Helsingborg nr 3 2017

Helsingborg JUNI 2017

KYRKOVALSEXTRA 17 september gäller det

Sång och musik ger livsglädje

I trädgården finns tidlösheten

Möt Beniko Nakajama Almgren

Med musiken från Tokyo till Helsingborg

Ledare Gudrun Erlanson

Dela dina livsberättelser! JAG KAN inte påstå att jag är särskilt förtjust i

att flyga. Men ska man färdas långt och dessutom över vatten, då finns det inte så mycket alternativ. Fortfarande är jag dock vaksam på motorljudet, om flygvärdinnan ser ut att ha kontroll eller om medpassagerarna ger ett skumt intryck. Jag erkänner att jag knäpper händerna i smyg när planet accelererar och lyfter. Får jag välja så kör vi hellre bil, fast att jag vet att olycksfrekvensen är långt högre. För att inte tala om det avkopplande i att åka tåg, fast det kan försenas av ett lokaltåg som var först ut på rälsen … Nå, till sist handlar det väl bara om vana. Den senaste flygturen är ganska färsk. Den innebar ingen dramatik alls. Cirka 170 människoöden instuvade i en stor plåtfågel med en historisk kulturpersonlighet avporträtterad i baken. När jag såg honom, Tycho Brahe, blev ett livsöde levande. En 1500-talshistoria med rötter i Kågeröd (tänk!). Vid min sida satt en ung familj från en Köpenhamnsförort. Närmast satt den yngsta lilla tjejen på knappt ett år. En mycket ung oskriven livsberättelse kom alldeles nära när vi fick uppleva en sådan där obeskrivlig tre timmars kärleksrelation, präglad av ett konstant soligt danskt smil.

HUR KOMMER hennes livshistoria att gestalta sig? Och den andra lilla tjejen som är jämnårig med henne och mig betydligt närmare här hemma? Också hennes historia befinner sig fortfarande på det första kapitlet. Vilka öden och äventyr ska bli hennes? Vilken värld ska hon få leva i av Trumpar och Putinar? Vilken verklighet ska hon vara med om att trots allt få forma? Vi andra som finns runt omkring

”Det ena livsödet efter det andra … tänk vad man kan lära sig av andras liv, trots att man bara kan leva sitt eget?” – vad kan vi ge henne av kärlek och frimodighet, förebilder och värderingar? När min lilla danska pige äntligen somnade, hon och hennes mamma behövde det, plockade jag fram en bok. Plötsligt blev jag indragen i en lång rad livshistorier. Inom ramen av en knapp timme blev mitt eget liv mycket längre. Det är kanske det enda sättet som vi kan förlänga våra liv – genom att låta oss involveras i andras? Det ena livsödet efter det andra … tänk vad man kan lära sig av andras liv, trots att man bara kan leva sitt eget? PILOTEN UPPLYSTE om att vi kunde förvänta oss ett riktigt kallt, taskigt regnväder vid landningen. Men över Sydeuropa var det kristallklart. Alpsjöar, knappt förnimbara städer och sedan allt högre bergmassiv. Någonstans därnere måste det ju också finnas berättelser, livshistorier av kärlek och sorg, glädje, smärta, förhoppningar och förväntan. Ensamhet och lycka … ”När man ser det lite grand sådär från ovan” så frestas man förstås att distansera sig. Mitt liv är mitt och vad ni andra gör, ja, det är ju inte min sak. Var och en får väl ta ansvar för sitt – tusentals meter därnere eller en bland

passagerarna i Norwegians plåtfågel. Ibland känns det som oroväckande många människor tänker så i dag. ÅREN SOM präst har gett mig förmånen att få ta del av många människors livsöden. Märkvärdiga? Ja, vad är en märkvärdig livshistoria, annat än att den är unik och äkta och alldeles egen. Inte mer än så. Eller kanske just så mycket … Vi borde unna oss att dela med oss av våra livsberättelser mycket mer. Sitta ned och lyssna, samtala och lära. Man behöver inte befinna sig i ett flygplan för att ge sig den tiden. Jesus höll sig till markplanet (naturligtvis) men det fanns nog också en alldeles speciell mening. Marken var hans plats. Det var där himlen landade. Just där var han en mästare på att dela berättelser och ge nya perspektiv. Kanske ett tips för denna sommar? Förr eller senare ska vi alla ned på marken och möta varandra. Tänk om vi i alla dessa varandras ansikten och livsöden också möter Gud själv? Värt att pröva – många, många har gjort det. GUDRUN ERLANSON KONTRAKTSPROST

FRÅN REDAKTIONEN SÅ KOM SOMMAREN TILL SLUT. För många av

oss är det dags att varva ner och vila ut, och för andra kanske perioden framöver är den mest intensiva. Temat för det här numret är Musik, glädje, hänryckelse och passion. Du får bland annat träffa Beniko, en av musikerna du kan få lyssna på i våra kyrkor i sommar. Vi laddar också för kyrkovalet som äger rum den 17 september. Du som är medlem

2

får vara med och påverka hur kyrkan ska styras. Passa på att läsa om vilka alternativ som finns att rösta på. AMOS HELSINGBORG klassas som sam-

hällsinformation och skickas till samtliga hushåll i Helsingborg, oavsett medlemskap i Svenska kyrkan. Nästa nummer kommer ut den 8 september. Trevlig sommar!

Rättelser

I förra numret av Amos hade vi en artikel om vårt projekt i Hutano. Där hade en felaktighet smugit sig in. Befolkning i landet Zimbabwe är cirka 15 miljoner, inget annat. Vi ber om ursäkt för misstaget och tackar för uppmärksamheten hos er som hört av er. Vi har också en rättelse om begravningsavgift. Den täcker inte skötsel av begravningsplatsen, däremot skötsel av allmänna ytor på begravningsplatsen.

Juni 2017

Innehåll 3/17 3 På gång i Helsingborg. 4 på stan: Om jag säger passion, hänryckelse, glädje, musik — vad tänker du på då? ? Psalmsång över sundet Trädgårdstipsetn 6 Vad skulle du vilja fråga en kyrkopolitiker? 8 Tema: Glädje och musik Boris René ser bitarna falla på plats Sång och musik ger livsglädjen 20 Göran Greider om den inre trädgården

26

25 När klockorna klämtar spelar Beniko 26 Dags för kyrkoval 31 Korsord 32 Betraktaren

20 Redaktion Redaktionen: Kontraktsprost Gudrun Erlanson, Kent Kvist, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist. Hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg

Juni 2017

10 E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions, 2017. Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se

En del av AMOS

3

På gång i Helsingborg

4

Om jag säger passion, hänryckelse, glädje, musik — vad tänker du på då?

PÅ STAN

Edita Dzin, 39 – Livet! Det är det absolut första jag tänker på. Alla de orden associerar till livet.

Ludvig Schumacher, 21 – Oj! Sommar faktiskt...! Det känns som att alla de här orden är positiva och sommaren har alltid varit positiv för mig utifrån mina egna upplevelser.

Lars Petersson, 81 – Jag tänker på Vivaldi, musiken, våren, hänryckningarnas tid. Det sprudlar utav liv och lust.

Sira Haidara, 34 – Fred. Dans och musik i kontrast till alla krig som pågår runt om i världen. Då blir de här orden en symbol för fred.

Psalmsång över sundet VILKA DANSKA och svenska psal-

mer kan man sjunga parallellt, så att danskar kan sjunga på sitt språk, och svenskar på sitt? Vilken psalm kan jag välja till dop/vigsel/begravning med både danskar och svenskar? Finns det några olikheter i psalmer och gudstjänst som är bra att veta på förhand? Detta är frågor som Sofija Pedersen Videke, präst i Gustav Adolfs församling ställt sig i sitt arbete med att sammanställa och analysera psalmer som finns i både den danska och svenska psalmboken. Sofija har identifierat 120 gemensamma psalmer som finns i Svenska

4

psalmboken (1986) och Den danske salmebog (2002) samt de nuvarande tilläggen. De är sorterade efter ursprung och likheter. Allra först finns en sammanställning över likheter, olikheter, våra favoritpsalmer, och förslag på psalmer att använda i gudstjänster med både svenskar och danskar vid dop, konfirmation, vigsel och begravning samt kyrkoårets högtider. Det är troligtvis den mest användbara delen av projektet för präster, kyrkomusiker och våra församlingsbor. Hennes förhoppning är att denna sammanställning ska underlätta för alla som möter danskar och svenskar i samma gudstjänst.

Här kan du läsa hela sammanställningen: svenskakyrkan.se/helsingborg/amos

Juni 2017

Hylotelephium ”Xenox”

Geranium Jolly Jewel ”Raspberry”

Öppen förskola i sommar För uppdaterade och fler tider, besök vår webbsida svenskakyrkan.se/ helsingborg

Coreopsis verticillata ”Moonbeam”

Solfångaren på Maria park Mariehällsvägen 72 Vecka 24–25 Måndag 12 och 19 juni klockan 9.00–12.00 Onsdag 14 och 21 juni klockan 13.30-16.00 Fredag 16 juni klockan 9.00-12.00

bildkälla: perenner.se

Trädgårdstipset ANNA BLUM, utbildad hortonom

och en av våra medarbetare på kyrkogårdsförvaltningen inom Svenska kyrkan Helsingborg tipsade i förra numret om en växt; Gyllenlack, en doftande kålsläkting. Nu går vi in i sommarmånaderna och tipset från Anna och hennes kollega Sara Flodin, som är trainee, är den här gången ett förslag på en fin kombination av perenner. Växterna trivs i ett soligt men inte allt för torrt läge.

Geranium Jolly Jewel ’Raspberry’ , eller Silkesnäva, blommar i april-september och blir cirka 10 cm hög. Coreopsis verticillata ’Moonbeam’ , eller Höstöga, blommar lite senare – i augusti-september och blir cirka 50 cm hög. Telephium ’Xenox’ eller Kärleksört (rödbladig), blommar från augusti-oktober och blir cirka 25 cm hög. Just den här kombinationen

Detta  händer på kyrko­gårdarna Sommarblommor planteras ut, mest Begonia Besöker du oss under de kommande veckorna kan det hända att du träffar på våra sommarjobbare istället för den ordinarie personalen.

har vi inte på någon av begravningsplatserna än, berättar Anna, men skulle kunna vara intressanta att prova eftersom de blommar länge.

Hittar ni kyrkmössen? I S:t Maria kyrka kan du gå på musjakt med barn. Här gömmer sig nämligen tio kyrkmöss. Under jakten kan ni passa på att lära er mer om vad som finns i kyrkan och vad det betyder. En karta för musjakten hittar du vid ingången till S:t Maria kyrka, eller så kan du ladda ner den från vår webbsida svenskakyrkan.se/helsingborg

Torsdag 22 juni klockan 9.00-12.00 Midsommarfest. Ta med egna blommor om du vill klä midsommarstång. Klockan 10.00 börjar dansen. Vi bjuder på tårta. S:t Olofs kyrka Jönköpingsgatan 23 Vecka 23 och 27–31 Måndag 5 juni, 3, 10, 17, 24 och 31 juli, 1 augusti klockan 9.00-11.30 Torsdag 8 juni, 6, 13, 20 och 27 juli, 3 augusti klockan 9.00-11.30 Raus församlingshem på Råå Kielergatan 25 Vecka 23-25 och 27-29 Måndag 5, 12 och 19 juni, 3, 10 och 17 juli klockan 9.00-12.00 Torsdag 8, 15 och 22 juni, 6, 13 och 20 juli klockan 9.00-12.00 Den Gode Herdens kyrka på Drottninghög, Blåkullagatan 7

”Hela skapelsen är som den allra underbaraste bok eller bibel, Martin Luther där Gud beskrivit och målat av sig själv.”

Stängt under sommaren – men håll koll på vår webbsida efter våra Sommarcaféer!

På många håll uppmärksammar Svenska kyrkan reformationsåret i form av olika aktiviteter och evenemang. Läs mer om Luther på www.svenskakyrkan.se/vem-var-martin-luther

Juni 2017

5

Kyrkovalet

Vad skulle du vilja fråga Det är kyrkoval i höst. Vad skulle du vilja ställa för fråga till politikerna som ställer upp i kyrkovalet? Den frågan fick några helsingborgare och så här svarade representanterna från våra fyra nomineringsgrupper i Helsingborg. SAMUEL LILJA, BORGERLIGT ALTERNATIV

1

Den bästa kontaktytan för oss är när vi får in skolorna kring de stora högtiderna, ofta kring jul och påsk. Kanske skulle det kunna utökas och att vi hade engagerat oss på ett mer intensivt sätt. Att vi jobbar bättre med det helt enkelt. Jag tycker generellt att Svenska kyrkan är en medlemsorganisation och att vi ska få medlemmarnas lystmäte tillfredsställt – samtidigt ska vi finnas till för och vara en service till samhället i stort. Vi måste försöka aktivera våra barn- och ungdomsgrupper mer och visa hur bra Svenska kyrkan är.

2

Vi är en del i det här. Vi vill att Svenska kyrkan ska hjälpa till på alla plan. Bland annat har vi diakonin och så hjälper vi till via RIA-hela människan. Det finns också en möjlighet att söka ekonomiskt bidrag för att ta sig ur den situation man befinner sig i. Hemlöshet är ett större problem än att bara Svenska kyrkan löser det – utan det krävs samarbete med andra aktörer. Vi ska möta alla människor utifrån deras behov – det tycker jag är viktigt! Att vi i Svenska kyrkan tillsammans med andra aktörer ställer upp på akuta situationer och ordnar tak över huvudet åt folk, men vi ska inte driva några härbärgen. Det är orimligt att vi använder medlemmarnas pengar till att skapa en dubbelorganisation som samhället redan tillhandahåller. Det finns ett antal organisationer som vi är med och stöttar – och det gör vi bra. Även Svenska kyrkans ekonomi är begränsad.

3

Som jag ser det finns det inga hinder idag för HBTQ-personer i Svenska kyrkan. Det finns till och med regnbågsmässor för sådana här personer för att de ska känna sig välkomna och inkluderade i Svenska kyrkan. När jag pratar med yngre människor så är det en ”icke-fråga”, medan med den äldre generationen så finns det många som har synpunkter. Jag tror ingen tjänar på ett tvång kring exempelvis att viga homosexuella. Det viktigaste är att ingen känner sig diskriminerad i Svenska kyrkan oavsett kön, ras eller sexuell läggning. Vi kan säkert göra mer, men jag tycker vi har kommit så långt man kan komma för nu.

6

PATRIK SANDBERG, 51

GUNNEL SUU, 74 Hur ska ni göra kyrkan mer tillgänglig för barn och ungdomar?

4

1

För mig är ett drömsamhälle ett samhälle som bygger på de kristna värderingarna och vårt kristna arv sedan århundraden tillbaka. Ett samhälle där ”någon” stiger fram och välkomnar exempelvis de flyktingar som kommer hit – där vi alla försöker dra vårt strå till stacken. Alla människor kan göra skillnad för den enskilde.

5

Pratar man om de stora religionerna så är det arbete som påbörjats bra. Det får ske på en övergripande nivå och sedan sjunka neråt. Framför allt det arbete som ärkebiskopen tagit initiativ till, genom kontakter med muslimer, ortodoxa osv för att göra gemensamma uttalanden och kunna hjälpa gemensamt vid stora katastrofer exempelvis. Det är viktigt att respektera varandras egenart och samverka där man har beröringspunkter. På det lokala planet tar vi initiativ till kontakter med alla de andra samfunden och bygger nätverk. Jag tycker man ska utöka de kontakterna. Jag tror det är bra om man kan hålla en dialog mellan religionerna. Samverkan med andra samfund gör att missförstånd skulle undvikas. När människor som är exempelvis muslimer kommer till Sverige, kan vi hjälpa till så att de får en bättre förståelse för det svenska samhället. Det absolut viktigaste – ett av våra stora mål – är att utöka kyrkan och få fler medlemmar.

AINA MODIG LINDELL SOCIALDEMOKRATERNA

1

Vi har redan mycket fokus på barnen. Barn och unga är högprioritet – det är de som ska ta över. Det finns redan mycket barn- och ungdomsverksamhet i våra församlingar, men kanske är vi dåliga på att föra ut det? Vi vill att det ska vara helt avgiftsfritt kring alla de aktiviteter vi erbjuder, allt ifrån barngrupper till konfirmandläger. Det får inte vara en kostnadsfråga om man kan delta eller inte. Exempelvis ska vi kunna erbjuda lokaler i samband med dop utan kostnad.

2

Vad har ni för plan för de som är hemlösa i staden?

2

Hela människan RIA som bedriver verksamhet med inriktning på de som är hemlösa och missbruksproblematik. Det är en nisch av kyrkans diakonala verksamhet och som absolut behövs. Kyrkan kan och ska inte bedriva härbärgen, det är kommunens ansvar, vi har inte heller den kompetensen. Istället ska vi som kyrka fortsätta hjälpa på så många olika sätt som vi kan med mat, kläder och olika stödinsatser. Det är att vara kristen och medmänniska.

3

Socialdemokraternas värdegrund är att alla människor är lika värda oavsett kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Så den frågan skulle egentligen inte ens behöva ställas. För oss är det är självklart att man som HBTQ person får vigas i kyrkan och vara välkommen i alla kyrkliga handlingar. Inte minst måste rätten att ingå samkönade äktenskap stärkas och all form av sådan diskriminering måste motarbetas.Vi behöver som kyrka vara mycket öppnare och tydligare med detta och där har vi som kyrka en del att fortsätta jobba med..

4

I ett perfekt samhälle skiljer man inte på människor. Man skapar ett samhälle utifrån varje människas egna förutsättningar och behov. Ett rättvist samhälle där alla människor blir sedda. Barn och unga får en uppväxt där de får möjlighet att utvecklas, få utbildning, för att få ett bra vuxenliv och möjligheter till bra jobb och boende utan sociala klyftor. Alla ska få förutsättningarna att leva det liv man vill och har rätt till. Det måste vi sträva efter i ett modernt välfärdssamhälle.

5

Naturligtvis måste man ha en öppen dialog och samtala med andra samfund. Är vi trygga i vår egen kristna tro kan vi också möta andra samfund med ömsesidig respekt och förståelse. Vi menar att vi ska fokusera på det som förenar oss och bygga förtroende. Vi ska var öppna för olika former av religionsdialog med andra trossamfund. Vi måste motverka islamofobi och antisemitism och inte ställa grupper och människor mot varandra. Där tycker vi socialdemokrater att kyrkan ska vara en god förebild.

Kyrkan gör redan en stor insats för människor i social utsatthet. Kyrkan ger exempelvis nästan en miljon kronor till

Juni 2017

en kyrkopolitiker? ROSANNA HEDLUND, 30 Hur tänker ni kring HBTQ-frågor och hur tänker ni göra det mer accepterat inom kyrkan?

ADRIAN HOLM, 18 Vad är din drömsyn av det perfekta samhället?

FREDRIK SIEVERT, FRIMODIG KYRKA

1

Dethandlar om att hitta förnyade former och aktiviteter som talar till och ligger i tidens anda. Det viktiga är att göra det på ett sätt där man inte ändrar innehållet eller budskapet. Kyrkans budskap är evigt. Vi behöver ha aktiviteter som barn och ungdomar tycker är roligt, spännande, glatt. Äventyrsaktiviteter, skattjakter, utmaningar, tävlingar, läger. Mycket av det finns redan, men behöver lyftas fram och utvecklas. Vi har sådana satsningar på gång.

2

Kyrkan stödjer redan många verksamheter där det finns ett behov i samhället. Vi tror mycket att det handlar om att engagera frivilliga inom kyrkan. Vi tror inte att man löser det genom lite pengar och några anställda. Det är alla kristnas uppgift att hjälpa de som är fattiga och behöver hjälp – att vi samlas som en församling och gör en insats tillsammans. Vår styrka är som Sveriges största medlemsorganisation.

3

Det är självklart att alla är välkomna i kyrkan. Ingen ska diskrimineras, det är en självklarhet. Vi ska understryka bibelns ord om alla människors lika värde och ställning. Kyrkan har varit en del av förtrycket mot avvikande – men vi ska vara glada åt att det är på väg att lämna kyrkan. Annars är HBTQ-frågan inte en av våra profilfrågor kan jag säga. Istället för att göra det till en skiljefråga, tycker jag vi ska enas kring att möta Jesus.

4

Ett fredligt samhälle – självklart. Där tro på Jesus och Gud är naturligt och accepterat, men där det är högt i tak för alla att ha sina uppfattningar och sin tro och sina åsikter. En sak som vi missat mycket i samhället idag är uttrycket; ”-Även om jag inte håller med om din åsikt, så skulle jag dö för din rätt att uttrycka den”. Jag är för mångfaldssamhället – att var och en ska få vara den man vill och få tycka det man vill. Den kristna tron ska göra människor fria – inte tvinga dem in i vissa åsikter. Det ska inte vara så snävt enligt min uppfattning.

Juni 2017

4

3 5

Vi ska samarbeta i alla de goda uppgifter och gärningar som vår värld är i behov av. Här kan man samarbeta – och det görs redan – men det kan bli mer. Man ska respektera varandra utan att behöva vara överens i alla frågor. Den kristna tron på Jesus kanske inte alla andra religioner kan ställa upp på. Det är stötestenen för många – men det betyder inte att man inte kan samarbeta. Svenska kyrkan ska vara en tydligt kristen luthersk kyrka. Är man trygg i det så kan man ha både utbyte och samtal med andra samfund och samarbeta kring det man är överens om. Jesus sa; ”-Den som älskar mig gör mina gärningar”. Man kan och får tycka olika – det behöver inte betyda en konflikt.

KARIN FORSELL, SVERIGEDEMOKRATERNA

1

Vi borde utforma konfirmationen mycket mer än som görs idag. Det är viktigt att ungdomarna blir intresserade av den, då blir det en inkörsport till att gå i kyrkan. Konfirmationen skulle kunna kopplas ihop med aktiviteter knutna till stadens föreningsliv, som exempelvis segling, fotboll, schack, dans eller att spela rockmusik. Jag menar att både kyrkan och föreningslivet kunde ha fördel av att konfirmationen ”poppas upp” lite mer. Det finns redan idag många aktiviteter för barnen, men föräldrarna kanske inte känner till dem. Kyrkan borde göra mer reklam för detta och delta i stadens olika arrangemang och event för att bli mer synlig i samhället.

2

De hemlösa i staden är kommunens ansvar. Diakonin kan hjälpa till att lotsa den hemlöse till den avdelning inom kommunen som kan hjälpa till med bostad, jobb eller liknande. Staden får inte abdikera från sitt ansvar att hjälpa de hemlösa. Vi kräver att staden och kommunen tar sitt fulla ansvar här!

3

ag håller inte med Rosanna. Hon säger att det finns en intolerans – men alla, som sympatiserar med svenska kyrkans

ANDERS WÅGSTRÖM, 66 Vad ska kyrkan göra för att komma överens med andra samfund, så att man söker samarbete istället för att motarbeta varandra?

5

värderingar, är ju välkomna till kyrkan! Det är en självklarhet för oss sverigedemokrater. Rosanna kanske tänker på vigsel av samkönade par; om en präst inte vill viga homosexuella så ska den prästen inte tvingas till det. Då ska kyrkan ta in någon annan som vill viga istället. Alla präster ska respekteras vare sig de vill eller inte vill viga homosexuella. Från vår sida ska alltså toleransen även gälla gentemot präster och annan personal i kyrkan. För övrigt anser vi att ingen har att göra med vem du älskar – allra minst politiker!

4

Det perfekta samhället för mig är att alla ska känna sig trygga och gärna att fler gick i kyrkan. Där får man en dos styrka som räcker fram till fredagen, sen börjar energin tryta men fylls på igen på söndagen under kyrkobesöket. Kärlet inom dig fylls med ordet, musiken, vänskapen, delaktigheten. Detta blir en hjälp till självhjälp att orka med sitt liv på ett bättre sätt. Min önskan är att fler hittade till kyrkan och gick på högmässa, inte minst ungdomarna.

5

Sverigedemokraterna anser att Svenska kyrkan ska värna om sin identitet – aldrig ta ett steg tillbaka– utan hela tiden stå på sig med sin tro om det kristna budskapet. Om vi inte gör det är risken överhängande att vi blir en minoritet pga andra religioners etablering i vårt land. Det är genom kristendomen vi kommit så långt när det gäller etik och moral men även traditionerna är en del av vår identitet. Allt detta tillhör vårt kulturarv. Vi sverigedemokraterna anser att ärkebiskop Antje Jackélen har en osund inställning till Svenska kyrkans fastighetsbestånd då hon väljer att göra sig av med fastigheter till förmån för annan religion. Att bjuda in imamer och dessutom anställa en sådan är djupt oroande och kommer att splittra troende kristna.

Läs mer om kyrkovalet på sid 26-27.

7

Begravningsombud — vad är det? I kyrkovalet får endast du som är medlem i Svenska kyrkan delta, men valet berör även den verksamhet inom Svenska kyrkan som är ett statligt uppdrag, nämligen begravningsverksamheten. I ett av Kyrkorådets utskott, kyrkogårdsutskottet finns ett begravningsombud. Ett begravningsombud är ombud för de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. BEGRAVNINGSAVGIFT FÖR ALLA

Staten har gett Svenska kyrkan i uppdrag att vara huvudman för begravningsverk­ samheten i Sverige, förutom på två orter där kommunen istället är huvudman. Som huvudman ska man erbjuda alla en gravplats. Det här innebär att alla som är folkbokför­ da i Sverige, och har en inkomst, betalar en begravningsavgift. Mer om vad det innebär kan du läsa här: www.svenskakyrkan.se/ begravningsavgiften HUR STYRS BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN?

Begravningsverksamheten styrs i första hand av Begravningslagen. Frågor som rör begravning hanteras lokalt i något som heter kyrkogårdsutskottet. Representanter från det utskottet finns med i Kyrkorådet som är Kyrkofullmäktiges styrelse i ditt pastorat. Utskottet hanterar frågor som rör begrav­ ningsplatser och kyrkogårdar. I uppdraget ingår också att se till att besluten som tas i Kyrkoråd eller kyrkofullmäktige följer begravningslagen. VAD GÖR ETT BEGRAVNINGSOMBUD?

Ett begravningsombud ska se till att bevaka intressen åt de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. Det kan handla om att ta till vara olika trosuppfattningars önskemål om

begravning och begravningsplatser, och att hålla dialog med andra trossamfund. Begrav­ ningsombudet ska lämna in en årsberättelse till länsstyrelsen, och har också kontakt med dem när det finns något att anmärka på. Ett begravningsombud finns för att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter när det gäller sin begravning. Ombudet ska ta tillvara de personers intres­ sen som står utanför Svenska kyrkan. Både de som tillhör ett annat trossamfund och de som inte tillhör något trossamfund alls. Det kan finnas ett eller flera begravnings­ ombud i ett pastorat eller i en församling. Begravningsombudet utses av Länsstyrelsen och ska vara en person som inte har kopp­

lingar till Svenska kyrkan eller andra tros­ samfund, utan ska vara neutral. Till exempel får personen inte vara anställd eller ha ett förtroendeuppdrag inom ett samfund. Personen får naturligtvis vara medlem i Svenska kyrkan eller tillhöra något annat tros­ samfund. BEGRAVNINGSOMBUDET I HELSINGBORG

Begravningsombudet i Helsingborg heter Sivert Friberg. Du kan kontakta honom om du har frågor eller funderingar kring beslut och förslag om begravning och begrav­ ningsplatser. Han nås antingen på telefon 072-550  25 99 eller via mejl sivert.friberg@ hotmail.se

En konfirmand i huset? Som konfirmand får du diskutera livets små och stora frågor tillsammans med både jämnåriga och äldre. Lär känna dig själv, varför du tänker och handlar som du gör och förstå hur andra resonerar. Konfirmation är en upptäcktsresa vi gör tillsammans. Anmäl dig här: svenskakyrkan.se/helsingborg/konfirmation Ps: du vet väl att även du som är vuxen kan konfirmeras...

8

Juni 2017

Tema: Glädje & Musik

FRÅN EN PASSION ... till en annan. Boris Renée bytte fotbollen mot musiken. Nu vill han ge tillbaka till de som hjälpte honom en gång, och visa på en väg framåt för de ungdomar som tror att allt är kört.

BORIS

ser bitarna falla på plats

Han dök upp på scen i Melodifestivalen som ett okänt kort, ett energiknippe som gick hem även i år. Men bakom den sprudlande ytan finns ett allvar, och en djup övertygelse om att bara göra det som känns äkta. 10

# X 2016

11

Tema: Glädje & Musik DET VAR EFTERHÄNGSNA skador som till slut fick honom att

annat sätt. Det är mest de yngre som kommer fram, och särskilt kidsen tar verkligen till sig. De kommer fram och kan hela låten, de är fantastiska. Det är härligt att ha den positionen, jag vill inspirera den yngre generationen. Här lyser det plötsligt igenom vad det är han verkligen vill med musiken. Fotbollen var kul, men genom musiken ser Boris möjligheter att verkligen inspirera och påverka. – Det finns så många människor som har banat vägen för mig, nu känner jag att jag vill ge tillbaka.

våga testa musiken, men under Melodifestivalen 2016 försökte Boris Renée fortfarande kombinera elitfotboll och schlager. – Min klubb då, Degerfors, de var fantastiska. De lät mig flänga fram och tillbaka. Men det är svårt att ställa om mentalt, gigga en dag och träna en dag. Jag hade spelat sedan jag var elva, och haft proffskontrakt sedan jag var 18, så det var hela mitt liv. Så när det gick vägen ända fram till final, såg han det som ett tecken på att det verkligen var dags för ett nytt spår. Och i årets festival tog han sig också till final, och lämnade inte någon oberörd med sin sprudlande glädje på scenen. Boris medger att han fått möjligheten att gå från en passion till en annan i livet – och lyckats riktigt bra med det. – Det är en välsignelse, att jag först har fått hålla på så mycket med fotbollen, och nu har kunnat gå över till musiken. Det är två grejer som jag alltid har älskat, men jag trodde aldrig jag skulle få hålla på med musiken professionellt.

SÄRSKILT VIKTIGT är det för honom att ge något tillbaka,

att ta sig tid att möta alla de unga fans som kommer fram till honom, speciellt när han är hemma i Örebro. – Det är så skönt att stå där och visa att allt är möjligt. Det är fantastiskt att kunna visa den yngre generationen att jag kunde ta mig ända hit, trots att jag växte upp i samma stökiga område som de bor i nu. Visst kan man bli en förebild även som fotbollsspelare, men Hur har livet förändrats? inte på samma sätt, menar Boris. – Det är mycket mer hektiskt. Jag är ute och träffar folk, går – Inom fotbollen flockas kidsen kring dig så länge du är bra, på olika events. Men jag utvecklas en massa. Förr var det mer så länge det går bra för laget och så länge du sticker ut. Det är träna, äta, sova, nu får jag möta människor och det är någonmycket lättare att försvinna inom fotbollen, så fort du inte är ting jag alltid kan få ut något av. Det finns alltid något att lära någon längre. Står du på scen kan du alltid inspirera, oavsett sig när man möter andra människor. hur det går i Melodifestivaler och annat. Varje människa har sin egen energi som är unik. På det Han kom till Sverige som 2-åring och växte upp med mamviset tror jag att jag kan ge till dem jag möter också. ma och tre äldre bröder i området Vivalla i Örebro. Ett områÄr det roligare att stå som soloartist på scen än att vara en av de som, om du googlar på det, beskrivs som en stadsdel med elva i ett lag? stort utanförskap och hög arbetslöshet. – Jag får ofta den där frågan och jag kan faktiskt – Jag var aldrig strulig själv, jag hade en bra uppinte alls hålla med om att det är så. Det är inte växt, men jag hade kriminaliteten runt omkring bara jag, det är producenter, stylister, skivbomig hela tiden. Det är ett område med dåligt lag – ett helt lagarbete. Jag må vara ansiktet rykte, och det hade kunnat gå hur som helst. utåt och den som står på scen, men det är Jag hade aldrig varit där jag är i dag om det var inte alls Boris grej före fortfarande ett helt lag som jobbar. inte hade varit för Gud. Melodifestivalen 2016. Att folk numera känner igen honom på Boris pratar mycket om välsignelser. – Det blev väl att man dansade gatan har hittills bara varit positivt. Tron är en naturlig del av hans tillvaro, till Michael Jackson när man var – Ja, jag har ju blivit offentlig på ett och ännu mer så sedan han tog språnget ut liten, men inte mer än så.

DANS

Att sätta ihop sång och steg blev en utmaning, men nu är dansen hans nya träning.

FOTO: JESSICA GOW/TT

Boris René sjunger bidraget Her Kiss i Melodifestivalens final 2017.

12

2012 spelade Boris Lumbana, som Boris René hette då, för Örebro SK i allsvenskan.

Juni 2017

”Det finns så många människor som har banat vägen för mig, nu känner jag att jag vill ge tillbaka.”

i det okända och gav sig in i musiken. Han kommer dock inte från någon religiös familj. – Det har funnits där. Mamma har alltid sagt, som för att påminna mig: ”Glöm inte Gud”. Men jag kan bara minnas kanske en enda gång när vi gick vid kyrkan, och det måste ha varit vid någon jul. När växer upp sen, och möter motgångar i livet, ja, då börjar man ju fråga sig vem den här Gud egentligen är. Och då börjar man tänka. Så min riktiga tro fick jag på äldre dar. Att han fick en vuxen tro påverkade definitivt beslutet att sadla om. – Absolut! Jag hade aldrig vågat annars. Jag hade tänkt på det, fast var inte riktigt säker. Men så sa Gud: ”Nu Boris, nu tar vi nästa steg!” Då följer man. Det blir så när man vandrar med Gud, han slänger in en i olika saker.

Boris så engagerad att han vänder på rollerna. Han börjar nyfiket fråga ut både mig och fotografen om våra livsresor, om inte vi varit med om liknande saker. – Det är så häftigt när allting faller på plats och man blir knuffad åt ett håll tills det inte går att hålla emot. Då måste man följa, även om det känns läskigt.

SÅ BORIS svarade: ”Jag litar på dig, vi kör!” Och resten är his-

FÖR ÄVEN OM HAN känner att beslutet var helt rätt, är han

toria, åtminstone början på en historia. – Det är en upptäcktsfärd. Ibland frågar jag rakt ut: ”Vad är det du hittar på nu, Gud?”, men jag måste lita på att han guidar mig rätt. Här får vår intervju en oväntad vändning. När det börjar handla om den personliga resan, alla sammanträffanden som ledde fram till beslutet att släppa fotbollen för musiken, blir

Boris René. Namn: Boris Lumbana (artistnamnet René är taget efter pappa Jean René Lumbana som bor kvar i Kongo). Född: 19 juni 1991 Kinshasa, Kongo. Kom till Sverige som tvååring och flyttade runt mycket. Bor: Örebro. Längd: 1,86. Pratar: Franska, lingala, svenska och engelska. Familj: Mamma och tre bröder. Idrottsmerit: Började som senior i Örebro SK. År 2011 lånades han ut till isländska KA Akureyri, och 2014 skrev han på för Degerfors IF. Avslutade karriären sommaren 2016. FOTO: CONNY SILLÉN/TT

medveten om att detta är en resa som bara har börjat. – Nu måste jag lära mig förstå vad det innebär att vara artist. Ända sen hela den här Mellogrejen startade har jag tänkt att det är en enda lång intensivkurs. Om jag går vidare eller inte, allt sådant är bara bonus. Vi går ut genom skivbolagets kontor för att ta bilder, och det tar sin lilla tid, för Boris ska titta in och hälsa på någon i varje rum vi passerar. Hela han utstrålar glädje och energi, något som också lyser igenom på scenen. Boris känns helt enkelt äkta, och kanske är det mycket därför han bara fått respekt från kollegorna i musikbranschen, trots att hans djupa tro får rejält med utrymme att märkas i vardagen – bland annat är han helnykterist. – Jag tror det hänger på hur du själv bemöter andra människor. Jag är inte bättre än någon annan för att jag tror. Jag kan inte respektera någon annan mindre för at t de tror på något annat eller inte tror alls. Vi möter varandra med respekt, då fungerar det. Boris är däremot hård mot sig själv, och rannsakar ständigt sina val när det gäller karriären. – Du måste hela tiden våga fråga dig: varför gör jag det här? Det är inte alltid du har rätt anledningar, och då får du backa. Även låtarna han framför måste kännas helt rätt. En del material skriver han själv, annat får teamet runt om honom ta fram. – Men de känner mig så väl att det flyter på. Vi har jobbat så nära varandra att de vet vad jag kan sjunga och inte. Allt jag gör måste kännas ärligt och träffa mig där jag kan stå för det.

ANSIKTET LYSER av entusiasm när han pratar om vilken chans det är han har fått. – Jag har fått den här plattformen, och jag vill verkligen göra vad jag kan av chansen. När jag frågar mig varför jag vill fortsätta med musiken, då måste svaret alltid vara att jag gör det för att jag vill inspirera. Bara när vi börjar prata om framtidsdrömmar blir Boris lite förtegen. – Det är upp till Gud, säger han och skrattar, men han menar faktiskt allvar. – Jag vill inte så gärna prata om framtiden. Det är en skör grej att dela med sig av, något jag bara anförtror min närmaste familj. Så fort du öppnar upp och vågar prata om dina drömmar, ser folk det som att de har någon slags rätt att gå in och ifrågasätta din dröm. Jag vill hellre jobba i det tysta. Resultat är trevligare, de får tala för sig själva. Men jag är mycket tacksam för var jag är nu. SARA GRANT

Juni 2017

13

Tema: Glädje & Musik

Sång och musik ger livsglädje Musik får äldre att må bra — både fysiskt och mentalt. Men den kan även skapa livsglädje och ge ökad gemenskap. I Sundbyberg genomsyrar musiken hela äldreomsorgens verksamhet. INOM DEMENSVÅRDEN används musik och

sång för att lugna, väcka minnen och öka livskvalitet, men även för att skapa ökad kommunikation. Dessutom stimuleras hjärnan och kroppens rörelseförmåga av musik. Även för äldre utan någon demenssjukdom alls, kan musik och sång ha stor inverkan på både livskvalitet och hälsa. En person som har stor kunskap på det här området är musikterapeuten Katarina Lindblad, som forskar om musikens inverkan på äldres hälsa och välbefinnande. År 2012 arbetade hon i ett projekt som gick ut på att forska fram en modell för hur vårdpersonal kan använda musik i sitt arbete med äldre med demens. – Musik används ganska ofta inom demensvården, genom allsångsstunder och som underhållning, vilket har ett jättestort värde. Men vi som musikterapeuter vet att man kan göra så mycket mer. Man kan använda musiken för att få kontakt och för att hjälpa relationer på traven mellan en person

14

med demenssjukdom och den friska anhöriga eller med personal, berättar hon. PROJEKTET, SOM fick stöd från dåvarande regeringens satsning ”Kultur för äldre”, genomfördes på tre olika äldreboenden. Grundtanken var att arbetet skulle ske tillsammans med personalen och de boende, och under arbetets gång utvärderades vad som fungerade och vad som inte gjorde det. – Till en början möttes jag av en förundran över vad jag gjorde där. Det kan verka så självklart att komma ut på ett boende och säga: ”Nu ska vi sjunga med de äldre så blir allting så bra”. Men det finns en risk att det krockar med den vårdkultur som redan finns, som handlar om mediciner och fysisk vård och man undrar hur musik kan vara en vårdåtgärd. Så det gäller att ha ett öppet förhållningssätt, menar Katarina Lindblad. Efter 2,5 år i projektet utarbetades en hel modell som består av flera olika pusselbitar, och med hjälp av den kan personalen plocka

”Men det handlar inte om att sjunga vackert utan om kontakt och kommunikation, ungefär som när man sjunger för ett barn.” ut och använda det som passar bäst på just det boende där de jobbar. En av bitarna handlar om att sjunga i vårdsituationen, med och för den äldre, vid tillfällen som kan vara besvärliga, som till exempel morgontoalett, påklädning och sänggående. – Sjunger man för de äldre så är det avledande, fokus ligger på något annat, säger Katarina Lindblad. Hon upptäckte dock ett hinder för vissa att testa detta arbetssätt: Juni 2017

Musikterapeuten Lis Jacobsson vill att fler äldre ska få tillgång till musik.

personalen känner att de inte kan sjunga. – Men det handlar inte om att sjunga vackert, utan om kontakt och kommunikation, ungefär som när man sjunger för ett barn, fortsätter hon. Nästa fråga är vad man ska sjunga. – Många som arbetar inom äldreomsorgen kommer från andra kulturer, men svaret är att man kan sjunga vad som helst. Rösten, takten och känslan i till exempel en vaggvisa låter likadant i hela världen. Att få veta det en välJuni 2017

dig lättnad för många, menar Katarina Lindblad, som när projektet var slut arbetade fram en webbutbildning om musik i demensvården, tillsammans med Svenskt Demenscentrum, Till den spelade de in 17 tidlösa sånger, som personalen kan använda i sitt arbete om man vill sjunga tillsammans. En fråga som kan dyka upp är hur personalen ska hinna med att få in musiken i en vardag med underbemanning, och ständiga sysslor som städning och omvårdnad. Men

enligt Katarina Lindblad finns det lösningar. – Många musikaliska inslag som att sjunga, nynna, tralla eller lyssna på musik, kan göras samtidigt som man arbetar med annat, menar hon. I projektet kunde man se att när musiken finns med som ett naturligt inslag i verksamheten, så ger det mycket gemenskapen även inom personalen. – Det blev roligare för personalen och de kände sig mer motiverade. På ett ställe fick 15

Tema: Glädje & Musik

Att tralla, nynna och sjunga kan få de dagliga rutinerna att gå lättare.

de till och med ner korttidssjukskrivningen eftersom personalen trivdes bättre och var tryggare med varandra. De tyckte att de hade fått redskap att komma vidare i besvärliga situationer, berättar Katarina Lindblad. LIS JACOBSSON arbetar som musikterapeut

inom äldreomsorgen i Sundbybergs kommun. Hennes uppdrag är att använda musik som omvårdande metod på kommunens fem boenden med totalt 400 äldre, och hon är en av få, om inte den enda i landet som arbetar heltid med detta uppdrag inom vård och omsorg. – I början handlade det i första hand om att höja livskvalitén hos de äldre genom musik och rörelse. Ett förebyggande och friskvårdande arbete där jag även berättade om sångens effekter på hälsan och hur stora

Musiken är underhållning och glädje, men föder också kontakt och kommunikation. Den talar till hela människan.

hälsoeffekter det finns när man rör sig till musik, berättar hon. Fokus har sedan dess framför allt legat på att musiken ska bli ett naturligt inslag i den dagliga omvårdnaden. All personal har fått en grundutbildning, för att lära sig om musikens och rörelsens betydelse, med syftet att ge personalen nycklar till hur de ska kunna använda musiken i den dagliga verksamheten. – Musiken i sig är ju hälsobringande och påverkar alla de mänskliga dimensionerna och jag vill skapa möjligheten att stärka hela människan, säger Lis Jacobsson, som menar att musiken även skapar kontakt mellan de boende och att det är tydligt att detta bidrar till att höja stämningen och livskvaliteten, men även kontakten med personalen. FYSISKT – Stimulera hjärta och hjärna, puls, andning och – Vårdarna får en fördjupad hormonbalans. Motivera till kroppslig rörelse, och förbättra känsla av anknytning till de motorik och balans. äldre och det bidrar till att PSYKISKT – Fånga uppmärksamheten och ”väcka” en person, höja livskvaliteten för alla, göra henne mer närvarande. Bekräfta en person i hennes livs­ säger hon och berättar historia och känsla av identitet. Motverka symtom som oro och om en konstnärinna som nedstämdhet och öka välbefinnandet. helt tappade sin identitet SOCIALT – Stimulera interaktion, kommunikation och samar­ när hon flyttade in på ett bete. Underlätta kontakt och ett mänskligt möte som motver­ boende, och var på väg in kar känslan av ensamhet och isolering. Påverka stämningen på i en djup depression. avdelningen och skapa en god social miljö. – Hon var sjuk, men KOGNITIVT – Stimulera minne och tal, väcka minnen. Öppna var helt klar i huvudet och associationsbanor och därmed skapa nya möjligheter till meningsfulla samtal. hade kvar sin kompetens. ANDLIGT – Erbjuda en väg till andliga upplevelser. Sångtexter När vi fick reda på att klasom tröst, hopp och försoning kan lindra existentiell oro. sisk musik betydde mycket för henne, lät jag en av mina Källa: ”Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården

MUSIK KAN PÅVERKA

Katarina Lindblad. Socionom, musikterapeut, kon­sert­ sångerska och presenta­ tör i Sveriges Radio P2/ Berwaldhallen sedan 1991. Har nu en doktorand­ tjänst i musikvetenskap vid Örebro universitet, där hon forskar om äldre mäns hälsa och musik.

praktiserande musikterapistudenter komma in och jobba med henne. I NÄSTA steg funderade Lis Jacobsson och personalen över hur musiken och konsten skulle kunna kombineras och ordnade en vernissage där kvinnans tavlor visades och musiken som hon inspirerats av i sitt konstnärskap spelades, vilket fick kvinnan att komma tillbaka igen. – Det har betytt allt för henne och för hennes välmående. Efter vernissagen sa hon att hon kände att hon fått tillbaka sin identitet, men även livslusten, och hon blev mer tillfreds med att bo på boendet, eftersom hon nu var sedd och bekräftad för den hon var. ANN-CATHRINE JOHNSSON

Fotnot: Webbutbildningen Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården finns kostnadsfritt på Demenscentrum.se

” av Katarina Lindblad (Svenskt Demenscentrum)

16

Juni 2017

VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ HELSINGBORGS DATORSERVICE

-CAMPING MED HÖG STANDARD STUGOR OCH VANDRARHEM NÄRA HAVET

Vi är etablerade i Helsingborg sedan 2009 och är idag stadens största Dator/IT Service Center. Hos oss kan ni tryggt lämna in er dator där våra kompetenta och service inriktade tekniker kan ta hand om ert problem. Våra mobila tekniker besöker er hemma eller på företaget där vi reparerar, kommer med förlsag på lösningar eller ger enklare handledning. (För privat personer finns det möjlighet till RUT Avdrag på 50% av fakturan) Välkommen!

PERFEKT FÖR FAMILJER

sandstrand, lekparker, hoppkudde, butik, minigolf, restaurang mm

SOMMARPROGRAM

med midsommarfirande, gospelvecka, Gullbrannafestivalen, sportvecka, barnkördagar, golfdagar mm

Gasverksgatan 33, Helsingborg • Tel. 042-400 44 66 www.hbgdatorservice.se • info@hbgdatorservice.se

Välkommen till Vallentuna Vägkyrka: Vallentuna kyrka är öppen måndag-fredag 10/7-4/8 kl 10-16. Sommarcafé: måndag-fredag 26/6-4/8 kl 09.30-11.30. En mil söder om Halmstad

WWW.GULLBRANNAGARDEN.SE WWW.GULLBRANNAFESTIVALEN.COM ÅRETS CAMPINGFÖRETAGARE 2013 (SCR)

Sommarkvällsmusik: alla söndagar 2/7-27/8 kl 19.00. Kyrksafari: torsdagarna 6/7 och 17/8. www.vallentunaforsamling.se 08-511 862 00. Vi finns även på Facebook.

NÅDEN BLOMMAR I NÖDENS KAOS Genom sina intensiva, gripande dikter och självutlämnande prosastycken berättar Katta Carlsson om sin slingriga livsväg, från missbruk och misär till en trygg tro och ett starkt engagemang för andra. ”Boken är djupt berörande men samtidigt väldigt nära och utlämnande.”

Extrapris juni månad:

120:-

En stödförening för dig som utsatts för sexuella övergrepp/är anhörig till utsatta barn eller vill lära dig mer om ämnet. Vi erbjuder: Föreläsningar, filmvisning, stödsamtal enskild eller i grupp. OBS! Vi är stödpersoner, inte terapeuter. Bli stödmedlem för 100 kr/år Bg 359-5709 eller Swish 1234991840 Lämna din e-postadress, så får du nyhetsbrev om våra aktiviteter. Vi finns på Viktoriagatan 6 i Helsingborg även i sommar.

www.gaudete.se 042-37 48 10

Se: www.atsuskane.se

Tema: Glädje & Musik

”Både Gud och kyrkan tål skämt”

Camilla Lif är präst i Svenska kyrkan, författare och medverkar ofta i radio. Du kan ställa dina frågor om kyrkan, tron och livet i stort till Camilla på fragaprasten@verbum.se

Varför är det så allvarsamt i kyrkan? Får man spela vilka låtar man vill och hur mycket får man skoja om religion? Camilla Lif svarar på frågor om glädje och musik.

1

Fråga prästen

Får man välja vilken musik man vill i kyrkan, till bröllop, dop eller begravning?

– Ja, det får man, i samråd med den som ska spela, och med prästen. Eftersom kyrkans musiker är experter på sina instrument, de akustiska förutsättningarna och hur olika gudstjänster speglar olika teman, brukar man komma fram till alldeles utmärkta lösningar. I en del kyrkor kan man spela upp musik från Spotify eller en skiva. Det beror lite på var man är och hur traditionerna och tekniken ser ut just där. Om man till exempel har en begravning för en ung människa vill man ju ofta spela den musik som den människan tyckte om. Jag såg i tidningen att någon församling skulle ordna en Princegudstjänst. Det gladde mig mycket, eftersom Prince var min stora idol.

2

Det känns väldigt allvarligt och högtidligt i kyrkan. Borde man inte skratta och vara glad lite mer?

– Ordet evangelium (evangelierna kallas de böcker i Bibeln som handlar om Jesus) betyder ”Det glada budskapet” så man får absolut vara glad i kyrkan. Gudstjänsterna firas för att vi ska komma ihåg just detta – trots att livet kan kännas slitsamt och vi många gånger är förtvivlade finns det ett löfte om glädje och ljus och skratt och frid. Men precis som vi människor är olika, och har olika livssituationer, finns det också olika typer av gudstjänster. En del är stramare och bär på ett större allvar, andra är uppsluppna och fulla av barn, skämt och glad musik. Det kan också bero på vilken tid på kyrkoåret det är. Under fastan och stilla veckan (veckan innan påsken) är det allvarligt i kyrkan, för att bibeltexterna handlar lidande, svek och död. Men på påskdagen, som är kyrkans största festdag, är det väldigt festligt – då handlar allt om nytt liv, nytt hopp och ljus!

”Självdistans är det roligaste som finns! Både Gud och präster och musiker och begravnings­entreprenörer tål skämt. De flesta i alla fall.”

3

Varför   är psalmer så krångliga och gammaldags?

– Jag håller med om att många psalmer är svårsjungna och gammaldags, men det finns nyskrivna psalmer också. En del finns i psalmboken och andra finns i ”Tillägg till psalmboken” – en orange liten bok som finns i många

20

Hela poängen med kristet liv är frihet, säger Camilla Lif.

kyrkor. Det finns också artister som tolkat gamla psalmer i nya inspelningar och på det sättet gett dem nytt liv. Många tycker om Taizé-sånger – en del av dem finns i psalmboken. Det är enkla, meditativa sånger som ofta sjungs många gånger. De är varken svåra eller gammaldags.

4

Vad tycker Gud och kyrkan om att man skämtar och kanske driver med religion?

–Det tål kyrkan, och Gud också, tror jag. Särskilt roligt är det när kyrkans folk skämtar om sig själva, tycker jag. Självdistans är det roligaste som finns! Både Gud och präster och musiker och begravningsentreprenörer tål skämt. De flesta i alla fall.

5

Får kristna lyssna på vilken musik som helst?

–Ja, vi får lyssna till vilken musik vi vill, äta vilken mat vi vill, ha på oss vad vi vill, vi får läsa vad vi vill och se vilka filmer vi vill. Hela poängen med kristen tro är frihet – frihet att leva bra och kärleksfulla och meningsfulla liv. Gud har gett oss den fria viljan, och det betyder att vi väljer själva och har ansvar själva. Det skulle i och för sig kännas fel att spela låtar med massor av svordomar i. Då skulle nog många som kommer till kyrkan bli ledsna.

# Juni 20175

Din folkhögskola i Helsingborg

Teaterpedagogutbildning 1-årig kurs som rustar dig för att jobba som teaterpedagog och projektledare inom kultur och social utveckling.

Barn- & ungdomsledare

Ansök nu!

En kurs som utvecklar och kompetenshöjer dig som arbetar som barn- och ungdomsledare inom Svenska kyrkan. Deltid 25% under 1 år, halvdistans.

Bibelskola på distans Kursen ger dig kunskap och redskap för att bättre kunna förstå Bibelns texter och därmed kunna fördjupa livsförståelse och tro. Deltid 25% under 1 år på distans.

Konferens med sundsutsikt

Sundsgården är även en prisvänlig och miljömärkt konferensanläggning med enastående havsutsikt över Öresund. Välkommen att kontakta oss!

sommar i city? Mysiga Djurgårdskyrkan är platsen för dig som är kvar i stan i sommar! Här erbjuds konserter, föredrag, konstutställning, mässor och andakter. Det trevliga caféet i kyrkans trädgård serverar kaffe, smörgåsar, bullar och kakor. Varmt välkommen! öppet 2–30 juli tis-lör 12:15–16:30, sön 12:15–14:30 djurgårdsvägen 74

Sundsgårdens folkhögskola · Helsingborg · 042-19 38 00 info@sundsgarden.se · www.sundsgarden.se

DAG HAMMARSKJÖLDSLEDEN en pilgrimsled mellan Abisko och Nikkaluokta Beställ vägen du ska följa den, en handbok för pilgrimsvandrare efter Dag Hammarskjöldsleden. Boken har engelsk sammanfattning. Pris 100 kr + porto.

luleå stift

lulea.stift@svenskakyrkan.se Tel 0920-26 47 00

Den perfekta platsen för läger,för konferens semester. eller sem Den perfekta platsen läger,eller konferens Barnvänlig badstrand och härlig miljö.Vandrarhem eller Barnvänlig badstrand ochhelpension härlig miljö. Vandrarhem bed & breakfast, självhushåll eller – du väljer själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbäddsrum. bed & breakfast, självhushåll eller helpension – du Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är därför fri själv. Öppet året runt. 80 bäddar i 2- och flerbädd från alkohol och andra droger. Anläggningen ägs av nykterhetsrörelsen och är dä från alkohol och andraVarbergsvägen droger. 1894, 439 55 Åsa Tel: 0340-65 12 85 E-mail: kuggavik@tele2.se Varbergsvägen www.kuggavik.se 439 55 Åsa

189

Tel: 0340-65 12 85 E-mail: kuggavik@t www.kuggavik.se

FOTO:JOHANNA NORIN

Vinjett xxxxxx

Någonstans befinner vi oss i exil från vårt artväsen, tror Göran Greider, för när människor träder in i en trädgård så förändras de.

I trädgården finns

TIDLÖSH

20

# X 2016

VI BÄR alla med oss en trädgård. Många en

risig och rätt misskött villaträdgård där det ändå finns något som någon tyckt om en gång. En taggig påminnelse; en berberisbuske, rabarber, ett igenvuxet potatisland, ett gullregn. Eller en trädgård med djupa avtryck från Eden, urplatsen som vi alla härstammar från. Stället dit vi återvänder för den allra sista anhalten dagen då vi lämnar in: Jord skall du åter varda. Där trampar vi upp stigar i gräset och drar in den friska luften, full av löften om ett liv och harmoni med årstiderna. Samt den starka driften att lämna någonting efter oss, ett eller flera egna avtryck. För den som planterat ett träd har inte levt förgäves, som ett kinesiskt ordspråk säger. Poeten, journalisten och debattören Göran Greider har just skrivit en skönt tidlös bok: en blandning av handbok och tänkebok, som heter I trädgården hörs andra ekon, (Ordfront). Och det är just otidsenligheten som gör den så spännande och aktuell.

ATT HAN är en lärd karl, Göran Greider. Men hans kunskaper om och kärlek till trädgården har kanske inte varit allom bekanta, även om han tassat fram i genren tidigare i böcker som Hagen, betraktelser från en by. Förr var det inte ovanligt med skrifter som stod med bägge fötterna i myllan samtidigt som de blickade ut över världen och drog slutsatser om vad som iakttogs. Urfadern för denna art var Henry David Thoreau i klassikern Walden. Sedan anslöt sig sådana som Björn Berglund med Hallonmänniskan och Rolf Edberg med Vid trädets fot. Och nu har alltså Göran Greider blåst liv i genren igen. VI MÖTS en sån där dag som antingen kan

kallas vinterns sista eller vårens första, över en kopp svart kaffe på biblioteket vid Årsta torg. Under bordet snusar Stina, hans engelska springerspaniel som har vinterpälsen kvar vilket hon kan behöva, för uppe på gården i Dala-Floda i Västerdalarna härskar kölden fortfarande. Vi pratar om arvet, om trädgården vi bär inom oss och som vi försöker anlägga om igen. Och igen och igen. – Farfar Henning hade en stor trädgård på Repslagarvägen i Vingåker, minns Göran. Han var skräddare men hade nog egentligen

sitt hjärta i trädgården som innehöll mängder av nyttoväxter. Den var också anlagd med gångar som löpte i olika nivåer och med stora höjdskillnader vilket jag har i min också. Fast jag har inte lika mycket nyttoväxter som han hade vilket han nog skulle skakat på huvudet åt. Men farfars trädgård sitter i mitt sinne och när jag arbetar med min är det nog hans som jag är ute efter. Och min fars, som han i sin tur kopierade efter farfars. Någonstans befinner vi oss i exil från vårt artväsen, tror Göran Greider, för när människor träder in i en trädgård så förändras de. Någonting händer och de blir lite mer fredliga. – Jag tror att vi alla har en bild av en paradisisk trädgård i sig. Får vi minsta chans att återskapa den gör vi det; tillbaka till Eden. Vårt grundtillstånd är att återvända till platser där läckra frukter växte vilt, inte till det slitsamma jordbrukslivet. ODLARE SÄTTER sina avtryck och Göran tycker att buskar och fruktträd, stenar och ängar bör prioriteras före gräs och rabatter. – Gräset är ju ett sextiotalspåfund. Det skulle vara enkelt med trädgården och man behövde inte längre bärbuskar och fruktträd. Allt gick ju att köpa i affären. Och så fick vi de perfekta och sterila ytorna i stället, ett slags parkeringsplatser med utrullad gräsmatta. Det blir en paradox eftersom vi ändå har chansen att med enkla medel skapa vårt Eden på hemmaplan. Det räcker med att sätta några buskar och träd och placera ut lite stenar så har man snart en riktig trädgård i stället för överambitiösa rabatter som ingen orkar med. ÄR DÅ någon årstid bättre än en annan? Njae,

det går knappast att välja. Våren med fåglarna skapar en sån rymd över allting och sommaren är sommar förstås. Fast han propagerar för vintern i boken. Det är en mycket vacker tid. – Vintern anses ju allmänt som en tid då inte trädgården lever. Men titta på den efter ett snöfall. Då bolltistlarna fått pälsmössor av vit snö och trädgårdsmöbeln har vita överdrag av fluff. Vintervilan känns viktigare för vart år som går, tycker han: – Jag är ingen fanatisk trädgårdsodlare

ETEN Juni 2017

”Vårt grundtillstånd är att återvända till platser där läckra frukter växte vilt, inte till det slitsamma jordbrukslivet.” längre. Det var jag nog för fem, sex år sen. Jag minns hur jag flög ut när det började regna häftigt med ett stort paraply i handen för att hålla över en kungslilja som var extra känslig. Sånt har jag slutat med och nu tycker jag att jag uppnått ett slags balans i mitt intresse. Dessutom är det skönt att inte behöva lyfta ett finger i trädgården. VAD ÄR då det bästa med en trädgård?

– När det kommer till kritan är det nog det stilla rum som uppstår en sommarkväll när jag sätter mig på min gamla stenbänk. Det är en smått religiös känsla och nåt som inträffar när man inte behöver göra nånting, säger han. – Visst är det kul att skörda morötter men det är mer värt när bruset upphör och allt stannar av. Förmodligen är det vad som brukar kallas trädgårdsterapi. Stillheten som uppstår i världens absoluta medelpunkt. Det är lite som i ett kyrkorum en sommardag när man stiger in och får känna svalkan och stillheten. Precis som i en trädgård. Göran Greiders bok är späckad med små inpass av information och glada infall, som en spotifylista med lämplig trädgårdsmusik eller science fictionfilmer om trädgård som Triffidernas dag om köttätande växter. Eller den europeiska trädgårdens historia på en minut och massor av egen poesi. Listor med goda råd att tänka på för varje årstid: Titta nära på dina blommor! Ecce Floria! Och uppmaningen att ta tillvara alla äpplen. Tusentals ton som bara ligger och ruttnar när man i stället kan ta dem till ett musteri och göra världens näst godaste dryck. DEN GODASTE, syrénsaft, finns förstås också

recept på: Klipp av 20 fina syrenblomskvistar. Dra av själva blommorna och lägg dem i en liter vatten som får koka upp. Tillsätt ett kilo socker och 30 gram citronsyra. Sila av och häll på butelj. – Faktum är att syrénsaft är den godaste saft jag druckit, säger Göran Greider med eftertryck. GÖRAN TONSTRÖM

21

Svenska kyrkan i London

En oas i storstan Till julmarknaden kommer över 8 000 besökare, och mellokvällar och högmässor drar fulla hus. Svenska kyrkan i London står på alla sätt mitt i byn, även om byn är en metropol. Och när tillvaron rubbas av terrorattentat, eller Brexit lägger ett dis över framtiden, då är kyrkan en särskilt viktig mötesplats.

UNDER HÖGMÄSSAN i Ulrika Eleonora kyrka

på Harcourt Street i London, bara ett stenkast från svenska ambassaden, predikar kyrko­ herde Anders Alberius om hopp. Det är den tredje söndagen i fastan. Några dagar senare mejar en bil på West­ minster bridge avsiktligt ned fotgängare på sin väg mot parlamentet. Diakonen Helen Calner har precis passerat attentatsplatsen när sirenerna börjar ljuda. Hon ska besöka en församlingsbo på ett sjukhus i närheten. Där blir hon med alla andra inlåst i flera timmar. – Jag är tacksam att jag hann komma i säkerhet och jag är inte rädd. Vi befinner oss i en mycket säker storstad där polis och säker­ hetstjänst har bra strategier som fungerar, säger Helen Calner strax efteråt. Samtidigt förbereder hon sig på att sitta i samtal med oroade församlingsbor. I London finns omkring 50 000 mer eller mindre bofasta svenskar, i hela Storbritannien 100 000. Svenska kyrkan i London ska räcka till för alla. Precis som i Sverige fungerar den som ett kriscenter och attentatet utanför det brittiska parlamentet ökade beredskapen även i kyrkan.

DEN VACKRA gamla kyrkan får närmare 60  000 besök om året, men den är särskilt viktig när tryggheten i församlingsbornas liv är under attack. Orsakerna kan vara många: ett terrordåd, Brexit, ett förlorat jobb eller en närståendes bortgång. – Vi har en stark funktion som gemenskap. Det spelar roll att vi är Svenska kyrkan, det ger oss ett stort förtroende- och trygghetskapital. Men även den som inte har en rela­ tion till kyrkan hemma i Sverige kommer hit, säger Helen Calner. Kyrkoherden instämmer. Att befinna sig utanför Sverige ger särskilda förutsättningar för kyrkligt arbete, menar han. Ung i London, en träffpunkt för au pairer, studenter och

22

andra unga, samlar ofta närmare 80 ungdo­ mar, och när kyrkan ordnar mellokvällar eller idrottspub blir det fullsatt. Vilket det ofta blir även under högmässan. – Den här församlingen sjuder. Vår unika ”marknadsfördel” är språket, den svenska kulturen, och högtiderna som firas på svenskt sätt. För oss är det viktigt att det är lätt att komma hit. Vi ska vara en levande diakonal kyrka och vi har låga trösklar. Även de soci­ ala evenemangen som mellokvällarna är ett evangelisationsarbete, säger Anders Alberius.

FLERA AV evenemangen ingår i insamlingen till kyrkans verksamhet, julmarknaden med över 8 000 besökare är en riktig kassako. Även Luciafirandet som förra året firades i Westminster Cathedral och Southwark Cathedral drar in pengar. Det blir tolv olika framträdanden, tio i Ulrika Eleonora kyrka, och de 5  000 biljetterna tar snabbt slut. Församlingsmedlemmarna bidrar också med donationer och till en fasadrenovering samlade församlingen in 122 118 pund.Även kyrkans nya flygel är inköpt för skänkta pengar. Budgeten på 10 miljoner kronor går inte helt ihop och förra året saknades en halv miljon. Svenska kyrkan i London har nu en sär­ skild anställd för att organisera insamlingar. Även den diakonala verksamheten i Lon­ don är omfattande och den underlättas av att det finns många kontaktytor i församlingen. Att få fatt i volontärer är lätt, många som har haft sina barn i svensk söndagsskola eller träf­ fat vänner på kyrkans café vill ge tillbaka: – Det här är en församling där alla visar stor omsorg om varandra. De berättar för oss om någon behöver stöd. Ofta får äldre eller sjuka besök av någon som bor i deras närhet, berättar Helen Calner. Seniorluncherna underlättar för äldre

De som en gång haft sina barn i en barngrupp, blir ofta volontärer själva.

svenskar att ha fortsatt kontakt. Av de äldre är främst många svenska änkor i behov av stöd, dels därför att det kan bli ensamt när maken dör och dels därför att många äldre kvinnor i Storbritannien har mycket små pensioner. Men den grupp Helen Calner träffar mest är unga vuxna som kommer till London för att studera eller arbeta. När allt fungerar annor­ lunda än i Sverige kan behovet av gemenskap plötsligt uppstå – svensk gemenskap. – Den som är hemma har sitt skyddsnät, men vi lämnar det när vi far till ett annat land. Då är det kyrkans uppgift att hjälpa människor att hitta trygghet i de nya sam­ manhangen, säger Helen Calner. De yngre bryr sig inte nämnvärt om Brexit, men för den som har barn eller många år bak­ om sig i Storbritannien kom resultatet av folkomröstningen som en chock. – Vi blev alla mycket förvånade. Vad hände? Media har förvärrat oron, det har funnits så många spekulationer som helt saknar grund. Fortfarande blir det diskussioner här så snart något blåsts upp i tidningarna. Vår roll är att påminna om fakta, säger Helen Calner.

DEN SVENSKA ambassaden har varje månad möten med kyrkan och andra svenska organi­ sationer, för att alla ska ha tillgång till korrekt information. Tyngdpunkten under våren har varit Brexit. Det visade sig att många hade frågor och de flesta på en personlig nivå. Det handlade om ekonomisk och social trygghet, och medborgarskap. – Framför allt tre råd kom fram: Följ utvecklingen. Håll ordning på alla papper, dokumentera in- och utresor. Sök permanent uppehållstillstånd omedelbart, längre fram kommer det att bli långa väntetider, berättar Anders Alberius. Han tillägger att det finns så många

Elin Staaf-Zavery och maken Yusuf Zavery är inte oroade av Brexit för egen del, men ser risken att Storbritannien förändras.

Juni 2017

150 ÅR skulle det ta att behandla alla ansökningar om permanent uppehållstillstånd för alla de EU-medborgare som är bosatta i Storbritannien i dag – om man arbetade i den normaltakt som råder i dag. Det är dessutom en krävande process som många drar sig för så länge de inte måste.

”Den här församlingen sjuder”, säger Anders Alberius, vikarierande kyrkoherde i Svenska kyrkan i London.

EU-medborgare bosatta i Storbritannien att det kommer att ta 150 år att behandla alla ansökningar, med nuvarande takt. Ett par månader därpå och Brexit har bli­ vit något alla förhåller sig till efter förmåga. Vissa med ilska, andra genom att distansera sig från det som en gång kändes som ett bra land att tillbringa resten av sitt liv i. Som Elin Staaf-Zavery, söndagsskoleförälder: – Först blev jag chockad, men nu tänker jag att vi kanske får flytta någon annanstans. Det finns många bra platser att bo på. För egen del är jag inte orolig, vi klarar oss alltid. JACOB EBORN instämmer. Han är Londonbo

sedan 2009 och numera förälder till fyraåriga Maj som går i söndagsskolan. – Men jag är inte heller orolig för min egen del. Jag vill inte att vi ska behöva lämna Lon­ don, men om det liberala London vi känner försvinner vill jag inte heller vara kvar. Och jag tycker redan att vi kan se tecken på en annan attityd till invandring, och en mer bakåtsträvande arbetsmarknad. Såväl han själv som Elin Staaf-Zavery har bekanta som har sökt permanent uppehålls­ tillstånd och fått nej – de befinner sig i en ålder då många får barn. Att vara föräldraledig kan innebära att man missar avgörande månader i arbete och därför får avslag. Mest framgångsrika är de som anlitat advokathjälp inför ansökan. Juni 2017

– Man måste kunna systemet. Hemma i Sverige litar vi på att våra myndigheter är snälla och arbetar till vår fördel, men här får man inte samma hjälp att fylla i blanketter och annat. Samtidigt funderar jag över hur svårt det får bli, eller hur förnedrande det får bli, innan jag måste överväga om Storbritan­ nien har gjort sig förtjänt av att jag stannar här, säger Jacob Eborn. OCKSÅ VETERANERNA i kyrkan förbereder sig för en framtid som kanske ser annorlunda ut. Författaren och översättaren Eivor Mar­ tinus, aktuell med boken ”I går sjöng Näkter­ galen” som handlar om makens insjuknande i alzheimers, har sedan 60-talet varit djupt engagerad i svenska kyrkan i London. Hon har brittiska barn och barnbarn, men hon har också ett hus i Blekinge. Det kommer att få hysa henne på heltid om någon kommer på tanken att begära att hon söker permanent uppehållstillstånd. – Det är 85 sidor som ska fyllas i och det kostar tusentals pund. Jag vill inte krypa för att få bo kvar efter så många år i det här lan­ det. Jag älskar London, särskilt kulturlivet, men Brexit är det mest vansinniga som hänt. Jag tror många europeer återvänder hem, säger hon. I caféet ser hon många bekanta ansik­ ten efter denna högmässa. På flera håll tar man Brexit med ro, för egen del. Den som

”Vår unika ’marknadsfördel’ är språket, den svenska kulturen, och högtiderna som firas på svenskt sätt. För oss är det viktigt att det är lätt att komma hit.” är gift med en britt och har arbetat i många år ”lämnar väl in de där pappren” om hen måste. Men oron för vad flera betecknar som hatkampanjer mot personer med utländskt utseende är påtaglig. London förändras. Flera i församlingen har vittnat om främlingsfient­ lighet, men svenskar verkar annars vara för­ skonade jämfört med andra nationaliteter. Brexit har öppnat för en hårdare attityd, konstaterar Eivor Martinus. – Men kyrkan är min fristad. Jag umgås med så många människor i församlingen och jag kan komma hit när jag känner mig nere. Eller när jag känner sorg. För mig är den ett extra hem. TEXT & FOTO: MARIKA SIVERTSSON Fotnot: Anders Alberius var vikarierande kyrkoherde fram till den 20 april. Den nya kyrkoherden Eric Muhl tillträdde den 1 maj.

23

Kyrkans informationscentral hjälper dig på resan Telefon 031-731 88 80 Besök oss i domkyrkan! må-fr 12.30-16, to-17, lör 10-14 www.svenskakyrkan.se/goteborg/ informationscentralen

Sex skäl att välja Glasögonmagasinet: 1. Pressade priser på kända varumärken. 2. Optiker legitimerade av socialstyrelsen. 3. Fodral/putsduk ingår i glasögonköpet. 4. Fri service/justering och 1 års Allrisk. 5. Alltid det senaste inom glasteknologi. 6. Vi säljer alla kända kontaktlinsmärken.

Välkommen in!

glasogonmagasinet.se

Välkommen till Göteborg och Västsverige!

GRATIS SYNUNDERSÖKNING Här är det gott att vara! Fyra mil söder om Jönköping hittar ni Stiftsgården Tallnäs. Här kan ni vandra utmed Linnesjön eller slå er ner en stund i vårt kapell. Vandrarhem • Kurs & Konferensgård Festmåltider • Catering • Helårsöppet info@tallnas.se • tel 0370-720 50 www.tallnas.se • Välkommen!

VÄRDE 395:-

Synundersökningen avser glasögon och utförs av legitimerad optiker. T.o.m. 17-06-19. Inget köptvång. Intyg, recept etc. debiteras. HELSINGBORG Bruksgatan 25, T. 042-18 38 88 LANDSKRONA Borgmästarg.18, T. 0418-41 18 30 UMEÅ Kungsgatan 45, T. 090-343 58 08 LULEÅ Köpmangatan 40, T. 0920-45 07 18

Pilgrimsvandra strax norr om Stockholm Natur, kultur och andlighet är ledord på vägen i ett historiskt landskap med tusenåriga anor. Du som vandrare väljer ditt eget fokus! För mer info om leder, karta, öppettider m m, besök vår hemsida: www.vallentunaforsamling.se Vi finns även på Facebook.

Musik i sommarkväll Jönköping 2017

Under sommaren har du möjlighet att åter få uppleva och njuta av ett antal olika konserter i Jönköpings kyrkor. Hela tjugotre konserter i olika genre och på olika platser. Hoppas att du hittar något som kan förgylla din sommarkväll.

www.svenskakyrkanjonkoping.se

Kvalitet & service till rätt pris!

MUSIK i sommar

Sommar är konserters och musikens tid. Här kommer ett axplock från vårt musikprogram i Svenska kyrkan Helsingborg under sommaren. Hela vårt musikprogram hittar du på vår webbplats svenskakyrkan.se/helsingborg The Nordic Psalmproject

Musikvecka den 14—18 juni Musik för sommarkvällar

Måndag 5 juni klockan 19:00 i Elinebergskyrkan. En musikgudstjänst med psalmbokens sommarsånger i nya spännande musikaliska skepnader på cello, dragspel, fiol, oboe, kontrabas och sång! Den nystartade gruppen består av Sofia Söderberg, frilansande dirigent, sångerska, cellist och pianist, Michael Björne, kyrkomusiker och sångare, Linus Hjelm, musiklärare med fokus på folkmusik samt Sebastian Nordström på kontrabas.

Onsdag 14 juni klockan 19:07 i Mariakyrkan och Den Gode Herdens kyrka Från Brasilien till Malaga, S:ta Maria kyrka. Ni får lyssna till a cappellagrupperna Vocal Six, med en bred repertoar av soul-, jazz och pop, och Helsingborgs Vokalensemble, en damkör med 20 a cappellasångare. Entré 180 kronor vuxen, 120 kronor student/ungdom.

Jorden runt — folkmusik från hela världen

Onsdag 7 juni klockan 19:00 i Adolfsbergskyrkan Konserten är en spännande resa som öppnar vägar till ny kunskap och upplevelse genom olika länders folkmusik. Lyssna till Helsingborgs multiinstrumentalister Viktor Bergendal och Peter Filiptsev tillsammans med Helsingborgs motettkör under ledning av Ilze Stala Stegö. Viktor och Peter spelar fiol, mandolin, dragspel, piano, gitarr, kontrabas, med mera. De rör sig fritt mellan klassisk musik, folkmusik, tango och jazz. Fri entré.

Juni 2017

Torsdag 15 juni klockan 19:07 i den Gode Herdens kyrka. Swing it magistern, swing it – á la Alice Babs. Sångerskan Ann-Christin Hallgren och pianisten Marcus Österlund från Norrköping bjuder på allt ifrån den första swingmusiken via vackra jazzballader till delar ur Duke Ellingtons fantastiska Sacred Concerts. Entré 100 kronor vuxen, 50 kronor student/ungdom. Fredag 16 juni klockan 19:07 Jazzkonserten Att angöra en brygga, S:ta Maria kyrka. Musikstudenter, Helen Salim, Alexander Ivarsson, Marcus White och Anders Flested framför svenska visor från artister som Robban Broberg, Monica Zetterlund, Jan Johansson. Entré 100 kronor vuxen, 50 kronor student/vuxen. Söndag 18 juni klockan 19:07 Minneskonsert för Arne Lamberth, S:ta Maria kyrka. Arnes dotter Lotte Lamberth och hans barnbarn Sandra kommer med sång och flöjt att framföra en del av hans repertoar tillsammans med den trumpetaren Magnus Johansson ackompanjerat av Arvid Svenungsson, organist i Katarina församling i Stockholm. Entré 180 kronor vuxen, 120 kronor student/ vuxen.

Onsdagar klockan 19:07 under juli månad i S:ta Anna kyrka. Det blir Italiensk barockmusik för sång, orgel och trumpet 5 juli. Ljuv musik med ” Duo Dynamique”, flöjt och harpa 12 juli, en violinafton med Duo Eriksson/Jacobsson som väver samman ”Musik från franska slott och svenska gårdar” 19 juli och en pianoafton med Torsten Juul Borre 26 juli. Fri entré.

Cathedraljazz

1–3 september i Mariakyrkan Under en hel jazzhelg kommer vi att bjuda på både lunchjazz och kvällsjazzkonserter. Fri entré till samtliga konserter. Den 1 september klockan 19:07 kommer den internationellt uppmärksammade pianisten Mattias Nilsson framföra sitt program ”Dreams of Belonging” där han väver samman vårt nordiska tonspråk med skandinaviska melodier, konstmusik, folk och jazz. Sångerskan Sanja Streuli och pianisten P-O Nilsson ger en lunchkonsert den 2 september klockan 12. De kommer bland annat bjuda oss på svängig amerikansk jazz och svensk visjazz. Våra egna musiker i Mariakyrkan, George Chittenden, orgel, och John Perry, saxofon, Jan Karlsson, kontrabas, Marcus Sjögren, slagverk spelar bland annat musik av Nils Lindberg den 2 september klockan 19:07. Som avslutning får ni på söndagkväll den 3 september klockan 19:07 lyssna till Tommy Holmgren trio som framför musik i Jan Johanssons anda. Med reservation för ändringar. Uppdaterat program finns på vår webbplats svenskakyrkan.se/helsingborg

25

Kyrkovalet

Dags för kyrkoval

17

september

Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang. Som medlem har du möjlighet att rösta på de som du tycker ska besluta om frågor som rör kyrkans verksamhet och framtid de kommande fyra åren. Valet är den 17 september och du väljer till kyrkofullmäktige i Helsingborgs pastorat, till stiftsfullmäktige i Lunds stift och till kyrkomötet på nationell nivå. För att kunna rösta måste du vara medlem i Svenska kyrkan, folkbokförd i Sverige och ha fyllt 16 år.

För att kunna rösta behöver du ett röstkort. Du som har rätt att rösta i kyrkovalet får röstkortet hemskickat runt 30 augusti 2017. På röstkortet kommer det stå vilken vallokal du ska rösta i. De grupper som deltar i kyrkovalet, och som du kan lägga din röst på, heter nomi-

neringsgrupper. Här hittar du de nomineringsgrupper som ställer upp i kyrkovalet för Helsingborgs pastorat. Mer om kyrkovalet hittar du på svenskakyrkan.se/ kyrkoval

Borgerligt alternativ   Anser att kristendomen har FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

en särställning i Sverige i kraft av sin roll i kultur, historia och traditioner samt i formandet av det svenska samhället.

Är du inte medlem men vill vara med och påverka? För att bli medlem behöver du fylla i en blankett med underskrift. Hör av dig till oss i Svenska kyrkan Helsingborg. Vår växel har öppet måndag-fredag klockan 8.00-16.00 på telefon 042-18 90 00. Vill du kan du även mejla oss så skickar vi en blankett som du kan skriva ut och skicka in om du hellre vill det. Vi har mejl: helsinborgs.pastorat@ svenskakyrkan.se

26

Värnar om den etik och medmänsklighet som är förbunden med kristendomen och slår vakt om människors lika värde. Tanke-, tros- och yttrandefriheten är grundpelare. Värnar om människors frihet och det personliga ansvaret. Mångfald är för oss en styrka. Vill utifrån skapelseperspektivet arbeta för ökad kunskap om natur-, klimatoch miljöfrågor för en hållbar utveckling för hela vår jord. Vill förvalta kyrkans kapital och egendomar på ett effektivt och ansvarsfullt sätt för

en god ekonomisk hushållning och till glädje för kommande generationer. Har öppenhet för skilda synsätt på församlingarnas arbetssätt och gudstjänstutformning. Välkomnar att alltmer i Svenska kyrkan utförs genom det allt viktigare frivilligarbetet. Vill fortsätta det betydel-

sefulla ekumeniska arbetet både i Sverige och utomlands. De mångasom invandrat till Sverige med sin kristna tro ska välkomnas i Svenska kyrkan och beredas möjlighet att fira gudstjänst på eget språk och med egna uttrycksformer. Vill utveckla Svenska kyrkans internationella arbete så att det gör skillnad för människor. Vill med vårt internationella engagemang bidra till utveckling mot rättsstat, demokrati och fri ekonomi. Religionsdialog och religionsmöten är viktiga verktyg. Arbetar för en friare församlingstillhörighet. Vill medverka till att Svenska kyrkan ska ha föredömligt god arbetsmiljö.

Juni 2017

Socialdemokrater i Svenska kyrkan  Svenska kyrkan ska förbli en evangelisk Luthersk kyrka som värnar om Guds skapelse och vi socialdemokrater i Svenska kyrkan vill med kompetens, engagemang och hjärta fortsatt verka för ett rikt och varierat gudstjänstliv med både tradition och förnyelse. en öppen, inkluderande och välkomnande kyrka som är lättgänglig för dop, konfirmation, vigslar och begravningar. att motivera människor till fortsatt medlemskap i Svenska kyrkan.

att fler barn döps i Svenska kyrkan. Dopet bär kyrkan. kyrkans viktiga roll i välfärden och stärka det diakonala arbetet. allas lika värde och respekt för allas rätt till sin könsmässiga, etniska och religiösa identitet. HBTQ-personers självklara rätt till fullt och komplett deltagande i alla kyrkliga handlingar. det internationella engagemanget ska vara fortsatt starkt.

Frimodig kyrka Frimodig kyrka önskar att Svenska kyrkan skall vara en kyrka som har Jesus i centrum i allt arbete och i alla beslut. Jesus säger: ”Jag är vägen, sanningen och livet.” Vägen för Svenska kyrkan: För att komma till målet måste man känna vägen. Jesus är enda vägen till Fadern. Han är den väg som Svenska kyrkan bekänner. Beslut i en kristen kyrka måste grundas på kyrkans bekännelse och inte på ett partipolitiskt program. Därför finns det ingen plats för politiska partier i Svenska kyrkan. Däremot finns plats för dig, oavsett vilket riksdagsparti du sympatiserar med. Sanningen för Svenska kyrkan: Bibeln är gudomligt inspirerad och ger oss en sann bild av Jesus. Han är Guds son, Kyrkans Herre och förebild. Detta sätter Bibeln i en särställning för Kyrkan. Jesus, så som vi bekänner honom utifrån bibelordet,

Juni 2017

inga kvinnoprästmotståndare i Svenska kyrkan. att fler ungdomar konfirmeras och konfirmationsundervisning ska vara avgiftsfri. Barnen och de unga är kyrkans framtid. fler ungas möjlighet till sommarjobb. avgiftsfri barnverksamhet. att vårda vårt kulturarv, våra kyrkor och kyrkogårdar. att bli Sveriges bästa arbetsgivare.

prioritering av miljöfrågorna och en hållbar utveckling. att motverka rasism och främlingsfientliga krafters inflytande i Svenska kyrkan.

Sverigedemokraterna ska vara centrum i alla beslut och allt arbete i Svenska kyrkan. Livet i Svenska kyrkan: Frimodig kyrka vill se levande församlingar och gudstjänstgemenskaper, som samlas kring Ordet och sakramenten, lever i bön och lovsång, tillber Jesus Kristus, och där Guds Helige Ande får verka och väcka nytt liv.

Svenska kyrkan har följt svenska folket i alla tider, både i krigstid, kristid och fredstid. Svenska kyrkan skall vara kyrka och predika det kristna kärleksbudskapet men kyrkan har under många år förvandlats till en megafon för vänsterliberala krafter, vilket Sverigedemokraterna vill ändra på! Vår partiledare Jimmie Åkesson har sagt att ”årets kyrkoval handlar om att bevara vårt kulturarv. Vi ska inte lägga det i händerna på det vänsterliberala etablissemanget, som inte sätter värde på det. Dessutom finns en märklig hållning till islam. När Svenska kyrkan säljer sina byggnader till muslimska församlingar eller att man bjuder in muslimska

predikanter till gudstjänster, så är vi många som har synpunkter på det.” Vi motsätter oss även att kyrkan anställer imamer. Vår kyrka är på många sätt en mycket unik svensk kyrka. Det kan vi skönja i våra psalmer som ofta har svensk folkmusik och vår natur som grund t.ex. ”Den blomstertid nu kommer”. Dess arkitektur är unik byggd av sandsten, som ofta hämtats från närliggande områden här i Skåne och självklart våra traditioner med jul, påsk, Luciafirandet mm. Sverigedemokraterna vill förvalta Svenska kyrkans 600-åriga tradition!

27

Musik i kyrkan

Hon kom till Sverige första gången som turist för drygt 15 år sedan. Blev kär. Gifte sig och flyttade halvvägs runt jordklotet, till Helsingborg. Nu är hon här och spelar såväl piano i Helsingborgs symfoniorkester, som orgel i Mariakyrkan. Möt Beniko Nakajama Almgren — Live — all the way from Tokyo, Japan!

När klockorna klämtar

spelar Beniko – JAG gjorde allt, även balett! Det var väldigt tufft, och svårt att hitta jobben. Men jag hade bestämt mig. Jag ville bli musiker på heltid – professionell musiker. Orden är Benikos. Hon säger dem lika säkert som självklart. Drömmen har hon haft sedan barndomen. Idag har den slagit in. Men vägen dit har varit allt annat än spikrak. Och det har – precis som enligt den gamla klyschan - krävts både blod, svett och tårar för att nå målet. – Jag utbildade mig till pianist vid Toho Gakuen music university i Tokyo och tog examen 1995. Efter det har jag bland annat jobbat som frilanspianist, ackompanjetör och kammarmusiker, berättar Beniko och fortsätter: – Det finns väldigt mycket körsång i Japan, så då gjorde jag det ett tag. SSedan blev det balett. Jag gjorde verkligen allt, och har säkert också haft en del tur längst vägen. I DAG lever hon sin dröm. En barndomsdröm

som slagit in för den lilla tjejen som växte upp i Tokyo hos en musikälskande familj, där mamma var organist och morfar var starkt troende kristen med en fabless för orgel­ musik. – Hemma i Japan bodde vi tillsammans. Jag minns hur jag ofta satt och lyssnade på orgelmusik tillsammans med morfar som samlade på LP-skivor med orgelmusik, berättar Beniko och fortsätter; 26

– Det var ganska roligt, för huset var traditionellt japanskt inrett med tatami-matta på golvet och rispappersväggar och mitt i det satt morfar och lyssnade på LP-skivor och cd med Buxtehude, Bach och många andra. Jag minns att det lät väldigt ”europeiskt” och konstigt. Men samtidigt var det både spännande och exotiskt. Det är därifrån jag fått mitt kall. Då, som fyraåring, hade jag inte en aning om att jag själv en dag skulle komma hela vägen till Sverige och livnära mig på att spela musik. MEN DET var som sagt ingen spikrak resa.

Under sina första år i Sverige fanns det omständigheter som kom att göra att musiken nästan inte ens fick plats på agendan. Ett sprucket äktenskap gjorde till slut att det blev fart på Beniko. Hon började att

”Jag vill bli kantor – det är mitt mål nu. Det är svårt — jättesvårt. Och en stor utmaning. Men det är detta jag älskar att göra.”

lära sig svenska på riktigt via SFI och tog sig igenom de nödvändiga kurserna för att ha en bas att stå på. Därefter vaknade intresset för musiken så sakteliga igen genom den praktikplats hon fick på konserthuset i Helsingborg. – Jag jobbade på notbiblioteket, och längtade efter musiken. Hela tiden! Till slut fick jag kontakt med musikerna och då blev min längtan ännu starkare! Nu var jag helt övertygad – jag ville stå där på scenen och spela! PRAKTIKPLATSEN FÖLJDES av en solistutbildning i Köpenhamn, med examen för en musikprofessor 2005-2007. Kort där efter fick hon veta att Kungliga Danska Konservatoriet sökte elever till solistutbildningen via diplom. Hon sökte – två månader innan antagningsprovet – och blev antagen. – Det visade sig att jag inte hade en aning om hur svårt det var. På den tiden hade jag bara ett litet piano hemma, men på antagningen fick jag spela på den bästa fly-

Juni 2017

Beniko Nakajama Almgren från Japan kombinerar pianot med orgeln.

geln som finns i en jättestor och vacker konsertlokal, berättar Beniko och fortsätter; – Då glömde jag att det var antagningsprov. Jag var bara så otroligt glad och musiken bara flöt fram utan någon nervositet alls – det var som en befrielsekänsla! Efter antagningsprovet fick jag veta att de bara har EN sådan plats – vart annat år. Då kändes det bara härligt himmelskt! De hade hur många Steinwayflyglar som helst, så ofta, ofta åkte jag dit hela vägen från Helsingborg bara för att kunna öva. STUDIERNA GICK så bra att Beniko belönades

med stipendium, pengar som kunde täcka en del av kostnaderna för utbildningen - men ännu viktigare – kapital som räckte till att köpa sig en egen flygel. Juni 2017

– Det var en obeskrivlig känsla. Helt fantastisk. Det går inte att beskriva med ord! Nästan direkt efter utbildningen blev hon anlitad som orkesterpianist i Helsingborgs symfoniorkester. Sedan tog det fart med frilansuppdragen och hon är numera väldigt aktiv som pianist. Utöver det har Beniko även sedan i höstas börjat vikariera för Svenska kyrkan i Helsingborg som musiker, ett vikariat som organist som sträcker sig över större delen av sommaren. Men det blir även fortsättningsvis en kombo med det bästa av två världar lovar Beniko; – Vissa dagar blir det absolut både orgel på högmässan för att sedan åka vidare och spela på en konsert på kvällen. Beniko är helnöjd med den sits hon befinner sig i just nu.

– Det känns väldigt spännande att kunna få lov att kombinera de båda, eftersom jag har nytta av det ena när jag spelar det andra. I och med orgeln så breddar jag mig, vilket ger mig helt nya möjligheter att få ägna mig åt det jag brinner för – musiken fullt ut. SEDAN I höstas är hon anmäld till en kantorsutbildning i Oskarshamn som hon gör på distans. Målet är klart; – Jag vill bli kantor – det är mitt mål nu. Det är svårt – jättesvårt. Och en stor utmaning. Men det är detta jag älskar att göra. Att få spela musik och få uttrycka mig genom den. TEXT OCH FOTO: MIKAEL CARLSSON/DINBILD.COM

27

Aktuellt & Sociala medier

MICHELANGELO — mästerverk från Sixtinska kapellet Samlingsutställningen med Michelangelos världsberömda målningar i Sixtinska kapellet får Skandinavien-premiär i Helsingborg! Sommaren 2017 visas de storslagna reproduktionerna på Helsingborgs stadsteater. Målningarna av Yttersta domen på Sixtinska kapellets väggar och Skapelseberättelsen i taket lockar miljontals besökare till Vatikanen varje år. Avståndet till freskerna begränsar dock möjligheten att uppleva storheten i Michelangelos

Mariatorget – en levande mötesplats 17 JUNI invigs det nya Mariator-

get utanför S:ta Maria kyrka. En levande, trygg och tillgänglig mötesplats för helsingborgare och besökare. Björn Pernrup, komminister i Maria församling, vad hoppas du att den nya miljön ska göra för verksamheten i S:ta Maria kyrka? – Jag hoppas på möten med människor och mellan människor. Det är när vi ser varandra som det kan hända positiva saker. Jag hoppas på att detta också ska öka tillgängligheten till kyrkorummet och att detta kan få bli än en tydligare oas än det redan är för de människor som bor och vistas i centrum.

#Svenska kyrkan Sett på twitter om #svenskakyrkan. Följ oss på @svenskakyrkan! @BiskopEva En anlagd brand i en moské är ett fruktansvärt angrepp på demokrati o religionsfrihet. Tankar och böner för muslimska vänner. #svenskakyrkan @sayitinswe The #Swedish state and church were separated in 2000, but the monarch still has to be a member of @svenskakyrkan. #swedishfacts @AnnikaBorg1 Ni @svenskakyrkan kan ej kalla er #svenskakyrkan o fungera som off konto, byt till t Kyrkokansliet/ Äb kansli för det är det ni företräder. @riksPOSK Debatter har förts på fler håll inför #kyrkoval i #svenskakyrkan @Kyrkans tidning #svenskakyrkan i Göteborg stödjer #MarchforScience ”viktigt att stå upp för fakta och vetenskaplighet”

30

enastående arbete på nära håll. Nu har mästerverken överförts till stora dukar som gör det möjligt för utställningsbesökaren att närstudera konstnärens häpnadsväckande teknik och få en unik överblick av Michelangelos djärva och provocerande tolkning av de bibliska berättelserna. Visas på Helsingborgs stadsteater 20 maj – 6 augusti. Biljetter finns på www.helsingborgsstadsteater.se

Uno-favoriter I sommar sätter inspelningen igång för ytterligare en omgång av programmet Så mycket bättre i TV4. I programmet tolkar olika svenska artister varandras låtar. I kommande säsong kommer bland annat Uno Svenningsson att medverka. Uno Sveningsson var tidigare sångare i bandet Freda’, en svensk popgrupp som vann ett par Grammis under 80- och 90-talet. Första gången 1988 för ”Årets religiöst” och andra gången 1990 för ”Årets rockgrupp”. Freda´ jobbade mycket med att inte bli stämplade som bara en kristen musikgrupp utan ville röra sig på samma arena som vilket rockband som helst. Så småningom gjorde sångaren och låtskrivaren Uno Svenningsson sin egen solokarriär och har bland annat varit med i melodifestivalen som både låtskrivare och artist. Här kommer redaktionens favoritförslag om du ska lära känna Uno Svenningssons och Freda´s låtar och texter:

Ta en titt på Sveriges vackraste kyrkor listor.se är en sajt som listar alla möjliga och omöjliga saker. Här hittade vi en lista på Sveriges vackraste kyrkor. Passerar du någon av orterna i sommar kan det väl vara värt en titt på prålig arkitektur och storslagna byggnader. Här är listan! 10. Sofiakyrkan, Jönköping 9. Beatebergs kyrka, Töreboda 8. Ulrika Eleonora kyrka, Söderhamn 7. Lunds Domkyrka, Lund 6. Snötorps kyrka, Halmstad 5. Själevads kyrka, Örnsköldsvik 4. Katarina kyrka, Stockholm 3. Österlövs kyrka, Kristianstad 2. Hälleviksstrand kyrka, Orust 1. S:t Olofs kyrka, Österlen Vill du hålla dig i stan i sommar så har vi såklart fina kyrkor här i Helsingborg också. Du hittar våra kyrkor på svenskakyrkan.se/helsingborg

S:t Olofs kyrka i Simrishamn.

1. Vindarna 2. Skymtar för en stund 3. Tro på varann 4. Under ytan 5. Terese 6. I en annan del av världen 7. En människa 8. Jag vill se dig lycklig 9. Om du bara visste 10. Välkommen Hero Raus kyrka.

Juni 2017

Korsord

Sommarens kryss Tack för alla rätta svar som kommit in till förra numrets korsord. Den rätta ordflätan var alltså Hoppas på Herren. De som hade turen att vinna biobiljetter den här gången var xxx och xxx. Stort grattis till er och alla ni andra som löst ordflätan. Här kommer en ny chans till lite trevligt kryssande. Lycka till! Är ni nyfikna på facit så hittar ni 2017 års publicerade korsord på vår webbplats svenskakyrkan.se/helsingborg/amos

Tävla om två biobiljetter

För att vara med i utlottningen behöver vi rätt svar senast den 1 augusti. Det går bra att antingen mejla svaren till helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se eller skicka via vanlig post till Helsingborg Amos, Box 1453, 251 15 Helsingborg. CARBONARA

HOS 10:2 GÅR PÅ NU FÅR GAV SIN UTSLAG LINA DE SKULD

TROFÉ

....

NARIG

HÄRDSMÄLTA PÅ EGEN HAND

HAR EN BROR

RENÄSSANSEN

LOCKAR FÅGELSKÅDARE POLSKA

AVRÅDA

STRESSIGT

BRINNER

TONART

EN SORTS STEN

SES MED RAKA

MOTGÅNG

STÖTTAR BERÄTTELSER

I GOLF NÖT AVVIKER FRÅN NORM

CENTRUM

UPPS ES I FOLKTOM STÄLLNINGSLOKAL PLATS

BASFÖDA

I TVÄTTSTUGA

VÄTSKA

SLUTAR SORGLIGT KLOSSAR

LÄGGA TILL UPPMANING

ORDS 6:12 MED KLUVEN

.....

LIDA AV SLUTET PÅ JURA

PIPPI

TINGELING FJÄRDE TONEN

MASSMEDIUM

TOG GULD

UTGIFT

KRONA

STRÄNGINSTRUMENT

REPUBLIK SÄKRAR UPP

LAGLÖSHET

URSINNIGA

LÅNG TID

I LAG

HAR ANDAN I HALSEN

IAKTAGELSER DÄRFÖR ATT

HÖRS HÖGLJUDD

PERSON

SKYDD FÖR FÖRFÖLJDA DE VISE MÄNNEN

GRÄNSYTOR

FAGRA SÖVER GER INTE UPP

KAMMAR DEN SOM BLIR UTAN

BÄR PÅ INFORMATION SMATT

KISEL NÄRA FÖRESTÅEN BÖRJAN ENDE GULLIGA

SYBEHÖR UNDER ISEN LEDER DAMLANDSLAG

OBUNDNA DILL

BÖKAR

LÄGGER KONCEPT MÄRKE TILL

DEL AV PLAGG SKYMMER SIKTEN

NOCK

GORE I GRUVA

BEREDD

Juni 2017

SÄGS OM ANDRA

SKAGEN

BUSKAGE

EMINENS

EN SORTS BEUNDRAN

TÅNG

31

Betraktaren Björn Kjellström

Ord för vår tid

T

ed Talks är en företeelse som föddes i samband med en årlig tvärvetenskaplig konferens, ”Technology, Entertainment, Design”, som hålls i Vancouver, Kanada. I samband med konferensen håller någon högprofilerad person ett föredrag som filmas och läggs ut på internet. Några namn från tidigare föreläsningar och tal är Bill Clinton, Bono, Bill Gates och Jane Goodall. Vår alltför tidigt bortgångne folkbildare Hans Rosling har också gett ett TED Talk. Under konferensen 2017 lyckades TED:s internationelle kurator Bruno Giussani med konststycket att locka påve Franciskus att ge ett TED Talk. Ämnet för föreläsningen var på en gång lite udda och djupt utmanande. Påven uppmanade alla människor att förena sig med honom i en ”ömhetens revolution”. När hörde vi senast någon med makt säga att vad den här världen behöver är ömhet? Inte lägre räntor, inte mer försvarsbudget, inte högre vinster utan just ömhet!

HÄR I Sverige försöker vi som bäst att samla ihop oss efter terrorattentatet i Stockholm och på allt för många håll ute i världen råder det vanliga nyhetsflödet om krig och rykten om krig, social oro och främlingsfientlighet, ekonomisk rovdrift och svält, sjukdomar och klimathot och en allt trängre sits för demokratiska och humanistiska värden. I en sådan värld finns det sprängstoff i påvens ord: ”Ömhet är vägvalet för de starkaste och modigaste männen och kvinnorna. Ömhet är inte svaghet, det är mod. Det är också vägen till solidaritet och till ödmjukhet. Låt mig få säga detta så starkt och klart jag kan: ju mäktigare du är desto större intryck på människor kommer dina handlingar att göra. Därför har du också ett större ansvar att agera med ödmjukhet. Om du inte gör kommer din makt att förstöra dig, och du kommer att förstöra andra.” Jag skulle väldigt gärna velat vara en fluga på väggen i Vita huset, Kreml, Peking, Damaskus, Bryssel och varför inte Pyongyang och se hur de här orden landade hos vår tids mäktigaste.

att en enskild människa kan bli ytterligare en människa som kan bli ytterligare en människa i en kedja av ljus som sprids över världen, den lilla världen och den stora världen. Och har vi lärt oss något efter terrordådet i Stockholm så är det att det finns en oerhörd och vilande kraft hos människor. En kraft som kommer till uttryck i goda handlingar och just ömhet för dem som drabbats. Vi får aldrig glömma att denna enskilda människa kan vara du och jag. PÅVE FRANCISKUS ord hittar rakt in i mig som kristen och

som en liten del av den gemenskap som är Svenska kyrkan. Oavsett om vi är katoliker, lutheraner eller pingstvänner så måste det vara en central uppgift för oss, som enskilda kristna och som delar av den stora kropp som är Kristi kropp, att bejaka och hitta vägar för denna ömhetens revolution. Jag är övertygad om att vi, var och en av oss, kan vara kreativa och fantasifulla i det här arbetet. Trots allt har vi den bäste och störste av alla lärare och förebilder, snickaren från Nasaret. Hoppet började med ett du. När det finns ett vi börjar revolutionen.

”När hörde vi senast någon med makt säga att vad den här världen behöver är ömhet? Inte lägre räntor, inte mer försvarsbudget, inte högre vinster utan just ömhet!

ATT TALA för och vädja om ömhet är att samtidigt säga att

det finns hopp för en annan utveckling i världen och i våra liv, och att det hoppet bor som en möjlighet inom var och en av oss. En enskild människa kan göra en oerhörd skillnad när det gäller att stärka och uppmuntra hopp. Det enkla skälet är

32

juni 2017