Skip to main content

Gloria_hösten 2026_Strängnäs

Page 1

! pumpacupcakes

Baka en höstfavorit till allhelgonakaffet

HÖSTEN 2026

VICTORIA LARM & CHRISTER STURMARK

KÄRLEK TROTS OLIKA ­LIVSÅSKÅDNINGAR ALEXANDRA UHLMANN KONJICIJA:

”Genom läsning och litteratur bygger vi relationer”

läsa tema

När orden får ta tid ODR SAMHÄLLSINFORMATION

1788449959-zptkq.indd 1

9/3/2026 5:39:22 PM


VÄLKOMMEN

Läsningen bjuder in oss att ­fantisera, undra och ifrågasätta

I

”Läsningen var min egen fredade värld och den växte med mig och rätt ofta ­utmanade den mig.” Läsning är att tillägna sig information men bjuder också in oss att fantisera, undra och ifrågasätta. Det kan handla om att vi känner empati eller aversion, det kan hända att vi dras med och in i berättelsen, att vi lär oss något, eller får insikter vi inte hade tidigare. Ännu mer händer i läsandet när det berör oss, när det skapar resonans i våra liv. NÄR JAG VAR liten älskade jag att läsa. Jag läste serier,

böcker, dikter, roliga historier och tidningar som Kamratposten och Starlet. Det var en salig blandning av litteratur. En del kan med lätthet kategoriseras som skräp medan en del annat var lättsamt men lärde mig mycket om livet. Läsningen gav mig tillgång till andra världar. Jag kunde känna igen mig och spegla mig i berättelserna. Jag kunde drömma mig bort i tid och rum, uppleva kärlekens pirr och hjärtesorgens smärta, rädslan i mötet med det okända och ilskan i det våldsamma, lättnaden vid det lyckliga slutet och förundran över det ovissa, tvetydiga sluten. Jag lärde mig saker om både mig själv och andra, om vad jag tänkte var rätt och fel, och jag fick gråta

2

Foto: DIIGNAT/GETTY IMAGES

år är det 500 år sedan Nya Testamentet ­trycktes och gavs ut på svenska för första gången. Människor fick tillgång till Guds ord på sitt modersmål och de kunde själva läsa och ta till sig Ordet. Det fick i förlängningen stor betydelse, inte bara för tro och kyrkan, utan för hela samhället. I dag trycks fler böcker än någonsin, men vi läser inte mer och man pratar i stället om läsandets kris. Många menar att läsförmågan är grundläggande för att kunna sortera och värdera information och för att kunna tänka självständigt. Det handlar om mer än att kunna alfabetet och ordförståelse. Det handlar om att kunna förstå det som står bokstavligen men också om att kunna tolka det som inte står, mellanrummen, associationerna och sammanhangen. och skratta och bli arg utan att någon annan ifrågasatte det. Läsningen var min egen fredade värld och den växte med mig och rätt ofta utmanade den mig. Så småningom med skola och studier blev läsandet mest ett måste. Facklitteraturen var inte valbar. Den kunde vara intressant och lärorik, men inte så lustfylld. Under en tid i livet, som heltidsarbetande småbarnsförälder, läste jag mest barnböcker för barnen och olika utredningar och jobbsaker. Läsning blev en oftast tröttsam plikt. Och glädjen när jag en sommar hittade tillbaka till den lustfyllda förutsättningslösa läsningen går knappt att beskriva! FÖR DEN SOM kämpar med att läsa kan det kännas

oövervinnligt att försöka. För den som aldrig riktigt orkat eller berörts kan det säkert kännas meningslöst. Men jag önskar alla att få hitta sitt sätt att läsa – med glädje. Läsande kan ske på många sätt och vad som läses kan vara långt som kort, lättsamt som svårsmält, avancerat som enkelt. En del saker kommer vara ointressant medan annat kommer gripa tag och beröra. Låt det vara så, det är som det ska. I din hand har du höstens nummer av Gloria, domkyrkoförsamlingens egen tidning som delas ut till alla hushåll. God läsning önskar jag er! Jenny Sjögreen Biträdande kyrkoherde

HÖSTEN 2026

1788355360-qbjrf.indd 2

9/2/2026 3:22:44 PM


9

4

församlingsbor väljer b­ ibelcitat

”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de” Mark 10:14

Innehåll

Kerstin Vikström: För det är viktigt med barn i alla lägen.

”men jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som Gal 2:20 lever i mig.” Katarina Norin: Första gången jag hörde det bibelcitatet så kände jag att just så är det.

Din församling

4 Kyrkogård ­Kulturgravar 6 Lokalporträttet Alexandra Uhlmann Konjicija, barnoch ungdomsbibliotekarie

Tema läsa 9

När orden får ta tid

Mötet

14 Victoria Larm och Christer Sturmark Kärlek trots olika livsåskådningar

”Det är nog i konsten jag har haft mina mest religiösa upplevelser”, säger författaren David Lagercrantz. Läs mer på sid 9. Foto: MIKAEL M JOHANSSON

25 26

NENMÄRKE VA

T

30 31

Ordet Hjärnröta Församlingsliv Syster Carin har vigt sitt liv i bön Receptet Korsord

S

Övrigt

Trycksak 3041 0934

”Allt vad ni vill att ­människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem” Matt 7:12 Barbro Sölven: För att jag tycker att människor ska vara så mot varandra. Jag försöker leva så själv, men det är inte alltid så lätt.

”Dit du går, går också jag, och där du stannar, stannar jag.” Rut 1:16 Henrik Larsson: Det påminner mig om när jag och min fru Anette gifte oss.

Ekumenisk helg i Strängnäs 12–13 september bjuds det ◗Den    in till en ekumenisk helg i Strängnäs med fokus på gemenskap, tro och bibelläsning. På lördagen inleds programmet kl 15.00 med en bönevandring från Ugglas park till Olivehällkyrkan. Kl 16.00 håller Lisa Plantin, pastor och teologie doktor, ett föredrag om Bibelns betydelse i

våra liv, och kl 18.00 firas lovsångsgudstjänst i Olivehällkyrkan. På söndagen firas högmässa i domkyrkan kl 11.00, där Lisa Plantin predikar. Helgen avslutas med en sånggudstjänst i Ugglas park kl 16.00. Ingen anmälan krävs och alla är varmt välkomna.

REDAKTION

EN DEL AV

PEFC/03-31-107

Varsågod! ges ut av Strängnäs Domkyrko­ ◗Gloria    församling med Aspö.

PEFC-certifierad Den här produkten kommer från hållbart skogsbruk och kontrollerade källor www.pefc.se

Telefon: 0152–245 00 E-post: strangnas.domkyrkoforsamling @svenskakyrkan.se Webb: svenskakyrkan.se/strangnas

Post- och besöksadress: Biskopsgränd 2, 645 30 Strängnäs Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Printagon, Helsingborg, 2026 Distribution: Postnord Omslagsbild: Magnus Aronson HÖSTEN 2026

1788893844-t14e6.indd 3

3

9/8/2026 8:57:33 PM


KYRKOGÅRD

Kulturgravar på svenska ­kyrkogårdar TEXT: Anna Qvarnström FOTO: Sara Innerfors, Henrik Larsson

Kulturgravar är gravplatser som bedömts ha ett särskilt kulturhistoriskt, estetiskt eller personhistoriskt värde och därför skyltas och bevaras som en del av det gemensamma kulturarvet.

i Sverige be‑ ◗Begravningsplatser    traktas generellt som viktiga kul‑ turmiljöer. Kulturvärdet kan vara materiellt i form av gravvårdar, gångsystem eller äldre växtlighet, medan immateriella värden kan

bestå av berättelser, traditioner och social historia knuten till platsen. Kulturgravar omfattas av kul‑ turminneslagen, som föreskriver att begravningsplatser ska vårdas och bevaras så att deras kultur‑ historiska värden inte minskas eller förvanskas. Detta innebär bland annat att särskilt värdefulla gravplatser finns registrerade hos länsstyrelsen och ska bevaras och skötas om av kyrkogårdsförvalt‑

och lokala maktstrukturer. Här har det vid den kultur‑ historiska inventeringen lagts särskild vikt på gravar före 1850, gjutjärnskors, smidesdetaljer och gravplatser med unika inskrifter, material eller yrkestitlar.

Aspö kyrkogård

En ­berättelse med gamla anor

OLIKA OMRÅDEN PÅ kyrkogården

Aspö kyrkogård utgör tillsammans med kyrkobyggnaden en betydelsefull kulturmiljö där flera århundradens kyrklig och lokalhistorisk utveckling kan avläsas i både struktur och detaljer.

äldsta delen av kyrkogården ◗Den    kan spåras tillbaka till 1600‑­talets början, och den kallmurade sten‑ muren markerar fortfarande den historiska avgränsningen. Här finns också de äldsta och mest på‑ kostade gravvårdarna, ofta place‑ rade längs murarna – ett uttryck för äldre tiders sociala hierarkier 4

ningen. För att bekosta detta kan medel från begravningsavgiften användas. I Strängnäs är gravarnas kultur‑ historiska värde, både på Gamla kyrkogården och Aspö kyrkogård, inventerade av Länsmuseet i Sörmland. Det som bedömts är bland annat unik utformning, hantverksmässig kvalitet, titlar, lokala material, konstnärligt värde och personhis‑ torisk betydelse.

Wrangelska gravkullen. Här vilar bland andra riksrådet Eric Herman Wrangel (död 1765) och hustrun Elisabet von Rosen (död 1751).

berättar om bygdens sociala och ekonomiska historia. Söder om kyrkan återfinns flera av de äldsta och mest påkostade stenarna, medan norra delen präglas av enklare gravvårdar som speglar allmogens liv och linjegravarnas tradition. Kyrkogårdens västra utvidgning från 1951, formgiven av arkitekt Erik Fant, illustre‑ rar övergången till 1900‑talets masstillverkade gravvårdar och modernare ideal. Ett av kyrkogårdens mest framträdande områden är den Wrangelska gravkullen i nordost. Här vilar bland andra riksrådet Eric Herman Wrangel (död 1765) och hustrun Elisabet von Rosen (död 1751). Gravkullen tillsammans med omgivande träd och intilliggande familjegravar utgör en markant och kulturhistoriskt central del av kyrkogården.

HÖSTEN 2026

1788355360-qfb70.indd 4

9/2/2026 3:22:44 PM


Bildtext, objektformat bildtext vit ruta. Foto: FOTOBYLINE

Strängnäs gamla kyrkogård

En levande kulturhistorisk berättelse Strängnäs gamla kyrkogård är en av stadens mest betydelsefulla kulturmiljöer.

invigningen 1861 har plat­ ◗Sedan    sen utvecklats i sex etapper och speglar tydligt Strängnäs historia som stiftsstad, lärdomsstad och

regementsstad. Här kan man se spår från 150 år av samhällsut­ veckling i form av gravvårdar, arkitektoniska uttryck och sociala spår. Kyrkogården är uppbyggd enligt tidens ideal med symmetrisk planering, raka gångar, sten­

Den första gravvården som uppläts vid kyrkogårdens invigning år 1861. Här vilar Isaac Samuel Widebeck som var domprost i Strängnäs stad åren 1848–1863 och initiativtagare till att Strängnäs kyrkogård anlades.

murade avgränsningar och lummi­ ga trädplanteringar. Den äldsta delen präglas av stora köpegravar som placerats utmed gångar och murar. Gravvårdarna bär titlar som stadsfiskal, biskop, domprost, landshövding och grosshandlare, vilket gör området till en tydlig avspegling av stadens sociala hierarkier. I kontrast ligger de allmänna linjegravarna – enklare, ofta namnfattiga och utan titlar – som vittnar om hur vanligt folk begravdes i tidsordning snarare än i familjegrupper. Kyrkogårdens gravvårdar rym­ mer ett rikt kulturarv. Här finns gjutjärnskors från 1860-talet, uni­ ka konstnärliga kors av skulptören Erik Sand, hjulkors, stenkors, stenramar, järnstaket och ovan­ liga gravformer. Många gravar bär ­bibelcitat, minnesord eller symboler som berättar om både tid, tro och personliga uttryck. Andra gravar är betydelsefulla för lokalhistorien, till exempel de som tillhör militärer vid Söder­ manlands regemente, stadsläkare, domprostar och framstående donatorer. På Gamla kyrkogården i Sträng­ näs finns det 24 gravar som är klassade som mycket kulturvärda av länsstyrelsen. De har nu varsin skylt med QR-kod uppsatt där gravstenens text samt motivering­ en till varför de är klassade som mycket kulturvärda framgår. HITTA GRAVARNA på kyrkogården de mycket kultur◗Var    värda gravarna finns placerade visas på en karta som sitter på anslagstavlorna på kyrkogården. De kan även hittas på församlingens hemsida tillsammans med foto samt information om gravarna, följ qr-koden:

HÖSTEN 2026

1788355360-qfb70.indd 5

5

9/2/2026 3:22:47 PM


LOKALPORTRÄTTET

ALEXANDRA UHLMANN KONJICIJA,

barn- och ungdomsbibliotekarie på Multeum i Strängnäs.

”Böckerna ger oss en väg till många olika förmågor” TEXT: Hillevi Wahl FOTO: Magnus Aronson

◗–    Tänk dig en värld där varje ord du vill säga kostar pengar. Det är bara om du är rik som du har råd att tala. Alexandra Uhlmann Konjicija är barn- och ungdomsbibliotekarie på Multeum i Strängnäs. Hon ger mig ett boktips och berättar så inlevande, att nackhåren reser sig. Tydligare och mer gastkramande blir det knappast: Orden och vårt människovärde hör intimt ihop. Boken hon talar om är faktiskt en godnattsaga för barn mellan 3–6 år, Den stora ordfabriken av Agnès de Lestrade. Men även vuxna älskar den. – Jag läser nästan bara barnoch ungdomslitteratur. Det borde fler vuxna göra, annars missar man så mycket fantastisk litteratur, säger Alexandra Uhlmann Konjicija. Barn- och ungdomshyllorna ger dessutom tillgång till de ungas värld och deras speciella språk, som kan

”Skolan räcker inte, barn ­behöver läsa på fritiden ­också.” Alexandra Uhlmann Konjicija 6

öppna upp för viktiga samtal över generationsgränserna. – Personligen uppskattar jag att det är ett kortare format, inga onödiga ord, bara rakt på väsentligheterna. – Många gånger finns det också fantastiska illustrationer, som ger läsaren ytterligare en konstnärlig upplevelse, säger hon. LITTERATUR- OCH kulturintresset

har Alexandra till stor del ärvt av sina föräldrar. – Mamma Marianne är opera­ sångerska och lektor i sång. Pappa Patrik är kulturjournalist och tidigare kulturredaktör för Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs tidning. – Vi var en läsande familj med bokhyllor i varje rum. Pappa recenserade böcker. Det var även mitt första betalda arbete, att recensera ungdomsböcker, säger Alexandra. Pappa var dessutom reseledare, så familjen reste mycket. – Då valde jag och mina två systrar Sofia och Linda väldigt noga vilka två böcker som vi skulle ta med oss i bilen. En favorit, som jag och Linda bokstavligen har läst sönder, är Prinsessa söker drake av Patricia Wrede. – Jag förstod det inte då, men Wredes fantasyböcker vände upp

och ner på många inlärda genusmönster: I stället för en prins, som ska rädda någon, så är det en kaxig prinsessa, som är hjälten. Hon vill absolut inte bli räddad av någon! – För mig, som var lite mer av en pojkflicka, passade det så bra. Jag älskade att hon vände upp och ner på så många förutfattade meningar om vad som är möjligt för en tjej, säger Alexandra. HENNES FARFAR ERICH Uhlmann

trodde att hon skulle jobba med något tekniskt. – Farfar var en otroligt intressant man, och uppfinnare. Jag var bara sex år när han dog. Men han

HÖSTEN 2026

1788355360-sj5v2.indd 6

9/2/2026 3:22:52 PM


3

boktips av Alexandra Uhlmann Konjicija

Den lilla ­bok­snapparen av ­Helen ­Docherty (3-6 år) ◗En    mysig godnatt­ saga på rim om kaninen Elina, som en natt upptäcker att hennes bok har försvunnit. Det visar sig att fler böcker saknas i skogen. Vem ligger bakom det? Vackert om vänskap, förlåtelse och glädjen i att läsa högt tillsammans. Den stora ordfabriken av Agnès de Lestrade (3-6 år) ◗I   en värld där varje ord kostar pengar kämpar pojken Phileas med att uttrycka sin kärlek till Sibylla. Han har inte råd med orden han behöver. Poetiskt och fantasifullt om språkets värde och kärlekens kraft, med magiska illustrationer.

”Jag läser nästan bara barn- och ungdomslitteratur. Det borde fler vuxna göra, annars missar man så mycket fantastisk litteratur”, säger Alexandra Uhlmann Konjicija.

var ändå övertygad om att jag skulle bli doktor i teknik, skrattar hon. – Han såg det, på hur jag lekte, förklarade han. Jag älskade att plocka isär saker och bygga ihop dem igen. Nyfikenheten har alltid varit en stor drivkraft, säger Alexandra Uhlmann Konjicija. Erich Uhlmann var en berömd och prisad elektroingenjör, hedersdoktor på Kungliga Tekniska Högskolan. Han flydde undan nazismen i Tyskland 1938 och kom till ASEA i Sverige, och blev kollega med motståndsmannen Uno Lamm. Deras banbrytande arbete handlade om hur man transporterar och överför högspänd likström

1788355360-sj5v2.indd 7

över långa sträckor och mellan länder. Teknik som fortfarande används i dag. Alexandra själv hade sikte på att bli lärare, eftersom hon gillar att jobba med barn och unga. – Men mamma, som själv är lektor, avrådde och sa att läraryrket är alldeles för tufft. Då pluggade jag till bibliotekarie i stället, och det var en jättehit! Fortfarande, e­ fter nästan 20 år, så känns det helt fantastiskt varje dag, säger hon. ALEXANDRA BRINNER FÖR att beva-

ra biblioteken och skapa läslust. – Det är viktigt att vi börjar tidigt, med de alla yngsta. Skolan

Drottningen vänder blad av Alan Bennett (vuxenbok) ◗Av    en slump kliver den brittiska drottningen på en bokbuss utanför slottet – och lånar en bok av ren artighet. Snart är hon fast: läslusten tar över, och hennes officiel­ la plikter blir lidande, till hovets stora förtret. Kvickt och varmt om hur läsning kan förändra ett liv, oavsett vem man är.

räcker inte, barn behöver läsa på fritiden också. Forskning visar att barn och unga får 80 procent av sitt ordförråd från tryckt text, säger hon. Barn som har läst böcker har cirka 50 000 ord när de går ut grundskolan, medan den som inte läser bara har 15 000, enligt studier från Stockholms och Göteborgs universitet. – Du behöver minst 30 000 ord för att kunna förstå en artikel i Dagens Nyheter på djupet. Med tanke på det höga informationsflödet i dag, så har unga inte en chans att sålla, förstå och hänga med, med få ord, säger Alexandra.

»

HÖSTEN 2026

7

9/2/2026 3:22:57 PM


LOKALPORTRÄTTET

»

+

kort om Alexandra ­Uhlmann ­Konjicija Ålder: 44. Familj: Maken Dalibor och två barn, Adrian, 13, och Isabella, 16. Bor: I en egenbyggd villa på Tosterö utanför Strängnäs. Med platsbyggda bokhyllor. Gör: Barn- och ungdomsbibliotekarie på Multeum i Strängnäs. Jurymedlem i barnrätts-Elefanten, ett av Sveriges största pris för barns rättigheter på bibliotek.

Barn och unga behöver litteraturen för att utveckla en mängd livsviktiga förmågor, som att kunna förstå sin omgivning, utveckla sitt eget språk, hitta tröst och samhörighet och kunna diskutera frågor om etik och moral. – Böckerna ger oss en väg till allt detta. Så länge vi läser fortsätter vi utöka vårt ordförråd och andra förmågor hela livet. ALEXANDRA ÄR NYFIKEN och har

lätt för att ”tänka utanför boxen”. Hon använder gärna appar och tekniska hjälpmedel för att öka tillgängligheten och läslusten för alla åldrar och funktionsvariationer. Hon har varit med och tagit fram digitala bok-kartor och dramatiserade bokpromenader för både Pax-böckerna och Det gyllene korset, en historisk spännings­ roman om Strängnäs 500-årsresa. – Ett otroligt kul projekt, som jag och författaren Cecilia Rojek har skrivit tillsammans med ungdomar från Strängnäs. Cecilia har skrivit all text och skapat grunden till handlingen. Hon har gjort ett fantastiskt jobb. – Jag pitchade idén att skriva med ungdomar, i stället för att skriva om dem. Det nappade alla på. I ett års tid träffade vi tjugo ungdomar i en bokcirkel. I sam­ arbete med Cecilia har vi skapat en roman med ett språk som killarna och tjejerna tycker känns äkta, rolig och spännande att läsa. – Alla är otroligt stolta över boken, säger Alexandra. Hon använder dagligen böcker som en bro till andra människor. Inte minst nyanlända. – Läsningen förenar. Genom läsning och litteratur bygger vi relationer. Människor klarar sig inte ensamma, speciellt inte i kris. Därför är det viktigt att vi tar hand om de som kommer hit, hjälper dem hitta in i språket och komma

”Genom läsning och litteratur bygger vi relationer. Människor klarar sig inte ensamma, speciellt inte i kris. Därför är det viktigt att vi tar hand om de som kommer hit, hjälper dem hitta in i språket”, säger Alexandra Uhlmann Konjicija.

in i samhället, menar Alexandra. – När Ryssland invaderade Ukraina, kom många familjer till Strängnäs. Då var jag och mina kollegor på Språkcentrum och hade högläsning av svenska barnböcker. – Trots att mammorna och barnen inte förstod svenska, så kunde vi mötas genom att peka på bilder och använda enstaka ord på engelska och lite kroatiska, som jag lärt mig av min man Dalibor, säger Alexandra Uhlmann Konjicija. – Speciellt barnen lärde sig så sjukt fort. Det är imponerande! Och vi fick lära oss lite ukrainska ord och fraser av dem. – En av flickorna har stannat kvar i hjärtat. Hon och hennes mamma kom på varenda biblio­ teksträff. Den flickan kommer fortfarande och lånar jättemånga böcker, säger Alexandra. SOM MÅNGA BIBLIOTEK, så har

Multeum tidigare haft problem med stök och vandalism. – Det är paradoxalt nog för att

”Du behöver minst 30000 ord för att kunna förstå en artikel i Dagens Nyheter på djupet. Med få ord har unga inte en chans att sålla, förstå och hänga med.” 8

biblioteken anses vara en trygg plats. ”Samhällets sista vardagsrum”, som vi brukar säga. För ett par år sedan kom det för många ungdomar på en gång. Och vi var för få vuxna, för att kunna hantera det, säger Alexandra. Sönderslagna möbler och en misshandel tvingade biblioteks­ chefen att tillfälligt begränsa öppettiderna, för att både personalen och besökare skulle få lugn och ro. – Lösningen blev att vi vuxna började samarbeta och prata med varandra, över alla yrkesgränser. Bibliotekarier, fritidspersonal och ”fältare” från socialtjänsten och polisen som hade bra koll på ungdomarna i stan. – Vi lyssnade och lärde oss mycket av varandra, och hjälptes åt. På så sätt stod vi stadigare tillsammans, säger Alexandra. – När ungdomarna förstod att vi vuxna pratade med varandra och hade koll på dem och vad de gjorde, så blev det genast lugnare. Vi lärde oss också vikten av att sätta tydliga regler för vad som gäller på biblioteket och att det är viktigt att faktiskt genomföra det vi hade sagt. Att vi stod för våra ord: Sköter du dig inte på biblioteket, så får du gå härifrån. Men du är välkommen tillbaka i morgon, säger Alexandra.

HÖSTEN 2026

1788355360-sj5v2.indd 8

9/2/2026 3:23:01 PM


läsa tema

När orden får ta tid TEXT OCH ILLUSTRATIONER: Sophie Ekman FOTO: Mikael M Johansson

1788894666-xoygj.indd 9

9/8/2026 9:11:13 PM


v TEMA LÄSA

En bok kräver något av oss som mycket annat inte gör: tid, koncentration och närvaro. Kanske är det just därför den fortfarande behövs.

i lever i en textrik tid. Medde­ landen, nyheter, mejl och inlägg fyller dagarna. Ändå har något blivit svårare: att stanna kvar i en text länge nog för att den ska börja göra något med oss. Böcker får ta stor plats hemma hos författaren David Lagercrantz. I arbetsrum­ met, som också fungerar som bibliotek, står bokhyllorna tätt längs väggarna. Ett stort gam­ malt skrivbord upptar rummets mitt, med utsikt mot en skola och ett kyrktorn. I hyllorna trängs favoriter som blivit kvar, några som följt honom ända sedan ungdomen. – I grunden har jag nog alltid velat läsa, eftersom jag så tidigt ville skriva. Det hänger ihop. När jag var i sena tonåren betydde läsningen allt. Litteraturen var mitt universitet. Jag blev den jag blev genom böcker­ na jag läste. Han läste långsamt och intensivt, strök under me­ ningar och återvände till vissa stycken om och om igen. – Det är det fina med böcker. Man kan gå tillbaka, läsa om och stanna kvar i något. I en bok får läsning­ en ta den tid den behöver.

D

avid minns hur litteraturen tidigt öppnade dörrar till nya världar och känslor. Fjodor Dostojevskij och Knut Hamsuns tidiga böcker betydde mycket för honom som ung. Och The God­ father gjorde starkt intryck när han var 16 år. – Jag brukar skoja om att jag blev riktigt intresserad av böcker när jag kom till sidan 24 där Sonny Corleone smiter iväg med sin älskarinna på bröllopet. Då läste jag min första sexscen. Det var helt revolutionerande för mig. Plötsligt blev litteraturen väldigt spännande. Varför en bok kan gripa tag så starkt i oss tror han hänger ihop med något djupt mänskligt. – Jag tror att vi någonstans är genetiskt program­

Det finns nästan inget vackrare än när någon lyckas sätta ord på något man själv bara anat eller känt. David Lagercrantz 10

merade för berättelser. Mycket tyder på att vi inte bara blir mer engagerade av historier, utan också minns dem bättre än ren information. För David är berättelser ett sätt att förstå livet. – Därför handlar historier så ofta om drama, konflik­ ter, sådant vi själva kanske inte vill uppleva i verklighe­ ten. Vi läser om det för att förstå, bearbeta och kanske öva oss på hur vi själva skulle hantera svåra situationer. Genom litteraturen kan vi också få syn på vem vi är, och kanske vem vi kan bli. – Det är det vackra med läsning. Man kan se sig själv i andra människor, men också se världen genom någon annans ögon, någon som lever ett helt annat liv. Genom det kan vi förändras. – Ibland kan berättelser också väcka engagemang, längtan eller en eld inom oss. Vi läser om människor som söker och strävar, och plötsligt känner man ”så där vill jag också leva!” När en berättelse verkligen griper tag händer något mer. – Man går helt in i berättelsen och glömmer sig själv. Man kan inte sluta tänka på den. Det är nästan ett saligt tillstånd.

K

anske är just den känslan extra viktig i dag, när så mycket är kort, snabbt och lätt att lämna. I socia­ la medier blir vi hela tiden påminda om oss själva och jämför oss med andra. En riktigt bra berättelse kan fungera på ett annat sätt. Den låter oss försvinna in i något annat för en stund. David tror också att litteraturen kan bära oss ge­ nom svåra perioder och visa att vi inte är ensamma. – Litteraturens stora uppgift är att trösta. När vi läser och känner igen oss förstår vi att det vi själva känner också är en del av något allmänmänskligt, något människor har upplevt i alla tider. Ibland får vi dessutom ord på sådant som annars är svårt att förstå eller uttrycka. En känsla, en sorg, en längtan. – Det finns nästan inget vackrare än när någon lyckas sätta ord på något man själv bara anat eller känt. När man hittar orden för det, kan det nästan bli en väg till läkning. Kan läsning också rymma något andligt eller exi­

»

HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 10

9/8/2026 9:36:55 PM


+

kort om David ­Lagercrantz Ålder: 63 år. Familj: Gift med Anne Lagercrantz, tre barn. Bor: Stockholm. Gör: Författare och journalist. Har bland annat skrivit Jag är Zlatan Ibrahimović och böcker i Millennium-serien. Böcker som stannat kvar: Anxious ◗The    Generation av Jonathan Haidt. Om unga, socia­la medier och psykisk ohälsa. 7 av ◗Fråga    Richard Flanagan. Om historia, skuld och människans livsvillkor. da ◗Leonardo    Vinci av Walter Isaacson. Om kreativitet, nyfikenhet och fritt tänkande.

6 Bildtext. Bilden är en mindre cirkelformad illustration, alt ett utsnitt ur illustrationen på första temasidan.

För David Lagercrantz och Lars Strannegård är läsning ett sätt att förstå både sig själv och världen.

Lars ­Strannegård Ålder: 56 år. Familj: Fru och två barn. Bor: Stockholm. Gör: Rektor för Handelshögskolan i Stockholm och professor i företagsekonomi. Böcker som stannat kvar: blåser på ◗Det    månen av Eric Linklater. En barndomsbok som gjorde starkt intryck. av ◗Gentlemen    Klas Östergren. Öppnade en fri och spännande värld. vi begrav◗Liken    de av Lina Wolff. En roman som fick honom att längta tillbaka till läsningen. HÖSTEN 2026

1788894666-xoygj.indd 11

11

9/8/2026 9:11:19 PM


TEMA LÄSA

Lars Strannegård läser gärna när han reser, på tåg eller flyg, eller tidigt på morgonen när huset är tyst. ”När jag kommer in i en bok kan jag gå och längta tillbaka till den”, säger han.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

» stentiellt? För David är svaret ja. Han beskriver stora

litterära eller konstnärliga upplevelser som en känsla av klarhet, nästan som en uppenbarelse. – Verkligt stora konstupplevelser kan öppna någonting i oss. Det är nog i konsten jag har haft mina mest religiösa upplevelser.

”Livet är så flimrande. Det är intryck precis hela tiden och telefonen har en enorm dragningskraft. Då blir läsningen som ett slags mentalt spa.” Lars Strannegård Behovet av böcker har inte försvunnit, menar han. Men lässtunden konkurrerar med mycket annat. – Det är inte många år sedan man gick ner i tunnelbanan och såg människor läsa i sina böcker. Nu sitter nästan alla och flippar på sina telefoner. Det är klart att det förändrar oss.

S

amtidigt hoppas han på en motrörelse. Att fler ska upptäcka att läsningen kan ge något som flödet sällan ger. Lugn, sammanhang och en möjlighet att stanna kvar i en tanke.

5

Med Jag är Zlatan Ibrahimović nådde David Lagercrantz många nya läsare. ”En hel generation läste sin första bok genom Zlatan-boken. Det är nog det finaste jag har gjort”, säger han.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

– Jag tror att människor märker att man faktiskt mår bättre när man läser och loggar ut lite. Man får ett annat lugn. Det gäller inte minst unga, tror han. Där behöver man också tala om läsning på ett sätt som lockar. – Unga människor vill vara coola. Man måste förstå att läsning faktiskt är någonting häftigt. Det visar att du är intresserad av världen och vill förstå mer. För David finns det något särskilt i den långsamma bokläsningen. – För mig har läsning alltid handlat om att kunna återvända. Du kan gå tillbaka, stanna upp och försöka förstå något på djupet. När man läser på riktigt kan man stanna kvar i en tanke eller känsla på ett annat sätt.

S

amma långsamma läsning är viktig också för Lars Strannegård. För honom hör den nära ihop med bildning och reflektion. Som rektor för Handelshögskolan i Stockholm rör sig Lars mellan studenter, seminarier och lektionssalar. Här talas det förstås mycket om ekonomi och ledarskap, men också om empati och kultur, sådant som hjälper oss att förstå människan när tekniken förändrar mycket. För Lars började läsningen tidigt. Den fanns bara där. – Jag växte upp i ett hem med många böcker, och

anledningar att läsa mer

1

Du får vila från dig själv En bok kan låta dig försvinna in i något annat en stund, bort från jämförelse, oro och flöden.

12

2

Du får fler ord för livet Litteraturen kan sätta ord på känslor, sorger och längtan som annars kan vara svåra att förstå.

3

Du tränar tanken Lång, sammanhängande text hjälper oss att stanna kvar i en tanke och förstå något på djupet.

4

Du ser världen genom någon annans ögon När du läser får du möta erfarenheter som inte är dina egna. Det kan vidga blicken.

5

Du får ett annat lugn Läsning kräver tid och närvaro, men kan också ge just det tillbaka. En stund där tempot får sjunka.

HÖSTEN 2026

1788894666-xoygj.indd 12

9/8/2026 9:11:24 PM


5

sätt att hitta tillbaka

... till läsningen

1

Ge boken en chans För att läsningen verkligen ska öppna sig krävs tid. Några sidor räcker inte alltid. Man behöver hinna komma in i boken, nästan glömma tid och rum.

Bokmärket gör det lätt att å ­ tervända till ett uppslag i en bok.

2 jag läste. Det gjorde man lite till mans, säger han. Han minns de röda och gröna bokryggarna på fem-böckerna av Enid Blyton, och äventyrsklassiker som Moby Dick och De tre musketörerna. Han minns även en tid innan skärmarna tog plats i varje paus. – Det fanns ju inte skärmar. Mina barn kan lägga sig i en soffa och chilla och då tar de fram skärmen. När vi chillade kunde man ligga och läsa en bok och ta det lugnt. I dag beskriver han läsningen nästan som en lyx. Inte för att böckerna är otillgängliga, utan för att tiden och koncentrationen har blivit det. – Det är otroligt härligt när man väl gör det. Livet är så flimrande. Det är intryck precis hela tiden och telefonen har en enorm dragningskraft. Då blir läsningen som ett slags mentalt spa.

F

ör Lars hänger läsning nära samman med bildning. Inte som en samling fakta att briljera med, utan som ett sätt att röra sig i världen. – För mig betyder bildning, enligt Ellen Keys definition, det som finns kvar när vi har glömt det vi lärt oss. Det är helt väsensskilt från allmänbildning. Och man blir aldrig färdigbildad, menar han. – Man är inte bildad. Jag anser att det är omöjligt att vara det. Däremot kan man försätta sig själv i ett bildningsläge. Den dag du säger ”nu är jag bildad”, då har du inte förstått vad bildning är. Läsningen kan vara en väg in i just det läget. Inte för att den alltid ger säkra svar, utan kanske tvärtom, för att den gör oss mindre tvärsäkra. – Läsning gör att du hämtar in beskrivningar av världen. Särskilt om man läser bra saker. Då skruvar det till någonting. Det får en att se något nytt, förstå en annan människa, försättas i en annan tid eller på en annan plats. Bra litteratur gör världen lite större och det egna jaget mindre självklart.

– När man läser bra saker vidgas skygglapparna lite. Man blir mindre tvärsäker. Men Lars vill inte säga att läsning automatiskt gör oss goda eller empatiska. Så enkelt är det inte. – Man ska inte tro att kultur fungerar som en grimma som säger: läs det här och bli snäll. Kultur ska öppna upp och inte ge färdiga svar. På Handelshögskolan får studenterna därför inte bara möta kurslitteratur. Här finns också bokcirklar där de får läsa och samtala om böcker tillsammans. – När man läser samma böcker och diskuterar dem bygger det en känsla av samhörighet. Man delar en värld. Att sätta ord på sina reflektioner är också ett sätt att tänka.

I

en tid där mycket går snabbt ser Lars reflektionen som en motkraft. – Det finns forskning som säger att det bästa för tänkande och reflektion är att ta till sig ganska lång, sammanhängande text. Läsning är kronjuvelen. Han är inte teknikfientlig. Film, ljudböcker och digitala berättelser kan också vara starka kulturella uttryck. Men den långa läsningen tränar något särskilt: förmågan att stanna kvar i en tanke. – Man måste skapa en kultur. Det är det vi försöker göra här med bokcirklarna, att skapa ”the habit of reading”. När AI och annan teknik kan göra allt mer, tror Lars att det mänskliga blir ännu viktigare: omdömet, medkänslan och förmågan att förstå en annan människa. – Det finns fortfarande saker som är genuint mänskliga. Du har ett medvetande. Du har ett omdöme, en bedömningsförmåga, som kan informeras av teknik men som ändå är din. Och du har en autentisk medkänsla, något som är på riktigt. Kanske är det därför läsningen fortfarande behövs. Den låter tanken mogna, när mycket annat vill få oss att skynda vidare.

Välj med lust Läsning behöver kännas levande och lockande. Om boken trots allt inte öppnar sig efter en stund, välj en annan.

3

Skapa en stund som håller Det är lättare att stanna kvar i en text när inget annat pockar på. Välj en stund som faktiskt fungerar: när huset är tyst, på tåget eller en stund på morgonen.

4

Läs långsamt nog för att kunna återvända En av bokens stora styrkor är att man kan stanna upp, läsa om och förstå något på djupet. Stressa inte.

5

Prata om det du läser När vi samtalar om samma bok, delar vi en värld och får syn på våra egna tankar.

HÖSTEN 2026

1788894666-xoygj.indd 13

13

9/8/2026 9:11:25 PM


MÖTET

VICTORIA LARM OCH CHRISTER STURMARK FANN ­KÄRLEKEN TROTS OLIKA LIVSÅSKÅDNINGAR

”Det var som ­förutbestämt att det skulle bli vi” +

kort om ... Christer Sturmark och Victoria Larm Ålder: Christer 62 år, Victoria 42 år. Familj: Christers son Leonardo, 16 år. Bor: Lidingö. Gör: Christer är förlagschef på Fri Tanke och chefredaktör för tidskriften Sans. Victoria är författare. Aktuell: Victoria är aktuell med romanen Mästaren från Venedig.

De läser världen på helt olika sätt – hon genom tron, han ­genom vetenskapen. Ändå kändes kärleken självklar från första stund. Och i de stora frågorna om livet fann Victoria Larm och Christer Sturmark något gemensamt. TEXT: Linda Newnham FOTO: Theresia Köhlin

Larm hade bänkat sig långt fram på Cirkus ◗Victoria    i Stockholm för att lyssna på en av världens mest inflytelserika tänkare, Steven Pinker, prata om hur vi skapar en bättre värld. Men först klev en man med tofs upp på scenen. Hon lyssnade lite förstrött, men efter en stund bytte mannen några ord med en person i kulissen. När han vände sig tillbaka mot publiken gick en impuls genom hennes kropp: Vi två ska prata med varandra. – Det var som förutbestämt att det skulle bli vi, säger hon. Föga visste Victoria, som just konverterat till katolicismen, att hon fastnat för en av Sveriges mest profilerade sekulära humanister, Christer Sturmark, en man som länge argumenterat för att Gud inte finns. – I våra vigselringar står det entangled, ett fenomen inom kvantfysiken där två partiklar kan befinna sig långt ifrån varandra, till och med ljusår bort, och ändå vara sammanflätade. Det är en fin metafor för vår relation, säger Christer.

”De första månaderna sa vi till folk att vi träffats ett år tidigare, för att inte framstå som helt knäppa.” Christer Sturmark 14

Vi ses hemma i parets villa med utsikt över vattnet på Lidingö. Christer var på 90-talet it-entreprenören som gjorde exit strax före it-bubblan sprack. Sedan bytte han spår och startade bokförlaget Fri Tanke tillsammans med Björn Ulvaeus, ett förlag med fokus på vetenskap och samhällsfrågor. Victoria kom nyligen ut med den historiska spänningsromanen Mästaren från Venedig. Att två kulturpersonligheter bor här är svårt att missa. Väggarna är fyllda med böcker, konst och fotografier, inte minst på David Bowie. – Min husgud, säger Christer och ler. TILLBAKA TILL HÖSTEN 2019. Efter kvällen på Cirkus kontaktade Victoria Christer på Messenger nästan direkt. Tre dagar senare gick de på sin första dejt och efter en vecka hade de flyttat ihop. – Redan första gången jag och Victoria sågs visste vi. Det fanns liksom inga tveksamheter, det kändes självklart på ett sätt som jag aldrig tidigare upplevt, säger han och skrattar till: – Fast de första månaderna sa vi till folk att vi träffats ett år tidigare, för att inte framstå som helt knäppa. Victoria hade inte heller upplevt något liknande. Innan mötet med Christer var hon inställd på att leva

»

HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 14

9/8/2026 9:11:10 PM


I parets vigselringar står det entangled, ett fenomen inom kvantfysiken där två partiklar kan befinna sig långt ifrån varandra och ändå vara sammanflätade.

1788894666-xm1va.indd 15

15

9/8/2026 9:11:14 PM


MÖTET

2 tycker till

Det tror jag händer efter döden:

Christers och Victorias hem ligger på Lidingö, med fantastisk utsikt över vattnet. Här tillsammans med Christers son Leonardo.

» ensam, mycket för att hon ofta upplevde en känsla av

ensamhet i samvaro med andra. – Jag är en introvert person som samtidigt har mycket prat inom mig. Jag konsumerar böcker, artik­ lar och seminarier och älskar att diskutera allt detta för att fördjupa mig. Men jag visste inte att det fanns en liknande person. Därför blir jag ofta tyst i andras närvaro och känner mig ännu mer ensam än om jag drar mig undan och är för mig själv. Men, det fanns såklart också en längtan efter den stora kärleken, säger hon. ATT DET ÄR exakt 20 år mellan dem spelar mindre roll. Nyfikenheten på livet och tillvaron känner ingen ålder. Det innebär inte att de alltid håller med varan­ dra. På en springande punkt har de motsatt uppfatt­ ning – tron. Victoria berättar att hon inte kommer från en religiös familj. – Mina föräldrar är snarare team Christer. Det började med att hon hittade zenbuddismen och meditationen, som fick henne att blicka inåt. – Jag tror inte att vi uppfinner våra djupaste övertygelser, utan att vi gradvis upptäcker dem inom oss själva. Som ung tänkte jag aldrig på mig själv som kristen eller gudstroende. Det var först i 30-årsåldern som jag förstod att jag alltid hade varit det och att det fanns en infrastruktur för människor som mig, som kan leda till en fördjupad andlighet. Att hon drogs till den katolska kyrkan har flera orsaker. – Jag har alltid älskat klassisk musik, konst och arkitektur, och allt det finns i den katolska kulturen. Men det är den kontemplativa traditionen inom

Christer: – Jag tror att det biologiska slutet är slutet. När hjärtat och hjärnan upphör att fungera upphör också medvetandet. Kroppen förmultnar och atomerna återvänder till jorden och atmosfären, till kretsloppet. Victoria: – Jag tror att livet som vi känner det är ett kort skeende och att det finns lager inom oss som inte dör. Under allt det synliga, kroppen du befinner dig i nu, finns de där skikten hela tiden. Ungefär som vågen som reser sig ur havet för att sedan sjunka ner i det stora blå igen.

”Jag tror inte att vi uppfinner våra ­djupaste övertygelser, utan att vi gradvis upptäcker dem inom oss själva.” Victoria Larm 16

katolicismen som är min grej, inte det politiska eller dogmatiska. Jag är för abort och kvinnliga präster. Christer beskriver sig också som en sökare och intresserade sig tidigt för existentiella och moralis­ ka frågor. Han läste filosofer som Bertrand Russell, vilket ledde honom till en naturalistisk världsbild. – Jag tror att världen är naturlig, inte övernatur­ lig, och att det bästa sättet att förstå den är genom ­rationell undersökning, alltså vetenskap. Jag ser inga skäl att plocka in en hypotes om ett gudsväsen som förklaring till det som sker. Det ökar inte sannolik­ heten för att världen ser ut som den gör, tvärtom. ÄVEN OM DERAS svar ser delvis olika ut delar de det existentiella sökandet, och funderar på samma stora frågor, som mening, moral och människans plats i tillvaron. Han kallar sig sekulär humanist, en livsåskådning som betonar förnuft, vetenskap och mänskligt ansvar. – Anledningen till att jag engagerat mig i den internationella humaniströrelsen är att jag vill verka för mänskliga rättigheter och motarbeta dogmatiskt förtryck i religionens namn. Men jag har inget behov av att övertyga människor om att Gud inte finns. – Vem var det som sa: ”Christer Sturmark, är det han som hatar Gud?”, skrattar Victoria. Det innebär inte att han saknar förundran inför livet. – Ibland får jag höra ”jaha, du är ateist, så du tror inte på något som är större än dig själv.” Men i stort sett allt är ju större än jag, ta bara universum eller de kärleksband som knyter ihop mig med min älskade och min son, säger han. Men han Bildtext vit,har aldrig, inte ens i kris, bett. Det gör däremot varje kväll. Hennes bön är en kon­ namnet Victoria på personen tex. templation tillsammans med rosenkransen. Mycket kort händer i bönen är att jag steg för steg – Det som och ”flytande” i släpper taget om illusionen om jaget för att hitta in bilden. till den plats där mitt sanna jag bor. Där upphör jag som människa att existera, liksom gränsen mellan den inre och yttre världen, och där finns Gud. Jag be­ höver dessa djupdykningar för att vara en bättre och

Väggarna i parets villa är fyllda med böcker, konst och fotografier, inte minst på David Bowie. ”Han är min husgud”, säger Christer.

HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 16

9/8/2026 9:11:18 PM


+

Det tycker jag är bra med religion

mer uppriktig människa som agerar utifrån godhet, säger Victoria.

Christer: – Människor kan på ett individuellt plan känna förtröstan och hopp genom sin gudstro. Jag tror också att gudstro i vissa fall kan ha betydande transformativa effekter, till exempel hjälpa människor ur missbruk, kriminalitet eller andra former av förtvivlan. Victoria: – Den manar människan till fördjupad självrannsakan som i bästa fall ger sunda parametrar i moraliska frågor.

Som att du är en del av något större, en större energi?

Det tycker jag är bra med sekulär humanism

Vad ger tron dig?

Christer: – Det är en livsåskådning som, om den hade större utbredning i världen, skulle kunna leda till minskat förtryck och större respekt för mänskliga rättigheter. Victoria: – Den manar människor till filosofiskt och etiskt tänkande även när man har plockat bort Gud ur ekvationen. Till skillnad från ateism, som inte manar till något.

– Ja, jag tror att Gud är allt och att allt är Gud, säger Victoria. – Frågan är svår att svara på eftersom jag inte vet hur det är att leva utan den. Det är som att svara på hur det känns att andas. Jag vet däremot hur jag reagerar om jag riktar blicken för mycket mot yttervärlden och inte tar hand om mitt inre liv med hjälp av de kristna ritualerna. Då blir jag känsligare och otåligare. Jag blir en mer odräglig och snarstucken människa, säger hon. Vi pratar om vikten av existentiell hälsa, alltså vårt förhållande till livets stora frågor: Vem är jag? Vad är meningen med livet? Vad händer när jag dör? – Om vi bara shoppar, renoverar kök och fokuserar på att klättra i karriären bottnar vi aldrig i livets djupare mening, säger Victoria. – Ja, att vi lär oss reflektera existentiellt och etiskt tror jag är superviktigt, både för oss själva och för vår relation till världen och varandra. Det är därför jag har arbetat för att de här frågorna ska få större plats i skolan. Även unga som inte ser sig som religiösa behöver få fundera över livet och döden, säger Christer och lägger till: – Som du förstår är det kortare väg mellan våra två

livsåskådningar än många tror. Vi är båda extremt fascinerade av verklighetens yttersta natur och medvetandets filosofi. Hade det varit jobbigare om ni haft vitt skilda ­politiska ideologier?

– Det tror jag, säger Christer och berättar att han har flera religiösa vänner och tycker att det är stimulerande att diskutera med lärda troende personer. – Och jag tror inte att du hade kunnat frossa så mycket i dina intressen om du blivit ihop med en kvinna med liknande livsåskådning. Då hade ni suttit här och hummat och hållit med varandra, säger Victoria. Vad gör ni när debatten er emellan hettar till?

– Victoria brukar konstatera att det är skönt att veta att oavsett vad vi tror, så är det som det är, säger Christer. – Ja, hur starka argument vi än har kan ingen av oss veta säkert, säger Victoria. Händer det att ni avbryter diskussionen för hus­ fridens skull?

– Både ja och nej. Om jag är jättetrött eller på allmänt dåligt humör av hormonskäl brukar jag föreslå att vi pratar vidare en annan dag, säger Victoria. Sedan erkänner de att de krigar varje dag. – Varje kväll spelar vi blixtschack, ett femminutersparti, och då är det krig, säger Christer. – Det är det verkligen. Vi blir så ledsna när vi förlorar. Som tur är vinner jag oftast, säger Victoria och ler. HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 17

17

9/8/2026 9:11:22 PM


”Vi kan behöva en dag då vi får känna: nu får jag sakna.” Johan Garde, präst.

18

HÖSTEN 2026

1788894666-iiehl.indd 18

9/8/2026 9:11:13 PM


TANKAR OM TRO

Varför behöver vi

allhelgona?

Vad händer i oss när vi tänder ett ljus för någon vi saknar? Och behövs det en särskild dag för att minnas? Prästen Johan Garde funderar över varför vi tänder ljus, och vad som kan bära oss i sorgen. TEXT: Sophie Ekman FOTO: Zandra Erikshede

Många tänder ljus under allhelgonahelgen. Varför då?

– Jag tror att det händer mer i oss än vi kanske tänker. Det räcker inte att bara känna, vi behöver också få uttrycka det. Det som finns inom oss vill ta form. När vi tänder ett ljus gör vi något av det som annars bara stannar i känslan. Behöver vi en särskild dag för att minnas?

– Egentligen kan vi minnas när som helst, saknaden finns där oavsett. Men vi kan behöva en dag som hjälper oss, en dag då det är tillåtet att verkligen sakna. Om vi bar sorgen fullt ut hela tiden skulle vi gå sönder. Här får den utrymme. Kyrkoåret ger oss en tid att stanna upp, minnas och sörja, och att veta att vi inte är ensamma.

Vad är det egentligen vi gör när vi minns någon?

– Vi försöker hantera en dubbelhet: att någon är så viktig för oss, men inte längre finns här. Ibland minns vi med värme och tacksamhet, ibland det som inte blev sagt eller relationer som aldrig blev hela. Och vi sörjer inte bara personen, utan också det som inte blev, framtiden som aldrig fick hända. Tar sorgen någonsin slut?

– För vissa blir den lättare att bära. För andra tar det lång tid. Vi tänker gärna att sorg ska se ut på ett visst sätt, men så är det inte. Ofta förändras den snarare än försvinner. Den kan få nya nyanser, men

den kan också komma tillbaka, starkt, långt senare. Det finns inget rätt sätt att sörja. Och ingen tidsgräns. Ibland behöver man bara få ha en dag där sorgen får vara bottenlös. Vad kan bära när inget riktigt känns tröstande?

– Ibland är det just det konkreta som hjälper. Att tända ett ljus, att göra något litet. För orden räcker inte alltid till. Samtidigt kan ord bära. Bibeltexter kan vara som en livboj, inte för att allt känns bättre, men för att man har något att hålla fast vid tills det ljusnar igen.

”Orden räcker inte alltid – men ett ljus kan bära det vi inte kan säga.” Varför söker sig så många till kyrkogårdar just den här helgen?

– Jag tror att det handlar om att få vara tillsammans, utan krav. Vi gör samma sak, men var och en på sitt sätt, och det finns något tröstande i det. Och så är det ju väldigt vackert, ett hav av ljus i mörkret. Vad skulle du vilja säga till den som bär på sorg?

– Att du inte behöver bära den ensam. Du behöver inte ha alla svar. Ibland räcker det att få minnas, att få sakna, att få tända ett ljus. HÖSTEN 2026

1788894666-iiehl.indd 19

19

9/8/2026 9:11:13 PM


NYFIKEN PÅ BIBELN

HUR LÄSER VI BIBELN I DAG? En ny översättning av Nya testamentet

har just getts ut. Men hur läser vi Bibeln i dag? Måste man förstå allt – eller kan texten också få vara något man upplever? TEXT: Sophie Ekman FOTO: Marcus Gustafsson, Mikael M Johansson

+

nyfiken på ... nya Nya testa­mentet? LÄS DEN SOM POCKET Nya testamentet, 2026 års översättning, Verbum förlag nya över◗Den    sättningen finns som storpocket, för dig som vill läsa Nya testamentet mer som en vanlig bok. Kapitel och verser finns kvar, men texten får löpa på, lite mer ostört.

20

Mikael Winninge, översättningsdirektor på Bibelsällskapet:

”Språket förändrar hur vi läser” med översättningen av Nya testamentet har ◗Arbetet    pågått i fem år och engagerat forskare, språkvetare och teologer. Mikael Winninge har lett arbetet från start. Varför behövs en ny översättning just nu?

– Språket förändras hela tiden, och det påverkar hur vi förstår en text. Samtidigt har forskningen gått framåt, så vi vet mer i dag än när de tidigare översättningarna gjordes. Den senaste översättningen av Nya testamentet gjordes på 1970-talet, så det fanns ett behov av att se över språket. Vad är det viktigaste ni har velat uppnå?

LYSSNA PÅ ­ARBETET BAKOM NT 2026podden

– Att göra en översättning som ligger nära grundtexten men samtidigt fungerar på svenska. Det handlar om att vara trogen innehållet och uttrycka det på ett sätt som går att ta till sig.

◗En    podd om ordvalen, tolkningarna och människorna bakom den nya översättningen av Nya testamentet.

Vad är den största skillnaden jämfört med tidigare översättningar?

– Vi har i högre grad låtit det främmande i texten synas. Bibeln är skriven i en annan tid och kultur, och det ska inte nutidsanpassas. Samtidigt har vi arbetat mer med inkluderande språk i nära anslutning till grundtexten.

– I vissa fall har det också handlat om att göra betydelsen tydligare. Ett ord som tidigare översatts med ”bröder” kan ofta ersättas med ”bröder och systrar” eller ”syskon”, eftersom det i grundtexten ofta syftar på både män och kvinnor. Vad har varit svårast i arbetet?

– Det är ofta ord med stor betydelse som saknar en enkel motsvarighet på svenska, som ”omvändelse”. Grekiskan kan betyda ”ändra sitt sätt att tänka” men också ”ångra sig”, beroende på sammanhang. Då måste man göra avvägningar och acceptera att inget alternativ blir helt perfekt. Vad hoppas du att den här översättningen ska betyda för människor som läser Bibeln i dag?

– Jag hoppas att den väcker nyfikenhet. Att man upptäcker att det finns flera sätt att läsa och förstå texten. Vad skulle du säga till någon som tycker att Bibeln är svår att läsa?

– Man behöver inte förstå allt på en gång. Det är en text man kan återvända till, som kan öppna sig på olika sätt vid olika tillfällen. Det viktiga är kanske inte att förstå allt direkt, utan att låta texten väcka frågor

1788894666-3pn8t.indd 20

9/8/2026 9:11:08 PM


Under fem år har Mikael Winninge lett ­arbetet med översättningen av Nya testamentet. ”Jag hoppas att den väcker nyfikenhet”, säger han.

1788894666-3pn8t.indd 21

21

9/8/2026 9:11:11 PM


NYFIKEN PÅ BIBELN Foto: MIKAEL M JOHANSSON

”Många blir överraskade över hur nära texterna känns”, säger Lisa Buratti, en av teologerna som arbetat med den nya översättningen av Nya testamentet.

Lisa Buratti, präst och bibellärare:

”Man behöver inte ­f­örstå allt” Buratti har varit en av teologerna som arbetat ◗Lisa    med den nya översättningen av Nya testamentet. I sitt arbete möter hon många människor som är nyfikna på Bibeln, men också osäkra på hur den ska läsas i dag. Vad är det som kan beröra människor när de läser Bibeln?

– Många blir överraskade över hur nära texterna känns. Trots att de är väldigt gamla handlar de om sådant människor brottas med också i dag, som sorg, glädje, relationer och livsfrågor. Man känner igen sig mer än man kanske hade väntat sig. Vad tycker du är viktigt att förstå om Bibeln?

– Att Bibeln består av många olika slags texter. Det är berättelser, brev, poesi och symboliska texter, och de behöver läsas på olika sätt. En skapelseberättelse läser man till exempel inte på samma sätt som ett brev. Det tror jag är en viktig upptäckt för många. Måste man förstå allt man läser?

– Nej, verkligen inte. Det är kanske snarare tvärtom. Bibeln är en text man kan växa i hela livet. Ett bibelord kan säga en sak till mig i dag och något 22

helt annat om några år. Det finns alltid fler lager att upptäcka. Många tycker att Bibeln känns svår eller främmande. Var börjar man?

– Jag brukar rekommendera att börja med ett evangelium, ofta Markusevangeliet eftersom det är ganska kort och berättande. Man behöver inte läsa Bibeln från början till slut, utan kan börja i något som väcker nyfikenhet. Jag tror också att det betyder mycket att läsa tillsammans med andra. Bibelns texter har ju från början lästs i gemenskap, och i samtalet kan någon annan se något jag själv missat. Många församlingar har bibelgrupper, och man kan alltid prata med en präst om det är något man funderar över i det man läser. Hur kan man läsa Bibeln rent praktiskt?

– Jag tror det är bra att inte stressa igenom texten. Läs ett kort stycke och stanna kvar i det en stund. Jag brukar försöka leva mig in i berättelsen och föreställa mig hur det såg ut, vilka människor som fanns där och hur det skulle kännas att vara på platsen. Då öppnar sig texten ofta på ett nytt sätt. Man kan nästan meditera över den och bära den med sig genom dagen. Vad hoppas du att den nya översättningen ska leda till?

– Jag hoppas framför allt att den väcker nyfikenhet och lust att läsa Bibeln. Alla översättningar är också tolkningar, och därför kan det vara spännande att läsa olika versioner och jämföra dem. Det viktigaste är kanske att människor börjar läsa och upptäcka texterna på nytt.

1788894666-3pn8t.indd 22

9/8/2026 9:11:15 PM


HÅLLBARHET Här finns pekböcker, bilderböcker, sagor, faktaböcker och gamla favoriter, böcker som kan få följa med till en ny läshörna. Foto: MICHAEL ERHARDSSON/­ MOSTPHOTOS

3 vägar

Böcker som lever vidare En barnbok kan bli älskad många gånger om. När utrensade böcker tas tillvara kan de hitta nya läsare.

har du ett gammalt exem◗Kanske    plar av Tomtebobarnen hemma? En bok som blivit tummad och läst, med fransiga kanter och sidor som hänger på en skör tråd. Vissa böcker följer oss genom livet, och vidare till nästa generation. Men många andra böcker gör inte det. De rensas ut, trots att de fortfarande har mycket kvar att ge. Varje år lämnas stora mängder barnböcker in på återvinningscentraler runt om i landet. Böcker som skulle kunna bli nya favoriter hos någon annan. I NACKA FÅR barn- och ungdoms-

böcker nytt liv genom ett samarbete mellan organisationen Youth and Care och Nacka vatten och avfall. Varje vecka hämtas böcker från kretsloppscentralerna, sorteras och delas upp efter ålder. De som är i gott skick får sedan följa med vidare till skolor och förskolor, där de kan hämtas gratis.

– Vi arbetar med daglig verksamhet och arbetsmarknadsinsatser, och har ett stort intresse för miljöfrågor och lokalsamverkan. Det här projektet förenar allt det, säger verksamhetschefen Anna Vedelöv. För deltagarna handlar arbetet inte bara om böcker, utan också om att vara delaktig i något meningsfullt. – De får vara med i hela processen, från upphämtning till utlämning. Det skapar både stolthet och delaktighet, säger Anna. MÅNGA AV BÖCKERNA är knappt

lästa. Andra är mer slitna, men kan ändå komma till användning, till exempel i utomhusbibliotek där det inte gör något om det hamnar lite sand eller geggamoja på sidorna. Att just barnböcker lämpar sig så väl för återbruk tror Anna hänger ihop med hur de används. – I en barnfamilj läses en bok ofta under en kort period. Men i en förskola eller skola kan samma bok läsas av många barn under lång tid.

Samtidigt är tillgången till böcker inte självklar för alla. – Barnböcker är viktiga för språkutveckling och nyfikenhet, men alla familjer har inte möjlighet att köpa böcker. Där spelar förskolan och skolan en viktig roll i att tillgängliggöra böcker för alla. Det finns ingen gemensam modell i Sverige för hur böcker ska tas om hand på återvinningscentraler. Men exemplet visar vad som kan hända när olika aktörer samarbetar.

... för en ­utrensad bok:

1

Ge bort till en vän eller bokbytarhylla.

2

Låt den gå vidare via second hand eller loppis.

3

Kolla kommunen om böcker tas emot för återbruk.

”I en förskola eller skola kan samma bok läsas av många barn under lång tid.” Anna Vedelöv – Det kräver lite logistik, men det är fullt möjligt, säger Anna. De här böckerna är inte alltid klassiker. Men de är någons ­Alfons, någons Pettson, någons Mio min Mio. Och någonstans finns ett barn som ännu inte har läst dem. Mathilde Olofsson HÖSTEN 2026

1788894666-ri605.indd 23

23

9/8/2026 9:11:08 PM


GULDKORN

3

böcker där språket ­leker

SOV MIN LILLA HJÄRTANSGRIS Lotta Olsson, illustrationer av Matilda Ruta Bonnier Carlsen

◗I   Sov min lilla hjärtansgris får orden gunga fram i rim och mjuka upprepningar. Det är en godnattbok för små barn, men också för vuxna som tycker om att läsa högt. Här finns hjärtansgris, kelekatten och andra små figurer som rör sig genom kvällens stilla landskap. Lotta Olssons text är lekfull och varm, och Matilda Rutas vackra i­ llustrationer förstärker den trygga, drömska känslan. En bok att läsa nära, långsamt och gärna om igen.

DET ÄR OM DIG JAG SKRIVER Moa Backe Åstot Rabén & Sjögren

Jag vill att du ska veta att det är om dig jag skriver ◗I   Det är om dig jag skriver blir första kärleken till korta rader, sms och små tankar. Språket är enkelt och nära, nästan som att läsa någons inre röst. Vi får följa blickar som möts, meddelanden sent på natten och känslor som växer innan någon riktigt vågar säga dem högt. Det är skört, intensivt och lätt att känna igen sig i, oavsett om man själv är ung eller minns hur det var. En ungdomsroman om längtan, mod och om att vilja bli sedd som den man är.

24

”Ju längre jag höll på med dikterna, riktade jag också frågan till mig själv. Hur gästfri är jag? Egentligen”, säger Lina Ekdahl. Foto: LINA IKSE

”Ord vi slänger oss med i vardagen intresserar mig” FÖRST AV ALLT ÄR GÄSTFRIHETEN Lina Ekdahl Wahlström & Widstrand

◗I   Först av allt är gästfriheten skriver Lina Ekdahl om något så enkelt, och svårt, som att ge plats åt någon annan. Med humor, allvar och en lyhördhet för sådant vi säger utan att tänka på det, ställer dikterna frågor som dröjer sig kvar: Vem får komma in? Vem får stanna? Och var går gränsen för vår vänlighet? Vad betyder gästfrihet för dig?

– Det är just det jag ville undersöka. Det började med en ilska över utvecklingen i samhället mot en allt intolerantare flyktingpolitik. Men ju längre jag höll på med dikterna riktade jag också frågan till mig själv. Hur gästfri är jag? Egentligen. Vad ville du undersöka med diktsamlingen?

– Gästfrihet både i det stora och det lilla. Samhällets ansvar, men också vår egen vilja att välkomna vår nästa. Under arbetets gång vandrade också djuren in i dikterna. Som om en fabel skulle göra allting lättare. Gästfrihet kan låta enkelt, men ordet rymmer många lager. Vad

har varit viktigt för dig?

– Vem är egentligen gäst och vem är värd? Det heter gästFRIHET. Betyder det att gästen ska få lov att vara fri? Och vad innebär det i så fall? Var går gränsen för hur nära vi vill släppa in andra människor i våra liv, vår gemenskap och vårt samhälle? Jag har velat stanna i de frågorna, snarare än att ge färdiga svar. Du fångar ofta vardagsspråket. Vad intresserar dig med det?

– Det vi säger utan att tänka oss för. Det vi tänker, men inte säger. Tystnaden, pauserna, sanningen och lögnen. Jag är intresserad av ord vi slänger oss med i vardagen, och av maktspråk som kan dribbla bort vad allt egentligen handlar om. Många kan känna sig osäkra inför poesi. Har du något råd till den som vill läsa en dikt, men inte riktigt vet hur man börjar?

– Slå upp en diktbok och läs! Vilken som helst. Slå upp en till. Läs högt, läs tyst. Lyssna på dikternas klang och rytm. Testa att tänka dig en diktsamling som en konstutställning. Eller en löpsedel. Ta in och ta för dig av det du fastnar för. Du behöver inte förklara vad du läser, du behöver endast läsa och lyssna. Sophie Ekman

HÖSTEN 2026

1788894666-mpa3j.indd 24

9/8/2026 9:11:11 PM


ORDET Foto: ALEKSANDAR NAKIC/GETTY IMAGES

HJÄRNRÖTA ◗Du    skulle bara titta en liten stund. Ändå sitter du kvar, klipp efter klipp, tumme efter tumme. När du till slut lägger ifrån dig mobilen är huvudet fullt, men tanken tom … På engelska har känslan fått namnet ”brain rot”, ett uttryck som utsågs till årets ord 2024 av Oxford University Press. Ordet har också tagit sig in i svenskan som ”hjärnröta”, ett av orden på Språkrådets nyordslista 2025. Det beskriver den mentala avtrubbning som kan följa av för mycket lättsmält och repetitivt innehåll på sociala medier. Uttrycket känns nytt, men har äldre rötter. Redan 1854 skrev Henry David Thoreau om ”brain rot” i sin bok Walden. Han menade att människor lade mer kraft på att bekämpa potatisröta än på att vårda sitt tänkande. Kanske är läsandet en motrörelse. Att öppna en bok, läsa långsamt och låta orden sjunka in kan vara ett sätt att värna det som inte ska ruttna. För tanken behöver näring, inte bara flöde. När lät du senast en text få ta tid?

HÖSTEN 2026

1788355360-mcmpv.indd 25

25

9/2/2026 3:23:11 PM


26

HÖSTEN 2026

1788893844-jicqx.indd 26

9/8/2026 8:57:27 PM


FÖRSAMLINGSLIV

”Det finns väldigt många saker som kan lura mig att inte ta bönen på allvar”

+

Syster Carin har vigt sitt liv åt bön. Sex gånger om dagen samlas hon och de andra ­nunnorna i klosterkyrkan. Vi möts i ett s­ amtal om att bli mer sig själv inför Gud – och om oväntade distraktioner.

kort om ... Maria­ döttrarna

TEXT OCH FOTO: Maria Lokrantz

aftonbön, ◗Completorium,    klockan 19.45. Jag har fått en plats längst bak i klosterkyrkan. Kvällsljuset faller in genom de färgade glasfönstren i kyrksalen när jag öppnar min pärm och systrarna börjar sjunga. Deras ljusa röster formar ord och toner – entoniga melodier som känns tidlösa. De växelsjunger vant, som så många gånger förr. Bönen är hjärtat i deras verksamhet. Allt annat avbryts när det är dags för bön. Varje dag ber de ur Psaltaren, Bibelns bönebok. – Jag måste inte ha något nytt hela tiden. Det är en vila i det. Jag tror att det är nyttigt för oss människor att stanna kvar i saker. Att läsa om. Det här är ord som rymmer allt vi behöver, säger syster Carin. TIDIGARE UNDER eftermiddagen

har vi slagit oss ner i ett samtalsrum med te, kaffe och hembakade kakor. Syster Carin har en varm utstrålning och ett härligt leende. Bönens viktigaste uppgift, säger hon, är att öppna henne för Gud. – Kanske är det något av hemligheten med bön. Att det viktigaste i

Hjärtas ◗Heliga    Kloster ligger vid Ombergs fot, cirka 15 kilometer söder om Vadstena. lever ◗Här    Maria­döttrarna OSB, ett marianskt-­ benediktinskt systerskap som följer den helige Benedictus regel, med bön och arbete – ora et labora – som grund. börja◗Klostret    de byggas 1995 och invigdes 1997. ◗Mariadöttrarna    har sina rötter i Den Evangeliska Mariavägen, som blev ett synligt systerskap 1958.

klart: Gud längtar efter var och en av oss. – Han har inte skapat oss för att slänga ut oss i intet, utan han vill ha gemenskap med varje hjärta. GENOM BÖNEN UPPLEVER syster

Syster Carin har varit hos Mariadöttrarna sedan 1980.

livet är att jag får vara med honom och han med mig. Bön är en relation med Skaparen, att få formas av honom och bli den människa hon är tänkt att vara. – För att leva mitt liv behöver jag honom. Jag klarar mig inte utan Gud, han ger mig varje andetag jag har. För syster Carin är det själv-

Carin att vi bättre kan förstå oss själva och vår tillvaro. – Det finns något som är mycket större i mitt liv än jag själv. Det finns en mening och en tanke med min tillvaro på jorden och med människans liv på jorden. Vårt liv är evigt. Så livet är också en förberedelse för att aldrig ta slut, utan alltid få vara hemma hos honom. Det är vägen hem till Gud. Bön behöver inte innebära att man ber för något särskilt, menar syster Carin. Det kan också handla om att lära känna Gud och bara vara med honom. Hon berättar om en munk som nådde livets slut. – Han sa: ”Nu ber jag inte längre. Nu är jag bön.” Han hade inte en massa ord, utan han bara var överlåten inför Gud. Bön är inte bara att vi rabblar ord eller gör någonting. Det kan vara att bara vara inför Gud. Syster Carin kom till Mariadött-

» HÖSTEN 2026

1788893844-jicqx.indd 27

27

9/8/2026 8:57:29 PM


FÖRSAMLINGSLIV

» rarna 1980 och bönerna under alla

dessa år har format henne. Hon upplever att hon har mer ro nu och kan vara mer närvarande i texten. Varje dag ber de ur Psaltaren, som innehåller både glädje, sorg, kamp och lovsång. Hela känslo­registret finns med. – Det är ju helt fantastiskt. Du får vara den du är, för du kan ändå inte dölja det för Gud. Du får ha de känslor du har inför Gud och du får be om hjälp. Du får lovsjunga, tacka, sörja – allt får finnas med. Inför andra människor kan vi inte alltid vara oss själva fullt ut, men det kan vi inför Gud. – ”Du vet ju redan”, brukar jag säga. SYSTER CARIN TYCKER att det är en

lättnad att inte behöva formulera alla böner själv. – Jag kan bara gå in i dem. Om man ska leva ett liv i bön, som vi känner oss kallade till, så skulle det vara väldigt jobbigt om vi skul­ le konstruera böner hela tiden. Man skulle nog bli väldigt trött. Men hon poängterar att tidebö­ nen måste kompletteras med den personliga bönen. Systrarna ber inte bara för sig själva och varan­ dra, utan är en del av kyrkans bön för hela världen. Det är viktigt för syster Carin. – Överallt där man ber tidebö­

28

ner öppnar man för Guds närvaro i vår värld. Vi får vara med och rikta den här tillvaron mot himlen. SYSTER CARIN KAN ibland tycka att det är tråkigt att be, eller känna att hon inte har tid. – Det finns väldigt många saker som kan hindra bönen och lura mig att inte ta det på allvar. Många gånger kan det kännas som att det är bättre att göra något annat, så man får något gjort. Även i ett kloster finns det distraktioner. – Det är en kamp. Jag har också en sådan här, säger hon och plock­ ar till min förvåning fram en mobil ur fickan på nunnedräkten. Hon berättar att hon följer sin familj på Instagram. – Det är en möjlighet att ha kontakt med dem, men det blir genast: ”Titta på detta och titta på detta.” Mobilen är en förödande sak för många. Det ska vara något spännande och nytt hela tiden. Det tar jättemycket tid och det tror jag att varje människa i dag har insett. Mobilen är en bra sak, men kan också vara förödande. Det är ett flö­ de som bara forsar på, utan att man hinner reflektera över någonting.

Syster Carin tror att man mår bra av att tidsbegränsa skärmtiden och att ha en bestämd tid för bön. Hon tipsar om att ha ett enkelt böne­schema som passar just din dag. – Om man så bara har en liten bön på morgonen. Att göra kors­ tecknet när jag går upp ur min säng och sedan lämna tillbaka dagen när den är slut. Man kan

”Jag tror att vår tids uppfinningar, som verkar vara så fantastiska, kan bli ett hinder för ett verkligt liv.”

HÖSTEN 2026

1788893844-jicqx.indd 28

9/8/2026 8:57:33 PM


reflektera över vad som blev bra och vad som blev dåligt. För om det bara flödar på så kanske man till slut inte riktigt tar ansvar för sitt liv. HON TROR ATT de flesta människor kämpar med hur vi förhåller oss till skärmar och att vi kan behöva hjälpa varandra med det. – Jag tror att vår tids uppfinningar, som verkar vara så fantastiska, kan bli ett hinder för ett verkligt liv. Men det är inte bara mobilerna

som kan hindra bönen. – Bön kan vara lite tråkigt och enahanda och det förutsätter att vi fortsätter på vägen. Oavsett hur mycket vi upplever och känner. Det är inte konstigt att man känner sig lite uppgiven ibland, men då får man ta sig igenom det. I väntan och längtan växer vi som människor. Om man vill börja be tidebön tipsar syster Carin om att be tillsammans med andra. Att be med Psaltarens ord kan vara något att upptäcka, men vi människor

ber på olika sätt beroende på våra personligheter. – Man behöver gå in i sig själv och se vad som stämmer för mig. Man får testa lite olika sätt. Det viktigaste är att man ber, inte att man ber på det ena eller andra sättet.

Heliga Hjärtas Kloster ligger vid Ombergs fot, cirka 15 kilometer söder om Vadstena.

TILLBAKA I KLOSTERKYRKAN har

solen gått ner. Systrarna avslutar sina böner och tågar ut. Det vilar en ro över hela platsen. Jag sitter kvar i eftervärmen, i närvaron av något större. HÖSTEN 2026

1788893844-jicqx.indd 29

29

9/8/2026 8:57:35 PM


RECEPTET

saftiga och kryddiga

Pumpacupcakes

Med len färskostfrosting på toppen blir de här pumpacupcakesen en höstfavorit. Perfekta till en kopp kaffe eller te när dagarna blir mörkare. RECEPT OCH STYLING: Sophie Ekman FOTO: Eva Hildén

Ca 12 cupcakes Cupcakes: 3 ägg 2 dl strösocker 1 dl neutral olja, till exempel rapsolja 3 dl grovriven rå pumpa (till exempel butternut eller hokkaido) 3 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 1 tsk kanel ½ tsk malen ingefära ½ tsk malen kardemumma

1 krm malen nejlika 1 nypa salt Frosting: 200 g naturell färskost 75 g rumsvarmt smör 2,5 dl florsocker 1 tsk vaniljsocker Gör så här: ugnen på 175°C. ◗Sätt    Placera muffinsformar i en plåt eller muffinsplåt. ägg och socker ◗Vispa

pösigt. Rör ner olja och riven pumpa. mjöl, bakpulver, ◗Blanda    kryddor och salt. Vänd ner i smeten. i formarna, fyll ◗Fördela    till ca 2/3. Grädda i mitten av ugnen ca 20 min. Låt svalna. ihop frostingen ◗Vispa    krämigt. Bred eller spritsa på cupcakesen. Förvara i kyl fram till servering.

Dekorera med färgat socker, pumpa­ kärnor eller lite kanel.

30

1788355360-nv6up.indd 30

9/2/2026 3:22:57 PM


KORSORD DEN KLAMRAR SOM KAN VI SIDA VID SIG FAST VID DIN- VÄRLDSSIDA, SVART PÅ VITT, STRÅ, MEN EJ ERA LIGA TING BOKSTAVLIGEN AV HALM

VÄXER I VÅTMARK

NYA DELEN AV DENNA BOK ÄR SKRIVEN PÅ GREKISKA FÄRGGLAD FLASKA ISMAELS HALVBROR

RÖRA SIG SOM HEN SOM INTE STÅR MED BÅDA FÖTTERNA PÅ JORDEN

GRÄNSAR TILL TCHAD & BENIN SPÄD

SÖKA ANDLIG KONTAKT

OSAR VISS PREDIKANT

AVSIDES BELÄGEN SITTER ÄLDRE FÖLL (EJ) OCH DRAR RÖVARHISTO- JESUS PÅ LÄPPEN? RIER PÅ

LASSVÄLTARE RITERNA

OM NOS HOS KRANK

PUR SOM DJUR

VIPPA

FORNINDISK KRIGSGUD

KRÖP JAGUAR IN I STÄRKER VADER & VRISTER SÄMRE VARIANT KLYKA

ÄDELSTENEN KÄRE PÅ ... PLATSER SÄNDE MED KURIR TUNT TYG GAMLA GUDAR NÖDCENTRAL PÅ FESTIVAL JÄMSTÄLLDHETSOMBUDSMANNEN

ROMERSK KEJSARE FRÅN 54

”TYST, LIKT XXXX SOM FALLER” OBEKANT KÄRLEK I PARIS

FAKTISKT SÄGER GODISGRISEN?

LUGN VID DUKAT BORD

ÖRT SOM GULLBORSTE

GRAFISK METOD FRISYR GRUNKA ÖVRE GRÄNS

TROR PÅLÄGG, EJ KALV DEN TVÄTTADE JESUS

GRODD

ROPAR LÄNGDSKIDÅKAREN!

VAR VÄL KAIN KOL & 100 TÄPPER TILL & KAN KLIPPAS

Höstkrysset

Välkomna till domkyrkan för att hämta vinsten, som denna gång är domkyrkans egen teblandning. Du som inte kan komma till ­Strängnäs, mejla din postadress så kommer vinsten i brevlådan (se mejladress under rubriken Gör så här).

LEMUR-KRYSS 2026 Konstruktör:

lena-holmlund.com

Namn:

GÖR SÅ HÄR kuvert eller mejl med ”Korsord” och sänd in hela krysset till: ◗Märk

Adress:

Postadress: Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö Biskopsgränd 2, 645 30 Strängnäs Mejladress: strangnas.domkyrkoforsamling@svenskakyrkan.se

Postadress:

◗Vi    vill ha ditt lösta korsord senast 10 oktober 2026. Bland de ­inskickade rätta lösningarna lottar vi fram två vinnare som får dom­kyrkans egen teblandning. Lycka till!

Av alla rätta och inskickade lösningar har två vinnare lottats: ◗Göran    Å ­ kerlund ◗Karin    B ­ erntsson

EN GUD KLÄS I KARAMELL

HJULPINNE ÄR NEGATIVT LADDAD

FÖRLED FÖR UNDER ÄR RISKEN STOR ATT FÄRGGLADA LINSER MUMSAS BEHANDPLÅTLING SOM SOM NIKLAS SKER I ELLER SKJUL? R2D2

FÖLL PELLE PLUTT EJ ÖDE

!

Telefon: E-post: HÖSTEN 2026

1788355360-pb0lp.indd 31

31

9/2/2026 3:22:58 PM


DIN KYRKA

visste du att

... Svenska kyrkan är en jättestor bokcirkel Vad händer när människor möts kring samma text?

Hej Sarah Lantz, du arbetar som präst i Härjedalen.

– Texten öppnar sig på olika sätt beroende på vem man är. Det som är stängt för mig kan vara självklart för någon annan. När vi läser tillsammans blir tron inte en ryggsäck man bär ensam, utan något vi bär tillsammans. Vi delar på det vi har. Och samtalet stannar inte i rummet, det fortsätter i vardagen, i möten med andra. Tron blir något som levs, inte bara något man tänker på.

På vilka sätt liknar ­kyrkans olika sammanhang en bokcirkel?

– Till en bokcirkel kommer man ofta med något man blivit berörd av, eller så blir man berörd när man läser tillsammans. Man går in i en berättelse och vill dela den med andra. Så är det i kyrkan också. Vi läser med våra liv, och det handlar inte om rätt eller fel svar, utan om vad som väcks i oss. Där får både sorg, hopp, tvivel och glädje plats.

Vad skulle du säga till den som är nyfiken men tvekar?

Var möts man så här i kyrkan?

– Bibeltexter läses varje vecka i kyrkor över hela landet. I gudstjänster, konfirmandgrupper, samtalsgrupper och bibelstudier. Ibland lyssnar vi, ibland stannar vi upp och ibland samtalar vi vidare. Tillsammans utforskar vi vad texten betyder i våra liv.

Till kyrkan kommer man som man är, men man går ibland hem lite förändrad, säger Sarah. Foto: ALEX GIACOMINI/IKON

– Ta det i din egen takt. Du behöver inte förstå allt. Ibland känns texten stängd, ibland öppnar den sig. Ofta blir det en aha-upplevelse att läsa tillsammans. Jag brukar ofta säga: ”Läs inte bara för att förstå Gud. Du kan också låta Gud förstå sig på dig.” Sophie Ekman

Är du medlem i Svenska kyrkan? Då är du med och gör det möjligt att människor får stöd – precis när de behöver det som mest. För mer information, se svenskakyrkan.se

32

HÖSTEN 2026

1788893844-n91r0.indd 32

9/8/2026 8:57:31 PM


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Gloria_hösten 2026_Strängnäs by Berling Media - Issuu