Amos Helsingborg Mars 2018

Helsingborg MARS 2018

Porträttet: Rickard Olsson Folklighetens förkämpe

Gustav Adolfs kyrka stängs

— ska kalkas om

Tema: Goda handlingar Världen härjas av krig och katastrofer och svenskarna är bäst när det krisar. Men är viljan att hjälpa så stor att den blir till besvär.

Jesus har återvänt!

­—­ finns minst sju olika

Gudrun Erlanson

”Jag slutar aldrig vara präst”

Ledare Gudrun Erlanson

Overkligt, kluvet och helt ok I BÖRJAN av året avled en legendarisk och mycket framgångsrik möbelhandlare från Småland. Han hade uppnått en hög ålder. Ingen missunnar väl honom vila efter allt detta arbete och detta världsvida – utan överdrift – genomslag. Nu väntar arvingarnas övertag av rörelse och en ny framtid i hans fotspår. I en av många tidningsartiklar i samband med hans bortgång beskrevs hans livsgärning på följande sätt: Han drevs starkt av en vision. Han kunde detaljerna och var noga med att man inte slarvade med dem. Om man slarvar med småsaker så förlorar man i förtroende och respekt. Arbetet med de stora strategierna och långsiktiga planerna lär han däremot med varm hand ha överlämnat åt medarbetarna. Han hade helt enkelt inte tid med det! Visionen och noggranna detaljer var det viktigaste för honom. Det finns säkert någon som har fler kunskaper om möbelhandlaren från Agunnaryd. Så är det alltid. Jag hänvisar bara till en krönika på de rosa näringslivssidorna. Nu är det förstås lite skört om man ska associera vidare bakåt i tiden, till honom som är påskens huvudperson. Han är ju trots allt oförliknelig. Men jag tänker mig att i den närmaste tiden efter påsk måste ändå hans vänner ha känt sig lite vilsna och osäkra på framtidsperspektivet. Vad händer nu? Hur ska vi gå vidare? JESUS VAR otvivelaktigt en stor visionär.

Bortanför det i omvärldens ögon väldiga misslyckandet på Golgata så bars han av en vision om verklighet inte bara i denna världen, utan också bortanför tid och rum. Visst kan man väl säga att han var noga med detaljerna. Han tog sig tid. Missade inte mötet med den mest obetydliga och minsta. Han undervisade och stämde av med sina vänner som inte alltid fattade vad det handlade om. Därför blev det ju också en del motsättningar och rena rama konflikter på slutet. Det enda konkreta strategiska beskedet han gav

Aldrig i livet hade jag trott att jag skulle kunna hitta likheter i mitt arbetsliv med möbelhandlaren från Småland — och verkligen inte heller med snickaren från Nasaret!

sina vänner på slutet, ja, det var att de skulle stanna kvar i Jerusalem och invänta närmare besked! Och så detaljhänvisningen att de skulle hålla ihop, be tillsammans och samlas till måltiden. Och så bevara visionen om Guds närvarande liv och kärlek i världen levande.

kant. Det kan jag med varm hand överlämna till kompetenta medarbetare (det finns det många av!) omkring mig. VISIONEN, DÅ? Ja, den grundlades väl på ett osynligt sätt redan i dopet. Den fick form och uttryck i prästvigningen advent 1975. ”Bered väg för Herren”, sa biskopen i det på en gång myndiga och förtroendefulla talet och därmed angav han riktningen som aldrig släppt taget om mig. Visionen om att alla människor i vår stad (hela världen överlämnar jag med varm hand åt Jesus!) i mötet med kärlekens Gud ska få uppleva tillit, mod och vardagsglädje. I förverkligandet av den visionen är det alldeles tillräckligt att bara få ha varit ett verktyg, om än i ansvarsställning. Mötesplatserna är kvar. Visionen har gudomlig förankring, så den kan ingen ta ifrån oss. Påsken handlar om liv, om glädje och framtidshopp. Den varar länge, länge … Glad påsk! GUDRUN ERLANSON KONTRAKTSPROST

OM NÅGRA veckor – 3:e söndagen efter påsk – kommer jag att fira min avskedsgudstjänst i Mariakyrkan efter 20 år som kyrkoherde i Helsingborg. Sedan ska jag ha semester till slutet av sommaren. Min efterträdare Kristian går in som vikarie tills dess. Jag skulle vilja sätta upp en klisterlapp på tröjan med orden ”Overkligt, kluvet och helt ok” som svar till alla som frågar ”Hur känns det?” Aldrig i livet hade jag trott att jag skulle kunna hitta likheter i mitt arbetsliv med möbelhandlaren från Småland – och verkligen inte heller med snickaren från Nasaret! Det senare känns högst förmätet, om man så säger. Fast när det handlar om det där med småsakerna, detaljerna, så kan jag känna igen mig. Slarvar man i det lilla, så tror jag att det stora i längden skadas. Och vad det gäller långsiktiga strategier och målbeskrivningar som bryts ned till delmål ett, två, tre, fyra och så vidare … så känns det också lite välbe-

FRÅN REDAKTIONEN Glad påsk! Ja, det är faktiskt påsk snart även om man inte riktigt tror att det redan är dags. Påsken är en av våra största kristna traditioner och en högtid som inrymmer många olika känslor. Men framförallt så inrymmer den glädje, och

2

det är också på sätt och vis temat för det här numret; Goda nyheter. Vi hoppas att vi ska kunna ge dig lite goda nyheter, eller åtminstone lite god känsla efter att ha plöjt igenom det här numret av Amos Helsingborg. Ett nummer där vi bland annat berättar om renoveringen i Gustav Adolfs kyrka, och

så får du läsa om vad vår kyrkoherde Gudrun Erlanson ser fram emot nu när det snart är dags att gå i pension.

Nästa nummer kommer ut den 25 maj

Mars 2018

4

Innehåll 2/18 På gång i Helsingborg 4 på stan – Goda nyheter?n

Påskvandring Trädgårdstipset — narcisser 6

14

Gustav Adolfs kyrka stängs för renovering

10 Tema: Goda gärningar Svenska folket bäst när det krisar

Portätt: Rickard Olsson

Från Sibirien till Afrika — han mötte sju Messias

Elände inspirerar mer än det gulligan

26 Intervju

Gudrun Erlanson tackar för sig

28 Urnnischer, nischmurar och kolumbarier 30 Aktuellt

Vad har ägg med Jesus att göra?

32 Krönika Vakthållning mot antisemitism

19

25

Mars 2018

Tryck: Sörmlands Printing Solutions, 2018. Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se

N VA

ENMÄRK

E

T

Redaktionen: Kontraktsprost Gudrun Erlanson, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist. Hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Produktion: Verbum AB

S

Redaktion

En del av AMOS Trycksak 5041 0004

3

På gång i Helsingborg

4

PÅ STAN

Vad är den bästa goda nyhet du fått?

Johan Brandt, 66

Jesper Wahlstedt, 43

– Den var svår ... Jo! Nu vet jag, det var när det blev klart att vi fick vår fantastiska drömlägenhet på Drottninggatan. Det var lite symboliskt, en fantastisk framtid för oss.

– Det måste vara när min dåvarande fru sa att hon var gravid med vår son. Jag är väldigt barnkär och har alltid velat ha barn, det tog sin tid för oss, vi hade försökt ett bra tag. Det är helt klart bäst alla kategorier!

Karolina Tjernberg, 23 – Det var när jag kom in på min utbildning på socionomprogrammet. Det är många intressanta ämnen man läser och precis det jag ville in på! Nu är jag inne på andra året och snart är det dags för praktik.

Thea Magnsten, 17 – När jag fick veta att jag kom in på Procivitas ekonomiska linje på gymnasiet. Har ändå kämpat hela högstadiet för att komma in på den linje jag ville och då var det kul att se att det gav resultat.

KLASSISK FILMMUSIK MED HÖGAKTUELLT FLYKTINGTEMA Svenska kyrkan Helsingborg och Kvistofta församlings barnoch ungdomskörer bjuder in till

konsert med musik från musikal- och filmklassikern Sound of Music. Den gripande berättelsen

och den förstklassiga musiken har fortsatt att fängsla publiken och tyvärr är temat familj på flykt fortfarande högaktuellt. I denna produktion får vi möta den åldrade guvernanten Maria, som blickar tillbaka och minns alla sånger och upptåg som hon hade med familjen von Trapp. Det är gratis, men du behöver en biljett. Biljetter kan hämtas från och med den 1 mars på: Hörnan, Frösögatan 13, i Rydebäck eller på Svenska kyrkan Helsingborgs pastorsexpedition på Södra Storgatan 20–22.

Det finns fler konserter och familjeföreställningar i vår hos oss i Svenska kyrkan Helsingborg. Bland annat kan du lyssna på familjeföreställningen Kvittrande Klanger och musikalen Brobyggarna. Kvittrande Klanger S:ta Anna kyrka 7 april klockan 16:04

Brobyggarna Elinebergskyrkan 20 maj klockan 14:00

Do Re Mi Helsingborgs konserthus Söndag 8 april klockan 15:00 och 17:00

4

Hela vårt musikprogram hittar du på www.svenskakyrkan.se/ helsingborg

Mars 2018

Påskvandring i Helsingborg FLERA AV våra kyrkor, till exempel Adolfsbergskyrkan och S:ta Maria kyrka bjuder in skolklasser till påskvandringar, där barn och elever får lära sig mer om den kristna påsktraditionen och dess symboler. På vissa håll dukas påskbord upp i kyrkorna, och självklart finns många gudstjänster att gå på under de här dagarna. Vill du också gå en vandring kan du hänga med på långfredagsvandringen som anordnas gemensamt av olika kyrkor och samfund i staden. Långfredagen: Jesus står inför domstol. Domaren Pontius Pilatus tvekar men går inte emot folkmassans vilja att döma Jesus till döden. Jesus blir dömd till döden genom korsfästelse. Han får själv bära sitt kors hela vägen till Golgata medan han blir hånad,

slagen och förnedrad. Långfredagsvandringen tillsammans med kyrkorna i staden har som syfte att be för världen, att uttrycka kristnas solidaritet och bön i Jesu efterföljd med människor i utsatthet och lidande. Vandringen startar vid Kärnan och får ett program med sånger och texter som kommer att sjungas och läsas under vandringen. Första stationens förbön kan vara för vår egen stad och människor vi möter i vår vardag. Efter första stationen går vandringen nerför Långvinkelsgatan och genom Kullagatan för att stanna vid Stortorget. Här kan vi be för politiker och ansvarstagare i staden. Vandringen fortsätter till Knutpunkten där vi kan be för unga människor och människor som lever i rotlöshet och utsatthet. Vi fortsätter förbi biblioteket fram till August Palms plats. Här kan vi be för fred och försoning i världen. Femte stoppet blir på Gustav Adolfs torg, vid kyrkans kor och här kan vi ha fokus på vårt mångkulturella och mångreligiösa liv tillsammans i Helsingborg. Vandringen avslutas sedan inne i Gustav Adolfs kyrka med Herrens bön och välsignelsen.

Mars 2018

Annandag påsk 1978 invigde biskop Olle Nivenius Adolfsbergskyrkan i Helsingborg. Arton arkitektkontor ritade kyrkan som är gjort enligt en gammal klostertradition med en öppen atriumgård i mitten. Kyrkan är gjort av Helsingborgstegel, och i de femhundra stenarna finns det graverade Kristussymboler. 40-åringen firar vi den 2/4 (annandag påsk). Välkommen på gudstjänst klockan 10 och efter det blir det tårta och festligheter. Ingen kostnad.

40

Detta händer på kyrko­gårdarna

Trädgårdstipset — narcisser Narcissen är en amaryllissläkting med stor variation i utseende. När påsken närmar sig tänker man kanske främst på påsklilja och nu vet de flesta vilken växt vi har att göra med. Denna kraftigt gula blomma med lång pip. Narcissens färger sträcker sig från vitt över gult och in på orange. Pipens form går från lång och stor till försvinnande liten. Förutom denna spännvidd i färg och form finns det många sorter med fyllda blommor. De blommorna har oftast inte så tydlig pip, utan kan få utsökta lite mer fantasifulla former. En vanlig påsklilja i litet format är den flitigt småblommande Téte à Téte och köper du den som snittblomma är det ofta Carlton du får i din hand. En annan för många välkänd narciss är pingstliljan, som har vit blomkrans (kalkblad). Blommans pip är ofta betydligt kortare, ända ner till bara en liten tunn krans, och är ofta orange. Narcissen är vacker, men lurig. Narcisser är giftiga och ska de sättas i bukett med andra växter måste de först stå själva i vas en timme och sedan få nytt vatten tillsammans med de andra blommorna. Detta eftersom slemmet från narcisserna stänger igen de andra växternas kanaler.

Adolfsbergskyrkan fyller 40 år!

Till påsk sätter vi ut påskliljor på gravplatser, både storblommiga som bukett och Téte à Téte i kruka. Som vårplantering i våra fat har vi ofta haft gyllenlack, som vi lyfte fram här förra året i motsvarande nummer. Tyvärr har gyllenlacken drabbats av en sjukdom dom gör att vi i ett sent stadium fick välja bort dem. Så tyvärr inga gyllenlack i år. I mitten av april planterar vi ut vårblommor, penséer på gravplatser.

Släktnamnet Narcissus är hämtat från den grekiska mytologin i vilken den bildsköne ynglingen Narcissus förälskade sig i sin egen spegelbild. När han inte kunde fånga bilden blev han så förtvivlad att han tog sitt liv. Gudarna förvandlade honom därefter till en blomma.

En narciss vi återkommande använt i våra planteringar är Thalia. Den är helt vit med flera blommor på samma stängel. En bedårande blomma som också sprider glädje med sin doft. Dessa finns bland annat i den blandade planteringen vid Pålsjö kapell och kommer att sättas i den nyligen renoverade Östra Urnlunden vid krematoriet. Efter att narcisserna har blommat står bladen kvar ett tag innan de gulnar och vissnar ned. Därför är det en fördel om narcisserna planteras tillsammans med ett sällskap som växer upp och täcker de nervissnade bladen. Vid Pålsjö kapell är de planterade tillsammans med gul sockblomma och på Östra urnlunden kommer de planteras tillsammans med astilbe. TEXT: ANNA BLUM

5

Reportage Renovering

Nu stänger vi Gustav Adolfs kyrka… … under en period. Kyrkan ska kalkas om invändigt. Ett stort men nödvändigt ingrepp för att hålla den kulturminnesskyddade byggnaden i bra skick. DEN SENASTE renoveringen gjordes utvän-

digt år 2014–2015 men nu är det alltså dags även för insidan att rustas upp. Ivan Savic som är arbetsledande fastighetsingenjör i Svenska kyrkan Helsingborg och Ida Wäreborn, församlingsherde i Gustav Adolfs församling, visar oss runt. Det som ska hända i Gustav Adolfskyrkan är att hela kyrkan invändigt ska kalkas om. Det gäller både väggar och tak i salen, vapenhuset, pentryn, läktaren och till och med i trappen upp till tornet. – Föroreningar i luften, ljus som har brunnit här i kyrkan och avgaser och trafik utifrån har gjort att det bildas sot som sätter sig på väggarna och får det att se lite solkigt och sotigt ut, berättar Ivan. På vissa ställen är det väldigt tydliga mörka partier, till exempel runt fönster där det varit mer rörelse i luften så att kalken just där dragit till sig extra mycket av de smutsiga partiklarna. Ivan berättar att smutsen ger en liten fet hinna uppepå kalken så innan väggar och tak kalkas om måste också alla ytor rengöras mekaniskt. Kalken läggs sedan på i flera lagar med en viss torktid emellan. Men först ska hela kyrkan förberedas. Lampor, konstverk, ljusstakar och vävnader ska plockas ner och förvaras, och fönster, dörrar och tegelpartier ska tejpas in och skyddas. – Vi har ju mycket både gamla och värdefulla saker här som måste tas om hand på ett särskilt sätt. En konservator från Helsingborgs stad kommer att hjälpa oss med det så att vi gör rätt och håller reda på hur och var

6

allt ska sättas tillbaka sen. Ja, hur ska allt tas om hand under tiden? Ida fick en idé under ett av planeringsmöten och efter att ha presenterat den för kollegorna tyckte alla att det lät som en väldigt klok lösning. – Vi har ju sådan rymd i kyrkan, säger Ida. Jag tänkte att varför inte använda den rymden och bygga ett rum i rummet. Där kan vi förvara och skydda allt det som vi behöver plocka ner under renoveringen. Planen är alltså att bygga en särskild stöldsäker och tät förvaringscontainer i mittgången där allt material kan placeras skyddat från byggdamm och smuts under renoveringen. ARBETET MED att plocka in allting på ett bra

och strukturerat sätt kommer att ta tid. Det är stora otympliga saker, ömtåliga tyger, konstverk och saker med kulturhistoriskt värde. Bara krucifixet som hänger i taket blir ett jätteprojekt att ta ner. Likaså att plocka upp allt igen när väl renoveringen är klar. Något som däremot inte kommer att kunna plockas ner i containern är den fina kyrkorgeln på läktaren som byggdes 1968 av Poul Gerhard Andersen. Den har 43 stämmor och tre manualer. Fasadpiporna är av koppar och är dekorerad i guld. – En så stor orgel kräver särskild omsorg vid en sådan här renovering. Orgeln kommer att plastas in och innanför plasten kommer vi att behöva skapa ett svagt övertryck så det inte sugs in damm och smuts, förklarar Ivan. Vi måste också ha en mätare som har koll på

Ivan Savic

JOBBAR SOM: Arbetsledande fastighetsingenjör BOR: Snart i en nybyggd lägenhet på Maria Park i Helsingborg. Ivan har jobbat i Svenska kyrkan Helsingborg sedan januari 2006. Fastighetsenheten ansvarar för 53 byggnader i pastoratet, allt från stora S:ta Maria kyrka till ekonomibyggnader på kyrkogårdar, kapell, församlingshem till lägergården uppe i Arild. Ursprungligen kommer Ivan från Kroatien och kom med sin familj till Sverige 1965. Han tycker det är spännande med såna här stora projekt, även om det är många trådar att hålla i.

Ida Wäreborn

JOBBAR SOM: Församlingsherde i Gustav Adolfs församling BOR: I en liten ort utanför Kristianstad med sin familj. Ida har jobbat i Svenska kyrkan Helsingborg sedan 2015. Gustav Adolfs församling är en av fyra församlingar i pastoratet. Församlingen har tre kyrkor och ungefär 30 anställda. Det viktigaste under det här projektet tycker Ida det är att kyrkan ändå är närvarande på Söder under hela renoveringen.

Mars 2018

”Vi har ju mycket både gamla och värdefulla saker här som måste tas om hand på ett särskilt sätt.” fuktigheten innanför plasten, samt en avfuktare ifall det blir för fuktigt. Men vad kostar en sådan här renovering och varför är det nödvändigt?

– Hela renoveringen kommer att kosta 2,9 miljoner. Vi i Helsingborg står för två tredjedelar och en tredjedel får vi från ett statligt stöd via vårt stift. Det statliga stödet kallas KAE – kyrkoantikvarisk ersättning. Det är ett stöd som staten betalar ut till Svenska kyrkan för underhåll av det svenska kulturarvet. Svenska kyrkan fördelar sedan pengarna till de 13 stiften, och sedan fördelar stiftet det vidare till pastorat och församlingar. Varje år gör fastighetsavdelningen en fastighetsbesiktning av alla byggnader i pastoratet. Det blir ett underlag när KAE ska sökas två år framåt. Men varför betalar staten ut det här?

– Det finns en lag som antogs 1988, KML – Kulturminneslagen. Enligt den lagen måste kulturminnesskyddade kyrkor underhållas av de som äger kyrkorna. I Helsingborg har vi Mars 2018

sju skyddade kyrkor, berättar Ivan. Det är riksantikvarieämbetet som gör bedömningen om en kyrka ska kulturminnesskyddas. Alla kyrkor som byggdes innan 1939 har kulturminnesskydd. Kyrkorna måste också ha ägts eller förvaltats av Svenska kyrkan den 1 januari 2000. (Det var den dagen som Svenska kyrkan upphörde att vara statskyrka.) Alla förändringar av en kulturminnesskyddad byggnad måste godkännas av länsstyrelsen. Skyddet omfattar också inventarier, begravningsplatser och kyrkotomter.

Arbetet med att plocka in allting på ett bra och strukturerat sätt kommer att ta tid. Bara krucifixet som hänger i taket blir ett jätteprojekt att ta ner.

Vad händer med all verksamhet i Gustav Adolfs kyrka under tiden?

– Vi kommer att flytta in våra gudstjänster till Svenska kyrkan Söder, berättar Ida. Vi gör om församlingssalen längst in till gudstjänstrum. Här kommer vi att kunna fira våra söndagsgudstjänster och sinnesromässan på torsdagar. Dop, bröllop och begravningar däremot kommer att hänvisas till först och främst Adolfsbergskyrkan och S:t Olofskyrkan. Och 7

FÖLJ RENOVERINGEN

Kyrkan kommer att stängas direkt efter påskhelgen och förväntas kunna öppna igen, med nykalkade fina väggar och tak, till första advent 2018.

– Vi vill fortsätta fira gudstjänst här på Söder. Vi vill finnas till och vara närvarande både på vardagar och helger. Vi vill kunna vara så öppna och tillgängliga vi kan, till exempel som när bomben här på Söder detonerade och vi kunde öppna upp våra lokaler för de boende som evakuerades mitt i natten. Vi kan vara kyrka även utan själva kyrkobyggnaden ler Ida.

Under tiden går renoveringen att följa på vår webb: www.svenskakyrkan.se/helsingborg

TEXT OCH FOTO: LINDA GUSTAFSSON

några konserter kommer inte heller att vara möjliga i den tillfälliga lokalen. Kryptan som ligger i källaren på Gustav Adolfs kyrka kommer däremot att kunna användas under renoveringen. Det är en lokal som används bland annat till samtalsträffar och gruppverksamhet. – Tyvärr måste vi ta uppehåll med Café Andrum under tiden kyrkan är stängd, berättar Ida. Det finns inte möjlighet att hålla även det igång på Svenska kyrkan Söder. Men såklart kör vi igång caféet som vanligt igen när renoveringen är klar, försäkrar Ida. Hur blir det för en församlingsherde att sakna en kyrka?

– Det är klart en utmaning att inte ha kyrkan. Vi får tänka på ett nytt sätt, säger Ida. Vi kommer inte ha samma rymd, ingen kyrkorgel, akustiken kommer att saknas. Sen kom-

4

mer såklart liturgin att påverkas av att vi inte har allt på plats. MEN IDA känner sig nyfiken på hur guds-

tjänstformerna kommer att landa och tycker det ska bli spännande att höra hur det kommer att uppfattas av gudstjänstbesökare och församlingsmedlemmar. Ett liknande exempel är när kyrkan Sofia Albertina i Landskrona stängde för renovering och gudstjänsterna hölls i församlingshuset. Antalet gudstjänstbesökare ökade under den tiden, men tappades inte när renoveringen var klar och gudstjänsterna flyttade tillbaka in i kyrkan. – Kanske tyckte man att man kom närmare varandra, tänker Ida. Det viktigaste tycker Ida ändå är att de som kyrka fortfarande kan vara närvarande på Söder.

Hur kommer det sig att du engagerat dig i 40 år?

– Kyrkan har varit en del av mitt liv sedan jag var barn. Jag känner en hemvist här och det har varit en självklarhet för mig att engagera mig. Jag har haft andra politiska uppdrag också, men de jag värderar högst är de uppdrag jag har haft i kyrkan.

... EVA ÅSARE som varit engagerad som förtroendevald i Svenska kyrkan Helsingborg i 40 år, varav 30 som ordförande i kyrkofullmäktige. Nu har hon lämnat över ordförandeklubban. – När det gäller kyrkliga uppdrag så kommer jag att vara ordförande i revisionen i Lunds stift. Det betyder att jag får en bra överblick över hela stiftet vilket är spännande. Du har ju ett långt engagemang i Svenska kyrkan Helsingborg bakom dig. Vad minns du bäst från de här 40 åren?

– Alla positiva, mänskliga möten och

8

● Adolfsbergskyrkan – utvändig målning samt reparation av ventilation- och värmesystem ● Den Gode Herdens kyrka – sanering av verksamhetslokaler ● Elinebergskyrkan – takrenovering ● Maria församlingshus – nytt kök ● Solfångaren – utvändig målning ● S:ta Anna kyrka – utvändig målsning ● S:ta Maria kyrka – installation av utvändig hiss eller ramp ● S:t Olofs kyrka – takrenovering

En annan sak jag minns var när vi firade 600-årsjubileum i Mariakyrkan och jag var med och tog emot kungligheterna. Det var fantastiskt.

frågor till ...

Hej Eva, vad ska du göra nu?

Fler renoverings- och underhållsarbeten i Helsingborg under året:

alla fina stunder i gudstjänstlivet. Det är en rikedom att få ha varit med om den utveckling Svenska kyrkan gått igenom. En stor sak var förstås när kyrkan skildes från staten år 2000. En annan förändring här i Helsingborg var när vi gick från att vara en samfällighet med fyra församlingar under varsin kyrkoherde, till ett pastorat med fyra församlingar som leds av en, gemensam kyrkoherde. Det innebär en förändring i styrning och ledning.

När du avtackades som kyrkofullmäktiges ordförande fick du Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations medalj för gagnande gärning. Vad betyder den för dig?

– Jag blev väldigt glad och överraskad när jag fick den. Den är ett erkännande att jag har gjort ett uppskattat arbete inom kyrkan och det ger mig både stolthet och tacksamhet. Jag har två fina guldmedaljer nu, eftersom jag också fått helsingborgsmedaljen. Det ska bli roligt att bära dem vid högtidliga tillfällen. TEXT OCH FOTO: JOSEFINE SJÖQVIST

Mars 2018

Speciellt för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN! 8 dagars 5-stjärnig studieresa Kreta Pris för

FÖRSAMLINGSTIDNINGEN läsare

9990,– 8000,–

Normalpris

SEK2

Prisfördel

SEK2

1990,–

SEK1

Från endast

Inklusive

Heraklion

p. pers.

En av svenskarnas mest omtyckta studieresor !3 – En av svenskarnas mest omtyckta studieresor !3

Arkadiklostret

Chania

Klostret Agia Triada

Antikens Aptera

ANNONS 0

Inklusive

Inklusive

Inkluderat i priset:

Inklusive

Flyg tur och retur med renommerat flygbolag till Heraklion, inklusive hotelltransfer

3490,– SEK2

7 övernattningar i dubbelrum på utvalda 4- och 5-stjärniga hotell (nationell kategori) 7× riklig frukostbuffé

2500,– SEK2

Fascinerande studieresa i vår moderna bussar med luftkonditionering på Kreta, gudarnas hem !

4000,– SEK2

Se fram emot ett spektakulärt utflyktsprogram inklusive inträden (enligt program) Fackutbildad svensk- eller engelsktalande reseledning (beroende på tillgänglighet) 24 timmars läkarjour 9990,– SEK2 – 8000,– SEK2

Totalt per person Prisfördel per person

Förmånspris per person från endast 1990,– SEK

1

Oktober 2018

November 2018

1900,– SEK

(15. – 29.10.) Säsongstillägg per pers

Flygplatstillägg per pers Avgångsdagar

Inklusive

• Arkadiklostret: Kretas nationalhelgedom från Bysantinska rikets tid, symbol för Kretas självständighet • Romerska museet: romerska utgrävningar i Eleftherna • Kournassjön: Kretas enda naturliga sötvattensjö • Argiroupolis: se gamla romerska vattenledningar • Rethymnon: romantisk hamnstad med unik stadskärna • Klostret Agia Triada: venetianskt kloster (1600-talet), vackert belägen i olivlundar på halvön Akrotiri • Chania: förmodligen Kretas vackraste stad med höjdpunkter som t.ex. den pittoreska hamnen, det judiska kvarteret Evraiki, Hasan Pacha-moskén och många historiska byggnader • Antikens Aptera: berömda 3000 år gamla utgrävningar från antiken där sirenerna och muserna vistades enligt den grekiska mytologin • Matala: 60-talets hippieparadis; i grottorna i de höga kalkstensklipporna bodde bl.a. Bob Dylan och Cat Stevens • Hantverkskonst i traditionellt mattgalleri • Palatset i Faistos: ett av öns största palats; minoiskt palats med fantastisk utsikt där den berömda Faistosdisken hittades • Palatset i Malia: en av Kretas största minoiska byggnader • Heraklion & venetiansk fästning: utforskningsrundtur med bl.a. den venetianska hamnfästningen, promenadvägen vid hamnen och den pittoreska stadskärnan (bl.a. Agios Titos-kyrkan, marknadsgatan Odos och torget Platia Venizelou)

Mittelmeer

Februari 2019

Lluchmayor

Inklusive

Inklusive

Akrotiri Chania

Kreta

Aptera

Kournassjön

Heraklion Krasi

Rethymnon

Lasithislätten Faistos Matala

Medelhavet

• Hantverkstradition i smyckes- och skinnateljé • Lasithislätten: frodig slätt • Keraklostret: ett av Kretas viktigaste religiösa centrum, som fortfarande är bebott av nunnor • Bergsbyn Krasi: idyllisk by med en 2000 år gammal platan

FÖRSAMLINGSTIDNINGEN Prisfördel

- 8000,– SEK

2

Extratjänster till förmånspris:

Matpaket: Paketet innehåller komfortabel halvpension, dvs. varje kväll riklig buffé med internationella specialiteter: endast 1350,– SEK per person. Enkelrumstillägg: 2390,– SEK per person/vecka (med reservation för tillgänglighet)

(1. – 19.11.)

(22. – 30.11.)

December 2018 (3. – 14.12.)

(11. – 31.1.)

(1. – 14.2.)#

(15. – 28.2.)#

(1. – 15.3.)

1000,– SEK

0,– SEK

0,– SEK

500,– SEK

700,– SEK

1000,– SEK

1400,– SEK

Göteborg 0,– SEK tor

Januari 2019

3- och 4-stjärniga hotell

Palma

Mallorca

November 2018

TSS förmånspris för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN från endast Flyplats

50 km

Inklusive spektakulärt utflyktsprogram:

(Prisexempel vid bokning av tjänsterna separat hos andra tjänsteleverantörer)2

Resmånadert

Palace of Phaistos

Februari 2019

1990,–

Mars 2019

SEK1 per person istället för

Köpenhamn 500,– SEK fre

Innehavare av svenskt, finskt, danskt och norskt pass är viseringsfri i 90 dagar. Vid in- och utresa i Grekland krävs ett giltigt pass. För medborgare i andra länder rekommenderar vi att man frågar om de gällande inresebestämmelserna på Greklands ambassad i Stockholm: http://www.mfa.gr/en/visas. # holiday tilläggskostnad p.p.: 450,– SEK. 1 Det annonserade priset om 1990,– SEK gäller endast under perioden från 22.11 – 13.12.2018 från Göteborg. Vid andra avresedatum gäller säsongstillägg såsom anges i tabellen. Resan är uteslutande avsedd för individuellt resande och gäller endast mottagaren av erbjudandet och myndiga medföljande personer. För ytterligare information om TSS:s gällande resevillkor och övriga villkor, se webbsidan www.tss-travel.se eller ring arrangörens hotline. Information: Vid emottagande av skriftlig bekräftelse förfaller 20 % av resepriset till betalning. Betalning av återstående belopp: senast 35 dagar innan avresa. Resans genomförande förutsätter att minst 15 personer anmäler sig till resan. Bilderna i reklamprospektet är exempelbilder. Med reservation för tryckfel och fel. Flygplatser tar ut flygplatstillägg för resenärer. Beloppet beror på flygbolagens transportkostnader, och dessa kostnader beror i sin tur på pris- och avgiftsutformning av flygplatsoperatörerna. Vänligen observera att reseförloppet kan ändras av organisatoriska skäl eller på grund av vädret. 2 Prisexemplet baseras på pris för en resa som äger rum frän 13.12.18 – 20.12.18 och beräknades den 26.01.2018 på allmänt tillgänglig information på följande hemsidor: Flyg tur och retur Göteborg – 13.12.18 – 20.12.18 på www.travellink.se (den billigaste flighten för angivna datum), transfer flygplats – hotellet – flygplats på www.holidaytransfers.com, utflyktsprogram på www.viator.com & www.getyourguide.com, 7 övernattningar inkl. frukost på www.booking.com (3 nätter på hotellet Palazzino di Corina Rethymnon, 4 nätter på hotellet Capsis Astoria Heraklion). 3 TSS Travel Service Scandinavia AS och RSD Reise Service Deutschland ingår i en europeisk reseföretagskoncern som arrangerar resor för resenärer från ett flertal europeiska länder. Observera: Undersökningen har genomförts resenärer som reste med RSD och med TSS Travel Service Scandinavia AS under 2016. TSS Travel Service Scandinavia i Sverige har ställt statlig resegaranti hos Kammarkollegiet. Arrangören förbehåller sig rätten att göra ändringar av uppgifter i broschyren. Sådana ändringar ingår i avtalet med resenären om resenären har fått information om ändringen innan avtalet ingåtts.

Mars 2019

(18. – 29.3.)

April 2019

(1. – 29.4.)#

Maj 2019

1900,– SEK

2200,– SEK

2500,– SEK

9990,SEK –

(2.5.)

2

Stockholm 650,– SEK mån

Din fordelskode !

FO66332

Ring kostnadsfritt nu för att säkra ditt önskedatum:

0200 883 946 Måndag till fredag kl. 9.00 – 18.00, lördag kl. 9.00 – 15.00 Researrangör: TSS Travel Service Scandinavia AS, filial Sverige; Krejaren 2, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm

Vårt ideella engagemang är som störst när läget är akut.

10

Månad 2018

FOTOCOLLAGE: LARS RINDESKOG

Bäst när det krisar

Goda gärningar

När det verkligen gäller, ställer svenskarna upp. Vi skänker till sjukdomsforskning och bistånd, och nära nog varannan svensk arbetar ideellt i något sammanhang någon gång. Det är till och med de som tjänar minst som ger mest och oftast. TEXT: HANNA WELIN

UNDER DEN akuta flyktingkrisen 2015 var det fler än någonsin som reste sig ur soffan för att hjälpa till. Uppslutningen bland organisationer, föreningar, kyrkor, tillfälliga nätverk och enskilda var exceptionell. Emma Odsell Jangö pendlade mellan jobbet i Stockholm och sambon i Lund den hösten. Hon satt i de fullpackade tågvagnarna och mötte blickar som vittnade om en historia långt tuffare än något hon själv kunde föreställa sig. – Det är människor som har stått ut med så mycket. Och de har kommit till oss som inte behövt stå ut med något i jämförelse, säger hon. – Ändå var jag inte en av dem som bredde mackor på

Världen må härjas av ständiga kriser, men när krig och katastrofer drabbar väcks något i oss. Svenskarna har aldrig ställt upp så mycket som under flyktingvågen 2015. Men ibland är viljan att hjälpa så stor att den blir till besvär.

stationen. Jag hade så fullt upp i mitt liv att jag inte mäktade med, säger hon. När jobbet i Stockholm tog slut, 2016, var läget ett annat. – Nu hade jag tiden att göra något. Och det kändes viktigt, inte minst för min egen skull. EMMA KONTAKTADE Internationell människohjälp i Lund, IM, och gick med i deras läxhjälpsgrupp. Två dagar i veckan träffade hon och de andra volontärerna nyanlända barn och ungdomar och hjälpte dem med allt från svenska till matte och samhällskunskap. – Det var så roligt. På köpet fick jag dessutom friska upp kunskap jag glömt med åren. Emma och hennes man Erik Odsell ställer fram kaffe- och tekoppar hemma i vardagsrummet. Det är söndag eftermiddag och Samir har kommit på besök. Han är en av alla de afghanska pojkar som flydde hit hösten 2015. Då var han 14, i dag är han snart 17 år. – Det här är den första svenska familj jag har varit hemma hos, säger Samir, som egentligen heter något annat. FOTO: HANNA WELIN

SVENSKAR BRYR sig. Summan insamlade pengar till frivilligorganisationer ökar. Och 2015, när tusentals flyktingar anlände varje vecka, engagerade sig fler än någonsin för att ta hand om de som kom. – Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite, säger Emma Odsell Jangö, som är med i ett vänskapsprogram för ensamkommande flyktingar. För många svenskar är det självklart att dela med sig av både pengar och sin egen tid. Bara under 2016 skänktes över åtta miljarder kronor till olika frivilligorganisationer. Vi tillhör också ett av de länder där det är allra vanligast att engagera sig ideellt. Räknar du in allt från idrotts- och bostadsrättsföreningar till olika projekt för nyanlända gör hälften av alla svenskar någon typ av ideell insats varje år. – Vi är bra på att ställa upp och har ett filantropiskt beteende sedan lång tid tillbaka. Som land tycker jag att vi generellt sett kan känna oss stolta, säger Therése Engström, chef för kommunikation och insamling på svenska Röda Korset. Mest pengar skänker vi till biståndsorganisationer och forskning om sjukdomar, i synnerhet cancer. Men till skillnad från exempelvis Danmark, där de förmögna ofta skänker stora summor, är det i Sverige personer med lägre inkomster som är mest generösa. Det säger Lars Svedberg. Han är professor vid Ersta Sköndals högskola och har kartlagt svenskars frivilligarbete. – De som har minst ger mest, i synnerhet äldre kvinnor. Det handlar inte om stora summor, men de skänker med kontinuitet, säger han.

GODA HANDLINGAR

För Emma och maken Erik blev hjälpen till de nyanlända en erfarenhet som gav en ny balans i deras egna liv. FORTSÄTTNING

Mars 2018

11

Goda gärningar

”Politiker pratar om att ta människors oro på allvar. Det vi oroar oss för är snarare tonen vi har mot varandra, hur man skiljer på människa och människa.” Första gången var strax före jul 2016. Emma hade fått höra om IM:s nya integrationsprojekt Vänskapa, där ensamkommande ungdomar parades ihop med lämpliga familjer. Det handlar inte om något juridiskt åtagande, som att vara god man eller en kontaktfamilj, utan om att bygga en vänskap i vardagen. – För mig har det varit viktigt att få träna min svenska. Och att få lära känna er, Therese säger Samir. Engström har sett hur inErik söker hans blick: tresset svalnat i takt med – Lika viktigt har det varit att den akuta flyktingkrisen har lagt sig. för oss att få lära känna dig. TILLSAMMANS HAR de promenerat längs havet, spelat boule

och bowlat, gått på bio och lagat mat. Alltsammans sådant som Emma och Erik brukar göra på sin lediga tid ändå. Det finns inga krav på sysslor i Vänskapa eller på hur ofta man ska ses, men oftast har det blivit en gång i veckan. Emma berättar att de har fått lära sig att laga ris på riktigt och hur ett gott te egentligen ska smaka. En kväll tog Samir med en fotobok från Afghanistan som han lånat på biblioteket för att visa hur vackert hans hemland är. – Vi har fått lära oss så mycket genom dig som har öppnat upp för nya tankar. Själv känner jag att det har gett mig en bättre balans i mitt eget liv, säger Erik Odsell. EMMA ODSELL Jangö är uppvuxen i

ÅTTA AV TIO upplever att de mår bättre av sitt ideella arbete, enligt en undersökning som Volontärbyrån gjort. De främsta anledningarna till att man vill engagera sig är för att man vill hjälpa och stödja andra, förbättra samhället och utvecklas som person. Att göra något konkret i stället för att sitta och bli arg framför tv:n känns meningsfullt.

12

en prästfamilj där dörrarna alltid stod öppna. Att ge av det du har var en självklar grundbult. – Jag tycker faktiskt att du har ett ansvar att göra det. Det finns alltid något som du kan bidra med, säger hon. Erik håller med. För den som bara följer mediebevakningen är det lätt att flyktingar blir till siffror. – Därför är de personliga mötena så viktiga. Att du lär känna människorna bakom. Som Samir, säger han.

Lars Svedbergs forskning visar att svenskarnas ideella engagemang är både stabilt och stort, oavsett ekonomi, sysselsättning och politiska åsikter.

Sedan den stora mobiliseringen av frivilliga 2015 har mycket förändrats. Det är inte samma typ av akutinsatser som behövs, utan mer långsiktigt stöd och engagemang. Uppslutningen bland frivilliga är dock inte längre densamma. Therése Engström på Röda Korset konstaterar att samhället har svängt. Andra regler och lagar gäller, andra synsätt har kommit att dominera. – Intresset har svalnat. Attityd­svängning vi har kunnat se hänger säkert ihop med själva sakfrågan. Men vi har kvar en kärna av volontärer som jobbar med olika former av integrationsprojekt. Och de gör verkligen stor skillnad, säger hon. MÅNGA FRIVILLIGARBETARE har vittnat om hur frustrerande

det är att jobba i motvind. Att se ungdomarna må allt sämre, att inte räcka till och framförallt inte ha makt att påverka situationen. – Politiker pratar om att ta människors oro på allvar. Det vi oroar oss för är snarare tonen vi har mot varandra, hur man skiljer på människa och människa. Vi tillhör ju lågvattenmärkena i Europa numera, säger Emma. Flera av Samirs vänner väntar på utvisning. Själv kan han äntligen andas ut. Efter över två års väntan har han fått uppehållstillstånd. Men det är tillfälligt, på ett år. För att det ska förnyas krävs att han pluggar eller har ett arbete. Drömmen är att bli sjuksköterska eller allra helst läkare. Men för att vara säker på att få jobb direkt efter studenten – och förnyat uppehållstillstånd – har han sökt in till det yrkesförberedande vårdprogrammet på gymnasiet. – Det finns inte många svenskar som är lika ambitiösa och drivna som Samir. Jag är djupt imponerad, säger Erik. Om en vecka ska han flytta från boendet till sin första egna lägenhet. – Jag är så glad att vi får vara en liten del av din vardag, att vi får följa dig. Mest av allt för min egen skull, säger Emma.

Mars 2018

Goda gärningar

När hjälpviljan träffar snett Vår första reaktion när vi hör om en katastrof är ofta att vilja göra något. Det är dock inte alltid det som känns bäst för givaren som hjälper mest. Ibland blir generositeten bara ett problem.

Välvillighet som stjälper

Orkanen Mitch drabbade Honduras 1998. Över 11 000 omkom, och en och en halv miljon blev hemlösa. Samtidigt såg Juanita Rilling, en amerikansk hjälparbetare som skrivit om sina erfarenheter, för första gången hur människors vilja att hjälpa blev ett hinder. — Jag väcktes av ett samtal: Ett plan fullt med sjukvårdsartiklar kunde inte landa, för landningsbanan var full av kläder. Lådor och balar med donerade kläder. Högklackade skor. Vinterkläder – i ett sommarhett Honduras! När tsunamin drabbade länderna kring Indiska oceanen 2004 upprepades mönstet. En hel strand fylldes med skänkta kläder. De började ruttna i fukten och hettan och fick till slut brännas. Juanita Rilling förstår ändå tanken bakom: - Människor tänker: ”De har förlorat allt – alltså behöver de allt.” Så man skänker – allt! Utan att funATT SKÄNKA BORT KLÄDER som du eller någon annan dera på vad som egentligen behövs. i familjen inte längre använder, känns förmodligen bra. Men faktum är att det inte alltid bidrar till något gott. Vi vill förstås hjälpa, och i västvärlden köper vi upp till 70 nya plagg om året – var! – så det är stora mängder kläder som skänks bort. De flesta av oss vill förstås tänka att de går till någon som behöver dem. I själva verket är det en bråkdel som hamnar direkt hos någon som behöver dem, eller som säljs vidare i second hand-butiker som bidrar till välgörenhet på olika sätt. Det allra mesta av de tonvis med textilier som doneras varje år, säljs vidare till mellanhänder, företag som i sin tur sorterar och sedan säljer vidare det som går till utvecklingsländer. Där säljs det antingen vidare till lokala handlare, som får dem billigt och i sin tur konkurrerar ut lokala skräddare och klädfabriker, eller hamnar på soptippen. Moderna kläder är svåra att återvinna, eftersom de oftast är av blandmaterial.

Begagnade kläder förstör lokala affärer

Pengar funkar! DET KAN KÄNNAS opersonligt att ge pengar, men

faktum är att det oftast är det bästa. Att skicka 100 000 liter vatten från Nordamerika till Västafrika – och ja, det har gjorts – kostar omkring 2,5 miljoner. Vatten­ reningsutrustning för ungefär samma mängd vatten skulle kostat ett par tusen kronor. För en pengadonation kan organisationerna dessutom köpa förnödenheter lokalt, vilket blir billigare, färskare, i rätt mängder, och dessutom i längden stärker den lokala ekonomin.

1 000-

tals nallar Efter den tragiska skolskjutningen i Newton,

Connecticut, år 2006, då 20 barn och sex vuxna dödades, översvämmades staden av nallebjörnar. De styrande i staden fick ägna tid och resurser åt att skaffa fram lagerlokaler för 67 000 mjukisdjur, filtar, cyklar och lådor med skolsaker. - Folk ville väl, men det här var nog mer för dem som ger än för oss. Vi skulle behövt ägna oss åt annat, sa en tjänsteman efteråt.

Mars 2018

5

SVT ville göra om hans program till någon han inte kunde stå för. Då fick det vara – Rickard Olsson tackade för sig och gick vidare.

6

Mars 2018

Goda gärningar Rickard Olsson

Folklighetens förkämpe Han har gjort näst flest frågeprogram på tv, efter Magnus Härenstam. Nu tar han över Bingolotto. Igen. Fast i höstas var det nära att Rickard Olsson kastade in handduken. SVT svek och självförtroendet var i botten, men Rickard är inte den som sätter sig och gnäller. — Jag tvingades bryta upp och göra något nytt för att hitta mig själv. TEXT: GÖRAN TONSTRÖN FOTO: MARKUS GUSTAFSSON

NÄR MAN läser tidningsrubriker om pro-

gramledare i tv, dyker den gamla metaforen om katapultstolen lätt upp. Ministerpallen. Den som vid 80-talets slut, då skandalerna duggade tätt, slängde av statsråd på rad. I samband med #metoo-rörelsen i höstas sopades också flera populära programledare bort. Några hade förvisso uppfört sig illa, men inte alla. Ändå var det lite som att det var läge att blåsa rent hus i tablåerna när man ändå höll på. En av dem som drabbades var Rickard Olsson. Ett av de populäraste ansiktena i SVT med frågeprogrammet Vem vet mest? som kronjuvelen. – Jag tycker att #metoo är bra, säger han över en pyttlunch på en klassisk Stockholmskrog. – Vi ska ha i vårt dna att man inte sextrakasserar tjejer. Och framför allt inte om man är i den maktposition som kändisskapet innebär. Sen måste man komma ihåg, i skenet av allt som sker just nu, att det inte är olagligt att vara ett arsle. Man måste kunna säga åt folk och skälla utan att få sparken. Men det har tyvärr funnits övertoner i debatten som tagit fokus från dess egentliga syfte. Mars 2018

”Många anser att man ska vara cool och frän och det är man inte när man är folklig, men jag tycker att sann folklighet är det finaste som finns.” Att Rickard Olsson nu lämnar sin baby, Vem vet mest, har ingenting med #metoo att göra. – Ledningen bestämde sig för att förändra programmet och förvandla det till en fingertutt av vad jag gjort det till, säger han. Då känns det bättre att en annan programledare får ta över, i stället för att jag ska stå där och tänka tillbaka på fornstora dagar. Efterträdaren heter Johan Wester, känd från humorserien Hipp hipp. Rickard själv går

vidare till konkurrenten TV4 och Bingolotto. Och det blir en återkomst. – Ja, jag ledde programmet mellan 2005 och 2008, men har varit en ambassadör för det även under de tio år jag inte gjort det, säger han. FÅ PROGRAM påverkar samhället så mycket som Bingolotto, anser Rickard. Varje vecka är en insamlingsgala för det svenska föreningslivet. Det ger unga råd att sporta, vilket är viktigt i tider då idrott blir allt mer av en klassfråga. Men för tio år sen var han tvungen att förklara för folk i branschen varför han gjorde Bingolotto. Framför allt i Stockholm där man fnös åt det. – Nu behövs inga förklaringar längre. Landet samlas runt lägerelden och tittar tillsammans. Flera generationer har vuxit upp med det och nu är det snarare töntigt att tycka det är töntigt. Så det har gått varvet runt. Folk dör och nya föds men Bingolotto överlever allt, skrattar han. Frågeprogrammet Vem vet mest har också varit mycket populärt under det decennium som Rickard lett det. Fem kvällar i veckan

7

Goda gärningar Rickard Olsson har vanliga människor från runt om i landet fått mäta sina kunskaper med varandra. Och tittarna med dem. – Jag är stolt som ett atomur över de där åren och har inte missat ett enda program, säger han. Frågesport har varit ryggraden i radio- och tv-underhållning i alla tider. Det är ungefär som med dansbandsmusik: antingen gillar man det eller hatar det. De som ogillar gillar inte att känna sig dumma. Och de som gillar får känna sig duktiga. – Det går in i de breda folklagren där jag tycker SVT ska finnas. Många anser att man ska vara cool och frän och det är man inte när man är folklig, men jag tycker att sann folklighet är det finaste som finns. Här tar Rickard rygg på alla sina förebilder från fornstora dar i radio- och TV-huset. – I gamla tider fanns det farbröder som höll lektioner i radion för hela svenska folket under en halvtimme. Tänk på Lennart Hyland och hur han fungerade. Det var sann folklighet med medierna som folkbildare. Den typen av föreläsningar är borta idag, men finns på Youtube och i TED-talk. Alla viktiga namn från de stora universiteten ligger ute på nätet. Dåligt för skolorna kanske, men är bra för bildningen.

Gott och ont samsas i oss alla, tror Rickard. Han kan vara långsint om han blir orättvist behandlad, men har samtidigt lätt att ta nya tag och gå vidare.

RICKARD ÄR uppvuxen i en tradition som

skolades i att kunna lite om det mesta. Han började på lokalradion hemma i Gävle och har alltid varit genuint nyfiken på människor. Och han säger att han inte står i offentligheten för sin egen skull utan för att förmedla något. – Jag tycker det är min styrka att kunna kasta mig mellan olika genrer. Förra året visade dock att det kanske var en svaghet i stället. För nu ska man vara nischad. Jag är inte folkkärast och inte den mest hårdkokte intervjuaren. För att köra Agenda ska man vara ett skjutjärn och för att leda Doobidoo ska man helst prata göteborgska. Rickard Olsson fick nyligen utmärkelsen Årets moderator, samtalsledare, där bredden är nödvändig för att förmå underhålla en utvald publik. Men han tror också att det i framtiden finns behov av tillsammanstittande i familjen. – Fast man måste vara intressant hela tiden. Något slötittande finns inte längre. Ibland blir jag förundrad över resan vi människor gjort på bara 30 år. Som barn brukade jag sitta och titta på testbilden, sen klockan och där­efter Språka på serbokroatiska. HÖSTEN 2017 blev en synnerligen dyster tid

för Rickard när allt det han trott på slogs i spillror. Tre fjärdedelar av alla jobb på SVT ströks. Han kunde inte längre lita på att han var bra, att hans program flög, kände han. – Ingen sa ju något heller. Det var bara helt tyst i sju månader, trots att man mycket 8

väl visste att jag mådde djävligt dåligt, att mitt självförtroende for rätt ner i botten och att det var många sömnlösa nätter. Så var hämtade du kraft då?

– Jag stammar ur någon slags klassisk arbetarkultur och då gör man ändå sitt jobb. Gnälla får man göra nån annanstans. Så för att hitta mig själv igen måste jag bryta upp och göra något annat. GOD SJÄLVKÄNSLA är viktigare än gott

självförtroende, tycker han. Att vara trygg i sig själv. Samtidigt finns hans norrländska arv där, det som säger att man inte får bli stor på sig. – Det är en krass syn på livet som jag gillar, säger han. Jag träffade en gammal norrlands­ kompis häromdagen och vi kom att prata om

en gammal omröstning där jag kommit på 43:e plats bland de 66 sexigaste killarna i landet. Min kompis enda kommentar var: Då är man nästan ful. Och så var den diskussionen över. RICKARD HAR ibland använts i rubrikerna som ett slagträ och fått höra att han är arg och sur och något av en rättshaverist. – Jag har faktiskt sådana tendenser ifall jag blir orättvist behandlad, erkänner han. Det handlar om att vilja ha upprättelse, tror han. – Jag har lätt att gå vidare, men glömmer inte en oförrätt så lätt. Långsint? Visst, och med all rätt. Något som fortfarande ger honom en stark känsla av oförrätt är förlusten av ett barn, sonen Primus, som föddes död i femte mån-

Mars 2018

aden. Det har gått lång tid och han tänker inte på det hela tiden, men det kostade på. – Klart att jag blev förbannad, på Gud och på hela världen, säger han. Fast minnet av Primus har inte fått stå i vägen för min dotter. Män och kvinnor sörjer dock på olika sätt, säger han. – Jag vet killar som drabbats och som köper ett tevespel och sätter sig framför rutan. Men det är också ett sätt att sörja och bearbeta, även om det kan upplevas som att man skiter i allt. Har Gud nånsin varit en realitet för dig?

– Nej, det har aldrig funnits någon farbror med vitt skägg i min tillvaro. Däremot minns jag mormors gamla bibel med Dorés fantastiska illustrationer. Den var jag väldigt fascinerad av och kunde sitta i timmar, titta Mars 2018

på bilderna och stava mig igenom berättelserna. Min mamma sysslade med meditation och lite new age har också funnits i familjen. Någon form av kraft, en känsla av ont och gott och kampen däremellan tror jag på. Det verkar som att de krafterna behöver varandra. De finns ju inom varje människa. Vad gör du om femton år?

– Fram till 50 har allt varit högre, snabbare, mera. Bygga hus, skaffa båt, förverkliga mig själv. Nu känner jag för att börja förvalta. Min dotter som är femton kommer snart att flaxa ut ur boet. – Så behöver jag rampljuset eller skulle jag kunna ligga på en strand i Palma, strutta runt och dricka rödtjut om dagarna? Jag har inget svar, men jag har alltid velat bo utomlands. Vintertid i värmen och sommartid här i

Rickard Olsson Ålder: 51 år. Yrke: Programledare och moderator. Bor: Nacka. Familj: Sambon Therese Broberg och 15-åriga dottern Asta. Aktuell: Leder säsongen ut Vem vet mest i SVT och från och med i höst Bingolotto i TV4. Utsågs nyligen till Årets moderator och har nyss startat ett eget produktionsbolag som ska göra tv-program.

Sverige. Mitt mål just nu är att beta av så mycket lån som möjligt så att jag inte ska vara beroende av tv-kanaler. Att bli min egen lyckas smed. 9

Malmö, 26–27/9 Tema: Kristen gästfrihet

Mission i Sverige

Integration handlar ofta om vad människor förväntas göra för att bli accepterade. Men vad händer när vi ställer allt på ända och, liksom Jesus, tar emot människor i vår gemenskap utan förbehåll? Medverkande: Biskop Johan Tyrberg, Annahita Parsan, Lars Mörling med flera.

Uppsala, 3–4/10 Tema: Kyrkans uppdrag – att nå en ung generation

Fortbildning för anställda och ideella. Hur kan nya sätt att vara kyrka bidra till mission, diakoni, undervisning och gudstjänst? Höstens fortbildningar erbjuds på två platser med delvis olika innehåll.

Hur möter vi barn och ungdomar som inte självklart kommer i kontakt med kristen tro? Hur blir vi bättre på det vi redan gör? Och hur kan vi tänka nya sätt att vara kyrka för dem? Medverkande: Biskop Martin Modéus, Sebastian Stakset, Sem och Sara Hargreaves (England) med flera.

Mer info och anmälan på missionisverige.com

Där religion tas på allvar. KANDIDATEXAMEN | MAGISTEREXAMEN | MASTEREXAMEN

www.ctr.lu.se

Spaning FOTO: JONAS BENDIKSEN

Brasilianske INRI Cristo förs runt av sina lärjungar på en rullande tron på sin gård utanför Brasilia.

Från Sibirien till Afrika — han mötte sju Messias En rysk före detta trafikpolis, en zimbabwisk taxiförare, en filippinsk predikant, en japansk politiker, en brittisk hemlig agent. Vad kan de ha gemensamt? Jo, alla hävdar att de är Jesus, som återvänt till jorden, precis som det står i Bibeln.

Mars 2018

DEN NORSKE fotografen Jonas Bendiksen

porträtterar dem i boken The Last Testament. – Jag växte upp i ett gudlöst hem, och detta med tro har alltid varit något av ett mysterium för mig, förklarar Jonas Bendiksen. Det har fascinerat mig, och jag har velat veta vad det egentligen handlar om. När han fick höra om dessa som säger sig vara Jesus fanns ingen återvändo. – Tänk om det fanns en möjlighet att få möta Guds son, känna honom och ställa frågor, säger han med både allvar och humor. Han sökte och fann sju personer som motsvarade hans kriterier: att ha levt länge

och öppet med sin Jesus-identitet och att ha publicerat egna skrifter kring saken. Snabbt svar kom från David Shayler i England, som fått sin uppenbarelse 2007. Shayler var en gång agent i brittiska underrättelsetjänsten MI5, och avslöjade ett mordförsök på Libyens ledare Muammar Gaddafi. Nu visade han sig vara en man i samhällets yttre periferi, utan bostad, i trasiga kläder och med en smutsig dator full av tobaksrester. I Brasilien hade ”INRI Cristo” sedan decennier varit en välkänd och udda figur i offentligheten, ofta i konflikt med både kyrka och myndigheter. Han lever nu tillbakadra11

Spaning ”Tänk om det fanns en möjlighet att få möta Guds son, känna honom och ställa frågor.” get i en gemenskap utanför Brasilia, men är närvarande på nätet och har följare över hela världen. Av de lärjungar som lever närmast honom är de flesta kvinnor. När Jonas Bendiksen frågade om orsaken blev svaret: ”Se hur det gick förra gången, när jag bara hade män. De sprang sin väg när det hettade till.” I SYDAFRIKA fann Jonas Bendiksen Moses

”The King of Kings” Hlongwane. När han hälsade på hos honom var huset så fullt av lärjungar att Hlongwane bjöd sin besökare att dela den egna bädden. Något som gav möjlighet till många djupa samtal. I Zambia följde Bendiksen med fembarnspappan och svarttaxiföraren Jesus Chishim-

ba på en förkunnelsetur till marknaden, som de sedan tvingades fly ifrån hals över huvud, då ”Jesus” hamnat i häftig dispyt med traditionella kristna som anklagar honom för att vara en falsk profet. I Japan fanns Jesus Matayoshi, som ställt upp i alla val de senaste 20 åren. Målet är att bli premiärminister, sedan FN:s generalsekreterare och så införa gudsriket på jorden. Apollo Quiboloy, en predikant från Filippinerna var än mindre tillgänglig. Han är den av de sju som gör mest väsen av sig, ett slags superpredikant. För att han ska kunna färdas snabbt och säkert till sina mastodontmöten runt om i världen har Gud gett honom bönesvar i form av två jetplan, vilket han noterat i en text som Bendiksen citerar i sin bok. Starkast berörd blev Jonas Bendiksen av före detta trafikpolisen Sergej Torop – känd som ”Vissarion”. Han upplevde sin kallelse efter Sovjetunionens fall, och har med en växande skara följare byggt upp ett helt alternativsamhälle i Sibirien, norr om Mongoliet. – Där finns människor av alla möjliga olika

bakgrunder, inte bara från Ryssland. De har skolor och tempel, lever med naturen, odlar sin egen mat, äter vegetariskt. Det är som ett slags hippie-utopia. Om jag själv skulle skapa en religion från noll skulle den se ut ungefär så här, säger Jonas Bendiksen. På bilderna ser man Vissarion framträda i fotsid klädnad, majestätiskt Kristuslik. Hans följare firar högtider som liknar jul och påsk, men med hänvisning till olika tilldragelser i Vissarions liv. I SINA möten med Jesus-personerna och deras följare ville Jonas Bendiksen vara öppen. Han kallar dem inte sekter, eftersom det är ett ord med negativ laddning. Och han kan inte se att det bara är bluff och bedrägeri. – Det var med en känsla av melankoli som jag avslutade projektet. Det lämnar mig med fler frågor än jag hade från början.

Fotnot: Jonas Bendiksens bok The Last Testament gavs ut i september 2017 på det New York-baserade förlaget Aperture/GOST Books.

Överst t v: Lärjungarna firar ”den sanna julen”, Vissarions födelsedag den 14 januari, med en gemensam måltid. Överst t h: Jesus Chisimba predikar på marknaden i Kitwe, Zambia, men det retar de traditionella kristna i landet. Nederst t v: David Shayler predikar – som sitt kvinnliga alter ego Dolores. Han menar att Messias har både kvinnliga och manliga egenskaper. Nederst t h: En lärjunge från ryske Vissarions kollektiv i det bistraste av alla klimat: Sibirien, norr om Mongoliet.

12

Mars 2018

n Markus skrev om Mari a Magdalena: igen, överallt i världen där evangeliet nas skall man också berät ta vad hon orde och komma ihåg henne.

här boken är ett exem

pel på att

Älskad och förtalad kultgestalt

fascinerar ännu i vår tid. Vem var denna älskade och förtalade kvinna som stod Jesus så nära?

En stödförening för dig som utsatts för sexuella övergrepp/är anhörig till utsatta barn eller vill lära dig mer om ämnet. ISBN 978-91-639-07

00-5

Kyrka Konst Kultur

9 789163 907005

Monica Sjögren Nordgre

n

En kvinnohistoria om en av de tidigaste drabbade kvinnorna i världshistorien. Maria Magdalenas roll i kyrkan förändrades med ett penndrag från Apostlarnas Apostel till sköka. Från att ha varit en hyllad Madonna i Frankrike till helgon för de prostituerade!

Maria Magdalena, kvinnan vid Jesu sida. Älskad och förtalad. Av Monica Sjögren Nordgren Kyrka Konst Kultur

BokenBoken kan köpas på hemsidan eller beställas kan köpas i bokhandeln. i bokhandeln eller på Adlibris och Bokus.

www.kyrkakonstkultur.se

Vi erbjuder: Föreläsningar, filmvisning, stödsamtal enskild eller i grupp. OBS! Vi är stödpersoner, inte terapeuter. Bli stödmedlem för 100 kr/år Bg 359-5709 eller Swish 1234991840 Lämna din e-postadress, så får du nyhetsbrev om våra aktiviteter. Vi finns på Viktoriagatan 6 i Helsingborg även i sommar.

Se: www.atsuskane.se

Personliga möten Personliga möten med omtanke med omtanke

www.begravningstjanst.com tel 036-71 02 50

www.casellsbegravningsbyra.se

www.casellsbegravningsbyra.se tel 036-100 600

www.lindstromsbegravningsbyra.se

www.begravningstjanst.com

www.lindstromsbegravningsbyra.se 036-71 02 50 tel 036-13 70 11

En del av Klarahill

Spaning Inspiration

Elände inspire mer än det gu Sociala medier översvämmas av dem: filmer, bilder och berättelser med söta kattungar, bebisar och människor som gör goda gärningar. Vi blir varma om hjärtat, men lyckoforskarna menar att vi egentligen inte mår så mycket bättre av alla fina historier vi delar på nätet. POJKEN HJÄLPER en dam över gatan. Hon

ser i sin tur en kvinna tappa sin plånbok och ropar. Kvinnan ger en slant till en tiggare, som köper en kaffe som delas med en vän. Så kan det se ut i filmklipp som delas på sociala medier, goda gärningar som sprider sig som ringar på vattnet. Men det kan också vara roliga kattungar eller bebisar som kiknar av skratt, mindfulnesstips, bilder av solnedgångar eller visdomsord som ska uppmuntra. Känner du eller har förtroende för den lagt upp materialet blir du antagligen glad. Har många klickat ”gilla” är chansen större att du också gör det. Mår du redan toppen skrattar

22

du nog med. Annars finns risk att materialet inte har någon effekt – eller rakt motsatt påverkan. – Chansen att man blir glad är större om man tycker om avsändaren. Men man kan ändå trycka gilla, om många redan gjort det, säger Henry Montgomery, professor emeritus i psykologi vid Stockholms universitet. HAN JÄMFÖR med att en tiggare kommer in i en tunnelbanevagn. Om någon genast ger en slant ökar chansen att någon annan följer efter, och så vidare. Det blir en snöbollseffekt. – Vi människor är hypersociala. Vi vill så gärna bilda gemenskaper – på gatan gör vi det med andra fotgängare, i trafiken med andra bilister och på tåget med andra passagerare. Den sociala normen, det sociala trycket, är en väldigt stark kraft. Men det är inte bara måbra-material som lockar oss att klicka. Det kan också vara ”må dåligt”-material, som vädjar till vår medkänsla eller gör oss förbannade. Och paradoxalt nog behöver inte det få oss att må dåligt, utan kan också inspirera. – I en studie vi gjort fick folk se positiva eller negativa annonser. Sedan fick de trisslotter som de kunde ge bort. De som sett

negativa annonser gav fler eller åtminstone lika många lotter vidare, säger Arvid Erlandsson vid Linköpings universitet, som forskar kring altruism och vad som får oss att göra goda gärningar. Vi vill göra något åt eländet, det är en stark drivkraft hos många. Därför får bilder som den på lille Alan Kurdi, den drunknade flyktingpojken, ett sådant stort genomslag, och därför har #metoo-kampanjerna svept fram som en tidvattenvåg. Det trevliga materialet får oss visserligen att må bra i stunden, men det är snarare det otrevliga som får oss att göra gott. Något starkt samband mellan att må bra och vilja hjälpa andra visar forskningen nämligen inte på. – De som är deprimerade har nog med sig själva. Detsamma gäller de som är superlyckliga, vi söker sällan upp problem när vi mår riktigt bra, säger Arvid Erlandsson. VÅRA MEDFÖDDA personligheter spelar

däremot stor roll. Vissa människor vill alltid hjälpa, andra gör det aldrig. Men vad som får oss att agera utifrån inlägg på sociala medier är komplext, det finns många variabler. En av de människotyper som psykologer brukar dela in oss i är ”agreeable”, eller vän-

Mars 2018

rar ulliga lig. Det är empatiska människor, som ofta försöker att göra gott. Den sociala miljö vi vistas i är en annan faktor som påverkar – är det norm att göra gott? Vänliga människor som gör gott behöver dock inte betyda lyckliga människor. – När man tittar på personlighetsdrag hos människor som beskriver sig som lyckliga är emotionell stabilitet det som har absolut störst samband med lycka. Vänlighet har däremot ett ganska svagt samband. Man har kanske lätt att skapa relationer, men riskerar att bli utnyttjad, säger lyckoforskaren Filip Fors, doktor i sociologi vid Umeå universitet. HAN HAR tillsammans med Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, försökt reda ut vad lycka egentligen är. Brülde talar om fyra typer av lycka: att

Ett thailändskt försäkringsbolag har blivit känt för sina tårdrypande reklamfilmer som ska få oss att vilja dela med oss till våra medmänniskor.

subjektivt må bra (välbefinnande), lyckorus/ eufori, sinnesfrid och ”livstillfredsställelse”. Kan man då bli euforisk av måbra-material på sociala medier? – Jag tror man kan bli tillfälligt upprymd av sociala medier, men knappast lyckligare. Starka rus av olika slag kan man få i naturen, kärleksmöten och av droger. Däremot kan sociala medier skapa ett beroende, som droger. men det finns inget samband mellan hur beroende vi är av något och hur lycklig det gör oss, säger Bengt Brülde. SNUTTIFIERINGEN OCH jakten på klick gör oss rastlösa och splittrade, anser han. – Sociala medier är ett av de största hoten mot vår sinnesfrid. Det gäller medier över huvud taget. Man måste stänga av sina apparater och gå ut i naturen. Men som tur är så

”Vi vill göra något åt eländet, det är en stark drivkraft hos många. Det trevliga materialet får oss att må bra i stunden, men det är snarare det otrevlia som får oss att vilja göra gott.” Mars 2018

är inte sinnesfrid det enda som gör livet värt att leva. Kändisar och andra framhåller ibland i sociala medier hur de gör gott – till exempel slutar flyga eller äter mindre kött för klimatets skull – och vill inspirera andra att följa efter. Men det kan bli för mycket av det goda. Tror vi att syftet är att framhäva sig själva som goda misstror vi budskapet, eller så får vi prestationsångest för att vi inte kan göra allt detta själva. – Vi tycker bättre om människor som gör lite av rätt skäl än de som gör väldigt mycket av fel skäl, även om de hjälper många fler människor, säger Arvid Erlandsson. MEN ÄVEN om måbra-materialet är känslo-

mässig snabbmat ska man inte moralisera över att det bara gör oss lite gladare i stunden, anser Henry Montgomery: – Det som de flesta mår bäst av är vardagligt umgänge med nära vänner – det är oftare kopplat till positiva känslor än umgänget med familjen. Men har man inte det är sociala medier bra. Det är bättre än teven, för man interagerar med andra. MATS KARLSSON

23

Vill du läsa Bibeln varje dag?

Vi har verktyget som hjälper dig!

Prova ett år till halva priset! Ange ”amos_18” när du tecknar din prenumeration. Gäller nya prenumeranter till och med 1 maj 2018.

• En bibeltext varje dag. • En kommentar som underlättar förståelse och ger fördjupning. • Ett dagligt möte med Guds ord. • Ett enkelt val, prenumerera du också!

Box 1211, 75142 Uppsala • 018-696784 • info@bibelnidag.org • www.bibelnidag.org

Tro utan tanke är som ett brev utan porto.

Kinakurs

Bibelskola Nära

Tanke utan tro är som ett brev utan adressat.

STUDERA ET T LÄSÅR I KINA

D I S TA N S U T B I L D N I N G

250 kr för 8 nr*

Socialt Entreprenörskap

Musikledarutbildning

D I S TA N S U T B I L D N I N G

För mer info: hyllieparkfolkhogskola.se

Mejla oss på adm@signum.se eller ring 018-580 07 10.

G ÖT E B O R G • M A L M Ö • Ö R E B R O

Se även www.signum.se

I N T E R N AT I O N E L L P R O F I L

*Gäller för nya prenumeranter.

Ange ”Amos” som kod.

Den katolska kulturtidskriften Budbärarens fotsteg Bok skriven av teol dr Stig Fred, pastor i Equmeniakyrkan. 56 texter i Evangeliebokens förslag på GT-texter för kyrkoåret. Kontakt: fred.stig@telia.com www.stigfred.se

Utblick

Ett tack från Hutano MARIA FÖRSAMLINGS

internationella projekt barnbyn Hutano i Zimbabwe, som erbjuder plats för 22 barn, drabbades av en fruktansvärd händelse i höstas. En av hyddorna med plats för sex pojkar brann ned. Som tur var skadades inget av barnen i branden, då den inträffade när barnen var i skolan. Elden spred sig via elledningarna mellan hyddorna och hotade ett tag även de kringliggande hyddorna, men som tur var uppmärksammades elden och den kunde släckas innan fler byggnader antändes. När delar av Hutanokommittén från Maria församling besökte barnbyn i september bodde samtliga pojkar tillsammans i en hydda där de fick dela sängarna två och två. Utöver hyddan hade deras samtliga tillhörigheter, i form av kläder, skoluniformer, böcker och personliga tillhörigheter, brunnit upp. En särskilt riktad insamling för att bygga upp hyddan startades när Hutanokommittén kom tillbaka till Sverige och på en kort tid skänkte många godhjärtade privatpersoner bidrag till återuppbyggandet av hyddan. Större summor skänktes även av Maria kyrko-

Under Hutanokommitténs besök i januari höll flera av barnen ett tal för att visa sin uppskattning för vad Hutano betytt. Här är Maphosas, en av flickorna i högstadiet, tack.

’’

Jag hoppas ni alla har en härlig dag, damer och herrar, ärade besökare och hela skaran som är samlad här. Hela mitt liv var satt ur spel, mina drömmar var krossade, alla visioner om arbete som jag såg framför mig när jag var ung var som bortblåsta av fattighetens vind. De enda sånger jag hörde inom mig var ”Jag kommer aldrig att komma någonstans i livet”. Ingen verkade bry sig om min misär eller den smärta jag genomled av att inte kunna gå

Mars 2018

Förutom hyddan brann pojkarnas kläder, skoluniformer, böcker och personliga tillhörigheter upp.

STÖTTA HUTANO förening och Maria Gospel vilket resulterade i att hyddan nu kan byggas upp på nytt. När delar ur Hutanokommitén besökte barnbyn Hutano i januari hade man påbörjat arbetet med att riva väggarna i den nedbrun�na hyddan och vid ett möte med den lokala kommittén beslutades att arbetet med att återuppbygga hyddan skulle påbörjas. Från Hutanokommittén i Maria församling vill vi rikta ett stort och varmt tack till alla som bidragit till att möjliggöra åter-

i skolan. Till slut en dag sa jag till mig själv ”Jag måste dö, för jag har hela världen emot mig”. Men det jag inte förstod då var att det fortfarande fanns ljus som lyste åt mitt håll. Det ljuset var Hutano. Nu kan jag klä mig som de andra eleverna. Det har blivit möjligt för oss att gå i skolan eftersom avgiften är betald. Vi vet inte längre vad svält är eftersom vi nu har mat i överflöd. Allt genom ljuset från Hutano. Slutligen, vi får inte glömma bort den absolut viktigaste gåvan ni har gett. Kärlek. Det är er orubbliga kärlek som har fått oss att känna oss

Vill du vara med och stötta barnen i Hutano, swisha din gåva till 123 378 5607. Gåvor kan också sättas in på pg: 11 41 64 – 7. Märk betalningen Hutano.

uppbyggandet av hyddan så att pojkarna på Hutano åter igen kan få sova i en varsin säng och därmed få både bättre utrymme, miljö och studiero. Ni är fantastiska! THERÈSE ANDRÉE KJELLSTRÖM, MEDLEM I HUTANOKOMMITTÉN

uppskattade i samhället och i Mnene. Det är er kärlek som håller oss igång och aldrig ger upp. Det är samma kärlek som har fått oss att återupptäcka våra drömmar och vår passion för utbildning. Med det här sagt vill jag tacka er så mycket. Hutanokommittén och era vänner har berikat våra hjärtan och våra sinnen med ert agerande. Utan er hade jag aldrig stått här. Utan er hade jag aldrig kunna läsa eller prata på det sätt jag kan nu. Vi älskar er så mycket. Gud välsigne er. Tack. /Maphosa Nokhutuki, form 4 (motsvarande högstadiet) Hutano, februari 2018

25

Intervju

Gudrun Erlanson har varit kyrkoherde och kontraktsprost i Helsingborg i 20 år och satt sin prägel både bland församlingsmedlemmar och den övriga staden. Nu är det dags att lämna över.

”Allting har sin tid”

Nu lämnar herden över sin flock TREDJE SÖNDAGEN efter påsk 1998 mottogs Gudrun Erlanson som kyrkoherde i S:ta Maria kyrka, den som hennes far en gång benämnt som ”en riktigt fin kyrka”. Tredje söndagen efter påsk 20 år senare kommer hon att avtackas inom samma medeltida tegelmurar och lämna sin tjänst för en ny period i livet. Den som pensionär. – Det blir nog… alltså, jag är ju en lipsill och kan ju bli lite… rörd, säger Gudrun Erlanson från soffan hemma på åttonde våningen vid Gröningen. Hon skrattar lite. Gudrun har fått Helsingborgsmedaljen, utsetts till en av de 100 mest inflytelserika invånarna i staden, under flera år varit kyrkoherde för ett av landets stora pastorat och dessutom kandiderat i biskopsvalet i Lund. Så vad tänker hon göra nu? – Jag börjar med att ha semester och det är viktigt för mig, säger hon. – Jag behöver inte göra någonting utan kan låta dagen bara gå. Efter ett tag kommer jag nog hitta saker som jag vill göra. Sysslolösheten skrämmer mig inte. Men visst finns olika sysselsättningar

26

redan nu i tankarna. Mormor- och farmorsrollen är viktig. – Att vara i Rydebäck eller Stockholm hos barnbarnen är frihet för mig. Barn vill ha närvaro. När jag är med dem tänker jag inte på jobbet. Så var det inte när vi själva hade små barn. Då fick vi ha den där simultankapaciteten.

”Jag är fortfarande den jag är och fortfarande präst. Jag har varit i Helsingborg så länge så jag kan nog räkna med att få förfrågningar om att förrätta dop, vigslar och begravningar även efter pensionen.”

Det finns mycket annat också som Gudrun vill ägna sig åt så småningom; spela mer piano, ta hand om hälsan, ägna sig åt vännerna och läsa massor av teologi. – Jag slutar ju inte att vara präst och teolog för att jag går i pension. Det blir nog snarare tvärtom. Nu får jag mer tid att läsa och tänka, vilket kan vara lite svårt med all den administration som en stor kyrkoherdetjänst innebär, säger hon. GUDRUN ANSTÄLLDES i Maria församling 1991. Då var hon komminister, alltså en vanlig präst. Hon har alltid varit intresserad av ledarskap och känt att hon haft en fallenhet för den typen av uppdrag. – När jag hade varit i Maria församling ett tag fick jag lite påstötningar att kliva fram och söka tjänsten som kyrkoherde. Det krävdes ett visst mod att göra det eftersom jag skulle bedömas av mina egna kollegor och kyrkoråd. Att sedan ha en chefstjänst där man tidigare varit en av medarbetarna kräver också sitt. Det tog ett tag att få allt på plats.

Mars 2018

Det blir mer tid att läsa böcker och skriva själv nu. Gudrun Erlanson har varit en flitig skribent, bland annat i Helsingborgs Dagblad samt i denna tidning. Dessutom har hon skrivit flera psalmer ihop med organisten Mats Hultkvist.

När de fyra församlingarna Maria, Gustav Adolf, Raus och Filborna gick samman i ett gemensamt pastorat 2014 anställdes Gudrun som kyrkoherde i hela pastoratet. De enskilda församlingarna har behållit mycket av sitt självstyre under varsin församlingsherde och det tycker Gudrun är bra. – Vi försöker låta grunden finnas i församlingarna så att de har stor frihet att skapa sin egen verksamhet. Vi har så många, härliga, kompetenta medarbetare. Jag älskar verkligen hela vårt pastorat och tycker att det är fantastiskt, säger hon. DET ÄR ett år sedan Gudrun Erlanson med-

delade kyrkorådet att det var dags att söka en efterträdare. Då kändes det som en lång tid, men det senaste halvåret har det rullat

Mars 2018

på snabbt. Nu färdigställs en porträttmålning som ska hänga i Mariakyrkan tillsammans med alla de män som tidigare varit kyrkoherdar sedan mitten på 1700-talet. MEN DÖRREN står öppen för inhopp på olika sätt. –Allting har sin tid. Jag är fortfarande den jag är och fortfarande präst. Jag har varit i Helsingborg så länge så jag kan nog räkna med att få förfrågningar om att förrätta dop, vigslar och begravningar även efter pensionen, säger hon. Kyrkoherde i Svenska kyrkan Helsingborg efter Gudrun Erlanson blir Kristian Lillö. Han börjar sin tjänst 1 april. TEXT OCH BILD: JOSEFINE SJÖQVIST

Gudrun Erlanson Familj: Maken David, också präst, barnen Felix och Ebba samt barnbarnen. Uppväxt: I Västra Broby. Fadern var präst, modern lärare. Tänkte bli som liten: Sjuksköterska eller lärare. Inte präst. Avtackning: I Mariakyrkan i Helsingborg 15 april. Kyrkoherde: En präst som är chef över ett pastorat eller en församling som inte ingår i ett pastorat. Kontraktsprost: Ett uppdrag från biskopen att ha tillsyn i ett kontrakt. I ett kontrakt ingår flera församlingar och/eller pastorat. Lunds stift är indelat i 16 kontrakt. Gudrun Erlanson är kontraktsprost i Helsingborgs kontrakt och tillförordnad kontraktsprost i Malmö kontrakt.

27

Våra kyrkogårdar

Det finns sammanlagt fyra urngårdar på krematoriets södra sida.

49:ans mur ligger vid den övre norra urnterrassen på Krematoriets begravningsplats.

Nischat gravskick Urnnischer, urnmurar, nischmurar och kolumbarier ARTIKELSERIEN OM gravskick vid Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning avslutas med ett lite ovanligt och speciellt gravskick: nischgravar och kolumbarier. Ett gravskick ovan mark för askor. Nischer i murar och väggar upplåts med begränsad gravrätt och eftersom det rör sig om askor krävs kremering. Beroende på var de finns, och vem man pratar med, benämns de olika, men en urnnisch, urnmur eller nischmur är alla en form av kolumbarium. En nischgrav eller kolumbariegrav är ett gravskick där askan efter en bortgången placeras i en urna som sedan ställs på en ”hylla” bakom en gravsten. Dessa förekommer både inom- och utomhus.

28

I Helsingborg finns ett kolumbarium inne i krematoriebyggnaden, under den runda pelarsalen som Ragnar Östberg ritat. Här finns i en rundad vägg ett antal fack eller nischer i vilka två till fyra urnor kan placeras. Facket förseglas med en täckplatta med inskription och fungerar därmed som en gravsten. Fenomenet med nischgravar förekommer även utomhus på Krematoriets begravningsplats men då i olika former av murar. De mest ursprungliga av dessa är de urnmurar som ligger i anslutning till krematoriebyggnaden och som bildar fyra urngårdar. Den första från 1935, som ligger längst in, hyser även fem större urn- eller gravkammare. I dessa finns små altare och urnorna

placeras i väggar och golv. De som en gång i tiden var med och finansierade krematoriet har också tilldelats gravplatser i denna innersta urngård. En av dem är Gustaf Schlyter som tillsammans med hustrun Ragnhild Schlyter har en gravplats precis vid urngårdens portal. Ragnhild ligger bakom mycket av krematoriets konstnärliga utsmyckning, ändå är det bara hennes make som finns porträtterad vid graven. LÄNGRE ÖSTERUT på krematoriets begravningsplats, mot Romares väg, finns det som kallas 45:ans och 49:ans mur (efter de år på 1900-talet då de uppfördes). Dessa är så kal�lade urnmurar eller nischmurar, dvs murar

Mars 2018

Den rundade kolumbarieväggen finns i krematoriets källare. Här är bland andra simmerskan Sally Bauer gravsatt.

med nischer i vilka urnor placeras bakom en täckplatta. Även Östra urnlunden från 1957 har en centralt placerad mur med nischgravar. I Helsingborg är urnnischerna populära och det finns funderingar på att utvidga gravskicket genom att bygga nya nischmurar vid nyanläggning av gravkvarter. Kanske är detta ett gravskick som i framtiden kommer att växa stort. I takt med att vi blir allt mer rörliga och kanske byter bostadsort flera gånger under vår levnad kommer ökade krav på rörlighet även i döden. Det har blivit allt vanligare med ansökningar om att få flytta med sig gravsatta familjemedlemmar men Begravningslagen tillåter i dagsläget ej flytt av gravsatt aska utom i särskilda fall. Det är inte omöjligt att denna lag kommer att anpassas efter moderna förhållanden och önskemål. I så fall är en standardiserad urnnischgrav en ideal lösning. KOLUMBARIER ÄR vanligare i Sydeuropa men finns även i Danmark och Tyskland. Förutom nischer och kolumbariet i krematoriets källare hyser Helsingborg en väldigt speciell form för gravsättning i vägg. När krematoriet var nytt och urnor och askor var relativt nya fenomen prövade man sig fram för att hitta lämpliga gravskick. I samband med att krematoriet invigdes 1929 invigdes

Mars 2018

även en ”gemensamhetsgrav” i Stora salens vägg. Dock inte i den form som ovan beskrivits med nischer. Denna gemensamhetsgrav nås från läktargången högst upp i Stora salen där det finns en hissanordning i vilken urnan firas ner i en hålighet i väggen. Uppe på läktargången finns även namnen på några av de som finns gravsatta i väggen. Gemensamhetsgrav är ej längre i bruk. TEXT OCH BILD: HELENE BÅTSHAKE

Ragnhild Schlyter

(1887–1977) var skulptör, ciselör*, målare och teckningslärare, utbildad vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm. Hon var gift med stadsombudsmannen Gustav Schlyter, en av de drivande krafterna bakom Helsingborgs krematorium. Vid krematoriet i Helsingborg finns reliefen Avskedet och skulpturen Ängel med brinnande hjärta, som sitter högst upp på krematoriets skorsten, dessa är båda Ragnhilds verk.

Relief av Ragnhild Schlyter.

*Ciselering är en teknik för att åstadkomma reliefutsmyckning i metall.

29

Aktuellt & Sociala medier

Vad har ägg med Jesus att göra? I DE FLESTA kristna länder äter

man ägg under påsken. Ägget blir en symbol för liv och för Jesu uppståndelse på påskdagen. Skalet är den hårda graven och själva ägget som livet inuti. Att det är just påsk som är den stora ägghelgen beror dels på att det var förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk. Dels på att det började bli ljust igen på våra breddgrader, en signal till hönsen att det var dags att börja värpa igen efter vintermörkret.

Sound of music Detta nummers spotifylista är soundtracket till filmen Sound of music. En del musik som du kanske kommer att känna igen om du går på konserten Do Re Mi i Helsingborgs konserthus den 8 april. (Mer om det kan du läsa på sidan 5.) Scanna koden med din spotifyapp i telefonen.

Prelude and The Sound of Music  Overture and Preludium  Morning Hymn and Alleluia  Maria  I Have Confidence  Sixteen Going on Seventeen  My Favorite Things  Do-Re-Mi  The Sound of Music  The Lonely Goatherd  Edelweiss  Laendler  So Long, Farewell  Entr’acte  Glimb Every Montain  Something Good  Processional and Maria

Varför är påskafton en festkväll när Jesus uppstod först på påskdagen?

Förr i tiden tänkte man inte kvällen som slutet på en dag, utan börja på nästa. Därför firar vi aftnar, och så även på påskafton som är en start på påskens stora festdag – påskdagen. KÄLLA: Tradition och liv. Martin Modeus Verbum förlag (2000)

Facebook för Svenska kyrkan Helsingborg Håll utkik, snart hittar du oss på en ny sida på facebook. Sidan Svenska kyrkan Helsingborg är en sida för dig som vill ha kontakt med oss på pastorsexpeditionen, vill veta mer om vad som händer hos oss och är nyfiken på oss och vad vi gör.

Vem är vår nye kyrkoherde? I APRIL börjar den person som ska ersätta vår

nuvarande kyrkoherde Gudrun Erlanson när hon går i pension. Då välkomnar vi Kristian Lillö till oss i Svenska kyrkan Helsingborg. I nästa nummer av Amos ska ni få lära kän-

30

na Kristian lite bättre, men redan nu kan du som är nyfiken besöka hans blogg. Du hittar den på: https://blogg.svenskakyrkan.se/prostenlillos/

Mars 2018

Korsord

Korsordsdags Tack för alla inskickade svar. De som har haft tur i lottningen bland alla rätta svar den här gången är Lennart och Marie-Louise. Grattis, biobiljetter kommer i postlådan. Facit för förra numret finns nu på vår webbsida svenskakyrkan.se/helsingborg/amos.

Tävla om biobiljetter

BILD: PIXABAY.COM

Sista datum för att vara med i utlottningen av biobiljetter för det här numrets ordfläta är den 30 april. Glöm inte att ange er postadress för att vi ska kunna skicka ett eventuellt pris. Svaret på ordflätan mejlar ni till helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se eller skicka via vanlig post till Helsingborg Amos, Box 1453, 251 15 Helsingborg.

PÅSKDJUR STUDSAR TILLBAKA

DÄR LIGGER HÅLLER GARDAIHOP SJÖN

FIGUR

DRA I HÅRET

ENFALDIG

BILDAD

FÖLJER KOREOGRAFI

FLITIG STEKEL

DEL AV FARLED

MELODI ARVSANLAG GER INGEN UTDELNING

MYTOMSPUNNEN BÄGARE

RATIONELL

HÖGREST KOMMER NÄRINGS- FÖRST VÄTSKA UTSLAGSGIVANDE HAR FÖRTRÖSTAN NÅGORLUNDA

PRED 10:1 ETT AV DÅRSKAP

...

HAR FÖRÄLDRAR VAR FÖRST

KONTURLÖS VILL INTE IVRIG FÖREBILD OVANLIG

DELAR HEMLIGHETER

ERIK SVÄRD

VÄRK

MODERNIST HA TILL SALU

SÄTTA UPP SÄTTER PÅ PROV INTE ALLS MED PÅ NOTERNA

TYSK Ö VINNANDE SERVE

VÄSTERBOTTEN EXKLUDERAD

SPRÅKSINNE

ANSÄTTA

VANLIG FRÅGA

KRÅNGEL

ÖMHETSBETYGELSE KONCEPT

MOROT TANGENT

LEJONHÅR

GER PANT

FÖRDE OVÄSEN INFALLSVINKEL

ÅTERSTÄLLD

I UNG REBELL FÖRST I SMAK

LJUS- DOM 7:14 PÅ SKIFTNING GIDEONS LÖVTRÄD SVÄRD

.....

ÖVERFART

AV SAMMA ÅSIKT

SKIFTE

TRIMMAS

BRÄNSLE BÖJA NACKEN

SÅVIDA

MITT I RUTIN

SHOW

REST ELEMENTÄR KUNSKAP GLÅMIG

OMFATTAR DE TIO BU- NOSPARTI DORDEN

LÄRJUNGE OCH KLIPPA

ERBIUM HÅRD KÄRNA

AVVISANDE

DEKORATIV MERITLISTA HEDERSSALVA

FÖRSVUNNEN LÄNGDMÅTT

ELÄNDE

GÖR VERKAN

ROS OSJÄLVISK PERSON

UNDVIKA

GÖRS I BACKE

GER NYA KRAFTER

JÄMRA SIG TRAPPA UPP VÄGG I VÄGG

EFTERSKRIFT

DYRGRIP

ROSA TIDNING OMODERN

IRRGÅNGAR

Mars 2018

31

Betraktaren Björn Kjellström

Antisemitism början på det sluttande planet

J

ag hade egentligen tänkt att denna krönika skulle handla om vikten av att fira gudstjänst för att förstå kristendomens insida och väsen. Så blir det inte. Den nionde februari hade Aftonbladet en lång artikel som berättade om två unga judars upplevelse av att vara hatade och föraktade på sin skola i Stockholms innerstad av just detta enda skäl att de är judar och vill kunna leva som judar i Sverige. De möts av Hitlerhälsningar, kallas för en judehora som bör lämna landet och till den judiske pojken skriker ”klasskamraterna” att han skall gå in i duschen för att de vill gasa honom. Varje dag beskrivs som en räcka av kränkningar och hat. Det som får hjärtat att brista är den slutliga föraktfulla handlingen som består i ansvariga vuxnas tystnad och oförmåga att ta dessa ungdomar i försvar och med kristallklar tydlighet ge uttryck för att antisemitismen inte får ha någon plats i ett samhälle som vill kalla sig för civiliserat. För mig står det klart att antisemitismen i Sverige är i stigande. Attacker mot synagogor och andra judiska byggnader, antisemitiska uttryck på sociala medier och trakasserier på gator och torg sker allt mer frekvent. Det är inte heller bara längre nazisterna som uttrycker hat mot judar i samklang med sina bruna rötter från Europas mörkaste år och som försöker sprida förintelseförnekelse och falska konspirationsteorier, det finns inom en del grupper av invandrare från mellanöstern en antisemitism som är politiskt och religiöst präglad sedan generationer. På GA-torget i Helsingborg skreks det ut att judar är hundars och apors avkomma och i Malmö höjdes röster som gav uttryck för en önskan att döda judar. Kritik mot staten Israels politik blir en genomskinlig ursäkt för hat mot det judiska folket, också de delar som inte bor i eller är en del av staten Israel. All rasism är fruktansvärd och måste bekämpas. Samtidigt måste det sägas att antisemitismen är något unikt. Det kan finnas många skäl till att människor ger uttryck för rasism och främlingsfientlighet. Det kan handla om politik, religion, seder och bruk och etnicitet. Det som skiljer ut antisemitismen är just detta att hatet enbart baseras på en sak, att en människa är jude. Detta tillsammans med förintelsens fruktansvärda verklighet gör att antisemitismen är det tydligaste tecknet på ett samhälle som håller på att förlora sin själ. Efter antisemitismen finns inget skydd för någon. Också kyrkan har ett stort ansvar när det gäller vakthållningen mot denna ondska. Kyrkan har en historisk skuld gentemot det judiska folket som vi inte får skyla över eller

32

”Jag utgår också från att vi som enskilda kristna och som kyrka och församlingar inte slappnar av i vår vakthållning mot antisemitiska uttryck såväl utanför som innanför kyrkans murar. glömma. Kyrkan löper också genom sina heliga texter och sin historia en risk att förledas in på den katastrofala teologi som kallas ersättningsteologi och som har till mål att förneka kristendomens djupa samhörighet med judendomen och ersätta Israel som Guds utvalda folk med den kristna kyrkan. Jesus är jude. Förkunnelsen om Himmelriket som kommer är djupt rotat i de löften som Gud gett i den historia som är vår och det judiska folkets gemensamma. Jag utgår från att ansvariga inom skolvärlden lever upp till sitt ansvar för alla människors rätt till utbildning utan fruktan och hat. Jag utgår från att våra politiker när de talar om nolltolerans mot antisemitism menar vad de säger också i handling. Jag utgår också från att vi som enskilda kristna och som kyrka och församlingar inte slappnar av i vår vakthållning mot antisemitiska uttryck såväl utanför som innanför kyrkans murar. Börjar det sluttande planet luta mer kommer det att övergå i ett fritt fall.

Mars 2018