Amos_hösten 2026_Jönköping

!

HÖSTEN 2026

allhelgona

– en dag som bär oss i sorgen

VICTORIA LARM & CHRISTER STURMARK

KÄRLEK TROTS OLIKA ­LIVSÅSKÅDNINGAR PATRICIA SVENSSON :

”Att göra alla ­läsare nöjda är en omöjlig uppgift”

läsa tema

När orden får ta tid ODR SAMHÄLLSINFORMATION

1788894546-yvjea.indd 1

9/8/2026 9:09:13 PM

VÄLKOMMEN

En väg till andra världar Foto: ALEX GIACOMINI/IKON

F

örst slutar man läsa, sen slutar man skriva och till sist slutar man tänka … sa hon och skrattade hjärtligt. Antje Jackelén hade nyss blivit vald till biskop i Lunds stift när jag sprang på henne på stiftsgården Åkersberg i Höör och frågade: Hur är läget? Hur är det att vara biskop? Med facit i hand vet vi att hon varken slutade läsa, skriva eller tänka som biskop och senare som ärkebiskop. Ändå finns ett stråk av allvar i hennes svar som jag tror att många av oss känner igen sig i. ATT FORTSÄTTA LÄSA förutsätter disciplin och uthål-

lighet. Det kräver mer än att scrolla och följa flöden i mobilen. Men den som fortsätter att läsa belönas. För genom att läsa får vi tillträde till andra världar än vår egen. Perspektiven vidgas och förståelsen djupnar. Genom att läsa kan vi bidra till fred. Vi får möjlighet att gå ett stycke i någon annans skor och se världen ur någon annans perspektiv.

”Vi får möjlighet att gå ett stycke i ­någon annans skor och se världen ur någon ­annans perspektiv.” När Gud blev människa i Jesus och ordet blev kött, blev människans livsvillkor också Guds egna. Identifikationen kan bli början på något nytt. Det finns många vägar. Att fortsätta läsa är en av dem. Ann Aldén Kyrkoherde 2

HÖSTEN 2026

1788447453-tzx53.indd 2

9/3/2026 4:57:37 PM

9

Maria Wallander vid koret i Gräshagskyrkan. Foto: ERIK LINDFELT

!

bli ­medlem

Innehåll Din församling

4 Aktuellt 6 Jönköpings­ porträttet Patricia Svensson, chef­ redaktör för ­Jönköpings-Posten 25 Barnprylhörnan 26 Kyrkogård ­Så funkar Jönköpings ­krematorium 27 Kalendarium 28 Helgon Den helige Franciscus

... i ­Svenska kyrkan! ◗Verksam   heten i Svenska kyrkan Jönköping är möjlig tack vare alla medlemmar. ◗Vill    du bli medlem eller veta mer? Välkommen att kontakta oss! Webb: svenska kyrkan.se/ medlem Telefon: 036–303550 Mejl: ­jonkopings. forsamling@ svenskakyrkan. se QR-kod:

Tema läsa 9

När orden får ta tid

NENMÄRKE VA

T

14 Victoria Larm och Christer Sturmark Kärlek trots olika livsåskådningar

S

Mötet

Trycksak 3041 0934

EN DEL AV

PEFC/03-31-107 PEFC-certifierad Den här produkten kommer från hållbart skogsbruk och kontrollerade källor www.pefc.se

Maria Wallander, ny diakon och platsansvarig i Gräshagskyrkan:

”Jag har mött en fantastisk verksamhet i kyrkan” i varma juli välkomnades ◗Mitt    Maria Wallander som diakon och platsansvarig i Gräshagskyrkan. – Jag har mött en fantastisk verksamhet i kyrkan, säger hon. Under åren har Maria varvat tjänster som specialistsjuksköterska och diakon. Nu har flytten gått till Jönköping där redan en stor del av hennes familj bor. Faktiskt har hon småländska rötter (även om det inte hörs); uppväxten var i Kalmar. – För mig är det viktigt att ge en röst till de som inte har möjlighet att göra sin röst hörd, så har det varit både som sjuksköterska och diakon, säger hon. Det var sjuksköterskeyrket som lockade henne från början och

det hann bli några års tjänst som sjuksköterska i Skåne. – Sedan kallade Gud på mig, det var så tydligt. Gud brukar tala till mig genom att jag känner saker i magen, säger Maria. Det kom att bli elva år som diakon i olika skånska församlingar. Därefter ett antal år som sjuksyrra igen. Nu är hon alltså tillbaka i diakonyrket. Musik är ett stort intresse. Under välkomstgudstjänsten fick gudstjänstfirarna höra hennes vackra sångröst. – Jag har fått tumme upp att ingå i kyrkokören! Musiken för mig närmast till Gud. Erik Lindfelt

REDAKTION VARSÅGOD! kommer ett nytt nummer av ◗Här    tidningen Amos Jönköping. Den delas ut gratis som en hälsning från Svenska kyrkan Jönköping. du har synpunkter eller önskemål ◗Om    på innehåll är vi intresserade av att ta del av dem. Hör gärna av dig! www.svenskakyrkan.se/jonkoping jonkoping.kom@svenskakyrkan.se Telefon: 036–30 35 00, växel

Lokalredaktion: Jonas Almkvist, Mikael Bergström, Erik Lindfelt, Bengt Olsson och Maja Karin Lindahl. Produktion: Verbum AB Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se Tryck: Printagon, Helsingborg, 2026 Distribution: Postnord Omslagsfoto: Jonas Almkvist HÖSTEN 2026

1788894546-pqmn3.indd 3

3

9/8/2026 9:09:11 PM

AKTUELLT

Allt fler vill konfirmeras

ett brev från oss Läs nyhetsbrev om Svenska kyrkan Jön­ köping! vill du ◗Visst    veta mer om allt som händer i Jönköpings församling! ◗På    www. svenskakyrkan/ jonkoping finns puffen ”Repor­ tage från för­ samlingen”. Där hittar du artiklar och reportage om försam­ lingens breda verksamhet. våren ◗Sedan    2025 publicerar vi också vårt ny­ hetsbrev under puffen ”Vecko­ brev” på samma sida, med smått och stort som händer i församlingen. Tipsa oss gärna på jonkoping. kom@svenskakyrkan.se LÄS MER ... genom att följa qr-­koden!

◗–    Vi har anmälningar till alla våra grupper vilket är väldigt glädjande. För att kunna möta den ökade efterfrågan behöver vi tillsätta tillräckligt med personella resurser av såväl anställa som ideella medarbetare, säger församlingspedagog Anna Wikner, samordnare av konfirmationsarbetet. Konfirmation betyder bekräftelse, en bekräftelse på att genom dopet höra samman med Gud. Konfirmationstiden kan också ses som en upptäcktsresa där man lär sig mer om sig själv, får lärdomar för livet och nya kompisar. UNDERVISNINGEN GER möjlighet att fundera över de djupa frågorna i livet, men också en massa roliga upptåg och nya gemenskaper. I de flesta grupper ingår också läger och i vissa ingår resor. Den så kallade Berlinkonfan innehåller bland annat en resa till den tyska huvudstaden, och har i år hela 60 sökande. – Jag tror att vi har satt en

Arkivbild: MIKAEL BERGSTRÖM

Det handlar om att närma sig livets djupa frågor, varvat med roliga upptåg och möten med nya kompisar. Intresset för att konfirmera sig fortsätter att öka. Inför hösten 2026 finns det cirka 150 personer anmälda till de sex grupper som finns.

Allt fler 14-åringar väljer att konfirmera sig. Inför höstens start är det cirka 150 anmälningar till de grupper som finns i Jönköpings församling.

boll i rullning. De som anmält sig har hört mycket från syskon och kompisar som deltagit, säger Anna Wikner som förklaring till det generellt ökade intresset för konfirmation. DE KONFIRMANDANSVARIGA

beskriver vad som lockar främst 14-åringar att vilja konfirmeras. – Många vill höra mer om kyrkan och den kristna tron, menar Anna Wikner. – Man lär känna sig själv bättre. Det är många vägval som ung och vi tar upp svåra ämnen, säger försam-

lingsassistent Linda Fröding och påpekar att det finns några platser kvar till årets Musikalkonfa. – Man får kunskap. Det viktigaste är att bli sedd och älskad och få en positiv syn på kyrkan och tron. Lyckas vi med det har vi ­kommit långt, säger prästen Samuel Björling. Mikael Bergström

LÄS MER ... på hemsidan genom att följa qr-koden.

MANIFESTATION FÖR VÄTTERN

◗Vi    värnar om Vättern som dricksvattentäkt, för fiske och rekrea­ tion, var budskapet från de människor som samlades på Vätter­ stranden i manifestationen ”Omfamna Vättern” den 8 augusti. Ett 70-tal personer från Aktion Rädda Vättern, Naturskydds­ föreningen, Rebellmammorna och nätverket Grön kyrka bildade kedja utmed Vätterstranden i Jönköping. Foto: MIKAEL ­BERGSTRÖM

4

HÖSTEN 2026

1788894546-meetc.indd 4

9/8/2026 9:09:11 PM

Wettershus – ”en känsla av hemma” lugn och återhämtning, ◗Stillhet,    väntar den som besöker Wettershus retreatgård, vid Öland, Vätterleden, ett stenkast från Vättern. Här öppnade Sveriges andra retreatgård 1966. Detta firades i augusti med musik, tal, tårtkalas och gudstjänst. – Den här platsen behövs. Det är brist på tystnad i tillvaron. Många upptäcker sitt behov av tystnad när de vågar prova, säger Rosie Gard, pensionerad pastor, som varit såväl ideell, som husmor och föreståndare på retreatgården. Wettershus är en pigg 60-åring som firas: – Många grupper kommer till oss, så det är ett stort intresse, även för att vara retreatledare. Vi har också fått ett nytillskott av i­ deella krafter, så det känns som en positiv framtidstro, säger Helena Borgenback, nuvarande föreståndare. Mikael Bergström Ett andligt hem med stor gemenskap, lyder sammanfattningen från delar av styrelsen för Wettershus som fick besök av Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift: Claes Dahlqvist, Maria Lidbäck, Fredrik Modéus, Rosie Gard, Sara Häggbom, Magnus Ekvall, Gabriel Rye-Danjelsen, Christina Virdung och föreståndare Helena Borgenback. Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

LÄS MER ... på hemsidan genom att följa qr-koden.

Kajsa blir koordinator för Svenska Kyrkans Unga Andersson är uppvuxen på ◗Kajsa    Ljungarum och aktiv i Jönköpings församling sedan unga år. Nu lämnar hon både stiftsfullmäktige i Växjö stift och församlingsutskottet i Jönköpings församling för en tjänst från 1 september som organisationskoordinator på Svenska Kyrkans Ungas kansli i Uppsala. – Vi vill dels få fler till vår gemenskap, dels utveckla den fina gemenskap som vi har. Trygga mötesplatser är jätteviktigt i det tuffa klimat som kan finnas idag. Det

säger Kajsa Andersson från Jönköping som 1 september tillträdde tjänsten som organisationskoordinator för Svenska Kyrkans Unga nationellt, med cirka 14 000 medlemmar fördelade på lokalavdelningar över hela landet. Mikael Bergström LÄS MER ... på hemsidan genom att följa qr-koden.

Kajsa Andersson har bland annat arbetat det senaste året med konfirmandgrupper i Jönköpings församling. Nu tar hon steget till organisationskoordinator för Svenska Kyrkans Unga nationellt. Foto: MIKAEL ­BERGSTRÖM HÖSTEN 2026

1788894546-meetc.indd 5

5

9/8/2026 9:09:19 PM

JÖNKÖPINGSPORTRÄTTET

PATRICIA SVENSSON, chefredaktör för

J­ önköpings-Posten, som blir särskilt varm i ­hjärtat när långa granskade artiklar ger många visningar.

”Jag är dålig på att vara nöjd” TEXT: Erik Lindfelt FOTO: Jonas Almkvist

◗De    har – fram till för inte så värst länge sedan – alla varit män: chefredaktörerna för Jönköpings-Posten. Under mer än 60 år hette de dessutom Hamrin i efternamn. Allvarsamma herrar i mörk kostym, djupt religiösa och ständigt redo till kamp mot det de såg som omoral och förflackning. Patricia Svensson är namnet på dagens JP-bas. Skillnaderna mot företrädarna under 1900-talets första hälft kunde knappast vara större. Men en sak kanske förenar? De eviga frågorna vad läsarna vill ha – och vad man kan och ska ge dem. – Att göra alla läsare nöjda är en omöjlig uppgift som jag inte kommer att klara, säger hon när vi ses i JP:s ganska nya redaktionslokaler högt

”Att göra alla läsare nöjda är en omöjlig uppgift som jag inte kommer att klara.” Patricia Svensson 6

upp i Science Tower-huset vid högskolan. Utsikt över hela stan i samtliga riktningar. (Man har sedan ett par år lämnat klassiska Halls hörna, uppkallad efter tidningsgrundaren Herman Hall.) Nej, synpunkterna på en lokaltidning är många. Mer eller mindre HV? Mer lokal politik? Mer kultur? Mer om Bankeryd och Huskvarna? Idag kan man digitalt se hur många som läser olika artiklar. – Vi måste som företag tjäna pengar, men om vi bara skulle satsa på det som lockar mest sviker vi vårt uppdrag. ETT EXEMPEL PÅ en mångårig satsning är ”hus & hem”. Porträtt av någon i en ofta synnerligen välordnad bostad. Intervjuarens intresse för denna del av tidningen är måttlig, men han får direkt mothugg: – Vi vet att det är poppis, ett roligt sätt att berätta om människor. Just att lyfta fram människor har blivit allt viktigare för JP. Intervjuer med spelare och tränare till exempel. – Skulle vi publicera match­

referat vore de helt meningslöst. I samma sekund som matchen är över vet ju alla intresserade som själva inte är på plats hur det gått via nätet. En sak gör Patricia Svensson särskilt glad, när långa granskade artiklar ger många visningar och nya prenumeranter. – Jag blir glatt överraskad och särskilt varm i hjärtat. Att berätta historier och känna hur nyhetspulsen höjs vid stora händelser är något som Patricia ser som det roligaste med sitt jobb. Och tempot idag är högt; på nätet är det ständigt dead line. UNDER LÅNG TID präglades JP

alltså av religiositet. Känd är historien om hur bioannonser länge var tabu i tidningen. Den var en av Sveriges ledande inom frikyrkligheten och ett inofficiellt organ för Svenska alliansmissionen. Av detta märks inget idag. – Vi ska inte gå någons ärenden. Att vara en ”frikyrkotidning” skulle kännas jättekonstigt. Ändå finns ett samarbete med

»

HÖSTEN 2026

1788447453-9ehmz.indd 6

9/3/2026 4:57:41 PM

Bildtext, objektformat indrag hö. Foto: FOTOBYLINE

HÖSTEN 2026

1788447453-9ehmz.indd 7

7

9/3/2026 4:57:42 PM

JÖNKÖPINGSPORTRÄTTET

+

mer om Patricia ­Svensson Ålder: 47 år. Bor: Med sambo Erik i lägenhet i centrala Jönköping. Bakgrund: Uppvuxen i Nyköping. Pluggat och jobbat i Sundsvall i 15 år. Var där på tidningen Dagbladet tills den lades ner. Har ett par småländska släktrötter (Ljungby och Tranås), men visste inget om Jönköping innan hon flyttade hit. ”Nu älskar jag staden. Lagom stor och närhet till vatten.” Aktuellt: Kom till Jönköpings-Posten 2015. Chefredaktör och ansvarig utgivare sedan 2022 och därmed den andra kvinnliga JP-basen efter Marie Johansson Flyckt. Gillar: Musik, film, tv-serier, resor och mat (både laga och äta ute: från svennepizzor till fine dining). Mer okänt: Har den franska drottningen Marie Antoinette tatuerad över hela ryggen. ”Av inga andra anledningar än att jag är lite frankofil och precis som hon gillar guldkant på tillvaron.” Stort fan av Formel 1. Tränat pole dance, men gav upp eftersom det var för krävande.

8

”Jag tror på människors gemensamma kraft! Och jag ser det goda som kyrkorna gör.” » kyrkor. ”JP-klappen” är ett sam-

arbete mellan tidningen, Svenska kyrkan och Frälsningsarmén. I fjol samlade man in en kvarts miljon till ekonomiskt utsatta människor. – Vi borde nog vara bättre på att förstå den kyrkliga sfären. – Vad beror det ökade intresse bland yngre för religion? – Kanske något att hålla i när världen känns orolig? Funderar Patricia. Själv är hon inte medlem i något samfund. Både för att hon inte landat i något och av j­ ournalistiska

skäl, hon vill vara obunden. – Men jag tror på människors gemensamma kraft! Och jag ser det goda som kyrkorna gör. För egen del skulle hon vilja bli bättre på att vila i nuet. – Jag är dålig på att vara nöjd. HUR SER DÅ framtiden för Jönköpings-Posten ut? Finns den kvar som papperstidning om fem år? Ja, enligt Patricia. Om tio år? Nej, svarar hon då. Med tillägg att papperstidningens snara död

spåtts av många publicister som hittills fått fel. Och så målar hon upp en än mer nätbaserad framtid (redan idag är JP:s prenumeranter enbart digitala till hela 70 procent). – Jag tror att vi kommer att ha mer av rörligt material, bild och ljud. – Kanske kan man också sätta ihop sin egen favorittidning? Med lokala nyheter från där man bor just nu, material från uppväxt­ orten, om utländska idrottslag man följer. Och så vidare.

OM TIDNINGAR I JÖNKÖPING ◗JP    är sedan ett antal år den enda dagstidningen i Jönköping. Upplagan är 22 000 exemplar, men man når runt 100 000 dagliga läsare. Den startades 1895. Jönköpings-Posten var flaggskeppet i

familjen Hamrins tidningsflotta som dominerade delar av Småland och Västergötland. Numera ägs tidningarna av Bonnierkoncernen som styr stora delar av landsortspressen, förutom Dagens

Nyheter, Expressen och Dagens Industri. ◗I   slutet av 1950-talet hade Jönköping hela fyra dagliga tidningar, alla med olika politiska inriktning. Högerns Smålands Allehanda, centerns

Smålandsbygdens Tidning och socialdemokratiska Smålands Folkblad. De två sista nedlagda av ekonomiska skäl, den första köpte JP upp. till mitten ◗Fram    av 50-talet fanns också Jönköpings

Läns Tidning. Den tog JP över när de olika liberala partierna återförenades i Folkpartiet. Under några år på 50-talet gavs också en lokal kommunistisk tidning ut i Jönköping, Smålandsfolket.

slutet av ◗Från    1700-talet och hundra år framåt kom även några andra tidningar ut i Jönköping, bland annat Jönköpings­ bladet där Viktor Rydberg skrev.

HÖSTEN 2026

1788447453-9ehmz.indd 8

9/3/2026 4:57:44 PM

läsa tema

När orden får ta tid TEXT OCH ILLUSTRATIONER: Sophie Ekman FOTO: Mikael M Johansson

1788896211-obdxa.indd 9

9/8/2026 9:36:53 PM

v TEMA LÄSA

En bok kräver något av oss som mycket annat inte gör: tid, koncentration och närvaro. Kanske är det just därför den fortfarande behövs.

i lever i en textrik tid. Medde­ landen, nyheter, mejl och inlägg fyller dagarna. Ändå har något blivit svårare: att stanna kvar i en text länge nog för att den ska börja göra något med oss. Böcker får ta stor plats hemma hos författaren David Lagercrantz. I arbetsrum­ met, som också fungerar som bibliotek, står bokhyllorna tätt längs väggarna. Ett stort gam­ malt skrivbord upptar rummets mitt, med utsikt mot en skola och ett kyrktorn. I hyllorna trängs favoriter som blivit kvar, några som följt honom ända sedan ungdomen. – I grunden har jag nog alltid velat läsa, eftersom jag så tidigt ville skriva. Det hänger ihop. När jag var i sena tonåren betydde läsningen allt. Litteraturen var mitt universitet. Jag blev den jag blev genom böcker­ na jag läste. Han läste långsamt och intensivt, strök under me­ ningar och återvände till vissa stycken om och om igen. – Det är det fina med böcker. Man kan gå tillbaka, läsa om och stanna kvar i något. I en bok får läsning­ en ta den tid den behöver.

D

avid minns hur litteraturen tidigt öppnade dörrar till nya världar och känslor. Fjodor Dostojevskij och Knut Hamsuns tidiga böcker betydde mycket för honom som ung. Och The God­ father gjorde starkt intryck när han var 16 år. – Jag brukar skoja om att jag blev riktigt intresserad av böcker när jag kom till sidan 24 där Sonny Corleone smiter iväg med sin älskarinna på bröllopet. Då läste jag min första sexscen. Det var helt revolutionerande för mig. Plötsligt blev litteraturen väldigt spännande. Varför en bok kan gripa tag så starkt i oss tror han hänger ihop med något djupt mänskligt. – Jag tror att vi någonstans är genetiskt program­

Det finns nästan inget vackrare än när någon lyckas sätta ord på något man själv bara anat eller känt. David Lagercrantz 10

merade för berättelser. Mycket tyder på att vi inte bara blir mer engagerade av historier, utan också minns dem bättre än ren information. För David är berättelser ett sätt att förstå livet. – Därför handlar historier så ofta om drama, konflik­ ter, sådant vi själva kanske inte vill uppleva i verklighe­ ten. Vi läser om det för att förstå, bearbeta och kanske öva oss på hur vi själva skulle hantera svåra situationer. Genom litteraturen kan vi också få syn på vem vi är, och kanske vem vi kan bli. – Det är det vackra med läsning. Man kan se sig själv i andra människor, men också se världen genom någon annans ögon, någon som lever ett helt annat liv. Genom det kan vi förändras. – Ibland kan berättelser också väcka engagemang, längtan eller en eld inom oss. Vi läser om människor som söker och strävar, och plötsligt känner man ”så där vill jag också leva!” När en berättelse verkligen griper tag händer något mer. – Man går helt in i berättelsen och glömmer sig själv. Man kan inte sluta tänka på den. Det är nästan ett saligt tillstånd.

K

anske är just den känslan extra viktig i dag, när så mycket är kort, snabbt och lätt att lämna. I socia­ la medier blir vi hela tiden påminda om oss själva och jämför oss med andra. En riktigt bra berättelse kan fungera på ett annat sätt. Den låter oss försvinna in i något annat för en stund. David tror också att litteraturen kan bära oss ge­ nom svåra perioder och visa att vi inte är ensamma. – Litteraturens stora uppgift är att trösta. När vi läser och känner igen oss förstår vi att det vi själva känner också är en del av något allmänmänskligt, något människor har upplevt i alla tider. Ibland får vi dessutom ord på sådant som annars är svårt att förstå eller uttrycka. En känsla, en sorg, en längtan. – Det finns nästan inget vackrare än när någon lyckas sätta ord på något man själv bara anat eller känt. När man hittar orden för det, kan det nästan bli en väg till läkning. Kan läsning också rymma något andligt eller exi­

»

HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 10

9/8/2026 9:36:55 PM

+

kort om David ­Lagercrantz Ålder: 63 år. Familj: Gift med Anne Lagercrantz, tre barn. Bor: Stockholm. Gör: Författare och journalist. Har bland annat skrivit Jag är Zlatan Ibrahimović och böcker i Millennium-serien. Böcker som stannat kvar: Anxious ◗The    Generation av Jonathan Haidt. Om unga, socia­la medier och psykisk ohälsa. 7 av ◗Fråga    Richard Flanagan. Om historia, skuld och människans livsvillkor. da ◗Leonardo    Vinci av Walter Isaacson. Om kreativitet, nyfikenhet och fritt tänkande.

6 Bildtext. Bilden är en mindre cirkelformad illustration, alt ett utsnitt ur illustrationen på första temasidan.

För David Lagercrantz och Lars Strannegård är läsning ett sätt att förstå både sig själv och världen.

Lars ­Strannegård Ålder: 56 år. Familj: Fru och två barn. Bor: Stockholm. Gör: Rektor för Handelshögskolan i Stockholm och professor i företagsekonomi. Böcker som stannat kvar: blåser på ◗Det    månen av Eric Linklater. En barndomsbok som gjorde starkt intryck. av ◗Gentlemen    Klas Östergren. Öppnade en fri och spännande värld. vi begrav◗Liken    de av Lina Wolff. En roman som fick honom att längta tillbaka till läsningen. HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 11

11

9/8/2026 9:36:58 PM

TEMA LÄSA

Lars Strannegård läser gärna när han reser, på tåg eller flyg, eller tidigt på morgonen när huset är tyst. ”När jag kommer in i en bok kan jag gå och längta tillbaka till den”, säger han.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

» stentiellt? För David är svaret ja. Han beskriver stora

litterära eller konstnärliga upplevelser som en känsla av klarhet, nästan som en uppenbarelse. – Verkligt stora konstupplevelser kan öppna någonting i oss. Det är nog i konsten jag har haft mina mest religiösa upplevelser.

”Livet är så flimrande. Det är intryck precis hela tiden och telefonen har en enorm dragningskraft. Då blir läsningen som ett slags mentalt spa.” Lars Strannegård Behovet av böcker har inte försvunnit, menar han. Men lässtunden konkurrerar med mycket annat. – Det är inte många år sedan man gick ner i tunnelbanan och såg människor läsa i sina böcker. Nu sitter nästan alla och flippar på sina telefoner. Det är klart att det förändrar oss.

S

amtidigt hoppas han på en motrörelse. Att fler ska upptäcka att läsningen kan ge något som flödet sällan ger. Lugn, sammanhang och en möjlighet att stanna kvar i en tanke.

5

Med Jag är Zlatan Ibrahimović nådde David Lagercrantz många nya läsare. ”En hel generation läste sin första bok genom Zlatan-boken. Det är nog det finaste jag har gjort”, säger han.

Foto: MIKAEL M JOHANSSON

– Jag tror att människor märker att man faktiskt mår bättre när man läser och loggar ut lite. Man får ett annat lugn. Det gäller inte minst unga, tror han. Där behöver man också tala om läsning på ett sätt som lockar. – Unga människor vill vara coola. Man måste förstå att läsning faktiskt är någonting häftigt. Det visar att du är intresserad av världen och vill förstå mer. För David finns det något särskilt i den långsamma bokläsningen. – För mig har läsning alltid handlat om att kunna återvända. Du kan gå tillbaka, stanna upp och försöka förstå något på djupet. När man läser på riktigt kan man stanna kvar i en tanke eller känsla på ett annat sätt.

S

amma långsamma läsning är viktig också för Lars Strannegård. För honom hör den nära ihop med bildning och reflektion. Som rektor för Handelshögskolan i Stockholm rör sig Lars mellan studenter, seminarier och lektionssalar. Här talas det förstås mycket om ekonomi och ledarskap, men också om empati och kultur, sådant som hjälper oss att förstå människan när tekniken förändrar mycket. För Lars började läsningen tidigt. Den fanns bara där. – Jag växte upp i ett hem med många böcker, och

anledningar att läsa mer

1

Du får vila från dig själv En bok kan låta dig försvinna in i något annat en stund, bort från jämförelse, oro och flöden.

12

2

Du får fler ord för livet Litteraturen kan sätta ord på känslor, sorger och längtan som annars kan vara svåra att förstå.

3

Du tränar tanken Lång, sammanhängande text hjälper oss att stanna kvar i en tanke och förstå något på djupet.

4

Du ser världen genom någon annans ögon När du läser får du möta erfarenheter som inte är dina egna. Det kan vidga blicken.

5

Du får ett annat lugn Läsning kräver tid och närvaro, men kan också ge just det tillbaka. En stund där tempot får sjunka.

HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 12

9/8/2026 9:37:03 PM

5

sätt att hitta tillbaka

... till läsningen

1

Ge boken en chans För att läsningen verkligen ska öppna sig krävs tid. Några sidor räcker inte alltid. Man behöver hinna komma in i boken, nästan glömma tid och rum.

Bokmärket gör det lätt att å ­ tervända till ett uppslag i en bok.

2 jag läste. Det gjorde man lite till mans, säger han. Han minns de röda och gröna bokryggarna på fem-böckerna av Enid Blyton, och äventyrsklassiker som Moby Dick och De tre musketörerna. Han minns även en tid innan skärmarna tog plats i varje paus. – Det fanns ju inte skärmar. Mina barn kan lägga sig i en soffa och chilla och då tar de fram skärmen. När vi chillade kunde man ligga och läsa en bok och ta det lugnt. I dag beskriver han läsningen nästan som en lyx. Inte för att böckerna är otillgängliga, utan för att tiden och koncentrationen har blivit det. – Det är otroligt härligt när man väl gör det. Livet är så flimrande. Det är intryck precis hela tiden och telefonen har en enorm dragningskraft. Då blir läsningen som ett slags mentalt spa.

F

ör Lars hänger läsning nära samman med bildning. Inte som en samling fakta att briljera med, utan som ett sätt att röra sig i världen. – För mig betyder bildning, enligt Ellen Keys definition, det som finns kvar när vi har glömt det vi lärt oss. Det är helt väsensskilt från allmänbildning. Och man blir aldrig färdigbildad, menar han. – Man är inte bildad. Jag anser att det är omöjligt att vara det. Däremot kan man försätta sig själv i ett bildningsläge. Den dag du säger ”nu är jag bildad”, då har du inte förstått vad bildning är. Läsningen kan vara en väg in i just det läget. Inte för att den alltid ger säkra svar, utan kanske tvärtom, för att den gör oss mindre tvärsäkra. – Läsning gör att du hämtar in beskrivningar av världen. Särskilt om man läser bra saker. Då skruvar det till någonting. Det får en att se något nytt, förstå en annan människa, försättas i en annan tid eller på en annan plats. Bra litteratur gör världen lite större och det egna jaget mindre självklart.

– När man läser bra saker vidgas skygglapparna lite. Man blir mindre tvärsäker. Men Lars vill inte säga att läsning automatiskt gör oss goda eller empatiska. Så enkelt är det inte. – Man ska inte tro att kultur fungerar som en grimma som säger: läs det här och bli snäll. Kultur ska öppna upp och inte ge färdiga svar. På Handelshögskolan får studenterna därför inte bara möta kurslitteratur. Här finns också bokcirklar där de får läsa och samtala om böcker tillsammans. – När man läser samma böcker och diskuterar dem bygger det en känsla av samhörighet. Man delar en värld. Att sätta ord på sina reflektioner är också ett sätt att tänka.

I

en tid där mycket går snabbt ser Lars reflektionen som en motkraft. – Det finns forskning som säger att det bästa för tänkande och reflektion är att ta till sig ganska lång, sammanhängande text. Läsning är kronjuvelen. Han är inte teknikfientlig. Film, ljudböcker och digitala berättelser kan också vara starka kulturella uttryck. Men den långa läsningen tränar något särskilt: förmågan att stanna kvar i en tanke. – Man måste skapa en kultur. Det är det vi försöker göra här med bokcirklarna, att skapa ”the habit of reading”. När AI och annan teknik kan göra allt mer, tror Lars att det mänskliga blir ännu viktigare: omdömet, medkänslan och förmågan att förstå en annan människa. – Det finns fortfarande saker som är genuint mänskliga. Du har ett medvetande. Du har ett omdöme, en bedömningsförmåga, som kan informeras av teknik men som ändå är din. Och du har en autentisk medkänsla, något som är på riktigt. Kanske är det därför läsningen fortfarande behövs. Den låter tanken mogna, när mycket annat vill få oss att skynda vidare.

Välj med lust Läsning behöver kännas levande och lockande. Om boken trots allt inte öppnar sig efter en stund, välj en annan.

3

Skapa en stund som håller Det är lättare att stanna kvar i en text när inget annat pockar på. Välj en stund som faktiskt fungerar: när huset är tyst, på tåget eller en stund på morgonen.

4

Läs långsamt nog för att kunna återvända En av bokens stora styrkor är att man kan stanna upp, läsa om och förstå något på djupet. Stressa inte.

5

Prata om det du läser När vi samtalar om samma bok, delar vi en värld och får syn på våra egna tankar.

HÖSTEN 2026

1788896211-obdxa.indd 13

13

9/8/2026 9:37:04 PM

MÖTET

VICTORIA LARM OCH CHRISTER STURMARK FANN ­KÄRLEKEN TROTS OLIKA LIVSÅSKÅDNINGAR

”Det var som ­förutbestämt att det skulle bli vi” +

kort om ... Christer Sturmark och Victoria Larm Ålder: Christer 62 år, Victoria 42 år. Familj: Christers son Leonardo, 16 år. Bor: Lidingö. Gör: Christer är förlagschef på Fri Tanke och chefredaktör för tidskriften Sans. Victoria är författare. Aktuell: Victoria är aktuell med romanen Mästaren från Venedig.

De läser världen på helt olika sätt – hon genom tron, han ­genom vetenskapen. Ändå kändes kärleken självklar från första stund. Och i de stora frågorna om livet fann Victoria Larm och Christer Sturmark något gemensamt. TEXT: Linda Newnham FOTO: Theresia Köhlin

Larm hade bänkat sig långt fram på Cirkus ◗Victoria    i Stockholm för att lyssna på en av världens mest inflytelserika tänkare, Steven Pinker, prata om hur vi skapar en bättre värld. Men först klev en man med tofs upp på scenen. Hon lyssnade lite förstrött, men efter en stund bytte mannen några ord med en person i kulissen. När han vände sig tillbaka mot publiken gick en impuls genom hennes kropp: Vi två ska prata med varandra. – Det var som förutbestämt att det skulle bli vi, säger hon. Föga visste Victoria, som just konverterat till katolicismen, att hon fastnat för en av Sveriges mest profilerade sekulära humanister, Christer Sturmark, en man som länge argumenterat för att Gud inte finns. – I våra vigselringar står det entangled, ett fenomen inom kvantfysiken där två partiklar kan befinna sig långt ifrån varandra, till och med ljusår bort, och ändå vara sammanflätade. Det är en fin metafor för vår relation, säger Christer.

”De första månaderna sa vi till folk att vi träffats ett år tidigare, för att inte framstå som helt knäppa.” Christer Sturmark 14

Vi ses hemma i parets villa med utsikt över vattnet på Lidingö. Christer var på 90-talet it-entreprenören som gjorde exit strax före it-bubblan sprack. Sedan bytte han spår och startade bokförlaget Fri Tanke tillsammans med Björn Ulvaeus, ett förlag med fokus på vetenskap och samhällsfrågor. Victoria kom nyligen ut med den historiska spänningsromanen Mästaren från Venedig. Att två kulturpersonligheter bor här är svårt att missa. Väggarna är fyllda med böcker, konst och fotografier, inte minst på David Bowie. – Min husgud, säger Christer och ler. TILLBAKA TILL HÖSTEN 2019. Efter kvällen på Cirkus kontaktade Victoria Christer på Messenger nästan direkt. Tre dagar senare gick de på sin första dejt och efter en vecka hade de flyttat ihop. – Redan första gången jag och Victoria sågs visste vi. Det fanns liksom inga tveksamheter, det kändes självklart på ett sätt som jag aldrig tidigare upplevt, säger han och skrattar till: – Fast de första månaderna sa vi till folk att vi träffats ett år tidigare, för att inte framstå som helt knäppa. Victoria hade inte heller upplevt något liknande. Innan mötet med Christer var hon inställd på att leva

»

HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 14

9/8/2026 9:11:10 PM

I parets vigselringar står det entangled, ett fenomen inom kvantfysiken där två partiklar kan befinna sig långt ifrån varandra och ändå vara sammanflätade.

1788894666-xm1va.indd 15

15

9/8/2026 9:11:14 PM

MÖTET

2 tycker till

Det tror jag händer efter döden:

Christers och Victorias hem ligger på Lidingö, med fantastisk utsikt över vattnet. Här tillsammans med Christers son Leonardo.

» ensam, mycket för att hon ofta upplevde en känsla av

ensamhet i samvaro med andra. – Jag är en introvert person som samtidigt har mycket prat inom mig. Jag konsumerar böcker, artik­ lar och seminarier och älskar att diskutera allt detta för att fördjupa mig. Men jag visste inte att det fanns en liknande person. Därför blir jag ofta tyst i andras närvaro och känner mig ännu mer ensam än om jag drar mig undan och är för mig själv. Men, det fanns såklart också en längtan efter den stora kärleken, säger hon. ATT DET ÄR exakt 20 år mellan dem spelar mindre roll. Nyfikenheten på livet och tillvaron känner ingen ålder. Det innebär inte att de alltid håller med varan­ dra. På en springande punkt har de motsatt uppfatt­ ning – tron. Victoria berättar att hon inte kommer från en religiös familj. – Mina föräldrar är snarare team Christer. Det började med att hon hittade zenbuddismen och meditationen, som fick henne att blicka inåt. – Jag tror inte att vi uppfinner våra djupaste övertygelser, utan att vi gradvis upptäcker dem inom oss själva. Som ung tänkte jag aldrig på mig själv som kristen eller gudstroende. Det var först i 30-årsåldern som jag förstod att jag alltid hade varit det och att det fanns en infrastruktur för människor som mig, som kan leda till en fördjupad andlighet. Att hon drogs till den katolska kyrkan har flera orsaker. – Jag har alltid älskat klassisk musik, konst och arkitektur, och allt det finns i den katolska kulturen. Men det är den kontemplativa traditionen inom

Christer: – Jag tror att det biologiska slutet är slutet. När hjärtat och hjärnan upphör att fungera upphör också medvetandet. Kroppen förmultnar och atomerna återvänder till jorden och atmosfären, till kretsloppet. Victoria: – Jag tror att livet som vi känner det är ett kort skeende och att det finns lager inom oss som inte dör. Under allt det synliga, kroppen du befinner dig i nu, finns de där skikten hela tiden. Ungefär som vågen som reser sig ur havet för att sedan sjunka ner i det stora blå igen.

”Jag tror inte att vi uppfinner våra ­djupaste övertygelser, utan att vi gradvis upptäcker dem inom oss själva.” Victoria Larm 16

katolicismen som är min grej, inte det politiska eller dogmatiska. Jag är för abort och kvinnliga präster. Christer beskriver sig också som en sökare och intresserade sig tidigt för existentiella och moralis­ ka frågor. Han läste filosofer som Bertrand Russell, vilket ledde honom till en naturalistisk världsbild. – Jag tror att världen är naturlig, inte övernatur­ lig, och att det bästa sättet att förstå den är genom ­rationell undersökning, alltså vetenskap. Jag ser inga skäl att plocka in en hypotes om ett gudsväsen som förklaring till det som sker. Det ökar inte sannolik­ heten för att världen ser ut som den gör, tvärtom. ÄVEN OM DERAS svar ser delvis olika ut delar de det existentiella sökandet, och funderar på samma stora frågor, som mening, moral och människans plats i tillvaron. Han kallar sig sekulär humanist, en livsåskådning som betonar förnuft, vetenskap och mänskligt ansvar. – Anledningen till att jag engagerat mig i den internationella humaniströrelsen är att jag vill verka för mänskliga rättigheter och motarbeta dogmatiskt förtryck i religionens namn. Men jag har inget behov av att övertyga människor om att Gud inte finns. – Vem var det som sa: ”Christer Sturmark, är det han som hatar Gud?”, skrattar Victoria. Det innebär inte att han saknar förundran inför livet. – Ibland får jag höra ”jaha, du är ateist, så du tror inte på något som är större än dig själv.” Men i stort sett allt är ju större än jag, ta bara universum eller de kärleksband som knyter ihop mig med min älskade och min son, säger han. Men han Bildtext vit,har aldrig, inte ens i kris, bett. Det gör däremot varje kväll. Hennes bön är en kon­ namnet Victoria på personen tex. templation tillsammans med rosenkransen. Mycket kort händer i bönen är att jag steg för steg – Det som och ”flytande” i släpper taget om illusionen om jaget för att hitta in bilden. till den plats där mitt sanna jag bor. Där upphör jag som människa att existera, liksom gränsen mellan den inre och yttre världen, och där finns Gud. Jag be­ höver dessa djupdykningar för att vara en bättre och

Väggarna i parets villa är fyllda med böcker, konst och fotografier, inte minst på David Bowie. ”Han är min husgud”, säger Christer.

HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 16

9/8/2026 9:11:18 PM

+

Det tycker jag är bra med religion

mer uppriktig människa som agerar utifrån godhet, säger Victoria.

Christer: – Människor kan på ett individuellt plan känna förtröstan och hopp genom sin gudstro. Jag tror också att gudstro i vissa fall kan ha betydande transformativa effekter, till exempel hjälpa människor ur missbruk, kriminalitet eller andra former av förtvivlan. Victoria: – Den manar människan till fördjupad självrannsakan som i bästa fall ger sunda parametrar i moraliska frågor.

Som att du är en del av något större, en större energi?

Det tycker jag är bra med sekulär humanism

Vad ger tron dig?

Christer: – Det är en livsåskådning som, om den hade större utbredning i världen, skulle kunna leda till minskat förtryck och större respekt för mänskliga rättigheter. Victoria: – Den manar människor till filosofiskt och etiskt tänkande även när man har plockat bort Gud ur ekvationen. Till skillnad från ateism, som inte manar till något.

– Ja, jag tror att Gud är allt och att allt är Gud, säger Victoria. – Frågan är svår att svara på eftersom jag inte vet hur det är att leva utan den. Det är som att svara på hur det känns att andas. Jag vet däremot hur jag reagerar om jag riktar blicken för mycket mot yttervärlden och inte tar hand om mitt inre liv med hjälp av de kristna ritualerna. Då blir jag känsligare och otåligare. Jag blir en mer odräglig och snarstucken människa, säger hon. Vi pratar om vikten av existentiell hälsa, alltså vårt förhållande till livets stora frågor: Vem är jag? Vad är meningen med livet? Vad händer när jag dör? – Om vi bara shoppar, renoverar kök och fokuserar på att klättra i karriären bottnar vi aldrig i livets djupare mening, säger Victoria. – Ja, att vi lär oss reflektera existentiellt och etiskt tror jag är superviktigt, både för oss själva och för vår relation till världen och varandra. Det är därför jag har arbetat för att de här frågorna ska få större plats i skolan. Även unga som inte ser sig som religiösa behöver få fundera över livet och döden, säger Christer och lägger till: – Som du förstår är det kortare väg mellan våra två

livsåskådningar än många tror. Vi är båda extremt fascinerade av verklighetens yttersta natur och medvetandets filosofi. Hade det varit jobbigare om ni haft vitt skilda ­politiska ideologier?

– Det tror jag, säger Christer och berättar att han har flera religiösa vänner och tycker att det är stimulerande att diskutera med lärda troende personer. – Och jag tror inte att du hade kunnat frossa så mycket i dina intressen om du blivit ihop med en kvinna med liknande livsåskådning. Då hade ni suttit här och hummat och hållit med varandra, säger Victoria. Vad gör ni när debatten er emellan hettar till?

– Victoria brukar konstatera att det är skönt att veta att oavsett vad vi tror, så är det som det är, säger Christer. – Ja, hur starka argument vi än har kan ingen av oss veta säkert, säger Victoria. Händer det att ni avbryter diskussionen för hus­ fridens skull?

– Både ja och nej. Om jag är jättetrött eller på allmänt dåligt humör av hormonskäl brukar jag föreslå att vi pratar vidare en annan dag, säger Victoria. Sedan erkänner de att de krigar varje dag. – Varje kväll spelar vi blixtschack, ett femminutersparti, och då är det krig, säger Christer. – Det är det verkligen. Vi blir så ledsna när vi förlorar. Som tur är vinner jag oftast, säger Victoria och ler. HÖSTEN 2026

1788894666-xm1va.indd 17

17

9/8/2026 9:11:22 PM

”Vi kan behöva en dag då vi får känna: nu får jag sakna.” Johan Garde, präst.

18

HÖSTEN 2026

1788894666-iiehl.indd 18

9/8/2026 9:11:13 PM

TANKAR OM TRO

Varför behöver vi

allhelgona?

Vad händer i oss när vi tänder ett ljus för någon vi saknar? Och behövs det en särskild dag för att minnas? Prästen Johan Garde funderar över varför vi tänder ljus, och vad som kan bära oss i sorgen. TEXT: Sophie Ekman FOTO: Zandra Erikshede

Många tänder ljus under allhelgonahelgen. Varför då?

– Jag tror att det händer mer i oss än vi kanske tänker. Det räcker inte att bara känna, vi behöver också få uttrycka det. Det som finns inom oss vill ta form. När vi tänder ett ljus gör vi något av det som annars bara stannar i känslan. Behöver vi en särskild dag för att minnas?

– Egentligen kan vi minnas när som helst, saknaden finns där oavsett. Men vi kan behöva en dag som hjälper oss, en dag då det är tillåtet att verkligen sakna. Om vi bar sorgen fullt ut hela tiden skulle vi gå sönder. Här får den utrymme. Kyrkoåret ger oss en tid att stanna upp, minnas och sörja, och att veta att vi inte är ensamma.

Vad är det egentligen vi gör när vi minns någon?

– Vi försöker hantera en dubbelhet: att någon är så viktig för oss, men inte längre finns här. Ibland minns vi med värme och tacksamhet, ibland det som inte blev sagt eller relationer som aldrig blev hela. Och vi sörjer inte bara personen, utan också det som inte blev, framtiden som aldrig fick hända. Tar sorgen någonsin slut?

– För vissa blir den lättare att bära. För andra tar det lång tid. Vi tänker gärna att sorg ska se ut på ett visst sätt, men så är det inte. Ofta förändras den snarare än försvinner. Den kan få nya nyanser, men

den kan också komma tillbaka, starkt, långt senare. Det finns inget rätt sätt att sörja. Och ingen tidsgräns. Ibland behöver man bara få ha en dag där sorgen får vara bottenlös. Vad kan bära när inget riktigt känns tröstande?

– Ibland är det just det konkreta som hjälper. Att tända ett ljus, att göra något litet. För orden räcker inte alltid till. Samtidigt kan ord bära. Bibeltexter kan vara som en livboj, inte för att allt känns bättre, men för att man har något att hålla fast vid tills det ljusnar igen.

”Orden räcker inte alltid – men ett ljus kan bära det vi inte kan säga.” Varför söker sig så många till kyrkogårdar just den här helgen?

– Jag tror att det handlar om att få vara tillsammans, utan krav. Vi gör samma sak, men var och en på sitt sätt, och det finns något tröstande i det. Och så är det ju väldigt vackert, ett hav av ljus i mörkret. Vad skulle du vilja säga till den som bär på sorg?

– Att du inte behöver bära den ensam. Du behöver inte ha alla svar. Ibland räcker det att få minnas, att få sakna, att få tända ett ljus. HÖSTEN 2026

1788894666-iiehl.indd 19

19

9/8/2026 9:11:13 PM

NYFIKEN PÅ BIBELN

HUR LÄSER VI BIBELN I DAG? En ny översättning av Nya testamentet

har just getts ut. Men hur läser vi Bibeln i dag? Måste man förstå allt – eller kan texten också få vara något man upplever? TEXT: Sophie Ekman FOTO: Marcus Gustafsson, Mikael M Johansson

+

nyfiken på ... nya Nya testa­mentet? LÄS DEN SOM POCKET Nya testamentet, 2026 års översättning, Verbum förlag nya över◗Den    sättningen finns som storpocket, för dig som vill läsa Nya testamentet mer som en vanlig bok. Kapitel och verser finns kvar, men texten får löpa på, lite mer ostört.

20

Mikael Winninge, översättningsdirektor på Bibelsällskapet:

”Språket förändrar hur vi läser” med översättningen av Nya testamentet har ◗Arbetet    pågått i fem år och engagerat forskare, språkvetare och teologer. Mikael Winninge har lett arbetet från start. Varför behövs en ny översättning just nu?

– Språket förändras hela tiden, och det påverkar hur vi förstår en text. Samtidigt har forskningen gått framåt, så vi vet mer i dag än när de tidigare översättningarna gjordes. Den senaste översättningen av Nya testamentet gjordes på 1970-talet, så det fanns ett behov av att se över språket. Vad är det viktigaste ni har velat uppnå?

LYSSNA PÅ ­ARBETET BAKOM NT 2026podden

– Att göra en översättning som ligger nära grundtexten men samtidigt fungerar på svenska. Det handlar om att vara trogen innehållet och uttrycka det på ett sätt som går att ta till sig.

◗En    podd om ordvalen, tolkningarna och människorna bakom den nya översättningen av Nya testamentet.

Vad är den största skillnaden jämfört med tidigare översättningar?

– Vi har i högre grad låtit det främmande i texten synas. Bibeln är skriven i en annan tid och kultur, och det ska inte nutidsanpassas. Samtidigt har vi arbetat mer med inkluderande språk i nära anslutning till grundtexten.

– I vissa fall har det också handlat om att göra betydelsen tydligare. Ett ord som tidigare översatts med ”bröder” kan ofta ersättas med ”bröder och systrar” eller ”syskon”, eftersom det i grundtexten ofta syftar på både män och kvinnor. Vad har varit svårast i arbetet?

– Det är ofta ord med stor betydelse som saknar en enkel motsvarighet på svenska, som ”omvändelse”. Grekiskan kan betyda ”ändra sitt sätt att tänka” men också ”ångra sig”, beroende på sammanhang. Då måste man göra avvägningar och acceptera att inget alternativ blir helt perfekt. Vad hoppas du att den här översättningen ska betyda för människor som läser Bibeln i dag?

– Jag hoppas att den väcker nyfikenhet. Att man upptäcker att det finns flera sätt att läsa och förstå texten. Vad skulle du säga till någon som tycker att Bibeln är svår att läsa?

– Man behöver inte förstå allt på en gång. Det är en text man kan återvända till, som kan öppna sig på olika sätt vid olika tillfällen. Det viktiga är kanske inte att förstå allt direkt, utan att låta texten väcka frågor

1788894666-3pn8t.indd 20

9/8/2026 9:11:08 PM

Under fem år har Mikael Winninge lett ­arbetet med översättningen av Nya testamentet. ”Jag hoppas att den väcker nyfikenhet”, säger han.

1788894666-3pn8t.indd 21

21

9/8/2026 9:11:11 PM

NYFIKEN PÅ BIBELN Foto: MIKAEL M JOHANSSON

”Många blir överraskade över hur nära texterna känns”, säger Lisa Buratti, en av teologerna som arbetat med den nya översättningen av Nya testamentet.

Lisa Buratti, präst och bibellärare:

”Man behöver inte ­f­örstå allt” Buratti har varit en av teologerna som arbetat ◗Lisa    med den nya översättningen av Nya testamentet. I sitt arbete möter hon många människor som är nyfikna på Bibeln, men också osäkra på hur den ska läsas i dag. Vad är det som kan beröra människor när de läser Bibeln?

– Många blir överraskade över hur nära texterna känns. Trots att de är väldigt gamla handlar de om sådant människor brottas med också i dag, som sorg, glädje, relationer och livsfrågor. Man känner igen sig mer än man kanske hade väntat sig. Vad tycker du är viktigt att förstå om Bibeln?

– Att Bibeln består av många olika slags texter. Det är berättelser, brev, poesi och symboliska texter, och de behöver läsas på olika sätt. En skapelseberättelse läser man till exempel inte på samma sätt som ett brev. Det tror jag är en viktig upptäckt för många. Måste man förstå allt man läser?

– Nej, verkligen inte. Det är kanske snarare tvärtom. Bibeln är en text man kan växa i hela livet. Ett bibelord kan säga en sak till mig i dag och något 22

helt annat om några år. Det finns alltid fler lager att upptäcka. Många tycker att Bibeln känns svår eller främmande. Var börjar man?

– Jag brukar rekommendera att börja med ett evangelium, ofta Markusevangeliet eftersom det är ganska kort och berättande. Man behöver inte läsa Bibeln från början till slut, utan kan börja i något som väcker nyfikenhet. Jag tror också att det betyder mycket att läsa tillsammans med andra. Bibelns texter har ju från början lästs i gemenskap, och i samtalet kan någon annan se något jag själv missat. Många församlingar har bibelgrupper, och man kan alltid prata med en präst om det är något man funderar över i det man läser. Hur kan man läsa Bibeln rent praktiskt?

– Jag tror det är bra att inte stressa igenom texten. Läs ett kort stycke och stanna kvar i det en stund. Jag brukar försöka leva mig in i berättelsen och föreställa mig hur det såg ut, vilka människor som fanns där och hur det skulle kännas att vara på platsen. Då öppnar sig texten ofta på ett nytt sätt. Man kan nästan meditera över den och bära den med sig genom dagen. Vad hoppas du att den nya översättningen ska leda till?

– Jag hoppas framför allt att den väcker nyfikenhet och lust att läsa Bibeln. Alla översättningar är också tolkningar, och därför kan det vara spännande att läsa olika versioner och jämföra dem. Det viktigaste är kanske att människor börjar läsa och upptäcka texterna på nytt.

1788894666-3pn8t.indd 22

9/8/2026 9:11:15 PM

HÅLLBARHET Här finns pekböcker, bilderböcker, sagor, faktaböcker och gamla favoriter, böcker som kan få följa med till en ny läshörna. Foto: MICHAEL ERHARDSSON/­ MOSTPHOTOS

3 vägar

Böcker som lever vidare En barnbok kan bli älskad många gånger om. När utrensade böcker tas tillvara kan de hitta nya läsare.

har du ett gammalt exem◗Kanske    plar av Tomtebobarnen hemma? En bok som blivit tummad och läst, med fransiga kanter och sidor som hänger på en skör tråd. Vissa böcker följer oss genom livet, och vidare till nästa generation. Men många andra böcker gör inte det. De rensas ut, trots att de fortfarande har mycket kvar att ge. Varje år lämnas stora mängder barnböcker in på återvinningscentraler runt om i landet. Böcker som skulle kunna bli nya favoriter hos någon annan. I NACKA FÅR barn- och ungdoms-

böcker nytt liv genom ett samarbete mellan organisationen Youth and Care och Nacka vatten och avfall. Varje vecka hämtas böcker från kretsloppscentralerna, sorteras och delas upp efter ålder. De som är i gott skick får sedan följa med vidare till skolor och förskolor, där de kan hämtas gratis.

– Vi arbetar med daglig verksamhet och arbetsmarknadsinsatser, och har ett stort intresse för miljöfrågor och lokalsamverkan. Det här projektet förenar allt det, säger verksamhetschefen Anna Vedelöv. För deltagarna handlar arbetet inte bara om böcker, utan också om att vara delaktig i något meningsfullt. – De får vara med i hela processen, från upphämtning till utlämning. Det skapar både stolthet och delaktighet, säger Anna. MÅNGA AV BÖCKERNA är knappt

lästa. Andra är mer slitna, men kan ändå komma till användning, till exempel i utomhusbibliotek där det inte gör något om det hamnar lite sand eller geggamoja på sidorna. Att just barnböcker lämpar sig så väl för återbruk tror Anna hänger ihop med hur de används. – I en barnfamilj läses en bok ofta under en kort period. Men i en förskola eller skola kan samma bok läsas av många barn under lång tid.

Samtidigt är tillgången till böcker inte självklar för alla. – Barnböcker är viktiga för språkutveckling och nyfikenhet, men alla familjer har inte möjlighet att köpa böcker. Där spelar förskolan och skolan en viktig roll i att tillgängliggöra böcker för alla. Det finns ingen gemensam modell i Sverige för hur böcker ska tas om hand på återvinningscentraler. Men exemplet visar vad som kan hända när olika aktörer samarbetar.

... för en ­utrensad bok:

1

Ge bort till en vän eller bokbytarhylla.

2

Låt den gå vidare via second hand eller loppis.

3

Kolla kommunen om böcker tas emot för återbruk.

”I en förskola eller skola kan samma bok läsas av många barn under lång tid.” Anna Vedelöv – Det kräver lite logistik, men det är fullt möjligt, säger Anna. De här böckerna är inte alltid klassiker. Men de är någons ­Alfons, någons Pettson, någons Mio min Mio. Och någonstans finns ett barn som ännu inte har läst dem. Mathilde Olofsson HÖSTEN 2026

1788894666-ri605.indd 23

23

9/8/2026 9:11:08 PM

GULDKORN

3

böcker där språket ­leker

SOV MIN LILLA HJÄRTANSGRIS Lotta Olsson, illustrationer av Matilda Ruta Bonnier Carlsen

◗I   Sov min lilla hjärtansgris får orden gunga fram i rim och mjuka upprepningar. Det är en godnattbok för små barn, men också för vuxna som tycker om att läsa högt. Här finns hjärtansgris, kelekatten och andra små figurer som rör sig genom kvällens stilla landskap. Lotta Olssons text är lekfull och varm, och Matilda Rutas vackra i­ llustrationer förstärker den trygga, drömska känslan. En bok att läsa nära, långsamt och gärna om igen.

DET ÄR OM DIG JAG SKRIVER Moa Backe Åstot Rabén & Sjögren

Jag vill att du ska veta att det är om dig jag skriver ◗I   Det är om dig jag skriver blir första kärleken till korta rader, sms och små tankar. Språket är enkelt och nära, nästan som att läsa någons inre röst. Vi får följa blickar som möts, meddelanden sent på natten och känslor som växer innan någon riktigt vågar säga dem högt. Det är skört, intensivt och lätt att känna igen sig i, oavsett om man själv är ung eller minns hur det var. En ungdomsroman om längtan, mod och om att vilja bli sedd som den man är.

24

”Ju längre jag höll på med dikterna, riktade jag också frågan till mig själv. Hur gästfri är jag? Egentligen”, säger Lina Ekdahl. Foto: LINA IKSE

”Ord vi slänger oss med i vardagen intresserar mig” FÖRST AV ALLT ÄR GÄSTFRIHETEN Lina Ekdahl Wahlström & Widstrand

◗I   Först av allt är gästfriheten skriver Lina Ekdahl om något så enkelt, och svårt, som att ge plats åt någon annan. Med humor, allvar och en lyhördhet för sådant vi säger utan att tänka på det, ställer dikterna frågor som dröjer sig kvar: Vem får komma in? Vem får stanna? Och var går gränsen för vår vänlighet? Vad betyder gästfrihet för dig?

– Det är just det jag ville undersöka. Det började med en ilska över utvecklingen i samhället mot en allt intolerantare flyktingpolitik. Men ju längre jag höll på med dikterna riktade jag också frågan till mig själv. Hur gästfri är jag? Egentligen. Vad ville du undersöka med diktsamlingen?

– Gästfrihet både i det stora och det lilla. Samhällets ansvar, men också vår egen vilja att välkomna vår nästa. Under arbetets gång vandrade också djuren in i dikterna. Som om en fabel skulle göra allting lättare. Gästfrihet kan låta enkelt, men ordet rymmer många lager. Vad

har varit viktigt för dig?

– Vem är egentligen gäst och vem är värd? Det heter gästFRIHET. Betyder det att gästen ska få lov att vara fri? Och vad innebär det i så fall? Var går gränsen för hur nära vi vill släppa in andra människor i våra liv, vår gemenskap och vårt samhälle? Jag har velat stanna i de frågorna, snarare än att ge färdiga svar. Du fångar ofta vardagsspråket. Vad intresserar dig med det?

– Det vi säger utan att tänka oss för. Det vi tänker, men inte säger. Tystnaden, pauserna, sanningen och lögnen. Jag är intresserad av ord vi slänger oss med i vardagen, och av maktspråk som kan dribbla bort vad allt egentligen handlar om. Många kan känna sig osäkra inför poesi. Har du något råd till den som vill läsa en dikt, men inte riktigt vet hur man börjar?

– Slå upp en diktbok och läs! Vilken som helst. Slå upp en till. Läs högt, läs tyst. Lyssna på dikternas klang och rytm. Testa att tänka dig en diktsamling som en konstutställning. Eller en löpsedel. Ta in och ta för dig av det du fastnar för. Du behöver inte förklara vad du läser, du behöver endast läsa och lyssna. Sophie Ekman

HÖSTEN 2026

1788894666-mpa3j.indd 24

9/8/2026 9:11:11 PM

DIAKONALT ARBETE

Barnprylhörnan ett centrum för återbruk Lämna in de barnkläder och ­leksaker som du inte längre använder – och köp det du behöver för en låg kostnad. Så är tanken med Jönköpings församlings Barnprylhörnan som funnits i drygt 15 år.

◗–    Under de här åren har vi totalt sålt för över två och en halv miljoner kronor och vi omsätter numera drygt 200 000 kronor per år. Men vi hoppas att fler ska hitta hit för behovet finns, inte minst när allt i samhället blir dyrare, säger Helena Björkbrant, församlingsassistent och ansvarig för Barnprylhörnan. Den finns i bottenplanet i Gräshagskyrkan, med flera rymliga rum välfyllda med främst barnkläder upphängda på karuseller eller uppsorterat storleksmässigt i plastbackar, men också leksaker. Här finns också möjlighet till enkel fika, och samlokaliseringen med Öppna förskolan är perfekt för de yngre besökarna.

Emma Kingdahl är en återkommande besökare: – Jag kikar på lite kläder till min son Axel som är tio månader. Jag har själv jobbat inom Second hand och jag tycker det är perfekt. Det är bra priser, och speciellt till sådana här små för de kommer att växa ur allt man köper till dem på bara några veckor, och då kan man lämna tillbaka det sen och så går det till någon annan, säger hon. För Helena Björkbrant och flera ideella krafter är det en hel del jobb med att ta emot saker, sortera och sälja: – Det är bra för miljön att saker används igen och det är bra att de pengar som vi får in går till något bra. INTÄKTERNA FRÅN Barnprylhör-

nan går till församlingens egen diakonimottagning, – Vi tar emot kläder och prylar till barn och ungdom i storlek 44170 samt mammakläder. Man kan

Emma Kingdahl och sonen Axel, tio månader, är regelbundna besökare till Barnprylhörnan. Detta är perfekt, tycker hon. Foto: JONAS ­ALMKVIST

alltid lämna in alla olika säsongers kläder och prylar under barnprylhörnans öppettider alternativt kontakta mig via mail eller mobil, säger Helena Björkbrant. Mikael Bergström BARNPRYLHÖRNANS ÖPPETTIDER ◗...    för perioden 1/9 till och med 15/12. Tisdagar: 10.00-13.00 och 14.30-18.00 Söndagar: 4/10, 1/11 och 6/12 klockan 17.00-19.30. Kontakt: Helena Björkbrant nås på helena.bjorkbrant@svenskakyrkan.se eller 0730-703555

”Det är nästan som att man hyr kläder. Man ­s­känker, köper, använder, skänker igen”, säger Helena Björkbrant när han beskriver kretsloppet hos Jönköpings församlings Barnprylhörna. Foto: JONAS ­ALMKVIST

HÖSTEN 2026

1788447453-ehmqi.indd 25

25

9/3/2026 4:57:41 PM

KYRKOGÅRD

”Ibland kan jag böja mig över ­kistan och viska ’bra jobbat’” Mitt i den undersköna Skogskyrkogården finns det ett antal röda hus. Kontorsbyggnader tänker nog många, men få anar nog att i ett av huset återfinns Jönköpings krematorium.

Elias Persson och Mikael Svensson säger att jobbet kanske inte är för alla, men att det är ett arbete de älskar.

26

som föreställer sig att kre◗Den    mering är en ljusskygg verksamhet som pågår i mörka katakomber under ett kapell får snabbt sina fördomar på skam här. Byggnaden är från 2014, och invändigt ser det ut som vilket modernt kontor som helst. Ljust och fräscht, fina lampor och luftiga rum. – Jag älskar det här jobbet, säger Elias Persson, som jobbar som krematorietekniker i församlingen tillsammans med Mikael Svensson. De båda visar runt på anläggningen för att prata om sakerna som finns där. Här finns trucken som används för att lasta in kistorna i den stora ugnen. Trucken är utrustat med Bluetooth och ”pratar” med både datorn i kontoret och med ugnen, och är inte alla uppgifter ifyllda ordentligt på den som ska kremeras så startar den inte, som en säkerhetsspärr. De visar kylen där kistorna står uppstaplade i väntan på kremering samt anläggningen som behandlar och kyler röken innan den släpps ut i luften igen. Spillvärme tas tillvara på och skickas till kommunens fjärrvärmeverk. Hur blir ens förhållande till döden när man jobbar här?

– Jag var rädd för döden innan. Det är jag inte längre. Jag har funnit mig i att det är så här det slutar en dag. Vi jobbar i det och går runt i det dagligen, säger Elias Persson. Både Mikael och Elias säger att jobbet som krematorietekniker kanske

Elias ­Persson för in en kista i den stora röda ugnen där kremeringen sker.

”Jag var rädd för döden ­innan. Det är jag inte längre. Jag har funnit mig i att det är så här det slutar en dag.” Elias Persson inte är för alla, men att de älskar sitt arbete. Det skänker mening, och det är ett jobb som ska utföras med största varsamhet i respekt för de avlida. – Vi måste alltid väga in det etiska, och vi brukar säga att vi utför alltid vårt jobb som om de anhöriga stod och tittade på, säger Mikael Svensson. Elias Persson fyller i. – Man måste tänka det att personen som ligger i kistan här har levt en långt och rikt liv. Vad mycket den personen måste ha varit med om. Ibland när jag ser att det är någon över 100 år som ska kremeras kan jag ibland böja mig mot kistan och svagt viska: ”Bra jobbat”. BAKOM DEM I salen där vi pratar

står ”elefanten i rummet”. Den stora röda ugnen brummar lågmält. Det är där kremeringen sker. Två personer hinner kremeras under Amos besök och för en utomstående är det en speciell känsla att veta att en kropp blir till aska precis invid en. Läskigt är fel ord. Något omtumlande är mer korrekt.

När kroppen brunnit klart ska askan skrapas ner till en behållare och kylas. Därefter ska metallbitar sorteras ut med en stor magnet. – Det kan vara allt från höftledsproteser till guldtänder som ligger här, säger Elias Persson och visar upp en sotad rest av en kabel från kärlet. – Det här är troligen en kabel från en pacemaker, säger han och lägger undan kabeln till det övriga metallskrotet. All metall ska senare skickas till återvinningen. Efter ytterligare ett varv i en maskin som kallas för askberedaren hälls askan till slut i en urna som försluts, och ett kremeringsbevis skrivs. Allt görs med största noggrannhet. Idag tar krematoriet emot flera studiebesök under året, men både Elias och Mikael hoppas att än fler ska hitta deras verksamhet. För de har ett viktigt budskap. – Vi måste informera om döden. I Sverige är vi för dåliga att prata om döden. Det har blivit tabu. Jonas Almkvist

HÖSTEN 2026

1788894546-jnb57.indd 26

9/8/2026 9:09:09 PM

KALENDARIUM Foto: JOHANNES FRANDSEN/IKON

Välkommen till kyrkan i allhelgona Fredag 30 oktober

Dunkehalla Kapell och kyrkogård 10.00–18.00 Kapellet öppet Möjlighet till ljuständning. 11.00–18.00 Fika vid ekonomi­byggnaden 15.00–17.00 Andakt Ljungarums kyrka och kyrkogård 10.00–18.00 Kyrkan öppen Möjlighet till ljuständning. 12.00–18.00 Fika Skogskapellet & skogskyrkogården 11.00–19.00 Kapellet öppet 11.00–18.00 Fika vid entrén 18.00 Musikgudstjänst med ljuståg Violinisterna Anton Gäfvert och Klara Ludenmark spelar tillsammans med Emil Sigblad. Slottskapellet & Slottskyrkogården 10.00–16.00 Kapellet öppet 11.00–18.00 Fika vid slottskapellet Östra kapellet & Östra kyrkogården 10.00–18.00 Kapellet öppet 11.00–18.00 Fika vid ekonomi­byggnaden

Lördag 31 oktober Slottskapellet 11.00–19.00 Kapellet öppet Möjlighet till ljuständning. 11.00–19.00 Fika vid slottskapellet 14.00 Andakt 16.00 Andakt Gräshagens kyrkokör medverkar klockan 16.00. Järstorps kyrka 18.00 Minnesgudstjänst Damkören medverkar.

Ljungarum kyrka och kyrkogård 11.00–19.00 Kyrkan öppen Möjlighet till ljuständning. 11.00–19.00 Fika vid kyrkan 18.00 Minnesgudstjänst

Dalvikskyrkan 10.00 Högmässa med ­söndagsskola Dalvikskyrkans kör ­medverkar.

Sofiakyrkan Högmässa 11.00 19.00 Musik till tröst och glädje Eternal Light: a requiem av H Goodall. Sofia ­motenettkör, solisiter och musiker.

Kristine kyrka 11.00 Högmässa 18.00 Musikgudstjänst Allt i din hand En samling sånger om tårar och tröst, saknad och hopp, kamp och frid. Musik av Fredrik Sjöblom, text av Per-Magnus Möller. Kristine kyrkokör och solisterna Maria Wallinder, Kristoffer Dahl och Mattias Karlsson medverkar.

Kristine kyrka 11.00 Högmässa Skogkapellet & skogskyrkogården 11.00–19.00 Kapellet och k ­ rematoriet öppet Ljuständning och stillhet i kapellet. Fika vid entrén, kapellet och krematoriet. 16.00 Musikgudstjänst Gräshagens kyrkokör medverkar. Dunkehalla kapell och kyrkogård 11.00–19.00 Kapellet öppet Möjlighet till ljuständning. Fika serveras vid e ­ konomibyggnaden. 16.00 Andakt Bymarkskyrkans kör medverkar. Östra kapellet & Östra kyrkogården 11.00–19.00 Kapellet öppet Möjlighet till ljuständning 11.00–19.00 Fika vid både kapellet och ekonomibyggnaden

Söndag 1 november Ekhagskyrkan 09.30 Gudstjänst med l­ jussättning

Ljungarums Kyrka 11.00 Gudstjänst Råslätts kyrka 11.00 Högmässa med ­ljus­tändning och ­söndagsskola Kör för alla medverkar. Sofiakyrkan 11.00 Högmässa Sofia kyrkokör ­medverkar. Bymarkskyrkan 16.00 Högmässa Bymarkskyrkans kör medverkar. Gräshagskyrkan 16.00 Ljus- och minnes­ gudstjänst Gräshagens kyrkokör medverkar. Österängskyrkan 16.00 Mässa

HÖSTEN 2026

1788894546-jnb57.indd 27

27

9/8/2026 9:09:14 PM

HELGON

Vid Munksjöns strand låg detta kloster från 1283 där munkarna bedrev tegelbruk och odlingar. Bild från Jönköpings hembygdsförening.

Utmed promenaden vid Munksjöns strand finns en utgrävning av Jönköpings slott och en presentation där också Franciskanerklostret nämns.

Den helige F ­ ranciskus och hans kloster hyllas TEXT OCH FOTO: Mikael Bergström

De bedrev tegelbruk och ­odlingar vid Munksjöns strand, hade också en kvarn uppe i Dunkehallaravinen. Samtidigt var de kända välgörare bland Jönköpings invånare. Den 3–4 oktober är det dags att uppmärksamma den helige Franciskus, 800 år efter hans död, och de munkar i Jönköping som verkade och verkar i hans namn.

I katolska kyrkans kapell i Jönköping finns en sten som kommer från det Franciskanerkloster som fanns från 1283 vid Munksjöns strand. 28

Franciskanerklos◗Jönköpings    ter från 1283 och dess omkring 260-åriga historia vid Munksjöns strand är inte så välkänd av allmänheten. Men historien visar att klostret la grunden för att Jönköping året därpå skulle få sina stadsprivilegier, med tillstånd att anordna marknad, bland annat vid helgonen Antonius och Franciskus festdagar. Franciskus föddes i Italienska Assisi 1181 eller 1182, grundade Franciskanordern 1223, men avled redan i oktober 1226, svårt sjuk, vid 45 års ålder. Då hade han lagt grunden för det som skulle bli en världsvida klosterordern, med ett kloster i Jönköping som

öppnade nästan 60 år efter hans död. Dokumentation från länsmuseets tidigare utgrävningar av Jönköpings kloster konstaterar att franciskanerna verkade i folkrika miljöer, eftersom de skulle leva i fattigdom, sakna egna tillhörigheter och verka för själarnas frälsning genom att predika. Detta samtidigt som de levde på allmosor. ”Att döma av de donationer som Jönköpings franciskanerkonvent erhöll under sin existens blev man inte något av rikets mer välbeställda ordenshus”, står det bland annat. DÄREMOT KOM KLOSTRET att spela

en viktig roll i samband med flera storpolitiska händelser som Herredagarna1357, då fredsförhandlingar avhölls i kyrksalen mellan Magnus Eriksson och hans son Erik. Drygt ett sekel senare, i februari 1466, var klostret åter skådeplats för fredsförhandlingar i syfte att hålla samman unionen mellan Danmark, Norge och Sverige. Att man valde Jönköping till mötesplats berodde sannolikt på det centrala läget och på att klostret erbjöd en lämplig – och neutral – plats att sammanträffa på, konstaterar länsmuseet.

Under 1500-talets reformation, när Sverige gick över från katolicism till den lutherska Svenska kyrkan, fick Franciskanerklostret allt svårare att verka för att till sist få sin egendom konfiskerad av staten. Det kom att dröja 440 år innan Jönköping på nytt fick ett Franciskanerkloster i Jönköping. STOCKHOLMS KATOLSKA stift

upprättades i Sverige 1950. Dess byggnad på Torpa i Jönköping från 1992, är både ett kloster och en kyrka av 44 församlingar i Sverige – med 5 000 inskrivna medlemmar. Pater Joseph Maria Nilsson är dess kyrkoherde och en av de så kallade gråbröderna, placerad i Jönköping.

HÖSTEN 2026

1788894546-8d1m9.indd 28

9/8/2026 9:09:17 PM

Han kan mer än de flesta om Franciskus, född som Giovanni i Italienska Assisi. Den borgerliga uppfostran och miljön som han vände ryggen för ett liv som tiggarmunk, är väl dokumenterad. – För hans familj handlade det om karriär och ekonomi. Men Franciskus tillbringade nästan ett år i fängelse, vilket nog blev en omvändelse för honom. Han tänkte att allt är så instabilt och osäkert, allt kan försvinna på ett ögonblick. Han följde Matheus­evangeliets uppmaning att sälja allt man äger, tog avstånd från sin familj och ville se omvärlden på ett annat sätt.

Pater Joseph Maria Nilsson, kyrkoherde i Katolska kyrkan i Jönköping, är glad över den stora hyllningen till den Helige Franciskus som sker den 3-4 oktober.

DEN HELIGE F ­ RANCISKUS 800 ÅR 3 oktober ◗Den    är det 800 år sedan helige Franciskus dog. Det kommer att uppmärksammas över hela världen. I Jönköping blir det med en rad gudstjänster i katolska kyrkan, men också med procession ner till Munksjön där klostret en gång låg, och med gemensam gudstjänst, Completorium (dagens sista bön), tillsammans med

gläder ◗”Jag    mig att få delta i detta ekumeniska Francis◗På    plats kusfiranpå kvällen Anders de i Jönär också ­­­Arbore­lius. köping. Anders Foto: MAGNUS Denne A ­ rbore­­ARONSON /IKON helige lius, har blivit allt biskop i Stockviktigare som en holms katolska brobyggare melstift och sedan lan kristna från 2017 kardinal. olika kyrkor och Dagen därpå, samfund. Just söndagen, ska eftersom han han besöka konbetonar Jesus firmationsmässa som den fattige i Jönköping och och korsfäste Nässjö. Jönköpings församling i Kristine kyrka.

Herren manar han oss alla till omvändelse. Han inspirerar oss att engagera oss för de fattiga, för den fulla kristna enheten och för fred i världen och omsorg om Guds skapelse. Vi ber för er alla i Jönköping att detta firande stärker er i efterföljelsen av Jesus!”, skriver Anders Arborelius i en kommentar.

SAMTIDIGT VÄNDER SIG Joseph Maria Nilsson mot den bild som idag ibland framställs av Franciskus. Franciskus skrev testamente – Han upphöjs ibland till naturr­omantiker, men det stämmer inte med vad han själv skrev i sitt andliga testamente 1226, strax innan han dog, säger han och läser strofer ur testamentet. Det inleds med en beskrivning av omvändelsen: Det som var bittert blev till sötma: Att se de spetälska. – Han talade också mycket om kyrkan och förtroendet för de präster som levde enligt kyrkan i Rom, trots att man inte alls var så fromma och kyrkliga på den tiden. Det var inte så många som gick på gudstjänsterna. Mycket intressant att hans testamente inleds så här, konstaterar Joseph Maria Nilsson. BERÄTTELSERNA OM FRANCISKUS

LÄS MER artikeln ◗Läs    på vår ­hemsida – följ qr-koden:

och hans liv är många, men Joseph Maria Nilsson sammanfattar det kärnfullt: – Han betyder inre frihet. Inget får blockera från frälsningens väg. Han oroade sig inte för framtiden. Det handlar inte om att bygga upp något, eller andra projekt, utan det handlar om relationen till Gud. Han brydde sig till exempel inte om hur gråbröderna var klädda. ”Ta det som passar”, sa han, och den inställningen i ett ordenssällskap tilltalar mig mycket, säger han. Källor: Bland annat Jönköpings hembygdshistoria, och Jönköpings läns museum. HÖSTEN 2026

1788894546-8d1m9.indd 29

29

9/8/2026 9:09:21 PM

AKTUELLT

Sofia får efterlängtat ansiktslyft Under hösten 2026 får S ­ ofia ­kyrkopark, parken runt ­Sofiakyrkan, en ­efterlängtad ­upprustning som bland annat innebär labyrint, vattenspegel, ny belysning, gångstråk och parkering.

◗I   dagarna får parken runt Sofiakyrkan, Sofia kyrkopark, stängsel inför den upprustning som ska ske under sommaren och hösten 2026. Detta för att skapa en mer attraktiv och inbjudande park i centrala Jönköping, till glädje för alla användare. Arbetet började under vecka 31 och delas in i etapper. – Det är ett stort arbete som ska göras, men vi försöker att göra det så diskret som möjligt, säger Johannes Ekholtz, fastighetschef i Jönköpings församling. Arbetet beräknas vara klart i vecka 51. Då ska parken bli mer inbjudande och kunna användas som den centrala park det är. PLANERNA FÖR ombyggnationen av parken har funnits i flera år, med arbetsgrupp som planerat och workshop som genomförts för att ta fram förslag. Kyrkoparken stängslas in i etapper och det kommer inte att vara möjligt att gå igenom. Däremot kommer Sofiakyrkans entré och ramp hela tiden att vara tillgänglig.

!

grattis ... till vinnarna av korsordet i Amos sommar­ nummer! ”De tar det stegvis” blev den rätta lösningen på korsordet, som lämnats in av dessa fem vinnare: ◗Ann-Britt    Gällring, ­Jönköping ◗Gunnel    Tällberg, ­Huskvarna ◗Marianne    Berglund, Jönköping Norrlin, ◗Inger    Jönköping Nilsson, ◗Hans    Jönköping Tack för ert deltagande. Ett litet pris kommer på posten.

Mikael Bergström

I början av ­augusti startade mark­arbetena som ska ge Sofia kyrkopark ett ansiktslyft. Foto: MIKAEL ­BERGSTRÖM 30

Ikon­målare Lisa C ­ hemnitz har målat en ikon av den Helige Franciskus, att hänga i Sankt Peders kapell inne i Sofiakyrkan. Foto: MIKAEL ­BERGSTRÖM

Lisa Chemnitz, ikonmålare:

”Franciskus spelar en roll även idag” Till 800-årsjubileet första helgen i oktober för den Helige Franciskus av Assisi har Sankt Peders kapell i Sofiakyrkan fått en helt ny ikon av F ­ ranciskus i en miljö med solsången, ­månen, steglitser (finkar), åsna och hjort. För ikonmålare Lisa ­Chemnitz betyder det mycket att ha fått måla just detta motiv.

◗–    Jag har varit i Assisi i Italien flera gånger. Franciskus är ett betydelsefullt helgon. När man kommer dit inser man hur stor han var och fortfarande är. Han påminner oss om att avstå girighet och att samla på oss en massa saker, och i stället vara lite mer omtänksamma, givmilda och accepterande. Det tycker jag är jättefint. Han spelar definitivt en roll fortfarande efter så många år, säger Lisa Chemnitz, som överlämnade ikonen till kyrkorådets ordförande Bengt Olsson. HON TILLHÖR EN liten skara på ett tiotal ikonmålare i Sverige. Allt började för 26 år sedan. – Jag har ”alltid” kladdat på något. Mina skolböcker såg ut som de gjorde…Jag började måla med olja när jag var 16. För 26 år sedan ramlade jag över en kurs i ikonmålning på folkhögskolan i Vadstena. De tio dagarna tog an-

dan ur mig. Jag gav bort alla mina oljefärger och penslar, och kände att jag hittat min uppgift i livet, beskriver hon. För ikonmålande är en helt annan teknik. Basen är en träplatta i lind, förstärkt med ekribbor för att motverka rörelser på grund av luftfuktighet. – Jag köper plattorna från Italien. De är då behandlade på framsidan med harlim och krita i många lager och sedan slipade. Jag tecknar upp bilden och målar sedan med äggtempra, som består av ren äggula, torrt vitt vin och naturliga pigment. Man får blanda, mixa och ha sig. SJÄLVA MÅLNINGEN BESTÅR av många lager, som ska hinna torka innan nästa lager. När den är färdig ska den torka några veckor innan den behandlas med flytande oljevax som ger en hård och beständig yta. – Så om Sofiakyrkan står kvar här om 500 år kan besökarna fortfarande njuta av denna ikon, säger hon med ett skratt.

Mikael Bergström LÄS MER ◗Se    filmad intervju – följ qr-koden.

HÖSTEN 2026

1788447453-py53t.indd 30

9/3/2026 4:57:47 PM

HISTORIA Gustaf Engstrand begravdes i en fullsatt Kristine kyrka 1902. Diakon Ewa Lund berättar om kyrkans historia för Donald Engstrand och hans familj. Foto: MIKAEL ­BERGSTRÖM

Donald från Texas reser i sin farfars fars rötter Gustaf Engstrand tillträdde 1864 som Jönköpings första stadsläkare, en tjänst han hade i 36 år. Han blev känd för sin empati och hjälp till stadens invånare – med särskild vurm för de mindre bemedlade. Hans son Gunnar emigrerade till USA, där dennes barnbarn Donald har fått hjälp att forska i Gustaf Engstrands historia.

◗–    Han var en god människa som hjälpte andra. Det här besöket berör mig djupt, säger Donald Daniel Engstrand junior från Texas, där han står vid sin farfars fars grav på Östra kyrkogården i Jönköping en av de sista dagarna i juli. Han har tagit med sig delar av familjen på en resa till Sverige; partnern Diana, barnen Gunnar och Sarah och hennes pojkvän Bryce. Dokumentationen om Gustaf Engstrands liv är god. Till sin hjälp att hitta allt material har de haft släktforskaren Dick Wåhlin i Ban-

keryd som lagt ner ett stort jobb på att kartlägga släkten. Tillsammans besökte de flera platser i Östergötland samt Jönköping för att följa i Gustaf Engstrands spår. PLANERINGEN INFÖR Sverigebesö-

ket har varit lång. – Det är nästan pinsamt att säga det, men den här resan har jag tänkt på sedan jag var 23 och tog lektioner i svenska. Sedan kom livet emellan, med arbete och familj, så jag sköt på det. Jag hade mycket kontakt med min farfar Gunnar under uppväxten, och han pratade ofta om sin far Gustaf och Jönköping, säger Donald, nu 72 år. Gustaf Engstrand kom till Jönköping 1863 som provinsialläkare och året därpå som Jönköpings förste stadsläkare och blev ett känt namn i staden. Sonen Gunnar emigrerade till Amerika 1906 och fick sitt yrkesliv där.

I Jönköping blev det en rundvandring på centrala Öster där Dick Wåhlin berättade om alla adresser där Gustaf bott och verkat. SENARE BLEV DET besök och guidning i Kristine kyrka där Gustaf Engstrand begravdes 1902 och besök vid hans grav på Östra kyrkogården. – Jag har blivit väldigt emotionellt påverkad, mer än vad jag trodde. Jag ville se detta själv och det är helt fantastiskt att få besöka de miljöer farfar och farfars far levde i, säger Donald Engstrand.

”Jag blir starkt berörd av besöket här”, säger Donald Engstrand när han står vid den stora graven på Östra kyrkogården där hans farfars far Gustaf Engstrand är begravd. Ingen gravsten, men på järnstaketet framgår det att det är Gustaf Engstrands familjegrav.

LÄS MER artikeln på ◗Läs    hemsidan – följ qr-koden.

Mikael Bergström HÖSTEN 2026

1788894546-e0xsq.indd 31

31

9/8/2026 9:09:18 PM

DIN KYRKA

Ivar Andersson, Lisa Strandsäter och Amanda Djupfors-Petersson är tre av fyra orgelelever som tillbringar mycket tid i Gräshagskyrkan tillsammans med kyrkomusiker Valentina Viktorovitch. Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

John Sjöstedt, 18 år, från Kaxholmen, är en av fem orgelelever hos ­organist Fredrik Sjöblom i Kristine kyrka. ”Jag är absolut öppen för vägen till kyrkomusiker”, säger John. Foto: MIKAEL BERGSTRÖM

Svenska kyrkan satsar på orgelelever Den som vill lära sig spela orgel har goda möjligheter till det i Svenska kyrkan Jönköping. Att bli orgelelev är alltmer populärt – och en strategisk satsning för att väcka intresse för ett yrke som kyrkomusiker, med goda framtidsutsikter.

◗–    Det är roligt att spela, och roligt med olika sorters musik, även om jag mest spelar klassiskt, säger John Sjöstedt, 18 år, från Kaxhol­ men. Han besöker Kristine kyrka och dess orgel flera gånger i veckan och får lektion en gång i veckan av kyrkomusiker Fredrik Sjöblom. Från barnkör och gosskör har det blivit musikklass på högsta­ diet, piano på Kulturskolan och senare orgel. Han har ett år kvar på Per Brahe­

gymnasiet, samhällslinjen. Vad som händer sedan vet han inte. – Men jag är absolut öppen för vägen till kyrkomusiker, det finns bra möjligheter, säger John Sjöstedt. Fredrik Sjöblom, organist i Kristine kyrka, har ofta fem or­ gelelever samtidigt, och uppskat­ tar uppdraget att undervisa. – Det är roligt och man lär sig hela tiden själv också. Det är också en viktig rekryteringsbas till vårt yrke. TILL GRÄSHAGSKYRKAN kommer

varje vecka lite yngre orgelelever för att få undervisning av kyrko­ musiker Valentina Viktorovitch. – Det kan vara lite svårt i början när det är helt nytt, men sedan blir man van att spela med både

”Det kan vara lite svårt i början när det är helt nytt, men sedan blir man van att spela med både händer och fötter.” Ivar Andersson, orgelelev 32

händer och fötter. Jag övar hemma och i Norrahammars kyrka, inte minst på de svåra delarna. Det är roligt att spela, säger Ivar Anders­ son, 12 år som tar lektioner bland annat tillsammans med kompisar­ na Amanda Djupfors-Petersson och Lisa Strandsäter. – Jag sjöng i kör för Valentina. Hon frågade om jag ville börja spe­ la piano, och vi köpte piano efter ett tag. Sedan visade Valentina mig orgeln, berättar Amanda. – Det är så utvecklande att ha orgelelever – och deras föräldrar är så viktiga till att motivera. Det är väldigt roligt och här finns embryon till kyrkomusiker, säger Valentina Viktorovitch som har en bakgrund som konsertpianist och pianopedagog. Mikael Bergström

LÄS MER ◗...    på webben genom att följa qr-koden.

HÖSTEN 2026

1788447453-qmknj.indd 32

9/3/2026 4:57:51 PM