Issuu

Helsingborg MAJ 2016

15 år Amos ju

bi a ler

SPECIAL: Känner du dig utanför? KAN GUD VARA EN LIKE?

En musikers avsked

Turist

i din egen stad

”Jag påverkar en hel Youtube-stjärnan CLARA HENRY:

generation”

TACK OCH RESPONS TACK FÖR ALLA goda idéer

På rymmen i Rom SOMMARLEDIGHETEN ÄR sällan ifrågasatt eller

missunnad någon enda av oss, men fyra-fem dagars ledigt mitt i terminen kan ibland upplevas lite som att vara på rymmen. Framför allt som man numera har alla möjligheter att bli nådd ändå. Mail och sms klingar till i telefonen. Det är en konst att stänga av eller i vart fall bestämma sig för att läsa utan att gå i gång. Fem dagar på rymmen i Rom – det låter som en 50-tals film med en underskön Audrey Hepburn på vespa? Vesporna finns kvar i livsfarligt överflöd. Alla åkare, oavsett om de bär svart Armanikostym eller rosa dunjackor, bär dock numera hjälm. FEM DAGAR på rymmen innebär långt ifrån att

man får se allt, men kanske det som tillhör kategorin ”måsten”? Själv är jag egentligen mest fascinerad av antikens Rom, men man kan ju inte undgå att det också på nästan var hundrade meter finns en kyrka. Tyvärr framkallar de inte alltid känslan av andakt. Kommersen, trängseln, fotograferandet och ljudnivån gör det inte alltid så enkelt att också uppleva helighet, det helt annorlunda. För det är väl därför så många av oss söker oss in i kyrkorum på lediga stunder, inte minst under semestern? En byggnad som överlevt kanske 1000 år och där mysteriet, lovsången, tillbedjan och suckande på ett oförklarligt vis etsat sig in i murverket. Man behöver inte vara någon annan än sig själv. Mig själv – och Gud. DEN FÖRSTA utmaningen i Svenska kyrkan

Helsingborgs Församlingsinstruktion handlar om att underlätta för oss att ”hitta hem, hitta rastplatserna och att kunna mötas där i trygg respekt”. Det gäller förstås inte bara det tysta, tomma rummet där jag får vara ensam med mina tankar (och Gud) utan också om utformandet av det som kyrkorummet är avsett för: gudstjänster i gemenskap, musikupp levelser, insikter och utmaningar genom predikan. Vad kan vi bidra med – var och en – så att detta rum inte bara blir ett stilla och oftast vackert historiskt minnesmärke (som kostar underhåll!) utan ett levande tillhåll som formar

oss till levande älskande människor? Jodå, vi traskade lydigt igenom alla salarna i Vatikanmuséet för att äntligen hamna i Sixtinska kapellet. Där var fullsmockat med folk. Med jämna mellanrum ljöd vakternas uppmaningar öronbedövande i högtalare om att vi skulle vara tysta och att vi inte fick fotografera. I takets centrum finns Michelangelos världsberömda, underbara målning där Gud och Adam sträcker sig mot varandra genom utsträckta händer.

Tänk om Gud räcker ut sitt finger och till och med lägger sin arm om oss när vi på olika sätt är på rymmen i sommar? Mötet sker och livet händer… Vad man kanske inte alltid lagt märke till är att Gud lagt sin vänstra arm om en ung kvinnogestalt. (Förmodligen symboliserande ”Sofia” Visheten). Inte bara mannen, Adam, utan också kvinnan har sin hemvist i Guds väsen och verklighet. Michelangelo, han kunde sin teologi, han …

ni förser oss med genom att rosa och risa tidningen. Som ni märkt har tidningen bytt form och är numera ett magasin. Vi hoppas ni uppskattar det nya formatet. Formatet innebär en del förändringar men det lokala anslaget försöker vi alltid ha med. Tidningen delas ut till alla hushåll 6ggr/år och är samhällsinformation. Därför får alla tidningen, oavsett om man är medlem i kyrkan eller inte. I det här numret har vi skrivit om Mats Hultqvist som berättar om hjärtats språk – musiken. Mats tar nya kliv i sin yrkesroll. En gemenskap bortom tid och rum kan också finnas på våra digitala mötesplatser. Sarah Larsson Bernhardt och Deeped Niclas Strandh skriver om att Gud visst kan synas i en like på ex. Facebook. Fortsätt gärna höra av er till oss. Ni hittar vår mailadress i spalten intill, på nästa sida.

NÄSTA NUMMER kommer ut 2 september

TÄNK OM Gud räcker ut sitt finger och till och

med lägger sin arm om oss när vi på olika sätt är på rymmen i sommar? Vad kan hända … annat än mer livsmod, godhet, tro? GUDRUN ERLANSON KONTRAKTSPROST

AMOS # 3 2016

amos

Ansvarig utgivare: Ewa Wirén I redaktionen: Kontraktsprost Gudrun Erlanson Kent Kvist, Josefine Sjöqvist, Jacob Sunnliden Hemsida: svenskakyrkan.se/helsingborg e-post: amos.hbg@svenskakyrkan.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Solutions 2016.

Helsingborg 6

26 32

3/16

Fridfulla kyrkogårdar Stadens kyrkogårdar är inte bara en plats att minnas och sörja döda. De utgör också en fridfull plats med parklika inslag som kan användas i rekreativt syfte.

Hjälp när äktenskapet kraschar När ”Alexia” träffade sin man var han varm, mjuk och underbar. Men verkligheten visade sig vara en annan. ”Alexia” är en av de som fått hjälp och stöd från Svenska kyrkan och hon lever nu inte längre i ett våldsamt förhållande.

Vem är Svenska kyrkan?

I en tid då ”alla” gör sin röst hörd och säger sig förespråka Svenska kyrkan, vem kan man lita på? En av anledningen till denna mosaik av bilder är bland annat sammanhållningen inom Svenska kyrkan skriver Betraktaren.

Youtube-stjärnan Clara Henry är en av Sveriges mest efterfrågade förebilder.

PÅ STAN

Vilket är ditt bästa/hemliga smultronställe?

Ceylan Vatansever, 23, Turkiet - Izmir i Turkiet. Jag bor i närheten och känner mig avslappnad där.

AMOS # 3 2016

Jonas Ljungdahl, 37, HBG - Västhamnen här i Helsingborg för att fiska lite. Annars kanske på något ställe i stan som har uteservering.

Roger Jähnke, 59, HBG - Ett ställe som jag hyr utanför Kalmar, ett 1800-tals torp där hunden kan vara med och springa fritt. Det är så idylliskt där, riktigt avkopplande.

Kerstin Nilsson, 69, HBG - Det är faktiskt i Torekov. Där är fint och mysigt. Jag brukar vara i en stuga där på somrarna.

På gång i Helsingborg

Dags för kyrkoval

NÄSTA ÅR är det val, kyrkoval. Söndagen den 17:e september får du chansen att vara med att bestämma hur Svenska kyrkan Helsingborg ska styras. I kyrkovalet görs val till tre olika nivåer:

Kyrkofullmäktige, ditt lokala val

Du väljer till kyrkofullmäktige i Helsingborg. Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns här. Till exempel riktlinjer för barn- och unga verksamheten, eller hur kör- och konsertverksamheten ska se ut. Val till stiftet, regionalt

Svenska kyrkan är indelad i 13

stift. Helsingborg ligger i Lunds stift. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Stiftens främsta uppgift är att stödja församlingarna i deras verksamhet och förvaltning genom expertis inom flera områden. Till exempel i kyrkoantikvariska frågor när man ska renovera en kyrka. Val till kyrkomötet, nationellt

Kyrkomötet är Svenska kyrkan högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Det beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor. Kyrkomötet behandlar också frågor om hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan och vilka psalmer som ska finnas i psalmboken. ■

Tur med vädret Att förutspå vad det blir för väder i sommar är svårt, för att inte säga omöjligt. Generellt sett kan man säga att juni är den ljusaste sommarmånaden. Den har sin kulmen den 20:e i samband med sommarsolståndet. Den är normalt sett lite torrare och har lite lägre medelmolnighet än juli och augusti. Juli däremot är varmare men det regnar med. Juni är den varmaste månaden och är som helhet mest rik på nederbörd. Varm

luft kan nämligen innehålla mer vattenånga än kall. Därför kan det under denna månad förekomma många kraftigare skurar. Först i Augusti får vi de mest behagliga badtemperaturer. Tiden i solen minska då dagarna blir kortare. Men månaden är inte lika blöt som juli så det kanske blir ett litet extra plus för augusti. Fördelen med augusti är att vattentemperaturen nu börjar bli ganska behaglig. Vatten tar nämligen längre tid att värma upp än markytan. ■

AMOS # 3 2016

Välkommen till

Skåne SKÅNE ÄR det idealiska land

skapet för hela familjen. Ett kontrasternas landskap, som bjuder på det mesta och dessutom inom bekvämt avstånd. Naturen är varierad – vidsträckta slätter, böljande rapsfält och 400 kilometer kust med vita sandstränder, men också djupa skogar i nordöst och branta klippstup i nordväst. Färden från landsbygden och charmiga fiskelägen till städerna är kort. De korta avstånden gör Skåne perfekt för egna upptäcktsfärder. Cykla, strosa, upplev. Njut av att vara i ett landskap med ett intensivt kärleksförhållande till mat och råvaror. Prisade stjärnkrogar som väcker matlusten ligger tätt. Skåne är inte det ena eller det andra. Skåne är både och. Skåne är det

bästa av två världar. På Tourism in Skånes hemsida finner du det mesta. Här finns rundtursförslag, länkar till intressanta resmål, kontaktuppgifter till turistbyråer och mycket mycket mer. En god start på en bra upplevelse är att noga läsa denna Sommarmusikbilaga. Här har vi samlat många musikaliska upplevelser. Eller besök någon av de turistbyråer som finns när nedan. Helsingborg med omnejd har mycket att bjuda på. ■

”Intet landskap i Sverige kan jämföras med Skåne, och något bättre kan man inte finna i hela Europa.” CARL VON LINNÉ

Missa inte Helsingborgs turistbyrå It’s easy to be a tourist in Helsingborg! Visit the Helsingborg tourist office, where they can tell you all about attractions, events and places to visit in Helsingborg and northwest Skåne. The tourist office can be found in Dunkers, located in North Harbour. Det är enkelt att vara turist i Helsingborg! Besök Helsingborgs turistbyrå, där kan de berätta allt om sevärdheter, evenemang och utflyktsmål i Helsingborg och nordvästra Skåne. Turistbyrån finner du i Dunkers Kulturhus, beläget i Norra Hamnen. Kontakt/Contact Helsingborgs Turistbyrå: Dunkers Kulturhus , Kungsgatan 11, Telefon: +46 42 10 43 50 turistbyran@helsingborg.se Öppettider/Open hours: Mån/Mon-Ons/Wed 10.00-18.00, Tors/Thur 10.00-20.00 Fre/Fri 10.00-18.00, Lör-Sön/Sat-Sun 10.00-17.00

AMOS # 3 2016

FOTO: CHRIS NELSON

På gång i Helsingborg

FOTO: SWE SCAN

Konferens för kyrkogårdarna SKKF – Sveriges kyrkogårds och krematorieförbund håller årligen en rikskonferens och i år har turen kommit till Helsingborg. Den 23-24 maj hålls konferensen, som har temat kyrkogårdens mervärden, på Stadsteatern. Helsingborgs kyrkogårdsförvaltning är medarrangör och anordnar bland annat studie besök på några av stadens begravningsplatser. Konferensen riktar sig dem som på olika sätt arbetar med kyrkogårdsfrågor och brukar samla 550 personer från hela landet. Aktuella frågor inom temat kyrkogårdens mervärden belyses på föreläsningarna, särskilt betonas värdet av att följa med i tidens utveckling digitalt och mentalt. Fokus läggs på att värna värdet av det kulturhistoriska arvet, kyrkogårdens konst, den biologiska mångfalden samt kyrkogården som en

levande minnes- och mötesplats. Detta blir ett gyllene tillfälle att både uppmärksamma och visa upp pastoratets vackra och unika begravningsplatser, från Råå och Raus i söder till Pålsjö och Krematoriet i norr. I EN TID NÄR STÄDER förtätas och parkmarken krymper samtidigt som stressrelaterade sjukskrivningar ökar utvecklas kyrkogårdarnas och begravningsplatsernas funktion som grön oas. Att vistelse i naturlik miljö är ett måste för vår återhämtning är i dag ett vetenskapligt faktum. Stadens kyrkogårdar är inte bara en plats att minnas och sörja döda, de utgör en fridfull plats med parklika inslag som kan användas i rekreativt syfte. Inte bara människor utnyttjar dessa platser, många djur har hittat en fristad

här och ett flertal rödlista arter återfinns. Kyrkogårdar har ofta anlagts efter sin tids trädgårdsideal och gamla grönstrukturer finns som regel bevarade på kyrkogårdar. På så vis går det att vandra tillbaka till tidigt 1800-tal, både genom att studera det gröna kulturarvet men också genom att läsa på de gravstenar som finns kvar från denna tid. Titlar och årtal kan ge en glimt av ett svunnet liv. ATT KYRKOGÅRDAR och begravningsplatser är

landets till ytan största kultorhistoriska arv – som dessutom finns i hela landet – är därför ännu en anledning att besöka dessa platser. Är inte de ofta magnifika gravstenarna nog källa till ögonfröjd finns det ofta konstverk på begravningsplatserna. TEXT: HELENÉ BÅTSHAKE

AMOS # 3 2016

Kan Gud vara i en like? PÅ BUSSEN, i skolan, på jobbet, hemma eller i

träningslokalen. Vår vardag består av massor av möten. Möten som sker på olika platser. Varje dag välkända ansikten och bekanta samtal. Många av våra möten är fysiska och så har det alltid varit. Men idag möts vi också via skärmar i en digital värld via ettor och nollor. En ny typ av möten som inte fanns förr. Men de är minst lika viktiga. Den verklighet vi lever i idag är inte längre enbart fysisk– utan både analog och digital. Det digitala har blivit en viktig del av vår vardag och det kommer fortsätta så. Våra barn växer upp i en digital självklarhet, samtidigt som vi vuxna brottas med frågan om hur dessa skärmar kommer att påverka dem och deras vardag. Vi hamnar konstant i diskussioner om mobilens vara eller inte vara, om skärmtid och sociala medier som påverkare av vårt mående. Diskussionen är viktig – men också färgad både av medie

vinklar och okunskap. Och en stor mängd rädsla för det okända. När det händer tenderar vi att landa i lösningar som förbud och restriktioner istället för i förståelse och insatthet. FÖR FAKTUM är: i vår nya värld är det digitala en självklarhet. Morgondagens vardag kommer vara helt integrerad med det digitala. En vardag som unga redan anammat på många sätt, men som fler och fler av oss i äldre generationer också börjar att landa i. Många av dagens samtal och möten har flyttats in på digitala arenor och skapar nya möjligheter för företag och organisationer att bygga relationer med människor. Våra samtal pågår och fortsätter oavsett var vi möts: om det så är via skärmen och med hjälp av teknik, eller över fikabordet. Vänner och bekanta, företag och organisationer alla tillsammans konkurrerar vi om varandras tid och uppmärksamhet. Det är inte självklart att någon ska ha företräde. Den som skapar mest nytta och värde för stunden och som kan tillgodose det vikti-

gaste behovet, kommer att vinna kampen om uppmärksamteten. För många människor är internet helt enkelt en fristad. En plats där man får möjlighet att vara sig själv och föra fram sina åsikter. Där man bedöms utifrån andra värden än utseende, ekonomi eller utbildning. Internet och sociala medier gör att vi kan skapa relationer med likasinnade långt bortom demografier och avgränsade cirklar. Digital teknik ger oss fantastiska möjligheter – om vi förvaltar den rätt.

”Internet och sociala medier gör att vi kan skapa relationer med likasinnade långt bortom demografier och avgränsade cirklar.” Baksidan är att precis som i den fysiska världen så finns även här mörker och ondska, näthat, lögner och människor som vill varandra illa. Det är något som vi gemensamt behöver skapa ett motstånd mot. Det gör vi tillsammans. Vi, ni, jag och du. FÖR KYRKAN handlar det om att omfamna

den nya digitala världen och ta tillvara på de möjligheter den ger oss. Genom att vara det som ordet “kyrka” innebär: en gemenskap som bortom tid och rum, bortom ord och handling. Det är något vi vill göra oavsett om det är i gudstjänsten, med hjälp av 140 tecken på Twitter, via en bild på Instagram, eller en tanke på Facebook. En like kan även visa det gudomliga. ■

FOTO: MATTIAS PERSSON

AMOS # 3 2016

Sarah Larsson Bernhardt och Deeped Niclas Strandh arbetar som experter inom sociala medier i konceptet Social by default. Deeped har också en gång i tiden varit präst i Svenska kyrkan.

Reportage: Turist i sin egen stad

AMOS # 3 2016

Annika Lindfors säger att det finns ett väldigt stort intresse från Helsingborgarna.

Spännande skatter att upptäcka AMOS # 3 2016

Reportage: Turist i sin egen stad

Vårens knoppar är på bristningsgränsen. Sommaren står för dörren. Solen pockar på uppmärksamhet och många ger sig ut på upptäcktsfärd. Hemifrån till fjärran länder – eller bara ut från lägenheten en runda ner på stan. Och när turisterna kommer till stan med de stora kryssningsfartygen, ja då är det ofta kyrkorna som besöks. Men vet Du vilka hemligheter som finns? TEXT/FOTO: MIKAEL CARLSSON/DINBILD.COM

DET ÄR ALLTID LIKA skönt och välkommet när solens första

värmande strålar letar sig genom det tjocka molntäcket och når vår längtande hud som törstat efter dess beröring och värme sedan förra hösten. Nu är den tiden här på nytt. Och innan löven åter börjar falla är det många nyfiknas blickar som kommer att passera stadens många kyrkor. Men vet du vilka hemligheter de bär på? Har du någon favorit? Och vad döljer sig egentligen under och över det som du i vardagen ser som ”kyrkorummet”? På plats i St:a Mariakyrkan i centrala Helsingborg finns en infocentral som bemannas av Annika Lindfors – hon är förutom den åldersdigna titeln ”kyrkvakt” även informatör. Hon vet kanske inte allt, men väldigt mycket av det som finns att veta om de olika kyrkorna runt om i Helsingborg. Man kan nästan säga att hon har svar på allt - och skulle hon mot förmodan inte veta det, så tar hon reda på det! Vi träffar Annika en dag innan sommarbesökarna börjat komma i några större mängder. Vi vill klart veta vad turisterna vill se, vad hon har för egna favoriter och vad det finns för spännande saker att se och göra som man kanske riskerar att ”missa” utan guidning. Och ett kan jag säga – hon fick mig att bli en variant av Indiana Jones - om än bara för en knapp timme – men huj vad spännande det var! – GA kyrkan med sitt nyrenoverade klocktorn till exempel, lockar alltid till sig besökare. Många kommer säkert tack vare läget där den ligger mer torgmässigt och öppet, den blir liksom en naturlig del av folks promenadstråk, berättar Annika Lindfors och fortsätter; – JUST I GA KYRKA finns det en modern krypta nere under

grunden, något som man kanske inte förväntar sig i en modern 1900-tals kyrka, utan mer i en medeltidskyrka som St:a Maria kyrkan. Men den används inte som gravkammare utan är mer som ett modernt och ljust mötesrum som används till lite olika saker utifrån behovet. När det gäller St:a Mariakyrkan så ser flödet av besökare inte riktigt lika ut som nere på torget på söder, menar Annika. – Hit kommer ofta besökarna in för att de har en ”tro i botten” eller så är det som renodlade turister.

Och så är det nog. Det visar om inte annat Cityföreningens arrangemang ”Mariadagarna” för något år sedan som blev lite av en medeltidsfest som kyrkan valde att hoppa på. Där hade Annika en tanke om att köra några guidade rundturer i kyrkan för 10-15 besökare på helgen. En medeltidsklänning och lite reklam i radion senare, så hade det plötsligt kommit mellan 300 och 400 besökare på två dagar! – Mittskeppet var knökfullt! Det var bara att lägga ner ursprungsplanen – jag fick stå i predikstolen och berätta en historisk berättelse istället, för vi kunde inte ta oss runt i kyrkan – det fanns helt enkelt inte plats! Berättar Annika Lindfors och fortsätter; – Det visar på ett väldigt stort intresse från Helsingborgarna att de vill veta mer om sina kyrkor. MEN VAD FINNS det då att se i Maria som man absolut inte får missa? Kryptan under kyrkgolvet är sedan länge igenfylld och gravarna flyttade till samlingsgravar på annat håll – men de stora tunga och ofta riktigt dekorerade gravstenarna ligger kvar. I kyrkan finns ett drygt 30-tal gravstenar, där den äldsta och mest kända av dem är från 1500-talet. Stenen är tillägnad dansken Sten Bille, som grundade Klippans pappersbruk. – En annan (mindre) lustig historia handlar om den danske kyrkoherden som också tillägnats en av gravstenarna i golvet. Han dog 1672 av att han fick ett slaganfall i predikstolen mitt under pågående predikan! Jag kan tänka mig reaktionen bland kyrkobesökarna, det blev nog mest troligt både kaos och kalabalik, berättar Annika. En annan historia handlar om den minnessten Tycho

”

Hit kommer ofta besökarna in för att de har en ”tro i botten” eller så är det som renodlade turister. AMOS # 3 2016

Raus kyrka med rester från vikingatiden.

På väg ned i kryptan i GA kyrkan.

Brahe lät ingjuta i väggen i kyrkan efter att hans dotter dött i pesten under sitt tredje levnadsår. Hon blev två år, elva månader och elva dagar – hon levde lika länge på jorden som den tid det sägs att Tycho Brahe kommit att kunna observera den supernova han blev känd för att ha upptäckt. Detta kom att tolkas av Tycho Brahe som ett tecken från Gud. – Den minnestavlan missar man lätt om man går runt och tittar på egen hand i kyrkan, berättar Annika och fortsätter; – Tycho Brahe var känd för att vara en tillbakadragen och butter gammal man, men just på minnesstenen tillägnad sin dotter skrev han extremt kärleksfullt om att hon tagits ifrån honom.

Jasså du vill veta ändå?! Jo, enligt Annika Lindfors ska det finnas rester från vikingatiden i form av runskrift på en av de gamla bjälkarna som bär upp Raus kyrka. Med tanke på att kyrkan började byggas på 1100-talet – 200 år efter vikingarna – så är det otroligt spännande tycker jag! Varför finns de där? Vem har skrivit dem? Varför? Med hjälp av vaktmästaren på plats i Raus ordnade vi fram en lååååång stege. Luckan till vinden över kupolerna knuffades undan med en duns. Sakta klättrade jag upp för den svajande stegen tills huvudet kom upp innanför kupolerna i det allra heligaste. Men hoppla vad många bjälkar! Jag styltade försiktigt runt och lös med en ficklampa.

MEN DET FINNS många andra sevärdheter och hemligheter i de Helsingborgska kyrkorna som Annika tycker man borde titta närmare på. Det ena är de takmålningar som återfinns i taken på Allhelgonakyrkan på Råå och S:t Andreas kyrkan på Mariapark. – De är verkligen – Oj! När man kommer in i kyrkan och ser de vackra målningarna börjar man vända och vrida på huvudet så att man nästan får nackspärr, berättar Annika och fortsätter; – Det finns takmålningar i S:t Anna också, men de är nyare. I de här två andra kyrkorna är det mer ”Michelangelo” över det. Fina färger, inte färgsprakande, men ändå detaljerade, mer åt pastellhållet. Men nu undrar du säkert över mina ”Indiana Jones” eskapader? Inte? Nähä ... men då låter jag väl bli att berätta.

AMOS # 3 2016

ÖVERSIDAN, UNDERSIDAN, långsidorna. Nästa bjälke. Sak sam-

ma igen. Och igen. Och igen. Jag kan säkert säga att jag inte hann med att kontrollera alla bjälkarna under min timme på ”kyrkvinden” där uppe över takkupolerna. Men bara känslan av ”jakten” gjorde att adrenalinet pumpade i blodet. Skulle jag hitta den? Hur ser den ut? Var fanns den? Vad står det skrivet? Jag vet inte. För av alla de balkar jag hann belysa fanns det ingen som hade runskrift på sig. Däremot återfanns det en hel del andra gamla runor... Sökandet lär fortsätta. Men skulle du hitta den före mig så kan du väl hojta så jag får veta vad det står på den?! n

Vad gör man när man i ett tidigare lyckligt äktenskap, plötsligt kommer till insikt att ens partner är våldsam, manipulativ och kontrollerande? Och när man inser att det sett lika ut i tidigare relationer? TEXT/FOTO: MIKAEL CARLSSON/DINBILD.COM

”Att lämna honom var lika svårt som nödvändigt” DET NATURLIGA och för de allra flesta enkla

och spontana svaret är nog givet – lämnar. Så ska ju ingen människa behöva leva tycker de flesta av oss. Men sanningen om vad man borde och vad man gör, är inte alltid lika enkel som verkligheten och ens faktiska handlande. Av någon oförklarlig anledning är det inte alltid man finner styrkan och modet att göra det som krävs. Åtminstone inte utan hjälp. Vi har träffat Alexia som efter flera år som ”lyckligt gift” plötsligt fick ett uppvaknande hon inte kom att tycka om. Ett uppvaknande som efter en del hjälp, skulle få henne att fatta ett avgörande beslut som skulle komma att påverka såväl henne själv som hennes barn för all framtid. Allt på grund av beteendet från den person hon kallat sin man. Sin äkta make. Den som skulle älska henne i nöd och lust. Istället blev livet till ett helvete. Kontrollerat in i minsta detalj och noga regisserat av den äkta mannen. Men vad visste hon, ung och dum – åtminstone var det vad hon fått tutat i sig.

digt. Något annat alternativ fanns inte. Historien vi får berättad för oss ger rysningar längs ryggraden och armhåren ställer sig upp i givakt av olusten man förstår rått i det så kallade ”äktenskapet”. – Jag insåg ganska tidigt när Joanna var liten att hennes pappa var våldsam. Barn skulle straffas och straffas hårt. Det var hans måtto, det var Guds vilja, berättar Alexia och fortsätter; – Jag minns hur han vid ett tillfälle läxade upp vår dotter som då bara var några månader gammal; ”Du är bara en liten obetydlig prick – du vet INGET, kan INGET – glöm aldrig det! Och glöm aldrig att JAG är din pappa. Jag vet allt, du vet inget”. Det var på ett sätt konstigt för mig, eftersom när vi träffades var han varm, mjuk, underbar – helt fantastisk. Men samtidigt väldigt bra på att göra mig rädd. Hitta fel på mig. Förminska mig. Och jag fann mig i det. Jag vågade inget annat. Det har jag insett först nu i efterhand. Han kontrollerade mig fullständigt. MANNEN SOM vi kan kalla Niklas var betyd-

VÅRT FÖRSTA möte blev avbokat. Alexia hade

en misstanke om att vi var ”någon annan” första gången vi hördes av. Det var inte så, men misstänksamheten finns där hela tiden och gör sig ständigt påmind. ”Kanske kommer han att hitta mig ...”. Efter mycket och lång korrespondens får vi efter flera månader slutligen träffa Alexia. Hon bor i en mindre skånsk kommun med sina två döttrar på en skyddad adress. Men när hon tog beslutet att lämna, så lämnade hon med den minsta dottern fortfarande ofödd. Det var nödvän-

ligt äldre än Alexia. Hon var 20 han var i 40-årsåldern. De flesta i hennes närhet hade reagerat på åldersskillnaden – liksom på det faktum att han redan hade två kraschade äktenskap bakom sig med olika kvinnor och barn som han inte hade någon alls eller väldigt sporadisk kontakt med. Men inte Alexia. Hon reagerade inte – för hon var kär. – I början av vår relation berättade jag för min mamma, fast jag inte fick göra det för honom. Då hade vi fortfarande en bra kontakt . Hon insåg direkt att detta inte skulle

komma att bli en bra och jämställd relation, berättar Alexia och fortsätter; – Då blev jag plötsligt förbjuden av min man att prata med min mamma om vår relation. Och det lydde jag. Jag trodde ju på honom. Jag blev totalt manipulerad. Han var djupt troende och allt som gjordes skedde i Guds namn. Det var så han sa. ALEXIA TITTAR tillbaka och minns sig själv

som en person som alltid haft bra självkänsla. Inte varit blyg. Men det kom snart att ändras. Det nya äktenskapet med allt vad det innehöll, blev det nya normala. – Han lyckades trycka ner mig totalt. Och jag tyckte det var okej. När jag läser dagböcker som jag skrivit under den här tiden så är där långa listor på saker som jag skulle bli bättre på och saker jag aldrig fick göra igen. Till slut blev det så många saker att jag inte kunde komma ihåg allt – så jag började skriva små memorycards för att jag skulle kunna ”plugga in” allt han ville jag skulle ändra. Exemplen blir bara fler och fler. Kärlekshistorier med andra kvinnor samtidigt som han var gift med Alexia – affärer som hon tvingades acceptera. Genomgång av mobil telefoner, bilder, sms, radera vänner ur telefonböcker. Och det blir värre. Ännu fler exempel. Värre och värre. Grövre och grövre. Mönstret blir allt tydligare. Men Alexia visste inte hur hon skulle komma ur hans grepp. Hon vågade inte riktigt. Kunde inte tänka sig ur situationen. Förrän plötsligt en dag. Då mötte hon efter en gudstjänst i den lokala kyrkan plötsligt mamman till en av Niklas exfruar. Hennes mening kom AMOS # 3 2016

”Jag blev totalt manipulerad. Han var djupt troende och allt som gjordes skedde i Guds namn.” satt och en diakon hör regelbundet av sig för att se om det finns något de kan hjälpa till med. Och den hjälpen är något som Alexia värdesätter högt. – De har alltid funnits där och hjälpt mig så mycket de kunnat. Regelbundet hört av sig för att höra hur vi mår och hur vi har det. Sen har jag fått hjälp av en vaktmästare att hämta lite möbler och sätta upp några hyllor här hemma, berättar Alexia och fortsätter; – Det är inte så lätt med två små barn och med den situation som är. Första dagen hade vi ingenting – absolut inget. Då köpte jag en liten trasmatta på loppis som vi lade ut på golvet i köket och hade picknick på.

att öppna upp ögonen på Alexia. – Jag minns hennes ord så väl – hon mötte min blick, tittade mig i ögonen och sa; ”Om du också blir misshandlad så får du gärna höra av dig”. Just då när hon sa meningen förstod jag inte riktigt vad hon menade, men det kom att få en oerhörd betydelse för mig framåt, berättar Alexia och fortsätter: – I OCH MED att jag inte fick prata med andra

så blev det oerhört viktigt att andra pratade med mig. Det kan vara någon som säger just den mening du behöver höra för att våga göra förändringen. Förra året tog hon så det avgörande beslutet. Det var då hon bestämde sig. Allt det här AMOS # 3 2016

var inte okej. Orden på hennes läppar kom som en lättnad – en befrielse! – Jag vill att vi ska skiljas. Efter det har turerna varit många. Från att Niklas velat ha ensam vårdnad om barnen, till att han vid förhandlingar i tingsrätten inte ens dök upp då vårdnadstvisten skulle avgöras. En mailbox fylld med flera hundra mail från en man som ”ångrar sig bittert” och vill ha tillbaks sin fru, varvat med fortsatta beskyllningar efter att separationen fullbordats. Polisanmälningar om misshandel. Utredningar. Besöksförbud. Skyddad adress. I dag mår den lilla familjen efter omständigheterna bra. Kontakten med kyrkan från gudstjänsterna i den lokala kyrkan har fort-

ALEXIA ÄR tacksam över diakonibesöken. Det finns fortfarande mycket kvar att bearbeta säger hon. Men hon är glad att det finns någon hon kan prata med. Och berätta sin story är något hon absolut vill. – Många lever i en stor skam för situationen de befinner sig i. Men jag har bestämt mig. Om jag håller tyst så skyddar jag honom – och det vill jag minst av allt säger Alexia och fortstter; – För mig är det väldigt viktigt att Gud inte blir inblandad som ett hot, som en straffande Gud. Jag tror på en Gud som finns där för oss och hjälper och ger stöd när vi behöver det som mest. En förlåtande Gud. Vi ska inte göra saker för att vi fruktar Gud – utan för att vi älskar honom.

Fotnot: Namnen i artikeln, liksom boendeort och andra fakta är, eller kan vara, fingerade för att inte röja familjens identitet.

Clara Henry kan allt om kändisskapets kast mellan hybris och oro: ”Jag vet aldrig om jag blir tillfrågad för att jag är bra eller för att jag har hundratusentals följare.”

Clara Henry

Född: 1994 i Landvetter Bor: I Stockholm Familj: Mamma, pappa, lillasyster och lillebror. Yrke: Videobloggare, program ledare, författare till boken Ja jag har mens hurså? Aktuell: Peppar unga löpare i Göteborgsvarvet 24 maj. Jobbar hela sommaren med ett än så länge hemligt projekt. Bakgrund: Startade som reporter på Göteborgs-Postens ungdomsredaktion. Började videoblogga på Youtube 2011. Har idag runt 400 000 följare och 48 miljoner visningar. Sommarpratade i Sveriges Radio 2015.

AMOS # 3 2016

Porträttet: Clara Henry

STJÄRNA som gör skillnad

Hon slog igenom med tandställning och svinkoppor. I dag är hon en av Sveriges mest efterfrågade förebilder. Möt Youtube-stjärnan Clara Henry, som undrar hur länge kurvan kan stiga uppåt.

TEXT: KRISTINA LINDH/AMOS MAGASIN FOTO: THRON ULLBERG

ORSDAGKVÄLL I förortssverige och ett

undanskymt bibliotek i ett sömnigt köpcentrum sätter plötsligt fram bokvärldens svar på kravallstaket. Det vill säga repställning. Orsak: Sveriges största videobloggare ska framträda. Själv säger hon ”Nordens största”. Ännu oftare säger hon ”hashtag hybris” åtföljt av ett lätt skratt. Man kan veta sitt värde och ta udden av sig själv samtidigt. Clara Henry. Opinionsbildare med 400 000 prenumeranter på Youtube. Nummer femton på listan över Sveriges mest inflytelserika kvinnor. Vinnare av Guldtuben och författare till boken Ja jag har mens hurså? som orsakade bokmässehistoriens längsta kö i Göteborg i höstas. Hon har själv beskrivit hur det kändes när Fredrik Reinfeldt stod bara några meter bort för att signera sin biografi åt en betydligt mindre skara. Men det var då. Nu är nu och vid repet utanför biblioteks entrén samlas de tonåringar som ska få träffa sin digitala idol på riktigt. Inträdet är gratis men man måste ha bokat biljett i förväg. ”Vi hade kunnat erbjuda dubbelt så många om vi bara haft plats” säger bibliotekarien. Publiken bänkar sig och Clara Henry går rakt på sak. – Är det någon som vill börja videoblogga? Händer sträcks upp. Fansen får tips på något som heter jumpcuts, en klippteknik hon använde under uppsnacket i Melodifestivalen 2014, och som fick artisten och pensionären

Andreas Weise (han är 29) att utnämna henne till Århundradets pausfågel. Viktigaste rådet kräver dock inga förkunskaper: Använd humor. EN DRYG TIMMA senare lämnar tonårstjejerna lokalen, spräng-

fyllda av ett slags grundkurs i mediekritik, feminism, skam och kroppsideal. Då har de även fått ställa frågor som ”Hur kändes det första gången du fick hatkommentarer?” samt ta en selfie tillsammans med kvällens huvudperson. Fem dagar går. Tisdagmorgon i city och landets största youtube-nätverk välkomnar sina besökare med ouppackade flyttkartonger. Branschen växer och behöver större kontor. Det är hit företag ringer när de vill knyta ett ungt namn till sitt varumärke: Vill Clara Henry hålla ett föredrag om hälsa? Vill hon fronta vår kampanj? Hon säger ja tillräckligt ofta för att vara heltidssysselsatt och mer därtill. Ändå finns det många som undrar ”vad en Youtuber göööör hela dagarna?!”. Clara Henry tröttstönar i mötesrummet med knallgrön vägg och utsikt över Sergels Torg. IGÅR FYLLDE hon 22. Fem år har snart gått sedan hon lade ut första klippet som blev viralt. Det var en film om julmust. – Jag var på rätt plats vi rätt tillfälle. När jag började var modebloggar det största som fanns. Så kom jag, en tjej med tandställning, kort hår och svinkoppor över halva ansiktet. Men jag var fett rolig och pratade direkt med kameran. För många var det en aha-upplevelse att tjejer inte behöver vara så stereotypa.

FORTSÄTTNING AMOS # 3 2016

Porträttet: Clara Henry

Snabbt etablerade hon sig som en samhällsengagerad röst i en nätkultur fylld av sminktips och spelsport. Det finns två sätt att summera vloggsfärens första fem år – ett personligt och ett branschmässigt. – Den som inte är insatt förstår inte hur extremt snabbt den växt. Vloggsfären är ett helt universum som får människor att mötas. Många av mina följare har hittat varandra och blivit bästa kompisar genom att de följer mig. Den som 2011 startade en kanal på Youtube gjorde det för drömmen om att en dag synas i tyngre sammanhang. I dag har vloggsfären i sig blivit detta. Clara Henry ville bli journalist och jobba på tv. Nu känns det inte lika självklart; det är bara en tidsfråga innan produktionsbolagen upptäcker den journalistiska potential som Youtube ruvar på. I VINTRAS talades om Det Stora Tronskiftet, då youtube-värl-

dens prisgala Guldtuben hade högre tittarsiffror än tv-branschens Kristallen. Många fnös och ifrågasatte mätmetoderna. – Det är som när Frans vann Melodifestivalen och folk blev förbannade över att det bara var en massa barn som röstade. Är de mindre värda?! Vi som håller på med Youtube, vi har följare som består av unga. Vi tar dem på allvar, vi påverkar dem. Om jag pratar om feminism på Youtube influerar jag en hel generation. Unga vs gamla. En urtida match. Urtida klingar för denna publik även namn som Lill-Babs och Carola. Men också de var en gång nykläckta tonårsstjärnor med imponerande fanbase. Skillnaden var att de vid sin sida hade en Simon Brehm eller en Bert Karlsson – mentorer som kanske inte alltid hade de ädlaste av drivkrafter men ändå fungerade som ledsagare i en främmande bransch.

”Vi som håller på med Youtube, vi har följare som består av unga. Vi tar dem på allvar, vi påverkar dem.” Vilken är din relation till religion och andlighet?

– Jag är döpt och konfirmerad så jag är ju kristen. Men jag tror också på reinkarnation, på parallella universum och på andevärlden. Och så tror jag på ödet, på något som bestämmer. Livet är ur det stora perspektivet meningslöst. Det hindrar inte att det finns mening på det personliga planet. – Som sådana här saker. Tänk att ha ett jobb där jag kan påverka! Jag har många tonåriga följare och vet hur det var i den åldern, hur mycket man skämdes över sig själv. Då kan jag säga ”Jag känner igen mig i er och jag tycker ni ska göra så här och så här”. Det gör skillnad för människor. I sin tro på reinkarnation är Clara Henry i stort sällskap. Allt fler lockas av tanken på återfödelse. Knappast konstigt, tycker hon. Det första man lär sig på skolans NO är att energi inte kan försvinna. Bara omvandlas. – Jag är inte bara kropp, det finns något mer i mig, något som lever och brinner. Det finns i alla. Jag vet inte vad det omvandlas till när jag dör. Men jag vet att jag inte kommer slockna utan ta vägen någonstans. Kyrkans ritualer känns främmande. Hon har testat att be, men det var mest som att prata med sig själv.

Vem har hjälpt dig att hantera 400 000 följare?

– Ingen. Clara Henry tittar ner i kaffekoppen. Att varje dag få läsa att man är snygg, rolig, smart och det bästa som hänt i någons liv skapar ett ”fett ego”. Att aldrig veta om man får jobbförfrågningar på grund av att man är bra eller på grund av att man råkar ha hundratusentals följare skapar osäkerhet. – Jag har övat upp ett självförtroende som jag inte hade innan. Samtidigt kan jag undra om den där säkerheten är på riktigt eller om jag bara låtsas att jag har den. ”Vlogg-Clara” kallar hon sitt offentliga jag. Egentligen är hon blyg. – Jag var så duktig och så tråkig! Idealet hemma var att vara skötsam. Man skulle följa reglerna, inte vara rebellisk. Jag minns när mina kompisar började festa och jag efter några månader följde med trots att jag inte fick. Jag drack ingenting, gjorde ingenting och var hemma i tid. Men mina föräldrar upptäckte det ändå. Jag fick inte sova över hos folk på ett år efter det. Något tonårsuppror blev det aldrig. I stället blev det flytt till Stockholm och en resa från anonym lantis med tillgång till buss som gick en gång i timmen till kändis med pengar nog att köpa egen tvåa i innerstan. Det är i den tvåa hon nu varje måndag producerar de filmer som formar följarnas syn på livet.

ISTÄLLET GER populärkulturen stöd. Clara Henry är Harry Potter-fan. Första boken kom till Sverige 1999. Hon hade just lärt sig läsa och slukade den. Samma sak med bok nummer två. I dagboken skrev hon ”God morgon! Jag vet inte vad klockan är för jag har inte lärt mig den än, men nu ska jag läsa Fången från Azkaban”. Sista boken kom när hon var 18. – Harry Potter har följt mig genom hela mitt liv!

Vad är storheten med serien?

Älskar korsord vid havet BÄSTA SOMMARMINNET: När jag var liten och hela familjen åkte och badade vid ett ställe som hette Åsa. Det ligger vid havet. Vi reste dit i fjol också. Vi har vår plats. Man tar med mackor och ligger och löser korsord på samma filt som man legat på i tjugo år. Det är underbart. VÄRSTA SOMMARMINNET: Förutom någon helt värdelös högstadiesommar då jag och min kompis bara bråkade, var nog min första sommar i Stockholm värst. Jag jobbade med folk som var äldre och hade familj. Helgerna ägnade jag åt att tvätta, dammsuga och ta en promenad. Fy vad ensam jag var! Och vad man hatar den ensamheten, den ofrivilliga.

AMOS # 3 2016

Budskap som fäster. Clara Henry serverar samhällsanalys med glimten i ögat.

I år är det fem år sedan Clara Henry slog igenom. Sedan dess har hon varit på ständig språng.

– Att allt är så verkligt. Det är en värld man kan gå in i, en hel mytologi med förklaringar till allt. Och till skillnad från i kyrkan där allt är så allvarligt, är fandoms ett sammanhang där man har kul. Man möts i sitt gemensamma intresse och lever sig in i människor man aldrig träffat. Som One Direction. Om Zayn i One Direction tar kokain blir man bottenlöst besviken. Om Harry i samma band går ut och säger att han är feminist är det det bästa som hänt. Det är förstås väldigt långt från religion på många sätt, säger Clara Henry. Det är inget som hjälper i svåra stunder. Men när man har det tufft i skolan, när man har föräldrar som inte är närvarande, då är populärkulturen en frizon där man för en stund kan känna att det finns något att brinna för.

– Vi jobbar stenhårt. Vi är drivna. Ändå blir vi stämplade som de där som bara ska vara på internet och hålla på och köpa grejer.

– Då går jag in i mig själv och låter ingen komma nära. Jag har alltid fixat sånt på egen hand. Senaste krisen hade jag för några veckor sedan. Om vad säger jag inte, men det löste sig det med. Du låter inte kriserna märkas i dina filmer?

– Aldrig. Lyckojägare. Infallsrika. Nätverkare. Optimister. Som alla årskullar har 90-talisterna sin egen profil. Vanligaste etiketten är ”entreprenöriella”. De har kallats den mest materialistiska generationen någonsin. Clara Henry tröttstönar för andra gången. När ska världen sluta se ner på 90-talister? Här har man en generation som vill göra skillnad och följa sin dröm. Och som dessutom lever i en värld där det många gånger är möjligt. Tänk på 20-talet, när folk hade feta drömmar men tvingades ner i en gruva! AMOS # 3 2016

Bert Karlsson, som sagt att alla 90-talister är lata. Hon tackade nej. Ingången var för löjlig. – Vissa 90-talister är lata, men de 5 flesta är inte det. Det är som att säga att alla feta män över 45 är dumma i huvudet bara för att man tycker att Bert Karlsson är det. Alla män är inte dumma. Men män som grupp har mer ekonomisk, politisk och social makt än kvinnor. Det är inte rätt. Kvinnokampen är Clara Henrys hjärtefråga och hennes erfarenhet visar att trots varje generations unika profil, envisas bilden av feminismen som en ”radikal manshatande skitstövelideologi” att leva kvar. I sin vlogg förklarar Clara Henry att den är något helt annat. – Sen behöver man inte kalla sig feminist om det är själva ordet man är rädd för. Samtidigt – om man är mer rädd för ordet än för skillnaderna som ordet ska motverka, då är man ju totalt fel ute. Vad är du själv rädd för?

– Döden. Inte för egen del, men för dem i min närhet. Och så oroar jag mig för när karriären vänder. I snart fem år har allt gått uppåt. Någon gång kommer det börja dala. Jag Som hyllad och utskälld sidekick i Melodifestivalen 2014. vet bara inte när.

FOTO: HENRIK MONTGOMERY / TT

Vad gör du när livet krisar?

EN GÅNG FICK hon frågan om att vara med i en tv-debatt med

Special: Utanförskap

Alla delar den. Ändå har den så svårt att förena oss. Vi talar om ensamhet. Svenskens (o)vanligaste känsla. TEXT: JOSEFIN OLEVIK /AMOS MAGASIN ILLUSTRATION: ANDERS WESTERBERG

Den svenska

ensamhe

ten

FORTSÄTTNING

Special: Utanförskap

et fanns en tid när min ensamhet var förlamande. Jag skulle snart fylla 30 år och flyttade till Hornstull, där livet verkade pågå. Tättbefolkat med halvgamla som jag, ständig rörelse, fulla krogar, fulla vänner, nybakade levainbröd, poolbad på balkonger. Ändå så in i märgen ensam. Mitt i ett flöde av människor och mitt i ett utanförskap. En etta utan utsikt och en känsla av återvändsgränd. Utanförskapet var detta: livet gick inte den väg jag föreställde mig som den rätta och – viktigt – den väg som ”alla andra” verkade springa obehindrat.

VARFÖR MISSLYCKADES just jag med att grunda för familj och

barn? En känsla av att inte släppas in, inte vara med i gemenskapen. Så här i efterhand kan jag tänka att den gemensamma nämnaren för oss halvgamla i Hornstull var ”varför-just-jag”känslan. Alla dejtade, hånglade, hoppades, dumpades och förtvivlade med samma darrande oro. Vi var på många sätt lika, vi bodde nära varandra, vi köpte samma drink vid samma bardisk och vi registrerade oss med guldkonto på samma dejtingsajter. Jag tror att vi alla var lika ensamma. Ensamheten tar inte hänsyn till kvantitet, att man är många tillsammans hjälper inte. Den ensamhet jag talar om är en känsla, något som uppstår först i relation till andra. MIN TID i Hornstull är en berättelse om den privata ensamheten, men kan lika gärna bli en del av en större bild. Ett försök till förklaring. Ibland talas det om en specifik form av svensk ensamhet, som utgår från vårt sätt att ordna samhället. Den handlar om att staten bär huvudansvar för vår omsorg vilket gör medborgarna oberoende av varandra. Självständig-

Social ensamhet

Betyder att man saknar ett socialt nätverk. Man känner sig ensam på grund av att man inte har vänner, arbetskompisar eller familj att umgås med. Vissa har ett rikt socialt liv på arbetsplatsen men inga vänner på fritiden. För andra är det tvärtom. Social ensamhet bottnar inte i antalet vänner utan handlar om huruvida man känner sig nöjd med sitt sociala nätverk eller om man skulle vilja ha fler människor att umgås med.

Känslomässig ensamhet

Uppstår när man saknar en djup relation, någon att verkligen prata med och som man känner älskar en för den man är. Känslomässig ensamhet kan man uppleva även om man har många att umgås med. Som när man står på en fest med bekanta omkring sig, men ändå känner sig som världens ensammaste människa.

het och självförverkligande är högstatusbegrepp. Välfärdssamhällets framväxt har varit ett sätt att ge individer valmöjligheter; det är enkelt att skilja sig, man måste inte ta hand om sina åldrande föräldrar, barn kan studera utan att föräldrarna har pengar. INTE MINST har staten drivits av en ambition om jämställdhet,

många åtgärder har kommit till för att frigöra kvinnan från sitt ekonomiska och sociala beroende av mannen, liksom för att frigöra mannen från sitt försörjningsansvar. – Vi vill väldigt gärna ha gemenskap, men vi vill ha den på våra egna villkor. Det säger Merete Mazzarella, författare och litteraturvetare som även blivit något av en expert på den samtida ensamheten. Hon problematiserar vår längtan efter både närhet och självständighet. – Kanske behöver man ibland bjuda till på bekostnad av den egna bekvämligheten för att gemenskap ska kunna uppstå. Det oberoende vi tar som något självklart gott är långt ifrån självklart. Tvärtom har helt andra idéer styrt många länders gemensamma system. Som i Tyskland där familjen behandlas som den minsta enheten, vilket bland annat innebär gemensam beskattning för gifta makar. Staten kommunicerar direkt med familjen, individen syns inte på samma sätt utan blir en del i en konstellation. ELLER I USA där familjen utgör individens främsta stödsystem. Staten hålls på armlängds avstånd, och förväntas inte lägga sig i familjeangelägenheter. Privata försäkringar krävs för att nyttja sjukvård och privat kapital för att kunna gå till högre utbildning. procent av alla hushåll i Medan familjens praktiska Sverige består av funktion har minskat i Sverige, en person. betonas den på så sätt i många andra länder. Kan det bidra till vår ensamhet? Är det orsaken till desperationen i Hornstull: att alla springer runt och letar efter kärleken, men ingen orkar leva med någon annan eftersom de faktiskt inte behöver. Den tesen driver Erik Gandinis omdebatterade film The Swedish Theory of Love som kom ut i vintras och visar svensken som en isolerad ensamvarg som är rädd för det okända och har tappat förmågan att interagera socialt med sina medmänniskor.

GÖRAN ROSENBERG är en annan som tagit upp samhällsstrukturens effekt på oss. I Den moderna ensamheten skriver han att vi har ”historiens mest undflyende samhälle och historiens ensammaste individ”. Och menar att den individuella friheten bara är förklädd ensamhet. Gandini och Rosenberg läser av vårt samhälle på ett sätt, men det finns andra. Den självvalda samhörigheten kan också tillskrivas ett egenvärde och leda till en starkare gemenskap.

AMOS # 3 2016

Medan en infödd grupptillhörighet, som är omöjlig att bryta sig ur, kan generera mycket frustration och upplevd ensamhet om man inte hittar en roll i sammanhanget. En rapport från SOM-institutet (2015) förstärker den bilden, genom att visa att ensamheten är mer utbredd i de flesta andra europeiska länder. Deras analys är just att den svenska individualismen gör det lättare att välja sitt umgänge och leder till fler och djupare vänskapsrelationer. Undersökningen fokuserar på den subjektiva ensamheten, alltså upplevelsen av ensamhet. Den hänger inte självklart samman med den fysiska situationen. Den subjektiva ensamheten är den som är negativ. För oavsett orsak existerar ensamhet, och får konsekvenser. Den genererar olycka, får oss att tro sämre om oss själva och se världen i mörka färger. Ensamma människor riskerar att dö i AMOS # 3 2016

”Jag har ett minne av när jag gick i första klass och satt och tittade på när andra barn lekte ihop. Jag mådde bra. Jag reflekterade inte över att jag satt själv eller att jag inte deltog i leken. Jag såg det inte så och det var en skön och harmonisk känsla. Jag önskar att jag hade kvar den.” ELAINE EKSVÄRD, RETORIKEXPERT

förtid, som hälsoeffekt är den farligare än fetma och lika skadlig som alkoholism eller rökning. Och den gör oss sårbara. GÖRAN ROSENBERG använder sig av exemplet med tyskarna som anslöt sig till den nazistiska rörelsen under andra världskriget. Han menar att varje gemenskap ter sig lockande om

Special: Utanförskap ”Ensamheten tar inte hänsyn till kvantitet, att man är många till sammans hjälper inte.” den kan föra bort från ensamheten. Den analysen finns ofta med i media när det handlar om unga människor i Europa som reser till Mellanöstern för att ansluta sig till terroristnätverk. I reportage som vill förklara agerandet får psykologer uttala sig om isolation och hopplöshet. Att inte erbjudas en plats som närande i samhällskedjan ger grogrund för den enskilda ensamheten. HOS BRIS, dit många barn och unga ringer för att få stöd när de

mår dåligt, ser man samma tendenser. Ensamhet är en av de vanligaste frågorna, och möjligheten att uppnå tillhörighet blir otroligt viktig för den som står utanför. I BRIS samtal handlar det sällan om extremism utan snarare om att totalt förlora sig i en musikstil eller engagera sig att den ändå har så svårt att förena oss. Tillsammans är vi mer inom idrotten. Det behöver inte vara dåligt, men risken är att ensamma. ”fel” slags gemenskap välkomnar den ensamme. Det massiva utbudet av ensamhetsberättelser kanske säger Det fina med BRIS är att de har ett svar på hur man ska förnågot om hur allmän känslan är. Trots att vi är sociala varhålla sig till ensamheten. elser och trots att vi behöver varandra, så är ensam– Ensamhet gör att man snabbt tänker att man heten en del av tillvaron. Delar av oss går inte att är den ende som känt på ett visst sätt. Fast i dela eller få förståelse för. Speciellt smärtsamma själva verket upplever alla ensamhet någon upplevelser får oss lätt att känna oss övergivna gång i sitt liv. Vi försöker berätta att ensami världen. Tillsammans med alla andra som är het tillhör vårt normala känsloregister. olyckliga på sitt alldeles eget ensamma sätt. Det kan pågå en längre eller en kortare tid, och det ska inte bagatelliseras, men det procent av alla över hjälper om man accepterar känslan. Den I HORNSTULL fortsätter livet enligt samma 60 år bor ensamma i är som sorg. Den måste få vara där, men den melodi. Bostadshusen består av ettor och tvåor Sverige. kommer inte alltid att finnas kvar. Då kan med en massa bra barer på bottenplanet. Det är man slappna av och känna sig mindre rädd, upplagt för singlar. Nu svajpar alla på dejtingsajsäger Catarina Nylund som är kurator inom stödten Tinder; vänster, vänster, vänster, höger. Samma verksamheten i organisationen. rörelse, samma sökande i lägenhet intill lägenhet, tätt, tätt. Ensamhet försvinner inte för att man är många. FÖRFATTAREN MERETE Mazzarella har tankar om hur känslan av ensamhet istället kan förvärras. De vill lindra ensamheten – Att bli vittne till andras gemenskap kan förstärka känslan av utanförskap. Så kan en ensam människa uppleva Facebook CITYPOLARNA. Ett aktivitetsnätverk som finns över stora som mycket smärtsamt. Så kan också mor- och farföräldrar delar av landet och har över 25 000 medlemmar. som blir grannar med sina barn och barnbarn plötsligt känna sig ensamma, trots att de umgås mer än tidigare med familBRYT-ENSAMHETEN. Mötesplats på nätet, för att hitta jen. De ser nämligen andra vänner som kommer och går hos vänner eller en livspartner. Uppbyggd ungefär som en dejtingsida där man presenterar sig själv och kan chatta med familjen, men blir inte inbjudna, säger hon på telefon från andra. Helsingfors. Det krångliga med ensamheten är att vi alla delar den, men AKTIVITETSSIDAN. Samlar människor utifrån intressen och

vill göra det lätt att hitta likasinnade att hitta på saker med.

”Jag har en tendens att känna mig utanför om jag inte har någon jag verkligen känner med mig. Även med folk som jag känner jättebra kan jag känna mig utanför. Det är dock ingenting jag går runt och säger, för hur mycket uppmärksamhet ska jag behöva ha egentligen för att känna mig älskad?”

KISSIE, BLOGGARE

RÖDA KORSET. Har olika former av verksamhet för ensamma människor som blivit passiva i sina hem. Frivilliga går hem, hälsar på och umgås. ÄLDREKONTAKTEN. En organisation som vänder sig specifikt till äldre som blivit ensamma och kanske förlorat stora delar av sitt sammanhang och sin familj.

AMOS # 3 2016

FOTO: HILDA ARNEBACK/DN/TT

– jag har haft Gud. Det har hjälpt mig mot själens obotliga ensamhet, säger Jonas Gardell.

”Jag stod utanför men klev in” De flesta reser från platsen utanför till platsen innanför. Även om det bara syns på en del. Det säger Jonas Gardell, som nu firar 30 år på scenen. DEN INRE rösten, den yttre oförståelsen, att vara ensam i tvåsamheten, att avvika från gruppen, att oroa sig för galenskap eftersom ens egen bild av verkligheten verkar avvika från resten av världens. Skönlitteraturen, lyriken, teatern, konsten och även musiken är full av skildringar av utanförskap. Genom konsten kan lindring uppstå. En känsla av att bli sedd, att vara lik någon annan och därmed inte längre ensam. Så enkelt och så svårt. Jonas Gardell är en författare som under sin trettio år långa karriär har haft just ensamhet och utanförskap som sin paradgren. Han har berättat om sin barndom som en tid av alienation. Han beskriver sig själv som ett UFO. Han stod lågt i rang i skolans hierarki, var periodvis mobbad och fick någon slags plattform bara som pajas på klassens timme. Så småningom ledde hans homosexualitet till ett påtagligt utanförskap och flera av hans romaner och föreställningar använder sig av de egna erfarenheterna. JONAS GARDELL tror att de allra flesta går igenom en resa från utanförskap till innanförskap, även om det bara syns på en del. – Är det något jag är stolt över så är det att jag har gått att hålla i handen när det varit mörkt. Ibland har jag varit livs

AMOS # 3 2016

uppehållande för min publik. Jag vet det för de berättar för mig vad de förlorat, och vad de varit med om. De upplever ofta att jag skriver om dem själva, säger Jonas Gardell en bländande vårdag på Djurgården. HAN MÄRKER att den mentala resan från ensamhet har relevans för de flesta i hans publik: blandade åldrar, klasser, bostadsorter. Sin egen ensamhet har han också delvis parerat med hjälp av kultur. David Bowies låt ”Heroes” höll honom vid liv när allt var outhärdligt; han var ung, avskydd och bespottad. Bowie satte ord på känslan, och gav på så sätt förståelse, men också tröst. Vi kan bli hjältar, en enda dag / vi får vara oss själva, en enda dag. Det blev ett mantra för att orka en stund till. Och en till. Bowie skrev för honom, han var den som såg Jonas Gardells lidande och ensamhet. Säkert kände tusentals andra just så. – Jag har också haft Mark, min man, i trettio år nu. Och jag har haft Gud. Det har hjälpt mot själens obotliga ensamhet. Gud är den som aldrig överger mig. Den Gud jag fick lära mig om i min frikyrka och av mamma, den Gud jag hållit i handen när andra kristna berättat att Gud hatar mig, säger han och kisar. JONAS GARDELL har kommit in i gemenskapen, han känner det starkt. Han stod utanför och han har klivit in och det är en varm och på många sätt förunderlig upplevelse. – Rent fysiskt är jag fortfarande nästan alltid ensam. Jag jobbar ju själv och jag har mycket lättare att relatera till imaginära människor. Men det har ingenting med sorg eller olycka att göra.

Profilen: Mats Hultkvist

En kyrkomusikers

avsked

Fullt till sista bänkraden på avskedskonserten är en underdrift. Det var faktiskt fullt ända bak till entrédörren där de sista gästerna valde att stå upp och trängas. TEXT/FOTO: MIKAEL CARLSSON/DINBILD.COM

AMOS # 3 2016

Kyrkomusikern Mats Hultkvist säger farväl till Helsingborg och tar nästa steg i jobbkarriären.

EFTER TRE DECENNIER som kyrkomusiker i Maria församling,

var det för en tid sedan dags för Mats Hultkvist att ta farväl till Helsingborg och ta nästa steg i jobbkarriären. Och vilket avsked det blev! När han tillsammans med musiker ur Helsingborgs symfoniorkester och Maria oratoriekör gav Johannes Brahms ”Ein menschliches requiem” är det svårt att få superlativerna att räcka till. Stämningen var påtagligt magisk, elektrisk, och bitvis förstummande, men samtidigt AMOS # 3 2016

högtidligt majestätisk på ett underbart sätt! Det syntes på huvudpersonen att han trivdes. Att han skulle ge järnet en sista gång gick inte att ta miste på. Det var fullt ös in i kaklet skulle man slarvigt kunna uttrycka sig för att beskriva tempot samtidigt med perfektionismen som det hela utfördes på. Minsta ryck i handens ena finger från dirigenten följdes invant till punkt av den duktiga orkestern, takterna satt precis rätt och inte heller kören gjorde några

Profilen: Mats Hultkvist

”

Om orden i gudstjänsten är det intellektuella språket, så är musiken hjärtats språk.

jag har ju trots allt stannat där i 30 år av en anledning – men det blir roligt att ingå med musiken i ett större sammanhang där man i församlingen satsar mycket på människorna i staden med en stor och bred musikverksamhet. Samtidigt känns det som en belöning att få ägna mig så mycket åt det egna spelet och till och med få nörda mig lite grann. Det ska bli väldigt kul och utmanande!

misstag. Lägg till det ett fantastiskt kyrkorum som dessutom var fullsatt, så förstår man att hela inramningen var minst sagt mäktig! Efter att konserten avslutats blev det stående ovationer från publiken som aldrig tycktes vilja ta slut. Gratulationer, lyckönskningar, ryggdunkar, kramar, leenden, tårar och överlämnande av blomsterkvastar samt några fina ord på vägen till nästa uppdrag avlöste varandra. Att ens försöka få till en vettig intervju på plats var i princip lönlöst – istället fick vi en pratstund med Mats några dagar senare per telefon. Och det märktes att han fortfarande var tagen av stunden och njöt av det han lämnade efter sig den där magiska onsdagskvällen den 23 mars med start klockan 19.07.

Hur tycker du musiken har ändrats under dina år?

Hej Mats, hur känns det?

– Hej. Tack, det känns väldigt lugnt nu. Det var en fin kväll. Vad ska du göra nu?

– Jag har varit i Helsingborg sedan 1985 och kände att om jag någon gång ska vidare så är det dags nu. Jag kommer att börja jobba i Malmö som renodlad kyrkomusiker i St Johannes där jag på heltid får ansvar för orgelspelet med exempelvis lunchmusik varje vecka, men även gudstjänster och förrättningar. Det blir en fokusering bara på orgelspelet. Vad är känslan?

– Jag kommer tillbaka till den ursprungliga kärleken jag kände till orgelmusiken som jag hittat redan som tonåring. Det känns fantastiskt. Samtidigt är det både glatt och sorgligt. Jag lämnar inte Helsingborg för att jag är less på något –

Mats reflekterar över musikens roll och åren som gått.

– Det har hänt ganska mycket, men det har gått i små steg. Men när jag tittar tillbaka på gamla gudstjänstagendor så har det hänt jättemycket! Jag började 1985 och ett år senare fick vi en ny psalmbok. Bara om man tittar på musik som spelas på bröllop, dop och begravningar så har det ändrats väldigt mycket. Man är väldigt mycket mer medveten idag och vill ha det efter egna premisser. Och nu är det en ny kyrkohandbok på väg ut som troligen kommer under 2017, och då kommer den att göra ytterligare avtryck i musiken i form av ännu fler förändringar. Vad är musikens betydelse för en gudstjänst tycker du?

– Den är jättestor! Ju! Musiken sätter hela atmosfären. Om orden i gudstjänsten är det intellektuella språket, så är musiken hjärtats språk. Det är musiken som färgar och påverkar olika känslolägen. Man skulle kunna säga att man har stor ”makt” som musiker hur man påverkar med musiken. Kommer du sakna ”din” orgel i Mariakyrkan?

– Kvalitén på orgeln i Mariakyrkan är väldigt fin. Det blev lite av en sensation när den kom 1959. Den är berömd och känd för sitt kraftfulla ljud och man skulle kunna säga att den gnistrar av ljus och färger. Men Malmös orgel är också väldigt fin – annars hade jag inte velat byta. Den är mer byggd i en ”romantisk” stil där man kan säga att den är mer majestätisk, rund, homogen och varm i sin klang. n AMOS # 3 2016

Att hitta hit är att hitta hem... Martin Luther började förändringen av gudstjänsten och vi fortsätter den. För oss i Helsingborg är gudstjänsten ett ständigt pågående verk. Upplev den med oss! svenskakyrkan.se/helsingborg

#hejaluther Vi är den första generationen som upplever att varje land har sin egen lokala kyrka.

Men det kostar. Kristenheten i Mellanöstern utsätts just nu för ett folkmord. Över hela världen marginaliseras, fördrivs och dödas kristna för sin tro. I 60 år har vi arbetat i tjänst för världens förföljda kristna. Vill du hjälpa oss i detta arbete? Bankgiro: 900-3054 PlusGiro: 90 03 05-4 Swish: 900 30 54

www.open-doors.se 16-05 AMOS 198x130.indd 1

2016-04-27 14:47

Instagram, Spotify och Muralgranskaren

#Svenska kyrkan

@CarlEricE Som #kyrkvaktmästare har jag många löneförmåner. Att få lyssna på organister som övar är en av dem! #svenskakyrkan @KdStiftsInfo Förtroendet för #svenskakyrkan ökar, enligt förtroendebarometern. @CamillaLindskog Tar nya pressbilder på chiefen @BiskopJohan idag... De blir cooooola! #lundsstift #svenskakyrkan @Limhamnskyrka Verkar gå vägen med konfirmandernas redovisning. Bön, dopet, påsken står på agendan. Å så ett feministiskt manifest om Gud! #svenskakyrkan @PssiP Lyssnar på teologiska rummet på @sverigesradioP1 och inser att det är blev väldigt angeläget för mig att gå ur svenska kyrkan.#svenskakyrkan @biskopenivaxjo Glad att få besöka #svenskakyrkan integrationsarbetet på Norra Öland. Många goda samtal. sopplunch snart gudstjänst! Svenska kyrkan Ängelholm En liten Hand kan göra stor skillnad :) #svenska kyrkan#svkängelholm#l ördagsmys#helg#junior #glad#pågar Anders Holmberg Morgonbön i #källmoragården#suraramnäsförsamling #svenskakyrkan @IngelaBerger När jag var tjugo år bestämde jag mig för att bli en kristen. #kristen #Kristusäruppstånden @YSjkvist #kristusäruppstånden och här hemma firar vi detta med att beställa pizza. @carlhenric Kristus är uppstånden! Eller för att låna ord från Kent: Ett långfinger åt döden. #Kristusäruppstånden #kristusäruppstånden trendar Under påskdagen exploderade twitter av den gamla påskhälsningen Kristus är uppstånden. Under flera timmar var hashtaggen #kristusäruppstånden den mest populära taggen och blev en av de mest använda i landet. Kyrktwitter har aldrig varit så aktivt.

Vad vill du lyssna på? Sommaren närmar sig. Mycket blir lite enklare kan tyckas. Dagarna blir längre, baden och utflykterna fler. Få årstider är besjunga som sommaren. Det beror säkerligen på våra långa och mörka vintermånader. Så nu när sommaren är här bör den också ha en egen låtlista. Likt den här nedan. Ni kan följa alla våra spotifylistor. Sök på Hbg redaktion och lägg till oss. Dela gärna dina favoritlåtar med oss. Hoppas ni får njuta av sommaren! Praise You Samuel Ljungblahd Greater Things Samuel Ljungblahd, Niki Ross Sommartider Gyllene tider Sommaren Bo Kaspers Orkester Vill ha dig Freestyle Ingen vill veta Raymond & Maria Ta mig till havet Peter Lundblad Sommarlängtan Bo Kaspers Orkester Do you belive Eric Gadd Relalalaxa Just D Fint väder The Latin Kings Magaluf Orup Just idag är jag stark Kenta Happy Pharell Williams Uptown Funk Mark Ronson, Bruno Mars Happyland Amanda Jensen Främling Orup För kärlekens skull Ted Gärdestad Sol, vind och vatten Laleh Waka waka Shakira Tro på det Syster Sol

MURAL ”Celestine hade Icke Hierta att Tala Om att thet Fachtiskt BokStafligt Talat Rördhe Sigh Om En Bulle i Ughnen.” AMOS # 3 2016

Musik i sommark väll

Pollenallergi? Förkyld? Bihåleproblem? Täppt i näsan? Nässköljning rekommenderas av öron-, näsa- och halsläkare

Under sommaren har du möjlighet att åter få uppleva och njuta av ett antal olika konserter, helt gratis, i Jönköpings kyrkor. Femton konserter, i olika genre och på olika platser. Hoppas att du hittar något som kan förgylla din sommarkväll. Mer information hittar du på

www.svenskakyrkanjonkoping.se

Kannan NasoKlar säljs på apotek, hälsokost och www.nasoklar.nu

SOMMARKURSER ORGELSPELARKURS 26 juli – 2 augusti (15-25år) ORGELLÄGER 28 juli – 31 juli <15 år robert.ohman.osk@folkbildning.net 073-077 42 12 Gilla oss på facebook!

www.OskarshamnsFolkhogskola.se www.oskarshamnsfolkhogskola.se

Välkommen till Vallentuna strax norr om Stockholm

Vägkyrka: Vallentuna kyrka är öppen måndag-fredag 4-29/7 kl 10-16. Sommarcafé: måndag-fredag 27/6-12/8 kl 09.30-11.30. Kyrksafari: torsdagarna 30/6 och 4/8. www.vallentunaforsamling.se 08-511 862 00

SJALAR TILL KÖREN

Sveriges största sortiment av kvalitetssjalar! Sjalar i regnbågens alla färger av ﬁna naturmaterial till föreningar & privatpersoner

Besök vår webbutik! Snabba Leveranser Fri Frakt

www.sjalbutiken.se 0739-53 34 38

Berga Kapell Vingåker

S:t Lukas själavårdskurser  Själavård till vardags  Fortbildning i enskild själavård  Handledarutbildning för själavårdare Se www.sanktlukas.se/utbildning, 073-976 86 44

Korsord

Fram med synonymboken och google. Redan 1924 kom det första korsordet till Sverige och

sedan dess har de bitit sig fast och både irriterat och glatt människor. – Det finns inget bättre sätt att motionera knoppen på, än att lösa korsord. Det är tillgängligt för alla och du kan få riktiga lyckokänslor när du klarat av dem, sa Björn Zätterström till Aftonbladet. Var med och tävla om två stycken biobiljetter Skicka in orden du skapat i de färgade rutorna till amos.hbg@svenskakyrkan.se eller till Helsingborg/amos, Box 1453, 251 14 HELSINGBORG FJÄDERFÄ

KOSING

STAPELFÖDA

AVSETT

ANLAG

FORTUNA

AVSLUTAR BREV LEDER GYMPALÄRAREN

MJÖLKPRODUCENT

GAS

SOCIALT NÄTVERK

KUNSKAPSTV GAV SIG AV

JOBBET PÅ JULBORDET I SMÅLAND DEL AV DATA LEKER I SARGASSO

SKÄRA I STAD NER SAKNAR KYLT NER MOD BYTTA

KOMMER TILLBAKA

FLYGER SNÖFLINGOR TIDSRYMD FÖREMÅL HAR RACKARUNGE JURIDISK PERSON KORRUMPERAR STORARTADE

SAKNAR GO SÖKER KUNSKAP

LITEN LÅDA DEL AV DYGN

FÖRR FÖRE BEGRAVNINGEN

BOYE

SÖDERS HÖJDER

FÖRMÅGA

STRÖMSTEDT FÅR OSÄKER

UTAN GLANS

TAR TON

ZAPPA

HÅLLER I TRÅDARNA

NYHETSBYRÅ

IFALL BARRVÄXT

KALASDRYCK

EN SORTS OST

BÄSTA EXEMPLARET

AVSKALAT

ROS KAN GE VINST

NORPA

SIGNALSUBSTANS

VID KASSA LEVER INTE LYXLIV PUNKT PÅ SKALA

DÄR INSTÄLLTALAS NING PERSISKA RÖSE

KÄMPADE

FRYSPUNKT

UTAN DRÖJSMÅL

TRO TALLRIK

ENGELSK TITEL

KÄNNA SIG FRAM

BOSTAD

SVENSK UPPFINNING SKÅP FÖR FINSERVIS

SNÄPP PÅ BÄNK I MATCH

RIKTNING KRONISK SJUKDOM

KAN MAN I SAUNA

ÖS

HYPOTES FÅR DEN SOM SAKNAR PLATS

TISSLA OCH TASSLA ÖNSKA INNERLIGT

EN FÅGEL DUMBURK

FÖLL SÖNDER SAKNAR BLAD OCH RÖTTER

SOLGUD

OMSTRITT PLAGG VANLIG FRÅGA

SÅLDE UT

MITTPUNKT

MANSNAMN

AMOS # 3 2016

Välkommen till Högalidskyrkan sommaren 2016 Sommarcafé

- Nära himlen Under sommarhalvåret fungerar Fjällgården som ett vandrarhem. Hit kan du komma för egen rekreation, fjällvandring efter Kungsleden eller bara för att bo i en gudomligt vacker miljö. Vill du veta mer eller låta dig inspireras av vackra bilder från omgivningen så besök vår hemsida. Du är alltid välkommen!

www.kyrkansfjallgardjakkvik.com telefon: 073-521 03 69

DAG HAMMARSKJÖLDSLEDEN En pilgrimsled mellan Abisko och Nikkaluokta vägen du ska följa den en handbok för vandrare efter pilgrimsleden. 100 kr + porto. Beställ från Luleå stift, tel 0920-26 47 00 lulea.stift@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/luleastift/pilgrimsled

Gott, hembakat fika. Leksaker, spel, barnplaskpool. Kom och koppla av en stund under de susande träden i skuggan av Högalidskyrkan – eller värm dej i våra mysiga lokaler! Öppet kl 9.30–15.30 helgfri mån–fre 30/5–1/7. Sångsamling kl 11.00. Stängt 6/6 & 24/6, öppet till kl 12.00 23/6.

Sommarkvällsmusik Njut av en stunds musik i sommarkvällen! Fredagarna 1/7, 8/7, 15/7, 22/7 och 29/7 kl 20.00. Fri entré, kollekt.

Sommar i parken Andakt, underhållning med kända artister, Frälsningsarméns Söderkår och gott fika. Inomhus vid dåligt väder. Onsdagarna 6/7, 13/7, 20/7, 27/7 och 3/8 kl 17.00.

Öppet i Högalidskyrkan - CAMPING MED HÖG STANDARD STUGOR OCH VANDRARHEM NÄRA HAVET

Mån–fre kl 11–18. Lör kl 11–16. Sön kl 10–16.

PERFEKT FÖR FAMILJER

t-hornstull • svenskakyrkan.se/hogalid

barnvänlig sandstrand, lekparker, vedeldade badtunnor, studsmattor, hoppkudde, minigolf, butik, restaurang mm

Välkommen till medeltida Danderyds kyrka och moderna Församlingens Hus. VÄGKYRKA 4-27 juli

SOMMARPROGRAM

med midsommarfirande, gospelvecka, sportvecka, festival, barnkördagar, golfdagar, barnsamlingar varje förmiddag Hela sommarens program

WWW.GULLBRANNAGARDEN.SE WWW.GULLBRANNAFESTIVALEN.COM En mil söder om Halmstad

VÄLKOMMEN TILL VÄSTKUSTEN!

DANDERYDS KYRKA

Pilgrimsvandra strax norr om Stockholm

Natur, kultur och andlighet är ledord på vägen i ett historiskt landskap med tusenåriga anor. Du som vandrare väljer ditt eget fokus!

Måndag, tisdag och onsdag 11.00-15.00. Andakt 12.00. Guidade visningar. Servering. Övriga öppettider - se hemsidan.

FÖRSAMLINGENS HUS Invigt 2011. Arkitekt: Helena Tallius Myhrman. Konstutställning: Egyptiska vävar. Öppet: måndag-fredag 9.00-15.00. www.danderydsforsamling.se

Flämslätt

Stiftsgården i vackra Valle härad mellan Skara och Skövde

info@flamslatt.se www.flamslatt.se 0511- 304 40

Här är det gott att vara! Fyra mil söder om Jönköping hittar ni Stiftsgården Tallnäs. Här kan ni vandra utmed Linnesjön eller slå er ner en stund i vårt kapell. Vandrarhem • Kurs & Konferensgård Festmåltider • Catering • Helårsöppet www.tallnas.se • tel 0370-720 50 Välkommen!

För mer information om leder, karta, öppettider m m, besök vår hemsida: www.vallentunaforsamling.se. - Vi finns även på Facebook -

Välkommen till Göteborg och Västsverige! Kyrkans informationscentral hjälper dig på resan. Telefon 031-731 88 80 Besök oss i domkyrkan! www.svenskakyrkan.se/goteborg

BETRAKTAREN

Vem är Svenska kyrkan? EN AV DE SAKER SOM fascinerat mig vid olika Londonbesök är ”Speakers’ Corner” som ligger beläget vid nordöstra hörnet av Hyde Park. Speakers’ Corner, även om det fortfarande finns kvar, hade nog sin största betydelse vid den tid då mediebruset enbart bestod av de etablerade kanalerna av tidningar, radio och Tv. Det var en plattform för dem vars röst annars inte hade hörts. Här talade kommunister, anarkister, ultrakonservativa, religiösa och ateister, konstnärer och folk som var rädda för flygande tefat och strålning. Det var högt och lågt, allvar och konstigheter i en salig blandning. Det fanns alltid en publik, stor eller liten, som var beredd att offra några minuter av sin tid för att lyssna. Orsaken till att Speakers’ Corner förlorat i betydelse är givetvis att vi alla numera bär med oss vårt eget Speakers’ Corner i fickan eller väskan. Var som helst och när som helst, i kassakön på konsum, på stranden eller på jobbet kan vi delge den stora allmänheten våra åsikter om allt mellan himmel och jord. På bloggar, Twitter och Facebook kan vi säga vårt hjärtas mening om flyktingströmmen eller Let’s Dance. Jag är själv svårt anfäktad av det här, det erkänner jag villigt. SVENSKA KYRKAN är i högsta grad en del av denna nya informationsverklighet, och det är inte utan sina problem. Vilken är egentligen Svenska kyrkans röst i det här bruset? Hur skall jag som enskild medlem i kyrkan eller allmänt intresserad kunna väga alla olika, ofta starkt motstridiga budskap mot varandra? När Annika Borg, präst i Svenska kyrkan och Eli Gönder, mellanösternvetare och debattör nyligen pre-senterade sin Timbrorapport ”Omvägen om Gud” så var det för att kritisera kyrkan för att inte syssla med sitt grunduppdrag utan i stället driva en rad vänsterprojekt. Utan att ta ställning i sakfrågan så kan man lugnt säga att den efterföljande debatten blev en utmärkt illustration till en poäng jag försöker göra. Från olika plattformar hördes ett stort antal röster som uttalade sig för eller emot Timbror-apporten. På en kyrklig höger – vänsterskala var det en kakafoni av röster som alla drev sin uppfattning när det gäller flyktingfrågan, klimatfrågan, förföljda kristna i mellanösternfrågan, mångkulturfrågan, och om Jesus är exklusivfrågan. Att urskilja vad den person som uppbär lön från Svenska kyrkan för att vara informationsansvarig hade att säga var inte lätt i opinionsblåsten. Kyrkliga tankesmedjor som Seglora där ett stort antal präster

är med och skriver och debatterar, vem talar de för och vad är deras relation till kyrkan som helhet? En enskild biskop som uttalar sig i en stor fråga, vem talar han eller hon för, sig själv, sitt stift eller Svenska kyrkan som helhet? Hur är det med förtroendevalda på olika nivåer? Var passar ärkebiskopsämbetet in i den här mosaiken? Det här är frågor som behöver någon form av svar. TILL DETTA KAN MAN lägga att det som kontrast till detta överflöd

av motstridig och svåröverblickbar kyrklig information finns ett stort informationsunderskott när man ser på kyrkans centrala nivåer. Stora organisatoriska förändringar, omläggningar av budgetsystem och administrativa system verkar komma till utan någon egentlig information alls, utan någon form av prövning av hur dessa föränd-ringar förhåller sig till kyrkans huvuduppdrag. En orsak till det här är enligt min mening att en hel del av de band som tidigare höll ihop kyrkan har tunnats ut eller rent av brustit. Sammanhållningen mellan biskop och präster, stift och församlingar, rikskyrka och lokalkyrka är inte den samma som det var tidigare. Så svaret på frågan, vem är svenska kyrkan, var

”Vi kan inte alla äga alla frågor, och framför allt kan inte alla äga alla svar.” kanske lättare att svara på förr, i ett mer enhetligt samhälle och i en mer enhetlig kultur. På ett plan kan man ju säga att vi alla som är medlemmar i Svenska kyrkan och som har en relation till kyrkans Herre också i verkligheten är kyrkan! Men vi kan inte alla äga alla frågor, och framför allt kan inte alla äga alla svar. JAG TROR att vi i framtiden måste hitta vägar för att Kyrkan

skall få en tydligare och mer distinkt röst, även om ordet skall förbli fritt och var och en av oss skall ha rätt till sitt ”Speakers’ Corner”. Det måste bli så för att människor skall hitta kyrkans centrum och hjärta, och det måste också bli så för att olika tankar skall ha något att brytas mot.

AMOS # 3 2016