Amos Helsingborg Feb 2019 by Berling Media

Helsingborg FEB 2019

Tema: Hopp Porträttet: David Batra ”Vi är så lyckligt lottade här”

Pilgrimsvägen 10 år

Hon ge tjejer större plats

Februari 2019

Ny forskning visar att hoppet är avgörande för människor på flykt, och för att ge ork till alla frivillga som hjälper dem. Det är ett envist ljus i mörkret — ja, till och med en gudomlig dygd.

Sjömanskyrkan går ombord 1

Ledare Kristian Lillö

”The World Is Not Enough” DET ÄR 20 år sedan Bondfilmen The World

”Att fasta innebär att komma bort från schabloner och stereotyper i sitt eget liv — istället för att bara lägga märke till sådant på film eller hos andra människor. ”

Is Not Enough hade premiär. Med det svarta guldet, kärnvapenmissiler och den motsägelsefulla mänskliga naturen är filmen fortfarande aktuell. Aktuell för oss som längtar efter hopp. Även kontrasten mellan å ena sidan naturkatastrofer och människors utsatthet samt å andra sidan ett lyxliv med snabba båtar, objektiverande sexualitet och vackra miljöer, är aktuell 2019.

DE MÅNGA människornas lidanden och svältande barn som en följd av inbördeskrig och terrorbalans ställs mot den hållning som personifieras av en ond människa som inte kan känna smärta, och därför inte heller empati. FILMENS ENGELSKA titel är hämtad från

den avgörande scenen: Representanten för det goda, James Bond står öga mot öga med Renard, representanten för det onda. Prognosen för det goda att vinna ser inte bra ut, men det goda äger ett hopp som gör att Renard ändå vill få över Bond på sin sida. Visst, det är en schablonfylld och stereotyp film när det gäller hur kvinnor och män känner, tänker och handlar och hur olika folkslag och stater resonerar och agerar. Men när ondskan lockar och frestar med makt och pengar kommer Bonds avfärdande replik: The World Is Not Enough.

Och kompetensen som eftersöks är att behålla hoppet samt förhålla sig sant och rätt till tre frestelser: 1. att sätta sin egen hunger före andras och byta plats med livets ursprung och mål, 2. att ta onödiga risker och frånhända sig det ansvar som är givet med det mänskliga villkoret, 3. att alliera sig med vad och vem som helst för att få obegränsad makt. JESUS KLARAR testet. Scenen har strukturel-

världen, inte ens allt, kan bytas ut mot det som är rätt och sant. Den svenska titeln, Världen räcker inte till, leder inte lika tydligt som den engelska titeln tanken till den bibliska ökenscen som filmen bygger på. Den scen som lever vidare i den västerländska litteraturen, kulturen, idéhistorien, konsten och framför allt i människors vardagsliv, självbild och förhållande till andra, till klimatet och framtiden. Scenen återfinns i tre av evangelierna i Nya testamentet, Matteus, Markus och Lukas. Grunddragen i scenen är att Jesus strax före sin offentliga verksamhet testas med avseende på sin kompetens.

la likheter med det som senare hände i Getsemane-trädgården, natten före korsfästelsen. Natten som kommer mot slutet av evangeliet är en pendang till frestelseberättelsen. Jag vet inte om den kamp som frestelseberättelsen återger endast ägde rum inom Jesus – som en själens mörka natt, eller som en moralisk samvetsmatch, eller mer på riktigt, eller om berättelsen istället är en allegori för hela Jesu liv. Alltså ett sätt att säga att Jesus aldrig gjorde något på andras bekostnad, att han aldrig föll för mut- och korruptionsviskningar. Fastan, eller för att vara exakt Påskfastan som är de 7 veckorna före påsk, handlar om att i ljuset av Jesu liv och lidanden avstå för den egna utvecklingens skull och för att världen ska räcka till för alla. Att fasta innebär att komma bort från schabloner och stereotyper i sitt eget liv – istället för att bara lägga märke till sådant på film

Hopp om framtiden Så har vi då landat en bit in i 2019 och du håller i din hand årets första Helsingborg Amos. Amos kommer ut med 6 nummer per år, och

om du är nyfiken på vilka datum magasinet dimper ner i din post så hittar du det på vår webbsida www.svenskakyrkan.se/helsingborg/amos.

REPLIKEN SKA tolkas som att inget i hela

eller hos andra människor. Kampen äger rum i vårt inre när vi vill välja det som är mest sant och rätt, mest hållbart, rimligt och kristuslikt. DEN KAMPEN förs också i ditt yttre liv. Ja,

människan behöver både den inre och den yttre kampen. Du som jag behöver kämpa för att hoppet ska uppväckas, växa upp och blomma. Hoppet som trotsar prognosen! KRISTIAN LILLÖ

Vi startar vårt 2019 med fiskar, hopp, sjömansmission och pilgrimsvandring. Nästa nummer kommer ut den 12 april 2019.

Februari 2019

Innehåll 1/19 4 På gång. Fiskar i kyrkan Vill du ha vårt musikprogram? 6

Sjömanskyrkan går ombord

10 Tema: Hopp Hoppet som föds och dör Porträtt: David Batra ”Livet är alltid i direktsändning” 21 Symbol i kyrkan 25

Följ med på vandring

Här kan barnen slappna av

31 Korsord 32 Krönika: Sofija Pedersen Videke

25 21

Februari 2019

Produktion: Verbum AB Tryck: Stibo Complete, 2018. Ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Annonser: Display i Umeå AB, 090-71 15 00, info@display-umea.se

N VA

ENMÄRK

Redaktionen: Kontraktsprost Kristian Lillö, Linda Gustafsson och Josefine Sjöqvist. Hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg E-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Foto omslag: Marcus Gustafson, Verbum.

Redaktion

22 En del av AMOS Trycksak 5041 0004

På gång i Helsingborg

PÅ STAN

Sofie Tegenfeldt: –Medmänsklighet, att folk ställer upp när det verkligen behövs.

Vad får dig att känna hopp om framtiden?

Björn Gustafsson:

Anita Johansson och Rita Nihlén:

– Mina barn ger mig hopp. Och att jag har möjlighet att ge dem något bra att ta med sig i framtiden.

– Organisationer där man stöttar och hjälper varandra ger hopp. Som till exempel kyrkan.

Varför är Mariakyrkan stängd? HEJ ANNIKA LINDFORS, guide i S:ta Maria kyrka – varför är kyrkan stängd?

– Det pågår renovering i kyrkan från den 7 januari i år. Vad ska göras där?

– Väggar, epitafier ska renoveras, golvet ska slipas och en fuktskada ska åtgärdas.. Vart kan man gå istället om man vill gå på gudstjänst eller på en konsert?

– Vi har ju många kyrkor i staden som är öppna och har gudstjänster, men gudstjänsterna från S:ta Maria kyrka har flyttats till Stora salen i Maria församlingshem på Södra Storgatan 20. När öppnar kyrkan?

– Kyrkan öppnar igen i början på mars. Välkommen tillbaka då!

Februari 2019

Vill du ha vårt musikprogram? VID TVÅ tillfällen under

Fiskar i kyrkan NÄR DU DÖPS I Maria för-

samling i Helsingborg får du en liten fisk med ditt namn. Fisken hängs upp i kyrkan tillsammans med andra fiskar, och sedan vid en särskild dopfiskgudstjänst får du ta med din fisk hem igen.

Dopfisken blir en påminnelse om ditt dop i vatten, din tillhörighet till församlingen och Kristus. Vad fisken har med Jesus Kristus att göra kan du bläddra till sista sidan för att få veta mer om.

2018 skickade vi ut vårt musikprogram via post till er helsingborgare. Kanske har du som fått det upptäckt någon fin konsert som just du velat gå på. Vårens musikprogram kom ut nu i början av februari och kommer inte att skickas ut i postlådan. Naturligtvis finns hela vårt musikutbud att hämta ner från vår webbplats som pdf, eller att hämta som trycksak i någon av våra kyrkor. Du kan också prenumerera på vårt nyhetsbrev via mejl. Gå i så fall

in på den här adressen och registrera ditt namn och din mejladress: www.svenskakyrkan.se/helsingborg/nyhetsbrev-om-konserter

Dopet har ingen ålder

Leka kyrka?

Du kan bli döpt när som helst i livet. Som barn, ungdom eller som vuxen. Det kostar ingenting och du bokar det på pastorsexpeditionen, telefon 042-18 90 10. Läs mer på: svenskakyrkan.se/helsingborg/dop

Februari 2019

Den 27 februari inviger vi vår lekkyrka på Solfångaren på Maria Park. Klockan 8:00 inleder vi med morgonmässa i S:t Andreas kyrka och efter det fortsätter vi i vår lekkyrka. Kom och lek med oss!

Sjรถmanskyrkan besรถker alla fartyg som kommer in i hamnen, och bjuder in dem.

Februari 2019

Sjömanskyrkan

Sjömanskyrkan går ombord – Vår identitet är viktig – vi är en kyrka och det ska vi vara, säger Torkil Nilson som varit sjömanspräst i Helsingborg sedan 2013. Seamen’s Church, eller Seamen’s Mission som sjömännen själva gärna säger, är det som både motiverar och identifierar Sjömanskyrkan. – DET VI GÖR i Sjömanskyrkan kan betraktas som en diakonal gärning utifrån vår kristna tro. På det sättet blir det ju också mission. På Sjömanskyrkan i Helsingborg jobbar även Stefan Larsson som assistent. Genom Helsingborgs Hamns app och webbplats har Torkil och Stefan full koll på anlöpen av fartyg till Helsingborg. Och så fort det kommer nya fartyg besöker de fartygen och berättar om Sjömanskyrkan. – Vi erbjuder sjöfolket möjlighet att gå i land, att komma till Sjömanskyrkan för en stunds vila, social gemenskap eller för en mässa i kyrkan, berättar Stefan. Vill de istället bli skjutsade till något annat ställe i stan så kan de få hjälp med det också. Det kan vara att någon vill åka och handla eller ta ett bad. Men alltid ett besök i Sjömanskyrkan först! SJÖMANSKYRKAN LIGGER i Gustav Adolfs tidigare församlingshus, som nu blivit kårhus för studentkåren, mittemot Furutorpsplatsen. Här finns ett vackert kapell och ett ”läsrum” med servering och fri internetuppkoppling, som gör det möjligt för sjöfolket att surfa och att ”skypa” med sina familjer därhemma. Särskilt filippinarna har långa kontrakt, ofta nio månader eller mer, och då är det värdefullt att på detta sätt kunna komma i kontakt med familjen. Det finns också ett biljardrum, som alltid ska finnas i en sjömanskyrka. Förr fanns ett stort bibliotek, och rester av

Februari 2019

”Alla är välkomna, och här sitter vi så att säga ’alla i samma båt’ oavsett nationalitet, kulturell bakgrund och religiös tillhörighet.”

det finns kvar, med tyngdpunkt på sjöfartslitteratur. Till Sjömanskyrkan kommer sjöfolk från alla delar av världen. De flesta är filippinare, berättar Torkil. De är till största delen katoliker, men bland besökarna är även hinduer från Indien och Sri Lanka, muslimer från Indonesien, buddhister från Myanmar och

ortodoxa kristna från Ukraina och Ryssland. När de kommer till Sjömanskyrkan, får de skriva in sig i en gästbok. – Alla är välkomna, och här sitter vi så att säga ”alla i samma båt” oavsett nationalitet, kulturell bakgrund och religiös tillhörighet, säger Torkil och ler. Och alla har de sin berättelse med sig. – I april lämnade ett kryssningsfartyg hamnen för en lång och ganska besvärlig resa i Nordatlanten. När fartyget kom åter i oktober kontaktade en av besättningsmedlemmarna, en ukrainare, oss och ville ha en mässa för att tacka Gud för att allt gått bra, berättar Torkil. EN ANNAN gång kom en hel besättning från en spannmålsbåt, alla var indier, till Sjömans kyrkan. Torkil och Stefan bjöd in och visade runt, men plötsligt försvann alla in i kapellet där de böjde knä tillsammans. De kom från

Sjömanskyrkan Goa, en före detta portugisisk koloni, och var alla katoliker. För både Stefan och Torkil innebär engagemanget och arbetet i Sjömanskyrkan många fina relationer med människor som passerar där genom åren. Ibland korta tillfälliga möten med nya människor, men också många långvariga relationer med sjömän som kommer igen och igen. – Ett containerfartyg kom hit varje vecka i nio år, då lär man känna varandra rätt bra, berättar Stefan. Både Stefan och Torkil har ett stort hjärta för arbetet i Sjömanskyrkan, och mycket av verksamheten hänger på att de båda kan vara flexibla och anpassa sig efter de behov som finns och det som efterfrågas. FÖRR HÖLLS regelbundna mässor i Sjömans kyrkan, men det var meningslöst att ha en fast dag och tid, eftersom flödet av folk är väldigt varierande. – Nu är det ”mass upon request” som gäller, det vill säga när någon besättning önskar det eller när vi har många besökare här så erbjuder vi en mässa, berättar Torkil. Eller när jag finner det lägligt, fortsätter han och skrattar lite. Flexibilitet är Sjömanskyrkans A och O. Allt är på engelska eftersom det är nationaliteter från alla håll i världen som kommer dit. – Det är viktigt att vi är rörliga och att vi kan ta oss till fartygen för att berätta vilka vi är, vad vi kan erbjuda och inbjuda till, berättar Stefan. Stefan och Torkil har ett särskilt passerkort till Helsingborgs Hamn som gör att de

Historik om Sjömanskyrkan De första svenska sjömanskyrkorna grundades i mitten och slutet av 1800-talet och etablerades sedan i hela världen som ett svar på sjömännens utsatta situation. Man såg det främst som en missionsverksamhet som innebar att bistå och hjälpa sjömännen på olika sätt, även med rent praktiska saker, men också att leda dem rätt i deras socialt utsatta situation. EFS (Evangeliska fosterlandsstiftelsen) skickade ut sin första sjömanspräst 1869, då till Konstantinopel. Allteftersom förändrades sjöfarten och därmed förutsättningarna för sjömanskyrkorna som anpassades för annan inriktning och andra målgrupper: fastboende svenskar, turister, studenter och ungdomar.

Sjömanspräst Torkil Nilsson har mönstrat på fartyg som lättmatros ett par gånger.

kan komma in med sin bil till båtarna. Sjömanskyrka finns på många platser runt om i världen, i Sverige bland annat i Holmsund, Gävle, Stockholm, Norrköping, Halmstad, Göteborg, Malmö och så Helsingborg. De ingår i en samarbetsorganisation som heter SiS – Sjömanskyrkan i Sverige – där

Fem frågor till Torkil Nilson, sjömanspräst i Helsingborg Torkil har arbetat som sjömans präst i Helsingborg sedan 2013, och i september planerar han att gå i pension.

mig en båt i Australien hade jag tackat ja till en assistenttjänst på Sjömanskyrkan i New York.

Hur kommer det sig att du är just sjömanspräst?

– Det kan man säga, jag började läsa teologi efter det och 1982 prästvigdes jag. Naturligtvis kunde jag inte släppa sjömans kyrkan, så jag verkade som sjömanspräst i New York i några år efter det.

– Fartyg och sjöfart har alltid fascinerat mig. När jag redan under min gymnasietid under ett par somrar var ”sommarassistent” vid Sjömanskyrkan i Hamburg stod jag på kajen när fartygen kom och gick – och drömde om att bli sjöman. Varför blev du inte sjöman?

– Jag satte faktiskt upp mig på Sjömansförmedlingen när jag tagit studenten, men dagen innan de ringde därifrån och erbjöd

Var det där din prästresa började?

Men du har också varit både församlingspräst och kyrkoherde innan du nu är till-

också Torkil sitter som ordförande. – En gång om året har vi en konferens där vi möts och byter erfarenheter, ibland gör vi studiebesök hos varandra och så håller vi årsmötesförhandlingar. DE OLIKA sjömanskyrkorna jobbar på lite olika sätt. På en del ställen är man mera orienterad mot serviceverksamhet. Även i Helsingborg har man ett avtal med Sjöfartsverkets Sjömansservice, men det är framförallt att vara kyrka som är fokus. LINDA GUSTAFSSON

baka till Sjömanskyrkan. Vad gjorde att du återvände?

– När Svenska kyrkan i Malmö organiserades om från sexton pastorat till ett enda, dök den här tjänsten upp, och som gammal sjömanspräst passade det mig bra, tyckte jag, så jag sa upp mig som kyrkoherde och sökte mig hit till Helsingborg. Har du fått vara sjöman som du ville?

– Nja, jag har faktiskt två gånger fått mönstra på som lättmatros på kylfartyg och jobbat med besättningen på däck, senast för ett par år sedan. Och det var verkligen en upplevelse! I september går du i pension, vad har du för planer efter det?

– Att fortsätta arbeta, förmodar jag. Präst är man ju på livstid. Och så kanske jag mönstrar på som lättmatros igen.

Februari 2019

En god start på det nya året

ANNONS Magnus Malm Fri att tjäna

Ledarskap i Jesu efterföljd

Under snart trettio år har Magnus Malms bok Vägvisare varit Skandinaviens mest lästa bok om kristet ledarskap. Här kommer äntligen uppföljaren. Inbunden, 308 sidor.

Liselotte J Andersson Inte långt borta – från någon enda av oss

365 korta texter för varje dag under året om livets viktigaste upptäckt: Gud är inte långt borta – från någon enda av oss. Inbunden, 436 sidor.

Läs mer om dessa böcker och andra nyheter på vår hemsida.

Fader vår

Vardagshelgon

Påven Franciskus förklarar bönen vers för vers, en vägledning till ett meningsfullt liv.

Ortodox bästsäljare som tryckts i ca 2,5 miljoner ex. Rolig, lämnar ingen oberörd.

InbundEn 119 sIdor.

MJukT bAnd M FLIkAr 370 sIdor.

Påven Franciskus

Erbjudande 155:-

Arkimandrit Tichon

Erbjudande 235:-

Thérèse och Martin

karmel och reformationen i nytt ljus

karin Johannesson

Uppmärksammad bok av Uppsalas nya biskop. MJukT bAnd M FLIkAr 244 sIdor.

Erbjudande 210:-

www.artos.se | info@artos.se | Tel: 076 779 35 03

FOTO GETTY IMAGES

Vinjett vinjett

Hoppet

som fรถds och dรถr

Mรฅnad 2018

Tema Hopp

Torun Elsrud forskar om hur hopp väcks och förloras bland flyktingar i Sverige. Hon gör det i en tid då många flyr vidare till länder i Europa som ser annorlunda på säkerheten i Afghanistan. Många som hon möter säger att hoppet nöts ned i Sverige. Till slut vill de bara ta sig härifrån.

DET ENVISA HOPPET Hopp är avgörande för att vi ska orka gå vidare i jobbiga situationer. Vissa psykologer skiljer på att hoppas passivt och att kämpa aktivt för att få till en förändring. Båda sätten fungerar, men den som är aktiv kommer ofta vidare snabbare.

TEXT MARIKA SIVERTSSSON

SAMMA DAG som Torun Elsrud berättar om sin forskning för mig deporteras 25 livrädda unga människor från förvaret i Märsta till Afghanistan. Deportationen omges av utmattad förtvivlan i sociala medier där vänner och stödpersoner till ensamkommande barn och ungdomar stöttar varandra. Det är en kamp som förs av de närmaste. Bredare protester hörs inte i samhället. Torun Elsrud är frivillig kontaktperson och en del av de sammanhang hon forskar om. Det är ibland ett problem för den som forskar, men inte för den som ägnar sig åt kvalitativa sociologiska undersökningar, menar Torun. – Jag följer människor nära under mycket svåra omständigheter. Det finns ingen poäng i att vara neutral, och det går heller inte. Hon och tre kollegor kommer under fyra års tid att undersöka hoppets sociala dimensioner, både vad som genererar hopp, och vad som berövar människor hopp. Tjugo ensamkommande ungdomar är just nu i fokus, men studien utökas snart med fler asylsökande i olika åldrar. En av utgångspunkterna är att tilltron till framtiden till stor del skapas i interaktion med andra individer, i tilliten till andra och känslan av att man kan påverka sin situation genom interaktion med omgivningen. DEN SOM söker skydd i Sverige träffar många olika människor – representanter för myndigheter, vård och skola, frivillig hjälp och i många fall också människor från Svenska kyrkan. Även de möten som inte äger rum är intressanta. – Jag fick frågan av ett gäng unga killar: ”Hur kommer det sig att inga svenska killar vill prata med oss?” En av killarna log lite och berättade att han ändå hade varit med om det en gång. En kille åkte förbi med en bil, vevade ned rutan och skrek ” Stick hem din jävel, du har inte här att göra!” Alla skrattade, humor är ett försvar. Torun Elsruds röst är engagerad och allvarlig. Hennes insikter och kunskaper är djupt förankrade i hur de ungdomar

Februari 2019

behandlats som denna kväll ska föras ut från förvaret i Märsta och in i bussen som ska ta dem till flygplatsen. När hon skrev ansökan om forskningsmedel trodde hon att de flesta skulle få stanna. Men mycket har hänt sedan dess. De permanenta uppehållstillstånden har blivit temporära, och bryter man ned Eurostats statistik i ålder och kön får bara drygt tio procent av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan ett TUT, tillfälligt uppehållstillstånd, i Sverige. DÄREFTER HAR regler införts om att det ska vara möjligt att

avsluta sin gymnasieutbildning i Sverige, för den som börjat på en sådan. Men för att få dessa 13 månaders respit ska ungdomen först gå igenom ett maskineri av misstänkliggöranden, godtyckliga åldersuppskrivningar, avslag och krav på godkända resultat i skolan trots extremt dåliga förutsättningar att studera. Frågan Torun Elsrud ställer sig är hur mycket en människa orkar. Hon förklarar att det finns olika sorters hopp. Vi kan hoppas saker på ett vardagligt plan: att någon ska lösa ett problem, att kriget ska upphöra. Men sedan finns de existentiella, psykologiska och sociala dimensionerna av hopp. De är knutna till en känsla av att kunna påverka sin situation i positiv riktning. I att ha handlingskraft. – Före deportationen låser man in personer, som inte har begått brott. Att ta ifrån någon handlingskraften, förmågan att värna sig själva och andra, är bland de värsta sociala och psykologiska övergrepp man kan begå mot människor. Deportationen är ett synligt exempel på hur staten tagit kontroll över den enskilda människans liv.

DEN HOPPLÖSHET som de förvarstagna känner sipprar

genom väggarna, till de vänner som vid varje deportation står utanför förvaret för att visa att de därinne inte är ensamma. Och den sprids via sociala medier. En film som en av ”hen11

Tema Hopp

”Hopp är komplext, man kan förlora mycket av hoppet och ändå fortsätta kämpa av viljan att leva och ren envishet.” nes” ungdomar tog vid en av de första deportationerna av ensamkommande visar hur förtvivlan drabbar och överförs. – Många av de ungdomar som var utanför föll ihop, av smärta och av hopplöshet. Jag såg på filmen hur bussen backade in mot förvarets dörr, hur unga människor fördes in i den av poliser som höll dem i armarna. Sedan rullade bussen ut, till flygplatsen. Det fanns en obeveklighet i hela situationen som ger väldigt obehagliga associationer, säger hon och fortsätter: – Det finns en så djup frustration i de här miljöerna, människor har gjort allt som står i deras makt men de kan ändå inte påverka. Men hopp är komplext, man kan förlora mycket av hoppet och ändå fortsätta kämpa av viljan att leva och ren envishet. TORUN ELSRUD talar ibland om de unga människorna från

Afghanistan, och ibland om den omfattande sfär av svenska hjälpare som försöker stötta dem som en gång kom hit. De är en samling av bland andra lärare, gode män, frivillighem eller volontärer. De kallas mamma, pappa, moster, farbror och mormor av de unga, och de känner att familjemedlemmar slits ur deras händer, ibland av polis. Hon har ett annat forskningsprojekt som redan kommit en bit på väg som handlar om den sfären. Det fokuserar på motståndshandlingar i den del av samhället som skaffar fram frivillighem och advokater, lär sig juridiken och följer med till möten på migrationsverket. Detta är motståndshandlingar i dagens Sverige, påpekar hon. – I båda projekten träffar jag människor som är fulla av hopp, som säger ”jag ska klara det”. Jag träffar dem som är stukade som säger att de kanske ska klara det, och dem som står på tågstationen och säger ”Jag dör om jag stannar här”. I det kommande projektet ska hon följa processens olika steg, se hur de påverkar känslan av hopp och tilltro. Redan nu vet hon att det är en process som successivt nöter studeras också. I ett parallellt ned människor.

ANDRA SIDAN

projekt vid Linnéuniversitetet studeras de etiska drivkrafterna hos MÄNNISKOR SOM hon själv stötalla de frivilliga som ägnar all sin fritid tar, säger ”håll ut, du ska se att åt att på olika sätt försöka hjälpa de det fungerar till slut”. Men i dag ensamkommande asylsökande. har hon börjat ifrågasätta om hon Vad driver dem att fortsätta gör rätt i att bidra till att upprätthålla kämpa?

hoppet om asyl i Sverige. Nålsögat är

så litet och hon konstaterar att ingen kritik tycks kunna stoppa utvisningarna. – Vi har fått en deportationsindustri. Samtidigt finns stark kritik baserad på forskning och på migrationsverkets egna utredningar av de processer som leder mot deporteringarna; Medicinska åldersbestämningar är inte tillförlitliga och utredningarna är inte rättssäkra. Min bedömning är att många får avslag fastän de har asylskäl. Hon påpekar att inget samhälle kan gå igenom detta utan att förändras: tiotusentals människor har på nära håll sett vad som sker. Hopplösheten i de sfärer hon studerar är monumental, och det skrämmer henne. – Det är fruktansvärt grymma processer som pågår, och det är så tyst om detta. Jag kan följa via sociala medier hur en stor grupp människor runt om i Sverige tappar hoppet. ”Jag hittar inte ord”, ”jag orkar inte”, ”det är inte mitt land”… Inläggen speglar hopplösheten. HON HÄNVISAR till de historiska erfarenheter som säger att

övergrepp kan fortgå genom de goda människornas tystnad, och menar att engagemanget från alla dem som stödjer ett humanistiskt samhällsbygge behövs mer än någonsin. Svenska kyrkan har på riksplanet mycket tydligt uttalat att utvisningarna måste upphöra, och utrymmet för kyrkan att tillsammans med andra etablerade organisationer vara ett exempel för övriga samhället är stort. Torun Elsruds erfarenhet på det lokala planet är att många församlingar gör ett stort arbete, men att engagemanget är varierande. Torun Elsrud pekar på kraften i de utestängningar som drabbar dessa unga människor: att bli åldersuppskriven, utkastad från sitt boende, utestängd från alla aktiviteter som har med boendet att göra. – En kille försökte i den situationen ta sitt liv. Men en dag gick han till kyrkan på den svenska lilla ort där han befann sig. Han bemöttes med den kärlek han inte fått på boendet. Han beskriver det som att han först blev sedd och mottagen av människorna, därefter av religionen. Han är konvertit och djupt troende, men inte kvar i Sverige. Här fick han avslag, berättar hon. Som hon ser det lever vi i en tid då kyrkan behöver bidra till att förmedla hopp både i samhället och till utsatta individer. Och det är akut. – Jag är väldigt orolig. När vi ser hur de vi först har tagit emot här nu står på perrongen och väntar på tåget till Berlin, Paris eller Rom, då bevittnar vi samtidigt hur själva hoppet lämnar Sverige.

Februari 2019

Tema Hopp

Högt och lågt

ENLIGT KATOLSK tradition är hoppet

en av de tre gudomliga dygderna. De två andra är tron och kärleken, och de kallas också för teologala dygder, och anses vara nödvändiga för människans frälsning. Hoppet anses vara nedlagt i människornas hjärtan av Gud själv, och handlar mer om vår vilja än om känslor. I den här meningen är hoppet en kombination av en längtan efter något och en förväntan att en gång få ta emot det.

”Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.” 1 KOR 13:13

… hoppade 14 elever från japanska skolan Fuji Municipal Harada över ett och samma hopprep under en minut, utan att någon slog i repet en enda gång. För det fick de en plats i Guinness rekordbok.

7,52

hoppade sovjetiska Galina Tjistjakova i längdhopp år 1988 i Leningrad. Det är fortfarande värlsrekord för damer. Mike Powell hoppade 8,95 i Tokyo år 1991.

Farlig favorit ATT HOPPA STUDSMATTA är en favorit bland svenska barn. Det är bra träning, och alla föräldrar som vill få sina ungar att lämna datorer och telefoner för att leka utomhust är tacksamma för studsmattorna. Men när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sammanställde statistik visade det sig att det inte är ett helt ofarligt. Omkring 6 000 barn skadas varje år – vanligast är skador på handleder och armbågar – även om den dramatiska ökning av skador som märktes när studsmattan var ett nytt fenomen har avstannat. Föräldrar har blivit bättre på att inpränta regler och utrustningen för säkerhet är även numera bättre.

Februari 2018

225 gånger

Hoppfulla djur EN TIGER KAN HOPPA tre meter

rakt upp, vilket står det mänskliga världsrekordet på 2,45 som innehas av Javier Sotomayor. En snöleopard står alla längdhoppsrekord när den tar språng på upp till 15 meter mellan klipporna i bergen där den lever, och man har mätt upp känguruhopp på 18 meter. Men den absoluta hoppmästaren bland djuren är loppan. Den är bara 2 millimeter lång, men kan hoppa 48 centimeter. Det är 220 gånger dess egen storlek. Motsvarande hopp för en vuxen människa skulle vara närmare 400 meter.

Februari 2019

Porträtt David Batra

Det mesta av David Batras lediga tid kretsar kring familjen. På ett eller annat sätt. Från den lilla kärnfamiljen med hustrun Anna och dottern Elvira, till föräldrar och syskon. Och så den stora familjen på andra sidan jordklotet, förstås. Den i Indien. TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

”Vi är så lyckligt lottade här” I INDIEN har pappans sex syskon satt sina

avtryck i fastrar och farbröder och ett stort antal kusiner, sysslingar och andra släktingar. – Det kommer fram folk hela tiden när man är där och berättar att de är den eller den Batra och till slut snurrar det runt i skallen och jag har ingen aning om vilka de är, säger han. David Batra har också sin stora artistfamilj. Gänget som far land och rike runt och skämtar och sammansvetsas. Som delar stort och smått, succéer och fiaskon, erfarenheter av en taskig publik eller skämt som föll platt. Vi träffar honom i en snitsig hotellfoajé på Söder i Stockholm. Men trots att han varit flitigt exponerad i TV på sistone får vi sitta ifred och ingen höjer ett ögonbryn. En riktig komiker måste kunna prata allvar. För humor blir på riktigt först när den bryter igenom skyddsvallen som vi alla på ett eller annat sätt omger oss med. Den där flamsets

”Till sist insåg jag att jag måste ta kommando över det för att det inte skulle bli ohållbart.”

Anna Kinberg Batra. Att han likt den brittiska drottninggemålen prins Philip var på god väg att bli en mister två-steg-bakom. – Jag drog mig för att prata om Anna när hon blev partiledare, säger han. Men om jag gav intervjuer eller försökte lansera något då, 2014 när det också var regeringskris, så var det inte en journalist som ville höra om mig och mitt. De ville enbart prata om henne och om vad som skulle hända med landet. Till sist insåg jag att jag måste ta kommando över det för att det inte skulle bli ohållbart.

sötma ersätts med det verkliga livets beska. Där skämtet blir skarpt kort sagt. David Batra har turnerat ett drygt år med sin show Elefanten i rummet — han som är gift med henne. I den har han tagit tjuren vid hornen och skojar om det enda som resten av världen velat prata med honom om: att han är gift med den numera förra moderatledaren

SÅ DAVID Batra gjorde en föreställning. Elefanten i rummet, ett ”bildligt uttryck för något som är påtagligt för alla människor i en grupp, men som man undviker att prata om”, som det står i ordboken. Fast alltihop höll på att falla samman innan det ens börjat. – Ja, för lagom till premiären så avgick hon ju vilket blev väldigt dramatiskt för mig.

FORTS. Februari 2019

Porträtt David Batra

Jag var tvungen att stryka, hitta på nytt och skriva om en massa saker för att få ihop det och det skapade en lätt panik, säger han. Och Anna fick dåligt samvete och skuldkänslor för min skull. Över tillvarons absurditeter råder dock inte ens en komiker. Samma dag i april 2017, som han skulle göra en provföreställning av showen, inträffade terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm. – Så kan det också vara i det här jobbet, säger han. Katastrofer inträffar, i världen och i Sverige. När jag skulle gå upp inför 500 personer så måste jag förstås tackla det. Allt annat hade varit konstigt. HAN GICK ut till publiken och pratade om

det som hade hänt och tillsammans höll de en tyst minut. Så gick han av, tog en paus och återvände därefter till scenen där han genomförde föreställningen. – En sån kväll är det ju inte så roligt att gå till jobbet. Ändå behöver vi skrattet, särskilt en dag som den. Terroristerna vill ju förstöra det normala livet för oss, men ställer man in i ett sånt läge låter man dem faktiskt vinna och det vill man absolut inte.

DAVIDS ROLL

Kan man skämta om terrorister?

i TV4:s ”Talang” blir ofta komikerns. på, vardagen fungerade Han retas och hittar på practical jokes inte, och så kunde jag ju – nästan alltid med Alexander Bard inte leva mitt liv, säger han. som måltavla. Det gör honom inget Då skulle jag bli vansinnig. än en gång falla in i att vara den som Tinnitusproblemet blev ska locka till skratt. ”Jag har till en ond cirkel och om detju aldrig sysslat med något ta berättade David i en monoannat än ståupp-komik”, log på scenen. säger han.

– Det kan man så klart, men det handlar om när och hur man gör det. Och man kan förstås inte göra det på några offers bekostnad. Det finns alltid tre hänsyn att ta: Vem som helst kan inte skämta om vad som helst för vem som helst. För övrigt tror jag inte att terrorister har någon humor. Att en komiker drabbas av allvar på scenen och att publiken tystnar kan vara tufft att tackla. Det finns ju en överenskommelse mellan artist och åskådare om att man är på plats för att skratta. David Batra har dock hävt denna deal några gånger, som när han drabbades av en svår hörselskada för några år sedan. – Det var tinnitus, en nervskada, som gjorde att det tjöt i öronen, berättar han. Det är något som musiker och ljudtekniker också brukar lida av. Det kom plötsligt när jag stod på scenen. Det tjöt och skorrade som i en trasig högtalare och jag fick panik.

– Tystnaden. Jag har egentligen aldrig sysslat med något annat än ståupp-komik och det har präglat mig. Jag är som Pavlovs hundar: står jag på en scen med folk framför mig och det är tyst får jag nästan panikångest. Det känns djupt inne i kroppen att det är katastrof på gång. Att allt håller på att krascha. Det var fruktansvärt obehagligt, trots att det var meningen att det skulle vara allvarligt och tyst.

HAN TRODDE att han skulle bli döv och gick

Finns det en risk att man blir inställsam i sådana lägen?

till läkare. Men det blev bara värre och till sist gick det så långt att han drabbades av självmordstankar. – Jag kunde inte hitta något sätt att fixa det

– Som komiker var det läskigt att plötsligt prata allvar. Jag hade tidigare gjort Sommar i P1 om Annas och min ofrivilliga barnlöshet, men det var ju inte framför en levande publik. Aldrig hade jag pratat allvar inför tusen personer efter att först fått dem att skratta. Men det gick.

Vad är det som skrämmer mest i ett sånt läge?

– Att man jagar skratt till varje pris? Jo, den risken kan nog finnas. Att man drar skämt man inte själv tycker är jätteroliga bara för att man måste ha de där skratten. Det är ju

skratten som är den omedelbara belöningen. Sådan är genren, annars är det inte ståupp utan något annat man gör. Och i det här fallet var det ju något annat. OM BARNLÖSHETEN har Anna sagt i en

intervju att den blev det stora livsprojektet. Och David bekräftar att under den tiden de kämpade handlade verkligen precis allting omkring att få barn. Om hormoner och processer och om allt som skulle klaffa. Visst kunde han skämta om det på scenen, men djupt inom honom gnagde den ständiga barnlängtan. – Så får man sitt barn och då infaller den stora förändringen, säger han. Fast så är det väl för alla som levt uppåt 45 år, att livet ändras ett antal gånger. Det är vad det innebär att leva. – Vad jag gillar med det här jobbet är att jag får gräva där jag står. Det är då det blir humor. När jag började var jag i 20-årsåldern och kunde skämta om hur det var att flytta hemifrån. Sen flyttade jag till Stockholm där jag som skåning skojade om att ingen begrep vad jag sa. Så kom samboskap och giftermål och när Elvira väl fötts blev det mycket om blöjbyten och att vara småbarnsförälder. Så det är lyxigt att det genereras material antingen man vill eller ej. Man kan väl säga att jag skrivit mina memoarer på scenen. Och det kan vara en tröst när man är med om jobbiga saker, att det går att förvandla allvar

Februari 2019

David Batra Ålder: 45 år. Bor: I Nacka. Yrke: Komiker, författare, skådespelare. Familj: Hustrun Anna Kinberg Batra, dottern Elvira, 12 år samt hunden Bodil. Aktuell: Som en av jurymedlemmarna nya säsongen avi ”Talang”, på TV4, samt tv-serien Världens sämsta indier, där alla avsnit finns att se på SVT Play.

var ett väldigt homogent land på den tiden. David har förstås själv mött både främlingsfientlighet och rasism många gånger. – Förr var det kanske mest en slags exotism, funderar han. När jag började med ståupp vid mitten på 90-talet pratade folk alltid engelska med mig vart jag än kom. Jag var inte känd från TV än och kom jag till en krog i Småland visste de bara att någon som hette Dejvid Bejtra skulle uppträda där på kvällen. Jag pratade förstås svenska men folk envisades med att svara på engelska. De kunde inte få in i skallen att jag var svensk. till humor. Oftast är det ju de jobbiga grejerna som är roliga att prata om. Men man är den man är på grund av sina nära och kära, hävdar David Batra. ”Faktumet att jag är en skånsk indier har präglat hela mitt liv och artisteri”, har han sagt. UNDER HÖSTEN sändes tv-serien Världens

sämsta indier, där David utmanas av sin pappa Satish att undersöka sina rötter och försöka bli en riktig indier. Till sin hjälp har han SVT:s eminenta korrespondent Malin Mendel. – Bilden av Indien som fattigt och med kossor på gatorna stämmer till stor del fortfarande, inte minst ute på landsbygden. Samtidigt finns det en extrem rikedom och metropoler där medelklassen är större än i USA, säger David. Mina kusiner och folk i samma ålder har idag ingen som helst vilja eller behov av att göra samma resa som min pappa gjorde en gång. Han ville söka lyckan i väst, men det kan dagens unga inte se någon poäng i. Varför skulle de åka till Kalifornien och jobba när de lika gärna kan stanna kvar där och jobba på Google för samma lön och ha fördelen att bo och jobba i det land där de är födda? Det kan vara svårt för oss i väst med våra förutfattade meningar att fatta det. Davids pappa växte upp i Punjab som efter självständigheten 1947 delades mellan Indien som i huvudsak var hinduiskt och det muslimska Pakistan. I början av sjuttiotalet Februari 2019

”Vi lever ju i ett av världens mest sekulära länder och jag är nte särskilt religiös. Men jag är döpt och konfirmerad och gifte mig till och med i kyrkan. Och visst funderar jag. ” kom han till Sverige där han träffade Davids mamma Marianne. – Hon har jobbat som lärare i hela sitt liv och min pappa var forskare. Mamma var frånskild och hade en son som blev min storebror. Jag tycker att det både ur hennes och pappas perspektiv var väldigt modigt att de blev tillsammans. Av henne att träffa en mörkhyad man som var gäststudent och av pappa som kom från en värld av arrangerade äktenskap. Han träffade en frånskild kvinna och blev bonuspappa åt en svensk liten pojke i ett land han knappt hört talas om. Det är en spännande och mycket vacker kärleks historia som utspelar sig i ett Sverige som

I EN AV HANS första recensioner stod det: ”Upp på scenen kliver en indisk pojke, men ur hans mun kommer vanlig skånska.” – Egentligen är det ju lite gulligt samtidigt som det är obegripligt. Det hände ändå inte på artonhundratalet. Pappa har berättat att när han kom till Lund och började forska var det fortfarande så få utlänningar i stan att de som fanns brukade nicka och hälsa när de möttes på gatan även om de inte kände varandra. Trots att det är hårdare och kallare i dag kan David inte låta bli att känna en djup tacksamhet över hur bra vi har det i det här landet. – Ojojoj ja! Alla vi som är födda och uppvuxna här är lyckligt lottade. Vi har haft mat och fred och skola och sjukvård och allting har vi lyckats få genom att dra vinstlotten att födas just här, i Sverige.

Du börjar närma dig 50?

– Usch ja!! … och livet förändras. Däri ligger också processen med att åldras. Så framtiden erbjuder en hel del att gräva i, säger han snett leende. – Vi lever ju i ett av världens mest sekulära länder och jag är inte särskilt religiös. Men jag är döpt och konfirmerad och gifte mig till och med i kyrkan. Och visst funderar jag. – När man skriver måste man borra ner sig i rädslor, för däri föds humorn. Jag kan känna mig avundsjuk på folk som är troende, det verkar ju så skönt att ha religionen när man rotar i sina rädslor. Troende verkar känna ett väldigt lugn. De kanske inte får alla svar men har ändå en trygghet i vad de tror på. 17

Hitta hoppet igen

”Livet är alltid i di Kerstin Hesslefors Persson stod varje dag i händelsernas centrum. Men på två veckor tog det slut. Hennes bok är berättelsen om hur hon försökte hitta hoppet igen efter att hon fått lämna sitt jobb som domprost i Lund samtidigt som en vän blev svårt sjuk. EN AV Kerstin Hesslefors Perssons första projekt när hon blev domprost i maj 2013 var att be om en lista med de 200 medarbetarnas namn. Hon skulle inte vara deras dagliga arbetsledare, men hon ville vara bekant med dem när hon började. När hon tre år senare tvingades gå, under vad hon själv kallar ovärdiga former, fick hon inget gensvar från någon. Det blev tyst. – Det är fortfarande svårt. Alla i min arbetsvardag var knäpptysta, fast en del hörde av sig lite i hemlighet. Men det blir så när en chef får gå på det sättet – det skapar en rädd organisation. Hon möter ibland människor som inte vet vad som hände. Det fanns olika spekulationer: hon var sjuk, hade inte klarat jobbet, hade gjort något brottsligt. Livet händer , den bok Kerstin Hesslefors Persson skrivit, handlar dels om hennes upplevelse och dels om varför ett existentiellt perspektiv är viktigt: Vi går till jobbet som hela människor, vi behöver därför bemötas som hela människor. HON BERÄTTAR att hon blev både domprost och förändringsledare, en utsatt position. Ofta vill människor i en organisation inte ha någon förändring. Nu skulle sju pastorat bli ett. Under tiden kom en ny biskop, och kyrkorådet fick ny ordförande. Idén om målet kvarstod, men idén om vägen började ta olika

”Människor jag delat viktigheter med dagligen hade bakom min rygg gjort upp om att de inte ville ha mig där. ” 18

form på olika håll i ledningen. Om detta var hon medveten, innan allt for i diket. Men hur och varför det gick så illa att hon tvingades bort från sin tjänst, det har hon inte lyckats få svar på. – Det hände så konstiga saker under de två veckor som passerade innan jag skrev på min uppsägning. Jag gjorde en omdisponering av min arbetstid, och plötsligt skickades ett meddelande ut, utan att jag visste om det, om att jag hade tagit en timeout från min tjänst… Sådana saker. MED BENEN under sig i

den mjuka soffan i lägenheten i Lund, i fräcka kläder och knallrött läppstift, ser hon trots allt ut att må fantastiskt bra. På ett plan stämmer det, för någonting gror i den avgrund som ett rämnat arbetsliv lämnar efter sig. Livet har förlorat lite av den plikt som får oss att fortsätta med saker bara för att det förväntas av oss. Insikten att hon kan göra vad hon har lust till, att det är upp till henne själv att odla en yrkesverksamhet där hon får blomma, börjar ta form. Det är befriande. Den tid som gått har varit fylld av studier, av författarskap och av föreläsningar med den egna firman som bas. Familjen har fått

mer av hennes liv. Särskilt gläds hon åt att ha fått vara nära det barnbarn som kom strax innan livet vände. Så det finns en skimrande pärla där, mitt i allt det mörka. PÅ ETT annat och skörare plan finns sorgen kvar. Tidsuppfattningen fick sig en knäck under den värsta perioden av chock. Vad skedde före och vad skedde efter påve Franciskus besök i Lund, som hon varit med om att förbereda? Kanske kommer den perioden alltid att vara lite dimmig.

Februari 2019

rektsändning” nära. Hon dog vid juletid. Jag hade julens gudstjänster då och jag har alltid varit oerhört plikttrogen: jag genomförde dem, fastän jag knappt klarade att förflytta mig. Att min kropp vägrade lyda även nu hjälpte mig att förstå att jag befann mig i djup chock och sorg. Utanför stormens öga fick hon fint stöd av familj och vänner. Men hon berättar att ingen i pastoratets ledning tog reda på hur det var med henne, trots det blixtnedslag hon drabbats av. Det gjorde ont att vara av så lite betydelse. – Människor jag delat viktigheter med dagligen hade bakom min rygg gjort upp om att de inte ville ha mig där. Och vi blir till i varandras blick, vi får värde tillsammans med andra. Att leva med att vara ovärdig bemött, det pågår i presens. Det är repetitivt. En del orkar inte.

Nu ser Kerstin Hesslefors Persson fram mot framtiden igen. Men vägen dit var inte enkel.

PRÖVNINGARNA VAR svåra även privat. Kerstin Hesslefors Persson förlorade en arbetskamrat, diakonen Boel, i cancer. I sjukdomen och i krisen växte deras vänskap djupare – väninnan fick cancerbeskedet och hon själv tvingades bort från sin tjänst vid samma tid. Bådas svårigheter var fond för samtal, bara om det som är viktigt. Båda behövde varandras uppriktighet, den var av så sällsynt slag. – Boel hjälpte mig att leva och jag hjälpte henne att dö. Vi möttes med raka ryggar, med modet att fråga vad som helst och med respekt, humor och öppenhet. Livet är i direktsändning, det blev så tydligt tillsammans med henne. FOTO: KRISTINA STRAND LARSSON

– Vi kan bara leva framlänges. Jag vill säga att jag har tagit mig igenom, men det betyder inte att alla sår är läkta, konstaterar hon. Som präst har hon tidigare gått vid sidan av, stöttat dem som bit för bit tar in sin förlust. Nu hejdar hon sig när hon försöker berätta

om den egna känslan. Det är för svårt. Men det går att berätta om hur kroppen uttryckte sig när hon skrev på sin uppsägning – med apati och vägran att röra sig, att delta i livet. – Jag reagerade precis så också när jag förlorade min mamma. Hon stod mig oerhört

I DAG är Kerstin Hesslefors Persson öppen för vad som kan komma i framtiden, bara det kommer i sin tid. – Jag har det bra med Gud, men kyrkan som organisation har jag blivit besviken på och sårad av. Jag måste vara hel för att vilja vara i tjänst. Dessutom finns så mycket annat hon kan göra under tiden. – Jag har två yrken: jag är präst och författare. Nu har jag ägnat mig åt författarskap och åt att studera, mycket intensivt. När livet vill ta en annan väg ska man kanske inte brottas. Jag vill försöka hitta rytmen i möjligheterna. Gå med i det som öppnar sig.

MARIKA SIVERTSSON Februari 2019

ANNONS

Symbolik FOTO: MAGNUS ARONSSON/IKON

Stockholms stifts biskopskräkla med Sankt Göran och draken.

Symboler för en herde och ledare En stav för herden att hålla ordning på sina får med. Det är vad biskopsstaven symboliserar. Tillsammans med den särskilda mössan, mitran, och flera andra särskilda symboler signalerar den både biskopens särskilda ställning och det uppdrag hon eller han har. KRÄKLAN, BISKOPSSTAVEN, är böjd som

en herdestav och är en symbol för biskopens uppdrag att leda hjorden så att den får näring och skydd. Flocken ska hållas samman, ingen får tappas bort eller lämnas kvar. Ett får som ramlar ner i en bergsskreva kan fångas upp

# X 2019

med den runda delen av staven. Kräklan används bara i en biskops eget stift, och när en ny biskop vigs av ärkebiskopen i Uppsala domkyrka. En kräkla kan vara rikt utsmyckad för särskilt högtidliga tillfällen, eller en trästav som är vacker i sin enkelhet. Biskopens mössa, mitran, fick sin form med två spetsar och de två banden som hänger ner i nacken, på 1100-talet, kanske ännu tidigare. Ibland säger man att banden symboliserar Bibelns två testamenten, men mitran har sina rötter i en uråldrig form av huvudbonad som bland annat fanns i det bysantinska rikets organisation av ämbetsmän. I dag är den en symbol för biskopens uppgift att råda och stödja i kyrkan.

Andra symboler Biskopskåpan, utvecklad från en regnmantel med kapuschong som användes på 900-talet. Sitt nuvarande utseende med en ryggsköld fick den på 1000-talet. Stolan bärs även av präster och diakoner, men medan präster bär stolan i kors över bröstet och diakonerna i kors över höften, bär biskopen stolan hängande rakt ner. Biskopskorset påbjöds av Gustaf IV Adolf år 1805, efter en idé av hans son, Gustav III. Det fås vid vigningen och lämnas över till nästa biskop när man avgår. Biskopsringen är som en korsning av en ”vigselring” och en sigillstämpel.

SARA GRANT

FOTO: JOI GRINDE

Madeleine Månsson saknade någon att prata med när hon själv rehabiliterades efter en bilolycka. Nu vill hon hjälpa andra att komma vidare i livet.

Hon vill ge tjejer större plats Madeleine Månsson var länge ledare för unga tjejer med funktionsvariationer. Viljan att fortsätta som förebild gjorde att hon upptäckte dans. Men det krävs attitydförändringar och resurser för att tjejer ska fortsätta ta större plats, anser hon. SKÅNES DANSTEATER undrade var alla med funktionsvariationer

håller hus. Platserna avdelade för personer med rullstol stod mestadels tomma och inga med funktionsvariationer sökte sig till scenkonsten. För att ändra på detta vände sig dansteatern till Madeleine Månsson som jobbade som idrottsledare för sektionen Aktiva tjejer inom FIFH (idrottsförening för personer med funktionsvariationer) i Malmö. – Har du ungdomar som är intresserade av att prova på att dansa, undrade de. Jag hittade två tjejer som ville. Madeleine var tveksam för egen del. Hon gillar att titta på modern dans och dansföreställningar, men att dansa själv på scen kändes främmande. För att leva upp till rollen som förebild kände hon sig tvungen att ge dansen en chans. Hon är väl medveten om att hon är en förebild för många med funktionsvariationer som är med i Aktiva tjejer. Det är en sektion inom FIFH som startades för tjejer från 12 år och uppåt för att bryta mansdominansen i föreningen. – Det som är speciellt med Aktiva tjejer, det som sticker ut, är att man där sysslar med alla typer av idrotter och andra aktiviteter runt omkring. Det kan vara allt från att gå på bio, gå ut och fika, åka på läger till att våga sig på att testa något nytt som dans tillsammans.

De tre unga kvinnorna som vågade testa dans tilldelades en studio på Skånes Dansteater tillsammans med tre proffsdansare under en vecka. Proffsen hade tagit fram övningar och tänkt ut vad som skulle göras i dansstudion. – Det blev många nya intryck om hur samtida dans kan se ut. Men också ett nytt sätt att lära känna sig själv och sin kropp. Det var jättekul. Jag fastnade direkt utan att tänka att det här är något jag ska satsa på. Ett resultat av experimentveckan blev kortfilmen Don’t be afraid, it’s only movements (Var inte rädd, det är bara rörelser) och en fotoutställning. – Titeln kom sig av att jag sa att jag begränsar mig själv. Tyckte att det såg dumt ut. Jag sa att jag inte förstår vad jag är rädd för, det är bara rörelser. Det var för sex år sedan; samarbetet mellan Skånes Dansteater och Aktiva tjejer fortsatte. Tillsammans med dansaren Peder Nilsson gjorde Madeleine en duett som ingick som en del i en större dansföreställning kallad CMe (Se mig!) år 2015. – Om jag skulle ta och köra lite själv, tänkte jag. Det här är väldigt kul och något jag nog skulle vilja hålla på med. Hon som dansare och projektledare av Skånes Dansteater i Malmö år 2016. Under åren som ledare för Aktiva tjejer lockade Madeleine tjejer med funktionsvariationer att börja idrotta. När några tjejer kommit med blev det ättare att få med fler. Tjejer kan behöva stöd av andra tjejer med liknande erfarenheter. Den lärdomen gjorde Madeleine under rehabiliteringen efter bilolyckan som gjorde henne beroende av rullstol. Som femtonåring var hon enda tjej bland ett stort antal killar på sin avdelning och behövde

Februari 2019

â€?Vi vill nĂĽ ut med kulturen och dansen. Alla kan dansa! Tycker du om att dansa kan du komma hit och kĂ¤nna dig vĂ¤lkommen. Jag kan, du kan, vi kan.â€? nĂĽgon tjej att prata med, nĂĽgon som ocksĂĽ skadats efter en olyckshĂ¤ndelse och tagit sig genom rehabiliteringen. Det var sĂĽ Madeleine fick kĂ¤nnedom om FIFH och Aktiva tjejer. DĂ¤r kĂ¤nde hon sig vĂ¤lkommen och dĂ¤r fanns andra tjejer och kvinnor som hon kunde identifiera sig med, andra som tagit sig genom en lĂĽng rehabilitering. â€“ Jag behĂśvde hĂśra deras historier helt enkelt, sĂ¤ger hon eftertĂ¤nksamt. Efter en kort tid som deltagare i Aktiva tjejer blev hon anstĂ¤lld som ledare 2007. DĂĽ gick hon ett antal ledarkurser. Samtalet kommer in pĂĽ vad som behĂśvs fĂśr att fĂĽ unga tjejer med funktionsvariationer ska ta stĂśrre plats. â€“ NĂ¤r majoriteten Ă¤r killar Ă¤r det viktigt hur man bemĂśter tjejer. De ska lyftas upp. Mycket hĂ¤nger pĂĽ samhĂśrigheten i gruppen, om man kĂ¤nner sig ensam sĂĽ trivs man inte. Men det behĂśvs fler tjejer som Ă¤r ledare och drivande. Ledare som Ă¤r fĂśrebilder. Det handlar om hur snacket gĂĽr i gruppen och om vilka attityder som dominerar. Ingen ska kĂ¤nna sig utanfĂśr. â€“ Det behĂśvs ett engagemang. Tjejer ska synas och hĂśras. â€?HĂ¤r Ă¤r vi!â€?. Satsningen har haft effekt, andelen tjejer i FIFH har Ăśkat. Aktiva tjejer, som funnits i mer Ă¤n tio ĂĽr, Ă¤r en satsning som finns kvar. MADELEINE BERĂ„TTAR om en tjej som inte ville anvĂ¤nda sin rullstol. Hon hatade den. Genom mĂśtet med andra med liknande erfarenheter lĂ¤rde hon sig att acceptera sin funktionsvariation och att se rullstolen som ett hjĂ¤lpmedel. â€“ Hon behĂśvde Aktiva tjejer fĂśr att komma fĂśrbi barriĂ¤ren och inse att rullstolen inte Ă¤r farlig. Rullstolen Ă¤r ett stort plus i mitt liv. En tillgĂĽng. Och jag behĂśver den. Sedan drygt tvĂĽ ĂĽr Ă¤r det SkĂĽnes Dansteater som gĂ¤ller fĂśr Madeleine. Hon och Peder Nilsson skapade en lĂ¤ngre fristĂĽende duett 2016. Hon Ă¤r anstĂ¤lld som dansare, men ska Ă¤ven hjĂ¤lpa teatern med att nĂĽ ut till fler med funktionsvariationer i alla ĂĽldrar. â€“ Vi vill nĂĽ ut med kulturen och dansen. Alla kan dansa! Tycker du om att dansa kan du komma hit och kĂ¤nna dig vĂ¤lkommen. Jag kan, du kan, vi kan. Madeleine tycker att hon utvecklas som person och dansare. â€“ Det tog tid innan jag kallade mig fĂśr dansare, nĂ¤r folk frĂĽgar vad jag hĂĽller pĂĽ med. Men nu gĂśr jag det utan att tveka. I bĂśrjan var det sĂĽ hĂ¤r: Va, Ă¤r du dansare? Jag slĂĽss med fĂśrdomarna varje dag och det fĂĽr jag nog fortsĂ¤tta med. Madeleine Ă¤r vĂ¤l medveten om att hon bryter nĂĽgons fĂśrdomar sĂĽ fort hon gĂĽr ut pĂĽ en scen med sin rullstol. â€“ Ibland skulle jag vilja fĂĽ ta paus frĂĽn det dĂ¤r. Kan jag inte bara fĂĽ dansa utan att vara nĂĽgon politisk flagga. Ibland hade det varit skĂśnt att bara fĂĽ vara Madde och fĂĽ dansa utan att bli ifrĂĽgasatt. Hon Ă¤r socionom, en utbildning hon gick efter att ha lĂ¤st in gymnasiebetygen pĂĽ komvux. TvĂĽ personer betydde mycket fĂśr henne under rehabiliteringen: en kurator inom barnhabiliteringen och en psykolog frĂĽn BUP. â€“ Jag hatade bĂĽda tvĂĽ i bĂśrjan och ville absolut inte prata med dem. Men de gav inte upp. De slĂ¤ppte inte mig. Jag var en trotsig femtonĂĽring som precis genomgĂĽtt ett helvete och var taskig mot dem. Ibland

Februari 2019

MADELEINE MĂ…NSSON Ă…lder: 33 Bor: i MalmĂś Utbildning: Socionom Jobb: Dansare och projektledare pĂĽ SkĂĽnes Dansteater Tidigare jobb: ledare fĂśr Aktiva tjejer inom idrottsfĂśreningen FIFH. Intressen: Ă¤lskar att fynda vintage, trĂ¤ning (â€?kĂśr mina mil varje veckaâ€?), umgĂĽs med vĂ¤nner och familj, musik, film och TV-serier.

kunde vi sitta tysta en hel timme. De hade kontakt i fem, sex ĂĽr. Det var sĂĽ Madeleine bestĂ¤mde sig fĂśr att bli socionom. Hon ville vara nĂĽgon fĂśr personer som har det jobbigt.

DANSEN BLEV Ă¤nnu en vĂ¤ndning i livet. Nu lĂ¤ngtar hon efter att gĂśra fler och stĂśrre dansproduktioner. Ett kulturstipendium gjorde det mĂśjligt fĂśr henne att besĂśka teatrar i Storbritannien som jobbar inkluderande. â€“ En vild drĂśm Ă¤r att vara med pĂĽ operan, MalmĂś Operan. Om nĂĽgot ĂĽr kan jag tĂ¤nka mig det. Jag behĂśver fylla pĂĽ min kunskapsbank. Jag vet att jag mĂĽste vĂĽga mycket mer och komma Ăśver fler trĂśsklar fĂśr att fortsĂ¤tta utvecklas som dansare. En spĂ¤nnande resa vĂ¤ntar, det kĂ¤nner jag pĂĽ mig.

SVEN ROSELL

ehs.se

Enskilda HĂśgskolan Stockholm erbjuder en rad spĂ¤nnande kurser och program inom teologi/ religionsvetenskap och mĂ¤nskliga rĂ¤ttigheter. www.ehs.se

Enskilda HĂśgskolan Stockholm hette tidigare Teologiska hĂśgskolan Stockholm

Speciellt för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGARNA! Dag 1 – 7:

15 dagars 5-stjärnig resa

Dag 8 – 15:

rnigt Avkoppling på ett 5-stjä en lyxhotell direkt på strand

eta 5-stjärnig studieresa Kr ram

lyktsprog Inklusive spektakulärt utf + inträden!

Kreta

VÅRT TACK!

Pris för läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN

11490,– - 9000,–

Normalpris

SEK2

Prisfördel

2490,–

SEK1

Från endast

Inklusive

SEK2

p. pers.

ANNONS

Heraklion En av skandinavernas mest populära långresor !3 – Inklusive utflyktsprogram & inträden ! vid bokning av tjänsterna Arkadiklostret Palatset i Knossos Inklusive spektakulärt utflyktsprogram: Inkluderat i priset: (Prisexempel separat hos andra tjänsteleverantörer) Dag 1 – 7: 5-stjärnig studieresa

Inklusive

Kournassjön

Inklusive

Palatset i Faistos

Inklusive

8 dagars avkoppling på ett 5-stjärnigt lyxhotell !

Flygplats Säsongstillägg per pers

Flygtillägg per pers. Avgångsdagar:

Totalt per person Prisfördel per person

11490,– SEK2 – 9000,– SEK2

Förmånspris per person från endast

2490,– SEK1

Extratjänster till förmånspris: Matpaket: Paketet innehåller halvpension, dvs. varje kväll riklig buffé med internationella specialiteter på den 7 dagars studieresan: endast 1500,– SEK per person. Enkelrumstillägg: 2590,– SEK per person/vecka (med reservation för tillgänglighet)

En veckas avslappning på ett 5-stjärnigt lyxhotell med wellnessavdelning, pool och sandstrand. Oktober 2019 (15. – 29.10.)

November 2019 (1. – 19.11.)

November 2019 (22. – 29.11.)

Januari 2020 (28. – 31.1.)

Februari 2020 (4. – 14.2.)#

Februari 2020 (18. – 28.2.)

Mars 2020 (3. – 13.3.)

Mars 2020 (17. – 31.3.)

April 2020 (3. – 17.4.)#

1900,– SEK

1000,– SEK

0,– SEK

500,– SEK

1000,– SEK

1400,– SEK

1900,– SEK

2200,– SEK

TSS förmånspris för dig som läsare av FÖRSAMLINGSTIDNINGEN från endast Flygplats

Flyg tur och retur med renommerat flygbolag 3100,– SEK Aegean Airlines (Sky Trax World Airline Award 2014 – 2017 för bästa europeiska regionalflygbolag) till Heraklion, inklusive hotelltransfer 7 dagar: en av skandinavernas mest 6090,– SEK2 omtyckta studieresor till Kreta - 7 övernattningar i dubbelrum på utvalda 4- och 5-stjärniga hotell (nationell kategori) - 7× riklig frukostbuffé - Rundresa i vår moderna resebuss med luftkonditionering - Se fram emot ett spektakulärt utflyktsprogram + inträden (enligt program) VÅRT TACK4: 8 dagars avkoppling på ett 2300,– SEK2 5-stjärnigt lyxhotell direkt på stranden - 7 övernattningar i dubbelrum på ett exklusivt 5-stjärnigt lyxhotell (nationell kategori) - 7× riklig frukostbuffé - Kostnadsfri användning av hotellets faciliteter: attraktiv utomhuspool, uppvärmd inomhuspool och härligt spaområde, bl.a. med bastu Fackutbildade, svensk- eller engelsktalande guider (beroende på tillgänglighet) 24 timmars läkarjour

• Arkadiklostret (inträde ingår): Kretas nationalhelgedom från Bysantinska rikets tid, symbol för Kretas självständighet • Ark. museet i Eleftherna (inträde ingår): imponerande romerska utgrävningar på arkeologiska museet • Kournassjön: Kretas enda naturliga sötvattensjö • Rethymnon: romantisk hamnstad med vacker stadskärna • Matala: 60-talets hippieparadis; i grottorna i de höga kalkstensklipporna bodde bl.a. Bob Dylan och Cat Stevens • Hantverkskonst i traditionellt mattgalleri • Palatset i Faistos (inträde ingår): ett av öns största palats där den världsberömda Faistosdisken hittades • Palatset i Knossos (inträde ingår): varje Kretaresas absoluta höjdpunkt, färgglada fresker, keramikkonst, mäktiga stadsmurar och en labyrint av vägar • Heraklion & Venetiansk fästning: spännande utforskningsrundtur med bl.a. venetiansk hamnfästning, promenadväg vid hamnen och pittoresk stadskärna • Ark. Museet i Heraklion (inträde ingår): Kretas otaliga kulturskatter • Palatset i Malia (inträde ingår): en av Kretas största minoiska byggnader • Hantverkstradition i smyckes- och skinnateljé • Lasithislätten: frodig slätt • Keraklostret (inträde ingår): Kretas viktigaste religiösa centrum – fortfarande bebott av nunnor • Bergsbyn Krasi: idyllisk by med en 2 000 år gammal platan

Dag 8 – 15: semesterförlängning på ett exklusivt 5-stjärnigt lyxhotell direkt på stranden som VÅRT TACK4

Inklusive

Göteborg

2490,–

SEK1 per person istället för

11490,–

Prisfördel

SEK2

- 9000,–

SEK2

Köpenhamn

Stockholm

0,– SEK

500,– SEK

600,– SEK

tis

fre

tis

Innehavare av svenskt, finskt, danskt och norskt pass är viseringsfri i 90 dagar. Vid in- och utresa i Grekland krävs ett giltigt pass. För medborgare i andra länder rekommenderar Din förmånskod! FO66707 vi att man frågar om de gällande inresebestämmelserna på Greklands ambassad i Stockholm: http://www.mfa.gr/en/visas. # holiday tilläggskostnad p.p.: 450,– SEK Ring kostnadsfritt nu för att 1 Plus Greklands turistskatt under förlängningsveckan som just nu är 4,– € (ca 40 SEK) per rum och natt (information hämtad i november 2018). Det annonserade priset på 2490,– SEK gäller endast vid avresa 26.11.2019 och 28.01.2020 från Göteborg. Vid andra avresedatum gäller säsongstillägg som anges i tabellen. Resan gäller endast för adressaten säkra ditt önskedatum: och myndiga medföljande personer. För ytterligare information om TSS:s gällande resevillkor och övriga villkor, se webbsidan www.tss-travel.se eller ring arrangörens hotline. Information: Vid emottagande av skriftlig bekräftelse förfaller 20 % av resepriset till betalning. Betalning av återstående belopp: senast 35 dagar innan avresa. OBS! Minimiantalet deltagare är 15 personer per resedatum. Annullering senast 20 dagar innan avresa ifall minimiantalet resenärer inte nås. Maximal gruppstorlek: 43 personer. Ej lämpligt för personer med begränsad rörlighet. Bilderna i reklamprospektet är exempelbilder. Med reservation för tryckfel och fel. Flygplatser tar ut flygplatstillägg för resenärer. Beloppet beror på flygbolagens transportkostnader, och dessa kostnader beror i sin tur på pris- och avgiftsutformning av flygplatsoperatörerna. Vänligen observera Måndag till fredag kl. 9.00 – 18.00, att reseförloppet kan ändras av organisatoriska skäl eller på grund av vädret. Vårt speciella tack-erbjudande gäller endast vid bokning av studieresan. lördag kl. 9.00 – 15.00 2 Prisexemplet baseras på pris för en resa som äger rum från 28.01.2020 – 11.02.2020 och har beräknats den 05.12.2018 på allmänt tillgänglig information på följande hemsido: Researrangör: TSS Travel Service Scandinavia AS, Flyg tur och retur Göteborg – 28.01.2020 – 11.02.2020 på www.expedia.se (billigaste avbokningsbara tillgängliga flyget inkl. bagage), transfer flygplats – hotellet – flygplats på www.holidaytransfers.com, utflyktsprogram på www.viator.com & www.getyourguide.com, 7 övernattningar inkl. frukost på www.booking.com (3 nätter på hotellet Palazzino di Corina filial Sverige; Krejaren 2, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm Rethymnon, 4 nätter på hotellet Capsis Astoria Heraklion). De nämnda hotellen är exempel. Resan innehåller inte nödvändigtvis dessa hotell. 3 TSS Travel Service Scandinavia AS och RSD Reise Service Deutschland ingår i en europeisk reseföretagskoncern som arrangerar resor för resenärer från ett flertal europeiska länder. Observera: Undersökningen har genomförts med resenärer som reste med RSD och med TSS Travel Service Scandinavia AS år 2017. Kommentarerna kommer från kunder som har rest med vår företagskoncern. 4 Vistelsen i 5-stjärnigt lyxhotell i Kreta dag 8-15 bjuder vi på. Denna del av resan är kalkylerad med 0 SEK i beräkningen av paketresans pris. De kombinerade resetjänster du erbjuds utgör en paketresa i den mening som avses i direktiv (EU) 2015/2302. Därför omfattas du av alla EU-rättigheter som gäller för paketresor. TSS Travel Service Scandinavia AS kommer att ansvara fullt ut för att paketresan som helhet fullgörs korrekt. Dessutom har TSS Travel Service Scandinavia AS, enligt lag, ett skydd för att återbetala dina betalningar och, när transport ingår i paketresan, säkerställa din hemtransport om det eller de hamnar på obestånd. TSS Travel Service Scandinavia i Sverige har ställt statlig resegaranti hos Kammarkollegiet. Arrangören förbehåller sig rätten att göra ändringar av uppgifter i broschyren. Sådana ändringar ingår i avtalet med resenären om resenären har fått information om ändringen innan avtalet ingåtts.

0200 - 88 39 14

Vandring

Följ med på en yttre och inre vandring Under våren 2019 firar Pilgrimsvägen Skåne/Blekinge 10 år. Pilgrimsvägen är ett antal sammankopplade leder som finns inom Lunds stift och sträcker sig från södra delarna av Skåne till östra Blekinge. EN PILGRIMSVANDRING handlar om att vandra genom naturen på lederna, samtala om livet och tron, vårda sin andliga och kroppsliga hälsa, och att vandra i fred och solidaritet med skapelsen. Genom att vara en pilgrim är du en människa som är på väg, en människa som lever med och i en föränderlig värld och i en rörelse framåt. Att gå en pilgrimsvandring blir ett sätt att rent konkret bryta upp och ta sig vidare, att lämna det gamla bakom sig och blicka framåt. En pilgrimsvandring går alltid till en helig plats, ofta en kyrka eller till ett altare, men

Februar i 2019

det kan också vara andra platser som är heliga för oss. En skogsdunge, en äng eller en gränd i en stad. Det blir både en yttre och en inre vandring. Att söka sig till naturen och till märkliga platser, naturupplevelser och platser för stillhet och andrum i naturen har människan gjort i alla tider. I den kristna traditionen har människor sökt sig till platser som spelat stor roll i Jesu liv, hans födelseplats, gravplats, vägar han gått. Under medeltiden blev pilgrimsvandringen stor. Till exempel tog man sig till Jerusalem eller till platser där helgon och människor som betytt mycket för kristendomen blivit begravda. Under andra tider i historien har pilgrimsvandringen ökat vid svåra tider, då man sökte hjälp på heliga platser.

VILL DU GÖRA EN PILGRIMSVANDRING? På www.pilgrimsvagen.se hittar du kalendarium för olika event där du kan delta i olika pilgrimsvandringar. Om du vill vara med och fira jubileumsåret med att gå hela Pilgrimsvägen Skåne/Blekinge så startar den vandringen den 16 maj i Karlskrona.

Vi erbjuder pilgrimsvandringar i Helsingborg vid flera tillfällen i vår, både heldags- och halvdagsvandringar. Läs mer på vår webb: svenskakyrkan.se/helsingborg/ pilgrimsvandring 25

Sydafrika

Här kan barnen slappna av Dammet yr när barnen springer runt på gården. De flesta är barfota och kläderna är slitna eller trasiga. De är närmare 140 barn och endast tre barnskötare. BARNEN VISAR upp en imponerande förekommer deras upplevelser fram i form av till ställning med rockringar. Till kompisarnas exempel bepansrade jeepar eller vapen. Kafi klappande och sång rockar de först med midsäger att många inte har någon att prata med jan, sedan armen och sist halsen. Barnskötahemma. ren Kafi Mousa Ibris, 25 leder entusiastiskt PÅ FÖRSKOLAN får barnen leka under trygga barnen i föreställningen. Han arbetar som förhållanden. Bara det faktum att föräldrarbarnskötare på det så kallade ”Child Friendly na vet att någon annan ser dem kan vara ett Space” här i flyktinglägret Pamir i Sydsudan. skydd. Kafi skulle dock önska ännu mer för – Här kan barnen slappna av och lära sig barnen. Till exempel gungor och att de fick sånger som de tar med sig hem. Många har mellanmål under de tre timmar de är där. det jobbigt hemma. Vissa blir slagna, andra – Det skulle hålla deras motivation uppe. har sett sina föräldrar skjutas eller bli våldDe blir väldigt trötta när de lekt en stund. tagna. Vi vill ge dem något annat att tänka Kafi är själv flykting ifrån Nubabergen i på, säger han. Sudan. När Sydsudan blev självständigt 2011 Kafi märker snabbt vilka barn blossade strider upp mellan den sudasom mår dåligt. nesiska armén och rebeller. Hans – De kan inte koncenhemby och fälten runtomkring trera sig eller knyta förstördes av arméns flygvaan till de andra barpen. Kafi, som då var 19 år, nen. Istället isoleI Sydsudan pågår världens snabbast flydde tillsammans med rar de sig, gråter växande flyktingkris. Stora delar av landet sina föräldrar och syskon. och kan inte har drabbats av svält och inbördeskrig. Resan gick till fots under förklara varför En tredjedel av befolkningen är på flykt. torrperioden då det var de mår dåligt. Samtidigt tar landet emot flyktingar från ont om vatten och otroligt Han brukar ta Sudan som också flyr från krig. Via LWF hett. Familjen bar på mat, undan de bar(Lutherska världsförbundet/Lutheran World Federation) stödjer Svenska vatten och några få ägodenen och försöka kyrkans internationella arbete tiotusenlar, men det mesta lämnaprata med dem. tals sudanesiska flyktingar så att des kvar i byn. Vissa uttrycker de kan skapa sig en dräglig och – Vi hade med oss vårt hussig bättre om de får trygg tillvaro i flyktinglägren. djur, en apa, som dog längs rita eller använvägen. På nätterna sov vi da modellera. Då

SYDSUDAN

Kafi Mousa Ibris, 25 år.

Februar i 2019

utomhus under träd. När armén attackerade gömde vi oss. I Pamir känner sig Kafi trygg. I dag är han gift och har en son på ett och ett halvt år. Han är oerhört tacksam över jobbet som barnskötare. Lönen på 150 dollar (strax över 1200 kronor) i månaden försörjer Kafis egna lilla familj, hans föräldrar och sju syskon. Det blir ett välkommet tillskott till matransonerna, som alla flyktingarna i lägret får en gång i månaden. – Om pengarna räcker köper jag kläder och skor. I vår kultur är det naturligt att dela med sig och hjälpas åt. MEN JOBBET betyder mycket mer än pengarna för Kafi. Det märks på honom att han är motiverad. Kraften att stötta och hjälpa varandra finns tydligt hos honom och de andra som bor och arbetar här i flyktinglägret. Tillsammans har de hittat ett sätt att överleva och bygga upp framtidstro både för sig själva och för alla de barn som växer upp här.

FOTO: MAGNUS ARONSSON/IKON

I flyktinglägret Pamir i Sydsudan finns ”Child Friendly Space”. En plats där barnen kan slappna av och lära sig sånger.

Svenska kyrkans internationella katastrofarbete Tack vare kyrkornas världsvida nätverk finns vi redan på plats om katastrofen kommer. Svenska kyrkans internationella arbete är medlem i ACT-alliansen – en sammanslutning av mer än 150 kyrkor och trosbaserade biståndsorganisationer som finns över hela världen. När en katastrof inträffar ger vi stöd till de ACT-medlemmar som arbetar i katastrofområdet. Den största styrkan är att vi genom detta nätverk finns på plats före, under och efter katastrofer. Dels kan det handla om ekonomiskt stöd, men också teknisk support och kapacitetsbyggnad om det efterfrågas av våra partner. Svenska kyrkans internationella arbete är ledande i psykosocialt arbete inom ACT-alliansen och skickar ut personal från vår psykosociala personalpool vid efterfrågan. När en katastrof vänder upp och ner på allt, handlar det psykosociala arbetssättet om att ge stöd

på rätt sätt i varje steg mot ett tryggt liv igen. Psykosocialt arbete handlar om att möta människors behov att få vara delaktiga. Att återfå kontrollen över sina egna liv och bli aktiva överlevare. Samma himmel. Samma rättigheter. Men verkligheten ser olika ut. Under fastetiden, mellan den 3 mars och 14 april pågår Svenska kyrkans återkommande kampanj för att samla in pengar till sitt internationella arbete och att engagera och skapa opinion i Sverige. Årets fastekampanj fokuserar på människor som drabbats av en konflikt eller en katastrof. Du kan vara med och bidra till att världen ska vara en plats där alla människor kan leva i trygghet.

SWISHA DIN GÅVA TILL 9001223. Läs mer: www.svenskakyrkan.se/ internationelltarbete

ANNA JONASSON

Februar i 2019

Våra begravningsplatser

Glädjeämne eller Inbjudande plats ger objudna gäster BEGRAVNINGSPLATSER OCH kyrkogårdar

är parklika, gröna miljöer som många uppskattar att ta en lugn promenad i, även om de främst är en plats som tjänar som en sista vila. Särskilt i städer blir begravningsplatsens funktion som grön oas och stilla park extra påtaglig – och behövlig. Det är dock inte bara människor som njuter av och utnyttjar grönska och blomprakt, många vilda djur finner en fristad på begravningsplatserna. Vissa är mer välkomna än andra. BIOLOGISK MÅNGFALD

Begravningsplatser är en gynnsam miljö för många småkryp. Med sina många träd, buskar, blommor, gräsytor och ängar i kombination med murar, grusgångar och komposter med olika grad av solexponering och vind erbjuder begravningsplatser en mångfald av miljöer. Dessa olika miljöer attraherar skalbaggar, flugor, fjärilar, grodor bland mycket annat. Småkrypen lockar i sin tur till sig andra djur. Även olika, ofta sällsynta, mossor och lavar återfinns på begravningsplatser. Fram till sekelskiftet 1900 var det vanligt med ängar på kyrkogårdar. Lie användes för att slå både blomster ängar och högväxt gräs. Moderna skötselmetoder har rationaliserat bort den för djuren viktiga ängen, men på senare år har man förstått vikten av ängsytor varför dessa återigen börjar bli ett vanligt inslag även på begravningsmark. På samma vis är det viktigt att låta högstubbar och liggande ved vara kvar för en ökad biologisk mångfald. Det kan kanske se skräpigt ut i vissas ögon, men naturens gång har sin charm och är ett givet inslag på en annars välordnad begravningsplats. En varierad växtlighet med många nektarrika blommor vars blomning sträcker sig över så lång del av året som möjligt är att föredra. Som regel är perenner bättre än säsongsplanteringar. 28

I de nationella miljökvalitetsmålen pekas begravningsplatser ut som viktiga miljöer för både hotad fauna och flora. Natur- och lantbruksnära begravningsplatser tenderar att ha fler påhälsningar av vilda djur än de stadsnära. I Helsingborg är det främst Raus kyrkogård samt Pålsjö Västra och Krematoriets begravningsplatser som får påhälsning av större djur som rådjur. Annars är det ekorrar, kaniner och olika fåglar som syns mest. När det gäller fåglar dyker det ibland upp ovanliga besök. Vid krematoriets vallgrav sitter det ofta en häger och spanar, nu under vintern har kricka skådats och en ormvråk har varit på frekvent besök vid Pålsjö Västra. Inte

undra på att det också rör sig en och annan fågelskådare på begravningsplatserna. DJUR SOM STÄLLER TILL DET

Djur gör ingen skillnad på natur och park/ trädgård. Arrangerade planteringar är människans påhitt. Rådjur och kaniner tycker nog att det är praktiskt och kanske generöst att få fina späda växter snyggt uppradade på behagligt avstånd från varandra. Under vinterhalvåret verkar en färsk blombukett kanske som rena välgörenheten i rådjurens ögon. För när landskapet är snötäckt och det är brist på färska blad och gräs ter sig alla de färgsprakande buketterna i minneslunden som rena smörgåsbordet. Mindre kul för den som sätter blommor för att hedra någons minne att den vackra buketten äts upp. För fåglar är fettet i gravljusen attraktivt. Därför syns ofta spruckna tomma gravljusbehållare lite varstans både på och omkring begravningsplatserna: fåglarna tar de slock-

Februar i 2019

inkräktare? ”Rådjur och kaniner tycker nog att det är praktiskt och kanske generöst att få fina späda växter snyggt uppradade på behagligt avstånd från varandra.”

nade ljusbehållarna, flyger i väg med dem och släpper dem så att plasten spricker och ljusmassan blir lättare att komma åt. Det är alltså inte kyrkogårdsförvaltningens personal som är slarvig. De är tvärtom måna om att hålla snyggt och ägnar mycket tid åt att plocka upp de kringspridda gravljusen.

FOTON: MADELEINE BENGTSSON

Februar i 2019

UNDER TORRA varma sommardagar är vatten ofta en bristvara för djur. Smarta fåglar har kommit på att det finns vatten i vaserna och att dessa vaser finns i rikligt antal i minnes lunderna. För att lättare komma åt vattnet tar de bort blommorna. Fåglarna får törsten släckt, men besökare möts av ”slarvigt slängda” blommor i minneslunden. För att motverka detta sätter personalen ibland ut skålar med vatten eller vaser med bara vatten. Att hålla rådjur borta från naturnära begravningsplatser är svårare, åtminstone om platsen fortfarande ska vara lättillgänglig för människor . Samtidigt måste hänsyn tas till kulturmiljön och att platsen ska vara välkomnande. Vissa djur vill vi ha omkring oss för att de skänker glädje. Andra djur ser vi som problemskapande odjur. Vissa djur kan många enas om är skadedjur ( fästingar och råttor), andra djur råder det delad mening om (kaniner). Oavsett är det kanske bra med en ödmjuk inställning till vilda djur. Det är svårt för dem att förstå vilka domäner som är deras och vilka som är ”våra”. HELENE BÅTSHAKE

Hej Google, be en bön med mig PRATA MED din ugn, fråga kylskåpet om där finns majonäs eller be google läsa en bön. Röststyrning i ditt hem börjar mer och mer ta plats i vår tillvaro. Redan 2011 kom Apple med Siri – en röstassisten med lite förprogrammerad humor som förstod enkla frågor du ställde till din Iphone eller Ipad.

För Google har röststyrningsassistenten hetat Assistant. Sedan dess har röststyrningen flyttat in till hushållsapparater och ut till separata enheter, som till exempel högtalare som hämtar det du ber den från internet eller i form av robotar som kan utföra tjänster till dig.

Spotifylistan … och på temat ljud att njuta av har vi satt ihop en spotifylista bara med vattenljud av olika slag. Håll till godo – du hittar den på Svenska kyrkan Helsingborg, spellistan heter Nr 1 2019 – HBG Amos.

Följ vår fasta på instagram Att fasta är att avstå från något för att vinna något annat. Fastan handlar om att du ska få tid för eftertanke och bön, och tid för att komma närmare Gud. Fastan kan få vara en tid i livet då vi stannar upp. Känns det som att det blir svårt att hinna? Då kan du få lite pepp och tips från oss. På vår instagram/ svenskakyrkanhbg kommer vi lägga upp ett tips varje dag till och med den 22 april som är annandagpåsk. Scanna namntaggen med ditt instagram eller sök upp oss!

Ni har hittat ljus! I SISTA numret 2018 gömde vi ett antal ljus

som många av er försökt att leta rätt på. Roligt! Det var nog lite lurigt för vi har fått många olika svar. Rätt svar är att 10 ljus hade gömt sig i tidningen. Av er som skickat in rätt svar har följande haft turen att vinna biljetter: Christina, Anne-Lie och Alexander. Biobiljetter kommer med posten!

Februar i 2019

Korsord

Korsordsdags Nytt år och nya möjligheter att vinna biobiljetter i vår korsordstävling. Vi fick in många fina mejl och vykort med rätta svar, och de som de här gången hade tur i utlottningen bland de rätta svaren är Bosse och Marianne. Biljetterna kommer med posten. Facit finns på vår webbsida svenskakyrkan.se/helsingborg/amos.

Tävla om biobiljetter

Sista datum för att vara med i utlottningen av biobiljetter för det här numrets ordfläta är den 20 mars. Glöm inte att ange er postadress för att vi ska kunna skicka ett eventuellt pris. Svaret på ordflätan mejlar ni till helsingborg.redaktionen@svenskakyrkan.se eller skicka via vanlig post till Helsingborg Amos, Box 1453, 251 15 Helsingborg. BILD: PIXABAY.COM

NATTSKJORTA TÄTTING

BLEV SLUKAD AV EN STOR FISK

GODTAGBAR MARIAKYRKAN TACKAR HAR ETT FÖRHÖJT NEJ

I DET FRIA HUVUDSAK

I DEGSPAD

FÅR DEN SOM VILL SKÖRDA

BASFÖDA SYR 1:8 EN ENDA ÄR

SKURUP OCH HÖRBY

...

1 KOR 16:13 FASTA I TRON

...

DISHARMONI

VILL VINNARSKALLE BLI

HÅRPRYDNAD

TIDNINGSMISS

JORDYTA

TAR PRATA I MATGLAD NATT- GÄRNA MÖSSAN VIN

STÄD- BEVITTNA REDSKAP FINNS SAKNAR PRISLAPP NYBÖRJARE

MED INGA VISOR LITE MER

ANTAGANDE

HÖRS GNÄLLIG

I MOBIL

VASA I BORTGLÖMT HÖRN

HUNDNAMN FÅNGSTREDSKAP

SKA

TU, BRUTE?

SES I KORG PRIMAT KARTONG

SLUTPUNKT

SJÄTTE TONEN INOM RÄCKHÅLL

LETA FRENETISKT

NUKLID

SAKNAR HUMOR

UPPMANA VATTENRÖRELSE

HAR STOR NÄSA

KAN LÄGGAS MOT MARKEN

....

ETT NYTT NU SOCIAL REGEL

MÅNGA ÄR ETT STORT INGEN STOR BIT

HAR OFULLKOMLIG KISEL

ORDINÄR SKRIDER TILL VERKET

KAN MAN BRYTA

BOR I KUPA

ÅTERSTOD

SYR 2:5 GULD PRÖVAS I

SKIDORT

...

VILL MYCKET MER ORSAKAR SPLITTRING

MAN FRÅN GAGNEF

SÄTTER TÄNDERNA I

MEJERIPRODUKT

OMGÅENDE

MJUKGÖRARE

Februar i 2019

UDDLÖSA

HA FÖR AVSIKT VEGETATION

NORMAL ARBETSGÅNG VÄSKA

SES CINEAST PÅ

LÄTTRÄKNADE

FISKARE, APOSTEL OCH BROR TILL PETRUS

BRA BETYG

FEM OCH TVÅ FISKAR BLEV MAT TILL MÅNGA ANORDVÅRDA NARE SJUKT FISKBARN KONSERV

KÄNNER STO R RÄDSLA

SEGT VIRKE

VÅNINGSPLAN

SANKMARK HAR STALL OCH SADEL

FÖRHÄNGE

VAXBLEK

VILL INTE DELA MED SIG

TRIVS I SITT BO STAD VID EGEISKA HAVET

Krönika Sofija Pedersen Videke

Symbolernas viktiga språk

AG ÄLSKAR symbolspråket. Det är ett universellt

språk där symbolen får tala för sig själv, utan att ord står i centrum. Den bär på flera lager, ett djup som inte är alltid är uppenbart, men som vi kan växa med. Vår värld är full av symboler, som vi känner igen, långt innan vi lär oss läsa. Barn kan t ex identifiera många företagssymboler, innan de kan uttala företagets namn. I den kristna tron finns många symboler, knutna till berättelser från Bibeln. Det viktigaste är förstås korset, som symbol för Jesu död och uppståndelse. Dessa finns i kyrkor över hela världen men inte bara där. Symbolerna möter oss överallt där den kristna tron finns. FISKEN HAR länge varit en symbol för kristen tro.

När romarna förföljde kristna fram till 300-talet förekom en stiliserad fisksymbol som en sorts kod. Människor kunde inte avslöja sin kristna tro för andra, utan risk för dödsstraff, genom att fråga öppet. Därför kunde de istället rita en halv fisk, som en båge. Om den andre förstod, ritade hen klart andra halvan (ovanpå bågen), och med den hela fisken visste båda att de delade tron på Jesus. Ordet symbol kommer av ett grekiskt verb, symballein, som betyder sammanfoga. Fisken fogades samman av två delar. Så knyter kristna symboler också oss samman med Bibelns berättelser, över tid och rum. Dessutom kunde det grekiska ordet för fisk, ichtys, utläsas som en akronym, där varje bokstav är första bokstav i ord som tillsammans betydde ”Jesus Kristus, Guds Son, Frälsare.”

”Fisken har länge varit en symbol för kristen tro. När romarna förföljde kristna fram till 300-talet förekom en stiliserad fisksymbol som en sorts kod.” tre fiskar. Den är en mjukare form av triangeln, eller den särskilda triquetra, som annars symboliserar treenigheten. Den finns över ingången till kyrkan, och som processionskors där inne. Det har också varit som en bild av vår församling, med dess tre kyrkor. För mig talar denna symbol, om Gud och om vår församling, hur vi hänger ihop, invävda i varandra. I EN AV FÖRSAMLINGENS kyrkor finns det gott om symboler. När Adolfsbergskyrkan byggdes, fick prästen möjlighet att i de ännu våta tegelstenarna rista in bilder och ord, symboler för den kristna tron som murades in i hela byggnaden. 40 år senare kan vi gå på upptäcktsfärd, betrakta symbolerna och därmed betrakta både dem och deras betydelse i vårt liv. Kanske upptäcker vi då, att de betyder mer än vi tidigare trott och talar till oss på nya sätt. SOFIJA PEDERSEN VIDEKE FÖRSAMLINGSHERDE, GUSTAV ADOLFS FÖRSAMLING

JAG FUNDERADE på om vi som bor i en kuststad har några fisksymboler. Det finns inga i stadsvapnet och jag gör inte heller någon annan direkt koppling mellan vår stad och fiskar. Däremot tänker jag omedelbart på de som fiskar, på pirerna, eller i Rååån. Genast går tankarna till Jesu lärjungar. Flera av dem var just fiskare, och fick i uppdrag av Jesus att bli ”människofiskare” (Matteusevangeliet 4:18-19). Så lever de tillsammans med Jesus under några år. De får prova sitt uppdrag och uppleva både när det lyckas och misslyckas. Efter Jesu död och uppståndelse, när de som mest tvivlar på sig själva, sin förmåga och vad de egentligen varit med om, ger de sig ut och fiskar igen. De är ute hela natten, men får inga fiskar alls. Det är ännu ett misslyckande – inte ens deras ursprungliga jobb klarar de av. Vändpunkten kommer när Jesus står på stranden och ger ett gott råd – då är näten plötsligt fulla med fisk. (Joh. 21) I Gustav Adolfs församling har vi haft en stiliserad bild av

Februar i 2019