Amos Jönköping

Jönköping SEP 2018

Tomas Wij Andersson till Sofiakyrkan

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

Tema: Familj Mamma, pappa, barn, eller alla som råkar bo ihop? Vår bild av familjen förändras ständigt.

Stämningsfullt på sommarens kyrkogårdsvandringar.

Porträttet: Uno Svenningsson: ”Mina barn är himlen för mig”

Göran Melin prisad för brandkårens arbete mot självmord

September 2018 ODR SAMHÄLLSINFORMATION

1

Ledare Ann Aldén

Demokrati är att leva med många perspektiv

DEMOKRATIN ÄR inte gränslös men den är generös och ymnigt inkluderande. Ett demokratiskt styrelseskick tar ansvar för att ingen tar sig rätten att på egen hand sätta punkt i

”Det finns alltid fler perspektiv, andra synsätt och erfarenheter att väga in och ta hänsyn till.”

FOTO: JOXXXX XXXXXXXXXX

ANTALET DEMOKRATIER i världen ökar inte längre och bland de yngre, i vårt eget land, ser allt färre vikten av att demokratin bevaras. Under det senaste året har vi gång på gång påmints om att demokratin inte kan tas för given. Bland orsakerna till försvagningen nämns en ökad polarisering; med minskad känsla av samhörighet som följd. Det hätska tonläget i sociala medier; som tystar oliktänkande. Och de så kallade informationsbubblorna vi väljer att leva i; vi omger oss av åsikter som stämmer överens med vår egen världsbild och frotteras inte med dem som tänker annorlunda. Demokrati är att leva med de många perspektiven. Det är förekomsten av olika synsätt inom ramen för en gemenskap.

det gemensamma samtalet. Det finns alltid fler perspektiv, andra synsätt och erfarenheter att väga in och ta hänsyn till. Svenska kyrkan har en demokratisk struktur. Vart fjärde år röstar vi in de personer vi vill ska ta gemensamt ansvar. Valet till riksdag, kommun och region ligger nu framför. Ett antal partier söker mandat att regera vårt land och vår stad och varje röst är viktig. VI SOM vill vara kristna påminns om att vår

kallelse inte är att göra världen mera kyrklig, utan mera mänsklig. Gud kallar varje människa att ta ansvar på den plats i världen där hon just nu finns, och i de olika uppdrag som hon just nu står i. Har jag barn är det mitt uppdrag att vara förälder. Är jag IT-konsult, präst eller försäljare är det min uppgift att göra ett bra jobb. Och är jag röstberättigad är det min uppgift att rösta och sedan följa mina representanter och se hur förtroendet förvaltas – och varför inte, ställa sig till förfogande för ett uppdrag.

AVSLUTNINGSVIS, MAN kan säga mycket om det vi har gemensamt. Jag dröjer vid rollen som världsmedborgare. I valtider kan det vara bra att påminna sig om att det är delarna som

tillsammans skapar helheten. Och den identitet vi delar är människans. Eller med den danska psalmdiktaren Grundtvigs ord; människa först, och sedan kristen. ANN ALDÉN KYRKOHERDE

Redaktion Varsågod … ... här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll, är vi intresserade av att ta del av dem. www.svenskakyrkanjonkoping.se kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036-30 35 00, växel.

2

Redaktionen: Martin Ahlqvist Caroline Leimola, Frida Ohlsson Sandahl, Lotta Oliv, Erik Lindfelt, Josefine Setterström och Pär Sjöstrand. Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete 2018 Annonser: Display i Umeå AB,090-71 15 00, info@display-umea.se

En del av AMOS

September 2018

Innehåll 4/18 4 Smått&Gott. Gratis filmkvällar som berör Missa inte årets Gräshagsdag Förklädd Gud — en älskad klassiker 6

14

Göran Melin — engagerad brandchef

10 Tema: Familj Familjen angår alla Porträtt: Uno Svenningsson En dusch för själen Tro lika viktigt som medicin 25 Upprustning av kyrkogårdar 26–27 Historia om Dunkehalla

28

Tomas Andersson Wij

29 Korsord 30

Jönköping värd för samtalsdagar

32

Valdagen — en högtid

10 September 2018

26 3

&gott Jönköping

Smått

Gratis filmkvällar som berör ATT SE på film är inte bara underhållning utan kan också vara väldigt givande på andra sätt. Våra filmkvällar bjuder på noggrant utvalda filmer som är både spännande, roliga och intressanta. Allt i syfte att väcka tankar om livet och vår omvärld. 18/10 INTERSTELLAR

En sci-fi film som ställer frågorna som måste beröras när jorden är

på väg att ge upp. I sam­arbete med Jönköpings filmfestival. 15/11 ÅTERSTODEN AV DAGEN

En film som bygger på en bok av författaren Kazuo Ishiguro som tilldelas Nobelpriset i litteratur 2017. Filmen utspelas på den engelska landsbygden på 1950-talet. Film-

kvällarna hålls i Bymarkskyrkan klockan 18:30. Ingen anmälan eller kostnad. Servering finns till självkostnadspris.

Förklädd Gud – en älskad svensk klassiker i Sofiakyrkan DEN 29 SEPTEMBER klockan 17:00 framför Jönköpings orkesterförening tillsammans med cirka 150 körsångare från kyrkans körer det klassiska verket Förklädd Gud. FÖRKLÄDD GUD

Förklädd Gud skrevs av Lars-Erik Larsson och med text av Hjalmar Gullberg då de båda arbetade tillsammans på Sveriges Radio. Sviten uruppfördes den 1 april 1940, mitt under brinnande världskrig. Tyskland har intagit Polen och ska en vecka senare inta både Norge och Danmark, men Hjalmar Gullbergs text ger ett budskap om medmänsklighet och hopp.

Fortfarande är verket ett av de mest älskade och kan verkligen bära upp namnet, en svensk klassiker. Ej för de starka i världen men för de svaga. Ej för krigare men för bönder som plöjt sin jordlott utan att klaga spelar en gud på flöjt. LARS-ERIK LARSSON

Lars-Erik Larsson föddes i Åkarp 1908 och studerade både dirigering och komposition på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och ör Alban Berg Wien. Han blev den

förste professorn i komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1947. 1971 flyttade han tillbaka till Skåne för att endast ägna sig åt komposition och levde här tills han dog 1986. MEDVERKANDE

Medverkar i Sofiakyrkans uppsättning gör körsångare från Svenska Kyrkan Jönköping, Jönköpings Orkesterförening, Nina Åkerblom Nielsen, sopran, Andreas Glans, baryton och Christian Arin, textläsning. Dirigent är Ove Gotting.

”HOPP - för en bättre värld” – med text och musik av Simon Ljungman och Mats Alfredson Som en del av Klimatveckan i Jönköpings län kommer NOVA-kören från Jönköping och HOPP-kören från Västsverige att tillsammans sjunga en förtätad version av det nyskrivna och hyllade körverket HOPP.

HOPP handlar om det sårbara och hållbara, om hur vi tillsammans kan skapa en värld som bär även för kommande generationer. HOPP blir huvudinslaget i kvällens musikgudstjänst. Det blir en musikalisk och visuell upplevelse med energifylld och stark körsång, enastående

solister och det tajta och ösiga HOPP-bandet. Medverkande: Simon Ljungman, HOPP-kören från Västsverige, Kören Nova, HOPP-bandet. Sofiakyrkan söndagen den 16 september klockan 19.00

Missa inte årets Gräshagsdag LÖRDAGEN DEN 6 OKTOBER

klockan 11 blir det festlig familjedag i Gräshagen. Likt fjolårets upplaga kommer Gräshagen att förvandlas till ett enda stort kalas. Det blir ponnyridning, hoppborgar,

4

godisregn, blåljus, sångframträdande, second hand, ballonger och godisregn. Arrangörer är Svenska Kyrkan Jönköping, Jönköpings Kommun- Stråga Fritidsgård/

Kultur o Fritid och Junegården, ICA Nära Gräshagen, retrojonkoping.se i samarbete med Sensus.

September 2018

Heal the world mässa med Michael Jackson tema

SÖNDAGEN DEN 16 september är det dags igen. Klockan 20.00 slår Sofiakyrkan upp portarna och bjuder in till en kväll du sent ska glömma. Då bjuds det på mässa på klassiskt vis i kombination med en färgsprakande show där Michael Jacksons låtar tolkas.

September 2018

Det är inte första gången Michael Jacksons låtar tolkas i samband med en mässa. 2011 och 2015 hölls en liknande kväll och då var kyrkan fullsatt med närmare 1 000 besökare. Att det är just Michael Jacksons låtar som står för musiken är ingen tillfällighet.

Budskapet i hans musik är ofta tydligt och handlar bland annat om att älska sin nästa och vikten av att hjälpa varandra. Medverkande under kvällen är barnkören Nova och Gräshagens kyrkokör som ackompanjeras av Moche Bobo. Dansare under ledning av Maria Ljung.

5

Porträttet Göran Melin

Göran fick brandkåren att

börja arbeta mot självmord Det är fikatid hos Räddningstjänsten i Jönköping när vi kommer. Delar av personalen är samlad runt utebordet framför brandstationen på Rosenlund. I samma ögonblick som biträdande räddningschef Göran Melin öppnar dörren för att släppa in oss tjuter larmet: brand på Kungsgatan i Huskvarna.

N

u är det inte så att alla släpper sina koppar och rusar iväg. Till följd av försommartorkan och skogsbrandrisken är ovanligt många i beredskap. Göran Melin själv kan ta det lugnt. Vi börjar med att gratulera. Nyligen har Göran prisats av företaget IRL Ledarskap som arbetar åt räddningstjänster runt om i landet. Stipendiet fick han för sitt arbete med att förebygga självmord. – Det började runt millennieskiftet. Vi var inblandade i ett par dramatiska suicidfall då, berättar Göran Melin. Vid den tiden kom räddningstjänsten ofta in sent – om ens alls – när det handlade om självmordsförsök. Det var en fråga för polisen och psykiatrin. Mest hjälpte man till praktiskt när det behövdes rejäla stegar.

GÖRAN BÖRJADE fundera. Vilka insatser betyder mest för samhälle och människor? Omkring 4 000 personer dör årligen i olyckor i Sverige. Kring 100 i bränder, ungefär lika många genom drunkning. Färre än 300 i trafiken. Själv-

6

mordsfallen däremot ligger runt 1500. Förvisso färre än för ett par årtionden sedan. Relativt sett går också siffran ner eftersom befolkningen ökar. Men i absoluta tal har minskningen planat ut. Bland unga ser det värst ut. Faktum är att självmord är den vanligaste dödsorsaken i åldrarna mellan 15 och 44 år. Detta medan antalet trafikdöda samtidigt minskat dramatiskt. Varför utnyttjas inte räddningstjänsten mer? – I Jönköpings län finns vi på 43 platser. Långt fler än polisen. Vi kan ofta vara först på plats. MED HJÄLP av akademiskt kunnande i

Karlstad och Göteborg utvecklade man ett metodiskt arbete för att förebygga och förhindra självmord. Man arbetar tillsammans med sjukvården, kommunerna, kyrkan och polisen. En modell som spritt sig över landet. Tillsammans med Annika Pettersson, som fram till att hon gick bort var vårdutvecklare vid psykiatrin på Ryhov, har han utbildat 8000 personer i Sverige. – Antalet omkomna i trafiken har

minskat genom att vägar byggs på ett annat och ”förlåtande” sätt numera. Mitträcken till exempel. – Ett misstag skall inte behöva innebära att man dör! – På samma sätt kan självmorden bli färre genom till exempel staket. Men viktigast är att tala, menar Melin. – Våga fråga. Kan man själv inte hjälpa den som mår dåligt finns professionell hjälp att få. MED KYRKAN har räddningstjänsten ett nära samarbete. Framförallt då med sjukhuskyrkan. – Diakonerna spelar också en viktig roll. – Den som mår dåligt förlorar inte sällan vänner. Diakonin kan rädda liv genom att finnas till hands. Han skulle dock önska att diakonin också arbetade mer med stöd till anhöriga. Också konfirmationstiden, säger han, är viktig. – Man kan fånga upp unga som mår dåligt i en sårbar ålder. Det finns en tystnadskultur runt

September 2018

FOTO: KICKI ALM

GÖRAN MELIN

l 54 år. Gift med Monica och har två tonårsbarn. l Förutom körsång gillar han att snickra på sitt hus på Bymarken. l

FORTSÄTTNING

September 2018

7

Porträttet Göran Melin

Göran Melin är uppvuxen i ett missionsförbundshem i Vaggeryd, aktiv i Immanuelskyrkan under 30 år

suicid. Medan trafikolyckor alltid rapporteras är medierna oftast tysta om dem som begått självmord. Av etiska skäl. –  Men självmord smittar inte. Det kan däremot metoder göra. Sådan skall inte rapporteras, anser Göran Melin och lyfter fram publiciteten kring musikern Avicii som ett gott exempel. Men kyrkan har också en skuld till tystnaden. Länge betraktades ”självspillning” som synd. Den som tagit livet av sig skulle inte få vila i vigd jord. KYRKAN HAR alltid spelat en viktig roll i

Göran Melins liv. Uppvuxen i ett missionsförbundshem i Vaggeryd, aktiv i Immanuelskyrkan under 30 år (han spelade trombon i församlingen brassband), sedan några år tillbaka är det dock Bymarkskyrkan som är hans andliga hem. Ligger närmare bostaden. –  En fantastisk liten kyrka där jag verkligen känner mig hemma. Vid sidan om missionskyrkan och skolan i barndomens Vaggeryd fanns det en tredje plats där han hängde: brandstationen. Pappa var nämligen brandchef i Vaggeryd. 8

”Den som mår dåligt förlorar inte sällan vänner. Diakonin kan rädda liv genom att finnas till hands.” Hemma i köket tog mamma mot larmen. Inte sällan hann unge Göran på cykel före sin far till stationen. Ibland lät någon snäll kollega till pappa Göran följa med (brandchefen själv ville inte ha med sonen i bilen). Vid 21 var han färdig brandingenjör. Lång och rågblond passar han väl in bland de övriga på räddningstjänsten. Andelen brandmän med utländskt påbrå är få. En enda med utomeuropeiska rötter har man i Jönköping. –  Ett problem. Att vara brandman har inte samma status i alla kulturer. –  Men bara det faktum att vi nu har en som

talar arabiska är av stort värde – inte minst i suicidsammanhang. Relationen mellan invandrarungdomar och blåljuspersonal är heller inte alltid den bästa. Falsklarm och stenkastning. Men inte i Jönköping: –  Vi har inte varit med om ett enda hot. SATSNINGEN PÅ ”barnens brandbil” där alla elever i kommunen fem gånger under skolgången får träffa räddningstjänsten är en förklaring. Det nära samarbetet mellan bland annat skola, socialtjänst, polis och föreningsliv på Råslätt, Österängen och Öxnehaga är en annan. Snabbt får man rapporter om stök och skadegörelse. Problem kan snabbt kväsas. Samverkan igen alltså. –  Vet vi att fritidsgården drar ner sitt öppethållande under sommaren åker vi dit och spelar fotboll och grillar istället för att ha fysträning på stationen. –  Vi skapar en relation. Nå, vad hände med Huskvarnabranden? En stolsdyna hade fattat eld på en balkong. Det var släckt när brandkåren kom fram. ERIK LINDFELT

September 2018

Speciellt för dig som läsare av AMOS!

14 dagars 4-stjärnig studieresa till Indien Magiska palats, heliga elefanter & de 6 mest berömda UNESCO-världsarven ! Pris för AMOS läsare 17990 SEK 17990,– SEK 10000,–

2

Normalpris

Prisfördel

2

7990,–

SEK1

Från endast 0

Mallorca

50 km

Palma

p. pers.

Lluchmayor

Taj Mahal (UNESCO) Pa k i s t a n En av skandinavernas mest populära långresor !3 – Inklusive spektakulärt utflyktsprogram med bl.a. de 6 UNESCO-världsarven !

Qutab Minar, Delhi (UNESCO)

Jaintempel, Ranakpur

Röda fortet, Agra Bikaner

Junagarh Fort

Junagarh Fort

Amer

Ranakpur Jaintempel

Inkluderat i priset: (Prisexempel vid bokning av tjänsterna separat hos andra tjänsteleverantörer)2

Flyg tur och retur till/från Delhi 4450,– SEK2 med välrenommerat flygbolag4 inkl. hotelltransfer, flygskatt och säkerhetsavgifter 12 övernattningar i dubbelrum på 7860,– SEK2 utvalda 4-stjärniga hotell (nationell kat.) 12× riklig frukostbuffé Fascinerande studieresa med Indiens 5680,– SEK2 mest berömda höjdpunkter. Rundresa i vår moderna resebuss med A/C och fackutbildade engelsktalande guider. Se fram emot ett spektakulärt utflyktsprogram med bl.a. de 6 mest berömda UNESCO-världsarven. 24 timmars läkarjour 17990,– SEK2 – 10000,– SEK2

Totalt per person Prisfördel per person

Förmånspris per person från endast 7990,– SEK1 Resmånadert Säsongstillägg per pers

September 2018

Udaipur

4-stärniga hotell

Nepal

Agra Taj Mahal Fatehpur Sikri Röda fortet

Jantar Mantar

Mehrangarh Fort

Jaintempel

Röda fortet Qutab Minar

Jaipur

Jodhpur

Merangarh Fort

Delhi

Mandawa

(UNESCO)

Indien

Inklusive spektakulärt utflyktsprogram:

• New Delhi: Fascinerande stadsrundtur i Indiens huvudstad med triumfbågen India Gate, den 73 meter höga minareten Qutab Minar (UNESCO-världskulturarv) och Rashtrapati Bhawan, den indiska presidentens imponerande residens. • Mandawa & haveli: Före detta handelsstad på den berömda Sidenvägen med praktfulla, palatsliknande hus, de s.k. havelis. • Bikaner & Junagarh Fort: I Bikaner finns Nordindiens mest intressanta fort – Junagarh Fort. • Jodhpur & Mehrangarh Fort: Ökenstad med 1 mil lång stadsmur, klocktorn, gammal marknad och det imponerande Mehrangarh Fort. • Ranakpur & jaintempel: Templet som har över 1000 pelare är ett av Indiens viktigaste tempel. • Udaipur: Sevärdheter i en av Indiens vackraste städer är bl.a. den magiska trädgården Sahelion-ki Bari, stadspalatset vid Picholasjön och Jagdishtemplet. • Jaipur: Huvudstaden av delstaten Rajasthan med många palats och fort som t.ex. Vindarnas palats, Amber Fort och Jantar Mantar (UNESCO-världskulturarv). • Fatehpur Sikri (UNESCO-världskulturarv): Mycket välbevarad före detta huvudstad i Mogulriket som grundades på 1500-talet. • Taj Mahal (UNESCO-världskulturarv): Indiens mest kända byggnad uppfördes som mausoleum till den persiska prinsessan Mumtaz Mahal.

Oktober 2018

Mausoleet i vit marmor byggdes av ca 20000 arbetare på 22 år. • Agra & Röda fortet (UNESCO-världskulturarv): Den imponerande fästningen Röda fortet byggdes av Akbar den store i synhåll av Taj Mahal som nytt residens. • Delhi, Röda fortet (UNESCO-världskulturarv): Stadsrundtur genom det “gamla“ Delhi med Röda fortet i Delhi, Indiens största moské Jamma Masjid och minnesmärket Raj Ghat, som påminner om mordet på Mahatma Gandhi.

Extratjänster till förmånspris: Kulturpaket: I paketet ingår alla inträden och guidade turer vid sevärdheter på engelska enligt program samt de tre spännande utflykterna “Indisk folklorekväll med åkning i kamelvagn och folkdans Rajasthan“, “Rikshatur i Jaipur“ och “Båttur på Picholasjön“: Kundernas bedömning endast 1990,– SEK per person. Matpaket: I paketet ingår komfortabel Pålitlighet | Vänlighet | Kompetens halvpension, d.v.s. 11× riklig middag: Intervju med 40350 personer endast 1490,– SEK per person. genomförd av TSS/RSD i 01/2018 Enkelrumstillägg: 3990,– SEK per person Testresultat: 5(5 är högsta betyg) (med reservation för tillgänglighet) 3

(21. – 28.9.)

(4. – 12.10.)#

(18. – 26.10.)

Oktober 2018

November 2018 (1. – 15.11.)

(16. – 29.11.)

November 2018

Februari 2019 (23.2.)#

(2. – 23.3.)

(6. – 27.4.)#

April 2019

Maj 2019 (4.5.)

(18. – 25.5.)

500,– SEK

1000,– SEK

1500,– SEK

2000,– SEK

2500,– SEK

2000,– SEK

1500,– SEK

1000,– SEK

500,– SEK

0,– SEK

Vårt förmånspris för dig som läsare av AMOS från endast Flyplats Flygplatstillägg per pers Avgångsdagar

Göteborg 0,– SEK lör

7990,–

SEK1 per person istället för

Köpenhamn 500,– SEK lör

Mars 2019

17990,–

SEK 2

Maj 2019

Prisfördel

- 10000,– SEK

2

Stockholm 600,– SEK lör

För att kunna resa till Indien behöver svenska, norska, finska och danska medborgare en avgiftsbelagd visering. Du kan ansöka om ett “e-Tourist Visa“ på https://indianvisaonline.gov.in/visa/. Din fordelskode ! E-viseringen ger rätt till en enda inresa och är giltig i 30 dagar fr.o.m. ankomsten till Indien. Handläggningstiden för kompletta ansökningar som lämnas in vid disken på ambassadens AMOS66411 viseringscentrum är ca 5 arbetsdagar för svenska pass och ca 10 arbetsdagar för icke-svenska pass. Handläggningstiden för ansökan som skickas via post är minst 10 arbetsdagar. Svenska pass skall vara giltiga i minst 6 månader efter inresan och ha minst två blanka sidor. Danska pass skall ha 2 blanka sidor och vara giltiga i minst 4 månader efter att viseringen som ansöks går ut. Ring kostnadsfritt nu för att säkra ditt önskedatum: Norska pass skall ha två blanka sidor och vara giltiga i minst 6 månader efter utresan. Finska pass skall ha två blanka sidor och vara giltiga i minst 6 månader efter det planerade datumet för inresan. Turistviseringen gäller i max 6 månader fr.o.m. ansökan och kan inte förlängas. För danska, norska och finska medborgare samt medborgare i andra länder rekommenderar vi att man frågar om de gällande inresebestämmelserna på Indiens ambassad. Eventuell vård kan bli dyr så man bör ha en giltig rese- och sjukförsäkring. # holiday tilläggskostnad p.p.: 450,– SEK. 1 Det annonserade priset på 7990,– SEK gäller endast vid avresa under 25.05.2019 från Göteborg. Vid andra avresedatum gäller säsongstillägg som anges i tabellen. Resan gäller endast för Måndag till fredag kl. 9.00 – 18.00, lördag kl. 9.00 – 15.00 adressaten och myndiga medföljande personer. För ytterligare information om TSS:s gällande resevillkor och övriga villkor, se webbsidan www.tss-travel.se eller ring arrangörens hotline. Information: Researrangör: TSS Travel Service Scandinavia AS, filial Sverige; Vid emottagande av skriftlig bekräftelse förfaller 20 % av resepriset till betalning. Betalning av återstående belopp: senast 35 dagar innan avresa. Bilderna i reklamprospektet är exempelbilder. Med Krejaren 2, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm reservation för tryckfel och fel. Flygplatser tar ut flygplatstillägg för resenärer. Beloppet beror på flygbolagens transportkostnader, och dessa kostnader beror i sin tur på pris- och avgiftsutformning av flygplatsoperatörerna. Maximal gruppstorlek: 36 personer. Ej lämpligt för personer med begränsad rörlighet. OBS! Minimiantalet deltagare är 15 personer per resedatum. Annullering senast 20 dagar innan avresa ifall minimiantalet resenärer inte nås. Vänligen observera att reseförloppet kan ändras av organisatoriska skäl eller på grund av vädret. 2 Prisexemplet baseras på pris för en resa som äger rum från 25.05.2019 – 07.06.2019 och har beräknats den 10.08.2018 på allmänt tillgänglig information på följande hemsidor: Flyg tur och retur Göteborg – 25.05.2019 – 07.06.2019 på www.turkishairlines.com (den billigaste flighten för angivna datum), transfer flygplats – Dehli – flygplats på www.holidaytransfers.com. 12 övernattningar inkl. Frukost: Hyatt Place Delhi (2 nätter), Sara Vilas Hotel (1 nätter), The Park Paradise (1 nätter), Zone by the Park Jodhpur (2 nätter), Trident udaipur (2 nätter), ITC Rajputana Jaipur (2 nätter), Hotel Clarks shiraz Agra (1 nätter), Holiday inn new Delhi (1 nätter) på www.booking.com. De nämnda hotellen är exempel. Resan innehåller inte nödvändigtvis dessa hotel. 3 TSS Travel Service Scandinavia AS och RSD Reise Service Deutschland ingår i en europeisk reseföretagskoncern som arrangerar resor för resenärer från ett flertal europeiska länder. Observera: Undersökningen har genomförts med resenärer som reste med RSD och med TSS Travel Service Scandinavia AS år 2017. Kommentarerna kommer från kunder som har rest med vår företagskoncern. 4 t.ex. Emirates (ett av världens bästa flygbolag) eller Turkish Airlines (Sky Trax World Airline Award 2011 – 2016 för bästa europeiska flygbolag) med byte i Istanbul tur och retur till/från Delhi De kombinerade resetjänster du erbjuds utgör en paketresa i den mening som avses i direktiv (EU) 2015/2302. Därför omfattas du av alla EU-rättigheter som gäller för paketresor. TSS Travel Service Scandinavia AS kommer att ansvara fullt ut för att paketresan som helhet fullgörs korrekt. Dessutom har TSS Travel Service Scandinavia AS, enligt lag, ett skydd för att återbetala dina betalningar och, när transport ingår i paketresan, säkerställa din hemtransport om det eller de hamnar på obestånd. TSS Travel Service Scandinavia i Sverige har ställt statlig resegaranti hos Kammarkollegiet. Arrangören förbehåller sig rätten att göra ändringar av uppgifter i broschyren. Sådana ändringar ingår i avtalet med resenären om resenären har fått information om ändringen innan avtalet ingåtts.

0200 122 091

66411_Amos_Indien_230x300mm_ANZ.indd 1

20.08.18 10:31

Tema Familj

Familjen a 10

September 2018

Alla som bor under samma tak, eller bara SÄKER de med blodsband? Flera generationer PLATS på en gång, eller bara den närmsta Vem som har juridiskt kärnan? Vad vi ser som en familj föransvar för att ett barn får god ändras hela tiden, men någon form av omvårdnad bestäms i lagen, gemenskap är vi alltid ute efter. föräldrabalken. Hur man TEXT: HANNA WALLSTEN ILLUSTRATION: MARTINA A TODOROVA FRÅN BÖRJAN var det så enkelt. Ordet familjs ursprung finns

i latinet och betyder ungefär alla tjänarna i ett hus. Alla som bor och arbetar tillsammans är alltså en familj. Men de senaste århundradena har det krånglat till sig. Vi arbetar numera oftast på ett ställe, tillsammans med en grupp människor, och bor på ett helt annat ställe. Vi kan bo tillsammans med många, bara någon eller helt själv. Vi kan dessutom ha barn och syskon som bor varannan vecka hos någon annan. Familjen har spritt ut sig. Något som skapat oro. Inte minst bland kyrkans företrädare. När industrialismen kom till Sverige började människor lämna sina gamla gemenskaper, det där huset där alla arbetade och bodde tillsammans. Unga män och kvinnor flyttade till städerna för att arbeta. De bodde själva eller tillsammans i grupper. Men det som oroade de svenska prästerna var att de bodde utan sina chefer. Vem skulle se till dessa unga arbetare? Vem tog ansvar för deras väl och ve? Svaret blev samhället. Skyddsnät i form av socialförsäkringar och föräldraersättning byggdes upp. Men familjen bestod. Människor tycks vilja leva i små familjegemenskaper där vi har koll på varandra. GUNNAR ANDERSSON är professor i demo-

grafi och föreståndare för Stockholms universitets demografiska avdelning. Enligt honom har familjen i Sverige haft en rätt homogen sammansättning över tid. – Mamma, pappa och två barn har varit vanligt länge. De flesta vill ha barn och här är det möjligt att kombinera den önskan Gunnar med arbete. Många vill ha två barn för barAndersson. nens skull. Tvåbarnsnormen finns i många länder men verkar vara extra stark i Sverige. I dag är det vanligast att skaffa ett tredje barn om de första två har samma kön. Väldigt traditionellt alltså. Trots ett sekulariserat och individualistiskt samhälle fortsätter vi att bygga våra familjer enligt mönster som varit norm i århundraden. I dag behöver

själv definierar sin familj kan inte lagen bestämma. Den traditionella familjen är inte alltid tryggast.

vi inte satsa på jättemånga barn för att garantera att två av dem lever ända upp i vuxen ålder. Därför är stora familjer inte lika vanligt som under den period då allt fler barn började klara sig.

Finns det något som antyder att vi kommer göra annorlunda i framtiden?

– Nej, de grundläggande mönstren har varit stabila även historiskt. Så stor skillnad tror jag inte det blir. Men det finns en större acceptans för variation, konstaterar Gunnar Andersson. Sverige har unika register över familjer genom århundraden tack vare kyrkobokföringen. Gunnar Andersson har lett forskningsprojekt som till exempel handlar om styvbarn och omgifte i ett historiskt perspektiv. – Omgifte förekom ofta historiskt. Men förr var det inte på grund av att de vuxna inte ville leva tillsammans längre, utan på grund av dödsfall. NÄR DÖDLIGHETEN minskade blev kärnfamiljen vanligare. 1950- och 60-tal var kärnfamiljens gyllene epok. Under 1970-talet blev Sverige ett föregångsland i att bilda familj utan äktenskap, att skilja sig och bo ihop i olika konstellationer. – I dag är styvfamiljer vanligt igen. Men sedan slutet av 1990-talet har äktenskapstrenden gått upp, i något förändrad form. Vi gifter oss senare i livscykeln, efter att vi fått barn, berättar Gunnar Andersson. Han har också studerat samkönade pars familjebildning och även hur invandrare påverkas av den nya kulturen. – När Sverige antog en könsneutral äktenskapslag sa många internationella kritiker att det skulle innebära äktenskapets sammanbrott. Men tvärtom har äktenskapen ökat. Gunnar Andersson tror att det kan bero på att äktenskapet i debatten fördes fram som något eftersträvansvärt.

angår alla September 2018

FORTS.

11

Tema Familj

”Mamma, pappa och två barn har varit vanligt länge. De flesta vill ha barn och i vår kontext är det möjligt att kombinera den önskan med arbete.” Även barnafödandet ligger högt i Sverige jämfört med andra länder med ungefär samma levnadsstandard. Gunnar Andersson tror att det beror på att vi har en bredare syn på familjebildning. – I länder där man bara har en enda modell för familjebildande har man väldigt lågt barnafödande. I de nordiska länderna där familjen kan se ut på Privat var vi ju redan en familj, olika sätt är fruktsamheten högre. skriver Hanna Wallsten. Att nån Vår norm påverkar även Gunilla Hallonsten annan skulle göra den giltig var en nya svenskar. Även om Gör: Utvecklingschef för Svenska kyrkan. märklig känsla. Gunnar större familjer är vanligaFamilj: Jag är gift med en man. Andersson driver där en traditionell familre i ursprungsländerna, Jag har fyra barn. Gör: Forskare i Hos oss har det också bott ungdomar i jesyn på grund av det juridiska tenderar invandrade att demografi. perioder för att de behövt det. Därtill systemet. När man börjar diskutera stanna vid två barn. Familj: Jag har bara kommer en stor släkt och familjeingående med teologer är frågorna – Därmed är det mig själv att hålla samhörighet med många alltid mer komplexa. ganska tydligt att kultur ordning på. människor runt För några år sedan var många kyrinte påverkar människor om i världen. Hanna Wallsten kor upprörda över att Svenska kyrkan lika mycket som praktiska Gör: Författare och ville tillåta samkönade vigslar. omständigheter i samhället. Det journalist. – Svenska kyrkans beslut togs i demokrahandlar mycket om ekonomi, möjFamilj: Jag är gift tisk ordning på ett kyrkomöte. Det hade förberetts i ligheter att arbeta och leva med barn. med en kvinna. åratal, både teologiskt och ekumeniskt. Vi har två barn. SÅ NEJ, familjen är inte en privat angeEn del kyrkor menade att detta var slutet för kristenheten lägenhet i Sverige. Det konstaterar även i Sverige. Gunilla Hallonsten, utvecklingschef för Svenska kyrkan. – Lutherska kyrkan i Etiopen ville som en konsekvens inte – Vi har en stark individualistisk norm som säger att en ska ha nattvards- eller predikogemenskap med oss längre. få leva i den familjekonstellation en vill. Samtidigt styr samMen samtidigt fanns många kyrkor runt om i världen som hället genom exempelvis föräldraersättning och tillgång till välkomnade beslutet. förskolor, hur och vem som är hemma. I Sverige har vi också – Det finns en förväntan från en del kyrkor att Svenska subventionerad ungdomsrådgivning och preventivmedel för kyrkan ska gå före i de här frågorna. Vi är en resursstark kyratt bland annat reglera och minska antalet aborter. ka i ett samhälle med stor acceptans för hbtq-personer och Svenska kyrkan är en del av det svenska samhället och har mänskliga rättigheter. En del kyrkor har tagit samma beslut, nya ritualer till nya familjenormer. I dag skiljer sig många, vilsom lutherska kyrkan i USA, säger Gunilla Hallonsten. ket påverkat hur kyrkan tolkar äktenskap. MIN EGEN familj består av mig, min fru och våra två barn. När – I vigningslöftena i dag uttrycker paret en vilja att leva vi fick vårt första barn hade samkönade par nyligen fått rätt att tillsammans hela livet. skaffa barn tillsammans i Sverige. Det innebar en del byråkrati. GUNILLA HALLONSTEN är bekymrad över att en del grupper i Min fru var till exempel tvungen att adoptera våra barn. Så samhället argumenterar för en slags privatisering av familjen. är det fortfarande, men socialsekreteraren, som kom hem till – Populistiska och nationalistiska rörelser anser ofta att oss då var väldigt ovan. Det hela kändes märkligt. Vi var redan familjen är en privat angelägenhet där kvinnan står för repromammor. Min fru var inte mindre förälder än jag. Ändå skulle duktion. De försöker stärka traditionella könsroller: ett hetehon godkännas av en person som vi aldrig träffat. Det handlade såklart om det offentliga. Vi ville båda vara rosexuellt par där kvinnan förväntas stanna hemma. Med en föräldralediga och därför var det bråttom, annars skulle det sådan familjepolitik blir kvinnan ekonomiskt beroende och bli krångel med ersättning till min fru. Saker som arvsrätt och har svårt att lämna relationen även om det förekommer våld. lagligt ansvar stod också på spel, men det kändes förstås mer Gunilla Hallonsten har bott och arbetat i södra Afrika i avlägset just då. perioder. Dessutom rör hon sig i sammanhang där kyrkor från Men det som kändes mest, och som trängde sig in under hela världen träffas och diskuterar viktiga frågor. Bland dem huden, var känslan av att vår familj måste bli giltig i andras finns olika bibelsyn och olika traditioner, men det som mer än ögon. Privat skulle den ju fortleva även utan socialsekreteranågot annat styr kyrkornas inställning till familjebildning är rens rekommendationsbrev till tingsrätten. Vi var redan en den kultur kyrkan är en del av. – I stora delar av Afrika finns ett parallellt traditionellt rättsfamilj. Men det är först när en familj gäller i alla andras ögon system som reglerar allt som har med familj att göra. Kyrkorna som den räknas på allvar. För familjen gäller alla.

SÅ HAR VI DET

12

September 2018

Tema Familj

Gammal gemenskap

på nytt sätt Om familjen inte finns där naturligt, av vilket skäl det nu må vara, kan det vara svårt att hitta ett annat sammanhang som känns självklart. I den moderna världen kan det till och med vara så att personer på egen hand, eller samhället i stort, får skapa platser där människor kan mötas.

1 100 m

2

… stort är kollektivet K9 på Östermalm i Stockholm. Den stora ytan är spridd på fyra våningar i ett och samma hus, och nästan hälften är gemensamma ytor som soffhäng, gym, kök och jobbplatser. Däremot är de personliga utrymmena minimala. De största rummen är på 25 kvadrat och de minsta bara fem. Med rätt gemenskap i övrigt behöver man inte så stort utrymme, menar de som testat boendet. – I Stockholm bor man i snitt på 51 kvadrat och här bor varje person på 20 kvadrat i snitt. Vi menar att man kan minska boendet med 60 procent, men ändå öka välmåendet med gemenskap, säger Lisa Renander som är kollektivets grundare.

By för ensamma

Människor blir sjuka av ensamhet. Saknar man en egen familj, är det lätt att hamna utanför när jämnåriga börjar skaffa barn och blir upptagna av sitt eget livspussel. I staden Frome i England startade läkaren Helen Kingston projektet ”Medmänskliga Frome”, för att fånga upp människor som egentligen inte behövde sjukvård – bara sällskap. Hon utbildade 500 frivilliga som i sin vardag redan träffade mycket folk, bl a frisörer, kaféägare, skolanställda, butikspersonal och pubanställda. De i sin tur började prata med alla de mötte, för att fånga upp de som mådde dåligt av sin isolering. – Människor fick kontakt, en gemenskap, och effekten blev omedelbar, berättar Helen Kingston. Färre människor sökte sig till vården, och allt fler gick med i de olika gemenskapsgrupperna, som en lunchgrupp, en kör, mansträffar, bridgekvällar. För varje pund som satsades på projektet sparade sjukvården sex pund, beräknar Helen Kingston.

FOTO: PBS/HUMANITAS

Gammal och ung

Sällskap och studier Den holländske studenten Onno Selbach tröttnade på sin trista studentkorridor i staden Deventer och såg sig om efter någon annanstans att bo. Efter ett samtal till det lokala ålderdomshemmet Humanitas föddes en strålande idé: Studenter från universitetet får bo gratis på äldreboendet, mot att de ägnar en viss tid varje månad åt att umgås med de äldre. Det handlar om att titta på tv ihop, lära ut ny teknik, äta middag, fira födelsedagar och – kanske viktigast av allt – hålla dem som är ensamma eller sjuka sällskap. Studier har visat att när isolering och ensamhet bryts, blir de äldre både friskare och lever längre. – Studenterna för in omvärlden i det dagliga livet, och det finns så mycket värme i kontakten mellan de äldre och yngre, säger föreståndaren Gea Sijpke.

September 2018

I Storbritannien, Japan och Frankrike har det sakta blivit allt mer populärt att föra samman grupper med små barn och äldre för olika aktiviteter. Grundtanken är forskning som påbörjades redan på 50-talet, och går ut på att vuxna har ett djupt mänskligt behov av att dela med sig till yngre generationer. Genom att föra samman förskolor och äldreverksamheter får de äldre en uppgift, i stället för att stagnera. Det behöver inte vara så avancerat som den stad i New Jersey där de gamla och unga bildat en orkester (!), utan att läsa en bok eller spela ett spel kan vara fullt tillräckligt. Men det är inte bara att lägga ett äldreboende och en förskola i samma byggnad, förklarar Catrin Hedd Jones, som är forskare i demens vid Bangor University i Wales. – För att de två grupperna verkligen ska bygga en relation med varandra, krävs det att aktiviteterna är genomtänkta så att de passar alla.

13

Porträtt Uno Svenningsson

”Mina barn är himlen för mig” Hans låtar lever sitt eget liv, inte minst Under ytan. Nu har turnerande Uno Svenningsson släppt en ny platta med både nya och gamla tolkningar av andras låtar. Vi har hälsat på hemma i Stenungssund och pratat religion, musik som terapi och vad som egentligen finns där — under ytan. TEXT: HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE

I

ETT TRÄHUS från förra sekelskiftet

står Uno Svenningsson och fipplar med en krånglande espressomaskin. Köket luktar mysk från tända värmeljus och ett fat med wienerbröd och kolakakor väntar på bordet. Bara kaffekapslarna strular. – Det gäller att inte stressa upp sig för de små sakerna. Han säger det till sig själv. För hela det senaste året gått i ett. Egna spelningar och turnéer, medverkan i senaste Så mycket bättre och arbetet med nya skivan. Men han klagar inte. – När man har ynnesten att få hålla på med något som från början var ens hobby gäller det att inte bli blasé. Du behöver göra nya grejer.

UNO SVENNINGSSON och bandet Freda’ slog igenom 1986 med låten Vindarna. Tio år senare gick Uno vidare som soloartist. Nästan

14

”Jag fick med mig en sorts lågmäld syn på tillvaron där inget var märkvärdigt eller haussades upp.”

Uno Svenningsson växte upp i en liten by utanför Gnosjö, känd för sin flitiga Gnosjöanda. Mamman jobbade inom hemvården, pappan drev ett åkeri. – Jag fick med mig en sorts lågmäld syn på tillvaron där inget var märkvärdigt eller haussades upp. Du skulle vara ödmjuk och ha fötterna på jorden. Mer ”det blir väl bra det här” än ”fantastiskt”. FAMILJEN VAR frireligiös och en del av 60-

hela sitt vuxna liv har han varit en framgångsrik låtskrivare och musiker. –  Nu är jag i slutspurten av en fantastisk sommarturné som följde på den fullsatta vårturnén. Det är så roligt att spela, träffa folk och njuta av Sverige när det är som finast. Trots att jag har hållit på så länge finns det ställen jag får upptäcka för första gången.

och 70-talets väckelserörelse. Sanningen var orubblig och kunde inte motsägas. Han hade det bra, säger han, men som tonåring blev det svårt att få ihop alla uppsatta förbud och krav med de egna tankarna och drömmarna. Konflikterna skavde inom honom. – Det var många tabun på den tiden, och de var så löjliga. När jag blev något äldre insåg jag att livet innehåller så mycket mer och ville inte förneka alla de olika behov man har som människa. Men eftersom jag växte

September 2018

Septemb er 2018

15

Porträtt Uno Svenningsson

upp i den här kulturen var jag lite vilsen. Det tog tid för mig att hitta min egen identitet. Är du troende i dag?

– Det är en bra fråga. Ärligt talat funderar jag inte så mycket på det, även om jag ju har det i blodet. Jag har så fullt upp med att vara människa. Det är helt enkelt en fråga som har låg prioritet på något sätt. Jag är i kyrkan ibland, men för det mesta är det när jag ska spela där. När jag växte upp var Jesus, himlen och helvetet sanningar. I dag tänker jag att det inte gör något om det inte finns en himmel. Min pappa gick bort för fyra år sedan, men han finns kvar, inom mig. Själv har jag mina två barn. – Men finns det nu ändå en himmel hoppas jag att det är fint väder, säger han – och skrattar. – Det är klart att man ska ta livet på allvar, men man behöver heller inte bli alltför seriös. Så känner jag i alla fall för egen del. MEN, SÄGER han efter en liten stund,

han hörde en gång en forskare berätta att sekulariserade svenskar utomlands nästan kan betraktas som lite knäppa när de säger att de inte har någon tro. – Det finns nog en stor okunskap om religionens Han hoppas att hans musik ska nå fram till andra med tröst och glädje. För betydelse. För katoliker, många har hans låtar betytt mycket. exempelvis, spelar traditionerna och rituslog igenom 1982. Bandet gjorde mer än när han får höra alerna stor roll, det het i bönen, att gå in i sig själv och sina succé med låtar som ”Vindarna” och hur mycket hans låtar är nästan en livsstil känslor. ”Det som gör mig lycklig”. Många har betytt. Som den unga som kanske är svår – Kanske har det spelat roll för mitt sätt menade att Unos röst var en bärande tjej som kom fram efter att förstå för många att skriva raka, känslomässiga texter. Nästan faktor bakom framgångarna. en spelning för ett par år svenskar. allt jag gör måste bottna i mig själv. Freda’ spelade ihop i tio år, fram till sedan. I dag, när du ser Även för egen del fungerar musiken 1993, sedan bröt Uno med bandet, – Hon berättade att hon tillbaka, finns det som en känsloventil, säger han. Ord, hela flyttade med familjen till hade gått igenom något riknågonting du fick med meningar eller slingor poppar ständigt upp västkusten och satsade tigt tufft. Hennes pappa hade dig från din barndoms i hans hjärna och han antecknar eller spelar på en solokarriär. då gett henne en platta med kyrka som du är glad in dem på telefonens röstmemo. Samlingtolv spår. över? en av lösa strofer blir till en bank han kan Han gör en kort paus, sväljer. – En positiv syn på människan. Att plocka ur för att sammanfoga bitar och lägga – Alla tolv visade sig vara samma låt: alltid vara nyfiken på den andre, se personen pussel till nya låtar. Ofta får familjen agera Andas genom mig, säger han och torkar bort och inte krångla till det så mycket. Mina bollplank. tårarna som ändå trängt sig fram under glas­ föräldrar var alltid väldigt goa. Exempelvis – Min fru Carina är en fena på texter och ögonen. lät min pappa några ungdomar som hamnat har hjälpt mig många gånger. Och barnen i utanförskap hänga i vårt garage och mecka säger alltid precis vad de tycker. JUST DEN är skriven som ett brev till tonårmed sina fordon. Det där har jag tagit med YNGSTE SONEN har just börjat gymnasiet ingar. Uno hade läst en tidningsartikel om mig. Allas lika värde, att man ska vara snäll. Är du snäll? inne i Göteborg, den äldste har flyttat hemiden ökande psykiska ohälsan bland unga. – Ja, på något sätt är jag väl det, det skulle från och är nu anställd inom Försvarsmakten. Han påmindes om vilken roll musiken hade jag ändå vilja säga. Snällhet är en underUno fiskar fram sin mobil och sätter på en låt. när han själv mådde dåligt i den åldern. Och skattad egenskap idag. Ibland förknippas – Lyssna här, det är Mark, min stora son, han visste vad han ville säga: Våga prata med snällhet nästan med att vara lite dum, att bli som har gjort musiken. Hör du vilken röst någon! Fyra minuter av träffande text och utnyttjad. Men för mig betyder det att du är han har? musik kan slå vilken terapisession som helst. vänlig mot andra. Killen kan sjunga, alldeles uppenbart. – Jag är tacksam för att jag har fått den här – Det här är något helt nytt, han började chansen, att jag gör låtar som berör. Ibland FÖR UNO är musiken en nödvändighet. Men för tre månader sedan. Jag har såklart hört skriver jag om något jag själv upplevt, ibland det är också ett sätt att vara snäll, i bemärhonom sjunga förut, men då bara inifrån om något jag sett eller hört. För vi människor kelsen att kunna nå fram till andra – med pojkrummet medan jag har stått i köket och är ganska lika. såväl glädje som tröst. Inget berör honom lagat mat. Som barn fick han lära sig att finna trygg-

FREDA’

16

September 2018

Ord och fraser poppar upp i hjärnan och skrivs ner. Det blir en bank av strofer som tillsammans bildar nya låtar. Hustrun Carina är ”en fena på texter” och får ofta agera bollplank.

Hur gör man som pappa när man själv är både sångare och låtskrivare för att uppmuntra sina barns musikskapande, utan att det blir kravfyllt? Uno berättar att han aldrig tjatat om att de ska spela något instrument eller hålla på med det han gör. Istället ställde han in en bas och en gitarr i pojkrummet utan att kommentera det. – Men ingen av dem har lärt sig spela. Annat än på datorn då, uppenbarligen, säger han med en nick mot mobilen. – De har det helt klart i sig. FAST DET har aldrig betytt att de inte är

musikintresserade, betonar han. David Bowie är hela familjens husgud. Det syns. Inramade porträtt hänger i samtliga rum och matchas av kuddar med Bowie-motiv. Det är också Carina och sönerna som matar honom med spellistor med nya artister. – En hel del ny musik är riktigt bra. För att inte tala om alla svenska kvinnliga artister som har dykt upp, de är helt suveräna. Uno är lite av en ensamvarg. Det är nästan en nödvändighet med så många hotellnätter om året som spelandet och turnerandet kräver. Men han är också en familjeman som hänger hemma i köket, åker och storhandlar och drar på sig arbetsbyxorna för att fixa alla tusen saker som ständigt behöver åtgärdas i ett över hundra år gammalt hus. Allt det där September 2018

”En hel del ny musik är riktigt bra. För att inte tala om alla svenska kvinnliga artister som har dykt upp, de är helt suveräna.” vardagliga och viktiga, det som är livet. De bor bara några kilometer från havet. När barnen var små funderade de på att skaffa båt, men eftersom Uno så ofta var på resande fot under sommaren fick det bli en pool i trädgården i stället. MEN NU sätter sig Uno vid ratten för att köra

ner och visa hur vackert det är bland skärgårdskobbarna. – Jag har varit nära att bli utmattad ett par gånger, men har lärt mig när kroppen säger ifrån. Numera försöker jag vara noga med att göra sådant som jag mår bra av. Prioritera och säga nej, även om det är svårt. Du har varit en omtyckt musiker i många år. Är prestationskraven ändå desamma?

Numera försöker han bara göra sådant som han mår bra av, och att våga säga nej.

Uno Svenningsson Ålder: 58 år. Familj: Hustrun Carina som är förskollärare och sönerna Mark och Joel. Bor: Hus i Stenungsund. Gör: Artist och låtskrivare. Aktuell: Med nya plattan Andras sånger och slutspurten av sin sommarturné.

– Jag är 58 år och det charmiga med att bli äldre är att du hittar din plats på något sätt, och ett lugn i det. Men även för mig finns det ändå ett motstånd, en typ av oro för det jag har framför mig att prestera. Det kan stressa mig. Så hur stor skillnad är det på artisten Uno och Uno – under ytan?

– När man har det här jobbet blir det mycket navelskåderi, så mycket kretsar runt en själv. Därför tror jag att det är bra att försöka skilja mig själv och artisten Uno åt. Också för att värna min integritet. Men egentligen är det nog inte så stor skillnad. Han tittar ut över viken nedanför klipphällen, favoritbadplatsen där vattnet håller sig varmt långt in på hösten. – Som sagt, jag är en bonnapojk med fötterna på jorden. Jag är den jag är.

17

På vandring

En dusch för själen 18

September 2018

När hjulen snurrar allt fortare och kroppen börjar säga ifrån är det dags att trycka på bromsen. Att pilgrimsvandra kan vara ett sätt att lära sig finna långsamheten och sin egen inneboende rytm. TEXT OCH FOTO: MATS KARLSSON I DALEN LÄTTAR dimman över fälten.

Nere bland vinfälten gal en tupp, i öster hörs göken. Uppe på kullen med pilgrimskyrkan, som dominerar trakten med sin mäktiga gestalt, råder ännu lugnet. Intill kanten av den slingrande bygatan tvättar sig en katt. Pilgrimerna samlas för mässa inför dagens vandring. Vezelay ligger i Bourgognes glesbygd med minskande turism; ett antal krogar och butiker tycks ha slagit igen för gott. Ett lugn vilar över byn, på gott och ont. Men ändå, ett lugn. Stillheten är långsamhetens syster. Jag tar en tidig morgonpromenad. Det är som en dusch, säger härbärgets värdinna: – Det är en dusch för själen. Långsamhet är en av pilgrimens sju nyckelord, som pilgrimsprästen Hans-Erik Lindström lanserar i boken Pilgrimsliv – tillsammans med enkelhet, bekymmerslöshet, frihet, tystnad, delande och andlighet. ALLT FLER människor pilgrimsvandrar, på kontinenten och i Sverige – trots att vi inte har någon kontinuerlig tradition här. En följd av att allt fler lever ett stressat och inrutat liv. I Sverige är mindfulness, meditation och yoga väl etablerat, och nu har vårdcentraler börjat skriva ut skogsutflykter för sönderstressade. De kunde lika gärna ordinera hantverk eller långvandring. Oavsett aktivitet bör den inte vara tillfällig, utan upprepas om och om igen. – Om du har ägnat år åt att skaffa dig dåliga vanor och skada din kropp ska du inte tro att det går över med ett par veckors vandring, säger Jacques. HAN ÄR inte läkare. Han är pilgrim, har vandrat från Frankrike till Santiago de Compostela i nordvästra Spanien där Jesus lärjunge Jakob säg vara begravd. Tre gånger har han gått ”El camino” (Vägen), olika sträckningar. – Långsamt är inte så sakta som möjligt. Det är det tempo du hittar, där du inte pressar din kropp. Din egen inneboende rytm. Pilgrim betyder inte ursprungligen

September 2018

Längs Jakobsleden har pilgrimer vandrat i över tusen år. Ett pilgrimspass öppnar dörren till härbärgen längs vägen, nu som då.

främling, som det brukar sägas. Det härstammar från latin för den som kommer ”över fälten” – per agra. Vem är du? Jag är ingen. Var kommer du ifrån? Jag kom över fälten. Vart är du på väg? Dit vägen leder mig. I BOURGOGNE är landskapet ett annat än i

Sverige. Här odlas inte bara säd, utan även vin på böljande gröna kullar. Maskrosorna är större. Möjligen skiljer också hettan, i väg-

dammet stelnar fler uttorkade daggmaskar, och i möten hör vi medvandrares främmande ord. Men vid vägrenen surrar samma humlor, här växer hundkäx och slån, samma backtimjan, tusenskönor och måra. Då och då korsas vägen av ungefär samma fjärilar i fladdrig planlös flykt. Jag känner samma fläkt av fläder, kreatur och fuktig skogsstig. Doften av björnbärssnår och nyss kapat virke, prydligt travat invid vägen. Jag hör vindens sus i håret, jag hör syrsorna, ibland en porlande bäck och fåglars drill. Men jag möter också det oundvikliga landskap som en vandrare och pilgrim ständigt bär med sig, det inre. Kanske manas det fram av det hypnotiskt monotona knastret av ens egna steg i gruset. Fast det behöver man inte fara till Frankrike för att möta. Nej, hit kan man bege sig för trampa samma stenar som pilgrimer gjort i sekler. Samma väg, samma vyer, samma tempo – kroppens eget. Samma möten med andra vandrare i samma virrvarr av stigar och förgrenande leder som ibland för vilse. Fast de löper ändå samman, om inte förr så i Santiago de Compostela 150 mil bort. Att gå vilse och vända om en halvmil är ingen fara, man ska ju ändå gå. FÖRSTA DAGEN varvar man ner, hittar sin andning och rytm, den andra börjar man förundras över det föränderliga landskapet. Den tredje smyger sig tankarna på, den inre vandringen. Sakta men säkert skalas sedan allt bort, man slutar utforska det yttre. Inte för att man blir blasé, utan för att det blir oundvikligt. Det enda som återstår till sist är att sätta en fot framför den andra, skriver den franske filosofen Frédéric Gros i boken Marcher, une philosophie (Att vandra, en filosofi): ”Kroppens monotona plikt frigör tanken. När man går, är man inte tvungen att tänka, att tänka på det ena eller andra, eller på det ena eller andra sättet. Under detta kroppens kontinuerliga men automatiska arbete ställs det inre till vårt förfogande. Det är då som tankar kan födas, komma till ytan eller ta form”. DAGSTURER ELLER några dagars vandring är

en bra början, som kan etablera en vana. Du kan hitta din långsamhet och närvaro, men för att komma ner på djupet och nå verklig förändring måste du gå två eller tre månader, säger Jacques. – Alla som går El Camino bär på en fråga om sitt liv. Det kan vara personliga frågor som ”Varför lämnade han mig?”, ”Varför mår jag dåligt?” eller ”Vem är jag?”. Men även mer indirekt: ”Finns Gud?”, ”Varför måste en ung männ19

På vandring

Tror du att du inte har tid för en pilgrimsvandring? Mycket handlar om prioriteringar, och vi slösar bort vår tid på sådant som inte betyder något.

iska dö`” eller ”Vad är livets mening?” Man möter andra pilgrimer, som alla bär med sig en fråga, oavsett om de har en tro, söker en tro eller inte gör det. Ett samtal längs El Camino blir sällan banalt, det går direkt på djupet. I ETT RATIONELLT och sekulariserat land som

vårt är nyckelorden ”modernt, effektivt och resurssnålt”- ganska långt från pilgrimens sju nycklar. Men många har i fall börjat inse vårt behov av långsamhet och Svenska kyrkan har återuppväckt traditionen. I Norden finns bara en pilgrimsled att tala om, Olavsleden som från olika håll löper samman mot Trondheim där den norska kungen Olav Tryggvason stupade i slaget vid Stiklastad år 1030. Utöver den finns bland andra Birgittaleden i Östergötland och Ingegerdsleden i Uppland. Men på senare år har kortare leder dragits mellan kyrkor i var och varannan församling. Det finns ett tiotal pilgrimscentra runt landet och det i Vadstena är rikstäckande. Där kan man få råd inför vandringar, men centret ordnar även egna vandringar, kurser och retreater. – Många tror att de inte har tid, men det handlar mycket om prioriteringar. Vi kastar ibland bort tiden på sådant som inte betyder så mycket, säger pilgrimsprästen Tomas Wettermark vid centret. – Det viktiga är inte målet, utan att vara här och nu. Vi behöver bryta mönster och möta andra sätt att tänka och se. Poängen med en

20

”Det är inte långsamhet som är nyckeln, utan närvaron. Ödesfrågan handlar om att lyssna eller inte lyssna.” pilgrimsfärd är att upptäcka att det vi söker finns inom oss. Ibland måste vi ge oss iväg för att se det. Kroppens rörelse, nya intryck och alla möten – min väg är också andras väg – sätter igång processer inom oss. TEOLOGEN, PRÄSTEN och psykoterapeuten Owe Wikström som 2001 gjorde succé med boken ”Långsamhetens lov” anser att vi aktivt måste träna upp vår förmåga att göra ingenting. – Vi har alla behov av att balansera det utåtriktade och det inåtvända, att tänka de starka tankarna som är existentiellt nödvändiga. Om man bara kastar sig iväg mot nya mål och aktiviteter missar man något viktigt, säger han. Det som går förlorat i höghastighetskulturen är vår förmåga att reflektera över nuet och glädjas i nuet, anser han. Man kan leva ett helt liv utan att veta vem man egentligen är. – Det finns för få arenor där vi kan prata på allvar om att livet är skört och provisoriskt. Man ger järnet tills man slocknar.

Författaren och debattören Ladislaus Horatius – som 1993 drog i nödbromsen på X2000 mot den skenande utvecklingen och numera driver projektet Re-analog – framhåller att det inte är långsamheten i sig som är viktig. Han beklagar att ordet blivit så negativt laddat, ingen berömmer någon för att hen är så långsam. Det anses bra att vara snabb, få mycket gjort och fylla dygnet med aktiviteter. Men varför ska det vara så, undrar han. – Det tråkiga, inte Google, är en vän, som vi indoktrinerats tro är en fiende. Inte minst av industrin som säljer livsstilen med internet, telekom och mobiler. Digitalisterna säger att det tråkiga är farligt. Men det är precis tvärtom! Det tråkiga kan träna tålamod och vara en utomordentlig barnmorska och förlösare. ATT VANDRA ger oss sinnliga upplevelser, som är helt analoga. Och sådana bör vi återupptäcka, anser Ladislaus Horatius. Det handlar inte om att vrida klockan bakåt till något gammalt utan om en mindre återfödelse. Efter att ha simmat omkring ”i den virtuella telekomsörjan”, kan vi vara redo att återupptäcka spänningen i en vanlig skogspromenad utan mobil och plattor. – Det är inte långsamhet som är nyckeln, utan närvaron, även om det är lättare att vara närvarande om man saktar ned. Ödesfrågan handlar om att lyssna eller inte lyssna. Att lyssna på livet, som inkluderar dig och mig, på relationen mellan oss och på situationen, som är varken dig eller mig, säger han.

September 2018

HANDLA HOS

www.duvan.se

0911-16100 info@duvan.se

Resor med FOCUS TRAVEL www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

Israel med tid för fördjupning 20-27 nov 2018 Israel i lugnt tempo 9-16 april 2019 Jokkmokks marknad och Ishotellet Jukkasjärvi 6-11 febr. 2019

Holland i tulpanernas blomningstid 10-15 april 2019 Pilgrimsvandring Camino de Santiago 4-12 maj 2019

Jönköping • Tel. 036-30 26 50, telefontid mån-fre 10-18 info@focustravel.se • www.focustravel.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

0 15

:-

www.maf.se

Med en jeepdunk flygbränsle kan MAF:s hjälpflyg vara i luften i 20 minuter!

Swisha din gåva på 9008913 eller ge via bankgiro:

CMYK COLOURS

900-8913

C: 100 M: 57 Y: 0 K: 40 C: 5 M: 100 Y: 71 K: 22 C: 0 M: 1 Y: 0 K: 51

märk: amos

Prat om tro

lika viktigt som rätt medicin Om vi inte tar de stora frågorna på allvar, kommer den psykiska ohälsan bara öka. Det tror biskopen Fredrik Modeus, och får medhåll av flera forskare. För folkhälsa handlar om mer än bara kroppen – men då måste vi våga prata om både själen och tron, avsett religion. Speciellt viktigt när det handlar om att de allra äldsta ska må bra.

22

”TROR DU att det kommer att gå vägen, det här?” Den gamla kvinnan har fått tid för en mindre operation. I närheten är en undersköterska, en snäll, glad undersköterska som bara vill att den gamla ska må bättre. ”Ja, men självklart, du har väl klarat allt fint hittills?” Och den gamla frågar inte mer. – Det kan vara ganska trevande när patienter söker ett samtal om existentiella frågor. Vårdpersonalen behöver kunna uppfatta det, och ha utrymme att stanna och lyssna till de äldres oro och ängslan. Man bör bekräfta den och be dem berätta om hur de tänker, säger Catharina Norberg. Hon har nyligen skrivit en avhandling om andlighet och religiositet

hos de allra äldsta. Fredrik Modéus, biskop i Växjö, delar Catharina Norbergs perspektiv. Han strider för att folkhälsopolitiken ska omfatta även de existentiella dimensionerna av hälsa. Han ser den brist som idag finns som en existentiell beröringsskräck, en effekt av djupgående sekularisering: – Jag tror att den psykiska ohälsan ökar när man inte tar de stora frågorna på allvar. Om nu människan är andlig i grunden, behöver också samhället ta det på stort allvar. Frågan om vad som gynnar folkhälsan är en fråga för hela samhället, inte bara för de religiösa samfunden.

September 2018

Hälsa för själen

”Enligt socialstyrelsen har vårdare ansvar för fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. Ändå får kroppen all uppmärksamhet, och samtalen handlar bara om den fysiska hälsan.”

Men Fredrik Modéus är rädd att de positiva sidorna av vad religion kan ge, glöms bort eller göms undan. – Jag ser att vi håller på att tappa bort en viktig definition av vad god hälsa är, och jag tror att det hänger ihop med den religionsfobi som finns utbredd i vårt samhälle i dag. Det första antagandet för många är att religionen inte finns, och finns den så är den farlig, konstaterar han. När regeringen kom med ett nytt förslag till folkhälsopolitik i våras förekom inte ordet ”existentiell” någonstans på de 130 sidorna. Alldeles för lite, tyckte biskopen. Hans kritik får stöd av flera forskare, som September 2018

alla kommer fram till nästan samma sak: Det är lätt att man inom vården gör religiösa frågor till psykiska. Eller att man inte hör vad människor egentligen frågar efter. Det är en tondövhet som Fredrik Modéus ser även i samhället i stort, och han tror att religiösa samfund skulle kunna hjälpa till att vända trenden med ökande psykisk ohälsa. Han vill dock inte ha någon gräddfil för Svenska kyrkan. Han önskar snarare att den religiösa dimensionen och de andliga frågorna fick mer plats i samhället, oavsett vilken religion det handlar om. – Den som värnar existentiell hälsa ur ett helt sekulärt perspektiv skulle säga att människor behöver få ställa existentiella frågor. en känsla av samhörighet med Ur mitt perspektiv hör ”något större” som också hörde förstås existentiella fråihop med en djup samhörighet gor och trons svar ihop. med andra människor. Även med Jag företräder kyrkan och främlingar, med någon man stöter ser vilken resurs kyrkan är ihop med på gatan. för att hantera livets frågor. De äldre berättade om en ständigt Samtal, retreater, pilgrimspågående kommunikation med Gud vandringar och möten med Catharina Norberg tror någon som lyssnar är viktiga att kyrkorna har mycket eller med detta ”större”, och hur kommunikationen stärkts under åldrandet. sätt att möta den som lider att ge i äldreomsorgen. Den andliga dimensionen och tron på av psykisk ohälsa eller är Gud hade alltid funnits där, men det blev starmitt i en kris. Mycket görs redan, bland annat kare när de blev äldre. i sjukhuskyrkan, men Fredrik Modéus ser att behovet är stort. MÅNGA HADE hållit tankarna för sig själva Catharina Norberg instämmer. Mot bakunder nästan hela livet. grund av sin egen forskning anser hon att det – Det fanns ett stort behov av att få dela de är viktigt att kyrkorna är representerade på ett här tankarna, och många var tacksamma att de tydligare sätt. fick möjlighet nu. Enförutsättning för att prata – Jag tänkte mycket på det när jag gjorde var att man kände sig respekterad, att man intervjuerna för min avhandling. Det skulle upplevde att det fanns en person med genuint vara oerhört betydelsefullt om det fanns ett intresse som verkligen ville lyssna, berättar tydligare samarbete med kyrkorna i äldreCatharina Norberg. Den personen blev hon, omsorgen. De kan bidra med samtal och stöd med sina intervjufrågor. till de gamla och handleda personalen att hanI sin forskning har hon gått igenom vetentera livsberättelser och existentiella frågor. skapliga studier som visar att det finns en HON INTERVJUADE äldre mellan 86 och 99 medvetenhet inom vården om hur viktig år, ur den breda befolkningen – hon vände andlig omsorg är. Men det är svårt att hinna sig alltså inte till församlingar för att hitta med den. Snabbhet och effektivitet prioriteras medverkande till studien. I sin forskning istället, och ofta saknas också utbildning och använde hon en internationellt erkänd skala handledning. för självtranscendens – att söka något utanför – Enligt socialstyrelsen har vårdare ansvar sig själv. Och kort uttryckt har andlighet ett för fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. samband med mening i livet. Dessutom är den Ändå får kroppen all uppmärksamhet – samär ett stöd för att hantera de förändringar som talen handlar bara om den fysiska hälsan: hör ihop med åldrandet. Andlighet bidrar helt ”Har du fått gå på toa? Hur har det gått att äta? enkelt till ökat välbefinnande hos äldre. Har du sovit?” Nu vill Catharina Norberg hjälpa vårdperHon ger exempel på andra möjliga frågor: sonal se hur de äldre kan uttrycka sitt behov av ”Vad tänker du på? Vad ger dig kraft? Hur andlig omsorg. I sina intervjuer såg hon hur det orkar du med? Vad drömde du om i natt?” andliga, som hon satt en mycket bred definition – De frågorna är lika viktiga att ställa som på, ofta fick religiösa uttryck hos de äldre. det är att sätta dropp, konstaterar Catharina – När jag frågade vad de tänkte på när de Norberg. funderade över andliga saker, svarade de MARIKA SIVERTSSON oftast att det var religiositet. De uttryckte 23

Sensommarläsning från Artos & Norma Liselotte J Andersson

Inte långt borta – från någon enda av oss 365 korta texter för varje dag under året om livets viktigaste upptäckt: Gud är inte långt borta – från någon enda av oss. Inbunden, 436 sidor. Erbjudande 264:-

Bengt Pohjanen

Gränsgångare -68

Språkets livskraft och den dråpliga och egensinniga humorn gör läsningen av denna bok om 68-tiden lustfylld. Inbunden, 259 sidor. Erbjudande 225:-

Bo Brander

Jesus, min Herre och min Gud – Undervisning i kristen tro

Jesus, min Herre och min Gud är en undervisning om den kristna tron sådan som den formats och funnits genom historien och så som den kommer till uttryck i dagens värld. Författaren Bo Brander är en mycket uppskattad förkunnare. Han skriver utifrån sin stora lärdom på ett enkelt och personligt sätt med värme och humor. Danskt band, 242 sidor. Erbjudande 225:-

Beställ tillhörande studieplan (gratis). Sammanställd av ÄB em Gunnar Weman. Vid beställning av fler ex: Kontakta oss för rabatter!

www.artos.se | info@artos.se | 076 779 35 03

Kyrkogårdar

Soffor i återanvänd plast på Skogskyrkogården SKOGSKYRKOGÅRDEN HAR fått tre nya soffor, sju meter långa som förhoppningsvis ska bidra till många bra vilostunder. – Vi ville ha soffor som passade in i miljön och som kan användas på olika sätt. Exempelvis om man är långväga besökare och vill duka upp fikakorgen, läsa en bok eller bara pausa och vara för en stund, säger Kajsa Norén som är trädgårdsingenjör vid kyrkogårdsförvaltningen. En av de stora förändringarna

September 2018

ut­över soffornas storlek är materialet. Sofforna är tillverkade av återvunnen plast och hur det fungerar vill man nu testa. – Sofforna kommer stå ute året om och vi räknar med att de skall hålla upp till 30 år, säger Kajsa. Den som är nyfiken på att se hur de ser ut eller provsitta hittar lättast dit genom att köra in en bit på södra infarten och parkera. Sofforna finns på kvarter 46, 48 och 49.

25

Kyrkogårdar

Kyrkogårdsvandring med öl och musik Sverige hade just gått till kvartsfinal i VM. På ordinarie tid. Klockan precis passerat 18. Ingen förlängning, inga straffsparkar. Hela riket jublade — men på Dunkehallakyrkogården var det inte bara fotbollsvinsten som gladde. Nu skulle nämligen folk hinna komma till kvällens kyrkogårdsvandring. 26

September 2018

FOTO: KICKI ALM

Trio Astrakan spelade före och under kyrkogårdsvandringen.

Lennart Angselius.

”På den tiden identi­ fierades hustrur via sina män. Jag träffade Lindells änka en gång och hon presenterade sig om ”vågmästarinnan”.”

några år tidigare på Assistens Kirkegård i Köpehamn – den stora begravningsplatsen på Nørrebro – där en rad av Danmarks mest betydande personligheter har sin vila. Där körde man teater bland gravstenarna. Anette Höglund, en av deltagarna. VID HALVSJU kunde kyrkogårds-

förvaltningens Benny Andersson hälsa ett 80-tal deltagare välkomna ( flera i VM-mundering). Dessförinnan hade Trio Astrakan med Per-Åke Wennerberg, Anders Fennsjö och Per Lidgren samt för kvällen förstärkt med Martina Stenman musicerat medan folk samlades. Gruppen skulle återkomma under vandringen. –  När Dunkehalla kyrkogård invigdes Kristi Himmelfärdsdagen 1893 var vädret lika vackert som ikväll och flera tusen Jönköpingsbor strömmade upp mot höjderna för att vara med, inledde Lennart Angselius, mångårig stadsträdgårdsmästare och kyrkogårdschef.

DET VAR för övrigt Angselius som en gång i tiden tog initiativ till kyrkogårdsvandringarna – ibland med teater från Kulturskolan. Den första var 2005. Inspiration hade han fått

September 2018

UNDER DEN en och en halv timme

långa promenaden passerade en rad mer eller mindre kända Jönköpingsprofiler revy. Konstnärinnan Margareta Engström, känd bland annat för Vattenfallsskulpturen i Huskvarna och statyerna med Lina Sandell och Aurore Storckenfeldt på Kålgården; Stefan Liv vars vård oftast är dekorerad med hockeyprylar; Moster Persson som drev utskänkning i sin stuga lite längre upp i Dunkehalla; skådespelaren Meta Velanders farfar (nya uppgifter för Angselius); familjen Sandwall som drev Jönköpings Mekaniska Verkstad där högskolan idag ligger (kyrkogårdens största grav) och vågfabrikören H R Lindell. –  På den tiden identifierades hustrur via sina män. Jag träffade Lindells änka en gång och hon presenterade sig om ”vågmästarinnan”, berättar Angselius och inhöstar publikens skratt. Vättern låg som en spegel under kvällen; Dunkehalla är definitivt den kyrkogård i Jönköping som har den vackraste utsikten.

Att trettondagspsalmen ”Gläns över sjö och strand” framfördes vid ett av stoppen var givet – Viktor Rydberg skrev ju texten just en skön sommarkväll på Vättern. Med midvinter har den alltså egentligen intet att skaffa. Anette Höglund – S-politiker med stort kulturintresse – var en av deltagarna: –  Det är roligt att lära sig om Jönköpings historia, jag brukar ta med nyinflyttade på de här vandringarna. –  Men det är ännu roligare när det är teater! ETT LITET tema fanns för vandring – bryg-

gerier och öl. Lokale bryggarkungen Johan Kasper Krönlein omnämns. Vid bryggmästare Alfred Wetells vård blir det också stopp. Den ligger med utsikt över Tändsticksområdet. Det var i huset där Hela Människan idag håller till som Wetell bodde, bryggeriet låg intill. En av dem som arbetade hos Wetell var ”Fylle-Kristina”. Hon var flasksköljerska på bryggeriet. Eventuella slattar slök hon dock själv. Så rundades aftonen av med ölservering (alkoholfritt!) medan Wennerbergs gäng sjöng passande ölsånger. Bland annat en specialskriven om Jönköpings rika bryggerihistoria. Allt innan Benny Andersson avslutade med att påminna om de kommande kyrkogårdsvandringarna under sommaren – samt tiden för kvartsfinalen. ERIK LINDFELT

27

Musik

Tomas Andersson Wij till Jönköping i oktober Vad är meningen egentligen? Frågan kan kännas lite pretentiös men innerst inne är det en fråga som vi alla bär på. Hur frågan uppfattas beror mycket på vem som ställer den. Det kan viftas bort som nonsens men frågan kan också ställas med skärpa, intensitet och med närvaro. ARTISTEN TOMAS Andersson Wij har genom

sina sånger och texter varit en av dem i den svenska kultursfären som klarat av att ställa frågan om mening, existens och tillvaro på ett sätt så att den känns relevant för den moderna människan. Inte på ett sätt som gjort att han legat etta på försäljningstoppen och med musikvideor som snurrat i etern, utan med ett lågmält förtroende ingivande tillvägagångssätt. Han har släppt skivor med ungefär två års mellanrum och förvaltat den lyssnarskara han haft från den förra skivan och lockat en ännu större med sin nya. Idag är han en av den svenska vuxna scenens största artister. För den stora massan är han kanske mest känd för sitt deltagande i tv-programmet ”Så mycket bättre” där han deltog i den åttonde säsongen. I programmet berättade Tomas om sin kristna tro och det arv han burit från sin uppväxt i frikyrkan vilket han både har mycket att tacka för och en del som han gjort revolt emot.

TOMAS ÄR även en aktiv journalist med en karriär där han tidigt skrev för bland annat Svenska Dagbladet, Pop, Nöjesbladet och under en tid skrev han även krönikor i Kyrkans tidning. Redan före sitt deltagande i ”Så mycket bättre” förestod han en serie live-intervjuer ”Tomas Anderson Wij pratar med” som sändes i TV. Då intervjuades bland annat Klas Östergren, Bodil Malmsten, Henrik Schyffert med flera. 2013 tilldelades Tomas Evert Taube stipendiet med motiveringen: ”För att han är en unik rockpoet som med uppfriskande allvar står fast vid dygder som musikalisk noggrannhet, tematisk räckvidd och existentiellt djup”.

28

Den 20 och 21 oktober kommer Tomas Andersson Wij till Jönköping och besöker våra två stora kyrkor. Lördagen den 20 klockan 18 kommer prästen Martin Ahlqvist att samtala med Tomas i Sofia kyrkan med rubriken ” Samtal om tro, liv och mening”. Just frågan ”vad är meningen?” kommer

att ställas. Dagen efter, söndagen den 21 samma klockslag, blir det konsert i Kristine kyrka med Tomas Andersson Wijs musik i centrum. Tomas sjunger dels själv och dels tillsammans med över 100 sångare från stadens kyrkokörer ledda av Axel Dahlin med band. MARTIN AHLQVIST

September 2018

Korsord

DÄR FINNS KILIMANJARO

BILD: PIXABAY.COM

LÄKTARE

FRANSK VÄN

SKRIDA TILL VERKET

HJÄRTSKÄRANDE

SÄLJER UT

URSKILJA HOPPA

BEHANDLING SÖTT JÄMNA MED MARKEN

TANKEGÅNG

KÄRNBRÄNSLE BRUTEN TABLÅ

SAKNAR MOTSTYCKE

OFTA EN BRISTVARA

SVÅRA KAN GE MEN

MEDRÄKNAT UTAN STAT

FÖRSPILLER MODERN TEKNIK

STRÅLBLEV MAMMA NING SOM SENT I GÖR DIG BRUN LIVET

PLATTFISK FRAMPARTI

1 MOS 12:7 ETT ÅT HERREN

......

ERFAREN PERSON VIKARE

KONSTRUKTÖR: HANNA FREDHOLM

LÄGGER CASANOVA REMMARE

AV FÖRVÅNING ORDLISTA

ÄR RIKTIGT GODA VÄNNER

OMGER JORDEN

VÄXA TILL SIG

TRANSPORTERA LÄGGS MOT MARKEN

EN PRATGLAD FÅGEL

LÄGGER OM KURS SYNS I PARK

VÄGER TUNGT I SKALA

RIKTNING

SÄGA IFRÅN

VISA UPP SIG SPORTEN

Nytt korsord och vinnare Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna. Skicka in ditt svar till kom@svenskakyrkanjonkoping.se Det går också bra att skicka in svaret till: Svenska kyrkan Jönköping Östra Storgatan 45 553 21 Jönköping Glöm inte uppge ditt namn och adress. Fem vinnare får två biobiljetter var. Senast 30 september 2018 vill vi ha ditt svar.

September 2018

Rätt svar i Amos nummer 3/2018 var SKÖNA GRÖNA KLÄDER. Grattis säger vi till dessa fem som vinner två biobiljetter var: Emelie Sjöberg Magnus Sjöholm Aslög Friberg Annika Helander Helena Wiberg

29

Jönköping värd för samtalsdagar 30

September 2018

JÖNKÖPING HAR genom åren gått under

”I den ortodoxa traditonen är man tydligt rotad i historien och man har med sig hela sin historia in i nuet.” September 2018

namnet ”Smålands Jerusalem” tack vare sin starka ( fri)kyrklighet. 2018 är epitetet sannare än någonsin tack vare alla våra migrantkyrkor. Jönköping är verkligen en smältdegel av kyrkor från olika traditioner. Inte konstigt att Jönköping därför i höst står värd för samtalsdagar mellan Svenska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna. – Frågan om värdskap gick till Växjö stift och att platsen blev Jönköping var ganska naturligt eftersom närvaron av ortodoxa kyrkor är starkast här, berättar Fredrik Hollertz präst i Råslättskyrkan och ansvarig för det praktiska under samtalsdagarna 12-13 oktober samt kontakterna med de lokala ortodoxa kyrkorna. Fredagen inleds med föredrag av Växjö stifts biskop Fredrik Modéus, Karin Wiborn från Sveriges Kristna Råd samt metropoliten Elia från finsk-ortodoxa kyrkan. Temat är ”Gudomlig liturgi – symbolik och verklighet”. På lördagen firas allra först den grekisk-ortodoxa biskopsliturgin i Torpa församlingshem, sedan utflykt och studiebesök i Sankt Georges församling (Österns Gamla kyrka) i Norrahammar samt den serbisk-ortodoxa kyrkan i Byarum.

SAMTALSDAGAR HAR hållits sedan början av

90-talet och Jönköping har varit värd en gång förut. Vad är då tanken med samtalsdagarna? – Bakgrunden är att Svenska kyrkan inte bara ville ha enskilda dialoger med de ortodoxa kyrkorna utan också försöka samla alla för att under lite friare former möta varandra för samtal, gudstjänster och bön, berättar Fredrik Hollertz. Här får också de många olika ortodoxa traditionerna möta varandra; kyrkor som kanske inte naturligt möter varandra till vardags. Alla ortodoxa kyrkotraditioner är inbjudna

och de flesta beräknas komma i alla fall med någon representant. Även biskopen i Västerrås stift Mikael Mogren närvarar. Han är särskilt ansvarig från biskopshåll för Svenska kyrkans relationer med de ortodoxa kyrkorna. – Att träffas under de här dagarna är ett sätt att stärkas i det som vi har gemensamt i vår tro, men också för att berikas av varandras erfarenheter och trosuttryck och bygga vänskapsrelationer. Inte minst det sista är viktigt! Fredriks eget intresse för de ortodoxa kyrkorna började på allvar när han hade tjänst i Skägggetorp i Linköping. – Där fanns en syrisk-ortodox församling som firade gudstjänst i vår kyrka. EFTER NÅGRA års tjänst i Gräshagskyrkan,

där kopterna (som kommer från Egypten och Mellanöstern) firar sin gudstjänst, är Fredrik sedan två år stationerad i Råslättskyrkan, där Svenska kyrkan, syrisk-ortodoxa kyrkan Mar Dimet, Sankt Andreas kretensarens församling (grekisk-ortodoxa kyrkan av Antiokia) och Råslätts församlingsgemenskap delar lokaler. Av sina ortodoxa vänner har Fredrik lärt sig mycket. – Vi i vår traditon kan lätt bli historielösa; vi vill ständigt framåt istället för att ibland stanna upp och ana att de frågor vi kämpar med har människor ofta tänkt klokt kring tidigare. I den ortodoxa traditonen är man tydligt rotad i historien och man har med sig hela sin historia in i nuet. I den ortodoxa tron finns förstås det inre med, men är samtidigt i hög grad något man gör. Framförallt uttryckt i gudstjänstens liturgi (ordning). För den som är nyfiken finns möjlighet att vara med på fredagens vesper (kvällsbön) i Sofiakyrkan och den grekisk-ortodoxa biskopsliturgin i Torpa församlingshem på lördagsmorgonen. PÄR SJÖSTRAND

31

Krönika Inxx

Valdagen — en högtid I fjol skrev Amos mycket om valet. Kyrkovalet. Nu är det dags igen. Söndagen den 9 september. Val till kommun, landsting och riksdag. Av givna skäl har det varit mindre om det i den tidning du nu håller i din hand. Desto mer i andra medier. För mig är det en högtidsdag. Vill rösta på själva valdagen (även om jag tycker möjligheten till förtidsröstning är utmärkt). Gör det gärna tidigt. Klär mig hyfsat propert, som vid gudstjänstbesök. Av respekt. Jo, jag är politisk nörd. Kommer – trots pinsam kvällströtthet – att sitta upp sent. Och vara urpigg. Växla mellan vakan i SVT och Valmyndighetens hemsida. Kanske står P4 Jönköping på i bakgrunden. Ja ni hör. Knappast helt normalt. SOM ALLTID blir det spännande. Men, svaret

på den viktigaste frågan – vem, eller snarare vilka, som kommer att styra de närmaste fyra åren – kan dröja. Vid tidigare val hade vi oftast, men inte alltid, stått klart redan på valnatten. Så lär är det inte säkert att det blir i år. Snarare som det brukar vara i kommunerna och landstingen – där drar förhandlingarna mellan partierna ibland ut på tiden. Maktkonstellationerna där kan bli många och högst olika. Vi kan hoppas att vi slipper situationer som vi sett i till exempel Italien, Tyskland eller Belgien där månaderna gick. Att det nu finns tre block i rikspolitiken, inte två, gör allt osäkert. Svenska kyrkan skall inte lägga sig i den vanliga politiken. Definitivt inga kampanjer för något parti.

PÅ EN viktig punkt kan däremot kyrkan i för-

längningen spela en roll: valdeltagandet. Där Österängskyrkan ligger är röstandet lägst i hela länet, färre än 70 procent. Vilket internationellt sett ändå är högt. Men långt under till exempel höjderna runt Bymarkskyrkan – där röstar över 90 procent. Förklaringen till skillnaden vet vi: inkomst, arbete och utbildning spelar roll för hur mycket vi röstar. Ju mer etablera i samhället man är, desto större vilja att gå till vallokalen.

32

Det handlar om tilltro. Och här har kyrkan, liksom andra organisationer, en funktion. Civilsamhället som det heter på fint språk. För en aktiv och engagerad kyrka kan vara med och stärka tilltron till samhälle och medmänniskor. Det är viktigt för demokratin – och för röstandet. EN SAK till kommer jag att titta på under valnatten: hur väl stämde vindriktningarna i kyrkovalet för ett år sedan jämfört med dem i de allmänna valet? Ganska väl förra gången det begav sig. I fjol deltog nästan en miljon i Svenska kyrkans val. Återstår att se om dessa lyckades peka ut årets valresultat.

”För en aktiv och engagerad kyrka kan vara med och stärka tilltron till samhälle och medmänniskor. Det är viktigt för demokratin — och för röstandet. ”

ERIK LINDFELT

September 2018