Skip to main content

Amos Jönköping

Page 1

Jönköping DEC 2018

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

DeLA – en unik

Välkommen till kyrkan i advent och jul!

butiksidé Julkrubbans historia

Porträttet: Louise Hoffsten Så mycket bättre var bland det tuffaste och roligaste jag gjort.

Tema: Stjärnor De tre vise männen hade Betlehemsstjärnan. Vilka ledstjärnor följer du? Möt en artist som aldrig ger upp, inspirerande influencers och helt vanliga människor som gör något stort.

December 2018 ODR SAMHÄLLSINFORMATION

Bröderna Arin

vill att teatern ska beröra 1


Ledare Ann Aldén

Glädjen i att få förbereda har vuxit med åren

NÅGON HAR sagt: Tron är gratis, men kos-

tar allt! Nåd betyder gratis. Trons gåva, den grundmurade tilliten till Gud i liv och död, räcks oss utan någon annan agenda än att Gud vill ha relation och vill oss väl. Ändå kostar den allt. Hur kan vi förstå det? Har vi händerna fulla, så kan vi inte ta emot vare sig tro eller annat. Utmaningen för varje människa ligger i att lägga det som vi räknar

FOTO: KICKI ALM

ATT FÅ tända första ljuset, värma glöggen, sjunga hosianna och längta till jul. Jag hör till dem som tycker väldigt mycket om den tid på året som nu ligger framför oss och som vi kallar advent. Baka lussekatter, göra fint där hemma. Glädjen i att få förbereda har vuxit med åren. Det som i en annan av livets faser kunde skapa stress, kan jag idag på ett helt annat sätt njuta av. Advent är också en väldigt fin tid i våra kyrkor, psalmer som vi älskar att sjunga och texter vi känner igen. Jesus, fredsfursten, kommer till en värld som längtar efter fred. Första söndagen i advent är kyrkoårets första dag. Bli inte förvånad om man hälsar dig välkommen till kyrkan med ett Gott nytt år! Ett nådens år!

”Advent är också en väldigt fin tid i våra kyrkor, psalmer som vi älskar att sjunga och texter vi känner igen.” som vår säkerhet och buffert, åt sidan. Och lita på att Gud sörjer för oss. Priset är högt för oss som har vår trygghet i ett välstånd. Tron är gratis, men kostar allt! DET ÄR advent och Jesus, fredsfrusten kom-

mer till en värld som längtar efter fred. Han kommer till oss och bjuder oss att ha vår trygghet hos honom.

Välkommen att fira advent och jul i våra kyrkor. ANN ALDÉN KYRKOHERDE

Redaktion Varsågod … ... här kommer ett nytt nummer av tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. Om du har synpunkter eller önskemål på innehåll, är vi intresserade av att ta del av dem. www.svenskakyrkan.se/jonkoping kom@svenskakyrkanjonkoping.se Telefon: 036-30 35 00, växel.

2

Redaktionen: Martin Ahlqvist, Cecilia Borglin, Frida Ohlsson Sandahl, Erik Lindfelt, Josefine Setterström och Pär Sjöstrand. Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete 2018 Annonser: Display i Umeå AB,090-71 15 00, info@display-umea.se

En del av AMOS

December 2018


Innehåll 6/18

4 6

Smått&Gott. Välkommen till våra kyrkor i jul och advent Bröderna Arin vill att teatern ska beröra

10 Tema: Stjärnor Influencern vår tids ledstjärna Porträtt: Louise Hoffsten Alla vovvar är värda ett riktigt hem 23 Yrke i kyrkan: Diakon

25

DeLA  — en unik butiksidé

26

Gudstjänster i jul, nyår och  Trettondedag jul

28

Julkrubbans historia

14

31 Korsord 32

Krönika: Karin Ahlqvist & Charlotte Säll

32 December 2018

30 3


&gott Jönköping

Smått

Välkommen till kyrkan i advent och jul MUSIK PÅ BYMARKEN

Musikandakt med Huskvarna Musiksällskap, under ledning av Mart Hallek. Andakt Martin Fredh. Lördag 8 december 18.00 Bymarkskyrkan LUCIAKONSERT I KRISTINE

När natten går tunga fjät kring gård och stuva kommer Lucia med ljus i hår. Stämningsfull och värmande luciakonsert med klassiska och älskade körsånger. Med Kristine barnkör, Kristinekammarkör. Fri entré. Söndag 9 december 15.00 Kristine kyrka

ADVENTS OCH JULKONSERT

Advents- och julsånger framförd av ca 70 körsångare i projektkör och kyrkokör, tillsammans med sångsolist Johanna Axelsson och kompband: Tomas Udin piano, Robin Mållberg, bas, Pierre Bokor, slagverk, och Mats Brengesjö, saxofon. Under ledning av Håkan Sparf. Lördag 1 december 18.00 Ekhagskyrkan

KRÖNING JÖNKÖPINGS LUCIA 2018

Traditionsenlig julkonsert med kröning av Jönköpings lucia 2018. Tillsammans med kören Nova. Arrangör: Lions Club. Inträde 50kr till förmån för KvinnoTjejjouren (fritt inträde för barn under 16år), Torsdag 13 december 18.00 Kristine kyrka

ADVENTSKONSERT

Stämningsfull adventskonsert med toner från Gräshagens Kyrkokör. Lördag 1 december kl. 18:00 Gräshagskyrkan

LUCIAMORGON

Kom in i julstämning och börja luciamorgonen med en stämningsfull luciakonsert, framförd av Sofia Ungdomskör, Flickkör och Gosskör. Torsdag 13 december 07.00 Sofiakyrkan

MUSIK I ADVENT ”HIMLEN ÄR HÄR”

Adventssånger och ett smakprov ur den nyskrivna musikalen ”Himlen är här” (text Bertil Murray, musik Linda Sandström) Dalvikskyrkans kör och musiker under ledning av Linda Sandström Präst: Martin Fredh Lördag 1 december 18.00 Dalvikskyrkan MUSIK I ADVENT

Adventsmusik med Sofia kyrkokör, Sofia ungdomskör, Frälsningsarméns musikkår. Präst: Karin Hagberg Söndag 2 december kl 18.00 Sofiakyrkan DEN SJUNGANDE JULGRANEN

På söndagens julskyltning framförs traditionsenligt den sjungande julgranen även i år. Församlingens körer sjunger julsånger från klockan 15 och framåt. Söndag 2 december 15.00 och framåt Hovrättstorget ANNONSERING AV JÖNKÖPINGS LUCIA

Årets lucia presenteras. Kören Nova framträder. Söndag 2 december 18.00 Hovrättstorget

4

MESSIAS

av Georg Friedrich Händel i Advent Njut av musiken som bl.a. innehåller hela del 1 som kretsar kring advent- och jultidens texter samt delar ur andra och tredje delen som handlar om påsken och det kristna livet. Konserten framförs av Sofia motettkör, projektkörsångare, Göteborg Baroque och solister, under ledning av Annica Sjöstrand. Biljetter: Biljetter à 140 kr förköp hos Nya Musik, samt vid entrén konsertdagen från kl 17. Onumrerade platser. SÖNDAG 16 DECEMBER 18.00 SOFIAKYRKAN

JULKONSERT - ”CANTILENA 40 ÅR”

Sedan slutet av 90-talet har kören bjudit in till traditionell Julkonsert veckan innan julhelgen och i år firar kören 40 år. Cantilena är en damkör som har sin bas i Ekhagskyrkan. Kören består av 20 medlemmar och leds av kyrkomusiker Håkan Sparf. Björn Sandberg, piano, Robin Mållberg, bas och Samuel André, slagverk samt Jazztrion Nejder. Kvällens repertoar bjuder på traditionella julsånger och en och annan nyhet. Lördag 15 december 16.30 och 19.00 Ekhagskyrkan

December 2018


JULKONSERT

Ta del av julens pärlor med Gospelkören Adoremus och kvällens gästsolist, musikalartisten Matilda Ambré, Edvin Kiland, bas, Erik Lundh, trummor och Karin Edwardsson piano. Fri entré. Lördag 15 december 18.00 Kristine kyrka JULKONSERT

Ta en paus i julstressen och lyssna till julsånger framförda av kören Vätterton. Lördag 15 december 16.00 Gräshagskyrkan MUSIKANDAKT MED TRIO MEA.

Maria Carlsson sång, Eva Melin piano och orgel, Anna Jorendal tvärflöjt. Andakt Martin Ahlqvist. Lördag 22 december 18.00 Bymarkskyrkan

JULKONSERT MED KÖRERNA PÅ VÄSTERS HÖJDER

Folkliga koraler och traditionella julvisor med folkmusikduon ANDA och kyrkokörerna från Bymarken, Dalvik och Järstorp. Andakt Martin Fredh. Söndag 30 december 18.00 Järstorpsw kyrka

Kröning Jönköpings Lucia 2018 13 december 18.00 Kristine kyrka

JULKONSERT MED JÖNKÖPINGS ORATORIEKÖR

Saint-Saëns Juloratorium, solister och musiker. Söndag 6 januari 18.00 Kristine kyrka.

December 2018

5


Teater i Jรถnkรถping

Brรถderna Arin vill att teatern ska berรถra 6

December 2018


Det är kallt ute, minst någon minusgrad i luften och jag är på väg för att möta upp bröderna Arin på anrika Jönköpings Teater där en av bröderna, Christian, har sitt kontor. Jag är några minuter tidig och väntar vid en av entrédörrarna till teatern. I dag är teatern stängd så dörrarna är låsta. Istället möter Christian mig vid sidoentrén där vi går trappstegen upp till kontoret som ligger högst upp i teaterns lokaler.

C

hristian fixar med kaffe och mineralvatten innan vi sätter oss vid det avlånga bordet med utsikt över Hovrättstorget. Utanför fönstret rör sig människor i målinriktade strömmar. Det är lunchtid och människor är på språng. Mot lunch, kanske mot helg? Telefonen ringer, Jesper meddelar att han är några minuter sen, han kommer direkt från Jönköpings länsmuseum där han hämtat nycklar inför helgens teaterföreställning, i Bauerskogen som sätts upp där. Ja, för det är mycket med det praktiska när man arbetar med mindre teateruppsättningar berättar de unisont när Jesper anlänt. De gör allt från det lilla till det stora. Packar med sig scenerna och dekoren som ska användas, bygger scenen när de kommer fram och allt annat som hör föreställningen till. Schemat är ofta fullspäckat och för tillfället har de fem till sex produktioner igång löpande, så det är mycket som ska ordnas. Det märks att det är full fart och Christian berättar att schemat just nu är fullspäckat: –  Det är full fart sju dagar i veckan nu. Jag kan räkna mina lediga dagar på en hand, nej på tre fingrar till och med tror jag, säger han och håller upp sin hand och skrattar.

DET MÄRKS att han tycker det är roligt. För tillfället har de igång produktioner som Ankomsten, Diktatorn som är en föreställning för 3-6 åringar, Bull, Ondskan, Beethoven i Stalingrad, samt Monstret i väggen som är en stor föreställning berättar de entusiastiskt, där den sistnämnde är en mysrysare där barnen sitter mitt i scenen, mitt i rummet och är en del av scenografin och en del av berättelsen. Läskigt och underhållande på en och samma gång. Just barn – och ungdomsteater är något som ligger dem båda varmt om hjärtat. Christian spelar på TEATERi, som är Region Jönköpings länets enda fria profesionella barn- och ungdomsteater och har under åren satt upp över 40 pjäser, många av dem barnoch ungdomsteaterföreställningar. Jesper på

Arin Teaterproduktion som skapar både egna föreställningar och i samarbete med andra, där även han medverkat i många produktioner för barn och unga. –Man får ut så mycket när man spelar för barn. Det blir som en annan energi i rummet. Man får hela tiden vara med i nuet och stämma av situationen och dra in dem i skådespelet, berättar Jesper och gestikulerar med händerna och fortsätter berätta: –  Att vid varje tillfälle se vad det är som griper tag denna gång, när man kan dra på och när ska man hålla igen. Samspelet oss emellan blir som en del av berättandet, utvecklar han. DET ÄR viktigt att produktionerna håller

kvalitet. En riktigt bra barnproduktion ska alla kunna se. Den ska hålla så pass hög klass att även vuxna ska kunna se den, fortsätter Christian samtalet. På TEATERi gör de stora produktioner och är kända för det visuella, för sina stora, väl genomtänkta föreställningar men även för sitt mod och sin fantasirikedom att våga sig på de uppsättningar som man gjort, berättar Jesper. Att det är viktigt med substans i historierna för bröderna är tydligt. Historien måste alltid vara central annars blir det lätt platt. –  Vissa föreställningar är enbart underhållande, men i slutändan handlar det ofta om något i alla fall. Det är hela grunden till konsten – att väcka något hos människor – att de blir berörda. Att bli berörd behöver inte betyda att man gråter utan det kan likaväl betyda att man skrattar, blir underhållen, inspirerad, eller att det väcker en tanke – att de när de går från föreställningen funderar på hur det kommer sig att saker uppfattas på ett visst sätt, fortsätter de.

MÅNGA AV de pjäser som de sätter upp och medverkar i har ett djup och berör ofta existentiella frågor. Ofta grundat på mänskliga rättigheter och alltid med ett humanistiskt värde som en självklar värdegrund. –  Det är en självklar grund att stå på, att på

FORTSÄTTNING December 2018

7


Teater i Jönköping vårt sätt försöka verka för att göra samhället så humant det går. Att med teaterns hjälp belysa frågor från olika håll. Att vrida och vända på situationer och göra dem komplexa. Göra det möjlighet att se saker från olika håll, att skapa en intressant historia från flera aspekter. Världen är inte svartvit och det är viktigt att pjäserna inte är det heller, då berörs publiken mer, utvecklar de tillsammans. Tanken är att den som ser pjäsen ska tänka ”det kunde varit jag”, berättar Christian. Med historiens hjälp vill de lyfta på fler stenar och visa att olika fenomen ofta inte är så okomplicerade. Det är viktigt att våga lyfta viktiga saker. Miljöfrågan exempelvis, fortsätter Jesper innan Christian tar vid och förklarar: –  Vår idé är att berätta starka historier om hur det är att vara människa. Vi vill berätta raka historier, ta med vår publik på en resa och det individen tar med sig när de går härifrån det tar de med sig. Men det är viktigt att en historia skulle kunna vara sann, fortsätter Christian. ONDSKAN EXEMPELVIS handlar om hur man

kan angripa situationen och sätta sig in i det. Att skapa möjlighet till empati. Att ta ställning. Pjäsen har hyllats unisont av kritikerna och blivit inbjuden till San Fransisco International Arts festival och Kansas International Festival i USA. En annan pjäs, Ankomsten, som 2017 blev tilldelad den prestigefyllda utmärkelsen Scenkonstbiennalen, handlar om en man som tvingas lämna sitt land och sin familj. Han gör en lång resa och kommer till en plats som är helt annorlunda från vad han är van vid. Det liknar inget som finns här på jorden. Det är inte USA eller Europa, vilket gör att åskådaren får svårt att säga att det handlar om de andra. Man sätter sig själv in i huvudpersonens skor. På platsen han kommer till är allt är annorlunda, språket, grönsakerna, djuren, pengarna. Även Ankomsten har nått utanför Sveriges gränser och var en av akterna i den tre dagar långa festivalen om migration i Madrid tidigare i år. –  Publiken hamnar i en lika obegriplig värld och ska då identifiera sig med huvudpersonen, säger Christian, som tillsammans med sina medspelare alla hade sex roller var. Det är en färgstark och omskakande berättelse om att börja om på nytt. Exemplen kan göras många, det finns en hel uppsjö av pjäser som bröderna satt upp både nationellt och internationellt. Det internationella har en självklar del i deras arbete. Det internationella ökar kvalitén och berikar produktionerna menar Christian och lyfter upp fördelen med att spela olika saker och ha olika bakgrunder. –  Det är viktigt att komma ut på fler scener och det är viktigt att få komma in med olika erfarenheter, andra idéer, att ta del av en annan kultur och få en annan kunskap och

8

”Vår idé är att berätta starka historier om hur det är att vara människa. Vi vill berätta raka historier, ta med vår publik på en resa och det individen tar med sig när de går härifrån det tar de med sig.” möjlighet att ta del av andra traditioner. Det är toppen! Jesper nickar och flikar in att det är en kreativ process – att utvecklas och hitta nya vägar. Det gör det roligare både för sig själv men även för publiken. BÅDA HAR en internationell erfarenhet och är skolade utomlands i såväl London som USA och har uppträtt på de stora scenerna. Men att arbeta som skådespelare i USA var slitsamt. Det är oerhört stor konkurrens och många som jagar samma dröm, berättar Christian. –  Det är lite som ett lotteri, faktiskt. Det är otroligt många som är där. Det gör det svårt att leva på sitt yrke i USA. Konkurrensen där är hård! Det var helt enkelt dags att komma hem till Sverige när jag gjorde det, berättar Christian. Sedan dess har han haft sin bas här i Jönköping medan Jesper har ett delat boende och bor både i Jönköping och i Stockholm beroende på var han jobbar. Flera av deras pjäser har sålt för fulla hus och de uppträder över hela Sverige och på flera internationella scener, men vad är det som får dem att fortsätta år efter år, föreställning

efter föreställning? Vilka är drivkrafterna? –  För mig är det att ständigt utvecklas, att göra bättre föreställningar. Komma ut till fler. Öppna dörrarna utanför Sveriges gränser, både personalmässigt och att fler kommer hit, men även att vi får lov att spela mer internationellt, svarar Christian och funderar lite innan han fortsätter berätta: Utveckling är för mig vad som finns i dig själv och att vara i din karaktär. Det är något nytt varje gång, en ny utmaning varje gång man ställer sig på scenen, och man får en annan förståelse för karaktären. Vi gör ju research, tar in miljön och ser vad som kommer funka och inte och i det kan man utvecklas. Man är ju den personen där och då. Drivkraften till att förstå. Vissa handlingar kan inte försvaras de kanske kan förklaras. Alla människor rättfärdigar sina handlingar och har en ursäkt för även de sämsta handlingarna. FALLENHETEN FÖR att ta sig an ett mer existentiellt fokus i sina föreställningar kan de inte riktigt sätta ord på, utan lyfter framförallt nyfikenheten och kvaliteten i utförandet som en drivkraft. Det är viktigt att ett pjäsval utmanar, kanske att jag instinktivt väljer pjäser utifrån min tro, jag vet inte, fortsätter Christian. Alla väljer olika. Men kyrkan har en självklar plats i mitt liv. Jag går så ofta jag kan. Det känns viktigt. Jag känner mig hemma där, berättar Christian. Bröderna är en del av en prästfamilj och tron har alltid funnits med dem. Men det är svårt att engagera sig på en mer långsiktig basis, på grund av att schemat är så fullt, avslutar de innan vi tar oss trapporna ner till den anrika teatern där vi avslutar vårt möte. Till historiernas mittpunkt. Till de gröna ridåernas arena. CECILIA BORGLIN

December 2018


METROPOLIT ANTHONY BLOOMS SISTA FÖREDRAG!

KONST AV LARZ LINDQVIST Jesusmotiv sprayade på gamla Trasmattor 6.000:-

Metropolit Anthony av Sourozh höll 2001–2002 en serie föredrag som nu översatts till svenska. En underbar skatt att ösa ur! Utkommer i slutet av november. Tel. 042–37 48 10 | www.gaudete.se

www.passionart.se


Tema Stjärnor

Influencern vår tids ledstjärna

10

December 2018


Kändisar och ledare är inte längre självklara förebilder för hur vi ska se ut eller leva våra liv. När frågorna förändras behöver inte svaren komma från auktoriteter. Vi lyssnar lika gärna å vanliga människor på sociala medier. De kallas influencers. TEXT: MATS KARLSSON ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

A

NGELIQA MEJSTEDT älskar skogen. Det

har hon gjort ända sedan hon var liten och gick med mormor i naturen kring Sala. – Det som betyder mest är de där skogsstigarna som jag vandrat tusentals gånger, där jag kan varje krökning på stigen, där jag gått i alla väder med alla tankar som fått surra klart, där steg efter steg är som att komma hem. Det vill jag förmedla. Och på den stigen är det, nu i form av Vandringsbloggen. Där ger Angeliqa tips och råd om vandringar – allt från en tur bakom knuten till långa pilgrimsvandringar i andra länder. Med åren har den utvecklats och finns nu som en community på Facebook, en bild- och filmblogg på Instagram, filmer på Youtube, i korthet på Twitter och i radioformat på poddcast. Totalt når hon 50 000 unika besökare i månaden.

VEM LEDER DIG?

COMMUNITYN PÅ Facebook med 15 000

medlemmar har ynglat av sig med bokklubb, köp och sälj för friluftskläder och utrustning. Det har bildats lokala grupper där vandrare söker tips, vänner att ge sig ut på tur med eller en livskamrat. – För mig är det otroligt hedrande att det blivit en samlingsplats där medlemmar vågar bjuda ge sig ut med människor de inte känner. Det är det modigaste jag vet! I stort sett vem som helst kan i dag bli en förebild. Stora skaror människor kan följa vad du skriver och visar på sociala medier, i kanaler som Facebook, Youtube, bloggar och Instagram. Om du har något att säga. Brinner du för något och för fram det på rätt sätt kan du efter idogt arbete plötsligt ha 100 000 följare. De känner igen sig i dig och

Utan självklara auktoriteter eller heliga rättesnören, var hämtar du då riktning och inspiration? En ung människa som kommit igen efter en tragedi, en artist som vägrar ge upp eller en influencer som står upp på nätet?

FORTS. December 2018

11


Tema Stjärnor

” Tomma fraser och visdomsord i flott förpackning går inte längre hem, utan mer det vardagliga, även det solkade och trasiga.” inspireras av dig; vad du skriver och berättar får betydelse för många. Du har blivit en influencer. DET VIKTIGA är inte att materialet presenteras

proffsigt eller ens snyggt, utan att du är äkta och övertygande. Tomma fraser och visdomsord i flott förpackning går inte längre hem, utan mer det vardagliga, även det solkade och trasiga. Vi vill inte tillbe lyckoprofeter och veta hur vi ska bli framgångsrika och lyckas – vi vill peppas i vardagen, få praktiska tips eller kanske förstå varför vi mår dåligt. Vi söker stöd från andra i samma sits, som vågar berätta. Vi kan också dela ett intresse som influencern engagerar sig i, det kan vara allt mellan himmel och jord: mode, mat, politik, friluftsliv och miljö. Det kan också vara en mix, en blandning av allvar och trams. Det viktiga är din röst, att du är en kompis som andra kan följa i vardag, fest och rent av ned i svarta hål. NÄR VI mådde dåligt i tidernas gryning vände

vi oss till högre makter. När vi var villrådiga och inte visste på råd sökte vi svar i heliga skrifter, i myter och hos orakel. Svaren på våra viktigaste frågor kom från allvetande makter. Vägen bort från auktoriteter har varit lång. De heliga skrifterna var våra enda rättesnören innan andra medier gav oss bilder av omvärlden. Sanningarna förmedlades av lärde som präster och sedan vetenskapsmän. I början på förra seklet kom kändisar som artister och filmstjärnor in i bilden. Efter andra världskriget trädde statsmän och politiska ledare som Mahatma Gandhi och senare Nelson Mandela fram. Religiösa förebilder som Moder Theresa och Dalai Lama inspirerade många. Delvis i deras spår trädde starka personligheter inom new age fram, inom näringslivet inspirationstalare. De talar till oss, men från en upphöjd position. Först nu har vi, på gott och ont, fått rätt till vår egen sanning. Det medielandskap som likställt fakta med åsikter, gett oss nättroll

12

Engagemang, mod och äkthet, det är vad vi kräver av en förebild i dag.

och fake news, har ju även skapat influencern. Den som talar till oss från samma nivå, mitt ibland oss. Kanske begär vi inte längre svar, vi vill mer ha någon att prata med. Men den som söker en ledstjärna ställer ungefär samma krav som på de upphöjda oraklen: engagemang, mod och äkthet. Men helst någon som också utmanar makten och invanda föreställningar, som gör det osynliga synligt. Där hittar vi våra förebilder i dag. En Therese Lindgren, som modigt berättar om sin psykiska ohälsa och har 100 000-tals följare, en Linnéa Claeson, som tar strid mot män som trakasserar kvinnor på nätet. En överväldigande del av alla influencers är unga tjejer som skriver för unga tjejer. De som säger det man själv skulle vilja våga säga till den som begår övergrepp eller allmänt beter sig illa mot kvinnor. De som berättar om sociala fobier, psykiska problem, mens och annat skamfyllt. De som jobbar för miljön eller bara visar sin vardag. Med mycket mera. MÄNNEN ÄR än så länge få. Bland pojkar är

fotbollsstjärnor och andra idrottshjältar – mycket förenklat förstås – fortfarande gångbara som ledstjärnor, där är det få som gett sig ut på sociala medier och pratar om till exempel psykisk ohälsa och annat känsligt. Av de 500 medlemmarna i Influencers of Sweden är bara en bråkdel män. Branschorganisationen arbetar för att öka mångfalden och visa att även män, äldre och personer med annan etnisk bakgrund har något att förmedla. Med etiska regler vill man också motverka

schablonbilden av att en influencer är en kvinna under 25 som skriver om mode för att få gratis kläder. De flesta medlemmar har egna hemsidor eller bloggar där de för fram sina budskap. Det kan handla om i stort sett vad som helst, men livsstil, resor och miljö är stora nischer. Och de har genomslag, enligt organisationens ordförande Caroline Frankesjö som är bloggande fotograf. – Vi vet att det är framför allt många unga som lyssnar. Det går tydligt att se i vad de köper, vad de lyssnar på eller vad de tar ställning för – även om det är svårare att mäta. Äldre har ju redan bildat sin uppfattning om det mesta. DE KANALER som medlemmarna använder för att marknadsföra sina bloggar är framför allt Facebook, Instagram och Youtube. Facebook tappar bland yngre, det blir alltmer ett medium för medelålders. Däremot använder de unga snapchat, och alla under 26 tittar på Youtube, där många influencers lägger ut filmsnuttar. Även poddar ökar, enligt färsk statistik från Internetstiftelsen som kartlägger våra nätvanor. Influencers of Sweden arbetar aktivt för att medlemmar ska få schyssta villkor och inte skriva utan att få betalt åt företag som skänker bort saker. De som bara hyllar produkter för att de är gratis tappar snart förtroende bland följarna – och gör företagen en otjänst, framhåller Caroline Frankesjö. – Våra medlemmar ska kunna tjäna pengar och företag ska inte få gratis publicitet. Vi tror att man kommer att se mer seriöst på branschen i framtiden. ANGELIQA MEJSTEDT har med sitt idoga

arbete, på slingriga stigar i sol och regn, nått en position där hon kan försörja sig på sitt bloggande. Hon har fått en ny umgängeskrets med trogna följare ”kring den digitala lägerelden”, men når även en bredare krets. Numera är hennes största intresse ett heltidsjobb. Det finansierar hon med att leda workshops, hålla föredrag, skriva krönikor och artiklar, samarbeta med sponsorer och nätannonsörer. I våras kom boken Vandra. – Mycket av det jag gör är ren service som jag aldrig kan ta betalt för, att ha så många plattformar igång är mer än ett heltidsjobb – det är en livsstil. Men i dag har jag full frihet att leva det liv jag vill, på mina villkor,

December 2018


AKTUELLT FRÅN VOTUM FÖRLAG

295:-

129:-

Stefan Edman & Jan Töve

Jesper Lundqvist & Marcus-Gunnar Pettersson

Världens sjunde skönhet

Rädslorna

Bohuskusten förr och nu är den första stora boken på fyrtio år som ger en bred skildring av denna makalösa kustremsa. Stefan Edman är på sitt allra bästa berättarhumör och serverar mängder av nyttiga, spännande och roliga kunskaper på ett lättsamt och poetiskt språk. Jan Töves mästerliga fotokonst skildrar Bohuskusten från perspektiv och vinklar du aldrig tidigare upplevt – storm och stiltje, sol och snö; människorna, kulturen, naturen.

Henrik är trött på Rädslorna. Kanske skulle det bli bättre om någon ny flyttade in hos dem? Någon som inte är Ängslig, Ilsken eller Rädd för allt. När Ordning och Reda dyker upp verkar allt lovande, men en dag ber de Henrik att göra sig av med Rädslorna. Allt blir tomt och tråkigt. Det känns inte alls bra. Ska Henrik våga göra som han själv vill och släppa in Rädslorna igen? Rädslorna är en skruvad och samtidigt varm och tänkvärd bilderbok. Vilka är vi egentligen utan alla våra känslor?

inbunden, 215×265 mm, 304 sidor

inbunden, 190×240 mm, 40 sidor

Bohuskusten

Beställ på order@votumforlag.se eller 054-15 16 18 Se alla böcker på www.votumforlag.se Frakt 39:-/beställning.

Ren näsa, helt enkelt! Näskannan RHINO HORN™

Nytt kyrkoår! Evangeliebokens samtliga 223 GT-texter finns kommenterade i böckerna Ett ljus på min stig och Budbärarens fotsteg. Skicka e-post eller ring om du vill veta mer och för att beställa.

250 kr

150 kr

Paketpris för båda böckerna 300 kr. e-post: fred.stig@telia.com Telefon: 042-14 03 49 eller 070-250 59 62. www.stigfred.se

Personliga möten Personliga möten med omtanke med omtanke

• fri andning • hälsosamma bihålor • tar bort pollen och damm • tar bort slem • miljövänlig www.begravningstjanst.com tel 036-71 02 50

Finns även för barn 4-12 år www.casellsbegravningsbyra.se

www.casellsbegravningsbyra.se tel 036-100 600

www.lindstromsbegravningsbyra.se

Beställ via butik.yogacentrum.com eller på apotea.se

www.yogacentrum.com

www.begravningstjanst.com

www.lindstromsbegravningsbyra.se 036-71 02 50 tel 036-13 70 11

En del av Klarahill


Porträtt Louise Hoffsten

”Jag återska  mig själv h 14

December 2018


Dagarna med de andra i Så mycket bättre blev ett fredsprojekt i det lilla, tycker Louise, där de kunde mötas tvärs över alla genre- och åldersgränser.

Karriären har varit långt ifrån spikrak, Louise Hoffsten har tagit ut svängarna och trampat stigar mellan ljus och mörker, från blues till visa till pop till Mello. Ändå tycker hon att Så mycket bättre är bland det tuffaste hon varit med om som artist.

par ela tiden” TEXT: MATS KARLSSON FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

December 2018

FORTS.

15


Porträtt: Louise Hoffsten

F

ör fem år sedan gick hon till final i Melodifestivalen med låten Only the dead fish follow the stream. I fjol kom plattan Röster från mörkret, en samling nattsvarta skillingtryck skrivna för hundra år sedan av sjuka och lytta, utstötta och marginaliserade. Louise Hoffsten har aldrig väjt för svåra karriärval. Nu är hon aktuell i Så mycket bättre. Att stå framför de andra artisterna och framföra deras låtar, det var såå nervöst! Vi spelade in under en och en halv vecka, och sömn kunde man bara glömma. Det var också tufft, men vägdes upp av den goda stämningen, det var mycket kärlek och omtänksamhet, säger Louise Hoffsten. Engagemang som Stjärnorna på slottet, Så mycket bättre och Melodifestivalen kan tyckas stå i skarp kontrast mot den blues och de visor som Louise Hoffsten blivit känd för. Men hon ser ingen motsättning, även om fans rynkade på näsan när hon ställde upp i Mello. Men Only the dead fish follow the stream – titeln lånad från ett klotter i tunnelbanan – är ingen kompromiss, hon står helt och hållet för låten och budskapet. För Louise Hoff­sten triggas av utmaningar och har aldrig gjort det lätt för sig. Någon perfektionism har hon aldrig sökt, vare sig musikaliskt eller privat. – Det är lönlöst att söka det perfekta i livet, det finns inte. Varför ska man jaga efter det? Tittar man på det musikaliskt är det också lönlöst. Och så har jag min ”funktionsvariation”, som det heter nu, Gör: sångerska, musiker, författare. och har vant mig vid att Född: I Linköping, jobba med människor den 6 september 1965. som är bra på de teknista mig fram. Men alla Familj: Maken Dan Bratt och snart ka bitarna, så att vi kan har det knöligt då och 15-årige sonen Adrian. skapa tillsammans med då. Jag är tacksam att jag Aktuell: Medverkar i nya säsongen det som står till buds. Där lever i Sverige, den bästa av Så mycket bättre, och med hjälper min envishet. av världar, där det är lätt en ny Sverigeturné. att få hjälp. Titta på hur det TVÅ BÖCKER har hon skrivit, ser ut i världen – hjälp! först Blues 1998 om hur hon drabBåde i livet och musiken har bades av MS som 30-åring, och hur hennes Louise Hoffsten vandrat rejält slingriga man lämnade henne. För fyra år sedan kom stigar mellan mörker och ljus. En dag blev En näve grus, om hur det gått sedan dess. hon kontaktad av prästen Lars Cederlöf vid Hon skriver om sprickorna och gruset, det Svenska kyrkans pilgrimscenter i Vadstena, som skaver i livet, om utmarkerna där hon som undrade om hon ville komma dit och hellre vandrar än i den breda mittfåran. prata och sjunga. Det är bara att tugga i sig. Väljer man bara – Han hade läst om att jag har en egen kyrde enkla alternativen i livet så möter man ka i ett hörn av trädgården. Egentligen är det aldrig sig själv på allvar. en friggebod, men där kan jag sitta och tänka – Jag tror att alla har sitt kors att bära och skriva. i livet, det är oundvikligt. Livskontraktet FRÅGAN ÖVERRUMPLADE henne. Även om innehåller svårigheter som alla ska ta sig an. Louise Hoffsten är skeptisk till strukturer Man kan inte fly, med droger eller på annat som kyrkan och religion så fanns något locksätt, man kan inte gå sin väg, säger hon. ande. Efter viss tvekan tackade hon ja, och – Jag känner mig väldigt lyckligt lottad. det ångrar hon inte i dag. Det blev dagar av Visst är det knöligt ibland, men jag försöker

LOUISE HOFFSTEN

16

långa samtal och mycket skratt, hon glömde helt bort att spela. Efter dagarna fortsatte de ha kontakt och Lars Cederlöf blev en god vän. Av honom fick hon armbandet Frälsarkransen, som skapats av Martin Lönnebo och har pärlor i olika färg, form och storlek. Det finns Gudspärlan, kärlekspärlor, en sorgepärla med flera, som ska inspirera till bön och eftertanke. Men det var något fel med det hon fick. Det fanns två blå pärlor i stället för en, upptäckte hon. Bluespärlan! Lars Cederlöf undrade också om hon inte är en pilgrim i själ och hjärta. – Ja, kanske är jag en sökande människa men det är med andlighet är svårt. Vad är det? För mig är det något andligt att vara artist också, det är ett sökande. ATT UMGÅS med de andra artisterna i Så

mycket bättre tycker hon var ett bra exempel. De knöt starka band med varann under de tio dagar inspelningarna pågick, över åldersoch genregränserna, med stor ödmjukhet.

December 2018


”Ja, kanske är jag en sökande människa men det är med andlig­ het är svårt. Vad är det? För mig är det något andligt att vara artist också, det är ett sökande.”

Ett fredsprojekt i det lilla som gjorde världen en smula bättre, tycker Louise Hoffsten. Att musiken förenar. Tidigare har hon varit med i Stjärnorna på slottet, där också en artist i taget står i centrum och det kan bli ganska självutlämnande. Glädje och tårar om vartannat, som under de omtumlande dagarna i Vadstena. Men det var inte första gången hon försökte sig på en sorts andlig retreat. Många år efter att hon blivit sjuk kontaktades hon av en gammal kärlek. Han hade farit till Israel, där hans syster blivit nunna i ett kloster. Louise nappade, och det blev fina dagar med både skratt och djupa samtal med nunnorna, även om Louise aldrig seriöst övervägde att stanna. – Jag frågade henne, syster Maria, om inte jag kunde bli med i kören, men hon genomskådade mig direkt. Hon förstod att den här tjejen aldrig kommer att gå i kloster, skrattar Louise. – De andra nunnorna bad mig sjunga och jag försökte komma på något som passade i ett kloster. Till sist blev det några snälla folkDecember 2018

visor. Men då skrek en av nunnorna: ”No, Louise! We wanna hear the blues!” I samband med Så mycket bättre ger sig Louise Hoffsten ut på turné igen. Det är inte ett självklart val, eftersom hennes sjukdom kan sätta käppar i hjulet. Men hon vill bara ställa in i yttersta nödfall. Publiken får ta henne som hon är, resonerar hon. Med åren har hon blivit både långsammare och känsligare, medan musikbranschen blivit både snabbare och hårdare, skrev hon i En näve grus. – Men jag kämpar på i min takt. Saker förändras, jag är över 50 och känner inga behov av att söka det jag gjorde när jag var 20. Ingen förväntar sig längre något, och det är jätteskönt! Hennes drivkrafter har skiftat genom åren och viktigast nu är familjen – maken Dan Bratt och snart 15-årige sonen Adrian. Ett viktigt mål är också att kunna fortsätta sjunga. Något annat har hon inte, ingen annan utbildning. Det är också ett skäl till att hon med åren blivit bredare som artist, och inte hållit sig bara till den älskade bluesen. HENNES FAR och främsta förebild, jazzmusi-

kern Gunnar Hoffsten, rådde henne att inte lägga alla ägg i samma korg, utan skaffa sig en bredd. – Det är tack vare det jag har överlevt. Jag återskapar mig själv hela tiden, på olika sätt, med de få redskap jag har. En annan drivkraft är att hålla sig vid liv. Det kan låta drastiskt, men med sjukdomen följer tunga depressionsperioder och självmordsfrekvensen bland MS-sjuka är hög. – Det är också ett val, men jag vill leva. Jag tycker om livet! Man får göra det bästa av det. Jag har en familj, ett ansvar. Har man satt barn till världen har man det, jag vill inte vara en mamma som sviker. Men jag är inte unik på något vis, alla har sitt att kämpa med. Att sjukdomen får sådan plats i medierna

Den blå pärlan Radbandet Frälsarkransen skapades av den förre biskopen Martin Lönnebo. Den blå pärlan, som Louise Hoffsten hade en extra av på sitt armband, är kallas för Bekymmerslöshetspärlan. ”Vi sveper in oss i bekymmerslöshetens blå kappa, tunn som ljuset, stark som kärleken. Våra ögon speglar lek och äventyr, vi är barn av jorden och himlen”, skriver Martin Lönnebo. Bekymmerslöshet och blues kan tyckas motsäga varandra, men kanske säger de två blå pärlorna intill varandra något om vikten av att släppa fram båda.

kan vara tungt, men det är också något Louise Hoffsten själv valt och tar konsekvenserna av. När hon blev sjuk för över 25 år sedan var medvetenheten låg och det fanns inga mediciner. Det pratades mycket om aids, men ingen visste något om MS. Louise valde därför att gå ut och berätta i tv. – Det skulle inte gå att mörka, det skulle ju komma ut ändå förr eller senare. Det är klart att jag utnyttjade mitt kändisskap. Jag hade möjligheten att kunna berätta och påverka situationen för alla med sjukdomen, berättar hon. – Det finns stunder när jag ångrar det, att jag i första hand inte längre är artisten Louise utan sjuka Louise. Det har ett pris, men människor är tacksamma att det finns någon som pratar om det. Att det skulle finnas någon outgrundlig mening med att hon drabbats, som en del kring henne sagt, reagerar Louis Hoffsten kraftigt emot. Det finns ingen mening med lidande och olycka, men däremot kan man själv skapa mening genom att gå ut och berätta, menar hon. På så vis kan hon bidra till ökad medvetenhet och forskning som hjälper andra. SJUKDOMEN DRABBAR hjärnan och centrala nervsystemet. Den är kronisk och degenerativ, nedbrytande. Även om den inte kan botas har det under åren kommit fram bromsmediciner, som Louise tar. Hon framhåller gång på gång den svenska vården och all den bästa hjälp man kan få, som gör det möjligt för henne att leva ett så normalt liv som möjligt. – Man är inte bara en diagnos, man är inte mindre värd utan alla är värdefulla. Jag ser inte mig själv som sjuk, utan försöker se mig själv som väldigt frisk. Det slog mig när vi gjorde Så mycket bättre: ”Hjälp! Alla har sin diagnos”.

17


Oni var knappt kontaktbar när han först kom till Hundstallet. Nu vågar han lita på både människor och andra hundar igen.

”När man ser hur människa och hund verkligen klickar blir man så himla glad och varm i hela kroppen.”

Hundstallet

EDNIRG IOJ :OTOF

Hundstallet tar emot, vårdar och omplacerar hundar som farit illa eller saknar hem. Hundstallet Skåne drivs av den ideella föreningen Hundstallet – Svenska Hundskyddsföreningen i Åkeshov i Stockholm, som sedan starten för över hundra år sedan har tagit emot tiotusentals hundar och hjälpt dem att hitta nya hem. Skåne är den första filialen, men långtgående planer finns för att även öppna ett stall i Göteborg. Svenska hundskyddsföreningen är en ideell organisation, beroende av ekonomiska bidrag och annan volontärhjälp. Gå in på www.hundstallet.se för att se hur du kan hjälpa till.

18

December 2018


Hitta hem

Alla vovvar är värda ett riktigt hem Alldeles för många hundar far illa, lämnas vind för våg eller står utan hem när en sjuk eller gammal ägare inte längre kan ta hand om dem. Hos Hundstallet får fler och fler omplaceringshundar får en andra chans. Fler och fler människor ser också värdet i att adoptera en omplacerad hund till ett riktigt hem och ofta också ett helt nytt liv. VINDEN ÄR hård. Men de två kompisarna

Easy och Oni bryr sig inte det minsta. De är på väg till den inhägnade rastplatsen. – De här två har blivit riktiga bästisar, det är fantastiskt att se dem tillsammans, säger hundskötaren Alexandra Bojsen. När Easy kom till stallet för fem månader sedan var han knappt kontaktbar. Han hade levt instängd i olika rastgårdar i flera år, släpptes aldrig ut på promenader och var till slut så apatisk att han ofta bara satt och stirrade in i gallret. Nu bor han i en box intill kompisen Oni, som en av åtta hundar som stallet för tillfället har hand om. Fem bor här i stallängan, två är hemma på prov hos eventuella nya ägare, en är placerad i ett jourhem. – Målet är att hitta nya hem till dem alla. Och att hitta rätt person till rätt hund, säger Alexandra Bojsen.

HUNDSTALLET SKÅNE drivs av den ideella föreningen Hundstallet – Svenska Hundskyddsföreningen i Stockholm. Sedan starten har 15 hundar kommit hit och fem av dem har hunnit flytta till nya permanenta hem. I nyrenoverade lokaler, en stallänga som delas med föreningen Djurens vänner, ryms nu nio rejäla boxar med rastgårdar och en extra box för tikar med valpar eller för den som är sjuk. – Vi gör allt för att de ska ha det bra här och få så mycket uppmärksamhet som bara är möjligt, säger Alexandra Bojsen. Tre ordentliga promenader om dagen, mat, lek och gos. Boxarna rengörs, filtarna och mattorna tvättas. Klorna klipps, pälsarna duschas och veterinären ser till att de är friska. Dagarna går i ett för de fem anställda

December 2018

och de viktiga volontärer som regelbundet kommer hit och hjälper till. Det är inget glidarjobb, men det bästa tänkbara, säger Alexandra Bojsen. Tidigare jobbade hon som djurskyddsinspektör på Länsstyrelsen och hon är både utbildad hundinstruktör och hundproblemsutredare. – Men att jobba med omplaceringshundar har länge varit min dröm. Jag älskar mitt jobb, säger hon. På sikt hoppas hon och kollegerna kunna ta emot bortsprungna hundar och hundar som polisen behövt omhänderta för att de vanvårdats eller anses samhällsfarliga. Men än så länge är alla hundarna i stallet privata omplaceringar, där ägaren eller någon närstående själv hört av sig. – Det har handlat om dödsfall, om separationer eller att det kommit in barn i familjen. Och om levnadsförhållanden, att ägaren blivit bostadslös, säger Carolin Lenart, som är utbildad djurvårdare.

Något som kräver tid, och tålamod. – Många är inte särskilt kontaktsökande i början. Promenad, tycker de, är att släpa runt på människan. Men ingen hund är för gammal för att lära och lära om, betonar hon. – Vi hade en hund som var rädd för män. Nu är hon så nöjd med livet – hos en äldre herre. ALEXANDRA BOJSEN har följt upp de ompla-

ceringar som Skånestallet hittills har gjort. Och de verkar ha gått bra, allihop. – När man ser hur människa och hund verkligen klickar blir man så himla glad och varm i hela kroppen. Ute på rastplatsen har Oni och Easy rullat runt, lekbitits och jagat varandra kors och tvärs. Det är dags för dem att gå in och låta de andra hundarna få busa och nosa på alla spännande dofter vinden för med sig. – Easy drog som en tok när han kom. Nu kan man gå med kopplet runt ett enda finger utan bekymmer. Alexandra tittar stolt på de lekande hundarna. – De är verkligen värda att få ett riktigt bra hem. Det är de alla.

PÅ GRINDEN till boxarna är lappar uppsatta som talar om ifall det är fritt fram att gå in, också för volontärerna. – Vissa kan vara otrygga i början. Innan vi lärt känna hunden är det bara personalen HANNA WELIN som går in till dem, säger Alexandra Bojsen. Alla hundar är olika, med egna erfarenheter i bagaget. Blandraserna Tindra och Stjärna delar box och är oskiljaktiga. Små, busiga och gosiga, men osäkra. Amstaffen Castro tycker om alla människor, medan Emil – en stor, vit amstaffblandning – gärna vill umgås, men inte gillar att vem 7-9: Alla hundarna får komma ut på varsin kortare som helst kommer in i hans box. morgonpromenad, de som får vänta på sin tur släpps ut på sin rastgård så länge. Alla får ett mål mat. Boxarna – Han har varit här länge. Det rengörs, mattor och filtar tvättas. är svårare att hitta nya hem till en 9-12: Promenad med varje hund på minst en halvtimme. amstaff, vet vi av erfarenhet. Precis som 13-16: Promenad med varje hund på minst en halvtimme. med Easy skär det 17: Andra målet mat. i mitt hjärta att 18-21: Dagens sista promenad. De hundar som går han fortfarande utförst får komma ut på en sista kvällskiss innan är kvar här efter lampan släcks för kvällen. så många månaHela dagen: Gos, lek och träning. Tvätt, der, säger Alexkloklipp och pälsvård. Träffar med andra. eventuella intressenter, veterinärEn av hennes besök, volontärutbildningar och arbetsuppgifter är att träna administration. de nyinflyttade vännerna.

EN DAG I HUNDSTALLET

19


Vägen vidare

Christoffer Lindhe vaknade upp till beskedet att båda hans ben och ena armen var borta. Han var 17 år – men vägrade knäckas. Två år efter olyckan simmade han i Paralympics. Idag är han småbarnsförälder och har utvecklat en fotprotes som gett både honom och hundratals andra ett friare liv.

Olyckan väckte tävlingsinstinkten EN SMÅKYLIG julinatt, 2006. Christoffer

Lindhe och hans kompisar hängde på en bilutställning i Varberg. Christoffer, som vaknat tidigt, ville gå och lägga sig före de andra. På väg tillbaka till tältplatsen la han märke till tre killar som tycktes följa efter honom. Han tog vägen över järnvägsspåret och ökade takten. En timme senare ligger Christoffer raklång över spåret. Pannbenet är spräckt, troligen har han snubblat och slagit huvudet i rälsen. Lokföraren hinner inte bromsa. Benen kapas direkt, vänster arm när kläderna fastnar i hjulen. Det kunde ha varit slutet. Statistiskt borde det också ha varit det. När tre kroppspulsådror är av förblöder du snabbt. – Det känns fortfarande overkligt att tänka på. En av läkarna sa att det är en procents chans att överleva under de här omständigheterna, säger Christoffer Lindhe.

MEN PROGNOSER och sannolikhet har bara

haft bäring på ett enda sätt för Christoffer: som faktorer att motbevisa. Det är bråda dagar. Christoffer Lindhe har lämnat sin nyförlösta sambo, sin två veckor gamla dotter och tvååringen hemma i Halmstad, för en protesmässa i Köpenhamn. Han är klädd i skjorta och shorts. Långbyxor är bökiga att dra på, men framförallt döljer de proteserna. Och varför skulle han inte vilja visa dem? – Det är bättre att låta alla se varför jag haltar. Då ger de mig också mer space så jag slipper riskera att någon råkar stöta till mig. Nu sicksackar han mellan föreläsningar, kundmöten och montern där han visar proteserna från egna företaget Lindhe Xtends. – För mig är det viktiga att efterlikna människokänseln, och det gör den här foten på ett

20

helt annat sätt än andra, säger han och tar upp ett provexemplar ur kartongen. Christoffers egen frustration över stela och oböjliga protesfötter tog honom hit. Redan under utbildningen till civilingenjör började han jobba med att ta fram material och tekniker för större flexibilitet och böjlighet i sidled, som gjorde det möjligt att balansera på ojämn mark. 2015 blev prototypen godkänd och sedan dess har hundratals proteser sålts både i och utanför Europa. – Mitt mål är att se till att alla får chans att testa dem. Du ska inte behöva leva med begränsningar som du inte hade behövt ha.

Mot slutet av den halvårslånga rehabiliteringen fick Christoffer, som tävlingssimmat på elitnivå, hoppa i sjukhusbassängen. Än i dag kan han inte förklara hur, men redan under det där första doppet behärskade han de fyra simsätten. Han var i sitt rätta element. – Kroppen visste direkt hur den skulle kompensera. En kille som var där sa på skämt ”Det blir Paralympics nästa för dig.” Det var förstås omöjligt. Just därför bestämde han sig. Två år efter olyckan tävlade Christoffer Lindhe i OS i Peking. – Det här var startskottet för min ”det går”inställning. Så länge jag tror på det så går det.

NÄR 17-ÅRIGE Christoffer verkligen förstod vad som hade hänt, att hans ben var kapade över låren och armen en bit nedanför axeln, såg han sig själv som ett kolli. Han kunde inte ens rulla över på sidan i sjukhussängen. Det fanns inget annat än smärta och förlorade drömmar – och brutala begränsningar Hoppet kom genom en film om amerikanen Cameron Clapp som varit med om en nästan identisk tågolycka och nu både kunde gå, springa och åka skidor med sina proteser. Kanske fanns det trots allt fortfarande ett liv där ute? – Min tävlingsinstinkt vaknade. Kunde han så kunde jag.

CHRISTOFFER HAR en klar blick, rösten är mjuk och leendet stort. Han utstrålar den framgångssaga han berättar om. Den verkliga historien rymmer förstås också smärta, hinder och ständig motvind. Men för Christoffer betyder motgångar problem som måste lösas. – Egentligen har det varit tufft hela tiden. Men det som verkligen betyder något är hur du hanterar det, en insikt jag hade med mig från idrotten. Inte ens när det var jättejobbigt gav jag mig, och det gjorde ju att jag blev bra. Jag fortsätter helt enkelt tills jag löster problemet. Kanske har kampviljan och den mentala inställningen också med Christoffers pappa att göra. Han genomgick en hjärttransplantation när Christoffer var sju. – Jag såg tidigt hur pappa fick kämpa. Han klagade aldrig utan var den som bet ihop och körde. Själv är jag dessutom mer positivt lagd än vad han är. Jag är optimist ända in i själen. Men ensam är sällan stark, hur driven och optimistisk man än är. Vännerna vek aldrig från 17-åringens sida. Dåvarande flickvännen var en stor trygghet, liksom kompisgänget hemma i Ulricehamn. Det spelade ingen roll vad de hade i kikaren, Christoffer skulle med. Var helgens fest på tredje våningen utan hiss, då bar de helt enkelt upp honom i rullstolen.

”Kroppen visste direkt hur den skulle kompensera. En kille som var där sa på skämt ’Det blir Paralympics nästa för dig’”.

December 2018


FOTO: JOI GRINDE

Han borde inte ha kunnat överleva. Och det borde ha varit omöjligt att lyckas ta sig till OS i Peking. Men för Christoffer Lindhe är motgångar bara problem som måste lösas.

– Jag tror inte att de förstod hur avgörande de var för mig. Än i dag är de mina närmsta vänner. Att han bodde i en liten stad spelade roll, menar han. Så gott som alla i samma ålder kände varandra och när han kom tillbaka till gymnasiet i rullstol visste de också varför. – För mig var det jätteviktigt att människor kände till vad som hänt. Att jag var som de, jag hade bara råkat ut för en olycka. MEN MÅNGA i skolan var osäkra på hur de

skulle bemöta honom. – Kort före min olycka gick en av mina kompisars pappa bort i cancer. Jag påminde mig om hur jag själv var då, att jag inte heller visste vad jag skulle säga. Christoffer gjorde upp en strategi: Han December 2018

skulle ta initiativet. Det fungerade. Efter en vecka släppte den stela stämningen och folk vågade prata med honom igen. – Det var väldigt skönt för mig, en trygghet jag sedan hade i ryggen. Utifrån den kunde jag växa och vara den här öppna killen. I DAG har Lindhe Xtend fem anställda. Chris-

toffer kör bil och flyger till möten, och tack vare proteserna går det att promenera i skogen med familjen. Med en specialdesignad och mjukstoppad arm kan han byta blöjor på sina döttrar. Men även för honom är det svårt att hitta lösningar på allt. Det är småsaker som ställer till det, som när dottern skriker efter nappen, när han själv krupit till sängs utan sina proteser. – Det tar tjugo minuter att ta på sig dem

Allt måste ligga nära så att jag kan nå det med högerarmen. Jag får mycket hjälp av min sambo för att det ska fungera. MARTINA OCH Christoffer träffades på Ulricehamns enda nattklubb ett år efter olyckan. Sedan dess har de stått vid varandras sida. – Jag klarar mig inte helt själv, särskilt inte utomhus. Nedförsbackar är särskilt svåra. Men jag har både Martina och en grupp andra personer som hjälper mig, sådär obemärkt att jag knappt ens märker det. Bitterheten har aldrig getts chans att gripa tag. Men han minns det destruktiva ältandet den första tiden innan han såg filmen. – Det som Cameron Clapp betydde för mig hoppas jag nu kunna betyda för andra.

HANNA WELIN

21


Många härliga pepparkaksbak önskar vi dig och dina nära!

formina.se - Sveriges roligaste pepparkaksformar

fr 14 kr/st

Amos - 97×63 mm.indd 1

3. 11. 2018 22:36:02

Ge hopp till kyrkan i Syrien

”Vi arrangerar inte begravningar, vi skapar vackra avsked”

www.jensenstoltz.se 042 - 13 09 88 Jour dygnet runt

”När vi ger bröd till någon är Kristi kärlek skrivet på det.” GHASSAN, KYRKOLEDARE, SYRIEN

BG 900-3054 Swish 900 30 54 Märk din julgåva: ”Hopp18A”

Patientavgift 200 kr, frikort gäller. Alla patienter är välkomna oavsett var du är listad.

Allmänläkare, Privatläkare 18-11 AMOS "Julkampanj" 97x130.indd 1

042-12 40 90

Telefontid måndag till fredag 08.00-13:00 samt måndag, tisdag och torsdag 14:00-16:00.

DOKTOR SPANGSBERGS MOTTAGNING Roskildegatan 4. 252 21 Helsingborg www.spangsberg.se

DROP IN 8.00-10.00 www.spangsberg.se

2018-11-07 17:31

• Vi har god samverkan med privata och offentliga specialister. • Naturligtvis har vi modern utrustning såsom ultraljud, EKG, provtagningsanalys och vi utför vaccinationer. • Läkarintyg utfärdas till körkort/ trafikkort, sjöfartsintyg/ manilaintyg och försäkringar.


Yrke i kyrkan Diakon

”Det känns i hjärtat att få ett kvitto” Patrik Filipsson är diakon i Köpings pastorat, som ligger i Västerås stift. Här jobbar han med barn och unga, trots att han själv aldrig var i kyrkan som liten. Vad gör du på jobbet?

– Jag är enhetschef för barn, ungdom och diakoni i pastoratet. Så det blir en hel del personalärenden och verksamhetsfrågor. Dessutom är jag diakon med inriktning på barn, ungdom och krishantering. Jag jobbar mycket på högstadieskolorna och gymnasiet. Där har jag både det jag kallar för “drälllverksamhet” och stödsamtal och så jobbar jag med ART, aggression replacement training. I församlingen jobbar jag med konfirmander och kyrkans LAN, som är en del av ungdomsverksamheten. Hur blev du diakon? – Jag kommer inte från en kyrklig familj eller

December 2018

så och hade inte alls tankar på att bli diakon. Jag gick naturteknisk linje på gymnasiet. Men jag började hänga i kyrkan efter konfirmationen. Jag, som var van vid en ganska hård miljö, tyckte om sättet man var mot varandra. Jag gick jag Svenska kyrkans grundkurs och då fick jag inblick i vad en diakon gör och tänkte: det är jag! Nu har jag varit diakon i 18 år. Vad är roligast? – Att jag känner att jag gör skillnad. Mest till min rätt kommer jag i krisarbete. Jag har fortbildat mig mycket i krispsykologi. Det är så mycket här och nu. Varje ord och varje gest vägs på guldvåg. Man måste vara totalt närvarande och lyhörd. Vad är svårast? – När barn och ungdomar far illa. Det kan handla om övergrepp eller mobbing. När jag möter det gör det ont i mig. För att klara det har jag med åren utvecklat ett slags tillstånd som jag går in i. Mina närmaste kan märka när

jag gått in i den rollen. Det är en överlevnadsstrategi för mig. Jag har alltid diakonskjorta på mig, den är som en slags rustning i de lägena. Och det blir tydligt varför jag är där. Finns det nåt ögonblick i jobbet du aldrig kommer glömma? – Mitt jobb är ju inte som att bygga ett hus eller så, jag vet inte i skeendet om det jag gör faktiskt gör skillnad. Men efter en tid kan jag ibland få ett kvitto. Nån säger till mig att om jag inte hade gjort det jag gjorde för dem skulle de inte ha orkat fortsätta. Och det känns i hjärtat. För 18 år sedan drog jag igång en ungdomsfestival här i Köping. De vuxna hade nåt som kallades för grisfesten, med öltält och sånt, men barn och unga hade ingen plats där. Så vi startade en barn- och ungdomsfestival. Den lever vidare och varje år har den 15-20 000 besökare. Den är jag väldigt stolt över. HANNA WALLSTEN

23


Finnåkers kursgård

som hemma fast bättre läger, möten, vila och måltid tel. 0581-62 60 00 • e-post:info@finnaker.se • www.finnaker.se


DeLA — en unik butiksidé HELA MÄNNISKAN vinnare av 2018 års Klimatpris – DeLA, en unik butiksidé. Sedan 2012 delas Klimatpriset ut till framstående och innovativa satsningar inom energi- och klimatområdet i Jönköpings län. I år står Hela Människan med sin satsning ”DeLa – Diakonalt Effektivt Livsmedelsansvar” som vinnare. Motiveringen från Länsstyrelsen löd: Vinnaren av årets Klimatpris är ett gott exempel på hur lokalt engagemang och smart resurshållning bidrar till att Jönköpings län blir ett Plusenergilän. Genom att ta tillvara på livsmedel, som annars skulle gått till svinn, skapas förutsättningar för en lokal hållbar utveckling samtidigt som vi minskar klimatutsläppen. Satsningen på Diakonalt effektivt livsmedelsansvar visar framgångsrikt att det går att kombinera ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. SOM EN del av Hela

Människan som står bakom projektet ville Jönköpings församling såklart Från vänster: Bengt Olsson, kyrkorådets ordförande, Gunnar Dahluppmärksamma qvist, Föreståndare och grundare av DeLA, Linda Wennerholm, divinsten med en akon och församlingsutvecklare i diakonalt arbete och Ann Aldén, blomma och tacka kyrkoherde. för allt det goda och viktiga arbete liggör att vi kan ta ”Det bästa med att arbeta som de gör. hand om vår jord DeLa-butiken på och hjälpa varandra här är glädjen att kunna Österängen är en unik till att få ett bättre hjälpa andra människor butiksidé som genom att ta samhälle, berättar Annica hand om och förädla livsmedBrandt. som är ekonomiskt utsatta el som annars skulle gått till Annica och kan bidra till en lite BUTIKEN TAR emot produkter, svinn i matbutikerna istället Brandt och Elisabeth Wallin, DeLA. torrvaror, trasiga förpackningar, säljer livsmedlen vidare i bättre livssituation.” varor med kort datum, frukt butiken till en mindre peng. och grönsaker och mycket mer. Varor som Butiken har funnits i lite mer än ett år och annars hade slängts men som nu kan säljas paketet även om de andra är hela? Otroligt flera av deltagarna har varit med sen start. till en lägre peng. Arbetet i butiken är väldigt slöseri! Här kan vi förädla och packa om och Medarbetarna som är tio till antalet, har olimotiverande berättar de vidare då arbetet går istället sälja vidare produkterna. Som prika typer av anställningar och arbetstränar i vatperson blir man också mer medveten och hand i hand, eftersom vi både kan tillgodose butiken. Två av deltagarna är Annica Brandt, kunna använda det man har hemma – minska den enskilda människan och miljön. Det går som började arbetsträna tio timmar i veckan svinn och ta vara på det man har. Det är viktigt! hand hand i hand, fortsätter de. Helheten är i butiken efter en längre sjukskrivning och viktig. Elisabeth, som är pensionär, arbetar nu ett år senare arbetar heltid, något hon är BUTIKEN ÄR öppen för alla att handla i och en förmiddag i veckan och hjälper till och väldigt glad för, samt Elisabeth Wallin som är butiken har öppet måndag, onsdag och freförädlar produkterna och ser till att de kan volontär. Både uttrycker en enorm stolthet dag. säljas vidare. och glädje över att arbeta i butiken. –  Alla ska kunna känna stolthet och kunna – Det är så roligt att vara här och vara en –  Det bästa med att arbeta här är glädjen handla här och bidra till miljön. Att göra en del av allt detta, man lär sig så mycket om sig att kunna hjälpa andra människor som är insats och känna stolthet som kund att handsjälv, men även om andra och även mycket ekonomiskt utsatta och kan bidra till en lite la här och bidra till samhället, avslutar Elisaom produkterna, exempelvis alla grönsaker bättre livssituation. Ekonomiskt utsatta kan beth Wallin. vi får in. Visste ni till exempel att om ett ägg söka medlemskap hos oss så att deras pengar CECILIA BORGLIN går sönder i en äggkartong så slängs hela räcker lite längre, samtidigt som det möjDecember 2018

25


Gudstjänster i jul, nyår och JULAFTON 24 DECEMBER

BYMARKSKYRKAN Kl. 10.00 Samling vid krubban Präst: Martin Ahlqvist. Kl. 17.00 Julbön Jill Svensson, sång. Präst: Martin Ahlqvist. DALVIKSKYRKAN Kl. 11.00 Samling vid krubban Sång av Filippa och Tina Moberg. Präst: Martin Fredh. EKHAGSKYRKAN Kl. 17.00 Julbön Cantilena och familjen Sparf Präst: Nina Palmgren. GRÄSHAGSKYRKAN Kl. 10.00 Samling vid krubban. Veronica Frendin, Edward Eklöf med familj. Präst: Karin Hagberg. JÄRSTORPS KYRKA Kl. 17.00 Julbön. Pauline Ågren, sång Präst: Claes Dahlquist. KRISTINE KYRKA Kl. 11.00 Samling vid krubban Barnkören. Präst: Emelie Wettermark. Kl. 17.00 Julbön Peter Hjalmarsson, sång Präst: Pär Sjöstrand.

Kl. 23.00 Julnattsmässa Gospelkören Adoremus. Präster: Richard Thörn och Pär Sjöstrand. LJUNGARUMS KYRKA Kl. 11.00 Samling vid krubban. Sång av barn. Vi bygger julkrubban tillsammans. Präst: Cecilia Sjöberg.

26

Kl. 23.00 Julnattsmässa Ungdomskör, solister och komp. Präst: Cecilia Sjöberg. RÅSLÄTTS KYRKA Kl. 11.00 Levande julkrubba. Barnkörerna. Präst: Fredrik Hollertz. SANNA KYRKA Kl.11.00 Julbön Präst: Kjell Danfors. SOFIAKYRKAN Kl. 11.00 Familjejulbön. Julspel med många medverkande bl.a. Sofia flickkör. Präst: Emma Janerheim. Kl. 17.00 Julbön. Magnus Jonsson, trumpet. Präst: Ann Aldén Kl. 23.00 Julnattsmässa. Körgrupp ur Gräshagens Kyrkokör. Präster: Hans Boeryd och Emma Janerheim

JULDAGEN 25 DECEMBER

DALVIKSKYRKAN Kl. 7.00 Julotta Dalvikskyrkans kör – julsånger vid Kyrkkaffet. Präst: Martin Fredh. EKHAGSKYRKAN Kl. 7.00 Julotta Körgrupp. Grötfrukost. Präst: Nina Palmgren. GRÄSHAGSKYRKAN Kl. 7.00 Julotta Tvärflöjt av Ingmar Badman Präst: Kjell Gustafsson.

JÄRSTORPS KYRKA Kl. 6.00 Julotta Åsa Brolin, sång. Präst: Claes Dahlquist. LJUNGARUMS KYRKA Kl. 7.00 Julotta. Peter Hjalmarsson, sång. Präst: Fredrik Hollertz. KRISTINE KYRKA Kl. 7.00 Julotta. Kyrkokören. Präst: Richard Thörn. RÅSLÄTTS KYRKA Kl. 11.00 Juldagsmässa. Kör för alla. Präst: Fredrik Hollertz. SOFIAKYRKAN Kl. 11.00 Högmässa. Sofia kyrkokör. Präster: Karin Hagberg och Kjell Gustafsson.

ANNANDAG JUL 26 DECEMBER KRISTINE KYRKA

Kl. 11.00 Högmässa. Cecilia Sjöblom, sång. Präst: Thomas Sjöberg. SOFIAKYRKAN Kl. 11.00 Högmässa. Präster: Martin Ahlqvist och Tojje Wirén. ÖSTERÄNGSKYRKAN Kl. 16.00 Mässa. Öppet julfirande efteråt. Präst: Kjell Danfors.

December 2018


Trettondedag jul NYÅRSAFTON 31 DECEMBER

DALVIKSKYRKAN Kl. 16.00 Ekumenisk nyårsbön Gemensamt för kyrkorna på västers höjder. Linda Sandström och Christina Petersson, musik. Martin Ahlqvist predikar. KRISTINE KYRKA Kl. 17.00 Musik vid nyår. Nina Åkerblom Nielsen, sång, Ewa Ljungberg flöjt, Erik Ottosson kontrabas. RÅSLÄTTS KYRKA Kl. 16.00 Nyårsbön. Jill Svensson, sång. Präst: Cecilia Sjöberg.

SOFIAKYRKAN Kl. 17.00 Musik med nyårsbön ”Henningson och Glans”.

NYÅRSDAGEN 1 JANUARI Kl. 17.00

Ekumenisk mässa i Immanuels­ kyrkan. Gemensam för Svenska kyrkan Jönköping och Equmeniakyrkorna i stan.

TRETTONDEDAG JUL 6 JANUARI BYMARKSKYRKAN Kl. 10.00 Högmässa Präst: Agne Josefsson. DALVIKSKYRKAN Kl. 10.00 Högmässa Präst: Martin Fredh.

GRÄSHAGSKYRKAN Kl. 10.00 Högmässa Präst: Hans Boeryd. JÄRSTORPS KYRKA Kl. 16.00 Ljusgudstjänst med efterföljande grötfest i församlingshemmet Präst: Claes Dahlquist. KRISTINE KYRKA Kl. 11.00 Högmässa Präster: Emelie Wettermark och Pär Sjöstrand. Kl. 18.00 Julkonsert Oratoriekören med musiker. LJUNGARUMS KYRKA Kl. 16.00 Gudstjänst. Julspel. Körerna Lux och Aqua och barn ur grupperna. Julfest efteråt. Präst: Cecilia Sjöberg. SOFIAKYRKAN 15:00 Trettondagsmässa med efterföljande julfest i Sofia gården, dans kring granen m.m. Präst: Emma Janerheim.

LÖR 8 DECEMBER 17:00 Luciakonsert i samarbete med Lions Club, Jönköpings Lucia & Kören Nova, fritt inträde – kollekt till KvinnoTjejjouren. Gräshagskyrkan SÖN 23 DECEMBER 18.00 Ro för själen med julens sånger, kören Viva med solister. Präst: Cecilia Sjöberg. FRE 28 DECEMBER 16-18 Julöppet med servering i Råslätts kyrka. Vi avslutar 17.30 med en konsert med Ensemble Tre.

ÖSTERÄNGSKYRKAN Kl. 16 Mässa Präst: Nina Palmgren

För gudstjänster i advent och mellandagarna, se hemsidan och lokalpressen.

EKHAGSKYRKAN Kl. 11.00 Julens sånger Körerna med instrumentalister Präst: Nina Palmgren.

December 2018

27


Julkrubban

Julkrubbans historia

U

rsprunget till bruket med julkrubbor tror historikerna kommer från krubbrelikerna som finns bevarade i Rom och framför vilka påvarna tidigare firade julnattsgudstjänsten. Legenderna säger att Jesu födelseplats som helhet fraktades till Rom, till krubbans egen kyrka Santa Maria Maggiore. I dag finns fem brädor kvar i kyrkan som anses komma från den ursprungliga platsen i Betlehem. Källor säger att det var 1291 som en munk på platsen byggde den första offentliga julkrubban. Många har hört berättelsen om att det var Franciskus av Assisi som introducerade bruket av julkrubban när han 1223 i Greccio iordningsställde ett verkligt stall i ett julspel som framfördes för att föra tankarna till julnattens mysterium men forskarna är överens om att hans stall saknade den heliga familjen och därför inte kan räknas som en riktig krubba. Från 1400-talet var bruket i den katolska världen allmänt och man hade julkrubbor i hemmen som en del av julfirandet.

MISSIONÄRER VITTNAR om att i missionen var avbildningarna ovärderliga källor till spridandet av kristen tro med den pedagogiska finessen att betraktaren fick en bild framför ögonen. Julkrubborna tillverkades för att passa i olika världsdelar, i Japan hade figurer-

28

na asiatiska drag och i Afrika hade figurerna afrikanska drag. Sveriges första julkrubba visades i Stockholm 1803 och det var den katolska församling som inbjöd allmänheten till att se både bibliska bilder och mekaniskt rörliga bibliska figurer. Det blev en succé och köerna ringlade sig långa från den katolska församlingen. Svenska kyrkans reaktion kan i efterhand tyckas märklig då man införde ett totalt förbud mot krubbor i kyrkorummen. JULEVANGELIET LÄSTES men att avbilda

figurerna var att gå för långt, det var helt enkelt katolskt. Som alltid med ett förbud så väcks intresset och seden fick ändå fäste i Svenska kyrkan. 1906 arrangerades den första svenskkyrkliga julkrubban på Ersta diakonianstalt och 1929 visades den första krubban i S:t Petri kyrka i Malmö. Från och med 1930-talet blev julkrubban mer och mer en självklarhet i Svenska kyrkans kyrkorum. Trots sina pedagogiska finesser är julkrubban kanske inte så nära verkligheten som vi ofta tror. Det står i bibelordet att barnet lindades och lades i en krubba men inget om ett stall. När jag själv var i Betlehem fick jag en lokal tradition berättad för mig. Husen i staden som ligger på en kulle var så kallade sutteränghus.

”Trots sina peda­ gogiska finesser är julkrubban kanske inte så nära verkligheten som vi ofta tror. ” Familjen bodde på det övre planet och källaren gjordes större genom att man högg ut i klippan under. I källaren hade man djuren och på det sättet var också värmeförsörjningen fixad genom den kroppsvärme som djuren alstrade. När Josef och Maria kom för att sova hos sina släktingar i Betlehem fanns det helt enkelt inte plats för dem på övervåningen där familjen bodde så de fick flytta in där nere hos djuren. DEN FÖRSTA pedagogiska finessen behöver inte suddas ut men en kan läggas till: Jesus går alltid längre ner, han föds i en källare i ett stall för att värma människor. En bön i juletid som är skriven av biskop Martin Lönnebo: Mitt hjärta är en tom krubba, kom Herre Jesus Kristus. MARTIN AHLQVIST

December 2018


December 2018

29


Lennart, 91, har varit på 85 julottor På juldagens morgon är det dags igen: julotta för Lennart Johansson. Nummer 86 i ordningen. LENNART TAR emot i lägenheten högt upp

I FJOL blev Lennart framkallad av Cecilia

Sjöberg, präst i Ljungarum. Hon visste att Lennarts myckna julottefirande skulle uppmärksammas; Jönköpings-Posten hade gjort stor intervju som skulle komma ett par dagar senare. Också Kyrkans Tidning skrev litet senare om honom. – Det blev väldigt många kommentarer, gamla kompisar hörde av sig. Hela 85 julottor, nästan alla i Ljungarum. För det finns ett undantag: – 1956 var jag nygift och kär. Dorthy tyckte vi skulle ta en promenad till Sandseryd kyrka. – Och det sa jag förstås ja till. De bodde då på Roliasgatan på Strömsholm. Men det är ju ett par mil från Sandseryd!? I kyla och midvintermörker. Invänder artikelförfattaren. Lennart har inga minnen av att

30

FOTO: CECILIA BORGLIN

i ett av höghusen på Tokarp. På väggarna massor av lokal konst. Foto av hustrun Dorthy – som gick ur tiden för snart sex år sedan – framför en vas med friska rosor. Pelargoner på balkongen. – Julgranen brukar jag ställa där också. Kul med gran och blommande växter i samma rum, skrattar han. Minnet hos 91-åringen är det inget fel på. Namn på präster och andra Jönköpingsprofiler bubblar fram. Inte hälsan i övrigt heller. Lennart Johansson har ett idrottsförflutet; spelat fotboll, bandy och hockey. I slutet av kriget var han med och grundade IF Haga. Nu blir det trapporna upp hela vägen till lägenheten ett par gånger om dagen. Men hur var det med julottorna, 85 stycken hittills alltså? Det började alltså 1932. Lennart var fem och mamma tyckte det var dags för julotta för sonen. Kyrkan i Ljungarum. Det var där de bodde. Kön ringlande lång utanför kyrkan före sex (man drog igång en timme tidigare då). – Kyrkan var fullsatt, folk överallt. Och julgranar med levande ljus. Säkerhet tänkte man inte så mycket på då. – Men det var högtidligt. Mamma bar självklart hatt.

Julotteveteranen Lennart i sitt ombonade hem.

det var särskilt jobbigt. Kär som sagt. Redan året efter var dock ordningen återställd. Ljungarum – som låg betydligt närmare – igen. Och så har det förblivit. Juldag efter juldag. SEDAN LENNART Johansson blev änkeman har kyrkan blivit allt viktigare för honom. – Vi är sex gubbar som sitter på samma bänkrad under gudstjänsterna. Varanannan torsdag är det sopplunch under vintersäsongen i S:t Olofsgården på Ljungarum. De missar Lennart inte. – Vi brukar vara mellan 15 och 20 stycken. Allt i kyrkan är han inte helt nöjd med. Nyöversättningen av Herrens bön till exempel. ”Vår Fader”, istället för ”Fader vår”. – Lyssna på språkmelodin! – När jag bråkar brukar Cecilia Sjöberg säga ”Lennart, det är andra tider nu – vi måste förnya oss”. – Och det har hon väl rätt i. Men skall man förnya sig skall man väl göra det till det bättre? SEDAN KRYPER det ändå fram att det kanske mest handlar om vana. Ett Ljungarumsbesök för ett par år sedan blev dock mer dramatiskt än planerat. På väg ut rasade den annars kärnfriske Lennart ihop. Ambulans till Ryhov. Hjärtkrångel visade det sig. Det blev att stanna kvar några dagar – en

”Kyrkan var fullsatt, folk överallt. Och jul­ granar med levande ljus. Säkerhet tänkte man inte så mycket på då.” pacemaker opererades raskt in. Nu prisar han sjukvården: – Allting var tipptopp. Överhuvudtaget verkar han oförskämt nöjd med tillvaron. – Livet leker för mig. Jag önskar alla en sådan ålderdom som jag har. SÅ HAR han fått se hur barn (två stycken), barnbarn (sju) och barnbarnsbarn ( just nu sex) vuxit upp och blivit fler. Senaste barnbarnsbarnet döptes i början av november. I Ljungarum, till Lennarts glädje. När Lennart Johansson började sin julottetradition var alltså kyrkan fullsatt. Så är det inte idag. Andra gudstjänster som julbön och midnattsmässa lockar. Midnattsmässa? Skulle du inte pröva det…? undrar reportern försiktigt. Korkad fråga: – Nej, nej! Aldrig. ERIK LINDFELT

December 2018


Korsord

BILD: PIXABAY.COM

SKA LAX TAR SIG MAN VÄL MISSUNN- ÄROCH MÅLMED- HÅLLA SAMMA MAKRILL VETEN PÅSTOD

FÖRUTSÄTTNINGEN

KOMPETENT GJORDE NÅGOT DEL AV ÖGA TOMTEDJUR

BESVÄRANDE

BUSKE HÅLLA FÖR SANT I BÅTNAMN VEGETA- LANDBILISKT OMRÅDE FETT

BESKEDLIG SLÅ DANK KALORIBEKRÄF- SNÅLT TELSE

REGELBUNDET ORDSVALL

TITAN

KAN TILL- UTRYMME GÅNGAR SOLOSÅNG

KAN INTE DJUREN EN SORTS SKRI

DONATOR

KAN MOROT BLI TILL

HALVCIRKEL

KONSTRUKTÖR: HANNA FREDHOLM

HUVUDLINJE HÖLJE

MEDHJÄLPARE

SALTA DROPPAR OFÖRETAGSAM

DEL AV KYRKORUM

HELA BUNTEN ÄR HAWAII DEL AV ÄR RUT DEL AV

STÅR NÄSTA PÅ

FÖRLÅT? VARA PÅ UPPHÄLLNING

HYLLNINGSAKTEN

VAR HÄLSAD

ARTIKEL I ARABISKA

INIFRÅN TIDIGT JULFIRANDE

MITT I NATTEN

Nytt korsord och vinnare Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade rutorna. Skicka in ditt svar till kom@svenskakyrkanjonkoping.se Det går också bra att skicka in svaret till: Svenska kyrkan Jönköping Östra Storgatan 45 553 21 Jönköping Glöm inte uppge ditt namn och adress. Fem vinnare får två biobiljetter var. Senast 20 december 2018 vill vi ha ditt svar.

December 2018

Rätt svar i Amos nummer 5/2018 var LÄR MIG DIN VÄG. Grattis säger vi till dessa fem som vinner två biobiljetter var: Per Ryberg, Gärd Bäckman, Britt-Marie Sjöqvist, Irene Henriksson och Bella Nilsson.

31


Krönika Karin Ahlqvist & Charlotte Säll

Att dela medmänsklighet ”Du är den första som besöker mig på flera veckor, förutom hemtjänsten då men de har alltid så bråttom …”

O

rden kom från en äldre man i samband med ett hembesök för några år sedan. Mannen i fråga hade med ålderns rätt fått svårt att gå i trappor. Huset saknade hiss, så nu satt han där i sin lägenhet, oförmögen att ta sig ut, med barn boende långt borta och med en krympande vänkrets till följd av åldrande och död. I en analys publicerad i tidskriften PLOS Medicine jämförde amerikanska forskare ensamhet med andra kända hälsofaror när det gällde risken att dö i förtid. Enligt deras analys är ofrivillig ensamhet en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och det är en större riskfaktor än fetma eller fysisk inaktivitet. Den ofrivilliga ensamheten i Sverige bara ökar, och hembesök är ett av många sätt att bryta den. Visste du att Svenska kyrkan under 2017 gjorde 114  000 besök?

ENLIGT EN av Svenska kyrkans kommunika-

törer är ”jul” i kombination med ”ensamhet” några av de vanligaste sökorden på internet i september månad – redan då är rädslan för en ensam jul stor. Kyrkan är bra på att arbeta för att minska ensamheten – vi ordnar träffar, resor, samtalskvällar och gudstjänster med mera – verksamheter som bygger på gemenskap. Men den organiserade verksamheten når inte alla, inte heller det uppsökande diakonala arbetet. Så det går inte att bekvämt luta sig tillbaka, när rapporter om ökande ensamhet

”Diakoni är i grunden en egenskap, ett förhållningssätt, som ska prägla kyrkan och församlingens sätt att leva — i kärlek, tjänande och gemenskap.” 32

dyker upp och förlita sig på att det sköts av andra. Inom diakoni betonar vi vikten av allas sårbarhet och delaktighet, uppgiften att vara mer medmänskliga. Att orka lite mer, att visa lite mer omsorg, att det får kosta på lite, lite mer. ”Diakoni är i grunden en egenskap, ett förhållningssätt, som ska prägla kyrkan och församlingens sätt att leva – i kärlek, tjänande och gemenskap.” Citatet är hämtat från Som en rörelse – på spaning efter diakoni i vår tid, en ny bok om diakoni som vi båda har arbetat med. LÅT DETTA få bli en påminnelse nu i jultid om

att du är behövd. Just du kan göra skillnad för någon annan. Det kan vara allt från ett telefonsamtal till en avlägsen bekant som du vet inte har många i sin vänkrets, till att erbjuda en ensamkommande ung person boende för natten. Hjälps vi åt att leva diakoni blir också kyrkan mer levande. ”Diakoni är församlingens bas och det som ger näring åt hela kyrkan. Om Kristus är huvudet för kyrkan är diakonin kyrkans lunga som syresätter hela kroppen.”

VILL DU veta mer om hur du kan bidra?

Kontakta gärna kyrkan där du bor!

KARIN AHLQVIST & CHARLOTTE SÄLL

December 2018


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Amos Jönköping by Berling Media - Issuu