Kyrkstöten DEC 2016
Tynell, Frost och Tina om SNÖ! sid 8
ADVENT – JUL – NYÅR – det händer i våra kyrkor sid 7
Julens sånger
Vill du läsa Amos? Vänd på tidningen!
▼ ▼
Elin Rombo och Stora Tuna kammarkör sid 5
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
●
DEC 2016
En strimma hopp
DU ÄR VIKTIG!
I SKRIVANDE STUND är det höst. De grönskande träden har gulnat,
När du är medlem bidrar du till ett betydelsefullt arbete både på orten där du bor och runt om i världen. Din lokala församling är beroende av din och andra medlemmars avgifter. Det är också till din lokala församling som den allra största delen av avgiften går.
frostnätterna har kommit tillbaka. Snart faller löven och lätta snöflingor. Däckbyte väntar. Nätterna är längre än dagarna. Det är seneftermiddag. Skymning. Det mörknar utanför fönstret. Mörkret är nära, inte bara i form av allt längre nätter. Mörkret är nära när jag slår upp tidningen eller ser nyhetssändningarna på tv – länder krigar, städer raseras och oskyldiga människor drabbas. Mörkret är inte långt borta, det är också här i Dalarna och Borlänge. Bilbränder, misshandel, främlingskap och utanförskap. Det skulle vara så lätt att ge upp, att sluta kämpa, att sluta tro, att låta vanmakt och hopplöshet få ta överhand. Det skulle vara så lätt att ge upp om inte det fanns en strimma hopp. Ett evigt hopp, något och någon som bär – också genom de svåraste av stunder. FÖR MÅNGA TUSEN år sedan var profeten Jesaja verksam. Det var
en orolig tid och hans land hotades av främmande makter. Profeten skriver i sin bok: ”Natten skall vika där ångest nu råder. Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram”. (Jes.9: 1–2). En strimma hopp. Som snarare ger skenet av att vara ett strålkastarljus. Man skulle kunna nöja sig med det. Att för en stund få stå i ett flödande strålkastarljus och ta emot en tillvaro som, för en gångs skull, saknar skuggor. Men det slutar inte där. Det stora ljuset som profeten skriver om får en fortsättning. För två tusen år sedan var det en orolig tid i Mellanöstern och folk beordrades att ge sig ut på vandring – var och en till sin hemstad. Människor skulle skattskriva sig och folkbokföringen skulle ordnas upp. På människors vis försökte man bringa ordning i kaos. Det var en mörk tid. Ockupationsmakter förtryckte, krig härjade och raserade både länder, städer och oskyldiga människors liv. Flyktingar sökte skydd i fjärran länder. In i detta mörker bröt det gudomliga ljuset igenom – denna gång inte som ett stort ljus utan som ett litet nyfött barn. Gud tog människans gestalt. Barnet, det skyddslösa, manar hjärtan att mjukna. Gud blev en av oss och en bland oss.
”När vi sträcker ut handen till vår medmänniska då blir vi en strimma hopp.”
I DAG ÄR det också en orolig tid. Dagligen ställs frågan: ”Vart är världen på väg?”. Dagligen får vi rapporter om att ännu en gång har människor fallit offer för våld och krigsgärningar, ännu fler människor har drunknat i Medelhavets vågor och antalet människor som inte ser någon annan lösning än att lämna allt bakom sig tycks inte minska. Även om det sker långt borta är det nära oss, ända in på huden. Denna gång berättar inte Bibeln om hur ljuset bryter fram i mörkret. Denna gång är det vi som får vara ljuset in i andra människors liv. Vi är kallade att vara ljusbärare. I dopet kallar Jesus, han som är världens ljus, dig och mig till att göra skillnad. När vi sträcker ut handen till vår medmänniska – till den som står oss nära och till den som är långt borta – då blir vi en strimma hopp. Med önskan om en god och välsignad julhelg!
ANN-GERD JANSSON Kyrkoherde
2
En avgift som gör gott för många Genom att betala kyrkoavgiften är du bland annat med och stödjer: ● kyrkans öppna förskola där små barn och deras föräldrar kan mötas ● gemenskapsträffar för äldre ● ett rikt musikliv med körer och musiker ● underhållet av våra kyrkobyggnader. Du är även med i en församling som: ● vill förmedla hopp till den som drabbas av sorg och smärta ● vill vara med och uttrycka den glädje man känner över att ha fått barn eller funnit en partner ● tillsammans med andra goda krafter vill vara med och bygga ett så bra och tryggt samhälle som möjligt. För ytterligare information, ring 0243-77101.
✁ Anmälan om inträde i Svenska kyrkan Jag vill bli medlem i Svenska kyrkan! Lämna in talongen på Pastorsexpeditionen, Hagakyrkan, Röda vägen 52 eller posta den till Svenska kyrkan, Pastorsexpeditionen, 781 81 Borlänge. Kryssa för lämpliga alternativ ❏ Jag är döpt i Svenska kyrkans ordning ❏ Jag är konfirmerad i Svenska kyrkans ordning ❏ Jag är döpt i annan kristen kyrkas ordning ❏ Jag är konfirmerad i annan kristen kyrkas ordning ❏ Jag är inte döpt/konfirmerad och vill veta mer om Svenska kyrkan.
Personnummer
Efternamn och alla förnamn
Adress och postadress
Ort och datum
Underskrift
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
Harry Potter kom till prostgården ÄVEN I ÅR landade Hogwarts här i Borlänge. 22–24 september kunde man uppleva ”skolan för trolleri och häxkonst” i Stora Tuna prostgård. Torsdag och fredag besökte cirka 750 elever arrangemanget. På lördagen hade även allmänheten möjlighet att gå på lektioner om exempelvis ”Vård av magiska djur”, ”Trollstavstillverkning” och ”Köttätande växter”, eller Harry Potter få träffa rektor Dumbledore eller Experience i Borlänge. den ”älskliga” professor Umbright. På madame Puddifoots kondis serverade prostgårdens duktiga juniorer kaffe, saft och egenbakat fikabröd. Harry Potter Experience i Borlänge sker i samarbete mellan Svenska kyrkan Borlänge, Västerås stift, Kulturcentrum Asken, Unga Örnar, Sensus, gymnasieskolans Barn & Fritidsprogram, Barnens dag Borlänge, Gustafsons blommor. Många ungdomar och vuxna gjorde med sin arbetsinsats detta arrangemang till en fin upplevelse för alla besökare!
FIRA JUL TILLSAMMANS Välkommen till Jakobsgården att fira julafton tillsammans. Julmat, andakt och dans kring granen. Aina Klintman sjunger och spelar. Tomten kommer... VAR/NÄR? Jakobs kapell 24 december kl 13.00 –16.00 ANMÄLAN senast torsdag 15 december till pastorsexpeditionen, tel. 771 01. Anmäl eventuell specialkost.
Välkomna!
MARIA BURMAN OCH LISBET LINDHOLM, diakoner AINA KLINTMAN SAMT KÖKSPERSONALEN
JULFESTER 11/12 kl 11.00 Julfest i Kvarnsveden med julvandring och gröt. 5/1 kl 15.00 Julfest i Tuna Hästberg. Dans kring granen och fika. Besök av tomten. 6/1 kl 14.00 Små och stora sjunger julsånger i Stora Tuna kyrka. Därefter julfest i prostgården. 6/1 kl 15.00 Julspel i Torsångs kyrka, därefter dans och fika i församlingshemmet.
8/1 kl 15.00 Julfest, dans och fika i Väster Tuna. Avslutning i kapellet. 14/1 kl 16.00 Knutsfest utanför Amsbergs församlingshem. Varm korv och saft/ kaffe, dans kring granen. OBS Utomhus! Avslutning i kapellet där vi får besök av en kär vän. 15/1 kl 15.00 Julfest i Jakobsgården. Tomten kommer.
●
DEC 2016
Kuka varasti joulun? NAAPURIN TYTTÖ SOITTI ovikelloa ja kysyi: ”Ostaako täti joulu-
lehtiä? Tässä lehdessä on paljon erilaisia jouluruokien valmistusohjeita. Ja tässä on tosi hyviä lahjaehdotuksia. Ostaako täti? Meidän luokka kerää rahaa luokkaretkeen.” Katselen lasta, joka innolla esittelee lehtilistaansa. Haluaisin sanoa, että en tarvitse jouluruokien reseptejä, enkä ole kiinnostunut lahjaehdotuksista, ja että luokkaretki ei voi olla ostajan vastuulla. Mutta en sano. En tahdo olla, ehkä ainoana jarruna, tytön luokan luokkaretkelle. Niinpä rastitan muutaman lehden tilauslistaan ja näin olen pelastanut tytön ja hänen tovereittensa luokkaretken ja samalla antanut tytölle hyvän mielen. Ja onhan kohta joulu, Jeesus-lapsen syntymäjuhla. Anteliaisuus ja hyvä tahto liittyvät oleellisina jouluun. Näin meille on opetettu. Tunnen tehneeni ainakin pienen hyvän työn. Postissa tuli jälleen kirje, jossa pyydettiin avustamaan hyvää asiaa lahjoittamalla lähettävälle yhdistykselle joulurahaa. Tämä oli jo neljäs samantapainen kirje lyhyellä ajalla. Siirsin kirjeen sivuun, sillä on helpompi sanoa ei paperille kuin ihmiselle. Mutta jokainen apua pyytävä kirje syyllisti: ”Pitäisi antaa. He tarvitsevat. Jos en anna, olen sydämetön.” KOKO JOULUN ODOTUKSEENI pujahti syyllisyyden maku. Poimin
yhden kirjeen ja laitoin rahaa anojan tilille. Huono omatuntoni sai minut jälleen tekemään ainakin pienen hyvän työn. Hyvä niin. Naapuri pakkasi matkalaukkua, sillä he olivat lähdössä jouluksi etelään. ”Joulussa on se hyvä puoli,” hän sanoi, ”että silloin on enemmän vapaata ja voi paeta etelän aurinkoon ja lämpöön. Lähtekää tekin. Miksi te jäätte tänne nyhjöttämään pimeyden keskelle?” ”Mutta kun on joulu ja joulukirkkoHYVÄÄ JOULUA! onkin voisin mennä ● Kolmas kynnyksellä, 3:e advent, pitkästä aikaa ihan 11/12 kl 17.00 Hagakirkossa. Kauneimvain seurakuntalaimat joululaulut suomeksi. De vackraste sena ja kirkkoviejulsångerna på finska. Manne Mali. raana, en pappina”, yritin selittää. ● Joulupäivä, Juldagen 25/12 kl 08.00 ”Aivan, sinulleHagakirkossa. Jouluaamun hartaus. Finsk julotta. Soile Palmuo. han joulu merkitsee jotakin muuta kuin meille tavallisille pulliaisille”, hän sanoi ja jatkoi: ”Eivät tämän päivän ihmiset enää sellaisesta joulunvietosta välitä. Syödään vain aivan sairaasti, katsotaan Kalle Ankkaa, eikä telkkarissakaan enää puhuta sanaakaan jostakin Jeesus-lapsen syntymäpäivästä.” MITÄ KAIKKEEN TUOHON voisi vastata? Kaikki se mitä hän sanoi, oli totta. Myöhemmin mietin hänen sanojaan: ”Eikä telkkarissakaan enää puhuta sanaakaan jostakin Jeesus-lapsen syntymästä” Missä sitten puhutaan? Koulussa? Työpaikoilla? Vaiko kotona? Kuka varasti joulun? Tahtoisin palauttaa sen takaisin meille kaikille toivottamalla siunattua Kristuksen syntymäjuhlaa näillä sanoilla: ”Minä ilmoitan teille ilosanoman, suuren ilon koko kansalle. Tänään on teille Daavidin kaupungissa syntynyt Vapahtaja. Hän on Kristus, Herra. (Luuk 2:10-11)
EINE RANTA
3
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
●
DEC 2016
Min barndoms jul NÄR JAG TÄNKER tillbaka på min barndoms jular går tankarna till 1940-talet och ett skolhus i en kyrkby i norra Västergötland. Pappa var lärare och kantor i kyrkan och mamma hemmafru, som de flesta på den tiden. Tillsammans med min syster och farmor, som bodde hos oss, var vi ingen stor familj. Lärarbostaden var hopbyggd med skolan och pappa hade bara att öppna dörren för att vara på arbetet. Julförberedelserna började redan någon månad före jul. Syföreningarnas auktion var en stor sak, som ägde rum i skolan, och då ockuperade tanterna vårt kök med kaffekokande i en jättekopparpanna. Julgris höll vi ibland och den slaktades och julmaten gjordes i ordning. Julskyltningen i Töreboda var viktig, speciellt leksaksfönstret i American Bazar.
4
”Julottan var obligatorisk. Kyrkan var fullsatt och utanför stod hästar med slädar om det var lämpligt före.”
MEN DÅ SOM nu var det julafton man såg
var kom han hem strax efter tomten och hade man turen att få någon mekanisk leksak var pappa lika intresserad att leka som jag själv. Mest var det dock mjuka paket. Det behövdes varma kläder de här kalla krigsvintrarna. Julaftonskvällen satt vi ofta framför kakelugnen och stekte äpplen och läste julklappsböcker. Eftersom det var före tv:s tid var det radio som gällde. Kvällen avslutades med ”Tomten i grammofonarkivet” och Jussis fantastiska ”O helga natt ”.
fram mot. Julgranen kläddes på förmiddagen men de levande ljusen tändes först på kvällen. Det var en lång väntan tyckte vi barn. Dessutom envisades pappa att efter julmiddagen gå till kyrkan. Orgeln måste stämmas inför julottan. Naturligtvis råkade alltid tomten komma när pappa var borta. Som tur
JULOTTAN VAR OBLIGATORISK. Kyrkan var fullsatt och utanför stod hästar med slädar om det var lämpligt före. I familjen var tant Selma, en pensionerad småskollärare, återkommande juldagsgäst. Man fick inte vara för uppsluppen i hennes närhet och vi barn
förmanades, men ofta var vi ute hela dan och åkte skidor eller skridskor. Så fort juldagarna var över började julkalasen som avslutades med pappas födelsedag på tjugondag Knut. I var och varannan stuga var det julbjudningar. Det började med julmat och sedan blev det olika lekar och charader där gammal som ung var med. Det var ofta trångt och varmt men glad stämning och mycket skratt. När maten sjunkit undan blev det kaffebord och godis. Männen drog sig tillbaka för sig och löste livsviktiga frågor och man kunde höra att det klirrade av glas. SKOLANS JULLOV VAR långt, nästan hela januari. Orsaken var att fortsättningsskolan, som började direkt på nyåret, behövde lärare och skolsal. Skolgången var sexårig på den tiden och i fortsättningsskolan blev det en extra påbyggnad av praktiska kunskaper under några januariveckor. Under tiden hann vi barn också med att ha julgransplundringar och när de var över var också julen förbi.
LARS LYRVALL f.d. kyrkvärd
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
●
DEC 2016
Kyrkvärden får alla att känna sig välkomna Att vara kyrkvärd är att vara en del av ett uråldrigt sällskap som har innehaft detta förnäma lekmannaämbete. Redan på 400talet då den kristna kyrkan erkändes i romarriket, fanns vi. I den svenska historien kan vi läsa att de första namngivna kyrkvärdarna var Anund i Tåsta och Ofeg i Hjortsta. De båda omskrivs med runskrift i det som kallas Sveriges äldsta rättsdokument som återfinns i den så kallade Forsaringen från Högs socken i Hälsingland. Även den yngre Västgötalagen nämner kyrkvärden, där står Två skola kyrkvärdarna vara och prästen den tredje. Ordet kyrkvärd påstås vara en förvanskning av kyrkvärjare eller kyrkvärnare eftersom kyrkvärden i äldre tider hade ett betydande ekonomiskt ansvar. I en stadga för Skara stift daterad 1280 föreskrev biskop Brynolf att kyrkans förmögenhet nogsamt skulle förvaltas av två sockenmän och prästen och troligtvis avsågs kyrkvärdarna i det sammanhanget.
Men vad gör då en nutida kyrkvärd? Som titeln låter, man är värd i sin kyrka. Jag brukar säga att präster kommer och präster går men kyrkvärden består, det vill säga vi står för kontinuiteten i just vår speciella kyrka. Att få besökare att känna sig välkomna är väl en av grundpelarna i vårt uppdrag, till det kommer att bistå prästen i gudstjänsten. Vi läser den dagens texter, ibland en förbön och om det är mässa så hjälper vi till genom att förbereda nattvardskärlen och även vid själva måltiden. Vi tar även emot kollekten och räknar den. Det är väl det enda som återstår av det ekonomiska ansvaret.
EFTER SNART ELVA år så kan jag säga att vissa stunder är beroendeframkallande. Jag tänker på första advent då vi börjar sjunga julpsalmerna, en annan är julnattsmässan med kör och Adams julsång. Påskveckan är en annan sådan som börjar med stilla stunder, fortsätter när vi klär av altaret och orgeln tystnar på skärtorsdagen och avslutas på påsknatten när vi samlas i den mörka kyrkan och läser evangeliet i sken av en ficklampa. I ÖSTGÖTALAGEN STÅR att läsa att När sedan ljuset tonas upp, kyrkvärden hade att rättsligt EN KYRKorgeln vaknar till liv, vi klär bevaka församlingens intresse VÄRDS altaret och öppnar altartill exempel vid marktvister. ÖNSKAN: skåpet som varit stängt Om någon gjorde intrång ”Må din väg gå dig till under hela fastan då är på den mark som var mötes och må vinden vara det ståpälsvarning. anslagen till prästens avlödin vän och må solen värma ning eller kyrkans underdin kind och må regnet vatthåll skulle i det första fallet na själens jord och tills vi möts igen må Gud hålla prästen, i det andra kyrkvärTORBJÖRN KÄCK dig i sin hand.” den väcka åtal vid tinget. Kyrkvärd
LÅT FLER FÅ FYLLA FEM! I årets Julkampanj kommer du att få möta tre barn, Zaid från Syrien som bor i flyktingläger i Jordanien, Moe Moe från en by i Burma och Libone från Khayelitsha i Sydafrika. De lever alla i en utsatt verklighet. Kampanjen startar 1:a advent den 27 november och avslutas den 31 januari. Tillsammans hoppas vi kunna samla in 45 miljoner kronor. Med din hjälp kan det gå!
Församlingens Internationella grupp säljer ljus och änglar vid Marschallkvällen i Torsång den 16 december då vi även säljer hembakat bröd mm. Du kan även bidra genom att swisha en gåva till Internationella gruppen via Swishnummer 123 245 43 04.
”Föreställningens stjärna är den lyriska sopranen Elin Rombo.”
FOTO: PETER KNUTSON
Ljuvlig musik i jul
Sjung in julen tillsammans med Elin Rombo och Stora Tuna kammarkör, 18 december klockan 18 i Stora Tuna kyrka. Elin Rombo har uppträtt på ett flertal av världens operascener, men även framträtt många gånger i SVT. Hon var solist vid prinsessan Estelles dop och vid prins Oscars dop och i somras sågs Elin i Allsång på Skansen. Elin är utbildad vid Brandon University Queen Elisabeth II i Kanada samt vid Operahögskolan i Stockholm. Hon debuterade redan under sin studietid på Kungliga Operan har mottagit en rad stipendier och utmärkelser, bland dem Jenny Lind-stipendiet, Kungliga Musikaliska Akademiens Stipendium samt Birgit Nilsson-stipendiet. I november 2013 utnämndes Elin Rombo till hovsångerska och i dag är Elin en av Sveriges främsta operasångerskor. ”Rombo i rollen som Agnès är något av ett mirakel. Hennes sopran är elastisk, ömsom stark och ömsom vek, och hon agerar som på liv och död”, skrev Tidskriften Operas recensent. Söndagen 18 december klockan 18 i Stora Tuna kyrka finns den stora möjligheten att under kyrkvalven uppleva julens sånger tillsammans med Elin Rombo och Stora Tuna kammarkör.
5
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
●
DEC 2016
Vår nya husmor Carina Sandberg bjuder på en krämig morotssoppa. Den milda kryddningen med apelsin och ingefära harmonierar fint med morotssmaken.
Kryddiga smaker i juletid Morotssoppa med ingefärsgrädde
(4 portioner)
500 g morötter 1 liten gul lök 2 msk smör 9 dl vatten 2½ tärningar grönsaksbuljong 2–3 krm nymald svartpeppar 2 kryddnejlikor 1 litet lagerblad ¾ dl nypressad apelsinsaft 1–2 dl lättgrädde 1 msk rivet apelsinskal Servering 1½ dl mellangrädde En nypa salt ½–1 tsk finriven färsk ingefära Skala och skiva morötter och lök. Mjukfräs i smör på svag värme och under lock. Tillsätt så mycket vatten att det täcker morötterna. Tillsätt buljongtärningar och kryddor. Sjud i ca 20 minuter eller tills de är helt mjuka. Ta bort lagerbladet och nejlikorna. Kör alltsammans i mixer eller med mixerstav till en slät puré. Häll purén i kastrullen tillsammans med resterande ingredienser. Låt soppan koka upp under omrörning. Späd soppan med mer
buljong om du föredrar den ännu lite tunnare. Vispa grädden halvfast med salt och ingefära. Servera soppan rykande het med en klick grädde i soppan. Vaniljrutor i långpanna
(42 st)
Om du gillar vaniljhjärtan kommer du att älska denna kaka, saftig och med krispig topp. 500 g smör 10 dl vetemjöl 4 dl strösocker 4 msk vaniljsocker 1 msk bakpulver Fyllning 2 dl Kesella 5 dl crème fraiche 4 ägg 3 dl strösocker 1 msk vaniljsocker Ställ ugnen på 200 grader. Jobba ihop mördegen i en matberedare. Hälften av mördegen trycks sen ut i den smorda formen, 30 x 40 cm. Rör ihop fyllningen och bred ut över kakan, strössla sedan den andra delen av mördegen över fyllningen och grädda i 30 minuter.
Gift er på alla hjärtans dag eller förnya era äktenskapslöften ● På alla hjärtans dag tisdagen den 14 februari bjuder Svenska kyrkan i Borlänge in till drop in-vigsel i Stora Tuna kyrka kl 17.00 – 19.00. Ni som vill gifta er måste ha en giltig hindersprövning samt legitimation. Vigselakten är kort och enkel och vi bjuder på sång och musik. ÄR NI INTRESSERADE? Kontakta oss för mer information: Pastorsexpeditionen tel 0243-77101 eller kyrkoherde Ann-Gerd Jansson, tel 0243-77108, e-post: ann-gerd.jansson@svenskakyrkan.se
6
Bildfrågan Det finns många vackra kyrkor och kapell i Stora Tuna och Torsångs församlingar. Varifrån kommer denna bild? Skriv namnet på ett vykort och skicka till: Kyrkstöten Svenska kyrkan 781 81 BORLÄNGE Glöm inte att uppge din egen adress. Du kan också maila till stora–tuna.pastorat@ svenskakyrkan.se och uppge ”Bildfrågan” i ämnesraden. Senast 16 december 2016 måste
vi ha ditt svar. Vi lottar ut tre exemplar av ”I Luthers fotspår – en resebiografi” bland de rätta svaren. Rätt svar förra gången var Stora Tuna kyrka.
INFORMATION FRÅN BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN ● Under hösten kommer Stora Tuna kyrkogårds norra del att färdigställas med ny asfalt. Runt dammen blir det en ny beläggning av granitsten samt perennrabatt som kommer att omgärdas av en måbärshäck. Nya bänkar placeras ut vid dammen. Under våren 2017 återmonteras de renoverade staketsektionerna på Stora Tuna kyrkogårds södra del mot Tunavägen. På Norra griftegården har det under 2016 dränerats om och gamla dagvattenledningar har bytts ut runt Pilgrims- och
Uppståndelsekapellet. Till våren 2017 sker en återställning med ny asfalt, natursten, gräsmattor och planteringar. Under 2017 får gångarna på Amsbergs kyrkogård samt Torsångs griftegård nytt grus. Vid frågor gällande gravskötslar, gravrätter eller gravplatser i övrigt, är du välkommen att ringa 0243-772 01 eller besöka Kyrkogårdsexpeditionen som finns på Prostgårdsallén 11, strax bakom Stora Tuna kyrka, till vänster om Stora Tunas prostgård.
Så håller du gravstenen ren Häll flytande eller gnid ”fast” såpa på gravstenen innan snön kommer. När snön smälter i vår är stenen ren och fin. Ett billigt och miljövänligt tips från kyrkoherden.
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
●
DEC 2016
Kalendarium – advent, jul och nyår i Svenska kyrkan i Borlänge KVARNSVEDENS KYRKA
Julafton 24/12
Kl 10.00 Samling vid krubban. Magdalena Thors och Emilia Thurin Melin, sång. Kl 11.00 Julbön på Tunagården. Söder Tuna musikcirkel spelar julmusik. Kl 17.00 Julbön. Kl 23.00 Midnattsmässa. Medlemmar ur Stora Tuna kammarkör och Jakobskören. Tobias Nilsson, sång. Lotta Grane, flöjt.
2:a sön i advent 4/12
Kl 11.00 Mässa.
3:e sön i advent 11/12
Kl 11.00 Julvandring med julgröt, jullekar och så kommer tomten. 4:e sön i advent 18/12
Juldagen 25/12
Kl 11.00 Gudstjänst.
Kl 05.00 Julotta. Camilla Last, sång. Daniel Larsson, orgel.
Julafton 24/12
Kl 23.00 Julnattsmässa. Bengt Fredriksson och Midnattskören.
Annandag jul 26/12
Kl 11.00 Julens psalmer och sånger.
Nyårsafton 31/12
Nyårsafton 31/12
Kl 16.00 Nyårsbön. Trettondedag jul 6/1
Kl 11.00 Trettondedagsgudstjänst.
AMSBERGS KAPELL
Erik Dahlstedt nyårstalar i Stora Tuna kyrka.
JAKOBS KAPELL 2:a sön i advent 4/12
Juldagen 25/12
Kl 10.00 Gudstjänst. Orionkören. Olle Gustavsson, dirigent.
HAGAKYRKAN
3:e sön i advent 11/12
Kl 06.00 Julotta. Alexander Lindh.
Ons 7/12
Kl 18.00 Kvällsmässa. Sön 11/12
Kl 17.00 De vackraste julsångerna på finska. Manne Mali. Ons 14/12
Kl 18.00 Kvällsmässa. Ons 21/12
Kl 18.00 Kvällsmässa. Fre 23/12
Kl 18.00 Sinnesrogudstjänst. Julafton 24/12
Kl 23.00 Midnattsmässa. Juldagen 25/12
Kl 08.00 Finsk julotta. Soile Palmuo. Mån 26/12
Kl 18.00 Musik i juletid. Trio Heinemann, harpa, valthorn, oboe och sång. Tors 5/1
Kl 18.00 Julkonsert med Falu Kammarkör. David Lundblad, dirigent. Ons 11/1
Kl 18.00 Kvällsmässa.
Kl 10.00 Mässa. Celloensemblerna Cellisis och Rock och Barock. 4:e sön i advent 18/12
Kl 10.00 Gudstjänst. Jakobskören. Julafton 24/12
Kl 17.00 Nyårsbön. Antje och Thomas Bernhardt spelar fyrhändigt orgel. KL 23.00 Nyårsvaka. Läkare Erik Dahlstedt, nyårstalare. Söndag 1/1
Kl 18.00 Ekumenisk gudstjänst. Trettondedag jul 6/1
Kl 11.00 Mässa. Clargifleur spelar julmusik. Ingrid Litborn, orgel.
VÄSTER TUNA KAPELL Nyårsafton 31/12
Kl 18.00 Nyårsbön med mässa. Bengt Granstam, orgel/piano.
Kl 10.30 Samling vid krubban. Lin Sahlander, sång. Lotta Grane, flöjt.
TORSÅNGS KYRKA
Juldagen 25/12
Lör 10/12
Kl 07.00 Julotta. EFS-kören. Bo Liss, trumpet. Sön 8/1
Kl 10.00 Mässa. Sön 15/1
Kl 10.00 Gudstjänst.
STORA TUNA KYRKA
Kl 15.00 Lucia- och julshow med Torsångs barnkörer. Torsångs församlingshem. 3:e sön i advent 11/12
Kl 18.00. Julkonsert med vokalensemblen Pärlorna. Fre 16/12
Kl 18.00 Julkonsert med Torsångs barnkörer.
2:a sön i advent 4/12
Julafton 24/12
Kl 11.00 Mässa. Kl 18.00. Konsert med Happy day-kören.
Kl 23.00 Midnattsmässa. Karin Sörensdotter och Camilla Last, sång.
3:e sön i advent 11/12
Juldagen 25/12
Kl 11.00 Mässa. Seniorsöndag. Bengt Fredriksson, sång. 4:e sön i advent 18/12
Kl 11.00 Gudstjänst. Kl 18.00 Julens sånger med lågan från Betlehem. Stora Tuna kammarkör. Lotta Grane, flöjt. Elin Rombo, sång och Magnus Svensson, piano. Anita Sundmark, dirigent.
Kl 06.00 Julotta. John Litborn, trombon. Kl 18.00 Julkonsert. Tuna-Torsångskören och musiker. Helene Larsson, dirigent. Tis 27/12
Kl 18.00. Hemvändarkonsert med ungdomar från bygden.
7
SVENSKA KYRKAN BORLÄNGE
●
DEC 2016
Tre tankar om
SNÖ FÖR EN PERSON som ägnat större delen av sitt liv åt just skidåkning och till och med haft det som sitt levebröd, så kanske det är lätt att förstå att bara ordet i sig – ”snö”, väcker många tankar och känslor. Det kunde jag också räkna ut på förhand, men i ärlighetens namn, jag har nog aldrig egentligen ens reflekterat över vad just snö i sig har för betydelse och inverkan på mitt liv. Än mindre har jag tidigare försökt skriva några ord om det. Jag fick den stora äran att vara högtidstalare under invigningen av Vasaloppet i Mora kyrka i vintras vilket i sig var ett hedersamt kvitto på allt fantastiskt som jag fått uppleva och lyckats uppnå i detta historierika skidspår. När jag under resans gång komponerar mitt tal får jag en
”Vem hade jag varit utan tillgången på snö?” sådan där märklig känsla, där jag på allvar har tankar som – jag undrar vem jag hade varit om inte Vasaloppet fanns? Jag inser också vid närmare eftertanke att förutsättningen för att Vasaloppet, världens största skidtävling överhuvudtaget existerar är just det ja – snö. Den tanken blir nästan lite skrämmande. Vem hade jag varit utan tillgången på snö? Tänk att fruset vatten i alla dess former kunde ha så stor inverkan på mitt liv. Det har ju format mig till den jag är i dag.
SOM METEOROLOG ÄR min första tanke när jag hör ordet ”snö” veckan innan jul. Det är nog den viktigaste tiden vädermässigt för de flesta, och då med tanke på jultrafiken. Vi blir nedringda av journalister som vill veta om det blir något ”snökaos”. Även privatpersoner vill veta när det är det bästa tillfället att ta sig till julfirandet.
”Snökanonerna kan ge mycket stora snömängder.” Något som verkligen kan ställa till problem vintertid är snökanoner. Det är band med ymniga snöbyar som uppstår när mycket kall luft passerar över öppet och relativt varmt vatten, till exempel Östersjön. Snökanonerna kan ge mycket stora snömängder. I december 1998 kom det till exempel 1,5 meter snö i Gävle. Privat är jag en vintermänniska och älskar snö och tio minusgrader. Jag tar varje tillfälle jag kan få för att åka till fjällen med härlig slalomåkning.
DANIEL TYNELL teamchef, miljötekniker och Vasaloppsvinnare
Kyrkstöten ges ut av Stora Tuna och Torsångs pastorat
LISA FROST meteorolog
SOLDRÄNKT MORGON, MINUS tio i
Sörskogs skidspår. Silvergnistrande snökristaller, snötunga träd i karg terräng ger fjällkänsla. Perfekt Tjejvasaträning. Snön kan vara en lisa för kropp och själ, även stjärnklar kväll i pannlampsken är meditation. Härligt med mina barn när de var små under fäll i hästsläden eller pulka med glada hundar i virvlande snö. I snön leker barnen i kyrkans utegrupp, de nyanlända vänjer sig alltmer.
”Betydligt besvärligare gör snön livet för våra uteliggare” Men snön kan vara svår för äldre. Snö är också kalla fingrar på isskrapan, oplogad byväg och resten saltslask fyra mil till jobbet. Betydligt besvärligare gör snön livet för våra uteliggare och de som sover i kall bil. Och människor på flykt från krig i tunna kläder. Sänd en tanke, en bön, ett vänligt leende eller byt ett ord med de som inte kan njuta av snön. TINA GREGORI ERIKSSON diakon
Omslagsfoto: Gyllbergen, Mats Jonsson Ansvarig utgivare: Inger Wallin Redaktion: Gunilla Örtlund, Lars Sparrman, Ann-Gerd Jansson E-post: stora-tuna.pastorat@svenskakyrkan.se Pastorsexpedition: Telefon: 0243-771 01 Besöksadress: Hagakyrkan, Röda vägen 52 Postadress: Svenska kyrkan, 781 81 Borlänge