DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN | HELSINGBORG | HÖSTEN 2021
ANNA BLUM:
”Med hjälp av kompostteet kan vi r ädda vårt kulturarv” ÅLGRÄS är växten som kan rädda kusten från erotion
KALLE NORWALD, TV-SEXOLOG:
”Vi tänker oss kärleken i stället för att känna den”
6
NOMINERINGSGRUPPER OM VAD DE VILL SATSA PÅ
TEMA
FRIHET Svordomar som uttryck ODR SAMHÄLLSINFORMATION SOMMAREN 2020
21am3231_omslag_27284.indd 1
x
2021-08-26 13:01:29
LEDARE
Dop, folkhem och algoritmer I varje tid finns d t något som gör tillvaron verklig, ger den struktur och mening. Något som människor sätter sin tilltro till även om den enskilda individen inte tänker på det. Det här ”något” upprätthålls av vad vi gör tillsammans, av normer, diskursen, vanor, och av andra begrepp och föreställningar och av den rådande logiken och värderingsgrunden.
”
opet och folkhemmet kämpar D med algoritmerna, som känner oss bättre än vad vi själva gör. I LÅNGA TIDER var dopet i vår del av världen ett sådant
PÅ 1900-TALET UPPVISAR begreppet folkhemmet lik-
nande drag, ger struktur, trygghet, värde, hälsa och demokratisk rättvisa. Folkhemsideologin är inspirerad av dopet. I vår tid kämpar såväl dopet som folkhemmet med algoritmerna som både känner oss bättre än vad vi själva gör, styr våra sociala, psykologiska och ekonomiska handlingar och kan förklara vår fasad och vårt innersta. I fria val – som Kyrkovalet – bestämmer varje medlem själv. Kristian Lillö Kontraktsprost
Foto: ADOBE STOCK
”något”. Dopet var självklart. Dopet gav den yttersta bekräftelsen på att den nyfödda var oändligt värdefull, älskad av Livet Självt, av Treenig Gud. Och därför skulle hållas högt av alla människor! Hoten från Nihil,
ensam förgänglighet, onåd och meningslöshet mötte i dopet kärlekens tilltal, övergången från död till liv, från mörker till ljus – och barnet ”kläddes på nytt” och fick sin ya identitet, manifesterad i uttrycket att barnet döptes till sitt namn. Dopet kopplades samman med annat i den växande människans liv och gav trygghet och himmelska löften också med hjälp av samverkande begrepp och föreställningar.
2
HÖSTEN 2021
21am3231_ledare_27285.indd 2
2021-08-26 13:01:22
Illustration: CALLE THOOR
10
INNEHÅLL
LÄS OM VALET
»» Vad vill
nomineringsgrupperna i Helsingborg satsa på under nästa mandatperiod? Läs intervjuerna på sidorna 25–29.
Din församling 4 Notiser Kompostte 6 för sjuka växter B egravningsombud 8 – för allas lika rätt till begravning Tema frihet Fri att svära 10
EN DEL AV
Patrik Walerholt pratar om friheten med att starta eget.
S
Foto: TOMMY JANSSON
N VA
ENMÄRK
Trycksak 5041 0004
E T
Övrigt 9 Profile Patrik Walerholt 20 Livsberättelsen Stig Grundström, trollkarl Hållbarhet Ålgräs 23 Kyrkovalet 2021 25 Detta vill nominerings grupperna i Helsingborg 31 Korsord
Foto: JANNEBANAN/MOSTPHOTOS
Porträttet 16 Kalle Ewald, tv-sexolog
Nu är det dags för kyrkoval »Du » som är medlem i Svenska kyrkan och fyller 16 år senast på valdagen (19 september) samt är kyrkobokförd i en församling i Sverige, har rösträtt i kyrkovalet. Du får hem ett röstkort senast den 1 september 2021. På röst-
kortet står i vilken vallokal du kan rösta på valdagen. Det går också att förtidsrösta och brevrösta den 6–19 september. Läs mer på: www.svenskakyrkan.se/kyrkoval-2021
REDAKTION Redaktionen: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist. Webb: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Omslagsfoto: Marcus Gustafsson
Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete Katrineholm Ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos sofi .kalodimos@verbum.se Annonser: Display i Umeå AB, 090–71 15 00, info@display-umea.se HÖSTEN 2021
21am3231_innehall_27286.indd 3
3
2021-08-26 13:01:23
?
VISSTE DU ATT...
Foto: MAGNUS ARONSSON/IKON
NOTISER
»» ... många
yrkor är k placerade på liknande sätt, väderstrecksmässigt? Solen går upp vid altaret – därifrån skapas livet. Solen går ner bakom den västra porten, vid kyrkogården och gravarna. Så där solen går ner slutar livet. Där emellan är livets gång.
FÖLJ OSS!
»» Läs mer om
vad som händer i Svenska kyrkan Helsingborg på vår webb och i sociala medier: Webben: svenskakyrkan. se/helsingborg Instagram: @svenskakyrkanhelsingborg Facebook: Svenska kyrkan Helsingborg
4
DROP IN-DOP »» Det har varit full fart på dop i våra
kyrkor i sommar. Har du inte fått tag på eller bokat en tid finns det möjlighet att komma på drop in. Kom som du är och döp dig eller ditt barn samma dag. Dopet har ingen åldersgräns. När? Lördag den 25 september. Var? S:ta Anna kyrka, Johan Banérs gata 65. Vill du veta mer? Kolla in vår webbsida för mer information: www.svenskakyrkan.se/ helsingborg/drop-in-dop
HÖSTEN 2021
21am3231_notiser_27294.indd 4
2021-08-26 13:01:32
5
X JAZZ
Vi vill ge plats för hopp på suicidpreventiva dagen
EN HEL HELG MED CATHEDRALJAZZ I S:TA MARIA KYRKA
»Mellan » den 8 och 12 september pågår Cathedraljazz i S:ta Maria kyrka i Helsingborg (med reservation för ändringar och eventuella restriktioner som påverkar). Hela höstens konsertprogram hittar du på vår hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg
Anna Pauline sjunger på lördagen.
”
»Den » internationella suicidpreventiva dagen instiftades av WHO som ett sätt att uppmärksamma arbetet med att förhindra självmord. Ett arbete som vi alla kan vara med i. Du kan göra skillnad för en annan människa. Detta år sammanfaller Cathedral jazz med den internationella suicidpreventionsdagen den 10 september. Psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem och något som Svenska kyrkan vill uppmärksamma. Fredagens konsert Min ros, min lilja knyter an till detta tema. Konserten följs av en manifesta-
tion utanför kyrkan där musiker, präst samt en representant från organisationen SPES medverkar.Musiken vill tillsammans med kyrkans valv och rymd ge plats för tanke och minne, sorg och hopp. Anna-Lena Laurin är en framstående och uppmärksammad kompositör av konstmusik, men också driven jazzpianist.
iv kärlek åt det hjärta, som ingen kärlek G får. Vänd bort all sorg och smärta, du vän Ur psalm 199 som allt förmår.
12.00 Jazzandakt Med musiker från Maria församling. 17.05 Min ros, min lilja Anna-Lena Laurin med musiker.
Lördag 11 september 12.00 The spirit of New Orleans Orkestern från Helsingör spelar ragtime, blues och spirituals under ledning av Preben Nissen. 17.05 Anna Pauline Jazz Trio, September songs Anna Pauline, sång; Krister Jonsson, gitarr; David Andersson, kontrabas.
Söndag 12 september 11.00 Högmässa Präst: Anne Westin Musiker: Nils Tykesson Sångare ur Maria Gospel medverkar under ledning av John Perry. 17.05 Organic sax Johan Magnus Sjöberg, orgel; John Perry, saxofon; Jan Karlsson, kontrabas; Marcus Karlsson, trummor; Karin Perry, sång.
19
september »» ... är det
kyrkoval i Sverige. Läs mer om vilka som ställer upp i valet på sidorna 25–29,
Församlingsråd läggs samman efter valet »Från » och med den 1 januari blir två ett. Filborna och Gustav Adolfs församling läggs samman till en enhet, en församling med namnet Gustav Adolfs församling. Det innebär också ett församlingsråd i stället för två. Den 19 september är det kyrkoval och efter nomineringsmöten och beslut i Kyrkofullmäktige tar församlingsråden form. Vill du engagera dig i kyrkan? I församlingsrådet arbetar du nära församlingsherden med övergripande frågor som rör den grundläggande uppgiften och särskilt med gudstjänstlivets utveckling. Håll utkik efter nomineringsmötena! Nyfi en?
»» Hör av dig till din församling om du vill veta mer eller engagera dig. Du når församlingarna via vårt växelnummer: 042–18 90 00
Foto: MUJO/MOSTPHOTOS
Fredag 10 september
Ny psalm på gång? »Svenska » kyrkans nuvarande psalmbok, Den svenska psalmboken, togs i bruk den första advent 1986. Nu förbereds en revision av den – en process som kommer att ta tid. Men redan under hösten 2021 hoppas man kunna ta emot förslag på nyskrivna psalmer till en digital brevlåda. Håll koll på vår hemsida: www.svenskakyrkan.se HÖSTEN 2021
21am3231_notiser_27294.indd 5
5
2021-08-26 13:01:35
LOKALREPORTAGET VAD? Kyrkogårdsförvaltningen startar eget bryggeri för att rädda kulturväxten buxbom
Kompostte – som manna för växterna Text & foto: Sandra Kovacs
Anna Blum, kyrkogårdsingenjör, framför komposttebryggaren.
»Buxbom » är en av världens äldsta prydnadsväxter. När begravningsplatser utvidgades under första halvan av 1900-talet fick den e framträdande roll och kom ofta att kanta den enskilda gravplatsen. Buxbomen är en stark symbol för många begravningsplatser och utgör ett stort kulturhistoriskt värde. Under 2011 drabbades många begravningsplatser av cylindrocladium buxicola, även kallad ”buxbomssjukan”, som är en svampsjukdom där bladen tar skada, faller av och där plantan till slut dör. På några av Helsingborgs begravningsplatser har sjukdomen genom åren slagit hårt. Kyrkogårdsförvaltningen fick 2 17, som en av de första, prova en ny metod för behandling och stärkning av buxbomsplantor
genom att vattna med kompostte. – Det har blivit ett sätt att hejda sjukdomen och få friskare plantor, säger Mikael Persson, kyrkogårdsarbetare på Pålsjö kyrkogård. DET HANDLAR OM att skapa balans
i odlingsjorden som gynnar såväl växter som andra organismer, ovan och under markytan. Det görs både markkemi- och mikrolivsanalyer, samt bladanalyser. – Det hjälper leverantören oss med, säger Anna Blum, kyrkogårdsingenjör på kyrkogårdsförvaltningen och en av initiativtagarna till arbetet med kompostte. Under juli genomgick många buxbomsplantor ytterligare en behandling när det utvattnades kompostte på Pålsjö samt Raus kyrkogård. – Tanken består av 600 liter rent vatten som blandas ut med 200 liter kompostte, förklarar Ann-Margret Ekdahl, som arbetar tillsammans med Mikael Persson ute på Pålsjö kyrkogård. Vätskan vattnas ut på plantorna med en trädgårdsslang och mäng-
den förväntas räcka till 800 meter buxbomshäck. Det är viktigt att mängden vätska fördelas jämnt. Man kan se att vattningen ger positiv effe t på häckarna genom att många av plantorna skjuter nya skott och får en friskare grön färg. – Med hjälp av kompostteet har vi hittat ett sätt att hålla sjukdomen i schack och förhoppningsvis bidragit till att rädda vårt stora kulturarv. Det känns extra bra att arbetet sker med hjälp av naturens eget försvarssystem, säger Anna Blum. FRAM TILLS NU har färdigbrygd
kompostte köpts in. Vid nästa utvattningstillfälle kommer kyrkogårdsförvaltningen själv att brygga sin gödning genom att ha en egen komposttebryggare på plats. – Detta ger oss många möjligheter, som att till exempel lättare utöka behandlingsområden och tidpunkt, säger Ann-Margret Ekdahl. – Vår personal blir också mer involverad i hela processen, avslutar Anna Blum.
KOMPOSTTE – VAD ÄR DET EGENTLIGEN? »» Precis som det låter är kompostte
ett te som är bryggt på kompost. Man utgår från en bra kompost som innehåller alla goda mikroorganismer som bakterier, protozoer, svampar och nematoder. »» Vid bryggning fylls komposten i stora ”tepåsar” som sänks ner i en stor tank 6
fylld med vatten. I vattnet tillsätts olika typer av kolhydrater som fungerar som mat för mikroorganismerna. Större pumpar trycker in luft genom vattnet så att teet hela tiden blir syresatt. »» Medan vattnet bubblar tvättas mikroorganismerna ut ur påsen och hamnar i vattnet där de har gott om mat
och börjar försöka sig. Efter två dygn har de förökat sig och det har blivit tillräckligt många goda mikroorganismer. Därefter analyseras teet för att veta hur mycket det ska spädas innan utvattning. Källa: Odla med naturen (Splendor Plant) www.odlamednaturen.se
HÖSTEN 2021
21am3231_kompostte_27293.indd 6
2021-08-26 13:01:22
Ann-Margret Ekdahl och Mikael Persson vattnar kompostte på buxbomsbuskarna på Pålsjö kyrkogård.
?
VISSTE DU ATT...
»» ... du inte
bör plantera buxbom i någon form på gravplatserna? En tillsynes frisk planta kan bära med sig svampsporer som kan bidra till smitta på omkringliggande plantor.
HÖSTEN 2021
21am3231_kompostte_27293.indd 7
7
2021-08-26 13:01:24
BEGRAVNING Begravningsombudet säkerställer att de personer som inte tillhör Svenska kyrkan får sina intressen tillgodosedda – oavsett tro, tradition och bakgrund. Foto: JOHANNES FRANDSEN/IKON
Begravningsombud – för allas lika rätt vid begravning »Staten » har gett Svenska kyrkan i uppdrag att vara huvudman för begravningsverksamheten i Sverige, förutom på två orter där kommunen i stället är huvudman. I ett av kyrkorådets utskott, kyrkogårdsutskottet, sitter ett begravningsombud utsett av Länsstyrelsen vars uppgift är att vara ombud för de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan samt granska hur huvudmannen fullgör sitt uppdrag. Begravningsavgift – betalas av alla
»Begravningsavgift » betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och som har en kommunalt beskatt-
ningsbar inkomst. Begravningsombudet granskar att de som ansvarar för begravningsverksamheten använder pengarna på rätt sätt och lämnar in en årsberättelse till Länsstyrelsen som de också tar kontakt med om det finns nå ot att anmärka på.
Allas lika rättighet och möjlighet när det gäller begravning
»Begravningsombudet » säkerställer att de personer som inte tillhör Svenska kyrkan får sina intressen tillgodosedda – oavsett tro, tradition och bakgrund. Begravningsombudet håller kontakt med andra trossamfund och berörda parter samt informerar om verk-
samheten till dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Begravningsombud i Helsingborg
»Det » kan finnas tt eller fler begravningsombud i ett pastorat eller i en församling. I Helsingborg heter begravningsombudet Sivert Friberg. Ta gärna kontakt med honom om du har frågor eller tankar kring beslut och förslag om begravning och begravningsplatser inom Helsingborg. Vill du komma i kontakt med begravningsombudet i Helsingborg? Telefon: 072–550 25 99 E-post: sivert.friberg@hotmail.se
SÅ STYRS BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN »» Begravningsverksamheten styrs
av begravningslagen samt begravningsförordningen. Frågor som rör begravning samt begravningsplatser
8
hanteras lokalt i något som heter kyrkogårdsutskottet. Representanter från det utskottet finns med i kyrkorådet som är kyrkofullmäktiges sty-
relse i ditt pastorat. I uppdraget ingår likaså att se till att besluten som tas i kyrkoråd eller kyrkofullmäktige följer begravningslagen.
HÖSTEN 2021
21am3231_begravning_27292.indd 8
2021-08-26 13:01:25
PROFILEN KORT OM...
Patrik Walerholt Ålder: 47. Yrke: Entreprenör, analytiker och affärsutvecklare. Familj: Fantastisk hustru och två underbara tonåringar. Rädslor: Att inte få in uppdrag eller sälja så mycket att han inte kan leverera det som lovats. Förhoppningar: Att utveckla affären med analystjänster till mindre företag.
Tid går inte att spara, menar Patrik Walerholt, entreprenör. Foto: TOMMY JANSSON
PATRIK WALERHOLT Finanshajen hittade friheten i egenföretagandet
»Han » har jobbat i finan branschen i över 20 år och nu tagit klivet in i egenföretagandet. Med sig tar Patrik Walerholt erfarenheter från produktutveckling, analys och försäljning. Drömmen om att starta eget har han haft sedan han var liten. Patrik Walerholt kommer från en släkt där många drivit och driver egna företag, så det kändes inte konstigt för honom att också starta eget. I dag handlar företagandet mycket om den egna friheten. – Friheten att driva eget är fantastisk. Man har full kontroll över sin tid. Bestämmer man sig för att vara ledig så vet man oftast exakt vad det kostar, men man kan också vara det nästan när som helst. Ska jag i väg med familjen en långhelg så kan jag jobba extra måndag till torsdag och sedan sticka på fredag morgon. Han pratar om tid som något som man som anställd måste anpassa sig till på ett annat sätt.
21am323_profilen_27327.indd 9
Med fem veckors semester så vet du att du har fem lediga dagar kvar om du har haft en fyraveckorssemester. Och om du inte kan ta ut dagar, men inte har jobb att göra i mellandagarna, så kommer du ändå vara sittandes där på jobbet, vid datorn. – Man kan inte heller låna fle dagar utan det är så många dagar man har. Många har ett saldo av sparade semesterdagar från tidigare år, för det känns som en trygghet – det är som att man sparat i fonder eller på banken liksom, man har sparat lite tid. PATRIK JÄMFÖR DET med barn-
boken Momo och kampen om tiden, där samhället blir övertygat om att
”
man kan spara tid och sätta in den på banken för att ta ut senare. Man springer bara fortare och fortare för att spara tid. – Men det går inte att spara tid för den försvinner. Den går och kommer aldrig tillbaka. Det är viktigt att vi värderar vår tid, för det är det dyraste vi har. Det är därför man ska ge den man älskar sin tid. MEN PATRIK WALERHOLT pratar ock-
så om att egenföretagare jobbar mycket. Företaget är med även när man gått hem. – Tycker man att det är jättejobbigt så kan man inte starta eget. Företagaren blir företaget och om man inte tycker att det är roligt så ska man inte starta företag.
Sofi Kalodimos
et är viktigt att vi värderar vår tid, för det D är det dyraste vi har. Det är därför man ska ge den man älskar sin tid. HÖSTEN 2021
9
2021-08-26 11:03:09
FRIHET Svordomen – TEMA
ett gott tecken
Utan tabu, inga svordomar. Men de fula orden står ofta för positiva uttryck och visar på tillhörighet. Vi svär inför dem vi känner oss fria att vara oss själva med. Text: Marika Sivertsson Illustration: Calle Thoor
x
HÖSTEN 2021
21am323_tema_frihet_27328.indd 10
2021-08-26 11:03:03
SOMMAREN 2020
21am323_tema_frihet_27328.indd 11
x
2021-08-26 11:03:05
v TEMA FRIHET
”
ill öronen trilla av om du hör fula ord? Då är du lika viktig för svärandets fortlevande som den värsta borstbindare. Och du behövs, konstaterar svordomsforskare. För svordomarna har viktiga funktioner för oss. Hon är tio år, och mitt universums mittpunkt. Blonda lockar inramar blå ögon i ett oskuldsfullt litet ansikte, håret flyter ut ver soffhör t där hon placerat sig. Som en ängel på moln, hinner jag tänka. Sen träffas mina öron v en svårsmält salva: ”For f**cks sake, you b*tch, gimme god damn it!” Den fina lilla truten är glad, de fula orden till tr ts. Min dotter spelar online med sina kompisar och tonen dem emellan är entusiastisk. Mina bannor får henne inte ens att lyfta blicken från Ipaden. ”For fox’s sake”, det handlar om en räv ju. Och hon säger inte alls b*tch utan bisch. Det är mycket snällare och betyder egentligen inget särskilt. Jag står svarslös.
vordomsbruk är ett nästan helt S säkert tecken på att man mår bra med andra. Kristy Beers Fägersten, professor i engelska
12
Detta barn vet mycket väl vad hon har sagt (och vad hon låtsas att hon inte sagt), och både hon och jag vet att jag är utmanövrerad. Hon svär bara på engelska.
Ja, om det inte är stor katastrof. Då kan jag i mycket sällsynta fall få heta ”j*vla sk*tmorsa”. Det blir i så fall avdrag med en skärmdag den veckan, så har jag bevisat riktigheten i det påståendet.
S
jälv använder jag knappt ens ett ”Åh gud”, om jag inte råkar tappa syltburken i golvet. Då blir det ”j*vla sk*t” med stark inlevelse. Engelska svordomar är helt utanför registret. Min egen uppfattning om svärande är kanske främst att det är ett tecken på torftigt språk, eller i värsta fall på brist på respekt för den man talar med. Och vad gäller mitt barn vill jag att hon ska uttrycka sig på ett sätt som inte är stigmatiserande. Efter några gamingkvällar med huset fyllt av internetspelande tioåringar fattar jag dock att barnets svärande är helt bortom min förmåga att hantera. Jag behöver perspektiv och bättre ammunition. Svordomsforskaren Kristy Beers Fägersten är professor i engelska vid Södertörns högskola. Hon har anordnat en internationell svordomsforskningskonferens i Stockholm för inte så länge sen ( jag undrar i mitt stilla sinne hur det låter på en sån) så det verkar vara rätt person att kontakta. Jag ringer henne. Hon skrattar hjärtligt åt barnens uppfinningsri edom. Hela den setting som beskrivs ovan bekräftar hennes egen första intuition som svordomsforskare: att svordomar ofta uttrycker något positivt. Att de används för att visa att man mår bra, för att bekräfta att man är en del av en gemenskap. – Svordomsbruk är ett nästan helt säkert tecken på att man mår bra med andra. Att man känner sig lugn och trygg, och att det därför går att säga dessa ord som annars innebär en social risk, berättar hon.
HÖSTEN 2021
21am323_tema_frihet_27328.indd 12
2021-08-26 11:03:06
Svordomar skickar i det sammanhanget ut signaler som säger: ”Hej, jag mår bra med dig”. Det kan förstås gå fel, det är inte alltid pålitligt att använda dem på det sättet. Men Kristy Beers Fägersten har sett bevis på att mycket svärande äger rum mellan människor som mår bra med varann, och på att man mår bra av att kunna få svära.
S
21am323_tema_frihet_27328.indd 13
Kristy Beers Fägersten
värandet på engelska har kommit in med populärkulturen. För engelskspråkiga personer kan vårt ohämmade bruk av exempelvis ordet ”fuck” förvåna. Det är grovt. Men här i Sverige har vi helt saknat det sammanhang av restriktioner omkring de engelska svordomarna som ofta finns i dera ”hemländer”. – Filmer får exempelvis i USA en särskild klassning efter hur mycket svordomar de innehåller. Och finns för ycket svordomar i reklam, ja, då får den visas bara sent på kvällen. Vi i Sverige har i stället exponerats fritt, och det främmande språket har dessutom inneburit att svordomen inte är ”äkta” för oss – vi vet att det är en svordom men vi känner inte tabuet inom oss. De engelska svordomarna har mer varit lek, medan de svenska har varit allvar. De senare spar vi till förstärkningar av känslor som kan vara svåra att åstadkomma på annat sätt i språket. Ta bara den här standardfrasen i ett gräl: ”Hur i helvete skulle jag veta det?!” Med rätt inlevelse kan den blåsa omkull opponenten. ”Hur skulle jag veta det?!” blir närmast ett uttryck för hjälplöshet i jämförelse.
För engelskspråkiga personer kan vårt ohämmade bruk av exempelvis ordet ”fuck” förvåna.
– När starka och negativa känslor ska ut, som när vi dänger hammaren på tummen, då är det de svenska svordomarna som gäller. Men det börjar ske en förändring, vi tar de engelska svordomarna mer på allvar nu än tidigare, säger Kristy Beers Fägersten.
I
hennes erfarenhet blir vi försiktigare med engelska svordomar ju naturligare och mindre främmande det engelska språket blir för oss. Svordomarna blir mer ”äkta”, vi känner tabuet. Och vad händer då, om vi står där med två svordomsspråk som båda är rätt grova för våra öron och därmed riskfyllda att använda? Jo, då händer det som händer i soffan med tio åringarna: Orden görs om. Underbart innovativt, tycker Kristy, alltmedan jag börjar känna mig som Karl Bertil Jonssons far på julaftonen. Den lilla borstbindare jag närt i mitt hem kanske rentav förtjänar en hyllning? – Det är så fiffigt t ha två olika svordomsordförråd. Och intressant att vi börjar göra om ord även på engelska, att man kan säga ”bisch” när den ursprungliga svordomen uppfattas som för grov. Vi gör ju sedan urminnes tider likadant på svenska – exempelvis jävlar har blivit jäklar, som är lite mildare och lättare att använda. Själv svär hon inte. Eller det var i alla fall vad hon trodde som relativ nykomling i Sverige, men så fic hon veta att ”Jesus” och ”Gud” faktiskt kan uppfattas som svordomar. De orden använde hon friskt. Det
»
HÖSTEN 2021
13
2021-08-26 11:03:07
TEMA FRIHET
»
finns en kulturell skillnad mellan hennes hemlan USA där de könsordskryddade svordomarna är rikligare, och Sverige. De fle ta av våra svordomar kan härledas till himmel och helvete, enligt Ulla Stroh Wolllin som är professor i nordiska språk vid Uppsala universitet. – De nordiska språken har varit ovanligt koncentrerade på bara religiösa svordomar. Men könsorden har kommit även i svenskan – går du ut och lyssnar vid en fotbollsplan idag kan du säkert få höra ordet ”fi ta” om någon på planen blir irriterad.
U
”
lla Stroh-Wollins intresse är historiskt, och hennes forskning visar hur kyrkans ställning ända fram i våra dagar har påverkat hur svenskar svär. Hennes främsta studieobjekt är ett material med 45 dramer från 1700-talet till och med 1900-talet. I dramerna går det att se vad som var möjligt att säga i offentligh ten under olika perioder, och därmed att koppla svärandet till samhällsförändringar.
I dag svärs det rätt omfattande även i kristna familjer, tycker jag mig höra. ”Gud” är det väl få som längre uppfattar som en svordom. Ulla Stroh Wolllin, professor i nordiska språk
14
Svordomarna som hör himlen till kallar hon de celesta, och de som behandlar helvetet de diaboliska. Exempel på celesta svordomarna är ”himmel”, ”kors” ”min Gud”. – Många av de diaboliska svordomarna är fortfarande aktuella i dag. ”Fan” är en riktigt gammal svordom, fastän den har förändrats. Först från ”fienden”, som var en omskrivning för dj vulen, till fanden, och sedan till ”fan”. Med reformationen bannlystes de celesta svordomarna, vilket höll i sig ända fram till 1700-talet. Molieres Tartuffe från 1664, exempelvis, är i ursprungsversionen sprinklad med ”mon dieu”. I den svenska översättningen blir det vanligtvis ”ack” som ersätter åkallandet av Gud. Under den här tiden var de diabol-
HÖSTEN 2021
21am323_tema_frihet_27328.indd 14
2021-08-26 11:03:08
iska svordomarna mer tillåtna, tvärtom jämfört med idag alltså. Hur kunde det bli så? Ulla Stroh-Wollin uppfattar att det andra budordet – ”Du skall icke missbruka Guds namn” – hölls mycket högt fram till 1700-talet. Det säkerställdes av den kristna folkuppfostran som sa att alla ska kunna sin Fader vår och de tio budorden för att få ta nattvarden. Sedan smög sig upplysningen in i Sverige, den bildade medelklassen fick ya ideal. Sekulariseringen påbörjades, och svärandet förändrade karaktär. Men fortfarande när Ulla Stroh Wollin växte upp i Jönköping var användandet av celesta svordomar bannlyst i vissa hem och sällskap. – Vad som är fult och inte att säga skiljer sig lite beroende på om sammanhanget är kristet eller ej. Men i dag svärs det rätt omfattande även i kristna familjer, tycker jag mig höra. ”Gud” är det väl få som längre uppfattar som en svordom. Hon konstaterar att den starka sekulariseringen de senaste fyrtio åren påverkar svärandet, gud och jävlar har inte längre samma sprängkraft. Det är vanligt att vi reagerar starkt på att barn svär, förstås: – Jag tror egentligen inte att det är orden i sig som vi reagerar på. Barnen håller på att lära sig, och det som stör är att de inte riktigt har lärt sig hur de ska
använda svordomarna för att det ska bli rätt. Det kan låta illa också när vuxna människor som lär sig språket svär på svenska, av samma anledning.
U
lla Stroh-Wollin själv hade en avspänd attityd till svordomar när hennes barn var små. Ja, så fick hon för tås höra ibland vid hämtning på förskolan att ”Oj, vad många fula ord era barn kan!”. Men som hon ser det är svordomar förstärkningsord, även i barnens kommunikation. Och svärandet behöver inte nödvändigtvis vara tecken på att de är på väg att tillägna sig ett torftigt språk. – Det är ju inte så att andra ord åker ut ur huvudet bara för att en svordom kommer in där. Jag tycker nog att man ska fundera mindre över vilka ord som sägs, och lite mer över hur barnen beter sig mot varandra. Det där sista raspar lite i skinnet. Jag tröstar mig med Kristy Beers Fägerstens ord, även om komplimangen är dubbel: – Svordomar fyller viktiga funktioner för oss. Men det måste finnas en risk med dem, a t vissa människor blir kränkta. Utan tabu, inga svordomar. Då vore de poänglösa. Därför är det helt underbart att såna som du finns!
SVÄRORDENS HISTORIA Tv-serie om engelska svärord: History of swearwords »» Enligt Kristy Beers ”Fuck” kan Fägersten har de engelska användas svordomarna smugit sig in i helt oavdet svenska språket genom sett vilket populärkulturen. Den nya sinnestillNetflix-serien History of stånd swear words illustrerar varsom ska för det har blivit så. uttryckas »» Serien leds av skådespela- – och det ren Nicolas Cage, som till sin används För den vars hjälp har ett stort gäng känofta. öron inte riskeda amerikanska skådespe»» Sedan rar att trilla av. lare. Det första programmet följer prohar ägnats ordet ”fuck”, ett gram som vardera handlar av skådespelarens viktigasom ”shit”, ”bitch”, ”dick”… ja, te verktyg, enligt dem själva. ni förstår upplägget.
Artikel om svenska svärord: Från Vaserra till Herregud »» En av de artiklar som Ulla Stroh-Wollin skrivit baserar sig på de 45 dramerna. Här finns fina gamla ord att plocka upp. »» Under medeltiden var svordomar som anspelar på korsfästelsen vanliga. De inleddes med ”vaserra”, en sammandragning av ”vars herra” som betyder ”vår herres” på fornsvenska. En svordom kunde lyda ”vår herres fem sår”, eller ”vår herres lungor”. Inget vi hör i dag, precis.
»» Fast ”död och pina” skulle
!
VISSTE DU ATT...
»» ... svordomar
lindrar smärta? Enligt en amerikansk studie från 2009 är svordomar effektiva som smärtlindring. Studenter fick i ett experiment svära medan de höll armen i iskallt vatten, vilket är ett vanligt sätt att mäta smärta. De svärande studenterna höll ut i 40 sekunder längre än kontrollgruppen där studenterna bara fick upprepa ett neutralt ord. De svärande studenterna rapporterade också en svagare smärtupplevelse än kontrollgruppen.
mycket väl kunna komma från ”whors herres harda dödh och pina”. »» Ulla Stroh-Wollin påpekar också att svordomen ”katten” troligen kommer av ”vasfamikatten”, som är en förvanskning av frasen ”vars herra fem under”. Så rester finns, men inte i vaserra- formen. »» Andra numera utdöda uttryck är ”pocker” och ”raggen” som båda är omskrivningar av djävulen. HÖSTEN 2021
21am323_tema_frihet_27328.indd 15
15
2021-08-26 11:03:09
PORTRÄTTET
Kalle Norwald, tv-sexolog:
Intellektet begränsar friheten i våra relationer I en prestationsinriktad tid där intellekt och tankar styr över känslorna blir våra förväntningar på relationer orealistiska. För att återerövra vår öppenhet och frihet behöver vi leva mer här och nu, anser sexologen Kalle Norwald. Text: Mats Karlsson Foto: Marcus Gustafsson
”
»– Det » är ett systemfel: Vi tänker oss kärleken i stället för att känna den. Vi lever här borta, säger Kalle Norwald och sträcker ut armen. – Det är inte konstigt, för vi intellektualiserar allt. Vi är bra på att hitta struktur och logik, men blir det bara det så försvinner känslan. Vi behöver lära om oss, genom att utsätta oss själva för nuet.
i är marinerade i normativa V system som påverkar oss vare sig vi vill eller inte.
16
Dejtingsajternas algoritmer leder sällan till kärlek för att den inte kan fångas upp av dem, framhåller han. Vi kan omöjligen tänka känslan på förhand, den måste upptäckas och upplevas. Ändå bygger vi gärna egna algoritmer, gör listor
på egenskaper som en tänkt partner ska uppfylla. Vi vill träffa en person som fix och färdig kan kilas in vårt hektiska schema och livet fortsätta som om inget hänt. Vi vill ha vårt livs struktur intakt. Vi vill ha extra allt – och gärna facit på förhand. MEN DET ÄR en ekvation som inte går ihop. Gång på gång söker vi oss omedvetet till liknande partners i hopp om att de ska uppfylla en idealbild som sällan har verklig motsvarighet. – Vi är marinerade i normativa system som påverkar oss vare sig vi vill eller inte. Det kommer vi aldrig ifrån. Vi får med oss det redan från barnlitteratur och Disneyfilme , att det finns en enda rä ta, säger Kalle Norwald. – Sanningen är jätteoromantisk: det finns mång rätta. Möjligheterna att välja våra partners fritt är i dag större än någonsin. Vi kan välja en av vårt eget kön,
»
HÖSTEN 2021
21am323_portrettet_27329.indd 16
2021-08-26 11:03:18
”Sanningen om kärleken är jätteoromanstisk: det finns flera rätta”, säger Kalle Norwal, som tycker att vi behöver lära om.
HÖSTEN 2021
21am323_portrettet_27329.indd 17
17
2021-08-26 11:03:19
PORTRÄTTET »
vi kan välja någon från en annan kultur eller att leva ensam. Vi kan till och med välja att leva med flera öppna eller polyamorösa relationer. Det är raka motsatsen till hur det var för 100 år sedan: Du gifte dig med någon i socknen eller grannsocknen, av praktiska skäl: att trygga ekonomisk säkerhet, få ett hushåll att fungera eller för att föräldrarna valde. Att välja av ett stort utbud och gifta sig av kärlek är ganska modernt. Realityserien i tv, Gift vid första ögonkastet, kan tyckas vara en snabbspolning tillbaka till gamla tider. Deltagarna har avstått från sin frihet, och låter sig paras ihop med någon som programmets redaktion och en expertpanel väljer. De träffas för t vid vigseln och får sedan försöka att jämka ihop sig och få relationen att fungera. Kalle Norwald var med som socionom, terapeut och sexolog. – Deltagarna hade nått vägs ände med dejtingsajter och andra sätt. De ville prova att lägga initiativet i någon annans händer. De får fler ö on på sig och vi kan peta lite på dem så att insikterna kommer tidigare om vad som krävs för att klara relationen. Men syftet är inte att de till varje pris ska säga ja, det vore oetiskt, säger han. En viktig poäng är att kärlek kräver både tid och arbete. Ingen relation är färdig från start. – Krasst: Tid är allt vi har. Hur mycket som helst,
”
trategierna från S arbetsmarknaden är inte effektiva i det känslomässiga.
det handlar bara om hur vi väljer att använda den. I dag prioriterar många arbete och prestationer. Men man kanske inte bör jobba 60 timmar i veckan om en relation ska fungera. Prestation plus stress är garanterat lustdödande, försäkrar han. KALLE NORWALD HADE tidigt klart för sig att han på ett eller annat sätt ville jobba med relationer och sexualitet. Han singlade slant mellan socialarbetare och sjuksköterska. Och så blev han socionom. Ganska snart insåg han att han behövde bygga på med mer kunskaper och började studera sexologi vid universitetet i Malmö. Där fick han vrida och vänd på mångfacetterade frågor om sexuella beteenden, strukturer och samhälle. Det väckte i sin tur hans intresse för att utbilda sig i psykoterapi. – Jag och min partner har varit ihop i 15 år, och majoriteten av dem har jag pluggat. Om ett år är jag legitimerad psykoterapeut. Sedan vill jag gå en handledarutbildning för att hjälpa andra terapeuter. Men jag har lovat min partner att ta en paus, och det är okej. Jag är inte så gammal och har tid på mig, skrattar Kalle Norwald. Inte oväntat nämner han nyfi enhet som sin främsta drivkraft, viljan att förstå. Men det innebär också 18
Prestation och stress är lustdödarna nummer ett, enligt Kalle Norwald.
KORT OM...
Kalle Norwald Ålder: 35 år. Gör: Socionom, sexolog och psykoterapeut. Bor: I Stockholm söderort. Familj: Make och en son på 8 år. Känd från: Realityserien Gift vid första ögonkastet.
att han behöver lägga band på sig för att inte riskera att bli utbränd. Även om Kalle Norwald är en lugn och sansad person kokar engagemanget inuti. Stundtals gnistrar det till i blicken eller så kommer orden ut i högre fart. Någon stora gesternas man är han inte, men om han någon gång ”lackar ur” är det framför allt på orättvisor. Det är därför han valt det yrke han har. – Jag kan bli asförbannad! Det är lätt att bli arg på samhällsstrukturer, men var ska man lägga ilskan? Där får min partner ta emot en del ibland… Även om vi är fria att välja vem vi vill och att skilja oss finns fortfarande önsstereotypa normer, som Kalle Norwald kallar ”penisprivilegiet”. Vi är friare på papperet än i verkliga livet, menar han. – Vi behöver fortsätta driva på, för förändringarna går inte fort. Det är processer som involverar individer, grupper, hela samhället – det tar tid! Men det är ingen ursäkt för att godta diskriminering på grund av kön, sexuell läggning eller annat. Kalle Norwald vill göra orättvisor och privilegier synliga. System och normer baseras på vita medelålders män, som aldrig behövt se sitt privilegium. De har inte behövt leva under hot om våld i sitt eget hem. De har inte insett att deras privilegier minskat partnerns frihet. Att förstå det är första steget mot verklig jämställdhet. – Många anser att de är jämställda i sina relationer: ”Jag plockar ur diskmaskinen, jag tar ut 50 procent av föräldraledigheten.” Men om män vill bidra till att förändra det i grunden måste de börja ge bort privilegier. Varför har män högre lön fast de studerat kortare tid? Penisfördelen. ATT DET INTE finns en enda rä
t väg till kärleken kan krångla till livet. Med det stora utbudet på dejtingmarknaden, algoritmernas makt, en stressad tid och ifrågasättande av normer är det inte förvånande om många känner sig vilsna. De söker sig till Kalle Norwald. – Men många som kommer till mig är högpreste-
HÖSTEN 2021
21am323_portrettet_27329.indd 18
2021-08-26 11:03:20
Tatueringarna började dyka upp på Kalle Norwald som 24-åring.
?
VISSTE DU ATT...
»» ... Kalle Norwald alltid har tyckt om tatueringar? ”Jag gjorde min första som 24-åring. Tatueringar för mig är en frihet att uttrycka mig, via ett Pippi Långstrumphår till ett blomsterarrangemang. Att själv få välja vad som tatueras in i sin hud för resten av livet, det är något fint över det. Visst, jag kanske inte skulle ha gjort en av dem jag har i dag, men valet jag gjorde då äger jag i dag. Valet speglar den jag var då och jag har mycket att tacka den personen för och med det även val av tatuering.”
rande och jätteduktiga på sitt jobb. De är bra på att sälja produkter, tjänster och sig själva, de är vinnare på den fria bostadsmarknaden. Men kärleken funkar inte. Strategierna från arbetsmarknaden är inte effe tiva i det känslomässiga. De vilsna och de målinriktade är kanske två sidor av samma mynt, att de hanterar den stora mångfaldens möjligheter på olika sätt, resonerar Kalle Norwald. Motpolen till de målinriktade är människor med lågt självförtroende som nöjer sig med det lilla, och definierar sig själv helt och håll t utifrån den andra. Det är också destruktivt. De högpresterande är kanske också vilsna, fast på ett annat sätt, i och med att de använder strategier som inte fungerar för det mål de söker. Men det finn ändå hopp, tack vare att det nu finns fler mallar f relationer, inte bara en enda och underförstådd. – Lyckligtvis får vi vara komplexa varelser, som inte är A eller B, utan P, Q eller T i olika kontexter. MÖJLIGHETEN ATT LEVA i öppna förhållanden eller polyamorösa relationer kan tyckas vara den yttersta friheten. Men det är oklart om öppna relationer har ökat, eller minskat, över tid. Forskningen har inget svar, eftersom det inte ses som intressant att forska på. Öppna relationer har alltid funnits på ett eller annat sätt, enligt Kalle Norwald. Däremot finns d t lite forskning på polyamorösa relationer. Den visar att maximal frihet inte heller är det bästa. Där finns amma konfli ter som i monogama relationer, som svartsjuka. Dock är det betydligt mer svartsjuka i tvåsamma relationer. – Många som lever i normbrytande relationer är duktiga på att kommunicera, det krävs att man pratar mycket. Det är samma med hbtq+-personer, som inte har konventionella normer att luta sig emot. Man ”tvingas” in i kommunikation, säger Kalle Norwald. Hur man kommunicerar är en faktor som blivit viktigare för alla, i ett hårdnande klimat. Tonläget i politik och medier påverkar även hur vi pratar i våra relationer. Studier visar att särskilt unga påverkas av hur medierna diskuterar sexualitet. – Att skamma och skuldbelägga är inte bra för deras utveckling. De bli matade med sexuella praktiker som hämmar samtalsklimatet, när det som de behöver är trygga vuxna att prata med. Det gäller att hitta balansen. Vi ska inte bara prata om det mörka och riskfyllda, men inte heller enbart om det lustfyllda, det blir för endimensionellt. FRIHET ÄR INTE alltid enkelt. Privat har Kalle Norwald
ett behov av kontroll, att saker och ting följer plan. Det blir ibland jobbigt för både honom själv och omgivningen, medger han. Att jobba som terapeut är inget vaccin mot det. Även för honom är tiden värdefull och kalendern späckad med jobb och studier. Några problem med att fylla fritiden har han inte, särskilt inte sedan familjen köpt ett torp i Sörmland. – Men det viktigaste är att försöka vara med mitt barn så mycket jag kan, han är bara åtta år. HÖSTEN 2021
21am323_portrettet_27329.indd 19
19
2021-08-26 11:03:21
LIVSBERÄTTELSEN VEM? Stig Grundström, 93, som blev trollerikonstnären Amos mot alla odds:
Och så blev det, pang bom! Med fascinationen för trollerikonster skapade sig Stig Grundström en värld bortom sin mörka barndom. Vardagen som fosterbarn i Skåne präglades av våld, övergrepp och hunger. När han äntligen gjort sig fri och tillvaron ljusnade blev han känd trollerikonstnär som turnerade i många länder. Text: Sven Rosell Foto: Stefan Lindblom
Stig Grundström som trollkarlen Amos någon gång på 1950-talet. Foto: PRIVAT
20
»Stig » Grundström, 93, vinkar glatt när vi anländer till hans villa i Skummeslövsstrand i södra Halland. Han har just återvänt från sin dagliga strandpromenad. Havet syns ett stenkast bort och den här dagen glittrar vattnet i solskenet. Stig visar oss in på den ombonade altanen där kaffe oc kaka väntar. Vi träffar Stig fö att tala om hans kringflackande li som trollkarl och om hans dystra uppväxt som fosterbarn. När musiken från orkestern tillkännagav att det var dags för Stig Grundström i frack, chapeau-claque och blanka skor att inta scenen anade ingen vilka plågor den elegante trollkarlen genomlevt som fosterbarn.
Barndomens fasor är något han berättat om först på senare år. – Nu har vi fått kaffe och här ha jag gjort allt i ordning, säger Stig och nickar mot en stor bunt med tidningsklipp, foton och programhäften på bordet. Han gjorde sig känd som trollkarlen Amos. Det var Stigs pappa som kom på artistnamnet efter en släkting. – Vi hade en släkting, en professor, i Norge och han hette Amos. ”Du ska ta det artistnamnet”, sa far. Namnet var kort och bra. Och så blev det, pang bom. FAMILJEN MED MAMMA, pappa och två barn bodde i Landskrona. Stigs mamma drabbades av psykisk sjukdom och hamnade på sjukhus. Stig var då 7 år och hans syster ett år äldre. De sociala myndigheterna bestämde att barnen skulle placeras på barnhem, eftersom pappan inte ansågs kunna ta hand om barnen på egen hand. Något senare
separerades syskonen. Systern adopterades av en välbärgad familj i Landskrona, medan Stig hamnade hos en fosterfamilj strax utanför Helsingborg. Där råkade han illa ut. – När min far kom på besök till fosterhemmet frågade han om jag trivdes och om jag tyckte att det var roligt där. Då berättade jag att mannen ville att jag skulle ligga i hans säng och så pillade han mig mellan benen. Stigs pappa tog omedelbart sonen från fosterfamiljen och han placerades i stället hos en familj i skogsbygderna i norra Skåne. Pappa betalade 125 kronor i månaden till fosterfamiljen. Stig hade fyra kilometer till skolan där han började i fjärde klas . När han kommit hem väntade arbetet i fosterfamiljens jordbruk. Maten bestod av potatis och någon fläskbit. Stig var hungrig för jä nan. Arbetet pågick tills det blivit mörkt. Belysningen bestod av en karbidlampa eftersom det inte
HÖSTEN 2021
21am323_demokrati_27356.indd 20
2021-08-26 11:03:03
fanns någon elektricitet i huset. Slitna träskorna med fastspikade gummislangar fungerade som stövlar. Stig mockade stallet, bar hem vatten från brunnen och blandade till grisarnas mat. Han sov i en klädskrubb på en säck halm. Nätterna var kalla. Bada fic han bara göra någon gång om året. En socialassistent besökte fosterhemmet en gång om året. Hon kom i augusti. – Då visste jag vad som gällde. Jag skulle plocka kantareller, den enda lyxmaten då. Jag hade kantarellställen i skogen. Hennes uppgift var att ta reda på hur jag mådde, men hon pratade inte med mig. Inte någonting. Hon sket i mig bara hon fick sina kantarelle . Stig berättar med intensiva gester, rör med tesked i koppen och dricker en klunk av kaff t. I SKOLAN VAR Stig kompis med ett annat fosterbarn som hade det betydligt bättre. Hemma hos
21am323_demokrati_27356.indd 21
Stig kikar ut genom fönstret hemma i Skummeslövsstrand i södra Halland.
”
honom upptäckte han hemligheterna bakom olika trolleritricks i Allers Veckotidning, ett trick i varje nummer. Där fanns skisser som avslöjade hur tricken gick till. En lördagkväll tog sig de två kompisarna till en dansbana där en trollkarl skulle uppträda. Hastigt och lustigt blev Stig erbjuden att tjäna två kronor genom att hjälpa trollkarlen. Den spänning som upplevelsen gav kom att betyda mycket för Stig senare i livet. Trots slit i jordbruket och avsaknaden av läslampa klarade sig Stig bra i skolan. Men han mobbades. Vid ett tillfälle slog Stig en av de värsta mobbarna som sprang hem och berättade för sin pappa vad som hänt. När pappan kom till fosterhemmet på kvällen mockade
Stig i stallet medan fosterpappan utfodrade hästen. Fosterpappan tog då en rem med ett järnbeslag i ena änden. – När jag ska gå ut ur stallet och vänder ryggen till slår han mig. Här kan du känna att jag har ett hack, säger Stig, böjer sig framåt, för håret åt sidan och visar mig det nästan 80 år gamla ärret. DET HÖRDE TILL vardagen att få örfilar och tryk, men slaget med remmen blev droppen. Stig hade fått nog. Han hade bott där i fem år och hunnit bli 16 år. Ett par dagar senare skrev han till de sociala myndigheterna i Helsingborg. ”Om jag inte får komma härifrån så rymmer jag”, skrev han. Det gav resultat. En kort tid
»
ennes uppgift var att ta reda på hur jag H mådde, men hon pratade inte med mig. Inte någonting. HÖSTEN 2021
21
2021-08-26 11:03:04
LIVSBERÄTTELSEN Stig och C lary Grundström reste land och rike runt med sin trolleriföreställning. Foto: HELSINBORGS-BILD
pengar till en egen cykel. Bonden köpte en häst åt Stig när han sade att det skulle vara roligt att rida. Det var som ett himmelrike och han stannade tills han blev 18 år. Stig fly tade till Landskrona och började köpa egna trolleriprylar. Allt fler föreningar anlitad honom som trollkonstnär till evenemang av olika slag. Det första uppdraget i ett större format var i De okändas revy på Cirkus i Göteborg. Han vann uttagningen i konkurrens med flera andra so ville vara med som trollkarlar. DET STORA KLIVET i karriären kom
”
lary och jag jobbade i Schweiz, Paris, C Tyskland, Finland, Italien och på Mallorca.
»
ärefter kom en annan socialassisd tent när familjen åt middag. Mannen och kvinnan åt gädda medan fosterbarnen fick nöja sig me braxen som mest bestod av ben. Socialassistenten häpnade när hon såg hur Stig såg ut i sina slitna och smutsiga kläder. Strumporna var vända så att hålen på hälarna satt framåt. – ”Stackars barn”, sa hon. ”Vad äter ni”, frågade hon. ”Braxen, det kan man väl inte äta! Och ni äter gädda. Är det maten ni ger barnen? Det är slut nu, det räcker med det jag ser här. Stig, du ska inte vara här längre.” SOCIALASSISTENTEN FRÅGADE
om Stig varit på bio, hos tandläkaren eller roat sig någon gång. Svaret blev nej på alla frågorna. Hon beslutade på stående fot att familjen aldrig mer skulle få fosterbarn. Ett par dagar senare kom en tågbiljett till Helsingborg från de sociala myndigheterna med posten. – Det kändes som en befrielse
22
när jag kom till Helsingborg, säger Stig med ett stort leende. På stationen väntade socialassistenten. Hon tog Stig med till herrekiperingar för att köpa nya uppsättningar kläder och skor. På badhuset blev han tvättad och slängde de gamla kläderna. Därefter blev han körd till en ny fosterfamilj som hade ett lantbruk norr om Helsingborg. Där väntade pannkakor med vispgrädde och jordgubbssylt, eget rum med bäddad säng. Nu fick han b talt för att hjälpa till med korna vilket gav
”Det kändes som en befrielse när jag kom till Helsingborg”, säger Stig Grundström. Han var 16 år och kunde äntligen börja skaffa egna trolleriprylar.
när han medverkade i ett populärt underhållningsprogram på dansk tv. Då deltog även Stigs fru Clary som assistent. Stig och Clary gjorde tio inslag för lika många fredagskvällar. Resultatet blev att almanackan fylldes med bokningar. – Clary och jag jobbade i Schweiz, Paris, Tyskland, Finland, Italien och på Mallorca. Med oss i bilen hade vi duvor och två hundar, en dvärgspets och Sveriges minsta pudel Dinky Toys. Hon kunde sjunga Oh sole mio sittande på min hatt, berättar Stig och börjar nynna på sången. I närmare 20 år turnerade Stig och Clary. Paret blev kända för sina förbluffande tricks oc illusionsnummer. Det så kallade cigarrett-tricket blev ett av parets mest populära. Samtidigt som Stig slänger en tänd cigarett i en vinkylare kommer det fram en annan rykande cigarett i handen. Favoritnumret, enligt Stigs uppfattning, var när han stoppade ner Clary i en säck i en låda, virade rep runt om och själv ställde sig på locket. Efter ett trollslag hade de bytt plats, Stig hade hamnat i lådan med rykande cigarett i mungipan med Clary stående ovanpå lådan. Skiftet tog sex sekunder. Publiken jublade och applåderade. Stig tar fram ett par kortlekar och visar några trick. Omgivningen försvinner och allt fokus ligger på korten och hans händer. Efter att ha lyssnat på Stigs historia förstår man att magin har hjälpt honom att hålla den svåra barndomen på avstånd.
HÖSTEN 2021
21am323_demokrati_27356.indd 22
2021-08-26 11:03:05
HÅLLBARHET
ÅLGRÄS
Ålgräs dämpar vågornas kraft och binder sand. Foto: REGION SKÅNE
Växten som kan r ädda kusten från erosion
På cirka två meter djupt vatten, efter den skånska kustlinjen, pågår odlingar. Det är Region Skåne som i projektet Life Coast Adapt planterar ålgräs på havets botten, för att undvika erosion.
»Kusterosion » är en naturlig process där vattnet pressar bort sand och grus från en kuststräcka och därmed förändrar kustlandskapet – kusten blir mindre och kustlinjen och vattnet kryper närmare och närmare bebyggelsen. – Vi kan egentligen inte motverka kusterosionen för man kan inte stoppa naturen. Kusterosion kommer alltid att finna . Men de effe ter som sker av kusterosionen behöver vi mildra i det här projektet, säger Camilla Greiff som är projektledare i Life Coast Adapt Skåne. Hon berättar hur de metoder de använder sig av i projektet är ”mjuka” i stället för ”hårda” – de använder naturens egen kraft i stället för att bygga betongblock eller pirer för att försöka dämpa vågorna. Och där kommer vi in på ålgräs. NÄR MAN PLANTERAR ålgräs i havet så dämpas vågornas kraft när de kommer in mot land, och när vågorna sedan vänder ut mot havet igen så tar de inte med sig lika mycket sand. Ålgräset binder sanden. – Det här är ett testpräglat projekt, så hur det kommer gå exakt vet vi inte. Förra året gjordes testplanteringar på olika platser i Skåne och efter det har man dragit slutsatsen att den storskaliga planteringen skulle göras i Båstad och Laholmsbukten, säger Camilla. Huruvida planteringen fungerar eller ej har mycket att göra
med strömmar och hur vågor och vindar rör sig. – Trots att Båstad bedöms vara en bra plats för ålgräsplanteringar så är det fortfarande ett testprojekt. Det ska bli intressant att se vad som händer efter stormarna i höst till exempel. Hur ser det då ut nästa år? OCH ATT STORMARNA har blivit
fler och ku terosionen har ökat har att göra med klimatförändringarna. Eftersom erosionen går fortare än den har gjort innan så måste man försöka jobba emot de skadliga effe terna. FN:s klimatpanel menar att tempot ökar på grund av havshöjningarna och i just Skåne är effe terna värre än i övriga delar av landet. Det beror på att Skåne ligger lågt och att det
Kusterosion kommer alltid att finnas, men genom att plantera ålgräs på havets botten kan man hindra erosionens effekter. Foto: REGION SKÅNE
finns å pass mycket kust runt landskapet. Projektet Life Coast Adapt är EU-finansierat och be tår av ett antal delåtgärder där ålgräs är en av åtgärderna. Alla actions handlar om att mildra de negativa effe terna av erosion – men de handlar också om att bevara den biologiska mångfalden och främja ekosystemen. Man vill främja naturen och använda naturens kraft för att mildra de extrema effe ter erosionen har på både landskapet och på ekonomin. De socioekonomiska effe terna av kusterosionen är stora – människors levebröd påverkas och rekreationsmöjligheter påverkas. I projektet ingår därför att göra en socioekonomisk beräkning utifrån olika scenarier.
Sofi Kalodimos HÖSTEN 2021
21am323_hallbarhet_27334.indd 23
23
2021-08-26 11:03:16
5
BOKTIPSET
BÖCKER OM FRIHET ELLER BRISTEN PÅ DEN
Att sitta fast, inte komma någon vart kan bero på olika orsaker. En sjuk syster, en längtan efter någon annan eller något annat. Ett behov av bekräftelse eller av att bli lämnad ifred. Känslan av frihet tar sig uttryck på olika sätt. Text: Sofie alodimos
Patient Sofia Dahlén Albert Bonniers förlag
»En » syster är frihetsberövad på psyket, för att inte dö. Den andra är frihetsberövad som den anhöriga, med en konstant rädsla av att förlora den syster hon älskar. I Patient följer vi den friska systern, som också hon känner sig sjuk. Sjuk av oro och den sköra tillvaron med den ständigt närvarande, lurande döden. Den lyriska boken Patient lyfter hur tillvaron kan bli ologisk och oberäknelig. Hur problemen inte alltid kan lösas.
Hit, men inte längre Maria Maunsbach Brombergs
»Margit » är 31 år och har bestämt sig för att vara otrogen. Hon tar tåget från Malmö till Stockholm, där hon ska möta Karl. Mötet blir inte som hon har tänkt sig och istället för den efterlängtade lusten och friheten går hon in i något olustigt. Hon gör slut med sin pojkvän, tar sig ur tryggheten, genom tinderdejter och på jakt efter något nytt, något odefinierbart Hit, men inte längre är en bok om drift, sökande och behovet av att finna sig själ .
24
Allt vi inte sa Sara Osman Albert Bonniers förlag
»Sofia » jobbar för ycket, Amanda festar för mycket och Carolines vilja att vara perfekt med ett perfekt liv är alldeles för mycket. Dessa tre, väldigt olika kvinnor är knutna till varandra och de hatar och älskar varandra. Alla försöker de bli fria från det förflutna – Sofia från invandrarstämpeln, Amanda från sorgen efter en död bror och Caroline från att inte räcka till, inte vara rätt. På midsommarafton kulminerar allt – allt skiter sig. Allt vi inte sa är Sara Osmans debutroman.
VISSTE DU ATT…
»» ... Djurens gård, även utgiven som Djurfarmen, handlar om Stalins korrupta ledarskap och utvecklingen i Sovjetunionen. I boken är grisen Napoleon gårdens Stalin. Napoleon blir en diktatorisk ledare som sprider falsk propaganda och successivt ändrar principerna till sin egen fördel.
Samlade verk Lydia Sandgren Albert Bonniers förlag
»Handlingen » i Lydia Sandbergs debutroman, med den ologiska titeln Samlade verk, för oss genom Göteborg från 80-talet och framåt och vi får följa med förläggaren Martin Berg i hans liv och hans relationer till flickvännen Cecilia och ompisen Gustav. Genom kärlek, föräldraskap, otrohet, misslyckanden, förlust och sökandet efter frihet och en mor behandlar boken ämnena kärlek, vänskap, litteratur och konst. Denna nästan 700 sidor tjocka bok är en komplex livsberättelse där man som läsare verkligen lär känna karaktärerna.
Djurens gård George Orwell Bokförlaget Atlantis
En Berkshiregris får representera Stalin. Foto: JOANNE AT FUTURESPACE/ GETTY IMAGES
»Genom » att driva ut människorna från Herrgården tar djuren tillbaka kontrollen över gården. Men nya hierarkier skapas och det som från början såg ut att ge frihet, mer mat och mindre arbete visar sig sedan ge motsatsen. Grisen Napoleon blir djurens diktator och sakta verkar han förvandlas till en människa. Djurens gård är en satirisk berättelse som speglar George Orwells besvikelse över kommunismen.
HÖSTEN 2021
21am323_boktipset_27331.indd 24
2021-08-26 11:03:12
KYRKOVALET
» Den 19 september är det kyrko-
du är medlem och har fyllt 16 år, vill säga. Här får du veta mer om hur val och det är du som är med och bestämmer hur Svenska kyrkan ska de lokala nomineringsgrupperna ställer sig till olika frågor. styras de närmaste fyra åren. Om
Nu är det dags för kyrkoval
!
LÄS MER
»» All informa-
tion om var och hur du kan rösta hittar du på ditt röstkort, eller på svenskakyrkan. se/helsingborg
D
et är sex nomineringsgrupper som ställer upp i valet till kyrkofullmäktige i Svenska kyrkan Helsingborg: Socialdemokraterna, Borgerligt alternativ, Centerpartiet, Miljöpartister i Svenska kyrkan de gröna, Sverigedemokraterna och Frimodig kyrka. På följande sidor har representanter för alla sex nomineringsgrupperna svarat på frågor om vad de vill satsa på under nästa mandatperiod och också om vad som bör prioriteras bort.
VÄND »» Läs vad Helsingborgs nomineringsgrupper vill.
HÖSTEN 2021
21am3231_kyrkoval_27291.indd 25
25
2021-08-26 13:01:32
KYRKOVALET
Detta vill nomineringsgrupperna i Helsingborg
Joacim Sjövall Borgerligt alternativ Varför ställer Borgerligt alternativ upp i kyrkovalet?
– Svenska kyrkan är idag ett fristående trossamfund, varför vi ställer upp som en fristående nomineringsgrupp utan partipolitisk koppling men med tydliga borgerliga värderingar. Hur ska Svenska kyrkan Helsingborg leva upp till sin vision ”Alltid i rörelse, här och nu, en trygg plats för längtan, som alla vill tillhöra”.
– Ett rikt församlingsliv är en förutsättning för att så många medlemmar som möjligt ska kunna delta i Svenska kyrkans verksamhet. Exempelvis genom körer och konserter, samtalsstöd och internationella hjälpinsatser utöver kyrkans vardagliga gudstjänstliv. Hur vill Borgerligt alternativ satsa på/arbeta för att utveckla tre av följande områden i Svenska kyrkan Helsingborg? Välj de tre områden Borgerligt alternativ prioriterar främst. Församlingarna och gudstjänstlivet:
Det är av högsta vikt att församlingarna vet att de är kärnan i Svenska kyrkan Helsingborgs verksamheter, det är där våra medlemmar träffa , utvecklas och utbyter både glädje och sorg. Gudstjänstlivet måste få vara tillgängligt för all även i framtiden. 26
Vi vill inte att man tar bort den digitalisering som pastoratet har genomgått. Barn och ungdomar: ”Du måste bli som ett barn för att komma till himmelen” en vers ur den så populära sången som vi sjunger med och för våra barn och ungdomar. De är vår framtid och vårt hopp, utan dem är vi inget. Borgerligt alternativ vill satsa mer på denna grupp i samhället, genom att möta dem där de finn , på deras plattform. Diakoni: Detta så viktiga arbete som i många fall görs i det dolda, de mest trogna tjänarna som står längst ifrån rampljuset. Ämbetet behöver belysas och inte avvecklas, det står Borgerligt alternativ fast vid. Hur ska Svenska kyrkan Helsingborg utveckla sin samverkan med andra aktörer i Helsingborg?
– Det är församlingarna som är Svenska kyrkans främsta närvaro i samhället. För att vara relevant och tillgänglig, är det viktigt att Svenska kyrkan Helsingborg framträder så nära dem som lever och verkar i staden som möjligt. – Svenska kyrkan Helsingborg ska sitta med vid planeringsbordet när nya detaljplaner läggs, vi skall vara delaktiga i den utveckling som görs i staden. Vad bör Svenska kyrkan Helsingborg arbeta mindre med i framtiden?
– Centralisering och byråkrati. Svenska kyrkan har under en längre tid lagt för stort fokus på centralisering och byråkrati som inte gör nytta för medlemmarna eller stiften och församlingarna eller pastoraten. Vilken är den viktigaste frågan för Svenska kyrkan Helsingborg inför de kommande fyra åren?
– Motverka utträdena ur Svenska kyrkan.
Foto: LUCAS PERSSON
Foto: JOACIM SJÖVALL
Text: Josefine Sjöqvis
Johan Westerlund Centerpartiet Varför ställer Centerpartiet upp i kyrkovalet?
19
september »» ... är det
yrkoval i k Sverige, då alla som är medlemmar i Svenska kyrkan och fyller 16 år senast på valdagen får rösta.
– Vi är en kraft för en öppen och grön folkkyrka för alla som tror och tvivlar, inte minst för de som är utsatta, ensamma eller på fly t. Vi vill att kyrkan ska präglas av framtidstro och vara en stark röst för humanism och mot främlingsfientligh t. Hur ska Svenska kyrkan Helsingborg leva upp till sin vision ”Alltid i rörelse, här och nu, en trygg plats för längtan, som alla vill tillhöra”.
– Genom att finnas närvarande människors liv, genom dop, konfi mation, diakoni och gudstjänstliv. För att vara det behöver kyrkan fortsätta utvecklas och arbeta på nya sätt för att nå fle . Hur vill Centerpartiet satsa på/arbeta för att utveckla tre av följande områden i Svenska kyrkan Helsingborg? Välj de tre områden Centerpartiet prioriterar främst. Barn och unga: Genom en bredd
i aktiviteter kan fler barn oc unga få möjlighet till värdefulla fritidsaktiviteter som skapar möjligheter genom hela livet. Diakoni: I kristider har diakonin en särskilt viktig plats. När pandemin slagit undan benen för mångas möjligheter till försörjning ska kyrkan kunna finnas där med båd ekonomiskt och emotionellt stöd
HÖSTEN 2021
21am3231_kyrkoval_27291.indd 26
2021-08-26 13:01:33
för de människor som behöver oss. Miljö och klimat: Att värna skapelsen är ett kristet ansvar. Genom fler klimat- och miljöin atser, såsom att exempelvis se över möjlighet till kolinlagring i vår egen mark och ett aktivt arbete för ökad biologisk mångfald, kan vi ta det viktiga ansvaret. Hur ska Svenska kyrkan Helsingborg utveckla sin samverkan med andra aktörer i Helsingborg?
– Genom att aktivt delta i olika sammanhang med exempelvis civilsamhället och det offentlig kan kyrkan stärka arbetet inom en rad områden. Exempel på detta kan vara stöd till utsatta, miljö och klimat samt barn och unga. Ett konkret exempel är att samverka med föreningar för att exempelvis ge möjlighet för dessa att använda kyrkans lokaler vid tillfällen då vi själva inte nyttjar dessa. Vad bör Svenska kyrkan Helsingborg arbeta mindre med i framtiden?
– Centerpartiet vill se att kyrkan är mer närvarande ute och möter folk där de är, snarare än att vänta på att de kommer till kyrkan. Det handlar inte om att arbeta mindre, utan snarare om att arbeta annorlunda. Att i praktiken alltid vara i rörelse. Vilken är den viktigaste frågan för Svenska kyrkan Helsingborg inför de kommande fyra åren?
– Omställningen för framtiden. Vi måste vara modiga att tänka nytt och annorlunda för att nå fle . Ska medlemsutvecklingen bli ljusare måste vi nå fle människor med tron på nya sätt. Omställningen innebär också att ta krafttag gällande miljö och klimat.
SÅ STÄLLDES FRÅGA 3 Följande områden har nomineringsgrupperna fått välja mellan i fråga nummer tre:
»» Gudstjänst »» Barn och ungdomar
»» Diakoni »» Kultur och kulturarv
»» Ideellt enga-
gemang/medarbetarskap »» Miljöarbete »» Internationellt arbete »» Begravningsverksamheten »» Annat
Åse Ljungkvist Frimodig kyrka Varför ställer Frimodig kyrka upp i kyrkovalet?
– Vi vill verka för att Svenska kyrkans grundläggande uppgift ska vara utgångspunkten och grunden för arbetet i Helsingborgs pastorat. Hur ska Svenska kyrkan Helsingborg leva upp till sin vision ”Alltid i rörelse, här och nu, en trygg plats för längtan, som alla vill tillhöra”.
– Fokusera på gudstjänstlivet. Satsa på ideella krafter. Berätta om den kristna tron som ger frälsning, hopp och trygghet. Satsa i de olika områdena i staden. Arbeta för att den enskilda människan ska känna sig välkommen i Svenska kyrkan i Helsingborg. Hur vill Frimodig kyrka satsa på/arbeta för att utveckla tre av följande områden i Svenska kyrkan Helsingborg. Välj de tre områden Frimodig kyrka prioriterar främst. Gudstjänst: Vi vill bryta trenden
med minskade antal besök i våra gudstjänster, inklusive, vigsel och begravning. Det är i gudstjänsten och i dess möte med Jesus Kristus, vår Herre, som vi människor, församlingen och hela kyrkan förnyas. Barn och ungdomar: Kyrkan har en skyldighet att bedriva dopundervisning, utifrån Jesu egna ord. FN:s barnkonvention slår fast
att barn har rätt till en tro. Det är viktigt att arbetet bland barn och ungdom präglas såväl av tydlig biblisk förankring som av öppenhet av ungas perspektiv. Frimodig kyrka vill att konfirmation tiden utmanar och uppmuntrar till personlig tro. Diakoni: Som kristna och som församling behöver vi se och erkänna nöden som finns i vår tad och stå upp för de som drabbas; såsom fly tingar, medmänniskor med psykisk ohälsa, ensamma och ekonomiskt utsatta. Hur ska Svenska kyrkan Helsingborg utveckla sin samverkan med andra aktörer i Helsingborg?
– Mer samverkan med aktörer som vill liknande saker som Svenska kyrkan, exempelvis inom sådant som anknyter till diakoni. Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan ska fortsätta bekänna Jesus som den enda vägen och den enda sanningen och utifrån den grunden utveckla dialogen med andra religiösa verksamheter. Vi ser dessa dialoger som ett värdefullt verktyg för att främja förståelsen mellan människor och kulturer. Respekt och tolerans mot den andres trosövertygelse är grundläggande. Vad bör Svenska kyrkan Helsingborg arbeta mindre med i framtiden?
– Sådant som inte är relaterat till den grundläggande uppgiften. Svenska kyrkan bör också rekrytera sina förtroendevalda ur den lokala församlingsgemenskapen och inte från politiska partier. Vilken är den viktigaste frågan för Svenska kyrkan Helsingborg inför de kommande fyra åren?
– Församlingens grundläggande uppgift. Alltså gudstjänstfira de, undervisning, diakoni och mission. HÖSTEN 2021
21am3231_kyrkoval_27291.indd 27
27
2021-08-26 13:01:35
KYRKOVALET
Detta vill nomineringsgrupperna i Helsingborg
Ralf Nymberg Miljöpartister i Svenska kyrkan de gröna Varför ställer Miljöpartister i Svenska kyrkan de gröna upp i kyrkovalet?
– Vi vill att kyrkan ska bidra till ett mer hållbart samhälle på alla plan. Hur ska Svenska kyrkan Helsingborg leva upp till sin vision ”Alltid i rörelse, här och nu, en trygg plats för längtan, som alla vill tillhöra”.
– Genom att arbeta mer utåtriktat. Det är viktigt att gå utanför kyrkan och möta människor i deras vardag och väcka intresse. I denna tid kan kyrkan medverka till eftertanke och bidra till en balanserad tillvaro. Hur vill Miljöpartister i Svenska kyrkan de gröna satsa på/arbeta för att utveckla tre av följande områden i Svenska kyrkan Helsingborg. Välj de tre områden ni prioriterar främst. Barn och ungdomar: De barn och ungdomar som inte är intresserade av idrott behöver andra verksamheter som berikar fritiden. Den psykiska ohälsan bland unga är ett växande samhällsproblem och det är viktigt med förebyggande arbete. Kyrkan ska vara en mötesplats och bidra till att alla känner sig delaktiga och blir sedda. Ideellt engagemang/medarbetarskap: Vi förespråkar en utökad
samverkan med andra ideella föreningar och organisationer.
28
Det ska vara enkelt att engagera sig och det är viktigt att tillvarata människors engagemang. Kyrkan ska vara en tillfly tsort för hemlösa, fly tingar och andra människor i behov av skydd. Miljöarbete: Kyrkan ska vara en hållbar verksamhet där man kontinuerligt arbetar för att minska belastningen på miljön. Det gäller allt ifrån fossilfria transporter och minskad energiförbrukning till ett hållbart skogsbruk och kretsloppsjordbruk.
Foto: HANS-ERIK BERGSTRÖM
Foto: THOMAS RÖDHIN
Text: Josefine Sjöqvis
Aina Modig Lindell Socialdemokraterna
Hur ska Svenska kyrkan Helsingborg utveckla sin samverkan med andra aktörer i Helsingborg?
– Det gäller att gå utanför kyrkan, möta människor i deras vardag och väcka intresse. Man skulle exempelvis kunna samarbeta med aktörer som Hemlösas hus och kvinnojouren. Svenska kyrkan ska vara en positiv kraft i ett samhälle som ser olikhet och mångfald som styrkor. Kyrkan ska också vara en naturlig del av vardagen, till exempel i skolor, på äldreboenden och på sjukhus. Vad bör Svenska kyrkan Helsingborg arbeta mindre med i framtiden?
– Att centralisera verksamheten till städerna. Istället bör man arbeta för att bevara en levande landsbygd. Det är viktigt att människor får möjlighet till personlig kontakt med kyrkans anställda och att så många som möjligt har praktisk möjlighet att besöka gudstjänsterna. Vilken är den viktigaste frågan för Svenska kyrkan Helsingborg inför de kommande fyra åren?
– Kyrkan ska vara en naturlig del i samhället och en samlande kraft för att motverka segregation och ensamhet. En mötesplats som minimerar risken för att människor hamnar i utanförskap.
Varför ställer Socialdemokraterna upp i kyrkovalet?
16 år
»» ... är minimi åldern för att få rösta i kyrkovalet. Men det räcker att du fyller det på val dagen!
– För att arbeta för en öppen och demokratisk folkkyrka. en jämställd och jämlik kyrka. En folkkyrka som välkomnar alla människor oavsett kön, ålder, etniskt ursprung eller sexuell läggning. En socialdemokratisk ledning är en garant för en öppen, framåtriktad folkkyrka, där konservativa och odemokratiska krafter inte ska ges inflytande 2 Hur ska Svenska kyrkan Helsingborg leva upp till sin vision ”Alltid i rörelse, här och nu, en trygg plats för längtan, som alla vill tillhöra”.
– Kyrkan behöver vara delaktig och synlig i stadens liv. Mötas på andra arenor än kyrkans traditionellt egna. Skapa spontana mötesplatser där människor rör sig. Kyrkans tydliga närvaro i staden ska bidra till både gemenskap och trygghet. Hur vill Socialdemokraterna satsa på/arbeta för att utveckla tre av följande områden i Svenska kyrkan Helsingborg. Välj de tre områden Socialdemokraterna prioriterar främst. Barn och ungdomar: Ska prioriteras
och få de resurser som behövs. Dop och konfirmation är vi tiga satsningar. Lärande ska stå i fokus. Diakoni: Kristen tro genom kärlek,
HÖSTEN 2021
21am3231_kyrkoval_27291.indd 28
2021-08-26 13:01:35
Hur ska Svenska kyrkan Helsingborg utveckla sin samverkan med andra aktörer i Helsingborg?
– Delta aktivt i stadens liv, vara kommunikativ, ingå i olika nätverk, samverka med ideella organisationer och föreningar. De ideella medarbetarna är en resurs. Religionsdialogen är viktig i vår stad med stor mångfald. Vad bör Svenska kyrkan Helsingborg arbeta mindre med i framtiden?
– Framöver skulle vi kunna arbeta mindre med att anordna samma typ av verksamheter i varje enskild församling och i stället samverka inom pastoratet. Under pandemin har det visats sig att helsingborgarna rört sig inom hela pastoratet utan tanke på församlingsgränser och valt de gudstjänster och verksamheter, som varit av intresse. Vilken är den viktigaste frågan för Svenska kyrkan Helsingborg inför de kommande fyra åren
– Först och främst arbeta för att behålla våra medlemmar. Staden växer och behovet av begravningsplatser ökar. Ny begravningsmark och ett nytt krematorium blir därför en mycket viktig fråga, som kommer att kräva mycket stora ekonomiska resurser, samverkan med staden och andra myndigheter.
SÅ STÄLLDES FRÅGA 3 Följande områden har nomineringsgrupperna fått välja mellan i fråga nummer tre:
»» Gudstjänst »» Barn och ungdomar
»» Diakoni »» Kultur och
kulturarv »» Ideellt engagemang/medarbetarskap »» Miljöarbete »» Internationellt arbete »» Begravningsverksamheten »» Annat
Foto: HELENA KALDJÄRV
omsorg och solidaritet med medmänniskor ska prioriteras både här hemma och internationellt. En procent av kyrkoavgiften ska fortsatt avsättas till internationellt arbete. Miljö: Vi ska värna om Guds skapelse. Klimat-, miljö- och hållbarhetsperspektivet har fortsatt högsta prioritet, Kyrkans pågående miljöarbete ska omfatta såväl ekologisk, social som ekonomisk hållbarhet.
Petri Kaldjärv Sverigedemokraterna Varför ställer Sverigedemokraterna upp i kyrkovalet?
– För att vara en balanserande part till den idag väldigt politiserade kyrkan som kraftigt lutar åt vänster. Vi vill i minsta mån politisera vår svenska kyrka utan vårda och värna den kulturbärande kyrkan och stärka den i sin kristna identitet. Hur ska Svenska kyrkan Helsingborg leva upp till sin vision ”Alltid i rörelse, här och nu, en trygg plats för längtan, som alla vill tillhöra”.
– Genom att tillgängliggöra och synliggöra kyrkan. Olika digitala plattformar har använts under pandemin vilket har öppnat och tillgängliggjort inte minst gudstjänster för personer som kanske annars har svårt att ta sig till kyrkan. Men också att kyrkan åter ska vara en naturlig del av människors vardag. Hur vill Sverigedemokraterna satsa på/arbeta för att utveckla tre av följande områden i Svenska kyrkan Helsingborg. Välj de tre områden Sverigedemokraterna prioriterar främst. Mission: Kyrkan ska
inte passivt vänta på nya medlemmar utan vara aktiv ute i samhället, i våra stadsdelar och vid
olika evenemang för att visa att vi finns och berä ta om vad kyrkan gör och kan erbjuda. Barn och ungdomar: Kyrkans närvaro ska erbjuda den samlande och öppna platsen som även barn och unga kan behöva. Kyrkans trygga famn kombinerat med finess a t möta barn på deras nivå och behov är viktig. Ett fint arb te görs redan idag för stadens barn och unga men vi kan bli ännu bättre. Kultur och kulturarv: Kyrkan är Sveriges i särklass starkaste kulturbärare. Den bär på ett arv, ovärderliga minnen och skatter från forna dagar som vi vill värna, skydda och bevara med varsam hand åt kommande generationer. Hur ska Svenska kyrkan Helsingborg utveckla sin samverkan med andra aktörer i Helsingborg?
– Genom att kyrkan åter blir en naturlig del i vardagen och inte ifrågasatt så tror vi att kyrkan kan samverka mer. Inte minst kring exempelvis skolavslutningar, men också vid andra högtider. Då behöver samtliga aktörer i staden verka för det. – Vi ser även deltagande i evenemang som till exempel H22 som goda vägar för kyrkan att finna ya kontaktytor med nya aktörer. Vad bör Svenska kyrkan Helsingborg arbeta mindre med i framtiden?
– Att ta politiska ställningstaganden och agera därefter. Vilken är den viktigaste frågan för Svenska kyrkan Helsingborg inför de kommande fyra åren?
– Det finns många vi tiga frågor, men en av dem är att verka för att genom olika digitala kanaler tillgängliggöra kyrkan vilket kan ge flera oda effe ter, exempelvis att få broms på medlemstappet och få nya medlemmar. HÖSTEN 2021
21am3231_kyrkoval_27291.indd 29
29
2021-08-26 13:01:37
UTVECKLING
» Sommaren 2022 bjuder Helsingborg in hela världen till en färg-
?
sprakande innovationsshow genom H22 City Expo. Och Svenska kyrkan Helsingborg är självklart där.
» Med fokus på framtiden, och barn och unga och deras rätt till framtidstro, värdefull gemenskap och utveckling, tar vi sikte på inte bara sommaren 2022 utan hela livet.
VILL DU VETA MER?
»» Om du är nyfi-
ken på att läsa mer om innovationsshowen H22 hittar du information här: www.h22.se
”Som stadens största medlemsorganisation är det självklart för oss att finnas med” HALLÅ DÄR! ... Kristian Lillö, kyrkoherde i Svenska kyrkan Helsingborg. Varför är det viktigt för kyrkan att ta plats på en stadsmässa?
– Som stadens största medlemsorganisation, och med ett uppdrag som inkluderar hela livet, är det självklart för oss att finnas med. tt vara med och bidra
till morgondagens lösningar för ökad livskvalitet för människor i Helsingborg genomsyrar hela vår verksamhet. Hur kan Svenska kyrkan bidra till framtidens Helsingborg?
– Med vår satsning i H22 vill vi bidra till att ge unga i staden nya arenor, mötesplatser. Vi vill utveckla modeller för att samverka och agera tillsammans, som kan in-
spirera andra aktörer – i Helsingborg, men också nationellt. Men framförallt vill vi skapa utrymme för unga i Helsingborg att kunna hitta värdefull gemenskap, utvecklas och få hopp om framtiden. Vill du veta mer?
»» Mer information om Svenska kyrkan Helsingborg på H22 finns på: svenskakyrkan.se/helsingborg/h22
DET HÄR ÄR H22 Syfte: Att utveckla morgondagens lösningar för en ökad livskvalitet i en smartare och mer hållbar stad. Arbetet består av två delar: »» En stadsgemensam satsning på innovation som handlar om en långsik30
tig resa tillsammans mot en smartare och mer hållbar stad. »» Ett City Expo, en stadsmässa där man sätter ljuset på det som åstadkommits hittills på den resan.
Fokusområden:
»» Innovativ välfärds- och stadsutveck-
ling. »» Förbättrad livskvalitet. »» Ledarskap för framgångsrik stadsutveckling.
HÖSTEN 2021
21am3231_messa_27290.indd 30
2021-08-26 13:01:28
KORSORD B I L D : P I X AB AY.C O M
ODLINGSBAR MARK
MITT- POTATIS- PASSAR INTE SKEPP REST IHOP
KÄRLEKSFULL
FÖRVÄRVA GYCKLARE
FÅR KANSKE ALLERGISK BRIST
GALENPANNA
HALVÄDELSTEN
INTE N U SJÄTTE TONEN
GÅR HYSER ILLVILLIG
BLANDARE
RUT HAR EN EGEN
PJÄSKUNG IMMATERIELL VINST ETT SÅDANT FI NNS I PÅLSJÖ SKOG
HÅLLER PRATMAKARE GÄRNA
T I LLSKRI KER ÄGGSHÖGT P ENS I ON
FÄRGSVAG
N ICKE NYIKEN
BOMMA IGEN
KVAR STOR KATT
VATTENSAMLING
STRÖM
ENGELSKT HÖRSELORGAN
AVLEDA UPPMÄRKSAMHET
TYCKA INOM KORT
HET MASSA
DJUR I JOB 39:8
GEMENA ÄR S I MSON KONFESI DOM SION 15:18
KÄRL
VAR FÖRSIKTIG!
ELDSVÅDA
SER BARA T ILL S IG SJÄLV
KNEPIGA KALUFS TAN DDEL
AMERICIUM
UPPSATS
LIGGER ÖVERGIVEN PLATS KÄNNA PÅ SIG
BURTON MÄKTA MED
HÖJDEN TRYGGAD PLATS
SMÅKAKA
KÅRE
ANVÄNDE KLORNA
PÅ NYTT PS 18:37 STÅ PÅ DU GJORDE ..... FRI Ö RONEN FRAMFÖR MIG
SAMTYCKE
FRAMÅTANDA MAMMA
HAR S EGEL TIDS KRIFT
FÖLJA JOHN BIBELDEL
LEG
BOKBLADET
BESTÄMMA STOR STORLEK SNABB SAK
GENLJUDER
KARENINA BLODKÄRL VARA UPPRÄTT
FORDON
FAMILJ KORT
TRÄFIBERS KIVA
LIDMAN
BRIST PÅ LJUS
SAMMANKOMST
UTDRAGEN
ÄR DEN SOM INTE GER SIG
!
GRATTIS!
YTMÅTT
LÄNGTAR RASTLÖS
TÄTTING
OBRUTEN FÖLJD HUVUDSAK
GENETISK KOD
GÖRA VERKAN
TAR VASSBÅT BORT HAR RUHÖLJET TINERAD
HÅLGÖRARE
TA BETET
NÖJESTUR
PROMENAD MED BÅDE YTTRE IN RE MÅL
»» ... till förra
numrets korsordsvinnare Kerstin och Sandra. Blomstercheckar kommer med posten. Facit finns på vår webbsida: svenskakyrkan. se/helsingborg/ amos
SJÄLSFRID FLASKPROPP VILL VÄL LUSTIGKURRE
Konstruktör: hanna.fredholm@gmail.com
HÖSTKRYSSET GÖR SÅ HÄR »» Lös korsordet så du får fram en mening i de färgade rutorna. Vinnaren presenteras i nästa nummer och får en biobiljett. Glöm inte att ange din postadress! Skicka in din korsordslösning till: Helsingborg Amos Box 1453 251 15 Helsingborg ... eller mejla korsordslösningen till: helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se Vi vill ha ditt svar senast den 15 oktober.
Namn:
Foto: GETTY IMAGES
Adress:
Postadress:
HÖSTEN 2021
21am3231_korsord_27289.indd 31
31
2021-08-26 13:01:21
VUD
Välkomna, alla ni
73
barn som döpts i Helsingborg den här sommaren.
#stoltmedlem #svenskakyrkan Foto: Adobe Stock/ kaloriya
32
HÖSTEN 2021
21am3231_egenannons_27288.indd 32
2021-08-26 13:01:27