Issuu

! pumpacupcakes

Baka en höstfavorit till allhelgonakaffet

HÖSTEN 2026

VICTORIA LARM & CHRISTER STURMARK:

”Det var som förutbestämt att det skulle bli vi”

ANNA-LENA LINDBERG TYCKER UPPDRAGET SOM KYRKVÄRD GER MYCKET TILLBAKA

läsa tema

När orden får ta tid ODR SAMHÄLLSINFORMATION

1788448786-p58so.indd 1

9/3/2026 5:19:49 PM

VÄLKOMMEN

Att läsa kan vara att få lyfta

ag minns att jag i årskurs fyra skrev en text som min lärare tyckte var så bra att den fick sitta uppsatt vid entrén till skolans bibliotek. Där, bland bokhyllor och rader av böcker och lågmält prassel av sidor, hängde mina ord: ”Jag älskar att läsa för när man öppnar en bok känns det som man svävar i den…” Bredvid texten hade jag ritat en bild av mig själv sittande på en uppslagen bok, som lyfte från marken och svävade upp bland himmelens moln. Jag minns att jag både var stolt och lite generad över att min oväntat djupsinniga poesi exponerades för hela skolan. Det är något rörande med den där minnesbilden i dag. Inte bara för att den härligt barnslig – utan för att den kanske bar på en sanning som jag då ännu inte riktigt förstod. För visst kan den där känslan infinna sig ibland. När en text öppnar sig, när språket bär, när världen vidgas och tiden saktar in. Att läsa kan vara att få lyfta. Med åren har jag också upptäckt en annan dimension: att läsning inte bara handlar om att jag tar mig in i texten – utan att något i texten får ta plats i mig.

”De viktigaste orden behöver tid. Uppmärksamhet. En villighet att stanna kvar också i orden som skaver eller texter som är svåra att förhålla sig till.” I KYRKANS TRADITION finns en gammal övning som kallas Lectio Divina – helig läsning. Den handlar inte om att läsa mycket, utan om att läsa långsamt. Att stanna vid ett ord eller en mening, låta den sjunka in, bära med den i bön, lyssna efter vad som berör. Det är en läsning som inte jagar förståelse, utan relation. Inte prestation, utan närvaro. Kanske är det en motrörelse vi behöver i vår tid. Vi är så vana att skumma, scrolla, snabbt avgöra vad något ”är”. Men de viktigaste orden låter sig inte fångas på det sättet. De behöver tid. Uppmärksamhet. En villighet att stanna kvar också i orden som skaver eller texter som är svåra att förhålla sig till. 2

Nu i höst händer det spännande saker på bibelfronten. En ny översättning av Nya testamentet lanseras. Jag ser fram emot nya formuleringar, nya nyanser, kanske ord som plötsligt öppnar sig på ett annat sätt än tidigare. På initiativ av ärkebiskopen kommer den nya översättningen (NT 2026) att delas ut i Svenska kyrkans församlingar första söndagen i advent 2026. Syftet är att uppmärksamma den nya översättningen, markera 500 år sedan Nya testamentet översattes till svenska samt att främja bibelläsning. Det är en inbjudan att läsa igen med ny blick och nyfikenhet. Håll utkik efter bibelstudiegrupper och andra aktiviteter i församlingarna – tillfällen att läsa tillsammans och upptäcka mer. DEN DÄR TECKNINGEN från biblioteksväggen i min

gamla skola finns inte kvar. Men tioåringen som ritade den har något att lära mig fortfarande. Hon visste att läsning kunde bära. Idag anar jag att det inte bara handlar om att sväva bort, utan också om att landa djupare i det som är sant.

Marie Edström Kyrkoherde

HÖSTEN 2026

1788448786-esqoo.indd 2

9/3/2026 5:19:47 PM

Foto: CHARLOTTE NORDIN

9 Innehåll Din församling

4 Pastoratet runt 6 Porträttet Prästen Cecilia Nelin om att skriva predikan. 8 Anna-Lena Lindberg om att vara kyrkvärd 26 Bokens folk 28 Bibelstudium

Tema läsa 9

När orden får ta tid

Mötet

14 Victoria Larm och Christer Sturmark Kärlek trots olika livsåskådningar

”Jag gillar att vara kreativ på olika sätt” ”Det är nog i konsten jag har haft mina mest religiösa upplevelser”, säger författaren David Lagercrantz. Läs mer på sid 9. Foto: MIKAEL M JOHANSSON

NENMÄRKE VA

30 31

uldkorn Tre G böcker där språket leker Receptet Korsord

Övrigt

... Evelina Gilberg, nyanställd skol- och studentpräst i Örnsköldsviks församling sedan augusti 2026.

hallå där

Berätta lite om dig.

– Jag är född och uppvuxen och sedan några år tillbaka också boende i Domsjö tillsammans med man och två barn som är 6 och 9 år. Jag gillar att vara kreativ på olika sätt, träna och umgås med nära och kära. Vad gör du helst när du är ledig?

Trycksak 3041 0934

– Ledig tid spenderas helst hem-

mavid. Tycker om att träna, vara i naturen, fixa på huset och städa. Ditt bästa boktips?

– Bokserien av författaren Karin Härjegård. Vad ser du mest fram emot i ditt nya jobb i Örnsköldsviks församling?

– Jag ser fram emot att få möta nya människor och sammanhang. Det känns rolig att få lära känna Ö-viks församling och vara en del i allt det som görs för människor i olika åldrar.

REDAKTION

EN DEL AV

PEFC/03-31-107 PEFC-certifierad Den här produkten kommer från hållbart skogsbruk och kontrollerade källor www.pefc.se

KONTAKTA OSS! Pastoratsexpeditionen: 0660-26 64 00 Telefontider: Mån 9.00-12.00, 13.00-15.30. Tis, tor & fre 9.00-12.00 Mailadress: ornskoldsviks.norra. pastorat@svenskakyrkan.se Aktuell information: www.svenska kyrkan.se/ornskoldsviksnorra

Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Omslagsfoto: Charlotte Nordin Tryck: Printagon, Helsingborg, 2026 Distribution: Postnord HÖSTEN 2026

1788448786-5qh7u.indd 3

9/3/2026 5:19:50 PM

PASTORATET RUNT

visste du att ... appen Kyrkguiden hjälper dig hitta till våra kyrkor. I kalendern finns gudstjänster, konserter och andra evenemang. Appen är gratis och finns för både iPhone och Android. I appen kan du: efter kyr◗Söka kor eller platser i ka◗Söka lendern efter gudstjänster eller andra evenemang ◗Favoritmarke ra kyrkor som ligger dig lite extra varmt om hjärtat Ladda ner appen från App Store eller Google Play

Årets konfirmander vid sommarlägret på Utviksgården. Från vänster Wilma Nordin, Ottilia Olofsson, Felicia Öberg, Linnea Nordin, Ester Selqvist och Nils Signell. Foto: CHARLOTTE NORDIN

Tro, hopp, kärlek – och kompisar så klart! vara konfirmand handlar om ◗Att tro, hopp, kärlek och kompisar så klart. Det är en tid för ungdomar att utforska livets stora frågor, fundera över vad man tror på, lära känna den kristna tron och dela upplevelser tillsammans med andra. Sedan hösten 2025 samarbetar Örnsköldsviks södra och norra pastorat kring konfirmandverksamheten. Tillsammans erbjuder vi ett

brett utbud av konfirmationsgrupper i hela kommunen med olika inriktningar, tider och platser. Målet är att varje ungdom ska kunna hitta ett alternativ som passar just deras intressen och vardag. Det finns något för alla! Två gånger per år samlas dessutom alla konfirmander i Örnsköldsviks kommun för gemensamma aktiviteter. Det ger möjlighet att träffa nya vänner, dela upplevelser och

känna att man är en del av något större. I februari fick konfirmanderna vara med på en inspirerande gospeldag och i november blir det en aktivitetsdag som avslutas med en regnbågsmässa. Regnbågsmässan är en viktig påminnelse om att alla människor hör hemma i kyrkan och att Guds kärlek inte gör skillnad på människor. Charlotte Nordin

HÖSTEN 2026

1788448786-7kfca.indd 4

9/3/2026 5:19:48 PM

”En tydlig signal om att alla som vill får höra till” Fråga: Varför har ni i Svenska kyrkan Regnbågsmässor?

Svar: För att fira och tacka för mångfalden i Guds skapelse, att alla människor är skapade och älskade av Gud med samma värde och värdighet. Svenska kyrkan vill vara en trygg plats också för HBTQ+ -personer, som historiskt sett saknat och på sina håll även i vår tid saknar självklart utrymme i kyrkan. Gudstjänsten rymmer därför också en vilja till försoning där kyrkan erkänner tidigare brister och vill bidra till helande och upprättelse. Innehållet är i grunden detsamma som i en vanlig gudstjänst med nattvard men med ett särskilt fokus på kärlek, inkludering och människors olika livserfarenheter. Regnbågsmässor är också en tydlig signal om att kyrkan vill vara en öppen gemen skap där alla som vill får höra till. På så sätt blir regnbågsmässorna ett konkret uttryck för evangeliets budskap om Guds gränslösa nåd. Marie Edström, kyrkoherde

Foto: JOHANNES FRANDSEN/IKON

fråga kyrkoherden

missa inte

... höstens grupper för att läsa NT-26 tillsammans: bokmäs◗Vid san nu i september har en ny översättning av Nya Testamentet (NT-26) släppts. Flera av pastoratets församlingar kommer därför under hösten att inbjuda till grupper där deltagarna tillsammans med ledaren läser kända ställen i Nya testamentet, funderar, samtalar, och kanske jämför med tidigare översättningar av testamentet. LÄS MER ◗På hemsidan hittar du mer information om de olika grupperna och vart du anmäler dig.

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

Den 4 oktober delar vi ut Bibeln till alla fyraåringar i Arnäs kyrka. Välkommen!

Bibelutdelning för barn ◗I Arnäs församling finns en levande barnverksamhet med oli ka grupper för barn mellan 0 och 13 år, både i Alne församlingsgård och Arnäs församlingshem. Här finns bland annat Liten och stor – en verksamhet där föräld ralediga kan komma tillsammans med sina barn och umgås – samt Kyrkis, Miniorer, Juniorer, Äventyrarna och barnkörer. Vi är välsignade i Arnäs församling med att få möta många barn varje vecka, och grupperna är i stort sett fulla. I Kyrkis börjar barnen upptäcka berättelserna i Bibeln, som är grunden för vår kristna tro. I Miniorerna får de fortsätta den upptäcktsresan, och i Junio rerna och Äventyrarna får de fördjupa sig ytterligare i bibeltex terna. Vid varje träff finns också

tid för pyssel och lek. Genom barnkörerna får barnen upptäcka Bibelns berättelser genom sång och musik. Många barn vill fortsätta utforska bibelberättelserna även hemma, och vi vill ge dem den möjligheten. Därför bjuder vi varje år in alla fyraåringar i församling en till en särskild bibelutdelning. Under en gudstjänst får de ta emot en Barnens bibel, som kan bli en hjälp att fortsätta upptäcka de be rättelser de möter i Kyrkis – eller att ge sig ut på egna upptäcktsfär der i Bibeln. Har du ett barn som är äldre än fyra år och som inte hade möjlig het att komma på bibelutdelning en? Hör gärna av dig till oss, så löser vi det. Marina Gustafsson

VARMT VÄLKOMNA, STORA SOM SMÅ! på ◗Välkommen gudstjänst med små och stora för Världens barn. Datum: 4 oktober Tid: 10.00 Plats: Arnäs kyrka Präst: Emma Forslund

Musiker: Oskar Wedman och Sara Sjölander Miniorer◗Kyrkis, na och barnkörerna Mirakel och Stjärnljus medverkar. Bibelutdelning till

alla fyraåringar! Insamling till Världens barn.

Foto: MAGONE/GETTY

Efter guds tjänsten äter vi korv med bröd. HÖSTEN 2026

1788448786-7kfca.indd 5

9/3/2026 5:19:53 PM

PORTRÄTTET

CECILIA NELIN, präst, om att skriva en predikan.

”Ibland svett, ibland inspiration” TEXT OCH FOTO: Maria Ebervall

◗En predikan, i kyrkligt sammanhang, kan beskrivas som ett sätt att göra Bibelns ord levande. Den som predikar, vilket ofta är en präst, försöker sätta ord på ett tema eller en text som sedan förmedlas och var och en av oss som tar emot ges möjlighet att söka svar, eller väcka nya funderingar, hos oss själva. Har man besökt en kyrka och några gudstjänster så vet man att predikningar kan se väldigt olika ut. De kan vara olika långa, olika uppbyggda eller bestå av olika språkbruk. Ja sällan möter man en präst, eller annan predikant, som gör eller tolkar ett tema eller text precis likadant som någon annan. CECILIA NELIN VIGDES till präst 2014 och har arbetat i Gideå Trehörningsjö församling sedan mars 2015. Under sina 12 år har hon både hört och skrivit många predikningar. Hur många, det vet hon inte själv, men ibland dyker det faktiskt upp en text som hon får tänka till lite extra på. Till

”Jag ber att de ord som är menade att komma till mig ska fastna hos mig.” Cecilia Nelin 6

exempel en årgång som hon inte skrivit till förut. I ett samtal med Cecilia frågar jag hur hennes process ser ut, hur skapar hon sina predikningar? – Jag börjar med att skriva ut de texter som finns till den aktuella dagen från Svenska kyrkans hemsida. Jag kikar på de två alternativ till Dagens bön som finns. Jag läser och känner in och ser om något ord fastnar. Jag ber också. Jag ber att de ord som är menade att komma till mig ska fastna hos mig. Hon berättar hur hon ofta sitter vid datorn och skriver och hur datorn är ett bra hjälpmedel eftersom orden kan flöda där, nästan i samma takt som tankarna, till skillnad från att skriva för hand. Hon skriver ned associationer och kanske knepigheter som hon finner med en text eller tema. Ibland räcker det och inspirationen kommer till henne. Men det är verkligen inte alltid, berättar hon. Cecilia tar också hjälp av poddar och artiklar för att finna ingångar till en predikan. Många gånger söker hon bland kommentarböcker och Bibelöversättningar till andra språk än den som används hos Svenska kyrkan idag (Bibel 2000). Det kan också vara intressant att jämföra med 1917-års översättning, berättar hon. Hon kan söka

olika berättelser om samma händelse eller söka hur ett ord tolkas på ett gammalt språk. Varför är det viktigt att jämföra olika berättelser och översättningar?

– Jo, jag tänker att berättelserna i Bibeln skrevs ju för olika publik och för många år sedan. En person skrev av en anledning medan en annan beskrev samma händelse för att visa på något annat. Att förstå olika syften och utgångspunkter är viktigt. Föreställ dig exempelvis en stol. Du kanske tänker en stoppad karmstol som står i vardagsrummet medan jag menar en köksstol. Detta gör vår förståelse för en text olika. Vid översättningar försvinner nyanser. Och när du kommit så långt i processen, vad sker sedan?

– Ibland kan det vara trögt i flera dagar. Ibland svett, ibland inspiration, säger Cecilia och ler. – Ibland måste jag vänta in och ha tålamod och plötsligt händer något, något sker t.ex. ute i världen som gör att det lossnar. En gång minns jag att det var ett bombdåd i Bryssel och då lossnade tankarna och jag kunde skriva färdigt. Ibland är det meningen att vänta, det finns en anledning och den kommer. Så då blir man lite extra

HÖSTEN 2026

1788448786-5lzk5.indd 6

9/3/2026 5:19:50 PM

Bildtext, objektformat bildtext vit ruta. Foto: FOTOBYLINE

UTVALDA TEXTER Svenska ◗Inom kyrkan har varje söndag eller helgdag utvalda texter som re presenterar den dagen. Det är en text från Gamla testamentet (GT), en episteltext, en text från Nya testamen tet (NT) och en psaltar psalm.

läses GT, ◗Ofta epistel och NT upp under guds tjänsten. Det finns tre uppsättningar texter, dessa kallas årgångar. Årgången byts vid 1:a advent och nu läses årgång 3.

uppmärksam och känner in omvärlden. Men det är frustrerande samtidigt. – Men vanligtvis har jag många bollar och några får läggas åt sidan. Några teman eller funderingar som dykt upp kan jag få skjuta på tills ett annat år. Jag vill gärna ge nya perspektiv i mina predikningar, inte samma som jag hade förra året. Men det är viktigt att inte tvinga in för mycket på en gång. En alltför lång predikan eller spretig blir inte bra. CECILIA BESKRIVER HUR hon under utbildningen till präst uppskattade att vara del av en predikogrupp där de olika deltagarna skrev varsina predikningar om samma sak och sedan delade och samtalade. Det gav perspektiv på hur saker kan vinklas olika och en bra förberedelse för hur det kan vara i verkligheten då saker uppfattas och ses på olika sätt.

Till sist, Cecilia, vad vill du att de som lyssnar på din predikan ska känna när de går därifrån?

– Det vore trist om de tänkte liksom: ”Jaha”. Jag vill nog att de ska tänka ”Det här tar jag med mig” eller, ha en go’ känsla. Det är inte viktigt att komma ihåg orden, det gör man sällan, utan att man får en känsla som ger något. HÖSTEN 2026

1788448786-5lzk5.indd 7

9/3/2026 5:19:52 PM

KYRKVÄRD

Att vara kyrkvärd - att läsa, leda och välkomna TEXT OCH BILD: Charlotte Nordin

Lindberg bor i Sten◗Anna-Lena sätter utanför Husum. Till vardags är hon lärare och sedan några år tillbaka har hon uppdrag att vara kyrkvärd i Grundsunda församling. Svenska kyrkan har för henne varit en naturlig del av livet sedan barndomen. – Jag har alltid varit med i kyrkan, ända sedan jag var liten, allt ifrån juniorerna till konfirmation, berättar Anna-Lena. Ändå dröjde det länge innan hon blev kyrkvärd. Första gången hon fick frågan kände hon sig inte riktigt redo. Men när hon några år senare blev tillfrågad igen av en av församlingens kyrkvärdar kändes det annorlunda. – Då kände jag att jag var mogen för det. Sedan dess har hon haft uppdraget i drygt tre år och hon tjänstgör ungefär en gång i månaden. VAD GÖR EGENTLIGEN en kyrkvärd? Anna-Lena beskriver uppgifterna som både praktiska och relationsskapande. – Framför allt handlar det om att möta människor. Att hälsa välkommen, dela ut psalmböcker och vara ett stöd så att besökaren känner sig trygg i vad som händer i gudstjänsten och i kyrkorummet. Just värdskapet är det hon själv lyfter som viktigast. Att bli sedd och välkomnad kan göra stor skillnad för den som kommer till kyrkan, särskilt för den som inte är van gudstjänstbesökare. SAMTIDIGT RYMMER uppdraget

mycket mer. Kyrkvärden medverkar i gudstjänsten genom att läsa texter och be förbön, berätta om vilken söndag det är i kyrkoåret, presentera medverkande och berätta om kollektens ändamål. Ofta 8

”Att engagera sig och få vara del av något större ger så mycket tillbaka.” ingår också att ordna kyrkkaffe eller förbereda lokalen. Genom uppdraget har hon fått en helt annan insikt i liturgin, kyrkoårets söndagar och vad olika moment i gudstjänsten egentligen står för. – Jag har lärt mig massor, säger Anna-Lena. Hon är yngst bland Grundsundas kyrkvärdar. – Det finns behov av fler som vill göra uppgifter i Svenska kyrkan, inte minst yngre. Att engagera sig och få vara del av något större ger så mycket tillbaka. Och ju fler man är, desto mindre ofta behöver man tjänstgöra.

Till sist berättar Anna-Lena om en julotta hon besökte i en kyrka i Mellansverige, där ingen kyrkvärd fanns på plats. – Det märktes direkt. Folk blev lite vilsna. Ingen hjälpte till att skapa den där välkomnande känslan. Ingen som sade hej vid kyrkporten och visade tillrätta. Det var en kvinna som sjöng men ingen talade om vem hon var. Ingen visade när man skulle stå upp i gudstjänsten. UPPLEVELSEN BLEV EN tydlig påminnelse om kyrkvärdens betydelse. – Det kändes som att det fattades någon. När Anna-Lena får frågan vad hon vill säga till den som är nyfiken på att bli kyrkvärd, är svaret enkelt: – Prova! Vad är det värsta som kan hända?

HÖSTEN 2026

1788448786-ukp7n.indd 8

9/3/2026 5:19:55 PM

läsa tema

När orden får ta tid TEXT OCH ILLUSTRATIONER: Sophie Ekman FOTO: Mikael M Johansson

1788896211-obdxa.indd 9

9/8/2026 9:36:53 PM

v TEMA LÄSA

En bok kräver något av oss som mycket annat inte gör: tid, koncentration och närvaro. Kanske är det just därför den fortfarande behövs.

i lever i en textrik tid. Medde landen, nyheter, mejl och inlägg fyller dagarna. Ändå har något blivit svårare: att stanna kvar i en text länge nog för att den ska börja göra något med oss. Böcker får ta stor plats hemma hos författaren David Lagercrantz. I arbetsrum met, som också fungerar som bibliotek, står bokhyllorna tätt längs väggarna. Ett stort gam malt skrivbord upptar rummets mitt, med utsikt mot en skola och ett kyrktorn. I hyllorna trängs favoriter som blivit kvar, några som följt honom ända sedan ungdomen. – I grunden har jag nog alltid velat läsa, eftersom jag så tidigt ville skriva. Det hänger ihop. När jag var i sena tonåren betydde läsningen allt. Litteraturen var mitt universitet. Jag blev den jag blev genom böcker na jag läste. Han läste långsamt och intensivt, strök under me ningar och återvände till vissa stycken om och om igen. – Det är det fina med böcker. Man kan gå tillbaka, läsa om och stanna kvar i något. I en bok får läsning en ta den tid den behöver.

avid minns hur litteraturen tidigt öppnade dörrar till nya världar och känslor. Fjodor Dostojevskij och Knut Hamsuns tidiga böcker betydde mycket för honom som ung. Och The God father gjorde starkt intryck när han var 16 år. – Jag brukar skoja om att jag blev riktigt intresserad av böcker när jag kom till sidan 24 där Sonny Corleone smiter iväg med sin älskarinna på bröllopet. Då läste jag min första sexscen. Det var helt revolutionerande för mig. Plötsligt blev litteraturen väldigt spännande. Varför en bok kan gripa tag så starkt i oss tror han hänger ihop med något djupt mänskligt. – Jag tror att vi någonstans är genetiskt program

Det finns nästan inget vackrare än när någon lyckas sätta ord på något man själv bara anat eller känt. David Lagercrantz 10

merade för berättelser. Mycket tyder på att vi inte bara blir mer engagerade av historier, utan också minns dem bättre än ren information. För David är berättelser ett sätt att förstå livet. – Därför handlar historier så ofta om drama, konflik ter, sådant vi själva kanske inte vill uppleva i verklighe ten. Vi läser om det för att förstå, bearbeta och kanske öva oss på hur vi själva skulle hantera svåra situationer. Genom litteraturen kan vi också få syn på vem vi är, och kanske vem vi kan bli. – Det är det vackra med läsning. Man kan se sig själv i andra människor, men också se världen genom någon annans ögon, någon som lever ett helt annat liv. Genom det kan vi förändras. – Ibland kan berättelser också väcka engagemang, längtan eller en eld inom oss. Vi läser om människor som söker och strävar, och plötsligt känner man ”så där vill jag också leva!” När en berättelse verkligen griper tag händer något mer. – Man går helt in i berättelsen och glömmer sig själv. Man kan inte sluta tänka på den. Det är nästan ett saligt tillstånd.

anske är just den känslan extra viktig i dag, när så mycket är kort, snabbt och lätt att lämna. I socia la medier blir vi hela tiden påminda om oss själva och jämför oss med andra. En riktigt bra berättelse kan fungera på ett annat sätt. Den låter oss försvinna in i något annat för en stund. David tror också att litteraturen kan bära oss ge nom svåra perioder och visa att vi inte är ensamma. – Litteraturens stora uppgift är att trösta. När vi läser och känner igen oss förstår vi att det vi själva känner också är en del av något allmänmänskligt, något människor har upplevt i alla tider. Ibland får vi dessutom ord på sådant som annars är svårt att förstå eller uttrycka. En känsla, en sorg, en längtan. – Det finns nästan inget vackrare än när någon lyckas sätta ord på något man själv bara anat eller känt. När man hittar orden för det, kan det nästan bli en väg till läkning. Kan läsning också rymma något andligt eller exi

HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 10

9/8/2026 9:36:55 PM

kort om David Lagercrantz Ålder: 63 år. Familj: Gift med Anne Lagercrantz, tre barn. Bor: Stockholm. Gör: Författare och journalist. Har bland annat skrivit Jag är Zlatan Ibrahimović och böcker i Millennium-serien. Böcker som stannat kvar: Anxious ◗The Generation av Jonathan Haidt. Om unga, sociala medier och psykisk ohälsa. 7 av ◗Fråga Richard Flanagan. Om historia, skuld och människans livsvillkor. da ◗Leonardo Vinci av Walter Isaacson. Om kreativitet, nyfikenhet och fritt tänkande.

6 Bildtext. Bilden är en mindre cirkelformad illustration, alt ett utsnitt ur illustrationen på första temasidan.

För David Lagercrantz och Lars Strannegård är läsning ett sätt att förstå både sig själv och världen.

Lars Strannegård Ålder: 56 år. Familj: Fru och två barn. Bor: Stockholm. Gör: Rektor för Handelshögskolan i Stockholm och professor i företagsekonomi. Böcker som stannat kvar: blåser på ◗Det månen av Eric Linklater. En barndomsbok som gjorde starkt intryck. av ◗Gentlemen Klas Östergren. Öppnade en fri och spännande värld. vi begrav◗Liken de av Lina Wolff. En roman som fick honom att längta tillbaka till läsningen. HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 11

9/8/2026 9:36:58 PM

TEMA LÄSA

Lars Strannegård läser gärna när han reser, på tåg eller flyg, eller tidigt på morgonen när huset är tyst. ”När jag kommer in i en bok kan jag gå och längta tillbaka till den”, säger han.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

» stentiellt? För David är svaret ja. Han beskriver stora

litterära eller konstnärliga upplevelser som en känsla av klarhet, nästan som en uppenbarelse. – Verkligt stora konstupplevelser kan öppna någonting i oss. Det är nog i konsten jag har haft mina mest religiösa upplevelser.

”Livet är så flimrande. Det är intryck precis hela tiden och telefonen har en enorm dragningskraft. Då blir läsningen som ett slags mentalt spa.” Lars Strannegård Behovet av böcker har inte försvunnit, menar han. Men lässtunden konkurrerar med mycket annat. – Det är inte många år sedan man gick ner i tunnelbanan och såg människor läsa i sina böcker. Nu sitter nästan alla och flippar på sina telefoner. Det är klart att det förändrar oss.

amtidigt hoppas han på en motrörelse. Att fler ska upptäcka att läsningen kan ge något som flödet sällan ger. Lugn, sammanhang och en möjlighet att stanna kvar i en tanke.

Med Jag är Zlatan Ibrahimović nådde David Lagercrantz många nya läsare. ”En hel generation läste sin första bok genom Zlatan-boken. Det är nog det finaste jag har gjort”, säger han.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

– Jag tror att människor märker att man faktiskt mår bättre när man läser och loggar ut lite. Man får ett annat lugn. Det gäller inte minst unga, tror han. Där behöver man också tala om läsning på ett sätt som lockar. – Unga människor vill vara coola. Man måste förstå att läsning faktiskt är någonting häftigt. Det visar att du är intresserad av världen och vill förstå mer. För David finns det något särskilt i den långsamma bokläsningen. – För mig har läsning alltid handlat om att kunna återvända. Du kan gå tillbaka, stanna upp och försöka förstå något på djupet. När man läser på riktigt kan man stanna kvar i en tanke eller känsla på ett annat sätt.

amma långsamma läsning är viktig också för Lars Strannegård. För honom hör den nära ihop med bildning och reflektion. Som rektor för Handelshögskolan i Stockholm rör sig Lars mellan studenter, seminarier och lektionssalar. Här talas det förstås mycket om ekonomi och ledarskap, men också om empati och kultur, sådant som hjälper oss att förstå människan när tekniken förändrar mycket. För Lars började läsningen tidigt. Den fanns bara där. – Jag växte upp i ett hem med många böcker, och

anledningar att läsa mer

Du får vila från dig själv En bok kan låta dig försvinna in i något annat en stund, bort från jämförelse, oro och flöden.

Du får fler ord för livet Litteraturen kan sätta ord på känslor, sorger och längtan som annars kan vara svåra att förstå.

Du tränar tanken Lång, sammanhängande text hjälper oss att stanna kvar i en tanke och förstå något på djupet.

Du ser världen genom någon annans ögon När du läser får du möta erfarenheter som inte är dina egna. Det kan vidga blicken.

Du får ett annat lugn Läsning kräver tid och närvaro, men kan också ge just det tillbaka. En stund där tempot får sjunka.

HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 12

9/8/2026 9:37:03 PM

sätt att hitta tillbaka

... till läsningen

Ge boken en chans För att läsningen verkligen ska öppna sig krävs tid. Några sidor räcker inte alltid. Man behöver hinna komma in i boken, nästan glömma tid och rum.

Bokmärket gör det lätt att å tervända till ett uppslag i en bok.

2 jag läste. Det gjorde man lite till mans, säger han. Han minns de röda och gröna bokryggarna på fem-böckerna av Enid Blyton, och äventyrsklassiker som Moby Dick och De tre musketörerna. Han minns även en tid innan skärmarna tog plats i varje paus. – Det fanns ju inte skärmar. Mina barn kan lägga sig i en soffa och chilla och då tar de fram skärmen. När vi chillade kunde man ligga och läsa en bok och ta det lugnt. I dag beskriver han läsningen nästan som en lyx. Inte för att böckerna är otillgängliga, utan för att tiden och koncentrationen har blivit det. – Det är otroligt härligt när man väl gör det. Livet är så flimrande. Det är intryck precis hela tiden och telefonen har en enorm dragningskraft. Då blir läsningen som ett slags mentalt spa.

ör Lars hänger läsning nära samman med bildning. Inte som en samling fakta att briljera med, utan som ett sätt att röra sig i världen. – För mig betyder bildning, enligt Ellen Keys definition, det som finns kvar när vi har glömt det vi lärt oss. Det är helt väsensskilt från allmänbildning. Och man blir aldrig färdigbildad, menar han. – Man är inte bildad. Jag anser att det är omöjligt att vara det. Däremot kan man försätta sig själv i ett bildningsläge. Den dag du säger ”nu är jag bildad”, då har du inte förstått vad bildning är. Läsningen kan vara en väg in i just det läget. Inte för att den alltid ger säkra svar, utan kanske tvärtom, för att den gör oss mindre tvärsäkra. – Läsning gör att du hämtar in beskrivningar av världen. Särskilt om man läser bra saker. Då skruvar det till någonting. Det får en att se något nytt, förstå en annan människa, försättas i en annan tid eller på en annan plats. Bra litteratur gör världen lite större och det egna jaget mindre självklart.

– När man läser bra saker vidgas skygglapparna lite. Man blir mindre tvärsäker. Men Lars vill inte säga att läsning automatiskt gör oss goda eller empatiska. Så enkelt är det inte. – Man ska inte tro att kultur fungerar som en grimma som säger: läs det här och bli snäll. Kultur ska öppna upp och inte ge färdiga svar. På Handelshögskolan får studenterna därför inte bara möta kurslitteratur. Här finns också bokcirklar där de får läsa och samtala om böcker tillsammans. – När man läser samma böcker och diskuterar dem bygger det en känsla av samhörighet. Man delar en värld. Att sätta ord på sina reflektioner är också ett sätt att tänka.

en tid där mycket går snabbt ser Lars reflektionen som en motkraft. – Det finns forskning som säger att det bästa för tänkande och reflektion är att ta till sig ganska lång, sammanhängande text. Läsning är kronjuvelen. Han är inte teknikfientlig. Film, ljudböcker och digitala berättelser kan också vara starka kulturella uttryck. Men den långa läsningen tränar något särskilt: förmågan att stanna kvar i en tanke. – Man måste skapa en kultur. Det är det vi försöker göra här med bokcirklarna, att skapa ”the habit of reading”. När AI och annan teknik kan göra allt mer, tror Lars att det mänskliga blir ännu viktigare: omdömet, medkänslan och förmågan att förstå en annan människa. – Det finns fortfarande saker som är genuint mänskliga. Du har ett medvetande. Du har ett omdöme, en bedömningsförmåga, som kan informeras av teknik men som ändå är din. Och du har en autentisk medkänsla, något som är på riktigt. Kanske är det därför läsningen fortfarande behövs. Den låter tanken mogna, när mycket annat vill få oss att skynda vidare.

Välj med lust Läsning behöver kännas levande och lockande. Om boken trots allt inte öppnar sig efter en stund, välj en annan.

Skapa en stund som håller Det är lättare att stanna kvar i en text när inget annat pockar på. Välj en stund som faktiskt fungerar: när huset är tyst, på tåget eller en stund på morgonen.

Läs långsamt nog för att kunna återvända En av bokens stora styrkor är att man kan stanna upp, läsa om och förstå något på djupet. Stressa inte.

Prata om det du läser När vi samtalar om samma bok, delar vi en värld och får syn på våra egna tankar.

HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 13

9/8/2026 9:37:04 PM

MÖTET

VICTORIA LARM OCH CHRISTER STURMARK FANN KÄRLEKEN TROTS OLIKA LIVSÅSKÅDNINGAR

”Det var som förutbestämt att det skulle bli vi” +

kort om ... Christer Sturmark och Victoria Larm Ålder: Christer 62 år, Victoria 42 år. Familj: Christers son Leonardo, 16 år. Bor: Lidingö. Gör: Christer är förlagschef på Fri Tanke och chefredaktör för tidskriften Sans. Victoria är författare. Aktuell: Victoria är aktuell med romanen Mästaren från Venedig.

De läser världen på helt olika sätt – hon genom tron, han genom vetenskapen. Ändå kändes kärleken självklar från första stund. Och i de stora frågorna om livet fann Victoria Larm och Christer Sturmark något gemensamt. TEXT: Linda Newnham FOTO: Theresia Köhlin

Larm hade bänkat sig långt fram på Cirkus ◗Victoria i Stockholm för att lyssna på en av världens mest inflytelserika tänkare, Steven Pinker, prata om hur vi skapar en bättre värld. Men först klev en man med tofs upp på scenen. Hon lyssnade lite förstrött, men efter en stund bytte mannen några ord med en person i kulissen. När han vände sig tillbaka mot publiken gick en impuls genom hennes kropp: Vi två ska prata med varandra. – Det var som förutbestämt att det skulle bli vi, säger hon. Föga visste Victoria, som just konverterat till katolicismen, att hon fastnat för en av Sveriges mest profilerade sekulära humanister, Christer Sturmark, en man som länge argumenterat för att Gud inte finns. – I våra vigselringar står det entangled, ett fenomen inom kvantfysiken där två partiklar kan befinna sig långt ifrån varandra, till och med ljusår bort, och ändå vara sammanflätade. Det är en fin metafor för vår relation, säger Christer.

”De första månaderna sa vi till folk att vi träffats ett år tidigare, för att inte framstå som helt knäppa.” Christer Sturmark 14

Vi ses hemma i parets villa med utsikt över vattnet på Lidingö. Christer var på 90-talet it-entreprenören som gjorde exit strax före it-bubblan sprack. Sedan bytte han spår och startade bokförlaget Fri Tanke tillsammans med Björn Ulvaeus, ett förlag med fokus på vetenskap och samhällsfrågor. Victoria kom nyligen ut med den historiska spänningsromanen Mästaren från Venedig. Att två kulturpersonligheter bor här är svårt att missa. Väggarna är fyllda med böcker, konst och fotografier, inte minst på David Bowie. – Min husgud, säger Christer och ler. TILLBAKA TILL HÖSTEN 2019. Efter kvällen på Cirkus kontaktade Victoria Christer på Messenger nästan direkt. Tre dagar senare gick de på sin första dejt och efter en vecka hade de flyttat ihop. – Redan första gången jag och Victoria sågs visste vi. Det fanns liksom inga tveksamheter, det kändes självklart på ett sätt som jag aldrig tidigare upplevt, säger han och skrattar till: – Fast de första månaderna sa vi till folk att vi träffats ett år tidigare, för att inte framstå som helt knäppa. Victoria hade inte heller upplevt något liknande. Innan mötet med Christer var hon inställd på att leva

HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 14

9/8/2026 9:11:10 PM

I parets vigselringar står det entangled, ett fenomen inom kvantfysiken där två partiklar kan befinna sig långt ifrån varandra och ändå vara sammanflätade.

1788894666-xm1va.indd 15

9/8/2026 9:11:14 PM

MÖTET

2 tycker till

Det tror jag händer efter döden:

Christers och Victorias hem ligger på Lidingö, med fantastisk utsikt över vattnet. Här tillsammans med Christers son Leonardo.

» ensam, mycket för att hon ofta upplevde en känsla av

ensamhet i samvaro med andra. – Jag är en introvert person som samtidigt har mycket prat inom mig. Jag konsumerar böcker, artik lar och seminarier och älskar att diskutera allt detta för att fördjupa mig. Men jag visste inte att det fanns en liknande person. Därför blir jag ofta tyst i andras närvaro och känner mig ännu mer ensam än om jag drar mig undan och är för mig själv. Men, det fanns såklart också en längtan efter den stora kärleken, säger hon. ATT DET ÄR exakt 20 år mellan dem spelar mindre roll. Nyfikenheten på livet och tillvaron känner ingen ålder. Det innebär inte att de alltid håller med varan dra. På en springande punkt har de motsatt uppfatt ning – tron. Victoria berättar att hon inte kommer från en religiös familj. – Mina föräldrar är snarare team Christer. Det började med att hon hittade zenbuddismen och meditationen, som fick henne att blicka inåt. – Jag tror inte att vi uppfinner våra djupaste övertygelser, utan att vi gradvis upptäcker dem inom oss själva. Som ung tänkte jag aldrig på mig själv som kristen eller gudstroende. Det var först i 30-årsåldern som jag förstod att jag alltid hade varit det och att det fanns en infrastruktur för människor som mig, som kan leda till en fördjupad andlighet. Att hon drogs till den katolska kyrkan har flera orsaker. – Jag har alltid älskat klassisk musik, konst och arkitektur, och allt det finns i den katolska kulturen. Men det är den kontemplativa traditionen inom

Christer: – Jag tror att det biologiska slutet är slutet. När hjärtat och hjärnan upphör att fungera upphör också medvetandet. Kroppen förmultnar och atomerna återvänder till jorden och atmosfären, till kretsloppet. Victoria: – Jag tror att livet som vi känner det är ett kort skeende och att det finns lager inom oss som inte dör. Under allt det synliga, kroppen du befinner dig i nu, finns de där skikten hela tiden. Ungefär som vågen som reser sig ur havet för att sedan sjunka ner i det stora blå igen.

”Jag tror inte att vi uppfinner våra djupaste övertygelser, utan att vi gradvis upptäcker dem inom oss själva.” Victoria Larm 16

katolicismen som är min grej, inte det politiska eller dogmatiska. Jag är för abort och kvinnliga präster. Christer beskriver sig också som en sökare och intresserade sig tidigt för existentiella och moralis ka frågor. Han läste filosofer som Bertrand Russell, vilket ledde honom till en naturalistisk världsbild. – Jag tror att världen är naturlig, inte övernatur lig, och att det bästa sättet att förstå den är genom rationell undersökning, alltså vetenskap. Jag ser inga skäl att plocka in en hypotes om ett gudsväsen som förklaring till det som sker. Det ökar inte sannolik heten för att världen ser ut som den gör, tvärtom. ÄVEN OM DERAS svar ser delvis olika ut delar de det existentiella sökandet, och funderar på samma stora frågor, som mening, moral och människans plats i tillvaron. Han kallar sig sekulär humanist, en livsåskådning som betonar förnuft, vetenskap och mänskligt ansvar. – Anledningen till att jag engagerat mig i den internationella humaniströrelsen är att jag vill verka för mänskliga rättigheter och motarbeta dogmatiskt förtryck i religionens namn. Men jag har inget behov av att övertyga människor om att Gud inte finns. – Vem var det som sa: ”Christer Sturmark, är det han som hatar Gud?”, skrattar Victoria. Det innebär inte att han saknar förundran inför livet. – Ibland får jag höra ”jaha, du är ateist, så du tror inte på något som är större än dig själv.” Men i stort sett allt är ju större än jag, ta bara universum eller de kärleksband som knyter ihop mig med min älskade och min son, säger han. Men han Bildtext vit,har aldrig, inte ens i kris, bett. Det gör däremot varje kväll. Hennes bön är en kon namnet Victoria på personen tex. templation tillsammans med rosenkransen. Mycket kort händer i bönen är att jag steg för steg – Det som och ”flytande” i släpper taget om illusionen om jaget för att hitta in bilden. till den plats där mitt sanna jag bor. Där upphör jag som människa att existera, liksom gränsen mellan den inre och yttre världen, och där finns Gud. Jag be höver dessa djupdykningar för att vara en bättre och

Väggarna i parets villa är fyllda med böcker, konst och fotografier, inte minst på David Bowie. ”Han är min husgud”, säger Christer.

HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 16

9/8/2026 9:11:18 PM

Det tycker jag är bra med religion

mer uppriktig människa som agerar utifrån godhet, säger Victoria.

Christer: – Människor kan på ett individuellt plan känna förtröstan och hopp genom sin gudstro. Jag tror också att gudstro i vissa fall kan ha betydande transformativa effekter, till exempel hjälpa människor ur missbruk, kriminalitet eller andra former av förtvivlan. Victoria: – Den manar människan till fördjupad självrannsakan som i bästa fall ger sunda parametrar i moraliska frågor.

Som att du är en del av något större, en större energi?

Det tycker jag är bra med sekulär humanism

Vad ger tron dig?

Christer: – Det är en livsåskådning som, om den hade större utbredning i världen, skulle kunna leda till minskat förtryck och större respekt för mänskliga rättigheter. Victoria: – Den manar människor till filosofiskt och etiskt tänkande även när man har plockat bort Gud ur ekvationen. Till skillnad från ateism, som inte manar till något.

– Ja, jag tror att Gud är allt och att allt är Gud, säger Victoria. – Frågan är svår att svara på eftersom jag inte vet hur det är att leva utan den. Det är som att svara på hur det känns att andas. Jag vet däremot hur jag reagerar om jag riktar blicken för mycket mot yttervärlden och inte tar hand om mitt inre liv med hjälp av de kristna ritualerna. Då blir jag känsligare och otåligare. Jag blir en mer odräglig och snarstucken människa, säger hon. Vi pratar om vikten av existentiell hälsa, alltså vårt förhållande till livets stora frågor: Vem är jag? Vad är meningen med livet? Vad händer när jag dör? – Om vi bara shoppar, renoverar kök och fokuserar på att klättra i karriären bottnar vi aldrig i livets djupare mening, säger Victoria. – Ja, att vi lär oss reflektera existentiellt och etiskt tror jag är superviktigt, både för oss själva och för vår relation till världen och varandra. Det är därför jag har arbetat för att de här frågorna ska få större plats i skolan. Även unga som inte ser sig som religiösa behöver få fundera över livet och döden, säger Christer och lägger till: – Som du förstår är det kortare väg mellan våra två

livsåskådningar än många tror. Vi är båda extremt fascinerade av verklighetens yttersta natur och medvetandets filosofi. Hade det varit jobbigare om ni haft vitt skilda politiska ideologier?

– Det tror jag, säger Christer och berättar att han har flera religiösa vänner och tycker att det är stimulerande att diskutera med lärda troende personer. – Och jag tror inte att du hade kunnat frossa så mycket i dina intressen om du blivit ihop med en kvinna med liknande livsåskådning. Då hade ni suttit här och hummat och hållit med varandra, säger Victoria. Vad gör ni när debatten er emellan hettar till?

– Victoria brukar konstatera att det är skönt att veta att oavsett vad vi tror, så är det som det är, säger Christer. – Ja, hur starka argument vi än har kan ingen av oss veta säkert, säger Victoria. Händer det att ni avbryter diskussionen för hus fridens skull?

– Både ja och nej. Om jag är jättetrött eller på allmänt dåligt humör av hormonskäl brukar jag föreslå att vi pratar vidare en annan dag, säger Victoria. Sedan erkänner de att de krigar varje dag. – Varje kväll spelar vi blixtschack, ett femminutersparti, och då är det krig, säger Christer. – Det är det verkligen. Vi blir så ledsna när vi förlorar. Som tur är vinner jag oftast, säger Victoria och ler. HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 17

9/8/2026 9:11:22 PM

”Vi kan behöva en dag då vi får känna: nu får jag sakna.” Johan Garde, präst.

HÖSTEN 2026

1788894666-iiehl.indd 18

9/8/2026 9:11:13 PM

TANKAR OM TRO

Varför behöver vi

allhelgona?

Vad händer i oss när vi tänder ett ljus för någon vi saknar? Och behövs det en särskild dag för att minnas? Prästen Johan Garde funderar över varför vi tänder ljus, och vad som kan bära oss i sorgen. TEXT: Sophie Ekman FOTO: Zandra Erikshede

Många tänder ljus under allhelgonahelgen. Varför då?

– Jag tror att det händer mer i oss än vi kanske tänker. Det räcker inte att bara känna, vi behöver också få uttrycka det. Det som finns inom oss vill ta form. När vi tänder ett ljus gör vi något av det som annars bara stannar i känslan. Behöver vi en särskild dag för att minnas?

– Egentligen kan vi minnas när som helst, saknaden finns där oavsett. Men vi kan behöva en dag som hjälper oss, en dag då det är tillåtet att verkligen sakna. Om vi bar sorgen fullt ut hela tiden skulle vi gå sönder. Här får den utrymme. Kyrkoåret ger oss en tid att stanna upp, minnas och sörja, och att veta att vi inte är ensamma.

Vad är det egentligen vi gör när vi minns någon?

– Vi försöker hantera en dubbelhet: att någon är så viktig för oss, men inte längre finns här. Ibland minns vi med värme och tacksamhet, ibland det som inte blev sagt eller relationer som aldrig blev hela. Och vi sörjer inte bara personen, utan också det som inte blev, framtiden som aldrig fick hända. Tar sorgen någonsin slut?

– För vissa blir den lättare att bära. För andra tar det lång tid. Vi tänker gärna att sorg ska se ut på ett visst sätt, men så är det inte. Ofta förändras den snarare än försvinner. Den kan få nya nyanser, men

den kan också komma tillbaka, starkt, långt senare. Det finns inget rätt sätt att sörja. Och ingen tidsgräns. Ibland behöver man bara få ha en dag där sorgen får vara bottenlös. Vad kan bära när inget riktigt känns tröstande?

– Ibland är det just det konkreta som hjälper. Att tända ett ljus, att göra något litet. För orden räcker inte alltid till. Samtidigt kan ord bära. Bibeltexter kan vara som en livboj, inte för att allt känns bättre, men för att man har något att hålla fast vid tills det ljusnar igen.

”Orden räcker inte alltid – men ett ljus kan bära det vi inte kan säga.” Varför söker sig så många till kyrkogårdar just den här helgen?

– Jag tror att det handlar om att få vara tillsammans, utan krav. Vi gör samma sak, men var och en på sitt sätt, och det finns något tröstande i det. Och så är det ju väldigt vackert, ett hav av ljus i mörkret. Vad skulle du vilja säga till den som bär på sorg?

– Att du inte behöver bära den ensam. Du behöver inte ha alla svar. Ibland räcker det att få minnas, att få sakna, att få tända ett ljus. HÖSTEN 2026

1788894666-iiehl.indd 19

9/8/2026 9:11:13 PM

NYFIKEN PÅ BIBELN

HUR LÄSER VI BIBELN I DAG? En ny översättning av Nya testamentet

har just getts ut. Men hur läser vi Bibeln i dag? Måste man förstå allt – eller kan texten också få vara något man upplever? TEXT: Sophie Ekman FOTO: Marcus Gustafsson, Mikael M Johansson

nyfiken på ... nya Nya testamentet? LÄS DEN SOM POCKET Nya testamentet, 2026 års översättning, Verbum förlag nya över◗Den sättningen finns som storpocket, för dig som vill läsa Nya testamentet mer som en vanlig bok. Kapitel och verser finns kvar, men texten får löpa på, lite mer ostört.

Mikael Winninge, översättningsdirektor på Bibelsällskapet:

”Språket förändrar hur vi läser” med översättningen av Nya testamentet har ◗Arbetet pågått i fem år och engagerat forskare, språkvetare och teologer. Mikael Winninge har lett arbetet från start. Varför behövs en ny översättning just nu?

– Språket förändras hela tiden, och det påverkar hur vi förstår en text. Samtidigt har forskningen gått framåt, så vi vet mer i dag än när de tidigare översättningarna gjordes. Den senaste översättningen av Nya testamentet gjordes på 1970-talet, så det fanns ett behov av att se över språket. Vad är det viktigaste ni har velat uppnå?

LYSSNA PÅ ARBETET BAKOM NT 2026podden

– Att göra en översättning som ligger nära grundtexten men samtidigt fungerar på svenska. Det handlar om att vara trogen innehållet och uttrycka det på ett sätt som går att ta till sig.

◗En podd om ordvalen, tolkningarna och människorna bakom den nya översättningen av Nya testamentet.

Vad är den största skillnaden jämfört med tidigare översättningar?

– Vi har i högre grad låtit det främmande i texten synas. Bibeln är skriven i en annan tid och kultur, och det ska inte nutidsanpassas. Samtidigt har vi arbetat mer med inkluderande språk i nära anslutning till grundtexten.

– I vissa fall har det också handlat om att göra betydelsen tydligare. Ett ord som tidigare översatts med ”bröder” kan ofta ersättas med ”bröder och systrar” eller ”syskon”, eftersom det i grundtexten ofta syftar på både män och kvinnor. Vad har varit svårast i arbetet?

– Det är ofta ord med stor betydelse som saknar en enkel motsvarighet på svenska, som ”omvändelse”. Grekiskan kan betyda ”ändra sitt sätt att tänka” men också ”ångra sig”, beroende på sammanhang. Då måste man göra avvägningar och acceptera att inget alternativ blir helt perfekt. Vad hoppas du att den här översättningen ska betyda för människor som läser Bibeln i dag?

– Jag hoppas att den väcker nyfikenhet. Att man upptäcker att det finns flera sätt att läsa och förstå texten. Vad skulle du säga till någon som tycker att Bibeln är svår att läsa?

– Man behöver inte förstå allt på en gång. Det är en text man kan återvända till, som kan öppna sig på olika sätt vid olika tillfällen. Det viktiga är kanske inte att förstå allt direkt, utan att låta texten väcka frågor

1788894666-3pn8t.indd 20

9/8/2026 9:11:08 PM

Under fem år har Mikael Winninge lett arbetet med översättningen av Nya testamentet. ”Jag hoppas att den väcker nyfikenhet”, säger han.

1788894666-3pn8t.indd 21

9/8/2026 9:11:11 PM

NYFIKEN PÅ BIBELN Foto: MIKAEL M JOHANSSON

”Många blir överraskade över hur nära texterna känns”, säger Lisa Buratti, en av teologerna som arbetat med den nya översättningen av Nya testamentet.

Lisa Buratti, präst och bibellärare:

”Man behöver inte förstå allt” Buratti har varit en av teologerna som arbetat ◗Lisa med den nya översättningen av Nya testamentet. I sitt arbete möter hon många människor som är nyfikna på Bibeln, men också osäkra på hur den ska läsas i dag. Vad är det som kan beröra människor när de läser Bibeln?

– Många blir överraskade över hur nära texterna känns. Trots att de är väldigt gamla handlar de om sådant människor brottas med också i dag, som sorg, glädje, relationer och livsfrågor. Man känner igen sig mer än man kanske hade väntat sig. Vad tycker du är viktigt att förstå om Bibeln?

– Att Bibeln består av många olika slags texter. Det är berättelser, brev, poesi och symboliska texter, och de behöver läsas på olika sätt. En skapelseberättelse läser man till exempel inte på samma sätt som ett brev. Det tror jag är en viktig upptäckt för många. Måste man förstå allt man läser?

– Nej, verkligen inte. Det är kanske snarare tvärtom. Bibeln är en text man kan växa i hela livet. Ett bibelord kan säga en sak till mig i dag och något 22

helt annat om några år. Det finns alltid fler lager att upptäcka. Många tycker att Bibeln känns svår eller främmande. Var börjar man?

– Jag brukar rekommendera att börja med ett evangelium, ofta Markusevangeliet eftersom det är ganska kort och berättande. Man behöver inte läsa Bibeln från början till slut, utan kan börja i något som väcker nyfikenhet. Jag tror också att det betyder mycket att läsa tillsammans med andra. Bibelns texter har ju från början lästs i gemenskap, och i samtalet kan någon annan se något jag själv missat. Många församlingar har bibelgrupper, och man kan alltid prata med en präst om det är något man funderar över i det man läser. Hur kan man läsa Bibeln rent praktiskt?

– Jag tror det är bra att inte stressa igenom texten. Läs ett kort stycke och stanna kvar i det en stund. Jag brukar försöka leva mig in i berättelsen och föreställa mig hur det såg ut, vilka människor som fanns där och hur det skulle kännas att vara på platsen. Då öppnar sig texten ofta på ett nytt sätt. Man kan nästan meditera över den och bära den med sig genom dagen. Vad hoppas du att den nya översättningen ska leda till?

– Jag hoppas framför allt att den väcker nyfikenhet och lust att läsa Bibeln. Alla översättningar är också tolkningar, och därför kan det vara spännande att läsa olika versioner och jämföra dem. Det viktigaste är kanske att människor börjar läsa och upptäcka texterna på nytt.

1788894666-3pn8t.indd 22

9/8/2026 9:11:15 PM

HÅLLBARHET Här finns pekböcker, bilderböcker, sagor, faktaböcker och gamla favoriter, böcker som kan få följa med till en ny läshörna. Foto: MICHAEL ERHARDSSON/ MOSTPHOTOS

3 vägar

Böcker som lever vidare En barnbok kan bli älskad många gånger om. När utrensade böcker tas tillvara kan de hitta nya läsare.

har du ett gammalt exem◗Kanske plar av Tomtebobarnen hemma? En bok som blivit tummad och läst, med fransiga kanter och sidor som hänger på en skör tråd. Vissa böcker följer oss genom livet, och vidare till nästa generation. Men många andra böcker gör inte det. De rensas ut, trots att de fortfarande har mycket kvar att ge. Varje år lämnas stora mängder barnböcker in på återvinningscentraler runt om i landet. Böcker som skulle kunna bli nya favoriter hos någon annan. I NACKA FÅR barn- och ungdoms-

böcker nytt liv genom ett samarbete mellan organisationen Youth and Care och Nacka vatten och avfall. Varje vecka hämtas böcker från kretsloppscentralerna, sorteras och delas upp efter ålder. De som är i gott skick får sedan följa med vidare till skolor och förskolor, där de kan hämtas gratis.

– Vi arbetar med daglig verksamhet och arbetsmarknadsinsatser, och har ett stort intresse för miljöfrågor och lokalsamverkan. Det här projektet förenar allt det, säger verksamhetschefen Anna Vedelöv. För deltagarna handlar arbetet inte bara om böcker, utan också om att vara delaktig i något meningsfullt. – De får vara med i hela processen, från upphämtning till utlämning. Det skapar både stolthet och delaktighet, säger Anna. MÅNGA AV BÖCKERNA är knappt

lästa. Andra är mer slitna, men kan ändå komma till användning, till exempel i utomhusbibliotek där det inte gör något om det hamnar lite sand eller geggamoja på sidorna. Att just barnböcker lämpar sig så väl för återbruk tror Anna hänger ihop med hur de används. – I en barnfamilj läses en bok ofta under en kort period. Men i en förskola eller skola kan samma bok läsas av många barn under lång tid.

Samtidigt är tillgången till böcker inte självklar för alla. – Barnböcker är viktiga för språkutveckling och nyfikenhet, men alla familjer har inte möjlighet att köpa böcker. Där spelar förskolan och skolan en viktig roll i att tillgängliggöra böcker för alla. Det finns ingen gemensam modell i Sverige för hur böcker ska tas om hand på återvinningscentraler. Men exemplet visar vad som kan hända när olika aktörer samarbetar.

... för en utrensad bok:

Ge bort till en vän eller bokbytarhylla.

Låt den gå vidare via second hand eller loppis.

Kolla kommunen om böcker tas emot för återbruk.

”I en förskola eller skola kan samma bok läsas av många barn under lång tid.” Anna Vedelöv – Det kräver lite logistik, men det är fullt möjligt, säger Anna. De här böckerna är inte alltid klassiker. Men de är någons Alfons, någons Pettson, någons Mio min Mio. Och någonstans finns ett barn som ännu inte har läst dem. Mathilde Olofsson HÖSTEN 2026

1788894666-ri605.indd 23

9/8/2026 9:11:08 PM

GULDKORN

böcker där språket leker

SOV MIN LILLA HJÄRTANSGRIS Lotta Olsson, illustrationer av Matilda Ruta Bonnier Carlsen

◗I Sov min lilla hjärtansgris får orden gunga fram i rim och mjuka upprepningar. Det är en godnattbok för små barn, men också för vuxna som tycker om att läsa högt. Här finns hjärtansgris, kelekatten och andra små figurer som rör sig genom kvällens stilla landskap. Lotta Olssons text är lekfull och varm, och Matilda Rutas vackra illustrationer förstärker den trygga, drömska känslan. En bok att läsa nära, långsamt och gärna om igen.

DET ÄR OM DIG JAG SKRIVER Moa Backe Åstot Rabén & Sjögren

Jag vill att du ska veta att det är om dig jag skriver ◗I Det är om dig jag skriver blir första kärleken till korta rader, sms och små tankar. Språket är enkelt och nära, nästan som att läsa någons inre röst. Vi får följa blickar som möts, meddelanden sent på natten och känslor som växer innan någon riktigt vågar säga dem högt. Det är skört, intensivt och lätt att känna igen sig i, oavsett om man själv är ung eller minns hur det var. En ungdomsroman om längtan, mod och om att vilja bli sedd som den man är.

”Ju längre jag höll på med dikterna, riktade jag också frågan till mig själv. Hur gästfri är jag? Egentligen”, säger Lina Ekdahl. Foto: LINA IKSE

”Ord vi slänger oss med i vardagen intresserar mig” FÖRST AV ALLT ÄR GÄSTFRIHETEN Lina Ekdahl Wahlström & Widstrand

◗I Först av allt är gästfriheten skriver Lina Ekdahl om något så enkelt, och svårt, som att ge plats åt någon annan. Med humor, allvar och en lyhördhet för sådant vi säger utan att tänka på det, ställer dikterna frågor som dröjer sig kvar: Vem får komma in? Vem får stanna? Och var går gränsen för vår vänlighet? Vad betyder gästfrihet för dig?

– Det är just det jag ville undersöka. Det började med en ilska över utvecklingen i samhället mot en allt intolerantare flyktingpolitik. Men ju längre jag höll på med dikterna riktade jag också frågan till mig själv. Hur gästfri är jag? Egentligen. Vad ville du undersöka med diktsamlingen?

– Gästfrihet både i det stora och det lilla. Samhällets ansvar, men också vår egen vilja att välkomna vår nästa. Under arbetets gång vandrade också djuren in i dikterna. Som om en fabel skulle göra allting lättare. Gästfrihet kan låta enkelt, men ordet rymmer många lager. Vad

har varit viktigt för dig?

– Vem är egentligen gäst och vem är värd? Det heter gästFRIHET. Betyder det att gästen ska få lov att vara fri? Och vad innebär det i så fall? Var går gränsen för hur nära vi vill släppa in andra människor i våra liv, vår gemenskap och vårt samhälle? Jag har velat stanna i de frågorna, snarare än att ge färdiga svar. Du fångar ofta vardagsspråket. Vad intresserar dig med det?

– Det vi säger utan att tänka oss för. Det vi tänker, men inte säger. Tystnaden, pauserna, sanningen och lögnen. Jag är intresserad av ord vi slänger oss med i vardagen, och av maktspråk som kan dribbla bort vad allt egentligen handlar om. Många kan känna sig osäkra inför poesi. Har du något råd till den som vill läsa en dikt, men inte riktigt vet hur man börjar?

– Slå upp en diktbok och läs! Vilken som helst. Slå upp en till. Läs högt, läs tyst. Lyssna på dikternas klang och rytm. Testa att tänka dig en diktsamling som en konstutställning. Eller en löpsedel. Ta in och ta för dig av det du fastnar för. Du behöver inte förklara vad du läser, du behöver endast läsa och lyssna. Sophie Ekman

HÖSTEN 2026

1788894666-mpa3j.indd 24

9/8/2026 9:11:11 PM

KYRKOGÅRD

Höst på kyrkogården

Att läsa livet mellan stenarna

hemma finns det mycket att läsa på kyrkogården. På våra kyrkogårdar bland gång ar och grus, under bar himmel står rader av berättelser skrivna i sten. Gravstenarna bär inte bara namn och årtal utan rymmer många gånger spår av levda liv, relationer, sorg och kärlek. För den som tar sig tid att läsa på gravstenarna öppnar sig en värld av berättelser från dåtid till nutid.

tack

Jonny Engström Kyrkogårds- och fastighetschef

Foto: JOHANNES FRANDSEN/IKON

Begravning ◗I Örnsköldsviks norra pastorat finns det sex kyrkogårdar. Det finns allt från en medeltida kyrko gård till nyligt anlagda kyrko gårdskvarter. När en människa dör finns det för de anhöriga flera olika val och beslut som behöver fattas. Rätten att bli begravd där du är folkbok förd har alla svenska medborgare. I mån av plats kan man välja en grav på en annan kyrkogård än där man är folkbokförd. De grav

skick som finns på flera av våra kyrkogårdar är kistgrav, urngrav, askgrav och minneslund. Här intill ser du vad som gäller för respekti ve gravskick.

Foto: LOUISE HEDBERG /IKON

en tid när mycket går fort, när löpmeter av text flimrar förbi på skärmar och orden ofta är många men flyktiga, kan det vara värt att stanna upp och läsa med eftertanke. En av de mest stillsamma platserna för läsning finns kanske närmare än vi tror, på våra kyrko gårdar. Om du som läser detta någon gång skulle få för dig att ta med en bok och sätta dig på någon av våra parkbänkar är du inte ensam. För den som skulle glömt boken

◗Nu när hösten på allvar gör sitt intåg och sommarens sista gräs klippning har genomförts börjar en ny säsong på kyrkogårdarna. Under sommaren har uppdra gen varit många och inför vinter säsongen krattas nu grusgravarna samtidigt som granhäckarna väntar på årets beskärning. Nu när kvällarna åter börja bli mörka är det från och med den 1 oktober återigen fritt fram för den som vill ställa fram en gravlykta framför gravstenen. Tänk dock på att prydnader som avger ljud eller bländande ljus inte alla gånger uppskattas på en kyrkogård. Prydnadsföremål som inte hör hemma på en kyrkogård kommer att plockas bort och finns att hämta på respektive kyrko gårdsexpedition. När frostnätterna börjar ge sig tillkänna stänger kyrkogårdar na av sommarvattnet som leder fram till alla servicestationer på gravfälten. När detta sker beror på väderförhållanden men vi för söker att ha vattnet igång så länge som möjligt till våra besökare.

◗Vi vill rikta ett stort TACK till alla skolungdomar och säsongs anställda som jobbat under sommaren med att göra kyrkogårdarna fina.

GRAVSKICK Kistgrav ◗I en kistgrav kan både kistor och urnor gravsättas. Anhöriga kan när vara vid gravsätt ningen. Urngrav ◗I en urngrav kan endast urnor gravsättas. Det ryms 4 urnor i en urngrav. Anhöriga kan närvara vid gravsättningen.

Askgravplats ryms ◗Det två askor i en askgravplats. Vid gravsättning i askgravplats får de anhöriga vara med om de vill. Minneslund ◗Är ett anonymt gravskick därför sätts ingen namn skylt upp. Anhöri ga får inte närvara vid gravsättning. HÖSTEN 2026

1788448786-q5253.indd 25

9/3/2026 5:19:59 PM

BOKENS FOLK

Vi är alla läsare Vi är bokens folk Att vår civilisation är Bokens folk är lätt att förstå efter att ha läst Joel Halldorfs bok med samma namn från 2025. Det är en kultur historisk exposé om hur de olika sätt vi läst och skrivit på i vår kristna historia och våra texters och böckers olika utformning, format och fortsätter att forma vår civilisation och dess framtid. TEXT: Sven Edsfors FOTO: Charlotte Nordin

talar om vår gudsbild förändrats under 300 år.

I BEGYNNELSEN VAR RYTMEN.

det första skrivtecknet ◗Innan sattes på pränt var det muntliga berättandet redan gammalt. Rytm, takt och ibland även rim fanns med redan från början som helt nödvändiga redskap för att komma ihåg långa berättelser. Så är det fortfarande. Hur många kan memorera en prosatext jämfört med hur många som lär sig en strofisk sångtext utantill? Våra psalmer står i denna tradition som går raka vägen till psaltaren i bibeln och vidare bakåt i den textlösa historien. I strofisk dikt tar rytmen och rimmen oss vid handen och leder oss genom läsningen. De är det ramverk vi klär med de bilder och metaforer vi vill använda till vår gestaltning. VÅR MESTA LÄSEBOK.

är sedan 1695 den ◗Psalmboken

”Att – liksom all annan strofisk text – läsa en psalm högt ger en starkare koppling till dess rytm och rim.” Sven Edsfors. 26

MÅSTE PSALMER SJUNGAS?

Sven Edsfors.

bok flest svenskar har haft tillgång till och fram till åtminstone för 100 år sedan den bok flest svenskar lärt sig läsa i. Psalmernas korta rytmiska strofrader, bildrika innehåll och rimmade slutfall är idealiska för unga och gamla att lära sig läsa från. Vår nuvarande psalmbok från 1986 består av texter från fyra olika tiders psalmböcker – vilket är väldigt spretigt om man tittar objektivt på innehållet – men en rikedom om man vill tränga in i fyra olika tiders tankevärldar och utforska hur det sätt på vilket vi

det behöver man inte. Men ◗Nej, sången är det sätt på vilket vi läser psalmer gemensamt i gudstjänster. Det är både praktiskt, utsmyckande och ofta fördjupande att sjunga dem tillsammans. Men för den enskilda människan är psalmboken mer av en läsebok och en andaktsbok. Att läsa en psalm är ett bra sätt att lära sig den för att sedan sjunga den tillsammans med sin församling. Och läs den gärna högt för dig själv. Att – liksom all annan strofisk text – läsa en psalm högt ger en starkare koppling till dess rytm och rim. Texten får kropp av det och det gör att läsaren efter några genomläsningar kan släppa fokuset på formen och koncentrera sig på innehållet i stället. För en dikt avslöjar sig inte vid första genomläsningen. DEN LÅNGSAMMA LÄSNINGEN.

◗I bokrullarna och de första riktiga böckerna (kodex) i vilka bibeltexterna samlades i var

HÖSTEN 2026

1788448786-omq1h.indd 26

9/3/2026 5:19:56 PM

Bildtext, ob jektformat bildtext vit ruta. Foto: FOTOBYLINE

texternaliksomdennaskrivnautan mellanslag. Det gjorde att man var tvungen att läsa mycket långsamt för att kunna förstå vad som stod där. Sedan dess har läshastigheten bara ökat till vår tids snabba scrol lande läsning där vi på våra smarta skärmar sällan läser igenom en hel artikel och kanske ber en AI att sammanfatta den för oss i stället. Men den långsamma läsningen finns kvar och den kan vara en räddare när vi känner att vår värld håller på att snurra bortom vår kontroll. I den kristna traditionen kallar vi detta Lectio Divina. ”Den gudomliga läsningen”. Det är ett långsamt och meditativt sätt att läsa bibeln på. Ofta korta text avsnitt som man upprepar flera

gånger. Men det fungerar lika bra att läsa psalmer och andra dikter på detta sätt:

Sätt dig bekvämt men aktivt. Läs en psalm eller kort bibeltext långsamt och uppmärksamt. Läs gärna högt och flera gånger. Lyssna efter ett ord eller en fras som fångar ditt intresse.

Meditera över ordet eller fra sen och låt den sjunka in i ditt medvetande. Vad väcker den för minnen, känslor eller frågor hos dig?

Forma en bön utifrån det texten väckt hos dig. Tala med Gud om det.

Lectio Divina, ”den gudom liga läsning en”, är ett långsamt och meditativt sätt att läsa bibeln på.

Vila i tystnad och Guds när varo. Låt orden tona ut och var bara mottaglig.

läsa koncentrerat är ett bra ◗Att sätt att vara i nuet. Att få vara med sina egna tankar som foku serar på en text utan att störas av världens larm är läkande för våra informationsöverlastade medvetanden. Att för åtminstone en liten stund få lämna vardagens värld och kliva in i en helt annan värld, eller m ötas av ny kunskap eller nya tankar om vår värld. Att läsa är att resa brukar man säga. Man kan resa långt bort till främmande platser, men det är alltid också en inre resa.

HÖSTEN 2026

1788448786-omq1h.indd 27

9/3/2026 5:19:57 PM

BIBELSTUDIUM

Att läsa tillsammans ger nya perspektiv En måndagskväll i månaden samlas gudstjänstgruppen i Sörlidens församlingsgård. Kantor Erika Sjödin, en präst och fyra kyrkvärdar möts för att förbereda nästa gudstjänst, men det handlar om mycket mer än planering. TEXT OCH FOTO: Charlotte Nordin

◗– Det är nog 90 procent bibelstudium, 10 procent fika och sen en “liten dutt” praktisk planering, skrattar Erika Sjödin, som startade gruppen för femton år sedan efter att ha hämtat inspiration från Lidingö församling. Tillsammans läser de söndagens texter, samtalar om innehållet och funderar över hur texterna kan förstås och bli relevanta i vår tid. Samtalen blir en förberedelse inför gudstjänsten och en möjlighet att fördjupa sig i Bibeln. – Jag kan ha hört en text massor av gånger, men när man läser och pratar om den tillsammans ser och hör man nya saker, säger kantor Erika Sjödin. – Att skriva predikan är ofta en ganska ensam sysselsättning. Därför är det så värdefullt att få prata om texterna tillsammans med andra och få en input i predikan, säger präst Eva Halling. 28

”Livet förändras, världen förändras och plötsligt säger samma bibeltext något nytt.” Erika Sjödin Trots att gruppen gått igenom kyrkoårets texter många gånger upplever deltagarna att de aldrig blir färdiga med dem. – Livet förändras, världen förändras och plötsligt säger samma bibeltext något nytt, säger Erika. ANN-SOFIE KARLSSON ÅGREN har varit med i gruppen sedan starten. – Jag tyckte att det lät som ett spännande upplägg. Dels får man läsa Bibeln och få hjälp att förstå texterna, dels får man vara med och forma gudstjänsten.

HÖSTEN 2026

1788448786-ao2bd.indd 28

9/3/2026 5:19:59 PM

Hitta spår av det heliga i litteraturen

tt läsa böcker kan öppna dörrar till våra inre rum, och ibland kan vi rent av få syn på det heliga. Rätt vad det är, så möts vi i litteraturen av en igenkänning. Jag minns första gången som det där hände mig, och hur jag i åratal letade efter det sedan. Jag läste Sagan om ringen, och helt plötsligt öppnade sig en annan dimension. Jag såg rakt in i det heliga. I mörkret i Morias gruvor offrar sig Gandalf för att hans vänner, och i förlängningen världen skall överleva. Men han kommer tillbaka, förändrad. Det här var ett mönster som jag kände igen. Tidigare hade jag läst Sagan om ringen som civilisationskritik och protest mot meningslösa krig, men helt plötsligt så hittade jag Kristus mitt bland alver, dvärgar och hober. MASSOR AV LITTERATUR handlar i grund och botten

För kyrkvärden Gunnel Norberg är samtalen en viktig del av upplevelsen. – En del texter är ju väldigt utmanande. Det är svårt att förstå vad de vill säga oss idag. Då är det spännande att höra hur andra tänker och ger vinklar som jag själv aldrig har tänkt på. Det blir alltid goda samtal. FÖRUTOM ATT DELTA i samtalen tjänstgör gruppens

medlemmar också som kyrkvärdar i gudstjänsten och ordnar med kyrkkaffet. Men gruppen har blivit något mer än en planeringsgrupp. – Själva träffen är så värdefull i sig. Även om man inte kan vara med på gudstjänsten på söndagen är det värt att komma hit för bibelstudierna och samtalen, säger Erika.

Erika Sjödin, Gunnel Norberg, Ann-Sofie Karlsson Ågren och Eva Halling.

om kampen mellan ont och gott, det kan vi känna igen. Motivet att en offrar sig för att de andra skall få leva går också det att känna igen. Kanske syns det tydligast i fantacylitteraturen, då kampen mellan ont och gott är så tydlig och närvarande. I Häxan och lejonet av CS Lewis färdas barnen Pevensie genom en frusen och skräckfylld värld. Deras älskade lejon Aslan offras på ett stenaltare, och allt ser hopplöst ut. Hur skall något gott kunna komma ur detta? Men Aslans offer är det som bryter förtrollningen, och en ny vår bryter fram, och Aslan får liv igen. Spåren av det heliga finns så klart även utanför fantacylitteraturen. I Fjodor Dostojevskijs författarskap är frågorna om lidandet som renande kraft och den villkorslösa kärleken ständigt närvarande.

DET HÄR ÄR bara exempel där det är lätt att få syn

på det heliga bland bokstäverna. Men när man väl har tränat sin blick för att få syn på det, så kan man hitta det i var som helst. Böckernas värld kryllar av helighet, om vi bara håller ögonen öppna och känner igen det. Passa på den här hösten att läsa en bok, en riktig bok med sidor som luktar torrt. Gör det till en särskilt stund med en kopp te och en filt, och rätt vad det är kanske du upplever ett möte med det heliga hemma i vardagsrummet. För vi kan möta Gud i allt, även i litteraturen.

Eva Halling HÖSTEN 2026

1788448786-ao2bd.indd 29

9/3/2026 5:20:02 PM

RECEPTET

saftiga och kryddiga

Pumpacupcakes

Med len färskostfrosting på toppen blir de här pumpacupcakesen en höstfavorit. Perfekta till en kopp kaffe eller te när dagarna blir mörkare. RECEPT OCH STYLING: Sophie Ekman FOTO: Eva Hildén

Ca 12 cupcakes Cupcakes: 3 ägg 2 dl strösocker 1 dl neutral olja, till exempel rapsolja 3 dl grovriven rå pumpa (till exempel butternut eller hokkaido) 3 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 1 tsk kanel ½ tsk malen ingefära ½ tsk malen kardemumma

1 krm malen nejlika 1 nypa salt Frosting: 200 g naturell färskost 75 g rumsvarmt smör 2,5 dl florsocker 1 tsk vaniljsocker Gör så här: ugnen på 175°C. ◗Sätt Placera muffinsformar i en plåt eller muffinsplåt. ägg och socker ◗Vispa

pösigt. Rör ner olja och riven pumpa. mjöl, bakpulver, ◗Blanda kryddor och salt. Vänd ner i smeten. i formarna, fyll ◗Fördela till ca 2/3. Grädda i mitten av ugnen ca 20 min. Låt svalna. ihop frostingen ◗Vispa krämigt. Bred eller spritsa på cupcakesen. Förvara i kyl fram till servering.

Dekorera med färgat socker, pumpa kärnor eller lite kanel.

HÖSTEN 2026

1788448786-fneu1.indd 30

9/3/2026 5:20:01 PM

KORSORD DEN KLAMRAR SOM KAN VI SIDA VID SIG FAST VID DIN- VÄRLDSSIDA, SVART PÅ VITT, STRÅ, MEN EJ ERA LIGA TING BOKSTAVLIGEN AV HALM

VÄXER I VÅTMARK

NYA DELEN AV DENNA BOK ÄR SKRIVEN PÅ GREKISKA FÄRGGLAD FLASKA ISMAELS HALVBROR

RÖRA SIG SOM HEN SOM INTE STÅR MED BÅDA FÖTTERNA PÅ JORDEN

GRÄNSAR TILL TCHAD & BENIN SPÄD

SÖKA ANDLIG KONTAKT

OSAR VISS PREDIKANT

AVSIDES BELÄGEN SITTER ÄLDRE FÖLL (EJ) OCH DRAR RÖVARHISTO- JESUS PÅ LÄPPEN? RIER PÅ

LASSVÄLTARE RITERNA

OM NOS HOS KRANK

PUR SOM DJUR

VIPPA

FORNINDISK KRIGSGUD

KRÖP JAGUAR IN I STÄRKER VADER & VRISTER SÄMRE VARIANT KLYKA

ÄDELSTENEN KÄRE PÅ ... PLATSER SÄNDE MED KURIR TUNT TYG GAMLA GUDAR NÖDCENTRAL PÅ FESTIVAL JÄMSTÄLLDHETSOMBUDSMANNEN

I nästa nummer gratulerar vi vinnarna här.

EN GUD KLÄS I KARAMELL ROMERSK KEJSARE FRÅN 54

”TYST, LIKT XXXX SOM FALLER” OBEKANT KÄRLEK I PARIS

FAKTISKT SÄGER GODISGRISEN?

LUGN VID DUKAT BORD

FÖRLED FÖR UNDER ÄR RISKEN STOR ATT FÄRGGLADA LINSER MUMSAS BEHANDPLÅTLING SOM SOM NIKLAS SKER I ELLER SKJUL? R2D2

vinnare

FÖLL PELLE PLUTT EJ ÖDE

HJULPINNE ÄR NEGATIVT LADDAD

ÖRT SOM GULLBORSTE

Priser: ◗1:a 2 biobiljetter Present ◗2:a-5:e kort 100 kr i ett av våra caféer

GRAFISK METOD FRISYR GRUNKA ÖVRE GRÄNS

TROR PÅLÄGG, EJ KALV DEN TVÄTTADE JESUS

GRODD

ROPAR LÄNGDSKIDÅKAREN! TÄPPER TILL & KAN KLIPPAS

Höstkrysset

GÖR SÅ HÄR Skicka meningen som du finner i det gula fältet samt ditt namn och telefonnummer till: ornskoldsviks.norra.pastorat@svenskakyrkan.se ... eller på ett vykort till: Örnsköldsviks norra pastorat Box 275 891 26 Örnsköldsvik

VAR VÄL KAIN KOL & 100 LEMUR-KRYSS 2026 Konstruktör:

lena-holmlund.com

Namn: Adress: Postadress:

Lycka till!

Telefon:

◗Vi vill ha ditt svar senast den 1 november.

E-post: HÖSTEN 2026

1788448786-8zx0v.indd 31

9/3/2026 5:19:59 PM

Hoppet börjar med dig! Swisha en gåva som ger mat och värme i Örnsköldsvik Svenska kyrkans Diakonicentrum arbetar för att stötta människor som lever i utsatta livssituationer i Örnsköldsviks kommun. Genom matkasseutdelningen får ca 150 hushåll per vecka mat på bordet och en varm och trygg plats för samtal, gemenskap och stöd. Bli en hoppgivare och bidra till mat och värme genom att swisha valfri summa via QR-koden eller till 123 328 62 91.

Varje krona gör skillnad! Tack för din gåva.

Vill du bli medlem i Svenska kyrkan? Vänligen markera det alternativ som du känner till eller lämna dessa obesvarade. Jag är döpt i Svenska kyrkan Jag är döpt i en annan kristen församling Jag är inte döpt, men vill bli medlem och önskar undervisning om dop Jag är konfirmerad i Svenska kyrkan Jag är konfirmerad i en annan kristen kyrka

1788448786-pqrf6.indd 32

Klipp ut blanketten och lämna till någon av personalen i våra kyrkor. Du kan även lämna eller skicka den till pastorsexpeditionen: Örnsköldsviks norra pastorat Box 275 891 26 Örnsköldsvik

Namn:

Personnr:

Adress:

Tel:

E-post:

Namnteckning:

Uppgifterna behöver vi för att kunna registrera ditt medlemsskap. När det är klart får du en bekräftelse hemskickad. Information om hur vi hanterar dina personuppgifter och om dina rättigheter enligt dataskyddsförordningen finns på svenskakyrkan.se/om-oss-personuppgifter

9/3/2026 5:20:02 PM