Issuu

! pumpacupcakes

Baka en höstfavorit till allhelgonakaffet

HÖSTEN 2026

ELINA KANGAS:

”Det är något speciellt med att skapa ett eget universum och hitta historier i det”

VICTORIA LARM & CHRISTER STURMARK

KÄRLEK TROTS OLIKA LIVSÅSKÅDNINGAR

läsa tema

När orden får ta tid ODR SAMHÄLLSINFORMATION

1788449387-rtfz1.indd 1

9/3/2026 5:29:57 PM

VÄLKOMMEN

Guds tilltal rakt in i vår oroliga tid

Foto: ALEX GIACOMINI/IKON

är jag gick i mellanstadiet hade vår lärare lässtund på morgonen, hon läste både klassiker och nyare böcker för oss. Jag kommer ihåg hur viktigt det var, framför allt för att väcka läslust när klivet att själv ta sig an dessa böcker var för stort, men också för att upptäcka både språk, människor, platser, budskap och livssituationer. Det var en fin stund att dela i klassrummet när man väl kom till ro. För mig har också den egna bibelläsningen fått näring av att jag hört andra läsa ur bibeln i olika sammanhang. Bibeln, eller Böckernas bok som den ibland kallas, är inte vilken samling böcker eller texter som helst. Ingen annan ’’bok’’ har påverkat oss så mycket som bibeln. Den är en skatt.

”Läsning av kyrkoårets bibeltexter är en viktig del av gudstjänstens gestaltning och förmedling av Guds ord.” Svenska kyrkan är en stor aktör när det kommer till både undervisning och högläsning i exempelvis barn-, konfirmand- eller vuxengrupper men jag tänker också på den läsning som sker i kyrkan varje söndag. Vi behöver uppmärksamma och vara tacksamma för alla kyrkvärdar, gudstjänstvärdar, ledare eller konfirmander som regelbundet bidrar med läsning av kyrkoårets bibeltexter i gudstjänster eller andakter. Det är en viktig del av gudstjänstens gestaltning och förmedling av Guds ord. Varje text har sitt tilltal, sin kontext och känsla att förmedla. Guds tilltal rakt in i vår oroliga tid, våra liv och sammanhang. Där den stora berättelsen möter den lilla berättelsen som man brukar säga, det är ju kyrkans uppdrag. 2

Avslutningsvis vill jag dela med mig av följande Jesusord från Johannesevangeliet 14: Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är. Med önskan om en fin höst! Carl Jyllermark Kyrkoherde

HÖSTEN 2026

1788449387-rtkud.indd 2

9/3/2026 5:29:51 PM

9 Innehåll Din församling 4 6

Aktuellt Lokalporträttet Elina Kangas och Malin Nordström, författare

”Det ska bli roligt att få jobba där det händer mycket”

Tema läsa 9

När orden får ta tid

Mötet

14 Victoria Larm och Christer Sturmark Kärlek trots olika livsåskådningar

”Det är nog i konsten jag har haft mina mest religiösa upplevelser”, säger författaren David Lagercrantz. Läs mer på sid 9. Foto: MIKAEL M JOHANSSON

Övrigt

◗Nu i oktober tar ett nytt ansikte över uppdraget som kommunikatör i pastoratet. Mari, som haft uppdraget i nio år, har bestämt sig för att det är dags att lämna yrkeslivet. Filip Mehari Carlsson tar över jobbet.

Hej Filip, kan du berätta lite om dig själv?

NENMÄRKE VA

25 Allhelgona 26 Vi tänder ett ljus 28 Kyrkogård Gravsmyckning 30 Receptet 31 Korsord

… Filip Mehari Carlsson, ny kommunikatör i Slaka-Nykils pastorat.

hallå där

Trycksak 3041 0934

– Jag är 37 år, har mina rötter i Nässjö och har bott i Linköping sedan 2017. Jag bor i Lambohov med min familj som består av fru och tre barn. De senaste åtta åren har jag jobbat som kommunikatör i Åtvidabergs kommun.

Vad ser du mest fram emot i din nya roll?

– Det ska bli roligt att få jobba i en organisation som är i utveckling, där det händer mycket och man får tänka nytt. Det är en spännande tid för Slaka-Nykil på flera sätt, inte minst genom att pastoratet växer med den nya stadsdelen Djurgården. Jag ser fram emot att få vara med och bidra till att bygga relation med människorna som bor där. Vad gör du helst på en ledig dag?

– Oj. Med tre barn är det full fart hela tiden och det är inte ofta jag har en ledig dag helt för mig själv. Men om jag skulle ha det, då tycker jag om att bara få vara. Att läsa en bok eller gå ut i naturen. Det tycker jag är en perfekt avkoppling.

REDAKTION

EN DEL AV

PEFC/03-31-107 PEFC-certifierad Den här produkten kommer från hållbart skogsbruk och kontrollerade källor www.pefc.se

VARSÅGOD! här tidningen delas ◗Den ut som samhällsinformation av S venska kyrkan till hushåll inom Slaka-Nykils pastorat Webb: svenskakyrkan.se/slaka-nykil E-post: slaka-nykil.pastorat @svenskakyrkan.se

Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Printagon, Helsingborg, 2026 Distribution: Postnord Omslagsfoto: Mari Lundmark Nästa tidning: Kommer vecka 48 HÖSTEN 2026

1788449387-c42nx.indd 3

9/3/2026 5:29:53 PM

AKTUELLT

visste du att ◗... vi har flera olika körer för barn och vuxna och grupper för barn och ungdomar. Läs mer på: svenskakyrkan. se/slaka-nykil

Foto: ALEX G IACOMINI/IKON

Här kan vi mötas i höst Caféer och träffar

håll utkik

och ◗Tider platser är preliminära. Den senaste informationen finns i kalendern på www. svenskakyrkan. se/slaka-nykil.se 4

Gammalkils församlingshem 14.45Bokcafé 16.30 9 oktober, 6 november, 4 december. 14.00

Gammalkils syförening 8 oktober, 5 november.

Lambohovskyrkan 18.00- Hantverkscafé för kvinnor 20.00 Måndagar. 15.0016.30

Alla kan sjunga-kör för daglediga Tisdagar.

17.30Språkcafé 19.00 Tisdagar. I samarbete med Röda korset. Lambohovscafé 14.4516.00 Torsdagar. Möjlighet att gå promenad för den som vill med start 14.00.

Nykil, Gamlegården 17.30Hantverkscafé Måndagar. 19.30 Skeda församlingsgård 14.00 Onsdagsträff 14 oktober, 11 november, 9 december. Ulrika församlingshem 18.30 Ulrika café 1 oktober. Musik med Linn och Adam Svensson. 17.00 Kranskväll 19 november.

Foto: GETTY IMAGES

Soppluncher Lambohov, församlingssalen 12.00 Torsdagar (udda veckor) Nykil, Gamlegården 12.00 Tisdagar (udda veckor) Slaka har flyttat tillfälligt till ◗Sopplunchen Lambohov till Kyrkliden kan tas i bruk. 11.30 Tisdagar (jämna veckor)

Öppet hus ◗I höst är det öppet hus för barn 0-5 år och medföljande vuxen i Skeda och Nykil. Välkommen att leka, fika och sjunga tillsammans. Skeda församlingsgård 13.30Måndagar 15.30 Nykil, Gamlegården 10.00- Tisdagar 12.00

HÖSTEN 2026

1788894432-vzqbx.indd 4

9/8/2026 9:07:19 PM

Albert Schweitzer räddade orgeln i Gammalkil

Biskops visitation i november har en lång ◗Biskopsvisitationer tradition och är ett av biskoparnas huvuduppdrag. Förr handlade visitationerna mycket om kontroll. Sköttes räkenskaperna? Predikades det ”rätt”? Och fanns alla kyrkliga föremål kvar? Numera står församlingslivet och hur det är att leva som kristen i centrum. Det handlar om möten och inspiration och biskopens roll är att vara brobyggare, inte kontrollant. Visitationerna äger rum ungefär vart åttonde år och är grundligt förberedda. En mängd material samlas in för att få en bild av pastoratet och församlingarna. Ekonomin granskas, liksom beredskapsplaner och arbetsmiljöprocesser. Den senaste visitationen i Slaka-Nykil gjordes i september 2017 och nu är det snart dags för en ny. Den 9–11 november kommer biskop Marika till oss. Visitationen avslutas med en festmässa i Skeda kyrka 15 november. Då håller biskopen ett visitationstal där hon sammanfattar sina intryck och ger råd inför framtiden. När det här skrivs är programmet för visitationsdagarna inte helt klart. Men det vi vet är att biskopen kommer att träffa anställda och idéella, förtroendevalda och församlingsbor, både i inbokade möten med också i den dagliga verksamheten. Mer information kommer på pastoratets webbplats när visitationen närmar sig.

missa inte ... Tacka med toner med ◗Konsert jazz- och gospelkören Fröjda och Linköpings storband. Datum: 10 oktober Tid: 18.00 Plats: Lambohovskyrkan Maximalt sväng utlovas!

BISKOPSVISITATION Datum: 9–11 november kommer biskop Marika till Slaka-Nykil. Visitationen avslutas med en festmässa i Skeda kyrka 15 november.

Biskop Marika Markovits kommer till Slaka-Nykil i november. Foto: EMANUEL ERIKSSON

◗I oktober är det 75 år sedan Albert Schweitzer kom till Gammalkils kyrka och spelade på den fantastiska orgeln. Det uppmärksammar vi under helgen 24–25 oktober med flera aktiviteter. Men vem var då Albert Schweizer och varför kom han just till Gammalkil? Martin Frodlund, organist i pastoratet berättar: – Albert Schweizer var en mångsidig person. Han var teolog, filosof, bibelforskare, musiker, missionär och läkare. 1952 fick han Nobels fredspris som grundare av Lambarene-sjukhuset i Gabon. Albert Schweitzer var också god vän med Greta Lagerfelt på Duseborg i Gammalkil. Och på den viset kom det sig att han spelade en konsert på orgeln i oktober 1951, för ganska exakt 75 år sedan. Och inte nog med det – vi kan också sända en tacksamhetens tanke till honom för att orgeln i Gammalkils kyrka är bevarad i autentiskt skick. – I början på 1900-talet blev det på modet att modernisera gamla orglar genom att byta ut mycket av de delar som skapar orgelns klang.

Albert Schweitzer spelar på den fantastiska orgeln i Gammalkils kyrka.

När diskussioner om att renovera orgeln i Gammalkil kom upp motsatte han sig det mycket bestämt. Som tur är blev det inget av planerna och tack vare det kan vi idag njuta av en orgel som låter så som den lät när den byggdes av Pehr Schiörlin i början av 1800-talet. 75-ÅRSJUBILEUM När? Helgen 24–25 oktober. Håll utkik efter mer information på affischer, i oktobers månadsblad och på pastoratets webbplats.

Nu renoverar vi Ulrika församlingshem ◗Nu har renoveringen av Ulrika församlingshem startat. Uppdraget har gått till Byggnads AB Jarledal och Svensson som har sin bas i Kisa. När allt är klart har vi ett församlingshem med ett större och bättre fungerande kök och en samlingssal där drygt 80 personer kan träffas för olika sorters sammankomster. Om inget oförutsett inträffar under resans gång är planen att det nyrenoverade församlingshemmet ska tas i bruk i mitten av december.

Ulrika församlingshem.

Vi är också glada att kunna berätta att vi får låna Sockenstugan vid behov under den tid renoveringen pågår. FÖLJ VAD SOM HÄNDER ◗... i renoveringen under hösten på Slaka-Nykils facebooksida. HÖSTEN 2026

1788894432-vzqbx.indd 5

9/8/2026 9:07:40 PM

LOKALPORTRÄTTET

Ett liv av skrivande Den ena har sina rötter i Gammalkil. Den andra flyttade till Nykil för några år sedan. Att läsa böcker och skriva i det lilla har funnits med hos båda sedan barnsben. Nu är de etablerade författare till böcker som fått ett varmt mottagande. Möt Malin Nordström och Elina Kangas. TEXT: Mari Lundmark

MALIN NORDSTRÖM

KALLA MIG SYSTER Malin Nordström Nona förlag

är uppvuxen i Gammalkil. ◗Malin Uppsatsskrivning var ett favoritämne i skolan, men hon fascinerades också av biologi och kemi. Ett år i London efter gymnasiet följdes av en flytt till Lund 2001 där hon pluggade bioteknik och sedan forskade och disputerade i immunteknologi. Det var en intensiv period i livet. När det började lugna ner sig funderade Malin på vad hon ville göra nu. Det skulle vara något roligt och kreativt. – I skrivandet hittade jag precis det jag letade efter, ett kreativt skapande som också är rofyllt. Efter några skrivarkurser öppnades en ny värld för mig. Jag fick upp ögonen för hantverket i skrivandet och det var ett rent nöje att få lära sig det. Nu började också idéer till huvudkaraktärer i två romaner att ta form. Den ena kom från en artikel om Emmy Rappe, pionjär inom

svenskt sjuksköterskeväsen som utbildade sig i London i slutet på 1800-talet. – Emmys historia golvade mig totalt. Hon gav sig ut i världen efter att ha läst en annons i en tidning. Vilken livsomvälvande resa det måste ha varit. Och språket, hur klarade hon det? Varför är hon inte mera känd idag? DEN ANDRA KARAKTÄREN började ta form när det var 100 år sedan kvinnlig rösträtt infördes i Sverige. Det fick Malin att intressera sig för hur det såg ut för kvinnor för 100 år sedan. Tankarna gick till Lund. Hur hade varit att börja studera där 1901? – Nettie Stevens var en amerikansk forskare. I början på 1900-talet upptäckte hon hur X- och Y-kromosomerna styr en individs kön. Hon blev inspirationen till min romankaraktär som började studera i Lund och ägnade

”I skrivandet hittade jag precis det jag letade efter, ett kreativt skapande som också är rofyllt.” Malin Nordström 6

sig åt forskning inom samma område som jag gjorde, fast 100 år senare. DE TVÅ ROMANIDÉERNA smälte

ihop till en där handlingen utspelas i London och Lund och de båda huvudkaraktärerna Josefin och Amalias historier krokar i varandra. Resultatet blev så småningom Kalla mig syster. Att skriva en fiktiv berättelse i historisk miljö kräver att man är noga med detaljerna. Malin har letat svar på många frågor om allt från forskning till hur människors vardag såg ut.

HÖSTEN 2026

1788894432-q9ki8.indd 6

9/8/2026 9:07:18 PM

Foto: BJÖRN FRÄNDFORS

Bildtext, objektformat bildtext vit ruta. Foto: FOTOBYLINE

Malin delar sina romankaraktärers passion för vetenskap och biologi.

– De små detaljerna är viktiga, det är där berättelsen får liv. Hur såg forskningen ut runt sekelskiftet? Vilken utrustning hade man och hur fungerade den? Hur satte kvinnliga studenter upp håret under studentmössan? Fanns det armbandsur? Hur var gatubilden i London på 1800-talet? Hur såg sjukhusområdet i Lund ut i början på 1900-talet? 2026 kom Kalla mig syster ut. Nu jobbar Malin fyra dagar i veckan, den femte skriver hon på bok två om Josefin och Amalia, Elden inom oss, som ges ut i början på nästa år.

frågor till Malin och Elina

Har du hela handlingen klar när du börjar skriva? Malin: Grunddragen i berättelsen finns, men sedan är jag öppen för vad som händer när jag börjar skriva. Elina: Jag har ett hum om innehållet, sedan formar karaktärerna och berättelsen varandra under resans gång.

Skriver du disciplinerat eller när andan faller på? Malin: Jag är ganska disciplinerad, jag vill ju att berättelsen ska bli färdig även om det kan vara lite motigt ibland.

Elina: Jag skriver varje dag, det fungerar inte att vänta på en känsla eller inspiration. Hur mycket jag skriver varierar däremot. Vad är din största utmaning i skrivandet? Malin: Den ligger i början av processen när jag bara har vita sidor framför mig. I vilken ände ska jag börja? När jag har händelsekedjan klar för mig är det bara att bygga ihop allt. Då rullar det på. Elina: Tankarna på om det jag gör är tillräckligt bra. För mig är det självutlämnande att skriva och det finns alltid en liten oro för vad andra ska tycka. HÖSTEN 2026

1788894432-q9ki8.indd 7

9/8/2026 9:07:24 PM

LOKALPORTRÄTTET

Foto: JOAKIM KANGAS

» ELINA KANGAS

Elina fick jobb som biomedi◗När cinsk analytiker på Universitetssjukhuset i Linköping flyttade hon från Jönköping till Nykil med sin familj. Efter den senaste föräldraledigheten längtade hon efter ett eget projekt, något där hon fick vara ”bara” Elina, inte mamma eller yrkesperson. – Jag har alltid skrivit och jag vet inte hur många häften jag fyllde med sagor och äventyr under min uppväxt. Det föll sig naturligt att det var det jag skulle göra. Elina har skrivit flera böcker i genrerna skräck, science-fiction och fantasy. – Det är något speciellt med att skapa ett alldeles eget universum och hitta på karaktärer och historier i det. Jag har en också en dragning åt det dystopiska och vad som händer med människor när tillvaron sätts ordentligt på sin spets. Mörker är också något som fascinerar Elina. – Utan mörker inget ljus, tänker jag. Livet är inte alltid ljust, men det är ju också i det mörka som vi utvecklas som människor. Det finns alltid sprickor i mörkret, där ljuset kan komma in, även om man kanske inte ser det själv när det är som mörkast.

Fantasy i alla former ligger Elina varmt om hjärtat.

I SIN SENASTE bok ger sig Elina in i

feelgood-genren. Kanske lite otippat för någon som har en dragning åt mörker och dystopi? – Jag har läst mycket feelgood men har inte riktigt kunna relatera till de berättelserna. Det handlar ofta om förhållanden som kraschar och att hitta en ny kärlek. Men var finns feelgood-böckerna som berättar om par som drabbas av det mörkaste av mörkt men ändå tar sig igenom det tillsammans? Romanen Att renovera ett hjärta kom ut i början på året. I centrum står Amelia och Patrik som drabbas av det värsta som kan hända en som förälder när deras tonårsson omkommer i en olycka. De hanterar sorgen på helt olika sätt och glider allt mer ifrån varandra, men hittar till slut en gemensam väg framåt. 8

”Livet är inte alltid ljust, men det är ju också i det mörka som vi utvecklas som människor.” Elina Kangas – I mitt jobb på sjukhuset träffade jag en del svårt sjuka barn. Jag såg föräldrarnas förtvivlan, men blev också tagen av att de på något sätt hittade kraften att stå upprätt. De tankarna fanns med när jag skrev den här boken.

ATT RENOVERA ETT HJÄRTA Elina Kangas Seraf förlag

NU ÄGNAR ELINA halva dagarna åt uppföljaren till Att renovera ett hjärta som ges ut nästa år. Resten av tiden finns hon i familjens tryckeri och webbutik. – Tryckeriet kom till när jag hade skrivit en barnbok jag ville trycka. Jag kollade på olika

lösningar, men det var dyrt och tanken på en egen tryckpress kom upp. Min man gillar maskiner så ett par veckor senare stod en begagnad tryckpress i garaget och på den vägen är det. Tryckpressen fick sällskap av flera tryckerimaskiner och några 3D-skrivare. Här produceras nu bokmärken, anteckningsböcker, målarböcker för barn, etiketter, finurliga bokställ, förvaring till hemmet och mycket annat. Så böcker och skrivande finns med även i garaget hos Elina.

HÖSTEN 2026

1788894432-q9ki8.indd 8

9/8/2026 9:07:36 PM

läsa tema

När orden får ta tid TEXT OCH ILLUSTRATIONER: Sophie Ekman FOTO: Mikael M Johansson

1788896211-obdxa.indd 9

9/8/2026 9:36:53 PM

v TEMA LÄSA

En bok kräver något av oss som mycket annat inte gör: tid, koncentration och närvaro. Kanske är det just därför den fortfarande behövs.

i lever i en textrik tid. Medde landen, nyheter, mejl och inlägg fyller dagarna. Ändå har något blivit svårare: att stanna kvar i en text länge nog för att den ska börja göra något med oss. Böcker får ta stor plats hemma hos författaren David Lagercrantz. I arbetsrum met, som också fungerar som bibliotek, står bokhyllorna tätt längs väggarna. Ett stort gam malt skrivbord upptar rummets mitt, med utsikt mot en skola och ett kyrktorn. I hyllorna trängs favoriter som blivit kvar, några som följt honom ända sedan ungdomen. – I grunden har jag nog alltid velat läsa, eftersom jag så tidigt ville skriva. Det hänger ihop. När jag var i sena tonåren betydde läsningen allt. Litteraturen var mitt universitet. Jag blev den jag blev genom böcker na jag läste. Han läste långsamt och intensivt, strök under me ningar och återvände till vissa stycken om och om igen. – Det är det fina med böcker. Man kan gå tillbaka, läsa om och stanna kvar i något. I en bok får läsning en ta den tid den behöver.

avid minns hur litteraturen tidigt öppnade dörrar till nya världar och känslor. Fjodor Dostojevskij och Knut Hamsuns tidiga böcker betydde mycket för honom som ung. Och The God father gjorde starkt intryck när han var 16 år. – Jag brukar skoja om att jag blev riktigt intresserad av böcker när jag kom till sidan 24 där Sonny Corleone smiter iväg med sin älskarinna på bröllopet. Då läste jag min första sexscen. Det var helt revolutionerande för mig. Plötsligt blev litteraturen väldigt spännande. Varför en bok kan gripa tag så starkt i oss tror han hänger ihop med något djupt mänskligt. – Jag tror att vi någonstans är genetiskt program

Det finns nästan inget vackrare än när någon lyckas sätta ord på något man själv bara anat eller känt. David Lagercrantz 10

merade för berättelser. Mycket tyder på att vi inte bara blir mer engagerade av historier, utan också minns dem bättre än ren information. För David är berättelser ett sätt att förstå livet. – Därför handlar historier så ofta om drama, konflik ter, sådant vi själva kanske inte vill uppleva i verklighe ten. Vi läser om det för att förstå, bearbeta och kanske öva oss på hur vi själva skulle hantera svåra situationer. Genom litteraturen kan vi också få syn på vem vi är, och kanske vem vi kan bli. – Det är det vackra med läsning. Man kan se sig själv i andra människor, men också se världen genom någon annans ögon, någon som lever ett helt annat liv. Genom det kan vi förändras. – Ibland kan berättelser också väcka engagemang, längtan eller en eld inom oss. Vi läser om människor som söker och strävar, och plötsligt känner man ”så där vill jag också leva!” När en berättelse verkligen griper tag händer något mer. – Man går helt in i berättelsen och glömmer sig själv. Man kan inte sluta tänka på den. Det är nästan ett saligt tillstånd.

anske är just den känslan extra viktig i dag, när så mycket är kort, snabbt och lätt att lämna. I socia la medier blir vi hela tiden påminda om oss själva och jämför oss med andra. En riktigt bra berättelse kan fungera på ett annat sätt. Den låter oss försvinna in i något annat för en stund. David tror också att litteraturen kan bära oss ge nom svåra perioder och visa att vi inte är ensamma. – Litteraturens stora uppgift är att trösta. När vi läser och känner igen oss förstår vi att det vi själva känner också är en del av något allmänmänskligt, något människor har upplevt i alla tider. Ibland får vi dessutom ord på sådant som annars är svårt att förstå eller uttrycka. En känsla, en sorg, en längtan. – Det finns nästan inget vackrare än när någon lyckas sätta ord på något man själv bara anat eller känt. När man hittar orden för det, kan det nästan bli en väg till läkning. Kan läsning också rymma något andligt eller exi

HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 10

9/8/2026 9:36:55 PM

kort om David Lagercrantz Ålder: 63 år. Familj: Gift med Anne Lagercrantz, tre barn. Bor: Stockholm. Gör: Författare och journalist. Har bland annat skrivit Jag är Zlatan Ibrahimović och böcker i Millennium-serien. Böcker som stannat kvar: Anxious ◗The Generation av Jonathan Haidt. Om unga, sociala medier och psykisk ohälsa. 7 av ◗Fråga Richard Flanagan. Om historia, skuld och människans livsvillkor. da ◗Leonardo Vinci av Walter Isaacson. Om kreativitet, nyfikenhet och fritt tänkande.

6 Bildtext. Bilden är en mindre cirkelformad illustration, alt ett utsnitt ur illustrationen på första temasidan.

För David Lagercrantz och Lars Strannegård är läsning ett sätt att förstå både sig själv och världen.

Lars Strannegård Ålder: 56 år. Familj: Fru och två barn. Bor: Stockholm. Gör: Rektor för Handelshögskolan i Stockholm och professor i företagsekonomi. Böcker som stannat kvar: blåser på ◗Det månen av Eric Linklater. En barndomsbok som gjorde starkt intryck. av ◗Gentlemen Klas Östergren. Öppnade en fri och spännande värld. vi begrav◗Liken de av Lina Wolff. En roman som fick honom att längta tillbaka till läsningen. HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 11

9/8/2026 9:36:58 PM

TEMA LÄSA

Lars Strannegård läser gärna när han reser, på tåg eller flyg, eller tidigt på morgonen när huset är tyst. ”När jag kommer in i en bok kan jag gå och längta tillbaka till den”, säger han.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

» stentiellt? För David är svaret ja. Han beskriver stora

litterära eller konstnärliga upplevelser som en känsla av klarhet, nästan som en uppenbarelse. – Verkligt stora konstupplevelser kan öppna någonting i oss. Det är nog i konsten jag har haft mina mest religiösa upplevelser.

”Livet är så flimrande. Det är intryck precis hela tiden och telefonen har en enorm dragningskraft. Då blir läsningen som ett slags mentalt spa.” Lars Strannegård Behovet av böcker har inte försvunnit, menar han. Men lässtunden konkurrerar med mycket annat. – Det är inte många år sedan man gick ner i tunnelbanan och såg människor läsa i sina böcker. Nu sitter nästan alla och flippar på sina telefoner. Det är klart att det förändrar oss.

amtidigt hoppas han på en motrörelse. Att fler ska upptäcka att läsningen kan ge något som flödet sällan ger. Lugn, sammanhang och en möjlighet att stanna kvar i en tanke.

Med Jag är Zlatan Ibrahimović nådde David Lagercrantz många nya läsare. ”En hel generation läste sin första bok genom Zlatan-boken. Det är nog det finaste jag har gjort”, säger han.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

– Jag tror att människor märker att man faktiskt mår bättre när man läser och loggar ut lite. Man får ett annat lugn. Det gäller inte minst unga, tror han. Där behöver man också tala om läsning på ett sätt som lockar. – Unga människor vill vara coola. Man måste förstå att läsning faktiskt är någonting häftigt. Det visar att du är intresserad av världen och vill förstå mer. För David finns det något särskilt i den långsamma bokläsningen. – För mig har läsning alltid handlat om att kunna återvända. Du kan gå tillbaka, stanna upp och försöka förstå något på djupet. När man läser på riktigt kan man stanna kvar i en tanke eller känsla på ett annat sätt.

amma långsamma läsning är viktig också för Lars Strannegård. För honom hör den nära ihop med bildning och reflektion. Som rektor för Handelshögskolan i Stockholm rör sig Lars mellan studenter, seminarier och lektionssalar. Här talas det förstås mycket om ekonomi och ledarskap, men också om empati och kultur, sådant som hjälper oss att förstå människan när tekniken förändrar mycket. För Lars började läsningen tidigt. Den fanns bara där. – Jag växte upp i ett hem med många böcker, och

anledningar att läsa mer

Du får vila från dig själv En bok kan låta dig försvinna in i något annat en stund, bort från jämförelse, oro och flöden.

Du får fler ord för livet Litteraturen kan sätta ord på känslor, sorger och längtan som annars kan vara svåra att förstå.

Du tränar tanken Lång, sammanhängande text hjälper oss att stanna kvar i en tanke och förstå något på djupet.

Du ser världen genom någon annans ögon När du läser får du möta erfarenheter som inte är dina egna. Det kan vidga blicken.

Du får ett annat lugn Läsning kräver tid och närvaro, men kan också ge just det tillbaka. En stund där tempot får sjunka.

HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 12

9/8/2026 9:37:03 PM

sätt att hitta tillbaka

... till läsningen

Ge boken en chans För att läsningen verkligen ska öppna sig krävs tid. Några sidor räcker inte alltid. Man behöver hinna komma in i boken, nästan glömma tid och rum.

Bokmärket gör det lätt att å tervända till ett uppslag i en bok.

2 jag läste. Det gjorde man lite till mans, säger han. Han minns de röda och gröna bokryggarna på fem-böckerna av Enid Blyton, och äventyrsklassiker som Moby Dick och De tre musketörerna. Han minns även en tid innan skärmarna tog plats i varje paus. – Det fanns ju inte skärmar. Mina barn kan lägga sig i en soffa och chilla och då tar de fram skärmen. När vi chillade kunde man ligga och läsa en bok och ta det lugnt. I dag beskriver han läsningen nästan som en lyx. Inte för att böckerna är otillgängliga, utan för att tiden och koncentrationen har blivit det. – Det är otroligt härligt när man väl gör det. Livet är så flimrande. Det är intryck precis hela tiden och telefonen har en enorm dragningskraft. Då blir läsningen som ett slags mentalt spa.

ör Lars hänger läsning nära samman med bildning. Inte som en samling fakta att briljera med, utan som ett sätt att röra sig i världen. – För mig betyder bildning, enligt Ellen Keys definition, det som finns kvar när vi har glömt det vi lärt oss. Det är helt väsensskilt från allmänbildning. Och man blir aldrig färdigbildad, menar han. – Man är inte bildad. Jag anser att det är omöjligt att vara det. Däremot kan man försätta sig själv i ett bildningsläge. Den dag du säger ”nu är jag bildad”, då har du inte förstått vad bildning är. Läsningen kan vara en väg in i just det läget. Inte för att den alltid ger säkra svar, utan kanske tvärtom, för att den gör oss mindre tvärsäkra. – Läsning gör att du hämtar in beskrivningar av världen. Särskilt om man läser bra saker. Då skruvar det till någonting. Det får en att se något nytt, förstå en annan människa, försättas i en annan tid eller på en annan plats. Bra litteratur gör världen lite större och det egna jaget mindre självklart.

– När man läser bra saker vidgas skygglapparna lite. Man blir mindre tvärsäker. Men Lars vill inte säga att läsning automatiskt gör oss goda eller empatiska. Så enkelt är det inte. – Man ska inte tro att kultur fungerar som en grimma som säger: läs det här och bli snäll. Kultur ska öppna upp och inte ge färdiga svar. På Handelshögskolan får studenterna därför inte bara möta kurslitteratur. Här finns också bokcirklar där de får läsa och samtala om böcker tillsammans. – När man läser samma böcker och diskuterar dem bygger det en känsla av samhörighet. Man delar en värld. Att sätta ord på sina reflektioner är också ett sätt att tänka.

en tid där mycket går snabbt ser Lars reflektionen som en motkraft. – Det finns forskning som säger att det bästa för tänkande och reflektion är att ta till sig ganska lång, sammanhängande text. Läsning är kronjuvelen. Han är inte teknikfientlig. Film, ljudböcker och digitala berättelser kan också vara starka kulturella uttryck. Men den långa läsningen tränar något särskilt: förmågan att stanna kvar i en tanke. – Man måste skapa en kultur. Det är det vi försöker göra här med bokcirklarna, att skapa ”the habit of reading”. När AI och annan teknik kan göra allt mer, tror Lars att det mänskliga blir ännu viktigare: omdömet, medkänslan och förmågan att förstå en annan människa. – Det finns fortfarande saker som är genuint mänskliga. Du har ett medvetande. Du har ett omdöme, en bedömningsförmåga, som kan informeras av teknik men som ändå är din. Och du har en autentisk medkänsla, något som är på riktigt. Kanske är det därför läsningen fortfarande behövs. Den låter tanken mogna, när mycket annat vill få oss att skynda vidare.

Välj med lust Läsning behöver kännas levande och lockande. Om boken trots allt inte öppnar sig efter en stund, välj en annan.

Skapa en stund som håller Det är lättare att stanna kvar i en text när inget annat pockar på. Välj en stund som faktiskt fungerar: när huset är tyst, på tåget eller en stund på morgonen.

Läs långsamt nog för att kunna återvända En av bokens stora styrkor är att man kan stanna upp, läsa om och förstå något på djupet. Stressa inte.

Prata om det du läser När vi samtalar om samma bok, delar vi en värld och får syn på våra egna tankar.

HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 13

9/8/2026 9:37:04 PM

MÖTET

VICTORIA LARM OCH CHRISTER STURMARK FANN KÄRLEKEN TROTS OLIKA LIVSÅSKÅDNINGAR

”Det var som förutbestämt att det skulle bli vi” +

kort om ... Christer Sturmark och Victoria Larm Ålder: Christer 62 år, Victoria 42 år. Familj: Christers son Leonardo, 16 år. Bor: Lidingö. Gör: Christer är förlagschef på Fri Tanke och chefredaktör för tidskriften Sans. Victoria är författare. Aktuell: Victoria är aktuell med romanen Mästaren från Venedig.

De läser världen på helt olika sätt – hon genom tron, han genom vetenskapen. Ändå kändes kärleken självklar från första stund. Och i de stora frågorna om livet fann Victoria Larm och Christer Sturmark något gemensamt. TEXT: Linda Newnham FOTO: Theresia Köhlin

Larm hade bänkat sig långt fram på Cirkus ◗Victoria i Stockholm för att lyssna på en av världens mest inflytelserika tänkare, Steven Pinker, prata om hur vi skapar en bättre värld. Men först klev en man med tofs upp på scenen. Hon lyssnade lite förstrött, men efter en stund bytte mannen några ord med en person i kulissen. När han vände sig tillbaka mot publiken gick en impuls genom hennes kropp: Vi två ska prata med varandra. – Det var som förutbestämt att det skulle bli vi, säger hon. Föga visste Victoria, som just konverterat till katolicismen, att hon fastnat för en av Sveriges mest profilerade sekulära humanister, Christer Sturmark, en man som länge argumenterat för att Gud inte finns. – I våra vigselringar står det entangled, ett fenomen inom kvantfysiken där två partiklar kan befinna sig långt ifrån varandra, till och med ljusår bort, och ändå vara sammanflätade. Det är en fin metafor för vår relation, säger Christer.

”De första månaderna sa vi till folk att vi träffats ett år tidigare, för att inte framstå som helt knäppa.” Christer Sturmark 14

Vi ses hemma i parets villa med utsikt över vattnet på Lidingö. Christer var på 90-talet it-entreprenören som gjorde exit strax före it-bubblan sprack. Sedan bytte han spår och startade bokförlaget Fri Tanke tillsammans med Björn Ulvaeus, ett förlag med fokus på vetenskap och samhällsfrågor. Victoria kom nyligen ut med den historiska spänningsromanen Mästaren från Venedig. Att två kulturpersonligheter bor här är svårt att missa. Väggarna är fyllda med böcker, konst och fotografier, inte minst på David Bowie. – Min husgud, säger Christer och ler. TILLBAKA TILL HÖSTEN 2019. Efter kvällen på Cirkus kontaktade Victoria Christer på Messenger nästan direkt. Tre dagar senare gick de på sin första dejt och efter en vecka hade de flyttat ihop. – Redan första gången jag och Victoria sågs visste vi. Det fanns liksom inga tveksamheter, det kändes självklart på ett sätt som jag aldrig tidigare upplevt, säger han och skrattar till: – Fast de första månaderna sa vi till folk att vi träffats ett år tidigare, för att inte framstå som helt knäppa. Victoria hade inte heller upplevt något liknande. Innan mötet med Christer var hon inställd på att leva

HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 14

9/8/2026 9:11:10 PM

I parets vigselringar står det entangled, ett fenomen inom kvantfysiken där två partiklar kan befinna sig långt ifrån varandra och ändå vara sammanflätade.

1788894666-xm1va.indd 15

9/8/2026 9:11:14 PM

MÖTET

2 tycker till

Det tror jag händer efter döden:

Christers och Victorias hem ligger på Lidingö, med fantastisk utsikt över vattnet. Här tillsammans med Christers son Leonardo.

» ensam, mycket för att hon ofta upplevde en känsla av

ensamhet i samvaro med andra. – Jag är en introvert person som samtidigt har mycket prat inom mig. Jag konsumerar böcker, artik lar och seminarier och älskar att diskutera allt detta för att fördjupa mig. Men jag visste inte att det fanns en liknande person. Därför blir jag ofta tyst i andras närvaro och känner mig ännu mer ensam än om jag drar mig undan och är för mig själv. Men, det fanns såklart också en längtan efter den stora kärleken, säger hon. ATT DET ÄR exakt 20 år mellan dem spelar mindre roll. Nyfikenheten på livet och tillvaron känner ingen ålder. Det innebär inte att de alltid håller med varan dra. På en springande punkt har de motsatt uppfatt ning – tron. Victoria berättar att hon inte kommer från en religiös familj. – Mina föräldrar är snarare team Christer. Det började med att hon hittade zenbuddismen och meditationen, som fick henne att blicka inåt. – Jag tror inte att vi uppfinner våra djupaste övertygelser, utan att vi gradvis upptäcker dem inom oss själva. Som ung tänkte jag aldrig på mig själv som kristen eller gudstroende. Det var först i 30-årsåldern som jag förstod att jag alltid hade varit det och att det fanns en infrastruktur för människor som mig, som kan leda till en fördjupad andlighet. Att hon drogs till den katolska kyrkan har flera orsaker. – Jag har alltid älskat klassisk musik, konst och arkitektur, och allt det finns i den katolska kulturen. Men det är den kontemplativa traditionen inom

Christer: – Jag tror att det biologiska slutet är slutet. När hjärtat och hjärnan upphör att fungera upphör också medvetandet. Kroppen förmultnar och atomerna återvänder till jorden och atmosfären, till kretsloppet. Victoria: – Jag tror att livet som vi känner det är ett kort skeende och att det finns lager inom oss som inte dör. Under allt det synliga, kroppen du befinner dig i nu, finns de där skikten hela tiden. Ungefär som vågen som reser sig ur havet för att sedan sjunka ner i det stora blå igen.

”Jag tror inte att vi uppfinner våra djupaste övertygelser, utan att vi gradvis upptäcker dem inom oss själva.” Victoria Larm 16

katolicismen som är min grej, inte det politiska eller dogmatiska. Jag är för abort och kvinnliga präster. Christer beskriver sig också som en sökare och intresserade sig tidigt för existentiella och moralis ka frågor. Han läste filosofer som Bertrand Russell, vilket ledde honom till en naturalistisk världsbild. – Jag tror att världen är naturlig, inte övernatur lig, och att det bästa sättet att förstå den är genom rationell undersökning, alltså vetenskap. Jag ser inga skäl att plocka in en hypotes om ett gudsväsen som förklaring till det som sker. Det ökar inte sannolik heten för att världen ser ut som den gör, tvärtom. ÄVEN OM DERAS svar ser delvis olika ut delar de det existentiella sökandet, och funderar på samma stora frågor, som mening, moral och människans plats i tillvaron. Han kallar sig sekulär humanist, en livsåskådning som betonar förnuft, vetenskap och mänskligt ansvar. – Anledningen till att jag engagerat mig i den internationella humaniströrelsen är att jag vill verka för mänskliga rättigheter och motarbeta dogmatiskt förtryck i religionens namn. Men jag har inget behov av att övertyga människor om att Gud inte finns. – Vem var det som sa: ”Christer Sturmark, är det han som hatar Gud?”, skrattar Victoria. Det innebär inte att han saknar förundran inför livet. – Ibland får jag höra ”jaha, du är ateist, så du tror inte på något som är större än dig själv.” Men i stort sett allt är ju större än jag, ta bara universum eller de kärleksband som knyter ihop mig med min älskade och min son, säger han. Men han Bildtext vit,har aldrig, inte ens i kris, bett. Det gör däremot varje kväll. Hennes bön är en kon namnet Victoria på personen tex. templation tillsammans med rosenkransen. Mycket kort händer i bönen är att jag steg för steg – Det som och ”flytande” i släpper taget om illusionen om jaget för att hitta in bilden. till den plats där mitt sanna jag bor. Där upphör jag som människa att existera, liksom gränsen mellan den inre och yttre världen, och där finns Gud. Jag be höver dessa djupdykningar för att vara en bättre och

Väggarna i parets villa är fyllda med böcker, konst och fotografier, inte minst på David Bowie. ”Han är min husgud”, säger Christer.

HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 16

9/8/2026 9:11:18 PM

Det tycker jag är bra med religion

mer uppriktig människa som agerar utifrån godhet, säger Victoria.

Christer: – Människor kan på ett individuellt plan känna förtröstan och hopp genom sin gudstro. Jag tror också att gudstro i vissa fall kan ha betydande transformativa effekter, till exempel hjälpa människor ur missbruk, kriminalitet eller andra former av förtvivlan. Victoria: – Den manar människan till fördjupad självrannsakan som i bästa fall ger sunda parametrar i moraliska frågor.

Som att du är en del av något större, en större energi?

Det tycker jag är bra med sekulär humanism

Vad ger tron dig?

Christer: – Det är en livsåskådning som, om den hade större utbredning i världen, skulle kunna leda till minskat förtryck och större respekt för mänskliga rättigheter. Victoria: – Den manar människor till filosofiskt och etiskt tänkande även när man har plockat bort Gud ur ekvationen. Till skillnad från ateism, som inte manar till något.

– Ja, jag tror att Gud är allt och att allt är Gud, säger Victoria. – Frågan är svår att svara på eftersom jag inte vet hur det är att leva utan den. Det är som att svara på hur det känns att andas. Jag vet däremot hur jag reagerar om jag riktar blicken för mycket mot yttervärlden och inte tar hand om mitt inre liv med hjälp av de kristna ritualerna. Då blir jag känsligare och otåligare. Jag blir en mer odräglig och snarstucken människa, säger hon. Vi pratar om vikten av existentiell hälsa, alltså vårt förhållande till livets stora frågor: Vem är jag? Vad är meningen med livet? Vad händer när jag dör? – Om vi bara shoppar, renoverar kök och fokuserar på att klättra i karriären bottnar vi aldrig i livets djupare mening, säger Victoria. – Ja, att vi lär oss reflektera existentiellt och etiskt tror jag är superviktigt, både för oss själva och för vår relation till världen och varandra. Det är därför jag har arbetat för att de här frågorna ska få större plats i skolan. Även unga som inte ser sig som religiösa behöver få fundera över livet och döden, säger Christer och lägger till: – Som du förstår är det kortare väg mellan våra två

livsåskådningar än många tror. Vi är båda extremt fascinerade av verklighetens yttersta natur och medvetandets filosofi. Hade det varit jobbigare om ni haft vitt skilda politiska ideologier?

– Det tror jag, säger Christer och berättar att han har flera religiösa vänner och tycker att det är stimulerande att diskutera med lärda troende personer. – Och jag tror inte att du hade kunnat frossa så mycket i dina intressen om du blivit ihop med en kvinna med liknande livsåskådning. Då hade ni suttit här och hummat och hållit med varandra, säger Victoria. Vad gör ni när debatten er emellan hettar till?

– Victoria brukar konstatera att det är skönt att veta att oavsett vad vi tror, så är det som det är, säger Christer. – Ja, hur starka argument vi än har kan ingen av oss veta säkert, säger Victoria. Händer det att ni avbryter diskussionen för hus fridens skull?

– Både ja och nej. Om jag är jättetrött eller på allmänt dåligt humör av hormonskäl brukar jag föreslå att vi pratar vidare en annan dag, säger Victoria. Sedan erkänner de att de krigar varje dag. – Varje kväll spelar vi blixtschack, ett femminutersparti, och då är det krig, säger Christer. – Det är det verkligen. Vi blir så ledsna när vi förlorar. Som tur är vinner jag oftast, säger Victoria och ler. HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 17

9/8/2026 9:11:22 PM

”Vi kan behöva en dag då vi får känna: nu får jag sakna.” Johan Garde, präst.

HÖSTEN 2026

1788894666-iiehl.indd 18

9/8/2026 9:11:13 PM

TANKAR OM TRO

Varför behöver vi

allhelgona?

Vad händer i oss när vi tänder ett ljus för någon vi saknar? Och behövs det en särskild dag för att minnas? Prästen Johan Garde funderar över varför vi tänder ljus, och vad som kan bära oss i sorgen. TEXT: Sophie Ekman FOTO: Zandra Erikshede

Många tänder ljus under allhelgonahelgen. Varför då?

– Jag tror att det händer mer i oss än vi kanske tänker. Det räcker inte att bara känna, vi behöver också få uttrycka det. Det som finns inom oss vill ta form. När vi tänder ett ljus gör vi något av det som annars bara stannar i känslan. Behöver vi en särskild dag för att minnas?

– Egentligen kan vi minnas när som helst, saknaden finns där oavsett. Men vi kan behöva en dag som hjälper oss, en dag då det är tillåtet att verkligen sakna. Om vi bar sorgen fullt ut hela tiden skulle vi gå sönder. Här får den utrymme. Kyrkoåret ger oss en tid att stanna upp, minnas och sörja, och att veta att vi inte är ensamma.

Vad är det egentligen vi gör när vi minns någon?

– Vi försöker hantera en dubbelhet: att någon är så viktig för oss, men inte längre finns här. Ibland minns vi med värme och tacksamhet, ibland det som inte blev sagt eller relationer som aldrig blev hela. Och vi sörjer inte bara personen, utan också det som inte blev, framtiden som aldrig fick hända. Tar sorgen någonsin slut?

– För vissa blir den lättare att bära. För andra tar det lång tid. Vi tänker gärna att sorg ska se ut på ett visst sätt, men så är det inte. Ofta förändras den snarare än försvinner. Den kan få nya nyanser, men

den kan också komma tillbaka, starkt, långt senare. Det finns inget rätt sätt att sörja. Och ingen tidsgräns. Ibland behöver man bara få ha en dag där sorgen får vara bottenlös. Vad kan bära när inget riktigt känns tröstande?

– Ibland är det just det konkreta som hjälper. Att tända ett ljus, att göra något litet. För orden räcker inte alltid till. Samtidigt kan ord bära. Bibeltexter kan vara som en livboj, inte för att allt känns bättre, men för att man har något att hålla fast vid tills det ljusnar igen.

”Orden räcker inte alltid – men ett ljus kan bära det vi inte kan säga.” Varför söker sig så många till kyrkogårdar just den här helgen?

– Jag tror att det handlar om att få vara tillsammans, utan krav. Vi gör samma sak, men var och en på sitt sätt, och det finns något tröstande i det. Och så är det ju väldigt vackert, ett hav av ljus i mörkret. Vad skulle du vilja säga till den som bär på sorg?

– Att du inte behöver bära den ensam. Du behöver inte ha alla svar. Ibland räcker det att få minnas, att få sakna, att få tända ett ljus. HÖSTEN 2026

1788894666-iiehl.indd 19

9/8/2026 9:11:13 PM

NYFIKEN PÅ BIBELN

HUR LÄSER VI BIBELN I DAG? En ny översättning av Nya testamentet

har just getts ut. Men hur läser vi Bibeln i dag? Måste man förstå allt – eller kan texten också få vara något man upplever? TEXT: Sophie Ekman FOTO: Marcus Gustafsson, Mikael M Johansson

nyfiken på ... nya Nya testamentet? LÄS DEN SOM POCKET Nya testamentet, 2026 års översättning, Verbum förlag nya över◗Den sättningen finns som storpocket, för dig som vill läsa Nya testamentet mer som en vanlig bok. Kapitel och verser finns kvar, men texten får löpa på, lite mer ostört.

Mikael Winninge, översättningsdirektor på Bibelsällskapet:

”Språket förändrar hur vi läser” med översättningen av Nya testamentet har ◗Arbetet pågått i fem år och engagerat forskare, språkvetare och teologer. Mikael Winninge har lett arbetet från start. Varför behövs en ny översättning just nu?

– Språket förändras hela tiden, och det påverkar hur vi förstår en text. Samtidigt har forskningen gått framåt, så vi vet mer i dag än när de tidigare översättningarna gjordes. Den senaste översättningen av Nya testamentet gjordes på 1970-talet, så det fanns ett behov av att se över språket. Vad är det viktigaste ni har velat uppnå?

LYSSNA PÅ ARBETET BAKOM NT 2026podden

– Att göra en översättning som ligger nära grundtexten men samtidigt fungerar på svenska. Det handlar om att vara trogen innehållet och uttrycka det på ett sätt som går att ta till sig.

◗En podd om ordvalen, tolkningarna och människorna bakom den nya översättningen av Nya testamentet.

Vad är den största skillnaden jämfört med tidigare översättningar?

– Vi har i högre grad låtit det främmande i texten synas. Bibeln är skriven i en annan tid och kultur, och det ska inte nutidsanpassas. Samtidigt har vi arbetat mer med inkluderande språk i nära anslutning till grundtexten.

– I vissa fall har det också handlat om att göra betydelsen tydligare. Ett ord som tidigare översatts med ”bröder” kan ofta ersättas med ”bröder och systrar” eller ”syskon”, eftersom det i grundtexten ofta syftar på både män och kvinnor. Vad har varit svårast i arbetet?

– Det är ofta ord med stor betydelse som saknar en enkel motsvarighet på svenska, som ”omvändelse”. Grekiskan kan betyda ”ändra sitt sätt att tänka” men också ”ångra sig”, beroende på sammanhang. Då måste man göra avvägningar och acceptera att inget alternativ blir helt perfekt. Vad hoppas du att den här översättningen ska betyda för människor som läser Bibeln i dag?

– Jag hoppas att den väcker nyfikenhet. Att man upptäcker att det finns flera sätt att läsa och förstå texten. Vad skulle du säga till någon som tycker att Bibeln är svår att läsa?

– Man behöver inte förstå allt på en gång. Det är en text man kan återvända till, som kan öppna sig på olika sätt vid olika tillfällen. Det viktiga är kanske inte att förstå allt direkt, utan att låta texten väcka frågor

1788894666-3pn8t.indd 20

9/8/2026 9:11:08 PM

Under fem år har Mikael Winninge lett arbetet med översättningen av Nya testamentet. ”Jag hoppas att den väcker nyfikenhet”, säger han.

1788894666-3pn8t.indd 21

9/8/2026 9:11:11 PM

NYFIKEN PÅ BIBELN Foto: MIKAEL M JOHANSSON

”Många blir överraskade över hur nära texterna känns”, säger Lisa Buratti, en av teologerna som arbetat med den nya översättningen av Nya testamentet.

Lisa Buratti, präst och bibellärare:

”Man behöver inte förstå allt” Buratti har varit en av teologerna som arbetat ◗Lisa med den nya översättningen av Nya testamentet. I sitt arbete möter hon många människor som är nyfikna på Bibeln, men också osäkra på hur den ska läsas i dag. Vad är det som kan beröra människor när de läser Bibeln?

– Många blir överraskade över hur nära texterna känns. Trots att de är väldigt gamla handlar de om sådant människor brottas med också i dag, som sorg, glädje, relationer och livsfrågor. Man känner igen sig mer än man kanske hade väntat sig. Vad tycker du är viktigt att förstå om Bibeln?

– Att Bibeln består av många olika slags texter. Det är berättelser, brev, poesi och symboliska texter, och de behöver läsas på olika sätt. En skapelseberättelse läser man till exempel inte på samma sätt som ett brev. Det tror jag är en viktig upptäckt för många. Måste man förstå allt man läser?

– Nej, verkligen inte. Det är kanske snarare tvärtom. Bibeln är en text man kan växa i hela livet. Ett bibelord kan säga en sak till mig i dag och något 22

helt annat om några år. Det finns alltid fler lager att upptäcka. Många tycker att Bibeln känns svår eller främmande. Var börjar man?

– Jag brukar rekommendera att börja med ett evangelium, ofta Markusevangeliet eftersom det är ganska kort och berättande. Man behöver inte läsa Bibeln från början till slut, utan kan börja i något som väcker nyfikenhet. Jag tror också att det betyder mycket att läsa tillsammans med andra. Bibelns texter har ju från början lästs i gemenskap, och i samtalet kan någon annan se något jag själv missat. Många församlingar har bibelgrupper, och man kan alltid prata med en präst om det är något man funderar över i det man läser. Hur kan man läsa Bibeln rent praktiskt?

– Jag tror det är bra att inte stressa igenom texten. Läs ett kort stycke och stanna kvar i det en stund. Jag brukar försöka leva mig in i berättelsen och föreställa mig hur det såg ut, vilka människor som fanns där och hur det skulle kännas att vara på platsen. Då öppnar sig texten ofta på ett nytt sätt. Man kan nästan meditera över den och bära den med sig genom dagen. Vad hoppas du att den nya översättningen ska leda till?

– Jag hoppas framför allt att den väcker nyfikenhet och lust att läsa Bibeln. Alla översättningar är också tolkningar, och därför kan det vara spännande att läsa olika versioner och jämföra dem. Det viktigaste är kanske att människor börjar läsa och upptäcka texterna på nytt.

1788894666-3pn8t.indd 22

9/8/2026 9:11:15 PM

HÅLLBARHET Här finns pekböcker, bilderböcker, sagor, faktaböcker och gamla favoriter, böcker som kan få följa med till en ny läshörna. Foto: MICHAEL ERHARDSSON/ MOSTPHOTOS

3 vägar

Böcker som lever vidare En barnbok kan bli älskad många gånger om. När utrensade böcker tas tillvara kan de hitta nya läsare.

har du ett gammalt exem◗Kanske plar av Tomtebobarnen hemma? En bok som blivit tummad och läst, med fransiga kanter och sidor som hänger på en skör tråd. Vissa böcker följer oss genom livet, och vidare till nästa generation. Men många andra böcker gör inte det. De rensas ut, trots att de fortfarande har mycket kvar att ge. Varje år lämnas stora mängder barnböcker in på återvinningscentraler runt om i landet. Böcker som skulle kunna bli nya favoriter hos någon annan. I NACKA FÅR barn- och ungdoms-

böcker nytt liv genom ett samarbete mellan organisationen Youth and Care och Nacka vatten och avfall. Varje vecka hämtas böcker från kretsloppscentralerna, sorteras och delas upp efter ålder. De som är i gott skick får sedan följa med vidare till skolor och förskolor, där de kan hämtas gratis.

– Vi arbetar med daglig verksamhet och arbetsmarknadsinsatser, och har ett stort intresse för miljöfrågor och lokalsamverkan. Det här projektet förenar allt det, säger verksamhetschefen Anna Vedelöv. För deltagarna handlar arbetet inte bara om böcker, utan också om att vara delaktig i något meningsfullt. – De får vara med i hela processen, från upphämtning till utlämning. Det skapar både stolthet och delaktighet, säger Anna. MÅNGA AV BÖCKERNA är knappt

lästa. Andra är mer slitna, men kan ändå komma till användning, till exempel i utomhusbibliotek där det inte gör något om det hamnar lite sand eller geggamoja på sidorna. Att just barnböcker lämpar sig så väl för återbruk tror Anna hänger ihop med hur de används. – I en barnfamilj läses en bok ofta under en kort period. Men i en förskola eller skola kan samma bok läsas av många barn under lång tid.

Samtidigt är tillgången till böcker inte självklar för alla. – Barnböcker är viktiga för språkutveckling och nyfikenhet, men alla familjer har inte möjlighet att köpa böcker. Där spelar förskolan och skolan en viktig roll i att tillgängliggöra böcker för alla. Det finns ingen gemensam modell i Sverige för hur böcker ska tas om hand på återvinningscentraler. Men exemplet visar vad som kan hända när olika aktörer samarbetar.

... för en utrensad bok:

Ge bort till en vän eller bokbytarhylla.

Låt den gå vidare via second hand eller loppis.

Kolla kommunen om böcker tas emot för återbruk.

”I en förskola eller skola kan samma bok läsas av många barn under lång tid.” Anna Vedelöv – Det kräver lite logistik, men det är fullt möjligt, säger Anna. De här böckerna är inte alltid klassiker. Men de är någons Alfons, någons Pettson, någons Mio min Mio. Och någonstans finns ett barn som ännu inte har läst dem. Mathilde Olofsson HÖSTEN 2026

1788894666-ri605.indd 23

9/8/2026 9:11:08 PM

GULDKORN

böcker där språket leker

SOV MIN LILLA HJÄRTANSGRIS Lotta Olsson, illustrationer av Matilda Ruta Bonnier Carlsen

◗I Sov min lilla hjärtansgris får orden gunga fram i rim och mjuka upprepningar. Det är en godnattbok för små barn, men också för vuxna som tycker om att läsa högt. Här finns hjärtansgris, kelekatten och andra små figurer som rör sig genom kvällens stilla landskap. Lotta Olssons text är lekfull och varm, och Matilda Rutas vackra i llustrationer förstärker den trygga, drömska känslan. En bok att läsa nära, långsamt och gärna om igen.

DET ÄR OM DIG JAG SKRIVER Moa Backe Åstot Rabén & Sjögren

Jag vill att du ska veta att det är om dig jag skriver ◗I Det är om dig jag skriver blir första kärleken till korta rader, sms och små tankar. Språket är enkelt och nära, nästan som att läsa någons inre röst. Vi får följa blickar som möts, meddelanden sent på natten och känslor som växer innan någon riktigt vågar säga dem högt. Det är skört, intensivt och lätt att känna igen sig i, oavsett om man själv är ung eller minns hur det var. En ungdomsroman om längtan, mod och om att vilja bli sedd som den man är.

”Ju längre jag höll på med dikterna, riktade jag också frågan till mig själv. Hur gästfri är jag? Egentligen”, säger Lina Ekdahl. Foto: LINA IKSE

”Ord vi slänger oss med i vardagen intresserar mig” FÖRST AV ALLT ÄR GÄSTFRIHETEN Lina Ekdahl Wahlström & Widstrand

◗I Först av allt är gästfriheten skriver Lina Ekdahl om något så enkelt, och svårt, som att ge plats åt någon annan. Med humor, allvar och en lyhördhet för sådant vi säger utan att tänka på det, ställer dikterna frågor som dröjer sig kvar: Vem får komma in? Vem får stanna? Och var går gränsen för vår vänlighet? Vad betyder gästfrihet för dig?

– Det är just det jag ville undersöka. Det började med en ilska över utvecklingen i samhället mot en allt intolerantare flyktingpolitik. Men ju längre jag höll på med dikterna riktade jag också frågan till mig själv. Hur gästfri är jag? Egentligen. Vad ville du undersöka med diktsamlingen?

– Gästfrihet både i det stora och det lilla. Samhällets ansvar, men också vår egen vilja att välkomna vår nästa. Under arbetets gång vandrade också djuren in i dikterna. Som om en fabel skulle göra allting lättare. Gästfrihet kan låta enkelt, men ordet rymmer många lager. Vad

har varit viktigt för dig?

– Vem är egentligen gäst och vem är värd? Det heter gästFRIHET. Betyder det att gästen ska få lov att vara fri? Och vad innebär det i så fall? Var går gränsen för hur nära vi vill släppa in andra människor i våra liv, vår gemenskap och vårt samhälle? Jag har velat stanna i de frågorna, snarare än att ge färdiga svar. Du fångar ofta vardagsspråket. Vad intresserar dig med det?

– Det vi säger utan att tänka oss för. Det vi tänker, men inte säger. Tystnaden, pauserna, sanningen och lögnen. Jag är intresserad av ord vi slänger oss med i vardagen, och av maktspråk som kan dribbla bort vad allt egentligen handlar om. Många kan känna sig osäkra inför poesi. Har du något råd till den som vill läsa en dikt, men inte riktigt vet hur man börjar?

– Slå upp en diktbok och läs! Vilken som helst. Slå upp en till. Läs högt, läs tyst. Lyssna på dikternas klang och rytm. Testa att tänka dig en diktsamling som en konstutställning. Eller en löpsedel. Ta in och ta för dig av det du fastnar för. Du behöver inte förklara vad du läser, du behöver endast läsa och lyssna. Sophie Ekman

HÖSTEN 2026

1788894666-mpa3j.indd 24

9/8/2026 9:11:11 PM

ALLHELGONA Foto: MOSTPHOTOS

Välkommen i

allhelgona Gravprydarkaffe Våra kyrkor är öppna för enskild andakt och ljuständning fredagen den 30 oktober. Välkommen in att sitta ner en stund och kanske tända ett ljus för någon du tänker extra mycket på den här helgen. Församlingsråden serverar kaffe. 14.00-18.00 Gammalkils kyrka 14.00-18.00 Nykils kyrka 14.00-17.00 Skeda kyrka 15.00-17.00 Slaka kyrka 13.00-17.00 Ulrika kyrka

Buss till Lilla Aska 31 oktober ◗I år ordnar vi en buss till Lilla Aska för dig som inte kan dig dit på egen hand. avgår utanför apote◗Bussen ket i Lambohov 13.00 och gör ett stopp i Slaka ca 13.15. Bussen stannar på bilparkeringen i Lilla Aska. ◗I Lilla Aska finns tid för gravpyntning, ljuständning och fika i anslutning till griftegårdens dag. Bussen vänder tillbaka ca 14.45. ◗Vill du åka med anmäler du dig till expeditionen senast fredag 23 oktober. Antalet platser är begränsat, först till kvarn gäller.

HÖSTEN 2026

1788894432-pg3v1.indd 25

9/8/2026 9:07:16 PM

ALLHELGONA

Vi tänder ett ljus ... för avlidna folkbokförda i pastoratet samt avlidna från annan församling vars begravningsgudstjänst ägt rum i pastoratet från 1 september 2025 till 31 augusti 2026. Lambohovs församling 2025 Isa Yildiz ✝ 16 september Marianne Lindvall ✝ 23 september Mona Havskog ✝ 26 september Boro Paranos ✝ 4 oktober Hans Johnny Svensson ✝ 5 oktober Ejve Gustafsson ✝ 12 oktober Bo Nilsson ✝ 25 oktober Siw Karlsson ✝ 27 oktober Lis-Marie Englund ✝ 10 november Åke Larsson ✝ 16 november Rune Elias Lundin ✝ 26 november Gun Berglund ✝ 27 november Christina Petersson ✝ 10 december Maj-Lis Gottfridsson ✝ 11 december Bengt Kvarnström ✝ 13 december 2026 Ingrid Nähl ✝ 7 januari Iris Nilsson ✝ 11 januari Anna Karin Viquist ✝ 12 januari

Lilian Carmesten ✝ 16 januari Susanne Lundin Sigfridsson ✝ 21 januari Eivor Petersson ✝ 22 januari Göran Gunnar Nilsson ✝ 29 januari Alice Lindholm ✝ 4 februari Asta Carnstam ✝ 6 februari Gunnel Bäckström ✝ 15 februari Lars Pettersson ✝ 20 mars Kerstin Maria Karlsson ✝ 26 mars Allan Tärnteg ✝ 1 maj Inger Blomquist ✝ 1 maj Valter Gustavsson ✝ 12 maj Inger Pettersson ✝ 26 maj Hans Gustafsson ✝ 28 maj Elsie Bendz ✝ 1 juni Stig Långström ✝ 4 juni Rolf Kenneth Holmberg ✝ 29 juli Margita Norell ✝ 14 augusti

Skeda församling 2025 Agge Larsson ✝ 2 december

2026 Birgit Karlsson ✝ 18 januari Lennart Johansson ✝ 21 januari Karin Rose-Marie Larsson ✝ 10 mars Sylvia Birgitta Andersson ✝ 29 mars Inga Karin Isaksson ✝ 9 maj Sverker Nilsson ✝ 16 juli

Nykil-Gammalkils församling 2025 Birgitta Johansson ✝ 1 september Gun-Britt Hjertström ✝ 26 september Karl Erik Karlsson ✝ 19 oktober Leif Bengtsson ✝ 18 november Barbro Lundqvist ✝ 6 december Nils Nilsson ✝ 25 december 2026 Iris Dagny Maria Vidén ✝ 22 januari Anna Elisabet Nyberg ✝ 9 februari Sven Filip Lennart Larsson ✝ 28 mars Iris Johansson ✝ 13 april Astrid Sylvia Johansson ✝ 29 april

Aina Svensson ✝ 13 maj Pia Danielsson ✝ 16 augusti

Slaka församling 2025 Charles Andersson ✝ 21 september Juno Dejler ✝ 25 september Arne Arvid Gotthard Nilsson ✝ 25 september Anna Birgit Louise Brishammar ✝ 25 november 2026 Göta Ingeborg Petersson ✝ 3 januari David Hammar ✝ 20 februari Daniel Knutsson ✝ 22 februari Curt Orvehag ✝ 11 maj

Ulrika församling 2025 Berit Gerd Elisabet Annell ✝ 26 november 2026 Anita Staf ✝ 7 mars Bertil Andersson ✝ 13 mars Sven-Erik Birger Andersson ✝ 10 juni Gull-Britt Ketty Petersson ✝ 21 juni Bo Harald Karlsson ✝ 8 juli

HÖSTEN 2026

1788894432-pg3v1.indd 26

9/8/2026 9:07:23 PM

Foto: ALEX GIACOMINI/IKON

Tankar inför allhelgona

ad händer när man dör? Frågan kommer från en yngre version av mig. Vad tror du? Brukade min mamma svara då. Vi som lever här i rymdens utsträckta rumtid kan inte med vetenskap säga exakt vad som händer när vi dör. Vi vet att livet som vi känner det slutar, att de mellanmänskliga relationerna når ett slags avslut. Att det som fanns en gång, som lyste av liv i en människas ögon efter den sista vilans intåg är borta. Vi står inför det mysterium som rör livet självt.

Minnes gudstjänster Torsdag 29 oktober 14.30 Eklunden, Nykil Fredag 30 oktober 18.00-20.0 Musik och ljuständning i felleshuset på Fredsgränd 6 i Vallastaden Lördag 31 oktober 16.00 Skeda kyrka • 18.00 Slaka kyrka • 18.00 Ulrika kyrka Söndag 1 november 11.00 Nykils kyrka • 18.00 Lambohovskyrkan Kyrkan är öppen för ljuständning från 16.00. Kaffe serveras.

UNDER ALLHELGONAHELGEN får vi umgås med detta mysterium som kan väcka så många olika känslor i oss. Vi minns dem som lämnat jordelivet och påminns om vår egen dödlighet. Minnena av en bortgången människa finns kvar, lever vidare i dem som minns henne, i det hon gjorde på jorden, i den påverkan hon hade på de människor hon mötte. Vad som händer när vi dör kan vi inte veta, och det är okej. Vi får i stället luta oss mot vad vi tror och vad vi hoppas på. För vi får tro, och vi får hoppas. Det är tillåtet, jag lovar. Vi får tro på återförening, på att döden inte är slutet utan att det finns något eller någon på andra sidan. Vi får tro på en omfamning av kärlek, ett hemkommande där det vi kallar själen ska få komma till ro och vara i frid. Vi kan inte veta vad som händer men vi kan och vi får tro – vad tror du?

Maja Fältskytt Prästkandidat

HÖSTEN 2026

1788894432-pg3v1.indd 27

9/8/2026 9:07:31 PM

KYRKOGÅRD

Gravsmyckning inför allhelgona du har en grav du planerar ◗Om att smycka inför allhelgonahelgen finns det en del att tänka på, berättar kyrkogårdschef Anna Danielsson. – Om den grav du vill smycka finns i en askgravplats eller en minneslund är det viktigt att veta att dekorationer och ljus bara får sättas i den gemensamma platsen för utsmyckning. På urngravar och kistgravar läggs dekorationer i första hand i rabatten. Finns det ingen rabatt kan man lägga dekorationen på gräsmattan. Där kan också ljus och gravlyktor sättas ner, eller så väljer man att placera dem i gravrabatten precis framför gravstenen. Det är också viktigt att tänka på vilket material det är i det som ska smycka graven. – Välj helst dekorationer som är nedbrytbara och som inte har plast i stomme eller pynt. Då kan dekorationen med gott samvete läggas på komposten när det blir vår. Undvik också lyktor och vaser av glas. Om de går sönder blir det skärvor i marken och då är det lätt hänt att våra vaktmästare får skärskador när de arbetar på kyrkogården. Tänd ett ljus på distans

tända ljus för nära och kära ◗Att hör ihop med allhelgonahelgen. Men det är inte alltid man har möjlighet att ta sig till kyrkogården. Då kan vi hjälpa till att tända ett ljus för någon du tänker extra på i allhelgonatid.

Hör av dig till församlingsexpeditionen senast fredag 23 oktober så ordnar vi det. Kostnaden är 55 kronor. Du är också välkommen att höra av dig om du vill att vi ska tända ett ljus vid ett annat tillfälle, till exempel på någons födelse- eller dödsdag eller till jul. Öppna kyrkor även 31 oktober

är en stor ◗Allhelgonahelgen händelse på våra kyrkogårdar. På fredagen är det många som vill besöka kyrkogården för att smycka nära och käras gravar. Sedan flera år tillbaka är våra kyrkor öppna då, församlings råden serverar k affe och den som vill kan sitta ner en stund i kyrkan och kanske tända ett ljus för någon man tänker på. Den traditionen fortsätter vi självklart med, men i år blir det öppna kyrkor en dag till i helgen, berättar kyrkogårdschef Anna Danielsson. – Vi har fått flera önskemål om att kyrkorna ska vara öppna även på lördagen. Så i år är kyrkorna i Slaka och Ulrika öppna mellan 13 och 18. I Nykil, Gammalkil och Skeda är det öppet mellan 10 och 16. Det finns vaktmästare på plats hela tiden utom i Nykil och Gammalkil där en vaktmästare fördelar sin tid mellan båda kyrkorna. Vilka tider kyrkorna är öppna på fredag 30 oktober kan du läsa på allhelgonasidorna i den här tidningen.

När löven faller hör hösten till för ◗Lövräfsning våra vaktmästare. Det finns många träd på kyrkogårdarna och ibland kan det ta lång tid innan alla har singlat ner. Det beror helt och hållet på hur fort det blir kallt och hur mycket det blåser. Vanligtvis börjar lövräfsningen i oktober, men har det varit en torr sommar kan räfsorna komma fram redan i månadsskiftet augusti/september. 28

Så här års stänger vi också av vattnet så att vi inte riskerar att något fryser sönder, vi plockar in bänkar och börjar förbereda inför allhelgona. Vinterdekorationerna på de gravar som har skötselavtal lägger vi ut först på fredagen i allhelgonaveckan. Vi vill få bort så mycket som möjligt av höstlöven innan liggarna kommer på plats.

HÖSTEN 2026

1788894432-t9by7.indd 28

9/8/2026 9:07:16 PM

Foto: POWNIBE/MOSTPHOTOS

kontakta oss ... om dina kyrkogårds ärenden du frågor ◗Har om gravrätter, gravskick eller gravskötsel är du välkommen att kontakta församlingsexpeditionen i Lambohov. Det är också till expeditionen du vänder dig om du vill boka tid för en urnsättning. ◗Anna Danielsson är kyrkogårdschef och har det övergripande ansvaret för pastoratets kyrkogårdar. Det är också Anna du kontaktar om du ska se ut en gravplats. ◗Kontakt uppgifter till församlingsexpeditionen och Anna finns på sista sidan i tidningen.

Vill du dekorera en grav i allhelgona? Då behöver du tänka på att det är olika regler beroende på gravskick.

fråga Anna Anna Danielsson, kyrkogårdschef, svarar på frågor. Jag brukar dekorera mina föräldrars grav till allhelgona. När jag kom till kyrkogården i våras stod allt pynt kvar, plockar ni inte bort det när ni vårstädar?

– Enkla gravljus brukar vi ta bort eftersom fåglar och vinden kan flytta runt med dem. Pynt och dekorationer däremot är din enskilda egendom, så de får vi helt enkelt inte ta bort. Om du vill kan de stå kvar året runt, det är helt i sin ordning så länge det ser vårdat ut. – Det viktigaste är att du inte ställer något bakom gravstenen eftersom det kan skada våra maskiner när vi klipper häckar och gräs.

Utbrända gravljus plockas bort av kyrkogårdsperonalen, men inte dekorationer och pynt. FOTO: JOHANNES FRANDSEN/IKON HÖSTEN 2026

1788894432-t9by7.indd 29

9/8/2026 9:07:21 PM

RECEPTET

saftiga och kryddiga

Pumpacupcakes

Med len färskostfrosting på toppen blir de här pumpacupcakesen en höstfavorit. Perfekta till en kopp kaffe eller te när dagarna blir mörkare. RECEPT OCH STYLING: Sophie Ekman FOTO: Eva Hildén

Ca 12 cupcakes Cupcakes: 3 ägg 2 dl strösocker 1 dl neutral olja, till exempel rapsolja 3 dl grovriven rå pumpa (till exempel butternut eller hokkaido) 3 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 1 tsk kanel ½ tsk malen ingefära ½ tsk malen kardemumma

1 krm malen nejlika 1 nypa salt Frosting: 200 g naturell färskost 75 g rumsvarmt smör 2,5 dl florsocker 1 tsk vaniljsocker Gör så här: ugnen på 175°C. ◗Sätt Placera muffinsformar i en plåt eller muffinsplåt. ägg och socker ◗Vispa

pösigt. Rör ner olja och riven pumpa. mjöl, bakpulver, ◗Blanda kryddor och salt. Vänd ner i smeten. i formarna, fyll ◗Fördela till ca 2/3. Grädda i mitten av ugnen ca 20 min. Låt svalna. ihop frostingen ◗Vispa krämigt. Bred eller spritsa på cupcakesen. Förvara i kyl fram till servering.

Dekorera med färgat socker, pumpa kärnor eller lite kanel.

1788449387-uqhck.indd 30

9/3/2026 5:30:19 PM

KORSORD DEN KLAMRAR SOM KAN VI SIDA VID SIG FAST VID DIN- VÄRLDSSIDA, SVART PÅ VITT, STRÅ, MEN EJ ERA LIGA TING BOKSTAVLIGEN AV HALM

VÄXER I VÅTMARK

NYA DELEN AV DENNA BOK ÄR SKRIVEN PÅ GREKISKA FÄRGGLAD FLASKA ISMAELS HALVBROR

RÖRA SIG SOM HEN SOM INTE STÅR MED BÅDA FÖTTERNA PÅ JORDEN

GRÄNSAR TILL TCHAD & BENIN SPÄD

SÖKA ANDLIG KONTAKT

OSAR VISS PREDIKANT

AVSIDES BELÄGEN SITTER ÄLDRE FÖLL (EJ) OCH DRAR RÖVARHISTO- JESUS PÅ LÄPPEN? RIER PÅ

LASSVÄLTARE RITERNA

OM NOS HOS KRANK

PUR SOM DJUR

VIPPA

FORNINDISK KRIGSGUD

KRÖP JAGUAR IN I STÄRKER VADER & VRISTER SÄMRE VARIANT KLYKA

ÄDELSTENEN KÄRE PÅ ... PLATSER SÄNDE MED KURIR TUNT TYG GAMLA GUDAR NÖDCENTRAL PÅ FESTIVAL JÄMSTÄLLDHETSOMBUDSMANNEN

Vinnare i sommar krysset:

EN GUD KLÄS I KARAMELL ROMERSK KEJSARE FRÅN 54

”TYST, LIKT XXXX SOM FALLER” OBEKANT KÄRLEK I PARIS

FAKTISKT SÄGER GODISGRISEN?

LUGN VID DUKAT BORD

FÖRLED FÖR UNDER ÄR RISKEN STOR ATT FÄRGGLADA LINSER MUMSAS BEHANDPLÅTLING SOM SOM NIKLAS SKER I ELLER SKJUL? R2D2

grattis

FÖLL PELLE PLUTT EJ ÖDE

HJULPINNE ÄR NEGATIVT LADDAD

ÖRT SOM GULLBORSTE

GRAFISK METOD FRISYR GRUNKA ÖVRE GRÄNS

TROR PÅLÄGG, EJ KALV

Spiegel, ◗Ann Nykil, får ett presentkort på afternoon tea för två på Stadsmissionens café. Thörn, ◗Karin Linköping får en tygkasse från Herregud & Co.

DEN TVÄTTADE JESUS

GRODD

ROPAR LÄNGDSKIDÅKAREN!

VAR VÄL KAIN KOL & 100 TÄPPER TILL & KAN KLIPPAS

Höstkrysset GÖR SÅ HÄR korsordet och få fram det ord som ◗Lös bildas i de färgade rutorna. ◗Vi vill ha ditt svar senast den 20 oktober. de rätta lösningarna drar vi en vinnare ◗Bland som får ett presentkort på afternoon tea för två på Stadsmissionens café och en vinnare som får en tygkasse från Herregud & Co.

LEMUR-KRYSS 2026 Konstruktör:

lena-holmlund.com

Namn: Sänd in lösningen till: slaka-nykil.pastorat@ svenskakyrkan.se ”korsord” i ärendefältet. ◗Skriv ... eller posta lösningen till: Slaka-Nykils pastorat Tröskaregatan 41 583 33 Linköping kuvertet med ”korsord”. ◗Märk

Adress: Postadress: Telefon: E-post: HÖSTEN 2026

1787750679-fardf.indd 31

8/26/2026 3:24:40 PM

kontakt Pastorsexpeditionen Tröskaregatan 41, 583 33 Linköping Telefon: 013-474 23 00 (vx) E-post: slaka-nykil.pastorat@svenskakyrkan.se Webbplats: svenskakyrkan.se/slaka-nykil

Församlingspedagoger och fritidsledare Kontaktperson för barn- och ungdomsverksamhet Lisa Falklöf 072-205 43 47 lisa.falklof@svenskakyrkan.se

bokningar av dop, vigsel och uthyrning av lokaler görs via ◗Alla expeditionen. Expeditionen är öppen helgfri måndag, tisdag och torsdag kl 10.00–12.00 och 13.00–15.00, samt onsdag 13.00-15.00. där inget annat anges: ◗E-postadresser förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se

Jorge Ibañez jorge.ibanez@svenskakyrkan.se Stefan Lidén stefan.liden@svenskakyrkan.se Marie Wigh

Präster

Kyrkogård och vaktmästeri

Maria Löfgren 070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se Anna-Karin Thalin Karlberg 073-037 55 50 anna-karin.thalinkarlberg@svenskakyrkan.se Lars Svensson 072-204 55 36 lars.svensson4@svenskakyrkan.se Kyrkoherde Carl Jyllermark Prästkandidat/tjänstebiträde Maja Fältskytt maja.faltskytt@svenskakyrkan.se

070-357 93 79 072-574 00 72

Kyrkomusiker

Kontaktperson för kyrkomusik Helene Ranada Matstoms 073-062 23 13 helene.ranadamatstoms@svenskakyrkan.se Martin Frodlund Birgitta Ruthberg Stefan Söderblom stefan.soderblom@svenskakyrkan.se

073-075 07 30 070-517 37 98 072-574 00 05

072-733 96 53 076-102 12 36

Chef kyrkogård och vaktmästeri Anna Danielsson

070-517 34 19

Lagbas Nykil-Gammalkil-Ulrika Sara Wigh

072-224 02 16

Lagbas Lambohov-Skeda Slaka Tobias Karlsson tobias.karlsson4@svenskakyrkan.se Vaktmästare Roger Jakobsson roger.jakobsson2@svenskakyrkan.se Andreas Johansson andreas.johansson4@svenskakyrkan.se Helén Johanzon Mattias Karlsson Monica Karlsson Jarno Lahtinen Marianne Magnusson Sarah Åstrand sarah.astrand@svenskakyrkan.se

072-565 50 19

072-735 23 04 072-724 23 09 076-137 23 20 070-164 23 23 076-104 23 24 070-517 34 22 070-517 34 57 072-574 78 90

Fastighetsansvarig

Diakoner Kontaktperson för diakoni Annelie Almroth

070-341 02 70

Sandra Andersson Susanne Thomsen

073-528 60 30 073-091 21 84

Diakoniassistent Siw B Henrysson

072-574 08 53

Ledning och administration Kyrkoherde Carl Jyllermark

070-357 93 79

HR Caroline Hansson

072-574 30 70

Enhetschef, församlingsverksamheten Maria Löfgren 070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se Administration Madicken Lundh/Anette Ählström

013-474 23 02

Ekonomi Camilla Berg

013-474 23 08

Kommunikation Filip Mehari Carlsson filip.meharicarlsson@svenskakyrkan.se

072-574 32 15

1788894432-q1p98.indd 32

072-735 23 12

Christer Andersson christer.andersson2@ svenskakyrkan.se

070-517 34 48

Förskolan Kilen Nygården, 590 52 Nykil Rektor Carin Edward

013-33 02 00 013-33 02 01

Förtroendevalda Ordförande i kyrkorådet Siw Carlsson

070-208 68 50

Ordförande i församlingsråden Lambohov Linnéa Rosenbaum Nykil-Gammalkil Ingela Wadell Skeda Sofia Norlin Slaka Ingrid Dahlberg Ulrika Anders Wång

073-440 26 02 070-237 05 14 076-168 39 73 076-163 93 40 070-229 29 77

9/8/2026 9:08:03 PM