ARASH GILAN:
”Den som verkligen berör talar för att den inte kan låta bli”
Vad kan djuren och naturen ha att säga oss !
MAJA & ANNE-MARIE TVÅ GENERATIONER MED SAMMA DRIVKRAFT
Varför når vissa ord in?
Det finns en tid att tiga, en tid att tala
IPredikaren i Bibeln görs klart att allt har sin tid, det finns en tid för allt. I denna flitigt citerade text om livets olika kontraster står bland annat: det finns en tid att tiga, en tid att tala. Och visst är det så.
Men då kan man fråga sig när det är dags för det ena och det andra. Den balansen kan tyckas självklar, men är inte den lättaste för oss människor. Nog beror det på sammanhanget kanske någon tycker, hur man är som person och vad vi får för respons. Vissa pratar mycket eller babblar på, en del är tystlåtna. En del säger bara det som behöver sägas eller låter andra prata i stället. Det är en del av vår personlighet, våra olikheter eller fallenheter.
I JAKOBSBREVET ÄR orden om talet lite mer varnande, där står det att tungan är som en eld. En liten eld kan sätta en hel skog i brand. Så är det ju med ord, de kan få väldigt stor betydelse som vi vet.
Vi behöver ta ansvar för det vi säger och hur vi säger det. Det visar verkligen vår tid, både i tal och skrift.
Ord börjar oftast med en tanke och exemplen är många när vi tycker att vi skulle tänkt innan vi pratade, men ibland rinner bara orden ur mun.
Jesus säger i Matteusevangeliet att munnen säger vad hjärtat är fullt av. Allt som oftast är det så att vi säger vår mening, vår intention och det vi vill få fram. Det kan kännas helt naturligt, bli hur bra eller fel som
helst. Då behöver man kanske rätta till eller be om ursäkt. Ibland behöver inget sägas.
SÅ VAD SKA vi dra för slutsats av dessa resonemang? Jo, att vi ska vara oss själva i vår kommunikation, men vi behöver ta ansvar för det vi säger och hur vi säger det. Det visar verkligen vår tid, både i tal och skrift. Både i mötet med andra, på sociala medier och i andra sammanhang. Även om mängden tal varierar hos oss behöver vi alltid ta ansvar för innehållet. Tungan är ju som en eld. Och en eld kan lysa upp och värma, men den kan också sluka och förtära.
Med önskan om en fin sommar!
Carl Jyllermark Kyrkoherde
Innehåll
Din församling
4 Aktuellt
6 Lokalporträttet
Anne-Marie och Maja, två generationer med samma drivkraft
25 Nya Kyrkliden snart färdig
Tema tala
9 Varför når vissa ord in?
Mötet
14 Arash Gilan
Författare, filosof och talare
Övrigt
18 Tankar om tro
24 Guldkorn
25 Receptet
”Pensionen innebär frihet, men också frågor om mening och riktning”, säger Åsa Kruse, författare till boken Det nya livet som pensionär. Läs mer på sidan 24.
Sarah och Siw – senaste tillskotten i våra kyrkor
hej och välkomna
… Sarah Åstrand, vaktmästare, och Siw B Henrysson, diakoniassistent, som precis har börjat arbeta i Slaka-Nykil.
◗ Sarah bor på en gård utanför Skeda och har tidigare arbetat inom äldrevården. Trädgård och odling av snittblommor ligger henne varmt om hjärtat.
SVANENMÄRKET
26 Symboler i kyrkan
28 Kyrkogård
31 Korsordet
Trycksak 3041 0934
– Att vara utomhus är bland det bästa jag vet och att ha ett jobb där jag får vara det och dessutom jobba med mina intressen känns toppen.
Du kommer att möta Sarah i och omkring kyrkorna i Lambohov, Skeda och Slaka.
REDAKTION
VARSÅGOD!
PEFC/03-31-107
PEFC-certifierad
Denhärprodukten kommerfrånhållbart skogsbrukoch kontrolleradekällor www.pefc.se
◗ Den här tidningen delas ut som samhällsinformation av Svenska kyrkan till hushåll inom Slaka-Nykils pastorat
Webb: svenskakyrkan.se/slaka-nykil E-post: slaka-nykil.pastorat @svenskakyrkan.se
◗ Siw bor också utanför Skeda och har ett förflutet som förskollärare. Nu har hon precis avslutat en utbildning i diakoni på Liljeholmens folkhögskola och kommer att jobba 60 procent fram till årsskiftet.
– Jag tycker om att jobba med människor och jag ser fram emot att få vara en del av diakonigruppen i Slaka-Nykil.
Siw kommer främst att vara verksam i Lambohovs församling.
Produktion: Verbum AB
Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se
Tryck: Printagon, Helsingborg, 2026
Distribution: Postnord
Omslagsfoto: Mari Lundmark
Nästa tidning: Kommer vecka 40.
håll utkik
◗ Tider och platser är preliminära. Den senaste informationen finns i kalendern på www. svenskakyrkan. se/slaka-nykil.se
Ta med en kaffekorg och kom och var med på en av våra friluftsgudstjänser i sommar. Foto: MAGNUS ARONSON/IKON
Njut av sommar i Slaka-Nykil
Sommarcaféer, friluftsgudstjänster, musik i sommarkväll, vägkyrka eller en alldeles vanlig gudstjänst eller mässa. Oavsett vilket du helst förknippar med sommaren så kan du hitta det någonstans i pastoratet.
missa inte
... årets sommarfest!
◗ Välkommen på sommarfest för hela familjen. Vi börjar med en barnanpassad gudstjänst och sedan bjuds det en rad aktiviteter för olika åldrar. Ta med en picknick-korg och kom och var med.
SOMMARFEST
Datum: 7 juni.
Tid: 14.00
Plats: Skeda församlingsgård.
Söndag 7 juni
Slaka kyrka 11.00 Högmässa
Lambohovs kyrkokör
Nykils kyrka
18.00 Poesimässa
Lambohovskyrkan
18.00 Försommarkonsert
Jazz- och gospelkören Fröjda.
Söndag 14 juni
Slaka kyrka 11.00 Högmässa
Lambohovskyrkan
18.00 Lambohovsgudstjänst
Ulrika kyrka
18.00 Lekmannaledd gudstjänst
Gammalkils kyrka
18.00 Jubileumskonsert
Nykil-Gammalkils kyrkokör fyller 100 år.
Torsdag 18 juni
Gammalkils kyrka
21.00 Go Bach to sleep i sommarnatt
Söndag 21 juni
Skeda församlingsgård
18.00 Gudstjänst på altanen
Ulrika kyrka
18.00 Musik i sommarkväll Musik med familjen Åkesson.
Lördag 27 juni
Nykil Gamlegården 18.00 Gudstjänst på verandan
Söndag 28 juni
Lambohovskyrkan 10.00 Lambohovsmässa
Slaka kyrka 18.00 Musikgudstjänst Sommarmusik för sång och piano med Elsa och Jonas Moberg.
Torsdag 2 juli
Lambohovskyrkan
18.00 Musik i sommarkväll
Söndag 5 juli
Nykils kyrka
11.00 Mässa
Skeda kyrka 18.00 Musikmässa
Sång och musik på orgel och flöjt med Marie-Louise Beckman, Lovisa Kronstrand Alinder och Henrik Johansson.
Torsdag 9 juli
Ulrika kyrka
19.00 Musik i sommarkväll Hanna Sundén sjunger.
Söndag 12 juli
Lambohovskyrkan
10.00 Lambohovsgudstjänst
Slaka kyrka
18.00 Musikgudstjänst
Max Rubensson, David Hjärtström och Francesco Savani spelar och sjunger.
Torsdag 16 juli
Gammalkils kyrka
18.00 Musik i sommarkväll
Frazzes orkester bjuder på lugn och rofylld musik.
Fredag 17 juli
Ulrika kyrka
18.00 Musik i sommarkväll Sara Andersson sjunger.
Söndag 19 juli
Skeda kyrka
18.00 Musikmässa
Mark Falsjö, orgel och piano, Mats Strand, fiol.
Söndag 26 juli
Lambohovskyrkan
10.00 Lekmannaledd gudstjänst
Nykils kyrka
15.00 Gudstjänst
Slaka kyrka
18.00 Musikmässa Musik med familjen Andersson-Lind.
Torsdag 30 juli
Ulrika kyrka
18.00 Musik i sommarkväll
Max Rubensson med vänner.
Söndag 2 augusti
Källeryd hembygdsgård, Ulrika 10.00 Gudstjänst Hemvändardag. Vägkyrkan startar.
Nykils kyrka
18.00 Mässa
Torsdag 6 augusti
Lambohovskyrkan
18.00 Musik i sommarkväll
Lördag 8 augusti
Ulrika kyrka
18.00 Musik i sommarkväll
Marcus Österlund med vänner.
Söndag 9 augusti
Slaka kyrka 11.00 Orgelmässa
Ulrika kyrka 11.00 Mässa
Lambohovskyrkan
18.00 Lambohovsmässa
Gammalkils kyrka
18.00 Invigningskonsert
Professor Hans Davidsson inviger årets Schiörlinakademi.
Onsdag 12 augusti
Gammalkils kyrka
18.00 Avslutningskonsert
Deltagarna i årets Schiörlinakademi.
Söndag 16 augusti
Slaka kyrka 11.00 Högmässa
Söndag 23 augusti
Lambohovskyrkan
10.00 Lambohovsgudstjänst
Skeda kyrka 11.00 Mässa
Lunch i församlingsgården efter mässan.
Söndag 30 augusti
Lambohovskyrkan
18.00 Lambohovsmässa
Slaka kyrka 11.00 Högmässa
Ulrika kyrka
18.00 Mässa
Sommarcaféer
◗ Är du sugen på sällskap till fikat? Kanske lite underhållning? Då ska du hålla ögonen öppna efter våra sommarcaféer i Lambohov, Nykil och Skeda.
Nykil Gamlegården 14.00– 16.00 Tisdagar i juli
◗ Väder, vind och humör får styra, men planen är att vi möts på Gamlegårdens veranda. Håll utkik efter affisch och gatupratare med mer information.
Skeda församlingsgård 18.30-20.30 22 juli, 29 juli, 5 augusti
◗ Musik, fika, korv och gemenskap. Sista caféet avslutas traditionsenligt med Chuck Berry Mania.
Friluftsgudstjänster
◗ Att fira gudstjänst i det gröna är något alldeles speciellt. Ta med en kaffekorg och kom och var med du också. Om du behöver en vägbeskrivning till någon av friluftsgudstjänsterna är du välkommen att höra av dig till expeditionen veckan innan. Vid dåligt väder kan det bli ändrade planer – då finns den senaste informationen i kalendern på pastoratets webbplats.
Söndag 5 juli
15.00 Amundebo, Ulrika Friluftsgudstjänst med mässa.
Söndag 19 juli
15.00 Skuggebo, Ulrika församling Värdar: Ann-Marie och Vivi-Anne Gustafsson.
Söndag 2 augusti
14.00 Lilla Gåra, Skeda
... vägkyrka
i Ulrika ◗ Även i år är Ulrika vägkyrka öppen under en vecka i början av augusti.
Välkommen in att titta närmare på vår vackra kyrka från 1700-talet och känna doften från det tjärade spåntaket. När du ändå är i Ulrika kan vi rekommendera ett besök på Ulrika museum där broderier av Ylva-Sara Nilsson visas i utställningen Fånga dagen eller ligg kvar
VÄGKYRKA
Datum: Dagligen mellan 2-9 augusti. Tider: 12.0017.00.
Lambohov 14.00-16.00 Varje torsdag hela sommaren
◗ Den som vill kan följa med på promenad med start 14.00. 18 juni, 9 juli och 13 augusti blir det musikcafé. Musiken börjar ca 15.00.
Söndag 23 augusti
15.00 Ingvastebo kvarn, NykilGammalkil och Ulrika församling
Söndag 30 augusti
15.00 Nääs, Nykil-Gammalkils församling Värd: Eva Ahlin.
Vi firar en pigg 100-åring
◗ I år firar Nykil-Gammalkils kyrkokör 100 år och det kommer att firas vid inte mindre än två tillfällen. Första tillfället är 14 juni i Gammalkils kyrka då kören har en konsert tillsammans med Beata Norén som spelar nyckelharpa, samt Maria Berger och Hedda Norén som sjunger. Det blir också orgelmusik framförd av körens
ledare Martin Frodlund på den världsberömda Schiörlinorgeln. I höst är det dags för ytterligare en jubileumskonsert då körens tidigare ledare Eva Jonasson medverkar. Datum är inte bestämt ännu, så håll ögonen öppna efter med information.
Himmel & Jord säger grattis till en pigg 100-åring.
Den 14 juni firar vi att NykilGammalkils kyrkokör fyller 100 år. Grattis!
Foto:
Även om det är 52 år mellan Anne-Marie och Maja, brinner de för samma sak: att berätta om något fantastiskt som är större än de själva.
ANNE-MARIE SVENSSON & MAJA FÄLTSKYTT
Två generationer med samma drivkraft
Anne-Marie Svensson prästvigdes 1974. Att hon ville bli präst visste hon tidigt.
Maja Fältskytt, som siktar på att prästvigas inom några år, tävlade på elitnivå i taekwondo och studerade kognitionsvetenskap innan hon landade i beslutet att bli präst.
En vilja att berätta om något fantastiskt som är större än vi själva är en av drivkrafterna hos dem båda.
◗ Anne-Maries första tjänst var i Hovs församling utanför Vadstena. Ett och ett halvt år senare gick flyttlasset till Åkerbo församling där hon stannade i 34 år. Numera bor hon i Slaka-Nykils pastorat och vikarierar då och då på gudstjänster, dop, vigslar och begravningar.
Mycket ser annorlunda ut idag jämfört med när Anne-Marie prästvigdes. De första kvinnorna prästvigdes redan 1960, men kvinnliga präster var på intet vis
TEXT OCH FOTO: Mari Lundmark »
en självklarhet i mitten på sjuttiotalet, berättar Anne-Marie.
– Det var två vigningsgudstjänster den dagen jag prästvigdes. Det var några blivande präster som inte kunde tänka sig att vigas till ämbetet tillsammans med en kvinna, så de hade en egen vigningsgudstjänst. Som tur är har utvecklingen gått framåt på det här området och idag är ju faktiskt majoriteten av alla präster kvinnor.
MAJA ÄR UPPVUXEN i Burträsk i Västerbotten. Där var hälften av prästerna kvinnor och kyrkan var en viktig pusselbit i lokalsamhället.
– Jag är döpt och konfirmerad av kvinnliga präster, så för mig är det inget konstigt att en kvinna är präst. Kyrkan var en viktig mötesplats i Burträsk och det var naturligt att engagera sig där för mig och mina kompisar. När jag började plugga på universitetet
”I ett handslag och en ögonkontakt kan man få en aning om hur en person mår och om den kanske har något den vill säga.
Anne-Marie Svensson
3
... från Maja till Anne-Marie:
Har synen på tal och predikan förändrats under dina år som präst?
– Personligen ser jag nog ungefär på samma sätt på predikan idag som för 50 år sedan. Jag har alltid velat att människor ska känna sig burna av det jag säger och få tröst.
mötte jag något annat. Jag förstod att den upplevelse jag haft av kyrkan mitt i byn inte delades av så många. De allra flesta hade en helt annan relation till kyrka, religion och tro. Jag märkte ett visst motstånd kring de frågorna. Det kanske är ett fenomen som ligger i tiden, men det fick mig att fundera och senare landa i att jag nog faktiskt ville bli präst.
EN PRÄST HAR många arbetsuppgifter – att leda gudstjänster och mässor, predika, döpa, förrätta vigslar och begravningar är bara några av dem. Mycket handlar om att möta människor i det skede de befinner sig just nu, oavsett om det är vardag eller helg, glädje eller sorg. Att vara närvarande i både ord och handling och att hitta ord som inte bara sägs, utan också bär.
Anne-Marie förbereder sina predikningar i god tid. Många gånger börjar hon fundera på sin nästa predikan redan direkt efter att en gudstjänst är slut.
– Vad tror jag att de som kommer till kyrkan längtar efter och har för behov? Är det helt enkelt att få höra Guds ord? Att få vara i en gemenskap inför Guds ansikte och ta emot välsignelsen? Behöver de tröst? Eller är det kanske
Vad inspireras du av?
– Av allt jag ser och hör runt omkring mig i min vardag, av möten med människor och samtal. Det ger mig nya uppslag, hela tiden.
Om du kunde ge dig själv några tips som nybliven präst - vad skulle du säga då?
– Var ödmjuk och följsam. Känn dig stark och buren av Gud i ditt uppdrag. Det är inte du som bär allt på dina axlar, det är Gud själv som bär dig.
musiken som lockar? Kan jag hjälpa till att öppna nya ögon för något de inte ser själva?
Maja har många tankar kring hur man kan göra som präst för att människor lättare ska kunna relatera till en predikan.
– Jag tror att mycket ligger i att hitta en ingång, något som fångar intresset och som gör att man vill lyssna. Sedan tror jag att det är viktigt att se gudstjänsten som en helhet. En fantastisk predikan, vacker musik eller en väl framförd text kan inte stå för sig själv. När allt hänger ihop och delarna bär varandra, då blir det bra.
EFTER GUDSTJÄNSTEN VILL AnneMarie alltid ställa sig innanför kyrkporten och hälsa på alla innan de går hem.
– Jag brukar kalla det Hälsokontroll. I ett handslag och en ögonkontakt kan man få en aning om hur en person mår och om den kanske har något den vill säga. Och du har så rätt när du tänker kring helheten, Maja. Alla delar i gudstjänsten är viktiga.
Men det är inte alltid det går som man tänkt sig. Anne-Marie minns ett tillfälle som påverkade henne mycket.
– Det var en gudstjänst i samband med tsunamin och jag hade valt psalmen Härlig är jorden. Jag tyckte den passade, många tycker om den och den sjungs ofta på
”En fantastisk predikan, vacker musik eller en väl framförd text kan inte stå för sig själv. När allt hänger ihop och delarna bär varandra blir det bra.”
begravningar. Efter gudstjänsten, vid min Hälsokontroll, mötte jag en mycket uppriven person som var förtvivlad över mitt val av psalm. Hur kunde jag välja Härlig är jorden när detta hemska hade hänt? Den händelsen bar jag med mig länge efteråt.
UNDER EN ARBETSVECKA behöver en präst hitta ord som bär i lycka och glädje vid dop och vigslar, men också i djupaste sorg vid en begravning. Förberedelser är A och O, menar Anne-Marie. – Jag vill alltid vara väl förberedd, men när jag har en begravning, då är jag mer än väl
förberedd. Griftetalet har jag alltid nedskrivet ord för ord. Där finns inget utrymme för improvisation, allt måste bli helt rätt och jag får bara en chans.
Hur hittar man då balansen mellan att vara närvarande som människa i en känslosam stund och ändå utföra ett uppdrag där orden är så viktiga, undrar Maja. – Man får hitta kraften inne i sig själv och fokusera på uppdraget. Det viktiga är att finnas där som en trygg punkt. Det jag får till mig i sorgesamtalet hjälper mig att bygga något personligt och unikt för just det tillfället. Då bär orden och kan få bli till tröst.
» 2004 var Anne-Marie fullt verksam som präst, medan Maja åkte båt med mamma och pappa i sommarstugan.
Maja Fältskytt
tala
Varför når
vissa ord in? tema
TEXT OCH ILLUSTRATION: Sophie Ekman
Vi lever i en tid där orden aldrig tycks ta slut. Men vissa ord berör mer än andra, och stannar kvar.
vi möter tusentals ord varje dag. Det talas till oss i sociala medier, nyhetsflöden, poddar, tal och kampanjer, och i våra egna samtal. De flesta passerar snabbt. De flimrar förbi och försvinner nästan lika fort som de kom. Men ibland händer något. En mening stannar kvar. Någon säger något som verkligen träffar. En formulering kan fortsätta att arbeta i oss långt efter att samtalet tagit slut.
Vad är det egentligen som gör skillnaden?
För Susanne Dahl, präst i Svenska kyrkan vid Umeå universitet, handlar det mycket om vad som händer i mötet mellan människor.
– Att det uppstår någon form av kontakt i kommunikationen. När något verkligen berör säger det ofta något sant om livet, det finns en särskild angelägenhet i det.
Det handlar också om att den som talar själv är berörd, menar Susanne.
”När något berör säger det ofta något sant om livet.”
Susanne Dahl, präst
– Det finns en ärlighet i orden då, och det märks. Ofta är det berättelser som berör mest.
– Och det behöver inte vara något dramatiskt, utan det kan vara små vardagliga berättelser. Det enkla som gestaltar något skav i livet, eller en erfarenhet av godhet.
När hon själv predikar eller talar återkommer hon ofta till en grundläggande fråga: vad betyder orden egentligen?
– Vi använder ofta väldigt stora ord. Ta till exempel ordet nåd. Hur landar det? Min tanke är att vi alla har erfarenheter av nåd, även om vi inte alltid använder just det ordet. Eller ”Gud är kärlek”. Det är jättefint, men det kan också bli en helt tom utsaga. Det berör mig inte om jag inte vet vad jag menar. Vad är Gud? Och vad betyder egentligen kärlek?
I sitt arbete försöker hon ofta översätta kyrkans språk till något mer vardagligt.
– Ibland behöver man nästan göra sig främmande inför sitt eget språk. Kan jag gå ner lager efter lager tills jag landar i något som ligger nära livet? Något enkelt, som en konkret erfarenhet av att ta emot kärlek. Det kan vara omsorg från en främling, eller kärleken
jag fått ta emot av mina barn.
Som studentpräst möter hon dagligen unga vuxna som befinner sig mitt i livets stora frågor.
– Många lever med en ganska hög grad av press, att man ska ha en plan för sitt liv och veta vart man är på väg. Men livet är ju ingen rak linje. När något inte blir som man har tänkt kan känslan av att det är jag som är dålig bli stark.
Susanne tror att vi människor ofta bär på mycket ensamma.
– Men när någon säger något som speglar det vi själva känner kan man upptäcka att man inte är ensam. Det är något av det mest läkande, som får våra axlar att sjunka.
För det är när orden får kontakt med livet som något kan hända mellan människor, menar Susanne.
– Kanske handlar det egentligen om att bryta ensamhet.
Till sist lyfter hon också att orden lever sitt eget liv när de väl är sagda. Hur de tas emot beror på den som lyssnar.
– Jag kan inte påverka hur de landar. Och där är
Retorik handlar inte bara om att formulera sig, utan om att förstå hur språk fungerar.
Fsamtalet fantastiskt, för där får man en känsla för hur orden tas emot. I en predikan eller i en text, får man släppa dem. Det är både spännande och lite läskigt.
ör Lena Lid Falkman, retorikforskare och universitetslärare i ledarskap och kommunikation, handlar det om att förstå vad som händer i språket, både när vi talar och när vi påverkas av det.
Hon minns hur hennes egen syn på tal förändrades när hon som ung åkte till USA för att studera.
– Det hade inte funnits i min världsbild att ”att prata” kunde vara ett eget ämne.
På college var muntlig framställning en självklar del av undervisningen. Studenterna förväntades stå inför andra, presentera och argumentera.
– När jag tänker tillbaka på min egen skoltid i Sverige så höll jag kanske tre presentationer totalt, från förskola till magisterexamen.
”Vad vill den här personen att jag ska
veta, känna och göra?” Lena Lid Falkman, retorikforskare
kort
om
Susanne Dahl
Ålder: 51 år.
Familj: Stor.
Bor: Umeå.
Gör: Studentpräst vid Umeå universitet. Poet och skribent. Har sommarpratat i P1 och medverkar återkommande i Sveriges Radios andakter och Helgmålsbön.
Motto i livet: Återvänder ofta till Sinnesrobönen.
Susanne Dahl, studentpräst och poet.
”Jag har tänkt på det talet i över 20 år. Det var inte retoriskt avancerat. Det var bara så starkt.”
Lena Lid Falkman
kort
om
Lena Lid Falkman
Ålder: 55 år.
Familj: Maken Tomas, barnen Winston och Ellinor. Dessutom alldeles för många katter.
Bor: På gård i Ölme utanför Karlstad.
Gör: Forskare i ledarskap, retorik och kommunikation.
Lektor vid Karlstad Universitet samt forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.
Motto i livet: ”Den längsta resan, är resan inåt.” (Dag Hammarskjöld).
»
Skillnaden märks fortfarande, menar hon. I USA tränas förmågan att tala inför andra tidigt.
– Jag var volontär i en klass där barnen varje dag hade något som kallades ”show and tell”. Ett barn fick berätta om något de tyckte om. Och läraren sa bara: ”Great, great!”
Samtidigt ser hon också en baksida.
– Ibland kan det låta väldigt bra, men innehållet är lite tunnare. Man litar på att det låter övertygande.
ISverige har retoriken vuxit som ämne, både i skolan och på universiteten, berättar Lena. Men många saknar fortfarande verktyg.
– Man får uppgiften att presentera, men inte så mycket stöd i hur man faktiskt gör. Det blir mer ”gå upp och prata”, utan att riktigt få hjälp i hur man bygger upp ett framförande.
Lena Lid Falkman, lektor och forskare.
För Lena handlar retorik inte bara om att formulera sig, utan om att förstå hur språk fungerar.
– Vad försöker den här personen få mig att göra? Vad är det de egentligen vill säga?
Men det handlar också om varför vissa ord når in och stannar kvar, och det är något som ligger nära det Susanne Dahl beskriver.
– Jag tror att det ofta handlar om igenkänning. Att någon sätter ord på något jag själv upplever eller känner. Och det kan bli väldigt starkt när någon formulerar något som jag själv inte riktigt kunnat sätta ord på.
Hon minns särskilt ett tal hon hört för många år sedan. En kvinna fick ett talarpris efter att hennes man, som var polis, hade blivit mördad. Under rättegången berättade hon om allt det liv de inte skulle få tillsammans. Barn de aldrig skulle få, livet som inte blev.
– Jag har tänkt på det talet i över 20 år. Det var inte retoriskt avancerat. Det var bara så starkt. Och kanske just därför fastnade det.
För att vi ska bli berörda är det en kombination av flera faktorer som spelar in, menar Lena. Vad som sägs, hur det sägs, i vilket sammanhang och vem som talar. Men när det gäller om vi litar på den
Vi påverkas mer än vi tror, både av vad som sägs och hur det sägs. Att
◗ Försök att förstå, inte bara få rätt. Så lyssnar du mer medvetet
lyssna medvetet handlar om att både ta in och samtidigt tänka kritiskt.
◗ Fråga dig: Vad vill den här personen att jag ska veta, känna och göra?
◗ Fundera över avsikten bakom budskapet. Vad är det som egentligen sägs?
◗ Var uppmärksam på hur något uttrycks, inte bara innehållet.
◗ Var vaksam på
starka känslor, de kan påverka mer än vi märker.
som talar blir andra saker avgörande. – Den kanske viktigaste faktorn är kompetens. Att man upplever att personen vet vad den talar om. Det är därför vi ofta litar på till exempel läkare eller präster, de har en tydlig expertis.
Det handlar också om hur personen uttrycker sig. – Om man upplever att någon verkligen försöker förklara något på ett begripligt sätt, kan man känna tillit även om man inte håller med. Och autenticitet spelar stor roll. Om en person är genuin och står för det den säger, då respekterar vi det.
Samtidigt ser hon en utveckling som oroar.
– Fake news, AI och det politiska läget gör att vi får problem med trovärdighet. Det handlar inte bara om att vi ibland blir lurade, utan också om att vi inte riktigt vågar tro på någonting längre. Vi börjar tvivla på fakta och berättelser. Trovärdigheten i det offentliga samtalet riskerar att urholkas.
I en tid av valrörelser, snabba budskap och starka känslor blir det särskilt tydligt. Och tonläget har förändrats enligt Lena.
– Jag tycker att samtalet har blivit mer social media-ifierade. Allt blir kortare och snabbare, och mycket formas till så kallade soundbites, alltså meningar som kan stå för sig själva och klippas ut.
Hon saknar ibland mer självdistans och humor.
– I dag är samtalet ofta antingen väldigt allvarligt eller ganska hätskt. Jag kan sakna att politiker visar att de blir berörda, inte bara arga, utan faktiskt berörda av människors situation. Jag tror att också politiker ibland skulle vinna på att våga säga: ”Där hade jag fel.”
Att lyssna på tal lite mer medvetet är ett råd från Lena.
– Vad vill den här personen som talar att jag ska veta, känna och göra? Vad är egentligen avsikten bakom budskapet? Om man försöker få syn på det tror jag att man kommer ganska långt.
5
1
talar du så att orden når in
Börja i det som känns igen
Ord når fram när de får kontakt med människors egna erfarenheter. Det kan handla om att sätta ord på något som skaver eller något vi alla bär, men inte alltid säger högt.
2
Gör det konkret
Berättelser och exempel från vardagen gör orden levande och lätta att ta till sig.
3
Stanna upp vid orden
Fundera över vad du egentligen menar. Stora ord behöver fyllas med innehåll för att beröra.
4
Var tydlig och begriplig
Sträva efter att bli förstådd, inte bara att låta övertygande.
5
Visa att du menar det
När du själv är berörd och står för det du säger, märks det. Det finns en ärlighet i orden – och den går att känna igen.
Varför litar vi på folk?
◗ Inom retoriken
brukar man tala om tre saker: 1 Ethos: vem som talar. Vi
lyssnar mer när vi upplever att någon är trovärdig och vet vad den talar om.
2 Pathos: vad vi känner. Ord som berör kan väcka igenkänning, hopp eller oro.
3
Logos: vad som sägs. Att det finns en tanke och ett innehåll som går att förstå.
◗ Tillsammans påverkar de hur vi tar emot det som sägs.
ARASH GILAN FÖRFATTARE, FILOSOF OCH TALARE
”Ord har aldrig varit så billiga som i dag.”
kort om
Arash Gilan Ålder: 40 år.
Familj: Gift och har tre barn.
Bor: Uppsala. Gör: Författare, filosof, talare.
Grundare och
VD för Viva Media. Programledare för VD-podden.
Aktuell: Med boken 404: Människan saknas (Volante, 2026).
Motto i livet: Jag söker det som inte kan mätas.
”De
Arash Gilan arbetar med ord. Han skriver, talar och föreläser om AI och framtidens ledarskap. Ändå är det inte de mest välformulerade orden som har format honom. Snarare de mest sanna.
TEXT: Sophie Ekman FOTO: Mikael M Johansson
◗ Arash Gilan sitter i sin poddstudio. Ljuset är varmt och ombonat. Bakom honom lyser en diskret neonskylt.
Det är något med hans närvaro som stannar kvar. Han ler ofta, och med hela ansiktet. Värmen märks innan han ens har sagt något.
I sitt arbete rör han sig dagligen i en värld där språket produceras i ett allt snabbare tempo. Han leder samtal om AI och framtidens arbetsliv, skriver böcker och möter ledare som vill förstå vad tekniken gör med oss. Men när jag frågar vad som händer med språket i vår tid svarar han direkt:
– Ord har aldrig varit så billiga som i dag. Aldrig så tillgängliga. Men det säger inget om närvaro. Skillnaden, menar han, är avgörande. Att nå ut är en sak. Att nå in är en annan.
– De flesta talar för att övertyga. Men den som verkligen berör talar för att den inte kan låta bli.
flesta talar för att övertyga. Men den som verkligen
för att den inte kan
berör talar
låta bli.”
Han säger att vi har tränat bort vår intuitiva förmåga att känna igen det äkta.
– Det är som en själslig muskel. Det som berör har kostat något. Man hör det i rösten, i pauserna, i det som nästan inte sägs.
Han citerar filosofen Simone Weil, som skrev att uppmärksamhet är den renaste formen av generositet.
– Ett tal som berör är inte ett framträdande. Det är ett möte.
ARASH RÖR SIG obehindrat mellan egna erfarenheter och andras tankar. Böckerna blev tidigt ett sätt för honom att utveckla språket och förstå världen. Att tänka tillsammans med andra röster, och så småningom skriva sina egna.
Under det senaste året har han arbetat med en ny bok. När han nästan var färdig upptäckte han dock att något saknades.
– Jag hade skrivit något som var korrekt och polerat. Men jag kände ingenting när jag läste det. Jag hade skrivit om människan, men jag var inte människan.
Till slut raderade han nästan allt och började om.
”Alla bär på en osynlig skylt. Och på den står det: Se mig. Älska mig.” Arash menar att ord handlar ytterst om att möta människors behov av att bli sedda.
– Jag insåg att jag kunde skriva teoretiskt om kärlek och lidande. Men vad betyder det för mig? Hur har jag upplevt det? Det blev tillslut en mer personlig och blottande bok. Och jag är faktiskt lite rädd nu när den kommer ut. Men den känns sann.
Kanske är det, menar Arash, det enda vi egentligen kan begära av livet. Att det är sant.
För honom är det inte en abstrakt tanke, utan något som vuxit fram ur erfarenhet, och den började tidigt.
Han föddes 1985 i den kurdiska delen av Iran. När han var åtta år kom han till Sverige tillsammans med sin ensamstående mamma. De hamnade i Hedemora i Dalarna.
– Det var en tuff tid.
Men han minns människor som såg honom. En lärare. Och så prästen Gunnar i Hedemora och hans fru Elisabeth som öppnade sitt hem.
– De mest avgörande orden i mitt liv har sällan varit de mest välformulerade. Det är de som varit sanna.
Han berättar att han växte upp utan sin pappa.
– På många sätt har hans frånvaro och tystnad format mig mer än tusentals ord.
Förra året åkte han tillbaka och hälsade på Gunnar.
– Vi satt tillsammans och behövde inte säga så mycket. Vi grät mest. Jag sa till honom att om jag bara får betyda för en människa vad du har betytt för mig, då har livet haft mening.
NÅGRA ÅR TIDIGARE hade hans eget förhållande till orden förändrats rejält. Efter en lång utredning fick Arash diagnosen myastenia gravis, en neurologisk sjukdom som påverkar musklerna. För en person vars liv kretsar kring kommunikation blev det mer än en medicinsk diagnos. Det blev en existentiell kris.
– Min gåva i livet har alltid varit orden. Och plötsligt bar de inte. Jag hade svårt att tala, och jag tappade något av min identitet.
Under en längre period låg han på sjukhus. – När man ligger där finns inga retoriska finesser. Jag minns att jag låg sjuk och bad till en Gud jag inte ens visste om han fanns. Det var inga teologiska formuleringar. Det var desperation. Men det var äkta.
Efteråt förstod han att sjukdomen också förändrade hur han såg på livet.
som får ord att nå in, enligt Arash:
1 Kroppen. Närvaro märks. I rösten, i blicken, i hur du står eller sitter. Vi lyssnar inte bara med öronen, vi känner med hela kroppen.
2 Sårbarhet. Det som berör är inte perfekt. Det finns en spricka, något som är på riktigt och inte polerat.
3 Tystnad
Allt behöver inte fyllas med ord. I pausen får det som sagts sjunka in. Det är där samtalet blir ett möte. 3 sätt
”Min gåva i livet har alltid varit orden. Och plötsligt bar de inte.”
– Jag insåg att vi ofta betraktar kroppen som en maskin, något som bara ska fungera. Men kroppen är inte en maskin. Den är ett levande system. Och när den stannar upp tvingas man också stanna upp och fråga sig vad livet egentligen är.
Sjukdomen är en del av hans liv i dag. Men den har förändrat hans sätt att se på ord. Och tro. – Tron betyder mycket för mig, men jag har inga färdiga svar. Jag är en sökare. Jag brukar beskriva mig som en tvivlande troende.
Arash önskar att han gick till kyrkan oftare än han gör. Och han tror att Svenska kyrkan har en viktig roll i den tid vi går in i.
– Vi står inför en existentiell förändring. När mycket arbete tas över av autonoma system kommer frågor om mening och identitet att bli ännu viktigare. Vad är en människa? Vad är vårt värde när vi inte längre definieras av vår produktivitet?
Det är frågor han själv lever med dagligen, i en värld där artificiell intelligens utvecklas i snabb takt. AI kan i dag formulera nästan vad som helst. Perfekta tal. Perfekta formuleringar.
FRÅGAN ÄR OM vi känner skillnaden?
– AI kan skriva en bön, men den kan inte be den. Den har inte legat vaken klockan tre på natten och undrat om livet har mening. Orden har ingen kropp. De har inte kostat något.
Han berättar om ett begrepp från den sydafrikanska filosofin Ubuntu.
– Det betyder ungefär: ”Jag är för att du är.” Människan blir till i relation. Det är därför mötet aldrig kan ersättas av en maskin.
Det som bekymrar honom är inte kvaliteten på det AI skriver.
– Faran är att den skriver tillräckligt bra för att vi ska sluta anstränga oss. För skrivande är inte bara kommunikation. Det är tänkande. När vi slutar brottas med orden slutar vi brottas med oss själva.
Samtidigt finns en paradox.
– Ju mer AI kan formulera åt oss, desto mer värdefullt blir det genuint mänskliga. Sprickan i rösten. Tvekan. Den ofärdiga meningen.
Han beskriver vår tid som en resonanskris.
– Vi har aldrig haft så mycket information, men aldrig varit så rådlösa. Volymen har ökat, men vikten per ord har nästan kollapsat.
Ibland beskriver han människan genom tre tillstånd: det sovande, det kalkylerande och det vakna. Det sovande följer strömmen utan att reflektera. Det kalkylerande optimerar. Den vakna försöker se vad som verkligen betyder något.
– Jag bär alla tre tillstånden i mig, men jag försöker vara vaken. Att vara vaken är inte att vara perfekt. Det är bara att börja se klarare vad som verkligen har värde.
ARASH BERÄTTAR OM en äldre kirurg som efter fyrtio år i yrket beskrev sitt arbete som ”kvalificerade gissningar”. Det handlade inte om slump, utan om erfarenhet. En intuition som satt i kroppen och som inte alltid gick att förklara, men som ändå var pålitlig. För Arash är det en bild av vad som håller på att gå förlorat.
– Vi har ersatt vår intuitiva förmåga med data. Kommunikation har blivit produktion. Alla producerar innehåll. Men innehåll fyller ett flöde. Mening fyller en människa.
Han talar om tekniken utan dramatik. Det är inte maskinerna i sig som oroar honom, utan vad som händer med oss.
I en tid av polerade AI-svar hörs det mänskliga fortfarande i tvekan, rytmen och det ofullständiga – något Arash Gilan vill lyfta fram i både podd och text.
Foto: MIKAEL M JOHANSSON
”Vi fruktar att maskinen ska få en själ. Men det vi egentligen borde frukta är att vi själva har tappat kontakten med vår.”
– Vi fruktar att maskinen ska få en själ. Men det vi egentligen borde frukta är att vi själva har tappat kontakten med vår. Mitt råd är att lägga all energi på det som är mänskligt och medmänskligt. Och låta maskinen ta hand om resten.
För honom ligger problemet inte i tekniken, utan i hur vi använder den.
– Många ledare använder ord som ett verktyg för kontroll. Men verkligt ledarskap handlar om att våga öppna sig. Att kunna säga ”jag vet inte”. Det är inte en svaghet. Det är där tilliten börjar.
ARASH PRATAR VARMT om sina tre barn. Han gläds åt att de blivit inbitna bokläsare, som han själv. Dottern har konfirmerats, något som betyder mycket
för honom. Han tror att unga människor behöver sammanhang där de får reflektera över livet, över tro och mening.
Framtiden för de egna barnen skrämmer honom inte.
– Nej, faktiskt inte. Jag känner mig trygg i vad som bär och inte bär. Jag har också lärt mig att jag inte kan forma mina barn fullt ut. De är det de är. Jag kan bara vara där.
För inte heller i föräldraskapet är orden självklara.
– Hur hittar man orden i kärlek? Det är frågor vi alla delar.
Det handlar, menar han, inte om att alltid få det rätt. Det känns inte alltid bättre. Men det känns sant.
– Ibland saknar vi orden för det som verkligen betyder något. Men det finns saker som hjälper oss att hitta dem igen. Musik. Poesi. Naturen. Samtal med en vän. Och ibland måste vi acceptera att vi är ordlösa. Det är till orden han till sist återvänder.
– Jag har lärt mig att ord får sina egna vingar. När jag har släppt dem är de inte längre mina. De får betyda det de behöver för den som läser.
”Predika alltid. Och om det är nödvändigt, använd ord.”
Johan Garde, präst
Vad vill kyrkan säga om vår tid?
Kyrkan har ord som burit människor i århundraden. Men vem talar när vi säger ”kyrkan”? Och kan vi lita på att orden fortfarande betyder något?
Prästen Johan Garde reflekterar över röst, ansvar och mod.
TEXT: Sophie Ekman FOTO: Zandra Erikshed
Hur upplever du kyrkans röst i dag?
– Jag undrar om det inte håller på att ske, eller kanske redan har skett, ett skifte. Min upplevelse är att de stora orden, som nåd och förlåtelse, nästan har blivit lättare att prata om. Vi lever i ett väldigt prestationsbaserat samhälle. Mycket handlar om vad vi kan visa upp och mäta. I en sådan värld blir ord som nåd och förlåtelse viktigare.
– Samtidigt märker jag att fler, särskilt unga, söker sig till gudstjänster. Klimatkris, krig och oro gör framtiden osäker. Många känner mindre hopp än tidigare generationer. I en tid då allt verkade gå framåt kunde talet om brustenhet kännas irrelevant. I dag känns det snarare nödvändigt.
– När människor bär på oro behövs också ett språk för skuld, men inte bara på individens axlar. Det handlar inte bara om mig. Det finns också ett gemensamt ansvar som vi måste våga tala om.
För att utmana frågan lite, vem menar vi egentligen när vi säger ”Svenska kyrkan”?
– Om vi tar på allvar att varje döpt människa är en del av kyrkan, då är kyrkan inte bara präster och anställda. Att vara döpt är inte bara en identitet, utan också ett uppdrag. Vi är vana vid att det är prästen som talar. Men när en kristen människa uttrycker sig i sitt vardagsliv, på jobbet, i ett samtal eller i en diskussion, då är det också kyrkan som kommer till uttryck. Jag blir inte bara åhörare, utan också en möjlig röst.
Hur talar man om Gud med någon som är skeptisk mot religiösa ord?
– Det finns nog två delar i det. Den första brukar tillskrivas Franciskus: ”Predika alltid, och om det
är nödvändigt, använd ord.” Det bästa sättet att tala om kristen tro är kanske inte genom argument, utan genom hur vi lever. Att hjälpa. Att bära någon annans börda. Där talar vi, även utan ord. – Den andra delen handlar om språket. Det avgörande är kanske inte att använda de frommaste orden, utan att tala så att det man vill säga når fram. Ibland kan det vara svårt att säga: ”Hur ser Gud på oss?” Men om jag i stället säger: ”Jag är övertygad om att du är älskad. Att du är värdefull”, då är det ord som människor kan förstå.
I en tid då allt verkade gå framåt kunde talet om brustenhet kännas irrelevant.
I dag känns det snarare nödvändigt.
Om du bara fick välja ett av kyrkans viktigaste budskap just nu?
– När Jesus i Nasaret talar om att frambära ett glädjebud till de fattiga, förkunna befrielse för de fångna och ge de förtryckta frihet, då är det där allt börjar. Det handlar inte bara om yttre orättvisor, utan också om våra inre fängelser, om den skuld vi bär och det som binder oss. Vågar vi säga det, och leva det, kanske vi inte behöver så mycket mer.
Finns det ord du själv brottas med, men ändå inte vill släppa?
– Nåd. Kärlek. Förlåtelse. Hopp. Jag brottas nog med dem alla. Det är inte färdiga ord. Det är ord vi får leva med, och leva i. Kanske är det just det som gör dem så viktiga.
VAD GÖR EN PREDIKAN LEVANDE?
Predikan har i århundraden varit en självklar del av gudstjänsten.
I dag har den andra former och möter människor på nya sätt.
Vad händer med orden – och vad måste finnas kvar för att de ska bära?
Sandra Signarsdotter, kyrkoherde:
”Predikan måste tala rummets språk”
◗ Som kyrkoherde i Gustaf Vasa församling rör sig Sandra Signarsdotter inte bara i kyrkorummet. Hon har också predikat i barer, på konserter och festivaler, bland annat på Way Out West.
När är det fortfarande en predikan? – För mig behöver tre saker finnas med: Jesus, hopp och bön. Finns de tre med, då är det en predikan. Jag ska peka på Kristus, bära hoppet och uppmuntra människor att våga be.
Vad händer med predikan när den flyttar till ett annat rum?
– Platsen förändrar språket. Jag brukar tänka på det som dialekter. ”Kyrkiska” fungerar i kyrkan, men i andra sammanhang finns inte tid att förklara begrepp. Då behöver man formulera sig så att människor förstår direkt.
– Man kan anpassa mycket: form, språk och längd. Men inte riktningen. Kärnan sitter inte i formen, utan i vad man faktiskt vill ge vidare. Och det blir inte mindre heligt för att predikan är kort.
Är det svårare eller lättare att tala om Gud utanför kyrkorummet?
– För mig är det ofta lättare. Jag tycker om att tala avskalat och folkligt. Vi är en luthersk folkkyrka. Språket ska inte lägga sig över människor, utan bära dem. Samtidigt finns det en särskild tyngd i kyrkorummet. Den samlade närvaron gör något med en.
Om du jämför predikan förr och nu, vad har förändrats?
– Förr var predikan en av de viktigaste platserna där människor hörde om världen och livet. I dag finns många fler röster. Det gör att predikan inte längre är självklar, men kanske behöver vara mer närvarande och äkta.
Vad hoppas du att människor tar med sig?
– Det beror på sammanhanget. På festivalscenen ville jag förmedla ett vi. Att sänka tröskeln. Om någon tänker ”kan det vara så här att gå till kyrkan, då vill jag prova”, då är mycket vunnet.
Din nästa drömpredikan, var sker den?
– Det skulle kanske vara under en Taylor Swiftkonsert, säger Sandra och skrattar.
– Men egentligen handlar det inte om scenen, utan om att få vara där människor redan är.
TEXT: Sophie Ekman FOTO: Mikael M Johansson
För Sandra Signarsdotter handlar predikan om att möta människor där de samlats, i kyrkan och utanför.
Enligt Eskil är det inte formuleringarna man minns, utan känslan. Att någon vågade vänta. Att det fanns utrymme för tystnad och att det var på riktigt. Foto: KENT ENG
Eskil Selander, församlingspräst:
”Utan
kontakt spelar inga ord någon roll”
◗ Eskil Selander är församlingspräst i Uddevalla, prästson och stand up-komiker. För honom har predikan och stand up en avgörande sak gemensamt: publiken.
När märker du att människor verkligen lyssnar?
– Det känns i kroppen. När rummet är med en. När man märker att människor inte sitter och väntar på att det ska ta slut, utan faktiskt är där.
Vad är det som gör skillnaden?
– Närvaron. Att börja i situationen, inte i sitt budskap. ”Nu är vi här. Och där är du.” Finns det barn som låter, är folk trötta, är det oro i rummet? Allt det måste få finnas med. Om man ignorerar det och bara kör på sitt manus, då märks det direkt.
Hur snabbt märker man att kontakten är bruten, och går den att återupprätta?
– Omedelbart. I stand up är det brutalt – ingen skrattar. I kyrkan är det mer subtilt, men det känns direkt.
– Det går att hitta tillbaka. Ofta handlar det då
om att släppa prestationen och våga vara ärlig. Människor vill att det ska bli bra.
Hur mycket betyder personen och tonen jämfört med innehållet?
– Mer än man tror. Människor lyssnar på hur du är, inte bara på vad du säger. Humor kan öppna ett rum, men får aldrig bli ett skydd. En predikan får gärna skava där livet skaver.
Vad har förändrats vad gäller predikan förr och nu?
– Förr var predikan ett av de få tillfällena där människor hörde någon tala om livet och världen. I dag är vi omgivna av ord. Det gör att predikan inte längre är självklar. Men kanske är det just därför den kan bli viktig, om den vågar vara något annat än brus. – I dag är predikstolen ett möte. Eller ingenting alls. Om det inte finns kontakt spelar det ingen roll hur sant eller klokt det som sägs är.
Vad vill du att människor ska ta med sig?
– Känslan av att det var på riktigt. Att tvivlet får finnas och att hoppet finns om att Gud alltid bär och är där.
”Fråga
djuren, de har något att lära oss”
hallå där
... Lovisa Mienna Sjöberg, docent med lång erfarenhet av samisk berättartradition och teologi.
Du talar om att djur och natur bär kunskap. Vad menar du med det?
– För mig handlar det om relation. Vi lever inte vid sidan av naturen utan i den. I Bibeln uppmanas vi att fråga djuren och lyssna till fåglarna och fiskarna. Det perspektivet har inte alltid fått så stort utrymme. I samisk tradition är det däremot självklart att världen talar, om vi är närvarande nog att uppfatta det.
Hur talar naturen?
– Genom förändring. Genom det som brukar vara och det som plötsligt inte är det längre. Om flyttfåglarna kommer sent, om vattnet är ovanligt lågt, om en växt inte längre växer där den brukar. För att uppfatta det behöver man vistas där över tid. Det handlar inte om något mystiskt, utan om uppmärksamhet.
Så det är en kunskap man övar upp?
– Ja. Människor som arbetar nära naturen, som fiskare eller renskötare, utvecklar den kunskapen. När man är ute i alla slags väder lär man sig att se skillnader. Man märker när något förändras.
I samisk berättartradition har den här kunskapen förts vidare muntligt. Berättelserna har varit ett sätt att tala om relationen mellan människa, djur och landskap. Det är inte bara något man tänker, utan något man gör.
Vad innebär det i praktiken?
– Att inte ta mer än man behöver. Att använda allt man tar. Att dela. Och att visa tacksamhet. I en praxis som kallas signelse, en form av välsignelse, ber man om lov innan man tar något från naturen. Man tackar och lägger det man tar i Guds förvar. Det skapar respekt.
– I vår tid blir det extra viktigt. Vi människor har mest makt och kan påverka hela livsmiljöer. Därför har vi också störst ansvar. Det handlar om hela det nät av relationer som håller livet samman. När vi ser oss som en del av den helheten förändras hur vi lever. Det börjar i närvaro.
Vad ger dig hopp?
– Att fler börjar bry sig. Förändringarna är tydliga och väcker oro. Men i den oron finns också en möjlighet. När människor börjar lyssna på allvar kan något förändras.
Sophie Ekman
När vi lär känna en plats över tid väcks också viljan att skydda den, menar Lovisa Mienna Sjöberg.
Foto: PRIVAT
5 tips
... från Lovisa –så kan du börja där du är:
1 Lär känna en plats i din omgivning under alla årstider, och återvänd dit över flera år.
2 Lägg märke till vad som förändras över tid.
3 Ta av hörlurarna. Sitt still en stund. Träna dina ögon och öron.
4Fråga dig: Vad är normalt här? Vad är annorlunda i dag?
5Visa tacksamhet för det du tar emot.
3 böcker om samtal som förändrar
TANTER PÅ TÅG
Jessika Devert, Printz Publishing
◗ I Tanter på tåg uppstår ett samtal som ingen av de inblandade hade planerat. När den stressade rektorn Cina missar snabbtåget och hamnar bredvid Sollan, en kvinna med ett tungt besked i väskan, börjar resan i irritation och tystnad. Men långsamt, mellan räkmackor och ljummet kaffe i restaurangvagnen, växer orden fram. Det som först är trevande småprat blir till samtal om livet, om det som varit och om det som ännu är ovisst. Och i mötet förändras något. En varm, rolig och livsklok roman om hur oväntade möten kan öppna nya perspektiv, och om hur det är i det tillfälliga och oplanerade som något viktigt får ta form.
MOMO – EN BILDERBOK
Michael Ende, Berghs förlag
◗ I den tidlösa berättelsen om Momo står inte den som pratar högst i centrum, utan den som lyssnar bäst. Den föräldralösa flickan Momo bor i ruinerna av en gammal amfiteater och har en ovanlig gåva: hon lyssnar på ett sätt som får andra att våga berätta. Hos henne hittar människor tillbaka till tid, fantasi och vänskap. När ”de grå herrarna” börjar stjäla människors tid hotas både samtalen och närvaron. Det som tidigare fick ta plats trängs undan av stress, effektivitet och tomt prat. Momo visar att tid inte kan sparas, bara delas, och att verklig närvaro börjar med att någon lyssnar.
Denna omarbetade bilderboksversion av Michael Endes älskade klassiker från 1973 ger berättelsen nytt liv i ett rikt bildspråk, anpassat för nya och yngre läsare.
”Pensionen
innebär frihet, men också frågor om mening och riktning”, säger Åsa Kruse.
”Stanna upp och gör en inventering av livet”
DET NYA LIVET
SOM PENSIONÄR
Åsa Kruse Natur & Kultur
◗ När man går i pension förändras mycket. I Det nya livet som pensionär sätter Åsa Kruse ord på den omställning som många upplever, om frihet men också om oro, relationer och mening, och om vikten av att våga tala om det som händer.
Varför ville du skriva den här boken?
– När jag själv gick i pension startade jag en kurs för pensionärer på Senioruniversitetet. I mitt arbete som psykolog hade jag under många år mött frågor och oro hos blivande pensionärer. Kursen blev snabbt fullbokad, och då blev det tydligt för mig att behovet var stort. Där växte tanken fram att skriva den här boken.
Vad är det många underskattar när arbetslivet tar slut?
– Att omställningen kan bli mer genomgripande än man tror. Särskilt för den som har levt mycket genom sitt arbete och kanske låtit andra delar av livet, som relationer och fritid, stå tillbaka.
Du betonar vikten av att sätta ord på det som sker. Varför är det så viktigt?
– När vi sätter ord på tankar och känslor blir de mer begripliga. Genom samtal, både med oss själva och med andra, kan vi förstå var vi befinner oss och vad vi behöver framåt.
Många upplever att relationer förändras när man går i pension. Vad behöver man våga prata mer om?
– Hur man vill leva nu. Vad som är viktigt framåt, både var för sig och tillsammans. Ofta finns det i den här fasen ett större lugn som gör det lättare att vara ärlig och att ta emot varandras uppriktighet.
Om du fick ge ett råd till den som går i pension, vilket skulle det vara?
– Att stanna upp och göra en enkel inventering av livet. Hur ser min vardag ut, vilka relationer vill jag värna och vilka intressen vill jag fortsätta med eller prova på? För den som vill kan det också handla om att få vara till nytta i något sammanhang, till exempel ideellt eller i nära relationer.
”Att renovera Kyrkliden är en kulturgärning som kommer att bestå under en lång tid framöver”, säger Lars Svensson, präst. Foto: FOTOBYLINE
mer om
... Ulrika församlingshem
◗ Under våren har förberedelserna för renoveringen av församlingshemmet i Ulrika startat. Här blir det en ny planlösning med en större samlingssal och ett större kök. Planen är att renoveringen ska ta cirka fyra månader. Vi kommer att berätta mer under arbetets gång på pastoratets sida på Facebook och här i Himmel & Jord
Nu är nya Kyrkliden snart färdig
Vi närmar oss slutet på ombyggnaden av församlingshemmet Kyrkliden i Slaka. Ingrid Dahlberg, ordförande i församlingsrådet i Slaka, ser fram emot att få öppna dörrarna till ett nyrenoverat och mycket ändamålsenligt församlingshem.
◗ – Vi får ett välplanerat, användarvänligt kök och en större samlingssal för olika tillställningar. Det kan vara allt från dopkaffen och minnesstunder till aktiviteter i församlingens regi men också genom våra lokala samarbetspartners, till exempel hembygdsföreningen. Med den nya planlösningen ryms det dubbelt så många personer vid dukade bord som idag och ännu fler om vi väljer en biosittning.
Kyrkliden är skyddad enligt kulturminneslagen. Det har satt ramar för hur vi kan bygga om och allt från planlösning till färgsätt-
ning har krävt godkännande av en antikvarie, berättar Lars Svensson, präst med särskilt ansvar för Slaka församling.
– Visst, det här har varit en lång process och någon kanske tycker att vi skulle ha byggt nytt i stället. Men, miljön runt Slaka kyrka är kulturhistoriskt intressant. Den ska vi vara rädda om och hantera varsamt. Att renovera Kyrkliden är en kulturgärning som kommer att bestå under en lång tid framöver.
I SKRIVANDE STUND är renoveringen inte helt klar, men Ingrid och Lars har siktet inställt på lördag 5 september. Då firas nya Kyrkliden med ett enkelt mingel och en konsert. Sofia Karlsson, som tolkat bland annat Dan Andersson och Selma Lagerlöf samt Lisa Rydberg, folkmusiker och riksspelman, bjuder på musik med folkmusiktema.
– Att gå på konserten kostar inget, men för att alla ska få plats måste man ha en biljett. När och var biljetterna kan hämtas återkommer vi med information om i augusti, så håll ögonen öppna, uppmanar Lars.
– Ett nytt och mer ändamålsenligt Kyrkliden är något vi önskat länge från Slaka församling. Det har varit en lång process och från församlingsrådet vill vi tacka alla inblandade för allt arbete som lagts ner. Nu är vi nästan färdiga. Det känns väldigt roligt och vi ser fram emot att börja använda nya Kyrkliden under hösten, avslutar Ingrid.
Mari Lundmark
”Vi ser fram emot att börja använda nya Kyrkliden under hösten.” Ingrid
Dahlberg, församlingsrådet i Slaka
Symboler – en talande tystnad
I kyrkorummet är det inte bara orden som talar. Det finns också en mängd symboler som alla berättar något. Här kan du läsa om några av dem.
Kyrkobyggnaden
◗ I kyrkorummet finns många symboler, men även byggnaden är en symbol där väderstrecken har olika betydelse.
ÖST OCH VÄST: Öster står för solens uppgång och livets början. Betlehems stjärna gick upp i öster och det är från öster Kristus en dag ska återuppstå. De allra flesta kyrkor har koret med altaret placerat i öst, det är en symbolisk plats för Guds närvaro. I väster går solen ner, där tar livet slut och döden tar vid.
Dopet
◗ Aposteln Paulus menade att dopet innebar att dö och uppstå med Kristus. Detta visades symboliskt i dopet genom att sänka ner kroppen i vatten. Under medeltiden sänktes hela barnet ner i dopfunten.
visste du att
◗ ... ikoner är religiösa bilder målade på träplattor. Den vanligaste metoden är att använda äggtempera. Ikonmåleri kan beskrivas som en gudstjänst genom hantverk.
Källa: Svenska kyrkan & Wikipedia
NORD OCH SYD: Om du står med ansiktet mot altaret har du söder till höger och norr till vänster.
Söder symboliserar Gamla Testamentet. Norr symboliserar Nya Testamentet och vår egen tid. Den vänstra sidan i kyrkan är traditionellt kvinnornas sida. Det kommer av att jungfru Maria, Jesus mor, hör hemma i Nya testamentet.
Maria
◗ På medeltiden var Sverige katolskt och i de medeltida kyrkorna var avbildningar av jungfru Maria mycket vanliga.
Under reformationen på 1500-talet förlorade Mariabilderna sin roll och under kommande århundraden rensades många Mariabilder bort från kyrkorna, för att sedan komma tillbaka i modern tid.
I Slaka kyrka finns ett helgonskåp som kan dateras till tidigt 1500-tal där den heliga Anna är avbildad med sin dotter Maria och med Jesusbarnet.
I Lambohovskyrkan finns en modern ikon målad av Marice Saroiola som visar jungfru Maria som ömhetens Gudsmoder.
Det kan vara en förklaring till att den medeltida dopfunten i Skeda kyrka som dateras till 1200-talet uppfattas som stor. Den är placerad där man tror att den medeltida ingången till kyrkan var. Något som också kan symbolisera att dopet var ett inträde i den kristna kyrkan.
Alla som döps i SlakaNykil får en dopängel som hängs upp i kyrkans dopträd.
Trädet som symbol har en stark förankring i Bibeln. Det visar hur vi alla hör samman, att vi är knoppar och blad på livets träd och att stammen som håller ihop allt är Jesus Kristus. Genom dopet blir den som döps en del av kyrkan.
Varje år bjuder vi in till dopfest där vi firar de som döpts och då får man ta med sig sin dopängel hem.
Altaret
◗ Altaret är ett nattvardsbord. Någon gång på 1100-talet började man ställa ljus på altaret som en hyllning till Kristus. Antalet ljus varierar. Vid de stora högtiderna som jul, påsk och pingst ställs sex ljus fram. På högtidsdagar, till exempel Alla helgons dag är det fyra ljus och övriga söndagar endast två ljus. På långfredagen finns inga ljus på altaret.
Altaret en vanlig söndag i fastan med två ljus och lila tulpaner.
Altarblommorna är alltid snittblommor och de varierar i färg under kyrkoåret. Under fastan får det till exempel gärna vara blå eller violetta blommor.
Kompassros.
Ikonbild av jungfru Maria och Jesusbarnet som finns i Lambohovskyrkan.
Dopträdet i Nykils kyrka.
färger under kyrkoåret
Under kyrkoårets gång växlar färgerna på bland annat prästens kläder, förhänget på predikstolen och de textiler som skyddar nattvardsservisen.
1
Vitt – glädje och renhet
Den vita färgen symboliserar glädje och renhet – som lyfts fram under första advent, jul och tiden efter påsk.
2
Violett – bot och ånger
Violett eller lila är botens och ångerns färg. Den symboliserar förberedelse och används därför under advent, i väntan på julen, och under fastan, i väntan på påsken.
3
Grönt – växande och mognad
Grönt symboliserar hopp, växande och mognad och används under stora delar av trefaldighetstiden.
4
Rött – blod och kamp
Blodets, kampens och martyrernas färg är röd. Den används vid de helger som påminner om apostlarna, som led martyrdöden. Den röda färgen symboliserar också den heliga Anden.
5
Svart – sorg och död
Svart är sorgens färg och används i kyrkan på långfredagen, till minne av Jesus korsfästelse och död. Ofta används den också vid begravningar.
Ibland används färgerna blått, rosa och grått:
◗ Blått är Maria, Jesus mors, färg.
◗ Rosa används ibland på midfastosöndagen och tredje advent.
◗ Grått kan användas på askonsdagen.
Spana efter symboler i sommaröppna kyrkor
◗ Varför inte göra några utflykter i sommar och spana efter symboler i flera kyrkor?
Broschyren Sommaröppna kyrkor kommer i en ny version även den här sommaren. Här finns information om och öppettider för drygt 200 kyrkor i Linköpings stift. Hämta din broschyr i någon av våra kyrkor eller på expeditionen i Lambohov.
I Slaka-Nykil är kyrkorna som regel öppna dagtid och på helgerna i anslutning till våra gudstjänster. Undantaget är Lambohovskyrkan som endast är öppen på torsdag eftermiddag i veckorna.
Vill du vara säker på att en kyrka är öppen när du kommer på besök rekommenderar vi att du hör av dig till vaktmästeriets chef Anna eller någon av lagbasarna Tobias eller Sara några dagar innan ditt besök. Kontaktuppgifter hittar du på sista sidan i tidningen.
I broschyren
Sommaröppna kyrkor finns information om och öppettider för drygt 200 kyrkor i Linköpings stift.
Foto: MAGNUS ARONSON /IKON
Foto: CARL ANDERS NILSSON /IKON
Besök på Fivelstad handelsträdgård
Blommorna vi planterar på de gravar som tecknat avtal om skötsel kommer från Fivelstad Handelsträdgård utanför Motala. Här finns fem växthus där man odlar små- och storblommiga penséer samt en mängd olika sorters sommarblommor. Den största delen säljs till kyrkogårdar och kommuner i närområdet.
cirka 3–4 plusgrader. Tillväxten regleras genom bevattningen och gödning som bestäms utifrån regelbundna jordprov. Det gäller att tajma tillväxten så att plantorna är klara för leverans i början av april.
plantor
◗ ... i timmen planteras om av en robot på Fivelstad Handelsträdgård utanför Motala.
◗ Odlingssäsongen för penséer börjar redan i september året innan växterna ska planteras ut. Då tar man hem närmare en halv miljon plantor i pluggbrätten som planteras om direkt med hjälp av en robot som tar hand om drygt 5 000 plantor i timmen. Hela tillväxtprocessen är datastyrd. Det får inte vara för varmt och inte för kallt i växthusen. Den optimala temperaturen ligger på
NÄR PENSÉERNA ÄR avklarade tar sommarblommorna vid. Det brukar vara drygt 200 olika sorters blommor, en del kommer som pluggplantor och andra sås på plats med hjälp av en såmaskin.
När alla sommarblommor har levererats tvättas växthusen noga och takfönstren stängs. Då går temperaturen i växthuset upp till närmare 50 plusgrader och skadeinsekter och eventuell svamp dör.
Sedan är växthusen redo för en ny säsong och i september är nästa års penséplantor på plats igen.
Gravstenar – en perfekt växtplats för lav
◗ Visste du att gamla gravstenar är en attraktiv växtplats för olika sorters lavar, mossor och alger? En lav växer väldigt långsamt, vissa sorter kanske bara med någon tiondels millimeter per år.
En gravsten är något bestående som står på samma plats under mycket lång tid. Det gör den till en bra växtplats för en lav.
Lavar finns av många slag och i olika färger. En del växer enbart på kalksten, andra på sura bergarter och vissa kan växa på båda.
Att rengöra en gammal gravsten ställer stora krav på omsorg och försiktighet. Våra vaktmästare använder bara rengöringsmedel i undantagsfall och när det sker är det skonsamma sådana. Om gravrättsinnehavaren tillåter det så tvättar vi endast framsidan och
låter lavar, mossor och alger vara kvar på stenens kanter och baksida. Allt för att främja den biologiska mångfalden på kyrkogården.
En gravsten som står på samma plats under mycket lång tid är en perfekt växtplats för en lav.
Fivelstad Handelsträdgård utanför Motala levererar plantor till våra gravar.
Foto: ANNA DANIELSSON
Vem kan det här ha varit?
◗ Genom åren har vi fått berättelser och dokumentation kring flera av de äldre gravarna på våra kyrkogårdar. För tre år sedan startade vi ett projekt för att berätta om några av dessa levnadsöden. Inför varje sommar har vi fyllt på med nya berättelser. Vi berättar också om kyrkogårds historia, kulturarv och his toriska skeenden som är kopplade till vissa gravar. I år fördjupar vi oss i en rad gamla titlar. Vad en orgeltrampare hade för uppdrag är ganska tydligt. Men var det någon
Känner du till historien om någon av våra gravplatser? Dåå vill vi gärna ta del av den!
Foto.: MARIA SVENSK/ IKON
skillnad på en ringare och en ringkarl? Och vad var egentligen en hemmansägare?
Årets nya berättelser visar vi som tidigare på en större skylt med text och bild. Tidigare berättelser har nu fått fasta skyltar med en qr-kod som tar dig vidare till pastoratets webbplats där du kan läsa mer.
Har du förslag på en intressant historia eller ett levnadsöde vi kan berätta om? Då är du välkommen att höra av dig till vår kyrkogårdschef Anna Danielsson.
... om dina kyrkogårdsärenden
◗ Har du frågor om gravrätter, gravskick eller gravskötsel är du välkommen att kontakta Madicken Lundh på församlingsexpeditionen i Lambohov. Det är också till Madicken du vänder dig om du vill boka tid för en urnsättning.
◗ Anna Danielsson är kyrkogårdschef och har det övergripande ansvaret för pastoratets kyrkogårdar. Det är också Anna du kontaktar om du ska se ut en gravplats.
◗ Kontaktuppgifter till Madicken och Anna finns på sista sidan i tidningen.
Madicken Lundh, administratör.
Anna Danielsson, kyrkogårdschef. kontakta oss
fråga Anna
Anna Danielsson, kyrkogårdschef, svarar på frågor.
Kan en gravsten se ut hur som helst?
– Det finns en mängd varianter i material, storlek och utseende på marknaden. Det behöver inte vara en sten. Glas, trä, eller smide förekommer också. Oavsett material, måste gravvården godkännas av oss innan den kan sättas upp. Den ska passa in i miljön på kyrkogården och den får heller inte väcka anstöt eller upplevas som kränkande av andra besökare.
Vad händer med stenen när gravrätten löper ut?
– Grundprincipen är att gravstenen står kvar och den kan komma att återanvändas av en ny gravrättsinnehavare.
Jag såg att farfars gravsten har börjat luta så smått och känns inte helt stadig. Vad ska jag göra?
– Vi kontrollerar alla gravstenar ungefär vart femte år, men saker och ting kan hända mellan de här kontrollerna. Säkerhet runt gravstenar är viktig, både för de som arbetar på kyrkogården och besökare. Så mitt råd är att du kontaktar oss omgående så kan vi kontrollera om det är något som behöver åtgärdas.
En gravsten behöver inte vara av sten. Glas, trä, eller smide förekommer också. Foto: KRISTIN LIDELL/IKON
frisk och somrig
Rabarber- och jordgubbsglass på pinne
Glasspinnar som smakar sommar! Syrlig rabarber och söta jordgubbar är en oslagbar kombination. Friskt, svalkande och gott en varm dag.
RECEPT OCH STYLING: Sophie Ekman FOTO: Eva Hildén
6-8 pinnglassar
250 g rabarber, ca 2 stjälkar
250 g jordgubbar
1 dl vatten
1 dl strösocker
1 msk pressad citron
1 tsk vaniljsocker
Gör så här:
◗ Skölj och skär rabarbern i bitar. Lägg i en kastrull med vatten och socker. Koka tills rabarbern mjuknat, ca 5–10 minuter.
Tips: Doppa formarna snabbt i varmt vatten så lossnar glassarna lättare.
◗ Rensa jordgubbarna och mixa dem till en slät puré.
◗ Rör ner jordgubbspurén tillsammans med citron och vaniljsocker i rabarberkompotten.
◗ Häll smeten i glassformar och sätt i pinnar.
◗ Frys i minst 4 timmar eller tills de stelnat helt.
Midsommartwist
Vill du göra glassen extra somrig? Byt ut hälften av vattnet mot fläder-
blomssaft. Det lyfter fram både jordgubbarna och rabarbern och ger en riktig midsommarsmak.
Krämigare variant
Byt ut hälften av vattnet mot yoghurt (gärna grekisk eller turkisk). Det gör glassen mildare och lite krämigare, som en frisk frozen yoghurt.
VID KÄLLAN HADE
JESUS OCH DEN
SAMARISKA KVINNAN ETT GIVANDE SÅNT
KNAPPHÄNDIGT SKOLÄMNE
ENDAST SOM BRUDENS AXLAR
DÖLJER NIANS SNOK ELLER DINGLAR FRÅN METKROK
KRISTUS SOM KASTAR BOJ GOJA ANTAL APOKALYPSRYTTARE
SÄNG
STRÅ VIRUS HOS FOLK & FÄ TA PÅ UPPLOPPET BÖRDA
VILL DOM I NÖD & LUST
FYNDIG SÅN GER HÖGA SÅNA I VITSTÄVLING TIDNINGSAFFISCH GYCKEL
KAN VI BÅDE GE I NÅT & GE OSS PÅ NÅT, MILT TALAT
I SÅN FINNS DROPPAR FÖR SMÅ KNOPPAR RÖVAS BORT FICK HEN SOM MISSRÄKNAT SIG FLUOR MOR MED SIERRA BERÖRDA LEDER BLODET FRÅN HJÄRTAT SLÄPADE BILD SOM BLUNDER
SKÅDEPLATSEN
GES PÅ HEDER & SAMVETE
FRANSK POLISSOLDAT
ÄR HEN SOM PLÅGAS AV DÖDSSYNDEN INVIDIA
TRÄDET KALL I KUB
GODDAG I PARIS SES FARBROR? PARADGATAN
KIK
SVINGAR SPÖ MED JÄRNHAND
DOV DUO SOM HÄCKAR
Vinnare i vårkrysset:
TAS OM HAND
JOBBA
SKOR
HÖRS JU SÄLLAN UNDER VIGSEL PORTVAKT
KROPPSDEL SOM ÄN IDAG BÄR SPÅR AV FÖRBJUDEN FRUKT
TAR BORT LACK
GRÄVER HEN SOM GARVAR FÖRST ÅT ANDRA?
HÄSTHÅR ANTILOPER KLÖSTE ÄR DET EN IMORGON OCKSÅ BÖR VI FÖRSKOLEKLÄDER
HJULMITT SKA BO MED LAMM, ENLIGT JESAJA
FRAMFÖR ÅRTAL ARK I BIBELN
GARVMEDEL
OFF-TOPIC I CHATT DET ATT FÖRA SAMMAN
Sommarkrysset
GÖR SÅ HÄR
◗ Lös korsordet och få fram det ord som bildas i de färgade rutorna.
◗ Vi vill ha ditt svar senast den 15 augusti
◗ Bland de rätta lösningarna drar vi en vinnare som får ett presentkort på afternoon tea för två på Stadsmissionens café och en vinnare som får en tygkasse från Herregud & Co.
Sänd in lösningen till: slaka-nykil.pastorat@ svenskakyrkan.se
◗ Skriv ”korsord” i ärendefältet.
... eller posta lösningen till: Slaka-Nykils pastorat Tröskaregatan 41 583 33 Linköping
◗ Märk kuvertet med ”korsord”.
Namn:
Adress:
Postadress:
Telefon: E-post:
VIRRIG
IDROTTSPLATS
LEMUR-KRYSS 2026
Konstruktör: lena-holmlund.com
◗ Eva Bergman, Linköping får ett presentkort på afternoon tea för två på Stadsmissionens café.
◗ Teresa Icardi, Linköping får en tygkasse från Herregud & Co.
Pastorsexpeditionen
Tröskaregatan 41, 583 33 Linköping
Telefon: 013-474 23 00 (vx)
E-post: slaka-nykil.pastorat@svenskakyrkan.se
Webbplats: svenskakyrkan.se/slaka-nykil
◗ Alla bokningar av dop, vigsel och uthyrning av lokaler görs via expeditionen. Expeditionen är öppen helgfri måndag, tisdag och torsdag kl 10.00–12.00 och 13.00–15.00, samt onsdag 13.00-15.00.
◗ E-postadresser där inget annat anges: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se
Präster
Maria Löfgren
070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se
Anna-Karin Thalin Karlberg 073-037 55 50 anna-karin.thalinkarlberg@svenskakyrkan.se
Lars Svensson 072-204 55 36 lars.svensson4@svenskakyrkan.se
Kyrkoherde
Carl Jyllermark
Prästkandidat/tjänstebiträde
Maja Fältskytt
070-357 93 79
072-574 00 72 maja.faltskytt@svenskakyrkan.se
Kyrkomusiker
Kontaktperson för kyrkomusik
Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13 helene.ranadamatstoms@svenskakyrkan.se
Martin Frodlund 073-075 07 30
Birgitta Ruthberg 070-517 37 98
Stefan Söderblom 072-574 00 05 stefan.soderblom@svenskakyrkan.se
Diakoner
Kontaktperson för diakoni
Annelie Almroth
070-341 02 70
Sandra Andersson 073-528 60 30
Susanne Thomsen 073-091 21 84
Diakoniassistent
Siw B Henrysson 072-574 08 5
Ledning och administration
Kyrkoherde Carl Jyllermark 070-357 93 79
Enhetschef, församlingsverksamheten
Maria Löfgren 070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se
Administration Madicken Lundh 013-474 23 02
Ekonomi Camilla Berg 013-474 23 08
Kommunikation Mari Lundmark 070-248 89 10
Församlingspedagoger och fritidsledare
Kontaktperson för barn- och ungdomsverksamhet
Lisa Falklöf 072-205 43 47 lisa.falklof@svenskakyrkan.se
Jorge Ibañez 072-735 23 12 jorge.ibanez@svenskakyrkan.se
Stefan Lidén 072-733 96 53 stefan.liden@svenskakyrkan.se
Marie Wigh
Kyrkogård och vaktmästeri
076-102 12 36
Chef kyrkogård och vaktmästeri
Anna Danielsson 070-517 34 19
Lagbas Nykil-Gammalkil-Ulrika
Sara Wigh
Lagbas Lambohov-Skeda Slaka
Vaktmästare
Roger Jakobsson
072-224 02 16
Tobias Karlsson 072-565 50 19 tobias.karlsson4@svenskakyrkan.se
072-735 23 04 roger.jakobsson2@svenskakyrkan.se
Andreas Johansson 072-724 23 09 andreas.johansson4@svenskakyrkan.se
Helén Johanzon 076-137 23 20
Mattias Karlsson 070-164 23 23
Monica Karlsson 076-104 23 24
Jarno Lahtinen 070-517 34 22
Marianne Magnusson 070-517 34 57
Sarah Åstrand 072-574 78 90 sarah.astrand@svenskakyrkan.se
Fastighetsansvarig
Christer Andersson 070-517 34 48 christer.andersson2@ svenskakyrkan.se
Förskolan Kilen
Nygården, 590 52 Nykil
013-33 02 00
Rektor Carin Edward 013-33 02 01
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkorådet
Siw Carlsson 070-208 68 50
Ordförande i församlingsråden
Lambohov Linnéa Rosenbaum 073-440 26 02
Nykil-Gammalkil Ingela Wadell 070-237 05 14
Skeda Sofia Norlin 076-168 39 73
Slaka Ingrid Dahlberg 076-163 93 40
Ulrika Anders Wång 070-229 29 77 kontakt
