Issuu

DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN

HELSINGBORG

VINTERN 2021

MAXIDA MÄRAK:

Man behöver inte vara aktivist för att ta ställning

TÄVLING Ta chansen att komponera din egen psalm

ÅSA STRÖM BROMAN, HERDE I S:TA MARIA:

”För mig är kyrkan ett sammanhang dit jag kan komma med allt det som är jag”

PODDAR OM LIV, MYTER OCH ANDLIGHET

TEMA

LJUD

Mörkret förstärker julens klang ODR SAMHÄLLSINFORMATION

21am3243_omslag_27904.indd 1

2021-11-10 16:40:41

LEDARE

Hörs i bullret L

”

judteknikern hade micken på en stång som sträcktes fram mitt i en stökig och bullrig eftermiddagsrusch. Förutsättningarna för ljudupptagning var inte gynnsamma och därför ropade journalisten alldeles för högt den fråga som reportaget skulle behandla. Där stod ungefär 25 människor, och alla sökte de inom sig efter en bra formulering som svar på frågan som journalisten hade ropat ut: Vad står julen för?

Några hörde inom sig barndomens minnen av knastrande snö eller knakande isar. MÄNNISKORNA DÄR fick massor av associationer.

Några tänkte på efterlängtad ledighet. Andra nästan fysiskt kände av gemenskap och återseende av utflugna barn eller kvarblivna föräldrar. Mat, godis, glögg, must, nötter, clementiner, dofter, färgprakt, glitter, tända ljus, stjärnor, en stor bredd av musik och dagar med hög luft. Några hörde inom sig barndomens minnen av knastrande snö eller knakande isar. Andra mindes ljuden när det sent på decemberkvällar ordnades inför julen och då vuxna hemlighetsfullt tycktes viska mer än vanligt. Bakgrundsljud av trygghet för barnet som hade nattats.

SÅ HÖRDES KLART och välartikulerat svaret från en av alla dessa människor som hade hört frågan: – Sorry, kan inte svara på din fråga om julen, du förstår jag är inte från den här staden, och har därför inte ännu hört allt om era lokala traditioner. Journalisten för reportaget sade att om det är något julen inte är så är det en lokal tradition. Julen är en lokalhistorisk händelse med global evig betydelse och som därför firas lokalt litet olika men alltid med samma grundackord: Jesus. 2

Julen kan betyda färgprakt, gemenskap och kalla decemberkvällar. Foto: ADOBE STOCK

VINTERN 2021

21am3243_ledare_27905.indd 2

2021-11-10 16:40:46

10 INNEHÅLL Din församling 6 Intervju: Åsa Ström Broman 25 Livsstil: Nils Tykesson lyssnar i skogen 28 Kyrkogård: Säkerhet bland gravstenarna 31 Julkorsord

LÄR MER...

» … om

Svenska kyrkans arbete med hållbar utveckling på https://www. svenskakyrkan.se/hallbarutveckling

Dags för miljödiplomering Det är dags för Svenska kyrkan Helsingborg att miljödiplomeras igen, denna gång i fas 2. År 2017 miljödiplomerades pastoratet i fas 1.

Tema Ljud 10 Mörkret förstärker julens klang

N VA

ENMÄRK

Trycksak 5041 0004

E T

Övrigt 20 Livskunskap: Social ångest 23 Hållbarhet: Gammalt mode 24 5 poddar i vinter

Porträtt 16 Maxida Märak: Självklart att ta ställning

Svenska kyrkans miljödiplomering för en hållbar utveckling är ett redskap för att ställa om sin verksamhet så att den bidrar till en utveckling som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar för alla människor. En av drivkrafterna i miljödiplomeringsprocessen är en teologisk övertygelse om att det är nödvändigt att arbeta med hållbar utveckling. – Att vara människa är att förundras över livets storslagenhet i såväl det lilla som det stora, att leva i gemenskap med nuet

och framtida generationer, söka sanning och omvärdera gamla sanningar, och när så behövs vända om, börja på nytt. Allt detta är grunddrag i en ansvarsfull livshållning och ett gott liv, ur alla perspektiv, säger Kristian Lillö, kyrkoherde i Svenska kyrkan Helsingborg. VICTORIA BERTLAND ÄR fastighetschef i Svenska kyrkan Helsingborg och projektledare för miljödiplomeringen. – Miljöarbetet måste genomsyra allt vi gör. I Sverige är vi duktiga på miljö, men vi kan inte släppa det. Det är ett ständigt pågående arbete att se vad vi mer kan göra, säger hon.

REDAKTION EN DEL AV

Redaktionen: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist. Webb: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se

Omslagsfoto: Josefine Sjöqvist Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm Ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos sofie.kalodimos@verbum.se VINTERN 2021

21am3243_innehall_27906.indd 3

2021-11-10 16:40:39

NOTISER LEVANDE JULKRUBBA » Under julskyltningen den 1 advent, 28 november, varje hel och halv timme mellan klockan 15 och 17 är du välkommen att uppleva Julevangeliet på ett annorlunda vis. Berättelsen spelas upp utanför S:ta Maria kyrka. Ni får möta Maria och Josef, hela änglakören och flera andra. Medverkande är medarbetare och körer från Svenska kyrkan Helsingborg. Bild: ADOBE STOCK

RÄTTELSE »I Amos nr 2/2021 finns ett syftningsfel i artikeln om olika gravskick inom Helsingborgs pastorat. När det gäller askgravlundar bekostas gravskötseln av begravningsavgiften och minnesbrickan av dödsboet.

Vintersmycka gravplatsen med granris När man lägger granris vill man att det ska täcka marken och se vackert och fylligt ut. Ett sätt är att lägga det så att så många toppar som möjligt syns. Det kan man göra genom att ta topparna som finns på baksidan av granriset och trycka fram dem så att de blir synliga. Då får man många fina toppar utan att behöva klippa gränsat. Det gör också att det Granris håller vid låga temperaturer. ligger stadigare på marken.

Foto: PRIVAT

Foto: GETTYS IMAGES

»Granris är en traditionell och dekorativ smyckning under vintern, som kan läggas på delar aveller hela gravplatsen. Den går att kombinera med olika blommor. Till exempel ger rosor och tulpaner placerade i granriset en fin kontrast till det gröna. De håller sig dessutom fina även vid lägre temperaturer.

VINTERN 2021

21am3243_notiser_27907.indd 4

2021-11-10 16:40:38

Jul i gemenskap

När: Vi börjar kl 15.30. Då serveras det julgröt, skinksmörgås, kaffe och kaka. Vi delar gemenskap och inför julbönen kl 17.00 bjuds det glögg och pepparkakor. Var: S:ta Anna kyrka. Hur: Du anmäler dig senast torsdag den 16 december till: Margareta Svensson 04218 91 05 eller till Tina Nordström 042-18 90 62. Kvällen börjar Pris: 50 kronor. med julgröt. Välkommen!

GRATTIS!

Foto: MATS LANDERBERG

I S:ta Anna kyrka har vi under många år firat jul i gemenskap. Förra året blev av naturliga skäl ett uppehåll, men nu bjuder vi in igen. Med erfarenheter från årets pandemi, blir årets Jul i gemenskap ett lite nytt koncept.

»..till Helsingborgs vokalensemble som fyller 25 år. För att fira de 25 åren har körens dirigent, Marianne Ivarsson, beställt ett specialskrivet körverk av Rolf Martinsson, professor i komposition. Detta verk, på den klassiska latinska texten ”Ave Maria”, uruppfördes nyligen i Lund Choral Festival.

Kören kommer att fortsätta firandet genom att sjunga verket i tre olika julkonserter: ”Rotary Julkonsert” i Mariakyrkan den 24 november, ”Julkonsert i jazzton” i Den Gode Herdens kyrka den 19 december, samt en tredje konsert i Höganäs kyrka tillsammans med Kullabygdens symfoniorkester den 4 december. Där framförs Hilding Rosenbergs Juloratorium och mitt i detta verk kommer man att lägga in Rolf Martinssons körverk som ett nytt grepp.

JULINSAMLINGEN 2021

BRYT EN TRADITION

#BRYTENTRADITION

EN AV TRE FLICKOR UTSÄTTS FÖR VÅLD UNDER SITT LIV.

FLER ÄN 30.000 FLICKOR GIFTS BORT VARJE DAG.

FLER ÄN 10.000 FLICKOR KÖNSSTYMPAS VARJE DAG

FOTO: JESPER WAHLSTRÖM/IKON

Vi lever alla under samma himmel. Vi har samma rättigheter men verkligheten ser olika ut. Tillsammans kan vi stoppa tvångsäktenskap, könsstympning och våld mot flickor.

Tillsammans kan vi göra skillnad. Din gåva gör det möjligt!

SWISHA DIN GÅVA TILL 900 1223 PG 90 01 22-3

BG 900-1223

svenskakyrkan.se/act

VINTERN 2021

21am3243_notiser_27907.indd 5

2021-11-10 16:40:43

INTERVJUN VEM? Åsa Ström Broman, ny herde i Maria församling.

Herden har hittat hem Från Sydamerika till Helsingborg. Från journalist till präst. Alltid med människan och samtal i centrum. Och att Gud är med i både sorg och glädje. Möt Åsa Ström Broman, ny församlingsherde i Maria församling. Text och foto: Josefine Sjöqvist

favoritkyrkor … » … har Åsa Ström Broman: Capella Ecumenica på en ö i St Annas skärgård, Middle Collegiate Church i New York, Igreja Escandinava i São Paulo, Svenska kyrkan i Buenos Aires och nu förstås Sankt Andreas, Sankta Anna och Sankta Maria kyrka i Helsingborg. 6

»Åsa Ström Broman har varit på plats i Maria församling sedan den 1 september. Hon är ny på jobbet, ny i Helsingborg och det stora arbetsrummet ekar fortfarande lite tomt. – Jag funderar på en matta här och kanske att skaffa lite andra möbler, begagnade i så fall, säger hon och slår sig ner i en blå fåtölj med högt, inneslutande ryggstöd. Den gråregniga tillvaron utanför fönstret påminner om de tre gånger Åsa besökte Helsingborg under rekryteringsprocessen. Men trots att Sundets pärla kanske inte visade sig från sin allra bästa sida just då föll hon för staden direkt. – Vi hyr ett hus nu medan vi funderar på var vi ska bo. Jag trivs här. Tänk att få bo i en stad med tre kallbadhus! Jag älskar att bada. Och teatern, kulturhuset, närheten till Louisiana som är ett av Nordens finaste muséer.

Människor från hela världen. Det finns en internationell stämning här i Helsingborg. Det är roligt, säger hon. INTERNATIONELL stämning är hon

van vid. 2016 fick maken Pether jobb som kyrkoherde i New York. Åsa, som då var kyrkoherde i Söderköping, skaffade sig ett jobb med respektabel pendling. Från det nya hemmet på Manhattan till olika platser i Sydamerika.

”

Jag har nog ganska långt till paniken.

Som mobil präst gjorde hon runt sex resor per år, tre veckor åt gången. Gudstjänst- och församlingsliv utövades på olika sätt i Brasilien och Argentina och även i Chile och Peru var hon för att ha

gudstjänster, samtal, vigslar, dop och fängelsebesök. Också innan tiden som mobil präst sökte Åsa sig till internationella sammanhang inom Svenska kyrkan i utlandet och som del i krishanteringen efter tsunamin i Thailand. – Det här att jag arbetat en del i kriser och katastrofer och i ovissa sammanhang som till exempel att köra en hyrbil långt ut i vildmarken i Brasilien för att leta upp en kille som sitter i fängelse, har gjort mig hyfsat lugn inför sådant som kan uppstå, säger hon. – Jag har nog ganska långt till paniken. KYRKOR OCH KOLLEGOR var det ont

om under tiden som mobil präst. På två ställen i Sydamerika hade Åsa tillgång till en kyrka att fira gudstjänst i och det fanns nätverk av ideella som skötte olika arbetsuppgifter. I övrigt gällde det

VINTERN 2021

21am3243_reportage_27908.indd 6

2021-11-10 16:40:35

Åsa Ström Broman är ny församlingsherde i Maria församling. Hon lär nu känna både församlingen, medarbetarna, kyrkorna och staden Helsingborg.

KORT OM...

att samverka med ambassader och föreningar för att nå ut till svenskarna i området. Men Åsa gillar att gå utanför kyrkmurarna och det var en av anledningarna till att hon sökte tjänsten som församlingsherde i Maria församling i Svenska kyrkan Helsingborg. – Jag såg annonsen i Kyrkans Tidning och tyckte att tjänsten lät väldigt spännande. En engagerad kyrka full av liv och musik i samverkan med andra delar av samhället som kulturlivet, socialförvaltningen, skolor och organi-

sationer – i en sådan församling vill jag gärna arbeta. Och H22 är ett jättespännande projekt. – För mig är kyrkan ett sammanhang dit jag kan komma med allt det som är jag och hämta ny kraft. Påminnas om att jag, du, vi är älskade, att Gud är med i oro och stormar, i sorg och glädje och att ljuset är starkare än mörkret. ÅSA HAR ALLTID haft intresse för att prata med människor. Men präst var inte fokus från början, även om hon kommer från en släkt med många präster. Präst blev hon

Åsa Ström Broman Familj: Maken Pether Ström Broman, fyra egna barn, fyra bonusbarn och tre bonusbarnbarn, tre syskon, mamma och pappa. Född: Utanför Stockholm. Senaste jobb: Mobil präst i Sydamerika. Gud eller Jesus: Båda! De hör liksom ihop. Lyssnar på: Keith Jarret, Bach, Aretha Franklin, Tingsek, Söndagsintervjun i P1, Läsarpodden. Favoritmat: Just nu onsdagsfrukostarna med arbetslaget och Olssons skafferi’s fiskgryta. Senast lästa bok: Morgonstjärnan av Karl Ove Knausgård.

2003 när hon var 38 år. Innan dess arbetade Åsa som journalist på Östgöta Correspondenten i Linköping och studerade samtidigt religionsvetenskap. Före det hade hon gått på kulturvetarlinjen och en tid arbetat på en förlossningsavdelning. Beslutet att ta steget och bli präst kom successivt. – När jag sökte jobb på kvinnokliniken sa den som gjorde anställningsintervjun att jag kanske borde bli präst. Det var på 1980-talet och något litet frö såddes nog där. Och så har jag studerat mycket om vad människor tycker och tänker, men vad tror de på? Jag har haft många samtal som journalist, men samtidigt så blev det mest nyheter där. Nu när jag träffar människor känns det som att vi kan gå djupare och närmare i samtalen. Åsa skrattar till. – Det är lätt att det blir många och pretentiösa ord, men… ord är ju aldrig tillräckliga för att beskriva kärlek, frihet eller Gud. VARDAGEN i Helsingborg är annorlunda än den i Sydamerika. Just nu lär hon känna de administrativa datorsystemen (inte så svårt) och Maria församlings cirka 40 medarbetare (fantastiskt att få sitta ner och prata med var och en och se hur mycket varje människa är). Att få vara en del i ett stort arbetslag är berikande tycker Åsa. – Jag är så glad att här finns fina medarbetare, så kompetenta och kloka och fina med varandra. Jag upplever ett stort engagemang för det uppdrag vi har, varje kör, varje konfirmandgrupp och alla andra vi möter, säger hon. – Svenska kyrkan här i Helsingborg är full av kreativitet, öppenhet och samverkan. Jag är glad över att få vara en del av det.

Du tror inte att du kommer att längta tillbaka till ditt internationella liv och vilja ge dig i väg igen?

– Nej, jag tror inte det. Att få vara här och lära känna människorna kommer att vara en resa i sig. Det känns verkligen som att jag har landat här på ett sätt som nästan överraskar mig själv. Det är en fantastisk församling och en härlig stad att leva i. VINTERN 2021

21am3243_reportage_27908.indd 7

2021-11-10 16:40:35

TÄVLING

VAD? Tävla om att bli publicerad i Helsingborgarnas psalmer!

Foto: ADOBE STOCK

SKRIV DIN EGEN PSALM »Kyrkans gemensamma sångbok, Den svenska psalmboken, är en fantastisk skapelse med en historia på över 3!000 år. Den är en kombination av sångsamling, bönbok, andaktshjälp, lärobok och kulturdokument och har många gånger varit mer spridd och älskad än självaste Bibeln, åtminstone i Sverige. Många artister har tolkat psalmer, eller till och med skrivit egna, som till exempel Benjamin och Bianca Ingrosso med Blomstertid, Oskar Lindros Psalm för skolgårdar eller Jonathan Johanssons Psalm noll noll. TÄVLINGEN ÄR EN möjlighet för dig

som är helsingborgare och som skriver text och musik, eller vill prova på att skriva, att skicka in en egengjord psalm till Svenska kyrkan Helsingborg. En jury med musiker och teologer kommer under våren att plocka ut cirka åtta av psalmerna som sedan kommer att arrangeras och framföras på en konsert i början av sommaren. Efter sommaren kommer de utvalda psalmerna publiceras och presenteras i häftet Helsingborgarnas psalmer.

OM TÄVLINGEN

» Kriterierna för en psalm till Helsingborgarnas psalmer är att den går att sjunga tillsammans, och att text och musik tar tillvara den mänskliga erfarenheten av tillvaron och relationen till Gud som skapare, Jesus Kristus eller anden. Eller medmänniskan och/eller Guds skapelse. » Psalmen kan vara ett uttryck för den enskildes andaktsliv, ha en pedagogisk funktion eller fungera som kulturbärare.

VILKA FÅR SKICKA IN?

» Du som är helsingborgare (bor, lever eller definierar dig som helsingborgare) och är över 18 år. Ni kan vara en eller fler upphovspersoner till psalmen/psalmerna som skickas in. » Senast den 28 februari 2022 ska du lämna in ditt bidrag.

SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT VARA MED

» Först och främst, gå in på sidan svenskakyrkan.se/helsingborg/ helsingborgarnaspsalmer och läs igenom tävlingsreglerna. » Skriv en psalm med både text och musik. » Fyll i formuläret på tävlingssidan och bifoga sedan text (i word- eller pdf-format) och musik (som mp3fil eller som word- eller pdf-format om du har notskrift eller arrangemang till).

DET HÄR HÄNDER SEN

» Juryn kommer att titta och lyssna på de inskickade bidragen. Det görs anonymt, alltså att juryn inte kommer veta vem som har skrivit vilket bidrag. » Under april månad kommer de utvalda bidragens upphovspersoner att bli kontaktade för att planera för konserten i juni. Musiker från Svenska kyrkan Helsingborg kommer att vara behjälpliga för att arrangera och öva in psalmerna med körer alternativt solister till konserten i juni.

VINTERN 2021

21am3243_reportage_27908.indd 8

2021-11-10 16:40:39

PROFILEN KORT OM...

Steve Sjöquist Ålder: 65 år Familj: Man och många kära vänner Bor: Stockholm Aktuell med: Kyrkokalendern 2021–2022 (Verbum)

”Det är fint att ha ett sådant här jobb”, säger Steve Sjöquist. Foto: MARCUS GUSTAFSSON

STEVE SJÖQUIST

Sjukhusdiakonen som vill vara en röst för andra

»Hans engagemang till livet och till andra människor började redan vid konfirmationen. Han var ett tänkande barn och den vänliga konfirmationsprästen lyssnade till hans frågor, och tron växte. Steve Sjöquist blev själv konfirmandledare och senare församlingsassistent. Som 25-åring flyttade han till Göteborg, där han fick ett arbete på habiliteringen och började jobba med barn med fysiska handikapp. –!Jag har alltid varit en röst för dem som inte kan prata för sig själva, säger Steve. DET VAR 80-TAL och i Göteborg

mötte Steve en kyrklighet som han tidigare inte hade stött på. Där fanns ett motstånd till kvinnliga präster och till homosexualitet. Men Steve hade aldrig känt att han hade behövt dölja den han var eller tiga för sin existens. Han stod upp för sig själv och för andra. –!Jag har varit trygg i mig själv och det har i grunden med min kristna tro att göra. Ingenting som

21am324_profilen_27820.indd 9

är mänskligt är farligt. Jag brukar säga ”Vad skulle Jesus ha gjort? Jo, han skulle protestera mot oförrätterna”. Så för att överleva måste jag engagera mig. Och engagera sig har han alltid gjort. Under Pride 2021 fick Steve Sjöquist ett pris. Nomineringen handlade om att han ”varit en röst för andra” under sitt mångåriga engagemang i hiv-frågor. När hiv och aids härjade som mest, på 80-talet, så visste Steve att han måste testa sig. Han drog sig in i det längsta och bestämde sig för att göra hiv-testet i Stockholm, där ingen inom vården kände honom. Så en novemberdag fick han vad som då var att se som en dödsdom. –!Jag hade varit så nervös innan, men när jag fick beskedet så blev jag lättad. Då visste jag vad

”

som skulle hända, säger han. Många av Steve Sjöquists vänner överlevde inte sjukdomen, han förlorade många de åren. Han själv tog sig igenom några riktigt kämpiga år med sjudomen. I DAG JOBBAR han som diakon på Sjukhuskyrkan på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Också här har han med sig den tillit och den kristna människosyn som har präglat honom i livet. –!Mycket av mitt jobb handlar om att bara komma, lyssna och vara närvarande. Och även om vi lever i ett sekulariserat samhälle så betyder min krage något. Patienterna vet att de kan säga vad som helst till mig, utan att det hamnar i någon journal. Det är fint att ha ett sådant jobb, tycker jag.

Sofie Kalodimos

Jag har varit trygg i mig själv och det har i grunden med min kristna tro att göra. Ingenting som är mänskligt är farligt. VINTERN 2021

2021-11-10 15:20:55

TEMA

LJUD

Mörkret förstärker julens klang

ÅRSTID 20XX

21am324_tema_27821.indd 10

2021-11-10 15:20:39

Bjällerklang. Gläns över sjö och strand. Brasans sprakande i ottan. Julen är fylld av ljud som vi förknippar med högtiden. Kanske beror det på att vintermörkret som förr var väldigt påtagligt skärper våra sinnen. Text: Mats Karlsson Illustration: Namn Namn

ÅRSTID 20XX

21am324_tema_27821.indd 11

2021-11-10 15:20:40

n TEMA LJUD

”

är mörkret faller öppnas portar till en annan värld. Svårt kanske att förstå för dagens stadsmänniskor, som ständigt omges av ljus och ljud. Men i det gamla bondesamhället var gränsen skarp mellan sysslornas dag och vilans natt. När mörkret föll blev det tyst, och minsta ljud som bröt denna tystnad kunde blir dramatiskt. De mörka höst- och vinterkvällarna var sångernas och berättelsernas stund. Samlad vid brasans falnande lågor försökte husfolket suga åt sig av den sista värmen innan nattning. Skickliga historieberättare drog nytta av stämningen och förmedlade sägner om knytt och otyg, ibland skrämmande och sedelärande berättelser om Hin onde i dunkel förklädnad, om småfolket under jorden och annat skrymt man gjorde bäst i att hålla sig undan. Vid stockelden i skogskojor är det inte konstigt om

Man hade tid för varandra. Berättelserna traderades och vreds till lite, formulerades om med egna ord. Kerstin Holm Söderkvist, museipedagog

mörka nattskogens alla ljud, knäpp och fåglars dova rop från myr och berg broderades ut till sagor om rån, huldror och illdådare. I mörkret gick ingen säker. I Harry Martinsons Vägen till Klockrike kommer luffaren Bolle till ett ställe där folk kurar skymning i köket. Det pratas om gastar som håller igen vagnar och hejdar hästar: ”Man pekade ut vissa gatställen. Där hade det hänt. Och Bolle visste att de inte ljög. Vid sådana gastställen skyggade hästen plötsligt till och vägrade att gå. Ibland blev han så skrämd att han alldeles mattade ut sig med stegringar och ryggningar.” Men så fanns det ett ljus.

et är lätt att föreställa sig forna tiders julotta som vi lärt oss av gamla jultidningar, böcker och film hur den firades: Bonden med familj i tjocka fårpälsar far fram med häst och släde mellan stora snövallar, facklor på kuskbocken och bjällerklang från ekipage efter ekipage på väg till kyrkan – som var socknens mest upplysta plats, jämte möjligen någon herrgård. Men det är en mycket exklusiv bild. –"Man använde bjällror för att det var vackert, men också för att tala om att man hade häst på gården. Det hade långt ifrån alla, berättar Kerstin Holm Söderkvist, museipedagog på Skansen, som bland annat leder mörkervandringar. Vax- och stearinljus var också dyra, de slösade man inte på! De som hade tog ofta bara fram dem till jul. Men även allmogens talgljus mätte rikedomen.

VINTERN 2021

21am324_tema_27821.indd 12

2021-11-10 15:20:41

Kanske hade de bara 15 stycken, som skulle räcka hela den mörka årstiden. Antalet berodde på hur många får som fanns på gården. Men i ljuset samlades man och sjöng julsånger, pratade och berättade historier. När vedspisen och fotogenlamporna kom under andra halvan av 1800-talet ändrades förutsättningarna. Men trots att samlingspunkten vid öppna elden försvann fanns få nöjen i hemmen före radion. Man skötte underhållningen själv. –!Man hade tid för varandra. Berättelserna traderades och vreds till lite, formulerades om med egna ord. De förändrades som i viskleken, men kretsade ofta kring oskrivna regler i hushållet med varningar för Brunnsgubben, Källargubben och Näcken, säger Kerstin Holm Söderkvist. Berättelserna ackompanjerades av brasans sprakande och knäppande, men också av vindens vinande kring knuten. I mörkret är alla ljud tydligare, och i skumrasket utanför kan knotiga trädgrenar förvandlas till skrämmande figurer.

Underhållning skötte man själv i det gamla bondesamhället. Då samlades man runt elden och berättade historier.

är Skansen grundades i början av 1890-talet av folklivsforskaren Arthur Hazelius visioner att friluftsmuseet skulle upplevas med alla sinnen. Då, långt före radio och tv, förlitade vi oss mer på hörseln, medan synen i dag har blivit vårt viktigaste sinne. Skansens mörkervandringar startades för 30 år sedan av etnologen Jan Garnert, som i sin bok Ut ur

Kerstin Holm Söderkvist

21am324_tema_27821.indd 13

mörkret utforskat bland annat sambandet mellan mörker och ljud. Mörkret har en suggestiv inverkan på berättelserna, konstaterar han. Om de inte hade berättats ”i ytterst nödtorftigt upplysta arbetarstugor med mörkret stående som en svart vägg utanför, då skulle dessa historier mista det mesta av sin spänning. Berättade i stora höga rum, upplysta med massor av ellampor, där verkar dessa historier ganska urvattnade”, skrev en uppgiftslämnare som svarat på en frågelista om mörker från Folklivsarkivet i Lund. Skansens guider har med sina tidsenliga kläder lagt till en dimension i berättandet. När hucklet åker på förvandlas guiden till en gumma från 1800-talet. –!Sedan ringer jag i vår magiska getskälla. Det är en tidsmaskin som tar oss tillbaka 120 år i tiden. När den klingar blir det tyst bland deltagarna. Vi berättar fabler och skrönor vid elden – och när vi ringer i skällan igen kommer vi tillbaka till nu, säger Kerstin Holm Söderkvist.

amtidigt som vinterns och julens ljud förstärks av årstidens kvällsmörker så dämpas de av snön, åtminstone där mycket snö fallit. Höga vallar kan effektivt utplåna ljudet av bilar, som kommer farligt nära innan en vintervandrare lägger märke till dem. Snön bidrar också till den stillhet som präglar årstiden. På 1990-talet började mörkervandringar bli populära, och i dag är floran mycket stor. Det ordnas

VINTERN 2021

2021-11-10 15:20:42

TEMA LJUD

”

Oavsett hur fattig du var, hur få hästar, får eller lyktor du hade så fanns ljuset i sockenkyrkan.

spökvandringar, mörkervandringar i gruvor med pannlampor, på hembygdsgårdar, i skogen och på fjället. Tysta vandringar arrangeras av församlingar, konstföreningar, natur- och friluftsorganisationer. En tyst vandring ordnad av Färgfabriken i Stockholm marknadsförs som ”ett rörelsebaserat konstverk som rör sig i landskapet, på gränsen mellan stad och natur. Alla medverkande är både betraktare av, och deltagare i konstverket. Under vandringarna rör vi oss i grupp under tystnad för att skärpa våra sinnen och få nya perspektiv.” Tystnad och möjligheten att upptäcka ljud som annars dränks i stadens larm och sorl har blivit hårdvaluta. Kanske när vi en längtan efter de mer lågmälda nyanserna i ljudbilden kring oss. En sådan som Dan Andersson skaldade om 1917, i dikten Jag har drömt: Jag har drömt, att när alla stjärnor skina, över vildmark som viskar, vad i ensamheten hänt, att alla vindar som kring tjärnlanden vina, skulle lära mig att kväda vad jag känt.

e mest rogivande ljuden omkring oss finns i naturen. Liksom i cumulusmolnens former finns slumpvis upprepade mönster i forsens brus, bäckens porlande och vågornas skvalp. Det finns i vindens sus i trädkronorna. Allt detta stimulerar det parasympatiska nervsystemet inom oss, har forskare konstaterat. Det är ett

VINTERN 2021

21am324_tema_27821.indd 14

2021-11-10 15:20:44

Museipedagog Kerstin Holm Söderkvist leder mörkervandringar på Skansen.

system som aktiveras vid vila. Till skillnad från allt vi matas med via mobiler, datorer och tv-apparater är inte naturen full av information. Den kräver inte vår aktiva uppmärksamhet och tröttar ut oss. Den ger oss ro. I denna fraktala familj ingår även eldens sprak. Att brasan lockat till samvaro har alltså inte enbart med värme och föda att göra. Med brasans knaster i öronen är det lätt att falla i meditativ slummer. Fast även den bilden är kanske, som bjällerklangen, en smula romantiserad. Att kväll efter kväll sitta kring öppna spisen med samma människor medan mörkret sänker sig kan säkert ha varit tröttsamt då och då. Fast den som drog sig undan i ett hörn fick betala ett pris: det blev både mörkt och kallt.

n sak är dock sann. Oavsett hur fattig du var, hur få hästar, får eller lyktor du hade så fanns ljuset i sockenkyrkan. Till julen lystes den upp särskilt mycket, som stjärnan en gång tändes i öster. Och där ringde klockorna till julotta med Gläns över sjö och strand och andra psalmer, som säkert sjöngs även hemma. Men i kyrkan var det ändå en annan sak. Här ersattes de lågmälda berättelserna i eldens fladdrande sken av salvelsefull predikan om herrens ankomst och herdarnas tillbedjan, här basunerades psalmerna ut med 40 pipor. När julen kom vek mörkret hädan. För en stund fylldes livet av både ljus och ljud i övermått.!

VISSTE DU ATT...

» ... Folklivs-

arkivet i Lund skickade ut en frågelista 1987 för att ta reda på hur man såg på ljus och mörker förr. Här är några av svaren de fick in: Person i Småland, född 1921: » Det fanns många små lador där nattvandrare kunde söka skydd och när folk gick förbi dessa lador kunde de höra ljud inifrån dessa och samtidigt skrämde de upp varandra. Person i Halland, född 1929: » Det berättades ju de mest otroliga spökhistorier om alla möjliga och omöjliga väsen. T.ex. om irrblossen på sumpmarkerna som var osaliga människor som irrade omkring, det var uggleskrik som förebådade ond bråd död o.s.v. Person i Småland, född 1919: » ”Odens jakt”, som var en samling fåglar, vilka vet jag ej, som under nattliga flygningar frambringade ett tjutande, otäckt läte. Den som då inte hastigt strök av sin huvudbonad och böjde på skallen kunde få den avkapad jäms med axlarna.

VINTERN 2021

21am324_tema_27821.indd 15

2021-11-10 15:20:45

PORTRÄTTET

Maxida Märak, rappare och skådespelare:

Jag har valt ljuset och att inte gå ner mig Hon är rappare, skådespelerska och lokalpatriot. Hon är aktivist, mamma och hemmakatt, som lämnade storstadspulsen för hembyn. Som gick ifrån en bitter vårdnadstvist till att bli bästa vän med sitt ex. I höst syns Maxida Märak i Så mycket bättre. Text: Anna-Maria Stawreberg Foto: Gustav Kaiser

”

»På exakt utsatt tid dyker hon upp på kaféet där vi stämt träff. Ser inte alls så där stenhård ut som hon gjort i alla tidningsklipp jag rotat fram under researcharbetet. Nej, Maxida Märak ser tvärtom både avslappnad och harmonisk ut. –"Jag mår bättre än vad jag har gjort på länge, konstaterar Maxida och slår sig ner med en kaffe.

!Gruvbolagen har så mycket pengar så att de kan slå ut dig direkt om de så önskar.

Så mycket kallprat behövs inte. Istället halkar vi direkt in på allvaret. Det som för de flesta intervjupersoner krävs en rejäl stunds småprat för att ens kunna närma sig. Maxida har inga problem med att prata om det där jobbiga och svarta. Precis som hon inte har några problem med att prata om det där roliga och ljusa.

Klart är att det har varit några tuffa år. År där Maxida har pendlat mellan lägenheten i Stockholm och Jokkmokk. För det var där dottern NikeSunnas pappa bodde, och det var där NikeSunna är född. Så när Maxida efter separationen från NikeSunnas pappa valde att flytta 100 mil bort från Jokkmokk till Stockholm, blev det långa resor för att lämna över dottern. Det var … tufft. –"Men det fanns ju en orsak till att jag flyttade ifrån Jokkmokk. Precis lika idyllisk och mysig som småstadsmentaliteten kan vara, lika brutal kan den vara om man på något sätt beter sig fel, eller bryter mot normerna, konstaterar Maxida. HON VET. FÖR Maxida gick emot strömmen. När

Maxida, som är del av en stor samesläkt, tog strid för samernas rättigheter och protesterade mot det planerade gruvbygget i Jokkmokk mötte hon en hatstorm utan dess like. –"Gruvbolagen har så mycket pengar så att de kan

VINTERN 2021

21am324_portrettet_27822.indd 16

2021-11-10 15:21:09

”Jag har valt att vara glad”, säger Maxida Märak.

VINTERN 2021

21am324_portrettet_27822.indd 17

2021-11-10 15:21:19

PORTRÄTTET »

slå ut dig direkt om de så önskar och om du går emot deras vilja, säger Maxida. Hon beskriver den fruktansvärda stämningen i Jokkmokk mellan 2013 och 2014 då gruvbolaget arbetade som hårdast för att få igenom sina planer. Antingen var man för gruvbygget, eller så var man emot. För traktens samefamiljer skulle gruvbygget bland annat innebära att renbetesmarker skulle försvinna. För andra familjer i Jokkmokk skulle gruvbygget innebära en chans att tjäna stora pengar snabbt. –"Jag, och flera med mig, protesterade, och när folk i byn insåg att det vi gjorde faktiskt spelade någon roll väcktes ett starkt hat, säger Maxida. Hon berättar om hur grannar målade glåpord på varandras hus, hur man hängde dockor i naturlig storlek i folks trädgårdar. Hon berättar om hot och förföljelse. –"När NikeSunnas pappa och jag gick på stan spottade folk efter oss. En gång när NikeSunna bara var 1,5 år och jag gick på Jokkmokks marknad med henne i barnvagnen kom en man springande mot oss. Han välte barnvagnen med NikeSunna i, berättar Maxida.

Genom Maxida Märaks deltagande i ”Så mycket bättre” blir hon än mer igenkänd hos svenska folket. Foto: TV4/CMORE

MEN DET SOM Maxida och de andra aktivisterna

gjorde spelade roll. Även om gruvplanerna inte är definitivt nedlagda än är de tillfälligt stoppade, och beslutet ligger nu hos regeringen. Hon är allvarlig när hon pratar om det som händer. Menar att det

”

Jag kan inte förstå hur man inte kan ta ställning i vissa frågor, för mig är det en självklarhet.

i det närmaste handlar om att man tar ifrån en hel folkgrupp deras möjligheter att försörja sig. Du utsattes för både hat och hot under den här perioden. Vad fick dig att orka fortsätta protestera?

–"För mig finns inga alternativ. Jag stod på mig av den enkla anledningen att jag inte kan leva med mig själv annars. Och även om hon beskrivs som en politisk person, och även om det i princip är omöjligt att skriva en artikel om henne utan att nämna ordet ”aktivist”, vänder hon sig mot epitetet. –"Jag kallar mig inte aktivist. Jag kan inte förstå hur man inte kan ta ställning i vissa frågor, för mig är det en självklarhet. Man behöver inte vara aktivist för det. UNDER DEN HÄR perioden separerade Maxida och

NikeSunnas pappa Mattias. Separationen blev jobbig. Men även om det var några tuffa år, som efter de flesta separationer, lyckades paret med konststycket att gräva ner stridsyxan. Något som ser lätt ut på papperet, men som är nog så svårt i verkligheten. Det vet alla som någon gång försökt. –"Det som har hänt, det går inte att ändra på. Vi kan

KORT OM...

Maxida Märak Ålder: 33 år. Familj: Dottern NikeSunna, 8,5 år. Gör: Artist, sångerska, jojkare, skådespelerska och människorättsaktivist. Bor: I hus i Jokkmokk. Aktuell med: Deltar i Så mycket bättre och nytt album på gång.

ju aldrig ändra på historien. Men det du kan påverka, det kan man försöka ändra på. Det andra, det är bara att släppa. Idag räknar Maxida NikeSunnas pappa till en av sina bästa vänner. De träffades när Maxida var 16 och blev ihop när hon var 19. Fyra år senare kom NikeSunna. –"Mattias är min enda och stora kärlek. Vi älskar varandra – han är ju mitt barns pappa. Jag litar till 100 procent på honom. Vi är ett jäkla teamwork och vi löser allt på volley. Vi har NikeSunna två dagar var, men ses ändå varje dag. UNDER DEN HÄR perioden gick Maxida in i den beröm-

da väggen. Karriären gick som på räls, men psykiskt och fysiskt orkade hon inte med tillvaron. –"På bara några veckor rasade jag i vikt. Jag bodde i princip på akuten, men fick ingen hjälp – ingen kunde svara på vad det var som hände, säger Maxida. Men på nätet engagerade människor sig. Det började talas om att Maxida led av ätstörningar, men istället för att visa empati, visade okända människor en hatisk sida. –"Jag blev så hatad för att jag gick ner i vikt. Själv var jag rädd, trodde att jag hade cancer och förstod inte vad som hände med mig, säger Maxida. Hon, som alltid varit superstark, som orkat allt, kände det som om hon åldrades hundra år. Någonstans här fattade Maxida mod till sig och stannade upp och började fundera på vad det var som var fel i livet. Hon insåg att hon levde en tillvaro som kanske såg bra ut utifrån, men som hon varken kände sig hemma i eller trivdes i. Insikten slog ner med en skräll inom henne när hon var i sina hemtrakter efter att ha haft ett möte med Same Fjällmuseum där hon sitter i styrelsen. Maxida skulle vidare till Norrköping för en spelning och dagen därpå skulle hon till Göteborg för ytterligare en spelning. –"Men innan turnébussen gick skulle jag ta en springtur i mina fjäll. Och då plötsligt började jag gråta. Där och då kände jag att, det här livet som jag lever, det är galenskap! Jag kan inte leva vidare i min låda i Hammarby Sjöstad, säger Maxida.

HENNES ÖGON GLITTRAR vid minnet. För när hon några timmar senare satte sig i turnébussen googlade hon ”flyttfirma”. Den första träffen visade en firma som hade halva priset på flytt. Maxida ringde och bokade in en flytt fyra månader senare. –"Då svarade personen i andra änden att priset bara gällde just den helgen. ”Men, det är ju torsdag idag”, svarade jag. Och det var det ju … Så, vi bokade flytten till söndag lunch, samma dag som jag skulle komma hem från Göteborg. Maxida skrattar. Hon är väl medveten om det klyschiga i uttrycket ”det var som om det föll en sten

VINTERN 2021

21am324_portrettet_27822.indd 18

2021-11-10 15:21:21

från bröstet”, men, bedyrar hon, det var exakt så hon kände där i turnébussen. Sedan gick allt fort. Hon ringde Mattias i Jokkmokk, bad honom fixa några förråd där hon kunde förvara flyttkartongerna och började sedan leta boende. Den första tiden bodde hon i en kusins hus, men idag bor hon i sitt drömhus. –!Precis före pandemin köpte jag Buss-Unos hus, ett gult hus precis intill skogen. Där, i det gula huset som byggdes 1974, på sina fjäll och i stugorna runtom i hemtrakterna, tillbringar numera Maxida all sin lediga tid. Oftast i sällskap av NikeSunna. –!Det är ett privilegium jag har, att kunna leva det liv jag gör. Här lever jag skogsmullelivet de luxe, förklarar Maxida. IDAG ÄR DET mycket som fallit på plats och Maxida

befinner sig exakt där hon vill vara, både geografiskt och i livet. Hon jobbar för fullt med sitt nya album, och när vi ses har hon bara några timmars paus från jobbet i studion. –!Jag planerar också en större turné nu i vår och har släppt två nya singlar. För Maxida har musiken alltid varit en naturlig del av livet. Hemma i familjen Märak har det alltid spe-

Idag är det mycket som fallit på plats och Maxida Märak befinner sig exakt där hon vill vara, både geografiskt och i livet.

lats mycket musik, och hennes mamma var skådespelerska och dansare. –!Jag tyckte om att uppträda redan som liten och jobbade bland annat två år på Sameteatern. Men även om hon har en lång bakgrund som skådespelerska var det i Glada hälsningar från Missångerträsk och dokumentärserien Sapmi sisters som Maxida blev ett känt ansikte för svenska folket. I och med sitt deltagande i Så mycket bättre är sannolikheten stor att hon kommer att bli igenkänd i än större utsträckning. Hon har dessutom haft en av rollerna i SVT-serien Midnattssol, en serie som delvis baserades på hennes egna erfarenheter. –!Visst kan jag sakna skådespelaryrket ibland, men just nu finns det inte riktigt utrymme för det. Nej, Maxida väljer vad hon vill lägga sin tid och sin kraft på. NikeSunna är fortfarande liten och går i samisk skola. Och musiken är Maxidas yrke. Maxida Märak har skapat en tillvaro hon vill leva i. I och med flytten tillbaka till Jokkmokk får hon det bästa av två världar. Här kan hon kombinera sina fjäll med sin musik. Och hon får vara nära dem som betyder något för henne. –!Jag har valt att vara glad. Jag har valt ljuset och att inte gå ner mig. Och faktiskt är jag lyckligare idag än när jag var barn. l VINTERN 2021

21am324_portrettet_27822.indd 19

2021-11-10 15:27

LIVSKUNSKAP VEM? Psykolog Maria Farm, 46, som hjälper människor med social ångest:

Våga släppa strålkastarljuset du vänt inåt Text: Sofie Kalodimos Foto: Mikael M Johansson

”

»Att tala inför folk, eller att göra sin röst hörd, är en av vår tids största rädslor. Men varför lider så många av social ångest? –!Vi blir rädda för situationer som är potentiella hot och skulle kunna skapa fara. Det kan vara lättare att förstå fobi för ormar, spindlar, trånga utrymmen, och mindre lätt att förstå ångest vid sociala situationer, säger Maria Farm, som är psykolog och terapeut. Hon menar att vi människor är sociala djur och oerhört viktiga för varandra. Historiskt behövde vi varandra för att kunna överleva. –!Att kunna anknyta till andra men också få andra att acceptera mig, gilla mig och släppa in mig, har varit förenat med ett starkt överlevnadsvärde. Och för de allra

flesta av oss är det också en njutning eller något väldigt positivt. MARIA FARM TAR emot många klienter med social ångest eller stark blygsel. –!Vad andra tycker och tänker om mig och hur jag tar mig ut i deras ögon, det är väldigt viktigt. Men de klienter som kommer till mig är oproportionerligt rädda, i relation till de sociala situationer de befinner sig i. De kan få katastroftankar kring vad som kan hända i en social situation där de ska prata med någon, presentera något eller gå på dejt. Det är katastroferande tankar och också en låg tilltro till den egna förmågan att hantera sociala situationer, säger Maria.

Men om det är viktigt att bli

Många vill kontrollera sina kroppar mot hjärtklappning, rodnad, darr på rösten och så vidare.

VINTERN 2021

21am324_spaning_27823.indd 20

2021-11-10 15:20:42

En sak som upprätthåller rädslan kring social ångest är att man har ett starkt fokus inåt, mot sig själv, menar Maria Farm.

KORT OM...

Maria Farm Ålder: 46. Yrke: Leg psykolog, leg psykoterapeut, författare. Familj: Gift med barn och bonusbarn. Bor: Stockholm. Gillar: Skriva, läsa och dansa västafrikansk dans. Aktuell: Med boken här nedan.

Han är så bra på att ta egentid. Jämställdhet i praktiken Maria Farm Natur och Kultur

21am324_spaning_27823.indd 21

godkänd av flocken, är det då inte viktigt att kunna göra sig hörd? Att våga prata?

–!Absolut. Men rädslan för vad de andra ska komma att tycka, om det man säger duger eller är vettigt, den kan bli för mycket. Man har så höga krav på sig själv; man får inte tappa tråden, rodna, säga något oöverlagt, darra på rösten, få hjärtklappning och så vidare. MÅNGA HAR TANKAR kring hur de ska uppfattas och på att det som sägs ska vara korrekt. En del planerar i detalj vad de ska prata om dagarna innan en fest. Det blir ett starkt fokus på den egna prestationen. –!Det riskerar att bli precis det man är rädd för – lite stelt. Och man uppfattas kanske som nervös när man inte svarar flexibelt mot omgivningen. Men att vara i en social grupp handlar ju mycket om att kunna anpassa sig, ”jaha, nu pratar vi om det här, oj, nu sa han det där, och vad tycker jag om det …” Så att man liksom hänger med i diskussionen. Människor med social ångest är hämmade kring vad andra tycker och tänker och anpassningen till den sociala situationen blir svår. Det blir svårt att vara spontan.

Vad ska man göra om man är rädd för att ta plats? Vad ska man göra för att höras?

–!De frågorna har många svar. Det kan nog bero på skälet till varför man är rädd. Andras värderingar och omdömen, att andra ska vara väldigt negativa kan vara en orsak. Men det kan också vara så att genus och kön kan inverka hämmande. Det är svårare för kvinnor att göra sin röst hörd i vissa diskussioner och debatter, kvinnosynen påverkar om kvinnor ska få uttala sig i expertpaneler och så vidare. Jag kan känna att jag som kvinna i en grupp med många män måste ta för mig mycket mer aktivt och kanske avbryta folk på plats ibland, för annars så lyfts jag inte fram, säger Maria. Hon menar att det handlar om vilken gruppering man befinner sig i. Etnicitet, genus och ålder kan vara skäl till att inte våga ta plats. –!En del män kan ha svårt att

VINTERN 2021

2021-11-10 15:20:48

Foto: SKYNESHER/GETTY IMAGES

LIVSKUNSKAP Att lära sig lyssna är en viktig del av att komma över sin sociala ångest, enligt Maria Farm.

till mig med väldigt höga, inre krav. Då brukar jag säga ”det här med att vara perfekt och alltid prestera på topp och alltid se jättebra ut är viktigt för dig?” – ”Ja, jo” – ”Så det är något du också uppskattar hos andra förstår jag? Att de alltid är perfekta, aldrig säger något tokigt och alltid presterar?” Och jag har aldrig varit med om att någon tycker det. Så det är väldigt bra frågor att ställa sig själv. Är det viktigare i dagens samhälle att kunna ta den här platsen än tidigare?

”

!Det är väldigt sällan någon svarar att det viktigaste hos ens vänner är att de aldrig rodnar.

göra sig hörda i frågor som handlar om barn, barnuppfostran eller hem. Det kan handla om förväntningarna på mig, från andra – om man av andra tillåts vara expert på området. Man kanske måste våga gå emot dem och ta sig rätten att liksom, ”jag är också förälder, fast jag är pappa” eller ”jag är också expert, fast jag är kvinna”. Handlar rädslan om såna skäl så kan man behöva peppa sig själv och stärka sig själv: ”Jag har rätt att ha en röst”. EN SAK SOM upprätthåller rädslan

kring social ångest är att man har ett starkt fokus inåt, mot sig själv, menar Maria. –!Många har som en strålkastare in mot kroppen. De vill kontrollera sina kroppar mot hjärtklappning, rodnad, darr på rösten och så vidare. De har däremot oerhört lite fokus utåt, på vad andra pratar om, vad de säger, hur de människorna verkar vara … och det blir tyvärr en självuppfyllande profetia. Om man inte lyssnar så kan man verka lite som att man inte riktigt hänger med eller att man inte passar in. För att undvika det tränar Maria 22

Farm sina klienter i att lägga fokus utåt, på andra människor i den sociala situationen. Man får lära sig lyssna. –!Man får träna på att våga släppa strålkastarljuset inåt och att verkligen aktivt lyssna: Vad pratar de om egentligen? Då ökar sannolikheten att man verkligen kommer på något att säga som passar. Eller om man väljer att bara lyssna den gången. MARIA TROR INTE att det är rod-

nad eller en darrande röst som människor minns i möten med varandra. Istället minns man och uppskattar andra värden. Hon tycker att man ska fråga sig själv vad man tycker är viktigt i social samvaro. Vad uppskattar man själv? –!Det är väldigt sällan någon svarar att det viktigaste hos ens vänner är att de aldrig rodnar. Det brukar snarare handla om att de är snälla, roliga eller att de ställer upp och finns där. Och om det är viktiga värderingar för dig så kan man ju anta att andra människor också tycker och tänker så, säger hon. –!Jag har många som kommer

VISSTE DU ATT...

» ... social

ångest debuterar i 95 procent av fallen hos unga människor, under 20 år. Det är fler kvinnor än män som drabbas. Ungefär hälften av alla som lider av social ångest har även generaliserat ångestsyndrom.

–!Vi lever i en tid där det faktiskt börjar hända saker vad gäller mångfald. Många röster tillåts höras, som det kanske inte var för 20 till 30 år sedan. Me too är ett bra exempel – man vågade börja prata om något som var dolt tidigare. Och uppropet på Sveriges Radio om olika representation, man kräver att bli representerad. Och i USA finns såna rörelser. Det har bland annat att göra med att minoritetsgrupper har växt i samhället. Det kommer fler människor från andra länder till exempel. Och fler kräver sin röst. Jag tänker att det är positivt att det är så, för vi blir alla rikare av flera perspektiv. – Så på ett sätt – ja, det har blivit viktigare och är viktigt. Men det är också viktigt att lyssna på andra. Jag märker mycket i mitt arbete vad som händer när man blir lyssnad på. När jag sitter med en klient som berättar en svår sak eller har känt sig maktlös, blivit kränkt eller varit nedstämd och jag då lyssnar och hjälper hen att sätta ord på känslorna, så finns det en oerhörd kurativ kraft i det. OCH FÖR MARIA Farm som är

psykolog och terapeut så ingår lyssnandet i hennes arbete. Men hon tycker att vi alla ska tillämpa lyssnandet mer i vår vardag. –!Det är viktigt att göra sin röst hörd – men det jag saknar är att vi också lyssnar på varandra och inte hamnar i pajkastningsargumentationer kring sakfrågor. Att man istället vågar lyssna och ta in andra perspektiv på allvar. För att bli lite rundare i sin världsuppfattning eller livsåskådning. Det är ganska spännande också!

VINTERN 2021

21am324_spaning_27823.indd 22

2021-11-10 15:20:52

HÅLLBARHET

SECOND HAND Dags att svida om till andras gamla mode

2018 var årets jullkapp återvunna kläder. Och trots att det har gått några år sedan dess så är det hållbara modet mer aktuellt än någonsin.

Filippa Nielsen har sysslat med hållbart mode i tio år. Som influencer, butiksägare och textillärare. –!Jag jobbar med Instagram och mitt konto där, i en second handbutik, som jag är med och driver. Där säljer vi utvalda second handplagg på kommission. Och sen jobbar jag som textillärare på en liten skola i Landskrona. Det är mina grundpelare. FILIPPAS SECOND HANDRESA

började för drygt tio år sedan, när hon ville spara pengar till en New York-resa. –!Det klingar ju inte så härligt när man berättar om det nu. Ingen flygskam på den tiden. Men då pluggade jag och min man jobbade deltid som pastor. Och vi hade ett litet barn. Jag älskade ju kläder och kunde inte komma på hur jag skulle ha råd att hålla uppe mitt klädintresse och samtidigt spara pengar. Så då slog det mig att jag skulle utmana mig själv och bara köpa second hand i ett halvår, och samtidigt spara till den här resan. Det var där det började, som en ekonomisk besparing. Men nu har det blivit något helt annat, något

FILIPPAS TIPS ... för att bli en hållbar klädkonsument:

Inventera din garderob för att veta vad du är ute efter när du går på second hand .

mer. Och vad som är viktigast i det hållbara modetänket för Filippa har varierat. Från budget, till miljö och vidare till mänskliga rättigheter. –!Just nu är det mycket människorna i modeindustrin, de som inte har det bra, som jag brinner för. De som jobbar och syr våra svinbilliga kläder och tjänar sju kronor om dagen, utan några rättigheter och så vidare. De berör

Ha alltid med dig en vän. Det kan vara kämpigt att hitta grejer och när man står i provrummet och inte kommer på hur man ska använda vissa saker. Då kan man prata med en kompis om det.

Inför en New Yorkvistelse bestämde sig Filippa Nielsen för att utmana sig själv och bara köpa second handkläder. Foto: PRIVAT

mig väldigt mycket, säger Filippa Nielsen. HON MENAR ATT hennes stora kläd-

intresse kopplat till hennes tro gör att hon vill vara med och påverka klädindustrin. Och att inte köpa nyproducerade kläder är en uppoffring hon är beredd att göra, trots att det är jobbigt ibland. Men klädindustrin måste förändras radikalt, det krävs mer än enskilda insatser. –!För det första så behöver stora modeföretag minska sin produktion. Många producerar en kollektion per vecka. Om man jämför med hur det var förr så kanske det var fem eller fyra kollektioner per år. Så det är en sjuklig mängd kläder som produceras nu. Och många klädföretag pratar om att de är hållbara och att de tänker efter. Men de måste göra mer, de måste börja med att minska produktionen. Och sen kan jag tänka mig att en väldigt viktig del är att börja återvinna och återanvända det som redan finns, och skapa nya plagg av det. Väldigt få klädmärken är på gång där och jobbar på det sättet. Man behöver inte göra nya tyger till exempel, eftersom det redan finns så mycket, i hela världen.

MYCKET HAR ÄNDÅ hänt under de tio år som Filippa varit en del av det hållbara modet. Priserna på second handplagg har stigit och volymerna har ökat. –!För tio år sedan kunde jag köpa plagg för en sådär 10, 20 eller 30 kronor. Och sen så var man kittad och klar. Men jag tycker att det är bra att det koster mer nu. För värdet behöver öka. Jag betalar gärna mer för sånt som jag vet är bra, eller som jag kanske har längtat efter. Hittar jag det på second hand så kan det kännas värt att lägga lite mer pengar.

Sofie Kalodimos

3 4

Gör upp en karta. Var finns det second handbutiker där jag bor?

Sätt av tid. Det är lätt att tro att man ska hitta saker första försöket. Men det kan ta många turer. VINTER 2021

21am324_hallbarhet_27824.indd 23

2021-11-10 15:20:39

PODDTIPSET

PODCASTS FÖR MÖRKA VINTERDAGAR

P3 Dystopia Sveriges Radio

»Vad händer om det värsta inträffar? Och vad är det värsta som kan hända? I P3 Dystopia går man i varje avsnitt igenom olika fenomen inom till exempel politiken, samhället, naturen och läkemedelsbranschen som kan gå åt skogen. Varje avsnitt är väl balanserat mellan vetenskap och filosofiska och etiska dilemman. I avsnittet Du kan inte gömma dig får vi lyssna till vad som händer om övervakningen som finns i samhället hamnar i fel händer, i Kärnvapen – en knapptryckning bort får vi veta hur pass skör tråd vår värld hänger på och i Solstormar får vi lära oss om hur nyckfulla solstormar kan slå ut både elnät och satelliter.

I stället för läsning tipsar vi i det här numret om lyssning. I fem poddar får vi ta del av berättelser om andras liv, om myter och andlighet och om olika samhällsfenomen. Text: Sofie Kalodimos

VISSTE DU ATT…

» ... den stora

Morgonandakten Sveriges Radio

»För den andligt intresserade är Morgonandakten en fin start på dagen. Här får vi lyssna till personliga reflektioner kring existentiella frågor, ställda av präster, rabbiner, munkar och diakoner. Men också lekmän med andliga funderingar tar plats i podcasten – poeter, fritidsledare och studievägledare. Andakterna bygger på texter ur heliga skrifter som Bibeln, Torah, Vedaskrifterna och Koranen. Morgonandakten har funnits som radioprogram på Sveriges radio under många år och sändes för första gången i etern redan år 1930.

hiten Jolene, kom till efter en autografsignering. En lite flicka kom fram och ville ha Dolly Partons autograf efter hennes uppträdande i The Porter Wagoner Show. När Parton frågade vad hon hette, så fick hon det ovanliga namnet Jolene till svar.

Dolly Parton’s America WNYC Studios & OSM Audio

»Reportern Jad Abumrad är uppväxt i Nashville och för honom var Dolly Parton en naturlig del av livet. Så pass naturlig att han inte brydde sig om henne alls när han växte upp. Men en rad omständigheter, bland annat att hans pappa vårdade Dolly Parton efter en bilolycka och därefter blev hennes vän, gör att Jad Abumrad får en närmare relation till den stora countrystjärnan. I den amerikanska podden Dolly Parton’s America får vi följa deras samtal om stjärnans liv under nio intressanta, roliga och stundom gripande avsnitt. Om hur Parton hånats som den dumma, storbystade blondinen, hur hon blev en ikon för både feminister och hbtqi-personer, hur hon bröt sig ut ur Porter Wagoners tv-show och mycket mer än så. I avsnitten spelas också Dolly Partons musik, både av henne och av andra musikker.

Myter och mysterier Eric Schüldt och Per Johansson

»Journalisten Eric Schüldt samtalar med idéhistorikern Per Johansson om myter och mysterier inom all världens religioner. Här analyseras myter och mysterier kring frestelsen som Eva känner i trädgården, apokalypsen i Uppenbarelseboken och vem eller vad Gud egentligen är. Men podden har också avsnitt om ockulta nazister, UFO-fenomen och andliga upplevelser i naturen. Samtalen är öppna, spekulerande och analyserande, samtidigt som både Eric och Per är öppna med vad de tror, tycker och känner kring olika religioner, myter och mysterier. Podden finansieras av lyssnarna själva och lyssnarna får också vara med och önska avsnitt. 24

Illustration: ALEKSANDRA ALEKSEEVA/ GETTY IMAGES

Stammis Spotify Studios

»För unga vuxna, om unga vuxna, producerar Spotify Studios en sitcom i poddformat. Podcastens karaktärer träffas varje vecka på samma bar och pratar om dejtinglivet, ekonomi, vänskap, kroppsideal och andra tankar i ungdomarnas liv. Rollerna spelas av svenska komiker och skådespelare, som har liknande namn som sina karaktärer. Den illa omtyckta Christian spelas av Christoffer Nyqvist, och Edward, som ljugit för sina vänner om hemkomsten från LA, spelas av Edvin Törnblom. Nina, som budar på en lägenhet hon inte har råd med, spelas av Tina Pour Davoy.

VINTERN 2021

21am324_boktipset_27825.indd 24

2021-11-10 15:21:00

LIVSSTIL

SKOGENS SUS ÄR HANS MUSIK Följ med till Pålsjö skog med Nils Tykesson, kyrkomusiker och organist i Maria församling.

» VINTERN 2021

21am3243_enkelsida_27910.indd 25

2021-11-10 16:46:57

LIVSSTIL » Fortsättning: Skogens sus är hans musik.

Text och foto: Linda Gustafsson

i parkerar på en vändgata vid Pålsjö skog och promenerar en bit in på stigen. Fågelkvitter, trädens sus, en och annan bullrande maskin hörs på avstånd. Ju mer vi går desto mer hör vi bäckens porlande och desto mer försvinner stadens brus. Jag har fått följa med Nils Tykesson, organist och musiker i Maria församling, till en av de platser där han ofta startar sin dag. En plats där naturens ljud både får inspirera, ge energi till dagen och skapa lugn. – Det är fascinerande med ljud, att det är i våra huvuden det skapas, susen i träden, vattnet som porlar är ljudvågor som blir till ljud och bilder för oss, säger Nils medan vi går nedför en av stigarna in i Pålsjö skog. Plötsligt kommer en ekorre och avbryter vårt samtal genom sitt smackande. Vi stannar upp och tittar tyst en stund på den smackande ekorren som också tycks stanna upp för att vänta in att vi ska passera. NÄR VI FORTSÄTTER på stigen berättar Nils att han nästan har lite svårt att prata samtidigt eftersom det finns så många ljud att lyssna på. – Och våra steg på stigen tycker jag egentligen stör, men vi måste ju ta oss dit vi ska, säger han och skrattar lite. Efter en bro viker vi av från stigen en bit in i skogen. Jag kommer på mig själv att lyssna väldigt mycket mer på vilka ljud jag faktiskt hör när vi går där, mina steg först mot grus, sen den blöta jorden som pressas under mina skor, och de torra högarna av löv och kvistar jag måste kliva på. Efter en stund kommer vi fram till en plats längst med bäcken 26

där en al formar ett v av sina två stammar. Här stannar vi och Nils sätter sig med benen i kors intill det gigantiska trädet. – Här sitter jag och mediterar stort sett varje morgon när jag är i Helsingborg, berättar Nils. När jag är här tänker jag hela tiden på ljuden som hörs. Naturljud är så mycket mer spännande och avkopplande än andra ljud. Nils förklarar att det är för att naturljuden inte är exakta, aldrig riktigt förutsägbara. – Ett brus från träden låter aldrig likadant. Och den porlande bäcken varierar hela tiden. Ett litet ljud av ett löv som faller, något djur som rör sig eller en rödhake eller gärdsmyg som kvittrar, fortsätter Nils och blundar. RAVINEN VI SITTER i låter verkligen

”

naturens ljud ta plats. Bäckens porlande är väldigt påtagligt och Nils berättar att ljud från vatten fascinerar honom mycket.

Det mystiska med musik och med naturens ljud kopplar jag starkt ihop. – I brusen från en fors finns alla toner och all möjlig musik. Sen får man ju ta del av livets kretslopp från regnets droppar, vattnet som rinner här i bäcken, som tar sig vidare ut mot hav och sjöar. Ur kranen i köket till morgonkaffet. Nils pappa var präst, och Nils har spelat orgel sedan han var

nio år gammal. Via omvägar som pianist, tonsättare och gurkodlare, kom hann till slut att jobba som kyrkomusiker. Naturens ljud har Nils i stort sett alltid med sig i sitt arbete som kyrkomusiker och i sitt spelande. – Det mystiska med musik och med naturens ljud kopplar jag starkt ihop, och det är mycket av det som jag försöker förmedla i min musik. Men det handlar inte om att härma, mer förmedla en känsla av mystik. Det kan handla om ett ljud från en fors, en fågels kvitter eller vindens sus från träden. Under Nils konserter är det ofta naturen eller olika landskap i naturen som får inspirera. – Det har hänt att någon efter en konsert kommit fram och sagt att de riktigt kunde känna dofterna från myrarna i skogen. Det tyckte jag var en riktigt trevlig feedback att få, berättar Nils. IBLAND ÄR KONSERTERNA rena improvisationer men även när han framför olika verk och musikstycken är den personliga tolkningen och känslan viktig. Nils menar att alla musiker på något sätt ger sina nyanser och personliga avvikelser till ett musikstycke, en slags improvisation utifrån den musikerns anslag, tolkning och känsla även när man spelar efter noter. – Att lyssna till levande musik ger den här variationen. En orgel med alla sina olika pipor och alla sina små nyanser gör att det faktiskt inte blir exakt utan levande

VINTERN 2021

21am3243_enkelsida_27910.indd 26

2021-11-10 16:50

Nils har spelat orgel sedan han var barn och naturens ljud tar han med sig i sitt arbete som kyrkomusiker.

Vatten som porlar, träd som susar och fåglar som kvittrar. Det är ljud som inspirerar Nils Tykesson i Påljö skog.

och intressant. En digital orgel är inte alls lika spännande. FÖR TILLFÄLLET SKRIVER inte Nils så mycket musik, vilket han har gjort mer tidigare. – Nej, jag har inget behov just nu att manifestera något eller prestera något, utan för mig handlar mitt musicerande mycket om att vara närvarande i ögonblicket. Det finns så många mer möjligheter i improvisationen.

Nils beskriver det som att han inte vill låsa in musiken utan i stället ge den frihet, och att vara lite mer här och nu. Musik behöver inte bli perfekt eller fånga det absolut bästa utan i stället ge en upplevelse där och då. – Det bästa är när musiken får dig att försvinna i tid och rum, när du upplever att du är någon annanstans. Vi pratar lite om det här med andra dimensioner och att få

kontakt med något annat utanför ditt eget medvetande, en dimension utanför kroppen. Det kan vara kontakt med Gud, eller för någon annan, något helt annat. – Min förhoppning är att jag genom musiken kan förmedla något av den upplevelse och känsla jag får i meditationen. Av det stora, djupa, vackra, ogripbara. Av det ofattbara. Av den mystiska världen bortom ord och logik. VINTERN 2021

21am3243_enkelsida_27910.indd 27

2021-11-10 16:50

REPORTAGET VAD? Gravstenar åldras och marken VEM? är rörlig. Kontinuerligt ses säkerheten över bland gravstenar på begravningsplatserna.

Säkerheten är inte skriven i sten

LÄS MER!

» Mer information om gravsäkerhet går att läsa på https: //www.skkf.se/ cgk/

Foto: GETTY IMAGES

Text & foto: Sandra Kovacs

Begravningsplatser är allmänna platser som ska vara säkra att besöka. Något som regelbundet kontrolleras är gravstenarna som enligt lag måste uppfylla vissa säkerhetskrav.

På begravningsplatserna är säkerhetsansvaret delat. Helsingborgs pastorat tillsammans med kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för säkerheten för alla som vistas på begravningsplatsen samt för arbetsmiljön. Gravrättsinnehavaren ansvarar för gravplatsen, eventuell gravsten och annan gravanordning. Med några års mellanrum kontrolleras och provtrycks gravstenarna av kyrkogårdsförvaltningen för att säkerställa att de står stadigt utan risk att välta.

– Marken är rörlig vilket kan påverka lutningen på gravstenen, därtill åldras materialet i fundamentet som fäster stenen under marken. Många gånger ser vi också att det saknas dubbar vilket är ett krav vid montering. Visar provtryckningen på säkerhetsrisker pålar vi och fäster stenen, och i vissa fall lägger den ned, för att inte riskera att något händer innan den åtgärdas, säger Pia Hellström, landskapsingenjör och projektledare för gravstenssäkerheten på kyrkogårdsförvaltningen i Helsingborg. RIKTLINJERNA FÖR VAD som

är säkert utfärdas av centrala gravvårdskommittén (CGK), som består av Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer, Gravvårdsfirmornas riksorganisation/Sveriges stenindustriförbund, Sveriges kyrkogårds- och krematorieför-

bund samt Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. – Vid provtryckningen ska gravstenen klara 35 kilo dragkraft från både fram- som baksida. Efter provet ska stenen återgå till det läge den var i före provet, säger Pia. KONTROLLEN finansieras av

begravningsavgiften. I de fall det förekommer stenar som inte klarar säkerhetstestet och måste åtgärdas kontaktas gravrättsinnehavaren som ansvarar för att arbetet blir utfört samt för kostnader. För stenar på gravplatser som är återlämnade tar kyrkogårdsförvaltningen ansvar för åtgärden. – Gravstenen är gravrättsinnehavarens egendom. Har man fått ett brev angående stensäkring och har frågor är man alltid välkommen att kontakta oss, avslutar Pia. Källa: Instruktion för provning av gravvårdar, CGK 2019

VINTERN 2021

21am3243_uppslag_27912.indd 28

2021-11-10 16:46:52

Här visar Pia Hellström resterna av den gamla säkerhetsmetoden med tjärpapp. Nu för tiden används det säkrare alternativet dubbar.

GRAVRÄTTSINNEHAVARENS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER » Gravrättsinnehavare till gravplats med gravrätt har rätt att själv gravsättas på gravplatsen samt bestämma vilka som får lov att gravsättas där. Gravrättsinnehavaren är också den som bestämmer hur gravplatsen och eventuell gravsten eller annan gravanordning ska se ut utifrån gravkvarterets upplåtelsevillkor. » I sin roll som gravrättsinnehavare är man skyldig att se till att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick liksom för att eventuell gravsten och annan gravanordning är rätt och säkert monterad.

Pålningen är en viktig provisorisk åtgärd för att stadiggöra gravstenen i väntan på åtgärd.

GRAVVÅRDSANSÖKAN » Att sätta upp en gravsten och annan gravanordning, eller att komplettera en befintlig, ska alltid föregås av att en gravvårdsansökan skickas till kyrkogårdsförvaltningen för granskning. Ansökningsblanketten går att hitta på kyrkogårdsförvaltningens webbplats under länkar och blanketter. Det går också bra att ringa oss för att få den mejlad eller skickad per post. » Gravstenar och annan gravanordning ska alltid monteras i enighet med CGKs monteringsanvisningar. VINTERN 2021

21am3243_uppslag_27912.indd 29

2021-11-10 16:46:59

NOTISER

Foto: JOHANNES FRANDSEN

PRÄSTPODDAR Det finns oändligt med poddar och förmodligen för lite tid att kunna lyssna på allt man vill. Men här kommer några tips på prästpoddar värda att kasta ett… öga(?) på. TEOLOGI I TIDEN

» En podd från Svenska kyrkans enhet för forskning och analys om olika samtidsteologiska frågor. https://www.svenskakyrkan.se/ forskning/teologi-i-tiden

pratar om det som kommer upp i mötet med den gästen. https://poddtoppen.se/ podcast/1459615144/praster-med-gaster

INGEN HINNER FRAM PRÄSTER MED GÄSTER

» En poddcast med

Annafia Trollbäck och Rebecka Tudor – präster i Tyresö församling. Gästen är en nu levande eller historisk person som prästerna sätter sig i förbindelse med – och

MISSA INTE...

samhälle, populärkultur och kanske lite politik. Den drivs av prästerna Ludvig Lindelöf och Pontus Bäckström sedan mars 2019. https://blogg. svenskakyrkan.se/ingenhinnerfram

Foto: GETTY IMAGES

»Svenska kyrkans nuvarande psalmbok, Den svenska psalmboken, togs i bruk den första advent 1986. Nu förbereds en omarbetning av den. Det innebär att man både ser över de psalmer som redan finns i psalmboken, och ser vilka nya psalmer som ska tas med. Mellan den 1 november 2021 och 31 december 2022 kan man skicka in psalmförslag till Svenska kyrkan via den här sidan: www.svenskakyrkan.se/psalmboken/forslag-pa-nya-psalmer

Foto: ADOBE STOCK

» … Prosten Lillös blogg, Helsingborgs kyrkoherdes blogg. Du hittar blogginläggen längst ner på vår webbsida: svenskakyrkan. se/helsingborg

» En pod om kyrka, tro,

Ny psalmbok är på gång

TILL ALLA STÄNDIGA OCH STÅNDAKTIGA TÄRNOR » Många är det nog som drömt om att få bli Lucia som barn. Eller kanske som vuxen. Men få får äran. Men vem har sagt att tärnan eller stjärngossen eller tomten inte är lika viktig? Det här är till alla er ständiga tärnor där ute. Av alla himlens tusen stjärnor, är varje stjärna helt unik En liten del av något större, men inte någon annan lik Den strålar lika starkt som andra, men med sitt eget vackra sken Den har en egen särskild uppgift, en plats på himlavalvets scen.

Foto: GETTY IMAGES

VINTERN 2021

21am3243_ensiding_27913.indd 30

2021-11-10 16:46:59

KORSORD BILD:PIX ABAY.C OM

PSALM 1 14

...... LJUDER AV

TVHASSE

GLÄDJENS ORD

OMODERN GLÄDJEYTTRING

KÄNNER TILL

BENSTRÄCKARE

I LLV I LLIGA

PROFESSION

GÅ I P ROCESSION

FÖRÄLDER

STYRHJUL

POLISADAM AVDEL- OCH EVA NING JORDART SPYDIG VAR TYST!

OV ERKSAM GÖR INGEN KÖKSREDSKAP

BI LMÄRKE RÖRA SIG PLANLÖST

MARDI FÖR ANVÄRDEPÅ STRÄNG- PAPPER INHEMSK ELIT FRANSKA NING

BOGSERA

ERIC ERICSON LEDDE LÄNGE EN BERÖMD

EFTERRÄKNING

BELEVAD SOM VÄNTAT!

EFTER SKATT

VILL DOMINANT

MEJERIGASPRODUKT BOLAG

FÖRNUFTIG PJÄSDEL

MELLAN TERMINER

HÅLLER I RATTEN P E KAN

TYSKLAND

ENGELSK TITEL

I RYGGEN

SOM EN PANNKAKA

SES MED GALEN

GAV RESPONS NÄR DET GÖR ONT

TOG EN LITEN BIT

VASS KANT

PACKE

SPARTANS K

ÄDELGAS

INSEKTSGIFT

ARRAN- GABRIEL GERA SES MED KORT BEN

FOTLED

RÖNTGEN HÅGKOMST

SYFTE

NATRIUM

PRI MAT

EN SORTS LJUS VÄDERSTRECK

PÅBRÅ PÅ VÄSTKUSTEN

SOM KORVSPAD

ELAKA

EN FRÅGA OM TID

TIDIG GUDSTJÄNST

INDISKT BRÖD FLÄCKFRI

SOM EN SKOSULA

GLIDER

BARA

FOTLED

NATRIUM OUTTRÖTTLIG 1 KUNG 19:12 EFTER ..... KOM ETT STILLA SUS

GRATTIS!

I NSTRUMENT SO M HAR HUVUDVERK

SJÖ- SAKNAR FÅGEL OHYFSAD

KOSTAR MYCKET

FLUOR FISKOLJA

LITEN FÄRGBIT

KILLINGEN ÄR EN LITEN

» ... till förra

RYMDVARELSE ÖVERENS

FÖRVÄGRA

KAN MAN VÄL ALLTID

INDISK BADORT

HÖSTMÅNAD KORT SLÅR

LÅNG T I DSPERIOD

KONDITOR

BATTERI

KVÄVE

SÄNDEBUD VÄRLDSDEL

JAPANSK SOPPA

numrets korsordsvinnare Andrzej och Rebecka. Två blomstercheckar kommer med posten. Facit finns på vår webbsida: svenskakyrkan. se/helsingborg/ amos

Konstruktör: hanna.fredholm@gmail.com

JULKRYSSET GÖR SÅ HÄR » Lös korsordet så du får fram en mening i de färgade rutorna. Vinnaren presenteras i nästa nummer och får en biobiljett. Glöm inte att ange din postadress! Skicka in din korsordslösning till: Helsingborg Amos Box 1453 251 15 Helsingborg ... eller mejla korsordslösningen till: helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se Vi vill ha ditt svar senast den 15 januari.

Foto: GETTY IMAGES

Namn:

Adress:

Postadress:

VINTERN 2021

21am3243_korsord_27914.indd 31

2021-11-10 16:46:50

1. Ta på dina lurar

2. Öppna kameraappen

3. Scaaa OR-koden

Med önskan om en

GOD JUL 32

21am3243_kronika_27915.indd 32

2021-11-10 16:46:57