Issuu

Helsingborg 15 år Amos ju

DEC 2016

ar ler

Låt fler få fylla fem!

tips för en riktigt god jul

Luther var ingen dysterkvist

Rickard den store tar ton

Operasångaren RICKARD SÖDERBERG

Ett tidlöst budskap HÖSTEN 1986 började jag skriva predikningar

på dator. Ordbehandlingsprogrammet som fanns att tillgå hette Word Star och texten kom knattrande i en löpande matrisskrivare. Så småningom kostade vi på oss det fantastiska programmet Word Perfect som under årens lopp uppdaterades i sedvanlig ordning. När jag blev kyrkoherde 1998 så var det enbart Word som gällde och så har det förblivit. Ska man titta på riktigt gamla alster från 90-talet, så måste det till ett förvandlingsprogram. Eller så får det helt enkelt vila i predikohistoriens förborgade skrymslen. Kanske lika bra det? Ett och annat dög kanske att säga – då, men knappast att läsa – nu! Predikningarna från 1986 kommer jag dock inte åt. Vad sa jag till exempel på julbönen i Mörarp 1988 – jag minns inte? Och jag begär verkligen inte att Mörarpsborna ska komma ihåg det. Så märkvärdigt var det väl inte. Jag minns bara att vår mycket gamla, smått historiska, kantor blev yr på orgelläktaren och det orsakade en del dramatik. KANSKE FINNS orden gömda någonstans i den

oändliga datorrymden bland alla ettor och nollor som fortfarande härjar i den världen? Eller, ärligt talat, vem bryr sig annat än jag själv när jag sitter och letar efter begåvade utkast ur det förflutna? Vilken tur att inte världshistoriens genomgripande och viktiga händelser nedtecknades genom datorer. Vi hade inte vetat någonting. Vi hade varit totalt historielösa. Julevangeliet hade inte haft en chans. Inte Homeros, Koranen, Magna Charta, Erasmus av Rotterdam, Voltaire eller FN:s deklaration om mänskliga rättigheter heller. Men visst känns det lite märkligt att jag kan läsa texter – till och med på ursprungsspråket om jag får lite tid på mig! – från Jesu tid, men inte mina 30 år gamla predikningar. VAD ÄR ett tidlöst budskap? Jag tror inte att jag

behöver utveckla mig i försvarstal för skrivandet och läsandet av böcker – det är väl uppenbart i den här texten! Vad är ett tidslöst budskap? Frågan aktualiseras inte minst när jag ska skriva texter till Helsingborg/Amos och måste vara ute två månader i förväg. Det som känns aktuellt och brännande när jag skriver är kanske redan bortglömt och förlegat när ni läser? Jag behöver inte påminna om det som redan är glömt – det hade antagligen inget värde alls? Det existerade kanske bara

någon/några veckor på diverse sociala medier och sedan kom något annat? Därmed inte sagt att spåren av alla dessa utkastade ord och bilder i cyperspace ändå sätter sina märken i människors inre. Eller så flyr vi vidare… MEN JULENS budskap återkommer. Det liksom föds på nytt. Julens budskap förblir levande på ett märkligt sätt år efter år efter år… Och allt prat om hur sekulariserade vi svenskar har blivit och hur vi mer och mer tappat all kontakt med levande tro och religion, det kommer på skam. Den återberättade händelsen om ett litet

”Julens budskap förblir levande på ett märkligt sätt år efter år efter år…” barns födelse i Betlehem – ett barn med såväl djupt mänskliga som gudomliga rötter – den fortsätter att ta tag i oss och locka fram längtan efter det som är sant och äkta. Längtan efter hopp och framtid i ljus. ETT TIDLÖST budskap… av en gudstjänstvärd

med avancerade kvalificerade kunskaper i fysik har jag lärt mig att Betlehemsstjärnan troligtvis var involverad redan i Big Bang. Och att järnpartiklarna efter den fortfarande cirkulerar i atmosfären så att vi, åtminstone teoretiskt, ännu skulle kunna inandas dem. Vi lyssnar till berättelsen. Vi läser det tidlösa budskapet. Vi delar tillsammans i ord, skrift och bild vad det kan betyda för oss och vilket hopp som ändå ryms för vår värld i evangeliet om Jesus Kristus. En djupandning i några förunderliga stilla ögonblick och livet kan få en ny klarhet, en ny inspiration att gå vidare. En glädje i att leva. Och vem vet, om inte det står någon liten ängel osynligt bredvid, som sjunger och hejar på. God jul! GUDRUN ERLANSON

TACK OCH RESPONS TACK FÖR ALLA goda idéer ni

förser oss med genom att rosa och risa vårt magasin. Magasinet delas ut till alla hushåll 6 gånger per år och är samhällsinformation. Därför får alla magasinet, oavsett om man är med i Svenska kyrkan eller inte. Ett par läsare har hört av sig och hyllat Gudruns ledare ”Plantera ditt äppelträd”. En läsare uttrycker ”glad och stolt de gånger jag ser ert fokus på brobyggandet, toleransen, ljuset och hoppet.” En annan läsare är kritisk till en formulering i intervjun med Urban Claesson. Katolska kyrkan har inte alltid varit särskilt vänligt inställda till reformation eller ekumeniska samtal, menar läsaren. De har flera gånger slått ned begynnande reformatoriska tankar. Vårt populära korsord fortsätter. Tack för alla svar. Och grattis till Ulla och Lars som vunnit två biobiljetter var. Ni hittar en ny chans för hjärngymnastik på sidan 30. I det här numret får vi bland annat läsa mer om förberedelse inför ett livsviktigt barnkalas. Ett kalas som väger tyngre än många andra och ett ypperligt tillfälle att hjälpa till. Det visar sig nämligen att de fem första åren i en människas liv är avgörande för vidare leverne. För att sänka barndödligheten måste vi låta fler få fylla fem. Övriga inslag i tidningen ger dig kanske nya och spännande perspektiv på julen, lucia och krubbornas tillkomst. Fortsätt gärna höra av er till oss. Ni hittar vår mailadress i spalten intill på nästa sida.

kontraktsprost

NÄSTA NUMMER kommer ut 10 februari

AMOS # 6 2016

amos

Ansvarig utgivare: Inger Wallin I redaktionen: Kontraktsprost Gudrun Erlanson Kent Kvist, Josefine Sjöqvist, Jacob Sunnliden Hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg e-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions 2016.

Helsingborg 6

Luther och staten

Födelsedagskalas och julkampanj

6/16

Sverige sägs vara världens mest individualistiska land. Men Luther har bidragit till vår höga tilltro till staten, menar Urban Claesson, Lutherexpert.

Andra söndagen i advent firas ett alldeles särskilt kalas. Då är det födelsedagskalas för alla de som ännu inte fyllt fem år. I samband med det slår kyrkan ett slag för julkampanjen ”Låt fler få fylla fem”

En skänk från ovan Det är inte oproblematiskt att hantera pengar. Därför kommer betaltjänsten Swish som en skänk från ovan. Men det handlar inte om att byta ut något. Snarare komplettera.

Rickard Söderberg är aktivisten som är fast besluten att bekämpa hat och intolerans med kärlek.

PÅ STAN

Vem äger ditt hjärta?

Åsa Frank, 46, Helsingborg – Barnen. De man har mest kära.

AMOS # 6 2016

Lena Holmström, 51, Helsingborg. – Familjen som är mig allra närmast. Barnen och maken. De är liksom mina egna, dem vill man allt väl.

Björn Seiron, 56, Helsingborg. – Det gör Theo och Ines. Istället för mina egna barnbarn är de min framlidna sambos barnbarn – de är min familj.

Chuvan Salim, 19, Helsingborg. – En tjej. Vill inte berätta vem. Hon vann det. Från början var hon för mycket på, sen när jag kom närmre drog hon sig bort.

På gång i Helsingborg

Den enda spellista du behöver i jul... Betraktaren, Björn Kjellström, är enligt egen utsago en ”hopplös julgris”. Han bidrar i det här numret med sin alldeles egna spotifylista. Här är den enda sanna (?) spellistan för julen du behöver. Driving Home For Christmas – Chris Rea. ✴ En härligt blå sång om längtan efter att få vara med dem man älskar I juletid. O helga natt – Jussi Björling. ✴ När man lyssnat på Jussis sång och sjungit psalm 122 i midnattsgudstjänsten. Då är det jul. Fairytale of New York (feat Kirsty MacColl) – The Pogues. ✴ Inget för barnaöron kanske men med de rösterna ger sången en

Santa Baby – Eartha Kitt. ✴ En av min älskade hustrus älsklingssånger. Mer Jul – Adolphson & Falk. ✴ Jag är en hopplös julgris och den här sången berättar precis hur jag känner det.

julkänsla med härlig slagsida mot socialrealism. White Christmas – Bing Crosby. ✴ Ja, vad skall man säga. Bing har för evigt en egen kula i världens julgranar. Run Rudolph Run – Chuck Berry. ✴ Hade helst velat ha den med Keith Richards men originalet duger nästan lika bra. Chucken har grymma riff.

✴ En klassisk julsång, här med årets nobelprisvinnare i litteratur. Undrar i skrivande stund om ”his bobness” kom till Stockholm? Santa Claus is Comin’ to Town – Bruce Springsteen. ✴ Mycket bjällerklang I den här rökaren från ”The Boss”. Let it snow, let it snow, let it snow – Dean Martin. ✴ Den här sången med den rösten skapar en omisskännlig stämning av jul I allt från Die Hard 2 till familjemyset därhemma kring granen.

Silent Night – Elvis Presley. ✴ En omistlig julsång med en omistlig röst. Little Drummerboy – Bob Dylan.

Låt fler få fylla fem! Det farligaste som finns är att födas in i fattigdom. Var femte sekund dör ett barn som inte hunnit fylla fem år. Barn dör av undernäring, infektioner och bristande omsorg. Vår insats behövs! Genom att samarbeta med systerkyrkor och partnerorganisationer i utsatta delar av världen, kan Svenska kyrkans internationella arbete nå fram till de barn som står utan skyddsnät och behöver oss som mest. I Svenska kyrkans julkampanj, som pågår från första advent 2016 till och med januari 2017, samlar vi in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete för alla barns rätt till ett tryggt liv. Var med oss i kampen mot barnadödlighet! Swisha Låt fler få fylla fem!

din gåva till 9001223. Tack!

AMOS # 6 2016

Mamma, jag vill ha en riktig tomte! DET ÄR INTE så här vi är vana att se tomten. Han brukar vara rödklädd, lite överviktigt, skägg och gammal. Vår tids tomte är en hybrid mellan en biskop och ett par uppdiktade personer. Jultomten, eller Santa Claus, som han heter på engelska kommer ursprungligen ifrån biskop sankt Nikolaus ”undergöraren”. Biskop Nikolaus blev mest känd för att ge bort mängder med gåvor till olika personer utan att berätta att det var han själv som gav dem. Han ska bland annat ha räddat tre stycken flickor från att behöva prostituera sig. Det sägs också att han hade en förmåga att rädda skepp som höll på att förlisa genom sina böner. Därför är biskop Nikolaus barnens, de anklagades och sjömännens skyddshelgon. Och det är Sankt Nikolaus som är upphovet till vår tids tomte. Men under åren har han fått nya egenskaper och attribut tillskrivna och inte minst genom vår egen Victor Rydberg och Jenny Nyström som skapade den svenska tomten. Kanske kan man påstå att CocaCola också har bidragit till bilden av den smått fete skäggiga gubben klädd i rött.

Gott nytt år! Hur många var de tre vise männen? Det står ingenstans i Bibeln hur många de vise männen egentligen var. Traditionen säger att de var tre bland annat för att det var tre olika gåvor som de överlämnade till Jesus. Traditionen lär oss också att de hette Baltsar, Kasper och Melker. De har för övrigt namnsdag den 6 januari då man tror att de nådde fram till Jesus.

AMOS # 6 2016

I samma takt som advent närmar sig tänds också ljusen ute på våra gator och hemma i våra fönster. För oss här i mörka Norden är ljusen nästan livsviktiga. Advent betyder ”ankomst” och det är Jesu ankomst, julen, vi syftar på. Vi räknar ned till dagen då vår frälsare föddes och använder oss av adventsljusstaken. Firandet av ljusets drottning är så klart också något vi förknippar med advent. Första advent och är också starten på det nya året, kyrkoåret. Att följa kyrkoåret är att ta del av livets alla skiftningar och göra en resa mellan livet, döden och allt däremellan. Under året läser man olika bibeltexter och använder sig av olika färger för att förstärka budskapet. Och när kyrkoåret är slut börjar livet skiftningar om igen.

Här är andra delen av en intervju med Urban Claesson om Martin Luther. Första delen publicerades förra numret och finns att läsa i sin helhet på svenskakyrkan.se/helsingborg. TEXT: HANNA WALLSTEN

Luther var ingen dysterkvist ETT ARV som ofta kommit att misstolkas är Luthers teologi som betonar att varje människa är syndig och aldrig på egen hand kan ”jobba sig ur sin synd”. Endast tack vare Guds oändliga nåd finns frälsning för alla, enligt Luther. Men dessa tankegångar har bidragit till en stark samhällsgemenskap, menar Urban Claesson. – Trots att Sverige är ett av världens mest individualistiska länder har vi en mycket hög tilltro till politiska beslut och gemensamma aktioner. Det kommer ur tanken att en enskild människa måste lita till något som är större. IBLAND OMTALAS Luther

Urban Claesson, i samband med pliktkänsla, hög arbetsmoral lutherexpert. och ett asketiskt liv. Men Luther själv var levnadsglad och betonade ofta att vila och njutning måste få ta plats i livet. Han sa mycket lite om nykterhet eller arbetsmoral. Däremot utvecklades på 1800talet kristen väckelse som hämtade idéer från bland annat den kalvinistiska traditionen, som lägger större vikt vid människans gärningar, vilket räddade många ur alkoholism och fattigdom. – Jag kan tycka att Svenska kyrkan skulle varit mer lyhörd för det behovet från fattigsverige som verkligen led av alkohol. Men många präster satte sig emot talet om nykterhet, med hänvisning till Luther.

Luther såg denna möda som lönlös. Det var ju ändå kört. Och att mannen skulle ha en särställning inför Gud blev också oviktigt. Alla människor var eländiga stackare. – Martin Luther kallade ofta sin hustru för herr Käti. Hon hade full kontroll på familjens ekonomi och hon försörjde Luthers skrivande genom att driva pensionat för studenter, berättade professor Elisabeth Gerle, också forskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet, på bokmässan 2015.

Reformationen

Den 31 oktober är reformationsdagen. Martin Luther spikade upp sina 95 teser på porten till Slottskyrkan i Wittenberg den dagen år 1517. Vi firar alltså 500-års jubiléum. Det finns många anledningar till varför vi uppmärksammar reformationsåret, både i förväg och under år 2017. Luther har, bland mycket annat, bidragit till en allmänt ökad läsförståelse och Svenska kyrkans utbredning. Dessutom stod han för en stor livsglädje! #hejaluther

ÄVEN OM Luther gjorde skarpa gränser mel-

lan vad som var manligt och kvinnligt, helt i sin tid, hade han tankar som inte alls höll sig inom vad som var norm. Han ville till exempel att Käti skulle bli förmyndare för deras gemensamma barn om han dog. Men det fick han inte igenom legalt. I höstas kom påven till Sverige för att fira 500-årsjubileet av reformationen tillsammans med representanter för Lutherska världsförbundet. Detta var en mycket stor händelse. Reformationen delade kyrkan och i 500 år har katolska och protestantiska kyrkan varit antagonister. Men från att ha sett på varandra med avsky har kyrkorna närmat sig varandra och i dag finns en ömsesidig

respekt. Men reformationen är fortfarande en het potatis, menar Urban Claesson. – JA. I GENERATIONER har man betonat skill-

naderna. Men i dag vill ingen hamna i det polemiska som finns i bekännelseskrifterna. Man får gå balansgång och försöka vara stolt utan att förringa den andra sidan. Samtidigt finns en stor poäng i att lyfta fram Luther i svensk kultur. – Vi har ett religiöst arv och det vore det bra om svenskar visste mer om det. Då blir det till exempel lättare att förklara för nyanlända varför vi har den politik vi har, säger Urban Claesson.

REFORMATIONSTRÖJA Nu kan du beställa din egna Luthertröja. Antingen med Luther som motiv eller med Katharina. Beställ på hejaluther.se

LUTHER HADE en ganska pessimistisk syn på människan. Hon var syndig. Men genom just denna pessimism blev kroppen, och i viss mån även kvinnan, befriad. Tidigare hade kroppen varit föremål för tuktning, späkning och behov trängdes bort till förmån för själens frälsning. Martin

AMOS # 6 2016

Vad ska vi med kyrkan till? F rågan är naturlig, även om den kanske framstår lite förvånande för just dig. Du har ju plockat upp den här tidningen av en anledning. Kanske för att du gillar någon av Svenska kyrkans verksamheter. Kanske för att du var lite nyfiken på hur kyrkan presenterar sig själv. Kanske för att du inte hade något bättre att göra. Frågan är ändå viktig, för den fångar hela kärnan i Svenska kyrkans uppdrag. Att göra sig relevant för dig, intressant för dig. För att göra det krävs två saker. Att ha ett attraktivt budskap. Och att paketera det på ett bra sätt. Du kan läsa en rad exempel i den här tidningen på hur kyrkan försöker göra just detta. Paketeringen varierar. Förskoleträffar, gudstjänster eller konstutställningar. Eller den här tidningen. Allt i försök att få dig intresserad av budskapet. Om Gud. Om det övernaturliga i att ett väsen försöker komma i kontakt med människan. Evigt liv, evig kärlek.

DE FRÅGORNA har alltid varit relevanta, men tidigare

har de ägts av kyrkan. I takt med att samhället och Sverige lämnat det kollektiva och individualiserats allt mer har kyrkan också förlorat sin relevans. Det har till och med funnits god anledning att revoltera mot kyrkan. Separera den från stat. Men i takt med att vi har sekulariserats har andligheten blivit ett naturligare och öppnare ämne. I takt med att frågan ägs av individen igen har den avdramatiserats. Nu är det i stället nästan fascinerande när någon säger att de tror på en Gud. Särskilt i ett samhälle där bönen och nödropet sedan länge ersatts med försäkring och välfärdssystem. Det gör att det andligt samtalet sker mer ledigt än tidigare. Kyrkan är en av många leverantörer av övernaturlighet. DET MÄRKLIGA är att det just Svenska kyrkan har tende-

rat bli ett så naturligt och ofarligt inslag i vår vardag att vi knappt märker av dess budskap. För vi känner ju till den och dess verksamhet och besöker den för att det är mysigt och härligt. En fritidsgård för vuxna med ett budskap vi kanske varken köper eller bryr oss om, men är så ofarligt att det är strunt samma. För budskapet, syftet, tränger aldrig riktigt nära. För de finns nästan aldrig med där vi människor för sådana samtal. Alltså de riktiga samtalen om andlighet. De som sker på middagar, barnvagnspromenader. Eller i skrift. Allt mer i skrift. För i takt med att vi har blivit digitaliserade har många av våra svåraste ämnen flyttat ut i chattar, Facebookgrupper och poddar. Vi söker saker som kittlar oss under raster, eller ger oss nya perspektiv i bussen på stan. Vi är mer öppna än någonsin tidigare för ett

AMOS # 6 2016

”Vi är mer öppna än någonsin tidigare för ett samtal om vad som helst – när det sker på mina villkor, när jag är beredd på det, när jag vill ha det. ” samtal om vad som helst – när det sker på mina villkor, när jag är beredd på det, när jag vill ha det. DET ÄR här kyrkan har sin största utmaning. Ska dess syfte bli förstått och dess verksamhet bli relevant behöver den inte bara locka besökare till egen verksamhet, få läsare till egen tidning. Den behöver i ännu högre grad finnas som en aktör på den plats där du är som mest mottaglig för ett andligt samtal. Och den behöver dessutom göra det för människor som är trötta på färdiga lösningar, men nyfikna på ett trevande sökande. Det positiva är att det är öppet mål för kyrkan att ta en ledarposition i det här samtalet. Men det måste göras med ny ansats. Släppa ambitionen om att predika och öppna upp för de tvivlande frågorna: Svårigheten att tro, och varför vissa lyckas med det. Var är podden som utforskar tvivlet, i stället för det svaret. Var är Facebookupproren för de svagaste, de utstötta. Var är hashtaggarna som blir maktens skoskav, dess ständiga påminnelse om att kärleken för de minsta behöver vara vägledande. Och var är kyrkan som vågar lägga tid även på det digitala mötet. Som aldrig delar upp livet i riktigt och oriktigt, utan ser hur en hel värld som bygger på konversation, väntar på en kyrka som vill blanda sig i. EMANUEL KARLSTEN

Emanuel Karlsten är journalist, han har bland annat varit krönikör på DN och Göteborgsposten samt programledare i Sveriges Radio. Han föreläser om sociala medier för att hjälpa medier och organisationer att förstå och använda internet.

Var femte sekund dör ett barn som inte hunnit fylla fem år. En sorglig statistik som Svenska kyrkan vill ändra på i sin julkampanj. Församlingen i Raus tar ett udda men för dem helt nytt grepp för att sätta fokus på frågan och arrangerar ett barnkalas för alla som ännu inte fyllt fem. TEXT OCH FOTO: MIKAEL CARLSSON/DINBILD.COM

Inte bara tårta på – VARJE ÅR har Svenska kyrkans internatio-

nella arbete en julkampanj som startar första söndagen i advent och som sedan pågår hela januari ut. Den består bland annat av kollekt, men också många andra arrangemang för att få in pengar till projektet ”Låt fler fylla fem”, säger församlingspedagogen Charlotta Jonsäter som är en av dem som samordnar julkampanjen i Helsingborg och fortsätter; – För oss känns det roligt att kunna hitta lite andra insamlingssätt än de vanliga, att få jobba lite mer som ett event. Charlotta Jonsäter syftar på det barnkalas som man tänker arrangera den andra söndagen i advent (4 december red anm) för alla barn som ännu inte hunnit fylla fem år

i år. Inbjudningar kommer att gå ut till alla barn och deras familjer. Och i likhet med ett ”vanligt” barnkalas så kommer det bjudas på både tårta, saft, ballonger, fiskdam – och en musikal (!) Men där någonstans slutar likheterna med ett ”vanligt” barnkalas. För i det här fallet är syftet med kalaset att sätta fokus på en av de tuffaste frågorna vi ställts inför i vårt tid – nämligen att var femte sekund dör det ett barn någon stans i världen som ännu inte fått fylla fem år. Oftast beroende på att man inte fått tillräckligt med mat, rent vatten, sjukvård och omsorg. – För oss är det första gången vi gör ett barnkalas av den här sorten. Fokus är på att stoppa barndödligheten i världen, men med lite extra fokus på tre specifika områden. Vi

jobbar då särskilt mot barnen i ett syriskt flyktingläger, barnen i några kåkstäder i Sydafrika och i Burma. Det sistnämnda har en väldigt hög fattigdom och tillhör samtidigt en av de värsta diktaturerna i världen. SVENSKA KYRKANS julkampanj som pågått

under ett flertal år har de senaste åren inbringat åtskilliga tiotals miljoner kronor på riksplanet till ”Låt fler fylla fem”. I fjol samlades 45 miljoner kronor in – och i år har man siktet inställt på att samla in minst lika mycket pengar. Från de olika församlingarna i Helsingborg bidrog man tillsammans med drygt 93 000 kronor för 2014 och i fjol slog man sitt egna insamlade medel och nådde upp till AMOS # 6 2016

Musikverkstadens musikal blir ”present” till barnen på kyrkans kalas

PÅ ELINEBERGSKYRKAN träffas varje tisdag ett antal barn mellan sju och tolv år för att öva. Här strålar man samman efter skolan, för att när man är klar och nått målet, få vara med i en musikal – med allt vad det innebär. Allt från att tillsammans med kyrkans musiker och pedagoger ta fram ett lämpligt tema, till att själva vara med och sätta upp manus, bygga kulisser och göra eventuell rekvisita som behövs. Just nu repeterar man musikalen ”Vem är min nästa – en bussig musikal”. Årets föreställning som är cirka 35 minuter lång, innehåller förutom många talangfulla barn, också ett antal väl inövade sånger. Sedan Joachim Olsson kom till Elinebergskyrkan har det blivit ett drygt tiotal musikaler. Att skriva för barn är en utmaning menar han. – Mycket barnmusik som skrivs är ofta väldigt ”barnslig”, det beror oftast på att vi som vuxna underskattar barnen.

Till den här musikalen har han dessutom fått hjälp av Lena Davidsson Sandberg. – I början när jag kom hit fanns det en barnkör, men jag ville gärna göra något med ett lite annat koncept. Det här är ett väldigt roligt sätt att jobba på, säger Joachim Olsson som är musiker i Elinebergskyrkan och fortsätter: – Nu träffas vi varje tisdag en gång i veckan med målet att i slutet av varje termin kunna presentera och spela upp en färdig musikal. Vår policy nu är att alla ska ha en roll, alla ska ha en replik – alla har en plats. Temat i år bygger på ”Den barmhärtige samariten”, men med en twist. Allt utspelar sig på en bussresa, men mer vill Joachim inte berätta, resten får man se när man kommer till kyrkan i stället menar han.

”High five” ger klirr i projektets kassa Som en del i Svenska kyrkans julkampanj ”Låt fler få fylla fem” finns det ett antal företag som ställt upp som sponsorer till projektet på riksplanet. Detta görs i form av en fotochallenge på Facebook och Instagram eller med en tweet publicerad på Twitter. Genom att ta ett foto där du gör ”high five” med någon annan person och sedan publicerar den på någon av de sociala medierna

barnkalaset nästan 110 000 kronor i skänkta pengar till projektet. – Vi körde den här kampanjen ifjol med ett mycket gott resultat. Det var väldigt många som tog åt sig av det så därför kör vi samma tema i år igen, säger Charlotta Jonsäter och fortsätter;

Charlotta ser en viss risk i att det kan upplevas som motsatt effekt – att man bjuder in till kalas och bjuder på både det ena och det andra – men att det inte ger några pengar till projektet. Men samtidigt är hon övertygad om att den djupare meningen som finns i projektet ska kunna nå fram.

– DET är ju tanken att vi ska slå det även i år, och det tror jag vi kommer att göra. Här i Raus gjorde vi till exempel inte någon större grej mer än att vi tog upp kollekten. På andra håll har de gjort lite annat som marknader och lotterier, men varje församling väljer vad de vill göra och i år väljer vi att arrangera ett ”barnkalas” i Elinebergskyrkan den fjärde december.

– DET kanske inte är barnkalaset i sig självt som ger några större pengar på plats just där och då, utan det är nog mer att vi lyfter frågan och informerar de som kommer till oss. Sen hoppas vi naturligtvis på att det kan ge effekter som följer efter det. Det viktigaste är att sprida kunskapen om det och ge en fördjupning i frågorna om hur världen ser ut, säger Charlotta och fortsätter;

AMOS # 6 2016

med hashtagen ”5 for 5” så lovar företagen som sponsrar att bidra med fem kronor till projektet för varje bild som publiceras. – Jag tycker det är ett utmärkt sätt att få med folk i projektet i dessa digitala tider. Jag hoppas på många high-fivare härifrån, säger Charlotta Jonsäter som är en av samordnarna för julkampanjen i Helsingborg.

Den 3/12 firas också barnkalas i S:ta Anna kyrka på Johan Banérsgata 65 mellan klockan 11.00-13.00.

– Att vi kan få ge en information till föräldrarna som kommer att i vårt land har vi inte den barndödligheten. För oss är det en stor glädje över att vi har alla de här barnen hos oss – och att det inte är lika självklart på andra ställen i världen. Sen hoppas vi så klart att alla små bäckar blir något stort – att människor ska känna att de vill vara med och bidra även med pengar. Inom kort kommer en ”kalasinbjudan” att skickas ut med posten. Planeringen för tårtkalaset är i full gång. Från församlingens håll hoppas man att det kommer minst 80-100 personer. – Men skulle det bli fler så får vi lösa det, då är det ett kärt bekymmer, avslutar Charlotta Jonsäter.

Legenden om Sankta Lucia

iden före den dag då kristendomen blev en statsreligion kallas för den stora förföljelsen. Kristna förföljdes och torterades till döds över hela romarriket. De kastades till lejonen och brändes på bål. De förnedrades och försöken att avslöja en person som kristen var många och utstuderade. En av dem som styrde riket, Diocletianus var särskilt förtjust i att förfölja de kristna. Händelsen utspelar sig på Sicilien, Italien, i en stad som heter Syrakusa, på 300-talet. Där bodde en kvinna vid namn Lucia, som betyder ljus. Lucia växte upp i en rik familj. Hon växte upp utan sin far eftersom han dog när hon var liten. Redan som liten berättas det att Lucia avgav ett kyskhetslöfte, men hon berättade det inte för någon. Lucia var flitigt uppvaktad av många män. Till slut hände det oundvikliga – hennes mamma hade lovat bort henne till en man. En ilning gick genom Lucia och hon började be till Gud om hjälp. Hon ville hålla sitt löfte till honom, och förbli ogift. I SAMBAND med det här blev Lucias mamma

sjuk i svår blödarsjuka. Det föranledde en resa till helgonet Agata i hopp om att bli helad. Väl på plats uppenbarade sig helgonet för Lucia och sa till henne ”Varför ber du till mig om sådant du själv kan ge din mor. Din tro har botat henne”. Ett av kriterierna för att bli ett helgon inom den katolska traditionen är att personen i fråga har utfört ett mirakel. Agata bekräftar härmed att Lucia kunde utföra mirakel och hela hennes mamma. Och mycket riktigt. Hennes mamma blev frisk. Mamman lovade Lucia att inte gifta bort henne och att hon skulle få förbli ogift. En lättad Lucia och en lycklig mamma, men en kränk friare och blivande man. Han anmälde Lucia i vredesmod för att vara

kristen. Ståthållaren Diocletianus var inte sen med att arrestera Lucia. Hon dömdes av honom till att bli glädjeflicka på en bordell. Straffet var noga uttänkt då de visste att Lucia angivit kyskhetslöfte. Lucia hade säkerligen undkommit sitt straff genom att offra någon inför kejsarbilden. Ett sätt att avslöja de kristna var att hälsa varandra med ”Kejsaren är herre” något de visste att de kristna inte kunde hälsa tillbaka. Lucia lär ha sagt till domaren ”Jag känner ingen annan Gud än min skapare i himmelen. Och jag är beredd att offra mitt liv för honom”. NÄR LUCIA skulle skjutsas till bordellen sattes hon i en vagn som drogs av oxar. Tid för avfärd och ingen av oxarna kunde rubba

vagnen. Den var som fastfrusen i marken. När man insåg att de inte kunde rubba vagnen dömdes hon till att brännas på bål. Bålen sattes upp och Lucia knöts till en påle i mitten av bålen. När bålet brann var det inga av lågorna som träffade henne. Elden undvek henne! I vrede ändrades domen till dödsstraff. Kokande olja hälldes över henne, men även här utan ett resultat. Oljan gjorde inget med henne. Det berättas då att en av bödlarna fick nog och tog sitt svärd – stack ut henne ögon, för att sedan stötta den genom hennes kropp. Lucia var död. För oss i dag får Lucia berätta att ljuset kommer, att frälsaren snart föds i en krubba i Betlehem.

Källa Tradition och Liv, Verbum förlag

Lucia som tradition ● Lucias vita dräkt är en symbol för den renhet som Gud skänker oss. Hennes krona jämförs med glorian som skänks människor som lever nära Gud. Det röda bandet kring hennes midja är en symbol för att hon fick plikta med sitt liv, med sitt liv vittna om att Herren är Gud och inte kejsaren. ● I Sverige hade vi tidigare en julfasta. Ungefär som inför påsken. Då var det karnelvalsliknande fester och man klädde ut sig till udda figurer. Bland annat till lussegubbar, gubbarna hade med sig en lussebrud, som då inte var särskilt smickrande att bli utsedd till. ● Under 1600-talet var luciadagen slutet på skolans termin. Många unga män försökte då samla in pengar för att klara lovet och kommande termin. Detta gjorde de genom att sjunga, så kallade luciasjungningar. Då var det bara pojkar som gick i skolan och Lucia var manlig. Alla dessa traditioner har gjort vårt Luciafirande till vad det är i dag.

AMOS # 6 2016

I Sverige har den inte funnits lika länge som i övriga Europa men julkrubban har ändå en självklar plats vid julpyntet.

Den första krubban DEN ALLRA FÖRSTA JULKRUBBAN skapades av

Franciskus av Assisi. Han som sedemera la grunden till Franciskanerordern. Franciskus levde på 1200-talet i Italien. Han var son till en känd köpman och levde sitt unga liv i sus och dus. Vid ett tillfälle hörde han Jesus tala till honom från ett kors i en av Assisis kyrkor. Rösten sa ”gå och bygg upp min kyrka”. Franciskus tog honom på orden och började samla medel för att bygga en kyrka. Han förstod sedan att han skulle bygga upp Kristi kyrka och göra folk till lärjungar. Tilltalet var menat för att han skulle betjäna människor och inte fysisk bygga kyrkobyggnader. Franciskus ägnade resten av sitt liv till att göra folk till lärjungar och på så sätt bygga kyrkan. Den första julkrubban man känner till skapades år 1123. Bara tre år innan Franciskus dog. Exakt hur den såg ut vet man inte. Men krubban berättade berättelsen om Jesu födelse. Krubban sågs länge som en typisk katolsk tradition och i Sverige tog det tid innan man riktigt accepterade den, just på grund av det. Men 1906 arrangerades den första krubban eller födelseberättelse på Ersta diakonsällskap i Stockholm. Diakoniföreningen arbetar för och med människor i utsatta livssituationer. Och vad passar väl bättre då än att där finna Sveriges första krubba. Men det skulle ta ytterligare 13 år innan en kyrka ville sätta upp en julkrubba. Föredömet heter S:t Petri kyrka i Malmö. De var den första kyrkan i landet att ha krubba.

fanns en krubba. Några stall gjorda av trä och som var fristående från andra byggnader var inte så troligt att det fanns. Djuren fanns snarare i grottor eller i avgränsade delar av husen där familjerna bodde. Och att de vise männen var just tre är heller inget som står i Bibeln. Däremot nämns det om tre stycken gåvor. Traditionen berättar att också givarna var tre, men ingen vet. Men berättelsen om Jesu födelse har i alla tider fått tolkats genom våra kulturer. Och det är väl just så som berättelsen verkligen får liv. När vi själva kan identifiera oss med den.

helsinborg

Budskapet om att världens frälsare är född. Att Gud blev människa. Det är en av de stora skillnaderna mellan kristendomen och många andra religioner. Att Gud själv kom till jorden genom jungfru Maria och föddes som ett litet barn. Hoppet och vägen till en upprättat relation till Gud blev en av oss.

VARJE ÅR ställer Gustav Adolfs församling

ut ett hundratal olika julkrubbor. Det är krubbor från världens alla hörn. Alla berättar samma berättelse, den om att en frälsare är född. Men ingen är den andra lik. Alla krubbor ser olika ut och gestaltas på unika sätt. Gemensamt har de alla Jesus, Maria och Josef. De mest centrala figurerna. I en krubba från Mexiko ligger Jesus i en hängmatta. Både Josef och Maria har typiska hattar på sig. I en krubba från Kirgizistan ligger Jesus med både mössa och vantar på sig. Krubban går helt i vitt. En annan krubba från Afrika avbildar Jesus nästan helt utan kläder och mörk. Det är tänkvärt att se efter på vilket sätt de olika figurerna är gjorda, för det berättar också en annan historia bakom. Parallellt med historien om Jesu födelse. Uttrycken kan vara hur många som helst JULKRUBBAN MED alla dess ingredienser i princip men budskapet är detsamma. är givetvis ingen exakt bild av Evangelisten Lukas beskriver budhur det såg ut eller gick till. I TITTA PÅ skapet så här; ”Ty i dag ha en FrälBibeln kan vi läsa att Josef alla krubborna i sare blivit född åt er i Davids stad, och Maria sökte tak över Gustav Adolfs församoch han är Messisas, Herren. Och huvudet på olika härbärlingshem, Södergatan 39, detta är tecknet: Ni skall finna ett gen men fick inte plats. lördagen den 3 december. nyfött barn som är lindat och ligDet står dock inte att de Mer info på hemsidan ger i en krubba” hittade ett stall där det svenskakyrkan.se/

Den första julkrubban gjordes av Fransicus av Assisi redan på medeltiden. Först en bit in på 1900-talet blev den populär i Sverige.

MEN MAN kan lära sig mer av julkrubban än

så, berättelsen har fler bottnar. Ett av budskapen kan vara att Jesus aldrig tränger sig på. Han tvingar sig inte in på härbärgen även om han kan eller kanske till och med har god lust ibland. Nä, han kommer till de som är beredda att ta emot honom. Kanske är också just julen en chans för en nystart. Det som annars brukar vara nyårets högtid. Nytt år, ny start. Men att växa tillsammans med Jesus är ingen dum tanke. Ett av de bättre sätten att se på en julkrubba är att uppleva den. Det kan man göra genom att besöka ”den levande julkrubban”. Det blir mer påtagligt när man kan se Josef och Maria framför sig. När man kan känna doften av djuren och höra änglarnas sång. Det hjälper oss att förstå och sätter oftast igång många tankar.

LÄS HELA julevangeliet i din telefon eller läsplatta via qr koden. AMOS # 6 2016

Jokkmokks

Sparristid NordkapLutherjubiléet Lofoten vintermarknad &Kiruna,

• Vi hyr ut till medarbetare i mission, diakoni, kyrka, eller församling som behöver vila och rekreation. Möjlighet till subvention finns för särskilt behövande.

, Lüneburgerheden i Tyskland. 31/5- 5/6

med en natt i Jokkmokk och utflykt till Ishotellet i Jukkasjärvi 3-7/2

Norrlandskusten, Berlin och minnesplatserna över Luthers Kemi, Rovaniemi, Nordkap, Lofoten, Bodö, Undersåker. 30/6-9/7 liv. 2-8/5

Hollands

blommor och mycket mer. 13-18/4 påskresa 20-25/4 blomstertåget m.m.

• Vi finns i en underbart rogivande och uppfriskande miljö i Östernäs, Rådmansö i Roslagens skärgård.

Vi skräddarsyr gärna din och/ eller din församlings resa. Kontakta oss!

Ring!

w w w. p a l m o c h g y l l . s e

Behöver Du vila?

Kom till Strömsborg!

• Boende i trevligt inredda sommarhus.

För närmare information se www.stromsborg.nu Ansökan görs via epost: info@stromsborg.nu

Med en jeepdunk flygbränsle kan MAF:s hjälpflyg vara i luften i 20 minuter!

Se ﬁlmen och beställ ﬂer jeepdunkskort på hemsidan

0:-

CMYK COLOURS

C: 100 M: 57 Y: 0 K: 40 C: 5 M: 100 Y: 71 K: 22 C: 0 M: 1 Y: 0 K: 51

...eller ge via bankgiro:

Swisha din gåva på 9008913

900-8913 märk: amos

www.maf.se

Personliga möten med omtanke

Evangelisten Markus skrev om Maria Magdalen a: ”Sannerligen, överallt i världen där evangelie t förkunnas skall man ocks å berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne. Den här boken är ett

exempel på att

Älskad och förtalad kultgestalt

fascinerar ännu i vår tid. Vem var denna älskade och förtalade kvinna som stod Jesus så nära?

ISBN 978-91-639-07

00-5

Kyrka Konst Kultur

9 789163 907005

Monica Sjögren Nordgre

En kvinnohistoria om en av de tidigaste drabbade kvinnorna i världshistorien. Maria Magdalenas roll i kyrkan förändrades med ett penndrag från Apostlarnas Apostel till sköka. Från att ha varit en hyllad Madonna i Frankrike till helgon för de prostituerade!

Maria Magdalena, kvinnan vid Jesu sida. Älskad och förtalad. Av Monica Sjögren Nordgren Kyrka Konst Kultur

Boken kan köpas i bokhandeln. www.begravningstjanst.com 036-71 02 50

www.kyrkakonstkultur.se

Portättet: Rickard Söderberg

Han är aktivisten som är fast besluten att bekämpa hat och intolerans med kärlek. Han är tenoren som sjunger på de största operahusen och ger julkonserter landet runt. Han är Rickard Söderberg. TEXT: HANNA WELIN FOTO: JESSICA SEGERBERG

TENOR med grymma

Jesus-komplex GENTLIGEN SKULLE han ligga nedbäddad

under en filt. De svartsminkade ögonen är glansiga och febern visar sig som små svettdroppar i pannan. Men trots att han har lovat sin man att ta influensan på allvar öppnar han nu dörren till lägenheten i Malmö och är, ja, Rickard Söderberg. Samma pondus och intensitet, samma självklara sätt att ta plats som när han intar de stora opera

scenerna. – Jag har inte tid att vara sjuk. Det är alldeles för mycket roligt på gång, säger han. Det är det egentligen alltid i Rickard Söderbergs liv. Bara det här året är han snart uppe i tvåhundra hotellnätter. Han har ägnat sommaren åt att producera och spela in en julskiva, var med i vårens säsong av Let’s dance, regisserade och hade

en roll i Glada änkan i Ystad hela sommaren och har precis avslutat inspelningen av det kommande tv-programmet Gatans kör. Nu, och fram till jul, är han på turné tillsammans med Arja Saijonmaa med föreställningen En klassisk jul. – Mötet mellan hennes finska hetta och min operaklang är härlig. Vi klickar så bra. RICKARD ÄR mitt i lunchen, vegetarisk hämtsushi direkt ur kartongen. I taket ovanför matbordet tronar en muralmålning av Rickard och hans man Anders. Julmusik fyller rummet, det har den gjort sedan i maj, för precis så mycket älskar Rickard Söderberg de orkestrerade jultonerna från 50- och 60-talets sångstjärnor. – Musiken ger en så go känsla, som jag förknippar med ljus och grönkål, en plats där man mår bra. I år har det varit så bra, Anders har ju inte kunnat gnälla över att han behövt lyssna på julfavoriter mitt i sommaren, säger han och ler lite retfullt.

AMOS # 6 2016

Julmusiken har strömmat genom det söderbergska hemmet ända sedan maj. Men Rickard njuter av tonerna.

Rickard Söderberg

AMOS # 6 2016

Ålder: 41 år. Familj: Maken Anders. Bor: Lägenhet i Malmö. Gör: Tenor, operasångare. Har även medverkat i teater- och musikalproduktioner. Regissör. Krönikör och debattör i främst hbtq-frågor. Har också samarbetat med Greenpeace. Rickard Söderberg har bland annat gjort Oronte i Händels Alcina mot Anne Sofie von Otter, liksom roller i Wagners Ringen och Mozarts Idomeneo och Trollflöjten. Aktuell: Julturnén En klassisk jul tillsammans med Arja Saijonmaa, runt om i landet hela december. Har just släppt sin första egna julskiva Make the yuletide gay.

Portättet: Rickard Söderberg

I dagarna släpper Rickard Söderberg sin allra första julskiva, med egenskrivna låtar som What if santa is gay? och utvalda favoriter som O helga natt. Det är en barndomsdröm, värd att sluka alla besparingar. Rickard har inte hållit igen. Han ville ha riktiga arrangemang och hyrde helt enkelt den tjeckiska symfoniorkestern. – Jag har velat återuppleva den fantastiska musiken och stilen från exempelvis tidiga Streisand och Doris Day. Egentligen är Rickard inte vidare förtjust i högtider. Förutom julen. Och den får gärna vara hur svulstig och glittrig som helst. Han öppnar skänken i matsalen och plockar fram regnbågsglittriga julgranskulor och slår fast att ”more ” alltid är ”just more” . – Julen är bara positiv för mig. Men för dem som upplever utanförskap är det en fruktansvärd högtid, men förväntas vara lycklig och ingå i en gemenskap.

ÖR RICKARD Söderberg innebär den egna

varma känslan för julen att det närmast är hans plikt att också dela med sig av värmen. Öppna de dörrar han kan till rum av innanförskap. Rickards nycklar är hans röst. Tenoren som får taken på operahusen att lyfta tvekar inte att också ta ton i samhällsdebatten. Han hymlar heller inte med att han använder sin position i kulturens finrum till att kämpa för det han brinner allra starkast för: hbtq-, miljö- och djurrättsfrågor. – Senast häromveckan kom en rapport från Världsnaturfonden som konstaterade att vi måste halvera vårt köttätande om vi ska ha någon chans till en framtid på planeten. BÅDE RICHARD och hans man är vegetarianer. De shoppar inte

mycket, äter ekologiskt, har inte bil och flyger enbart i tjänsten. – Vi försöker leva efter vad vi tror på. Hellre ta att det blir lite meckigt nu, som när det regnar och du ska ta cykeln till jobbet, än att hela världen blir, ja, ett enda meck. Men mest uppmärksamhet har han kanske fått som hbtqaktivist. För att han har tagit debatter för allas rätt att fritt få vara, leva och älska så som de själva vill och låtit sin röst fylla himlen över Pridefestivaler. I dag är Rickard Söderberg närmast folkkär, en stor del av svenska folket känner igen honom på stan. Men han är också en person som fått utstå hat. Han har fått sin cykel nedkletad med bajs och blivit överfallen på gatan. Men trots att det inte har hänt en utan flera gånger, har det varken tystat eller stoppat honom från att promenera ensam genom stan. – Det är klart att jag kan oroa mig. Men det får inte hindra mig. Precis som min mamma såg till att det inte fick när jag var liten. Rickard Söderberg är uppväxt i en förort till Halmstad. Hemmet var tryggt och kärleksfullt – det var inte skolan. – Jag var stenhårt mobbad. Framförallt på mellanstadiet och i sjuan. En pojke som blir helt tagen när han slår på tv:n och råkar

”Julen är bara positiv för mig. Men för dem som upplever utanförskap är det en fruktansvärd högtid, men förväntas vara lycklig och ingå i en gemenskap.” på en uppsättning av Trollflöjten, sticker ut. Och en pojke som har målade naglar, kajal och säkerhetsnål i ögonbrynet kan i värsta fall sänkas så hårt att han trasas sönder. – Det var för jäkligt. Men jag hade tryggheten hemma. Inte minst, betonar han, hade han sin mamma. – Hennes inställning, att det aldrig någonsin var mig det var fel på, var så genomgrundad. Det var alltid: ”Don’t even go there”, tänk inte ens tanken. Han har gjort som hans mamma lärt honom, stått upp för den han är. Men han är orolig för samhällsutvecklingen, för intoleransen och rädslan. – Att gå i polemik har aldrig fungerat. Vi måste hjälpa varandra att komma ihåg att vara rädda om varandra. Ge varandra kraft att vilja det. Det är dags för en ny väg. Att möta hat, intolerans och rädsla med kärlek. – Jag vet, jag har grymma Jesuskomplex. HAN SKRATTAR till, men blir snabbt desto allvarligare.

– Det är en strategi. Det handlar inte om att jag skulle vara fin, utan om att jag försöker vara slug. Det är ett iskallt beräknande, eller snarare hjärtevarmt kalkylerande. Ur högtalarna hörs sångerskan Ella Fitzgerald fråga: What are you doing at christmas? Rickard Söderberg har svaret klart. Precis som alla andra julaftnar öppnar han och maken dörren på vid gavel för människor runt honom som inte har någon annanstans att gå. – Värme och gemenskap, det är ju faktiskt det julen handlar om. FORTSÄTTNING

bildtext bildtext AMOS # 6 2016

Smink, självklart. Men när mascaran är på plats är det de stora frågorna som Rickard Söderberg brinner för: hbtq- och miljöfrågor.

AMOS # 6 2016

Portättet: Rickard Söderberg

”Att gå i polemik har aldrig fungerat. Vi måste hjälpa varandra att komma ihåg att vara rädda om varandra.”

Oumbärliga jullåtar Rickard Söderbergs jullista på Spotify innehåller 208 omistliga jullåtar. Här är topp-fem.

2 3 4 5 18

Cool yule, Bette Midler The christmas song, Barbra Streisand What are you doing at christmas, Ella Fitzgerald Have yourself a merry little christmas, Doris Day My favourite things, Mary J Blige

AMOS # 6 2016

Julklappar till vänner och familj ... Nya seriebiblar! Möt Bibelns hjältar, och skurkar, i Bibeln för Minecrafters och Hjältarnas seriebibel. (Varning! Dessa kan uppskattas av vissa vuxna. Särskilt de med humorn i behåll)

Tre fantastiska julberättelser

TORDIS & JO ØRJASÆTER

Den yngste EN LEGEND

Läs om skomakarens jul (Pappa Panov), eller följ med den fjärde vise mannen (Den Yngste) på hans färd mot jesusbarnet. Och möt Jesus i Den första julnatten.

Libris

Succéalmanackan Ge bort en pocket i julklapp

90 0 följare00 faceb på ook

Dessa pocket och många fler hittar du på libris.se.

… eller julläsning till dig själv! Den som hittar sin plats tar ingen annans Bokens tema är en utmaning som också är en tröst. Att det finns en plats i världen som är min, som ingen annan kan ta ifrån mig, som ingen annan kan fylla och som förblir tom om jag inte intar den. carolina klintefelt

Dagen

LIBRIS

ÄR INTE ETT FRÄMMANDE NAMN KRISTIAN LUNDBERG LIBRIS

De här böckerna och många fler hittar du på libris.se eller i din bokhandel.

Gud är inte ett främmande namn En glödande plädering för det omätliga människovärdet, framburet av ett vackert språk fullt av fantastiska formuleringar. john sjögren

Svenska Dagbladet

Evas dotter Young har en fantasi många av oss behöver bli hjälpta av. Han porträtterar Guds godhet, skönhet och kärlek på ett mästerligt sätt.

A förfat v taren till Ödeh uset

marlena graves

Christianity today

God jul önskar Libris!

Special: Familjefrid i juletid

Jul, jul, strålande jul …

FIRANDE med förhinder Nu börjar det bli hög tid att ställa årets kanske viktigaste fråga: hur ska ni fira julen? Av många upplevs den som synnerligen laddad eftersom den också är så avslöjande. För hur står det egentligen till i just din familj? TEXT: GÖRAN TONSTRÖM

AMOS # 6 2016

FOTO: LARS FORSSTEDT/TT

AMOS # 6 2016

Special: Familjefrid i juletid

ngenting kan vara mer avklädande än att riva ner förväntningar. Och eftersom julen är alla förväntningars moder är den också synnerligen tacksam att dramatisera omkring. Otaliga är de filmer med juldagspremiär som berättar om dagarna man just står upp till näsan i. Tomten är far till alla barnen och En underbar jävla jul är två exempel på historier i juletid som varken är särskilt frid- eller fröjdefulla. Men varför är det så och vad kan man göra för att slippa ångesten? Madeleine Cocozza är familjeterapeut med närmare 30 års erfarenhet. Hon menar att trots enorma krav på att fixa familjeprojekten, så är vi inte särskilt bra på att vårda och ta hand om relationerna. – Vi tänker hej och hå, det här fixar sig på något vis. När det sen blir jul ska vi vara tillsammans med våra familjer, oavsett hur de ser ut. Fast det är en rätt kort stund som det fungerar i en familj där tre generationer ska mötas, alla med en massa olika behov, säger hon. OFTA HANDLAR det om den tredje generationen, om mor- och

farföräldrar, som ställer höga krav och har åsikter om hur de tycker att det ska vara. – Vi äter kanske samma sorts mat på julen, men vi är väldigt olika på de flesta andra sätt. Vissa vill fira hemma hos sig och välkomnar dem som vill komma. Andra flänger omkring till tre, fyra ställen under julafton för att göra alla glada. Och ju mer blandade familjer vi har, desto svårare blir det att få ihop pusslet. Det finns förstås massor av anledningar till att det krackelerar och rasar ihop just under julen. Skyhöga förväntningar, romantisering, gamla vanor och krav, förutfattade meningar och för mycket alkohol är några av dem. – Om jag jämför den svenska kulturen med den italienska som är mitt ursprung, så har vi mindre utrymme att tycka och tänka här. Man måste vara så tyst hela tiden och till varje pris undvika konflikt, säger Madeleine Cocozza. Folk går runt och har ont i magen för att de stänger inne sina känslor i stället för att släppa loss dem. Jag tror inte människor i Italien är mer sams, men jag tror att de mår bättre för att de får tala om vad de tycker och tänker. Får lätta på trycket. RELATIONERNA BLOTTLÄGGS ofta under julen och rollerna i ett syskonsystem kan flamma upp igen så att man går i barndom. Men man har ett eget ansvar som vuxen att göra något åt sånt man inte gillar. – Jag tycker vi är dåliga på att arbeta med de relationerna, säger Madeleine Cocozza. Fast accepterar man att föräldrarna står för jultraditionen så blir det lätt så. Därför är det viktigt att berätta hur man vill ha det. För parallellt med att man lever i sin gamla kultur så skapar man en ny med behov som andra måste förstå. Den tredje generationen kan inte bara fortsätta som vanligt. Det måste man markera. Det kan man göra genom att träffas i god tid före jul och prata om hur den kommande helgen ska firas. Vad vill vi upp-

leva under julen, vad innebär den? Vad är viktigt och vad vill vi ge våra barn? Hur ska det bli trevligt och bra för alla under de där juldagarna? – Man behöver inte underordna sig vanor som man inte tycker är bra. Vi är fria människor i ett fritt land. Det finns inga måsten. Låt oss därför också vara fria när vi skapar traditioner och se till att de blir roliga. Julen är ju barnens högtid, det är dem vi ska tänka på och ta hänsyn till. Därför behöver vi också prata med dem och fråga hur de vill ha det. – Inte vill de ha trötta, utarbetade, halvpackade och sura föräldrar, säger Madeleine Cocozza. De vill vara tillsammans med sina föräldrar och andra de tycker om i lugn och ro, snälla och nervarvade. Och det är inte nödvändigtvis så att de blir gladare ju fler paket de får. JULEN HAR kommit att handla allt mer om yta. Få tänker på varför vi egentligen firar och ingen annan högtid är så späckad av bilder, berättelser och en uppdämd förväntan. Med hjälp av adventskalendrar räknas dagarna ner till julafton. I skolor och på dagis sjunger barnen julsånger och traskar i luciatåg allt medan föräldrarna värmer sig med glögg. Och allt blåses upp till en jätteballong som när som helst kan smälla. Drömmen om att skapa en överdådig julafton, som i Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander med ett julbord stort som en fotbollsplan och en gran hög som en flaggstång, kan se mysig ut på filmduken. Men man bortser lätt från att där också ryms ångest och en massa undertext där konflikter triggas igång och människor sviker och gör varandra illa. – Det finns en diskrepans, en skillnad, mellan familjen man skulle vilja leva i och den man faktiskt har. Vi ser en sockrad och glittrig bild av idealjulen, men vem upplever egentligen den? Lyckan är ju bara en kort glimt, inget permanent till-

Madeleine Cocozza

Madeleine Cocozza är aktuell med en ny bok som heter Leva som föräldrar (Gothia fortbildning). Hon har tidigare också givit ut Familjebygget – ritningen som hjälper dig att förstå och bygga en familj, samt Barn far illa – en analys av bristerna i samhällets familje bygge, båda Carlssons förlag.

AMOS # 6 2016

stånd. Allting handlar om realism kontra drömmar. Så sammanfatta och skriv ner allt efter jul och utvärdera den, är Madeleine Cocozzas råd. – Människor tenderar att glömma bort och förtränga och vi romantiserar gärna. Men så här var det egentligen. Det kan ge tips om hur man vill – eller inte vill – göra nästa gång. Vad som inte var viktigt, och vad vi inte hade behövt. Madeleine Cocozza berättar att besöksfrekvensen på hennes terapimottagning alltid får en peak direkt efter julen och sommarsemestrarna. Många par behöver hjälp genom samtal. – Julen är ju speciell eftersom det till skillnad från semestern finns en förväntan att man ska fira den tillsammans, säger hon. Men parrelationen behöver också sin omvårdnad under julen. Hur många tillfällen får ett par att vara ensamma tillsammans under ett julfirande? Man blir lätt bara en arbetshäst som dödstrött stupar i säng. MADELEINE COCOZZA kallar sig för familjeambassadör ibland

och hon beklagar att personliga relationer har så låg prioritet. – Arbetsrelationer är jätteviktiga och där är vi duktiga med samtal och möten. Men i familjerelationer är det som att alla tänker att det ska gå av sig självt. Det gör det inte. Man måste jobba på dem också. Så vad blir hennes sammanfattning inför stundande helger? – Prata med varandra. Försök förstå allas behov. Ingen kan få allt så ta och ge. Det ger de allra bästa förutsättningar för en riktigt god jul.

SJU TIPS

för att få en riktigt god jul

1 2 3 4 5 6

Fundera över vad som är viktigt med julen. Vad vill barnen? Och glöm inte att småbarnsföräldrar är trötta. Prata om hur ni vill ha det. Träffas gärna i god tid före jul och planera hur ni vill göra. Utgå inte från någonting och sluta upp att tänka åt andra vad de vill. Känn dig fri att skapa själv.

Underordna dig inga vanor som du ogillar. Sammanfatta julen, skriv ner och utvärdera den till nästa år.

inska kraven på relationen. Var och en ska klara av M att fira jul på egen hand. Det finns inga krav på att man måste vara tillsammans.

Tänk på att lycka bara är en kort glimt.

Fotnot: Tomten är far till alla barnen är en svensk film från 1999 i regi av Kjell Sundvall. En underbar jävla jul kom 2015 och regisserades av Helena Bergström som också gör en av huvudrollerna.

FOTO: ANDERS ANDERSSON/TT

”I familjerelationer är det som att alla tänker att det ska gå av sig självt. Det gör det inte. Man måste jobba på dem också.”

AMOS # 6 2016

Special: Familjefrid i juletid

”Mer gemenskap och En blåsig och kall decemberdag 1968 drog ett demonstrationståg genom Stockholms gator. I skylt fönstren glittrade det av alla varor köpmännen bjöd ut, men ropen från demonstranterna var inte direkt konsumtionsinriktade. – STOPPA JULTERRORN! skrek de. Friställ tomten! Och Mer

gemenskap mindre överflöd! På Konserthustrappan tog en ung man till orda. Han hette Hans-Erik Lindström och studerade teologi. – Vi angriper inte julen, utan kommersen, sa han och möttes av jubel från sina tusentalet kamrater. Vi kristna ungdomar kan inte se på hur andra människor lider medan vi äter i överflöd och köper onödiga presenter. Öppna ditt hem för alla ensamma och udda. Snart 60 år har gått och vi sitter hos Hans-Erik Lindström vid hans köksbord i lägenheten söder om Söder. Det är grått utanför fönstret och på bordet brinner ett ljus. Han bläddrar i gamla urklipp från förr och ler igenkännande. – I början blev jag anklagad av kollegor att vara en illröd kommunist, säger han. ”Varför sysslar du med sånt där när du kan hjälpa många fler genom att hålla söndagsskola?” var en invändning. Senare när det blev mer etablerat avtog kritiken.

Men under pionjärtiden blåste det en del. ”Sånt där” var det som först blev Alternativ jul och senare Ny gemenskap. – Allt började med den där demonstration som kristna och vänstergrupper genomförde, minns Hans-Erik. Jag fick förmånen att hålla ett tal vid Hötorget och det var första gången jag deltog offentligt på det sättet. Vi hade planerat för att få låna lokaler av Stockholms stadsmission, i Gamla stan och på Linnégatan. Fast för Hans-Eriks del hade det egentligen börjat redan året innan, 1967, då han fick låna Hagalunds kyrka av Solna församling för att hålla en julfasta mot överflödet. – Det handlade om att leva enkelt men ändå ha ett innehållsrikt kristet julliv, minns han. Vi samlade in pengar till tredje världen, samtidigt som vi öppnade ett boende för ett begränsat antal hemlösa i kyrkan. Fast det var alltså året därpå de stora rubrikerna kom. Vänstergrupperna och de kristna hade varsin agenda, men värdemässigt stod de nära varandra genom hur de såg på solidaritet och människors roll, både i Sverige och i tredje världen. – Vi kallades för mjukvänster. Vi kände knappast till befriel-

”Vi kände knappast till befrielseteologin, men senare kunde vi se i backspegeln att vårt sätt att tänka i mångt och mycket stämde överens med den.”

Jul med tradition och integration För Lena Solén har julen blivit ett integrationsprojekt. Det började för 14 år sedan med att en flicka från Irak som brutit med sin familj inte hade någonstans att ta vägen. – HON VAR utplacerad och hade bara

ett litet rum. Hon gick i den skola jag då arbetade på och jag bjöd hem henne till oss för att hon inte skulle behöva vara ensam över julen, berättar Lena Solén som är kurator och skolsköterska på en gymnasieskola i Stockholm. – Jag var väldigt okunnig på den tiden om hur man ”ska vara” i

muslimska kretsar. Jag tyckte bara synd om henne helt enkelt, för att hon var ledsen över att inte ha någon kontakt med sin mamma och pappa. – Vi firar en traditionell svensk jul i vår familj. Jag gillar dopp i grytan men var inte så insatt i muslimers matvanor från början. Så mycket visste jag dock, att de inte äter fläskkött. Men vi har alltid mycket vegetarisk mat så det fanns alternativ. Och köttbullar utan fläsk. – Vi går inte i julottan men vi sjunger och dansar runt granen som alltid är liten eftersom jag bor trångt. Och när alla kommer blir det glögg och pepparkakor, därefter Kalle Anka. – Väldigt traditionellt alltså. Sen äter vi innan det är dags att titta på Karl-Bertil Pappa fick en ny publik för sitt fiolspel när familjegemenskapen utvidgades vid jul.

mindre överflöd” FOTO: GÖRAN TONSTRÖM

seteologin, men senare kunde vi se i backspegeln att vårt sätt att tänka i mångt och mycket stämde överens med den. Detta låg i tiden, det var ju 1968. Det röda året då man skulle stå på barrikaderna och slåss för fred och rättvisa. Jag ville vara där och kände att det var alldeles rätt. Och det känner han fortfarande. Alternativ jul blev en succé. Man serverade över 10 000 måltider från julafton till trettondagen. När julen var slut var det självklart att skapa en fortsättning under namnet Ny gemenskap. – Det nya var att det inte bara skulle vara en serveringslokal för människor som behövde tak över huvudet och mat för dagen, utan vi ville ta det ett snäpp till. Vi försökte så gott det gick att få dem som kom att bidra så att det blev en enda stor vi-grupp. Inte en vi-grupp som gör nåt för en ni-grupp. HANS-ERIK LINDSTRÖM konstaterar nöjt att man lyckades tämli-

För prästen Hans-Erik Lindström har julen alltid varit något man firar i gemenskap med andra – även utanför familjen. Han var med och drog igång Alternativ jul som lever vidare under namnet Ny gemenskap.

gen bra. Ny gemenskap finns än i dag, 48 år senare och är synnerligen aktivt i Stockholm. – Vad jag vet så är Ny gemenskap den enda kvarvarande effekten efter 1968 som lever kvar. Den är mycket livaktig och den växer, säger han. Men hans eget praktiska engagemang har avtagit. – I och med att jag blev pensionär lämnade jag över stafettpinnar åt både det ena och det andra hållet, säger han. Nu har jag gått in i trossen och håller mig bakgrunden. Där trivs jag väldigt bra. Jag möter folk och har samtal, men är inte längre drivande. Det får andra vara. GÖRAN TONSTRÖM

Jonssons jul. Och efter det blir det en promenad innan vi delar ut julklappar. Lenas bror tyckte först att det kändes lite konstigt att bjuda in någon utifrån till deras jul och som ingen kände. Men hon svarade att eftersom julen firades hemma hos henne, så var det hennes villkor som gällde. – Min pappa däremot levde upp ordentligt. Han spelade fiol och fick nu äntligen framträda och bli uppskattad av någon som inte hade hört hans bitar hundratals gånger. Genom åren som gått har det kommit en strid ström av människor av alla nationaliteter hem till Lenas tvåa. Alla har de anpassat sig till julfirandet, antingen de varit kristna, judar eller muslimer. Lena har ett extrabarn, en kille från Burundi som heter Zack och som nu är 24 år. Han är strängt religiös och går regelbundet i moskén. – Men han har inga problem med det utan sitter med oss i gemenskapen. Att mötena hemma hos Lena ger människor av annan etnisk bakgrund en praktisk insikt i våra liv och traditioner är själv# 6 2016

”Vet jag att någon inte har någonstans att fira jul så bjuder jag hem dem. Och nu vet ju de där hemma, så min bror brukar fråga vilka som kommer i år.” klart. Men vad ger det henne? – Jag tycker att man får perspektiv på julen som annars lätt blir instängd, säger hon. ”Vi ska göra si och så för det har vi alltid gjort.” Hon har bott utomlands i flera länder under många år så det känns naturligt för henne med människor av alla de slag. Dessutom har hon träffat många genom sitt jobb på skolan. – Vet jag att någon inte har någonstans att fira jul så bjuder jag hem dem, säger hon enkelt. Och nu vet ju de där hemma, så min bror brukar fråga vilka som kommer i år. – Jag tycker om att det är mycket folk omkring mig. Hade jag bott större skulle jag kunnat ta emot fler. Vilka som kommer i år vet jag inte än. Det får vi se. GÖRAN TONSTRÖM

En trög och seg koloss med svårt att röra på fötterna? En maskin som tar en evighet att starta? En organisation som lever kvar på medeltiden? Många kan tankarna vara kring kyrkan – men sällan har de varit mer fel. I många fall är man tekniskt både på tå och i framkant när det gäller användandet av ny teknik. Svenska kyrkan i Helsingborg har konton hos såväl Facebook som Instagram och Twitter. Sedan en tid tillbaka har Helsingborgs pastorat även tagit nya digitala steg mot hur man samlar in kollekt – via Swish!

LENA SVEDIN är redovisningsassistent i

Helsingborgs pastorat. Det är genom henne alla pengar som samlas in i kyrkan passerar. Hon vet vad det innebär att räkna kronor och ören. Mynt och sedlar. När vi sitter för att prata ny teknik – och i synnerhet Swish – då lyser det nästan lite magiskt i hennes ögon. – Vi skulle kunna varit tidigare på det, men jag tycker vi måste haka på och vara med, säger Lena och fortsätter; – Vi använder absolut ny teknik i många olika lägen, Swish är ett. Det är många som

Saknar du pengar när det vankas kollekt?

Det är lugnt – vi tar Swish!

skänker pengar till oss och då är det väldigt viktigt för oss att de hamnar rätt, och där är Swish ett utmärkt hjälpmedel. DEN NYA kollektmöjligheten med Swish

infördes lite på prov inför julhelgen 2015 i någon enstaka kyrka genom ett anslag med en lapp på kyrkdörren. Sedan dess har det byggs ut och blivit i princip heltäckande i ett tiotal kyrkor som samtliga har ett eget kollektnummer uppkopplat. I vissa kyrkor har man till och med börjat trycka upp Swish

numret på infobladen som delas ut under söndagarnas högmässa. UTÖVER FÖR att samla in kollekt, används Swish vid många enklare tillfällen som loppisar, bokbord och kaffestunder med försäljning. Och trots den lilla och blygsamma ”marknadsföringen” och att det är en fortfarande ganska ny teknik i en oftast äldre publik, så har Lena Svedin märkt att efterfrågan liksom användandet stadigt ökar. Siffror just nu visar att det varje vecka kom-

AMOS # 6 2016

oavkortat till just det insamlade ändamålet – alla kostnader för att hantera kollekten står församlingarna för – och det är ganska mycket pengar det kostar oss.

Den nya kollektmöjligheten med Swish infördes på prov inför julhelgen 2015. Sedan dess har det byggs ut och blivit i princip heltäckande i ett tiotal kyrkor som samtliga har ett eget kollektnummer uppkopplat.

I KYRKORNA i Helsingborg har man märkt att det funnits ett visst motstånd till att digitalisera kollekten. ”Hur kan något som är så enkelt verkligen vara säkert” är något Lena Svedin ofta fått höra från de flitigaste kyrkobesökarna ute i kyrkorna. Samtidigt menar hon på att budskapet börjat spridas allt mer – och där kyrkovaktmästarna allt oftare fått vara behjälpliga till besökare som blivit nyfikna på att skänka kollekt på det nya sättet. – De flesta som har reagerat är ganska gamla, så det har varit ett visst motstånd. Man har varit lite osäker kring tänket, men vi kan inte vänta på att alla säger ”yes – vi vill ha det”, säger Lena Svedin och fortsätter; – Men när de väl sett, fått förklarat för sig hur det funkar och provat – ja väl där så är man med på tåget! Jag har ännu inte hört någon som provat som sedan sagt ”Det här är inget för mig ...” TOTALT HAR Helsingborgs pastorat ett tju-

mer in ett femtiotal transaktioner på kyrkans konto och att det ökar med ungefär fem–tio per månad. – För oss liksom för många små föreningar och butiker är det här jättebra! Det är snabbt, säkert och prisvärt. Jag hade såklart önskat att det användes ännu mer, eftersom det är en fördel att det går så snabbt och pengarna

AMOS # 6 2016

FOTO: MIKAEL CARLSSON / DINBILD.COM

”

Det är snabbt, säkert och prisvärt.

kommer direkt in på kontot, säger Lena Svedin och fortsätter; – Hantering av sedlar och mynt är alltid en risk. Hur duktig man än är på att räkna ute i kyrkorna så finns det ju en möjlighet att någon räknar fel. Och sen tiden det tar att hantera alla kontanter som ska från kyrkorna hit till mig, kontrollräknas, bokföras och sedan hämtas av ett värdebolag för att transporteras till banken. Det blir ganska mycket som det kostar i både tid och pengar, eftersom alla pengar som kommer in i kollekt går

gotal Swish-nummer, varav sju är direkt kopplade till kollektmöjligheten. För ännu så länge är det ett alternativ man erbjuder – den vanliga ”pengakollekten” är inte borttagen – ännu i vart fall. – Jag har hört att det finns en församling i Stockholm som helt tagit bort kontanthanteringen där församlingen anammat att bara skänka med Swish – då är det inte hållbart egentligen att sitta och räkna 30 kronor i kontanter, säger Lena Svedin och fortsätter; – Visst kan jag tycka det vore bra med att bara ha Swish, sett ur egen synvinkel. Men vi är inte där ännu ... I dag utgör Swishad kollekt mindre än en tiondel av den totala kollekten som samlas in i Helsingborgs pastorat. Men det är något som Lena Svedin gärna ser en ändring på framöver. – Vi vill ju gärna att detta ska öka med tanke på alla de positiva effekterna. Men för många besökare är själva handlingen – att fysiskt lägga pengar i kollekthåven – väldigt viktig, så det får lov att ta tid. Egentligen är det ganska spännande det här med ny teknik, man jobbar för att avskaffa sig själv ... men det är roligt – då får man tid över att göra något nytt i stället! TEXT OCH BILD: MIKAEL CARLSSON, DINBILD.COM

Instagram, Spotify och Muralgranskaren

#Svenska kyrkan @HRJohanna Bubblande glädje! Svenska kyrkan Costa Blanca +78% besökare på 10 år! Vi behöver en ny kyrkolokal! #utlandskyrkan @Limhamnskyrka Kamanche, persisk fiol, spelades i mässan idag. Vi både gick sönder o blev hela samtidigt. Berörda. @Unprastmalmo Gilla oss på Facebook! Imorgon börjar Fader Dans söndagsskola. Missa inte! Samarbete med @Ludviger @CarlEricE Glad över alla församlingar runt om i landet som idag har serverat #fairtrade kaffe till pendlare! @CamillaLindskog Jag: Nej, du måste undervisas innan du konfirmeras. Farmor: Kan man studera på distans? Via telefon? @EmmaMagdalena3 Stor är Din trofasthet , min Gud! Stor är Din nåd, min Gud! Den är ny varje morgon. Amen @biskopenivaxjo I hela #svenskakyrkan finns tusentals unga konfirmandledare. Idag har jag glädjen att få möta några av dem i Norrahammar. @SvenMilltoft När vi mumlar förargat att Jesus tar in hos syndare är det bara Guds samhällsansvar vi ser och som vi ska följa @Rebellaundrar Är det dags att vi på allvar tar itu med arvet efter Luther? skriver pensionerad #svenskakyrkan-präst. @ivalfiskensbuk Har bestämt mig för att plugga #teologi nästa år. Har inga planer om å bli #präst, jag har ju gått ur #SvenskaKyrkan, det är bara sjukt kul. @CamillaLindskog Pressträff med polis och @BiskopJohan vid @lundsdomkyrka inför högtidlighållandet av reformationen 31/11

Musik i juletid Vi omges ständigt av musik, kanske lite extra mycket under julen. Musiken kan fylla ut den pinsamma tystnaden vid ett middagsbord. Den kan flyga iväg med din fantasi, minnen eller drömmar. Den kan få dig att fyllas med känlsor och styrka. Den är lika självklar som skinkan på julbordet. Till det här numret har George Chittenden, som är ny organist i S:ta Maria kyrkan, satt ihop sin särskilda spellista. George kommer närmast från Nya Zeeland där han arbetar i S:t Pauls Cathedral i Dunedin. Hans fru och katt kommer från Nya Zeeland. Själv är han från England, men hans mamma är svenska och det är så han har kopplingen till Sverige. Han hoppas kunna ge kyrkomusiken en större plats i Helsingborg och särskilt profilera orgelmusiken. Ni kan följa alla våra spellistor vi har haft och kommer ha i tidningen genom att på Spotify söka Hbg redaktion. Lägg till oss där så missar du inte en enda spellista. Du får gärna dela din favoritlåt med oss där. God is with us: A Christmas Proclamation – John Tavener Maria vaggvisa – Fredrik Sixten Det är en ros utsprungen – Jan Sandström Long, long ago – Herbert Howells This little babe – Benjamin Britten O magnum mysterium – Morten Lauridsen Offertoire et Paraphrase (Office de Noel) – Charles Tournemire (played by Georges Delvallee) Tomorrow shall be my dancing day – John Gardner Veni redemptor gentium – Gregorian Chant / Anonymous (sung by the Cambridge Singers) Lux aurumque – Eric Whitacre For unto us a child is born – George Frederic Handel

The Virgin Mary had a baby boy – Trad. West Indies carol (sung by The University of Utah Singers) Dormi Jesu – John Rutter Dieu parmi nous – Olivier Messiaen Gloucestershire Wassail – Trad. English (sung by Cardiff Festival Choir) Dagen är kommen – David Willcocks (Göteborgs domkyrkas Gosskör) What child is this – Jack Jezzro Ni kan följa alla våra spellistor vi har haft och kommer ha i tidningen genom att på Spotify söka Hbg redaktion. Lägg till oss där så missar du inte en enda spellista. Du får gärna dela din favoritlåt med oss där.

MURAL ”Efther Flera Tillsäghelser Slutade Engelen att Plan-Löst Swäfwa Kring i Stallet och Begynthe Göra Lite Nyttha.” AMOS # 6 2016

Hårtema Vanligt problem:

”Jag tappade mycket hår”

Emma, 30 år, är frisör och störde sig på att hon periodvis tappade hår och att det kändes tunt. Hair Volume med äppelextrakt blev räddaren i nöden.

mig helt nöjd med hårets kvalitet och volym. Rekommenderar Hair Volume Många kunder upplever samma dilemma med hårkvaliteten som Emma själv gjorde. –Det är enkelt för mig att rekommendera Hair Volume till mina kunder nu med tanke på hur nöjd jag kände mig när jag provade, avslutar Emma glatt.

Emma hittade lösningen för sitt hår! Som frisör är man naturligtvis väldigt fokuserad på hårkvalitet. Och det är inte trevligt när ens eget hår känns trist. – Man vill definitivt kunna föregå med gott exempel, säger Emma med glimten i ögat. Naturligtvis vill jag och mina kunder göra vad vi kan för att håret ska se så sunt ut som möjligt. Och näringen är viktig!

Hair Volume finns i din hälsobutik, på apotek och på www.newnordic.se

Tappade hår

Emma berättar att hon irriterade sig på att hon i perioder kunde tappa mycket hår, vilket gjorde att håret såg livlöst och tunt ut. En väninna tipsade Emma om kosttillskottet Hair Volume. – Jag känner mig helt övertygad nu om vilket inverkan rätt näring inifrån har på håret. Efter en tids användning kände jag

Svenskt kosttillskott för håret - med äpple Hair Volume är det enda hårtillskottet som innehåller växtfaktor procyanidin-B2 från äpple. Tabletterna innehåller näring till hårrötterna med bland annat biotin och zink, som bidrar till att bibehålla normalt hår. Hair Volume innehåller också koppar som bidrar till hårets normala pigmentering samt åkerfräken, hirs, aminosyror och pantotensyra.

H du d frågor f å är ä du d välkommen älk tt ringa i Har att New Nordics kundtjänst på 040-23 95 20 eller maila till info@newnordic.se

Korsord Rubrik. Förra numrets korsord var det många som klarade. Bra jobbat!

Grattis till Ulla och Lars. Priset kommer på posten! Var med och tävla om två stycken biobiljetter Här kommer en ny chans för hjärngymnastik. Maila orden som blir i de färgade rutorna till; helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se eller skicka till Helsingborg/amos, Box 1453, 251 15 HELSINGBORG

SKÅPBIL

VINNER SÄLLAN

BJÖRNLIGAN EXISTERA

HAR BI

PIGGA OCH ALERTA

AKKA

ANGENÄM KAN MAN STÅ PÅ

SAKNAR RUTIN BOGSERAS LAGAS ORDS 15:1 MJUKT ... STILLAR VREDE

KRÄVER EN CHAUFFÖR

BRINNER

GENOMFÖRD

AKTER LITIUM IDROTT- BEGRÄNSPLATS SNING HELT SÄKERT

BÅS

DISCIPLIN KAN KÄNSLA VARA

BEHÅLLARE

SKA JULGRANEN GULLIG

KANELBULLEN

SKOG OCH MARK

LIVSLÄNGD OXIDERING

FIRAS 14 JULI

BIOBRÄNSLE

AULA

LÄR I GRUPP

STENAR

ORDNA ÄMNAR FRÄMLING

MONA LISA HAR SVARET

KONDENS

PÅ STRUMPA

SPELAR IHOP GRUPPERA

PINGISESS

PÅSTOD VÄNTPLATS SNURRA RUNT

HAR FÖRSÄMRATS

HUNDINTRESSE

GÖR NÅGOT

MATT 18:9 KAN GE OM DITT ... BÄTTRE SYN FÖRLEDER DIG TROSS

VARA TILL NYTTA FÖR

KAN MAN PÅ TÅG

HYPOTES

KÅRE

VILDKATT DEL AV KRAM

PERFEKTA

EKBORG LIVLIGT INTRESSE FÖRSLAG

KÄLLA TILL KUNSKAP

LITET VERB

PLANTERA

VETENSKAP KÖKSREDSKAP

OSTÖRDHET

SLOCKNAR

VILL PRYLGALEN

STANFORD

EGO-BILD

PJÄS

SVAG

TÄNDSTICKSKUNG

REPETERADE PROCENT

BAND

MEDDELANDE

GÖR HÄRMAPAN

SKÅDESPEL

AMOS # 6 2016

Inga konstigheter!

Välkommen till Hotell Åre Fjällsätra

Näskannan RHINO HORN* • förebygger och lindrar nästäppa vid förkylning, bihåleinflammation och allergi • utformad så att saltvattnet rinner lätt genom näsan • är producerad i okrossbar, miljövänlig PEHD-plast

119:-

• verkar för en hållbar miljö

Diakoni på hög nivå Åremodellen för asylsökande: 1. Svenska från dag ett 2. 900 volontärer i Åre 3. Flest praktikanter i landet 4. Yrkessvenska som ger jobb 5. Asylsökande anställs nu 6. Nu bygger vi Attefallshus 7. Åre kommun behåller skicklig arbetskraft 8. Körkortsutbildning som är individanpassad

NYHET! Nu också i barnstorlek, 4-12 år!

* NasoKlar har bytt namn till RHINO HORN

Beställ via butik.yogacentrum.com eller på tel. 031-13 22 52

www.yogacentrum.com

Ta tåget direkt till Undersåker! Bo på Åre Fjällsätra - möt migration och integration!

Tel: 0647-305 05 • www.arefjallsatra.se info@arefjallsatra.se

BETRAKTAREN

Det hände sig vid den tiden ... ... ATT GUD KOM till sin skapelse i ett gossebarn, skyddslöst, och

som alla barn beroende av den kärlek och värme som omgivningen förmådde ge. Tiden för barnets födelse präglades av ofrihet för de många och ett oförutsägbart våld som oftast slog nedåt. De fattiga var fattiga därför att de rika var oändligt mycket rikare. Det fanns ingen plats för den resande, för den som var långt hemifrån. Betraktat på det här viset är det lätt att tänka att väldigt lite har hänt sedan den där natten i Betlehem. Allt är så klart inte oförändrat. Det är andra som är fattiga och rika. Främlingen kommer från andra länder och bristen på plats i värmen finns på andra håll i världen. Det besinningslösa våldet och ofriheten finns kvar, men i andra strukturer. JULEN ÄR en förunderlig tid. Så full av ljus att besvärja mörkret

med. Så mycket som manar oss till gemenskap, att sjunga de gamla sångerna, att hänge oss åt traditionerna som skapar sammanhang och mening. Maten och lekarna från det gamla bondesamhället gifter sig så väl med de nya traditionerna i mediernas oändliga utbud. Samtidigt är också detta den tid då Gud kommer till sin skapelse i berättelsen om barnet i krubban. Och varje år känner jag mig tvingad att stanna upp och betrakta den tid som är min för att försöka förstå hur julens evangelium talar till just vår tid. Att Gud så älskade världen att han gav den sin ende son för att var och en som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha ett evigt liv som Johannes skriver i sitt evangelium, vad betyder det? VAD BETYDER det att Gud älskar den här världen där kanske

Donald Trump blev president i världens mäktigaste land? Att Gud älskar den här världen där Putin spelar sitt maktspel och där vi undrar och ber för människorna i Mosul och Aleppo? Att Gud älskar den här världen som har så förtvivlat svårt att fatta de beslut som kan rädda oss själva och den miljö som vi är så beroende av?

”Vad betyder det att Gud älskar den här världen där kanske Donald Trump blev president i världens mäktigaste land? ” Att Gud älskar den här världen där människor seglar i ovärdiga farkoster i sökande efter trygghet medan dörren till härbärget är stängt i Hyllie? Barnet i krubban säger att Gud älskar mig och att Gud älskar dig. Gud känner våra gåvor och vår kraft likaväl som det som är litet och svagt i oss och Gud har ett ärende till oss. Jag tror att det är julens innersta sanning att berätta för varje människa just detta att hon är älskad, villkorslöst, oreserverat och gränslöst. Jag tror att det är julens utmaning till oss att vi skall bära Betlehemsbarnet i vårt hjärta och själva bli en del av den ständigt pågående berättelsen om en Kärlek som inte söker sitt eget. Kyrkan vill vara ett öppet rum för mötet med den Gud som kommer oss till mötes i Jesusbarnet och en plats för gemenskap för alla dem som med stjärnan för ögonen vill vara med att skapa hopp i den tid som är vår. ■

LYSSNA PÅ Betraktarens egna jullista. Du hittar den på sidan 4

AMOS # 4 2016