Issuu

Helsingborg APRIL 2019

Porträttet: Nina Persson ”Mitt lyckligaste jag är kreativt.”

Tema: Klimat Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra? Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några edsjälar som menar att det är dags att miljötänket ser framåt.

Raus kyrkogård i unik bymiljö

Truls ger kasserad frukt ett ansikte Untitled-15 1

2019-03-28 09:27:55

Ledare Kristian Lillö

Top 10 i kategorin förebilder FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

EN GÅNG VAR det vanligt att man i anställningsintervjuer frågade de sökande vilka förebilder de hade. Och det där är ju en fråga som det kan finnas anledning att ställa till sig själv också i privatlivet. Vilka är dina förebilder? För när vi reflekterar över det här, så lär vi oss något om vad vi vill. När vi samtalar om förebilder tillsammans med arbetskollegor eller vänner – så kan det bli ett riktigt farligt samtal. De svar vi ger, alltså de personer vi nämner, säger ju något om vilka vi vill vara och vilka livsvisioner vi har. Att lära känna varandra ur det här perspektivet är oftast väldigt inspirerande. Vi väcks upp till viljefylld verklighet. JUST NU tror jag att Greta Thunberg är

mångas förebild. Jag är rätt säker på att de som har Greta som förebild återfinns i samtliga ålderskategorier. Så är det med vissa förebilder, de spränger gränser över generationer, länder och särintressen. De spränger också föreställningarna om vad som är möjligt. Vissa förebilder har dessutom flyttat eller tagit bort gränser som aldrig har behövts eller som inte längre behövs. En riktigt god förebild gör alltså det som är relevant. Helt klart är att den som säger sig ha någon som sin förebild också visar sin identitet: Så här är jag – för som den här personen vill jag bli!

FÖR MÅNGA MÄNNISKOR är Jesus en förebild. Jesus tillhör säkert en av Top Ten i Sverige. Helgjuten, kärleksfull och barmhärtig, som hade förstått det där med att göra rätt och bra för andra – och som aldrig svek medmänniskorna. Hos Jesus sammanföll orden med handlingarna, kraven med de egna åtagandena, löftena med uppfyllelsen. Det blev aldrig övertramp. Jesus gjorde det han ville andra skulle göra, nämligen vände andra kinden till, gav hungriga människor mat, botade dem som var blinda, förlamade, och som utan förebilder riskerade att gå vilse. I Helsingborg påminner det om ”Handbollsskola för alla” – med målen mot utanförskap och för integration. Och om Hope for

Greta Thunberg strejkar från skolan för miljön. Hon sitter utanför riksdagen inför valet 2018.

”Just nu tror jag att Greta Thunberg är mångas förebild. Jag är rätt säker på att de som har Greta som förebild återfinns i samtliga ålderskategorier. Så är det med vissa förebilder, de spränger gränser över generationer, länder och särintressen.”

nämns, men för många en som får avrunda Top 10 över förebilder med orden ”och så Jesus förstås”. Vissa beskriver Jesus som en del av The Ultimate Concern, som skapar all relevans. Nu är inte livet en anställning – även om det finns likheter. För trots att förebilder är viktiga kompasser för vårt liv, så är det relationer av olika slag som föder och bär oss. Som ger oss glädje, liv, mening, tillfredsställelse, och möjlighet att få och ge kärlek och ömsesidigt engagemang. DÄRFÖR SKA VI kanske allt oftare ställa oss frågan vilka relationer vi står i och vad de innebär för oss, och vad vi hade varit utan dem. Ibland sammanfaller förebilderna med dem vi står i relation till. Klimatfrågan – detta begrepp som har blivit vårt vanligaste begrepp som slutar med ordet frågan – handlar i grunden om förebild och relation. Naturen är vår fundamentala förebild, den lever, förnyas och vill uppstå. Men hur länge till ska den orka – kan påskens hopp ge den ny ork eller ändra på oss medskapare snabbt, radikalt och globalt? Naturen är samtidigt vår enda livsavgörande relation. Naturen är hotad enda in i sista nervtråden och långt in i arvsmassan. Dygnen mellan långfredagens dödsmörker och påskdagens livsljus: Gud vill ge oss ett uppväckt och uppväckande hopp. /Kristian Lillö, kyrkoherde Helsingborg KRISTIAN LILLÖ

Children in Ethiopia som Svenska kyrkan i Helsingborg samarbetar med. Överallt där Jesus pressade bort destruktiva krafter i form av sjukdom eller socialt stigmatiserat utanförskap uppväcktes, glädje, hälsa och hållbart liv. Detta är nog huvudskälet till varför många svarar att Jesus är en av deras förebilder. Oftast inte den första som

Hur är du klimatsmart 2019? En relevant fråga för oss alla att ställa oss. Årets andra nummer av Helsingborg Amos har tema klimat, men ni kommer också att läsa mer om vårt arbete i Etiopien, pilgrimsvandring och så

Untitled-21 2

får ni möta Truls, en helsingborgare som brinner för klimatet. Håll till godo och glad påsk! Helsingborg Amos kommer ut med 6 nummer per år, och om du är nyfiken på vilka datum

magasinet dimper ner i din post så hittar du det på vår webbsida www.svenskakyrkan.se/ helsingborg/amos. Nästa nummer kommer ut den 7 juni 2019.

April 2019

2019-03-28 09:28:05

Innehåll 2/19 4

På gång: Mindre plats för plast?

I ntervju: Truls ger kasserad frukt ett ansikte

ema: Klimat T Ta nästa steg: Återbruka

orträtt: Nina Persson P Mitt lyckligaste jag är kreativt

Spaning: Förnöjsamhet

okdebut: Clara Bolmsjö B Skrivandet blev min räddning

Agenda 2030

ammal bymiljö vid G Rååns dalgång

Menytips för påskbordet

31 Korsord 32

Krönika: Björn Kjellström

April 2019

Untitled-21 3

Produktion: Verbum AB. Tryck: Stibo Complete, 2019. Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se

N VA

ENMÄRK

Redaktionen: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist. Hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Foto omslag: Katrine Schwarz Voss.

Redaktion

En del av AMOS Trycksak 5041 0004

2019-03-28 09:28:06

På gång i Helsingborg

Mindre plats för plast? I år har vår präst Astrid Itzigehl inspirerat till att plastfasta under fastetiden. Har du missat filmerna så hittar du dem på facebook. com/svenskakyrkanhelsingborg eller på vår youtubekanal Svenskakyrkan Helsingborg. Fastan är snart slut, men naturligtvis vill vi ju fortsätta tänka på vårt klimat och minska vår användning av plast. Här kommer Astrids tre bästa tips från sin plastfasta att ta med sig framöver.

1 2 3

VÅGA FRÅGA i affärer och butiker efter plastfria alternativ. Om det finns en ost-eller charkdisk, be om att få varorna inslagna i papper. Du kan senare lägga dem i förvaringskärl som du återanvänder.

ANPASSA DIN MATSEDEL efter matvarornas förpackningar. Du upptäcker många nya maträtter på köpet!

TILLVERKA DINA EGNA kroppsvårdsprodukter! Recept på naturskyddsföreningen.se/fräsch. 2 dl bikarbonat i 2 dl vatten fungerar utmärkt istället för schampo.

Musik på Råå DU HAR VÄL inte missat att det är en ny konsertsatsning i Allhelgonakyrkan i vår? Musik på Råå som bjuder klassisk kammarmusik med väl etablerade musiker på väg ut i världen. Joachim Olsson och Marie Nanor är två av musikerna i Raus församling och initiativtagarna till konsertserien. Deras önskning är att man ska kunna uppleva bra kammarmusik på Råå.

KOMMANDE KONSERTER I VÅR I MUSIK PÅ RÅÅ ÄR:

Stabat Mater med vocalensemblen Caelestis Voces. Fredag 12 april klockan 19:00. En mästare på cello med Toke Møldrup. Fredag 24 maj klockan 19:00.

Untitled-20 4

April 2019

2019-03-28 09:27:58

Vandra med oss på långfredagen PÅ LÅNGFREDAGEN, den 19 april, kan du gå en långfredagsvandring tillsammans med Helsingborgs Kristna Råd (HKR), olika kristna kyrkor och samfund i Helsingborg. Vi samlas klockan 13.00 vid Kärnan i Helsingborg och går därefter en vandring i bön och sång genom centrala Helsingborg. Vandringen avslutas vid Gustav Adolfs kyrka ungefär vid klockan 14.30. Du är välkommen att vandra med oss!

Pssst...!

Pilgrimsvandring i Helsingborg

Du vet vä l att vi har konfi rmation även för v uxna?

HALLÅ DÄR... Thomas Bengtsson, diakon och pilgrimsledare i Svenska kyrkan Helsingborg.

sin andliga och kroppsliga själ.

Vad gör man på en pilgrimsvandring?

– Nej, det behöver du inte, men vi kan ställa oss frågan kring Guds del i våra liv längst vandringen, ibland har vi en bön eller en psalm med vid de stop vi gör.

– Vi vandrar, vi går i tystnad, vi har möjlighet att känna efter vad vi längtar efter och drömmer om. Vi kan ställa oss frågor under vägen; finns det något som hindrar mitt liv just nu, vart är jag på väg och så vidare. Vad handlar pilgrimsvandring om?

– Ofta förklarar vi en pilgrimsvandring med de sju pilgrimsnycklarna; frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet och delande. Det handlar om att vårda både

Behöver man tro på Gud för att gå med?

Vart går man på vandringen?

– Under ungefär varannan lördag, samt vid några andra tillfällen i vår, vandrar vi mellan våra kyrkor i Helsingborg. Det finns halvdagsvandringar och heldagsvandringar, och någon överLÄS MER nattning om man ... om vandringarna vill det. på svenskakyrkan.se/

Dags för konfirmation? HÅLL UTKIK! I maj kommer

vår katalog med alla spännande grupper och läger för konfirmander 2019. Konfirmation handlar om kristen tro. Och kristen tro handlar om ditt liv och dina frågor. Som konfirmand får du diskutera livets

små och stora frågor tillsammans med både jämnåriga och äldre. Konfirmation är en upptäcktsresa som vi gör tillsammans.

HITTA INFORMATION även på svenskakyrkan.se/ helsinborg/konfirmation

helsingborg/pilgrimsvandringar-2019

April 2019

Untitled-20 5

2019-03-28 09:27:59

Intervju

Truls ger kasserad frukt ett ansikte Truls Christenson är en 23-årig Helsingborgare med ett förflutet som paraplyförsäljare och gamer. I dag är han mest förknippad med hållbart arbete och räddade frukter. Som säljchef för företaget Rescued är hans mission att minska matsvinnet och lära fler att rädda mer. HAN SITTER FRAMFÖR mig med en kopp kaffe i handen, lyssnar uppmärksamt på mina frågor, tänker en stund och låter sedan orden flöda. Truls Christenson är både den fokuserade företagsledaren och den spralliga 23-åringen i en och samma skepnad. Och han brinner för entreprenörskap och hållbarhet. Men även om det är lätt att luras av hans omättliga driv och unga ålder så har vägen hit varit långt ifrån spikrak. Istället har den kantats av en rad chansningar som 23-åringen har kastat sig ut i med en stor portion mod och positiv energi. Som 16-åring fick gymnasieeleven Truls på allvar upp ögonen för företagande. På väg till skolan en morgon i regn och rusk, blåste hans paraply sönder. Men istället för att svära högljutt och kasta paraplyet i närmsta papperskorg, som de flesta av oss skulle gjort, så vaknade en idé till liv i Truls huvud. Han skulle skapa ett paraply av kvalitet, som höll måttet även för det skånska ovädret. Sagt och gjort, han och en klasskompis startade upp ett UF-företag (en typ av företag som gymnasieelever kan driva under skoltid). – Och när vi ändå var igång så tänkte vi att

Untitled-13 6

”Jag tror på min egen förmåga. Samtidigt så är jag realist och försöker analysera varje beslut jag tar.” vi lika gärna kunde göra något roligt av det hela. Varför inte skapa ett paraply med musik i? Vi hittade en kille i Kina som kunde bygga in en högtalare i handtaget och så föddes vårt bluetooth-paraply, berättar Truls. UNGDOMSFÖRETAGARNA KÖPTE hem ett

par hundra paraplyer och sålde till familj, vänner och bekanta. Och med detta första projekt växte glädjen för att skapa något själv. Truls nästa projekt blev en bilficka, som man kunde sätta mellan sätet och växelspaken. I det där lilla utrymmet där nycklarna alltid trillar ner. Han fick idén från paraplyproducenten i

Kina och försökte sälja in den här i Sverige också. Det slutade med att Bildeve sålde den i sin shop. – Under arbetet med dessa två produkter föddes mottot ”jag kan göra vad jag vill!” i mig. Ja, det var vad jag trodde i alla fall säger han med ett skratt. 16-ÅRINGEN RINGDE upp till Clas Ohlsons

inköpschef med motivet att sälja in bilfickan till dem. Och i nästa stund var han på väg upp till Insjön för att pitcha in produkten till deras inköpsavdelning. – Då hade jag inget körkort, så pappa tog ledigt och körde mig upp. Truls ler åt situationen när han berättar. Huruvida han sålde in bilfickan till Clas Ohlson eller inte är av mindre betydelse. Poängen var att han vågade. Det är lätt att avundas Truls självklarhet. Han verkar totalt orädd och har den unika förmågan att se snedsteg som något positivt. Något att bejaka snarare än att vara rädd för. Samtidigt är hans positiva livssyn inte något som kommer av sig själv. Truls arbetar ständigt på att möta de obehagliga situationer

April 2019

2019-03-28 09:28:01

Truls Christenson är både den fokuserade företagsledaren och den spralliga 23-åringen i en och samma skepnad. Och han brinner för entreprenörskap och hållbarhet.

April 2019

Untitled-13 7

2019-03-28 09:28:02

Intervju

som de flesta av oss bara vill vända ryggen och fly ifrån. – Jag tror på min egen förmåga. Samtidigt så är jag realist och försöker analysera varje beslut jag tar. Men jag tror inte på att analysera för länge. Det går inte att sitta och vänta på att den perfekta grejen dyker upp. Ibland måste man bara göra.

”Allt handlar i slutändan om utbildning. Om att folk ska lära sig hur de kan bidra till att göra gott.”

OCH DET VAR denna övertygelse som ledde honom fram till hans nuvarande jobb på Rescued. Vid ett föreläsningsevent, där han presenterade sitt bluetooth-paraply, sprang han på en tjej som heter Cecilia. Hon föreläste om sitt nya företag, Marmeladmakeriet, som gjorde marmelad av kasserade frukter. Han tyckte att idén var så klockren att han gick fram till henne och frågade om han fick lov att praktisera hos henne i två veckor. Självklart, tyckte Cecilia, visade honom kontoret och drog sedan upp till Stockholm för jobb. Det var bara för Truls att hugga in och börja sälja. Det fanns bara ett problem: – Jag hade en sån fruktansvärd telefonfobi! Och min uppgift var att jag skulle sälja marmelad, på telefon. Jag kallsvettades och hade förfärlig ångest inför varje telefonsamtal. Jag skrev långa manus och repeterade, men till sist så kände jag bara – vad håller jag på med? Jag måste nog bara börja göra.

– Allt handlar i slutändan om utbildning. Om att folk ska lära sig hur de kan bidra till att göra gott. Om vi tar de stora organisationerna som exempel. Man är här väldigt duktig på att berätta om sina fina siffror, klimatkompensation i procentsatser – men vad är det faktiskt du gör? Berätta det i stället så att andra kan göra samma sak. Detta är ingen kunskap vi ska sitta och trycka på själva, utan det är något som ska spridas så att andra kan ta efter. TEXT OCH FOTO: KATRINE SCHWARZ VOSS

TVÅ VECKOR SENARE hade Marmeladmake-

riet 15 nya kunder och Truls framtid i företaget var given. Han fick en deltidstjänst under tiden som han gick klart gymnasiet och efter studenten gick han in heltid som säljchef och senare även som delägare. I samma veva sadlade företaget om från att göra marmelad till att producera juice och det nya varumärket Rescued föddes. Idag säljs produkten i över 400 kaféer och restauranger över hela landet, och även i Finland. Företagets mission är att rädda frukt och grönt som annars skulle slängts. Och med tanke på att vi idag kastar ungefär 30 procent av alla odlade frukter och grönsaker så finns det gott om svinn att ta hand om. – Vad vi ska komma ihåg är att vi slänger inte bara frukten utan vi slänger vattnet, resursen, arbetskraften, transporten och allt som finns bakom det här lilla äpplet. Det är bara waste. Och här kan vi verkligen konkret göra något åt problemet, säger Truls.

Att göra konkreta saker och sprida lärdomarna vidare är Truls bästa tips för att jobba för en mer hållbar värld.

MATSVINNSFRÅGAN HAR verkligen klivit in

på agendan under de senaste åren. Det hållbara företagandet växer allt mer och över allt poppar det upp initiativ som på olika sätt ska ta till vara det som slängs. Själv har Truls lärt sig oerhört mycket under de år som han har arbetat för Rescued. Att göra konkreta saker och sprida lärdomarna vidare är hans bästa tips för att jobba för en mer hållbar värld.

Untitled-13 8

April 2019

2019-03-28 09:28:03

Fler kvinnor behöver få hjälp av Denis Mukwege och Panzisjukhuset På grund av hotbilden ökar vi nu möjligheten att flyga in fler! CMYK COLOURS

Stöd insatsen till att äntligen få hjälp! C: 100 M: 57 Y: 0 K: 40 C: 5 M: 100 Y: 71 K: 22 C: 0 M: 1 Y: 0 K: 51

Swisha din gåva 9008913 Märk: Panzi www.maf.se

MAF flyger små flygplan i utvecklingsländer så att folk i avlägsna områden kan få den hjälp de behöver! MAF Sweden • tel: 013-35 39 60 • e-post: office@maf.se

230x300 utfall Untitled-28 9 Panzi MAF.indd 1

2019-03-21 15:33 2019-03-27 12:42:11

Vinjett vinjett

Kretsloppshusets grundare Christl Kampa-Ohlsson tror på att börja där man står, men samtidigt ha en idé som håller affärsmässigt.

Ta nästa steg:

Återbruka 10

Untitled-33 10

Månad 2018

2019-03-27 12:43:01

Tema Klimat

Sluta flyga, ät mindre kött och återvinn! Det är bra för miljön, har vi lärt oss. Men nästa steg är att återbruka, som en del av det som kallas cirkulär ekonomi. Men kretsloppstänkande är inget nytt. I Jämtland finns inspiratörer som visar vägen. TEXT OCH FOTO: MATS KARLSSON

ALLDELES VID DÖRREN står den, en korg full av tomma glas-

burkar och buteljer som restaurangen inte längre behöver. Eller full och full – den blir snabbt tom när besökare följer uppmaningen att ta med sig en burk eller flaska hem. Det triggar inte bara tankar och sår frön hos Kretsloppshusets besökare, utan gör dem till handgripliga återbrukare. En revolution i det lilla. – Vi kan inte fortsätta producera saker som bara används begränsat och sedan blir ett problem. Vi måste bli bättre på att återutnyttja saker, säger grundaren Christl Kampa-Ohlsson. Så varför slänga bort en burk man inte längre behöver om någon annan – eller man själv – kan använda den till något nytt? Att sortera våra sopor, bära iväg dem och lägga i rätt grön container är vi svenskar mästare på sedan länge. Men att återvinna förpackningar och annat skräp är bara början. Att göra saker mer nedbrytbara från början så att de skapar mindre problem när de slängs är ett av de krav som EU vill ställa på industrin. Inom miljörörelsen har kretslopp länge varit en grundbult, att ta till vara avfall i stället för att dumpa det. Ännu bättre vore att producera mindre sopor, det pratar nu till och med EU om. För bäst är att återanvända, eftersom även själva återvinningssystemet kan belasta miljön.

KRETSLOPPSHUSET LIGGER i byn Mörsil, några mil från Åre, och har sysslat med återbruk i tjugo år. Det är en restaurang där man lagar mat med framför allt lokala och hållbara råvaror, men också en butik med miljövänliga, återvunna och återanvända nyttoprylar och prydnader. Att tänka kretslopp handlar långt ifrån om bara återvinning och återanvändning. Det handlar också om att använda rätt råvaror och minimera svinn. Även om exempelvis matrester kan läggas i komposten är det bättre om det inte blir matrester. När 30 procent av vår mat slängs är det ett onödigt inslag i

KLIMATET Hotat eller inte? Är allt bara en politisk konspiration? Hjälper det lilla som den enskilda individen kan göra? Eller spelar ingenting någon roll så länge storföretagen gör som de vill? Vi har mött några eldsjälar som menar att det är dags för miljötänket att se framåt.

vilket kretslopp som helst. När stora mängder plast flyter runt med havsströmmar är det ett evigt kretslopp som ingen vill ha. Skulle vi äta upp maten som lagas och undvika onödiga förpackningar har vi kommit långt. – Vi måste förvalta det vi producerar. Hur lagar vi maten så att så lite som möjligt går till spillo? Måltidsplanering är a och o, säger Christl Kampa-Ohlsson. – Här kan det ena dagen komma nio pers om det är glashalt som i dag, och 80 nästa. Då går det inte att ha en meny, utan vi har satsat på buffé där det är lätt att ställa fram extra fat om det kommer fler än vi räknat med. Vi försöker även ställa fram sådant som kan återanvändas ifall det tvärtom blir lite folk. Svinnet minskas också genom att man gör en stomme, som förkokta bönor man ”pimpar” med annat och kan göra många olika anrättningar av. DET ÄR EN grannlaga balans, att ha tillräckligt mycket i bered-

skap, men inte så att man måste slänga. ”Ät gott och länge & njut, men ta gärna för dig så att det blir så lite rester som möjligt”, står det på en skylt där man ställer disken. Det som trots allt slängs går till kompost, hönsfoder eller hundmat. Exempelvis ångkokas överblivna rotfrukter från buffén till hönsen. Det som eventuellt blir kvar på tallriken får gästerna gärna ta med hem i doggybag. Så långt allt väl. Kretslopp kan tyckas mer eller mindre naturliga på landsbygden – men hur gör man som en enskild människa i staden? – Vad man köper för mat är oerhört komplext. Att köpa efter säsong låter bra, men det är svårt att i dag tänka sig en vinter utan frukt. Men maten har en fördel: du kan tänka nytt från dag till dag i takt med att du får mer information och ökad kunskap, säger Christl Kampa-Ohlsson. – Livsmedelsproduktionen står för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp, men det kan vi till mans faktiskt vara med och påverka. Ekologiskt är inte bergsäkert bättre i alla FORTS.

April 2019

Untitled-33 11

2019-03-27 12:43:03

Tema Klimat

Kretsloppshusets höns lever gott på de matrester som blir kvar. Vissa dagar kommer det närmare 100 gäster, andra bara en handfull. Då passar buffé bra. Allt återvinns i Mörsil, till och med rotfrukternas bortskurna ändar får nytt liv.

a vseenden, men när det gäller bekämpningsmedel är det så. Och vi är vana vid att allt finns tillgängligt hela tiden, men måste lära oss vad som är lyx och vad som är vardag. Det som belastar miljön mer måste vara lyx som vi bara unnar oss sällan. Växlar man upp skalan några steg och försöker finna ett hållbart system som ska föda 10 miljarder människor, vilket FN spår att vi är 2050, blir det än mer komplext. Bonden Jörgen Andersson driver företaget Fjällbete. Han vill se fler som bryr sig om långsiktighet.

EN BIT FRÅN MÖRSIL, nära Åre, driver bonden Jörgen

Andersson företaget Fjällbete. Han jobbar visionärt med att bygga lokala gemenskaper där man lär sig producera med naturen som förebild, så kallat regenerativt lantbruk. Dagens industriella livsmedelssystem är på väg att ta kål på oss bokstavligen, anser han. – Naturen har kapacitet att med bred marginal försörja oss med allt vi behöver, samtidigt som den balanserar koldioxidhalten i atmosfären. Men vi bönder har lärt oss att jobba emot naturen och får hela tiden kraftigare verktyg att göra det med.

DAGENS INTENSIVA lantbruk med monokulturer utarmar

jordarna och skapar enligt honom ”berg av stärkelse, socker och vegetabiliska oljor som vi tvingar i oss och våra djur”, vilket skadar både ekosystem och folkhälsa. Men det är för få människor som har till uppgift att sköta marken, och de kan inte göra det på något bra sätt på grund av systemets villkor. Jörgen Andersson efterlyser fler som bryr sig om markerna. Morgondagens bönder är inte gårdagens är kretsloppsprincipen omsatt i eller ens dagens, framhåller han stor skala. Hushållssopor blir biogas, och beklagar att inte ens de som matrester bli kompost, dynga blir till studerar på lantbruksskola får lära gödning – ingenting går till spillo, utan sig hur naturen fungerar. Men med någons avfall blir en annans resurs. internet kan alla informera sig – På samma sätt ska inget företag framtidens lantbrukare kanske inte välja råvaror till sin verksamhet som inte kan återanvändas när har en aning om att de är lämpade att det tjänat ut sin roll. bli bönder. – Ensamma bönder och oinformerade

CIRKULÄR EKONOMI

Untitled-33 12

konsumenter är drömmen för industrin, mellanhänderna tar hem de stora vinsterna. Det är ”the race to the bottom”. Den som köper billigaste råvarorna och säljer till högst pris vinner. Inte förrän konsumenter delar ansvaret med ”egna” regenerativa bönder kan dödsvandringen brytas. Även om kretsloppsprincipen är relativt enkel att förstå i liten skala kan begreppet cirkulär ekonomi låta mer abstrakt, när man talar om stora ekonomiska system. Men det är inte bara eldsjälar och visionära lantbrukare som arbetar med att bryta ned de stora systemen till begriplig nivå. Science Park Borås är exempelvis profilerat på cirkulär ekonomi. Det är en innovationsmiljö vid Högskolan i Borås som för samman företag och forskning. – I projektet re:textile har vi valt ut arbetskläder som av olika skäl skulle brännas. Vi har modifierat dem med små designmedel – som en linje och en logga – och skickat ut i vanliga modekanaler där de sålts till fullpris. Man skulle kunna säga att vi ”tagit skit och gjort guld”, säger innovationsledare Erik Valvring. Enklare kan knappast principen för cirkulär ekonomi förklaras. Våra hushållssopor blir till biogas, matrester blir kompost, dynga blir gödning – avfall blir resurser. På så sätt tar också Kretsloppshuset till vara förpackningar, som glasburkarna i entrén, men även möbler och saker som man kan förädla på plats och sälja i butiken. CHRISTL KAMPA-OHLSSON och övriga två delägare tror på

att börja där man står, att var och en kan göra skillnad. Men hon betonar att det inte räcker med eldsjälar som jobbar ideellt, lägger dygnets alla timmar på en vision och sliter ut sig. Funkar det inte affärsmässigt kommer det inte att spridas vidare. Kvalitén måste vara hög, det ska vara gott och lönsamt, inte drivas med bidrag. De anställda ska ha en schysst lön och kollektivavtal. Råvaror köps i möjligaste mån lokalt och regionalt. Det gror underifrån – på ett sätt som är hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt. – Vi gör den här lilla platsen lite bättre. Vi är en liten kugge som skalar upp tänket en smula. FORTS.

April 2019

2019-03-27 12:43:07

Kvinnor dubbelt utsatta Seminarium om förföljelse Pingstkyrkan, Mölndal 27 april från kl. 16:00 Kostnadsfritt. Ingen anmälan. För mer information:

www.open-doors.se/seminarium

Upptäck Europa MED ETT LEENDE PÅ LÄPPARNA

BUSS

Lantliga England 9 d fr 7.695:Holland 5 d fr 3.895:Gardasjön 9 d fr 6.295:Prag 4 d fr 2.695:Skottland 9 d fr 7.995:Istrien 9 d fr 6.495:Bodensjön 7 d fr 5.995:Stralsund 4 d fr 2.695:Italienska Rivieran 9 d fr 6.595:Alsace med Colmar 7 d fr 4.595:Stora Italienresan 13 d fr 11.495:-

Anslutning till Malmö från 100 orter! FLYG

Sorrento m. Capri och Neapel 8 d fr 9.495:London med Oxford 5 d fr 5.995:Franska Rivieran och Provence 8 d fr 10.495:Rom 5 d fr 6.595:Paris med Champagne 5 d fr 5.995:Kroatien med Dubrovnik 8 d fr 8.295:Irland 8 d fr 9.795:Budapest med Wien 5 d fr 5.695:Alperna Runt 8 d fr 9.995:Flyg från Köpenhamn/Stockholm/Göteborg

Läs om allt som ingår och boka på:

olvemarks.se

040-668 05 00

eller boka hos din resebyrå

”Det finns ett ljus som aldrig slocknar” – vi finns för dig när du behöver oss!

www.begravningstjanst.com 036-71 02 50 | info@begravningstjanst.com

www.casellbegravning.se 036-100 600 | jonkoping@casellbegravning.se

www.lindstromsbegravning.se 036-13 70 11 | info@lindstromsbegravning.se

Du når oss på telefon, dygnet runt.

Untitled-20 13

2019-03-27 12:41:49

DET ENDA SOM BÄR DIG - när livet är svårt Emelie Fjertorp

149:GLÄDJEHOPP

Andaktsbok för barn

259:-

Socialt Entreprenörskap

Musikledarutbildning

Bibelskola Nära

Kultur | Språk | Diakoni

Från idé till verklighet. Redskap för förändring i kyrka och samhälle. Halvtidsstudier.

Skapande och ledarskap i musik inom kyrkan. Internationella studieresor. Halvtidsstudier.

För dig mitt i livet. Fördjupa din tro tillsammans med andra via Internet. Del- eller halvtidsstudier.

HE LT I DS S T U DI ER I KU N MIN G, KIN A

G ÖT E B O R G E L L E R D I S TA N S

M A L M Ö • G ÖT E B O R G • Ö R E B R O

D I S TA N S U T B I L D N I N G

Kinakurs Välj inriktning:

För mer information: hyllieparkfolkhogskola.se

(O)intelligent design?

Världens bästa argument för och emot Guds existens DISTANSKURS 7,5 HP | KVARTSFART | WWW.CTR.LU.SE

Anmäl dig senast 15 april på www.antagning.se. Läs mer om kursen: www.ctr.lu.se/kurs/CTRD05

Untitled-22 14

2019-03-27 12:42:33

Tema Klimat FOTO: GETTY IMAGES

”Begrepp som ’miljövänlig’ eller ’grön’ uppmuntrar oss att se sådana produkter, beteenden och beslut som ’goda’, i stället för som ’mindre dåliga’ för miljön, säger forskaren Linda Langeborg.

Kompensations-tänk kan göra mer skada KLIMATKOMPENSERA LÅNGFLYGNINGEN? Det känns bra, men i själva verket kan vår tro på att vi kan kompensera vår miljöpåverkan göra mer skada än nytta. Forskarna Patrik Sörqvist och Linda Langeborg vid Högskolan i Gävle har utvecklat en teori som kan förklara varför vi skadar miljön, även när vi försöker göra rätt. De antar att vi ser vårt förhållande till miljön som ett socialt utbyte. Det får oss att tro att miljövänliga handlingar kan kompensera för vårt skadliga beteende – men till skillnad från ett socialt felsteg kan vårt ekologiska fotavtryck inte slätas över. I verkligheten orsakar all konsumtion permanenta skador på miljön. Gröna val är som bäst mindre skadliga och inte något botemedel. – Du kan inte försonas med miljön. Om du flyger till Karibien blir du en enorm börda för miljön och då hjäl-

per det inte hur många köttfria måndagar du än lägger till, säger Patrik Sörqvist. Tron på klimatkompensation är dock idag allmänt spridd. Studier visar att när så kallade ”miljövänliga” varor läggs till konventionella varor så tror vi att den samlade klimatpåverkan av alla dessa sammantaget är densamma eller att den till och med minskar. Den här inställningen får oss att leta efter olika typer av snabbfixar för att mildra vårt dåliga samvete för miljön. Det kan i stället leda till större negativ påverkan, menar Patrik Sörqvist. – Människor kan köpa extra matvaror i butiken för att de är märkta som ekologiska. De kan tro att de rättfärdigar sina långflygningar på semestern genom att cykla till jobbet, eller duscha längre eftersom de har sänkt vattentemperaturen.

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

”Ni säger att ni älskar era barn framför allt annat, samtidigt stjäl ni deras framtid framför ögonen på dem.” Greta Thunberg

April 2019

Untitled-29 15

Bra socialt klimat ger bättre betyg NÄR SKOLOR JOBBAR på att förbättra det sociala klimatet på en skola, går elevernas betyg upp. Det har forskare vid Stockholms universitet kommit fram till, genom att studera skolor som hade problem med stökiga elever och dåliga resultat. Tack vare arbete med delaktighet, ansvar och inflytande blev lärarnas samarbete smidigare, eleverna mer kreativa och hela stämningen på skolan blev bättre. – Jag blev förvånad över den stora och snabba förändringen och förbättringen, berättar forskaren Mara Westling Allodi som gjort en av studierna. Skolan blev också en bättre arbetsplats. Det blev en god cirkel, där nöjda lärare fick elever som lyckades. Allas resultat blev bätte, men särskilt i en skola kunde man också se hur klyftan mellan flickor och pojkar blev mycket mindre. Tidigare hade pojkarna halkat efter.

VAD ÄR KLIMAT?

KLIMAT (senlatin cli?ma, genitiv cli?matis, av grekiska kli?ma ’lutning’, särskilt: ’latitud’, ’klimat’, ’zon’), de meteorologiska elementens statistiska egenskaper, såsom medelvärden, standardavvikelser, högsta och lägsta uppmätta värden med mera. Källa: Nationalencyklopedin ”Med klimat menas en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatet kan därför bara observeras indirekt, geno insamling och analys av väderobservationer under en längre tid.” Källa: SMHI

2019-03-27 12:42:32

Porträtt Nina Persson

I 25 år har hon vant greppat mikrofonen. Först nu har hon också lyft den politiska megafonen. Vi har träffat Nina Persson och pratat om hennes och Medborgarbandets politiska kabaré, men också om demokrati, gravstensångest och behovet av flumtid. TEXT: HANNA WELIN FOTO: JOI GRINDE

Mitt lyckligaste jag är kreativt MALMÖ STADSTEATERS scengolv är spegelblankt. Nina Persson glider fram i ballerinaskor, stretchar ut i tyst koncentration. Snart ska hon inte bara sjunga utan också dansa sig fram över golvet. Inte som scenens ensamma fixstjärna utan som en del av en hel ensemble. Nina Persson, exblondinen som blev Cardigans-Nina med hela världen, har brutit ny mark. Det senaste året har hon sjungit, skådespelat och dansat sig in i de heta samtidsfrågorna tillsammans med de andra artisterna i föreställningen ”Vinnaren tar allt”. En partiobunden men i allra högsta grad politisk kabaré. Eller ett ”spektakel”, som hon själv säger. Ikväll väntar den sista föreställningen i Malmö, Ninas hemstad, och varenda extrastol som klämts in är bokad. Men innan ridån dras upp hinner Nina Persson med en cappucino på sitt favoritfik ett stenkast från teatern och det egna hemmet på Gamla väster. – Jag är helt överväldigad av responsen vi har fått. Det kunde ha fallit platt men blev precis som vi hade hoppats, säger hon. Cardigans har sålt över 15 miljoner skivor runt om i världen. Nina Persson har haft framgångar med bandet A Camp, som hon

har tillsammans med maken Nathan Larson, och gett ut en platta i eget namn. Men det här, säger hon utan att tveka, är det starkaste hon någonsin har gjort. – Visst har mina skivor nått längre i kvantitet. Men detta är något annat. Uppenbarligen ligger det rätt i tiden. Nina är 70-talist, uppväxt i småländska Bankeryd med en mamma som var socionom och feminist och en pappa som jobbade på bank. – På den tiden var aktivism sexigt. Men det känns som att det är på väg tillbaka, att vara politisk. Någon skulle kunna säga att jag hoppat på en trend. Visst – hoppas bara att trenden inte blir kortvarig. UNDER 1990-TALET, decenniet då Cardigans

växte sig stora, gällde snarare det motsatta. Varken Nina eller de andra i indiepopbandet förknippades med politiska budskap eller utspel. – Jag har inte skrivit politisk musik eller gjort några ställningstaganden i det jag har gjort tidigare. Men jag har alltid varit en väldigt intresserad medborgare. Att hon nu har tagit steget beror på hur

samhället ser ut. Men också på de egna erfarenheterna från USA, där Nina och hennes man bodde i tio år. För att stötta Barack Obamas valkampanj 2009 startade vännen, akrobaten och aktivisten Sarah Sophie Flicker en politisk kabarégrupp, The Citizens Band. Nina Persson gjorde inhopp som sångare och tillsammans med sin man, som är filmmusikskapare, knackade hon dörr för att få fler att masa sig till valurnorna. Sedan dess har det hänt en hel del. Också hemma i Sverige. För snart fyra år sedan, när Nina och Nathan lämnade Harlem för Malmö, var det uppenbart att det gamla hemlandet förändrats. – Efter tio år i USA upplevde jag det som att en bubbla hade spruckit i Sverige, en oskuld och en osårbarhet hade tagit slut. Samtidigt som de kom med sitt stora flyttlass såg de tusentals flyktingar – med på sin höjd en ryggsäck om bagage – stiga av på Malmö centralstation, varje dag. Och lagom till att de installerat sig och skolat in sonen på förskolan, ändrades inte bara möjligheten att söka asyl utan också den politiska och offentliga debatten i stort. – Efter den stora flyktingvågen 2015 var FORTS.

Untitled-30 16

April 2019

2019-03-27 12:43:07

”Jag upplevde det som att en bubbla i Sverige spruckit, en osårbarhet som tagit slut.”

April 2019

Untitled-30 17

2019-03-27 12:43:16

Porträtt Nina Persson

det som att situationen kröp närmre inpå alla. De fanns helt nära oss, även vi som bor i innerstaden. Det gick inte att värja sig för den mänskliga tragedin, och folk började reagera. Antingen genom att agera eller genom att sluta sig i sin bubbla än mer, och polariseringen ökade. NÄR NINA berättade om The Citizens Band för vännen, musikern och klubbarrangören Gudrun Hauksdottir, föddes idén till svenska Medborgarbandet. En rörelse för att väcka engagemang och hopp, för att få folk att bry sig om samhället vi lever i och inte ta vår demokrati för given.

Är demokratin hotad idag?

– Ja, populismen får alltmer fäste och människor har börjat glömma bort att det är en styrka att organisera sig, säger Nina. ”Vinnaren tar allt” är i sig själv ett sätt att organisera sig. Ett politiskt och demokratiskt projekt där både svenska och internationella musiker, skådespelare, akrobater och andra artister gemensamt låtit föreställningen växa fram. – Jag är bara totempålen som de andra kunnat samlas kring, folk som är mycket I slutet på förra året turnerade duktigare än jag. Jag har kunThe Cardigans i Storbritannien förebilder skrek nat vältra mig i deras kunskap. som ett 20-årsjubileum. Men i gitarren. Min Men att det just är Nina Nina vill inte leva på gamla stil blev som ett Persson som är frontfigur spemeriter, utan testar ständigt ställningstagande i lar roll. Det tycker åtminstone nya projekt. Det senaste är att bli meditationslärare. sig som häftades fast medverkande Thomas Öberg från på mig. Men jag tror Bob hund. att många kunde identifiera När vi pratade med honom i logen sa sig och såg en tillgänglighet i mig. han att du är en idealisk frontfigur för MedFast på den tiden var det för mesigt att säga. borgarbandet. Att du inte tjatat ut dig själv. I utländska medier har hon beskrivits som Men också att du vågar sätta mycket på spel en exotisk, skandinavisk isdrottning. Och i med det här projektet. Andra i din position Sverige kom bilden av den väna sångerskan hade kanske valt att luta sig tillbaka och att skifta till den kalla, sura och distanserade tryggt vårda sina kändisaktier. stjärnan. – Jag vet inte om jag har tagit en större risk – Jag är som en trojansk häst som du kan nu än när jag gjort en ny skiva. Du riskerar projicera allt möjligt på. alltid att göra något skitdåligt. Hon lyfter lätt på ögonbrynen: Men, berättar hon efter en kort paus, det är – Jag behöver väl paketeras, till skillnad flera som har sagt att hon skulle kunna ge ut från mina manliga kolleger. en jazzplatta och bara skörda frukterna av en Men kanske har hennes lite distanseraframgångsrik popkarriär. Hon ler, men irritade attityd också skyddat henne. Efter alla tionen syns i blicken. Metoo-vittnesmål har hon insett att hon är – Skulle det vara kröningen? Nej, jag vill lyckligt lottad. göra saker jag går igång på. Det här är också – Alla i mitt band är reko typer. Men jag mitt sätt att göra något vuxnare. har ju umgåtts med män i branschen, märkt NINA PERSSON ÄR INGEN kändistyckare, ingen som brukar värma soffkuddarna i tv-studior. Det är så hon har velat ha det, åtminstone fram tills nu. Ändå har många haft en färdig bild av vem hon är. De första åren var hon ofta den väna, milda popsångerskan med mjuk röst. – Vi slog igenom under en tid då kvinnliga

ALDRIG STILLA

För Nina fanns aldrig något alternativ till Malmö när familjen flyttade hem till Sverige.

av attityderna och hört snacket. Ända sedan förra hösten har jag diskuterat det här mycket. Jag var ju en av dem som inte trampade in och protesterade. FLYTTEN ÖVER Atlanten till makens hemland var ett sätt att komma bort från kändisskapet och de ständiga bilderna, att bara få vara Nina. Så småningom också mamman Nina. Sonen Nils föddes för åtta år sedan. Han var mer än efterlängtad. I samband med försöken att få barn upptäcktes att Nina hade cancer i livmoderhalsen. Sjukdom och sårbarhet och kampen för ett nytt liv, de största livsfrågorna på en gång. Nina har pratat öppet om de här åren och säger att hon är glad över det. Men idag har hon gått vidare. – Det är över tio år sedan jag operarede bort cancern. I dag är jag tillbaka i villfarelsen att inget kan hända mig. Att jag har fyllt min kvot. Hon skrattar till: – Så dum man är. ATT VARA SMÅBARNSFÖRÄLDER i New York var fantastiskt, säger Nina. Det första

”Det är över tio år sedan jag operarede bort cancern. I dag är jag tillbaka i villfarelsen att inget kan hända mig. Att jag har fyllt min kvot.”

Untitled-30 18

April 2019

2019-03-27 12:43:21

Inspirationen till Medborgarbandet kom från USA, där Nina i The Citizens Band jobbade för att få fler till valurnorna i presidentvalet 2009.

året. Innan frustrationen över kånkandet på fulla bussar, innan irritationen över NY-bornas prestigefixering och segregerade val för sina barn. Dagiskostnaden var skyhög, trots att de hittade ett förhållandevis billigt alternativ. – Mina vänner med barn flyttade för att det var för dyrt att bo kvar inne i stan. På lekplatserna var det bara nannys och hemmafruar, inga jag riktigt kunde identifiera mig med. Samtidigt såg de hur vännerna hemma i Malmö hade det, hur deras barn själva kunde promenera till skolan. Det var dags att flytta tillbaka. Till Malmö, någon annan svensk stad var aldrig ett alternativ. – Malmö har förändrats på ett bra sätt. Jag tror att det har med stadens självförtroende att göra. Efter tre år känner jag mig fortfarande peppad av att bara gå runt här.

Nina Persson Ålder: 44 år. Född: I Örebro. Bor: I Malmö, efter många år i USA. Yrke: Sångerska, musiker, låtskrivare. Familj: Gift med Nathan Larson sedan 2001. Paret har sonen Nils. Karriär: Gruppen The Cardigans bilda des 1992, men slog igenom stort år 1996 med låtan ”Lovefool”, som bland annat var med i succéfilmen ”Romeo & Julia”. Ninas sidoprojekt A Camp startade som ett soloprojekt, men inkluderade senare även maken Nathan. Projektet Medborgarbandet drev hon tillsammans med Gudrun Hauksdottir.

HON BÅDE SPRINGER och promenerar. Gär-

na på utstakade rundor, som längs kanalens slingrande bana genom staden. – Det är så mycket friare i Sverige. Vi har heller inte samma arbetskultur som i USA. Men det har hennes man, son till två överpresterande NY-akademiker. Nina konstaterar att han aldrig skulle komma på tanken att föreslå en semester. Arbetet kommer alltid först. – Jag kan bli frustrerad när jag har två järn i elden. Han har alltid betydligt fler än så och eldar på mig. Just nu utbildar han sig bland annat till April 2019

Untitled-30 19

meditationslärare. Både Nina och Nathan har mediterat i många år. Men till skillnad från sin man behöver Nina också utrymme att bara flumma runt, låta dagen gå. – Jag skjuter gärna upp saker och är väl lite lat. Men eftersom jag är omgiven av jävligt drivna människor räcker det liksom inte att vara en nöjd dagdrivare. Skrattgroparna kommer fram: – Det är inte direkt någon som säger ”Vad bra du har flummat idag”.

Någon gång i livet vill Nina bygga ett hus och påta runt i en trädgård. Kanske kan hon göra det tillsammans med en kompis, funderar hon, eftersom Nathan inte är intresserad. – Jag vill ha ett hus som får växa med ett rum i taget. Det finns något i det konkreta skapandet som lockar henne. I att känna materialen i händerna. Samma känsla som hon har när händerna är kupade runt leran i keramikverkstaden hon hyr tillsammans med en vän. Intellektet får vila, prestationskraven stanna utanför dörren. – Jag har en misstanke om att det är mitt lyckligaste jag. Men de senaste åren har hon knappt hunnit ill sin keramikverkstad alls. Arbetet med Medborgarbandet har varit alldeles för roligt och uppslukande. För viktigt. – Jag som många andra som sysslar med underhållning har väl lite gravstensångest. Vad gjorde jag egentligen för den här världen? MEN NINA HAR HITTAT en väg, ett sätt för

henne att greppa megafonen. Det kommer hon också att fortsätta göra, även när ridån har gått ned för just den här föreställningen. – Medborgarbandet som rörelse behövs ju, sannerligen. Valresultatet bäddar för att vi måste vara ännu tydligare med hur vi vill ha det. 19

2019-03-27 12:43:26

Spaning Förnöjsamhet

Nöjd – lättare sagt än g Aldrig får man vara riktigt nöjd! Vår stenåldershjärna har svårt att klara dagens utbud på varor och intryck. Försöker vi vara nöjda med det vi har så spjärnar den emot. FÖRNÖJSAMHET. Jag slappar i min skönaste fåtölj, kanske läser en god bok. Jag önskar inget annat, mina tankar irrar inte till morgondagens jobb eller aktiviteter. Att vara här och nu, utan distraktioner, är den högsta önskan men ren utopi för många. Skulle vi ändå lyckas sätta oss där börjar tungan efter ett tag att fara efter den onda tanden eller munsåret, som inte ens finns. Den söker och söker, och vi tappar fokus på här och nu. Eller snarare på avsaknaden av fokus, på det planlösa och frånvarande. Nej, vi vill sträva och vi vill ha omväxling. Att nöja sig är att stagnera, att världsfrånvänt sakna ambition – ja, rent av vilja. Att vara nöjd är en provokation. Och ett hot – den som är nöjd är svårare att manipulera, med fagra ord eller reklam. Mindfulnessindustrin är ett tecken på hur svårt det är att vara nöjd, en mätare på den press många känner från ett tufft arbetsliv, eller upplevda krav från omvärlden eller oss själva. Vi omges av budskap om ett snyggare hem, fler upplevelser, en finare kropp – ett bättre liv. Vi är beredda att offra en del för att uppnå eller bibehålla det. Ibland blir offret för stort. PSYKOLOGEN OCH FÖRFATTAREN Anna

Kåver vid IBT, Institutet för kognitiv beteendeterapi i Uppsala, tar emot en del av dem som kraschat, gått in i väggen, tappat bort sig själva. – Patienter kommer hit och vill hitta ”sitt sanna jag”. Jag brukar fråga vad de tror att det är, och då visar det sig att de ofta menar ”sitt bästa jag”. Men alla aspekter av dig, även ditt lidande och dina dåliga sidor ingår i ditt sanna jag, säger Anna Kåver, som skrivit om det i boken ”Att leva ett liv, inte vinna ett krig – om acceptans”. Samtidigt som faktorer i omvärlden, inte minst reklamens och mediernas bilder av ”det goda livet”, påverkar oss finns ett inre tryck. Våra hjärnor är konstruerade för att ständigt söka efter tecken på brist på mat och trygghet, ett arv från människans tidiga historia då det gällde att klara artens överlevnad. I dagens överflödssamhälle leder denna sökmekanism till att vi vill ha mer och mer av det vi egentligen inte behöver. De kickar vi finner lagras av hippocampus

Untitled-27 20

och i hjärnans belöningssystem. När minnet av en känslokick bleknar aktiveras belöningssystemet och vi söker en ny. – Lyckligtvis har vi även en prefrontalkortex, som kan tala om för oss när det är nog. Det är ”vårt kloka jag”. Vi har mycket klokhet i oss, hur mycket varierar från person till person, säger Anna Kåver. HON BESKRIVER en spänning mellan yttre och inre frihet. Den yttre är sådant som att vi får gå till val och vi får säga vad vi vill, men även att välja vilken tandkräm vi vill köpa. Den inre är frihet från lidande och smärta, att jag väljer hur jag förhåller mig till vem jag är, vad som är meningen med mitt liv. Den yttre friheten är ingen garant för en inre sådan, tvärtom kan det skapas ett inre tvång, enligt Anna Kåver. – I en demokrati kan du välja allt, det kan bli som en tvångströja. Din hjärna kan inte hantera alla val du har, alla möjligheter. Känslan att du måste optimera ditt liv kan bli överväldigande. Din hjärna tvingas vandra på ett jättelikt Ica Maxi, där du måste välja det bästa. Men det går inte att se konsekvenserna av alla val, och det gör det svårt för oss att känna oss nöjda. Måste man då skärma av sig från alla val för att kunna bli verkligt nöjd? Buddisternas nirvana är den totala friheten från begär. Men att leva utan krav på val är orealistiskt. Begränsade intryck och valmöjligheter tycks i alla fall göra det lättare att vara nöjd. Det är ett av skälen till att många väljer att fara på retreat och spendera åtminstone en helg i tystnad och avskildhet. En sociologisk studie från Lunds universitet visar hur invånarna på en liten ö utanför den norska nordkusten är osedvanligt förnöjsamma. De har i generationer livnärt sig av fiske, en inte helt ofarlig syssla där havet kräver sin tribut. Att leva i ständig ovisshet har skapat en fatalism, både hos fiskarna och

deras familjer, som gör att man accepterar sakernas tillstånd – eller flyttar bort. Denna förnöjsamhet har i tidigare studier beskrivits som en brist på omställningsvilja och tillväxtanda. Medan fiskare på sydligare breddgrader fortsatte fiska för att öka vinsten när årets fångstbehov uppnåtts valde fiskarna på ön att sluta och i stället njuta av livet. I LUNDASTUDIEN, ledd av Ulrika Sandén,

konstaterades att öborna ofta talade om hur deras liv styrs av naturens och vädrets makter, vilket skapat en hjälpsamhetskultur ”som är förnöjsamhetshöjande”. Andra forskare har konstaterat att det finns samband mellan altruism och välbefinnande, glädje och själv-

April 2019

2019-03-27 12:41:50

n gjort ”Nej, vi vill sträva och vi vill ha omväxling. Att nöja sig är att stagnera, att världsfrånvänt sakna ambition – ja, rent av vilja. Att vara nöjd är en provokation. Och ett hot – den som är nöjd är svårare att manipulera, med fagra ord eller reklam.” ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSSON

känsla. Men hjälper man bara för att bli nöjd så blir man inte det! En annan förutsättning för förnöjsamheten är att öborna placerar konflikter och svårigheter de inte kan påverka – som hotet från havet – i ”standby-läge” eller ett ”mellanmedvetande”. Vid konkret behov aktiverar man det. Ett slags lågaffektivt bemötande av livets utmaningar som gör dem mer begripliga och hanterbara. Just acceptans är en viktig nyckel till förmågan att vara nöjd, förklarar Anna Kåver. Att acceptera alla svårigheter man upplevt och försonas med sig själv är det svåraste som finns. Förmår man inte att se verkligheten utan skygglappar är det lättare att fly. April 2019

Untitled-27 21

– Det är ohyggligt svårt att acceptera sig själv med alla sina brister. Men det har ett pris att fly. Man kan krampa kring det ett helt liv utan att komma ur det. Vi ska alla åldras och dö. Det är en utmaning, att vara nöjd även i åldrandet och dödligheten. ATT SE SAKER ur olika perspektiv är en för-

måga som kan tränas upp och en sak som Anna Kåver arbetar med. Perspektivtagandet bygger psykologisk flexibilitet, en förmåga att anpassa sig och ”bli terränggående i livet”. Det gör det lättare för oss att säga ”Jag är faktiskt nöjd med min lön” eller ”Jag har ett gott liv”. Fast det många känner att de måste säga

är att man brinner för något, det ger livet mening. Men vad är det för fel att gå på sparlåga? – Vårt temperament, som vi föds med, är jätteviktigt. En del är utåtriktade och snabba, andra inåtriktade och långsamma. Det finns inget värdefullt i sig att vara utåtvänd med driv eller långsam och inåtvänd, men att vara extrem i dessa avseenden kan skapa problem, säger Anna Kåver. – Acceptans, perspektivtagande och mindfulness är viktiga verktyg. Att påminna sig själv om sådant man faktiskt har och sådant man mår bra av, att repetera det i stället för att fokusera på det man inte har. AV MATS KARLSSON

2019-03-27 12:41:52

Läkande natur

Skrivandet blev min räddning och stolthet Hon har alltid skrivit. När cancern klev in i hennes liv blev skrivandet ännu viktigare. Trots trötthet och cellgifter låg Clara Bolmsjö och skrev av sig sin förtvivlan. När hon var klar var det värsta över. I dag är hon frisk, och har debuterat med boken ”Jordkropp”, en lyrisk berättelse om kroppen och naturen.

I DAG HAR Clara Bolmsjö fått tillbaka sina

egna lockar på huvudet. Det har gått exakt ett år sedan hon avslutade behandlingen och hon är glad för varje millimeter av äkta, bruna strån som tittar fram. Men det gör fortfarande ont att minnas rädslan i barnens ögon. Hur de kröp upp tätt intill och strök handen över hennes kala hjässa. 22

19am322_clara_bolmsjo_17990.indd 22

FOTO: JOI GRINDE

CANCERBESKEDET FICK Clara Bolmsjös liv att rasa. Den starka mammakroppen förvand lades till en sjukkropp, ansatt inifrån. Säng liggande greppade hon efter orden. De blev till en väv som blev till en uppfylld dröm: den prosalyriska debuten ”Jordkropp”. Mammografin gjordes i all hast, mellan ett tandläkarbesök och ett jobbmöte. Av med kläderna, in med brösten i maskinen, se dem klämmas ihop till två ömma plattor och sedan susa vidare ut i vardagsracet. Clara Bolmsjö har alltid haft nära till oron, men hon hade aldrig tänkt att just brösten var något hon behövde bekymra sig över, hon var ju bara 41. Tills det damp ner ett kuvert i brevlådan hem ma i radhuset i Lund. Plötsligt satt hon mitt emot en läkare som berättade om en tumör i högra bröstet. Om provsvar och operation och cytostatika behandling. – Jag var i chock. Det enda jag minns var att någon i rummet hade på sig strumpbyxor med hjärtmönster. Hon var livrädd och kände sig nästan för rådd. Som om kroppen och livet lurat henne. Medan hon själv hade haft fullt upp med att dammsuga, lära barnen att cykla, storhandla och rusa till föräldramöten hade hennes egna celler skapat en ondsint bula. I smyg, gömd där under huden. Nu fann hon sig själv säng liggande av cytostatika, med ärr över bröstet och hår som lossnade i stora tussar. – Jag ville ju gärna se mig som en autonom människa. Nu låg jag där helt utelämnad. Upp låten till andra, till sjukvården och cellgifterna.

”Jag var i chock. Det enda jag minns var att någon i rummet hade på sig strumpbyxor med hjärtmönster.”

– Hur skulle jag kunna bära dem genom sjukdomen? Det var svårt att bära andra när jag knappt kunde hålla om mig själv. Clara och hennes man fick mycket stöd av familjen, vännerna och grannarna. Ändå plå gades hon av skuld över att inte finnas där för barnen, vare sig praktiskt eller emotionellt. De sa som det var till dem, men för minsting en, som då var sju, förenklade de bilden och utelämnade rädslan. Det försökte de också göra inför 10-åringen, som pendlade mellan två lägen. Å ena sidan var hon den tröstande och förståndiga flickan, å den andra var hon arg och frustrerad. Den äldsta, 14-åringen, blev snabbt ännu äldre. Han tog det hårt och hade behov av att få veta precis hur allt låg till. – För mig var det en större sorg att se vad de gick igenom än att själv behöva utstå sjuk domen. CLARA HAR alltid skrivit. I undanstuvade lådor i sovrummet ligger 250 dagböcker, den första med snirkliga nioårsbokstäver. – Det är en ohejdad vana, men också frisk vård. Det är ett sätt att titta på sig själv. En spegling. När cancern ritade om tillvaron startade hon en blogg. Clara och hennes man ville vara öppna inför grannar, skola och barnens kom pisars föräldrar. Sjukdomen fick inte bli något skämmigt och onämnbart. Ytterdörren skulle stå lika öppen som alltid och på bloggen kun de alla som fanns runtomkring följa med en bit på vägen. – Jag har alltid haft ett kreativt driv och en lust och längtan efter att få berätta och bli förstådd. När det var dags att gå in i de allra tuffaste månaderna av cytostatika, fattade Clara ett beslut. Hon skulle skriva för att stå ut – och för att försöka bli publicerad. Drömmen hade funnits sedan tonåren. När hon var 21 gick hon skrivarlinjen på Skurups folkhögskola. Men brödfödan kom emellan, socionom utbildningen och barnen. Nu kunde hon inte längre jobba. Det enda hon kunde var att ligga där i soffan och då och då, när hon kvicknade till för en stund, föra fingrarna över tangenterna. – Det var en sådan tröst att få forma orden. Att få ur mig det som var och i min förtviv

April 2019

2019-03-28 09:10

Clara Bolmsjö har nominerats till årets Katapultpris för sin prosalyriska debut ”Jordkropp”.

lan få forma en berättelse. Jag fick ett fäste. Orden blev till även om jag inte riktigt gjorde det. Två parallella berättelser växte fram och vävdes samman i en prosalyrisk form. Hon skrev om snabbdelande celler i en mammas kropp. Om väntrum och sjukrum. Och hon skrev om en familjs vilja att leva av jorden, skingra sly och ogräs och se sköra skott spira i den snåla blåsten. Kroppen som ansatts och gjorts obrukbar speglas i bruket av jorden. – När jag skrivit klart var den värsta delen av behandlingen över.

”Det är svårt att vara huvudperson i sitt eget liv. Men jag försöker hitta ett sätt att ge mig själv tid att skriva.”

ATT SOM debutant få ett förlag att nappa är

svårt, inte minst för den som skriver lyrik. – När min förläggare ringde blev jag så fruktansvärt glad. Det var så stort. ”Jordkropp” fick fina recensioner och Clara Bolmsjö har nominerats till årets Kata pultpris, fått delta på en rad poesimässor och författarsamtal. Men den kanske största upp levelsen var när barnen för första gången fick den tryckta boken i sina händer. – De var så stolta. Allt det fruktansvärt job biga hade lett till något, blivit något. Jag hade fått syn på hur viktigt skrivandet är för mig och författardebuterat. Det burrar från telefonen på soffbordet. April 2019

19am322_clara_bolmsjo_17990.indd 23

FOTO: JOI GRINDE

Det är minstingen som ringer från fritids: ”Mamma, lovar du att du är hemma när jag kommer? Du måste lova på tusen!” – Jag är här hjärtat, jag lovar, på tusen, sva rar Clara. Hon kommer att finnas där för sina barn, länge, länge. Återbesöket visade att Claras kropp är fri från cancern. – Men min rädsla finns kvar. Jag är en has tig person och tillfrisknandet är en långsam process. Fast med tiden som går och ärren som bleknar blir det ändå stabilare. Men hon är tacksam mot sin kropp. Den har fått mycket stryk, ändå klarar den nu att bära henne igen. – I dag vet jag att du inte kan ta den för given. Hemma i vardagsrummet har den grå sof fan som hon låg i under så många månader, bytts ut. I de korta glappen mellan jobb och middag, läxläsning och omslutande kramar, slår hon sig ned i den nya röda och formar ord till meningar som en dag ska bli till en ny bok. – Det är svårt att vara huvudperson i sitt eget liv. Men jag försöker hitta ett sätt att ge mig själv tid att skriva. Det är det här jag vill göra och i dag känner jag att jag är skyldig mig själv det. HANNA WELIN

FOTO: JOI GRINDE

2019-03-28 09:10

Perspektiv !

KOM OCH SE VAD GUD HAR GJORT, UNDERBARA ÄR HANS GÄRNINGAR MOT MÄNNISKORS BARN.

Halleluja

– när invanda vägar saknas

Prova Signum – en unik kulturtidskrift med världsvida utblickar !

Introduktionspris: 275 kr för 8 nr (ord.pris 400 kr) Ring 018-5800710 eller läs mer på

www.signum.se

Oas Sommarmöte LJUngby arena 23-27 juli 2019 DET ÄR GRATIS FÖR ALLA BARN MELLAN 0-14 ÅR ALLA DAGAR. LÄGER FÖR UNGDOMAR 15 ÅR OCH UPPÅT: WWW.UNGDOMSOAS.SE SEBASTIAN STAKSET - BISKOP ANDREW WATSON - TOMAS SJÖDIN - KARDINAL ANDERS ARBORELIUS - BISKOP FREDRIK MODÉUS - SYSTER SOFIE - LUKAS BERGGREN - MIKAEL OSCARSSON - ELISABETH SANDLUND - KG LARSSON - HANS WEICHBRODT - BERIT SIMONSSON - YOUNGSTERS UNGDOMSOAS

katolsk orientering om kyrka, kultur & samhälle

w w w. o a s r o r e l s e n . s e

Studera på Helsjön!

- genom yttre och inre landskap Vi ordnar resor med innehåll Normandie 25 maj

- buss från Jönköping till landstigningskusten, Thérèse av Lisieux, Giverny mm.

Allmän kurs

N N N N N

Musiklinje Bibelkurser Kyrkans grundkurs Lärarassistentutbildning Japanska

Ger behörighet till högskole- och yrkeshögskolestudier

HELSJÖN F O L K H Ö G S K O L A

Passionsspel i Österrikiska Erl 25 juni

- fantastisk natur och ett sevärt passionsspel

Georgien 10 juni

- ett fascinerande land i skuggan av Kaukasus

Irland i St Patricks fotspår 12 juni

- det rika arvet från den keltiska kyrkan

Schleswig - Holstein 14 aug

- intressant gränsland med rik historia

Berlin med Bonhoeffer 18 sept

- teolog under krigstiden som är aktuell idag. buss från Jönköping

Armenien 26 sept

- en resa i tiden till skönhetens land, öster om Ararat

Passionsspelen i Oberammergau - flera avgångar maj - sept 2020

Många fler resor på vår hemsida:

Israel singelresa - Israel rundresa - Grekland i Paulus fotspår - Cypern där Paulus började missionsresan Assisi och Rom - Biblisk historia i Jordanien - mm

www.exodusresor.se

046 - 140 590 info@exodusresor.se

Untitled-32 24

Upptäck möjligheterna på www.helsjon.se

2019-03-27 12:42:29

Klimat

Så bidrar Svenska kyrkan till

Agenda 2030

När tillräckligt många står upp för alla människors lika värde. När tillräckligt många ser till att jordens resurser delas rättvist. När tillräckligt många inser att vi alla ingår i en större livsväv. Då är en hållbar värld möjligt. En sådan värld tror vi på. I en hållbar värld värnas alla människors lika värde, ekosystemen skyddas och ekonomin respekterar planetens integritet och gränser. Som kristna kallar vi detta för att ta ansvar för skapelsen. Alla människor ingår i en större helhet – där allt hänger samman i en större väv av liv och sammanhang. Jorden är en gåva som vi fått att ta hand om, både för dagens och kommande generationers skull. Svenska kyrkan bär på en vision om att lokalsamhällen, länder och en hel värld ska hålla ihop. FN:s hållbarhetsmål kommer att bidra till det, och Svenska kyrkan bidrar på olika sätt för att målen ska uppnås. Stöd till medmänniskor som lever i utsatthet – diakoni – har alltid varit en del av Svenska kyrkans grundläggande uppdrag. Att bekämpa fattigdom, hunger och andra orsaker till utsatthet, är ett centralt mål för Svenska kyrkans arbete, både i Sverige och internationellt. Som en av Sveriges största förvaltare av jordbruksmark och skog har Svenska kyrkan ett ansvar att inte bara följa de miljökrav som ställs utan även att verka för att gynna naturvärden, förnybar energi, ekologisk produktion och biologisk mångfald. Två andra mål som är omöjliga att nå om inte kyrkor och andra religiösa aktörer världen över medverkar handlar om målen för jämställdhet och fred. Genom dialog och samverkan verkar Svenska kyrkan för att beslutsfattare och politiker ska stå upp för alla människors lika värde. Vi arbetar för att öka förståelse mellan världens religioner genom dialog och samverkan.

Svenska kyrkan bidrar på olika sätt till alla 17 målen. Mer om hur kan du läsa på www.svenskakyrkan.se/agenda2030

År 2015 enades världens länder om 17 nya hållbarhetsmål. De kallas Agenda 2030 och är globala mål för en hållbar utveckling. Målen handlar om vår tids största sociala, ekologiska och ekonomiska utmaningar. Tillsammans blir målen en karta som ska vägleda världen till en mer hållbar och rättvis värld. De globala målen angår oss alla och för att nå dem till år 2030 måstte vi alla hjälpas åt.

Untitled-14 25

April 2019

2019-03-28 09:45:48

Internationellt arbete

ETIOPIEN Om hjälp som når fram och relationer som skapas och utvecklas Helsingborgs pastorat har under flera år samverkat med och ekonomiskt stöttat ett par organisationer i Etiopien som verkar för att ge nytt hopp åt familjer, barn och unga. Fattigdomen syns, livet är hårt för många och vardagen innebär utmaningar i en omfattning som vi inte kan förstå. Helsingborgs pastorat har beslutat att 1% av kyrkoavgiften årligen ska gå till det internationella arbetet. Modellen för vårt stöd i Etiopien bygger på både transaktion (det ekonomiska bidraget) och relation. Och det är i relationen med de besjälade människor som driver projekten, och i möten med de som fått hjälp och vunnit ny inre kraft, som vi ser resultaten.

Besök i byn Holeta och en av kvinnorna som berättar om den ko hon har kunnat köpa genom självhjälpsprogrammet. Ett av programmen inom projektet Mentormammor.

Här kan du läsa mer om hur delar av pengarna används, och hur vi kan få vara med i det fantastiska arbetet som görs för nytt hopp i Etiopien.

Transaktion Stipendieprogram för kvinnor:

Mentormammor Via Ethiopian Graduate School of Theology (EGST), ett av Etiopiens ledande institut teologi och teologisk forskning. Sammanlagt har 10 kvinnor 600 000förkr/år fått utbildning. Just nu finansierar vi 6 platser på programmet.

Mentormammor: Drivs av Svenska kyrkan internationella arbete. Huvudman i Etiopien är EGST. Kvinnliga mentorer utbildas för att stötta unga familjer och mödrar genom uppsökande verksamhet, inför förlossning och de följande 5 åren.

Hope for Children in Ethiopia (HCE): Med förankring hos myndigheter, socialtjänst och polis verkar organisationen med både konkreta åtgärder och förebyggande arbete mot trafficing, människohandel, fattigdom och utsatthet.

Hope for children in Ethiopia erbjuder ungdomar yrkesutbildning, bland annat inom vävning. När de är klara med utbildningen får de sin vävstol.

En gång om året gör pastoratet en förvaltningsresa för att följa upp arbetet och se på vilket sätt pengarna har kommit till nytta. Det handlar också om att skapa och utveckla relationer. Att mötas på plats och se hur vardagen ser ut är vikMentormammor tigt. Tillsammans med de som arbetar i projekten diskuterar vi hur insatserna ser ut just nu och hur vi ska jobba vidare.

600 000 kr/år 26

Untitled-14 26

April 2019

2019-03-28 09:45:48

Relation Delaktighet Vi får på nära håll se hur stödet kommer till nytta. Vi som pastorat deltar i samtal om fortsatt utveckling, om utmaningar, möjligheter och förutsättningar för fortsatt framgångsrikt arbete.

Diakoni Konkreta exempel på diakoni i handling och ord. Studenterna på EGST interagerar med både lokalt församlingsliv och samhälle.

Studenter Församling Mentormammor

Utbyte Vid besöket på Hope for Childrens förskola i Addis Abeba blev gruppen från Helsingborg varmt mottagna.

Kontakt och utbyte med visionsburna projekt drivna med det kristna evangeliet som grund. Erfarenhetsutbyte och nätverk för nya insikter och ny kompetens.

Så här skriver Katharina Sparre, en av våra medarbetare som i år besökte Etiopien, om mötet med en av de kvinnor som finns med i självhjälpsprogrammet. ”Låt oss få berätta om Demekech. Det finns flera bottnar i hennes historia. Bland annat ger den uttryck för ytterligare positiva ringar på vattnet kring självhjälpsgrupperna. Positiva ringar på vattnet i form av drömmar, kreativitet och det där speciella ”drivet” en entreprenör besitter. Hon heter alltså Demekech. Hon visade sitt hus, som hon byggt med hjälp av lånade pengar från sin självhjälpsgrupp. Hon berättade stolt om detta och om gruppens stora och livskraftiga getter, som alldeles uppenbart är mer solida än övriga lokala getter. Hon var påtagligt glad och stolt över att få dela sin historia med besökarna från Helsingborgs pastorat.

Vi stod där tillsammans. Hon beskrev sin kaffeservering. Såg i sitt inre och hur den lystes upp i kvällsmörkret. Vi tittade på henne, på jordhögen, på stolpen. Och då såg vi den också; kaffeserveringen i ljuset från lampan på lyktstolpen en bit bort. Om framtiden vet vi ingenting. Ingen av oss. Damekech är i alla fall beredd och hon räknar med utveckling.Vi glömmer henne aldrig. Vi glömmer inte heller insikten att en ko kan vara så mycket mer än rätt och slätt en ko. Detsamma gäller för en get, några höns, sättpotatis samt samt sköra trädplantor som i sinom tid kommer att bära frukt. Och det här är Helsingborgs pastorat en del av. Det känns stort och meningsfullt!

Så pekade hon mot en jordhög och meddelade att DÄR ska hennes kaffeservering ligga; DÄR bjuds det på kaffe vid kommande besök. Och så tillade hon att hennes kaffeservering kommer att synas även när kvällsmörkret fallit. För hon hade räknat ut det så smart att när huset byggdes uppfördes det på en plats som låg i direkt närhet av en liten väg, och en stolpe. En stolpe som var en i en rad av stolpar som sannolikt får en elledning om saker och ting utvecklar sig i rätt riktning. Tillgång till el och en välplacerad stolpe. Gissa vem som i så fall kommer att se till att en lampa monteras?

Demekech och Katharina utanför huset som Demekech köpt genom stödet från självhjälpsprogrammet.

Vill du läsa mer om vårt internationella arbete hittar du det på: www.svenskakyrkan.se/helsingborg

April 2019

Untitled-14 27

2019-03-28 09:45:48

Begravningsplatser

Raus begravningsplats ligger vackert intill naturen. Det finns många saker att titta på: gamla fina murar och de bastanta grindstolparna är några exempel.

Tiondeladan uppfördes 1893 och användes som bårhus, eller likbod som det då kallades, fram till 1960-talet. Den var ursprungligen en del av ”gård nr 8” i den gamla bymiljön och har från början fungerat som redskapsbod.

Raus Kyrkogård

Gammal bymiljö vid Rååns dalgång Välkommen till kyrkogårdsförvaltningens enda riktiga kyrkogård! En kyrkogård som har ovanligt mycket att erbjuda. Inte nog med att den är vackert belägen vid Rååns dalgång, den utgör dessutom en del i en gammal och välbevarad bymiljö. SKOLHUS, TIONDELADA, och delar av en gammal gård utgör tillsammans med kyrka, omgivande kyrkogård och kringgärdande murar ett avtryck från gamla tider. Den äldre delen av kyrkogården har många gamla bevarade gravvårdar och den nyare delen är skapad med utgångspunkt från gammal bystruktur. De gamla murarna, igenväxta gravar, stora ståtliga träd, riklig växtlighet och intressanta titlar är några av de saker den äldre delen av kyrkogården erbjuder. Området har varit befolkat sedan stenåldern. Kyrkobyggnaden, och därmed även kyrkogården, kom till under medeltiden. Cirka år 1150 uppförs den ursprungliga kyrkan. Till en början var kyrkogården ett kvadratiskt område närmst runt kyrkan. 1824 sker den första kända utvidgningen av kyrkogården genom att ett stycke mark i söder infogas.

Untitled-15 28

1959 utvidgas kyrkogårdsmarken återigen i riktning söderut och får då formen den har än i dag. När begravningsplatsen på Råå anlades under slutet av 1800-talet minskade behovet av gravplatser på Raus varför det dröjde ända till 1980-talet innan nästa utvidgning. Då anlades minneslunden nordost om kyrkan och några år senare tillkom kvarteren norr om kyrkan. DET VAR först under 1800-talet som kyr-

kogårdars gångsystem utvecklades. Innan dess var marken runt kyrkan gräsbeväxta, undantaget de gångstråk som löpte fram till kyrkans ingångar. Ofta var det ängskaraktär på kyrkogårdarna och betande djur förekom. Gravplatserna var olika stora och låg intill varandra utan mellanliggande gångar. Detta märks vid Raus då området som är anlagt före

1859 har sparsamt med gångar. 1848 byggs det som i dag kallas ”skolhuset”, det var ursprungligen ett skol- och kommunalhus. Under troligtvis första halvan av 1800-talet byggdes även ”gård nr 8”. En del av den finns i dag kvar som ekonomibyggnad. Den så kallade ”tiondeladan” uppfördes 1893 invid gård nr 8. Tiondeladan ska ursprungligen fungerat som redskapsbod, men blev senare bisättningslokal och användes fram till 1960 som bårhus. 2017 uppfördes en ny ekonomibyggnad i anslutning till befintlig, detta för att minska slitaget på den gamla korsvirkeslängan men även för att ge verksamheten ändamålsenliga lokaler. DEN ÄLDRE kyrkogården, som ligger ner i sluttningen mot Råån, har huvudsakligen gravar med grus eller singel som antingen

April 2019

2019-03-28 09:45:53

Det gamla skolhuset används i dag som församlingshem. I bakgrunden syns det som finns kvar av ”gård nr 8”. Den välklippta buxbomskuben i förgrunden är en grav där inramningshäcken blivit förvuxen. I många av dessa buxbomselement finns det en gravsten kvar längst in.

Längst ner i det sydöstra hörnet av kyrkogården är konstnärerna Hugo och Esther Gehlin gravsatta.

PÅ GÅ

Kyrkogårdsförvaltningen bygger ny mur

VÅRD- OCH UNDERHÅLLSPLAN

VÅREN 2019 påbörjas bygget av en ny avgränsande mur mellan Pålsjö begravningsplats och det nya bostadsområdet Pålsjö Hage: från Senderödsvägen och ner till den vegetationsklädda vall som ligger nära Romares väg. En ny entré kommer placeras ungefär mitt på sträckningen. Muren är totalt 281 meter lång och byggs i ett danskt tegel som går i röda, bruna och gråsvarta toner. Den muras i munkförband, det vill säga samma som de äldre delarna. Muren byggs på en platsgjuten sockel och kommer att ha en avtäckning upptill av grafitgrå zinkplåt. Murens funktion blir både att rama in begravningsplatsen och att skapa en lugn och stilla begravningsmiljö.

April 2019

Untitled-15 29

medeltida byformationer. Detta är att förnya men ändå knyta an till platsens historia. Minneslunden från 1983 ligger norr om kyrkan och har en fin utsikt över dalgången.

MER INFORMATION kommer att finnas på kyrkogårdsförvaltningens hemsida och på plats vid bygget. ILLUSTRATION: LANDSKAPSGRUPPEN ÖRESUND AB

Sedan 2012 finns det lagstadgat krav på att alla begravningsplatser anlagda före 1940 ska ha en vård- och underhållsplan. I vård- och underhållsplanen ska det framgå hur begravningsplatsen ska vårdas och underhållas så att det kulturhistoriska värdet inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Planen ska revideras var tionde år. Syftet med vård- och underhållsplanen är främst att lyfta fram och tydliggöra begravningsplatsens kulturhistoriska värden. Den utgör även ett verktyg för kyrkogårdsförvaltningens planering och skötsel. På detta sätt får förvaltningen en vägledning i det konkreta vårdarbetet där det finns riktlinjer och prioriteringar samtidigt som det blir enklare att tydliggöra de kulturhistoriska värdena för allmänheten.

är inramade av en stenkant eller har en låg buxbomhäck runtom. Ytorna mellan gravarna är ofta gräsbelagda och gångarna är i grus. Det är en parklik karaktär med stora träd och klippta gräsytor. Något som är typiskt för den äldre delen är de stora formklippta buxbomkuberna. Detta är gamla gravhäckar som vuxit sig stora. Som regel finns det en gravvård gömd i de stora kuberna. Den nyare, plana kyrkogården norr om kyrkan började anläggas under 1990-talet. Denna del har en annan mer artrik vegetation, med friväxande buskar och perenner. Den består av ett antal ”gårdar” och har fått sin form från

I VÅRD- OCH underhållsplanen finns grav-

vårdarna på den äldre delen inventerade. Titlarna på stenarna vittnar om vilka som bott och verkat på bygden genom åren. Det finns en stor variation på titlarna. Den absolut vanligaste titeln på Raus kyrkogård – liksom på de flesta äldre begravningsplatser – är hustrun. Därefter är lantbruksrelaterade titlar vanligast, följt av hantverks- och sjöfartsyrken. Till de lite mer ovanliga hör Fiskeritillsyningsmannen, Brunnsvaktmästaren och Toffelmakaren. TEXT: HELENE BÅTSHAKE

2019-03-28 09:45:54

I korthet

Menytips för påsken Palmsöndag

Spotifylistan/ Discomässa DEN 24 MARS hölls en discomässa i Gustav Adolfs kyrka. Kanske var du där i glittret och firade med oss? Annars har du i alla fall möjlighet att lyssna till musiken som spelades i detta numrets spotifylista ”Discomässa”.

Born to Be Alive – Patrick Hernandez Don´t Leave Me This Way – Thelma Houston Rivers of Babylon – Boney M Sing Hallelujah! – Dr. Alban I Will Survive – Gloria Gaynor Celebration – Kool & The Gang In the Stone – Earth, Wind & Fire September – Earth, Wind & Fire We Are Family – Sister Sledge Shachkles (Praise Your) – Mary Mary Give My Life – Army Of Lovers Not A Sinner Nor A Saint – Alcazar

– Jesus rider in i Jerusalem. En blandning av människor från olika håll samlas för att fira påsk. Vad passar bättre än den snabba israeliska brunchrätten Shakshuka, som betyder just ”blanda ihop”. Tips: www.ica.se/recept

Skärtorsdag

– Dela måltid med dina vänner, Jesu sista måltid med lärjungarna. Den första nattvarden håller Jesus tillsammans med sina lärjungar. Han säger till dem att fortsätta att dela bröd och vin för att minnas honom och det han gjort. Skärtorsdagstispet är en etiopisk kycklinggryta som äts med händerna med bröd som enda tillbehör, Dorowat. Tips: www.tasteline.com/recept

Långfredag

– En mörk och lång dag. Jesus dör på korset.

60 sekunder med insta-retreat EFTER PÅSK startar vi vår instare-

treat, små korta mediationsfilmer på instagram. Välkommen in i våra kyrkorum och andra miljöer där du kan finna vila, stillhet, andlighet. Ta lurarna på och stig på var du än är, på bussen, i matkön, på lunchen eller när du helst vill. Du hittar vår instaretreat på instagram/ svenskakyrkanhbg och på youtube Svenska kyrkan Helsingborg.

Långfredagen är egentligen en fastedag men traditionellt så är fisk fredagsmat inom kyrkan. Fisken symboliserar Kristus och hans uppdrag till lärjungarna att bli människofiskare. En stilla måltid i all sin enkelhet med torsksoppa med pepparrot för fredagens stillhet. Tips: www.coop.se/recept

Påskafton

– En väntan, tid hemma med de närmsta. Den här dagen hade lärjungarna förmodligen stängt in sig och var rädda efter allt som hänt. I den kristna traditionen börjar firandet vid midnatt och på många håll firas en påsknattsmässa den här kvällen. Tips på mat är en klassisk påskbuffé. Tips: www.koket.se/paskbuffe

Påskdagen

– Jesus är uppstånden! En dag av glädje och liv. Några kvinnor går till Jesu grav och upptäcker att den är tom. Några möter den uppståndne. Vi firar en glad gudstjänst och i kyrkan tänder vi ett stort påskljus som symbol att ljuset har besegrat mörkret. Vi firar med lammstek med vitlök och örter. Tips: www.ica.se/recept

Glad påsk! 30

Untitled-17 30

April 2019

2019-03-28 09:45:48

Korsord

Korsordsdags Nytt korsord, och nya vinnare från förra numrets korsord Facit finns på vår webbsida svenskakyrkan.se/helsingborg/amos. Rätt svar på flätan var ”De lämnade genast sina nät” och de som får biobiljetter på posten är: Helena och Christian. Grattis till er!

Tävla om biobiljetter

Sista datum för att vara med i utlottningen av biobiljetter för det här numrets ordfläta är den 25 maj. Glöm inte att ange er postadress för att vi ska kunna skicka ett eventuellt pris. Svaret på ordflätan mejlar ni till helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se eller skicka via vanlig post till Helsingborg Amos, Box 1453, 251 15 Helsingborg. ÄR ENKEL MOT SEGER SAKNAR HUVUDVÄRK VÄRDE

BIDAR SIN TID

KORT SOM LIGGER

TA BILDER FALLA NER

INLEDER STILLA VECKAN HUDHÅL SIDOBYGGNAD

ÖPPEN PLATS FRIIDROTTARE

LEDER TILL PLAN I HÖGSTA DIVISIONEN BIFALL

GRIPVERKTYG

TAR SKROCKFULL I

ÖMSAR SKINN

SAKNAR OHYFSAD

OTYDLIGT

NATIO- GÖRA SIG NELL AV MED SÄTTA I SÄKERHET

TILLHÖR ÄGNAR INTE MIG SIG ÅT

TIDRYMD

EFTERSOM FÖRTRO- BÄTTRE I GEN FÅR STAM- KÖPENHAMN KUND?

PÅ RIKTIGT

ETT FÅTAL

SOM ÅLAR

KÄNNER KANSKE UPPJAGAD

FÖRR BLIR HAREN SÄLLAN STOR MÄNGD SJÄLSFRID

TA KORTASTE VÄGEN

SOVPLATS SAKNAR OFÖREFÖR SMÅ TAGSAM

DELA MED SÅG

ÅTERGE I SKRIFT

TEMPELBYGGNAD TÄTTING HÅLLER IHOP DEL AV VÄG

SILVER

SES SLARVMAJA TALLHED ÄR ÄLDRE TILL KOMMEN

TRÄDGÅRD SOM FÖRKNIPPAS MED PÅSKEN

SYNS PÅ MÅNEN

GLED PÅ ISEN

DRUMMEL ENDAST

HÖGSTA NIVÅ

JAG

SKROVLIG

MITT I GATA SMÅPENGAR

PRÖVAR TÅLAMODET BUSKE KUNG ÄR NYBÖRKALLAS JAREN

FÖRBI

SYDOST TAR INTE NONCHALANT

GENLJUDER

GARDNER

LITURGISK FÄRG PÅ SKÄRTORSDAGEN

KOD DELAR INTE MED SIG

VILL NYFIKEN

ÄTS SUSHI VET HUR MAN GÖR

SYNS PÅ SKOLGÅRD

ÖRONINFLAMMATION

KAN DU LYSSNA TILL 14 APRIL I S:TA MARIA KYRKA DÖDSTRÖTT

PÅ GRÖNKULLA

OCKSÅ GÖRA VERKAN

FÖRNUFT FÖRFLYTTA SIG

FÖRETAG

April 2019

Untitled-17 31

UPPFANN TELEFONEN

NATRIUM

KAN MAN SE AN

VATTENFORMAT MANNHEIMER

PRONOMEN

PADDEL

LITEN GRÄSKLÄDD KULLE

2019-03-28 09:45:49

Krönika Björn Kjellström

Predika i vår tid — går det?

VERSKRIFTENS FRÅGA är medvetet provoka-

tiv. Det jag egentligen frågar mig är om det i vår tid är möjligt att predika samhällsengagerat utan att bli en gisslan för olika åsiktsmallar som är framträdande i vår tid. Anledningen till att jag överhuvud kom att fundera på frågan var att jag i ett svagt ögonblick tackade ja till att närvara vid en samling med danska kollegor där ämnet för samtalen var just om man, i vår tid, kan predika politiskt? Förmodligen har man bland våra danska vänner en ganska god inblick i den svenska situationen på samma sätt som många på vår sida sundet har en bild av det danska samhällsklimatet. Förmodligen är intetdera fritt från fördomar och okunskap, men ändå. Utgångspunkten för min reflektion är ett citat från vår ärkebiskop Antje Jackelén ”Vi är politiska – inte därför att partier kallar utan därför att Jesus Kristus kallar”. Detta tolkar jag som att hon menar att kristet liv och kristen reflektion alltid får någon form av politisk konsekvens av det enkla skälet att vi lever vår kristendom mitt i verkligheten i dess mångfald av politiska åsikter, religioner och livsåskådningar. Jesus var själv utan tvekan någon vars handlingar och ord påverkade såväl vardagsliv som maktstrukturer i sitt eget samhälle. Jesus var kontroversiell.

SJÄLV HAR jag alltid delat uppfattningen att kyrkans för-

kunnelse måste kunna vara politisk utan att för den sakens skull komma med en partibeteckning. Att sedan åsikter från predikstolen ibland stämmer med olika partisynpunkter är inte så konstigt och ganska okontroversiellt så länge det inte är åsikter som samtidigt strider mot evangeliet och Jesu föredöme. Kyrkan har således uppdraget att förkunna evangelium för att väcka tro och ett liv i lärjungaskap. Men kyrkan har också ett profetiskt uppdrag att vara en sten i maktens sko och ett värn för dem som saknar röst i samhället. Om inte båda delarna finns närvarande sviker kyrkan sitt uppdrag. Problemet som uppstått i dagens kyrka och samhälle är att det goda politiska, filosofiska och religiösa samtalet i stort har upphört till förmån för ett skyttegravskrig där olika positioner har grävt ner sig och ägnar sin mesta tid åt att kasta smuts på varandra och samtidigt bevaka omgivningen på jakt efter åsikter och personer som inte är renläriga. Det svenska samhället har sällan varit så polariserat som i dag. I kyrkan har vi i efterdyningarna till ”Mitt kors”- kampanjen som startade 2016, efter IS-mordet på den franske prästen Jaques Hamel, levt i en kronisk konfliktsituation. Ganska snart efter att kampanjen startat i sociala medier fördes det fram kritik som menade att korset användes som en symbol mot andra människor, i synnerhet muslimer, i stället för som solidaritetssymbol för förföljda kristna.

Untitled-18 32

”Rädsla för att bli bedömd gör att människor tystnar och det goda samtalet tonar ut. Säkert finns det också många präster som tvekar och stryker i predikningar för att inte behöva befinna sig i sökljuset som tolkar, vantolkar, förenklar och placerar i fack. ” Sedan dess rasar striden om kyrkans självbild och en rätt tro. På den borgliga kanten finns en slags Timbrokristendom vars företrädare helst vill att kyrkan avstår från att tala om något som kan ha politiska implikationer vare sig det gäller immigrationsfrågor, fördelningsfrågor eller klimatfrågor. Från vänsterhåll debatterar Seglora smedja utifrån ett socialdemokratiskt och allmänt vänsterperspektiv just dessa frågor med en politisk självklarhet. Båda sidor gör också anspråk på att vara en rätt tolkning av kristen tro. DÄREMELLAN FINNS en moras där vi alla riskerar att gå ner oss. På sociala medier finns hela tiden risken att bli feltolkad och placerad i sammanhang som vi inte vill förknippas med. Nyanserna försvinner. Rädsla för att bli bedömd gör att människor tystnar och det goda samtalet tonar ut. Säkert finns det också många präster som tvekar och stryker i predikningar för att inte behöva befinna sig i sökljuset som tolkar, vantolkar, förenklar och placerar i fack. Vägen framåt? Jag har inget annat svar än vi måste våga vara kontroversiella, inte för Timbros eller Segloras skull utan för Jesu skull och för medmänniskans skull. Men jag tror att det kommer att kräva mer av prästers och kristnas teologiska reflektion kring bibeltext, trons traditioner och dess plats i dagens samhälle, som ärkebiskopen sade, inte för att politiken kallar utan därför att Jesus kallar. BJÖRN KJELLSTRÖM FÖRSAMLINGSHERDE, MARIA FÖRSAMLING

April 2019

2019-03-28 09:45:59