DIN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN
|
BRÖSARP-TRANÅS FÖRSAMLING
|
SOMMAREN 2022
BENGTEMÖLLA
”Inget mänskligt ska vara oss främmande”
KONFIRMATION: Utforska livets stora frågor – och Berlin
ANDREAS NORLÉN:
”Jag blir sällan riktigt arg. Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen”
TEMA
VALFRIHET
7
KYRKOR MED LÅNG HISTORIA
Det är du som bestämmer — inte din diagnos
ODR SAMHÄLLSINFORMATION
22am3223_omslag_29462.indd 1
2022-05-18 12:19:12
LEDARE
När valfriheten känns avlägsen T
”
emat för det här numret av Amos är valfrihet. Ett ord som består av två delar, val och frihet. Det förutsätter någonstans att vi har en frihet som ger oss möjligheten att välja. Jag tror att vi är ganska många som har erafenhet av att vi burit en känsla av att situationer inte ger oss något val, att valfriheten bara är ett ord på ett papper. Ser vi oss dessutom runt om i vår värld så drabbas människor av krig, katastrofer och olyckor urskillningslöst. Var finns valfrih ten?
åga välja attityd. Våga välja V tacksamheten. Vi människor behöver ibland öva oss i att välja fokus, att välja perspektiv och att välja att se det som fungerar istället för alla problem. Vi är så präglade i vårt samhälle att se fel och brister att vi nästan inte har förmågan att välja ett annat synsätt. Jag brukar be mina medarbetare att varje dag skriva tre saker som
de är tacksamma för. Det blir ofta en väldigt upplyftande läsning att få ta del av. Så mycket det finns a t vara tacksam för varje dag. Den här uppgiften är en träning i att välja att fokusera på allt det goda och positiva i tillvaron även om det kanske har varit en dag präglad av motgångar.
I EN MER extrem form av just val av attityd skriver Victor Frankl om. Han överlevde Förintelsen och är känd författare. Victor Frankl skrev så här: ”Vi som levde i koncentrationslägren minns dem som gick runt och tröstade andra, gav bort sin sista bit bröd De kanske inte var så många, men de är ett bevis på att allt kan tas ifrån en människa utom en sak: friheten att välja attityd i varje given situation.” Våga välja attityd. Våga välja tacksamheten.
Jesper Cederholm kyrkoherde
Vi behöver öva oss på att välja att fokusera på allt det goda och positiva i tillvaron Foto: GETTY IMAGES
2
SOMMAREN 2022
22am3223_ledare_29351.indd 2
2022-05-18 12:17:55
INTRO
Foto: GETTY IMAGES
10
INNEHÅLL
Reportage 20 Ukrainare fann en fristad i Sverige EN DEL AV
Foto: SVEN PERSSON
”
i är alla kallade att vara lärjungar och att V i Kristi kärlek hjälpa till att stilla världens Ur Församlingsinstruktionen hunger.
N VA
ENMÄRK
E
KONTAKTA OSS!
Post- och besöksadress: Albovägen 27 273 50 Brösarp Hemsida:svenskakyrkan.se/brosarp Telefon växel: 0414-181 00
Trycksak 5041 0004
Jesper Cederholm, kyrkoherde Telefon direkt: 0414-181 60 jesper.cederholm@svenskakyrkan.se Åsa Modin, präst Telefon direkt: 0414-181 66 asa.modin@svenskakyrkan.se
T
Tema Valfrihet 9 Han vill göra skillnad Man kan inte välja 10 sin sjukdom 16 Andreas Norlén: Ge inte upp för lätt! 23 Hållbart: Skamfyllda resval Boktips 24
»Vårt » mål med arbetet på sociala medier är att vi, i den digitala delen av vår värld, ska kunna förmedla närvaro och hopp och få komma i kontakt med dig. Vi ser därför fram emot att du kommer med frågor, kommentarer och förslag på innehåll i våra digitala kanaler så att de blir ett bra komplement till de möten som sker fysiskt. Kanske har du fler idéer om hu vi kan öka vår digitala närvaro? Hör gärna av dig och vi ses digitalt!
Bengtemölla har en särskild plats i Brösarps historia.
S
Din församling 4 Våra kyrkor – våra mötesplatser 6 Kalendarium: Musik i sommar 8 Frivilliga som hjälper 26 Konfirmation Utforska livet 28 Bengtemölla i våra hjärtan 30 Intervjun Vad utmärker dem? 33 Betraktelse
Möt oss på sociala medier
E-post: brosarp-tranas.forsamling @svenskakyrkan.se
Linda Svensson, administrativ samordnare Telefon direkt: 0414-181 00 linda.svensson@svenskakyrkan.se
REDAKTION Varsågod! »» Den här tidningen delas ut av Svenska kyrkan till alla hushåll inom Brösarp-Tranås församling som samhällsinformation. »» Tidningen produceras i samarbete med Verbum AB.
Redaktör och ansvarig utgivare: Sofie Kalodimos sofi .kalodimos@verbum.se Produktionsansvarig: Lotta Petersson lotta.petersson@verbum.se Tryck: Stibo Complete, Katrineholm Omslagsbild: Marcus Gustafsson VÅREN 2022
22am3223_innehall_29352.indd 3
3
2022-05-18 12:18:04
VÅRA KYRKOR VAD
1
I Brösarp-Tranås församling har vi sju kyrkor och två församlingshem där man kan samlas över generationerna.
Mötesplatser fyllda med historia
?
VISSTE DU ATT...
»» ...en aspekt
av att göra vårt kulturarv tillgängligt är att tillhandahålla information om kyrkorna och kyrkogårdarna. På församlingens webbplats har vi uppdaterat avsnitten om våra kyrkor och länkat till olika resurser där man kan läsa mer. Dessutom finns där panoramabilder som gör att man kan se sig omkring i kyrkan digitalt. »» Gå in på svenskakyrkan. se/brosarp/ vara-kyrkor och läs mer! 4
»Människor » har i århundraden byggt hus för att samlas, fira guds tjänst och uppmärksamma de stora händelserna i livet. I Brösarp-Tranås församling har vi sju kyrkor och två församlingshem för dessa ändamål. Dessutom har församlingshem byggts eller införskaffats för a t skapa mötesplatser mellan generationer. GAMLA BYGGNADER MEDFÖR väldigt
ofta höga kostnader när det gäller underhåll och drift. Den gånga vintern har vi nog alla på olika sätt känt av de höga elpriserna och församlingen är inget undantag. I december 2021 hade vi en förbrukning som kostade 128 000 kronor. Då har ändå flera kyr or endast grundvärme och värms inte upp mer än i undantagsfall. Genom åren har vi tvingats göra prioriteringar kring vilka fastig-
2
heter vi ska ha kvar och vilka som har sålts. Kyrkorådet har initierat ett arbete med att hitta en plan för uppdatering av värmesystemen i kyrkorna och en plan för att minska driftskostnaderna, men samtidigt kunna erbjuda en hög tillgänglighet till våra vackra kyrkor. VI ÄR NU också i slutfasen av renoveringen av Lärarbostaden. Där har vi sökt och beviljats bygglov för ändrad användning och gjort en uppfräschning av lokalerna. Dessutom har fönstren fått sig en omgång ordentlig kärlek så de ska hålla många år till. Lärarbostaden kommer att inrymma vår expedition och ett antal kontorsplatser. Vi får återigen ta detta fantastiska hus i bruk och ge det liv och värme.
Jesper Cederholm
3
4
SOMMAREN 2022
22am3223_uppslag_29354.indd 4
2022-05-18 12:17:56
1. Brösarps kyrka är från mitten av 1100-talet men korsarmarna, de stora fönstren, tornets dekoration och dess låga takhätta vittnar om en ombyggnad under 1800-talet.
5
7
2. Fågeltofta 3. Onslunda 4. Eljaröds 5. SkåneTranås 6. Andarums 7. Spjutstorps
6 SOMMAREN 2022
22am3223_uppslag_29354.indd 5
5
2022-05-18 12:18:01
KALENDARIUM
Välkommen till oss i sommar
!
ÖPPEN KYRKA I BRÖSARP
»» Varje fredag (dock ej under perioden med Vägkyrka) kl. 10–12 är Brösarps kyrka öppen för enskild bön, ljuständning och meditation. »» Det finns alltid någon närvarande i kyrkan. »» Kaffe serveras. Välkommen!
»Vi » är glada att vi återigen kan ha våra kyrkor som träffpun t. Under årens lopp har det vuxit fram en tradition att med frivilligas hjälp hålla våra sju underbara kyrkor öppna en vecka i taget under sommaren. Vi erbjuder under dessa veckor vägkyrka och dessutom ”Musik i sommarkväll”. I presentationen nedan kan du upptäcka sommarens varierade musikprogram, allt från folkmusik och jazz till operett och allsång. När det är ”Öppen kyrka” och ”Vägkyrka” finns d t frivilliga på plats för en stunds samtal och en kopp kaffe eller te. Varmt välkomna i sommar!
musiker uppväxta på Österlen välkomnar sommaren med akustisk musik, stämsång och spelglädje.
Brösarp kyrka
Tisdag 12 juli
Tisdag 28 juni 19.00 Musik i sommarkväll. Iris Bergcrantz trio, ”Kända jazzpärlor”. Framförs med finess, känsla och lyhördhet. Med ett bubblande samspel tolkas musik av bland annat Olle Adolphson och Cole Porter.
9.00 Morgonmässa. Med efterföljande frukost. 10–12 Öppen kyrka. Stilla musik. Torsdag 7 juli– lördag 9 juli 13–16 Vägkyrka. Söndag 10 juli 11.00 Mässa.
Eljaröds kyrka 19.00 Musik i sommarkväll: ”Lundström & jag”. Gruppen ägnar sig åt svensk folkmusik och varvar låtar från norr till söder med sina egna låtar. Onsdag 13 juli 10–12 Öppen kyrka. Stilla musik. Torsdag 14 juli–lördag 16 juli
Onsdag 29 juni 10–12 Öppen kyrka. Stilla musik. Torsdag 30 juni– lördag 2 juli 13–16 Vägkyrka. Söndag 3 juli 11.00 Mässa.
Spjutstorps kyrka Tisdag 5 juli 19.00 Musik i sommarkväll: Berg och Pyk, ”Sommarmusik”. Tre unga
6
Onsdag 6 juli
13–16 Vägkyrka. Söndag 17 juli 11.00 Mässa.
Andrarums kyrka Tisdag 19 juli 19.00 Musik i sommarkväll: Manna, ”Musik från himmelen och på jorden” med Nadja Eriksson och Anna Hedar. De bjuder på folkvisa, jazz, psalmer och en och annan visa. Både känt och okänt.
Onsdag 20 juli 10–12 Öppen kyrka, stilla musik. Torsdag 21 juli– lördag 23 juli 13–16 Vägkyrka. Söndag 24 juli 11.00 Mässa. 14.00 Friluftsgudstjänst på Glimmeboda gården. 18.00 Konsert, Christinas wänner 20.00 Konsert, Christinas wänner. (OBS! Inträde och biljetter).
Fågeltofta kyrka Tisdag 26 juli 19.00 Musik i sommarkväll: Duo Österlen, ”Musik för hjärta och hjärna”. Musiken är hämtad från den klassiska repertoaren och från visans och musikalernas värld. Onsdag 27 juli 10–12 Öppen kyrka. Stilla musik. Torsdag 28 juli–lördag 30 juli 13–16 Vägkyrka. Söndag 31 juli 11.00 Mässa. Söndag 7 augusti 13.00 Gudstjänst. Albo härads hembygdsförening.
SOMMAREN 2022
22am3223_kalendarium_29353.indd 26
2022-05-18 12:19:23
Övriga gudstjänster i juni–september Söndag 5 juni
Fredag 2 september
Brösarp kyrka
Brösarps kyrka
11.00
Mässa. Pingstdagen
Måndag 6 juni Foto: GETTY IMAGES
Andrarums kyrka
Skåne-Tranås kyrka Tisdag 2 augusti 19.00 Musik i sommarkväll: Jörgen Åkesson & Alissa Tomac, ”Sommartut och tjut”. En kväll som bjuder på blandade visor med trumpet, piano och sång och med inslag av allsång.
Upptäck sommarens varierade musikprogram i våra kyrkor – allt från folkmusik och jazz till operett och allsång.
Onsdag 3 augusti 9.00 Morgonmässa. Med efterföljande frukost. 10–12 Öppen kyrka. Stilla musik. Torsdag 4 augusti–lördag 6 augusti 13–16 Vägkyrka. Söndag 7 augusti 11.00 Mässa.
Onslunda kyrka Tisdag 9 augusti 19.00 Musik i sommarkväll: Johan Palmqvist & Alissa Tomac, ”Champagneoperette”. En konsert med sånger ur operettens värld. Vi får lyssna på smäktande melodier och pampiga sånger. Onsdag 10 augusti 10–12 Öppen kyrka. Stilla musik. Torsdag 11 augusti–lördag 13 augusti 13–16 Vägkyrka.
Period för sommaröppna kyrkor
11.00
Gudstjänst. Annandag pingst.
Söndag 12 juni Spjutstorps kyrka 11.00
Brösarps kyrka Mässa. 1 sön e trefaldighet.
Öppen kyrka.
Söndag 4 september Spjutstorps kyrka 11.00
Mässa. 12 sön e trefaldighet.
Onsdag 7 september Brösarps kyrka 9.00
Mässa. Heliga trefaldighets dag.
Söndag 19 juni 11.00
10–12
Morgonmässa. Efteråt är alla som vill välkomna till församlingshemmet för frukost.
Fredag 9 september Brösarps kyrka 10–12
Öppen kyrka.
Lördag 25 juni
Söndag 11 september
Fågeltofta kyrka
Brösarps kyrka
11.00
11.00
Gudstjänst. Midsommardagen.
Mässa. 13 sön e trefaldighet.
Söndag 26 juni
Fredag 16 september
Eljaröds kyrka
Brösarps kyrka
11.00
Mässa. Johannes Döparens dag.
SSe här bredvid
10–12
Öppen kyrka
Söndag 18 september Onslunda kyrka
Fredag 19 augusti Brösarps kyrka 10–12
Öppen kyrka.
Söndag 21 augusti Bengtemölla 11.00
Friluftsgudstjänst. 10 sön e trefaldighet.
Fredag 26 augusti
11.00
Mässa. 14 sön e trefaldighet.
Fredag 23 september Brösarps kyrka 10–12
Öppen kyrka
Söndag 25 september Brösarps kyrka 11.00
Mässa. 15 sön e trefaldighet.
Brösarps kyrka 10–12
Öppen kyrka.
Söndag28 augusti Brösarps kyrka 11.00
Mässa. 11 sön e trefaldighet.
Söndag 14 augusti 11.00 Mässa. SOMMAREN 2022
22am3223_kalendarium_29353.indd 27
7
2022-05-18 12:19:26
FRIVILLIGHET
Att hjälpa och glädja andra stark drivkraft för frivilliga
!
HÖR AV DIG!
»» Om du är
intresserad av att engagera dig som frivillg är du välkommen att höra av dig till Åsa Modin 0414-181 66, 0733-312866 asa.modin@ svenskakyrkan.se
I vår församling finns frivilliga som hjälper till i de mest skiftande sammanhang.
»Det » är allt ifrån våra unga ledare, som hjälper till i konfirmandarb tet, våra körsångare i Brösarp och Onslunda och våra kyrkvärdar, till volontärerna som regelbundet engagerar sig på Brinkehem och Norrevång och inom hemtjänsten samt frivilliga som håller i ”Öppen kyrka” på fredagarna i Brösarp. Dessutom har vi många frivilliga som engagerar sig i sommarens ”Vägkyrka” och öppethållandet i kyrkorna under Allhelgonahelgen varje år. Med andra ord ett mycket omfattande frivilligarbete som är värdefullt för församlingens verksamhet. EN TISDAG I mars fick jag m ta en grupp frivilliga i Spjutstorps kyrka, för jag var nyfi en på varför de engagerar sig och vad arbetet betyder för dem. Det blev ett fin möte där de berättade om sina upplevelser. I samtalet lyser medmänskligheten stark. Att hjälpa till och att glädja människor. Att lyssna – något av det viktigaste i livet.
Det är också viktigt att man får känna att man har en uppgift. Att man är behövd, det är viktigt för oss alla. Det är roligt att komma nära och vara till glädje. Det känns väldigt meningsfullt och bra att hjälpa till. Att vara i kyrkorummet. Släppa alla andra tankar en stund, vara här och nu. Att få en stund för stillhet och eftertanke, känns också viktigt. MÄNNISKOR KOMMER TILLBAKA
år efter år och då tror vi att det skapar en trygghet att man känner igen de frivilliga som finns dä . Besökarna som kommer in tycker det är fint a t kyrkan är öppen och också att det är trevligt att man får möjlighet att sitta ner och dricka en kopp varmt te eller kaff och prata en stund. På något sätt opretentiöst. Någon berättar om ett engagemang redan tidigt i livet, den gången handlade det om frivilligarbete inom brandkåren, där hade pappan gått före och även han varit engagerad sedan tidiga tonår. Någon annan berättade om att hon som boende på landet hade en längtan och gick med i kyrkokören i unga år.
I Spjutstorp har många dessutom varit med i Röda korset under åren som gått. Engagemang smittar av sig tror man … kanske tänker någon om hon eller han kan, så kan nog jag också. JU FLER SOM kommer med i arbetet desto roligare är det tycker gruppen och menar att man ju bara behöver ta på sig så mycket arbete som man själv vill. Ibland har man möjlighet att göra mer och ibland mindre, för det är viktigt att det inte blir något tvång. Så avslutas vårt samtal på bästa sätt när man konstaterar att det är en stor glädje för de frivilliga att få finnas till för våra kyr or här ute på landsbygden. Kanske är du som läser detta intresserad att engagera dig, för även om vi är många, så behöver vi bli fle . Som sagt, engagemanget är så stort eller litet som du själv vill och orkar. Man ger av sin tid och gläder och stöttar samtidigt andra människor. Frivilligarbetet är också ett socialt sammanhang. Vi träffas med jämna mellanrum pratar, lär oss mer och gör saker tillsammans.
Åsa Modin
En liten del av församlingens många frivilliga, från höger; Siv Larsson, Ulla Larsson, Majken Nilsson, Käthe Karlsson, Monica Johansson och Ingemar Sonesson. 8
SOMMAREN 2022
22am3223_frivillighet_29469.indd 32
2022-05-18 12:22:12
PROFILEN KORT OM...
Albert Kraft Ålder: 18 år Bor: Sollentuna Sysselsättning: Studerar estet media och jobbar extra som städare Familj: Mamma, pappa, syster, bror och hunden Rosa
Miljöfrågorna är viktiga för förstagångsväljaren Albert Kraft. Foto: ALICIA XU XIA
ALBERT KRAFT
Förstagångsväljaren ser fram emot att göra skillnad
»» Albert Kraft är 18 år och studerar estet media på gymnasiet Rudbeck i Sollentuna. I år ska han, som så många andra 18- till 21-åringar, rösta i riksdagsvalet för första gången. Något Albert ser fram emot. – Det ska bli kul. Det känns som att jag kan göra lite mer skillnad med min röst. NU FÖRBEREDER HAN sig inför
höstens val genom att diskutera politik lite mer än vanligt, kolla partiledardebatterna och genom att göra valkompasser. – Jag tycker det är viktigt att alla som får rösta lägger sin röst. För mig är miljöfrågan och alla frågor som har med medmänsklighet att göra viktiga.
22am322_profilen_28950.indd 9
På fritiden är Albert aktiv i scouterna och han spelar i band. Han är inte politiskt engagerad men tycker att politiska frågor är intressanta och han följer aktivistkonton på Instagram och håller sig uppdaterad genom sociala medier. – Och jag kollar på partiledardebatterna för att sätta mig in i vad varje parti är inriktade på. För det har jag inte jättebra koll på. Det är därför viktigt för honom vem som är partiledare. – Ja, partiledaren representerar ju hela partiet, så det kan vara avgörande. Om man följer partiledardebatterna så kommer en
”
partiledare som inte vet vad den håller på med kunna påverka mig negativt och få mig att tycka att det partiet är värre än det kanske är. ALBERT KRAFT TROR att förstagångsväljare tänker lite annorlunda än de som har röstat tidigare. – De som har röstat fler gån er har varit med och sett hur varje parti har betett sig innan, så på så vis har de mer erfarenhet av det. Men de kan också ha fördomar om partiet. Så det är både en fördel och en nackdel att vara förstagångsväljare. Sofi Kalodimos
ag tycker det är viktigt att alla som J får rösta lägger sin röst SOMMAREN 2022
9
2022-05-18 11:17:40
TEMA
VALFRIH 10
SOMMAREN 2022
22am322_tema_28951.indd 10
2022-05-18 11:17:36
HET
Man kan inte välja sin sjukdom. En diagnos är en diagnos. Men kan man välja att inte vara ett offer för sjukdomen? Kan man välja att inte begränsas av den? Text: Annelie Larsson Illustration: Robert Hilmersson
”Jag bestämmer – inte min diagnos” SOMMAREN 2022
22am322_tema_28951.indd 11
11
2022-05-18 11:17:38
h TEMA VALFRIHET
är sitter vi. Mitt i 2000-talets glory. Du kan vara exakt den du vill vara – alla är okej. Samhällets officiella klimat talar om för o att alla är sina egna och att beskrivande fack är förlegade. Samtidigt har vi strålkastarljuset på oss och avstamp från normen är inte så enkelt som det verkar. Är det vårt fria samhälle som gör att vi behöver kategorisera och stoppa oss själva och andra i fack för att skapa någon slags kontroll?
E
Foto: GEORGIOS DIMITRIADIS
”
12
nligt psykolog Linda Hellquist handlar det om att vi behöver vissa förställningar för att skapa illusionen om behärskning. – Ja. I grunden sorterar och kategoriserar vi hela tiden, det är så våra hjärnor försöker skapa ordning i alla intryck som ständigt strömmar mot oss. En slags kontroll i ett perceptuellt kaos, om man så vill, säger hon.
isken, som jag ser det, är att R vi i ett större perspektiv skulle sjukdomsstämpla olikheter. Linda Hellquist, psykolog
Det är naturligtvis en milsvid skillnad mellan olika diagnoser men när det kommer till sjukdomar eller tillstånd följer ofta förväntningar om hur man ska hantera dessa. Huruvida man ska genomgå en frivillig
utredning eller inte är en fråga flera v oss ställer oss i dag. Vad medför det för fördelar eller nackdelar? – En fördel med exempelvis en adhd-diagnos kan vara att förstå sig själv bättre utifrån styrkor och svårigheter, att få en förklaring till det som varit svårt. Även att ta udden av nedvärderande attityder och kommentarer som en person med koncentrationssvårigheter, igångsättningssvårigheter etcetera ofta fått höra, till exempel ”Det är så enkelt, du kan om du vill, sluta vara lat”. En annan fördel kan vara rättig heten att få externt stöd, exempelvis hjälp med struktur och eventuell medicinering vid behov. Nackdelar för individen kan vara stigmatisering och risken att reduceras till en diagnos från en pressad omgivning. Om patienten inte får den hjälp hen behöver, eller ännu värre feldiagnosticeras, så kan förstås diagnosen bli en nackdel även där. Det är ett stort samtalsämne i sig kopplat till den ekonomi och annat som styr vem som får vad inom vården.
L
inda menar också att det på samhällsnivå är en intressant fråga som tål att löpande funderas på, hur mycket fokus lägger vi på individens anpassningar till samhället och hur mycket fokus lägger vi på samhällets anpassning till individen? – Risken, som jag ser det, är att vi i ett större perspektiv skulle sjukdomsstämpla olikheter för att vi misslyckas med att anpassa samhället, skola, arbetsplatser och så vidare. Med det sagt så tänker jag att arbetet med neuropsykiatriska utredningar görs för att kartlägga svårigheter i mötet med omgivningen och hitta åtgärder som kan underlätta och hjälpa.
SOMMAREN 2022
22am322_tema_28951.indd 12
2022-05-18 11:17:39
E
rika Kits Gölevik var 30 år gammal och befann sig i fritt fall. Hon var nyseparerad, hade två små barn och ägnade varje vaken minut åt att orientera sig i en värld som för henne låg upp och ner. – Jag mådde så dåligt att jag nära på hade panik. Jag var överallt och ingenstans, mitt inre var i fullskalig kaos. Jag var inte beredd på vilken grad av dra undan mattan och riv alla väggar jag skulle hamna i. Jag var desperat efter klarhet som på något sätt fanns att finna utanför mig, tt piller att svälja som justerade min verklighet. Jag behövde en förklaring till varför jag inte fick plats i mina känslo , berättar hon. Adhd låg nära till hands. Erika menar att hon alltid tveklöst dragit åt det hållet. I huvudet går det snabbt tills det inte gör det längre och tankarna förhandlar om utrymme med de projekt som vill genomdrivas. Men känslorna och livet då? Hur vet man vad som är vad? – Jag hade möjligtvis fått diagnosen under vilket tillfälle som helst i mitt liv, men där och då var jag desperat att fixa, ta bort d t som inte fick plat . Jag visste inget sätt att arbeta mig igenom det utan ville bara snabbt fixa d t som gjorde ont. Jag var övertygad om att medicin för adhd skulle lösa allt och få mig tillbaka in i livets led. Jag hittade inte in någonstans och all tid gick åt till frenetisk distraktion från mina egna känslor. Jag kunde inte lyssna till vad kroppen sa till mig eftersom jag befann mig i kris och sorg. Erika fick sin diagnos och hon fick sina pill . Lösningen uteblev dock. Medicinen visade sig vara svårinställd och beskedet ledde där och då till fler fr -
22am322_tema_28951.indd 13
När det kommer till sjukdomar eller tillstånd följer ofta förväntningar om hur man ska hantera dessa.
gor än svar. Adhd var för henne inte den riddare i skinande rustning som hon hoppats på. – Diagnosen som skulle kännas skön, kastade mig i stället in i nya kristankar. Jag lämnade läkarens mottagning med en stödbok som skulle förklara varför man kan ha svårigheter i relationer, på jobbet eller i familjen. Det enda jag läste var svårigheter. Jag gick från att ha bilden av mig själv som sympatisk medmänniska till en person som hade problem överallt. Det hade sönder min självkänsla och fick mig a t ifrågasätta mig själv, min nutid såväl som mitt förflutna. Har jag vari en jobbig person hela livet utan att veta om det?
H
on är i nästa mening noga med att poängtera att detta är hennes berättelse. Hon vet att just diagnos varit räddningen för många. – När jag genomgick min utredning var det inte adhd utan sorg som var mitt problem. Mina rötter var upprivna från grunden och jag hade panik. I stället för en neuropsykiatrisk utredning hade jag i det läget behövt någon som sa till mig ”vet du vad? Du har varit med om någonting svårt, vila och ta det lugnt ett tag. Låt det värka och låt mig hjälpa dig arbeta dig igenom det. Du har det jobbigt nu och det ska vi ta hand om. Efter vi gjort det ska vi se om det är något kvar som vi kan arbeta med.” Men jag vet också att jag inte var mottaglig för den frågeställningen just då. Erika understryker också att hon inte ångrar att hon genomgick utredningen, på något vis var det den processen som fick henne a t slå i botten och ta spjärn uppåt igen.
»
SOMMAREN 2022
13
2022-05-18 11:17:40
TEMA VALFRIHET Foto :
Em
ma
W all s
ko
g
Erika
»
”
– Att det blir trängre då man inte passar in är ett samhällsproblem och ligger inte på individen. Ingen av oss är gjorda för att klara det konstanta inflöde v intryck, avtryck och information som vi har i dag. Men har man ett långsammare tempo på insidan fungerar det bättre. När jag accepterade och fann insikt om att jag är en känslig person insåg jag att det var en rikedom att få uppleva, se och känna så mycket som andra missar. Priset jag betalar för det är att jag behöver stänga av ibland.
ag tycker att det finns något J väldigt vackert i att inte göra det till ett problem. – Jag måste ta mig tid till lugn och ro och stänga ibland. Vad jag däremot inte behöver är stöd att bli någon som bättre passar in i samhällsnormen. Jag tycker att det finns nå ot väldigt vackert i att inte göra det till ett problem utan i stället intressera sig för sig själv och låta den man är ta plats. Om vi gör det en individ i taget kommer vi att rucka på strukturens förklädda budskap om att alla måste vara stöpta i samma form.
J
Jag vill bara varna för att det är lite dimmigt i dag. Emma inleder vårt möte med att berätta att hon just nu är väldigt trött och påverkad av hjärntumören. På promenaden med hunden Freja en stund tidigare gav hon allt för att stå kvar på två ben. – Om jag möter någon då jag är ute och går stör det mitt fokus. Jag har svårt med motorik, balans och perception just nu. Rörelser från omgivningen eller ljud kan få mig att tappa fokus helt. Jag måste ha full koncentration på att sätta den ena foten framför den andra. Det här beror på strålbehandlingen jag fic i februari. Månaden var september och året var 2011 när blixten slog ner i Emmas liv. Med sig tog den framtidsplanerna om arbete inom internationella relationer i Frankrike, drömmarna om Svenssonlivet i horisonten och studentlivets glada dagar. En yrsel och ett illamående från ingenstans mitt emellan glaset och tallriken hon diskade den där söndagen. Gissningen om att kvällen innan gjorde sig påmind höll inte längre då kroppen började krampa. Hon tog sig till akuten och 48 timmar senare var livet som hon kände det borta. Beskedet om att hon hade en hjärntumör var starten på en resa för överlevnad. – Den första tiden är ett gytter av panikattacker, overklighetskänslor och dödsångest. Jag var 22 år gammal och odödlig. En 22-åring är odödlig tills hon sitter där med kniven mot stupen. Jag var bekymmerfri ena dagen för att den andra upp leva en mardröm jag inte kunde förhandla mig ur. Utåt försökte jag hålla humör och hopp uppe, men inombords var det kaos. Det tog två månader innan läkarna kunde presentera en plan och innan jag fic operationstid. Därefter har jag levt med laserpekaren mot huvudet.
E
mmas tumör går inte att ta bort. Flera gånger sedan den första operationen 2011 har man gått in och opererat tumören för att få den att minska eller stanna då den hamnar i oberäkneliga tillväxtfaser. Ingen vet om den ska sova för alltid eller om den ska vakna nästa månad igen. Som om det inte vore nog kände Emma för några år sedan en knöl i bröstet och nästa mardröm knackade på. Diagnosen var obotlig bröstcancer. Det är lätt att föreställa sig att livet är svårt under dom förutsättningarna, att livskvalitén är hotad och
14
SOMMAREN 2022
22am322_tema_28951.indd 14
2022-05-18 11:17:43
”
ag blev vän med ovissheten och J håller mina tankar i nuet.
22am322_tema_28951.indd 15
Emma
tårarna ständiga. Men så är det inte för Emma. – Det är klart att den första tiden kantades av tankar om att jag stod i början av slutet. Året som följde efter jag blev diagnosticerad med hjärntumör satt så hårt att jag senare förstod att jag utvecklat ptsd (posttraumatiskt stressyndrom). Jag var och är ingen naturlig talang på tuffa levnad villkor. Jag har det bra i dag, mer än bra de fle ta dagar och det har inte kommit av sig själv. Jag har jobbat mig igenom det här och att ändra mindset blev min räddning. Det är jag som bestämmer, inte diagnosen. Emma började jobba med att lära sig vara i nuet under samtalsterapi. Hon köpte hund, åt mat som stärkte kroppen och såg till att få mycket sömn. Hon blev medveten om vilka tankar hon hade och lärde sig att separera dem från verkliga fakta. Sakta programmerade hon hjärnan att påverka det hon kan och lämna resten. Att aldrig ta ut något i förtid och bli vän med ovissheten. – Ingen vet något om framtiden men jag har inget att sätta upp mot min morgondag. Jag blev vän med ovissheten och håller mina tankar i nuet. Statistiken säger att man inte blir frisk från min sjukdom – men
statistik är för mig helt oväsentligt. Det säger ingenting om mig som individ i denna situation utan någonting om en grupp. At the end of the day handlar det ändå bara om att hamna på rätt sida de siffrorna och d t vet vi inte vilka som gör förrän vi ändå är framme. Jag lever nu och det enda ansvar jag har är att se till att jag har det så bra som jag bara kan just nu.
F
ör några år sedan testade Emma mindfulness. Hon blev fast direkt och fick y terligare redskap för att behålla sitt fokus i nuet. Hon utbildade sig till instruktör och har sedan dess drivits av motivationen att minska lidande hos andra genom att visa att man kan ta makten över sitt liv och mående oavsett situation. – Jag väljer hur mitt liv är. Jag kanske drabbas av det här, men är inget offe . Jag väljer hur jag förhåller mig till det och hur jag tänker kring det. Mindfulness är ett sätt för mig att gå från offer till a t göra aktiva val. Jag är glad och lycklig och får ofta kommentarer i exempelvis sociala medier att någon önskar den vore lika stark som jag. Jag har kommit till den här nivån för att jag tagit till mig och använt de redskap som finns för a t träna hjärnan. Det är inte talang det handlar om. Träna din hjärna som du tränar dina muskler och du kan fixa vad än du tår inför. Min räddning är mitt mindset – jag bestämmer, inte cancern. SOMMAREN 2022
15
2022-05-18 11:17:45
PORTRÄTTET
Andreas Norlén, riksdagens talman:
Tron är ett ankare i tillvaron Talmannen Andreas Norlén har ett av Sveriges fina te ämbeten. Samtidigt är han upptagen småbarnspappa. Trots det är tålamod och en känsla för rättvisa något han är känd för – och för fi amöten så klart. Text: Linda Newnham Foto: Theresia Köhlin
”
»Förra » sommaren var Andreas Norlén på loppis med sonen Henry och köpte böcker. Damen de handlade av kommenterade att hon noga följde regeringsdramat på teve, när lillgrabben avbröt och sa att ”Jag ska berätta en sak för dig, och det är att när talmannen har talat så kan man sluta lyssna, för det är bara honom man vill höra.” Damen såg lite undrande ut, Andreas avslutade affären och skyndade vidare – Det visade sig senare att en gång när mamma Helena och Henry skulle gå ut och leka, så hade hon sagt att ”vänta lite, jag ska bara höra vad pappa säger här på teve, det är bara honom jag vill höra, sen kan vi gå ut igen”, skrattar Andreas Norlén.
ag har varit lugn sedan jag J var barn, vilket kan bottna i en trygghet jag fått med mig.
16
Vi möter talmannen kring ett gigantiskt bord i den så kallade talmanskonferensen, som ligger vägg i vägg med hans kontor i riksdagen – som i sin tur roligt nog ligger vägg i vägg med det som är hans ”riktiga” arbetsrum, där högarna med papper och de utströdda pennorna finns (pu t, mannen är mänsklig). Men det är i talmanskonferensen han tar emot utländska
höjdare, som Tysklands president och kungen av Spanien. Längs med väggarna står vackra blå skinnband med riksdagsprotokoll. – Huset tillhörde tidigare Riksbanken, och vi tror att man ställde ut myntsamlingen i det här rummet, berättar han. Andreas Norléns historiska intresse får mycket näring här, och han visar sig vara full av historier. Han berättar om tidigare talmän, och hur en medlem av kungafamiljen på 1700-talet lämnade in en klocka i pant till Riksbanken. Den löstes aldrig ut, utan står på hans kontor och går. – Urverket kommer från London och måste dras upp en gång i veckan, som tur är kan man ställa in det på ”silent.” Men klockan kan användas som en påminnelse om att det är viktigt att betala sina skulder, påpekar han. NÄR ANDREAS NORLÉN valdes till talman hösten 2018 var han ett ganska okänt namn. Talmansuppdraget är det näst fina te i rang i Sverige, efter kungen och före statsministern. Han var tidigare en stridbar moderat som ivrigt slogs för sina ståndpunkter, och trodde kanske att han skulle sakna det, men det nya jobbet visade sig vara än mer utmanande. För samma höst skulle det ta 134 dagar, sju talmansrundor och hot om nyval för att få ihop en regering.
»
SOMMAREN 2022
22am322_portrettet_28952.indd 16
2022-05-18 11:17:51
I det här rummet har mycket sagts i förtroende. Det var här de numer berömda kafferepen och regeringssamtalen med okuvliga partiledare pågick.
SOMMAREN 2022
22am322_portrettet_28952.indd 17
17
2022-05-18 11:18:01
PORTRÄTTET »
Den hösten kom Andreas Norlén också att bli folkkär – för sina fikam ten, sin fallenhet för att citera poeter som Karin Boye och Johan Ludvig Runeberg, och sina pedagogiska förklaringar av hur landet fungerar. Han blev också känd för sitt tålamod och sin känsla för rättvisa. – Jag har varit lugn sedan jag var barn, vilket kan bottna i en trygghet jag fått med mig. Sedan försöker jag ge mig själv tid att refle tera innan jag agerar. Jag strävar efter att vara omtänksam, genomtänkt och att göra det jag bedömer är det rätta i varje situation. Om jag lyckas eller inte får andra bedöma.
3
dikter från själen – talmannen tipsar »» Döden betyder ingenting av Henry Scott Holland. 2020 bjöd
rkebiskopen in till en minnesgudstjänst för att hedra pandemins offer, ä då höll jag ett tal där jag läste delar av den dikten. »» En vänlig grönskas rika dräkt, särskilt vers 4 och 5. Sommarpsalm med text av von Carl David von Wirsen. »» The hill we climb av Amanda Gorman. Dikten som lästes vid Bidens presidentinstallation.
Foto: AP/TT
Och vad gör dig heligt förbannad?
– Jag blir sällan riktigt arg. Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen, vilken jag påminns om ibland, som när vi nyligen mindes såväl Emerich Roths som Fadime Sahindals bortgång. Andreas Norlén växte upp som ensambarn i östgötska Ödeshög, där han också var med i scouterna. Redan som barn var han något av en estradör, ”man måste nog ha det i sig för att bli politiker.” Föräldrarna skiljde sig när Andreas Norlén var 12 år, varefter han bodde med sin mamma, numera tidningsdrottning.
”
ag blir sällan riktigt arg. J Det som upprör mig är den ondska vi ser i världen.
– Mamma har präglat mig i hög grad. Hon lärde mig mycket om arbetsmoral, att man ska göra rätt för sig och anstränga sig så att saker blir bra. Pappa, som är ekonom, lärde mig vikten av att ha ordning och reda på sin ekonomi. Nu låter allt det här väldigt lutherskt, haha, men vi har haft mycket roligt tillsammans också. När kom tron in i ditt liv?
– Det är svårt att sätta fingr t på en exakt tidpunkt, men jag skulle säga att det var när jag konfirmerad mig. Det var betydligt vanligare att konfirmera sig p 1980-talet, nästan alla i klassen deltog, men jag var en av dem som tyckte att det var intressant och utvecklande att fundera över livets stora frågor. Så tron kommer alltså inte hemifrån?
– Nej, inte på det sättet. Han är medlem i Svenska kyrkan, och säger att han är ”en av de medlemmar som faktiskt tror på budskapet.” Men han understryker att han av olika skäl alltid har varit ganska privat med den här typen av frågor – privat med sin tro. – Tron är ett ankare i tillvaron, en vardagstrygghet och naturlig del av mitt liv, som jag inte har grubblat särskilt mycket över. Hur tar den sig uttryck?
– Framförallt i form av bön, det är ett bra sätt att refle tera på. Jag är ingen flitig gud tjänstbesökare, 18
KORT OM...
Andreas Norlén Ålder: 48. Familj: Hustrun Helena, sonen Henry, 5 och katten Bessie. Bor: Norrköping. Gör: Riksdagens talman. Bakgrund: Tog juristexamen vid Stockholms universitet 2000, och blev doktor i affärsjuridik vid Linköpings universitet 2004.
inte för att jag har något emot gudstjänster, utan mer för att vi har ett litet barn hemma. Det är mycket annat som behöver göras, och tiden räcker inte alltid till. Han tror också att andlighet har en viktig roll att spela även i dagens samhälle. – Det brukar sägas att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, men jag tror att människor överallt och i alla tider har refle terat över de existentiella frågorna: Vad är meningen med livet? Varför är vi här? Hur kan vi se skillnad mellan gott och ont? Jag tror att de frågorna är viktiga än i dag, sedan kan det skilja hur man söker svaren. DEN ANDRA TRYGGA grundstenen i hans liv är den egna
lilla familjen, trion hemma i Norrköping. De kom in ganska sent i hans liv. Andreas Norlén blev sambo vid 38. – Jag hade ganska mycket att göra under ett antal år av mitt liv. Nu är jag glad för att jag väntade, för annars hade jag ju inte träffat ju t Helena. Kärleken är uppenbar när hustrun kommer på tal. Paret träffades via nät t och pratade i telefon fler gånger innan de till slut sågs. Det blev en ganska dråplig dejt, vilket han berättade om i Söndagsintervjun i P1. De träffades i Nässj , mitt emellan deras respektive hemorter, där den romantiska italienska restaurang han trodde sig ha bokat bord på visade sig vara ett pizzahak, bara för att efter middagen hamna mitt i ett EPA-traktor-rally. Men det hindrade inte förälskelsen. – Vi kände tidigt att vi hade en särskild samhörighet, vilket också bekräftades när vi träffades för ta gången. Hon är en väldigt kärleksfull person, med stor humor. Vi känner till Andreas Norlén som talman, men hans vardagsliv vet vi ganska lite om, förutom att han ibland lägger upp mat-bilder på Instagram. – Helena lagar nästan all mat, och ibland säger hon att jag inte ens vet vad en dammsugare är, men det kan härmed dementeras för dammsugare är en av mina favoriter, skojar han och håller upp en grön kaka för fotografen. – När Helena lagar mat så leker jag gärna med Henry. Vi har väldigt roligt ihop, och jag är ganska bra på att göra olika röster och roller. Just nu är han inne på dinosaurier, säger Andreas och börjar berätta om quetzalcoatlus, den största flygand varelsen som funnits på jorden, stor som ett stridsflygplan
SOMMAREN 2022
22am322_portrettet_28952.indd 18
2022-05-18 11:18:02
Anders Norlén strävar efter att göra det han bedömer är det rätta i varje situation. ”Om jag lyckas eller inte får andra bedöma”, säger han.
Du har tidigare både skrivit och pratat om familjen som en grundläggande byggsten i samhället, och vikten av att hålla ihop äktenskapet. Berätta.
– Här måste jag börja med att säga att jag verkligen inte vill recensera hur andra människor väljer att leva sina liv, och att det finns många tillfällen då d t är rätt och rimligt att gå skilda vägar. Men min poäng är att har man valt att gifta sig, så har man också sagt att det vi har tillsammans är värdefullt och värt att kämpa för. Livet är jobbigt ibland, man möter både yttre påfrestningar och inre slitningar, och då tror jag det är viktigt att man inte ger upp för lätt utan går tillbaka och tänker på det som gjorde att man en gång valde att gifta sig, säger han och tillägger: – Jag vill verkligen kämpa för mitt äktenskap med Helena, och ser framför mig att vi ska leva tillsammans resten av livet eftersom hon är den person jag älskar. Och vad är din svaghet som förälder?
– Jag kan vara lite för snäll och ge efter för lätt. Henry är duktig på att argumentera för sin sak, vilket i grunden är positivt, och jag är övertalningsbar om det finns oda argument. En gång frågade han sin mamma om hon kom ihåg att hon lovat honom en glass varje dag hela veckan. När hon svarade ”nej”, sa han ”men du har ju ganska dåligt minne.” Det argumentet flög dock inte ri tigt. Så vad är mest tålamodsprövande, en utdragen regeringsbildning eller en trotsig femåring?
– Jag vill inte dra den jämförelsen för långt, men under regeringsbildningen blev jag aldrig så irriterad att jag tappade humöret. Det har jag gjort som pappa vid enstaka tillfällen. Ja, även om han innehar har ett av landets fina te uppdrag, så är det tydligt när han pratar om familjen att livets fina te uppdrag ändå att följa en liten människas utveckling. – Men Henry har också lärt mig om livet. Jag hoppas och tror att jag varit en hänsynsfull människa även tidigare, men det blir på en helt annan nivå när du får en person som är beroende av dig.
Fikamötena under de utdragna talmansrundorna 2018 gjorde Andreas Norlén folkkär. Dammsugaren är en av hans favoriter på kakfatet.
Du bor i Norrköping, jobbar i Stockholm och har en del kvällsuppdrag därtill – allt detta under småbarnsåren som kan vara stressiga som de här. Så vad gör ni för att hålla i kärleken?
– Det viktigaste vi gör är att prata. Vi försöker sitta ner och prata varje dag, bara hon och jag. Jag tror det är viktigt att man tar sig tid att vara vuxna tillsammans även när man har barn. Sedan har vi väldigt roligt tillsammans och skrattar ofta. Det är också något som binder oss samman. Innan vi avrundar måste vi ta upp det faktum att det är valår igen. Tillbaka där han började som talman alltså. Så vad ser han fram emot och bävar inför nu? – Vi har ett delvis nytt politiskt landskap, och jag tror att både media och väljarna under valrörelsen kommer att vilja veta hur partierna och partiledarna ser på regeringsfrågan, vilka alternativ man förordar. Så den här gången kommer partiledarna att vara mer förberedda när det blir dags för samtal, säger han och tillägger: – Sedan är det inte säkert att jag får leda de samtalen. Det första en nyvald riksdag gör är att välja sig en talman, den sittande eller någon annan. SOMMAREN 2022
22am322_portrettet_28952.indd 19
19
2022-05-18 11:18:16
LIVSBERÄTTELSEN
Familj på flykt Den 12 februari i år kom Ivan Sovych till Sverige för att jobba som takläggare. Tolv dagar senare invaderade Ryssland hans hemland Ukraina. Kvar där fanns frun Iryna och deras femåriga dotter Victoria. Text: Sofie alodimos Foto: Mikael M Johansson
”
»Jag » träffar van, Iryna och lilla Victoria utanför domkyrkan i Strängnäs. Solen värmer, kyrkklockorna klämtar och Victoria har spring i benen. Strängnäs är familjens hemstad nu. Det är här de har landat när oron hemma i Ukraina är för stor. De bor tillfälligt hos vänner och letar efter något mer långvarigt. För än så länge vet de inte hur länge de blir kvar i Sverige. Konfli ten mellan länderna hade pågått i åtta år när Ryssland invaderade Ukraina. Mamma Iryna och femåriga Victoria levde då som en helt vanlig familj i staden Ternopil i Ukraina. Pappa Ivan var
tillfälligt i Sverige och jobbade, som han gjort så många gånger förut. Men att vara åtskilda när kriget kom var något nytt. – Jag var väldigt rädd. Jag var ju aldrig under någon attack, men jag förstod att det var krig, människor dog. Det var galet! Och min familj var kvar i landet, säger Ivan Sovych. BILKÖERNA UT UR Ukraina var
milslånga och för att ta sig från Ternopil tog det många timmar. Ivan ville förenas med sin familj, men rådde dem att stanna lite till. – De första dagarna var fruktansvärda. Min familj var kvar
e första dagarna var fruktansvärda. Min D familj var kvar i Ukraina och Ryssland började attackera.
20
SOMMAREN 2022
22am322_inblick_28953.indd 20
2022-05-18 11:17:34
Pappa och dotter kan leka i solen igen efter att ha återförenats i Sverige.
i Ukraina och Ryssland började attackera i nästan alla städer runt om i landet. Vi var så rädda. Men jag sa att det inte var någon idé att fly ju t då. Det var köer på 36 timmar för att komma ut ur städerna och min fru hade ingen bil. Det skulle krävas en enorm styrka och vara väldigt farligt för henne och min dotter att fly ju t då. Det sattes in direktbussar mellan Ternopil och Krakow och tillsammans flydde Iryna oc Victoria till Polen för att ta sig vidare till Sverige. Ivan mötte upp i Krakow och därifrån flög de til Malmö, tog tåget till Norrköping och sedan vidare till Strängnäs. Familjen känner sig trygg i Sverige. Men det finns en längtan he och det är en avvägning för Ivan. – För mig är det tufft a t se vad som pågår. Mitt hjärta blöder! Å ena sidan vill jag stanna med min familj här, å andra sidan vill jag åka till Ukraina och hjälpa på något vis. Jag frågar mig själv ”vad kan jag göra?”
Iryna, Ivan och Victoria Sovych har funnit en fristad i Strängnäs efter att kriget bröt ut i Ukraina.
NÄR VI SES den här dagen i slutet
av april hoppas Ivan att kriget ska ta slut inom kort. Han pratar om att antingen Ryssland eller Ukraina kommer vinna striderna i Donbas och efter det kanske det kan lugna sig, trots att konfli ten kommer att finnas kva . Då kanske de kan åka hem igen. Och han tänker då att han kan hjälpa till att bygga upp sitt hemland på nytt. – Alla med militär erfarenhet ska ut i krig . Jag har inte militär erfarenhet så jag stannar kvar i Sverige. Men jag har två händer, så om jag kommer till Ukrai-
na så kommer jag nog också få ett vapen i min hand.Men om kriget slutar så kommer vi behöva många människor som jobbar på plats med att bygga upp landet igen. Mura väggar, rengöra och så vidare. När jag pratar med Ivan så pratar vi på engelska, men ibland skiftar han över till svenska. Hans modersmål är ukrainska, men han pratar också ryska. – Jag har aldrig studerat ryska men kan prata det flytande. ag föddes 1984 och då var tv-program, filmer och musik på rysk för Ukraina tillhörde Sovjetunionen. Det mesta var på ryska, så jag lärde mig. För honom är det både en positiv och en negativ kunskap. – Vissa politiker säger att vi är som samma land, Ryssland och Ukraina, för att vi har ett gemen-
PRATA KRIG MED BARN »» Rädda barnen har tagit fram en checklista för
hur man på bästa sätt pratar med barnen om kriget i Ukraina. Den handlar om att ta barnen på allvar, att vara lugn och konkret, att ge hoppfull information, att prata om vikten av att man inte ska tro på allt man ser och läser i sociala medier och att inte ha vuxna samtal om kriget inför barnen. »» Mustafas mustascher – flykten från landet av sand är en bilderbok för barn mellan 6 och 9 år och ett enkelt sätt att prata med barn om krig. Mustafas mustascher, handlar om musen Mustafa i Landet av sand som måste fly för att landet
blir ockuperat. Den grundar sig i Naeef Almezels berättelse om hans flykt från Syrien. »» På svt’s Lilla aktuellt förklaras pedagogiskt och bra vad som händer i Ukraina och varför. Man pratar om krig utan att skrämmas, men svarar tydligt på barnens oro och tankar. »» Kry.se har en enkel sida om att prata om krig med barn. De trycker på att ärligheten är viktig och att validering av barnens känslor och oro är nödvändig.
SOMMAREN 2022
22am322_inblick_28953.indd 21
21
2022-05-18 11:17:37
LIVSBERÄTTELSEN
”Hon är aldrig rädd för något, min dotter”, säger Ivan Sovych om femåriga Victoria.
”
ena sidan vill jag stanna med min familj Å här, å andra sidan vill jag åka till Ukraina och hjälpa på något vis.
»
samt språk. Men det är inte sant. Det är som att man skulle säga att du och jag kom från samma land för att vi just nu kommunicerar på engelska. Men det är ju inte sant! Den sortens propaganda påverkar vissa i Europa och det är inte lätt att förstå om man inte har hela historien. IVAN ÄR TACKSAM för att så många
länder i Europa hjälper Ukraina att kämpa mot Rysslands attacker så att landet kan jobba för att åter igen få fred. – Många länder i Europa vet hur det är. Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Polen och alla länder runt Ryssland vet hur det är i Ryssland och hur det är att kämpa för frihet. Även många unga ryssar tycker att det som sker nu är fel. De skäms över det som händer.
22
I ryska medier påstår man att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är nazist, nationalist och fascist. Och Ivan har träffat rys ar i Sverige som också tror på den missinformationen. De anser att Zelenskyj ska ge sig och gå med på Vladimir Putins villkor. – Det som Putin har gjort är katastrofalt. Han har förstört ländernas relation för all framtid. Men jag hoppas att det blir bättre för våra barn. Och jag hoppas att vi kan lämna under fred. Men vi vill lämna på våra egna villkor. Kvar i Ukraina är Ivans och Irynas föräldrar och syskon. Det är oroande och viljan att hjälpa dem är stor. Samtidigt så är det för tillfället lugnt på de platser i landet där de bor. Och det lugnar något. – Krig är alltid kris, död och
Saknaden efter hemlandet är stor, kvar i Ukraina finns Irynas föräldrar och syskon.
förstörelse. Inget gott händer av krig. Men nu är det såhär och vi har inget val. Det är för sent att gå tillbaka till hur det var innan, säger Ivan. DET ÄR INGEN slump att jag träffa familjen Sovych utanför Strängnäs domkyrka. Det är en kristen familj och de känner sig hemma i församlingens gudstjänster och har fått ett fint bem tande över kaff och lek i församlingslokalen. – Kyrkan är speciell för mig och Svenska kyrkans predikningar påminner mycket om upplägget i Nyapostliska kyrkan, som jag tillhör, säger Ivan. Vi avbryts i vårt samtal då Victoria har hittat en humla, som har landat på marken framför oss. Hon pratar med den och börjar klappa den. Ivan ser på henne och skrattar. – Hon är aldrig rädd för något, min dotter.
SOMMAREN 2022
22am322_inblick_28953.indd 22
2022-05-18 11:17:42
HÅLLBARHET
SKAMFYLLT RESVAL Flyg skapar klimatskuld
Det värsta vi kan göra per timme, när det gäller klimatet, är att sitta i ett flygplan berä tar Mats Björsell. – Att flyga är tt väldigt effe tivt sätt att använda sin tid om man vill lägga den på att sabba klimatet. Flyger du 200 mil på två timmar, till södra Europa, så har du egentligen förbrukat ditt klimatutrymme för det året. Om man tänker på att vi ska ner på kanske ett ton koldioxid per person och år. Vad krävs då för att komma dit?
När pandemin lättar och solen lockar börjar många av oss att planera semestrar utomlands. Vi längtar efter varma stränder och kaffe på uteserveringar i sydeuropeiska städer. Samtidigt vet vi att miljön inte mår bra av ännu en flygresa. Men ska ansvaret för att minska utsläppen verkligen ligga på oss, som privatpersoner?
– Man får lite olika svar beroende på vem man pratar med, även om den man frågar jobbar med klimatfrågor. Men jag tror att de allra fle ta är med på att man måste jobba gemensamt. Staten ska genom olika styrmedel påverka det här men individer har också ett ansvar, säger Mats Björsell, som är miljöekonom på Naturvårdsverket. INNAN PANDEMIN VAR 80 procent av vårt flygande privatresor oc 20 procent arbetsrelaterade. Mats Björsell tror nu att skillnaden är ännu större, eftersom man under de 2,5 senaste åren har lärt sig att det går alldeles utmärkt att hålla digitala möten. – Man kan säga att 80 procent av världens befolkning aldrig har suttit i ett flygplan. De som fl er en gång vart femte år ska inte ha dåligt samvete för det. Men det finns en väldigt liten grup , som
”
En enda flygresa till södra Europa förbrukar ditt klimatutrymme för ett år. FOTO: GETTY
har gott om pengar och tycker att det är jättekul att flyga till London Rom och så vidare över en långhelg och gör det en gång i månaden eller varannan vecka. Det finns absurda e empel på det här. Och de bygger naturligtvis upp en enorm klimatskuld.
tt flyga är ett väldigt effektivt sätt A att använda sin tid om man vill lägga den på att sabba klimatet.
22am322_hallbarhet_28954.indd 23
VISSTE DU ATT…
»» Företaget
Heart aerospace i Göteborg utvecklar elfl gplan. 2026 lanserar de sitt fl gplan ES-19. Det rymmer 19 passagerare och kommer kunna fl ga 400 kilometer.
– En ökad insikt om klimatförändringarna. Man vet att det är allvarligt men man har inte förstått hur allvarligt. Så är det i ännu högre grad i de fle ta andra länder, vilket inte är konstigt. Tar du de fattiga delarna av världen så har de de dagliga problemen att försöka lösa, säger Mats. Om vi enbart tittar på CO2 så är fly ets utsläpp globalt cirka tre procent. Men Mats Björsell berättar att den totala klimatpåverkan är större än så och det beror på något som kallas höghöjdseffe ten, som sker när man släpper ut avgaser på över 9 000 meter. De avgaserna ger en ökad klimatpåverkan, framförallt genom kondensdimmorna. – Det bildas ett värmande moln, ett täcke som gör att vi kan räkna med att klimatpåverkan är dubbelt så stor. Det gör att påverkan i dag från fly et är kanske sex procent av den total klimatpåverkan. På sätt och vis är det bra, för det gör det enkelt att halvera de verkliga klimateffe terna. MÅNGA HOPPAS ATT tekniken ska göra att vi kan fortsätta flyga i samma takt. Men tekniken går inte lika snabbt framåt som miljöpåverkan går utför. I flygbranschen förlita man sig på biodrivmedel för att komma ifrån koldioxidutsläppen. Men det är inte tillräckligt. Det Mats Björsell nu hoppas på är att det ska forskas mer på förnybara bränslen, som elektrobränslen eller vätgasflyg, och p ny teknik. Och det är på gång, även om det går långsamt.
Sofi Kalodimos SOMMAREN 2022
23
2022-05-18 11:17:35
5
BOKTIPSET
BÖCKER MED BRIST PÅ VALFRIHET
Med karaktärer som ofrivilligt hamnar på platser i livet och världen tar dessa boktips oss med i berättelser om att inte ha några val. Text: Sofie alodimos
Löpa varg Kerstin Ekman Albert Bonniers Förlag
VISSTE DU ATT…
»» Enligt Nuckans hjärtespalt Malin Lindroth Norstedts
»Nuckan » går in som rådgivare till tidningarnas relations- och frågespalter. Hon svarar på frågor om att återfå gamla kärleksrelationer, om svek, sexuella besvikelser och svartsjuka. Och hon gör det i rollen som den ofrivilliga nuckan, den som inte haft valet, men ändå hamnat i ensamhet. Svaren blir annorlunda än i relationscoachernas och sexologernas frågespalter. Nuckans svar är rakare, rappare och med en annan ingång. Intentionen är att frångå tvåsamhetsnormen, men effe ten blir för mig något annat. I varje svar läser jag mellan raderna ord av bitterhet och överlägsenhet. Malin Lindroth fick tt stort genomslag med boken Nuckan, där hon lyfte ordet nucka och gjorde det starkt och självständigt. I denna fristående uppföljare ser man också det tunga och negativa med att leva i ensamhet.
iftarens guide L till galaxen så är en handduk det mest användbara objektet för en galaktisk liftare. Den fungerar både värmande, som sköld och som vapen.
Liftarens guide till galaxen Douglas Adams B Wahlströms
»Den » brittiska mannen Arthur Dents hus ska rivas eftersom man på platsen ska bygga en genomfartsled. Han är förkrossad, men övertalas ändå av sin vän Ford Prefect att följa med på puben. Väl där meddelar Ford Prefect att jordens undergång bara är några minuter bort och att han själv är en utomjording som ska hjälpa Arthur att lämna jorden innan det är för sent. Tillsammans beger dig sig ut på ett äventyr i rymden där de träffar trevliga och fula vogoner, galaxens president Zaphod Beeblebrox och där Arthur får veta att människan bara var den tredje smartaste varelsen på planeten jorden. Liftarens guide till galaxen är den första av sex böcker i den klassiska, humoristiska trilogin av Douglas Adams. 24
»En » varghane rör sig i skogarna i närheten av Ulf och hans fru Ingas stuga. Ulf har länge varit jaktlagets ledare men nu är han undanskuffad v yngre, starkare och mer jaktgalna män. När han på sin 70-årsdag ser den mäktiga varghanen men gulgrå päls och ljusa ögon så fylls han av en vördnad till djuret och till naturen. Han behåller synen som sin hemlighet och beslutar sig för att se till att djuret ska få leva. Jaktlagets varghat växer när de får veta att vargen strövar omkring i markerna och de beslutar sig för att döda. Löpa varg handlar kanske främst om Ulfs minnen och hans känslor för att åldras. Men också om relationen till frun Inga och till naturen.
Små dygder Natalia Ginzburg Albert Bonniers Förlag
»Små » dygder är elva essäer skrivna mellan 1944 och 1962. De bildar en överblick över Natalia Ginzburgs liv som mamma, vän, hustru och journalist. Läsaren får göra djupdykningar i hennes kärlek till det skrivna ordet och magin i att sätta samman ord för första gången. De tidiga essäerna är skrivna på den italienska landsbygden där författaren levde i exil, från den faschistiska regimen, tillsammans med sin familj. De senare utspelar sig i London där Natalia bodde under några år tillsammans med en extrem hemlängtan. Texterna är mer resonerande och praktiska än filosofiska. en åh vad de är vackra, tänkvärda och poetiska!
Sockerormen Karin Smirnoff Roman Polaris
Karin Smirnoff, författare.
»Agnes » minns saker från när hon ännu inte kunde gå. Hon minns hur hon och råttan i hörnet delade på smulorna och hur Anitamamman har blivit frisk och kommit hem igen och hur då allting är mycket sämre. Agnes är två år när hon sätter sig vid ett piano och kan spela för första gången. Hon är ett underbarn och för det blir hon straffad v Anitamamman. Men hon har sin vän Kristian, som också han är ett underbarn. Tillsammans får de lära sig musik av den före detta världsartisten Frank Leide. Han älskar verkligen barn. Men han älskar barn för mycket. Sockerormen handlar om Agnes som far illa genom hela barndomen utan någon möjlighet att ta sig någon annanstans. Men den handlar också om styrkan i vänskap och om kärleken till musiken.
SOMMAREN 2022
22am322_boktipset_28955.indd 24
2022-05-18 11:17:35
ORDET
FONO »» Är du orolig för att gå tillbaka till
hur allt var innan pandemin började? Är du rädd för trängsel, att vara på jobbet alla dagar i veckan eller att börja krama människor du möter igen? Då kan du lida av fono. Ordet betyder ”rädsla för normalitet” och är en förkortning av engelskans ”fear of normal”. Fono började dyka upp i svensk media under 2021 och blev sedan ett av orden i Nyordlistan samma år. Foto: GETTY
SOMMAREN 2022
22am3223_ordet_29461.indd 25
25
2022-05-18 12:17:45
KONFIRMATION Konfirmationen äger rum i Skåne-Tranås kyrka.
Utforska livets stora frågor
26
Konfirmandtiden är en chans att nyfiket ställa några av livets stora frågor, och tillsammans med andra utforska svaren. Dessutom ingår en resa till Berlin.
Alla konfirmander ommer dessutom att åka till Berlin i fyra dagar den 18–21 maj, 2023 för att utforska den fantastiska staden med all dess historia.
»I» Brösarp-Tranås församling kan ungdomar under läsåret 2022/2023 vara konfirmander i gruppe ”Berlin-konfa 2022/2023”. Det är en grupp som har en uppstart i september och därefter träffas på olik tider och dagar enligt särskilt schema under höst- och vårterminen här på hemmaplan. Det är främst söndagar och någon dag på skolloven. Vi träffas både i Onslunda och Brösarps församlingshem beroende på dag och aktivitet.
HUVUDSYFTET MED RESAN är
Resan till Berlin går den 18–21 maj 2023.
att besöka Sachsenhausen, som var koncentrationsläger under andra världskriget. Vi samtalar om människors lika värde, vårt uppdrag som kristna att älska vår nästa som oss själva, och vad det får för konsekvenser i hur vi lever våra liv här idag. Resan kommer att bli ett minne för livet! Konfirmationen ä er rum den 27 maj 2023 i Skåne-Tranås kyrka.
Jesper Cederholm
ANMÄLAN »» För att anmäla dig till vår konfirma-
tionsgrupp fyller du i anmälningsformuläret som du hittar på vår webbplats svenskakyrkan.se/brosarp/ konfirmation. Vi behöver din anmälan senast den 19 juni 2022.
»» Har du frågor eller funderingar så hör av dig till någon av oss i ledarteamet! Julia Cederholm församlingsassistent, 0414-181 62, julia.cederholm@svenskakyrkan.se Jesper Cederholm präst, 0414-181 60 jesper.cederholm@svenskakyrkan.se
»» I resan till Berlin ingår transport,
boende, mat inklusive måltidsdryck och eventuella inträden till gemensamma aktiviteter. Konfirmanderna kan gärna ha med lite fickpengar till extra fika, dricka och godis.
SOMMAREN 2022
22am3223_konfirmation_29468.indd 34
2022-05-18 12:17:44
”
åt ingen se ner på dig för att du är ung, L utan var en förebild för de troende i allt du säger och gör, i kärlek, tro och renhet.
1 Tim.4:12
Följ en konfirmandgrupp och väx själv som ledare Vill du vara en förebild för andra unga och vara med och bidra till en rolig och värdefull konfirmandtid för nya konfirmander? Då kan du bli ung ledare.
»Som » ung ledare kommer du att följa en konfirmandgrupp oc vara med i det som händer på varje konfirmation träff. Du få möjlighet att prova hur det är att vara ledare samtidigt som du få ta del av allt roligt som nästa års konfirmander får uppleva DE UNGA LEDARNA går oftast i nian
Foto: GETTY IMAGES
eller på gymnasiet men även efter gymnasiet får du vara ung ledare. Unga ledare bidrar till att skapa en rolig och värdefull konfirmandti för nya konfirmande . Att vara ung
ledare är en viktig och värdefull länk mellan vuxna ledare och konfirmande , och detta gör att du är lika viktig som övriga i ledarteamet. Man är en förebild för andra och en av uppgifterna är att sprida en positiv stämning i gruppen. Som ung ledare är du med och planerar inför konfirmandträff na och hjälper sen till och genomför aktiviteter och andakter med konfirmanderna. Till ammans ser vi till så du kan växa i din ledarroll och utvecklas efter dina egna förutsättningar. Du behöver vara konfirmera för att få bli ung ledare, men det kvittar i vilken församling du konfirmerades i
Jesper Cederholm
!
HÖR AV DIG Utbildning vecka 32 »» Är du intresserad av att bli ung ledare så har vi en utbildning under vecka 32. »» Har du frågor eller vill anmäla dig så hör av dig till Julia Cederholm, församlingsassistent på telefon: 0414-181 62 julia. cederholm @svenskakyrkan.se
Tankar från några unga ledare »Jag » har varit ung ledare i lite över två år nu och jag trivs som fis en i vattnet. Redan som barn var jag aktiv inom Svenska kyrkan, jag var med i barnkören och efter skolan gick jag på kyrkis. När jag sedan konfirmerade mig kände det lite som att man ”var klar” men jag märkte rätt snabbt att jag inte var det. Jag har alltid varit nyfi en av mig, om universum, om livet och speciellt min tro. Trodde jag verkligen på allt som jag fått lära mig som barn? Vem var Gud för mig? Jag hade alltså för många obesvarade frågor efter konfirm tionen för att vara ”klar”. Så jag började fundera, och hörde sedan att man kunde vara ung ledare i Brösarp-Tranås församling. Jag ska inte ljuga – jag var inte jättetaggad på att göra det i början, men efter några träffar började ja inse att ”wow, jag är omringad av människor med liknande frågor som mig”, människor som ville veta mer om vad den kristna tron betydde för dem. Att vara ung ledare är lite som en extra nivå efter konfirmati nen, det är en trygg plats där alla är välkomna att ställa alla sina frågor och kanske till och med få svar på dem.
Sofie Nilsson, 18 år
Att vara ung ledare är en viktig och värdefull länk mellan vuxna ledare och konfirmander, och detta gör att du är lika viktig som övriga i ledarteamet.
»Det » är roligt att få vara en del av gemenskapen som det innebär att vara ung ledare. Roligt att få träffa ya konfi mander. Sen har vi unga ledare blivit en bra grupp med härlig stämning, när vi träffa utöver konfirmandträffarn
Matilda Schönström, 18 år
SOMMAREN 2022
22am3223_ensiding_29467.indd 7
27
2022-05-18 12:17:58
REPORTAGE VAD? Bengtemölla gård har en särskild plats i Brösarps historia – men också i nutid. Ägaren öppnar gärna upp dörren för fest, andakt, dop och vigslar.
Bengtemölla i våra hjärtan Text: Åsa Modin
21
augusti klockan 11.00 är det friluftsgudstjänst på Bengtemölla.
Från ett av fönstren har man utsikt över Bengtemölla gård. Foto: SVEN PERSSON
28
»Trakterna » runt Brösarp och Kivik har så länge jag kan minnas legat mig varmt om hjärtat. Som barn kom jag hit med mina föräldrar och när jag själv fick barn gjo de vi dagsutfly ter hit. Efterhand ledde mina vägar hit på ett nytt sätt, nu är den här miljön naturlig för mig i mitt dagliga liv. Här lever jag, här arbetar jag. Vilket jag är djupt tacksam för! Innan det var så, för ungefär nio år sedan, vandrade jag ofta ner till Haväng. På den tiden brukade jag nyfi et kika in när jag gick förbi Bengtemölla. Ibland låg gården öde, men allt eftersom tiden gick ökade aktiviteten och saker och ting förändrades. Något år senare fick ja lära känna Anders Cederberg. EN LITE SMÅREGNIG februaridag har jag bestämt möte med Anders Cederberg och Sven Persson på Bengtemölla. Jag kommer lite tidigt och blir välkomnad av Anders på hans alltid så varma sätt. Jag blir inbjuden till husets kök och vi sätter oss framför eldstaden, som jag förstått är en av Anders favoritplatser. Så kommer även Sven. De börjar berätta … Orden beskriver kärleken till denna plats. Sven föddes och växte upp i Brösarp. Bengtemöllas backlandskap var hans barndoms marker. Trots föräldrarnas bannor och varningar lekte han här som barn. Kanske var det dessutom så, tror han, att det var just varningarna och bannorna som drog honom hit …
Hans föräldrar hade, på sin tid, mycket umgänge med familjen Hulda och August Olsson, som då ägde gården. Han minns hur han själv som barn suttit här och druckit saft med Hulda och August som var gästfria människor. Alla minnen gör att han älskar den här platsen. 1960 BLEV AUGUSTS och Huldas son Olle ägare till Bengtemölla och var så fram till sin död 2011. 2013 förvärvades den av Anders Cederberg. För tredje gången i gårdens historia var det då en gästgivare från Brösarps gästgiveri som blev ägare. Anders berättar att Bengtemölla fanns i hans medvetande redan när han kom till Simrishamn 1968. Hans intresse att köpa gården växte efterhand. Dottern Hanna anade vart det var på väg och krävde ett löfte av sin far att inte köpa om gården en gång skulle säljas. Men trots detta var han den förste som hörde av sig till Skånegårdar när den blev till salu. Han ville köpa! Papper skrevs och Anders drog sig för att berätta för sin dotter. Men så närmade sig tillträdesdagen och han blev tvungen. I stunden verkar det som om han skäms för sitt tilltag, men nu har det gått nio år och Hanna har sedan länge förlåtit och kommit över. Idag kan man konstatera att en stor del av gästgiveriets framtid mycket väl kan ligga här. Utanför är arbetet i full gång med renovering och förbättring
SOMMAREN 2022
22am3223_uppslag_29458.indd 28
2022-05-18 12:17:51
Vackert belägna Bengtemölla gård med den korsvirkesbyggda mangårdsbyggnaden i centrum. Intill flyter Verkeån. Foto: SVEN PERSSON
och det finns många plane . Ända från början har det krävts stora insatser för att få gården i stånd. Anders har en känsla för att bevara gården i ett så ”ålderdomligt” skick som möjligt. Med varsamhet. Ungefär vid samma tid som jag gick här och kikade in, gjorde även Sven det. Han märkte att något höll på att hända och tog kontakt. När Anders ser tillbaka är han ytterligt tacksam över att Sven sökte upp honom. Han tänker att mycket annars blivit glömt. 2016 började Sven fotografera och dokumentera Bengtemölla. I sitt arkiv har han 1 500 bilder.
Anders Cederberg och Sven Persson slår upp portarna till Bengtemölla. Foto: ÅSA MODIN
SÅ KOM BOKEN om Bengtemöllas historia 2020. Sven ville berätta om allt som hänt, om alla människoöden och han vill att vi ska förstå vad Bengtemölla står för. Mycket av Brösarps tillväxt är grundlagt med Bengtemölla som hade en stor attraktionskraft på 1700–1800-talet, en herremansgård med kvarn och lantbruk. Gården drog till sig folk eftersom den efterhand blev mycket lönsam. När jag frågar vad som väckte mest uppseende i arbetet med boken förstår jag att det finns e fascination över olika människoöden. Sven lyfter fram herrnhuten Carl Fredrik Aspelin och hans religiösa grubblerier och den andliga verksamhet som fanns här på hans tid. I 14 000 tätskrivna sidor finn hans tankar och refle tioner bevarade. Idag förvaras de på universitetsbiblioteket i Lund. Han nämner också Major Carl Hagerman och den dövstumme pojke som han tog hand om och som inte fanns med någon annanstans utom i major Hagermans bouppteckning. Hagman var en
framsynt man. Och så Hulda och August Olssons dotter Signe och hennes stora kärlek till gården. Hennes önskan var att hon, när hon avlidit, skulle få återvända hit för att ta farväl, och på begravningsdagen körde man till gården och stannade en stund för att hon skulle få ta farväl av sitt älskade Bengtemölla. Boken Bengtemöllas historia – Brukare – Ägare – Möllare 1658 – 2020, skapar intresse och har lästs av många. Sven konstaterar att det är helt fantastiskt att gården fått en sådan ägare. – Brösarps gästgiveri och Bengtemölla är ett kulturarv att förvalta och föra vidare, att få vara med i det är ett privilegium, säger Anders. I VÅRT SAMTAL känner jag gästfriheten och öppenheten. Jag tänker på engelska tv-program som jag tittat på, om hur man renoverar gamla byggnader i England och sedan låter människor komma dit och hyra och bo, för man vill dela med sig av dessa gamla miljöer. Tidigare har gården varit oåtkomlig, nu har den öppnats upp och det finns en enerös attityd och en inbjudan till alla intresserade. – Inget mänskligt ska vara oss främmande, säger Anders. Han är öppen för fest och för andakt, dop, vigsel och begravning, för att fira för amlingens gudstjänster här i det fria eller i salen här inne, en tidig morgon på Kristihimmelsfärdsdag eller en söndag i augusti. Sven och Anders blir möjliggörare och vi får alla del av gården i Brösarps backar, av naturen, den fantastiska miljön, del av människornas berättelser och historien… Vi är tacksamma för det! SOMMAREN 2022
22am3223_uppslag_29458.indd 29
29
2022-05-18 12:17:52
KULTURGRAVAR
Särpräglade gravar kan bli kulturmärkta I Brösarp-Tranås församling finns det ett stort antal kulturgravar på våra sju kyrkogårdar. Kulturgravarna finns utmärkta i de vård- och underhållsplaner som är framtagna av Landskapsgruppen Öresund AB och har fastställts av kyrkorådet.
»Länsstyrelsen » har godkänt underhållsplanerna. Bedömningen av vilka gravar som klassas som kulturgravar är gjord av sakkunniga på Landskapsgruppen utifrån givna kriterier. Alla gravstenar har blivit bedömda i samband med framtagandet av vård- och underhållsplanerna och det finns mång olika kriterier för att en grav ska bli kulturgrav. Det kan vara att det är en specifik gr vsten som är kulturhistoriskt värdefull eller att den kan vara miljöskapande. GRAVARNA KAN VARA från olika tidsepoker och vara stora familjegravar till små enmansgravar. Generellt har följande aspekter vägts in vid bedömning av gravanordningars kulturhistoriska värde: ● Tidstypiska gravanordningar. ● Särpräglade gravanordningar, till exempel med konstnärligt värde. ● Gravanordningar med högt miljöskapande värde. ● Värde knutet till material, kvalitet och hantverk. ● Värde knutet till kulturhistoriskt värdefull omgärdning eller vegetation. ● Person- eller lokalhistoriskt värde. ● Yrkestitlar eller titlar av lokalt eller kulturhistoriskt intresse. FÖR ATT VETA vad som gör en grav
till kulturhistoriskt värdefull, måste man gå tillbaka till underlaget och läsa vad som står där.
30
Gravanordningar med konstnärligt, kulturhistoriskt eller miljöskapande värde kan bli klassade som kulturgravar. foto: SABINE WAGNER/GETTY IMAGES
VISSTE DU ATT...
»» ...vi på vissa
kyrkogårdsområden valt att låta gräset växa för att gynna den biologiska mångfalden och få mer artrika miljöer.
När en grav blir klassad som kulturhistoriskt värdefull och det inte finns nå on gravrättsinnehavare, tillfaller ansvaret Brösarp-Tranås församling och graven ska bevaras som den är. Den kommer då att skötas med grundskötsel regelbundet och det bekostas och utförs genom begravningsverksamheten. Finns det andra åtgärder i vårdoch underhållsplanerna, som är kopplade till gravplatsen, utförs
dessa av Brösarp-Tranås församling i egenskap av huvudman för begravningsverksamheten. ÄVEN OM EN grav har blivit utsedd
till kulturgrav så kan man, om man önskar, stå kvar som gravrättsinnehavare. Ansvaret för graven vilar då på gravrättsinnehavaren, som ska stå för kostnader för till exempel skötsel och stensäkring. Jesper Cederholm
SOMMAREN 2022
22am3223_ensiding_29459.indd 30
2022-05-18 12:17:47
KORSORD PASSAR FÖR DOPP LUFTSPELAT VÄGSIN BESVÄR
VÄNDER SIG TILL GUD DÖNAS
BEN IBLAND
!
I KYRKA OCH HAGE INFALLER ALLTID PÅ SOMMAREN
SLASK MUNDIARRÉ BURGEN
SKRED
UNDERBEN
BLIR AVBILDAD
VINNARE
GREKISK BOKSTAV
ÄR STRUTSLIK
Vi presenterar vinnarna i nästa nummer som kommer i oktober.
ORÖRLIG
VET EN DEL OM SAMSPELET MELLAN ORGANISMER GÖRS DET IBLAND BREDVID MUN FIRAS FRITZ I RÖVARDOTTER
SKINN
KERUBEN GOLA
HYFS
GÖRA INGENTING
TV-KANAL FÖR UNGA
TUSEN
MITT I PANNAN
LIGGER UNDERLÄGSEN I
LITEN GÖPA ELLER HOTELLHALL
MJÖLMAN
HOARE
NUMERÄR DESS MOBILER ÄR LEDER SPRIDDA ÖVER EN EBBA VÄRLDEN
SPORRAR APOSTLAHÄSTAR
JENNY SOM SJÖNG
TOKERI TROSSATS VÅGBRYTARE
ANNO DOMINI
BESTÄMMER EN BOK
VAR MED PÅ ARKEN
P SA L MEN " När j ag hö r t rast e ns k l ara sång , när l ärk an aaaaaa aaaaa l ång hö g t o v an f äl t o c h bac k ar, då k an j ag i c k e t i g a st i l l . Mi n Gud, så l äng e j ag är t i l l f ö r l i v e t j ag d i g t ac k a r . "
GOJA PÅ NYA ZEELAND TÅGA
SVULST
VAR MED PÅ FÖRKLARINGSBERGET
INFRARÖD
ÄR JU MÅNGEN ROLIG HISTORIA
KADAVER
BOK 2202
SOMMARKRYSSET GÖR SÅ HÄR »» Lös korsordet så får du fram en mening i de färgade
rutorna. Vinnaren presenteras i nästa nummer och får en biobiljett. Glöm inte att ange din postadress. Skicka in din korsordslösning till: Brösarp-Tranås församling ”Korsord” Albovägen 27, 273 50 Brösarp ... eller mejla lösningen till: brosarp-tranas.forsamling@svenskakyrkan.se Vi vill ha ditt svar senast den 31 juli.
Namn:
Adress:
Postadress: SOMMAREN 2022
22am3223_korsord_29453.indd 31
31
2022-05-18 12:17:48
BETRAKTELSE
Trygghet djupt rotad i myllan
E
tt ensamt träd i solnedgången – ett träd djupt rotat i den skånska myllan. En sinnebild för trygghet, vila och ro, för skugga och kanske arbete. Dess frukt får vi skörda, dess ved får vi ta till vara när trädet tjänat ut. Att kura skymning, ett gammalt uttryck för en stunds lugn, stillhet och vila innan ljusen tändes och kvällens sysslor tog vid. När man kurade berättade man kanske om den dag som gått, kanske kröp det lilla barnet upp vid den äldres sida och fick lyssna p ytterligare en berättelse. Kanske borde vi kura skymning oftare oavsett tiden på dagen och lyssna mer på varandra och oss själva och de berättelser vi alla bär. Att få del av en berättelse är en gåva.
DEN SENASTE TIDEN har jag fått del av berättelserna på ett speciellt sätt. Jag har fått fundera tillsammans med församlingsbor från norr till söder, från väster till öster. Från Södra Lökaröd till Spjutstorp, från Sillaröd till Bosarp. Vad har fört oss hit och vad betyder den plats där vi lever? Några har haft en speciell längtan hit, andra är födda här och har stannat kvar hela sitt liv. Några fann kärleken här. Berättelserna förenas, tacksamheten och stoltheten lyser stark. Att få växa in i ett sammanhang, att skapa minnen som bär. Nära relationer, vänner, goda grannar, arbetskamrater … bygdens befolkning, olika kulturer och traditioner. Gemenskapen. Att bryta gränser – släppa in. Hjälpas åt. Gamla idéer i en ny generation – återväxt tillsammans. NATUREN IN PÅ knuten. Bokskogens lövsprickning om
våren. Mängder av blåsippor. Gula och ljuslila stråk av gullviva och backsippa. Skogar, åkrar och hedmark. De vilda djuren; rådjur, vildsvin, kronhjort, stork, rapphöns, fasan … Lövgrodans kväkande. Näktergalens sång. Horisonten. Det böljande landskapet. Öppna hagar. Betesdjur. Gyllengula sädesfält. Doft av raps och vitsippor. Ljudet av vindlande vatten vid åkanten. Naturen, djuren, mötena och ögonblicken. En stilla
22am3223_betraktelse_29450.indd 32
”
Foto: ÅSA MODIN
V ittnesbördet om att fascinationen finns kvar varje gång man rest och återvänder hem. Friheten … susning, klockornas klang vid tolvslaget en nyårsnatt. Vittnesbördet om att fascinationen finns kvar varj gång man rest och återvänder hem. Friheten … Vi kan säga att platsen där vi bor är vår och samtidigt vet vi att detta inte stämmer. Här finns vå rikedom nu, men den har varit en rikedom för någon annan tidigare och kommer bli det för ytterligare någon. Vi har alla mycket att förvalta. KANSKE TAR VI i år ett steg in i sommaren på ett annat
sätt än tidigare. Efter mörkret och år av pandemi. Gör något vi gjort tidigare för naturen, djuren och människorna eller kanske något nytt för att bidra till en bättre värld. Så sammanflätas våra liv y terligare, just på den plats vi lever, men också våra berättelser. Åsa Modin präst
2022-05-18 12:17:54