Issuu

Edition 35

l a v o k r Ky 19 SEP 2021

L ÄS ALLT OM ÅRETS E VAL VIKTIGAST

Södra s Kållanrd at pasto

gsgrupper Nominerin kaler och vallo

Jourhavande präst

Någon som lyssnar i natten Sjukhuskyrkan

”Vi har varit duktiga på att ställa om”

KYRKAN LEVERERAR

Hjälpen nådde fram under pandemin

O⁷OŴMA⁵⁷N⁵⁸NBO⁵/ON

Grund

Vad vill du att Svenska kyrkan ska göra? sesaa.se/a

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

KYRKOVAL 2021

Alla de stora frågorna ryms i kyrkan Det är inte prästerna som bestämmer i Svenska kyrkan. Inte biskoparna heller. Utan medlemmarna. Den 19 september får drygt fem miljoner personer vara med och säga sitt om vad kyrkan ska göra de kommande åren. Är du en av dem? Ta din chans att påverka. För inom Svenska kyrkan händer det saker som påverkar långt utanför kyrkans väggar. SKA SVENSKA kyrkan bry sig om den globala uppvärmningen? Ta ställning i klimatfrågan? Är det kyrkans sak att lägga sig i flyktingpolitiken? Tycka saker om Sveriges migrationspolitik? Borde präster och biskopar visa sig i Pride-parader? Stå upp för HBTQ-rättigheter? Faktum är att Svenska kyrkan redan gör allt det där. Och den som är medlem kan vara med och påverka vilka vägval kyrkan ska göra i framtiden, vilka frågor som ska prioriteras och vilka ställningstaganden man ska göra. KYRKOVALET HANDLAR om mycket mer än det som kanske vanligtvis förknippas med kyrkan – som gudstjänster, dop, bröllop och begravningar. Det är förstås viktiga saker, men Svenska kyrkan är också en självklar del av samhället långt utöver de kyrkliga handlingarna. Här finns barnkörer, öppna förskolor, träffar för äldre, samtalsgrupper och språkkaféer. Men här finns också stöd när livet är svårt. Någon att prata med, sorgegrupper för den som förlorat någon, en matkasse när

ekonomin inte går ihop eller ett besök hos den som är ensam. När pandemin drabbade Sverige blev präster, diakoner och volontärer från Svenska kyrkan en livlina för många – den som förlorade sitt jobb, som miste någon anhörig, som plötsligt fann sig isolerad hemma. Dessutom är hela Sverige fullt av kyrkor. En del av dem nybyggda, många av dem med tusenåriga anor. Det är en del av vårt kulturarv, lika mycket minnen från en tid som försvunnit som en aktiv del av Sverige i dag. Att bevara alla dessa kyrkobyggnader kräver både stor kunskap och ekonomiska resurser. SVENSKA KYRKAN är en enorm medlemsorganisation, med 5,8 miljoner medlemmar. Varje medlem är viktig, med sin röst och med sitt ekonomiska bidrag genom kyrkoavgiften. Utan medlemmarna skulle inte kyrkan kunna göra något av allt den gör idag. När du röstar i kyrkovalet är du med och påverkar vad kyrkan ska göra i både stort och smått.

»När du röstar

foto: pontus tideman, lars rindeskog, mikael m johansson

i kyrkovalet är du med och påverkar vad kyrkan ska göra i både stort och smått.

REDAKTION Tidningen Kyrkoval 2021 är en samproduktion mellan Svenska kyrkan och Verbum AB. Redaktör: Sara Grant, sara.grant@verbum.se. Produktion: Verbum AB Omslagsfoto: Alex Giacomini/IKON. Tryck: Pressgrannar, Linköping 2021. Tryckt på Svanenmärkt papper. Distribution: Delas ut som samhällsinformation till alla hushåll av SDR och PostNord. Upplaga: cirka 520 000 exemplar. Följ Svenska kyrkan på sociala medier! Facebook: Svenska kyrkan samt Kyrkoval 2021. Twitter: @svenskakyrkan. Instagram: svenskakyrkan

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

SJUKHUSKYRKAN

”Vi har ett annat slags tid”

Inom Sjukhuskyrkan är man riktigt bra på att ställa om och anpassa sig efter situationen, vilket blev tydligt under pandemin, menar Karolina Hedlund Carlsson, sjukhuspräst i Lidköping.

Under pandemin ställdes allt på ända för både sjukvårdspersonal, anhöriga och patienter. Då fanns Sjukhuskyrkan där för stöd och samtal. Inte bara för de sjuka, utan även för vårdpersonalen, som ställdes inför helt nya dilemman. – Behoven var enorma, säger Karolina Hedlund Carlsson, som är sjukhuspräst i Lidköping.

hjälpa de sjuka, men sampå 70 sjukhus runt om tidigt var det en sjukdom i Sverige. Det är ett vi inte förstod vidden av. samarbete mellan olika Det är två delar som slåss, kristna kyrkor i sjukhusens och det är i den brytningnärområden, även om Svenska en som de här frågorna kyrkan är den största arbetsgiva- Torbjörn Degerström, väcks. sjukhuspräst i Skellefteå. ren. Sjukhuskyrkans uppdrag är I Skellefteå kunde att finnas till för patienter, närståsjukhuskyrkans personal ende och personal. fortsätta vara på avdelningarna, så länge de Ofta är det patienterna som behöver stöd, bar vanliga vårdkläder som kunde tvättas. eller de närstående om patienten själv är En lokal textilkonstnär formgav en krage, så svårt sjuk, men när pandemin kom vändes att det ändå syntes att det var en präst eller allt upp och ner. Med besöksförbudet blev en diakon man mötte. det inte så mycket möten med närstående, – Det har underlättat att vi kan vara berättar Torbjörn Degerström, sjukhuspräst synliga. Personalen påminns om att vi finns, i Skellefteå. I stället växte oron fram hos och kommer ihåg oss när någon behöver personalen. stöd, säger Torbjörn Degerström. – Det kom skrämmande bilder från ItaIbland finns missuppfattningen att Sjuklien. Det fanns en oro för att själva bli sjuka huskyrkans personal har ett uppdrag att eller för att få med smitta hem. Man ville prata om kristen tro, eller att man kommer JUKHUSKYRKAN FINNS

för att hålla andakt. Men det är behovet hos människorna man möter som styr. – Uppdraget är ett helt annat. Vi tar det från Bibelns berättelse om när Jesus möter en blind man, och frågar: ”Vad vill du att jag ska göra för dig?” – Det finns en anledning till att vi har två öron, men bara en mun. Vi ska vara där en människa vill bli funnen, inte där vi tycker att hon ska vara. Det är ofta det som behövs, någon som har tid. DET ÄR något Torbjörn Degerström får

höra, att den som mött Sjukhuskyrkan fått känslan att här finns någon som har tid att komma, att lyssna och som inte har bråttom bort från sjuksängen. – Och det är ju fantastiskt, att de som väljer att vara kvar, som medlemmar i Svenska kyrkan, de gör det möjligt att jag kan sitta vid en säng och bara vara medmänniska. svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

I KYRKOVALET RÖSTAR DU OM...

»Vi har lärt oss mycket, och blivit

någon man räknar med. Vi har brutit ny mark i den här krisen. Karolina Hedlund Carlsson är sjukhuspräst i Lidköping. Hon upplevde också hur arbetet förändrades under pandemin. – Det fanns ett enormt stort behov. Det var ju lika många sjuka i andra sjukdomar och de drabbades hårt av besöksförbudet. Man blir väldigt ensam, instängd på sitt rum och ingen närstående som kom. Hon märkte hur personalen började reflektera mer över etiska frågor, och hade många samlingar. Framför allt fick hon stötta personal inom äldreomsorgen, som var väldigt hårt utsatta i början av pandemin. – De upplevde hur de nästan beskylldes för att ta livet av de gamla, samtidigt som de fick slita för att ens få plasthandskar. Vi fick stötta dem att orka stå i kaoset, berättar Karolina Hedlund Carlsson. I TAKT med att pandemin spred sig över landet fick Sjukhuskyrkan hitta nya former

svenskakyrkan.se/kyrkoval

att arbeta, men Karolina Hedlund Carlsson upplever att man direkt fick en självklar plats. – Sjukhuskyrkan är duktiga på att ställa om och anpassa oss efter situationen. Vi har lärt oss mycket och blivit någon man räknar med. Vi har brutit ny mark i den här krisen. Hon tror att det ofta är lättare för människor att ta kontakt med Sjukhuskyrkan än med en vanlig kyrka, och att det är en viktig funktion. Att sjukhuskyrkans personal bara finns där, direkt på plats där livet händer, gör det lätt för någon som behöver stöd att bara börja prata. – Och vi ger förstås till alla utan att fråga om medlemskap, men ska vi finnas kvar måste människor stanna kvar i Svenska kyrkan. Tänk att tack vare dina pengar kan din mamma få stöd på jobbet på sjukhuset, din farfar kan få besök eller din kompis kan ha någon att prata med när hans barn blir sjukt.

foto: marcus gustafsson

hur kyrkans resurser ska användas för stöd till sjuka, anhöriga och personal i vården.

FAKTA Sjukhuskyrkan Sjukhuskyrkan är inte en fysisk lokal, utan allt det gemensamma arbetet med andlig vård inom sjukvården som de kristna kyrkorna står för. Totalt arbetar omkring 300 personer på cirka 70 av landets sjukhus med Sjukhuskyrkan. Här jobbar präster, pastorer, diakoner, ordenssystrar och musiker, samt andra med stor kompetens. Svenska kyrkan är den största arbetsgivaren. Sedan början av 2000-talet finns även buddhistiska och muslimska organisationer inom den andliga vården på sjukhus. Du behöver inte vara kristen eller medlem i en kyrka för att ta del av Sjukhuskyrkan.

Grund

JOURHAVANDE PRÄST Det är bara präster som bemannar jourhavande präst. En av anledningarna är att de har en helt unik tystnadsplikt.

I KYRKOVALET RÖSTAR DU OM... hur kyrkan ska gå att nå när livet är som svårast

Någon lyssnar alltid i natten Vem som helst kan ringa, och det finns alltid någon som lyssnar. Under pandemin har samtalen till Jourhavande präst varit fler än någonsin. 6

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

»Jourhavande präst stödjer människor. Vi delar

människors ensamhet, deras sorg och deras rädslor.

OURHAVANDE PRÄST har funnits sedan 1956, då prästen Erik Bernspång satte in en liten annons i Öresunds-Posten: ”Innan ni begår självmord, ring …”. Då var prästernas telefonlinjer lokala verksamheter, i dag samverkar man över hela landet. Det är bara präster som bemannar jourhavande präst. En av anledningarna är att präster har en helt unik tystnadsplikt. De får inte säga någonting om det som sägs under ett sådant samtal, inte ens om den som ringer ger sin tillåtelse eller om det skulle kunna klara upp ett brott. De som svarar sitter på olika ställen i landet och är helt anonyma, men alla är präster i Svenska kyrkan. Att Jourhavande präst bara svarar på kvällarna beror på att samtalen ska ses som ett komplement till församlingarna. Dagtid kan man alltid ringa närmaste kyrka och få prata med någon, men de som jobbar i församlingen går ju hem när arbetsdagen är slut. Då tar Jourhavande präst vid. – Det ska dygnet runt gå att nå en präst, säger Nina Sagovinter, som är en av de nationella samordnarna.

foto: magnus aronsson/ikon

Nina Sagovinter, nationell samordnare.

svenskakyrkan.se/kyrkoval

UNDER PANDEMIN har trycket på Jourhavande präst varit enormt. Därför gjordes ett par frånsteg från de vanliga öppettiderna. Kring allhelgonahelgen samt jul, nyår och påsk hade Jourhavande präst öppet dygnet runt. Det har aldrig hänt tidigare under den 65 år långa historien. Å andra sidan har aldrig så många hört av sig som under 2020. – Mår man dåligt innan, mår man kanske ännu sämre under pandemin, säger Nina Sagovinter. Nära 102 000 samtal kom till Jourhavande präst förra året. Det är nästan 300 personer varje natt. Chatten har ökat från 754 chattar under år 2014 när den startade, till över 20 000 chattar under 2020. – Det här är ett folkhälsoarbete. Jourhavande präst stödjer människor, har funnits där genom hela pandemin och stått pall för det ökade trycket. Vi delar människors ensamhet, deras sorg och deras rädslor. SVERIGE ÄR unikt i detta att det är det nationella larmnumret som används för att nå en präst. – Det är justitiedepartementet som beslutar om SOS Alarm. Det gjordes en utredning för några år sedan där man tittade på vad som skulle finnas. Då kom man fram till att ha kvar Svenska kyrkan som ett samarbete, säger Nina Sagovinter. Eftersom de som ringer in är helt anony-

ma finns ingen statistik över ålder eller kön hos dem som söker stöd, men Nina Sagovinter tycker sig ha uppfattat att de som är lite yngre, tonåringar och unga vuxna, oftare hör av sig via chatt, för att det är ett sätt att kommunicera som kommer mer naturligt för dem. Den som ringer behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan. Att tron på Gud är självklar för de präster som svarar i jouren betyder inte att man talar om Gud, ber böner eller läser Bibeln under samtalet – om inte den som ringer själv ber om det. FÖR ARBETET med att förhindra självmord

och lindra psykisk ohälsa fick Jourhavande präst 112-priset i början av året, tillsammans med ett antal andra hjälplinjer. – Vi är tacksamma att det finns flera andra jourlinjer, som dem vi delar det här priset med, så att vi kan hjälpas åt att möta de enorma behov som finns. Jag tror att vi kompletterar varandra väldigt bra, säger Nina Sagovinter. Svenska kyrkans medlemmar gör det möjligt att livsviktigt stöd som Jourhavande präst kan fortsätta hjälpa människor. Och den hjälpen behövs. – Det här är akut själavård som räddar liv. Bokstavligen.

FAKTA JOURHAVANDE PRÄST Telefonjouren drivs i samarbete med SOS Alarm och nås via nödnumret 112. Under pandemin har öppettiderna utökats till alla dagar kl 17–06. (Annars kl 21–06). Samtalet är gratis, bandas inte och syns inte på din telefonräkning. Både du och prästen är anonyma. Det kan vara viss väntetid. Chatten är öppen alla dagar kl 20–24. Det är bara du och prästen som chattar med varandra. Chatten krypteras och innehållet försvinner när den stängs ner eller tiden går ut. Brevlådan för digitala brev är alltid öppen. Du får svar inom 24 timmar. Innehållet krypteras och försvinner när du tar bort det eller inom 15 dagar. Ingenting sparas. Svenska kyrkans Sverigefinska telefonjour (PAPU) finns på 020-26 25 00 och är öppen varje dag kl 21–24.

Grund

DIAKONI

Hjälp som når långt

Att vara med och skapa ett gott samhälle, som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart, är ett viktigt uppdrag för kyrkan.

Någon som handlar mat, stöd när livet är svårt eller bara en plats att komma och känna gemenskap på. Pandemin gav Svenska kyrkans sociala arbete många nya utmaningar, men över allt i landet har anställda och frivilliga från kyrkan fortsatt hjälpa de som behöver det mest.

TT AV de ben som Svenska kyrkan står på är diakonin. Själva ordet kommer från grekiskan och betyder ungefär ”tjänst”. Diakonin är kyrkans omsorg om alla människor och om den värld vi lever i. Den omsorgen sträcker sig långt utanför kyrkväggarna. Ofta pratar man om kyrkans sociala arbete. En diakon är vigd till sin tjänst på liknande sätt som en präst. Men det är inte bara diakoner som arbetar med diakoni. Allt socialt arbete som Svenska kyrkan är inblandad i – språkkaféer, öppna förskolor, samtalsgrupper, soppluncher, läxh jälp och mycket mer – sköts av många olika anställda och volontärer. Det mesta diakonala arbetet sker lokalt, i närområdet där kyrkan finns mitt bland människorna.

MEN ÄVEN på ett större plan är Svenska kyrkan i allra högsta grad en samhällsaktör. Skulle det värsta hända har Svenska kyrkan både unika möjligheter att snabbt nå ut till många människor, och en roll som en del av civilförsvaret. Präster och diakoner i Svenska kyrkan kallas in som stöd vid kriser både utomlands och nationellt. Polis, räddningstjänst och kommuner har också ofta samarbete med kyrkan. Under pandemin blev det diakonala arbetet ännu viktigare, och samtidigt svårt

att genomföra som vanligt. För många människor var det förödande att de inte längre hade någonstans att gå för att träffa andra människor eller få äta en måltid ihop med andra. För andra uppstod nya kriser – ett förlorat jobb, en sjuk förälder eller bara en väldig oro för framtiden. SÅ NÄR lokalerna tvingades stänga flyttade diakonin ut bland människorna. När äldre och sjuka uppmanades att undvika affärer och andra platser med mycket folk, kunde de få hjälp att handla mat och få ut medicin från apoteket. Den psykiska ohälsan ökade, men genom samtalskontakter och träffar utomhus fick människor möjlighet att prata av sig, allt från äldre som förlorat någon nära, till ungdomar som mådde dåligt av att inte kunna gå i skolan eller träffa kompisar som vanligt. Många som förlorat jobbet eller hamnat

»Kyrkan frågar inte

efter medlemskap innan man hjälper, men ditt medlemskap är viktigt för att arbetet ska kunna fortgå.

i ekonomisk kris på annat sätt har fått hjälp med matkassar, hygienprodukter, lunchlådor och annat praktiskt, och för familjer där de vuxna plötsligt tvingats bolla både jobb och skola hemifrån finns kyrkans familjerådgivning som stöd för att lösa konflikter och låsta situationer som kan uppstå. Tack vare Svenska kyrkans medlemmar kan församlingar runt om i landet fortsätta hjälpa de som behöver det – ensamma, gamla, sjuka, ekonomiskt utsatta eller sörjande. Kyrkan frågar inte efter medlemskap innan man hjälper, men ditt medlemskap är viktigt för att arbetet ska kunna fortgå. Om du är en av de som behöver stöd, vänd dig till din församling, så hjälper de dig vidare. svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

I KYRKOVALET RÖSTAR DU OM...

foto: alex giacomini/ikon

hur kyrkan ska verka för ett samhälle där ingen hamnar utanför

DET GJORDE KYRKAN UNDER PANDEMIN

Här har det ordnats filmkvällar, kurser och gemenskap.

Matlådor, promenader och hjälp att gå på apoteket

● SAMTALSSTÖD Över hela Sverige, och även i utlandskyrkan runt om i världen, har människor kunnat ringa och få prata med någon.

● LUNCHER OCH MATLÅDOR Församlingar som tidigare ordnat soppluncher varje vecka ställde om och lagade i stället hundratals matlådor som delades ut eller levererades till behövande.

● BESÖK HOS ISOLERADE För många äldre är träffarna i kyrkan en viktig social gemenskap. I flera församlingar hälsade man på utomhus, på gårdar och under balkonger. Ofta med sång och musik.

● DIGITALA UNGDOMSTRÄFFAR Att kunna fortsätta träffa kompisar när skolan ställde om till distansundervisning blev möjligt genom digitala ungdomsgrupper.

● SORGEGRUPPER UTOMHUS ELLER DIGITALT För den som förlorat en närstående tar inte sorgen paus bara för att samhället ligger

svenskakyrkan.se/kyrkoval

under coronarestriktioner. Samtalsgrupper om sorg är en viktig del av Svenska kyrkans diakoni. Under pandemin har grupperna flyttat utomhus, eller ut på nätet. ● STÖD TILL PERSONAL PÅ ÄLDREBOENDEN Den personal som vårdade de äldsta fick slita hårt. Lokala församlingar uppmuntrade och stöttade. ● PROMENADTRÄFFAR Att promenera tillsammans blev ett sätt för både gamla och yngre att träffas utan att riskera att smitta eller smittas. På sina håll har hela gudstjänster hållits i promenadtakt. … och mycket mycket mer.

Edition 35

En av Södra Kållands pastorats 17 kyrkor.

foto: karin gustavsson

LOKALT/SÖDRA KÅLLANDS PASTORAT

Kyrkan – en del av ditt liv Södra Kållands pastorat är en del av den världsvida kyrkan. Järpås, Kållands-Råda och Örslösa församlingar finns för att Gud har blivit människa i Jesus Kristus, och för att han har uppmanat oss att följa honom.

ärpås, Kållands-Råda och Örslösa församlingar bildar tillsammans Södra Kållands pastorat. I pastoratet bor det drygt 7 000 invånare av vilka 5 592 var medlemmar vid årsskiftet 2020–2021. Pastoratet sträcker sig från Råda ut mot Söne och Hindens rev, söderut utmed Vänerkusten till Karaby nära Grästorps kommun, och bort mot Järpås och Uvered, som gränsar till Vara kommun.

I PASTORATET FINNS 17 kyrkor som alla används till gudstjänster och kyrkliga handlingar. I församlingarna finns ett omfattande arbete för barn och unga, samt

ett stort antal barn-, ungdoms- och vuxenkörer. I olika samtals- och studiegrupper finns möjlighet att lära sig mer och tala med andra om kristen tro, och i det diakonala arbetet erbjuds gemenskap, stöd och hjälp. Församlingarna finns till för dig både helg och vardag, i gudstjänst och bön. UTAN ENGAGERADE OCH aktiva medlemmar kan inte kyrkan existera. I de kyrkliga valen ger vi några människor förtroende att på ett särskilt sätt vara med och ta ansvar för kyrkans liv, arbete och vägval. Organisatoriskt är kyrkofullmäktige högsta beslutande organ. Kyrkofullmäktige väljer sedan två styrelser: kyrkoråd och

församlingsråd. Kyrkorådet är styrelse för hela pastoratet medan församlingsråden är lokala styrelser i respektive församling med särskilt ansvar för gudstjänstlivet. Kyrko herden leder all verksamhet och samverkar med de förtroendevalda. Utöver dem som är förtroendevalda i kyrkofullmäktige, kyrkoråd och församlingsråd, finns också andra förtroendevalda, inte minst kyrkvärdar i de 17 kyrkorna. Utöver dessa finns många ideella med arbetare, som på olika sätt bidrar i kyrkans verksamhet. Du är viktig för din församling! MARKUS HAGBERG kyrkoherde svenskakyrkan.se/kyrkoval

Edition 35

Dopet – en källa till glädje

VISSTE DU ATT I Södra Kållands pastorat finns 17 kyrkor. Den yngsta kyrkan är Karaby från 1923 (uppbyggd efter brand) och de äldsta är Kållands-Åsaka, Råda och Söne (1100-tal). Den största kyrkan är Tådene och den minsta är Friel.

JAG STOD MED barnet på armen. Det var

alldeles nydöpt och jag bad: Livets Gud, uppfyll henne med din heliga Ande så att hon dag för dag får leva i sitt dop. Amen. Just i den stunden såg jag barnets blick som fästes på den ensamma ljuslågan i kyrkans medeltida ljuskrona. När jag tittade upp, då mötte min blick en av gudstjänstfirarnas och jag frågade: Såg du? Och han svarade: Ja, jag såg! med ögon fyllda av tårar. Vi hade båda två uppfattat hur verkligheten blev större. Barnet i min famn hade anat evigheten i rummet.

foto: karin gustavsson

Pastoratet arbetar med fyra växtplatser: Järpås, Råda, Tun och Örslösa.

PÅ JESU UPPDRAG, med tro och bön om helig Ande förvandlas vanligt vatten till en dopkälla som ger Liv. Verkligheten blir lite större och vi får vara med och stå på helig mark. Till dopets källa kommer vi med tacksamhet, glädje, förväntan och livet så som det är. Detta gäller oavsett om det är ett litet barn eller en åldrad och av levnadsår fylld människa som kommer. Från dopets källa går vi förvandlade, någonting nytt har tagit sin början. Detta nya rymmer liv i församlingens gemenskap där vi rustas för livet i tro, i gemenskap och bön. Hit är det faddrarnas uppdrag att leda den döpte. Detta nya rymmer också liv i den värld som Gud skapar. I världen lever vi som Guds folk, upprättade och i gemenskap med Jesus som lovat vara med oss alla dagar, och ledda av den heliga Anden.

Klockstapeln vid Väla kyrka.

Det finns fyra fristående klockstaplar i pastoratet, alla byggda på 1700-talet. Pastoratets vision är ”Levande församlingsliv med gudstjänsten i centrum”. Vackra runstenar från 1000-talet finns inmurade i Järpås och Råda kyrka. Kållands-Åsaka kyrka har en runsten där en församlingsbo från 1000-talet finns avbildad.

foto: sandra axelsson

Gravkor finns under golvet i Råda, Örslösa och Tuns kyrkor.

ANNA-KARIN WIDNERSSON komminister Anna-Karin med lilla Clara på armen.

Varför är det så viktigt att rösta i kyrkovalet 2021? PRECIS SOM I andra val är detta en demokra-

tisk rättighet som man har som medlem i Svenska kyrkan. Varje år betalar man som medlem skatt (kyrkoavgift) till Svenska kyrkan och då är det också rimligt att man ska vara med och bestämma hur dessa pengar används. Genom att rösta på de kandidater som du tror kan ta bra beslut så kan du vara med och påverka kyrkans utveckling och framtid. Några av de viktigaste framtidsfrågorna för Södra Kållands pastorat är hur vi ska klara omställningen inför framtiden både vad gäller medlemsutveckling, ekonomi svenskakyrkan.se/kyrkoval

och miljöfrågor. Klarar vi inte att ställa om för att minska medlemstappen, bibehålla ekonomin i balans och minska utsläppen, så kommer framtidens kyrka att få stora problem. Det är även viktigt att vi uppnår pastoratets vision ” Levande församlingsliv med gudstjänsten i centrum”. Därför är det viktigt att du röstar i kyrkovalet 2021! SVENERIK HEDÉN ordförande i Kyrkofullmäktige i Södra Kållands pastorat 2018–2021

Drygt 12 000 besök gjordes vid gudstjänster och kyrkliga handlingar i Södra Kållands pastorat år 2020. I pastoratet finns fler än tio barn-, ungdoms- och vuxenkörer. Den yngsta dopfunten finns i Tranums kyrka (1964). Flera kyrkor har dopfuntar från 1100-talet. I Gillstads kyrka finns en madonnaskulptur i ek från 1200-talet. Just din medlemsavgift till Svenska kyrkan bidrar till att ge rum och omsorg för människor i alla livets skeden, från vaggan till graven, i glädje och i sorg.

Edition 35

LOKALT/SÖDRA KÅLLANDS PASTORAT

Så tycker nomineringsgrupperna – Kyrkan i tiden

SÖDRA KÅLLANDS PASTORAT

UNDER DEN KOMMANDE mandatperioden

kommer vi att arbeta för:

●● Att kyrkan finns till för alla åldrar i

livets alla skeden.

●●Att kyrkan är en aktiv del i samhället. ●● Ett levande och varierat gudstjänstliv

som vänder sig till alla.

●● En stimulerande konfirmandunder-

visning som ger en grund för fortsatt engagemang i Svenska kyrkan. ●●Ett livligare frivilligarbete. ●● Att utveckla vår verksamhet och vara öppna för nya idéer och förslag. ●● Öppenhet mot världen utanför kyrkan. Vi ska samverka med alla goda krafter i samhället. Också i Södra Kållands pastorat bor människor med olika bekännelser och religioner. Det är viktigt att ha ett vänskapligt och respektfullt förhållande till människor med andra bekännelser. ●● Att vi använder oss av olika estetiska

uttryckssätt som sång, musik och drama i våra verksamheter. ●● Att det i församlingarnas ekonomi märks att gudstjänstliv, diakoni, barn-, ungdoms- och vuxenverksamhet är områden som prioriteras. ●● Att använda oss av de tre församlingarnas olika förutsättningar och resurser för att samverka inom pastoratet. ●● Att visa omsorg om natur och miljö i våra beslut gällande upphandlingar, transporter, uppvärmning, inköp med mera. ●● Att genom långsiktig planering vårda och bevara våra kyrkor, som är vårt kulturarv. Kyrkan har sina rötter i evangeliet om Jesus Kristus – det är vår grund. Vi ses på valdagen! PÅ VÅR LISTA FÖR SÖDRA KÅLLANDS PASTORAT FINNS FÖLJANDE PERSONER

Lilian Östin Johansson, Uvered Ulrika Gustavsson, Råda Helena Börjesson, Norra Kedum Roland Höckert, Järpås Sandra Ljungström, Kållands-Åsaka Göran Kamperin, Tranum Elisabet Falenäs, Uvered

Sophia Sahrin Granevik, Råda Anna Hasselberg, Karaby Björn Roland, Järpås Solveig Johansson, Råda Peter Wald, Örslösa Emma Thörn, Järpås Karin Daudistel, Råda Carina Bryngelfors, Friel Magnus Mellgren, Järpås Torbjörn Berling, Kållands-Åsaka Lennart Johansson, Lavad Karin Karlsson, Häggesled Anna Rohlén, Råda

FRÅGA KANDIDATEN Vad är Södra Kållands pastorats viktigaste uppgift?

Att vara en öppen kyrka där alla får komma som man är och växa, både i sin tro och som människa, i alla skeden i livet. Att skapa mötesplatser där vi tillsammans får möjlighet att lära känna Gud och varandra. Att ta tillvara på varandras styrkor och ge möjlighet till delaktighet.

ANNA HASSELBERG Kandidat för Kyrkan i tiden

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Edition 35

detta vill vi verka för För en nära och öppen folkkyrka SVENSKA KYRKAN FINNS där i tider av

oro, sorg och rädsla, men också i tider av glädje, skratt och gemenskap. I tider av oro behövs ett hoppfullt budskap. Socialdemokratin vill främja Svenska kyrkans roll i civilsamhället. För att utveckla verksamhet i den riktningen vill vi socialdemokrater stärka det omfattande frivilligarbetet och slå vakt om det engagemang för kyrkan som finns bland förtroendevalda på alla nivåer. I en mångreligiös kontext är det viktigt att Svenska kyrkan främjar en aktiv dialog mellan olika trossamfund. Vi vill ha en kyrka som är öppen för alla. Det finns lika många relationer till Svenska kyrkan som det finns medlemmar. Vissa deltar aktivt i gudstjänstlivet varje söndag, några tar del av kulturverksamheten och andra delar livets stora händelser tillsammans. Oavsett vilken relation du har till kyrkan menar vi att alla medlemmar ska få delta på lika villkor och ha samma rätt till demokratiskt inflytande. Kyrkan ska finnas till för och vara öppen för alla – detta är en av grunderna i det vi kallar folkkyrkan. Mot detta mobiliserar de krafter som vill sluta kyrkan inåt och ställa grupp mot grupp – det kan vi aldrig acceptera!

måste förenas med förnyelse för att bevaras och vara relevanta. ●● Att kyrkan ska stå för alla människor lika värde oavsett tro, sexuell läggning, kön, etnicitet. ●● Att allt motstånd mot kvinnor som är präster måste upphöra. Det är oacceptabelt. ●● Utveckla arbetet till stöd för nyanlända och vara en tydlig röst för medmänsklighet. ●● Att barn/ungdomsverksamhet och konfirmationsundervisning ska vara avgiftsfria. ●● Att kyrkan ska stimulera kör och musikverksamheten. ●● Ge fler ungdomar möjlighet till sommarjobb och praktikplatser. ●● Stärka ungas framtid i Svenska kyrkan som för troendevalda och medarbetare, exempelvis genom ledarutbildningar. ●● Skapa ett gott arbetsklimat och stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Varje medarbetare ska ha möjlighet att växa och utvecklas. ●● Att kyrkan och kyrkogårdarna ska vårdas och vara öppna för alla.

1. Anders Edvinsson, adjutant, 65 år 2. Inger Svensson, pensionär, 67 år 3. Göran Kjörk, pensionär, 84 år 4. Roger Berg, pensionär, 67 år 5. Lennart Pettersson, pensionär, 77 år 6. Conny Larsson, pensionär, 75 år

FRÅGA KANDIDATEN

●● Att Svenska kyrkan ska vara en kris-

Vad är Södra Kållands pastorats viktigaste uppgift?

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Förtidsrösta Från och med måndagen den 6 september kan du förtidsrösta i Råda församlingshem som har följande öppettider: Måndag 6/9 kl 10–12 Tisdag 7/9 kl 10–12 Onsdag 8/9 kl 15–20 Torsdag 9/9 kl 10–12 Fredag 10/9 kl 10–12 Lördag 11/9 kl 10–12 Måndag 13/9 kl 10–12 Tisdag 14/9 kl 10–12 Onsdag 15/9 kl 15–20 Torsdag 16/9 kl 10–12 Fredag 17/9 kl 10–12 Lördag 18/9 kl 10–12 Söndag 19/9 kl 09–11 kl 15–20

PÅ VÅR LISTA FÖR SÖDRA KÅLLANDS PASTORAT FINNS FÖLJANDE PERSONER

SOCIALDEMOKRATERNA I LIDKÖPING VILL:

ten öppen kyrka både för den som är troende, tvivlande och för den som är sökande. Alla ska känna sig välkomna och värdefulla. ●● Att kyrkan ska erbjuda ett rikt och varierat gudstjänstliv. ●● Att kyrkans solidariska roll i välfärden ska utvecklas. ●● Att diakonin ska vara ett stöd för människor med behov. ●● Stå upp mot rasism och religionsförtryck. I kyrkans egen verksamhet ska alla oavsett bakgrund känna sig välkomna och inkluderade. ●● Att kyrkan ska vara relevant både i tradition och förnyelse. Traditioner

SÅ RÖSTAR DU

För mig handlar det om hur vi ska utveckla och bedriva en digitaliserad verksamhet. Hur ska vi fysiskt säkert kunna återuppta och utveckla våra gudstjänster, körer, musikverksamhet, barn/ungdom/konfirmation, diakoni i Södra Kållands pastorat för medlemmar och anställda? Jag och mina socialdemokratiska kamrater vill tillsammans med pastoratets ledare och anställda vara med och göra ett bra pastorat till det bästa pastoratet i Lidköping.

ANDERS EDVINSSON Socialdemokratisk kandidat

Rösta på valdagen i en av pastoratets fyra vallokaler. Det framgår på röstkortet vilken av dem du tillhör. Vallokalerna är: Järpås församlingshem Råda församlingshem Tuns församlingshem Örslösa kyrka Samtliga vallokaler är öppna kl 09–11 och kl 15–20.

Gudstjänst på valdagen På valdagen, den 19/9, hålls följande gudstjänster: Gudstjänst för alla åldrar i Råda kyrka kl 11. Högmässa i Järpås kyrka kl 11. Gudstjänst i Örslösa kyrka kl 11. Mässa i Taizéanda i Kållands-Åsaka kyrka kl 18. Mässa i Norra Kedums kyrka kl 18. Graceandakt i Tuns kyrka kl 18.

Mer information hittar du på www.svenskakyrkan.se/ sodrakalland Tel: 0510–48 52 00 E-post: sodrakallands.pastorat@ svenskakyrkan.se

Grund

KYRKANS ORGANISATION

HÄR STYR DIN RÖST När du röstar kommer du se valsedlar i tre olika färger. Det beror på att Svenska kyrkan, lite som Sverige i stort, är indelat i tre nivåer. Från riksplanet, där övergripande beslut om riktning och budget fattas, ända ner till varje lokal församling. Din röst gör alltså skillnad överallt.

REGELVERK. Beslut som avgör kyrkans riktning i stort, bland annat vilka regler som ska gälla för hela Svenska kyrkan fattas på nationell nivå.

Kyrkoordningen är Svenska kyrkans regelverk.

13 STIFT. Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. I varje stift finns en biskop. Biskopen väljs av präster och diakoner som förtroendevalda i stiftet.

Luleå

Härnösand

Uppsala

Karlstad Strängnäs Skara

Stockholm

Linköping Visby

Göteborg Växjö Lund

BESLUT PÅ TRE NIVÅER

1 300 församlingar. Ungefär så många finns det i Svenska kyrkan. Alla som är medlemmar hör till en församling.

Medlemmarna i Svenska kyrkan röstar fram representanter till tre olika nivåer, det är därför det finns tre olika färger på valsedlarna. De här tre valen gäller kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet. 14

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

I KYRKOVALET RÖSTAR DU OM...

Kyrkans grundläggande uppgifter är att hjälpa människor på olika sätt, att undervisa om kristen tro i teori och praktik, samt att fira gudstjänster.

Nationell nivå ● Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Här fattas beslut om Svenska kyrkans regelverk, kyrkoordningen, och om kyrkohandboken (som säger hur gudstjänster ska firas) samt om psalmboken (sångboken som används i hela kyrkan, på gudstjänster och samlingar). ● Kyrkomötets styrelse heter kyrkostyrelsen. Den är Svenska kyrkans ”regering” och leds av ärkebiskopen, som är alla de andra biskoparnas chef.

Vad kyrkan ska göra – den övergripande inriktningen Vad det får kosta – hur resurserna ska användas och fördelas Hur det ska göras – hur kyrkans uppdrag ska genomförs på olika nivåer

KYRKOMÖTET Ärkebiskopen

Kyrkostyrelsen

Stiftsnivå ● Stiftsfullmäktige styr arbetet i respektive stift. Stiftens grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet. Det kan handla om att stötta församlingars arbete, ge råd och stöd i teologiska frågor, bidrag till att renovera och förvalta kyrkor, textilier och konst. ● Stiftsfullmäktige väljer också en styrelse. Den kallas stiftsstyrelse. Stiftets biskop är ordförande här.

STIFTSFULLMÄKTIGE Stiftets biskop

Stiftsstyrelsen

Församlingsnivå ● Kyrkofullmäktige styr församlingarnas arbete. Ibland går flera församlingar samman i ett pastorat. Då har man också ett gemensamt kyrkofullmäktige. Varje församling har ett uppdrag att fira gudstjänst, undervisa och utöva det som kallas diakoni. Gudstjänster är till exempel en mässa på söndagar, då man firar nattvard. Det kan också vara en vigsel, ett dop eller en begravning. Undervisning vänder sig till både barn och vuxna som är nyfikna på kristen tro eller vill fördjupa sin tro. Diakoni är allt det kyrkan gör av omsorg om människor, djur och natur. Det kan vara att möta människor som är utsatta, som sörjer eller går igenom en kris. Ibland kanske någon bara behöver prata, för att känna stöd eller bryta sin ensamhet. Hur allt detta ska genomföras lokalt och i praktiken, är upp till varje kyrkofullmäktige att bestämma. ● Kyrkofullmäktige väljer i sin tur en styrelse, som kallas kyrkoråd.

svenskakyrkan.se/kyrkoval

KYRKOFULLMÄKTIGE Kyrkorådets ordförande

Kyrkorådet

Grund

VALFAKTA

LÄS MER

om valet på svenskakyrkan.se /kyrkoval

ALLT DU BEHÖVER VETA OM KYRKOVALET Vart fjärde år, den tredje söndagen i september, är det kyrkoval. I år är det val den 19 september, men du kan rösta innan dess. Tid och plats hittar du på ditt röstkort. Ditt röstkort Kyr kov a

l de

ept

ber

202

Senast den 1 september ska du ha fått ett röstkort dit du är folkbokförd. Det måste du ha med dig om du förtidsröstar, eftersom din röst sedan skickas till vallokalen. Förtidsröstar du behöver du dessutom ha med dig legitimation. På röstkortet står adressen till din vallokal och när den är öppen på valdagen. Här finns också adresser och öppettider för förtidsröstningen. Om du går till vallokalen på valdagen behöver du inte ha med dig röstkortet – även om det underlättar för att se att du är i rätt lokal – men du måste ha med dig legitimation.

Nomineringsgrupper I kyrkovalet röstar du inte på partier, utan på nomineringsgrupper. Vissa grupper heter samma sak som ett parti, andra har ett namn som liknar en viss partipolitisk hållning. Andra är helt fristående intressegrupper. Alla grupper ställer inte upp i alla val. Vill du veta vilka nomineringsgrupper och kandidater som ställer upp i just din valkrets kan du kontakta din församling. Är det någon eller några kandidater du vill stötta extra kan du kryssa för upp till tre namn på valsedeln.

Tre färger på valsedlarna GULT – Nationellt, kyrkomötet VITT – Lokalt, kyrkofullmäktige ROSA – Regionalt, stiftsfullmäktige (Läs mer på sid 14–15)

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

Vallokaler, förtidsröstningslokaler och öppettider

Olika sätt att rösta I VALLOKALEN I din vallokal röstar du på valdagen. Du kan bara rösta i den vallokal du tillhör.

Vallokalen är bara öppen på valdagen. På röstkortet står det var den ligger och när den är öppen. I vallokalen prickas du direkt av i röstlängden och dina röster läggs i valurnorna. Du måste ha med dig legitimation och du kan bara rösta i den vallokal du tillhör. Du kan inte förtidsrösta i en vallokal. Förtidsröstningslokalerna har öppet från och med den 6 september. På ditt röstkort står olika röstningslokaler och deras öppettider, men du kan också hitta dem på svenskakyrkan.se/kyrkoval. Du kan rösta i en röstningslokal även på valdagen. Till förtidsröstning måste du ha med dig både röstkort och legitimation.

FÖRTIDSRÖSTA Röstar du någon annanstans än i din vallokal kallas det för en förtidsröst, även om det sker på valdagen. Förtidsröstningen öppnar den 6 september. Du måste ha med ditt röstkort och legitimation. BUDRÖSTA Någon annan kan lämna över dina röster i ett särskilt kuvert, antingen på valdagen i din vallokal, eller som förtidsröstning i din församling/pastorat. Budet måste ha legitimation, och på ytterkuvertet ska du och två vittnen intyga att det är du som lagt rösterna i kuvertet.Ytterkuvertet får du genom din församling. BREVRÖSTA Du som inte kan eller vill gå till en lokal, kan brevrösta. Det gäller också dig som bor utomlands men du måste vara folkbokförd i en församling i Sverige för att få rösta. På ytterkuvertet ska du och två vittnen intyga att det är du som lagt rösterna i kuvertet. För att brevrösta behöver du ett brevröstningspaket, som går att hämta på, eller beställa från, församlingen.

5 miljoner får rösta Drygt 5 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan är röstberättigade. För att få rösta i kyrkovalet ska du vara 16 år. I år är det nästan 68 000 16-åringar som får rösta för första gången.

VISSTE DU ATT... Kyrkan tar hand om kyrkogården I nästan hela Sverige – förutom i Stockholm och Tranås – är Svenska kyrkan huvudansvarig för begravningsverksamheten. Så har det varit i många hundra år, och det är ett ansvarsområde som Svenska kyrkan fick behålla när kyrkan skildes från svenska staten år 2000. En kyrkogårdsförvaltning sköter kyrkogårdarna med dess gravar, och har hand om bokning av gravplatser och begravningar.

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Kyrkoavgift ... betalar alla som är medlemmar i Svenska kyrkan. Största delen går till verksamheten i den församling som du bor i.

19,08%

Så många av de röstberättigade gick och röstade i kyrkovalet 2017. Det var det högsta valdeltagandet sedan 1934.

Grund

ENKÄT

Varför röstar du i kyrkovalet?

Carolina Sirenius Sundsvall

William Bülow O’Nils Stockholm

Eva Wickenberg, Sollentuna

Elias Ahlqvist Jönköping

– Jag tycker det är viktigt att rösta i kyrkovalet eftersom det påverkar hur Svenska kyrkan ska jobba i alla nivåer, från kyrkomötet till din egen församling. Demokrati är viktigt att stödja och din chans att kunna påverka hur du tycker att kyrkan ska prioritera och fördela sina resurser. Du kan göra skillnad!

– Även om jag inte är särskilt aktiv i kyrkan tycker jag att det är viktigt att man som medlem i Svenska kyrkan ändå gör sin röst hörd. För mig handlar det om värna om värdet av demokratiska procedurer.

– Vi lever i en demokrati och min uppgift i den är att använda min röst, en rättighet men även en skyldighet som jag ser det. Naturligtvis vill jag engagera mig i vilka som styr en verksamhet som ligger mig varmt om hjärtat och bidra till att de som kan leda den bäst också får möjligheten att göra det.

– Jag vill rösta i kyrkovalet för att det är min möjlighet att förändra kyrkan. Vi har dålig representation av ungdomar i kyrkan men det vill vi ändra. Vi vill kunna påverka så att vi har fler ungdomsmässor och styra upp ungdomsverksamheten tillsammans med dem som styr.

Niclas Thoor Vollsjö

Sara Svensson Ringbo Mölndal

Gustav Spång Alvesta

– Jag röstar i Kyrkovalet, för att jag vill vara säker på att de förtroendevalda bryr sig om kyrkan på kristen grund och inte bara av politiska skäl.

– I år storsatsar antidemokratiska partier i kyrkovalet. De vill INTE verka för en öppen och demokratisk folkkyrka, där vi inte gör skillnad på människor och står upp för alla människors okränkbara värde. Därför måste alla som värnar om Svenska kyrkan i sin nuvarande skepnad RÖSTA!

– Det är en självklarhet för mig arg rösta i kyrkovalet och jag röstar eftersom det handlar om kyrkans framtid och hur den ska utformas. Att vara med och påverka kyrkans framtid ser jag som något stort och att lägga min röst på det alternativ jag står bakom är oerhört viktigt.

LÄS MER

om valet på svenskakyrkan.se /kyrkoval

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

TILL SIST...

Val i en annorlunda tid

ATT MEDLEMMAR ska ha möjlighet att påverka vad Svenska

kyrkan gör – oavsett vad de kan om teologi, hur ofta de går i kyrkan eller hur vana de är att göra sina röster hörda – det är en av hörnstenarna i vår organisation. Vi ska spegla vad våra medlemmar tycker är viktigt, och varje röst i kyrkovalet är lika mycket värd. Din röst påverkar vad kyrkan där du bor lägger resurserna på och vilka vägval Svenska kyrkan nationellt väljer att göra. Kyrkovalet är egentligen tre val och de motsvarar ungefär kommun, region och riksdag i de allmänna valen. Det val som är närmast medlemmarna är valet till kyrkofullmäktige. Det är det organ som fattar beslut om församlingars och pastorats verksamhet. Nästa val är till stiftsfullmäktige, som på regional nivå stöttar församlingar och pastorat i deras arbete. Det sista valet är till det nationella kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ.

»Att medlemmar ska ha

möjlighet att påverka vad Svenska kyrkan gör är en av hörnstenarna i vår organisation.

foto: magnus aronson

UR GENOMFÖR man ett val med fem miljoner röstberättigade under pågående coronapandemi? Den frågan ställde jag mig hösten 2020, då de första signalerna kom om att den här pandemin var både oförutsägbar och mer långdragen än vad experter och regeringar anat. I samråd med Folkhälsomyndigheten har valkansliet sedan dess arbetat med att se till att hela den stora valorganisationen, med tusentals medarbetare och drygt 4 000 lokaler för val och förtidsröstning, ska kunna ta emot alla röstberättigade som vill rösta – på ett coronasäkert sätt. Det går att rösta i lokal eller per brev. Har man inte själv möjlighet att ta sig till en lokal för röstning, kan man rösta med bud. Valperioden är från och med den 6 september till och med den 19 september.

I VALET 2017 tog närmare en miljon medlemmar chansen att

säga sitt. I årets val ställer drygt 650 nomineringsgrupper upp i val till församlingar, pastorat, stift och till kyrkomötet. Fråga nomineringsgrupperna där du bor vad de driver för frågor. På församlings- och pastorsexpeditioner finns kontaktuppgifter till dem. Flera års förberedelser är snart till ända. Jag kan med trygg förvissning säga att vi är redo för kyrkovalet 2021! ANKI BONDESSON Kyrkovalsledare

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

Så röstar du i kyrkovalet! Rösta på valdagen 19 september i den vallokal som står på ditt röstkort. Öppettiderna i vallokalen står också på röstkortet. Förtidsrösta 6–19 september i en förtidsrösningslokal. Andra sätt att rösta är genom bud eller per brev.

Allt du behöver veta finns samlat på: www.svenskakyrkan.se/kyrkoval