Mer än du tror

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

|

ÖRNSKÖLDSVIKS NORRA PASTORAT

|

SOMMAREN 2022

ROBIN PAULONEN, EKHO:

”Många kanske tror att jag engagerar mig för att hitta någon form av försoning”

VÅRA KYRKOGÅRDAR Trehörningsjö först ut i ny reportageserie

ANDREAS NORLÉN:

”Jag blir sällan riktigt arg. Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen”

TEMA

ATT VÄLJA DOPET – ett löfte från Gud och en fin familjetradition

VALFRIHET Det är du som bestämmer — inte din diagnos

ODR SAMHÄLLSINFORMATION

22am3224_omslag_29421.indd 1

2022-05-18 12:28:45

LEDARE

I tider av oro – välj hopp

F

”

örsta halvan av 2022 har varit omtumlande. På väg ur pandemin slungades vi raka vägen in i oroliga krigstider i Europa. Den obegripliga ondskan kom plötsligt oroväckande nära och vi fasar över det humanitära lidande som kriget innebär. Efter pandemin och alla restriktioner som satte gränser för gemenskap och utveckling, hade jag liksom de fle ta sett framemot en återgång till en mer vanlig vardag. I stället har vi ett instabilt säkerhetsläge i Europa som påverkar oss alla och skapar oro.

om kristna är vi ett hoppets folk, S kallade att alltid ge skäl för det hopp som finns i oss. Min egen tillvaro har också vänts upp och ner då jag oväntat drabbades av sorg i början av året. Det sägs ibland ”att förlora en mor är som att förlora ett väderstreck” och jag har under våren förstått innebörden av det poetiska uttrycket. Mamma fattas mig men den plötsliga förlusten har också hjälpt mig att inte ta sådant jag värdesätter för givet. Det är så lätt hänt när vardagen rullar på. För mig har vårens händelser och min egen sorgeprocess fått mig att inse hur viktigt det är att inte skjuta upp saker. Det är nu livet sker. En djup insikt som inte är krångligare än så. Ändå är det just det. SOM KRISTNA ÄR VI ett hoppets folk, kallade att alltid

ge skäl för det hopp som finns i oss och jag jobba

2

på att försöka fokusera på det som är livgivande och hoppfullt, här och nu. Oro och sorg är en frisk reaktion men kan också gå överstyr så att vi lamslås och hamnar i apati eller att vi i panik handlar kontraproduktivt. FÖR ATT MÅ BRA behövs motståndskraft och det kan byggas med enkla medel. Som att umgås med familjen, söka gemenskap och att hitta goda rutiner i vardagen, även då den inte är som den borde vara, utan är som den är. Men vi kan också bidra till motståndskraft genom att odla hopp. Hoppet är både en gåva och en dygd som vi kan träna. Hopp är något vi både får ta emot och något vi kan välja. Det är gemenskap, tacksamhet och kärlek. Stora ord som också innehåller det enkla och lilla som var och en kan åstadkomma genom omsorg och engagemang om andra. I tider av oro, sorg och prövning övar jag på att odla hopp genom att söka upp ljusglimtarna som också finns i mörkr t, ögonblicken av glädje som jag får och kan dela med andra. BÖN:

Hoppets Gud, låt försommarens slå sitt ljusa valv över våra liv, som en katedral som påminner om dig, som skapar och ger liv. Tack för sommaren som ­kommer, trots allt, också i år. Låt den medföra ­rekreation i våra liv, nyskapelse, återställelse och förnyelse. Låt våra liv bli till en katedral som påminner om dig, du vårt ursprung och vårt mål. Amen

Marie Edström kyrkoherde

SOMMAREN 2022

22am3224_ledare_29422.indd 2

2022-05-18 12:28:57

Din församling 4 Få koll på styret – två ordföranden svarar 6 Boken som ger­ semesterinspiration 8 Kalendarium: Musik i sommar 25 Skol- och studentprästen har ordet Tema Valfrihet 9 Förstagångsväljaren vill göra skillnad 10 Man kan inte välja sin sjukdom 16 Andreas Norlén: Ge inte upp för lätt! 23 Hållbart: Skamfyllda resval Boktips 24

EN DEL AV

KONTAKTA OSS

Pastoratsexpedition: 0660-26 64 00 Telefontider: Mån, Tis, Tor & Fre 9.00-12.00 Mejl: ornskoldsviks. norra.pastorat@svenskakyrkan.se Aktuell information: svenskakyrkan.se/ ornskoldsviksnorra

N VA

ENMÄRK

Trycksak 5041 0004

?

VISSTE DU ATT …

»» Ordet pingst betyder den femtionde.

Detta beror på att pingsten kommer 50 dagar efter påsk. »» Pingst är den högtid då vi firar att den heliga anden blev utsänd till lärjungarna. Helt plötsligt kunde de berätta om Jesus på flera olika språk. »» Den heliga anden ingår i Treenigheten: Fadern, Sonen och den heliga anden. »» Ibland omnämns pingsten som kyrkans födelsedag.

E T

Reportage 20 Ukrainare fann en fristad i Sverige

!

Foto: GETTY

INNEHÅLL

S

10

REDAKTION »» Den här tidningen delas ut av ­Svenska kyrkan till alla hushåll inom Örnsköldsviks norra pastorat. Eftersom vi även informerar om ­begravningsverksamheten delas den även ut till de som inte är ­medlemmar i Svenska kyrkan.

Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm Ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos sofi .kalodimos@verbum.se Omslagsbild: Marcus Gustafsson SOMMAREN 2022

22am3224_innehall_29423.indd 3

3

2022-05-18 12:29:00

ORGANISATION KYRKOFULLMÄKTIGES ORDFÖRANDE Zenitha Nordfjell 49 år Ålder: 49 år. Sysselsättning: Förtroendevald – Humanistiska Nämndens Ordförande Familj: Tre barn med respektive, mamma, pappa och fyra syskon med familjer. Intressen: Politik upptar stor del av min tid, både i arbetet och på min fritid och när jag kommer hem försöker jag att bara vara i nuet. I övrigt försöker jag få tid att umgås med familj och vänner, njuta av naturen och kulturen, läsa, lösa korsord och bygga pussel. Kyrkans betydelse för mig: Kyrkan finns med i livets alla skeenden såsom dop, konfirmation, vigsel och begravning – samtidigt är kyrkan inte en speciell byggnad eller plats, den är där jag är! Den följer mig i livet, genom skratt, glädje, lycka och samtidigt genom tårar, sorg och förtvivlan. Det är kärlek️! Andra uppdrag och engagemang: Ersättare i kyrkorådet, ledamot i stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen, ledamot i kommunfullmäktige och demokratiberedningen. Många politiska förtroendeuppdrag varav en stor del är valberedningsuppdrag. Medlem i många föreningar, aktiv i få på grund av tidsbrist. Med min medlemsavgift har jag möjlighet att stötta den verksamhet föreningen bedriver. Läser: Handlingar till möten. Lyssnar på ljudböcker när jag går raskt mellan mina olika möten. Romance och feelgood för att det kompletterar mina handlingar bra. Biografier och tyngre böcker när tiden tillåter. Är en bokslukare. Ser på: Utsikten! Vi har en fantastisk natur och kultur. Filmer och serier som inte ger mardrömmar, med andra ord endast barnvänligt. Dokumentärer, det finns mycket att lära. Skidskytte, gillar spänningen. Hinner dock inte följa något i realtid utan ser i efterhand på läsplattan. Utställningar, teater, opera när tid finnes.

KYRKORÅDETS ORDFÖRANDE Ann-Sofie Karlsson Ågren Ålder: 46 år. Sysselsättning/arbete: Undersköterska på sjukhem. Familj: Gift och tre barn, mamma och syster med familj. Intressen: Umgås med familjen och vänner, vara ute i naturen, läsa och lyssna på böcker och laga mat. Kyrkans betydelse för mig: Kort sagt är det trygghet, stillhet och gemenskap. I bönen finner jag trygghet både i tacksamhet och oro, även i de tyngre perioderna i livet när jag tvivlat. Jag har alltid tyckt om att vara i kyrkorummet för där finner jag ett omslutande lugn och kan landa i mina tankar. Intresset och engagemanget för kyrkan har växt fram när jag upptäckte all bra verksamhet kyrkan gör från unga till gamla. Gemenskapen har jag funnit i stor och liten, sorgegruppen, bibelstudium, körer och aktivträffar. Andra uppdrag och engagemang: Ledamot i kyrkofullmäktige, ledamot i kyrkomötet där jag sitter i kyrkolivsutskottet, Sörlidens gudstjänstgrupp, ersättare i kommunfullmäktige, föreningsmedlem i mycket, bland annat kontaktperson för Örnsköldsviks barncancerförening. Läser: En människa kan mördas men inte idéer, en biografi över Anna Lindh av Eva Franchell. Ser på: Oftast nyheterna och någon gång film, men läser desto mer.

4

SOMMAREN 2022

22am3224_notiser_29424.indd 4

2022-05-18 12:28:49

SÅ STYRS ÖRNSKÖLDSVIKS NORRA PASTORAT KYRKOFULLMÄKTIGE består av 25

ordinarie ledamöter och 15 ersättare. Det är pastoratets högsta beslutande organ och sammanträder två gånger per år. Beslutar i principiella och övergripande ärenden till exempel budget.

VALNÄMNDEN

består av sju ordinarie ledamöter och fyra ersättare. De ansvarar för kyrkovalet 2025.

KYRKORÅDET består av tio ordinarie

ledamöter, åtta ersättare plus kyrkoherden. Dessa är pastoratets styrelse och ansvarar för beredning, verkställande av fullmäktiges beslut rörande ekonomi, arbetsgivaransvar och

BEREDNINGSUTSKOTTET

består av fyra ordinarie ledamöter, fyra ersättare samt kyrkoherden och tre tjänstepersoner i chefsbefattning. De ansvarar för att bereda ärenden till kyrkorådet.

PERSONALUTSKOTTET

består av tre ordinarie ledamöter plus kyrkoherden. Kyrkoherden är beslutande och ansvarig för alla personalärenden. Utskottets bistår kyrkoherden

KYRKOGÅRD- OCH FASTIGHETSUTSKOTTET består av

fyra ordinarie ledamöter och fyra ersättare, kyrkogård- och fastighetschef samt en sekreterare. De ansvarar för ärendeberedning inför kyrkorådet, beträffande begravningsverksamhet och fastighetsförvaltning.

FÖRSAMLINGSRÅD i Örnsköldsviks norra pastorat finns i alla fyra församlingarna; Arnäs, Gideå Trehörningsjö, Grundsunda och Örnsköldsvik. Församlingarna är den primära enheter där gudstjänst och församlingsverksamhet utförs.

PASTORATSHÖGTID »Pingstdagen, »  den 5 juni, firar vi d t nya pastoratet och återinviger Örnsköldsviks nyrenoverade kyrka. Varmt välkommen till en gemensam högmässa klockan 11.00 med efterföljande servering. Biskop Eva Nordung Byström kommer att närvara och hålla mottagning för vår kyrko­herde Marie Edström.

Lördag 4 juni 18.00

Helgmålsbön Med efterföljande guidning av arkitekt Lars Klockhoff Lindahl som berättar om kyrkans renovering.

Söndag 5 juni 11.00

Festmässa Återinvigning av kyrkan.

Välkomnande av kyrkoherde Marie Edström med biskop Eva Nordung Byström. Körsångare från pastoratets alla församlingar. Servering Stora salen 14.00 En historisk exposé av Örnsköldsviks kyrka Föredrag av Thore Tafvelin.

SOMMAREN 2022

22am3224_notiser_29424.indd 5

5

2022-05-18 12:28:51

HISTORIA VAD? Fakta från boken ”Fiskarkapell i Medelpad och Ångermanland” av Lars Nylander, D ­ aniel Olsson och Bo Ulfhielm.

Fiskarkapell – ett utflyktsmål med historia BOKEN »» Boken ingår

i ett flerårigt projekt som Härnösands stift bedrivit för att söka och sprida kunskap om de välbevarade fiskarkapellen från 1600-, 1700- och 1800-talen. Bland annat har byggnadernas ålder kunnat fastställas med hjälp av årsringsdaterade borrprover från väggarna.

Ingenstans i landet finns det å många bevarade fis arkapell som i Härnösands stift. Av de 18 bevarade kapellen ägs sju kapell av Svenska kyrkan. Övriga tillhör hamn- eller kapellag, stiftelser, föreningar, samt ett museum och en myndighet. »Ibland »  gav havet rikliga fångster av fisk som g v arbete och mättade många, men samtidigt var fiska befolkningens liv mycket riskfyllt i små båtar långt ute till havs. Denna utsatta position gjorde att tron fick en b tydande roll. När fis et skulle inledas för dagen styrdes den gemensamma utrodden med båt från fis elägen med hjälp av ringning i kapellklockan. Varje fiskarkapell har en e en historia, präglad av förutsättningarna på platsen och när byggnaden uppfördes. Än idag finns männis or som tar hand om fiskarkapellen och ser till a t alla traditioner och minnen som är förknippade med kapellbyggnaderna och fis elägen kan leva vidare till kommande generationer. FISKET AV STRÖMMING var livsner-

ven som fiskarkulturen läng Bottenhavet var uppbyggt kring. I skärgårdarna kring Stockholm rådde hård konkurrens mellan fiskarna. De som ysslade med fis e satt redan i båten och kunde 6

på sätt utan större ansträngning segla ett par veckor för att komma till goda fis evatten i områden med mindre konkurrens, nämligen Norrlandskusten. En stor del av Gävle stadsbefolkning utgjordes av fiskar och deras familjer, som begav sig till kusten i Norrland. I maj packades båten full med vad som behövdes för ett halvår i fis e­läget. Djuren, ofta någon ko, en gris och ett par getter, togs med liksom hela familjen inklusive tjänstefolk. Till de fis elägen som låg längst bort, i norra Ångermanland, kunde resan ta två veckor. Sedan stannade familjen i fis eläget fram till september, då de reste hem till Gävle igen. Först under 1800-talet kom några fis elägen att få en fast befolkning som bodde året om. Många fis elägen låg på öar, men även de som låg på fastlandet saknade fram till 1900-talet vanligtvis vägförbindelse med jordbruksbygden. Det betyder att fis elägets folk alltid använde båt

för att resa. På så vis kunde befolkningen från vissa ställen besöka gudstjänsten i en sockenkyrkan på fastlandet. Men för de fle ta var det omöjligt. ETT FISKARKAPELLS viktigaste funktion var att utgöra plats för gudstjänster och andra kyrkliga sammankomster. När prästen inte kunde vara på plats leddes sammankomsten av någon särskilt utsedd person som fått det ärofulla uppdraget. Det var dock bara prästen som fick predika och a vända sig av predikstolen, så därför fanns ofta en pulpet som ”läsaren” eller ”bönprästen” använde. I de fle ta fall begravdes avlidna personer i sina hemkyrkor därför fanns vanligtvis inte någon begravningsplats i anslutning till kapellen. Däremot kunde det hända att någon död person fl t i land och av den anledningen anlades det ibland en begravningsplats. Vanligtvis placerades ett fiska kapell ett stycke från den övriga bebyggelsen, gärna på en höjd med

SOMMAREN 2022

22am3224_uppslag_29425.indd 6

2022-05-18 12:28:43

SKAGS KAPELL

Ann-­Kristin Lindqvist, kapellvärd i Skags kapell. Kontakt: 070 378 42 41.

fri utsikt över havet. Idag kan det vara svårt att se detta eftersom nya byggnader har tillkommit. Förutom att kalla till gudstjänst användes kapellets klocka till att kalla samman befolkningen om något viktigt skulle avhandlas. Helgmålsringning förekom vid vissa kapell. Genom ringning i kapellklockan reglerades utrodden. Ingen fick e sig av förrän klockan hade ringt och gjorde någon det ändå riskerade fiskare att få böter. När fis esäsongen skulle avslutas för året och fiskarbefolknin en skull lämna platsen behövde redskapen förvaras på en säker plats, vilket var i kapellet. SÅ GOTT SOM alla bevarade fi

karkapell längs Norrlandskusten används på samma sätt som de alltid har nyttjats, det vill säga för gudstjänster någon eller några gånger per år. I äldre tid förekom vanligtvis inte några vigslar och dop i kapellen men under 1900-talets senare del har intresset för detta ökat markant. Ett kapell i äldre tid utgjorde en naturlig samlingspunkt i ett fis eläge och idag besöker gärna turister och hemvändare kapellbyggnaderna för att sitta ner en stund i stillhet eller för att titta på inredning och målningar.

3 juli

»Till »  Skagshamn finns bilvä och parkering vid fis eläget. Det allra nordligaste kapellet i Ångermanland återfinns Skagshamn, ett fis eläge tre mil sydöst om Örnsköldsvik. Kapellet tillhör Grundsunda församling men ägs och förvaltas av Skags kapellag. När det första kapellet uppfördes är inte känt, men det finns inritat på en karta från 167 . Mitt i fis eläget, en bit upp i sluttningen, ligger det vitmålade kapellet med utsikt över havsviken. En årsringsdatering, som utfördes 2019, visade att byggnaden uppfördes av timmer, fällt vinterhalvåret 1729-1730. I början av 1920-talet var byggnaden i mycket dåligt skick, vilket fic till följd att den plockades ner helt och hållet. Sedan en ny grund murats upp återuppfördes kapellet med allt virke som gick att återanvända. Det mest överraskande i detta kapell finns upphängt i ta et i vapenhuset och i kyrkorummet. En stor uppstoppad sköldpadda som kommit till Skagshamn med något fartyg under slutet av 1800-talet och lär ha skänkts till kapellet av en sjöman och i kapellets tak utmärker sig den så kallade Gäddstören, en 180 centimeter lång uppstoppad fisk. ångad av fiskaren Anders ellman i mitten av 1700 -talet.

»» Klockan

11.00 Firas gudstjänst i Skags kapell.

22 juni

»» klockan

18.00-19.30 på Mannaminne värdshus kan du möta författarna Daniel Olsson, och Lars Nylander. De berättar då om sin utforskning av ett unikt kulturarv längs Bottenhavets kust.

SKEPPSMALENS KAPELL »Bara »  några kilometer söder om Skagshamn ligger Skeppsmalens fi keläge, vilket i likhet med Skagshamn är beläget på halvön Skagen. Detta för att fyrplatsen vid Skeppsmalen bär namnet Skagsudde, välkänd från de dagliga sjörapporterna i radio. Ordet maln betyder sandig och grusig mark och användes ofta som benämning på stränder. Avståndet till Skagshamn är inte stort men den kuperade terrängen gjorde att Skeppsmaln fick land väg först 1946. I äldre tid hade hamnen tre skilda inlopp men den ständiga landhöjningen har medfört att hamnen numer bara har ett inlopp. De första Gävlefiskarna om sannolikt hit under 1600-talet. 1780 fanns 16 fiskare från andra orter i S eppshamn. 1884 blev fis eläget permanent bebott för första gången. Befolkningen önskade uppföra ett eget kapell men trots protester från Skagshamn, lämnad, stiftets styrelse i Härnösand, tillstånd till bygget och kapellet uppfördes kring år 1800. Kapellet ägs av Svenska kyrkan och ligger nordöst om hamnen avskilt från den övriga fiskarbe yggelsen. SOMMAREN 2022

22am3224_uppslag_29425.indd 7

7

2022-05-18 12:28:44

SOMMAR

Välkommen till Sockenstugan i sommar

Ät en våffla eller gå en historisk vandring.

!

FRI ENTRE

»» Som vanligt

är det fri entré till alla konserterna, vilket möjliggörs av alla Svenska kyrkans medlemmar i Arnäs församling och alla som väljer att stötta oss i samband med festivalen. Tack!

8

»Sockenstugan »  i Arnäs är en liten pärla att besöka. Den ligger fint i en hi torisk miljö mitt bland de gamla kyrkstallarna vid Arnäs kyrka. Här kan du sätta dig ner med en kopp kaffe eller te med dopp och kans e en nygräddad våffla? Tisdagar i Sockenstugan bjuder på hantverk i olika former där du får möjlighet att prova på eller ta med ditt eget och träffa likasinnade Under två kvällar i sommar blir det allsång och varje onsdag vid lunchtid spelar någon av församlingens musiker eller en inbjuden gäst. Ljumma sommarvindar, ljuv musik och gott fika är en vårslagen kombination. På onsdagar klockan 11 har du också möjlighet att prova på meditation i kyrkparken. En tyst meditation ackompanjerad av vindens sus och fåglarnas sång. Här hittar du även en slingrande labyrint i gräset som du kan gå.

VILL DU GÅ längre eller om du intresserad av historia är Sockenstugan en bra plats att utgå ifrån. Bara en knapp kilometer bort finns Arnäsbac en där du kan vandra mellan gravhögar från 600-talet. Det är Sveriges nordligaste kända hög-gravfält och än i dag syns tydliga lämningar efter den intilliggande boplatsen. Ett stenkast därifrån finne du en Trefaldighetskälla invid den porlande Vikeån. Vill du gå långt har du både kyrkvägen som sträcker sig från Arnäs till Trehörningsjö och Arnäsleden i nära anslutning. FÖR SOCKENSTUGANS YNGRE besökare erbjuds en aktivitet där du får hjälpa Trollet att hitta sina vänner så han kan bjuda in dem på kalas. Du får en karta till hjälp och en belöning när uppdraget är slutfört. Välkommen till Sockenstugan i sommar!

Musikfestival av högsta klass »Sommaren »  kommer som alltid, det vet vi. Men blir den blöt och kall eller torr och varm, det vet vi inte i skrivande stund då aprilsnön yr utanför fönstret? Men något som är säkert är att det första helgen efter midsommar åter blir Musikfestival i Arnäs kyrka. Denna gång med ett riktigt gediget program med möjlighet att välja mellan – eller välja alla – fem konserter på två kvällar! DUO DIALOG HAR gästat oss förut,

men den samspelta duon är alltid en fröjd att lyssna till med sina ­varierade och väl valda program. Ett mycket ovanligt program möter oss i Kvartetten som glömdes där pianisten Rune Andersén tillsammans med fyra sångare plockat fram kvartettsånger av Hayden och Schumann. En repertoar som var mycket populär för 200 år sedan, men är nästan helt bortglömd i dag. Inte en kvartett, men en Stockholmsbaserad stråktrio får vi lyssna till i programmet Tour de France. Det blir musik – men även

diktläsning – från Paris i början av 1900-talet. Då, en kulturell hotspot där konstnärer från olika uttrycksformer samarbetade och inspirerade varandra. Arnäs kyrkas mycket pigga 100-åring – vår Steinwayfly el – hamnar i fokus under händerna på två mycket framstående pianister: den i Köpmanholmen baserade portugisiske pianisten Gonçalo Vásquez, som gjorde stor succé då han steg in på Örnsköldsviks musikscen förra sommaren, och Mona Sandström Kontra, mångårig pianist i Nordiska Kammarensemblen i Sundsvall. Det blir högsta klass på pianomusik och pianospel. SÖNDAGEN TILLBRINGAR VI som brukligt på Gideå hembygdsgård med gudstjänst och friluftskonsert. Som vanligt blir det nog också vackert väder. Valet är enkelt om ni vill ha en intensivhelg med musik av högsta klass i sommar! Varmt välkomna till en musikfest i Arnäs vackra kyrka!

Fredag 1 juli Arnäs kyrka 19.00 Duo Dialog Dan Larsson, klarinett Magnus Grönlund, gitarr 20.30

Musica ricercata Gonçalo Vásquez, piano

Lördag 2 juli Arnäs kyrka 17.00 Mona SandströmKontra, piano 18.30

Tour de France Anders Lagerqvist, violin Jonna Inge, viola Erik Uusijärvi, cello

20.00

Kvartetten som glömdes Åsa Jönsson, sopran Anna Risberg, alt Jonas Nyström, tenor Anders Steinwall, bas Rune Andersén, piano

Söndag 3 juli Gideå hembygdsgård 11.00 Friluftsgudstjänst 12.30

Konsert

SOMMAREN 2022

22am3224_ensiding_29426.indd 8

2022-05-18 12:28:50

PROFILEN KORT OM...

Albert Kraft Ålder: 18 år Bor: Sollentuna Sysselsättning: Studerar estet media och jobbar extra som städare Familj: Mamma, pappa, syster, bror och hunden Rosa

Miljöfrågorna är viktiga för förstagångsväljaren ­Albert Kraft. Foto: ALICIA XU XIA

ALBERT KRAFT

Förstagångsväljaren ser fram emot att göra skillnad

»» Albert Kraft är 18 år och studerar estet media på gymnasiet Rudbeck i Sollentuna. I år ska han, som så många andra 18- till 21-åringar, rösta i riksdagsvalet för första gången. Något Albert ser fram emot. – Det ska bli kul. Det känns som att jag kan göra lite mer skillnad med min röst. NU FÖRBEREDER HAN sig inför

höstens val genom att diskutera politik lite mer än vanligt, kolla partiledardebatterna och genom att göra valkompasser. – Jag tycker det är viktigt att alla som får rösta lägger sin röst. För mig är miljöfrågan och alla frågor som har med medmänsklighet att göra viktiga.

22am322_profilen_28950.indd 9

På fritiden är Albert aktiv i scouterna och han spelar i band. Han är inte politiskt engagerad men tycker att politiska frågor är intressanta och han följer aktivistkonton på Instagram och håller sig uppdaterad genom sociala medier. – Och jag kollar på partiledardebatterna för att sätta mig in i vad varje parti är inriktade på. För det har jag inte jättebra koll på. Det är därför viktigt för honom vem som är partiledare. – Ja, partiledaren representerar ju hela partiet, så det kan vara avgörande. Om man följer partiledardebatterna så kommer en

”

partiledare som inte vet vad den håller på med kunna påverka mig negativt och få mig att tycka att det partiet är värre än det kanske är. ALBERT KRAFT TROR att förstagångsväljare tänker lite annorlunda än de som har röstat tidigare. – De som har röstat fler gån er har varit med och sett hur varje parti har betett sig innan, så på så vis har de mer erfarenhet av det. Men de kan också ha fördomar om partiet. Så det är både en fördel och en nackdel att vara förstagångsväljare. Sofi Kalodimos

ag tycker det är viktigt att alla som J får rösta lägger sin röst SOMMAREN 2022

9

2022-05-18 11:17:40

TEMA

VALFRIH 10

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 10

2022-05-18 11:17:36

HET

Man kan inte välja sin sjukdom. En diagnos är en diagnos. Men kan man välja att inte vara ett offer för sjukdomen? Kan man välja att inte begränsas av den? Text: Annelie Larsson Illustration: Robert Hilmersson

”Jag bestämmer – inte min diagnos” SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 11

11

2022-05-18 11:17:38

h TEMA VALFRIHET

är sitter vi. Mitt i 2000-talets glory. Du kan vara exakt den du vill vara – alla är okej. Samhällets officiella klimat talar om för o att alla är sina egna och att beskrivande fack är förlegade. Samtidigt har vi strålkastarljuset på oss och avstamp från normen är inte så enkelt som det verkar. Är det vårt fria samhälle som gör att vi behöver kategorisera och stoppa oss själva och andra i fack för att skapa någon slags kontroll?

E

Foto: GEORGIOS DIMITRIADIS

”

12

nligt psykolog Linda Hellquist handlar det om att vi behöver vissa förställningar för att skapa illusionen om behärskning. – Ja. I grunden sorterar och kategoriserar vi hela tiden, det är så våra hjärnor försöker skapa ordning i alla intryck som ständigt strömmar mot oss. En slags kontroll i ett perceptuellt kaos, om man så vill, säger hon.

isken, som jag ser det, är att R vi i ett större perspektiv skulle sjukdomsstämpla olikheter. Linda Hellquist, psykolog

Det är naturligtvis en milsvid skillnad mellan olika diagnoser men när det kommer till sjukdomar eller tillstånd följer ofta förväntningar om hur man ska hantera dessa. Huruvida man ska genomgå en frivillig

utredning eller inte är en fråga flera v oss ställer oss i dag. Vad medför det för fördelar eller nackdelar? – En fördel med exempelvis en adhd-diagnos kan vara att förstå sig själv bättre utifrån styrkor och svårigheter, att få en förklaring till det som varit svårt. Även att ta udden av nedvärderande attityder och kommentarer som en person med koncentrationssvårigheter, igångsättningssvårigheter etcetera ofta fått höra, till exempel ”Det är så enkelt, du kan om du vill, sluta vara lat”. En annan fördel kan vara rättig­ heten att få externt stöd, exempelvis hjälp med struktur och eventuell medicinering vid behov. Nackdelar för individen kan vara stigmatisering och risken att reduceras till en diagnos från en pressad omgivning. Om patienten inte får den hjälp hen behöver, eller ännu värre feldiagnosticeras, så kan förstås diagnosen bli en nackdel även där. Det är ett stort samtalsämne i sig kopplat till den ekonomi och annat som styr vem som får vad inom vården.

L

inda menar också att det på samhällsnivå är en intressant fråga som tål att löpande funderas på, hur mycket fokus lägger vi på individens anpassningar till samhället och hur mycket fokus lägger vi på samhällets anpassning till individen? – Risken, som jag ser det, är att vi i ett större ­perspektiv skulle sjukdomsstämpla olikheter för att vi misslyckas med att anpassa samhället, skola, arbetsplatser och så vidare. Med det sagt så tänker jag ­att arbetet med neuropsykiatriska ­utredningar görs för att kartlägga svårigheter i mötet med ­omgivningen och hitta åtgärder som kan underlätta och hjälpa.

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 12

2022-05-18 11:17:39

E

rika Kits Gölevik var 30 år gammal och befann sig i fritt fall. Hon var nyseparerad, hade två små barn och ägnade varje vaken minut åt att orientera sig i en värld som för henne låg upp och ner. – Jag mådde så dåligt att jag nära på hade panik. Jag var överallt och ingenstans, mitt inre var i fullskalig kaos. Jag var inte beredd på vilken grad av dra undan mattan och riv alla väggar jag skulle hamna i. Jag var desperat efter klarhet som på något sätt fanns att finna utanför mig, tt piller att svälja som justerade min verklighet. Jag behövde en förklaring till varför jag inte fick plats i mina känslo , berättar hon. Adhd låg nära till hands. Erika menar att hon alltid tveklöst dragit åt det hållet. I huvudet går det snabbt tills det inte gör det längre och tankarna förhandlar om utrymme med de projekt som vill genomdrivas. Men känslorna och livet då? Hur vet man vad som är vad? – Jag hade möjligtvis fått diagnosen under vilket tillfälle som helst i mitt liv, men där och då var jag desperat att fixa, ta bort d t som inte fick plat . Jag visste inget sätt att arbeta mig igenom det utan ville bara snabbt fixa d t som gjorde ont. Jag var övertygad om att medicin för adhd skulle lösa allt och få mig tillbaka in i livets led. Jag hittade inte in någonstans och all tid gick åt till frenetisk distraktion från mina egna känslor. Jag kunde inte lyssna till vad kroppen sa till mig eftersom jag befann mig i kris och sorg. Erika fick sin diagnos och hon fick sina pill . Lösningen uteblev dock. Medicinen visade sig vara svårinställd och beskedet ledde där och då till fler fr -

22am322_tema_28951.indd 13

När det kommer till sjukdomar eller tillstånd ­följer ofta förväntningar om hur man ska hantera dessa.

gor än svar. Adhd var för henne inte den riddare i skinande rustning som hon hoppats på. – Diagnosen som skulle kännas skön, kastade mig i stället in i nya kristankar. Jag lämnade läkarens mottagning med en stödbok som skulle förklara varför man kan ha svårigheter i relationer, på jobbet eller i familjen. Det enda jag läste var svårigheter. Jag gick från att ha bilden av mig själv som sympatisk medmänniska till en person som hade problem överallt. Det hade sönder min självkänsla och fick mig a t ifrågasätta mig själv, min nutid såväl som mitt förflutna. Har jag vari en jobbig person hela livet utan att veta om det?

H

on är i nästa mening noga med att poängtera att detta är hennes berättelse. Hon vet att just diagnos varit räddningen för många. – När jag genomgick min utredning var det inte adhd utan sorg som var mitt problem. Mina rötter var upprivna från grunden och jag hade panik. I stället för en neuropsykiatrisk utredning hade jag i det läget behövt någon som sa till mig ”vet du vad? Du har varit med om någonting svårt, vila och ta det lugnt ett tag. Låt det värka och låt mig hjälpa dig arbeta dig igenom det. Du har det jobbigt nu och det ska vi ta hand om. Efter vi gjort det ska vi se om det är något kvar som vi kan arbeta med.” Men jag vet också att jag inte var mottaglig för den frågeställningen just då. Erika understryker också att hon inte ångrar att hon genomgick utredningen, på något vis var det den processen som fick henne a t slå i botten och ta spjärn uppåt igen.

»

SOMMAREN 2022

13

2022-05-18 11:17:40

TEMA VALFRIHET Foto :

Em

ma

W all s

ko

g

Erika

»

”

– Att det blir trängre då man inte passar in är ett samhällsproblem och ligger inte på individen. Ingen av oss är gjorda för att klara det konstanta inflöde v intryck, avtryck och information som vi har i dag. Men har man ett långsammare tempo på insidan fungerar det bättre. När jag accepterade och fann insikt om att jag är en känslig person insåg jag att det var en rikedom att få uppleva, se och känna så mycket som andra missar. Priset jag betalar för det är att jag behöver stänga av ibland.

ag tycker att det finns något J väldigt vackert i att inte göra det till ett problem. – Jag måste ta mig tid till lugn och ro och stänga ibland. Vad jag däremot inte behöver är stöd att bli någon som bättre passar in i samhällsnormen. Jag tycker att det finns nå ot väldigt vackert i att inte göra det till ett problem utan i stället intressera sig för sig själv och låta den man är ta plats. Om vi gör det en individ i taget kommer vi att rucka på strukturens förklädda budskap om att alla måste vara stöpta i samma form.

J

Jag vill bara varna för att det är lite dimmigt i dag. Emma inleder vårt möte med att berätta att hon just nu är väldigt trött och påverkad av hjärntumören. På promenaden med hunden Freja en stund tidigare gav hon allt för att stå kvar på två ben. – Om jag möter någon då jag är ute och går stör det mitt fokus. Jag har svårt med motorik, balans och perception just nu. Rörelser från omgivningen eller ljud kan få mig att tappa fokus helt. Jag måste ha full koncentration på att sätta den ena foten framför den andra. Det här beror på strålbehandlingen jag fic i februari. Månaden var september och året var 2011 när blixten slog ner i Emmas liv. Med sig tog den framtidsplanerna om arbete inom internationella relationer i Frankrike, drömmarna om Svenssonlivet i horisonten och studentlivets glada dagar. En yrsel och ett illamående från ingenstans mitt emellan glaset och tallriken hon diskade den där söndagen. Gissningen om att kvällen innan gjorde sig påmind höll inte längre då kroppen började krampa. Hon tog sig till akuten och 48 timmar senare var livet som hon kände det borta. Beskedet om att hon hade en hjärntumör var starten på en resa för överlevnad. – Den första tiden är ett gytter av ­panikattacker, overklighetskänslor och dödsångest. Jag var 22 år gammal och odödlig. En 22-åring är odödlig tills ­hon sitter där med kniven mot stupen. Jag var bekymmerfri ena dagen för att den andra upp­ leva en mardröm jag inte kunde förhandla mig ur. Utåt försökte jag hålla humör och hopp uppe, men inombords var det kaos. Det tog två månader innan läkarna kunde presentera en plan och innan jag fic operationstid. Därefter har jag levt med laserpekaren mot huvudet.

E

mmas tumör går inte att ta bort. Flera gånger sedan den första operationen 2011 har man gått in och opererat tumören för att få den att minska eller stanna då den hamnar i oberäkneliga tillväxtfaser. Ingen vet om den ska sova för alltid eller om den ska vakna nästa månad igen. Som om det inte vore nog kände Emma för några år sedan en knöl i bröstet och nästa mardröm knackade på. Diagnosen var obotlig bröstcancer. Det är lätt att föreställa sig att livet är svårt under dom ­förutsättningarna, att livskvalitén är hotad och

14

SOMMAREN 2022

22am322_tema_28951.indd 14

2022-05-18 11:17:43

”

ag blev vän med ovissheten och J håller mina tankar i nuet.

22am322_tema_28951.indd 15

Emma

tårarna ständiga. Men så är det inte för Emma. – Det är klart att den första tiden kantades av tankar om att jag stod i början av slutet. Året som följde efter jag blev diagnosticerad med hjärntumör satt så hårt att jag senare förstod att jag utvecklat ptsd (posttraumatiskt stressyndrom). Jag var och är ingen naturlig talang på tuffa levnad villkor. Jag har det bra i dag, mer än bra de fle ta dagar och det har inte kommit av sig själv. Jag har jobbat mig igenom det här och att ändra mindset blev min räddning. Det är jag som bestämmer, inte diagnosen. Emma började jobba med att lära sig vara i nuet under samtalsterapi. Hon köpte hund, åt mat som stärkte kroppen och såg till att få mycket sömn. Hon blev medveten om vilka tankar hon hade och lärde sig att separera dem från verkliga fakta. Sakta programmerade hon hjärnan att påverka det hon kan och lämna resten. Att aldrig ta ut något i förtid och bli vän med ovissheten. – Ingen vet något om framtiden men jag har inget att sätta upp mot min morgondag. Jag blev vän med ovissheten och håller mina tankar i nuet. Statistiken säger att man inte blir frisk från min sjukdom – men

statistik är för mig helt oväsentligt. Det säger ingenting om mig som individ i denna situation utan någonting om en grupp. At the end of the day handlar det ändå bara om att hamna på rätt sida de siffrorna och d t vet vi inte vilka som gör förrän vi ändå är framme. Jag lever nu och det enda ansvar jag har är att se till att jag har det så bra som jag bara kan just nu.

F

ör några år sedan testade Emma mindfulness. Hon blev fast direkt och fick y terligare redskap för att behålla sitt fokus i nuet. Hon utbildade sig till instruktör och har sedan dess drivits av motivationen att minska lidande hos andra genom att visa att man kan ta makten över sitt liv och mående oavsett situation. – Jag väljer hur mitt liv är. Jag kanske drabbas av det här, men är inget offe . Jag väljer hur jag förhåller mig till det och hur jag tänker kring det. Mindfulness är ett sätt för mig att gå från offer till a t göra aktiva val. Jag är glad och lycklig och får ofta kommentarer i exempelvis sociala medier att någon önskar den vore lika stark som jag. Jag har kommit till den här nivån för att jag tagit till mig och använt de redskap som finns för a t träna hjärnan. Det är inte talang det handlar om. Träna din hjärna som du tränar dina muskler och du kan fixa vad än du tår inför. Min räddning är mitt mindset – jag bestämmer, inte cancern. SOMMAREN 2022

15

2022-05-18 11:17:45

PORTRÄTTET

Andreas Norlén, riksdagens talman:

Tron är ett ­ankare i tillvaron Talmannen Andreas Norlén har ett av Sveriges fina te ämbeten. ­Samtidigt är han upptagen småbarnspappa. Trots det är tålamod och en känsla för rättvisa något han är känd för – och för fi amöten så klart. Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin

”

»Förra »  sommaren var Andreas Norlén på loppis med sonen Henry och köpte böcker. Damen de handlade av kommenterade att hon noga följde regeringsdramat på teve, när lillgrabben avbröt och sa att ”Jag ska berätta en sak för dig, och det är att när talmannen har talat så kan man sluta lyssna, för det är bara honom man vill höra.” Damen såg lite undrande ut, Andreas avslutade affären och skyndade vidare – Det visade sig senare att en gång när mamma Helena och Henry skulle gå ut och leka, så hade hon sagt att ”vänta lite, jag ska bara höra vad pappa säger här på teve, det är bara honom jag vill höra, sen kan vi gå ut igen”, skrattar Andreas Norlén.

ag har varit lugn sedan jag J var barn, vilket kan bottna i en trygghet jag fått med mig.

16

Vi möter talmannen kring ett gigantiskt bord i den så kallade talmanskonferensen, som ligger vägg i vägg med hans kontor i riksdagen – som i sin tur roligt nog ligger vägg i vägg med det som är hans ”riktiga” arbetsrum, där högarna med papper och de utströdda pennorna finns (pu t, mannen är mänsklig). Men det är i talmanskonferensen han tar emot utländska

höjdare, som Tysklands president och kungen av Spanien. Längs med väggarna står vackra blå skinnband med riksdagsprotokoll. – Huset tillhörde tidigare Riksbanken, och vi tror att man ställde ut myntsamlingen i det här rummet, berättar han. Andreas Norléns historiska intresse får mycket näring här, och han visar sig vara full av historier. Han berättar om tidigare talmän, och hur en medlem av kungafamiljen på 1700-talet lämnade in en klocka i pant till Riksbanken. Den löstes aldrig ut, utan står på hans kontor och går. – Urverket kommer från London och måste dras upp en gång i veckan, som tur är kan man ställa in det på ”silent.” Men klockan kan användas som en påminnelse om att det är viktigt att betala sina skulder, påpekar han. NÄR ANDREAS NORLÉN valdes till talman hösten 2018 var han ett ganska okänt namn. Talmansuppdraget är det näst fina te i rang i Sverige, efter kungen och före statsministern. Han var tidigare en stridbar moderat som ivrigt slogs för sina ståndpunkter, och trodde kanske att han skulle sakna det, men det nya jobbet visade sig vara än mer utmanande. För samma höst skulle det ta 134 dagar, sju talmansrundor och hot om nyval för att få ihop en regering.

»

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 16

2022-05-18 11:17:51

I det här rummet har mycket sagts i förtroende. Det var här de numer berömda kafferepen och regeringssamtalen med okuvliga partiledare pågick.

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 17

17

2022-05-18 11:18:01

PORTRÄTTET »

Den hösten kom Andreas Norlén också att bli folkkär – för sina fikam ten, sin fallenhet för att citera poeter som Karin Boye och Johan Ludvig Runeberg, och sina pedagogiska förklaringar av hur landet fungerar. Han blev också känd för sitt tålamod och sin känsla för rättvisa. – Jag har varit lugn sedan jag var barn, vilket kan bottna i en trygghet jag fått med mig. Sedan försöker jag ge mig själv tid att refle tera innan jag agerar. Jag strävar efter att vara omtänksam, genomtänkt och att göra det jag bedömer är det rätta i varje situation. Om jag lyckas eller inte får andra bedöma.

3

dikter från själen – talmannen tipsar »» Döden betyder ingenting av Henry Scott Holland. 2020 bjöd

­ rkebiskopen in till en minnesgudstjänst för att hedra pandemins offer, ä då höll jag ett tal där jag läste delar av den dikten. »» En vänlig grönskas rika dräkt, särskilt vers 4 och 5. Sommarpsalm med text av von Carl David von Wirsen. »» The hill we climb av Amanda Gorman. Dikten som lästes vid Bidens ­presidentinstallation.

Foto: AP/TT

Och vad gör dig heligt förbannad?

– Jag blir sällan riktigt arg. Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen, vilken jag påminns om ibland, som när vi nyligen mindes såväl Emerich Roths som Fadime Sahindals bortgång. Andreas Norlén växte upp som ensambarn i östgötska Ödeshög, där han också var med i scouterna. Redan som barn var han något av en estradör, ”man måste nog ha det i sig för att bli politiker.” Föräldrarna skiljde sig när Andreas Norlén var 12 år, varefter han bodde med sin mamma, numera tidningsdrottning.

”

ag blir sällan riktigt arg. J Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen.

– Mamma har präglat mig i hög grad. Hon lärde mig mycket om arbetsmoral, att man ska göra rätt för sig och anstränga sig så att saker blir bra. Pappa, som är ekonom, lärde mig vikten av att ha ordning och reda på sin ekonomi. Nu låter allt det här väldigt lutherskt, haha, men vi har haft mycket roligt tillsammans också. När kom tron in i ditt liv?

– Det är svårt att sätta fingr t på en exakt tidpunkt, men jag skulle säga att det var när jag konfirmerad mig. Det var betydligt vanligare att konfirmera sig p 1980-talet, nästan alla i klassen deltog, men jag var en av dem som tyckte att det var intressant och utvecklande att fundera över livets stora frågor. Så tron kommer alltså inte hemifrån?

– Nej, inte på det sättet. Han är medlem i Svenska kyrkan, och säger att han är ”en av de medlemmar som faktiskt tror på budskapet.” Men han understryker att han av olika skäl alltid har varit ganska privat med den här typen av frågor – privat med sin tro. – Tron är ett ankare i tillvaron, en vardagstrygghet och naturlig del av mitt liv, som jag inte har grubblat särskilt mycket över. Hur tar den sig uttryck?

– Framförallt i form av bön, det är ett bra sätt att refle tera på. Jag är ingen flitig gud tjänstbesökare, 18

KORT OM...

Andreas Norlén Ålder: 48. Familj: Hustrun Helena, sonen Henry, 5 och katten Bessie. Bor: Norrköping. Gör: Riksdagens talman. Bakgrund: Tog juristexamen vid Stockholms universitet 2000, och blev doktor i affärsjuridik vid Linköpings universitet 2004.

inte för att jag har något emot gudstjänster, utan mer för att vi har ett litet barn hemma. Det är mycket annat som behöver göras, och tiden räcker inte alltid till. Han tror också att andlighet har en viktig roll att spela även i dagens samhälle. – Det brukar sägas att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, men jag tror att människor överallt och i alla tider har refle terat över de existentiella frågorna: Vad är meningen med livet? Varför är vi här? Hur kan vi se skillnad mellan gott och ont? Jag tror att de frågorna är viktiga än i dag, sedan kan det skilja hur man söker svaren. DEN ANDRA TRYGGA grundstenen i hans liv är den egna

lilla familjen, trion hemma i Norrköping. De kom in ganska sent i hans liv. Andreas Norlén blev sambo vid 38. – Jag hade ganska mycket att göra under ett antal år av mitt liv. Nu är jag glad för att jag väntade, för annars hade jag ju inte träffat ju t Helena. Kärleken är uppenbar när hustrun kommer på tal. Paret träffades via nät t och pratade i telefon fler gånger innan de till slut sågs. Det blev en ganska dråplig dejt, vilket han berättade om i Söndagsintervjun i P1. De träffades i Nässj , mitt emellan deras respektive hemorter, där den romantiska italienska restaurang han trodde sig ha bokat bord på visade sig vara ett pizzahak, bara för att efter middagen hamna mitt i ett EPA-traktor-rally. Men det hindrade inte förälskelsen. – Vi kände tidigt att vi hade en särskild samhörighet, vilket också bekräftades när vi träffades för ta gången. Hon är en väldigt kärleksfull person, med stor humor. Vi känner till Andreas Norlén som talman, men hans vardagsliv vet vi ganska lite om, förutom att han ibland lägger upp mat-bilder på Instagram. – Helena lagar nästan all mat, och ibland säger hon att jag inte ens vet vad en dammsugare är, men det kan härmed dementeras för dammsugare är en av mina favoriter, skojar han och håller upp en grön kaka för fotografen. – När Helena lagar mat så leker jag gärna med ­Henry. Vi har väldigt roligt ihop, och jag är ganska bra på att göra olika röster och roller. Just nu är han inne på dinosaurier, säger Andreas och börjar ­berätta om quetzalcoatlus, den största flygand ­varelsen som funnits på jorden, stor som ett stridsflygplan

SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 18

2022-05-18 11:18:02

Anders Norlén strävar efter att göra det han bedömer är det rätta i varje situation. ”Om jag lyckas eller inte får andra bedöma”, säger han.

Du har tidigare både skrivit och pratat om familjen som en grundläggande byggsten i samhället, och vikten av att hålla ihop äktenskapet. Berätta.

– Här måste jag börja med att säga att jag verkligen inte vill recensera hur andra människor väljer att leva sina liv, och att det finns många tillfällen då d t är rätt och rimligt att gå skilda vägar. Men min poäng är att har man valt att gifta sig, så har man också sagt att det vi har tillsammans är värdefullt och värt att kämpa för. Livet är jobbigt ibland, man möter både yttre påfrestningar och inre slitningar, och då tror jag det är viktigt att man inte ger upp för lätt utan går tillbaka och tänker på det som gjorde att man en gång valde att gifta sig, säger han och tillägger: – Jag vill verkligen kämpa för mitt äktenskap med Helena, och ser framför mig att vi ska leva tillsammans resten av livet eftersom hon är den person jag älskar. Och vad är din svaghet som förälder?

– Jag kan vara lite för snäll och ge efter för lätt. Henry är duktig på att argumentera för sin sak, vilket i grunden är positivt, och jag är övertalningsbar om det finns oda argument. En gång frågade han sin mamma om hon kom ihåg att hon lovat honom en glass varje dag hela veckan. När hon svarade ”nej”, sa han ”men du har ju ganska dåligt minne.” Det argumentet flög dock inte ri tigt. Så vad är mest tålamodsprövande, en utdragen ­regeringsbildning eller en trotsig femåring?

– Jag vill inte dra den jämförelsen för långt, men under regeringsbildningen blev jag aldrig så irriterad att jag tappade humöret. Det har jag gjort som pappa vid enstaka tillfällen. Ja, även om han innehar har ett av landets fina te uppdrag, så är det tydligt när han pratar om familjen att livets fina te uppdrag ändå att följa en liten människas utveckling. – Men Henry har också lärt mig om livet. Jag hoppas och tror att jag varit en hänsynsfull människa även tidigare, men det blir på en helt annan nivå när du får en person som är beroende av dig.

­Fikamötena under de utdragna talmansrundorna 2018 ­gjorde ­Andreas Norlén folkkär. Dammsugaren är en av hans favoriter på kakfatet.

Du bor i Norrköping, jobbar i Stockholm och har en del kvällsuppdrag därtill – allt detta under småbarnsåren som kan vara stressiga som de här. Så vad gör ni för att hålla i kärleken?

– Det viktigaste vi gör är att prata. Vi försöker sitta ner och prata varje dag, bara hon och jag. Jag tror det är viktigt att man tar sig tid att vara vuxna tillsammans även när man har barn. Sedan har vi väldigt roligt tillsammans och skrattar ofta. Det är också något som binder oss samman. Innan vi avrundar måste vi ta upp det faktum att det är valår igen. Tillbaka där han började som talman alltså. Så vad ser han fram emot och bävar inför nu? – Vi har ett delvis nytt politiskt landskap, och jag tror att både media och väljarna under valrörelsen kommer att vilja veta hur partierna och partiledarna ser på regeringsfrågan, vilka alternativ man förordar. Så den här gången kommer partiledarna att vara mer förberedda när det blir dags för samtal, säger han och tillägger: – Sedan är det inte säkert att jag får leda de samtalen. Det första en nyvald riksdag gör är att välja sig en talman, den sittande eller någon annan. SOMMAREN 2022

22am322_portrettet_28952.indd 19

19

2022-05-18 11:18:16

LIVSBERÄTTELSEN

Familj på flykt Den 12 februari i år kom Ivan Sovych till Sverige för att jobba som takläggare. Tolv dagar senare invaderade Ryssland hans hemland Ukraina. Kvar där fanns frun Iryna och deras femåriga dotter Victoria. Text: Sofie alodimos Foto: Mikael M Johansson

”

»Jag »  träffar van, Iryna och lilla Victoria utanför domkyrkan i Strängnäs. Solen värmer, kyrkklockorna klämtar och Victoria har spring i benen. Strängnäs är familjens hemstad nu. Det är här de har landat när oron hemma i Ukraina är för stor. De bor tillfälligt hos vänner och letar efter något mer långvarigt. För än så länge vet de inte hur länge de blir kvar i Sverige. Konfli ten mellan länderna hade pågått i åtta år när Ryssland invaderade Ukraina. Mamma Iryna och femåriga Victoria levde då som en helt vanlig familj i staden Ternopil i Ukraina. Pappa Ivan var

tillfälligt i Sverige och jobbade, som han gjort så många gånger förut. Men att vara åtskilda när kriget kom var något nytt. – Jag var väldigt rädd. Jag var ju aldrig under någon attack, men jag förstod att det var krig, människor dog. Det var galet! Och min familj var kvar i landet, säger Ivan Sovych. BILKÖERNA UT UR Ukraina var

milslånga och för att ta sig från Ternopil tog det många timmar. Ivan ville förenas med sin familj, men rådde dem att stanna lite till. – De första dagarna var fruktansvärda. Min familj var kvar

e första dagarna var fruktansvärda. Min D familj var kvar i Ukraina och Ryssland började attackera.

20

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 20

2022-05-18 11:17:34

Pappa och dotter kan leka i solen igen efter att ha återförenats i Sverige.

i Ukraina och Ryssland började attackera i nästan alla städer runt om i landet. Vi var så rädda. Men jag sa att det inte var någon idé att fly ju t då. Det var köer på 36 timmar för att komma ut ur städerna och min fru hade ingen bil. Det skulle krävas en enorm styrka och vara väldigt farligt för henne och min dotter att fly ju t då. Det sattes in direktbussar mellan Ternopil och Krakow och tillsammans flydde Iryna oc Victoria till Polen för att ta sig vidare till Sverige. Ivan mötte upp i Krakow och därifrån flög de til Malmö, tog tåget till Norrköping och sedan vidare till Strängnäs. Familjen känner sig trygg i Sverige. Men det finns en längtan he och det är en avvägning för Ivan. – För mig är det tufft a t se vad som pågår. Mitt hjärta blöder! Å ena sidan vill jag stanna med min familj här, å andra sidan vill jag åka till Ukraina och hjälpa på något vis. Jag frågar mig själv ”vad kan jag göra?”

Iryna, Ivan och Victoria Sovych har funnit en ­fristad i Strängnäs efter att kriget bröt ut i Ukraina.

NÄR VI SES den här dagen i slutet

av april hoppas Ivan att kriget ska ta slut inom kort. Han pratar om att antingen Ryssland eller Ukraina kommer vinna striderna i Donbas och efter det kanske det kan lugna sig, trots att konfli ten kommer att finnas kva . Då kanske de kan åka hem igen. Och han tänker då att han kan hjälpa till att bygga upp sitt hemland på nytt. – Alla med militär erfarenhet ska ut i krig . Jag har inte militär erfarenhet så jag stannar kvar i Sverige. Men jag har två händer, så om jag kommer till Ukrai-

na så kommer jag nog också få ett vapen i min hand.Men om kriget slutar så kommer vi behöva många människor som jobbar på plats med att bygga upp landet igen. Mura väggar, rengöra och så vidare. När jag pratar med Ivan så pratar vi på engelska, men ibland skiftar han över till svenska. Hans modersmål är ukrainska, men han pratar också ryska. – Jag har aldrig studerat ryska men kan prata det flytande. ag föddes 1984 och då var tv-program, filmer och musik på rysk för Ukraina tillhörde Sovjetunionen. Det mesta var på ryska, så jag lärde mig. För honom är det både en positiv och en negativ kunskap. – Vissa politiker säger att vi är som samma land, Ryssland och Ukraina, för att vi har ett gemen-

PRATA KRIG MED BARN »» Rädda barnen har tagit fram en checklista för

hur man på bästa sätt pratar med barnen om kriget i Ukraina. Den handlar om att ta barnen på allvar, att vara lugn och konkret, att ge hoppfull information, att prata om vikten av att man inte ska tro på allt man ser och läser i sociala medier och att inte ha vuxna samtal om kriget inför barnen. »» Mustafas mustascher – flykten från landet av sand är en bilderbok för barn mellan 6 och 9 år och ett enkelt sätt att prata med barn om krig. Mustafas mustascher, handlar om musen Mustafa i Landet av sand som måste fly för att landet

blir ockuperat. Den grundar sig i Naeef Almezels berättelse om hans flykt från Syrien. »» På svt’s Lilla aktuellt förklaras pedagogiskt och bra vad som händer i Ukraina och varför. Man pratar om krig utan att skrämmas, men svarar tydligt på barnens oro och tankar. »» Kry.se har en enkel sida om att prata om krig med barn. De trycker på att ärligheten är viktig och att validering av barnens känslor och oro är nödvändig.

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 21

21

2022-05-18 11:17:37

LIVSBERÄTTELSEN

”Hon är aldrig rädd för något, min ­dotter”, säger Ivan Sovych om femåriga Victoria.

”

ena sidan vill jag stanna med min familj Å här, å andra sidan vill jag åka till Ukraina och hjälpa på något vis.

»

samt språk. Men det är inte sant. Det är som att man skulle säga att du och jag kom från samma land för att vi just nu kommunicerar på engelska. Men det är ju inte sant! Den sortens propaganda påverkar vissa i Europa och det är inte lätt att förstå om man inte har hela historien. IVAN ÄR TACKSAM för att så många

länder i Europa hjälper Ukraina att kämpa mot Rysslands attacker så att landet kan jobba för att åter igen få fred. – Många länder i Europa vet hur det är. Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Polen och alla länder runt Ryssland vet hur det är i Ryssland och hur det är att kämpa för frihet. Även många unga ryssar tycker att det som sker nu är fel. De skäms över det som händer.

22

I ryska medier påstår man att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är nazist, nationalist och fascist. Och Ivan har träffat rys ar i Sverige som också tror på den missinformationen. De anser att Zelenskyj ska ge sig och gå med på Vladimir Putins villkor. – Det som Putin har gjort är katastrofalt. Han har förstört ländernas relation för all framtid. Men jag hoppas att det blir bättre för våra barn. Och jag hoppas att vi kan lämna under fred. Men vi vill lämna på våra egna villkor. Kvar i Ukraina är Ivans och Irynas föräldrar och syskon. Det är oroande och viljan att hjälpa dem är stor. Samtidigt så är det för tillfället lugnt på de platser i landet där de bor. Och det lugnar något. – Krig är alltid kris, död och

Saknaden ­efter hemlandet är stor, kvar i Ukraina finns Irynas föräldrar och syskon.

förstörelse. Inget gott händer av krig. Men nu är det såhär och vi har inget val. Det är för sent att gå tillbaka till hur det var innan, säger Ivan. DET ÄR INGEN slump att jag träffa familjen Sovych utanför Strängnäs domkyrka. Det är en kristen familj och de känner sig hemma i församlingens gudstjänster och har fått ett fint bem tande över kaff och lek i församlingslokalen. – Kyrkan är speciell för mig och Svenska kyrkans predikningar påminner mycket om upplägget i Nyapostliska kyrkan, som jag tillhör, säger Ivan. Vi avbryts i vårt samtal då Victoria har hittat en humla, som har landat på marken framför oss. Hon pratar med den och börjar klappa den. Ivan ser på henne och skrattar. – Hon är aldrig rädd för något, min dotter.

SOMMAREN 2022

22am322_inblick_28953.indd 22

2022-05-18 11:17:42

HÅLLBARHET

SKAMFYLLT RESVAL Flyg skapar klimatskuld

Det värsta vi kan göra per timme, när det gäller klimatet, är att sitta i ett flygplan berä tar Mats Björsell. – Att flyga är tt väldigt effe tivt sätt att använda sin tid om man vill lägga den på att sabba klimatet. Flyger du 200 mil på två timmar, till södra Europa, så har du egentligen förbrukat ditt klimatutrymme för det året. Om man tänker på att vi ska ner på kanske ett ton koldioxid per person och år. Vad krävs då för att komma dit?

När pandemin lättar och solen lockar börjar många av oss att planera semestrar utomlands. Vi längtar efter varma stränder och kaffe på uteserveringar i sydeuropeiska städer. Samtidigt vet vi att miljön inte mår bra av ännu en flygresa. Men ska ansvaret för att minska utsläppen verkligen ligga på oss, som privatpersoner?

– Man får lite olika svar beroende på vem man pratar med, även om den man frågar jobbar med klimatfrågor. Men jag tror att de allra fle ta är med på att man måste jobba gemensamt. Staten ska genom olika styrmedel påverka det här men individer har också ett ansvar, säger Mats Björsell, som är miljöekonom på Naturvårdsverket. INNAN PANDEMIN VAR 80 procent av vårt flygande privatresor oc 20 procent arbetsrelaterade. Mats Björsell tror nu att skillnaden är ännu större, eftersom man under de 2,5 senaste åren har lärt sig att det går alldeles utmärkt att hålla digitala möten. – Man kan säga att 80 procent av världens befolkning aldrig har suttit i ett flygplan. De som fl er en gång vart femte år ska inte ha dåligt samvete för det. Men det finns en väldigt liten grup , som

”

En enda flygresa till södra Europa förbrukar ditt klimatutrymme för ett år. FOTO: GETTY

har gott om pengar och tycker att det är jättekul att flyga till London Rom och så vidare över en långhelg och gör det en gång i månaden eller varannan vecka. Det finns absurda e empel på det här. Och de bygger naturligtvis upp en enorm klimatskuld.

tt flyga är ett väldigt effektivt sätt A att använda sin tid om man vill lägga den på att sabba klimatet.

22am322_hallbarhet_28954.indd 23

VISSTE DU ATT…

»» Företaget

Heart aerospace i Göteborg utvecklar elfl gplan. 2026 lanserar de sitt fl gplan ES-19. Det rymmer 19 passagerare och kommer kunna fl ga 400 kilometer.

– En ökad insikt om klimatförändringarna. Man vet att det är allvarligt men man har inte förstått hur allvarligt. Så är det i ännu högre grad i de fle ta andra länder, vilket inte är konstigt. Tar du de fattiga delarna av världen så har de de dagliga problemen att försöka lösa, säger Mats. Om vi enbart tittar på CO2 så är fly ets utsläpp globalt cirka tre procent. Men Mats Björsell berättar att den totala klimatpåverkan är större än så och det beror på något som kallas höghöjdseffe ten, som sker när man släpper ut avgaser på över 9 000 meter. De avgaserna ger en ökad klimatpåverkan, framförallt genom kondensdimmorna. – Det bildas ett värmande moln, ett täcke som gör att vi kan räkna med att klimatpåverkan är dubbelt så stor. Det gör att påverkan i dag från fly et är kanske sex procent av den total klimatpåverkan. På sätt och vis är det bra, för det gör det enkelt att halvera de verkliga klimateffe terna. MÅNGA HOPPAS ATT tekniken ska göra att vi kan fortsätta flyga i samma takt. Men tekniken går inte lika snabbt framåt som miljöpåverkan går utför. I flygbranschen förlita man sig på biodrivmedel för att komma ifrån koldioxid­utsläppen. Men det är inte tillräckligt. Det Mats Björsell nu hoppas på är att det ska forskas mer på förnybara bränslen, som elektrobränslen eller vätgasflyg, och p ny teknik. Och det är på gång, även om det går långsamt.

Sofi Kalodimos SOMMAREN 2022

23

2022-05-18 11:17:35

5

BOKTIPSET

BÖCKER MED BRIST PÅ VALFRIHET

Med karaktärer som ofrivilligt hamnar på platser i livet och ­världen tar dessa boktips oss med i berättelser om att inte ha några val. Text: Sofie alodimos

Löpa varg Kerstin Ekman Albert Bonniers Förlag

VISSTE DU ATT…

»» Enligt Nuckans hjärtespalt Malin Lindroth Norstedts

»Nuckan »  går in som rådgivare till tidningarnas relations- och frågespalter. Hon svarar på frågor om att återfå gamla kärleksrelationer, om svek, sexuella besvikelser och svartsjuka. Och hon gör det i rollen som den ofrivilliga nuckan, den som inte haft valet, men ändå hamnat i ensamhet. Svaren blir annorlunda än i relationscoachernas och sexologernas frågespalter. Nuckans svar är rakare, rappare och med en annan ingång. Intentionen är att frångå tvåsamhetsnormen, men effe ten blir för mig något annat. I varje svar läser jag mellan raderna ord av bitterhet och överlägsenhet. Malin Lindroth fick tt stort genomslag med boken Nuckan, där hon lyfte ordet nucka och gjorde det starkt och självständigt. I denna fristående uppföljare ser man också det tunga och negativa med att leva i ensamhet.

­ iftarens guide L till galaxen så är en handduk det mest användbara objektet för en galaktisk liftare. Den fungerar både värmande, som sköld och som vapen.

Liftarens guide till galaxen Douglas Adams B Wahlströms

»Den »  brittiska mannen Arthur Dents hus ska rivas eftersom man på platsen ska bygga en genomfartsled. Han är förkrossad, men övertalas ändå av sin vän Ford Prefect att följa med på puben. Väl där meddelar Ford Prefect att jordens undergång bara är några minuter bort och att han själv är en utomjording som ska hjälpa Arthur att lämna jorden innan det är för sent. Tillsammans beger dig sig ut på ett äventyr i rymden där de träffar trevliga och fula vogoner, galaxens president Zaphod Beeblebrox och där Arthur får veta att människan bara var den tredje smartaste varelsen på planeten jorden. Liftarens guide till galaxen är den första av sex böcker i den klassiska, humoristiska trilogin av Douglas Adams. 24

»En »  varghane rör sig i skogarna i närheten av Ulf och hans fru Ingas stuga. Ulf har länge varit jaktlagets ledare men nu är han undanskuffad v yngre, starkare och mer jaktgalna män. När han på sin 70-årsdag ser den mäktiga varghanen men gulgrå päls och ljusa ögon så fylls han av en vördnad till djuret och till naturen. Han behåller synen som sin hemlighet och beslutar sig för att se till att djuret ska få leva. Jaktlagets varghat växer när de får veta att vargen strövar omkring i markerna och de beslutar sig för att döda. Löpa varg handlar kanske främst om Ulfs minnen och hans känslor för att åldras. Men också om relationen till frun Inga och till naturen.

Små dygder Natalia Ginzburg Albert Bonniers Förlag

»Små »  dygder är elva essäer skrivna mellan 1944 och 1962. De bildar en överblick över Natalia Ginzburgs liv som mamma, vän, hustru och journalist. Läsaren får göra djupdykningar i hennes kärlek till det skrivna ordet och magin i att sätta samman ord för första gången. De tidiga essäerna är skrivna på den italienska landsbygden där författaren levde i exil, från den faschistiska regimen, tillsammans med sin familj. De senare utspelar sig i London där Natalia bodde under några år tillsammans med en extrem hemlängtan. Texterna är mer resonerande och praktiska än filosofiska. en åh vad de är vackra, tänkvärda och poetiska!

Sockerormen Karin Smirnoff Roman Polaris

Karin Smirnoff, författare.

»Agnes »  minns saker från när hon ännu inte kunde gå. Hon minns hur hon och råttan i hörnet delade på smulorna och hur Anitamamman har blivit frisk och kommit hem igen och hur då allting är mycket sämre. Agnes är två år när hon sätter sig vid ett piano och kan spela för första gången. Hon är ett underbarn och för det blir hon straffad v Anita­mamman. Men hon har sin vän Kristian, som också han är ett underbarn. Tillsammans får de lära sig musik av den före detta världsartisten Frank Leide. Han älskar verkligen barn. Men han älskar barn för mycket. Sockerormen handlar om Agnes som far illa genom hela barndomen utan någon möjlighet att ta sig någon annanstans. Men den handlar också om styrkan i vänskap och om kärleken till musiken.

SOMMAREN 2022

22am322_boktipset_28955.indd 24

2022-05-18 11:17:35

PRÄSTEN HAR ORDET

Det finns så många olika vägar att vandra De orden från Lars Winnerbäcks låt Elden är ­ ågonting som jag själv relaterar till. Då jag under n fyra års tid på gymnasiet i Falun och gesällskola i Silkeborg gick i tron om att jag skulle bli billackerare. Jag kunde inte fortsätta på den banan på grund av min astma. Jag hade valt fel och det var superjobbigt, men livet blev oändligt mycket bättre efter det, då jag fick välja om

Jag har i två års tid vandrat runt i korridorer och besökt klasser på gymnasieskolorna här i Örnsköldsvik. Trots att jag började mitt arbete mitt under pandemin, så har jag lyckats möta många ungdomar och fått förmånen att lyssna till deras funderingar.

Mycket i livet kretsar kring vilka val vi gör. Vi har en stor frihet men den friheten kräver också en beslutsamhet och det uppfattas inte sällan som ett stort ansvar. Det rör sig faktiskt både om stort och smått – Vilka produkter ska jag konsumera? – Vilka fritidsintressen ska jag ha? – Vilken skola ska jag gå på? – Vilken utbildning ska jag välja? – Vilket parti ska jag rösta på? Samhället ställer stora krav på att jag ska välja rätt, men hur ska jag veta vad som är rätt när det finns å många olika röster att lyssna till och möjliga vägar att vandra? Många ungdomar och unga vuxna är i dag rädda för att gå miste om någonting som skulle kunna vara mycket bättre. ”Fomo” (fear of missing out) som det kallas för. Det är ett fenomen som har stort genomslag i dag men jag tror det har existerat i olika former genom alla tider. Detta gör det extra svårt att välja, och ibland blir det fel. Ibland förändras livet och det som var rätt i fjol ka kännas helt fel i dag.

DET ÄR EN lärdom som jag mer än

I korridorerna kan ett eller annat livsråd delas ut. Foto: CHARLOTTE NORDIN

JAG BRUKAR SÄGA att det inte är så farligt att välja fel.

Ibland väljer vi fel, men då är det helt okej att ändra sig för att sedan välja igen. Det kan vara tungt och jobbigt men det är också en lärdom om dig själv, om livet och om vägen framåt. “Ja, det var inte bättre förr, men det ska bli bättre framöver. Å någonstans har man iallafall kommit, om man vet vad man behöver.“

22am3224_kronika_29446.indd 25

gärna delar med mig av, om tillfälle ges. Det är inte alltid elever vill eller behöver något snusförnuftigt råd om ”livets stora val” från någon ”kyrkgubbe” på skolan. Nej, skoloch studentprästens viktigaste uppgift är faktiskt inte att prata, det är att lyssna, förstå och känna med eleverna och vara en trygg medvandrare. Ingen vet egentligen vart livet tar oss eller när vi kommer behöva välja om och om och om igen. Jag skulle säga att livets svåra val blir lättare om man själv tror att det kommer gå bra. Det kan vara svårt på egen hand men någonting som jag vet hjälper, är att ha en tro. Tron på att det finns en tor och mäktig kraft i världen som vill dig väl. Du är älskad och värdefull för att du är du, inte på grund av vilka val du gjort i livet eller hur duktig du är på olika saker. Daniel Gilberg

skol- och studentpräst

”

ivets svåra val blir lättare om man L själv tror att det kommer gå bra. SOMMAREN 2022

25

2022-05-18 12:39:43

KYRKOGÅRD VAD? I kommande nummer av denna ­tidning kommer vi presentera våra sex kyrkogårdar inom Örnsköldsviks norra pastorat. Först ut: Trehörningsjö ­kyrkogård.

Nordlig skönhet vid sjön Många menar att Trehörningsjö kyrkogård kanske är den vackraste kyrkogården inom pastoratet med kyrka och kyrkogård placerad i söderläge och med utsikt över Inre Lemesjön.

»Trehörningsjö »  kyrkogård är inte bara pastoratets till ytan minsta kyrkogård utan även vår nordligaste, med mindre än en mil till Västerbottensgränsen i norr. Det som är unikt för just Trehörningsjö kyrkogård är flera aker men klart är att alla de sandgravar som omger kyrkan i alla väderstreck sticker ut. Vad har stränderna i Bali gemensamt med kyrkogården i Trehörningsjö? Till skillnad från många andra grusgravar har i Trehörningsjö ett fin ornigt grus lagts ut på gravarna, en följsam sand som genom åren har skapat möjlighet till kreativitet hos kyrko26

Trehörningsjö kyrkogård som kan räknas som den mest rofyllda av pastoratets kyrkogårdar.

gårdsvaktmästarna i samband med ogräsrensning. I det fina grus t, för att inte säga sanden, har generationer av kyrkogårdsvaktmästare och gravrättsinnehavare satt en ära i att med gruskrattor randa och skapa individuella mönster och former för varje gravplats på kyrkogården. Antalet mönster och former är på denna kyrkogård oändliga men en ny nivå på krattandet gjordes under några år i mitten på 2010-talet när en kyrkogårdsarbetare med ursprung från Sydostasien var anställd på kyrkogården. Noggrannheten och de böljande formerna på de krattade sandgravarna kunde även för den fantasilöse föra tankarna till dom krattade stränderna på Bali. PÅ SLUTET AV 1800-talet hände en stor sak i Trehörningsjö som

kom att påverka inte bara kyrkogården utan hela bygden än i dag. Landets norra delar var i stort behov av pålitlig infrastruktur och behovet att transportera både material och befolkning genom de norra delarna var påtaglig. Stambanan genom övre Norrland, som sträckan mellan Bräcke och Boden, invigdes 1894 och drogs genom Trehörningsjö socken. Järnvägsstationen i Trehörningsjö anlades cirka tre kilometer från kyrkan och dåvarande Kyrkbyn. Tågbanan innebar nya möjligheter och arbete och byn växte upp kring den nya järnvägsstationen. KVAR UTE PÅ sitt söderläge vid Inre

Lemesjön ligger kyrkan och kyrkogården kvar, vilket utgör ytterligare en unik del med Trehörningsjö kyrkogård, som i all sin ensamhet inte bara är vackrast utan även kan

SOMMAREN 2022

22am3224_uppslag_29448.indd 26

2022-05-18 12:28:59

Ann-Sofie Karlsson Ågren, Marie Edström, Jonas Strandberg och Peter Granstedt vid bandklippningen.

Kyrkogårdsbyggnad i Arnäs är nu invigd »Under »  det senaste året har ett nytt hus byggds för förvaring av kistor och urnor i väntan på begravning och gravsättning. Byggnaden rymmer även en offentlig toal tt och en kyrkogårdsexpedition som förväntas öka servicen till kyrkogårdens besökare. Byggnadens arkitektur och formspråk är hämtat från de kyrkstallar som stod placerade utefter samma väg under flera hundra å . Vid invigningen klipptes bandet av Jonas Strandberg, före detta kyrkorådsordförande. Vid sin sida har han kyrkoherde Marie Edström, vaktmästare Peter Granstedt och Ann-Sofie arlsson Ågren, pastoratets nya kyrkorådsordförande.

räknas som den mest rofyllda av pastoratets kyrkogårdar. KYRKOGÅRDEN I TREHÖRNINGSJÖ inne-

har plats för cirka 1 900 gravsatta och har genom åren byggts ut i två större etapper. Totalt finn närmare 450 gravstenar på kyrkogården, som sommartid ofta är ett besöksmål för både släktforskare och återvändare. År 2016 anlades en askgravplats på östra delen av kyrkogården vilket gör att det nu finns t talt fyra gravskick att tillgå: kistgrav,

urngrav, minneslund och askgravplats. De skiljer sig åt på flera ätt, om dessa kan vår arbetsledare på plats Hans Högberg berätta mer

om. I nästa nummer av denna tidning går vi vidare i vår presentation av pastoratets kyrkogårdar och då vill vi gärna att ni stiftar bekantskap med Grundsunda kyrkogård.

Jonny Engström

kyrkogård- och fastighetschef

!

VISSTE DU ATT

»» Under sommaren dammsuger vi kyrkogården.Nej, inte riktigt men maskinen ser faktiskt ut som en dammsugare. Skillnaden är att ur damsugarmunstycket droppar nästintill kokande vatten ut. Maskinen köptes in under våren och ska användas på grusgångar och grusgravar och förhindra att ogräs sprider sig.

VATTEN PÅ VÅRA KYRKOGÅRDAR »» Inför vårplanteringen på gravarna kom många frågor

om när vattnet på kyrkogårdarna slås på. – Det beror på tjälen i backen och temperaturen, och de är som bekant olika från år till år, säger Robert Bohman, kyrkogårdsvaktmästare på Arnäs kyrkogård. – Vi försöker slå på vatten till kyrkogården så fort det inte finns en frostrisk, och vi stänger sommarvattnet på hösten när första frosten kommit till Arnäs. Förutsättningarna för när tjälen gått ur backen är olika för de olika kyrkogårdarna, är du osäker när vattnet är i gång på er kyrkogård är du välkommen att ringa och höra dig för hos vaktmästarna. SOMMAREN 2022

22am3224_uppslag_29448.indd 27

27

2022-05-18 12:29:03

DOP

Att välja dopet 27 augusti

»» Vi bjuder in

till dop – allt är förberett. En dag där du utan massa praktiska förberedelser kan låta döpa dig eller ditt barn i Arnäs kyrka. Vi ordnar präst, musiker och fika. »» Läs mer på svenskakyrkan.se/ ornskoldsviknorra eller ring pastorsexpeditionen,

28

Dopet är en fin t adition som kan samla familj, släkt och vänner. Men det är också ett tillfälle då barnet får ett löfte från Gud om att Gud har omsorg om barnet, alla dagar, vad som än händer. »Att »  få barn är stort. Du som just har fått barn kan känna glädje och kärlek, men också ansvar och kanske oro. Dopet är ett tillfälle att välkomna ditt barn till livet. Det är en högtid där glädje, förväntan och oro ryms. Det är ett speciellt tillfälle när barnets hela liv lyfts fram, både det vi känner till och det vi inte kan veta något om. På grund av covid har dopet kanske inte blivit av, vi har inte fått samla släkt och vänner och då har det inte känts lika roligt. Barnet har blivit större och nu kanske har det kommit syskon. Det finns in en åldersgräns för dop, men vanligast för barn är att de döps när de är mellan 3 och 6 månader. Anledningen till att barn vanligtvis döps i den här åldern är huvudsakligen praktiska. Barnet är vant vid att hållas i famnen, det är oftast inte för tungt och det är ofta nu den ärvda dopklänningen passar. Det finns många val a t göra. Här går vi igenom några av dem.

Plats

Dopet innebär många val. Det kan handla om musik och texter som ska läsas ­eller vilken bön du tycker passar er. Foto: KRISTIN LINDELL

»De »  fle ta barn döps i kyrkan, men det är också möjligt att hålla dopgudstjänsten hemma eller utomhus. Kanske vid en sjö eller vid havet. Dopklänning

Kalas eller inte

»Av »  tradition döps de fle ta spädbarn i vit dopklänning, men du väljer själv om barnet ska ha vanliga kläder. Dopklänning finn att låna. Den vita dopdräkten uttrycker att alla som döps är jämlika. Att dopklänningen är stor – lång och vid – är en symbol för att barnet kan växa i sin tro.

»En »  del familjer väljer att samla familj, släkt och vänner till ett kalas efter dopet. Andra väljer att inte göra det. Kanske är relationerna inte så enkla, eller så har man inte råd eller lust. Du får alltid låna lokal i församlingshemmet för att ordna dopkalas och det kostar ingenting. Oavsett om ni väljer att ha kalas eller inte, så är ett dop alltid ett dop.

Dopdag

»Börja »  med att välja några olika tänkbara datum och tänk igenom var ni vill ha dopet. Kontakta sedan församlingsexpeditionen för att boka dopet. Var gärna ute i god tid.

Träffa prästen och planera ­tillsammans

»Föräldrar »  och präst brukar ­träffas vid tt tillfälle före dopet. Då går prästen igenom vad som

SOMMAREN 2022

22am3224_kalendarium_29556.indd 26

2022-05-18 12:28:46

Foto: MAGNUS ARONSSON/IKON

DOPKLÄNNINGEN »» Genom tiderna har dopklänningen

händer under dopgudstjänsten. Vissa delar i gudstjänsten är lika för alla dop, medan du kan vara med och utforma andra delar. En fadder kan stötta barnet

»Fadder »  och gudförälder är ­samma sak. En fadder ska vara en förebild för barnet och vara till hands med råd, stöd och uppmuntran. För att vara fadder krävs det bara att man själv är döpt. Det finns in en gräns för hur många faddrar ni får ha, och ni behöver inte ha någon fadder alls om ni inte vill. Om ni väljer att ha fadder så välj någon som ni har stort förtroende för.

Döpa eller inte

»Det »  är upp till föräldrarna om de vill döpa barnet. Man kan ha en stark personlig tro eller en avslappnad relation till kyrkan och religionen, för andra kan dopet handla om att följa en tradition. Det känns tryggt att följa i det fotspår som tidigare generationer lämnat. Barnets dop hänger inte på din tro och du behöver inte ha kunskap om kristen tro eller vara medlem i Svenska kyrkan för att ditt barn ska kunna döpas. Men när ditt barn döps uttrycker du som förälder en vilja att barnet döps och får vara en del av den kristna gemenskapen. Barnet blir också medlem i Svenska kyrkan.

2

TIPS

»» Passa på att

ha ett dubbeldop, om det finns syskon. Ålder spelar ingen roll. Även du som är vuxen kan döpa dig. »» Om ni föräldrar inte redan är gifta kan ni prata med prästen om att gifta er vid samma tillfälle.

ändrat sig mycket. För riktigt länge sedan packades barnet in i en noggrant vävd filt. Sedan blev det mer form på filten, likt en påse, och tillslut blev det en klänning. De första klänningarna var ofta omsydda kläder och hade starka färger och mönster. De kunde vara pyntade med metallsmycken, knappar, band och rosetter. Det var viktigt att ha något av metall på barnet då detta skyddade mot onda krafter. Den långa, vita dopklänningen började användas under 1800-talet. Detta mode kom först till städerna och sedan spred den sig över bygden. I början på 1900-talet blev det vanligt med en rosa eller blå rosett för att visa vilket kön barnet hade. Många undrar varför dopklänningen ska vara lång, och det finns några olika lokala förklaringar på detta. Enligt kyrkan är dopklänningen lång då det symboliserar ett långt och bra liv i tron på Gud. Man växer inte ifrån dopdräkten, men in i den, därför har man vita långa kappor även till konfirmationen. Att dopklänningen i våra dagar är vit är heller ingen tillfällighet. I kyrkan är vitt en färg för glädje och fest och det är färgen för renhet.

VAD SKA BARNET HETA »» Sitt namn får man av sina föräldrar

som registrerar detta hos folkbok­ föringen, namnet har man fått innan man döps. Vid dopet nämns man vid alla sina namn, detta för att bekräfta vem det är som döps. Namnet är viktigt och står för den man är som person och att man är unik. Därför frågar prästen tidigt efter namnet på den som ska döpas. Anledningen till att namngivning och det kristna dopet ibland blandas ihop är troligtvis det svenska språket, där vi till exempel döper båtar och använder ordet ”döpa” på samma sätt som namnge. Men att döpa betyder också att kristna. Den ursprungliga betydelsen av döpa är ”doppa”, som senare har kommit att förknippas just med den kristna upptagelseceremonin.

SOMMAREN 2022

22am3224_kalendarium_29556.indd 27

29

2022-05-18 12:28:50

INTERVJUN

Valfrihet är ett stort ord

Foto: GETTY

Text: Björn Westerlund

Örnsköldsviks norra pastorat har börjat samarbeta, kring andakter tillsammans med ­föreningen ekumeniska gruppen för kristna hbtq-personer (EKHO). Jag fick tillfället att träffa ­Robin Paulonen, som är förbundsordförande för Riksförbundet EKHO och som även brukar vara med och leda våra gemensamma andakter.

”

»Jag »  tyckte att det var spännande att höra hur han tänker kring valfrihet. – Valfrihet är ett stort ord, säger Robin. När jag hör ordet tänker jag direkt på motsatsen, utan att veta vad motsattordet till valfrihet är. I stället tänker jag: Hur är det att inte ha frihet att välja? – I mitt arbete som utvecklare i mänskliga rättigheter återkommer jag ofta till Den allmänna deklarationens första inledande artikel. Den om att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter, berättar han. Vi har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Sen i

Konventionen för medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) stateras att var och en av oss har rätten till självbestämmande. Som människor har vi alltså rätten att göra val som påverkar hur vi lever våra liv. Tanken är att vi ska kunna delta i samhällsbygget och demokratin på likvärdiga premisser. – Min andra tanke är att det är valår i år, att Sverige firade 100 å av demokrati och allmän och lika rösträtt under förra året. Att fritt kunna välja för att bidra till ett samhälle som vi alla är del av. Fint, stort, tycker Robin. Men samtidigt har demokratins utrymme under de senaste tio åren minskat. Rättighetsutrymmet för kvinnor och queers (hbtq-personer) blir allt snävare. Många gånger finns d inte alls. Ta sexualitet till exempel. Det finns tt fåtal länder där homosexualitet är lagligt och där det dessutom finns tt juridiskt skydd för individen, som i Sverige där skyddet finns i vensk grundlag. I vår världsdel upprättas hbtqfria zoner där queers fördrivs, på andra håll förbjuds kunskapen och hbtq-personer exkluderas från

ag tänker på alla som gått före och på alla J jag får dela det här arbetet med nu. Där vi är, där är också Gud.

30

grundläggande humanitär hjälp i krig. Ja, hur är det att inte kunna välja?

– Att ha förutsättningar för att kunna välja handlar kanske mer om möjligheten att kunna påverka sitt liv än att välja en av alla de tusen olika tandkrämerna i affären. andkrämer som lovar ett bländande vitt leende, ha ha. Hur är valfrihet kopplat till din tro?

– Jag har svårt att sätta ord på det. Många gånger upplever jag att jag inte valt min tro, utan jag är bara troende. Jag lever och utövar många av våra kristna traditioner för att det bara blivit så. Jag minns inte om jag någon gång gjorde ett aktivt val. – Däremot kopplar jag ihop valfriheten till tro genom att välja att fortsätta vara med och fortsätta bygga kyrka och församlingsliv. Utifrån de olika sätt jag kan vara med och bidra, där vill jag vara. EKHO + Valfriheten

– Genom mitt engagemang i Riksförbundet EKHO har jag valt att engagera mig för en inkluderande kyrka där vi, på jämlika villkor, kan delta i församlingslivet. Det är vår mänskliga rättighet. Mest gör jag det för att jag känner mig manad att göra det. Många kanske tror att jag engagerar

SOMMAREN 2022

22am3224_intervjun_29451.indd 30

2022-05-18 12:28:56

6

SNABBA MED...

Robin Paulonen Bibelvers: Uppenbarelseboken 21:4 Psalm: 90 Blott i det öppna Resmål: Junsele Förebild: Kväkaren och psykologen Ingela Zetterlind Maträtt: Den jag får laga själv Dold talang: Kan knyta skorna på ett spexigt och snabbt sätt.

Robin Paulonen reflekterar över mänskliga rättigheter. Foto: PRESSBILD

mig för att hitta någon form av försoning kopplat till erfarenheten av att bli förskjuten av min församling. Men svaret är mycket enklare. Jag älskar det queerkristna sammanhanget, det är en djup gemenskap rotad i kärlek. – Alla som engagerar sig ideellt vet att det tar mycket energi och kraft. Det är så många kvällar jag suttit med dokument och siffro , samtidigt som någon hör av sig med någon fråga eller vill berätta om någon erfarenhet. Människorna är många, behovet är stort, tiden knapp. Ibland känner jag mig matt och orkeslös. Då tänker jag på alla i den stora, världsvida, kristna queera familjen. Jag tänker på alla som gått före och på alla jag får dela det här arbetet med nu. Där vi är, där är också Gud. När jag gjort det gör jag valet, för de av oss som hade behövt att någon som gjorde det här, för dem ska jag fortsätta. – Det kan vara svårt att möta sig själv i otillräckligheten. Att då veta att jag valt att engagera mig gör det lättare. När jag känner mig klar och någon annan tar rodret, då gör jag ett nytt val, säger Robin. Det är min övertygelse att Jesus Kristus själv skulle skandera Kristus för Queers om han fick chan att gå med i en Prideparad. – Vänta, svarade jag på din fråga nu? SOMMAREN 2022

22am3224_intervjun_29451.indd 31

31

2022-05-18 12:29:00

BARN & UNGA

Konfirmation – frihet och hopp Kan jag alltid vara mig själv? Vad ska jag bli i framtiden? Varför händer onda saker i världen? Du är inte ensam om att fundera över livet. Konfirmation handlar om Gud, livet och det du tycker är viktigt. Varje år väljer omkring 30 000 tonåringar att konfirme as i Svenska kyrkan. »Konfirmation »  är en kurs om li et. Det som händer i konfirmationen skiljer sig både från s ola och föreningsliv. Här blir du varken bedömd eller utvärderad. Det finns nå ot att lära sig men i konfirmatione handlar det om livet och att hitta sitt sätt att vara människa. Lärandet är för att bättre förstå och uppskatta livet. Skillnaden mot föreningslivet är att det inte handlar om ett specialintresse. Till konfirmation ommer du som du är med alla dina intressen och skickligheter. Det handlar om att fördjupa medvetenheten om hela sin person. KONFIRMATIONEN HANDLAR OM varje enskild person och hur vi hör samman med varandra och med Gud. Det innebär att alla utmaningar som finns i li et är möjliga att prata om. Det handlar om det privata hur man lever sitt liv, men också om det gemensamma ansvaret om rättvisa och en ekologiskt hållbar värld. Konfirmationen vill e hopp. I varje människas liv finns utmaningar och frå or om hur och vem jag är på väg att bli. I vår omvärld finns h t mot livet med global uppvärmning, konfli ter och fattigdom där människor far illa. Här väcks frågor om ansvar för världen. I kyrkan tror vi på en framtid. Vårt hopp är att vårt liv och våra ansträngningar har betydelse och att Gud alltid finns närvarande

3

KONFIRMANDER TYCKER TILL 32

Har du lärt dig något nytt? »» Från början trodde jag att det bara skulle vara en massa om Gud och Jesus, men det handlade om individen. Matilda Jag har lärt mig att Westin alla är lika mycket värda och att se andra på ett annat sätt. Jag känner att jag växt och tänker längre och större nu.

6 Bildtext, 6 Bildtext vit eller objektformat Bildtext vit ruta. Foto: 5 FOTOBYLINE

Gemensamt ansvar är en del av konfirmationen. Foto: ALEX ­GIACOMINI/IKON

Alla som går i åttonde klass erbjuds konfirmation Svenska kyrkan. I Örnsköldsviks norra pastorat finn det flera alternativ a t välja på. Mer om dem finns a t läsa på pastoratets hemsida. Ibland passar det någon bättre att vänta några år. Ett nytt tillfälle för konfirmation erbjuds unde gymnasietiden. På svenskakyrkan.se/ornskoldsviksnorra kan du hitta konfirmationserbjudanden och anmäla dig

Varför valde du att ­konfirme a dig? »» Jag har varit mycket i kyrkan ända sedan jag var liten, sjunger och spelar med församlingens kantor. För mig var det en självklarhet att konfirmera mig. Inte Hedvig för att jag skulle få pre­Ulander senter utan för att jag vill bekräfta mitt dop och visa att jag vill vara kristen. Visa att jag själv vill vara kristen, inte för att mina föräldrar påverkat mig.

Vad var roligast och bäst? »» Att lära känna alla nya människor och göra saker tillsammans.

Linnea ­Granström

Foto: GETTY

SOMMAREN 2022

22am3224_kronika_29454.indd 32

2022-05-18 12:28:51