Himmel o jord våren 2026_Slaka-Nykils

VÅREN 2026

Så kan du göra för att lära dig lyssna på Gud

MOA HERNGREN:

”Jag försöker att inte lyssna för mycket på min inre kritiker”

FÖLJ MED EN DAG TILL FÖRSKOLAN KILEN

Vem lyssnar du på?

En tidigare kollega till mig brukade alltid påminna årets konfirmander om det faktum att vi människor har välsignats med två öron men bara en mun av vår Skapare.

Med glimten i ögat var det inte bara riktat till de som kanske pratade lite för mycket utan det var också en insiktsfull påminnelse att konfirmandtiden handlade om att ta emot något. En gåva. Den upphör ju inte när vi är vuxna.

Vi har fått lära oss att mycket hänger på oss själva – det jag själv säger, gör och åstadkommer och visst är det så. Men kristen tro handlar även om att öppna sig för att ta emot något mer och något större. Att släppa in en annan kompass och relation. Att lyssna, inte bara till det egna. ”Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem” säger Jesus i Johannesevangeliet.

ATT HÖRA, UPPFATTA och att lyssna är ju inte riktigt samma sak, det vet vi. Ibland stänger vi av eller sorterar och det är man säkert tvungen att göra. Vi känner igen uttrycket ”jag hör vad du säger”, ofta följt av ett men. Det finns väldigt många sådana men, det behöver man inte vara så värst självkritisk för att inse och erkänna.

”Att lyssna handlar om att ta in, öppna upp och låta sig påverkas.”

Att lyssna handlar om att ta in, öppna upp och låta sig påverkas. Konkurrensen är stor om vår uppmärksamhet idag, det är inte lätt att komma igenom bruset. Vem lyssnar du på?

EN KYRKA ÄR en plats som rymmer människors längtan och sökande genom historien och en väldigt bra plats att lyssna på, inte bara med öronen utan med alla våra sinnen. Naturen likaså, vi är ju ett naturälskande folk. Nu är det dags att lyssna in både vårens ankomst och påskens budskap. Herdens röst.

Bli stilla, låt tystnaden föra dig nära.

Närvaron finns där. En kraft som vill bära, Ja, våga den tillit som bor djupt inom dig. Lyssna till rösten som kallar dig: ”Följ mig! Du är en bön, Jag är din bön.”

(I Johánsson, ur Sv Ps 762)

Carl Jyllermark Kyrkoherde

26 Kalendarium

28 Kistbärare – ett hedersuppdrag

30 Kör – så mycket mer än sång

Tema lyssna

9 Vad händer när vi verkligen lyssnar?

Mötet

14 Moa Herngren

Journalist och manusförfattare

Övrigt

18 Nyfiken på tro Hur lyssnar man egentligen på Gud?

25 Receptet

31 Korsord

läs mer

... om Kilen:

◗ Lite längre fram i den här tidningen kan du läsa mer om Kilen. Möt rektor Carin och kocken Anna. Förskolläraren Elin berättar om en vanlig, ovanlig dag på Kilen och Jocke och Linda berättar om varför deras familj trivs så bra på Kilen.

TYCKER TILL

I Nykil finns pastoratets förskola Kilen. Kilen får fina omdömen från föräldrar och vårdnadshavare i de uppföljningar som görs regelbundet. Men vad tycker barnen? Vi frågade tre barn på Kilen vad de tycker är bäst med sin förskola.

Estelle, 4 år

◗ – Det är roligt att skapa, att måla, rita och sånt. Att leka med alla kompisar är också roligt. Det roligaste tycker jag är att leka Följa John.

Elsie, 6 år

◗ – Det bästa är att alla kompisar och fröknar är snälla. Sedan är det jätteroligt att leka med kompisar och att få gå till Gamlegården och leka. Nu har jag klätt ut mig till tomtemor. Det är roligt.

Björn, 4 år

◗ – Att man kan leka massor med alla barnen. Jag gillar att leka utomhus på gården vid alla träden och det är också roligt att leka sommarskuggan.

REDAKTION

VARSÅGOD!

◗ Den här tidningen delas ut som samhällsinformation av Svenska kyrkan till hushåll inom Slaka-Nykils pastorat Webb: svenskakyrkan.se/slaka-nykil E-post: slaka-nykil.pastorat @svenskakyrkan.se

Produktion: Verbum AB

Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se

Tryck: Printagon, Helsingborg, 2026

Distribution: Postnord

Omslagsfoto: Carin Edward

Nästa tidning: Kommer vecka 23

Ta med ditt handarbete och kom till våra hantverkscaféer i Nykil, Lambohov och Ulrika.

Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

håll utkik

◗ Tider och datum är preliminära. Den senaste informationen finns i kalendern på www. svenskakyrkan. se/slaka-nykil

◗ I månadsbladet finns ett kalendarium där du kan se allt som händer i pastoratet, dag för dag. Månadsbladet finns att hämta i våra kyrkor och församlingshem.

Här möter vi våren tillsammans

Caféer och mötesplatser

Gammalkils församlingshem

14.45– Bokcafé

16.30 27 mars, 24 april.

14.00- Gammalkils syförening

16.00 9 april, 7 maj. Lambohovskyrkan

18.00– Hantverkscafé för kvinnor

20.00 Måndagar.

17.30– Språkcafé

19.00 Tisdagar. I samarbete med Röda korset.

Ibland blir det bingo när vi möts för fika och gemenskap i Lambohovscaféet. Välkommen på torsdagar!

Foto: GETTY

14.45– Lambohovscafé 16.00 Torsdagar. Fika och gemenskap varje vecka. Musik, bingo eller andra aktiviteter då och då. För promenad före kaféet, samling vid klockstapeln kl 14.00.

Nykil, Gamlegården 17.30– Hantverkscafé 19.30 Måndagar.

Skeda församlingsgård 14.00– Onsdagsträff 16.00 18 mars: Johan Hydén berättar om familjeföretaget Hydéns jordgubbar. 1 april: Påskfest med äggsmörgås och tårta 6 maj: Paulina Bengtsson berättar om sin verksamhet Hälsa med häst och Ängstugan hästcenter.

Ulrika församlingshem

14.00 Ulrika café med våfflor 26 mars. Musik och allsång med Frida Knutsson.

18.30 Ulrika café 23 april. Musik med Duo Kempers.

14.30– Stickcafé 16.30 Onsdagar.

Soppluncher

Lambohovskyrkan

12.00 Torsdagar, udda veckor

Nykil Gamlegården

12.00 Tisdagar, udda veckor

Slaka

◗ Sopplunchen har flyttat tillfälligt till Lambohov under tiden Kyrkliden byggs om.

11.30 Tisdagar, jämna veckor

Earth hour i Nykils kyrka

◗ Vår musiker Martin kan skapa oerhört vacker musik från orgeln. Men hur låter det när elen till orgeln stängs av och lamporna släcks?

Kom in i mörkret i Nykils kyrka lördag 28 mars 19.00 och njut av en gudstjänst med orgelmusik, sång av Skeda-Slaka kyrkokör och många tända ljus. Den mänskliga kraften är stark. Tillsammans kan vi få fart på orgeln även utan el. I år kommer Stilla veckan att ligga framför oss den här lördagen och någonstans i mörkret kan vi också ana påskens ljus.

MER INFORMATION

... om manifestationen finns på wwf.se/earthhour

Musikcaféer i Lambohov

Siw Carlsson har varit engagerad i församlingsråd och kyrkoråd sedan länge. Nu axlar hon rollen som ordförande i kyrkorådet. Foto: MARI LUNDMARK

”Jag ser fram emot att bygga vidare på det goda”

◗ Kom och njut av härlig musik i Lambohovskyrkan två lördagseftermiddagar i vår. Det blir musik, fika och insamling till Act Svenska kyrkan. Dörrarna öppnas 16.00 och en timme senare går dagens gästartister upp på scenen.

28 mars: Fredrik Ingå och Ann-Sofie Nord bjuder på ett blandat program 9 maj: Programmet oklart än så länge. Entré: 100 kr inkl fika. Behållningen går till Act Svenska kyrkan.

Konfadags!

◗ I maj skickar vi ut inbjudan till konfaåret 2026–2027 till ungdomar i pastoratet som fyller 14 år i år. Håll utkik i brevlådan och tipsa gärna någon som du tror vill vara med. Det vanligaste är att man konfirmeras i skolår åtta, men det går utmärkt att konfirmeras även om man är äldre. Hör av dig till oss så löser vi det.

hallå där ... Siw Carlsson, nyvald ordförande i kyrkorådet för mandatperioden 2026-2029.

Vem är du? Kan du berätta lite om dig själv?

– Jag bor i Skeda församling och har varit engagerad i församlingsråd och kyrkoråd i många år. Den senaste mandatperioden var jag med i Skedas församlingsråd och före det var jag ordförande i kyrkorådet under två mandatperioder.

Vad tycker du är styrkorna i Slaka-Nykils pastorat?

– Församlingarna i pastoratet är olika, var och en har sin särart. Det gör att vi kan skapa mötesplatser av olika slag som förhoppningsvis är lockande för många. I det

arbetet gör våra församlingsråd tillsammans med alla ideella krafter ett stort och mycket värdefullt arbete. En annan styrka är alla våra medarbetare som tillsammans med kyrkoherden ser till att verksamheten och allt runt omkring den sköts på ett bra sätt.

Vad ser du mest fram emot under mandatperioden?

– Det är roligt att vi äntligen är i gång med ombyggnaden av Kyrkliden och att vi också snart börjar bygga om församlingshemmet i Ulrika. När de projekten är klara har vi fått två nya, mycket ändamålsenliga lokaler för dopkaffen, minnesstunder och andra sorters sammankomster. Jag ser också fram emot att få vara med och bygga vidare på allt det goda arbete som gjorts hittills runt om i pastoratet. Tillsammans är vi starka.

VEM BESTÄMMER VAD?

◗ Pastoratets högsta beslutande organ på lokal nivå är kyrkofullmäktige som bland annat beslutar om pastoratets budget och kyrkoavgift. Ordförande den här mandatperioden är Anders Wång.

◗ Kyrkorådet är pastoratets styrelse och ansvarar bland annat för att styra verksamheten inom ramen för den budget och de mål och riktlinjer kyrkofullmäktige beslutat.

◗ Församlingsrådens huvuduppgift är att ansvara för gudstjänstlivets utformning och utveckling i församlingen.

◗ Kyrkoherden är ytterst ansvarig för verksamheten i pastoratet.

Kyrkoherden, enhetschefen för församlingsarbetet, kyrkogårdschefen och förskolans rektor har personalansvar och är de som leder och fördelar de anställda medarbetarnas dagliga arbete.

PASTORATETS FÖRSKOLA KILEN

är en liten, familjär

förskola som finns i trivsamma lokaler i Nygården, mitt i Nykils ­samhälle. Verksamheten startade i december 2020 och idag är 24 barn ­inskrivna, vilket också är det maximala antalet barn som tas emot.

SAMMANSTÄLLNING:

Mari Lundmark

En dag på Kilen

ELIN, PEDAGOG

◗ En pedagogs dagbok – en vanlig, ovanlig dag på förskolan.

kontakta oss

Vill du veta mer om Kilen eller ansöka om en plats för ditt barn?

◗ Rektor Carin svarar gärna på frågor. Du hittar kontaktuppgifter till henne på sista sidan i den här tidningen.

◗ Kilen har ett eget kösystem och du anmäler ditt barn genom att fylla i formuläret på pastoratets webbplats svenskakyrkan. se/slaka-nykil

MORGON: När jag kliver in i rummet sitter barnen redan vid frukosten. Det är liv och rörelse, röster som ropar mitt namn och små händer som vinkar. Några är lite extra knäsugna i dag och plötsligt sitter jag där med två små skruttar i knät. Jag hinner tänka: På vilket annat jobb blir man välkomnad så här?

Efter frukost är det dags för påklädning. Vantar, mössor och overaller. Sedan går vi ut i snön för pulkaåkning. Skratt ekar i backen och kinderna blir röda av både kyla och glädje.

FÖRMIDDAG: Vi går in igen för avklädning och toalettbestyr. De yngsta barnen har samling med sånger om bondgården. De sjunger djurläten för full hals – kor som råmar, grisar som grymtar och får som bräker. De äldre barnen har gått en trappa upp för andra aktiviteter.

Sedan ritar vi djur. Ett barn ritar fem björnar, någon ritar ett monster och ytterligare ett ritar en häst. Fantasin flödar.

Efter lite sång och rörelser är det lunch. Fläskpannkaka med sylt och som vanligt minst tre sorters grönsaker eller sallader står på borden. En liten skrutt somnar i mitt knä. Det är inte helt lätt att äta själv då, men det är svårt att vilja flytta på någon som somnat så gott.

EFTERMIDDAG: Efter lunch är det dags att bädda ner barnen som ska sova i sina vagnar. De andra delar upp sig i grupper och lyssnar på högläsning.

Jag får en liten rast och sedan tar jag med ett gäng upp till övervåningen för spel och pussel. Tio barn blir helt uppslukade, engagerade och nöjda med det de gör. Så är det mellanmål, som alltid med hembakat bröd. En uppskattad paus. Vi hade tänkt vara inne och måla på eftermiddagen men

nu när det äntligen är snö tar vi i stället med oss vattenfärg och går ut igen. Går det att måla på snö? Vad händer då? Vi måste testa.

KVÄLL: Så småningom börjar barnen droppa av, ett efter ett. Föräldrar kommer, kramar delas ut och dagen rundas av. Det är dags för mig att bege mig hem – trött, men med hjärtat fullt.

Elin Vingstedt Förskollärare

CARIN, REKTOR

◗ Kilen är den lilla förskolan med det stora hjärtat. Vi vill ge barnen de allra bästa förutsättningarna att möta framtiden. Det gör vi genom att ta tillvara och bygga vidare på barnens naturliga kreativitet, nyfikenhet och upptäckarlust.

Dagarna på Kilen är utformade för att möta alla barns behov. Våra inne- och utemiljöer inspirerar till lek, lärande och att utforska världen. Genom rutiner och delaktighet lär sig barnen att visa hänsyn och att deras tankar och åsikter är viktiga. Eftersom vi är en liten förskola kan vi också vara flexibla och anpassa våra aktiviteter efter förutsättningarna just den här dagen.

Kilen drivs av Slaka-Nykils pastorat och står på Svenska kyrkans värdegrund om allas lika värde. Barnen får möjlighet att fundera över livsfrågor i öppna och förutsättningslösa samtal, helt i enlighet med Barnkonventionen, Skollagen och Linköpings Kommuns riktlinjer för förskolan. Det finns inga krav på att man ska vara delaktig i ett församlingsliv eller medlem i Svenska kyrkan för att vara på Kilen. Alla är välkomna och bär den livsåskådning som den vill, barn som vuxen.

Carin Edward Rektor

Så här kan en matvecka på Kilen se ut:

MÅNDAG

◗ Currydoftande korvgryta med pasta

◗ Vitkålssallad, paprika, rostade betor

TISDAG

◗ Ugnsstekt lax, citronsås och rostade potatishalvor

◗ Ärtor, citron, en grön sallad

ONSDAG

◗ Butterchicken med ris

◗ Fruktig chutney, morot och palsternacka, majs

TORSDAG

◗ Kalops med kokt potatis, inlagda rödbetor

◗ Blomkål, smörgåsgurka, rostade rotfrukter med fetaost

FREDAG

◗ Kassler med bulgurpytt och vitlökssås

◗ Tomat- och löksallad, stekta haricots verts, gurka

ANNA, KOCK

◗ Mat är viktigt på Kilen. I köket finns Anna Ragnar. Hon planerar vad som ska ätas, lagar allt mat och bakar allt bröd. Variation och att väcka barnens nyfikenhet för nya smaker finns alltid i tankarna. Råvarorna är så långt det är möjligt svenskproducerade och grönsaker är ett viktigt inslag.

– Varje dag serveras tre olika sorters grönsaker. Jag har alltid med något som jag vet går hem. Sedan gör jag också en blandning, det kan vara något rårivet eller en sallad med dressing. Den tredje grönsaken är något som både ska utmana och överraska lite. Det kan vara en citron i klyftor, ugnsrostade rödbetor med fetaost eller grönkålschips. Jag vill också gärna introducera nya smaker för barnen så då och då kan det dyka upp cevapcici, mango chutney-kyckling eller kanske kryddiga biffar med grönpepparsås på menyn.

Maten dukas fram på borden och barnen får själva ta sin mat. Var och en bestämmer hur mycket den

vill ha och är någon extra hungrig går det självklart bra att ta mera.

– Barnen lär sig mycket av varandra runt borden och det är fint att se hur de större barnen hjälper de små. Matro är viktigt, att äta i ett lugnt tempo och vänta in kompisarna runt bordet innan man går ifrån

– Alla plockar undan efter sig, är man riktigt liten kanske man bara kan bära sina bestick till vagnen, men det är helt ok. Tallrik och glas får man bära när man blir lite större.

ATT ÄTA LUNCH utomhus tycker barnen är roligt. Grillad korv till mellis förekommer då och då och någon gång i månaden brukar även lunchen få flytta utomhus.

– Vi har en stekhäll och där har jag bland annat lagat nasi goreng, gräddstuvad pytt och fajitas som barnen sedan äter i kåsor. Det är mycket uppskattat.

Mari Lundmark

Moa

LINDA OCH JOCKE, FÖRÄLDRAR

”Vi känner oss alltid välkomna”

Linda och Jocke har tre barn som alla har varit, eller är, på Kilen. Familjen har varit med sedan starten och både barnen och föräldrarna är väldigt nöjda, berättar Linda.

◗ – Det är en varm stämning på Kilen och det märks på flera sätt att det är en liten förskola. Det finns en flexibilitet och pedagogerna kan anpassa aktiviteterna efter väder och vind och barnens humör. Kilen har en egen vikarie-

pool så barnen är trygga också med de som hoppar in när någon i den ordinarie personalen är sjuk eller ledig.

Vad tycker barnen är bäst med Kilen?

– Att det alltid händer något roligt på dagarna. Små utflykter, skapande, musik, teater och lek. Maten är god och det är spännande att få äta lunch eller mellis utomhus ibland.

– Våra stora barn säger ofta att

de saknar Kilen och följer gärna med när vi ska hämta lillebror på eftermiddagarna.

Vad tycker ni som föräldrar är bäst?

– Vi känner oss alltid välkomna och kan också påverka verksamheten och även bidra till den. Men det viktigaste är förstås att barnen trivs och är trygga, då är vi som föräldrar också det.

Mari Lundmark

Kilens nya logotyp – en symbol för lek

◗ Kilen har fått en ny logga, designad av Elke Ridderstad. Så här berättar hon om sina tankar kring den nya loggan:

– Den nya logotypen är uppbyggd av klossar som jag tänker symboliserar byggstenar, lek och utveckling.

Eftersom den ska spegla en verksamhet för barn vill jag att det ska vara färgglatt, så

jag har använt hela färgpaletten i Svenska kyrkans grafiska profil. Bildmässigt ville jag få in bykänslan och att kyrkan är mitt i byn. Ett träd visar på närheten till naturen. Längst till höger finns en kil som förstås anspelar på namnet Kilen, men också kan symbolisera en kuperad gräsyta för utflykter och lek utomhus. I kilen finns ett hjärta som visar på värme och omtanke.

Övergången till den nya loggan görs successivt och under en period kommer både den gamla och den nya loggan att synas.

TEXT OCH ILLUSTRATION: Sophie Ekman

I en värld där samtalen ofta går för fort kan ett genuint lyssnande bli ett andrum. När någon verkligen hör oss händer något både i mötet och i oss själva.

har du försökt berätta något viktigt men märkt att den du pratar med verkar försvunnit bort i tankarna? Kanske känner du dig, just i den stunden, inte så viktig. Eller, handen på hjärtat, har du själv nickat och hummat när någon pratar, samtidigt som du i huvudet planerat morgondagens möten, funderat på middagen eller sneglat på mobilen som blinkar på bordet?

Vi lever i en tid där så mycket pockar på vår uppmärksamhet – mejl, notiser, vardagslogistik. Att vara helt närvarande i ett samtal kan kännas som en omöjlighet. Ändå är det kanske just det vi längtar mest efter, att någon verkligen hör oss.

”För mig är lyssnande både en övning och en kärlekshandling.”

Annika Telléus, författare

För Annika Telléus, författare till Konsten att lyssna, är lyssnandet långt mer än en social färdighet. – För mig är lyssnande både en övning och en kärlekshandling. Det är ett sätt att visa att jag ser dig och vill förstå dig, säger hon.

Att vara närvarande i ett samtal är inte alltid enkelt. När någon berättar något är vi ofta snabba att svara med våra egna erfarenheter: ”Ja, det där känner jag igen!” Vi vill visa att vi förstår, men istället riskerar vi att krympa den andres utrymme. Fokus glider från personen framför oss till oss själva. Annika beskriver det hon kallar för lyssnarskalan. I ena änden finns icke-lyssnande, i den andra finns läkande lyssnande. Vi rör oss hela tiden längs skalan. I vissa relationer räcker det att bara finnas, men ibland behöver vi vara fullt närvarande, öppna och empatiska.

– Att bli medveten om var man befinner sig är ett första steg. Man kan komma på sig själv mitt i samtalet: Oj, nu tog jag över. Det är helt okej att säga det högt. Det visar självinsikt och öppnar rummet för den andre igen.

Och om man själv blir avbruten?

– Då kan man vänligt men tydligt säga: Jag vill gärna berätta klart. Det kan kännas ovant, men det är ett sätt att värna sin berättelse.

Annika berättar att det inte handlar om att den andre inte är

– Jag säger det för att jag vill kunna vara helt närvarande när vi väl pratar.

Varför är det då så svårt att lyssna i vår tid?

– För att vi inte tränar på det, menar Annika och förklarar:

– Vi lever i ett tempo som hyllar snabbhet. Hela samhället premierar att ha många bollar i luften, men lyssnande kräver motsatsen: stillhet och fokus.

Hon använder ibland en enkel symbol när hon föreläser, den så kallade lyssnarmössan.

– Jag har till och med stickat riktiga lyssnarmössor som jag brukar ha med mig, säger hon glatt och tar fram ett par mössor från sin väska.

– Mössan är en påminnelse om att vara medveten. När är min mössa på? Och när är den av? Om jag är stressad, hungrig eller tänker på min deadline är den av. Det är mänskligt. Men då kan jag säga: Jag vill gärna lyssna på dig, men jag kan inte just nu. Kan vi ta det klockan tre?

Annika inleder ibland samtal och poddinspelningar med några samlande ord:

”Låt mig vara öppen, äkta och nära. Låt samtalet bli varmt, utforskande och fullt av tillit. Låt oss ta fram det bästa i varandra och välkomna det som sker.”

Att erkänna när man inte kan lyssna är också en del av lyssnandets etik.

– Det finns något väldigt mänskligt i att våga säga: Jag vill, men jag orkar inte just nu. Det är mycket mer kärleksfullt än att låtsas.

Mobiler, smartklockor och ständiga notiser är några av vår tids största lyssnarfiender.

– När din klocka burrar eller mobilen blinkar bryts inte bara ditt fokus. Den som pratar känner sig också mindre viktig. Vår vilja att vara tillgängliga hela tiden gör att vi inte är närvarande någonstans, och därför inte tillgängliga alls.

För att hitta tillbaka till närvaron använder Annika kroppen.

– Kroppen vet ofta före tanken när vi är på väg bort. Jag brukar sätta mig lite längre fram på stolen, luta mig framåt, söka ögonkontakt. Bara det hjälper mig att bli närvarande igen. Och om tankarna vandrar

Annika Telléus:

Varje människa är en skattkista. Men för att upptäcka det måste vi vara nyfikna.

”Att ge någon annan plats är inte att förlora sin röst. När vi lyssnar på riktigt händer något mellan oss. Vi blir sedda, hörda och kanske lite mer mänskliga.”

Albin Tanke, präst och psykoterapeut

iväg, för det gör de ibland, då kan jag le åt det och hämta hem mig själv.

Hon berättar om en vän som hamnade mellan två pratsamma män på en middag.

– De pratade oavbrutet om basket och ledarskap. Hon ställde massor av frågor,t men fick inga tillbaka. Efter flera timmar sa en av männen plötsligt: Du ställer så initierade frågor, varför då? Då visade det sig att hon själv spelat basket på landslagsnivå och

Albin Tanke: Det är i mötet, i att någon lyssnar, som våra berättelser får kontur. Det kan vara oerhört läkande.

satt i företagsledning. Först då såg de henne.

Annika ler åt minnet.

– Det är en så talande bild. När vi inte öppnar upp för den andre går vi miste om människor, om hela världar. Varje människa är en skattkista. Men för att upptäcka det måste vi vara nyfikna.

För Annika är närvaro också en motståndshandling.

– I ett samhälle som rusar fram blir lyssnande nästan revolutionärt. Att lägga undan mobilen, stilla tankarna och säga: Nu är du viktigare än allt annat, det är en kärlekshandling.

Hon berättar om den tidigare amerikanske hälsoministern Vivek Murthy som, efter en turné runt om i USA, upptäckte att ensamhet låg bakom många av vår tids stora problem såsom psykisk ohälsa, missbruk och våld.

– Han sa: Att lyssna är ett av de mest kraftfulla sätt

Så övar du dig i att lyssna på riktigt

◗ Lägg undan mobilen Din närvaro är den största gåvan.

◗ Våga vara ärlig Säg när du inte orkar lyssna just nu.

◗ Sätt på ”lyssnarmössan” Fråga dig själv: Är jag verkligen här nu?

◗ Var tyst lite längre än det känns bekvämt Ofta kommer något mer.

◗ Ställ följdfrågor ”Berätta mer”, i stället för ”Jag har också …”.

◗ Använd kroppen Luta dig fram, sök ögonkontakt, visa med hela dig att du är med.

vi kan hjälpa människor att känna sig mindre ensamma. Och det är så sant. Lyssnande säger: Du finns, du betyder något.

Lyssna inåt, till din kropp, din längtan och rösterna omkring dig.

– Men det finns också en annan sorts tystnad, den som är fylld av oro eller rädsla. Då behöver man hjälpa till att bryta den varsamt, kanske genom att ställa en enkel fråga: Hur känns det just nu? eller bara visa att man finns kvar. Det handlar inte om att ge svar utan om att skapa trygghet nog för att orden ska kunna

Han berättar hur mycket som kan ske i ett rum där någon får tala utan att bli avbruten.

– Vi talar fram oss själva. Det är i mötet, i att någon lyssnar, som våra berättelser får kontur. Det kan vara

Precis som Annika betonar Albin vikten av att vara ärlig när man inte kan eller orkar vara närvarande.

– Jag försöker alltid välja ärlighetens väg. Jag kan säga: Jag hinner inte nu, men jag vill verkligen höra dig. Kan vi prata senare?

Det är mycket bättre än att låtsas lyssna medan jag tittar på klockan.

– Att lyssna kräver mod, säger han. Modet att ge plats åt någon annan, att stå kvar i det svåra och att låta sig beröras. Jag har varit präst i över tjugo år, och jag behöver fortfarande öva varje dag.

ör Albin handlar det också om demokrati och människovärde.

– Om människor slutar våga tala därför att de inte blir lyssnade på, då tystnar vi som samhälle. Det är en fara. Lyssnande är ett sätt att värna människovärdet och varandra.

Han menar att grunden i denna hållning är just detta: att se och bekräfta den andra.

– Vi läker i relationer. Och vi lyssnar fram oss själva genom andra. När jag möter en människa med empati och tid händer något med båda. Lyssnandet säger: Du

I en tid där så mycket handlar om att höras mest, blir det motsatta en stillsam motkraft.

Att ge någon annan plats är inte att förlora sin röst. När vi lyssnar på riktigt händer något mellan oss. Vi blir sedda, hörda och kanske lite mer mänskliga.

MOA HERNGREN

JOURNALIST OCH MANUSFÖRFATTARE

Alltid på lyssnarplats

Relationer och perspektiv har alltid drivit Moa Herngren. Hon lyssnar tills hon hittar kärnan i det som skaver – och det som binder oss samman.

TEXT: Linda Newnham FOTO: Theresia Kölin

kort om

Moa Herngren

Ålder: 56 år.

Familj: Maken

Tomas, vuxna sonen Max och barnbarnet Harry, bonusbarnen

Wille, Nelly och Leia och bonusbarnbarnen

Axel, Signe och Ivar.

Bor: Gröndal, Stockholm.

Gör: Författare och manusförfattare.

Aktuell med: Boken Syskonfejden och huvudförfattare till tv­serien

Halva Malmö består av killar som dumpat mig tillsammans med Tove Eriksen Hillbom.

◗ Hon är manusförfattare till tv-serier som Bonusfamiljen och har elva böcker i ryggen, som succéromanerna Skilsmässan och Syskonfejden. Ändå, när hon sitter där vid datorn och skriver på sin nya bok, så kan den lilla elaka rösten inom henne säga saker som:

Dåligt! Är du helt säker på att du kan skriva?

Försäljningssuccé, ja tjena, du kanske bara har haft tur.

Har du ens något att säga? Vem vill läsa det där, liksom?

Bluff!

– Jag har alltid burit med mig en inre kritiker som är rätt högljudd. Det är en av mina värsta fiender i arbetet, ja, i livet överlag. Just den här gången har den inre kritikern varit extra högljudd. Ibland kan den sporra, jag vill överbevisa den, men på senaste tiden har den bara varit hindrande.

Så hur hanterar du den inre kritikern?

– Jag försöker att inte lyssna för mycket på den, utan bara fortsätta framåt. Samtidigt vill jag ju lyssna när den har något viktigt att säga, och våga göra stora omskrivningar.

Ja, det är ett konststycke att veta när man ska lyssna, både på andra och på den där inre rösten, och när man i stället behöver stå stadigt i sig själv. Moa säger att så länge som hon själv försöker bilda sig

”Jag har alltid burit med mig en inre kritiker som är rätt högljudd.”

en uppfattning kan hon vara ganska lättpåverkad åt olika håll.

– En person kanske säger något klokt och bra, sedan kommer nästa och säger något diametralt motsatt som också låter smart. Då kan jag svänga i mina åsikter.

Hur gör du för att vaska fram vad som är rätt beslut för dig?

– I skrivprocessen försöker jag ibland skärma av mig. Jag åker iväg och skriver, för jag är en introvert person som lätt blir invaderad av andras åsikter.

– I övrigt försöker jag lyssna till människor i min omgivning, samla på mig klokskap och synpunkter. I den processen kan jag svaja. Men sedan låter jag allt detta landa tills jag känner att jag bottnar i något.

Och om du ändå känner dig osäker?

– Då brukar jag återgå till ett råd jag fick av en god vän om att sitta lugnt i båten. Ibland, i svåra livssituationer, behöver man göra det för att så småningom ta sig fram till en punkt där man är redo. Jag säger inte att det är lätt, men med åren har jag blivit bättre på det.

VI SES ÖVER en kopp te i den sneda, rödmålade lilla skrivstugan i Vitabergsparken på Södermalm i Stockholm där hon har sitt kontor. Hon säger att även om hennes vanligaste arbetsställning är att ligga ner och skriva så sitter hon gärna vid skrivbordet här, för det är så vilsamt att titta ut på det gröna.

Moa fick kreativiteten med sig hemifrån. Uppvuxen

”Jag älskar att höra om människors olika livsöden och världar. Ja, jag är patologiskt nyfiken på andra.”, säger Moa Herngren.

» på Östermalm med en mamma och pappa som gjorde revolt mot sin bakgrund genom att låta barnen åka rullskridskor inomhus och måla på väggarna. De var också uttalade ateister.

– Jag har ingen uttalad gudstro, men redan som barn uppsökte jag på eget initiativ kyrkan, det är en så fridfull plats. Och jag har alltid funnit stor tröst i bönen. Jag tycker mycket om såväl sinnesrobönen som Franciskusbönen, och det finns mycket att hämta i flera religioner, tankar om respekt, förståelse och omtanke.

Som lillasyster till två kvicka storebröder, Felix och Måns, blev hon tidigt betraktaren.

– Vi åker på syskonresa då och då, och nu senast insåg jag en kväll hur mina bröder babblade på och jag blev den där tysta betraktaren igen, skrattar hon.

– Men som journalist har jag haft stor glädje av den sidan. Jag älskar att höra om människors livsöden och världar. Ja, jag är patologiskt nyfiken på andra.

JOURNALISTIKEN JA. VIA Jan Stenbeck-ägda TV1000 hamnade hon i mediabranschen, där hon efter att ha producerat program för TV3 och TV4 blev headhuntad som chefredaktör till tidningen Elle.

– Där vaknade mina skrivdrömmar från barndomen till liv igen.

I sitt skrivande har hon ofta hämtat stoff ur det som ligger henne nära. Så blev det också med intresset för bonusfamiljen, som väcktes när hon 2009 träffade sin man Tomas, som precis som hon hade barn sedan tidigare. Hon ett och han tre.

– Vi blev pangkära och kastade oss in i bonusfamiljen med en otrolig energi. Och som ensamstående mamma på heltid hade jag en dröm om att få den där sammansvetsade familjen.

Hon trodde att en bonusfamilj skulle påminna om kärnfamiljen hon själv växte upp i, visserligen inte problemfri, men…

... från Moa hur man kan lyssna för att förstå:

1 Släpp dina förutfattade meningar

Vi har ofta redan bestämt oss för vad någon ska säga innan de ens öppnat munnen.

Försök i stället att låtsas att ni aldrig har träffats. Var nyfiken och ställ öppna frågor..

2 Spegla den du lyssnar på Säg tillbaka vad du tror att personen menar och fråga om det stämmer. Det är en övning ni med fördel kan turas om att göra.

3

Snälltolka Utgå ifrån att den som pratar vill dig väl – inte illa. Den inställningen kan förändra hela samtalet.

”Olyckskorparna sa att det var början på slutet, och jag fick jobba en del med bilden av vad som är en ’riktig familj’.”

– Familjen Herngren var som en liten bubbla som gjorde allt tillsammans, så jag hade en ganska rosaskimrande bild av hur det skulle bli, men kom in i något som var större och mer svårnavigerat. Och när man försöker trycka in bonusfamiljen i en kärnfamiljsbox blir det skitdåligt.

Hon insåg att hon måste försöka förstå för att lösa, vilket hon delvis gjorde genom att påbörja arbetet med Bonusfamiljen och boken Fältguide för bonusfamiljen.

– Det var mycket spänningar och jag hamnade i en diplomatroll som innebar ständig medling.

Efter fyra år bestämde sig paret för att flytta isär men fortsätta vara gifta.

– Olyckskorparna sa att det var början på slutet, och jag fick jobba en del med bilden av vad som är en ”riktig familj”. Men det räddade vår relation, säger Moa, som sedan något år tillbaka bor ihop med Tomas igen.

– Men nu är det bara en 19-åring kvar, så frågor kring uppfostran och liknande är inte längre lika aktuella. Det är inte samma spänningar.

ERFARENHETERNA FRÅN BONUSLIVET satte spår, inte bara i skrivandet, utan också i hennes sätt att möta andra. Med åren lärde hon sig vikten av att lyssna på andra för att försöka förstå varifrån den personen kommer.

– I en bonusfamilj, där man kanske kommer från vitt skilda familjekulturer, gäller det att försöka förstå den andras perspektiv, varifrån du kommer, varför du känner som du gör och vill det här. Kan man förstå varandra, även om man inte håller med, så blir man inte lika irriterad och arg.

Det här med att ha olika perspektiv på samma situation har lett till böckerna Svärmodern, Skilsmässan och Syskonfejden. Och nu skriver hon alltså på en fjärde bok i vad hon kallar ”perspektivsviten”, där hon berättar historien ur flera personers synvinkel.

– Jag är fascinerad av fenomenet, hur människor kan ha så olika upplevelser av en relation eller händelse. Jag intervjuar många människor inför varje bok och har exempelvis träffat syskon där den ena tycker sig ha haft en harmonisk barndom med en härligt spontan mamma, medan den andra uppfattar uppväxten som traumatisk och mamman som en gränslös osäkrad pistol.

Varför är det så?

– Dels tror jag att vi föds med olika personligheter, dels har vi erfarenheter med oss som gör att vi tolkar situationer på vårt sätt. Men det leder inte sällan till missförstånd och konflikter.

Vi pratar om en nyckel till goda relationer: förmågan att snälltolka varandra.

– I stället för att direkt anta det värsta är det bra att försöka tänka ”okej, vad menade personen egentligen?” Att utgå ifrån att den andra menar väl även om ord inte uppfattades så. För det som du upplevde som ett påhopp kanske bara var ett välvilligt tips. Snälltolkandet kan förändra hela dynamiken i relationen.

”Jag har ingen uttalad gudstro, men redan som barn uppsökte jag på eget initiativ kyrkan, det är en så fridfull plats. Och jag har alltid funnit stor tröst i bönen”, säger Moa Herngren.

”Att gå tillbaka till ett liv där allt inte kretsar kring barnens vardag känns spännande.”

Hon säger att skriva de här böckerna, där hon behövt sätta sig in i flera olika ”sanningar”, har varit lite som att gå i terapi.

– Böckerna handlar om psykologiskt utforskande hos människor, och enda sättet att göra det är att parallellt titta inåt själv. När man gör det kan man upptäcka mindre trevliga sidor hos sig själv, säger hon och ler snett.

Som vad?

– När jag skrev Skilsmässan började jag fundera på vissa av mina osköna beteenden därhemma, och hur de kan uppfattas som kontrollerande och dominerande. Exempelvis är det alltid jag som styr upp semestern, tar tag i, bokar och fixar. Jag har ofta tänkt ”att jag alltid ska behöva…”, men om jag ska vara helt ärlig finns det ett egensyfte i det också, jag får ju som jag vill.

Moa säger att försöka förstå en annan person också handlar om att försöka förstå sig själv.

– Att försöka se sig själv ur den andras filter kan vara nyttigt.

Moas och Tomas liv och relation är på väg att förändras igen, när yngsta barnet inom en snar framtid flyttar hemifrån.

– När min son Max flyttade tyckte jag att det var jättejobbigt, men jag har också varit väldigt mycket förälder i mitt liv. Det är 30 år sedan jag själv fick barn. Att gå tillbaka till ett liv där allt inte kretsar kring barnens vardag känns spännande. Bara en sådan sak som att inte behöva förhålla sig till varannan vecka-livet eller ha svar på frågan ”vad blir det till middag?” känns befriande även om man såklart kommer att sakna att ha barn hemma, säger hon.

Så vad bär framtiden med sig?

– Jag vet inte säkert. Men livet känns mer öppet än på länge. Känslan av att ”allt” är möjligt är tillbaka, vilket känns kluvet, lustfyllt och omtumlande på en och samma gång.

”Längtan efter en påse bilar, det är nog inte Gud.”

Hur lyssnar man på egentligen? Gud

Det är en fråga många bär, men kanske få vågar uttala högt. Här är prästen Johan Gardes bästa tips för den som vill börja lyssna.

TEXT: Sophie Ekman FOTO: Zandra Erikshede

Hur vet man att det är Gud man lyssnar på, och inte bara sina egna tankar?

– Vi måste börja med att erkänna att det är svårt, säger Johan.

– Vi tänker ofta att Gud ska tala som en röst i rummet, men så fungerar det nästan aldrig. Det är väldigt få gånger i kyrkohistorien där någon faktiskt hört Gud säga något.

– Nej, jag tror Gud oftare talar i det som rör sig inom oss: i längtan, samvetet eller en intuition. Längtan efter gemenskap, kärlek och mening ligger nära Guds röst. Men längtan efter en påse bilar… då är det nog inte Gud, säger han med ett skratt.

Kan man lyssna på Gud även om man inte är säker på att man tror?

– Ja! Bön kräver ingen färdig tro. Man kan börja i det mänskliga: i tystnaden, i sin längtan, i det som känns viktigt. Och om Gud finns – vilket jag tror – då kan Gud använda just de platserna för att nå oss. Det räcker att säga: ”Jag vet inte om du finns, men om du gör det så är jag här.” Det är en helt tillräcklig början.

Varför behövs tystnad?

– Vi fyller ständigt på med intryck, lever med poddar, musik, eller någon annans röst omkring oss. Men Gud talar ofta i det tysta. I Bibeln berättas det att Elia hörde Gud i ”den lilla viskningen”. Och för att höra viskningar måste man vara tyst. Vi tror att vi har tystnad i vardagen, men ofta är det noll minuter.

Är lyssnande samma sak som bön?

– Det överlappar. Men bön är inte bara att ”säga saker till Gud”. De flesta ber genom att prata, prata, prata. Om en fika med en vän varar i en timme och jag pratar i 59 minuter, då lyssnar jag inte.

– Lyssnande i bön handlar om att ge plats. Kanske låta tystnaden vara en del av samtalet. Inte för att det

ska kännas ”andligt”, utan för att Gud också måste få ordet ibland.

– Men tystnaden löser inte allt. Om jag bara gnäller i bönen kanske jag inte behöver mer tystnad, utan mer tacksamhet. ”Det är pissigt väder, men jag har tak över huvudet. Jag är trött, men jag har två ben som bär mig.” Den typen av perspektiv skapar också lyssnande.

Om man aldrig har bett, hur börjar man?

– Börja med ärlighet. Sitt eller gå en stund och fråga dig: vad längtar jag efter? Där talar Gud ofta. Man måste inte göra det ensam, tillägger han.

– Prata med någon. Det behöver inte vara en präst, bara ingen elak vän, som jag brukar säga, skrattar han. Att dela sina tankar hjälper oss att urskilja vad som är viktigt och vad som bara är brus.

”Det är väldigt få gånger i kyrkohistorien där någon faktiskt hört Gud säga något.”

Är naturen ett sätt att lyssna på Gud?

– Absolut. Naturen hjälper oss att bli tysta, så vi hör den där viskningen inom oss. Gud använder det vardagliga. En blomma vid vägkanten, fågelsång i mars… Allt som öppnar oss inåt. Om naturen får dig att stanna upp, känna tacksamhet eller få syn på din längtan.

Vilka tecken missar vi i vardagen som kan vara Guds närvaro?

– Det är nästan omöjligt att se Gud när man är mitt i allt. Därför kan det vara hjälpsamt att ge sig själv tid för en återblick. Mot slutet av dagen, fråga dig: ”Var fanns något gott i dag?” Ett leende, en kopp kaffe, något vackert. Gud finns ofta där, vi märker det när vi blickar tillbaka.

HUR TAR VI TILL OSS ORGELSPEL OCH PSALMER?

Musik har alltid haft en självklar plats i kyrkan. Men kan en gammal psalm tala till oss i dag? Kan orgeln beröra även den som är ovan?

TEXT: Anna Jonasson FOTO: Mikael M Johansson

Robert Bennesh, organist och körledare i Uppsala domkyrka:

”Orgeln är kyrkorummets starkaste röst”

◗ Redan som pojke i Lunds domkyrkas gosskör fascinerades Robert Bennesh av att stå i det enorma kyrkorummet och höra kyrkorgeln brusa.

– Kyrkan var, och är, en plats där man verkligen kan växa musikaliskt. Jag hade ledare som lät mig sjunga och testa olika instrument, berättar Robert.

Orgeln är hjärtat i Roberts arbete, och han beskriver den som en av kyrkorummets starkaste röster.

– Orgeln ramar in gudstjänsten. Den kan vara festlig, tröstande eller dramatisk och ange tonen för hela dagen.

Många tycker det är svårt att sjunga när orgeln låter mycket. Hur ska man tänka?

– Våga sjunga ut! Orgeln är inte där för att dränka, utan för att bära. Samtidigt är det organistens ansvar att registrera klokt, så att samspelet fungerar. Jag sjunger alltid själv när jag spelar, det hjälper både mig och församlingen att hitta en gemensam puls.

Hur vill du att människor ska känna när de hör orgeln i kyrkan?

– Upplyfta, berörda, fria att andas. På en begravning vill jag skapa en atmosfär som öppnar ett rum inåt. På en festdag vill jag att orgeln ska understryka

det pampiga och majestätiska. Orgeln kan gestalta och förstärka varje känsla.

Har du något tips för den som vill lyssna mer på orgelmusik?

– Gå på orgelkonsert! Många kyrkor erbjuder kortare konserter varje vecka. Där får orgeln vara helt fri och färgsätta musiken som en hel orkester. Många fastnar också för minimalistisk musik, så som Arvo Pärt, Philip Glass eller musiken från Interstellar. Den är repetitiv, lugnande och lätt att ta till sig. Men vill man upptäcka instrumentets fulla kraft tycker jag man lyssna på romantisk orgelmusik. Där hör man hela spektrat: tydliga melodier, solostämmor och stora klanger som växer fram och transformeras. Det är en perfekt ingång till hur mäktig orgeln faktiskt kan vara.

Vad tänker du att kyrkomusiken kan ge människor i dag?

– Ett sätt att landa. Musik gör något med oss som orden sällan kan. Folk som bara tänkt titta in en minut sätter sig ofta ner när de hör en ton. Musik öppnar upp för mötet både med oss själva och med något större.

När Roberts pappa dog när han var tolv fick han låna nyckeln till sin kyrka i Bjärred. Efter skolan satt han där och spelade allt möjligt. ”Det var som om rummet och klangen höll ihop mig. Det blev en del av min sorgebearbetning”, säger Robert.

Susanne Wiggort tar gärna en löptur, och inte sällan nynnar hon på en passande psalm.

Susanne Wigorts Yngvesson, psalmförfattare:

”Psalmerna rymmer hela livets rikedom”

◗ Av en slump började Susanne Wigorts Yngvesson skriva psalmer när hon för tio år sedan tilldelades ett stipendium för Anders Frostensons stiftelse Psalm och sång. Sedan dess har psalmpassionen följt henne i både forskning och arbete med Svenska kyrkans psalmbok.

Vad är det som gör att vissa psalmer överlever genom seklerna?

– Det är kombinationen av melodin som går in i hjärtat och en poesi som bär över tid. De psalmer som lever kvar uttrycker något grundläggande mänskligt, samtidigt som de rymmer de stora teologiska frågorna.

Många tycker att vissa psalmtexter kan kännas gamla. Hur kan man närma sig dem?

– Det är en fråga varje generation brottats med. Man ska bevara det poetiska och teologiska, men språket får inte bli obegripligt. Samtidigt behöver vi inte förstå varje ord, ibland får vi växa in i psalmerna. Därför behöver vi både de gamla och de nya.

Är det viktigt att sjunga med, även om man är osäker?

– Ja, det tycker jag. Psalmen är inte en föreställning

utan en gemensam bön. Det handlar inte om skönsång, utan om att låta våra röster få plats i liturgin. Även en svag eller trevande röst bär något viktigt.

Har du någon psalm som betyder extra mycket för dig?

– Just nu är det När mina dagar är slut ur psalmbokstillägget. Det var min svärmors favorit, och den sjöngs vid hennes begravning. Och även när jag löptränar dyker psalmer upp i huvudet. Du signade dag är en utmärkt löparpsalm, den funkar både i långsamt tempo och i nerförsbacke, säger Susanne och ler.

Vilken psalm kan vara bra för någon som vill börja sjunga?

– Guds kärlek är som stranden och som gräset av Anders Frostenson. Den är varm, lätt att ta till sig och ändå existentiellt djup. En fin ingång i psalmsången.

Vad önskar du att människor upptäcker när de lyssnar till psalmer?

– Livets rikedom. Psalmerna rymmer allt. Sorg, glädje, kärlek, tvivel, hopp. Det finns ingen fråga som psalmerna inte berör. Människor i alla tider har speglat sina liv i dem. Det kan vi fortfarande göra.

Att lyssna till naturen ger hopp

hallå där

... Pella Thiel, ekolog och utbildare i ekopsykologi, som lyfter lyssnandet på naturen som en väg tillbaka till det levande sammanhang vi alltid tillhört.

Varifrån kommer ditt engagemang för naturen?

– Jag växte upp på en liten gård i Stockholms skärgård, nära djur och landskap. Det präglade mig tidigt. Med åren har jag också sett konsekvenserna av vårt samhälles dövhet för naturen, som om den vore något utanför oss.

Du arbetar med ekopsykologi. Vad handlar det om?

– Ekopsykologin ser psyket som en väv av relationer vi deltar i, snarare än något vi bär inom oss. Vårt inre liv formas av de relationerna, eller bristen på dem. När vi ser oss som en del av en större helhet förändras både vår självbild och hur vi vill leva.

Vad betyder det att lyssna på naturen?

– Många av oss märker ju att vi mår bra när vi är ute, och forskning bekräftar det. Lyssnandet handlar också om att använda fler delar av oss än tanken, ett mer sinnligt och känslomässigt förhållningssätt. Då kan vi bli mer mottagliga för det som händer omkring oss, men också inom oss. Det är ett sätt att lära känna sig själv.

Vilka signaler hör du starkast just nu?

– Jag bor vid Östersjön, som ropar högt. Den mår inte bra, och det känns när man tar in det. Samma sak händer på många håll. Nyligen kom nyheten att fjällugglan är utrotad från Sverige, exempelvis.

– Det är inte alltid bekvämt att lyssna. Om vi låter sådant hända utan att låta det beröra oss, vilka är vi då?

– Samtidigt upplever jag något fint, nästan som att naturen saknar oss och vill att vi ska komma tillbaka, att relationen faktiskt går åt båda håll.

Vad kan en vanlig människa göra?

– Tillbringa mer tid ute och lägg märke till det levande omkring dig. Hitta gärna en plats nära hemmet och återvänd regelbundet. Tacka för maten du äter och tänk på var den kommer ifrån, vem som producerat den. Det är också viktigt att våga känna det som känns, även maktlöshet. Det behöver inte genast bli handling, men det påverkar vem vi är, och därifrån kan förändring växa.

Vad ger dig hopp?

– Människors längtan. Jag möter så många som vill något annat, som söker en djupare relation till naturen. Den längtan tror jag kommer att föra oss vidare, även om vi inte ser resultatet direkt.

Sophie Ekman

”Jag upplever det nästan som att naturen saknar oss och vill att vi ska komma tillbaka”, säger Pella Thiel, ekolog och utbildare i ekopsykologi.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

tips

... från Pella Thiel för att lyssna på naturen:

1 Ta en kort stund ute varje dag och lägg märke till det levande omkring dig.

2 Låt sinnena få plats: ljud, dofter, hur platsen känns i kroppen.

3 Våga bli berörd av det som känns, därifrån växer förändring.

4 Tacka för maten och fundera över landskapet som burit den.

5 Föreställ dig hur ett friskt ekosystem skulle kunna se ut. Fantasin hjälper oss att hitta riktning. 5

3 sätt att lyssna

HUR LÅTER

DJUREN?

Clara

Dackenberg

Natur & Kultur

◗ Vem vet hur grodan, blåsfisken eller den jättestora tigern låter? I denna färgstarka och fnissiga bilderbok bjuds läsaren in att lyssna, gissa och förundras över djurens oväntade läten.

En rolig högläsningsfavorit som tränar både fantasi och lyhördhet. En bok som verkligen påminner om att stanna upp och lyssna.

hur mår din hörsel?

◗ Hörseln följer oss hela livet och förtjänar samma uppmärksamhet som resten av kroppen. I dag finns teknik, som moderna hörlurar och appar, som gör det möjligt att göra enkla hörseltester hemma och samtidigt skydda öronen mot höga ljud, till exempel på konsert eller i bullrig miljö. Att kolla hörseln då och då kan vara ett enkelt sätt att ta hand om ett sinne som ofta tas för givet.

Styrka handlar om mer än om muskler, menar Petra Malm.

Foto: MARCUS GUSTAFSSON

”När vi är i balans är det lättare att hantera kriser”

Moderna hörlurar och appar, som gör det möjligt att göra enkla hörseltester hemma.

Foto: UGUR KARAKOC/GETTY

Petra Malm

Max Ström

◗ I boken Stark vill Petra Malm visa att styrka handlar om mer än muskler. Med träning, stillhet och reflektion som utgångspunkt uppmuntrar hon till att lyssna inåt, hitta balans och ta hand om både kropp och psyke. – Genom att vara mer medveten och närvarande, kan vi få mer kvalitet, säger Petra.

Du skriver om att lyssna mer på sig själv i en tid full av brus. Vad betyder det för dig?

– Det handlar om att reflektera och vara i kontakt med sig själv. Mobilen och alla intryck konkurrerar med vårt inre, och vi följer ofta andra i stället för oss själva. När vi stannar upp och reflekterar blir det lättare att se energitjuvar och vad som behöver förändras för att livet ska bli mer hållbart.

Hur märker man om man behöver bättre balans i livet?

– Jag brukar se hälsa som ett bord med fyra ben: rörelse, kost, vila/sömn och mental hälsa. När

alla ben är stabila står bordet stadigt. Om ett ben sviktar, till exempel om du sover för lite, kan balansen ändå fungera. Men ju fler ben som försvagas, desto större är risken att allt faller. När något skaver brukar jag därför se över vilka ben som är starka och vilka som är svaga. Det visar var jag behöver börja lägga min tid och energi.

Du har levt i extrema miljöer men också sett vardaglig styrka. Vad har du lärt dig om mod när livet inte går enligt plan?

– Mod hänger ofta ihop med hur vi mår. När vi är i balans är det lättare att hantera kriser och sådant vi inte kan påverka. Är vi i obalans ligger känslorna mer på utsidan, och livets svårigheter blir svårare att bära.

Om du fick ge läsarna en sak att börja med redan i dag – något litet som kan göra stor skillnad –vad skulle det vara?

– Prioritera sömnen. Sätt en påminnelse på kvällen som hjälper dig att varva ner, avsluta skärmtid och annat som stör sömnen. Lämna telefonen utanför sovrummet och se till att du får de timmar du behöver varje natt.

saftig och solgul

Påsktårta med ananas och kokos

En saftig och solgul ananastårta med fluffig kokosfrosting – lika frisk som festlig. Dekorera med vackra ananasblommor så blir den en riktig påskdröm på fikabordet.

RECEPT OCH STYLING: Sophie Ekman FOTO: Eva Hildén

2 dl vetemjöl

2 dl strösocker

½ tsk salt

1 tsk bikarbonat

1 msk rivet limeskal

2 ägg

1 dl neutral olja

2 dl krossad ananas med spad (ca 230 g)

Smör + kokosflingor till formarna

Kokosfrosting:

1 dl mascarpone

2 dl kokosgrädde (väl kyld, 20–30% fetthalt)

½ dl florsocker

Dekor: Ananasblommor (se tipsruta)

Gör så här:

◗ Sätt ugnen på 175°C. Smörj två springformar (18 cm) och bröa med kokosflingor.

◗ Blanda mjöl, socker, salt, bikarbonat och limeskal i en skål.

◗ Vispa ihop ägg, olja och krossad ananas. Rör ner i mjölblandningen.

◗ Fördela smeten i formarna och grädda ca 25–30

min tills kakan är genomgräddad. Låt svalna helt.

◗ Vispa ihop mascarpone, den fasta delen av kokosgrädden (gärna kyld över natten) och florsocker till en luftig frosting.

◗ Lägg ihop bottnarna med frosting emellan och ovanpå. Dekorera med ananasblommor..

Gör ätbara blommor!

◗ Skär ananas i tunna skivor.

◗ Lägg på en plåt och torka i ugnen, 100°C varmluft, ca 1,5 timme tills torra men böjliga.

◗ Lägg i muffinsformar och torka till blommor.

Välkommen till kyrkan i påsk

Söndag 29 mars

Palmsöndagen

Lambohovskyrkan

10.00 Lambohovsmässa

Slaka kyrka 11.00 Högmässa

missa inte

◗ ... gudstjänst med påskspel i Ulrika kyrka och i Gammalkils kyrka på påskdagen!

Ulrika församlingshem 15.00 Gudstjänst

Torsdag 2 april

Skärtorsdagen

Lambohovskyrkan

18.00 Skärtorsdagsmässa

Slaka kyrka 18.00 Skärtorsdagsmässa

Ulrika kyrka 18.00 Skärtorsdagsmässa

Fredag 3 april

Långfredagen

Skeda kyrka 11.00 Långfredagsgudstjänst

Nykils kyrka 15.00 Långfredagsgudstjänst

Lördag 4 april

Påskafton

Lambohovskyrkan

23.00 Påsknattsmässa

Söndag 5 april

Påskdagen

Slaka kyrka 11.00 Påskmässa Påskkören medverkar.

Ulrika kyrka 11.00

Gudstjänst med påskspel Kören Sanctus, Nykil-Gammalkils kyrkokör, Sånglek och Sångfåglar medverkar.

Gammalkils kyrka 15.00

Gudstjänst med påskspel Kören Sanctus, Nykil-Gammalkils kyrkokör, Sånglek och Sångfåglar medverkar.

Måndag 6 april

Annandag påsk

Lambohovskyrkan 10.00

Skeda 14.30

Annandagsmässa

Emmausvandring till Skeda

Samling vid Salem i Skeda Udde. Vandringen avslutas med gudstjänst i Skeda kyrka 17.00.

”Jag hör påskens budskap viska”

Mitt i allt firande är det lätt att glömma bort varför vi firar påsk. Påsken vill ge oss människor hopp om förnyelse och en ny början. Den berättar om en mänsklig Gud som också känt övergivenhet, smärta, svek men även vänskap, kärlek och glädje. Den berättelsen är aktuell även idag.

Hur ska jag kunna berätta om påskens betydelse och mening utan att det bara blir ord? Vad betyder påskens berättelse för mig? Att Jesus dog och uppstod för att jag skulle få förlåtelse för mina dumheter och ett evigt liv? Ja jag tror det, de flesta stunder i alla fall. Jag hör påskens budskap viska helt stilla, ibland högt, andra stunder är det tystare. Men den finns alltid där, på något sätt.

”Påsken berättar om en mänsklig Gud – Jesus – som också känt övergivenhet, smärta, svek men även vänskap, kärlek och glädje. Den berättelsen är aktuell även idag”, skriver Annelie Almroth, diakon. Foto: MAGNUS ARONSON/IKON

DET ÄR INTE bara påskens berättelse som är viktig utan även din och min berättelse om våra liv. Allt vi bär med oss och hur vi mår. Det har betydelse att vi berättar för någon som lyssnar hur vi har det. Det kan också vara avgörande att vi lyssnar på en medmänniska. Att vara människa är att dela och ta emot. Att hitta vår inre röst och lyssna med vårt hjärta gör gott. Denna ömsesidighet är något att sträva efter och att sträcka sig mot.

Annelie Almroth Diakon

Bärarlaget efter utfört uppdrag

i Vist kyrka den 17 december.

Från vänster: Thomas Svensk, Tommy Andersson, Tommy Sennehed, Peter Viveland, Johan Linder och Katharina Manntz.

Ett hedersuppdrag att bära

◗ Jordbegravningar, där kistan sänks i marken efter begravningsgudstjänsten, är inte så vanliga längre. Men när det händer behövs ett bärarlag för att bära kistan ut ur kyrkan, fram till graven och sedan sänka ner den.

Thomas Svensk, som samordnar bärarlaget.

I Slaka-Nykil har vi ett gemensamt bärarlag tillsammans med Vikingstad församling och Vist-Vårdnäs pastorat. Majoriteten av bärarna är pensionärer och flera yrken finns representerade i gruppen. Lärare, ambulansförare, polis, egen företagare, fritidspedagog, ingenjör och busschaufför är några exempel.

Att få vara med och bära en medmänniska till den sista vilan är stort, säger Thomas Svensk som samordnar bärarlaget.

– Det är ett hedersuppdrag som kräver mentalt fokus och samarbete, så att allt går som det ska och det blir ett fint avslut för de sörjande.

VID EN JORDBEGRAVNING behövs det sex bärare. Bärarlaget träffas i god tid före begravningsgudstjänsten för förberedelser och avstämning med begravningsentreprenören och kyrkvaktmästaren. Det är viktigt att ta reda på var på kyrkogården graven finns, hur

vägen till den ser ut och var bärarna bäst stannar så att det blir en snygg rörelse fram till graven och att kistan placeras åt rätt håll. Under begravningsgudstjänsten sitter bärarna längst bak i kyrkan. När det är dags att bära ut kistan går de fram till koret, bugar och lyfter sedan kistan i handtagen. Oftast väntar en katafalk utanför kyrkporten. Då rullas kistan på den till graven. Finns ingen katafalk bärs kistan hela vägen fram. – Vi vet ju alla hur viktig begravningsdagen är för de som är kvar och då måste allt bli rätt och bra. Därför är det en mental anspänning att bära och på väg mot graven

Vid en jordbegravning behövs det sex bärare. Bärarlaget träffas i god tid före begravningsgudstjänsten.

Foto: JOAKIM CARLSTRÖM/IKON

JORDBEGRAVNINGAR

◗ Begravningsgudstjänsten inne i kyrkan eller kapellet är i stort sett den samma oavsett om det är en jordbegravning eller om stoftet ska kremeras.

◗ Vid en jordbegravning kan avskedet ske antingen inne i kyrkan eller vid graven efter att kistan har sänkts.

◗ Om så önskas kan de närmast anhöriga ha en stund för sig själva vid graven när kistan sänkts.

... om dina kyrkogårdsärenden

kan pulsen gå upp lite. Framme vid graven ställer vi oss med tre bärare på varje sida om kistan och sänker sedan ner den i graven med hjälp av tre sänkband. Här får inget gå fel. Det krävs samarbete och ögonkontakt så att sänkningen görs i ett lugnt tempo och kistan hela tiden är i balans. När kistan väl är nedsänkt bugar vi en sista gång mot graven och begravningsföljet innan vi drar oss tillbaka.

EFTER DET BRUKAR bärarna ofta ta en stund och summera dagen. Gick allt som det skulle? Finns det något att tänka på till nästa gång? Ibland blir den pratstunden extra viktig.

– Som medmänniska blir man alltid berörd av en begravning och ibland kan det bli extra känslosamt för någon av oss eller för oss alla. Då är det en tillgång att vi har så många yrkeskompetenser och

livserfarenheter i gruppen. Känns det tungt kan vi stötta varandra. Varje begravning är unik och när Thomas sätter sig i bilen för att åka hemåt kan det vara många tankar som rör sig i huvudet. Men en tanke finns alltid där.

– Det känns gott att jag, tillsammans med mina kolleger, har fått vara med och bidra till ett bra avslut för de sörjande.

VILL DU VARA MED I BÄRARLAGET?

◗ För att vara med i bärarlaget ska du ha god fysik, körkort och tillgång till bil samt kunna ställa upp vardagar på dagtid.

◗ Klädsel bekostar du själv. För män svart kostym, vit skjorta och svart slips. För kvinnor svarta byxor, svart kavaj eller kofta och vit blus. Svart rock eller kappa krävs den kalla årstiden och bärarna bär alltid svarta handskar.

◗ En liten ersättning utgår för varje genomfört uppdrag.

◗ Kontakta Thomas Svensk på telefon 070-362 96 31 om du vill veta mer.

fråga Anna

◗ Har du frågor om gravrätter, gravskick eller gravskötsel är du välkommen att kontakta Madicken Lundh på församlingsexpeditionen i Lambohov. Det är också till Madicken du vänder dig om du vill boka tid för en urnsättning.

◗ Anna Danielsson är kyrkogårdschef och har det övergripande ansvaret för pastoratets kyrkogårdar. Det är också Anna du kontaktar om du ska se ut en gravplats.

◗ Kontaktuppgifter till Madicken och Anna finns på sista sidan i tidningen.

Madicken Lundh, administratör.

Anna

Danielsson,

kyrkogårdschef. kontakta oss

Anna Danielsson, kyrkogårdschef, svarar på frågor.

Vår pappa har gått bort, vi ska ha en jordbegravning och jag och min syster skulle vilja vara med och bära kistan. Kan vi det?

– Det kan ni absolut göra. Bärarlaget har lång erfarenhet och de kommer att hjälpa er till rätta när det är dags.

Ibland hör man att kistor krossas avsiktligt med grävskopa eller fylls med vatten för att undvika framtida ojämnheter i marken. Stämmer det?

– I Slaka-Nykil fyller vi alltid igen gravarna varsamt och vi gör ingen åverkan av något slag på kistorna. Varefter tiden går sjunker marken i graven och det kan uppstå ojämnheter. Det håller vi ett öga på och fyller på med jord och sår i nytt gräs när det behövs.

Hur djupt gräver man en grav och hur placerar man kistorna i en familjegrav?

– Vanligtvis finns det plats för 1–2 kistor i en grav. Hur djupt vi gräver beror på hur det ser ut på den aktuella platsen. Vanligtvis gravsätter vi kistorna bredvid varandra. Grundregeln är att det alltid ska vara minst en meter jord ovanför kistan.

Kören så mycket mer än sång

Det finns flera forskningsstudier som visar att körsång är bra för hälsan. När vi sjunger tillsammans ökar nivåerna av kroppens må-bra-hormoner. Körsång lär också stärka immunförsvaret och kan till och med minska risken för blodproppar.

◗ Att lyssna aktivt är också något man lär sig och utvecklas i när man sjunger i kör, berättar Åke Lindblad. Han har sjungit i kör så länge han kan minnas och i Lambohovs kyrkokör ända sedan kören startade 1988.

– Som körsångare får man lära sig att lyssna på flera sätt. Jag måste både lyssna på de i min stämma, men också på hur det jag sjunger kommer in i helheten. Och så är det förstås viktigt att lyssna på vad den som leder kören säger och visar med sina gester. Vi bygger ju musiken tillsammans, men körledaren är den som styr allt åt rätt håll.

ANITA FOLEBY HAR spelat piano i många år, men att sjunga i kör är något helt nytt för henne.

– När jag började i kyrkokören här i Lambohov i höstas blev jag lite överraskad av hur viktigt just lyssnandet är när man sjunger i en kör. Det är tryggt för mig som inte är en van körsångare att kunna lyssna in mina kamrater i samma stämma. Då vågar jag mer, jag känner att jag kan och att min röst faktiskt fungerar tillsammans med de andra. Det är en härlig känsla. Men kyrkokören är inte bara musik. Det är också en social gemenskap och lyssnandet och samtalet när kören inte sjunger är minst lika viktigt, menar Åke.

– Man har ju med sig det som

Åke Lindblad och Anita Foleby sjunger i kör.

Foto: MARI

LUNDMARK

”Jag blev överraskad av hur viktigt just lyssnandet är när man sjunger i en kör.” Anita Foleby

hänt under dagen när man kommer till kören. Vissa dagar är allt bra och andra dagar är det något som tynger. Här tycker jag det är viktigt att lyssna in varandra och om någon körkompis inte verkar vara riktigt på banan kan jag fråga hur läget är.

– Att vara med i en kör är så mycket mer än att bara sjunga, fortsätter Anita. Jag är så glad att jag vågade prova. Är det någon som kanske skulle vilja prova men inte riktigt törs så vill jag säga: du

vågar, du kan och du har allt att vinna.

VILL DU OCKSÅ SJUNGA I KÖR?

◗ Vi har kyrkokörer i Lambohov, Skeda-Slaka, Nykil-Gammalkil och Ulrika. I Lambohov finns också en allakan-sjunga-kör som träffas på dagtid. Barnkörer finns i Lambohov, SkedaSlaka, Nykil och Ulrika.

Läs mer på: svenskakyrkan.se/ slaka-nykil eller kontakta någon av våra kyrkomusiker så får du vet mer. Kontaktuppgifter finns på sista sidan i den här tidningen.

GÖR VI JU, FAKTISKT, NÄR VI ÄR LYHÖRDA

STAD I HÖG GRAD

GJORDE

VINDEN PÅ SVENSK Ö?

CEREMONI VÄRLDSLIGA IGGY & ICONA, MEN OCKSÅ PRÄST I RYSKORTODOXA KYRKAN

SÄREGNA FRID

GENUINT OCH MEDVETET LÅNA SITT ÖRA TILL EN MEDMÄNNISKA

LÖSES UNDER SVÄLLNING I VARMT

VATTEN

VILLE JU LILL-BABS LIVET

GRÅBENTJUT NATRIUMKLORIDFJÄRD I STOCKHOLM

GNISSELLJUDET TAR HELIG DJUPT INNAN DYK?

HEMSIDA HOVDAM

FRÅNSLAGEN BYRON

STÅR PER VID PORT KRAFT

STAJLA MED STRUT KORT

SKÖNHETSDYRKARE

SKRIVER SPÖKE FRÅN FINKAN? ÅTER

ÅKER GRÅ GREVE?

SILVER SCEN

TAR JU FARTYG

TONÅRSTRAKTOR

ÄNDLÖS SPURTA

FOTBOLLSFÖRRÅD I LONDON?

SÄMRE VARIANT EUROPAFLOD FLOTT VERKTYG

STIRRA

SOM BERYKTAT SKÄR

FÖR BORT VÄRME OHÄMMAD UNDERLEVERANTÖR?

NYPA BORT

BRAGDSIMONSSON I BASSÄNG

SÅN RIT

KAN BLI

DROPPEN

FÖR HUVUDPERSONEN

FATTA FAR FRAM VÅRDSLÖST

MAKLIGT

RÖSTRÄTTELLEN NEON

ROMAN MED VALKA

HÄNGER FRÅN TAK GUILLOUROMAN KASSALJUD

LYSSNAS PÅ EFTER MATEN? KANSKE MED VISS IMAM? OSKICK

BEDÖVAR BYTET MED ELEKTRISK STÖT

BARRTRÄD

HANÖBUKTORT INSYLTADE CYLINDERN

SYFTE

KÖTTSTUVNING

Vårkrysset

GÖR SÅ HÄR

◗ Lös korsordet och få fram det ord som bildas i de färgade rutorna.

◗ Vi vill ha ditt svar senast den 1 april

◗ Bland de rätta lösningarna drar vi en vinnare

som får ett presentkort på afternoon tea för

två på Stadsmissionens café och en vinnare som får en tygkasse från Herregud & Co.

LYSSNAD PÅ I NEW YORK

SJÖNG BELLMAN ATT VI SEN SKULLE TA DITO EN

Sänd in lösningen till: slaka-nykil.pastorat@ svenskakyrkan.se

◗ Skriv ”korsord” i ärendefältet.

... eller posta lösningen till: Slaka-Nykils pastorat Tröskaregatan 41 583 33 Linköping

◗ Märk kuvertet med ”korsord”.

FNATTEAVKOMMA

SOM INTE HAR EN SUSNING

!FORNGUD EJ EFTERLYST HASSE

EDGAR ALLAN

SVÄNG

LEMUR-KRYSS 2026 Konstruktör: lena-holmlund.com

Namn: Adress:

Postadress: Telefon: E-post:

Vinnare i vinterkrysset:

◗ Carina och Peter Hellqvist får ett presentkort på afternoon tea för två på Stadsmissionens café.

◗ Kristina Wessman får en frukostbricka från Herregud & Co. grattis

kontakt

Pastorsexpeditionen

Tröskaregatan 41, 583 33 Linköping

Telefon: 013-474 23 00 (vx)

E-post: slaka-nykil.pastorat@svenskakyrkan.se

Webbplats: svenskakyrkan.se/slaka-nykil

◗ Alla bokningar av dop, vigsel och uthyrning av lokaler görs via expeditionen. Expeditionen är öppen helgfri måndag, tisdag och torsdag kl 10.00–12.00 och 13.00–15.00.

◗ E-postadresser där inget annat anges: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se

Präster

Maria Löfgren

070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se

Anna-Karin Thalin Karlberg

073-037 55 50 anna-karin.thalinkarlberg@svenskakyrkan.se

Lars Svensson 072-204 55 36 lars.svensson4@svenskakyrkan.se

Kyrkoherde

Carl Jyllermark

Prästkandidat/tjänstebiträde

070-357 93 79

Maja Fältskytt 072-574 00 72 maja.faltskytt@svenskakyrkan.se

Kyrkomusiker

Kontaktperson för kyrkomusik

Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13 helene.ranadamatstoms@svenskakyrkan.se

Martin Frodlund

073-075 07 30

Birgitta Ruthberg 070-517 37 98

Stefan Söderblom 072-574 00 05 stefan.soderblom@svenskakyrkan.se

Diakoner

Kontaktperson för diakoni

Annelie Almroth

070-341 02 70

Sandra Andersson 073-528 60 30

Susanne Thomsen 073-091 21 84

Ledning och administration

Kyrkoherde Carl Jyllermark 070-357 93 79

Enhetschef, församlingsverksamheten

Maria Löfgren 070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se

Administration Madicken Lundh 013-474 23 02

Ekonomi Camilla Berg 013-474 23 08

Kommunikation Mari Lundmark 070-248 89 10

Församlingspedagoger och fritidsledare

Kontaktperson för barn­ och ungdomsverksamhet

Lisa Falklöf 072-205 43 47 lisa.falklof@svenskakyrkan.se

Jorge Ibañez 072-735 23 12 jorge.ibanez@svenskakyrkan.se

Stefan Lidén 072-733 96 53 stefan.liden@svenskakyrkan.se

Marie Wigh 076-102 12 36

Kyrkogård och vaktmästeri

Chef kyrkogård och vaktmästeri

Anna Danielsson 070-517 34 19

Lagbas Nykil­Gammalkil­Ulrika

Sara Wigh 072-224 02 16

Lagbas Lambohov­Skeda Slaka

Tobias Karlsson 072-565 50 19 tobias.karlsson4@svenskakyrkan.se

Vaktmästare

Roger Jakobsson 072-735 23 04 roger.jakobsson2@svenskakyrkan.se

Andreas Johansson 072-724 23 09 andreas.johansson4@svenskakyrkan.se

Helén Johanzon 076-137 23 20

Mattias Karlsson 070-164 23 23

Monica Karlsson 076-104 23 24

Jarno Lahtinen 070-517 34 22

Marianne Magnusson 070-517 34 57

Fastighetsansvarig

Christer Andersson

070-517 34 48 christer.andersson2@ svenskakyrkan.se

Förskolan Kilen

Nygården, 590 52 Nykil

013-33 02 00

Rektor Carin Edward 013-33 02 01

Förtroendevalda

Ordförande i kyrkorådet

Siw Carlsson 070-208 68 50

Ordförande i församlingsråden

Lambohov Linnéa Rosenbaum 073-440 26 02

Nykil-Gammalkil Ingela Wadell 070-237 05 14

Skeda Sofia Norlin 076­168 39 73

Slaka Ingrid Dahlberg 076-163 93 40

Ulrika Anders Wång 070-229 29 77