 2018

FOTOCOLLAGE: LARS RINDESKOG

Bäst när det krisar

Goda gärningar

När det verkligen gäller, ställer svenskarna upp. Vi skänker till sjukdomsforskning och bistånd, och nära nog varannan svensk arbetar ideellt i något sammanhang någon gång. Det är till och med de som tjänar minst som ger mest och oftast. TEXT: HANNA WELIN

UNDER DEN akuta flyktingkrisen 2015 var det fler än någonsin som reste sig ur soffan för att hjälpa till. Uppslutningen bland organisationer, föreningar, kyrkor, tillfälliga nätverk och enskilda var exceptionell. Emma Odsell Jangö pendlade mellan jobbet i Stockholm och sambon i Lund den hösten. Hon satt i de fullpackade tågvagnarna och mötte blickar som vittnade om en historia långt tuffare än något hon själv kunde föreställa sig. – Det är människor som har stått ut med så mycket. Och de har kommit till oss som inte behövt stå ut med något i jämförelse, säger hon. – Ändå var jag inte en av dem som bredde mackor på

Världen må härjas av ständiga kriser, men när krig och katastrofer drabbar väcks något i oss. Svenskarna har aldrig ställt upp så mycket som under flyktingvågen 2015. Men ibland är viljan att hjälpa så stor att den blir till besvär.

stationen. Jag hade så fullt upp i mitt liv att jag inte mäktade med, säger hon. När jobbet i Stockholm tog slut, 2016, var läget ett annat. – Nu hade jag tiden att göra något. Och det kändes viktigt, inte minst för min egen skull. EMMA KONTAKTADE Internationell människohjälp i Lund, IM, och gick med i deras läxhjälpsgrupp. Två dagar i veckan träffade hon och de andra volontärerna nyanlända barn och ungdomar och hjälpte dem med allt från svenska till matte och samhällskunskap. – Det var så roligt. På köpet fick jag dessutom friska upp kunskap jag glömt med åren. Emma och hennes man Erik Odsell ställer fram kaffe- och tekoppar hemma i vardagsrummet. Det är söndag eftermiddag och Samir har kommit på besök. Han är en av alla de afghanska pojkar som flydde hit hösten 2015. Då var han 14, i dag är han snart 17 år. – Det här är den första svenska familj jag har varit hemma hos, säger Samir, som egentligen heter något annat. FOTO: HANNA WELIN

SVENSKAR BRYR sig. Summan insamlade pengar till frivilligorganisationer ökar. Och 2015, när tusentals flyktingar anlände varje vecka, engagerade sig fler än någonsin för att ta hand om de som kom. – Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite, säger Emma Odsell Jangö, som är med i ett vänskapsprogram för ensamkommande flyktingar. För många svenskar är det självklart att dela med sig av både pengar och sin egen tid. Bara under 2016 skänktes över åtta miljarder kronor till olika frivilligorganisationer. Vi tillhör också ett av de länder där det är allra vanligast att engagera sig ideellt. Räknar du in allt från idrotts- och bostadsrättsföreningar till olika projekt för nyanlända gör hälften av alla svenskar någon typ av ideell insats varje år. – Vi är bra på att ställa upp och har ett filantropiskt beteende sedan lång tid tillbaka. Som land tycker jag att vi generellt sett kan känna oss stolta, säger Therése Engström, chef för kommunikation och insamling på svenska Röda Korset. Mest pengar skänker vi till biståndsorganisationer och forskning om sjukdomar, i synnerhet cancer. Men till skillnad från exempelvis Danmark, där de förmögna ofta skänker stora summor, är det i Sverige personer med lägre inkomster som är mest generösa. Det säger Lars Svedberg. Han är professor vid Ersta Sköndals högskola och har kartlagt svenskars frivilligarbete. – De som har minst ger mest, i synnerhet äldre kvinnor. Det handlar inte om stora summor, men de skänker med kontinuitet, säger han.

GODA HANDLINGAR

För Emma och maken Erik blev hjälpen till de nyanlända en erfarenhet som gav en ny balans i deras egna liv. FORTSÄTTNING

Mars 2018

11

Goda gärningar

”Politiker pratar om att ta människors oro på allvar. Det vi oroar oss för är snarare tonen vi har mot varandra, hur man skiljer på människa och människa.” Första gången var strax före jul 2016. Emma hade fått höra om IM:s nya integrationsprojekt Vänskapa, där ensamkommande ungdomar parades ihop med lämpliga familjer. Det handlar inte om något juridiskt åtagande, som att vara god man eller en kontaktfamilj, utan om att bygga en vänskap i vardagen. – För mig har det varit viktigt att få träna min svenska. Och att få lära känna er, Therese säger Samir. Engström har sett hur inErik söker hans blick: tresset svalnat i takt med – Lika viktigt har det varit att den akuta flyktingkrisen har lagt sig. för oss att få lära känna dig. TILLSAMMANS HAR de promenerat längs havet, spelat boule

och bowlat, gått på bio och lagat mat. Alltsammans sådant som Emma och Erik brukar göra på sin lediga tid ändå. Det finns inga krav på sysslor i Vänskapa eller på hur ofta man ska ses, men oftast har det blivit en gång i veckan. Emma berättar att de har fått lära sig att laga ris på riktigt och hur ett gott te egentligen ska smaka. En kväll tog Samir med en fotobok från Afghanistan som han lånat på biblioteket för att visa hur vackert hans hemland är. – Vi har fått lära oss så mycket genom dig som har öppnat upp för nya tankar. Själv känner jag att det har gett mig en bättre balans i mitt eget liv, säger Erik Odsell. EMMA ODSELL Jangö är uppvuxen i

ÅTTA AV TIO upplever att de mår bättre av sitt ideella arbete, enligt en undersökning som Volontärbyrån gjort. De främsta anledningarna till att man vill engagera sig är för att man vill hjälpa och stödja andra, förbättra samhället och utvecklas som person. Att göra något konkret i stället för att sitta och bli arg framför tv:n känns meningsfullt.

12

en prästfamilj där dörrarna alltid stod öppna. Att ge av det du har var en självklar grundbult. – Jag tycker faktiskt att du har ett ansvar att göra det. Det finns alltid något som du kan bidra med, säger hon. Erik håller med. För den som bara följer mediebevakningen är det lätt att flyktingar blir till siffror. – Därför är de personliga mötena så viktiga. Att du lär känna människorna bakom. Som Samir, säger han.

Lars Svedbergs forskning visar att svenskarnas ideella engagemang är både stabilt och stort, oavsett ekonomi, sysselsättning och politiska åsikter.

Sedan den stora mobiliseringen av frivilliga 2015 har mycket förändrats. Det är inte samma typ av akutinsatser som behövs, utan mer långsiktigt stöd och engagemang. Uppslutningen bland frivilliga är dock inte längre densamma. Therése Engström på Röda Korset konstaterar att samhället har svängt. Andra regler och lagar gäller, andra synsätt har kommit att dominera. – Intresset har svalnat. Attityd­svängning vi har kunnat se hänger säkert ihop med själva sakfrågan. Men vi har kvar en kärna av volontärer som jobbar med olika former av integrationsprojekt. Och de gör verkligen stor skillnad, säger hon. MÅNGA FRIVILLIGARBETARE har vittnat om hur frustrerande

det är att jobba i motvind. Att se ungdomarna må allt sämre, att inte räcka till och framförallt inte ha makt att påverka situationen. – Politiker pratar om att ta människors oro på allvar. Det vi oroar oss för är snarare tonen vi har mot varandra, hur man skiljer på människa och människa. Vi tillhör ju lågvattenmärkena i Europa numera, säger Emma. Flera av Samirs vänner väntar på utvisning. Själv kan han äntligen andas ut. Efter över två års väntan har han fått uppehållstillstånd. Men det är tillfälligt, på ett år. För att det ska förnyas krävs att han pluggar eller har ett arbete. Drömmen är att bli sjuksköterska eller allra helst läkare. Men för att vara säker på att få jobb direkt efter studenten – och förnyat uppehållstillstånd – har han sökt in till det yrkesförberedande vårdprogrammet på gymnasiet. – Det finns inte många svenskar som är lika ambitiösa och drivna som Samir. Jag är djupt imponerad, säger Erik. Om en vecka ska han flytta från boendet till sin första egna lägenhet. – Jag är så glad att vi får vara en liten del av din vardag, att vi får följa dig. Mest av allt för min egen skull, säger Emma.

Mars 2018

Goda gärningar

När hjälpviljan träffar snett Vår första reaktion när vi hör om en katastrof är ofta att vilja göra något. Det är dock inte alltid det som känns bäst för givaren som hjälper mest. Ibland blir generositeten bara ett problem.

Välvillighet som stjälper

Orkanen Mitch drabbade Honduras 1998. Över 11 000 omkom, och en och en halv miljon blev hemlösa. Samtidigt såg Juanita Rilling, en amerikansk hjälparbetare som skrivit om sina erfarenheter, för första gången hur människors vilja att hjälpa blev ett hinder. — Jag väcktes av ett samtal: Ett plan fullt med sjukvårdsartiklar kunde inte landa, för landningsbanan var full av kläder. Lådor och balar med donerade kläder. Högklackade skor. Vinterkläder – i ett sommarhett Honduras! När tsunamin drabbade länderna kring Indiska oceanen 2004 upprepades mönstet. En hel strand fylldes med skänkta kläder. De började ruttna i fukten och hettan och fick till slut brännas. Juanita Rilling förstår ändå tanken bakom: - Människor tänker: ”De har förlorat allt – alltså behöver de allt.” Så man skänker – allt! Utan att funATT SKÄNKA BORT KLÄDER som du eller någon annan dera på vad som egentligen behövs. i familjen inte längre använder, känns förmodligen bra. Men faktum är att det inte alltid bidrar till något gott. Vi vill förstås hjälpa, och i västvärlden köper vi upp till 70 nya plagg om året – var! – så det är stora mängder kläder som skänks bort. De flesta av oss vill förstås tänka att de går till någon som behöver dem. I själva verket är det en bråkdel som hamnar direkt hos någon som behöver dem, eller som säljs vidare i second hand-butiker som bidrar till välgörenhet på olika sätt. Det allra mesta av de tonvis med textilier som doneras varje år, säljs vidare till mellanhänder, företag som i sin tur sorterar och sedan säljer vidare det som går till utvecklingsländer. Där säljs det antingen vidare till lokala handlare, som får dem billigt och i sin tur konkurrerar ut lokala skräddare och klädfabriker, eller hamnar på soptippen. Moderna kläder är svåra att återvinna, eftersom de oftast är av blandmaterial.

Begagnade kläder förstör lokala affärer

Pengar funkar! DET KAN KÄNNAS opersonligt att ge pengar, men

faktum är att det oftast är det bästa. Att skicka 100 000 liter vatten från Nordamerika till Västafrika – och ja, det har gjorts – kostar omkring 2,5 miljoner. Vatten­ reningsutrustning för ungefär samma mängd vatten skulle kostat ett par tusen kronor. För en pengadonation kan organisationerna dessutom köpa förnödenheter lokalt, vilket blir billigare, färskare, i rätt mängder, och dessutom i längden stärker den lokala ekonomin.

1 000-

tals nallar Efter den tragiska skolskjutningen i Newton,

Connecticut, år 2006, då 20 barn och sex vuxna dödades, översvämmades staden av nallebjörnar. De styrande i staden fick ägna tid och resurser åt att skaffa fram lagerlokaler för 67 000 mjukisdjur, filtar, cyklar och lådor med skolsaker. - Folk ville väl, men det här var nog mer för dem som ger än för oss. Vi skulle behövt ägna oss åt annat, sa en tjänsteman efteråt.

Mars 2018

5

SVT ville göra om hans program till någon han inte kunde stå för. Då fick det vara – Rickard Olsson tackade för sig och gick vidare.

6

Mars 2018

Goda gärningar Rickard Olsson

Folklighetens förkämpe Han har gjort näst flest frågeprogram på tv, efter Magnus Härenstam. Nu tar han över Bingolotto. Igen. Fast i höstas var det nära att Rickard Olsson kastade in handduken. SVT svek och självförtroendet var i botten, men Rickard är inte den som sätter sig och gnäller. — Jag tvingades bryta upp och göra något nytt för att hitta mig själv. TEXT: GÖRAN TONSTRÖN FOTO: MARKUS GUSTAFSSON

NÄR MAN läser tidningsrubriker om pro-

gramledare i tv, dyker den gamla metaforen om katapultstolen lätt upp. Ministerpallen. Den som vid 80-talets slut, då skandalerna duggade tätt, slängde av statsråd på rad. I samband med #metoo-rörelsen i höstas sopades också flera populära programledare bort. Några hade förvisso uppfört sig illa, men inte alla. Ändå var det lite som att det var läge att blåsa rent hus i tablåerna när man ändå höll på. En av dem som drabbades var Rickard Olsson. Ett av de populäraste ansiktena i SVT med frågeprogrammet Vem vet mest? som kronjuvelen. – Jag tycker att #metoo är bra, säger han över en pyttlunch på en klassisk Stockholmskrog. – Vi ska ha i vårt dna att man inte sextrakasserar tjejer. Och framför allt inte om man är i den maktposition som kändisskapet innebär. Sen måste man komma ihåg, i skenet av allt som sker just nu, att det inte är olagligt att vara ett arsle. Man måste kunna säga åt folk och skälla utan att få sparken. Men det har tyvärr funnits övertoner i debatten som tagit fokus från dess egentliga syfte. Mars 2018

”Många anser att man ska vara cool och frän och det är man inte när man är folklig, men jag tycker att sann folklighet är det finaste som finns.” Att Rickard Olsson nu lämnar sin baby, Vem vet mest, har ingenting med #metoo att göra. – Ledningen bestämde sig för att förändra programmet och förvandla det till en fingertutt av vad jag gjort det till, säger han. Då känns det bättre att en annan programledare får ta över, i stället för att jag ska stå där och tänka tillbaka på fornstora dagar. Efterträdaren heter Johan Wester, känd från humorserien Hipp hipp. Rickard själv går

vidare till konkurrenten TV4 och Bingolotto. Och det blir en återkomst. – Ja, jag ledde programmet mellan 2005 och 2008, men har varit en ambassadör för det även under de tio år jag inte gjort det, säger han. FÅ PROGRAM påverkar samhället så mycket som Bingolotto, anser Rickard. Varje vecka är en insamlingsgala för det svenska föreningslivet. Det ger unga råd att sporta, vilket är viktigt i tider då idrott blir allt mer av en klassfråga. Men för tio år sen var han tvungen att förklara för folk i branschen varför han gjorde Bingolotto. Framför allt i Stockholm där man fnös åt det. – Nu behövs inga förklaringar längre. Landet samlas runt lägerelden och tittar tillsammans. Flera generationer har vuxit upp med det och nu är det snarare töntigt att tycka det är töntigt. Så det har gått varvet runt. Folk dör och nya föds men Bingolotto överlever allt, skrattar han. Frågeprogrammet Vem vet mest har också varit mycket populärt under det decennium som Rickard lett det. Fem kvällar i veckan

7

Goda gärningar Rickard Olsson har vanliga människor från runt om i landet fått mäta sina kunskaper med varandra. Och tittarna med dem. – Jag är stolt som ett atomur över de där åren och har inte missat ett enda program, säger han. Frågesport har varit ryggraden i radio- och tv-underhållning i alla tider. Det är ungefär som med dansbandsmusik: antingen gillar man det eller hatar det. De som ogillar gillar inte att känna sig dumma. Och de som gillar får känna sig duktiga. – Det går in i de breda folklagren där jag tycker SVT ska finnas. Många anser att man ska vara cool och frän och det är man inte när man är folklig, men jag tycker att sann folklighet är det finaste som finns. Här tar Rickard rygg på alla sina förebilder från fornstora dar i radio- och TV-huset. – I gamla tider fanns det farbröder som höll lektioner i radion för hela svenska folket under en halvtimme. Tänk på Lennart Hyland och hur han fungerade. Det var sann folklighet med medierna som folkbildare. Den typen av föreläsningar är borta idag, men finns på Youtube och i TED-talk. Alla viktiga namn från de stora universiteten ligger ute på nätet. Dåligt för skolorna kanske, men är bra för bildningen.

Gott och ont samsas i oss alla, tror Rickard. Han kan vara långsint om han blir orättvist behandlad, men har samtidigt lätt att ta nya tag och gå vidare.

RICKARD ÄR uppvuxen i en tradition som

skolades i att kunna lite om det mesta. Han började på lokalradion hemma i Gävle och har alltid varit genuint nyfiken på människor. Och han säger att han inte står i offentligheten för sin egen skull utan för att förmedla något. – Jag tycker det är min styrka att kunna kasta mig mellan olika genrer. Förra året visade dock att det kanske var en svaghet i stället. För nu ska man vara nischad. Jag är inte folkkärast och inte den mest hårdkokte intervjuaren. För att köra Agenda ska man vara ett skjutjärn och för att leda Doobidoo ska man helst prata göteborgska. Rickard Olsson fick nyligen utmärkelsen Årets moderator, samtalsledare, där bredden är nödvändig för att förmå underhålla en utvald publik. Men han tror också att det i framtiden finns behov av tillsammanstittande i familjen. – Fast man måste vara intressant hela tiden. Något slötittande finns inte längre. Ibland blir jag förundrad över resan vi människor gjort på bara 30 år. Som barn brukade jag sitta och titta på testbilden, sen klockan och där­efter Språka på serbokroatiska. HÖSTEN 2017 blev en synnerligen dyster tid

för Rickard när allt det han trott på slogs i spillror. Tre fjärdedelar av alla jobb på SVT ströks. Han kunde inte längre lita på att han var bra, att hans program flög, kände han. – Ingen sa ju något heller. Det var bara helt tyst i sju månader, trots att man mycket 8

väl visste att jag mådde djävligt dåligt, att mitt självförtroende for rätt ner i botten och att det var många sömnlösa nätter. Så var hämtade du kraft då?

– Jag stammar ur någon slags klassisk arbetarkultur och då gör man ändå sitt jobb. Gnälla får man göra nån annanstans. Så för att hitta mig själv igen måste jag bryta upp och göra något annat. GOD SJÄLVKÄNSLA är viktigare än gott

självförtroende, tycker han. Att vara trygg i sig själv. Samtidigt finns hans norrländska arv där, det som säger att man inte får bli stor på sig. – Det är en krass syn på livet som jag gillar, säger han. Jag träffade en gammal norrlands­ kompis häromdagen och vi kom att prata om

en gammal omröstning där jag kommit på 43:e plats bland de 66 sexigaste killarna i landet. Min kompis enda kommentar var: Då är man nästan ful. Och så var den diskussionen över. RICKARD HAR ibland använts i rubrikerna som ett slagträ och fått höra att han är arg och sur och något av en rättshaverist. – Jag har faktiskt sådana tendenser ifall jag blir orättvist behandlad, erkänner han. Det handlar om att vilja ha upprättelse, tror han. – Jag har lätt att gå vidare, men glömmer inte en oförrätt så lätt. Långsint? Visst, och med all rätt. Något som fortfarande ger honom en stark känsla av oförrätt är förlusten av ett barn, sonen Primus, som föddes död i femte mån-

Mars 2018

aden. Det har gått lång tid och han tänker inte på det hela tiden, men det kostade på. – Klart att jag blev förbannad, på Gud och på hela världen, säger han. Fast minnet av Primus har inte fått stå i vägen för min dotter. Män och kvinnor sörjer dock på olika sätt, säger han. – Jag vet killar som drabbats och som köper ett tevespel och sätter sig framför rutan. Men det är också ett sätt att sörja och bearbeta, även om det kan upplevas som att man skiter i allt. Har Gud nånsin varit en realitet för dig?

– Nej, det har aldrig funnits någon farbror med vitt skägg i min tillvaro. Däremot minns jag mormors gamla bibel med Dorés fantastiska illustrationer. Den var jag väldigt fascinerad av och kunde sitta i timmar, titta Mars 2018

på bilderna och stava mig igenom berättelserna. Min mamma sysslade med meditation och lite new age har också funnits i familjen. Någon form av kraft, en känsla av ont och gott och kampen däremellan tror jag på. Det verkar som att de krafterna behöver varandra. De finns ju inom varje människa. Vad gör du om femton år?

– Fram till 50 har allt varit högre, snabbare, mera. Bygga hus, skaffa båt, förverkliga mig själv. Nu känner jag för att börja förvalta. Min dotter som är femton kommer snart att flaxa ut ur boet. – Så behöver jag rampljuset eller skulle jag kunna ligga på en strand i Palma, strutta runt och dricka rödtjut om dagarna? Jag har inget svar, men jag har alltid velat bo utomlands. Vintertid i värmen och sommartid här i

Rickard Olsson Ålder: 51 år. Yrke: Programledare och moderator. Bor: Nacka. Familj: Sambon Therese Broberg och 15-åriga dottern Asta. Aktuell: Leder säsongen ut Vem vet mest i SVT och från och med i höst Bingolotto i TV4. Utsågs nyligen till Årets moderator och har nyss startat ett eget produktionsbolag som ska göra tv-program.

Sverige. Mitt mål just nu är att beta av så mycket lån som möjligt så att jag inte ska vara beroende av tv-kanaler. Att bli min egen lyckas smed. 9

Malmö, 26–27/9 Tema: Kristen gästfrihet

Mission i Sverige

Integration handlar ofta om vad människor förväntas göra för att bli accepterade. Men vad händer när vi ställer allt på ända och, liksom Jesus, tar emot människor i vår gemenskap utan förbehåll? Medverkande: Biskop Johan Tyrberg, Annahita Parsan, Lars Mörling med flera.

Uppsala, 3–4/10 Tema: Kyrkans uppdrag – att nå en ung generation

Fortbildning för anställda och ideella. Hur kan nya sätt att vara kyrka bidra till mission, diakoni, undervisning och gudstjänst? Höstens fortbildningar erbjuds på två platser med delvis olika innehåll.

Hur möter vi barn och ungdomar som inte självklart kommer i kontakt med kristen tro? Hur blir vi bättre på det vi redan gör? Och hur kan vi tänka nya sätt att vara kyrka för dem? Medverkande: Biskop Martin Modéus, Sebastian Stakset, Sem och Sara Hargreaves (England) med flera.

Mer info och anmälan på missionisverige.com

Där religion tas på allvar. KANDIDATEXAMEN | MAGISTEREXAMEN | MASTEREXAMEN

www.ctr.lu.se

Spaning FOTO: JONAS BENDIKSEN

Brasilianske INRI Cristo förs runt av sina lärjungar på en rullande tron på sin gård utanför Brasilia.

Från Sibirien till Afrika — han mötte sju Messias En rysk före detta trafikpolis, en zimbabwisk taxiförare, en filippinsk predikant, en japansk politiker, en brittisk hemlig agent. Vad kan de ha gemensamt? Jo, alla hävdar att de är Jesus, som återvänt till jorden, precis som det står i Bibeln.

Mars 2018

DEN NORSKE fotografen Jonas Bendiksen

porträtterar dem i boken The Last Testament. – Jag växte upp i ett gudlöst hem, och detta med tro har alltid varit något av ett mysterium för mig, förklarar Jonas Bendiksen. Det har fascinerat mig, och jag har velat veta vad det egentligen handlar om. När han fick höra om dessa som säger sig vara Jesus fanns ingen återvändo. – Tänk om det fanns en möjlighet att få möta Guds son, känna honom och ställa frågor, säger han med både allvar och humor. Han sökte och fann sju personer som motsvarade hans kriterier: att ha levt länge

och öppet med sin Jesus-identitet och att ha publicerat egna skrifter kring saken. Snabbt svar kom från David Shayler i England, som fått sin uppenbarelse 2007. Shayler var en gång agent i brittiska underrättelsetjänsten MI5, och avslöjade ett mordförsök på Libyens ledare Muammar Gaddafi. Nu visade han sig vara en man i samhällets yttre periferi, utan bostad, i trasiga kläder och med en smutsig dator full av tobaksrester. I Brasilien hade ”INRI Cristo” sedan decennier varit en välkänd och udda figur i offentligheten, ofta i konflikt med både kyrka och myndigheter. Han lever nu tillbakadra11

Spaning ”Tänk om det fanns en möjlighet att få möta Guds son, känna honom och ställa frågor.” get i en gemenskap utanför Brasilia, men är närvarande på nätet och har följare över hela världen. Av de lärjungar som lever närmast honom är de flesta kvinnor. När Jonas Bendiksen frågade om orsaken blev svaret: ”Se hur det gick förra gången, när jag bara hade män. De sprang sin väg när det hettade till.” I SYDAFRIKA fann Jonas Bendiksen Moses

”The King of Kings” Hlongwane. När han hälsade på hos honom var huset så fullt av lärjungar att Hlongwane bjöd sin besökare att dela den egna bädden. Något som gav möjlighet till många djupa samtal. I Zambia följde Bendiksen med fembarnspappan och svarttaxiföraren Jesus Chishim-

ba på en förkunnelsetur till marknaden, som de sedan tvingades fly ifrån hals över huvud, då ”Jesus” hamnat i häftig dispyt med traditionella kristna som anklagar honom för att vara en falsk profet. I Japan fanns Jesus Matayoshi, som ställt upp i alla val de senaste 20 åren. Målet är att bli premiärminister, sedan FN:s generalsekreterare och så införa gudsriket på jorden. Apollo Quiboloy, en predikant från Filippinerna var än mindre tillgänglig. Han är den av de sju som gör mest väsen av sig, ett slags superpredikant. För att han ska kunna färdas snabbt och säkert till sina mastodontmöten runt om i världen har Gud gett honom bönesvar i form av två jetplan, vilket han noterat i en text som Bendiksen citerar i sin bok. Starkast berörd blev Jonas Bendiksen av före detta trafikpolisen Sergej Torop – känd som ”Vissarion”. Han upplevde sin kallelse efter Sovjetunionens fall, och har med en växande skara följare byggt upp ett helt alternativsamhälle i Sibirien, norr om Mongoliet. – Där finns människor av alla möjliga olika

bakgrunder, inte bara från Ryssland. De har skolor och tempel, lever med naturen, odlar sin egen mat, äter vegetariskt. Det är som ett slags hippie-utopia. Om jag själv skulle skapa en religion från noll skulle den se ut ungefär så här, säger Jonas Bendiksen. På bilderna ser man Vissarion framträda i fotsid klädnad, majestätiskt Kristuslik. Hans följare firar högtider som liknar jul och påsk, men med hänvisning till olika tilldragelser i Vissarions liv. I SINA möten med Jesus-personerna och deras följare ville Jonas Bendiksen vara öppen. Han kallar dem inte sekter, eftersom det är ett ord med negativ laddning. Och han kan inte se att det bara är bluff och bedrägeri. – Det var med en känsla av melankoli som jag avslutade projektet. Det lämnar mig med fler frågor än jag hade från början.

Fotnot: Jonas Bendiksens bok The Last Testament gavs ut i september 2017 på det New York-baserade förlaget Aperture/GOST Books.

Överst t v: Lärjungarna firar ”den sanna julen”, Vissarions födelsedag den 14 januari, med en gemensam måltid. Överst t h: Jesus Chisimba predikar på marknaden i Kitwe, Zambia, men det retar de traditionella kristna i landet. Nederst t v: David Shayler predikar – som sitt kvinnliga alter ego Dolores. Han menar att Messias har både kvinnliga och manliga egenskaper. Nederst t h: En lärjunge från ryske Vissarions kollektiv i det bistraste av alla klimat: Sibirien, norr om Mongoliet.

12

Mars 2018

n Markus skrev om Mari a Magdalena: igen, överallt i världen där evangeliet nas skall man också berät ta vad hon orde och komma ihåg henne.

här boken är ett exem

pel på att

Älskad och förtalad kultgestalt

fascinerar ännu i vår tid. Vem var denna älskade och förtalade kvinna som stod Jesus så nära?

En stödförening för dig som utsatts för sexuella övergrepp/är anhörig till utsatta barn eller vill lära dig mer om ämnet. ISBN 978-91-639-07

00-5

Kyrka Konst Kultur

9 789163 907005

Monica Sjögren Nordgre

n

En kvinnohistoria om en av de tidigaste drabbade kvinnorna i världshistorien. Maria Magdalenas roll i kyrkan förändrades med ett penndrag från Apostlarnas Apostel till sköka. Från att ha varit en hyllad Madonna i Frankrike till helgon för de prostituerade!

Maria Magdalena, kvinnan vid Jesu sida. Älskad och förtalad. Av Monica Sjögren Nordgren Kyrka Konst Kultur

BokenBoken kan köpas på hemsidan eller beställas kan köpas i bokhandeln. i bokhandeln eller på Adlibris och Bokus.

www.kyrkakonstkultur.se

Vi erbjuder: Föreläsningar, filmvisning, stödsamtal enskild eller i grupp. OBS! Vi är stödpersoner, inte terapeuter. Bli stödmedlem för 100 kr/år Bg 359-5709 eller Swish 1234991840 Lämna din e-postadress, så får du nyhetsbrev om våra aktiviteter. Vi finns på Viktoriagatan 6 i Helsingborg även i sommar.

Se: www.atsuskane.se

Personliga möten Personliga möten med omtanke med omtanke

www.begravningstjanst.com tel 036-71 02 50

www.casellsbegravningsbyra.se

www.casellsbegravningsbyra.se tel 036-100 600

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.begravningstjanst.com

www.lindstromsbegravningsbyra.se 036-71 02 50 tel 036-13 70 11

En del av Klarahill

Spaning Inspiration

Elände inspire mer än det gu Sociala medier översvämmas av dem: filmer, bilder och berättelser med söta kattungar, bebisar och människor som gör goda gärningar. Vi blir varma om hjärtat, men lyckoforskarna menar att vi egentligen inte mår så mycket bättre av alla fina historier vi delar på nätet. POJKEN HJÄLPER en dam över gatan. Hon

ser i sin tur en kvinna tappa sin plånbok och ropar. Kvinnan ger en slant till en tiggare, som köper en kaffe som delas med en vän. Så kan det se ut i filmklipp som delas på sociala medier, goda gärningar som sprider sig som ringar på vattnet. Men det kan också vara roliga kattungar eller bebisar som kiknar av skratt, mindfulnesstips, bilder av solnedgångar eller visdomsord som ska uppmuntra. Känner du eller har förtroende för den lagt upp materialet blir du antagligen glad. Har många klickat ”gilla” är chansen större att du också gör det. Mår du redan toppen skrattar

22

du nog med. Annars finns risk att materialet inte har någon effekt – eller rakt motsatt påverkan. – Chansen att man blir glad är större om man tycker om avsändaren. Men man kan ändå trycka gilla, om många redan gjort det, säger Henry Montgomery, professor emeritus i psykologi vid Stockholms universitet. HAN JÄMFÖR med att en tiggare kommer in i en tunnelbanevagn. Om någon genast ger en slant ökar chansen att någon annan följer efter, och så vidare. Det blir en snöbollseffekt. – Vi människor är hypersociala. Vi vill så gärna bilda gemenskaper – på gatan gör vi det med andra fotgängare, i trafiken med andra bilister och på tåget med andra passagerare. Den sociala normen, det sociala trycket, är en väldigt stark kraft. Men det är inte bara måbra-material som lockar oss att klicka. Det kan också vara ”må dåligt”-material, som vädjar till vår medkänsla eller gör oss förbannade. Och paradoxalt nog behöver inte det få oss att må dåligt, utan kan också inspirera. – I en studie vi gjort fick folk se positiva eller negativa annonser. Sedan fick de trisslotter som de kunde ge bort. De som sett

negativa annonser gav fler eller åtminstone lika många lotter vidare, säger Arvid Erlandsson vid Linköpings universitet, som forskar kring altruism och vad som får oss att göra goda gärningar. Vi vill göra något åt eländet, det är en stark drivkraft hos många. Därför får bilder som den på lille Alan Kurdi, den drunknade flyktingpojken, ett sådant stort genomslag, och därför har #metoo-kampanjerna svept fram som en tidvattenvåg. Det trevliga materialet får oss visserligen att må bra i stunden, men det är snarare det otrevliga som får oss att göra gott. Något starkt samband mellan att må bra och vilja hjälpa andra visar forskningen nämligen inte på. – De som är deprimerade har nog med sig själva. Detsamma gäller de som är superlyckliga, vi söker sällan upp problem när vi mår riktigt bra, säger Arvid Erlandsson. VÅRA MEDFÖDDA personligheter spelar

däremot stor roll. Vissa människor vill alltid hjälpa, andra gör det aldrig. Men vad som får oss att agera utifrån inlägg på sociala medier är komplext, det finns många variabler. En av de människotyper som psykologer brukar dela in oss i är ”agreeable”, eller vän-

Mars 2018

rar ulliga lig. Det är empatiska människor, som ofta försöker att göra gott. Den sociala miljö vi vistas i är en annan faktor som påverkar – är det norm att göra gott? Vänliga människor som gör gott behöver dock inte betyda lyckliga människor. – När man tittar på personlighetsdrag hos människor som beskriver sig som lyckliga är emotionell stabilitet det som har absolut störst samband med lycka. Vänlighet har däremot ett ganska svagt samband. Man har kanske lätt att skapa relationer, men riskerar att bli utnyttjad, säger lyckoforskaren Filip Fors, doktor i sociologi vid Umeå universitet. HAN HAR tillsammans med Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, försökt reda ut vad lycka egentligen är. Brülde talar om fyra typer av lycka: att

Ett thailändskt försäkringsbolag har blivit känt för sina tårdrypande reklamfilmer som ska få oss att vilja dela med oss till våra medmänniskor.

subjektivt må bra (välbefinnande), lyckorus/ eufori, sinnesfrid och ”livstillfredsställelse”. Kan man då bli euforisk av måbra-material på sociala medier? – Jag tror man kan bli tillfälligt upprymd av sociala medier, men knappast lyckligare. Starka rus av olika slag kan man få i naturen, kärleksmöten och av droger. Däremot kan sociala medier skapa ett beroende, som droger. men det finns inget samband mellan hur beroende vi är av något och hur lycklig det gör oss, säger Bengt Brülde. SNUTTIFIERINGEN OCH jakten på klick gör oss rastlösa och splittrade, anser han. – Sociala medier är ett av de största hoten mot vår sinnesfrid. Det gäller medier över huvud taget. Man måste stänga av sina apparater och gå ut i naturen. Men som tur är så

”Vi vill göra något åt eländet, det är en stark drivkraft hos många. Det trevliga materialet får oss att må bra i stunden, men det är snarare det otrevlia som får oss att vilja göra gott.” Mars 2018

är inte sinnesfrid det enda som gör livet värt att leva. Kändisar och andra framhåller ibland i sociala medier hur de gör gott – till exempel slutar flyga eller äter mindre kött för klimatets skull – och vill inspirera andra att följa efter. Men det kan bli för mycket av det goda. Tror vi att syftet är att framhäva sig själva som goda misstror vi budskapet, eller så får vi prestationsångest för att vi inte kan göra allt detta själva. – Vi tycker bättre om människor som gör lite av rätt skäl än de som gör väldigt mycket av fel skäl, även om de hjälper många fler människor, säger Arvid Erlandsson. MEN ÄVEN om måbra-materialet är känslo-

mässig snabbmat ska man inte moralisera över att det bara gör oss lite gladare i stunden, anser Henry Montgomery: – Det som de flesta mår bäst av är vardagligt umgänge med nära vänner – det är oftare kopplat till positiva känslor än umgänget med familjen. Men har man inte det är sociala medier bra. Det är bättre än teven, för man interagerar med andra. MATS KARLSSON

23

Vill du läsa Bibeln varje dag?

Vi har verktyget som hjälper dig!

Prova ett år till halva priset! Ange ”amos_18” när du tecknar din prenumeration. Gäller nya prenumeranter till och med 1 maj 2018.

• En bibeltext varje dag. • En kommentar som underlättar förståelse och ger fördjupning. • Ett dagligt möte med Guds ord. • Ett enkelt val, prenumerera du också!

Box 1211, 75142 Uppsala • 018-696784 • info@bibelnidag.org • www.bibelnidag.org

Tro utan tanke är som ett brev utan porto.

Kinakurs

Bibelskola Nära

Tanke utan tro är som ett brev utan adressat.

STUDERA ET T LÄSÅR I KINA

D I S TA N S U T B I L D N I N G

250 kr för 8 nr*

Socialt Entreprenörskap

Musikledarutbildning

D I S TA N S U T B I L D N I N G

För mer info: hyllieparkfolkhogskola.se

Mejla oss på adm@signum.se eller ring 018-580 07 10.

G ÖT E B O R G • M A L M Ö • Ö R E B R O

Se även www.signum.se

I N T E R N AT I O N E L L P R O F I L

*Gäller för nya prenumeranter.

Ange ”Amos” som kod.

Den katolska kulturtidskriften Budbärarens fotsteg Bok skriven av teol dr Stig Fred, pastor i Equmeniakyrkan. 56 texter i Evangeliebokens förslag på GT-texter för kyrkoåret. Kontakt: fred.stig@telia.com www.stigfred.se

Korsord

BI L D: P I X A BA Y . COM

OMEDELBART

ELEMENT

OMOGEN FRUKT

VÄLVILJA

PUDEL

VÅR VANDRINGSKYRKA I ÄLVSBORG

UPPODLAD MARK

BEVILJAS

VILJA VETA

HÖRS PÅ FYN

CANVAS BETALAR MAN MED I OHIO TÄTTING DRULLE RAPPMANN SOM BLIR VÅR BISKOP 4 MARS

SES I KOMMER LEDNING FRAM TILL

OMTÖCKNAD

KNIVSKARP

PRÅNG

RUTIN GJORDE SIG AV MED

SYNS I FALL

FÖRD FARHÅGA BAKOM LJUSET FRI FRÅN FARKOST

PONTIUS SOM DÖMDE JESUS TILL DÖDEN

KUL FÖR SMÅ GENLJUDA

RYMDMÅTT

PUSSAR OCH KRAMAR HUSHÖRN

OMODERN SAKNAR ERFARENHET

OHEJDAD VURM

GASBOLAG GRUNDLÄGGANDE NYHETSBYRÅ

HAR TAPPAR OCH STAVAR

KAN VARA STRID

GORE

KORSORDSKONSTRUKTÖR: HANNA FREDHOLM

MEDGIVANDE HA SOM MÅL

MAMMA TILL ISAK BLEV DELAD I BITAR

HÄRMAPA

TRÄDGÅRD DÄR JESUS BAD PÅ SKÄRTORSDAGEN BIFALL

INGEN GLÖMD

KUN- FOLKTOM SKAPS- LÖPER KÄLLA RASANDE

HÖGDRAGNA TOG SLUT

VÅRTECKEN

STÄLLA MOT VÄGGEN

IDROTTARE SES DISKRET

BIBELDEL

ONYX

SÄTTA BOLLEN I BLOMRULLNING BUKETT

DÄR FINNS LIVETS TRÄD

EXCENTRIKER

BLEV INTE RATADE FINLEMMAD FYNDTILLFÄLLE

HJÄLP FÖR VILSEN GULLIG

QUERCUS ROBUR MÄTA UPP

LITET DJUR HA SITT HEM BEUNDRARE FÅR OLYDIG HÖRA KLOK

HAR TIDEN FÖR SIG JEANSMÄRKE

HÖG MED TRASOR

GÅTA

ETAPP

HANDPLOCKAD NEGATION

DAG DÅ JESUS INTÅG I JERUSALEM FIRAS

RYMDVARELSE

MISSTÄNKA

PLÅGA

Påskkryssning Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna. Skicka in ditt svar till vastrafrolunda.vaga@svenskakyrkan.se. Det går också bra att skicka in svaret till Tidningen Våga, Västra Frölunda pastorat, Frölunda kyrkogata 2, 421 47 Västra Frölunda. Glöm inte uppge ditt namn och din adress. Vinnaren får två biobiljetter. Senast 30 april 2018 vill vi ha ditt svar.

Mars 2018

25

PÅSKEN

på tre minuter Kärlek, kungligt, vänskap, svek, pengar, rättegång, avrättning och en oväntad upplösning som förändrade historien för evigt. Det är mycket dramatik och tvära kast under de dagar som konstigt nog kallas för Stilla veckan. Här kommer snabbversionen!

1.

Palmsöndagen Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Folket trodde att han var kungen de väntade på som skulle rädda dem ur romarnas förtryck. Därför jublade de och viftade med palmblad.

2.

Skärtorsdagen Den kvällen åt Jesus den sista måltiden med sina vänner och sedan gick de ut i en park som heter Getsemane. Där grips Jesus av romerska soldater. Många människor tyckte om Jesus och lyssnade på honom men de som hade makt tyckte att han fick för mycket uppmärksamhet. Soldaterna hittade Jesus därför att Judas, en av Jesus vänner, hade lurats och berättat för dem var han fanns.

26

Mars 2018

3.

Långfredag Efter att Jesus gripits på natten av de romerska soldaterna förs han till förhör hos Pontius Pilatus. Han bestämmer att Jesus ska dömas till döden för att ha gjort anspråk på att kallas judarnas kung. Han blir dödad genom att spikas fast på ett kors.

4.

Påskdagen Den tredje dagen efter att Jesus dött händer det otroliga: han blir levande igen! När några av hans vänner kommer till graven för att sörja, är den stora stenen som bommat igen den undanflyttad och därinne är det tomt. Jesus var inte kvar i graven eftersom han inte längre var död.

5.

Mars 2018

ILLUSTRATION: HELENA ANDERSSON

Annandag påsk Jesus visar sig för sina vänner på olika sätt och på annandag påsk hör vi berättelsen om hur två män är på väg till byn Emmaus. Medan de går och pratar om det som hänt och att Jesus är död, får de sällskap av någon. De förstår först inte att det är Jesus, men när de stannar och äter ihop förstår de vem han är och att han lever igen.

27

I Västra Frölunda kyrkas runda korfönster vävs dessa två berättelser samman. Den stora fisken är där men i dess gap syns nu den ur graven uppståndne Kristus. Ängeln finns där och tar emot honom. Så kan vi se påsken i en kort bön och i ett konstverk av Erland Forsberg. FOTO: LISA LINDH

28

Mars 2018

Påsktid FOTO: ANNA HJALMARSSON

Jag sjönk till det land vars portar skulle reglas bakom mig för evigt. Men du gav mig liv, o Herre, min Gud, och förde mig upp ur graven.

E

fter tre dagar kastades han upp ur den stora fiskens buk, Jona, som högst motvilligt blev en Guds profet. I en av Bibelns kortaste och roligaste böcker berättas hans historia som får sitt slut i staden Nineve. Orden ovan är en del av den bön Jona riktar till Gud ur fiskens buk, en bön om att vara allra längst ner men också om den oväntade räddningen. Bönen sammanfattar på ett kortfattat sätt hela påskens berättelse om honom som dog men uppstod efter tre dagar, också högst oväntat. I Västra Frölunda kyrkas runda korfönster vävs dessa två berättelser samman. Den stora fisken är där men i dess gap syns nu den ur graven uppståndne Kristus. Ängeln finns där och tar emot honom. Så kan vi se påsken i en kort bön och i ett konstverk av Erland Forsberg.

PÅSKEN ÄR en helg som flyttar sig i tiden och i dess

följd också andra stora helger. Att påsken är kyrkans största och viktigaste högtid, vars tema om den uppståndne färgar alla andra söndagar under året, blir tydligt genom den långa tid som föregår påsken och de många veckor som firandet fortsätter. Påsken kommer alltid någon gång under vårens tid och detta år ganska tidigt. Inom loppet av en dryg vecka infaller i dessa dagar vårdagjämningen, Jungfru Marie bebådelsedag samma dag som skiftet till sommartid och så påskdagen. Alla dagar påminner på olika sätt om ljusets och livets återkomst. Till dessa märkesdagar kommer naturligtvis naturens högst konkreta pånyttfödelse. Det som var grått och torrt färgas i grönt och en mängd andra färger – livet kommer åter.

PÅSKENS BERÄTTELSER utspelar sig då men de

handlar om i dag och de talar om vår framtid. Vem har inte i perioder kämpat med sin tro på framtiden? Livet är visserligen gott för det mesta men vi vet ju att det snart är slut. Hur skall man kunna leva och glädja sig när död och tomhet väntar? Hur skall jag våga älska när de jag älskar skall tas ifrån mig?

Mars 2018

Påsken tar de frågorna på allvar och landar i svaret: Det finns ett hopp, det finns ett liv som varar. Ingenting kan längre hota oss i grunden. Guds kärlek övervinner allt och i den kärleken lever vi. EN FRAMTID väntar och med den vissheten vågar vi resa oss och gå vidare. Vid vår sida vandrar den uppståndne som ger oss livsmod. När du vågar tro detta blir det påsk, också i ditt liv. Gud välsigne din vår och din påsk!

Herren lever, orden når oss: Se, jag gör allting nytt. Framtiden väntar, res dig, gläd dig som människa. (Psalm 155, G Bexell) MARTIN LINDBLAD, FÖRSAMLINGSHERDE I VÄSTRA FRÖLUNDA FÖRSAMLING

29

M43 —

Möjligheternas mötesplats JAG SMÅSPRINGER upp för trapporna från Frölunda torgs spårvagnsstation. Det är en kylig februaridag och jag är på väg till M43, en frivilligcentral på Mandolingatan 43. Det ligger i botten av ett bostadshus, bara ett stenkast från Frölunda torg. Färgglada vimplar i entrén visar vägen och när dörren öppnas välkomnas jag in i värmen. På cafédisken är det uppdukat med levande ljus och udda kaffekoppar. I ett av rummen håller ”Mandas målerigrupp” på att plocka fram stafflier och färger och i bakgrunden hörs puttrandet från kaffekokaren. JAG SLÅR mig ner tillsammans med Susan och Katarina som är anställda av Svenska kyrkan för att jobba med verksamheten, det bubblar av entusiasm när de berättar mer om var jag har hamnat. Vi vill vara Västra Frölundas vardagsrum, en plats där alla känner sig välkomna, oavsett ålder, bakgrund och reli-

gion. Det är en sådan skön blandning av folk som rör sig här, det speglar hur vår stadsdel ser ut. M43 är en plats som öppnar upp för kreativitet och gemenskap, vi erbjuder en mötesplats sedan är det besökarna själva som skapar sina verksamheter. Det finns oändliga resurser i de människor som kommer hit, det handlar mest om att ge människor en möjlighet att få bidra. Med något litet eller något stort, allt är lika betydelsefullt. Vad gör du idag om du inte har någon som kan hjälpa dig när datorn krånglar? Vem frågar när du redan varit nere hos de stressade försäljarna på torget för att försöka få hjälp? I Rogers teknikhörna kan du få hjälp igen och igen för här finns tiden. Vi har tid för människor och det är ganska unikt för vår verksamhet. TEXT OCH FOTO: ANNA HJALMARSSON

M43

M43 startade för 18 år sedan och är ett samarbete mellan Svenska kyrkan Västra Frölunda, Sdf Askim-Frölunda-Högsbo och Social resurs-förvaltning och Poseidon.  Verksamheten är öppen 7 dagar i veckan.  Stavgång, ”Damernas” våga måla, Persisk samtalsgrupp och Filmtajm ”Cineasterna” är några exempel på verksamheter som lockar cirka 300 personer varje vecka.  Utöver veckoschemat har de fester, vernissager, bytardagar mm.  För att få veta mer om verksamheten är man välkommen att kika in och prata med Katarina Hansson och Susan Landin tis–tor, kl 10.00–12.30 Eller ringa på tel: 031-731 64 96 Koncentrationen är stor när damerna i Mandas målerigrupp fått stafflierna på plats.

30

Mars 2018

Mars 2018

31

Krönika Klara Zimmergren

Bland förebilder och influencers NÄR MAMMA och pappa slutade röka kunde jag äntligen

andas ut. Och in med, för den delen. Efter en lång kamp då jag, svårt indoktrinerad av föreningen ”VISIR – vi som inte röker” hade försökt påverka mina föräldrar med alla tänkbara insinuerande meningar. ”Är det ok att jag äter medan du röker? ” eller ”du jag öppnar fönstret här så kanske åtminstone en av oss överlever.” På kvällarna knäppte jag händerna så hårt att det gjorde ont när jag bad jag till Gud att mina föräldrars flimmerhår inte skulle förintas. Hatet jag kände för cigaretten som uppfinning var massivt. Innerligt. Och jag vet inte om det var på grund av mitt jobbiga beteende, men en dag bara slutade dom. Tvärt. Både mamma och pappa, nästan samtidigt. På olika håll, eftersom de var skilda sedan länge. Jag minns att de båda pratade om hur lätt det var. Hur fort suget gick över. Det krafsades lite i läkerolaskar ett par veckor, och sedan verkade hela nikotinbegäret ha gått upp i rök. Och jag var så tacksam, också för att jag nu kunde korta slutet på aftonbönen och avsluta direkt efter att jag bett Gud förhindra att någon av misstag skulle trycka på kärnvapenknappen, samt att han inte behövde ”bevara” Idi Amin.

SEX ÅR SENARE BÖRJADE jag röka. Eller, jag bad till och med en killkompis på den där studentfesten att ”lära” mig att röka. Det var ju ändå så äckligt att dra in det där varma stickiga. (Jag vet, jag har också såhär efteråt undrat hur det stod till med min intelligens) men jag tror att någonstans i bakhuvudet så var det en röst som väste: ”Ingen fara, ta du dig ett bloss, kunde dom så kan väl du? ” För jordens jobbigaste mening är tyvärr ingen floskel: Barn gör inte det du säger att de skall göra. Barn gör det du gör. Det är nu längesedan jag själv fimpade för gott, men nästan dagligen ringer meningen i mitt huvud. Det du gör, kommer han att göra. Därför måste jag vara en förebild för min son, det är för övrigt en av det många positiva sidorna med att vara förälder. Att man måste skärpa sig lite extra. SÅ JAG … vårdar mitt språk, visa hur man städar toan, bjuder

hem folk, hjälper kompisar att flytta, delar med mig från min popcornskål när hans egen är slut, berömmer andra och tar upp andras godispapper på marken. (OK det sista gör jag bara när han är med.) Ni hör, jag försöker, men att vara en förebild är svårt eftersom jag hälften av tiden måste te mig helt obegriplig i hans ögon. Till exempel när jag med sträng röst deklarerar att han måste lägga ifrån sig i-pad och lära sig att ha tråkigt, detta säger jag alltså samtidigt som jag girigt kollar facebook på min telefon.

32

Jag och hans pappa kan inte vara hans enda förebilder, men vilka andra finns det då? Är det youtubern som filmar sig själv när han åker till ett lekland, öppnar upp leksakspaket, eller spelar datorspel med skränande tonårsröst? Det är nog säkert hans lärare, som stärker honom när han tror han är sämst på att läsa, eller kanske en större kompis som ger bort leksakerna till honom han inte längre vill ha?

”Därför måste jag vara en förebild för min son, det är för övrigt en av det många positiva sidorna med att vara förälder. Att man måste skärpa sig lite extra.” De kommer iallafall vara många i hans liv, både bra och dåliga och det enda jag kan göra är att visa honom att det finns så många olika sätt att leva, och så vill jag visa honom mina egna influencers, de där som bara gör saker, i det tysta. DE SOM BÄDDAR UPP en soffa till en tonåring som inte har nånstans att bo, de som köper en extra matkasse till nån som har slut på pengar, ungdomarna som övar svenska med nyanlända på fritiden, damen som tar hand om herrelösa katter på hösten. Den väldigt stora grupp av folk som det aldrig görs TV-program om. De som är utrustade med ett alldeles fantastiskt hederligt hyfs, men som inte har en tanke på att redovisa det på sociala medier. Och så får jag vara glad att han aldrig hann se mig röka. Alltid något. Dags att berätta för honom om de som inte syns. Men som gör. Om jag sträcker mig lite mer åt det hållet. Så kanske han gör det dom gör.

KLARA ZIMMERGREN

Mars 2018