Kyrkoval 2021 Borås by Berling Media

Edition 5

l a v o k r Ky 19 SEP 2021

L ÄS ALLT OM ÅRETS E VAL VIKTIGAST

Borås pastorat Öppettider ler och valloka

Jourhavande präst

Någon som lyssnar i natten Sjukhuskyrkan

”Vi har varit duktiga på att ställa om”

KYRKAN LEVERERAR

Hjälpen nådde fram under pandemin

O⁷OŴMA⁵⁷N⁵⁸NBO⁵/ON

Grund

Vad vill du att Svenska kyrkan ska göra? sesaa.se/a

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

KYRKOVAL 2021

Alla de stora frågorna ryms i kyrkan Det är inte prästerna som bestämmer i Svenska kyrkan. Inte biskoparna heller. Utan medlemmarna. Den 19 september får drygt fem miljoner personer vara med och säga sitt om vad kyrkan ska göra de kommande åren. Är du en av dem? Ta din chans att påverka. För inom Svenska kyrkan händer det saker som påverkar långt utanför kyrkans väggar. SKA SVENSKA kyrkan bry sig om den globala uppvärmningen? Ta ställning i klimatfrågan? Är det kyrkans sak att lägga sig i flyktingpolitiken? Tycka saker om Sveriges migrationspolitik? Borde präster och biskopar visa sig i Pride-parader? Stå upp för HBTQ-rättigheter? Faktum är att Svenska kyrkan redan gör allt det där. Och den som är medlem kan vara med och påverka vilka vägval kyrkan ska göra i framtiden, vilka frågor som ska prioriteras och vilka ställningstaganden man ska göra. KYRKOVALET HANDLAR om mycket mer än det som kanske vanligtvis förknippas med kyrkan – som gudstjänster, dop, bröllop och begravningar. Det är förstås viktiga saker, men Svenska kyrkan är också en självklar del av samhället långt utöver de kyrkliga handlingarna. Här finns barnkörer, öppna förskolor, träffar för äldre, samtalsgrupper och språkkaféer. Men här finns också stöd när livet är svårt. Någon att prata med, sorgegrupper för den som förlorat någon, en matkasse när

ekonomin inte går ihop eller ett besök hos den som är ensam. När pandemin drabbade Sverige blev präster, diakoner och volontärer från Svenska kyrkan en livlina för många – den som förlorade sitt jobb, som miste någon anhörig, som plötsligt fann sig isolerad hemma. Dessutom är hela Sverige fullt av kyrkor. En del av dem nybyggda, många av dem med tusenåriga anor. Det är en del av vårt kulturarv, lika mycket minnen från en tid som försvunnit som en aktiv del av Sverige i dag. Att bevara alla dessa kyrkobyggnader kräver både stor kunskap och ekonomiska resurser. SVENSKA KYRKAN är en enorm medlemsorganisation, med 5,8 miljoner medlemmar. Varje medlem är viktig, med sin röst och med sitt ekonomiska bidrag genom kyrkoavgiften. Utan medlemmarna skulle inte kyrkan kunna göra något av allt den gör idag. När du röstar i kyrkovalet är du med och påverkar vad kyrkan ska göra i både stort och smått.

»När du röstar

foto: pontus tideman, lars rindeskog, mikael m johansson

i kyrkovalet är du med och påverkar vad kyrkan ska göra i både stort och smått.

REDAKTION Tidningen Kyrkoval 2021 är en samproduktion mellan Svenska kyrkan och Verbum AB. Redaktör: Sara Grant, sara.grant@verbum.se. Produktion: Verbum AB Omslagsfoto: Alex Giacomini/IKON. Tryck: Pressgrannar, Linköping 2021. Tryckt på Svanenmärkt papper. Distribution: Delas ut som samhällsinformation till alla hushåll av SDR och PostNord. Upplaga: cirka 520 000 exemplar. Följ Svenska kyrkan på sociala medier! Facebook: Svenska kyrkan samt Kyrkoval 2021. Twitter: @svenskakyrkan. Instagram: svenskakyrkan

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

SJUKHUSKYRKAN

”Vi har ett annat slags tid”

Inom Sjukhuskyrkan är man riktigt bra på att ställa om och anpassa sig efter situationen, vilket blev tydligt under pandemin, menar Karolina Hedlund Carlsson, sjukhuspräst i Lidköping.

Under pandemin ställdes allt på ända för både sjukvårdspersonal, anhöriga och patienter. Då fanns Sjukhuskyrkan där för stöd och samtal. Inte bara för de sjuka, utan även för vårdpersonalen, som ställdes inför helt nya dilemman. – Behoven var enorma, säger Karolina Hedlund Carlsson, som är sjukhuspräst i Lidköping.

hjälpa de sjuka, men sampå 70 sjukhus runt om tidigt var det en sjukdom i Sverige. Det är ett vi inte förstod vidden av. samarbete mellan olika Det är två delar som slåss, kristna kyrkor i sjukhusens och det är i den brytningnärområden, även om Svenska en som de här frågorna kyrkan är den största arbetsgiva- Torbjörn Degerström, väcks. sjukhuspräst i Skellefteå. ren. Sjukhuskyrkans uppdrag är I Skellefteå kunde att finnas till för patienter, närståsjukhuskyrkans personal ende och personal. fortsätta vara på avdelningarna, så länge de Ofta är det patienterna som behöver stöd, bar vanliga vårdkläder som kunde tvättas. eller de närstående om patienten själv är En lokal textilkonstnär formgav en krage, så svårt sjuk, men när pandemin kom vändes att det ändå syntes att det var en präst eller allt upp och ner. Med besöksförbudet blev en diakon man mötte. det inte så mycket möten med närstående, – Det har underlättat att vi kan vara berättar Torbjörn Degerström, sjukhuspräst synliga. Personalen påminns om att vi finns, i Skellefteå. I stället växte oron fram hos och kommer ihåg oss när någon behöver personalen. stöd, säger Torbjörn Degerström. – Det kom skrämmande bilder från ItaIbland finns missuppfattningen att Sjuklien. Det fanns en oro för att själva bli sjuka huskyrkans personal har ett uppdrag att eller för att få med smitta hem. Man ville prata om kristen tro, eller att man kommer JUKHUSKYRKAN FINNS

för att hålla andakt. Men det är behovet hos människorna man möter som styr. – Uppdraget är ett helt annat. Vi tar det från Bibelns berättelse om när Jesus möter en blind man, och frågar: ”Vad vill du att jag ska göra för dig?” – Det finns en anledning till att vi har två öron, men bara en mun. Vi ska vara där en människa vill bli funnen, inte där vi tycker att hon ska vara. Det är ofta det som behövs, någon som har tid. DET ÄR något Torbjörn Degerström får

höra, att den som mött Sjukhuskyrkan fått känslan att här finns någon som har tid att komma, att lyssna och som inte har bråttom bort från sjuksängen. – Och det är ju fantastiskt, att de som väljer att vara kvar, som medlemmar i Svenska kyrkan, de gör det möjligt att jag kan sitta vid en säng och bara vara medmänniska. svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

I KYRKOVALET RÖSTAR DU OM...

»Vi har lärt oss mycket, och blivit

någon man räknar med. Vi har brutit ny mark i den här krisen. Karolina Hedlund Carlsson är sjukhuspräst i Lidköping. Hon upplevde också hur arbetet förändrades under pandemin. – Det fanns ett enormt stort behov. Det var ju lika många sjuka i andra sjukdomar och de drabbades hårt av besöksförbudet. Man blir väldigt ensam, instängd på sitt rum och ingen närstående som kom. Hon märkte hur personalen började reflektera mer över etiska frågor, och hade många samlingar. Framför allt fick hon stötta personal inom äldreomsorgen, som var väldigt hårt utsatta i början av pandemin. – De upplevde hur de nästan beskylldes för att ta livet av de gamla, samtidigt som de fick slita för att ens få plasthandskar. Vi fick stötta dem att orka stå i kaoset, berättar Karolina Hedlund Carlsson. I TAKT med att pandemin spred sig över landet fick Sjukhuskyrkan hitta nya former

svenskakyrkan.se/kyrkoval

att arbeta, men Karolina Hedlund Carlsson upplever att man direkt fick en självklar plats. – Sjukhuskyrkan är duktiga på att ställa om och anpassa oss efter situationen. Vi har lärt oss mycket och blivit någon man räknar med. Vi har brutit ny mark i den här krisen. Hon tror att det ofta är lättare för människor att ta kontakt med Sjukhuskyrkan än med en vanlig kyrka, och att det är en viktig funktion. Att sjukhuskyrkans personal bara finns där, direkt på plats där livet händer, gör det lätt för någon som behöver stöd att bara börja prata. – Och vi ger förstås till alla utan att fråga om medlemskap, men ska vi finnas kvar måste människor stanna kvar i Svenska kyrkan. Tänk att tack vare dina pengar kan din mamma få stöd på jobbet på sjukhuset, din farfar kan få besök eller din kompis kan ha någon att prata med när hans barn blir sjukt.

foto: marcus gustafsson

hur kyrkans resurser ska användas för stöd till sjuka, anhöriga och personal i vården.

FAKTA Sjukhuskyrkan Sjukhuskyrkan är inte en fysisk lokal, utan allt det gemensamma arbetet med andlig vård inom sjukvården som de kristna kyrkorna står för. Totalt arbetar omkring 300 personer på cirka 70 av landets sjukhus med Sjukhuskyrkan. Här jobbar präster, pastorer, diakoner, ordenssystrar och musiker, samt andra med stor kompetens. Svenska kyrkan är den största arbetsgivaren. Sedan början av 2000-talet finns även buddhistiska och muslimska organisationer inom den andliga vården på sjukhus. Du behöver inte vara kristen eller medlem i en kyrka för att ta del av Sjukhuskyrkan.

Grund

JOURHAVANDE PRÄST Det är bara präster som bemannar jourhavande präst. En av anledningarna är att de har en helt unik tystnadsplikt.

I KYRKOVALET RÖSTAR DU OM... hur kyrkan ska gå att nå när livet är som svårast

Någon lyssnar alltid i natten Vem som helst kan ringa, och det finns alltid någon som lyssnar. Under pandemin har samtalen till Jourhavande präst varit fler än någonsin. 6

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

»Jourhavande präst stödjer människor. Vi delar

människors ensamhet, deras sorg och deras rädslor.

OURHAVANDE PRÄST har funnits sedan 1956, då prästen Erik Bernspång satte in en liten annons i Öresunds-Posten: ”Innan ni begår självmord, ring …”. Då var prästernas telefonlinjer lokala verksamheter, i dag samverkar man över hela landet. Det är bara präster som bemannar jourhavande präst. En av anledningarna är att präster har en helt unik tystnadsplikt. De får inte säga någonting om det som sägs under ett sådant samtal, inte ens om den som ringer ger sin tillåtelse eller om det skulle kunna klara upp ett brott. De som svarar sitter på olika ställen i landet och är helt anonyma, men alla är präster i Svenska kyrkan. Att Jourhavande präst bara svarar på kvällarna beror på att samtalen ska ses som ett komplement till församlingarna. Dagtid kan man alltid ringa närmaste kyrka och få prata med någon, men de som jobbar i församlingen går ju hem när arbetsdagen är slut. Då tar Jourhavande präst vid. – Det ska dygnet runt gå att nå en präst, säger Nina Sagovinter, som är en av de nationella samordnarna.

foto: magnus aronsson/ikon

Nina Sagovinter, nationell samordnare.

svenskakyrkan.se/kyrkoval

UNDER PANDEMIN har trycket på Jourhavande präst varit enormt. Därför gjordes ett par frånsteg från de vanliga öppettiderna. Kring allhelgonahelgen samt jul, nyår och påsk hade Jourhavande präst öppet dygnet runt. Det har aldrig hänt tidigare under den 65 år långa historien. Å andra sidan har aldrig så många hört av sig som under 2020. – Mår man dåligt innan, mår man kanske ännu sämre under pandemin, säger Nina Sagovinter. Nära 102 000 samtal kom till Jourhavande präst förra året. Det är nästan 300 personer varje natt. Chatten har ökat från 754 chattar under år 2014 när den startade, till över 20 000 chattar under 2020. – Det här är ett folkhälsoarbete. Jourhavande präst stödjer människor, har funnits där genom hela pandemin och stått pall för det ökade trycket. Vi delar människors ensamhet, deras sorg och deras rädslor. SVERIGE ÄR unikt i detta att det är det nationella larmnumret som används för att nå en präst. – Det är justitiedepartementet som beslutar om SOS Alarm. Det gjordes en utredning för några år sedan där man tittade på vad som skulle finnas. Då kom man fram till att ha kvar Svenska kyrkan som ett samarbete, säger Nina Sagovinter. Eftersom de som ringer in är helt anony-

ma finns ingen statistik över ålder eller kön hos dem som söker stöd, men Nina Sagovinter tycker sig ha uppfattat att de som är lite yngre, tonåringar och unga vuxna, oftare hör av sig via chatt, för att det är ett sätt att kommunicera som kommer mer naturligt för dem. Den som ringer behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan. Att tron på Gud är självklar för de präster som svarar i jouren betyder inte att man talar om Gud, ber böner eller läser Bibeln under samtalet – om inte den som ringer själv ber om det. FÖR ARBETET med att förhindra självmord

och lindra psykisk ohälsa fick Jourhavande präst 112-priset i början av året, tillsammans med ett antal andra hjälplinjer. – Vi är tacksamma att det finns flera andra jourlinjer, som dem vi delar det här priset med, så att vi kan hjälpas åt att möta de enorma behov som finns. Jag tror att vi kompletterar varandra väldigt bra, säger Nina Sagovinter. Svenska kyrkans medlemmar gör det möjligt att livsviktigt stöd som Jourhavande präst kan fortsätta hjälpa människor. Och den hjälpen behövs. – Det här är akut själavård som räddar liv. Bokstavligen.

FAKTA JOURHAVANDE PRÄST Telefonjouren drivs i samarbete med SOS Alarm och nås via nödnumret 112. Under pandemin har öppettiderna utökats till alla dagar kl 17–06. (Annars kl 21–06). Samtalet är gratis, bandas inte och syns inte på din telefonräkning. Både du och prästen är anonyma. Det kan vara viss väntetid. Chatten är öppen alla dagar kl 20–24. Det är bara du och prästen som chattar med varandra. Chatten krypteras och innehållet försvinner när den stängs ner eller tiden går ut. Brevlådan för digitala brev är alltid öppen. Du får svar inom 24 timmar. Innehållet krypteras och försvinner när du tar bort det eller inom 15 dagar. Ingenting sparas. Svenska kyrkans Sverigefinska telefonjour (PAPU) finns på 020-26 25 00 och är öppen varje dag kl 21–24.

Grund

DIAKONI

Hjälp som når långt

Att vara med och skapa ett gott samhälle, som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart, är ett viktigt uppdrag för kyrkan.

Någon som handlar mat, stöd när livet är svårt eller bara en plats att komma och känna gemenskap på. Pandemin gav Svenska kyrkans sociala arbete många nya utmaningar, men över allt i landet har anställda och frivilliga från kyrkan fortsatt hjälpa de som behöver det mest.

TT AV de ben som Svenska kyrkan står på är diakonin. Själva ordet kommer från grekiskan och betyder ungefär ”tjänst”. Diakonin är kyrkans omsorg om alla människor och om den värld vi lever i. Den omsorgen sträcker sig långt utanför kyrkväggarna. Ofta pratar man om kyrkans sociala arbete. En diakon är vigd till sin tjänst på liknande sätt som en präst. Men det är inte bara diakoner som arbetar med diakoni. Allt socialt arbete som Svenska kyrkan är inblandad i – språkkaféer, öppna förskolor, samtalsgrupper, soppluncher, läxh jälp och mycket mer – sköts av många olika anställda och volontärer. Det mesta diakonala arbetet sker lokalt, i närområdet där kyrkan finns mitt bland människorna.

MEN ÄVEN på ett större plan är Svenska kyrkan i allra högsta grad en samhällsaktör. Skulle det värsta hända har Svenska kyrkan både unika möjligheter att snabbt nå ut till många människor, och en roll som en del av civilförsvaret. Präster och diakoner i Svenska kyrkan kallas in som stöd vid kriser både utomlands och nationellt. Polis, räddningstjänst och kommuner har också ofta samarbete med kyrkan. Under pandemin blev det diakonala arbetet ännu viktigare, och samtidigt svårt

att genomföra som vanligt. För många människor var det förödande att de inte längre hade någonstans att gå för att träffa andra människor eller få äta en måltid ihop med andra. För andra uppstod nya kriser – ett förlorat jobb, en sjuk förälder eller bara en väldig oro för framtiden. SÅ NÄR lokalerna tvingades stänga flyttade diakonin ut bland människorna. När äldre och sjuka uppmanades att undvika affärer och andra platser med mycket folk, kunde de få hjälp att handla mat och få ut medicin från apoteket. Den psykiska ohälsan ökade, men genom samtalskontakter och träffar utomhus fick människor möjlighet att prata av sig, allt från äldre som förlorat någon nära, till ungdomar som mådde dåligt av att inte kunna gå i skolan eller träffa kompisar som vanligt. Många som förlorat jobbet eller hamnat

»Kyrkan frågar inte

efter medlemskap innan man hjälper, men ditt medlemskap är viktigt för att arbetet ska kunna fortgå.

i ekonomisk kris på annat sätt har fått hjälp med matkassar, hygienprodukter, lunchlådor och annat praktiskt, och för familjer där de vuxna plötsligt tvingats bolla både jobb och skola hemifrån finns kyrkans familjerådgivning som stöd för att lösa konflikter och låsta situationer som kan uppstå. Tack vare Svenska kyrkans medlemmar kan församlingar runt om i landet fortsätta hjälpa de som behöver det – ensamma, gamla, sjuka, ekonomiskt utsatta eller sörjande. Kyrkan frågar inte efter medlemskap innan man hjälper, men ditt medlemskap är viktigt för att arbetet ska kunna fortgå. Om du är en av de som behöver stöd, vänd dig till din församling, så hjälper de dig vidare. svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

I KYRKOVALET RÖSTAR DU OM...

foto: alex giacomini/ikon

hur kyrkan ska verka för ett samhälle där ingen hamnar utanför

DET GJORDE KYRKAN UNDER PANDEMIN

Här har det ordnats filmkvällar, kurser och gemenskap.

Matlådor, promenader och hjälp att gå på apoteket

● SAMTALSSTÖD Över hela Sverige, och även i utlandskyrkan runt om i världen, har människor kunnat ringa och få prata med någon.

● LUNCHER OCH MATLÅDOR Församlingar som tidigare ordnat soppluncher varje vecka ställde om och lagade i stället hundratals matlådor som delades ut eller levererades till behövande.

● BESÖK HOS ISOLERADE För många äldre är träffarna i kyrkan en viktig social gemenskap. I flera församlingar hälsade man på utomhus, på gårdar och under balkonger. Ofta med sång och musik.

● DIGITALA UNGDOMSTRÄFFAR Att kunna fortsätta träffa kompisar när skolan ställde om till distansundervisning blev möjligt genom digitala ungdomsgrupper.

● SORGEGRUPPER UTOMHUS ELLER DIGITALT För den som förlorat en närstående tar inte sorgen paus bara för att samhället ligger

svenskakyrkan.se/kyrkoval

under coronarestriktioner. Samtalsgrupper om sorg är en viktig del av Svenska kyrkans diakoni. Under pandemin har grupperna flyttat utomhus, eller ut på nätet. ● STÖD TILL PERSONAL PÅ ÄLDREBOENDEN Den personal som vårdade de äldsta fick slita hårt. Lokala församlingar uppmuntrade och stöttade. ● PROMENADTRÄFFAR Att promenera tillsammans blev ett sätt för både gamla och yngre att träffas utan att riskera att smitta eller smittas. På sina håll har hela gudstjänster hållits i promenadtakt. … och mycket mycket mer.

Edition 5

LOKALT/BORÅS PASTORAT

Välkommen att rösta i kyrkovalet!

LOKAL OCH Ö ER PPET TI DER

På valdagen den 19 september är samtliga sju vallokaler i B orås öppna klockan 12.00–20.00. Din vallokal finns angiven på ditt röstkort.

Öppettider i röstningslokaler för förtidsröstning l I Borås är det möjligt att förtidsrösta i följande lokaler: Caroli församlingshem

6/9 7/9 8/9 9/9 10/9 11/9 13/9 14/9 15/9 16/9 17/9 18/9 19/9 (valdagen)

08.00–20.00 08.00–16.00 08.00–20.00 08.00–16.00 08.00–16.00 11.00–13.00 08.00–20.00 08.00–16.00 08.00–20.00 08.00–16.00 08.00–16.00 11.00–13.00 12.00–20.00

Gustaf Adolfs församlingshem

7/9 14/9

13.00–20.00 13.00–20.00

Brämhults församlingshem

9/9 16/9 10

13.00–20.00 13.00–20.00 svenskakyrkan.se/kyrkoval

Edition 5

Nomineringsgrupperna: detta vill vi verka för Tomas Springer Ordförande för Borgerligt alternativ, Borås Allmän info om valprogrammet: ●●Vi vill ha en kristen värdegrund och en öppen kyrka där församlingarna

Välj gärna brevröstning l Det finns även möjlighet att brevrösta istället för att komma till någon av våra röstningseller vallokaler. l Brevröstningspaket finns att hämta i receptionen i Caroli församlingshem Skolgatan 1, Borås Receptionen är öppen vardagar kl. 09.00–12.00 och kl.13.00–16.00.

står i centrum. Vi vill verka för att minska medlemstappet inom Svenska kyrkan. Borgerligt alternativ vill att Svenska kyrkan framträder genom församlingarna och prioriterar församlingens grundläggande uppgift som är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. God ekonomisk förvaltning är en förutsättning för Svenska kyrkans verksamhet och för att kyrkoavgiften ska hållas så låg som möjligt. Borgerligt alternativ vill utreda möjligheten att införa golv och tak för kyrkoavgiften och på det sättet motverka utträden av ekonomiska skäl. Våra prioriterade områden är: Församlingarna och gudstjänstlivet Kunskapen om kristen tro genom satsningar på barn- och ungdoms verksamhet Volontär- och diakoniverksamhet Kyrkomusiken och att värna om vårt kulturarv

Vilka frågor är de viktigaste för er under nästa mandatperiod? ●●Församlingen och gudstjänstlivet är det viktigaste. Att motverka byråkrati och centralisering – det ska vara enkelt att delta i gudstjänstlivet. Att stärka barn- och ungdomar genom dopet och inte minst kunskapen om kristen tro. Att stödja en kristen mognad. Den sociala misär som råder idag gör att det är väldigt viktigt med det diakonala arbetet. Kyrkomusiken som är så viktig och därmed också kulturarvet, det är många kyrkor som har farit illa när det gäller kulturarvsfrågorna.

Hur vill ni arbeta för att gudstjänsten ska nå fler människor? ●●Utmaningen är att nå ut och kommunicera budskapet. Här finns det förbättringspotential, man måste på något vis attrahera människor att komma till gudstjänst. För att förkunna Guds ord behöver man inte vara i en kyrkobyggnad utan man kan även vara i mindre lokaler där människorna rör sig. Svenska kyrkan ska vara en brygga mellan samhällets olika delar som för människor närmare varandra. Då måste Svenska kyrkan också stå för principer, kunskap och vara en sammanhållande kraft i samhällsdebatten.

l Brevröstningspaket finns även att hämta i Gustav Adolfs kyrka och Caroli kyrka som har följande öppettider:

Vilka konkreta åtgärder kan kyrkan göra i klimatfrågan? ●●Som väldigt många andra har vi gått över på det digitala området och

Gustav Adolfs kyrka vardagar kl. 08.00–16.00, lör, sön och helgdag kl. 10.00-17.00.

gårdar och de är attraktiva. Men vi behöver få dit fler ungdomar. Framgent kommer vi att satsa på barn- och ungdomsverksamhet. Om vi inte får fler ungdomar engagerade får vi ett glapp bland våra medlemmar och det är ett stort problem. Här ligger vår framtid att få ungdomar att intressera sig för kyrkolivet. Man skulle önska att man satt här med nyckeln till hur man ska göra. Vi har vår lägergård Bovik som är populär för ungdomar, där finns ju i normalläget verksamhet och chans till att grilla och umgås.

Caroli kyrka vardagar kl. 12.00–17.00.

svenskakyrkan.se/kyrkoval

vi har minskat vår förbrukning av papper. Här har pandemin också hjälpt till, vi har alla våra möten digitalt och mycket kommer att vara kvar även om pandemin försvinner. Kyrkan strävar efter att vara klimatsmart. Vi bidrar såklart så mycket vi kan till ett klimatsmart förhållande.

Vad vill ni göra för att nå ungdomarna? ●●Vi vill försöka fånga upp dem och attrahera dem, vi har ju våra ungdoms-

Vad kan kyrkan göra för att få fler att engagera sig ideellt? ●●Det gäller att få människor intresserade och att vilja engagera sig. I mitt fall var det en kollega som gjorde mig nyfiken och nu har jag varit med i två mandatperioder. Man kan ju gå in på vilken nivå som helst om man har sin gudstro. Vill man förändra så har man goda möjligheter genom att engagera sig på alltifrån församlingsnivå till kyrkoråd och kyrkofullmäktige. Det är inget som hindrar. Kyrkan är en demokratisk organisation.

Edition 5

LOKALT/BORÅS PASTORAT

Nomineringsgrupperna: Per-Jonas Carlsson Gruppledare för Frimodig kyrka

Andreas Paulsson Ordförande för POSK, Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan, Borås

Allmän info om valprogrammet ●●Frimodig kyrka i Borås är en partipolitiskt obunden nomineringsgrupp

Allmän info om valprogrammet ●●Vi tillhör en organisation som är partipolitiskt obunden och som finns

som är del av riksorganisationen Frimodig kyrka. För oss är Svenska kyrkan en del i den världsvida kyrkan, grundad av Jesus Kristus med fokus på gudstjänst, diakoni, mission och undervisning. Vi vill att: ... styrningen av Svenska kyrkan ska grundas på kyrkans bekännelse och evangeliet och inte på partipolitiska program. Därför finns det ingen plats för politiska partier i Svenska kyrkan. Däremot finns plats för de som vill följa Jesus och tjäna sina medmänniskor i kärlek, oavsett vilket riksdagsparti man sympatiserar med. ... när verksamhet planeras och prioriteras, ska grundfrågan alltid vara: På vilket sätt kan detta bidra till kyrkans syfte uttryckt i Kyrkoordningen ”att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas”?

på alla nivåer. Riks, stift och lokalt. Vi tycker inte att partipolitik och kyrka hör ihop. Man ska kunna ställa upp och ta ansvar som förtroendevald utan att behöva tillhöra ett allmänpolitiskt parti. Vi är lokalt förankrade i våra församlingar och vill med det lokala programmet trycka på medlemmens viktiga betydelse i den kyrkliga verksamheten. Vi måste än mer lyfta den ideella kraften och medlemmarnas roll i verksamheten.

Vilka frågor är de viktigaste för er under nästa mandatperiod? ●●Fortsatt arbeta för att lämna det kyrkokommunala tänkandet och fokusera på kyrkans grundläggande uppgift, gudstjänst, mission, diakoni och undervisning. Frimodig kyrka motsätter sig den riskfyllda diskuterade miljonsatsningen på ett trygghetsboende i Borås som endast gynnar ett fåtal som har råd att bo där. Vi behöver istället verka för de ensamma, behövande och socialt utsatta som vänder sig till kyrkan och vårda de kyrkor och lokaler vi redan äger och förvaltar.

Hur vill ni arbeta för att gudstjänsten ska nå fler människor? ●●Gudstjänsten är församlingens centrum där vi får möta Gud och hämta kraft och näring i mötet med honom och våra medmänniskor. Behovet kan se olika ut för olika människor och det är därför viktigt att ha en mångfald av uttryckssätt i pastoratets olika kyrkor och att varje gudstjänstgemenskap själva får vara med och utforma sina gudstjänster.

Vilka konkreta åtgärder kan kyrkan göra i klimatfrågan? ●●Människan har som uppdrag att förvalta Guds skapelse för kommande generationer. Att som kyrka ta hot mot miljön på allvar och agera där efter är därför centralt i Svenska kyrkans tro.

Vad vill ni göra för att nå ungdomarna? ●●De unga idag behöver hopp, kärlek och gemenskap för att möta en framtid utifrån de många hot som vår värld står inför. Jesus sa “Låt barnen komma till mig”. Det finns flera ungdomsorganisationer med olika fromhetstradition inom Svenska kyrkan förutom Svenska kyrkans unga, exempelvis Salt, Credo och Ungdoms-Oas. Stötta alla dessa att anordna lägerverksamhet och utforma gemenskaper och aktiviteter som kan hjälpa unga att förstå kyrkans budskap och växa i hopp, tro och kärlek.

Vad kan kyrkan göra för att få fler att engagera sig ideellt? ●●Många är redan idag ideellt engagerade i framför allt det diakonala arbetet. Vi ser att det har sin grund i viljan att leva i Kristi efterföljelse och tjäna sina medmänniskor. Våga fråga – människor vill hjälpa till. Avveckla sammanträdesarvodena för förtroendeuppdragen då dessa uppdrag bör jämställas med annat ideellt arbete som görs i Svenska kyrkan. Människor skall kunna välja vilken kyrka man vill tillhöra och engagera sig i beroende på vilken församling som passar ens kristna hemhörighet. Idag är förtroendeposter kopplade till var man är bosatt, inte var man har sin församlingsgemenskap, vänner och kristna tillhörighet.

Vilka frågor är de viktigaste för er under nästa mandatperiod? ●●Medlemmarnas och den ideella medlemmens roll i organisationen. Och kyrkans roll i samhället. Det var vi som en gång i tiden motionerade och drev igenom att Svenska kyrkan skulle starta förskola, och sen dess har vi arbetat för att utöka den, inte utöka antalet barn utan med fler avdelningar. Förskolan ska ha en kristen värdegrund och vara en fortsättning på dopundervisningen. Vi vill också stärka kyrkans roll i samhället med fler IOP-avtal (Idéburet offentligt partnerskap) t ex sommarläger för ensamstående med barn, fler förskolor och seniorboenden. Vi vill också att Svenska kyrkan i Borås fortsätter samarbetet med de övriga religiösa samfunden i Borås genom det interreligiösa rådet. Får man förståelse för varandra så kommer man långt. Sen måste kyrkan bli tydligare med att visa upp sin verksamhet och tala om vad man gör. Vi vill också arbeta för att kyrkan använder miljömärkt el, där vi antingen producerar egen miljömärkt el eller köper in från t ex vindkrafts- eller solcellsparker. Kyrkan har idag andelar i en vindkraftspark, men vi kan tänka oss att detta utökas.

Hur vill ni arbeta för att gudstjänsten ska nå fler människor? ●●Genom fler ideella och att fler blir delaktiga i gudstjänsterna. Pandemin har gjort att de digitala sändningarna har blivit vardag. Vi vill fortsätta med det, både i gudstjänster och i andra verksamheter. Jag tror på konceptet med gudstjänstgrupper som hjälper till vid gudstjänsterna, och att man använder sig av dem i större utsträckning.

Vilka konkreta åtgärder kan kyrkan göra i klimatfrågan? ●●Att bidra till en miljövänlig elproduktion, som att själv producera miljömärkt el. Att ha fler digitala möten för att slippa onödiga transporter. Sen gör Svenska kyrkan redan väldigt mycket för miljön, exempelvis genom att fortsätta med arbetet ”Färdplan för klimatet”, där målet är att Svenska kyrkan ska vara klimatneutral år 2030.

Vad vill ni göra för att nå ungdomarna? ●●Vi vill involvera dem mer. I verksamhet och i beslut. Exempelvis att vara delaktiga i att utforma och genomföra gudstjänster. Att bjuda in dem till kyrkorådet, där de får vara med och tycka till, deras synpunkter är viktiga. Det arbete som bedrivs inom ungdomsverksamheten är bra men vi behöver få ungdomar mer engagerade efter konfirmationen. Idag är det lätt att tappa dem efter att de blivit konfirmerade.

Vad kan kyrkan göra för att få fler att engagera sig ideellt? ●●Att inspirera fler att komma till kyrkan i olika sammanhang exempelvis genom gudstjänster och föreläsningar. Upptäcker fler vilken fin verksamhet vi har, så kommer fler och fler att engagera sig. Volontärverksamhet är väldigt populär i andra organisationer och verksamheter, kanske kan det vara en väg framåt för kyrkan? Att skapa en nyfikenhet och en längtan att komma hit.

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Edition 5

Foto: Frida Nygård/SR

detta vill vi verka för Roger Olsson Kyrkopolitisk ledare för Socialdemokraterna, Borås

Olle Engström Toppkandidat för Sverigedemokraterna, Borås

Allmän info om valprogrammet: ●●Vi står upp för den öppna folkkyrkan, det är folkkyrkotanken som har

Allmän info om valprogrammet ●●Vår vision är en bred och offensiv kyrka där den kristna tron och

format Svenska kyrkan. Kyrkan ska vara öppen för alla, även för dem som inte är medlemmar. Vi vill ha en dialog med personer och organisationer med annan trosuppfattning. Vi tar avstånd från religionsutövning som kränker och diskriminerar andra människor. Vi vill verka för att man ska kunna samverka med kommuner och regioner genom insatser på det diakonala området. Det kan vara till exempel förskoleverksamhet och trygghetsboenden som vi vill bygga. Hållbar utveckling är en viktig fråga för oss, vi vill utveckla Svenska kyrkans förvaltning av kapital, fastigheter, skog och mark i enlighet med de hållbarhetsdimensioner som finns. Till exempel att uppvärmning av kyrkor och församlingshem sker med hållbara energilösningar och att arbetet på kyrkogården sker med fossilbränslefria drivmedel helt och hållet. Vi har en feministisk kyrkopolitik som är väldigt central för oss.

identiteten är stark. Vi vill se en kyrka som står upp för sina traditioner och sin kristna identitet och där kärleken till det egna landet har en naturlig plats vid sidan om den allmänna människokärleken. Kyrkan ska visa omsorg om kulturarvet genom att förvalta och värna Sveriges största kulturarv, kyrkomiljöerna, exempelvis genom att vårda traditionen kring skolavslutningar i kyrkan. Efter decennier av socialdemokratiskt maktmonopol i kyrkan har denna utvecklats till en politisk vänsterliberal opinionsbildare, där respekten för klassisk kristen tro fått stryka på foten till förmån för socialistiska och liberala politiska ställningstagande. I strävan efter att förbättra människors levnadsvillkor bör kyrkan beakta var dess insatser gör störst nytta, i stället för att uppmuntra till fortsatt stor och okontrollerad migration.

Vilka frågor är de viktigaste för er under nästa mandatperiod?

Vilka frågor är de viktigaste för er under nästa mandatperiod? ●●Vi vill ha en kyrka, säker och engagerad i sin kristna identitet. Svenska

Byggandet av ett trygghetscentrum på Brämhults torg. Där ska det finnas verksamhet som trygghetsboende, kyrka, församlingshem, ungdomsgård och mötesplats. Vi vill verka för en klimatmässig hållbar drift av kyrkans lokaler och kyrkogårdar. Stödja unga och gamlas psyko sociala hälsa genom riktade insatser i form av samtalsmottagning, kurativ verksamhet och skolstödjande insatser. Vi vill verka för att bygga om Caroli församlingshem till ett studentboende och allaktivitetshus. Verka för att integrationsarbetet med språkkafé och riktade insatser för stöd till behövande grupper bevaras och utvecklas på Hässleholmen. Verka för att i samverkan med kommunen bygga en ny förskola på Byttorp.

kyrkan måste våga vara en kyrka med tydlighet i den kristna identiteten, men också stå upp för förföljda kristna i Sverige och utomlands. Slå vakt om och intensifiera det sociala arbetet. Välgörenhet börjar på hemmaplan. Prioriterade grupper bör vara ensamma äldre, brottsoffer och unga med psykisk ohälsa. Grupper i behov av stöd är också fattiga och numera tyvärr allt fler hemlösa pensionärer. Svenska kyrkan ska på ett tydligare sätt bejaka sin egenart och prioritera sin roll som kulturbärare och kulturvårdare. Svenska kyrkan ska bedriva mission och markera närvaro, även i förorter och parallellsamhällen.

Hur vill ni arbeta för att gudstjänsten ska nå fler människor? ●●Genom att göra gudstjänstlivet mer relevant för boende i Borås, till

Vilka konkreta åtgärder kan kyrkan göra i klimatfrågan? ●●Kyrkans fokus bör vara att främja goda villkor för naturvård och när-

exempel så skulle vi vilja ha schlager- och hårdrocksmässor som tilltalar en bredare allmänhet. Vi vill ju också värna olikheterna i gudstjänstlivet, att det ska finnas en variation och en tillåtelse att vara olika. Vi vill fortsätta att utveckla de digitala gudstjänsterna, under pandemin har vi sett att de digitala gudstjänsterna underlättat för människor att delta. Vi vill främja ett ökat ideellt engagemang i kyrkans verksamheter, till exempel bjuda in elever från kulturskolan och estetprogrammet att medverka vid gudstjänster.

producerat, snarare än att ägna sig åt politisk klimataktivism.

Vilka konkreta åtgärder kan kyrkan göra i klimatfrågan? ●●Att ställa om uppvärmningen, Svenska kyrkan är Sveriges största fastighetsägare, det är viktigt att vi ställer om för att inte elda med fossilbränsle. En annan viktig faktor är transporter hur vi transporterar oss inne i stan. Att ha ett hållbart skogsbruk där man inte använder maskiner och transportmedel som drivs av fossilbränsle. Vår klimatpolitik är att vi ska vara klimatneutrala år 2030.

Vad vill ni göra för att nå ungdomarna? ●●Vi måste satsa på dop- och konfirmandarbete! Och vi måste satsa kraftfullt på att få dem som skjutit upp dopen att döpa sina barn. Konfirmandarbetet måste varieras, ungdomar har olika intressen. Vi vill samarbeta med skolorna, det görs redan idag, vi har fritidsledare på plats på Engelbrektskolan. Vi har ett utbyte med lärarstudenterna på Borås högskola som får en del av sin religionsutbildning hos oss. Detta vill vi också utveckla. Vi vill även satsa på läxhjälp, det behövs fler insatser idag.

Vad kan kyrkan göra för att få fler att engagera sig ideellt? ●●Kyrkan är bra på ideellt arbete. Man deltar i samråd med olika för-

Hur vill ni arbeta för att gudstjänsten ska nå fler människor? ●●Svenska kyrkan ska vara en kyrka för livets alla steg, ung som gammal. Det är av stor vikt att Svenska kyrkan dels står upp för den traditionella gudstjänsten och högmässan, dels arbetar med söndagsskola och/eller andra former av grupper för alla åldrar. Kyrkomusiken och körsången, som har en unik utbredning i vårt land, fyller både ett andligt, socialt och kulturbärande syfte och bör ges mycket hög prioritet i kyrkans verksamheter. Kyrkan bör spela en aktiv roll i firandet och upprätthållandet av nationella högtider med kristen anknytning.

Vad vill ni göra för att nå ungdomarna? ●●Det är viktigt att hålla kontakt med barn och ungdomar efter dop och konfirmation. Särskilda ungdomspräster är en väg att gå. Utveckla den ungdomsverksamhet som finns i de olika kyrkorna och anlita ungdomsambassadörer som kan besöka skolorna. Vi har i dag tillgång till präst på högskolan. Varför inte även på gymnasierna?

Vad kan kyrkan göra för att få fler att engagera sig ideellt? ●●Låt fler bli delaktiga i gudstjänsterna och visa de ideella krafterna uppskattning. Få kan inte göra allt, men många kan göra lite. Lär känna församlingsmedlemmarna och upprätthåll kontakten med dem. Många grupper lever i dag isolerade, bland annat äldre. Arbeta på olika sätt för att bryta ensamheten.

eningar tillsammans med Borås Stad. Att möta de behov som finns, dels genom föreningslivet och dels flyktingverksamheten. Det handlar om att ha en öppenhet och en vilja att ta emot ideella. svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

KYRKANS ORGANISATION

HÄR STYR DIN RÖST När du röstar kommer du se valsedlar i tre olika färger. Det beror på att Svenska kyrkan, lite som Sverige i stort, är indelat i tre nivåer. Från riksplanet, där övergripande beslut om riktning och budget fattas, ända ner till varje lokal församling. Din röst gör alltså skillnad överallt.

REGELVERK. Beslut som avgör kyrkans riktning i stort, bland annat vilka regler som ska gälla för hela Svenska kyrkan fattas på nationell nivå.

Kyrkoordningen är Svenska kyrkans regelverk.

13 STIFT. Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. I varje stift finns en biskop. Biskopen väljs av präster och diakoner som förtroendevalda i stiftet.

Luleå

Härnösand

Uppsala

Karlstad Strängnäs Skara

Stockholm

Linköping Visby

Göteborg Växjö Lund

BESLUT PÅ TRE NIVÅER

1 300 församlingar. Ungefär så många finns det i Svenska kyrkan. Alla som är medlemmar hör till en församling.

Medlemmarna i Svenska kyrkan röstar fram representanter till tre olika nivåer, det är därför det finns tre olika färger på valsedlarna. De här tre valen gäller kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet. 14

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

I KYRKOVALET RÖSTAR DU OM...

Kyrkans grundläggande uppgifter är att hjälpa människor på olika sätt, att undervisa om kristen tro i teori och praktik, samt att fira gudstjänster.

Nationell nivå ● Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Här fattas beslut om Svenska kyrkans regelverk, kyrkoordningen, och om kyrkohandboken (som säger hur gudstjänster ska firas) samt om psalmboken (sångboken som används i hela kyrkan, på gudstjänster och samlingar). ● Kyrkomötets styrelse heter kyrkostyrelsen. Den är Svenska kyrkans ”regering” och leds av ärkebiskopen, som är alla de andra biskoparnas chef.

Vad kyrkan ska göra – den övergripande inriktningen Vad det får kosta – hur resurserna ska användas och fördelas Hur det ska göras – hur kyrkans uppdrag ska genomförs på olika nivåer

KYRKOMÖTET Ärkebiskopen

Kyrkostyrelsen

Stiftsnivå ● Stiftsfullmäktige styr arbetet i respektive stift. Stiftens grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet. Det kan handla om att stötta församlingars arbete, ge råd och stöd i teologiska frågor, bidrag till att renovera och förvalta kyrkor, textilier och konst. ● Stiftsfullmäktige väljer också en styrelse. Den kallas stiftsstyrelse. Stiftets biskop är ordförande här.

STIFTSFULLMÄKTIGE Stiftets biskop

Stiftsstyrelsen

Församlingsnivå ● Kyrkofullmäktige styr församlingarnas arbete. Ibland går flera församlingar samman i ett pastorat. Då har man också ett gemensamt kyrkofullmäktige. Varje församling har ett uppdrag att fira gudstjänst, undervisa och utöva det som kallas diakoni. Gudstjänster är till exempel en mässa på söndagar, då man firar nattvard. Det kan också vara en vigsel, ett dop eller en begravning. Undervisning vänder sig till både barn och vuxna som är nyfikna på kristen tro eller vill fördjupa sin tro. Diakoni är allt det kyrkan gör av omsorg om människor, djur och natur. Det kan vara att möta människor som är utsatta, som sörjer eller går igenom en kris. Ibland kanske någon bara behöver prata, för att känna stöd eller bryta sin ensamhet. Hur allt detta ska genomföras lokalt och i praktiken, är upp till varje kyrkofullmäktige att bestämma. ● Kyrkofullmäktige väljer i sin tur en styrelse, som kallas kyrkoråd.

svenskakyrkan.se/kyrkoval

KYRKOFULLMÄKTIGE Kyrkorådets ordförande

Kyrkorådet

Grund

VALFAKTA

LÄS MER

om valet på svenskakyrkan.se /kyrkoval

ALLT DU BEHÖVER VETA OM KYRKOVALET Vart fjärde år, den tredje söndagen i september, är det kyrkoval. I år är det val den 19 september, men du kan rösta innan dess. Tid och plats hittar du på ditt röstkort. Ditt röstkort Kyr kov a

l de

ept

ber

202

Senast den 1 september ska du ha fått ett röstkort dit du är folkbokförd. Det måste du ha med dig om du förtidsröstar, eftersom din röst sedan skickas till vallokalen. Förtidsröstar du behöver du dessutom ha med dig legitimation. På röstkortet står adressen till din vallokal och när den är öppen på valdagen. Här finns också adresser och öppettider för förtidsröstningen. Om du går till vallokalen på valdagen behöver du inte ha med dig röstkortet – även om det underlättar för att se att du är i rätt lokal – men du måste ha med dig legitimation.

Nomineringsgrupper I kyrkovalet röstar du inte på partier, utan på nomineringsgrupper. Vissa grupper heter samma sak som ett parti, andra har ett namn som liknar en viss partipolitisk hållning. Andra är helt fristående intressegrupper. Alla grupper ställer inte upp i alla val. Vill du veta vilka nomineringsgrupper och kandidater som ställer upp i just din valkrets kan du kontakta din församling. Är det någon eller några kandidater du vill stötta extra kan du kryssa för upp till tre namn på valsedeln.

Tre färger på valsedlarna GULT – Nationellt, kyrkomötet VITT – Lokalt, kyrkofullmäktige ROSA – Regionalt, stiftsfullmäktige (Läs mer på sid 14–15)

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

Vallokaler, förtidsröstningslokaler och öppettider

Olika sätt att rösta I VALLOKALEN I din vallokal röstar du på valdagen. Du kan bara rösta i den vallokal du tillhör.

Vallokalen är bara öppen på valdagen. På röstkortet står det var den ligger och när den är öppen. I vallokalen prickas du direkt av i röstlängden och dina röster läggs i valurnorna. Du måste ha med dig legitimation och du kan bara rösta i den vallokal du tillhör. Du kan inte förtidsrösta i en vallokal. Förtidsröstningslokalerna har öppet från och med den 6 september. På ditt röstkort står olika röstningslokaler och deras öppettider, men du kan också hitta dem på svenskakyrkan.se/kyrkoval. Du kan rösta i en röstningslokal även på valdagen. Till förtidsröstning måste du ha med dig både röstkort och legitimation.

FÖRTIDSRÖSTA Röstar du någon annanstans än i din vallokal kallas det för en förtidsröst, även om det sker på valdagen. Förtidsröstningen öppnar den 6 september. Du måste ha med ditt röstkort och legitimation. BUDRÖSTA Någon annan kan lämna över dina röster i ett särskilt kuvert, antingen på valdagen i din vallokal, eller som förtidsröstning i din församling/pastorat. Budet måste ha legitimation, och på ytterkuvertet ska du och två vittnen intyga att det är du som lagt rösterna i kuvertet.Ytterkuvertet får du genom din församling. BREVRÖSTA Du som inte kan eller vill gå till en lokal, kan brevrösta. Det gäller också dig som bor utomlands men du måste vara folkbokförd i en församling i Sverige för att få rösta. På ytterkuvertet ska du och två vittnen intyga att det är du som lagt rösterna i kuvertet. För att brevrösta behöver du ett brevröstningspaket, som går att hämta på, eller beställa från, församlingen.

5 miljoner får rösta Drygt 5 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan är röstberättigade. För att få rösta i kyrkovalet ska du vara 16 år. I år är det nästan 68 000 16-åringar som får rösta för första gången.

VISSTE DU ATT... Kyrkan tar hand om kyrkogården I nästan hela Sverige – förutom i Stockholm och Tranås – är Svenska kyrkan huvudansvarig för begravningsverksamheten. Så har det varit i många hundra år, och det är ett ansvarsområde som Svenska kyrkan fick behålla när kyrkan skildes från svenska staten år 2000. En kyrkogårdsförvaltning sköter kyrkogårdarna med dess gravar, och har hand om bokning av gravplatser och begravningar.

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Kyrkoavgift ... betalar alla som är medlemmar i Svenska kyrkan. Största delen går till verksamheten i den församling som du bor i.

19,08%

Så många av de röstberättigade gick och röstade i kyrkovalet 2017. Det var det högsta valdeltagandet sedan 1934.

Grund

ENKÄT

Varför röstar du i kyrkovalet?

Carolina Sirenius Sundsvall

William Bülow O’Nils Stockholm

Eva Wickenberg, Sollentuna

Elias Ahlqvist Jönköping

– Jag tycker det är viktigt att rösta i kyrkovalet eftersom det påverkar hur Svenska kyrkan ska jobba i alla nivåer, från kyrkomötet till din egen församling. Demokrati är viktigt att stödja och din chans att kunna påverka hur du tycker att kyrkan ska prioritera och fördela sina resurser. Du kan göra skillnad!

– Även om jag inte är särskilt aktiv i kyrkan tycker jag att det är viktigt att man som medlem i Svenska kyrkan ändå gör sin röst hörd. För mig handlar det om värna om värdet av demokratiska procedurer.

– Vi lever i en demokrati och min uppgift i den är att använda min röst, en rättighet men även en skyldighet som jag ser det. Naturligtvis vill jag engagera mig i vilka som styr en verksamhet som ligger mig varmt om hjärtat och bidra till att de som kan leda den bäst också får möjligheten att göra det.

– Jag vill rösta i kyrkovalet för att det är min möjlighet att förändra kyrkan. Vi har dålig representation av ungdomar i kyrkan men det vill vi ändra. Vi vill kunna påverka så att vi har fler ungdomsmässor och styra upp ungdomsverksamheten tillsammans med dem som styr.

Niclas Thoor Vollsjö

Sara Svensson Ringbo Mölndal

Gustav Spång Alvesta

– Jag röstar i Kyrkovalet, för att jag vill vara säker på att de förtroendevalda bryr sig om kyrkan på kristen grund och inte bara av politiska skäl.

– I år storsatsar antidemokratiska partier i kyrkovalet. De vill INTE verka för en öppen och demokratisk folkkyrka, där vi inte gör skillnad på människor och står upp för alla människors okränkbara värde. Därför måste alla som värnar om Svenska kyrkan i sin nuvarande skepnad RÖSTA!

– Det är en självklarhet för mig arg rösta i kyrkovalet och jag röstar eftersom det handlar om kyrkans framtid och hur den ska utformas. Att vara med och påverka kyrkans framtid ser jag som något stort och att lägga min röst på det alternativ jag står bakom är oerhört viktigt.

LÄS MER

om valet på svenskakyrkan.se /kyrkoval

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

TILL SIST...

Val i en annorlunda tid

ATT MEDLEMMAR ska ha möjlighet att påverka vad Svenska

kyrkan gör – oavsett vad de kan om teologi, hur ofta de går i kyrkan eller hur vana de är att göra sina röster hörda – det är en av hörnstenarna i vår organisation. Vi ska spegla vad våra medlemmar tycker är viktigt, och varje röst i kyrkovalet är lika mycket värd. Din röst påverkar vad kyrkan där du bor lägger resurserna på och vilka vägval Svenska kyrkan nationellt väljer att göra. Kyrkovalet är egentligen tre val och de motsvarar ungefär kommun, region och riksdag i de allmänna valen. Det val som är närmast medlemmarna är valet till kyrkofullmäktige. Det är det organ som fattar beslut om församlingars och pastorats verksamhet. Nästa val är till stiftsfullmäktige, som på regional nivå stöttar församlingar och pastorat i deras arbete. Det sista valet är till det nationella kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ.

»Att medlemmar ska ha

möjlighet att påverka vad Svenska kyrkan gör är en av hörnstenarna i vår organisation.

foto: magnus aronson

UR GENOMFÖR man ett val med fem miljoner röstberättigade under pågående coronapandemi? Den frågan ställde jag mig hösten 2020, då de första signalerna kom om att den här pandemin var både oförutsägbar och mer långdragen än vad experter och regeringar anat. I samråd med Folkhälsomyndigheten har valkansliet sedan dess arbetat med att se till att hela den stora valorganisationen, med tusentals medarbetare och drygt 4 000 lokaler för val och förtidsröstning, ska kunna ta emot alla röstberättigade som vill rösta – på ett coronasäkert sätt. Det går att rösta i lokal eller per brev. Har man inte själv möjlighet att ta sig till en lokal för röstning, kan man rösta med bud. Valperioden är från och med den 6 september till och med den 19 september.

I VALET 2017 tog närmare en miljon medlemmar chansen att

säga sitt. I årets val ställer drygt 650 nomineringsgrupper upp i val till församlingar, pastorat, stift och till kyrkomötet. Fråga nomineringsgrupperna där du bor vad de driver för frågor. På församlings- och pastorsexpeditioner finns kontaktuppgifter till dem. Flera års förberedelser är snart till ända. Jag kan med trygg förvissning säga att vi är redo för kyrkovalet 2021! ANKI BONDESSON Kyrkovalsledare

svenskakyrkan.se/kyrkoval

Grund

Så röstar du i kyrkovalet! Rösta på valdagen 19 september i den vallokal som står på ditt röstkort. Öppettiderna i vallokalen står också på röstkortet. Förtidsrösta 6–19 september i en förtidsrösningslokal. Andra sätt att rösta är genom bud eller per brev.

Allt du behöver veta finns samlat på: www.svenskakyrkan.se/kyrkoval