Issuu

! pumpacupcakes

Baka en höstfavorit till allhelgonakaffet

HÖSTEN 2026

EMELIE CARLSSON:

”Det är faktiskt ganska trendigt att läsa”

läsa

VICTORIA LARM & CHRISTER STURMARK

KÄRLEK TROTS OLIKA LIVSÅSKÅDNINGAR

tema

När orden får ta tid ODR SAMHÄLLSINFORMATION

1788442965-klqt2.indd 1

9/3/2026 3:42:49 PM

VÄLKOMMEN

Anade Martin Luther vad han gjorde för it-samhället?

roligen har vi aldrig tidigare omgivits med sådana mängder av text som idag. Överallt möter vi det skrivna budskapet och ofta tar vi emot det utan att ens reflektera över att vi läser. Somliga av oss har olika begräsningar som gör att läsning kräver olika former av stöd. För någon är läsning avkoppling och nöje medan någon annan möter en börda och utmaning, men på olika sätt möter vi det skrivna ordet. Långt innan folkskolan blev allmän i Sverige 1842 kunde de flesta vuxna svenskar läsa i någon omfattning. Under reformationen gjordes bibeln tillgänglig på svenska och i 1686 års kyrkolag stadgades att husfadern hade ansvar för att var och en i hushållet kunde läsa och prästen skulle årligen kontrollera dessa kunskaper.

att människor ska kunna ta del av det skrivna ordet; bibliotek, folkbildningsrörelser och olika skolor har tillsammans byggt den grund som är så viktig i ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Samtidigt som kyrkan gjorde mycket gott för läskunnigheten, så blev kyrkolagen också ett medel för förtryck mot vissa grupper. Kravet på läskunnighet gällde det svenska språket och den samiska befolkningen skulle lyda samma lagar. Alltså utsattes de för ett systematiskt förtryck där kyrkan idag behöver göra upp med en månghundraårig skuld. Idag pågår arbetet att göra bibeln tillgänglig på de samiska språken. Det påminner oss om att läsning på det egna språket aldrig får ses som något självklart utan som en möjlighet och rättighet som behöver försvaras överallt i samhället.

I DET HÄR numret av vår tidning lyfter vi upp läsningIdag pågår arbetet att göra bibeln en och det skrivna ordet. Att läsa är inte bara att ta del av det någon annan har gjort, utan lika mycket att tillgänglig på de samiska språken. Det göra sin egen tolkning, att bli en del av ett sammanpåminner oss om att läsning på det egna hang och bidra i en pågående dialog mellan författare läsare. Det gäller lika mycket när du läser en text språket aldrig får ses som något självklart. och ur bibeln som när du läser en roman, en dikt eller en SÄKERT FUNGERADE DET lite si och så med både

läskunnigheten och övriga kunskaper, men ur reformationen kommer en bild av varje människa där hon själv får både läsa och tolka Guds ord. Ur den viljan växer ett samhälle där människor tillåts ta del av information, tolka den och dela den vidare. Många andra har tillsammans med kyrkan verkat för

snustorr fackbok. Så välkommen att läsa vidare i din tidning! Här möter du olika sidor av läsande och skrivande, av det som idag är vardag för de flesta, men inte en självklarhet för alla. Staffan Orrdal Kyrkoherde

HÄR FINNS VÅRA FÖRSAMLINGAR ◗Fagered ◗Falkenberg ◗Gunnarp 2

◗Källsjö ◗Morup ◗Okome

◗Skrea ◗Stafsinge ◗Susedalen

◗Torup ◗Ullared ◗Vessige

◗VinbergLjungby ◗Älvsered

HÖSTEN 2026

1788442965-9kjnv.indd 2

9/3/2026 3:42:47 PM

personer om böckerna som stannat kvar

En bok kan vara underhållning för stunden, men ibland stannar berättelsen kvar långt efter sista sidan. För Evelina Lindgren, Sofi Wernersson och Jennie Andersson är det just

Innehåll Din församling

4 Bokhandeln som får Falkenberg att läsa 6 Intervju Agneta Eliasson, förskollärare 8 Agnetas barnberättelse 25 Lokalhistoria Skribenten Olof von Dalin 26 Bokcirkel Att dela det man läser 28 Kyrkans textläsare

Tema läsa 9

När orden får ta tid

Lindgren går till ◗Evelina öppna förskolan i Vinbergs församlingshem med sitt barn. Boken Pojken som kallades Det av Dave Pelzer läste hon redan som barn. Den handlar om ett barn som utsätts för svår och långvarig misshandel. – När jag själv var barn berörde den mig mycket. Nu när jag själv har barn berör den mig ännu mer, säger Evelina.

◗Församlingspedagogen Sofi Wernersson har berörts av En dag ska vi återvända av Carina Bergfeldt. Boken handlar om Sveriges slavkoloni på Saint-Barthélemy och människorna som levde där. – Den berörde mig starkt och framför allt fick jag en aha-upplevelse, eftersom jag inte visste något om detta mörka kapitel i svensk historia, säger Sofi.

”Det är nog i konsten jag har haft mina mest religiösa upplevelser”, säger författaren David Lagercrantz. Läs mer på sid 9.

Jennie Andersson

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

Bok: Profeten

Jennie ◗Administratören Andersson har valt Profeten av Kahlil Gibran. Hon uppskattar bokens sätt att förmedla tankar och känslor. – Den har gett mig tröst och styrka när jag har behövt det. Jag har reciterat flera stycken flera gånger, sådana som har kommit mig extra nära, berättar Jennie.

NENMÄRKE VA

Receptet Korsord

Bok: Pojken som kallades Det

Bok: En dag ska vi återvända

Övrigt 30 31

Evelina Lindgren

Sofi Wernersson

Mötet

14 Victoria Larm och Christer Sturmark Kärlek trots olika livsåskådningar

sådana böcker som gjort starkast intryck. Här berättar de om böcker som berört dem – från en skildring av ett utsatt barn till ett mörkt kapitel i svensk historia.

Trycksak 3041 0934

REDAKTION EN DEL AV PEFC/03-31-107 PEFC-certifierad Den här produkten kommer från hållbart skogsbruk och kontrollerade källor www.pefc.se

i livet – Svenska kyrkan nära dig ◗Mitt ges ut av Falkenbergs pastorat. Omslagsbild: Henrik Enarsson Telefon: 0346-371 00 E-post: falkenbergs.pastorat@ svenskakyrkan.se Webb: svenskakyrkan.se/falkenberg

Kontaktperson i Falkenberg: Henrik Enarsson henrik.enarsson@svenskakyrkan.se Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Printagon, Helsingborg, 2026 Distribution: Postnord HÖSTEN 2026

1788442965-63vz1.indd 3

9/3/2026 3:42:51 PM

LÄSLUST

”Det är faktiskt ganska trendigt att läsa just nu”, säger Emelie Carlsson, som driver Falkenbergs bokhandel sedan ett år tillbaka.

Bokhandeln som får Falkenberg att läsa

hitta hit ◗Falkenbergs bokhandel ligger på Nygatan 35 i Falkenberg.

TEXT OCH FOTO: Henrik Enarsson

◗I augusti förra året tog Emelie Carlsson över bokhandeln i Falkenberg. Sedan dess har hon satt sin egen prägel på verksamheten med ombyggnationer, författarkvällar, bokklubb och aktiviteter för både barn och vuxna. Men framför allt har hon velat inspirera fler människor att läsa. När samtalet kommer in på favoritböcker behöver Emelie knappt fundera. Pascal Engmans spänningsromaner är återkommande favoriter som hon gärna läser. Men den bok som gjort starkast avtryck är en annan. – Näktergalen av Kristin Hannah läste jag för några år sedan, men jag tänker fortfarande på den nästan varje dag, säger hon. Och precis som många andra

”De kan komma in flera gånger i veckan för att köpa engelska böcker som blivit populära på TikTok.” Emelie Carlsson 4

läsare återvänder hon gärna till berättelser som följt henne genom livet. – Harry Potter kommer jag alltid tillbaka till. ATT DRIVA EN bokhandel i en

mindre stad kan verka utmanande i en tid då mycket av vår uppmärksamhet fångas av skärmar. Men Emelie ser inte ljudböcker eller digitala format som det största hotet mot läsandet. – Nej, jag tror att det är livet som kommer emellan. Vi har så mycket omkring oss och det är lätt att hamna framför tv eller börja skrolla på telefonen. Samtidigt menar hon att läsning fyller en viktig funktion i dagens samhälle. – När vi läser kan vi inte göra något annat samtidigt. Det är ett av få tillfällen då vi verkligen stannar upp, fokuserar och koncentrerar oss. Trots konkurrensen om människors tid märker Emelie att intresset för böcker växer.

– Det är faktiskt ganska trendigt att läsa just nu, berättar Emelie. I BUTIKEN SER hon hur olika gene-

rationer hittar sina egna vägar till litteraturen. Äldre kunder stannar gärna länge, pratar böcker och byter lästips med personal och andra besökare. Samtidigt lockar nya trender yngre läsare. Den engelska avdelningen har fått växa betydligt de senaste åren. Framför allt är det unga tjejer som söker de böcker som diskuteras på sociala medier. – De kan komma in flera gånger

HÖSTEN 2026

1788442965-gan1k.indd 4

9/3/2026 3:42:52 PM

Bildtext, objektformat indrag hö. Foto: FOTOBYLINE

i veckan för att köpa engelska böcker som blivit populära på TikTok. Så såg det inte ut för fem år sedan, säger hon. SOCIALA MEDIER SPELAR en allt

större roll för vilka böcker som hamnar på läsarnas nattduksbord. När en bok börjar diskuteras av så kallade bookfluencers märks det snabbt i butiken. – Pratas det om en bok i tv, radio eller på sociala medier kan vi märka av det redan samma dag. Då vill plötsligt alla läsa den. Men Emelie tror att den vikti-

Falkenbergs bokhandel är mer än en plats att köpa böcker på. ”Våra författarkvällar, bokklubben och aktiviteter för barn skapar också något som en nätbutik aldrig kan erbjuda”, säger Emelie Carlsson.

gaste inspirationen fortfarande finns närmast oss. – I grund och botten handlar det om att föräldrar inspirerar sina barn till läsning eller inte. Hon hoppas att fler vuxna ska ta sig tid att läsa tillsammans med sina barn och visa att böcker kan vara en naturlig del av vardagen. EFTER SNART ETT år som bokhandlare har Emelie framför allt slagits av det stora engagemanget från Falkenbergsborna. – Folk är väldigt positiva och stöttande.

Det personliga mötet är också något som skiljer den fysiska bokhandeln från nätets alternativ. Här kan kunder få rekommendationer, upptäcka nya författare och träffa andra med samma intresse. – Vi erbjuder personlig service och social kontakt. Våra författarkvällar, bokklubben och aktiviteter för barn skapar också något som en nätbutik aldrig kan erbjuda. Kanske är det just därför bokhandeln fortsätter att locka besökare. Inte bara för att köpa böcker – utan för att dela upplevelsen av dem. HÖSTEN 2026

1788442965-gan1k.indd 5

9/3/2026 3:42:59 PM

INTERVJU

AGNETA ELIASSON, förskollärare

och pedagog i Falkenbergs pastorat, som använder berättande, igenkänning och fantasi för att ge Bibelns texter nytt liv.

När Bibelns berättelser får liv för barn TEXT: Helena Pihl, Henrik Enarsson FOTO: Henrik Enarsson

Hur får man en två tusen år gammal berättelse att kännas relevant för ett barn idag? Förskolläraren Agneta Eliasson i Falkenbergs pastorat använder berättande, igenkänning och fantasi för att ge Bibelns texter nytt liv.

Agneta Eliasson läser en ◗När bibeltext letar hon efter det som känns bekant. Trots att berättel serna utspelar sig för två tusen år sedan tror hon att barn fortfaran de kan känna igen sig i männi skorna, känslorna och situatio nerna. – Jag försöker fånga känslan av att det här lika gärna skulle kunna hända idag, säger Agneta. FÖR ATT FÅNGA barnens uppmärk

samhet behövs både spänning och

”När man skriver för barn kan man inte vara lika detaljrik som när man skriver för vuxna.” Agneta Eliasson 6

känsla. Språket måste vara tydligt, rakt och lätt att förstå. Barn vill gärna vidare till nästa aktivitet, därför gäller det att hålla fast vid berättelsens kärna. – När man skriver för barn kan man inte vara lika detaljrik som när man skriver för vuxna, berät tar hon. Kärnan måste vara tydlig från början så att man inte tappar fokus på vägen. I SINA BERÄTTELSER arbetar hon

med känslor, igenkänning och humor. Framför allt är det igen känningen som hjälper barnen att leva sig in i berättelsen. – Humorn kommer ofta på köpet, säger hon. Det är viktigt att kunna se det roliga i saker och att upptäcka att vi är flera som kan känna likadant. När Agneta berättar använder hon både kroppsspråk och röst för att förstärka innehållet. Ofta tar hon också med ett föremål som hör ihop med berättelsen. – Barnen får känna och fundera kring det jag tagit med. Det hjälper dem att komma in i berättelsen.

HÖSTEN 2026

1788442965-k36ar.indd 6

9/3/2026 3:42:50 PM

”Genom orden får jag distans och kan sortera det jag känner. Skrivandet hjälper mig att förstå mig själv”, säger Agneta Eliasson.

Hon menar att berättelser är viktigare än någonsin i en tid då många intryck redan är färdiga och serverade. – När någon berättar får barnen själva skapa bilderna i sina huvuden. Berättelser hjälper dem att fantisera, lyssna och bearbeta sådant de varit med om. Även de svåra bibelberättelserna har en plats. Det gäller att hjälpa barnen att förstå vad berättelsen betyder och hur den kan kopplas till livet idag. – Det ljusa och det mörka hör ihop. Påskens sorgliga berättelse följs av uppståndelsen och hoppet. VAD HOPPAS HON då att barnen bär med sig? Framför allt livskunskap, trygghet och hopp. – Jag hoppas att berättelserna får bli som ett frö som kan fortsätta att gro senare i livet. Agneta har själv skrivit sedan hon var 12–13 år gammal. För henne har skrivandet varit ett sätt att bearbeta svåra upplevelser och förstå sina egna känslor. – Genom orden får jag distans och kan sortera det jag känner. Skrivandet hjälper mig att förstå mig själv, säger Agneta. Det har också lett till egna texter och sånger. När hon saknade sånger som hjälpte barn att prata om sorg skrev hon själv ”I mitt hjärta finns du kvar”. – Jag ville förmedla att sorgen inte är farlig och att det går att hitta tröst mitt i den.

VÄND!

Agnetas barnberättelse ◗Läs

» HÖSTEN 2026

1788442965-k36ar.indd 7

9/3/2026 3:42:56 PM

INTERVJU

Agnetas barnberättelse

o och mamma är på väg till farfars lägenhet. Lo tittar ut genom rutan på bussen, hon tittar på husen och människorna som rör sig utanför. Hon ser en pojke som äter glass, en farbror som rastar sin svarta hund, en liten flicka med ryggsäck, som håller sin pappa i handen på väg, till skolan kanske, eller badhuset. I bussen spelar chauffören musik, glada sånger om kärlek och om saknad och längtan. Lo tittar på mamma, mamma som sitter på sätet bredvid, nära och tryggt. Hur kommer det sig att allt är som vanligt, när ingenting egentligen alls är det? undrar Lo. Mamma tittar på Lo, och nickar åt henne att fortsätta. Jo, förklarar Lo, alla håller på med sitt, han där äter glass, hunden springer, och de där, verkar ha så roligt och musiken är glad precis som ingenting har hänt. I mig är det tråkigt och ledset, för farfar är död.

PRECIS DÅ NÄRMAR sig hållplatsen där de ska stiga av. Mamma och Lo samlar ihop sina saker och Lo trycker på stoppknappen. Ett litet pling hörs och bussen bromsar in. De tar varandra i handen och går mot husen där farfar bodde, ja alltså förut, innan hans hjärta inte orkade mer och han blev sjuk. Los pappa är redan där, han har packat många av farfars saker i stora lådor och kartonger. Farfars kläder ligger på den stora sängen, och där, där är farfars skjorta, Lo går fram och stryker med sin hand över det lite skrovliga tyget, doften av farfar är kvar i den. Lo minns precis. Medan pappa och mamma packar vidare, sätter sig Lo på soffan i köket. Här, säger pappa, han sträcker fram en tjock pärm med foton och bilder. Ett fotoalbum. Lo lägger albumet i knät och bläddrar försiktigt. Hon ser farfar och farmor som ser väldigt unga ut. Hon ser en bäbis, en gammal bil, ett

hus och ett annat hus, och bläddrar vidare. Hon ser solskensdagar, och hon ser semestrar, hon ser barn som tycks växa och ser flyttlass, och hon ser att saker ändras. Lo undrar lite, och frågar pappa vad det är för bilder egentligen? Det är livet, säger pappa, det är alla de vanliga och ovanliga dagarna som kommit och gått.

Jag saknar dig så mycket nu och alla, alla dar du lever inte längre men i mitt hjärta finns du kvar

PAPPA SÄTTER SIG bredvid Lo i soffan,

Att vi en gång ska ses igen är hoppet som jag har Du väntar i Guds himmel och i mitt hjärta finns du kvar.

han berättar att han också tycker det är tomt efter farfar. Så tomt. Pappa saknar också de vanliga dagarna, de roliga, de tråkiga, ja alla sorters dagar. Pappa fortsätter, du vet säger han och pekar på bröstet, där som hjärtat sitter, här inne finns alla fina minnen, i mitt hjärta finns han kvar. I ditt med, säger pappa och ler mjukt.

Illustration: ISABELLA POUSETTE

I mitt hjärta finns du kvar L

jag vet att du har döden dött men minnena jag har vi träffas inte längre men i mitt hjärta finns du kvar

MUSIK OCH SÅNG TILL DIKTEN Text: Agneta Eliasson Musik: Maria Löfberg Sång: Matteus Franke. qr-koden för att lyssna till ◗Följ musiken till berättelsen.

HÖSTEN 2026

1788442965-k36ar.indd 8

9/3/2026 3:43:03 PM

läsa tema

När orden får ta tid TEXT OCH ILLUSTRATIONER: Sophie Ekman FOTO: Mikael M Johansson

1788896211-obdxa.indd 9

9/8/2026 9:36:53 PM

v TEMA LÄSA

En bok kräver något av oss som mycket annat inte gör: tid, koncentration och närvaro. Kanske är det just därför den fortfarande behövs.

i lever i en textrik tid. Medde landen, nyheter, mejl och inlägg fyller dagarna. Ändå har något blivit svårare: att stanna kvar i en text länge nog för att den ska börja göra något med oss. Böcker får ta stor plats hemma hos författaren David Lagercrantz. I arbetsrum met, som också fungerar som bibliotek, står bokhyllorna tätt längs väggarna. Ett stort gam malt skrivbord upptar rummets mitt, med utsikt mot en skola och ett kyrktorn. I hyllorna trängs favoriter som blivit kvar, några som följt honom ända sedan ungdomen. – I grunden har jag nog alltid velat läsa, eftersom jag så tidigt ville skriva. Det hänger ihop. När jag var i sena tonåren betydde läsningen allt. Litteraturen var mitt universitet. Jag blev den jag blev genom böcker na jag läste. Han läste långsamt och intensivt, strök under me ningar och återvände till vissa stycken om och om igen. – Det är det fina med böcker. Man kan gå tillbaka, läsa om och stanna kvar i något. I en bok får läsning en ta den tid den behöver.

avid minns hur litteraturen tidigt öppnade dörrar till nya världar och känslor. Fjodor Dostojevskij och Knut Hamsuns tidiga böcker betydde mycket för honom som ung. Och The God father gjorde starkt intryck när han var 16 år. – Jag brukar skoja om att jag blev riktigt intresserad av böcker när jag kom till sidan 24 där Sonny Corleone smiter iväg med sin älskarinna på bröllopet. Då läste jag min första sexscen. Det var helt revolutionerande för mig. Plötsligt blev litteraturen väldigt spännande. Varför en bok kan gripa tag så starkt i oss tror han hänger ihop med något djupt mänskligt. – Jag tror att vi någonstans är genetiskt program

Det finns nästan inget vackrare än när någon lyckas sätta ord på något man själv bara anat eller känt. David Lagercrantz 10

merade för berättelser. Mycket tyder på att vi inte bara blir mer engagerade av historier, utan också minns dem bättre än ren information. För David är berättelser ett sätt att förstå livet. – Därför handlar historier så ofta om drama, konflik ter, sådant vi själva kanske inte vill uppleva i verklighe ten. Vi läser om det för att förstå, bearbeta och kanske öva oss på hur vi själva skulle hantera svåra situationer. Genom litteraturen kan vi också få syn på vem vi är, och kanske vem vi kan bli. – Det är det vackra med läsning. Man kan se sig själv i andra människor, men också se världen genom någon annans ögon, någon som lever ett helt annat liv. Genom det kan vi förändras. – Ibland kan berättelser också väcka engagemang, längtan eller en eld inom oss. Vi läser om människor som söker och strävar, och plötsligt känner man ”så där vill jag också leva!” När en berättelse verkligen griper tag händer något mer. – Man går helt in i berättelsen och glömmer sig själv. Man kan inte sluta tänka på den. Det är nästan ett saligt tillstånd.

anske är just den känslan extra viktig i dag, när så mycket är kort, snabbt och lätt att lämna. I socia la medier blir vi hela tiden påminda om oss själva och jämför oss med andra. En riktigt bra berättelse kan fungera på ett annat sätt. Den låter oss försvinna in i något annat för en stund. David tror också att litteraturen kan bära oss ge nom svåra perioder och visa att vi inte är ensamma. – Litteraturens stora uppgift är att trösta. När vi läser och känner igen oss förstår vi att det vi själva känner också är en del av något allmänmänskligt, något människor har upplevt i alla tider. Ibland får vi dessutom ord på sådant som annars är svårt att förstå eller uttrycka. En känsla, en sorg, en längtan. – Det finns nästan inget vackrare än när någon lyckas sätta ord på något man själv bara anat eller känt. När man hittar orden för det, kan det nästan bli en väg till läkning. Kan läsning också rymma något andligt eller exi

HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 10

9/8/2026 9:36:55 PM

kort om David Lagercrantz Ålder: 63 år. Familj: Gift med Anne Lagercrantz, tre barn. Bor: Stockholm. Gör: Författare och journalist. Har bland annat skrivit Jag är Zlatan Ibrahimović och böcker i Millennium-serien. Böcker som stannat kvar: Anxious ◗The Generation av Jonathan Haidt. Om unga, sociala medier och psykisk ohälsa. 7 av ◗Fråga Richard Flanagan. Om historia, skuld och människans livsvillkor. da ◗Leonardo Vinci av Walter Isaacson. Om kreativitet, nyfikenhet och fritt tänkande.

6 Bildtext. Bilden är en mindre cirkelformad illustration, alt ett utsnitt ur illustrationen på första temasidan.

För David Lagercrantz och Lars Strannegård är läsning ett sätt att förstå både sig själv och världen.

Lars Strannegård Ålder: 56 år. Familj: Fru och två barn. Bor: Stockholm. Gör: Rektor för Handelshögskolan i Stockholm och professor i företagsekonomi. Böcker som stannat kvar: blåser på ◗Det månen av Eric Linklater. En barndomsbok som gjorde starkt intryck. av ◗Gentlemen Klas Östergren. Öppnade en fri och spännande värld. vi begrav◗Liken de av Lina Wolff. En roman som fick honom att längta tillbaka till läsningen. HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 11

9/8/2026 9:36:58 PM

TEMA LÄSA

Lars Strannegård läser gärna när han reser, på tåg eller flyg, eller tidigt på morgonen när huset är tyst. ”När jag kommer in i en bok kan jag gå och längta tillbaka till den”, säger han.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

» stentiellt? För David är svaret ja. Han beskriver stora

litterära eller konstnärliga upplevelser som en känsla av klarhet, nästan som en uppenbarelse. – Verkligt stora konstupplevelser kan öppna någonting i oss. Det är nog i konsten jag har haft mina mest religiösa upplevelser.

”Livet är så flimrande. Det är intryck precis hela tiden och telefonen har en enorm dragningskraft. Då blir läsningen som ett slags mentalt spa.” Lars Strannegård Behovet av böcker har inte försvunnit, menar han. Men lässtunden konkurrerar med mycket annat. – Det är inte många år sedan man gick ner i tunnelbanan och såg människor läsa i sina böcker. Nu sitter nästan alla och flippar på sina telefoner. Det är klart att det förändrar oss.

amtidigt hoppas han på en motrörelse. Att fler ska upptäcka att läsningen kan ge något som flödet sällan ger. Lugn, sammanhang och en möjlighet att stanna kvar i en tanke.

Med Jag är Zlatan Ibrahimović nådde David Lagercrantz många nya läsare. ”En hel generation läste sin första bok genom Zlatan-boken. Det är nog det finaste jag har gjort”, säger han.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

– Jag tror att människor märker att man faktiskt mår bättre när man läser och loggar ut lite. Man får ett annat lugn. Det gäller inte minst unga, tror han. Där behöver man också tala om läsning på ett sätt som lockar. – Unga människor vill vara coola. Man måste förstå att läsning faktiskt är någonting häftigt. Det visar att du är intresserad av världen och vill förstå mer. För David finns det något särskilt i den långsamma bokläsningen. – För mig har läsning alltid handlat om att kunna återvända. Du kan gå tillbaka, stanna upp och försöka förstå något på djupet. När man läser på riktigt kan man stanna kvar i en tanke eller känsla på ett annat sätt.

amma långsamma läsning är viktig också för Lars Strannegård. För honom hör den nära ihop med bildning och reflektion. Som rektor för Handelshögskolan i Stockholm rör sig Lars mellan studenter, seminarier och lektionssalar. Här talas det förstås mycket om ekonomi och ledarskap, men också om empati och kultur, sådant som hjälper oss att förstå människan när tekniken förändrar mycket. För Lars började läsningen tidigt. Den fanns bara där. – Jag växte upp i ett hem med många böcker, och

anledningar att läsa mer

Du får vila från dig själv En bok kan låta dig försvinna in i något annat en stund, bort från jämförelse, oro och flöden.

Du får fler ord för livet Litteraturen kan sätta ord på känslor, sorger och längtan som annars kan vara svåra att förstå.

Du tränar tanken Lång, sammanhängande text hjälper oss att stanna kvar i en tanke och förstå något på djupet.

Du ser världen genom någon annans ögon När du läser får du möta erfarenheter som inte är dina egna. Det kan vidga blicken.

Du får ett annat lugn Läsning kräver tid och närvaro, men kan också ge just det tillbaka. En stund där tempot får sjunka.

HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 12

9/8/2026 9:37:03 PM

sätt att hitta tillbaka

... till läsningen

Ge boken en chans För att läsningen verkligen ska öppna sig krävs tid. Några sidor räcker inte alltid. Man behöver hinna komma in i boken, nästan glömma tid och rum.

Bokmärket gör det lätt att å tervända till ett uppslag i en bok.

2 jag läste. Det gjorde man lite till mans, säger han. Han minns de röda och gröna bokryggarna på fem-böckerna av Enid Blyton, och äventyrsklassiker som Moby Dick och De tre musketörerna. Han minns även en tid innan skärmarna tog plats i varje paus. – Det fanns ju inte skärmar. Mina barn kan lägga sig i en soffa och chilla och då tar de fram skärmen. När vi chillade kunde man ligga och läsa en bok och ta det lugnt. I dag beskriver han läsningen nästan som en lyx. Inte för att böckerna är otillgängliga, utan för att tiden och koncentrationen har blivit det. – Det är otroligt härligt när man väl gör det. Livet är så flimrande. Det är intryck precis hela tiden och telefonen har en enorm dragningskraft. Då blir läsningen som ett slags mentalt spa.

ör Lars hänger läsning nära samman med bildning. Inte som en samling fakta att briljera med, utan som ett sätt att röra sig i världen. – För mig betyder bildning, enligt Ellen Keys definition, det som finns kvar när vi har glömt det vi lärt oss. Det är helt väsensskilt från allmänbildning. Och man blir aldrig färdigbildad, menar han. – Man är inte bildad. Jag anser att det är omöjligt att vara det. Däremot kan man försätta sig själv i ett bildningsläge. Den dag du säger ”nu är jag bildad”, då har du inte förstått vad bildning är. Läsningen kan vara en väg in i just det läget. Inte för att den alltid ger säkra svar, utan kanske tvärtom, för att den gör oss mindre tvärsäkra. – Läsning gör att du hämtar in beskrivningar av världen. Särskilt om man läser bra saker. Då skruvar det till någonting. Det får en att se något nytt, förstå en annan människa, försättas i en annan tid eller på en annan plats. Bra litteratur gör världen lite större och det egna jaget mindre självklart.

– När man läser bra saker vidgas skygglapparna lite. Man blir mindre tvärsäker. Men Lars vill inte säga att läsning automatiskt gör oss goda eller empatiska. Så enkelt är det inte. – Man ska inte tro att kultur fungerar som en grimma som säger: läs det här och bli snäll. Kultur ska öppna upp och inte ge färdiga svar. På Handelshögskolan får studenterna därför inte bara möta kurslitteratur. Här finns också bokcirklar där de får läsa och samtala om böcker tillsammans. – När man läser samma böcker och diskuterar dem bygger det en känsla av samhörighet. Man delar en värld. Att sätta ord på sina reflektioner är också ett sätt att tänka.

en tid där mycket går snabbt ser Lars reflektionen som en motkraft. – Det finns forskning som säger att det bästa för tänkande och reflektion är att ta till sig ganska lång, sammanhängande text. Läsning är kronjuvelen. Han är inte teknikfientlig. Film, ljudböcker och digitala berättelser kan också vara starka kulturella uttryck. Men den långa läsningen tränar något särskilt: förmågan att stanna kvar i en tanke. – Man måste skapa en kultur. Det är det vi försöker göra här med bokcirklarna, att skapa ”the habit of reading”. När AI och annan teknik kan göra allt mer, tror Lars att det mänskliga blir ännu viktigare: omdömet, medkänslan och förmågan att förstå en annan människa. – Det finns fortfarande saker som är genuint mänskliga. Du har ett medvetande. Du har ett omdöme, en bedömningsförmåga, som kan informeras av teknik men som ändå är din. Och du har en autentisk medkänsla, något som är på riktigt. Kanske är det därför läsningen fortfarande behövs. Den låter tanken mogna, när mycket annat vill få oss att skynda vidare.

Välj med lust Läsning behöver kännas levande och lockande. Om boken trots allt inte öppnar sig efter en stund, välj en annan.

Skapa en stund som håller Det är lättare att stanna kvar i en text när inget annat pockar på. Välj en stund som faktiskt fungerar: när huset är tyst, på tåget eller en stund på morgonen.

Läs långsamt nog för att kunna återvända En av bokens stora styrkor är att man kan stanna upp, läsa om och förstå något på djupet. Stressa inte.

Prata om det du läser När vi samtalar om samma bok, delar vi en värld och får syn på våra egna tankar.

HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 13

9/8/2026 9:37:04 PM

MÖTET

VICTORIA LARM OCH CHRISTER STURMARK FANN KÄRLEKEN TROTS OLIKA LIVSÅSKÅDNINGAR

”Det var som förutbestämt att det skulle bli vi” +

kort om ... Christer Sturmark och Victoria Larm Ålder: Christer 62 år, Victoria 42 år. Familj: Christers son Leonardo, 16 år. Bor: Lidingö. Gör: Christer är förlagschef på Fri Tanke och chefredaktör för tidskriften Sans. Victoria är författare. Aktuell: Victoria är aktuell med romanen Mästaren från Venedig.

De läser världen på helt olika sätt – hon genom tron, han genom vetenskapen. Ändå kändes kärleken självklar från första stund. Och i de stora frågorna om livet fann Victoria Larm och Christer Sturmark något gemensamt. TEXT: Linda Newnham FOTO: Theresia Köhlin

Larm hade bänkat sig långt fram på Cirkus ◗Victoria i Stockholm för att lyssna på en av världens mest inflytelserika tänkare, Steven Pinker, prata om hur vi skapar en bättre värld. Men först klev en man med tofs upp på scenen. Hon lyssnade lite förstrött, men efter en stund bytte mannen några ord med en person i kulissen. När han vände sig tillbaka mot publiken gick en impuls genom hennes kropp: Vi två ska prata med varandra. – Det var som förutbestämt att det skulle bli vi, säger hon. Föga visste Victoria, som just konverterat till katolicismen, att hon fastnat för en av Sveriges mest profilerade sekulära humanister, Christer Sturmark, en man som länge argumenterat för att Gud inte finns. – I våra vigselringar står det entangled, ett fenomen inom kvantfysiken där två partiklar kan befinna sig långt ifrån varandra, till och med ljusår bort, och ändå vara sammanflätade. Det är en fin metafor för vår relation, säger Christer.

”De första månaderna sa vi till folk att vi träffats ett år tidigare, för att inte framstå som helt knäppa.” Christer Sturmark 14

Vi ses hemma i parets villa med utsikt över vattnet på Lidingö. Christer var på 90-talet it-entreprenören som gjorde exit strax före it-bubblan sprack. Sedan bytte han spår och startade bokförlaget Fri Tanke tillsammans med Björn Ulvaeus, ett förlag med fokus på vetenskap och samhällsfrågor. Victoria kom nyligen ut med den historiska spänningsromanen Mästaren från Venedig. Att två kulturpersonligheter bor här är svårt att missa. Väggarna är fyllda med böcker, konst och fotografier, inte minst på David Bowie. – Min husgud, säger Christer och ler. TILLBAKA TILL HÖSTEN 2019. Efter kvällen på Cirkus kontaktade Victoria Christer på Messenger nästan direkt. Tre dagar senare gick de på sin första dejt och efter en vecka hade de flyttat ihop. – Redan första gången jag och Victoria sågs visste vi. Det fanns liksom inga tveksamheter, det kändes självklart på ett sätt som jag aldrig tidigare upplevt, säger han och skrattar till: – Fast de första månaderna sa vi till folk att vi träffats ett år tidigare, för att inte framstå som helt knäppa. Victoria hade inte heller upplevt något liknande. Innan mötet med Christer var hon inställd på att leva

HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 14

9/8/2026 9:11:10 PM

I parets vigselringar står det entangled, ett fenomen inom kvantfysiken där två partiklar kan befinna sig långt ifrån varandra och ändå vara sammanflätade.

1788894666-xm1va.indd 15

9/8/2026 9:11:14 PM

MÖTET

2 tycker till

Det tror jag händer efter döden:

Christers och Victorias hem ligger på Lidingö, med fantastisk utsikt över vattnet. Här tillsammans med Christers son Leonardo.

» ensam, mycket för att hon ofta upplevde en känsla av

ensamhet i samvaro med andra. – Jag är en introvert person som samtidigt har mycket prat inom mig. Jag konsumerar böcker, artik lar och seminarier och älskar att diskutera allt detta för att fördjupa mig. Men jag visste inte att det fanns en liknande person. Därför blir jag ofta tyst i andras närvaro och känner mig ännu mer ensam än om jag drar mig undan och är för mig själv. Men, det fanns såklart också en längtan efter den stora kärleken, säger hon. ATT DET ÄR exakt 20 år mellan dem spelar mindre roll. Nyfikenheten på livet och tillvaron känner ingen ålder. Det innebär inte att de alltid håller med varan dra. På en springande punkt har de motsatt uppfatt ning – tron. Victoria berättar att hon inte kommer från en religiös familj. – Mina föräldrar är snarare team Christer. Det började med att hon hittade zenbuddismen och meditationen, som fick henne att blicka inåt. – Jag tror inte att vi uppfinner våra djupaste övertygelser, utan att vi gradvis upptäcker dem inom oss själva. Som ung tänkte jag aldrig på mig själv som kristen eller gudstroende. Det var först i 30-årsåldern som jag förstod att jag alltid hade varit det och att det fanns en infrastruktur för människor som mig, som kan leda till en fördjupad andlighet. Att hon drogs till den katolska kyrkan har flera orsaker. – Jag har alltid älskat klassisk musik, konst och arkitektur, och allt det finns i den katolska kulturen. Men det är den kontemplativa traditionen inom

Christer: – Jag tror att det biologiska slutet är slutet. När hjärtat och hjärnan upphör att fungera upphör också medvetandet. Kroppen förmultnar och atomerna återvänder till jorden och atmosfären, till kretsloppet. Victoria: – Jag tror att livet som vi känner det är ett kort skeende och att det finns lager inom oss som inte dör. Under allt det synliga, kroppen du befinner dig i nu, finns de där skikten hela tiden. Ungefär som vågen som reser sig ur havet för att sedan sjunka ner i det stora blå igen.

”Jag tror inte att vi uppfinner våra djupaste övertygelser, utan att vi gradvis upptäcker dem inom oss själva.” Victoria Larm 16

katolicismen som är min grej, inte det politiska eller dogmatiska. Jag är för abort och kvinnliga präster. Christer beskriver sig också som en sökare och intresserade sig tidigt för existentiella och moralis ka frågor. Han läste filosofer som Bertrand Russell, vilket ledde honom till en naturalistisk världsbild. – Jag tror att världen är naturlig, inte övernatur lig, och att det bästa sättet att förstå den är genom rationell undersökning, alltså vetenskap. Jag ser inga skäl att plocka in en hypotes om ett gudsväsen som förklaring till det som sker. Det ökar inte sannolik heten för att världen ser ut som den gör, tvärtom. ÄVEN OM DERAS svar ser delvis olika ut delar de det existentiella sökandet, och funderar på samma stora frågor, som mening, moral och människans plats i tillvaron. Han kallar sig sekulär humanist, en livsåskådning som betonar förnuft, vetenskap och mänskligt ansvar. – Anledningen till att jag engagerat mig i den internationella humaniströrelsen är att jag vill verka för mänskliga rättigheter och motarbeta dogmatiskt förtryck i religionens namn. Men jag har inget behov av att övertyga människor om att Gud inte finns. – Vem var det som sa: ”Christer Sturmark, är det han som hatar Gud?”, skrattar Victoria. Det innebär inte att han saknar förundran inför livet. – Ibland får jag höra ”jaha, du är ateist, så du tror inte på något som är större än dig själv.” Men i stort sett allt är ju större än jag, ta bara universum eller de kärleksband som knyter ihop mig med min älskade och min son, säger han. Men han Bildtext vit,har aldrig, inte ens i kris, bett. Det gör däremot varje kväll. Hennes bön är en kon namnet Victoria på personen tex. templation tillsammans med rosenkransen. Mycket kort händer i bönen är att jag steg för steg – Det som och ”flytande” i släpper taget om illusionen om jaget för att hitta in bilden. till den plats där mitt sanna jag bor. Där upphör jag som människa att existera, liksom gränsen mellan den inre och yttre världen, och där finns Gud. Jag be höver dessa djupdykningar för att vara en bättre och

Väggarna i parets villa är fyllda med böcker, konst och fotografier, inte minst på David Bowie. ”Han är min husgud”, säger Christer.

HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 16

9/8/2026 9:11:18 PM

Det tycker jag är bra med religion

mer uppriktig människa som agerar utifrån godhet, säger Victoria.

Christer: – Människor kan på ett individuellt plan känna förtröstan och hopp genom sin gudstro. Jag tror också att gudstro i vissa fall kan ha betydande transformativa effekter, till exempel hjälpa människor ur missbruk, kriminalitet eller andra former av förtvivlan. Victoria: – Den manar människan till fördjupad självrannsakan som i bästa fall ger sunda parametrar i moraliska frågor.

Som att du är en del av något större, en större energi?

Det tycker jag är bra med sekulär humanism

Vad ger tron dig?

Christer: – Det är en livsåskådning som, om den hade större utbredning i världen, skulle kunna leda till minskat förtryck och större respekt för mänskliga rättigheter. Victoria: – Den manar människor till filosofiskt och etiskt tänkande även när man har plockat bort Gud ur ekvationen. Till skillnad från ateism, som inte manar till något.

– Ja, jag tror att Gud är allt och att allt är Gud, säger Victoria. – Frågan är svår att svara på eftersom jag inte vet hur det är att leva utan den. Det är som att svara på hur det känns att andas. Jag vet däremot hur jag reagerar om jag riktar blicken för mycket mot yttervärlden och inte tar hand om mitt inre liv med hjälp av de kristna ritualerna. Då blir jag känsligare och otåligare. Jag blir en mer odräglig och snarstucken människa, säger hon. Vi pratar om vikten av existentiell hälsa, alltså vårt förhållande till livets stora frågor: Vem är jag? Vad är meningen med livet? Vad händer när jag dör? – Om vi bara shoppar, renoverar kök och fokuserar på att klättra i karriären bottnar vi aldrig i livets djupare mening, säger Victoria. – Ja, att vi lär oss reflektera existentiellt och etiskt tror jag är superviktigt, både för oss själva och för vår relation till världen och varandra. Det är därför jag har arbetat för att de här frågorna ska få större plats i skolan. Även unga som inte ser sig som religiösa behöver få fundera över livet och döden, säger Christer och lägger till: – Som du förstår är det kortare väg mellan våra två

livsåskådningar än många tror. Vi är båda extremt fascinerade av verklighetens yttersta natur och medvetandets filosofi. Hade det varit jobbigare om ni haft vitt skilda politiska ideologier?

– Det tror jag, säger Christer och berättar att han har flera religiösa vänner och tycker att det är stimulerande att diskutera med lärda troende personer. – Och jag tror inte att du hade kunnat frossa så mycket i dina intressen om du blivit ihop med en kvinna med liknande livsåskådning. Då hade ni suttit här och hummat och hållit med varandra, säger Victoria. Vad gör ni när debatten er emellan hettar till?

– Victoria brukar konstatera att det är skönt att veta att oavsett vad vi tror, så är det som det är, säger Christer. – Ja, hur starka argument vi än har kan ingen av oss veta säkert, säger Victoria. Händer det att ni avbryter diskussionen för hus fridens skull?

– Både ja och nej. Om jag är jättetrött eller på allmänt dåligt humör av hormonskäl brukar jag föreslå att vi pratar vidare en annan dag, säger Victoria. Sedan erkänner de att de krigar varje dag. – Varje kväll spelar vi blixtschack, ett femminutersparti, och då är det krig, säger Christer. – Det är det verkligen. Vi blir så ledsna när vi förlorar. Som tur är vinner jag oftast, säger Victoria och ler. HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 17

9/8/2026 9:11:22 PM

”Vi kan behöva en dag då vi får känna: nu får jag sakna.” Johan Garde, präst.

HÖSTEN 2026

1788894666-iiehl.indd 18

9/8/2026 9:11:13 PM

TANKAR OM TRO

Varför behöver vi

allhelgona?

Vad händer i oss när vi tänder ett ljus för någon vi saknar? Och behövs det en särskild dag för att minnas? Prästen Johan Garde funderar över varför vi tänder ljus, och vad som kan bära oss i sorgen. TEXT: Sophie Ekman FOTO: Zandra Erikshede

Många tänder ljus under allhelgonahelgen. Varför då?

– Jag tror att det händer mer i oss än vi kanske tänker. Det räcker inte att bara känna, vi behöver också få uttrycka det. Det som finns inom oss vill ta form. När vi tänder ett ljus gör vi något av det som annars bara stannar i känslan. Behöver vi en särskild dag för att minnas?

– Egentligen kan vi minnas när som helst, saknaden finns där oavsett. Men vi kan behöva en dag som hjälper oss, en dag då det är tillåtet att verkligen sakna. Om vi bar sorgen fullt ut hela tiden skulle vi gå sönder. Här får den utrymme. Kyrkoåret ger oss en tid att stanna upp, minnas och sörja, och att veta att vi inte är ensamma.

Vad är det egentligen vi gör när vi minns någon?

– Vi försöker hantera en dubbelhet: att någon är så viktig för oss, men inte längre finns här. Ibland minns vi med värme och tacksamhet, ibland det som inte blev sagt eller relationer som aldrig blev hela. Och vi sörjer inte bara personen, utan också det som inte blev, framtiden som aldrig fick hända. Tar sorgen någonsin slut?

– För vissa blir den lättare att bära. För andra tar det lång tid. Vi tänker gärna att sorg ska se ut på ett visst sätt, men så är det inte. Ofta förändras den snarare än försvinner. Den kan få nya nyanser, men

den kan också komma tillbaka, starkt, långt senare. Det finns inget rätt sätt att sörja. Och ingen tidsgräns. Ibland behöver man bara få ha en dag där sorgen får vara bottenlös. Vad kan bära när inget riktigt känns tröstande?

– Ibland är det just det konkreta som hjälper. Att tända ett ljus, att göra något litet. För orden räcker inte alltid till. Samtidigt kan ord bära. Bibeltexter kan vara som en livboj, inte för att allt känns bättre, men för att man har något att hålla fast vid tills det ljusnar igen.

”Orden räcker inte alltid – men ett ljus kan bära det vi inte kan säga.” Varför söker sig så många till kyrkogårdar just den här helgen?

– Jag tror att det handlar om att få vara tillsammans, utan krav. Vi gör samma sak, men var och en på sitt sätt, och det finns något tröstande i det. Och så är det ju väldigt vackert, ett hav av ljus i mörkret. Vad skulle du vilja säga till den som bär på sorg?

– Att du inte behöver bära den ensam. Du behöver inte ha alla svar. Ibland räcker det att få minnas, att få sakna, att få tända ett ljus. HÖSTEN 2026

1788894666-iiehl.indd 19

9/8/2026 9:11:13 PM

NYFIKEN PÅ BIBELN

HUR LÄSER VI BIBELN I DAG? En ny översättning av Nya testamentet

har just getts ut. Men hur läser vi Bibeln i dag? Måste man förstå allt – eller kan texten också få vara något man upplever? TEXT: Sophie Ekman FOTO: Marcus Gustafsson, Mikael M Johansson

nyfiken på ... nya Nya testamentet? LÄS DEN SOM POCKET Nya testamentet, 2026 års översättning, Verbum förlag nya över◗Den sättningen finns som storpocket, för dig som vill läsa Nya testamentet mer som en vanlig bok. Kapitel och verser finns kvar, men texten får löpa på, lite mer ostört.

Mikael Winninge, översättningsdirektor på Bibelsällskapet:

”Språket förändrar hur vi läser” med översättningen av Nya testamentet har ◗Arbetet pågått i fem år och engagerat forskare, språkvetare och teologer. Mikael Winninge har lett arbetet från start. Varför behövs en ny översättning just nu?

– Språket förändras hela tiden, och det påverkar hur vi förstår en text. Samtidigt har forskningen gått framåt, så vi vet mer i dag än när de tidigare översättningarna gjordes. Den senaste översättningen av Nya testamentet gjordes på 1970-talet, så det fanns ett behov av att se över språket. Vad är det viktigaste ni har velat uppnå?

LYSSNA PÅ ARBETET BAKOM NT 2026podden

– Att göra en översättning som ligger nära grundtexten men samtidigt fungerar på svenska. Det handlar om att vara trogen innehållet och uttrycka det på ett sätt som går att ta till sig.

◗En podd om ordvalen, tolkningarna och människorna bakom den nya översättningen av Nya testamentet.

Vad är den största skillnaden jämfört med tidigare översättningar?

– Vi har i högre grad låtit det främmande i texten synas. Bibeln är skriven i en annan tid och kultur, och det ska inte nutidsanpassas. Samtidigt har vi arbetat mer med inkluderande språk i nära anslutning till grundtexten.

– I vissa fall har det också handlat om att göra betydelsen tydligare. Ett ord som tidigare översatts med ”bröder” kan ofta ersättas med ”bröder och systrar” eller ”syskon”, eftersom det i grundtexten ofta syftar på både män och kvinnor. Vad har varit svårast i arbetet?

– Det är ofta ord med stor betydelse som saknar en enkel motsvarighet på svenska, som ”omvändelse”. Grekiskan kan betyda ”ändra sitt sätt att tänka” men också ”ångra sig”, beroende på sammanhang. Då måste man göra avvägningar och acceptera att inget alternativ blir helt perfekt. Vad hoppas du att den här översättningen ska betyda för människor som läser Bibeln i dag?

– Jag hoppas att den väcker nyfikenhet. Att man upptäcker att det finns flera sätt att läsa och förstå texten. Vad skulle du säga till någon som tycker att Bibeln är svår att läsa?

– Man behöver inte förstå allt på en gång. Det är en text man kan återvända till, som kan öppna sig på olika sätt vid olika tillfällen. Det viktiga är kanske inte att förstå allt direkt, utan att låta texten väcka frågor

1788894666-3pn8t.indd 20

9/8/2026 9:11:08 PM

Under fem år har Mikael Winninge lett arbetet med översättningen av Nya testamentet. ”Jag hoppas att den väcker nyfikenhet”, säger han.

1788894666-3pn8t.indd 21

9/8/2026 9:11:11 PM

NYFIKEN PÅ BIBELN Foto: MIKAEL M JOHANSSON

”Många blir överraskade över hur nära texterna känns”, säger Lisa Buratti, en av teologerna som arbetat med den nya översättningen av Nya testamentet.

Lisa Buratti, präst och bibellärare:

”Man behöver inte förstå allt” Buratti har varit en av teologerna som arbetat ◗Lisa med den nya översättningen av Nya testamentet. I sitt arbete möter hon många människor som är nyfikna på Bibeln, men också osäkra på hur den ska läsas i dag. Vad är det som kan beröra människor när de läser Bibeln?

– Många blir överraskade över hur nära texterna känns. Trots att de är väldigt gamla handlar de om sådant människor brottas med också i dag, som sorg, glädje, relationer och livsfrågor. Man känner igen sig mer än man kanske hade väntat sig. Vad tycker du är viktigt att förstå om Bibeln?

– Att Bibeln består av många olika slags texter. Det är berättelser, brev, poesi och symboliska texter, och de behöver läsas på olika sätt. En skapelseberättelse läser man till exempel inte på samma sätt som ett brev. Det tror jag är en viktig upptäckt för många. Måste man förstå allt man läser?

– Nej, verkligen inte. Det är kanske snarare tvärtom. Bibeln är en text man kan växa i hela livet. Ett bibelord kan säga en sak till mig i dag och något 22

helt annat om några år. Det finns alltid fler lager att upptäcka. Många tycker att Bibeln känns svår eller främmande. Var börjar man?

– Jag brukar rekommendera att börja med ett evangelium, ofta Markusevangeliet eftersom det är ganska kort och berättande. Man behöver inte läsa Bibeln från början till slut, utan kan börja i något som väcker nyfikenhet. Jag tror också att det betyder mycket att läsa tillsammans med andra. Bibelns texter har ju från början lästs i gemenskap, och i samtalet kan någon annan se något jag själv missat. Många församlingar har bibelgrupper, och man kan alltid prata med en präst om det är något man funderar över i det man läser. Hur kan man läsa Bibeln rent praktiskt?

– Jag tror det är bra att inte stressa igenom texten. Läs ett kort stycke och stanna kvar i det en stund. Jag brukar försöka leva mig in i berättelsen och föreställa mig hur det såg ut, vilka människor som fanns där och hur det skulle kännas att vara på platsen. Då öppnar sig texten ofta på ett nytt sätt. Man kan nästan meditera över den och bära den med sig genom dagen. Vad hoppas du att den nya översättningen ska leda till?

– Jag hoppas framför allt att den väcker nyfikenhet och lust att läsa Bibeln. Alla översättningar är också tolkningar, och därför kan det vara spännande att läsa olika versioner och jämföra dem. Det viktigaste är kanske att människor börjar läsa och upptäcka texterna på nytt.

1788894666-3pn8t.indd 22

9/8/2026 9:11:15 PM

HÅLLBARHET Här finns pekböcker, bilderböcker, sagor, faktaböcker och gamla favoriter, böcker som kan få följa med till en ny läshörna. Foto: MICHAEL ERHARDSSON/ MOSTPHOTOS

3 vägar

Böcker som lever vidare En barnbok kan bli älskad många gånger om. När utrensade böcker tas tillvara kan de hitta nya läsare.

har du ett gammalt exem◗Kanske plar av Tomtebobarnen hemma? En bok som blivit tummad och läst, med fransiga kanter och sidor som hänger på en skör tråd. Vissa böcker följer oss genom livet, och vidare till nästa generation. Men många andra böcker gör inte det. De rensas ut, trots att de fortfarande har mycket kvar att ge. Varje år lämnas stora mängder barnböcker in på återvinningscentraler runt om i landet. Böcker som skulle kunna bli nya favoriter hos någon annan. I NACKA FÅR barn- och ungdoms-

böcker nytt liv genom ett samarbete mellan organisationen Youth and Care och Nacka vatten och avfall. Varje vecka hämtas böcker från kretsloppscentralerna, sorteras och delas upp efter ålder. De som är i gott skick får sedan följa med vidare till skolor och förskolor, där de kan hämtas gratis.

– Vi arbetar med daglig verksamhet och arbetsmarknadsinsatser, och har ett stort intresse för miljöfrågor och lokalsamverkan. Det här projektet förenar allt det, säger verksamhetschefen Anna Vedelöv. För deltagarna handlar arbetet inte bara om böcker, utan också om att vara delaktig i något meningsfullt. – De får vara med i hela processen, från upphämtning till utlämning. Det skapar både stolthet och delaktighet, säger Anna. MÅNGA AV BÖCKERNA är knappt

lästa. Andra är mer slitna, men kan ändå komma till användning, till exempel i utomhusbibliotek där det inte gör något om det hamnar lite sand eller geggamoja på sidorna. Att just barnböcker lämpar sig så väl för återbruk tror Anna hänger ihop med hur de används. – I en barnfamilj läses en bok ofta under en kort period. Men i en förskola eller skola kan samma bok läsas av många barn under lång tid.

Samtidigt är tillgången till böcker inte självklar för alla. – Barnböcker är viktiga för språkutveckling och nyfikenhet, men alla familjer har inte möjlighet att köpa böcker. Där spelar förskolan och skolan en viktig roll i att tillgängliggöra böcker för alla. Det finns ingen gemensam modell i Sverige för hur böcker ska tas om hand på återvinningscentraler. Men exemplet visar vad som kan hända när olika aktörer samarbetar.

... för en utrensad bok:

Ge bort till en vän eller bokbytarhylla.

Låt den gå vidare via second hand eller loppis.

Kolla kommunen om böcker tas emot för återbruk.

”I en förskola eller skola kan samma bok läsas av många barn under lång tid.” Anna Vedelöv – Det kräver lite logistik, men det är fullt möjligt, säger Anna. De här böckerna är inte alltid klassiker. Men de är någons Alfons, någons Pettson, någons Mio min Mio. Och någonstans finns ett barn som ännu inte har läst dem. Mathilde Olofsson HÖSTEN 2026

1788894666-ri605.indd 23

9/8/2026 9:11:08 PM

GULDKORN

böcker där språket leker

SOV MIN LILLA HJÄRTANSGRIS Lotta Olsson, illustrationer av Matilda Ruta Bonnier Carlsen

◗I Sov min lilla hjärtansgris får orden gunga fram i rim och mjuka upprepningar. Det är en godnattbok för små barn, men också för vuxna som tycker om att läsa högt. Här finns hjärtansgris, kelekatten och andra små figurer som rör sig genom kvällens stilla landskap. Lotta Olssons text är lekfull och varm, och Matilda Rutas vackra illustrationer förstärker den trygga, drömska känslan. En bok att läsa nära, långsamt och gärna om igen.

DET ÄR OM DIG JAG SKRIVER Moa Backe Åstot Rabén & Sjögren

Jag vill att du ska veta att det är om dig jag skriver ◗I Det är om dig jag skriver blir första kärleken till korta rader, sms och små tankar. Språket är enkelt och nära, nästan som att läsa någons inre röst. Vi får följa blickar som möts, meddelanden sent på natten och känslor som växer innan någon riktigt vågar säga dem högt. Det är skört, intensivt och lätt att känna igen sig i, oavsett om man själv är ung eller minns hur det var. En ungdomsroman om längtan, mod och om att vilja bli sedd som den man är.

”Ju längre jag höll på med dikterna, riktade jag också frågan till mig själv. Hur gästfri är jag? Egentligen”, säger Lina Ekdahl. Foto: LINA IKSE

”Ord vi slänger oss med i vardagen intresserar mig” FÖRST AV ALLT ÄR GÄSTFRIHETEN Lina Ekdahl Wahlström & Widstrand

◗I Först av allt är gästfriheten skriver Lina Ekdahl om något så enkelt, och svårt, som att ge plats åt någon annan. Med humor, allvar och en lyhördhet för sådant vi säger utan att tänka på det, ställer dikterna frågor som dröjer sig kvar: Vem får komma in? Vem får stanna? Och var går gränsen för vår vänlighet? Vad betyder gästfrihet för dig?

– Det är just det jag ville undersöka. Det började med en ilska över utvecklingen i samhället mot en allt intolerantare flyktingpolitik. Men ju längre jag höll på med dikterna riktade jag också frågan till mig själv. Hur gästfri är jag? Egentligen. Vad ville du undersöka med diktsamlingen?

– Gästfrihet både i det stora och det lilla. Samhällets ansvar, men också vår egen vilja att välkomna vår nästa. Under arbetets gång vandrade också djuren in i dikterna. Som om en fabel skulle göra allting lättare. Gästfrihet kan låta enkelt, men ordet rymmer många lager. Vad

har varit viktigt för dig?

– Vem är egentligen gäst och vem är värd? Det heter gästFRIHET. Betyder det att gästen ska få lov att vara fri? Och vad innebär det i så fall? Var går gränsen för hur nära vi vill släppa in andra människor i våra liv, vår gemenskap och vårt samhälle? Jag har velat stanna i de frågorna, snarare än att ge färdiga svar. Du fångar ofta vardagsspråket. Vad intresserar dig med det?

– Det vi säger utan att tänka oss för. Det vi tänker, men inte säger. Tystnaden, pauserna, sanningen och lögnen. Jag är intresserad av ord vi slänger oss med i vardagen, och av maktspråk som kan dribbla bort vad allt egentligen handlar om. Många kan känna sig osäkra inför poesi. Har du något råd till den som vill läsa en dikt, men inte riktigt vet hur man börjar?

– Slå upp en diktbok och läs! Vilken som helst. Slå upp en till. Läs högt, läs tyst. Lyssna på dikternas klang och rytm. Testa att tänka dig en diktsamling som en konstutställning. Eller en löpsedel. Ta in och ta för dig av det du fastnar för. Du behöver inte förklara vad du läser, du behöver endast läsa och lyssna. Sophie Ekman

HÖSTEN 2026

1788894666-mpa3j.indd 24

9/8/2026 9:11:11 PM

LOKALHISTORIA

Här föddes en av våra första skribenter Författare, journalister, poeter och visdiktare – Halland har fostrat många textmakare. En av de allra första var Olof von Dalin, en man som under 1700-talet fick stor betydelse för den svenska litteraturen och journalistiken.

Dalin föddes som Olof ◗Olof Dalin i Vinbergs prästgård den 29 augusti 1708. När han bara var två år dog hans far, kyrkoherden Jonas Dalin, i lungsjukdom. Den nye kyrkoherden Severin Böck man blev både hans styvfar och familjens försörjare. Någon självklar skolgång fanns inte. När Olof var elva år fick han en privatlärare, Jonas Brag. Två år senare reste Olof och hans bror Johan tillsammans med Brag till Lund, där Olof började studera medicin. Snart bytte han dock spår och ägnade sig åt filosofi, litteratur och historia. Efter sex år i Lund bar det av till Stockholm. Där började en karriär som så småningom skulle föra honom ända till hovet. 1750 blev Dalin lärare åt kronprins Gustav, den blivande Gustav III. Han blev också ledamot av Vetenskapsakademien, sekrete rare i Vitterhetsakademien och rikshistoriograf. MEN DET VAR som skribent Dalin verkligen gjorde avtryck. Före jul 1732 gav han ut det första numret av Then Swänska Argus. Till skillnad från tidens ofta torra nyhetssamlingar var Argus kvick, vass och samhällskritisk. Dalin kunde angripa b yråkrater, präster och domare – men eftersom all text måste p assera statens censur fick kritiken ofta gömmas bakom ironi och alle gorier. Ett av hans mest kända verk blev Sagan om hästen, utgiven 1740. Hästen Grålle är Sverige och dess ägare är landets regenter. När

visste du att

hästen sköttes väl gick det bra; när den missköttes väntade olycka. Berättelsen var både politisk kom mentar och litterärt verk – och har getts ut i nya upplagor långt efter Dalins död.

Till skillnad från tidens ofta torra nyhetssamlingar var Argus kvick, vass och samhällskritisk.

1751 ADLADES OLOF Dalin och blev Olof von Dalin. Ätten fick en ga lande tupp i sitt vapen – officiellt en symbol för flit och vaksamhet. Dalin själv lär ha förklarat den med att ”jag inte fått mycket sova i min tid”. När han dog på Drottningholms slott 1763 hade han lämnat ett betydande avtryck i svensk littera tur. I dag arbetar Olof von Dalin sällskapet för att hålla minnet av den halländske pionjären levande.

... Olof von Dalins minnessten finns i Vinbergs kyrkby ◗ Stenen restes sommaren 1957 vid hans födelseort, nära Vinbergs kyrka där hans far var kyrkoherde.

LÄS MER qr-koden för ◗Följ att läsa mer om Olof von Dalin.

Staffan Orrdal HÖSTEN 2026

1787754486-2pgjd.indd 25

8/26/2026 4:28:11 PM

BOKCIRKEL

Böckerna växer när de delas med andra TEXT: Henrik Enarsson FOTO: Jan Unosson, Henrik Enarsson

En bok kan väcka tankar, skapa igenkänning och ibland förvirra. Men det är först i samtalet som den verkligen får liv. I bokcirkeln är det deltagarnas olika erfarenheter som gör läsupplevelsen rikare – även när de tycker helt olika. läsa en bok är ofta en ensam ◗Att upplevelse. I bokcirkeln blir den något gemensamt. Här möts deltagarna regelbundet för att samtala om litteratur, dela erfarenheter och upptäcka nya perspektiv. – Deltagarna turas om att välja böcker och jag brukar också ha några förslag, berättar cirkelledaren Maria Nilsson. Det gör att läsningen blir varie26

rad. Böcker som man kanske aldrig skulle ha valt själv kan bli några av de största läsupplevelserna. ALLA BÖCKER ÄR inte lätta att ta sig igenom. Men just de böcker som känns mest motsträviga visar sig ofta skapa de mest givande diskussionerna. – När jag själv tycker att en bok är svår tänker jag ibland att vi nog

Foto: GETTY IMAGES

inte kommer att ha så mycket att prata om, säger Maria. Men det blir ofta tvärtom. Bara att någon vågar säga att boken varit svår öppnar upp för många samtal. När deltagarna delar sina tankar händer något med läsupplevelsen. – Efteråt kan man känna att man vill ge boken en ny chans. Då har man de andras perspektiv med sig. Maria menar att bokcirkeln också hjälper deltagarna att bredda sin läsning. – Väljer man alltid böcker själv kan det lätt bli ganska smalt. Här möter man

HÖSTEN 2026

1788442965-3yxxv.indd 26

9/3/2026 3:42:59 PM

”När vi har helt olika uppfattningar blir det ofta väldigt livliga och intressanta diskussioner”, säger Kajs-Marie Unosson (till vänster).

• ”Här möter man både andra människor och andra sätt att läsa. Vi delar olika livserfarenheter och det gör samtalen så intressanta”, säger cirkelledare Maria Nilsson (till höger).

med andra, berättar Kajs-Marie. Det blev den där lilla knuffen som gjorde att jag gick med. Hon beskriver hur samtalen ger en djupare förståelse av böckerna. – Vi läser alla utifrån våra egna erfarenheter. I gruppen möter man människor som ser sådant jag själv missat eller kan förklara sådant jag inte förstått. Det är särskilt spännande när åsikterna går isär. – När vi har helt olika uppfattningar blir det ofta väldigt livliga och intressanta diskussioner. FLERA BÖCKER HAR fått nytt liv genom samtalen. Kajs-Marie nämner särskilt Nobelpristagaren Han Kangs roman Vegetarianen. – Den överraskade oss nog allihop. Men genom samtalen kunde vi upptäcka sådant som inte alls var uppenbart när vi läste på egen hand. Hon uppskattar också att bokcirkeln leder henne till litteratur hon annars aldrig skulle ha hittat. – Vi turas om att välja böcker och det är en stor styrka, menar Kajs-Marie. Man hamnar lätt i sina egna spår. Ett exempel är Näktergalen av Kristin Hannah. – Den hade jag aldrig valt själv, men den blev en riktig bladvändare. ATT VETA ATT boken ska diskuteras

både andra människor och andra sätt att läsa. Vi delar olika livserfarenheter och det gör samtalen så intressanta. TRÄFFARNA FÖLJER EN enkel men uppskattad struktur. Gruppen inleder med en kort andakt och en runda där alla får berätta hur de har det. Sedan väntar kaffe, en chokladbit och samtal om den aktuella boken. Alla får komma till tals innan diskussionen tar fart. Ibland leder böckerna vidare till större frågor om samhället och livet. När gruppen läste en bok om

Elsa och Natanael Beskow blev samtalet en diskussion om kvinnors och mäns olika villkor genom historien. – Vi pratade mycket om hur det var förr jämfört med i dag och om hur kvinnor ofta fick kliva tillbaka för männens karriärer. FÖR DELTAGAREN KAJS-MARIE

Unosson hade drömmen om en bokcirkel funnits länge. När boken En oväntad glänta av Anders Rosengren stod på läslistan tog hon steget. – Jag hade redan läst boken och ville gärna samtala om den

påverkar också sättet att läsa. – Jag läser mer eftertänksamt och gör anteckningar om sådant jag tycker om, inte förstår eller blir irriterad över, säger Kajs-Marie. När vi sedan möts har de andra ofta gjort samma sak, och då blir samtalen väldigt spännande. Om bokcirkeln fick bjuda in en författare skulle hennes val falla på Anders Rosengren. – Han skriver om vad det innebär att vara människa i en svår tid. Det är frågor som vi behöver samtala mer om. För både Maria Nilsson och Kajs-Marie Unosson är bokcirkeln därför mycket mer än en plats där man pratar om böcker. Det är en mötesplats där litteraturen blir en utgångspunkt för samtal om livet – och där varje deltagares erfarenheter gör berättelserna rikare. HÖSTEN 2026

1788442965-3yxxv.indd 27

9/3/2026 3:43:04 PM

TEXTLÄSARE

Agne Ivarsson:

Bengt Wernersson:

Sophie Eklund:

”Bibelns innehåll har en speciell tyngd och är kristnas vägledning.”

”Det känns väldigt högtidligt. Det är helt tyst. Bara min röst som hörs.”

”För mig är Bibeln en levande text som fortsätter att tala in i människors liv.”

De ger Bibelns ord en röst i gudstjänsten TEXT: Henrik Enarsson

När gudstjänsten har börjat och kyrkorummet fylls av still het är det en röst som bryter tystnaden. Dagens bibeltexter läses högt – ord som har burits genom generationer och som fortfarande talar till oss. För den som sitter i kyrk bänken kan textläsningen kännas självklar, men bakom de där minuterna vid läspulpeten finns både förberedelser och eftertanke.

Agne Ivarsson, Bengt Wer◗För nersson och Sophie Eklund är uppdraget som textläsare mer än en praktisk uppgift i gudstjänsten. Det är ett sätt att tjäna församlingen, bidra till gudstjänstens helhet och låta Bibelns ord få en tydlig och levande röst. För Agne Ivarsson i Ullared 28

började engagemanget med en enkel fråga om han ville hjälpa till. Han tackade ja och har sedan dess funnit en uppgift som betyder mer än han först anade. – Det känns trevligt att kunna hjälpa till med något litet i kyrkan, säger han. Inför varje gudstjänst läser han igenom dagens texter hemma i lugn och ro. Han stannar upp vid formuleringar, funderar över innehållet och försöker förstå vad texten vill säga. För honom är förberedelserna en viktig del av uppdraget. – Bibelns innehåll har en speciell tyngd och är kristnas vägledning. När han sedan går fram till läspulpeten handlar det inte om att själv synas. Tvärtom vill han att

den egna rösten ska hjälpa texten fram, utan att ta över. Han beskriver det som ett förtroende. De ord som läses är inte vilka ord som helst, utan texter som människor har lyssnat till i århundraden och som fortfarande ger tröst, hopp och vägledning. – Jag försöker läsa lugnt och tydligt så att alla kan följa med. Det viktigaste är att budskapet når fram. FÖR BENGT WERNERSSON i Falkenberg är uppdraget också förankrat i familjens historia. Kyrkan har alltid varit en naturlig del av livet. Hans farfar och mamma var kyrkvärdar, och redan som barn växte en dröm fram. – Jag ville bli präst när jag var liten. Textläsare är det närmaste

HÖSTEN 2026

1788442965-g8qey.indd 28

9/3/2026 3:43:01 PM

Det är helt tyst. Bara min röst som hörs. Den tystnaden upplever han som betydelsefull. För några minuter riktas allas uppmärksamhet mot bibelordet. Det ger både glädje och ett ansvar. – Man vill göra texten rättvisa. FÖR SOPHIE EKLUND i Vinberg

handlar textläsningen om delaktighet och om att skapa utrymme för människor att möta Bibeln. Hon lägger stor omsorg vid sina förberedelser. Förutom att läsa texten flera gånger försöker hon sätta sig in i sammanhanget och funderar över hur orden kan uppfattas av dem som lyssnar. – För mig är Bibeln en levande text som fortsätter att tala in i människors liv. Hon beskriver hur hon söker textens rytm och låter den få styra tempot i läsningen. Vissa meningar behöver få vila en stund, andra behöver läsas med större eftertryck. – Jag hoppas att människor kan känna sig berörda och kanske upptäcka något nytt i en text som de har hört många gånger tidigare. Uppdraget har också förändrat hennes egen relation till Bibeln. – Jag började själv läsa Bibeln viskande, lugnt och långsamt. Det har gjort bibelläsningen mer eftertänksam och levande. Att läsa högt har fått henne att upptäcka nyanser som lätt försvinner när man bara läser tyst. Orden får en annan tyngd när de uttalas och delas med andra.

den visionen jag kommer, berättar han med ett leende. Förberedelserna börjar flera dagar innan gudstjänsten. Tillsammans med prästen och gudstjänstgruppen samtalar han om söndagens tema och hur de olika bibeltexterna knyter an till pre-

Textläsarens uppgift är att låta Bibelns ord få en tydlig och levande röst. Foto: STAFFAN ORRDAL

dikan. Därefter fortsätter arbetet hemma, där han läser texten högt för sig själv flera gånger. – Jag övar för att hitta rätt betoning och rätt rytm. När gudstjänsten väl har börjat infinner sig ett särskilt ögonblick. – Det känns väldigt högtidligt.

GEMENSAMT FÖR AGNE, Bengt och Sophie är att de inte ser sig själva som huvudpersoner. Deras uppgift är att låta texten stå i centrum. Med olika erfarenheter och olika vägar in i uppdraget delar de samma önskan: att människor ska få höra Bibelns ord på ett sätt som gör dem begripliga, levande och angelägna. När gudstjänsten fortsätter och nästa psalm tar vid lämnar textläsaren läspulpeten. Uppdraget varar bara några minuter, men orden som har lästs kan stanna kvar betydligt längre. Genom sina röster får texterna nytt liv – söndag efter söndag, inför varje ny gudstjänst. HÖSTEN 2026

1788442965-g8qey.indd 29

9/3/2026 3:43:07 PM

RECEPTET

saftiga och kryddiga

Pumpacupcakes

Med len färskostfrosting på toppen blir de här pumpacupcakesen en höstfavorit. Perfekta till en kopp kaffe eller te när dagarna blir mörkare. RECEPT OCH STYLING: Sophie Ekman FOTO: Eva Hildén

Ca 12 cupcakes Cupcakes: 3 ägg 2 dl strösocker 1 dl neutral olja, till exempel rapsolja 3 dl grovriven rå pumpa (till exempel butternut eller hokkaido) 3 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 1 tsk kanel ½ tsk malen ingefära ½ tsk malen kardemumma

1 krm malen nejlika 1 nypa salt Frosting: 200 g naturell färskost 75 g rumsvarmt smör 2,5 dl florsocker 1 tsk vaniljsocker Gör så här: ugnen på 175°C. ◗Sätt Placera muffinsformar i en plåt eller muffinsplåt. ägg och socker ◗Vispa

pösigt. Rör ner olja och riven pumpa. mjöl, bakpulver, ◗Blanda kryddor och salt. Vänd ner i smeten. i formarna, fyll ◗Fördela till ca 2/3. Grädda i mitten av ugnen ca 20 min. Låt svalna. ihop frostingen ◗Vispa krämigt. Bred eller spritsa på cupcakesen. Förvara i kyl fram till servering.

Dekorera med färgat socker, pumpa kärnor eller lite kanel.

1788442965-zn83b.indd 30

9/3/2026 3:43:05 PM

KORSORD DEN KLAMRAR SOM KAN VI SIDA VID SIG FAST VID DIN- VÄRLDSSIDA, SVART PÅ VITT, STRÅ, MEN EJ ERA LIGA TING BOKSTAVLIGEN AV HALM

VÄXER I VÅTMARK

NYA DELEN AV DENNA BOK ÄR SKRIVEN PÅ GREKISKA FÄRGGLAD FLASKA ISMAELS HALVBROR

RÖRA SIG SOM HEN SOM INTE STÅR MED BÅDA FÖTTERNA PÅ JORDEN

GRÄNSAR TILL TCHAD & BENIN SPÄD

SÖKA ANDLIG KONTAKT

OSAR VISS PREDIKANT

AVSIDES BELÄGEN SITTER ÄLDRE FÖLL (EJ) OCH DRAR RÖVARHISTO- JESUS PÅ LÄPPEN? RIER PÅ

LASSVÄLTARE RITERNA

OM NOS HOS KRANK

PUR SOM DJUR

VIPPA

FORNINDISK KRIGSGUD

KRÖP JAGUAR IN I STÄRKER VADER & VRISTER SÄMRE VARIANT KLYKA

ÄDELSTENEN KÄRE PÅ ... PLATSER SÄNDE MED KURIR TUNT TYG GAMLA GUDAR NÖDCENTRAL PÅ FESTIVAL JÄMSTÄLLDHETSOMBUDSMANNEN

Vi gratulerar vinnaren av vårkrysset:

EN GUD KLÄS I KARAMELL ROMERSK KEJSARE FRÅN 54

”TYST, LIKT XXXX SOM FALLER” OBEKANT KÄRLEK I PARIS

FAKTISKT SÄGER GODISGRISEN?

LUGN VID DUKAT BORD

FÖRLED FÖR UNDER ÄR RISKEN STOR ATT FÄRGGLADA LINSER MUMSAS BEHANDPLÅTLING SOM SOM NIKLAS SKER I ELLER SKJUL? R2D2

grattis

FÖLL PELLE PLUTT EJ ÖDE

HJULPINNE ÄR NEGATIVT LADDAD

ÖRT SOM GULLBORSTE

◗Grattis Mikael Dys! En aktuell skönlitterär bok skickas till dig.

GRAFISK METOD FRISYR GRUNKA ÖVRE GRÄNS

TROR PÅLÄGG, EJ KALV DEN TVÄTTADE JESUS

GRODD

ROPAR LÄNGDSKIDÅKAREN!

Höstkrysset GÖR SÅ HÄR korsordet så du får fram en mening i de färgade rutorna. ◗Lös Vinnaren presenteras i nästa nummer och får en bok. Glöm inte att ange din postadress! Skicka in din korsordslösning till: Vi vill Falkenbergs pastorat ha ditt svar Nygatan 41 senast den 311 31 Falkenberg. 20 oktober! ... eller mejla korsordslösningen till: falkenbergs.pastorat@svenskakyrkan.se

VAR VÄL KAIN KOL & 100 TÄPPER TILL & KAN KLIPPAS

LEMUR-KRYSS 2026 Konstruktör:

lena-holmlund.com

Namn: Adress: Postadress: Telefon: E-post:

FACIT ... till korsordet hittar du på vår hemsida efter den 20 oktober: svenskakyrkan. se/falkenberg/ mitt-i-livet HÖSTEN 2026

1788442965-p7nq2.indd 31

9/3/2026 3:43:06 PM

DIN KYRKA

missa inte

◗Falkenbergs & Skrea församlingar ◗Gunnarps och Torups församlingar samt församlingarna i Ullaredstrakten Staf◗Morups, singe & Vinberg-Ljungby församlingar ◗Okome, Susedalens & Vessige församlingar LÄS MER ett eller ◗Välj flera nyhetsbrev och missa inte det som händer i din närhet! Följ qr-koden:

När höstmörkret lägger sig över kyrkogården börjar de första ljusen tändas. Allhelgonahelgen är en av årets mest besökta högtider i kyrkan – en tid då sorg, saknad och gemenskap får ta plats sida vid sida.

Patrik Stensson, kyrkvakt◗För mästare i Stafsinge församling, är veckan före allhelgonahelgen en av årets mest betydelsefulla. Medan många förbereder sig för att besöka sina anhörigas gravar arbetar han med att göra kyrkogården och kyrkan redo för alla som kommer. – Kyrkogården smyckas med granris, dekorationer, blommor och gravljus. Samtidigt är det en avslutning på växtsäsongen, då naturen går till vila, berättar Patrik. I KYRKAN BYTS den liturgiska färgen till vitt under allhelgonadagen och därefter till violett eller svart. På söndagen hålls den traditionsenliga minnesgudstjänsten, där ljus tänds för dem som avlidit under året. För Patrik väcker veckan också många egna tankar. Han minns årets gravsättningar och möten med människor i sorg, men

Foto: HENRIK ENARSSON

... våra fyra nyhetsbrev, som är indelade enligt följande:

Ljus som lyser i mörkret

Patrik Stensson, kyrkvaktmästare i Stafsinge församling, förbereder för allhelgona.

också den värme som uppstår när människor delar minnen med varandra. Kyrkogården är välbesökt dagarna före helgen. Många stannar till för ett samtal om livet, döden, gravskötsel eller kyrkan. Det märks att tempot saktar ner och att människor söker en stunds stillhet. – Efter den veckan är man nog så nära en tjänst som diakon man kan bli, säger Patrik med ett leende.

För Patrik är allhelgonahelgen också en familjehögtid. Då samlas hans barn, barnbarn och vänner. Men framför allt är helgen en påminnelse om att ingen behöver bära sin saknad ensam. I SKENET FRÅN tusentals gravljus

blir kyrkogården en plats där minnen får leva vidare och där ljuset, mitt i höstmörkret, vittnar om hopp.

Henrik Enarsson

Är du medlem i Svenska kyrkan? Då är du med och gör det möjligt att människor får stöd – precis när de behöver det som mest. För mer information, se svenskakyrkan.se

HÖSTEN 2026

1788442965-jfzul.indd 32

9/3/2026 3:43:10 PM