Paxat dec 2017

EN TIDNING FRÅN FÖRSAMLINGARNA I ÄNGELHOLM • MUNKA LJUNGBY • FÖRSLÖV-GREVIE • HJÄRNARP-TÅSTARP DECEMBER 2017

Barn i världen Lucia Säg det med en korv

I N T E R VJ U E R

l

MUSIK I JUL

l

LO KA LS I D O R

Ledare

Att jobba med barn och ung­domar är av yttersta vikt både i nutid och framförallt framtiden DANIEL HETER jag och jobbar som musikpedagog inom Svenska kyrkan i Ängelholm. Har jobbat inom kyrkan i drygt ett år nu och trivs ypperligt med mitt arbete. Lite kort om mig, jag är från början adopterad från Indien tillsammans med min tvillingbror Kristian. Att jobba inom kyrkan träffa man på många barn/ungdomar och vuxna. Nu jag tänker framförallt på barn som det finns en hel del av i ”lilla” Ängelholm för skolor finns det gott om. Många nationaliteter som går i skolan som skall integreras med allt och alla. Jag är anställd som musikpedagog men just i det pedagogiska ingår så mycket mer än bara musikdelen. Alla möten, barngrupper, ungdomar och vuxna som jag möter varje dag. Att undervisa och lära saker hela tiden är viktigt i mitt arbete. MUSIK FÖRSKOLAN blå draken kommer bar-

nen till oss på Åvalla och tillsammans sjunger, leker och lär vi barnen många olika saker som de kan ha nytta av i framtiden. Man får även räkna med att få många olika frågor som kanske inte själv tänker på. Barn är väldigt mer framåt än vad vuxna kan vara ibland. Sedan att jobba med olika grupper som jag gör från lågstadiet upp till högstadiet/gymnasiet märker man hur de förändras och skapa sin egen identitet och det är helt in sin ordning. Jag som pedagog skall finnas där som en sorts guide där jag hjälper dem på vägen så gott jag kan. Om det bara en liten del som de tar till så har man lyckas anser jag. Under arbetets gång brukar jag stötta många olika individer som jag gärna hjälper och leder dem dit dom skall. Det viktigaste i mitt arbete är att leda med

”Att vi fortsätter att utvecklar och utvecklas tillsammans med barn och vuxna är nyckeln i mycket” 2

gott exempel för även om när min arbetstid är slut på jobbet så har jag en roll som barnen känner igen bäst i och det är inom kyrkans väggar. Om jag träffar på barn/föräldrar/ vuxna som jag känner eller sett i kyrkan så pratar jag gärna med dem. Många föräldrar/ barn/ungdomar tycker att vi gör ett gediget jobb inom kyrkan när det gäller barn och ungdom. ATT VI fortsätter att utvecklar och utvecklas tillsammans med barn och vuxna är nyckeln i mycket. I dagens samhälle går snabbt att utvecklas som barn. På min tid när jag var barn hade vi inte tillgång den tekniken som finns idag. Mobiler, datorer, ipads i all ära. Men det gäller även att den sociala biten kommer med. Mötet och integrationen mellan oss vuxna och barnen. Allt ifrån barngrupper, körer, konfirmation, läger. Det är ett stort privilegium att få jobba med just detta.

Ha en fortsatt trevlig dag alla! MVH DANIEL MUSIKPEDAGOG, ÄNGELHOLMS FÖRSAMLING

Utges av församlingarna i Ängelholm Munka Ljungby Förslöv-Grevie Hjärnarp-Tåstarp Redaktion: Gunilla Carlsson, Bella Flodén, Åsa Hagberg, Ann Lidgren Kontakt: Ängelholms församling 0431-43 75 00 angelholm.forsamling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/angelholm Munka Ljungby församling 0431-40 23 00 munka-ljungby.forsamling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/munka-ljungby Förslöv-Grevie församling 0431-41 56 50 forslovgrevie.pastorat@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/forslovgrevie Hjärnarp-Tåstarps församling 0431-41 51 70 hjarnarp-tastarp.forsamling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/hjarnarp-tastarp Redaktör och ansvarig utgivare: Sara Grant sara.grant@verbum.se Produktion: Verbum AB Tryck: Sörmlands Printing Soltions 2017 En del av AMOS

VARSÅGOD!

Här är dina lokala församlingsnyheter i tidningen Paxat. Barn i världen Tidningen är lokalt präglad och delas ut gratis som en hälsning från församlingarna i Ängelholm, Munka Ljungby, Förslöv-Grevie, Hjärnarp-Tåstarp. EN TIDNING FRÅN

FÖRSAMLINGAR

DECEMBER 2017

I N T E R VJ U E R

NA I ÄNGELHOLM

l

• MUNKA LJUNGBY

MUSIK I JUL

• FÖRSLÖV-GREV

IE • HJÄRNARP-TÅS

TARP

Lucia

Säg det med en korv

l

LO KA LS I D O

R

December 2017

Nära är friden

Nu lyser en låga, den första att tändas, med hopp att den mörkaste natten kan vändas. Nära är friden, nära är himlen på jorden. En låga får flamma, den andra att lysa mot porten som öppnas för den som fått frysa. Nära är friden, nära är himlen på jorden. Ett ljus över världen, det tredje som brinner, vill visa den vägen som herdarna finner. Nära är friden, nära är himlen på jorden. Men klarast är ljuset, det fjärde att glimma, när änglarna sjunger i julnattens timma. Nära är Barnet, nära är himlen på jorden. ÅSA HAGBERG

December 2017

3

Musik i juletid Munka Ljungby SÖNDAG 3 DECEMBER

14.00 Luciatåg i Tåssjö kyrka med barnverksamheten. Fika i församlingshemmet 18.00 Adventsgudstjänst i Munka Ljungby kyrka där körerna Nikita och SingOut samt Christer Andreasson, trumpet medverkar. Kaffe och tårta ONSDAG 6 DECEMBER

17.30 Luciatåg i Össjö kyrka med barnverksamheten. Fika i församlingshemmet SÖNDAG 10 DECEMBER

16.00 Luciatåg i Tåssjö församlingshem med barnkören Singo. Efteråt serverar Tåssjö Syförening kaffe och håller auktion LÖRDAG 16 DECEMBER

Förslöv-Grevie

16.00 Julkonsert i Munka Ljungby kyrka med körerna SingOut och Nikita under ledning av Iréne Jönsson. Fri entré! Insläpp från kl. 15.20

SÖNDAG 10 DECEMBER

JULAFTON 24 DECEMBER

17.00 Adventskonsert med luciatåg i Grevie kyrka med barn­kören Musica och Blandade Röster under ledning av Sara Carlsson. SÖNDAG 17 DECEMBER

17.00 Julkonsert i Förslövs kyrka med barnkören Musica, Blandade Röster, Harmoni, Kyrkokören och solister under ledning av Sara Carlsson och Linn Björklund. TRETTONDEDAG JUL 6 JANUARI

16.00 Musikgudstjänst i Förslövs kyrka med Båstad-Bjäre musikkår och Kyrkokören under ledning av Anders Ekhem och Sara Carlsson. Präst Eva Gullmo

4

10.30 Samling kring krubban i Munka Ljungby kyrka där barnkören Singo och Christer Andreasson, trumpet, medverkar 16.30 Julbön i Össjö kyrka, solosång Iréne Jönsson 23.30 Midnattsmässa i Munka Ljungby kyrka. Solosång Malena Skanne ANNANDAG JUL 26 DECEMBER

18.00 Munkakörens julkonsert i Munka Ljungby kyrka. Lekmannaledd andakt SÖNDAG 7 JANUARI

16.00 Bygdekörens julkonsert i Tåssjö kyrka under ledning av Karl-Anders Knutsson. Fri entré!

December 2017

Ängelholm LÖRDAG 2 DECEMBER

9.30 Ljuståg i Ängelholms kyrka. Smårebellerna sjunger ljus- och adventssånger och läser dikter. ONSDAG 6 DECEMBER

14.30 Luciatåg i Rebbelberga kyrka. Smårebellerna sjunger. LÖRDAG 9 DECEMBER

17.00 Ängelholms Oratoriekörs traditionella julkonsert. Ängelholms kyrka. Fri entré SÖNDAG 10 DECEMBER

17.00 Ängelholms Oratoriekörs traditionella julkonsert. Ängelholms kyrka. Fri entré TISDAG 12 DECEMBER

19.00 Julkonsert i Rebbelberga kyrka. Dur o Moll, Smårebellerna sjunger och Kristina Bengtsson spelar trumpet. TORSDAG 14 DECEMBER

18.30 Luciakonsert i Höja kyrka med körerna Gaudia, S:t Mikael Vokalensemble, Mixen och Stjärnfall. FREDAG DEN 15 DECEMBER

19.30 Julgospel i Ängelholms kyrka med S:t Mikael Gospel med komp under ledning av Frida Reuter. LÖRDAG DEN 16 DECEMBER

17.00 Julgospel i Ängelholms kyrka med S:t Mikael Gospel med komp, körledare: Frida Reuter. SÖNDAG 31 DECEMBER, NYÅRSAFTON

16.00 Nyårskonsert i Ängelholms kyrka. Bygdekören sjunger under ledning av Karl-Anders Knutsson. LÖRDAG 6 JAN

14.00 Ljusgudstjänst i Rebbelberga kyrka. Dur o Moll sjunger. 16.00 Ljusgudstjänst 16 i Höja kyrka. Duettsång med Charlotte Gustavsson och Heléne Thomasson. 18.00 Julkonsert i S:t Mikael lördagen. Mikaelikören och S:t Mikael Vokalensemble med instrumentalister.

December 2017

Hjärnarp – Tåstarp SÖNDAG 10 DECEMBER

16.00 Lucia i Hjärnarp kyrka i. Solist Sara Klaverdal, körerna Light, Oktaverna, Mariakören, Konfirmankören. ONSDAG 13 DECEMBER

11.00 Konsert ”Ställ dörren på glänt” i Hjärnarps kyrka. Göingeflickorna. TRETTONDAGEN 6 JANUARI

16.00 Konsert ”Himlen i min famn” i Hjärnarps kyrka. Manskören Lyran. 7 FEBRUARI

16.00 Öppet Hus Lunch med musikunderhållning. Karin Håkansson medverkar med ”Jag kommer med glädje”

5

har blivit att vissa varor, där kvaliteten går att behålla, görs i ett större familjecharkuteri i Förslövs utkant, men uppe vid butiken har Jonas behållit det gamla rökeriet och forsatt göra sina korvar på ”gammaldags” vis. Yrkesstoltheten är tydlig, Jonas reser sig gärna och visar. Där ute på gårdsplanen bolmar röken tät, efter att dörren öppnats får vi vänta en stund. I botten syns en övertäckt glöd för att brasan aldrig ska flamma upp, och på stänger ovanför hänger korvar i rader. Rökningstiden varierar med väderlek och lyfttryck, men det handlar om dygn och inte snabba processer av värmetryck eller tillsättning av smakämnen. ”Och ändå får man kalla sådant kallrökt” säger Jonas.

Ett ”redigt” hemcharkuteri ”DE KOMMA från öst och väst, de komma från syd och nord …” Dagarna före jul får en gammal pilgrimspsalm en något annorlunda uttolkning i Förslöv. Vad är det som får blivande julfirare från alla väderstreck att ge sig tiden att köra, ibland så långt som 20 mil enkel resa, bara för att trängas i ett saligt vimmel med en kölapp i handen och vänta tålmodigt mer än hundra nummer och ännu fler minuter? Svaret heter ”Heberleins hemcharkuteri”. Det heter kanske också Jonas Heberlein. Det spelar ingen roll hur jäktigt det är, eller hur trött han själv borde vara, om kunden är klädd i dyra märkeskläder eller något begagnat från loppisen och med en rekvisition från kyrkan i fickan, alla kunder behandlas på samma sätt, hjärtligt och välkomnande. Hur många namn kan han egentligen? Jonas verkar känna de flesta. Lika välkomnande tas jag emot och får komma in bakom disken, det som tidigare var både charkuteri och hans barndomshem, men där själva bostadsdelen nu är kontor. Jonas beskriver hur han har tagit över

6

”En specialitet är också det egna, rökta plommonspäckade fläsket. Alltid ligger en bit färdig, direkt att skiva från.” verksamheten efter sina föräldrar Gert och Gunnel, som i sin tur tagit över från farfar Hilmer. 1932 köpte han det gamla slakteriet i Förslöv och började snart göra sina egna korvar, något som Gert och Gunnel sedan utvecklade. Hela tiden har man följt den enkla princip som ligger bakom alla de utmärkelser som sitter på väggen inne i butiken, och gett det goda rykte som gör resan värd att handla sina korvar och skinkor just där. DEN LÅTER i alla fall enkel när Jonas säger

det. ”Jag säljer ingenting som jag själv inte skulle vilja äta, hur ska jag annars kunna prata för det?” Det svåra har förstås varit att hålla emot trycket av storskalighet, snabbare processer och billigare priser. Lösningen

STOLTHETER I det lilla hemcharkuteriet är också korvkaka, blodpudding och kalvrulad, ”redig svensk” mat som Jonas själv säger. ”Fast vi har nyare grejor med som vi tagit fram själva” fortsätter han, ”som chilirulle eller pastrami”. ”Och så har vi alla Markus färdigrätter …” Då hittar man pannbiffar, kalv i dillkött och mycket mer. Men inte pasta. ”Vi försökte med det” säger Jonas ”men här på Bjäre vill man ha päror”. En specialitet är också det egna, rökta plommonspäckade fläsket. Alltid ligger en bit färdig, direkt att skiva från.

Bland alla dessa kunder – har det dykt upp några särskilda kändisar?

Jonas är förstås glad när kända kockar dyker upp, som Carl Jan Granqvist, Leif Mannerheim eller Rikard Nilsson. Bland övriga har han bland annat känt igen Anna Maria Corazza Bildt några tillfällen. ”Annars är det tjejerna som säger ’såg du den och den!’ men jag vet inte för jag hinner aldrig se på TV.” Och så det där med att alla kunder betyder lika mycket. Har du en normal arbetsvecka?

– Om 60 timmar är normalt, så har jag det! Men jag är så van så det går bra. Men till jul blir det förstås mer. Jonas tycker ändå han hinner fira jul själv. Lillejulaftons eftermiddag stänger de kl 15, sedan är det bara att börja fira, och all maten finns färdig. Vad köper man mest till jul?

– Skinka, förstås, och så är det julkorv, Förslövskorv och farfars särskilda gillekorv med kryddpeppar i. Den här julen har man chans till årets nyhet, Jonas har just provat att ta bort russinen ur leverkorven och röka den. Riktigt gott, enligt Jonas, som ju bara säljer vad han själv vill äta. De som ska till Heberleins kan sikta på kyrktornet i Förslöv. Där ligger butiken, precis nedanför, med klockorna klingande över sig. Heberleins ser till maten på julbordet. Och kyrkan …? ”Kyrkan har julfriden” säger Jonas. ”Där är friden.” TEXT OCH BILD: ÅSA HAGBERG

December 2017

Lucia — ljuset i mörkret UNGEFÄR ÅR 300 föddes en flicka i Syrakusa

på Sicilien. Hon fick namnet Lucia. Det måste ha varit något väldigt särskilt med henne. Ända in i vår tid i ett land som sällan tänker på helgonen kommer hon med ljus den 13 december, mitt i vårt vintermörker: ”Sankta Lucia …”

Vad vet vi om den person vi sjunger om?

Jag frågar barnkören i Förslöv-Grevie, just när man träffas med sin ledare Sara Carlsson för att öva sånger. Vi får inte prata för länge, vi måste sjunga också. Men det är inte svårt att få svar, händerna flyger i luften. ”Hon hjälpte andra.” ”Hon var från Italien.” ”Hon kom med ljus.” ”Hon måste ha ljusen på huvudet för hon skulle bära bröd i händerna.” Och det stämmer ju alltsammans, även om ljusen i håret dök upp i en senare svensk tradition att vaka ut mörkret. Vad är det som är så särskilt med luciatåg?

”Man går runt med ljus.” ”Alla har vit, lång klänning.” ”De som inte kan se på TV kan ju istället komma till kyrkan och titta när vi sjunger…” Det är vi helt överens om. Verkligheten är bäst! TV kan vara tjusigt, men ingenting går upp mot att vara där ett riktigt tåg går, där man får träffas och för det mesta har bullar och gemenskap efteråt.

Och så är det sångerna förstås. Vi är också överens om att de är väldigt fina. Men vilka sånger man sjunger har ändrats något, sedan förra generationen tassade runt i vita dräkter. Vilka sånger vill barnkören sjunga? ”Natten går tunga fjät …” är förstås given. Sedan poppar fler och fler sånger upp, ju mer vi tänker. Det märks att flera redan har sjungit i många luciatåg, ända sedan de var små. ”Tänd ett ljus”, ”Advent är mörker och kyla”, ”Nu kommer julens högtid”, ”Ett litet barn av Davids hus”. En sång flera tycker särskilt om är ”Maria, Maria”. Egentligen inte en barnkörsång, men de sjunger den tillsammans med kyrkokören. Det blir riktigt fint. Vad betyder luciatåget för dem som sitter och lyssnar?

”De blir glada.” ”Det är FRID … fridfullt!” ”Ljusen lyser för dem.” Hur ska man välja vem som är lucia?

”Det brukar vara den som är längst, sen går man i ordning, de kortaste först.” ”Man kan rösta.” Men det är klart att hur man gör kan det kännas orättvist för någon. Den alltid korta och barnblyga vet hur det är. ”Men alla vill inte vara lucia. Om man går flera tåg kan man turas om, så får alla som vill chansen.” Annars är det ju så, att för dem som tittar är

hela tåget det fina. Och någon kan läsa en vers, någon kan sjunga ett solo, det finns mer än att vara den som bär ljuskronan. Har ni något särskilt luciatåg ni kommer ihåg?

Jo, det är klart. ”Förra året i Grevie kyrka. Alla gick med levande ljus.” Så händer det snart igen. Sången övas redan på avstånd och ljusen är på väg, de allra flesta i barnens händer. ”Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus, sankta lucia, sankta lucia.” TEXT OCH BILD: ÅSA HAGBERG

FAKTARUTA Lucia, från Syracusa, led martyrdöden efter att ha vägrat avsäga sig sin kristna tro, enligt traditionen förrådd av en avvisad, svartsjuk friare. Lucia firas i katolska kyrkan som helgon den 13 december. Under 1700-talet kom den tyska Christkindlein-traditionen till Sverige – en flicka kläddes som ett Jesusbarn med ljusen som gloria. I Sverige förändrades seden så att en vuxen kvinna, vitklädd med ljus i håret, kom med mat till gårdens folk medan de vakade den natt som då ansågs vara årets längsta. Det första offentliga luciafirandet arrangerades i Stockholm av Svenska Dagbladet, en sed som sedan kom att spridas snabbt över landet, som en kombination av tro och tradition från flera länder.

Några av barnen i kören: Elvira, Alva, Maja, Millie, Tindra och Tilda.

December 2017

7

Hållbart

Skolmat av sopor? Vi slänger fullt ätbar mat som skulle kunna mätta en massa människor på jorden. Det är ett slöseri som inte kan få fortsätta. Men det finns många sätt att rädda maten – från att du köper gårdagens bröd, till att skolmatsalar lagar mat av sådant som annars skulle slängas. DEN MAT SOM SLÄNGS i USA skulle kunna ge 270

miljoner människor deras dagliga kaloribehov. Varje dag. Och inte bara tomma kalorier, utan näringsriktig, hyfsat hälsosam mat, visar en undersökning som nyligen gjorts i USA. Det är alltså inte bara dåliga grönsaker, skämt kött och gammalt bröd som slängs, utan fullgoda livsmedel med fibrer och vitaminer. Slöseriet är stort även i Sverige: Här slänger vi 100  000 elefanters vikt i mat, bara från butiker och grossister. Varje svensk slänger 49 kilo mat per år, och det påverkar både miljön och utgör en onödig kostnad för livsmedelsbranschen. Faktum är att en tredjedel av den mat som produceras i världen inte äts upp, samtidigt som 800 miljoner människor är undernärda. Den mat vi slänger globalt hade kunnat mätta 3 miljarder

8

människor! Matsvinnet är enligt många en av vår tids ödesfrågor, men också en outnyttjad resurs som väntar på att bli upptäckt av nytänkande kockar och företagare. FÖR LITE NYTÄNKANDE krävs. Om viljan bara finns där

är det ganska enkelt att börja i liten skala. I Stockholm skänker färdigmatkedjan Panini all överbliven mat vid dagens slut till stadsmissionen, i flera av kyrkor och församlingar samarbetar man med livsmedelsbutiker och delar ut matkassar och i Matmissionens butiker kan människor med låg inkomst köpa mat med kort bäst före-datum och kantstött frukt och grönt till låga priser. På sajten Matsmart kan man beställa mat med kort datum eller restlager som hotar att bli för gammalt, och i några svenska städer har restauranger, konditorier och caféer kopplat upp sig till apparna Karma och Resq club, där de säljer ut exempelvis överbliven dagens lunch och gårdagens bröd till halva priset. I STÖRRE SKALA krävs lite mer. Å andra sidan finns

det potential att rädda ännu mer mat om man till exempel som företaget Sopköket i Stockholm lagar skolmat till en hel skola av råvaror som annars skulle ha slängts. I Malmö finns cateringfirman Rude food som också räddar råvaror från grossister och butiker, och Rescued i Helsingborg gör marmelad och juice av frukt som blivit för övermogen för att säljas i butik. SARA GRANT

December 2017

Porträttet Markus Granseth

”Osjälviskhet är en styrka” Nästan alla är vi Markus med honom, antingen vi träffats eller ej. För hos alla som har barn eller barnbarn — och hos väldigt många andra — är Markus Granseth ett välkänt ansikte i tv-rutan. TEXT: GÖRAN TONSTRÖM FOTO: LARS RINDESKOG

N

är Markus Granseth var fyra år önskade han sig ett batteri. Ett litet, fyrkantigt niovolts. Vad han skulle använda det till hade han ingen aning om., men han visste helt säkert att han behövde det. – På något vis hade jag förstått att det var något magiskt med batterier, för i den där lilla manicken fanns någon typ av energi eftersom allting man kopplade ihop det med blev roligt. Så jag fick det där batteriet, började experimentera och på den vägen är det, skrattar Markus. Vi sitter i den kyligt tysta och ödsliga verkstaden på Tom Tits experiment i Södertälje. Markus kör sin show här under höstlovsveckan för alla mellan 2 och 100 år. Men det är fortfarande tidigt på dagen, så alla glada röster som ska fylla upp lokalerna och ge dem liv sitter fortfarande hemma vid frukostbordet. – Köket är det bästa experimentstället, där kan du skapa vad som helst, säger Markus med övertygelse. Här finns plastpåsar, tejp, blompinnar, sugrör och grillpinnar. Och aluminiumfolie. Den är strömförande och man kan ju leka sjukt mycket med elektricitet. Dessutom innehåller köket en massa hemliga lådor med olika grejer och ett skafferi för

10

”Jag är inget vidare på att baka, men jag kan spränga ett rör i luften med bakpulver.” kemi. Jag är inget vidare bra på att baka, men jag kan lätt spränga ett rör i luften med hjälp av bakpulver. MARKUS FÖRÄLDRAR var kloka och förutseende, så hemma i garaget i Alingsås skapade de en liten vrå som blev Markus uppfinnarhörna. Som grädde på moset hade han en morbror som jobbade på fabrik och ibland gav Markus fina presenter. Som en gammal elmotor. Eller en rörelsedetektor. Finfina ingredienser att bygga med. – Jag har alltid gillat ofärdiga grejer, säger han. Men jag är inte så intresserad av teorierna bakom vetenskapen utan mer av den praktiska användningen. Det är roligare att leka med ett relä än att läsa om det.

Han berättar om uppfinningarna som gjorde avtryck på omgivningen. Ett vattenreningsverk av en gammal petflaska till exempel. Och en handuppräckare; bra att ha i skolan så han slapp att sitta och vifta själv. – Det är ju så uppfinningar fungerar. Man bygger dem för att det finns ett behov. Men att leka är en sak, att bli vuxen och försörja sig en annan. Att Markus skulle komma förena dessa bägge storheter var knappast något han kunde förutse. Men för tolv år sedan blev han programledare i barnprogrammet Bolibompa och där medverkar han fortfarande. Det var i scouterna, i Svenska missionsförbundet som det hette då, som han började showa. Där fanns det plats både för hans gudstro och för behovet av att uppträda. Och att jobba med barn kan vara ett bra sätt att bli bekräftad. – De är ju alltid ärliga. Så extremt ärliga. För antingen får man deras glädje eller också får man det inte och då går de helt enkelt därifrån. Det finns ingen falsk artighet. Och publiken i Bolibompa föryngras och förnyas ständigt?

– Ja, de som tittade på mig när jag började är runt 20 i dag. Jag tror inte jag varit med om

December 2017

Han har gjort barn-tv i tolv år, men tröttnar aldrig på att få väcka experimentlusten hos barnen.

# X 2016

11

Porträttet Markus Granseth

Ibland kan han få dåligt samvete för att han ägnar så mycket tid åt att roa andras barn, men inser samtidigt att jobbet gör att han och familjen kan leva ett bra liv när de är lediga. Och att veta att han betytt mycket för många barn är värdefuillt.

att någon kommit med ett barn i handen än och berättat att de tittade på mig när de var små, men det är bara en tidsfråga. Däremot händer det om jag går ut en kväll att det kommer fram tjugoåringar som talar om hur viktig jag för dem när de var små. Jag är lycklig över att få vara en del av det.

våra upplevelser, men så kommer man hem och invaggas i vardagen igen. Och det tycker jag är otäckt. Att vi lever i så totalt skilda världar. Du har själv barn, en dotter på dryga fem. Hur är du som pappa?

– Ibland är jag bara en lekpappa, men ofta försöker jag också vara en förklarande far. MARKUS HAR arbetat med Världens barn i Som i morse vid frukostbordet när jag sa att flera år och har starka minnen från en resa det är minusgrader ute. Då såg min dotter ut han och kollegan, tillika närmsta vännen, som ett frågetecken. Så jag berättade att det Stephan Wilson gjorde för tv till Tanzania. är den natten då vatten fryser och blir till is. – Vi hade lätt packning, bara en liten kameDen typen av pedagogik sitter i ryggmärgen. ra med oss och ville bo enkelt som de flesta Sedan bygger jag grejer ihop med bor där, inte på lyxhotell alltså. henne också och vi gör drakar Så vi hade hål i malarianäten tillsammans. och jag stod med gaffatejp – Jag tror att jag och den första natten och många med mig kan försökte laga dem. Jag bli bättre på att vara är dessutom allergisk mer närvarande. mot en massa saker Att vara där i tid Ålder: 34 år. och kunde knappast och rum. Jag har Gör: Programledare, producent, äta något så jag tapjättemycket att skådespelare och uppfinnare. pade åtta kilo på den göra och det är ett Familj: Frun Elisabeth samt dottern resan. Men vi träffade problem när det Viola, fem och ett halvt år. många som hade det hamnar mellan Bor: I Älta. Närmaste framtiden: Efter väl­ mycket tuffare och mig och mitt barn. behövlig ledighet blir det Tom Tits svårare. Vi lovade varAtt vara upptagen är igen till våren. Dessutom väntar andra att aldrig glömma så deppigt.

MARKUS GRANSETH

flera olika nya produktioner.

12

– Visst kan det vara så att jag blir slagen av dåligt samvete ibland för att jag jobbar så mycket med att roa alla andras ungar i stället för att vara med min egen. Samtidigt arbetar jag också för familjens skull, vilket gör att vi kan leva ett gott liv tillsammans. MARKUS HAR ett tufft jobbår i ryggen och

han längtar efter december då han ska vara ledig och bara ta igen sig. – Finge jag välja skulle jag först bara vara med familjen. Sedan skulle jag åka på hajk. Ut till ett vindskydd i skogen med två gamla kompisar från Alingsås, Daniel Lindholm och Andreas Öst. Vi skulle elda, berätta rövarhistorier för varandra, grilla korv, hugga ved och klättra i berg. En tid i tonåren bodde jag i vindskydd varannan helg och det blev en livsstil och som är sååå bra för själen. Att få stämma sitt instrument tillsammans med sunda personer som också försöker stämma sina. Att bara vara i naturen är en religiös upplevelse om något.

Påverkar din tro ditt sätt att arbeta och tilltala din publik?

– Jag började göra barn-tv när jag var 22 år och jag tror att en tro formas under hela livet. Då var den ganska tydlig, en rak, hyfsat enkel tro och jag kände att Gud tyckte att jag skulle

December 2017

göra bra barnprogram. Jag vill göra saker som på riktigt spelar roll, vilket nog hänger ihop med min tro. Jag älskar skratt och tycker om underhållning, men jag vill gärna att det ska finnas något mer i botten. MARKUS HAR svårare att definiera sin tro i

dag. Ibland har den i intervjuer framställts som väldigt stark och definierad, vilket många gillar. Men för några år sedan förlorade han sin mor och upplevde då att han inte längre hade någon vidare bra kontakt med Gud. – Kanske att min lina var lite sämre redan innan dess. Men jag har mycket större gråzoner i min tro i dag och det är mer diffust vad Gud är för mig och hur min tro ser ut. Men om man nu inte får bönesvar måste man ändå komma ihåg att vi är lyckligt lottade och har mycket att vara tacksamma för, tycker Markus. – Samtidigt kan man ju vara någon annans bönesvar. Man kan hjälpa till och finnas där för andra människor, finnas för de som har bekymmer och behov i den mån man orkar och räcker till. Och då händer det något. För det finns en otrolig styrka i att försöka agera osjälviskt, att offra av sin tid för någon annan. – Där finns Gud idag, och det är nytt för December 2017

”Alla människor bär på en tvivlande tro och även en övertygad ateist har ju sin tro. Och vi är väldigt många människor som inte riktigt vet.” mig. Att få vara någon annans rop på hjälp, att få vara proaktiv och identifiera någons behov. I den zonen tycker jag att Gud är tydlig, tydligare än vad jag nånsin kunnat se. Det är en annan vinkel på Gud än den jag upplevde förr. – Kanske kan man säga att Gud har fått en uppgradering. Gått ifrån att vara en känsla, en upprymdhet i kroppen till att vara något mycket mer konkret. FAST DEN insikten har också gjort ont då bar-

natron demonterats och ersatts av något nytt. – Tvivlet har jag gått hand i hand med så länge. Jag skulle ljuga för mig själv om jag sa att jag inte trodde, men jag skulle också ljuga om jag sa att jag vet precis vad jag tror på. Där finns tvivlet och det är väl ett sunt förhållningssätt även om det inte är riktigt lika enkelt. Och inte lika härligt. Om kyrkan haft en tröskel för icketroende, sänker tvivlet den tröskeln, tror Markus. – Alla människor bär på en tvivlande tro

och även en övertygad ateist har ju sin tro. Och vi är väldigt många människor som inte riktigt vet. – Jag har nog aldrig tvivlat på Guds existens eftersom den alltid har funnits där men jag skulle göra våld på mitt väsen om jag sa att gud inte finns. Det skulle kännas jättekonstigt. DET HAR börjat stoja och stimma allt mer

runtom oss. Glada, förväntansfulla röster fyller och värmer lokalerna och det börjar dra ihop sig för Markus Experimentshow. Snart kommer det att smälla och ryka och från scenen ska han spela Deep Purples gamla riff-hit Smoke on the Water på frukt. På äpple, banan och kiwi. Ovanför ingången till Tom Tits står ett citat av författaren George Bernhard Shaw: ”Det är inte för att vi åldras som vi slutar leka, utan för att vi slutar leka som vi åldras.” Den mannen visste vad han talade om. 13

Barn i världen

Det svenska skuggsamhället växer. I det lever tiotusentals barn i en vardag som få med normala löner kan föreställa sig. Stadsmissionens Unga Station i Stockholm ger 1 500 barn ett julfirande i år. Av dem är de mest utsatta bostadslösa, medan många andra kämpar på gränsen för att undvika att bli det.

Barn vill få vara som alla andra ANNA TYSTNAR mitt i en mening. Tårarna

tränger fram. Hon sitter i Unga Stations mysigt inredda lokaler. Här har hennes tre barn sina kompisar, här blir de inbjudna till kollo och till Gröna Lund. Här får de ha ett liv. Hon mår bra här. Men hon försöker förklara hur hon och hennes barn lever och det är svårt. Anna fortsätter berätta bara för att hon vill öppna dörren för vad som kan dölja sig bakom en ”normal” fasad. Det är med nöd och näppe hon upprätthåller den. Och barnen kan hon inte skydda – de ser varje dag vad de saknar, som alla andra har. Det är därför Unga Station är så viktigt. Verksamhetschef Erica Sandin förklarar: – Vi erbjuder utflykter och aktiviteter. Barn vill få vara som alla andra. De behöver få berätta om roliga saker de har gjort på lovet. Men det handlar också om inkludering, att kunna ta del av vad samhället erbjuder – har något att referera till som göra att man blir en individ och en del i samhället. Erica Sandin ser hur behovet av stöd ökar.

Unga Station ligger vid Södra Station i Stockholm, en knutpunkt för pendeltåg och bussar. Hit kommer familjer från hela Storstockholm. Här finns öppen förskola för tonåringar som har barn, det finns verksamheter för ungdomar och öppna familjekvällar. Deltagandet vid de senare börjar nå upp till 200 personer. ERICA SANDIN ser en snabb ökning av

behovet. Hon påpekar att organisationer som Majblomman, Frälsningsarmén och Svenska kyrkans församlingar också har en stark hjälpverksamhet. Men det är mer eller mindre en slump vilka som hittar fram till frivilligorganisationernas stöd, och det finns många barn som lever i fattigdom utan att få tillgång till matkassar och gemenskap. – Flyktingpolitiken är starkt bidragande till att skuggsamhället växer, men det är hårdare även för svenska familjer. Man kommer hit för att få mat, gemenskap, hjälp med läxläsning. För att ha någonstans att vara med sina barn, berättar hon. Unga Station arbetar också långsiktigt för förändring, med stödsamtal och med kontakter med myndigheter. Här arbetar femton

”Flyktingpolitiken är starkt bidragande till att skuggsamhället växer, men det är hårdare även för svenska familjer.” 14

Fattigdom i Sverige ”Fattigdomsrapporten 2017” som gjorts av Sveriges Stadsmissioner, konstaterar att två tredjedelar av alla registrerade insatser i deras verksamhet består av utdelning av mat till människor som inte har råd att äta sig mätta. Det är ofta familjer. I Skåne utgör fyra av fem insatser just hjälp med mat. De mest utsatta är de som lever utanför statistiken, som har fallit mellan stolarna: hemlösa, papperslösa, och EU-migranter. Men här finns också många som har fastnat i långvarigt försörjningsstöd. I de mindre städerna går den största delen av insatserna till denna grupp – i exempelvis Kalmar så mycket som 88 procent.

barnombud med ett kvalificerat socialt arbete som är svårt och tungt. – Vi har den svåra uppgiften, den där samhället ofta har misslyckats. Men det handlar inte alltid om att reda upp situationer. Ibland är vår roll helt enkelt att stå kvar tillsammans med den som har det svårt, att underlätta vad vi kan. Utsattheten kan se väldigt olika ut. Det man ser på Stadsmissionen är att den har växt i takt med att klyftorna ökat. Just Anna och hennes barn har ett hem och barnens skolgång fungerar bra. Men att i åratal försöka leva ”normalt” på existensminimum sliter oerhört mycket på livet. – Barnen behöver så mycket som jag har svårt att ge dem. De måste ha innegympaskor till gymnastiken fast de växer så det knakar. De arbetar på datorer i skolan fast de inte får

December 2017

Lever man i en familj utan pengar kan det bli lätt att känna sig utanför bland de andra i skolan.

FOTO: GETTY

December 2017

15

Barn i världen

Ur miljösynpunkt må det vara bra med begagnat, men att aldrig ha råd med något nytt sliter på självkänslan.

att kunna betala den, men efter ett år sprack situationen och kronofogden började göra utmätningar. För Anna själv och de tre barnen ska existensminimum räcka till mat, kläder, fritid och SL-resor efter att hyran är betald. Garderoben kommer från Stadsmissionen. Barnen kom tätt, och kläderna hinner gå ett varv innan de slängs. – Tack och lov tycker de att det är helt okej med begagnade kläder. I dag kan vi ju också tycka att det är bra ur miljösynpunkt att inte köpa nytt. Men den äldsta är tretton och skulle säkert vilja ha något finare ibland, konstaterar Anna. BARNEN TAR inte hem kompisar, numera går

låna förrän på högstadiet. Månadskort på SL är jättedyrt, så vi promenerar överallt. Det är oerhört begränsande att inte ha pengar. Hennes tid går åt till att skapa värde ur de pengar hon har: jaga extrapriser och kampanjer, baka och laga billig mat. Hitta kläder och saker som behövs till hemmet för en så billig peng som möjligt. Försörjningsstöd är avsett att vara tillfälligt. När det är den enda inkomsten år ut och år in, nöter fattigdomen ur resurserna: i Annas familj har barnen inga cyklar eller något annat som kan gå sönder och behöva repareras för dyra pengar. Hon och barnen har inte alltid haft det så. För några år sedan levde de ett bra liv tillsammans med pappan, de for utomlands på semester och hade barnkalas vid födelsedagar. Men Annas make tog stora lån för att starta eget och köpa bil, och försvann därefter utomlands i långa perioder. Även pengarna försvann. Skulderna lämnade han till henne. DET ÄR REN TUR att hon och barnen ens har en bostad – hon flyttade till Stockholm från Småland och hann få kontrakt på en lägenhet innan betalningsanmärkningarna började samlas på hög. Annars hade det kunnat gå oåterkalleligt illa. Nu har hon hopp om att en dag kunna leva ett bättre liv, bara skulderna någon gång blir avbetalda. Att Anna överlevde åren omkring skilsmässan är ett mirakel: hon förlorade hela sin familj under samma tid som exmaken förstörde hennes ekonomi. Olyckor tog syskon, cancer och parkinsons tog föräldrar. Anna själv sjukskrevs efter att ha arbetat mer än 20 år inom vården.

16

När pengarna är slut Till korven och makaronerna blev det ingen korv. Det är en vecka till barnbidraget och nu gäller det att vara finurlig. Veckan före barnbidraget av Elin Johansson, med bilder av Ellen Ekman, handlar om barnet och mamma som inte alltid har det så fett. I april nästa år kommer uppföljaren Hemma hela sommaren.

de också sällan hem till någon. Att ha vänner förpliktar. Man måste ha råd att vara med på saker som kostar pengar. Och att vara på besök i mer välbeställda hem kan öka känslan av att inte höra till. För det mesta är Annas familj tillsammans i sin egen lägenhet efter skolans slut. – Barnen har haft turen att få åka på barnkollo med Unga Station. De behöver få vara lite separata, vi lever så tätt med varandra. När Anna berättar om sina barn och sitt liv finns ändå en stark känsla av åstadkommande. De har råkat illa ut, men de klarar detta, tillsammans. Barnen undviker att belasta sin mamma, de ser att hon gör allt hon kan för dem. De får lära sig viktiga saker: de vet att man väntar med att köpa vad man vill ha tills man har råd. Och de vet precis vad saker kostar och frågar inte efter sådant som ligger utanför möjligheternas gräns. Det här är också en familj som gör många olika saker tillsammans: – Vi packar matsäck och ger oss ut. Jag håller koll på när det är gratis inträde på Skansen eller andra saker som är roliga för barnen utan att kosta något. Ibland går vi till badhuset, det kostar jämförelsevis lite.

OCH UNGA Station är ljuset i tillvaron.

– Jag har tagit mig igenom detta med värktabletter och inre kraft. Barnen har bara mig, säger hon. Ryggen är rak och blicken fast. Hon har gjort allt som har varit i hennes förmåga för att klara att sätta mat på bordet till sina barn. Och för att ha ett bord att sätta den på. När Försäkringskassan ibland haft hög belastning har utbetalningarna dröjt. Vid några tillfällen har hyran kommit in några dagar för sent. – Jag fick ett brev från hyresvärden med beskedet att vi blir vräkta nästa gång. Sedan gick hyran först. Ibland tog jag korta lån för

Här firar de jul varje år; dels för att det inte kostar, och dels för att de har hela sitt nätverk här. Anna och barnen kom i kontakt med Stadsmissionen första gången när de sökte och fick åka på familjekollo för ett par år sedan. Sedan dess är det Unga Station som är den fasta punkten i tillvaron för hela familjen. Det finns aktiviteter för den äldsta, som boxning, och alla barnen har hittat vänner som de inte behöver låtsas inför. – Människor kommer hit från olika förorter och vi har ingen av våra kompisar härifrån i närheten. Det är bara här vi träffas, men vi kommer hit ofta och med glädje, säger Anna. – För barnen är Unga Station himmelriket. MARIKA SIVERTSSON

December 2017

• Vi hyr ut till medarbetare i mission, diakoni, kyrka, eller församling som behöver vila och rekreation. Möjlighet till subvention finns för särskilt behövande.

Behöver Du vila?

• Vi finns i en underbart rogivande och uppfriskande miljö i Östernäs, Rådmansö i Roslagens skärgård.

Kom till Strömsborg!

• Boende i trevligt inredda sommarhus.

För närmare information se www.stromsborg.nu Ansökan görs via epost: info@stromsborg.nu

hoppets stjärna star of hope

Inga konstigheter! Näskannan RHINO HORN* • förebygger och lindrar nästäppa vid förkylning, bihåleinflammation och allergi • utformad så att saltvattnet rinner lätt genom näsan • är producerad i okrossbar, miljövänlig PEHD-plast

119:-

• verkar för en hållbar miljö

NYHET! Nu också i barnstorlek, 4-12 år!

* NasoKlar har bytt namn till RHINO HORN

Nyheter inför Advent och Jul: ”Till det starkaste i boken hör den sextonåriga Elisabets uppvaknande till att inse de vuxnas sårbarhet.” Ur Vibeke Olssons efterord till nyutgivningen av Kerstin ArthurNilsons bok, Snitslad bana. Boken utspelar sig under hösten 1943 i det skånska Höganäs och är en ungdomsroman för alla, om offer och förövare, ansvar och försoning. ”Vi delar samma resa. Det är din och min historia. Det finns ett sammanhang som söker oss alltifrån barndomen.” Ingegerd Källström berättar i Fri som ett krucifix om sin väg till Kristus och det stora sammanhanget.

Beställ via butik.yogacentrum.com eller på tel. 031-13 22 52

www.yogacentrum.com

Extra extrapriser - Se vår hemsida www.gaudete.se 042-37 48 10

Barn i världen

Emma startade ett barnhem i Uganda En enda person kan göra enormt stor skillnad, bara genom att låta sig ledas av sin övertygelse. Emma Kock driver sedan snart åtta år ett barnhem i Uganda, där gatubarn kan få skolgång och en trygg punkt i livet. – Jag tog bara en dag i taget, säger hon. DET ÄR SNART åtta år sedan som hon åkte till

Kabale i västra Uganda för en praktikperiod under studierna på socialhögskolan i Lund. Emma Kock och kompisen hon åkte med jobbade för en organisation som sökte upp gatubarn och försökte få dem att lämna livet på gatan. I stället fick de komma och bo med organisationen och gå i skolan. De började samla in pengar från vänner och bekanta i Sverige för att organisationen skulle kunna fortsätta sitt arbete, och Emma tänkte väl att det var så hon skulle fortsätta hålla kontakten med pojkarna hon lärt känna i Kabale när hon åkte hem igen. Men så gjorde hon den där resan som skulle förändra allt. –  Jag åkte tillbaka till Uganda senare samma år för att skriva min c-uppsats, och det var då jag upptäckte att det inte alls var så bra med organisationen.

men när de den natten somnade på madrasser på golvet hos en annan organisation kunde hon inte känna annat än en stor samhörighet. ”Jäklar i det, nu är det vi mot världen, så kändes det. Jag och mina grabbar”, beskriver hon det på bloggen. GENOM BLOGGEN ”Våra skitungar” – ett

namn som kom till när en av killarna snappade upp Emmas skämtsamma smeknamn när de busade en dag, och alla pojkar började kalla varandra för skitungar – bad de om donationer från Sverige och berättade om arbetet. Hon lyckades hyra ett hus och hålla verksamheten flytande. Och så har det fortsatt. Någon idyllisk tillvaro är det inte. Många av pojkarna är präglade av sina år på gatan, och uppväxten med missbrukande, sjuka eller frånvarande föräldrar. Men Emma har hållit ut, och på något vis har hon varje månad lyckats få ihop tillräckligt med pengar till mat,

läkarbesök, skolavgifter och utflykter. I dag bor det 18 barn på barnhemmet. I en egen lägenhet i närheten bor en grupp äldre killar, som ”vuxit ur” barnhemmet, men som ändå känner att de vill fortsätta höra ihop med verksamheten. –  De vet ju inte riktigt hur gamla de är, men de äldsta där, de som varit med från allra första början, måste ju vara närmare 20 år nu. Dessutom sponsrar organisationen 20 barn till med skolavgifter. Dessa barn bor hos släktingar och fosterfamiljer. –  Målet är ju att de som kan ska återförenas med sina familjer, men de är ofta väldigt fattiga. DEN DAGLIGA verksamheten sköts numera av ett antal anställda, även om Emma bor nära barnhemmet och besöker dem dagligen. –  Min roll har ju förändrats väldigt sedan allt började. I dag är mitt jobb framför allt att

FÖRESTÅNDAREN FÖR barnhemmet höll

pojkarna i skräck, genom misshandel, hot och svält. Emma började i hemlighet samla bevis mot föreståndaren och lyckades få domstolsbeslut på att pojkarna skulle bort från det gamla barnhemmet och föreståndaren. Vart de skulle ta vägen, det visste hon inte, 18

Isaac kom till barnhemmet som spädbarn. I dag bor han och mamma Emma i en egen lägenhet tvärs över gatan, men hälsar på varje dag.

December 2017

FOTO: EMMA KOCK

”Min roll har ju förändrats väldigt sedan allt började. I dag är mitt jobb framför allt att försöka få in donationer, och så sommarjobba i Sverige för att få in pengar.”

försöka få in donationer, och så sommarjobba i Sverige för att få in pengar. Och så har hon ju Isaac förstås. Pojken som hon såg första gången på sjukhuset när hon var där med en av pojkarna. En nyfödd baby som hittats övergiven i ett buskage, och som ingen nu gjorde anspråk på. Emma kunde inte släppa honom. När hon fick höra att inga släktingar kunnat hittas och att pojken nu skulle till ett stort barnhem i huvudstaden Kampala, bestämde hon sig för att låta honom bo med ”sina” pojkar. –  Man blir väldigt fäst vid en så liten baby. När jag hade tagit reda på att det var möjligt att genomföra en adoption, fanns det ingen tvekan, har hon berättat. DET BLEV en långdragen process, men år

2014 blev Isaac hennes son, och strax därpå även svensk medborgare. Emma reser nu mellan Sverige och Uganda, mycket för att Isaac ska få en chans att känna sig mer och mer hemma i Sverige, –  Vi bor hos mina föräldrar när vi är hem-

December 2017

”Familjen” har vuxit. I dag bor 18 barn på barnhemmet, en handfull killar i egen lägenhet och omkring 20 barn sponsras dessutom med skolavgifter.

ma. Jag vill att Isaac ska känna att han hör hemma på båda ställena. Någon gång, rätt snart, kommer hon dock tvingas välja. –  Isaac fyller ju snart sex år, och när han ska börja skolan måste vi bestämma oss för en plats. Men det är inte helt okomplicerat, jag har ju min sambo Alex i Uganda också. Det är inte bara för honom att flytta till Sverige heller. NÅGON GÅNG ska hon väl ta sin socionom-

examen också, skrattar hon. Det kom ju lite annat emellan, då när hon reste tillbaka till Kabale för att skriva c-uppsatsen... Men det får lösa sig. Det brukar göra det. Visst har hon gått igenom kriser, men trots allt har Emma har aldrig känt att uppgiften är oöverkomlig. Att hon skulle vara en hjälte är inte heller något hon funderar över. –  Jag har bara gjort det här och tagit en dag i taget. Vi löser utmaningarna efter hand, det får rulla på.

Vill du hjälpa Emmas ungar? Ungefär 50 000 kronor i månaden är vad är vad som behövs för att hålla barnhemmet i Kabale flytande, och alla barnen i skolan. Det hadlar om hyra, skolavgifter, kläder, mat, läkarbesök, förbrukningsvaror och läkarbesök. Barnen äter enkel ugandisk mat: ris, potatis och bönor, med kött eller kyckling en gång i veckan för att spara pengar. Alla bidrag är välkomna – engångs­summor eller ett regelbundet månadsgivande – och går utan mellanhänder till barn­ hemmet. Insamlingsstiftelsen Emma & Therese Children’s Project bankgiro 536-5473, swish 123 476 39 83 Bloggen läser du på: http://skitungarna2011.blogspot.se/

SARA GRANT

19

Vi erbjuder: Föreläsningar, filmvisning, stödsamtal enskild eller i grupp. OBS! Vi är stödpersoner, inte terapeuter. Bli stödmedlem för 100 kr/år Bg 359-5709 eller Swish 1234991840 Lämna din e-postadress, så får du nyhetsbrev om våra aktiviteter. Vi finns på Viktoriagatan 6 i Helsingborg även i sommar.

Se: www.atsuskane.se

Plötsligt händer det! Det blir musik!

JULHANDLA HOS

www.duvan.se

0911-16100 info@duvan.se www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

Glimrande julgåvor

Äntligen ett musikprogram, på svenska, som är lätt att använda och har de instrumentljud, loopar och effekter du behöver för att snabbt göra en musikproduktion. Extremt prisvärt.

Mixcraft är intelligent och du kan ändra tempo utan att påverka tonart och vice versa. Över 7500 loopar, som är samplade för högsta kvalitet, gör det otroligt smidigt att komponera eller skapa ackompanjemang. Mixcraft blir din bästa musikvän och du har allt du behöver i ett och samma program. Ljudlägg videos, gör jinglar, öva ditt instrument, redigera ljud, skriv ut noter mm.mm Demo finns.

1. ewa bigestans | Julkrubbans historia Inbunden 192 sidor. Rikt illustrerad i färg & sv/v. Erbjudande 250:2. peter halldorf | Alla himlens fåglar har flytt – Profeten Jeremia i sin egen tid och i vår Inbunden 800 sidor. Erbjudande 305:3. martin berntson | Kättarland – En bok om reformationen i Sverige Inbunden 362 sidor. Illustrerad i sv/v. Erbjudande 275:-

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

En stödförening för dig som utsatts för sexuella övergrepp/är anhörig till utsatta barn eller vill lära dig mer om ämnet.

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

www.duvan.se www.duvan.se www.duvan.se

Fråga prästen

”Varför börjar inte kyrkoåret på julafton?” Varför envisas kyrkan med ett eget år, måste man verkligen läsa Bibeln och vad måste finnas med för att det ska bli en gudstjänst? Camilla Lif svarar på frågor om dyrbarheter och barndop.

1

Svenska kyrkan döper ju spädbarn, men jag undrar när man kan anse att barn är mogna nog att ha en egen tro?

Svenska kyrkan döper ju spädbarn, men jag undrar när man kan anse att barn är mogna nog att ha en egen tro? Barn har en egen tro. Det hade jag. Jag minns tydligt hur jag bad till Gud som femåring, utan att någon omkring mig var troende. För mig har Barnkonventionens 14e artikel blivit viktig. Den handlar om Tanke-, samvets- och religionsfrihet för barn: ”Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter.” Barn har rätt att få pröva sig fram. De har rätt att – utan tillgång till vare sig ett teologiskt eller ett naturvetenskapligt språk – få uppleva det de upplever. Och vi får aldrig glömma att Jesus säger: ”Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.”

2

Hur viktigt är det med formalian i kyrkan? Räknas inte en gudstjänst om man inte följer precis det som står i programmet?

Det finns vissa moment som måste ingå i en gudstjänst för att det ska vara exempelvis en dopgudstjänst, och det finns andra moment som ska ingå men där det finns olika varianter, t ex olika bibeltexter man kan välja mellan. Det finns också moment man kan ta bort eller lägga till. Det är vanligt att man till exempel vill att en släkting ska sjunga en extra sång eller att någon läser en dikt man tycker om. Då finns det möjlighet att ha med det också i gudstjänsten.

3

Varför börjar kyrkoåret på första advent och inte på jul eller nyår?

I kyrkan tycker vi att det är så viktigt med fester och högtider att de nästan alltid föregås av en förberedelseperiod – fastan. Adventstiden är en sådan period. Ordet advent betyder ankomst och syftar på att Gud kommer till världen som människa. Adventstiden är alltså en förberedelse inför Jesus födelse, som ju är början av berättelsen om Jesus. Jag tycker att det är fint att vi har två olika år: ett klock-år, som vi planerar i vår almanacka och ett kyrkoår som har mer med det inre livet att göra. Och att vi på första advent kan fira vårt kommande andliga år tillsammans med Gud.

4

Är det fel att kyrkor är så utsmyckade, när man läser om hur Jesus föddes i ett stall?

Det är inte fel att våra kyrkor präglas av skönhet och högtidlighet (ibland nästan som en bild av himmelriket!), men du har alldeles rätt i att det blir en otäck kontrast om det utanför kyrkan finns ensamma, hemlösa människor som December 2017

Barn har rätt att uppleva det de upplever, även om de inte har ett teologiskt språk, tycker Camilla Lif.

”Kärnan i kristendomen är ju Jesus och berättelserna om honom och hans budskap.”

inte får vara med och fira jul. Jag tänker på det ibland när jag förflyttar mig i Stockholm på julafton: gatorna är helt tomma, det är tyst överallt, och för den som alltid är ensam är nog julafton den ensammaste dagen av alla. Egentligen borde vi inte stänga in oss i slutna sällskap, utan söka upp dem som inte får plats i stugvärmen.

5

Måste kristna läsa bibeln? Jag har försökt, men fastnar när det blir för krångligt eller intetsägande.

Kristna måste inte läsa Bibeln, men på något sätt förhålla sig till de berättelser som finns i den. Kärnan i kristendomen är ju Jesus och berättelserna om honom och hans budskap. Men det finns många sätt att tillgodogöra sig Bibelns berättelser: musik, teater, konst, film, tv-serier, seriealbum, ljudböcker, barnbiblar, upplevelsevandringar, resmål, andaktsböcker, kyrkor, skönlitteratur, biografier... Det finns också många olika parafraser på Bibeln och textsamlingar ur Bibeln, som är mer lättillgängliga. Eftersom varenda människa i Sverige bor i en geografisk församling råder jag dig att gå till din präst och be om tips på hur just du ska kunna ta del av Bibeln på ett sätt som passar dig. Du kan också gå in på Bibelsällskapets hemsida och botanisera bland deras böcker. Lycka till med Bibel-äventyret! 21

Barn i världen

Nosiphela Luthuli diskuterar hälsa och näring med mentormamma Nozibele Chopele. Nosiphelas barn Bayanda och Asphile är med och lyssnar.

Mentormammorna räddar liv Erfarna mammor som går ut i sitt eget område för att stötta och utbilda andra mammor i att ta hand om både sig själva och sina barn. Projektet Philani i Sydafrikas fattigaste kåkstäder startades en gång av svenska Ingrid Le Roux. – TANKEN med mentormammorna är att

engagera kapabla kvinnor i uppdraget att förbättra livssituationen för familjer i deras egna områden, med fokus på mödrar och barn. På det viset tar programmet mödravård och barnavård, inklusive rehabiliteringen av redan undernärda barn, ut från kliniker och institutioner och ger vården sin bas i hemmen. Orden kommer från Ingrid Le Roux, svenskan som arbetat i över 40 år i Sydafrikas

22

kåkstäder, och som är en av grundarna till Philani. Philani betyder ”ett friskt liv”, och det började år 1979 som enkla kliniker där mammor kunde mötas och lära sig mer om hygien och hälsa, och lära barn som svultit länge att äta igen. I dag är mentormammorna det mest framgångsrika och spridda programmet inom Philani. Mentormammorna är kvinnor som själva levt ett utsatt liv med barn i kåkstäderna. De får lön och utbildning i projektet, och blir ett praktiskt och känslomässigt stöd till framför allt unga mödrar som saknar socialt skyddsnät. Ungefär 13 000 mammor och barn omfattas av projektet i dag. En grundtanke är att en frisk Svenska Ingrid Le Roux startade Philani 1979.

mamma som får stöd och utbildning är fullt kapabel att uppfostra en hälsosam familj även om förhållandena är svåra. Mentormammorna rekryteras med omsorg. De ska själva ha erfarenhet av de tuffa villkoren i Sydafrikas fattigaste områden, men ha utmärkt sig själva genom sin förmåga att hitta lösningar och lyckas ta sig igenom svårigheterna. Varje mentormamma har ansvar för omkring 500 familjer. Hon mäter, väger, håller koll, lyssnar och ingriper där det behövs. NU KAN du hjälpa mentormammorna, och

flera andra projekt som Svenska kyrkans internationella arbete stöder i olika länder. Årets julkampanj heter ”Jag är ett liv”, och handlar om att säkerställa barns rätt till ett tryggt liv med god hälsa.

Läs mer: svenskakyrkan.se/julkampanjen

December 2017

Profilen Nya säsongen av En resa för livet, där Renata Chlumska och fem andra svenska kändisar reser till Nepal, har premiär på TV3 den 21 november.

Nepal är ett av världens fattigaste områden. Här utför SOS Barnbyar ett långsiktigt arbete för att hjälpa hela samhällen att lyfta sig ur fattigdom. Här finns barn som inte bara måste leva under extremt svåra vardagsförhållanden, utan de måste också vara oroliga för ligor som kidnappar barn till andra länder.

”Det finns en oerhörd kraft i Nepal” Äventyraren Renata Chlumska har varit i Nepal förut. År 1999 blev hon första svenska kvinna på toppen av Mount Everest. Men besöket hos de barn som fått sina liv slagna i spillror av jordbävningen år 2015, berörde på ett helt nytt sätt.

Finns det hopp i allt det svåra? – Det är lätt att bli nedstämd och börja undra om det finns någon framtid. Men bara att få se barnbyn där barn fått tak över huvudet och framför allt trygghet, det ger hopp. Barnen behöver vuxna som de känner sig trygga med. Bara att gå och lägga sig på kvällen och veta att man kommer få sova ifred – sådant som vi tar för givet. Vad var det viktigaste du lärde dig? –Jag vet inte om jag lärde mig något nytt, men däremot blev jag påmind och fick bekräftat det jag sett i Nepal förut: att någonstans mitt i allt fattigt och all misär finns det en livsstyrka och en livsglädje som är oerhörd. Jag blir så imponerad och inspirerad av kraften som finns. Det är nyttigt att få uppleva, man blir tacksam för sådant vi annars tar för självklart. SARA GRANT

FOTO: SOS BARNBYAR

Varför tackade du ja till En resa för livet? – Det var av flera skäl. Dels är det självklart att ställa upp om man som någotsånär officiell person kan bidra till att folk får upp ögonen för hur svårt andra har det. Sedan var det förstås extra kul med Nepal, där jag rest och som betytt så mycket för mig genom olika expeditioner.

Vad berörde dig mest? –Jag förstod omfattningen av jordbävningen genom vänner i Nepal, men det var en helt annan sak att komma dit. Det här är redan ett land där människor kämpar mot fattigdom och har svåra levnadsförhållanden. Det är så grymt och orättvist att de då ska få det lilla de har raserat igen av naturen. Vad kan vi här göra för barnen i Nepal? – Det enklaste sättet är ju faktiskt att skänka pengar. Jag vet att det ibland blir diskussion om hur mycket av pengarna som kommer fram, men det som kommer fram gör skillnad. Det är fantastiskt att vara på plats och se den skillnaden. Som svensk är jag stolt över hur generösa vi är, men vi kan alltid göra mer. De flesta av oss har möjligheten att hoppa över en fika och skänka en hundralapp.

Sverige är fantastiskt, tack vare dig! Nyligen rankades Sverige som världens snällaste land, i en internationell undersökning. Vi gör mest gott för mänskligheten. Vi tar mest ansvar. Vi ligger i topp på listorna över välstånd, lycka och framåtskridande. Inget av detta vore möjligt utan alla engagerade och smarta människor som bor i vårt land och vill se det fortsätta utvecklas. Det som skiljer Sverige från andra länder är våra starka folkrörelser. Tack vare alla viktiga organisationer i civilsamhället, inte minst fackförbunden, har svenskarna skaffat sig inflytande i politiken. Vi är en urstark demokrati. Men det är inte hela sanningen. Folkrörelserna tappar medlemmar, och det gör partierna också. I samma takt blir Sverige mer ojämlikt och tryggheten i samhället riskerar att urholkas. Socialdemokrater för tro och solidaritet är en av de folkrörelser som bryter trenden. De senaste två åren har vi istället vuxit, och det tar vi som ett kvitto på att vi har de idéer som Sverige behöver just nu. Vi strider för ett värdigt och trovärdigt flyktingmottagande. Vi kämpar för en fungerande välfärd och för våra barnbarns rätt till en grön och levande planet. Vi är den tydligaste rösten i vårt parti för alliansfrihet och mot vapenexport till diktaturer. Vi bekämpar rasismen mot judar, muslimer, romer och alla andra grupper i samhället. Vi tror på att ständigt bemöta vår tids rädsla för det främmande och övertro på det egna genom dialog, brobygge och kärleksfull kritik. Många av oss vägleds dessutom av en trosövertygelse, men vi finns till för alla som delar våra åsikter, oavsett livsåskådning. Inget av det vi gör vore möjligt utan våra medlemmar. Men om vi inte levde och verkade i den miljö vi gör, i ett Sverige som är besjälat av människors engagemang, så skulle vi bara ropa ut i ödemarken. Därför vill vi rikta ett tack till dig som är med i till exempel facket eller ett trossamfund, ger en slant till människorättsorganisationer eller sitter med i en lokal förening där du bor. Dina åsikter räknas, och din röst gör skillnad. Om du inte är medlem i en organisation i civilsamhället ännu, så är min uppmaning till dig att bli det! Vägen till ett mer jämställt, hållbart och rättvist samhälle går genom att vi som vill förändra organiserar oss. Det har vi lärt av historien. ULF BJERELD Förbundsordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet PS. Du är välkommen att läsa mer om oss i Socialdemokrater för tro och solidaritet på www.trosolidaritet.se

Diakonhunden Mio, och husse Håkan Calmroth möter många olika smänniskor i behov. Och ibland behöver man en puss!

FOTO: MKAEL M JOHANSSON

Hallå där: Diakonhunden Mio

”Mio gör inte skillnad på människor”

Diakonhunden Mio, och husse Håkan Calmroth, diakon i Älta kyrka i Stockholm, jobbar som ett team. De nattvandrar, hälsar på äldre, finns där för själavårdande samtal och hälsar människor välkomna till kyrkan. Hur uppstod idén om en diakonhund?

– Allt började med jag såg ett inslag på tv om ett barnsjukhus där smärtkliniken använde sig av hundar i arbetet. Jag fick idén att jag kunde arbeta på samma sätt i mitt jobb som diakon. Och nästan alla har en relation till en golden retriever, den ser snäll ut och är nyfi-

December 2017

ken, även om det mer handlar om individen än om rasen. Hur hjälper Mio? – Det finns mycket Mio kan erbjuda som inte jag kan. Den glädje och det mys han skänker, det kan trösta på ett sätt som inte jag kan. När någon har varit ledsen har han ibland gått fram och lagt sig vid personens fötter. Det kan vara befriande med ordlösa handlingar. Det kan även vara skönt att komma ut, om jag haft en serie samtal med någon person. Då har man ett syfte tillsammans, promenaden med Mio blir något man gör. Kan Mio följa med överallt? – Mio är med mig på hembesök, hos privatpersoner, på sjukhus, äldreboenden – men jag tar inte alltid med honom, jag kollar

läget först. Ibland har folk hört om honom och efterfrågar honom. Alla gillar förstås inte hundar, men Mio har varit med och botat hundrädsla. Vad kan Mio lära oss? – Han gör inte skillnad på någon människa. Han har inget filter och det känner ju människor. Mio kan gå fram till någon som luktar illa på en parkbänk, och vara glad över att träffa personen. För honom spelar det ingen roll. En hund kan inte kritisera. Vad händer nu? – Mio håller på att utbildas hos Svenska terapihundskolan. Han klarade lämplighetstestet i våras, och nu genomgår både husse och hund utbildning där de ska bli ett tjänstehundsteam.

25

ÄNGELHOLM Kalendern mars-maj 2018

KALENDER december - februar i 2017

Från och med mars 2018 kommer kalendern från Ängelholms församling få fler sidor och mer läsning Det kommer vara samma kalender fast med ytterligare uppslag med redaktionella texter.

Födelsedagskalas!

8 december 18.00 firar vi 25-års kalas i och för församlingsgården i Höja som byggdes 1992 och därmed fyller 25 år. Program där minnen och framtid blandas.

Årets julspel Kyrkans förskolepersonal spelar julspel för kommunens förskolor och lågstadieklasser första veckan i december. 17 föreställningar för ca 1200-1300 personer. Årets julspel heter Vad betyder en stjärna? Förutom i Ängelholms kyrka och S:t Mikaelkyrkan kommer spelet att ges i Heliga korsets kapell för första gången. Vill du titta på julspelet? Håll utkik på: svenskakyrkan.se/angelholm

Levande krubba Julafton 11.00 i Höja kyrka. Julbön med levande julkrubba. Barn och ungdomar medverkar.

Knutsfest

14januari 15.00 blir det Knutsfest i Höja församlingsgård. Andakt,fika och program. Årets julspel.

26

Julen i våra kyrkor Söndag 3 december 10.00 Gudstjänst i S:t Mikael. Sofie Kuchler Lundström. 11.00 Gudstjänst i Rebbelberga kyrka. Duromoll medverkar. Kristina Bengtsson spelar trumpet. Therèse Andrée Kjellström. 11.00 Högmässa i Ängelholms kyrka. Fredrik Höggren. 14.00 Familjegudstjänst i Ängelholms kyrka. Therèse Andrée Kjellström. 18.00 gudstjänst i Höja kyrka. Höja Sångare är med och sjunger. Britt-Marie Petersson. Söndag 10 december 10.00 Högmässa i S:t Mikael. Cecilia Reuter. 11.00 Högmässa i Ängelholms kyrka. Britt-Marie Petersson. 17.00 Oratoriekörens klassiska julkonsert i Ängelholms kyrka. Söndag 17 december 11.00 Högmässa i Ängelholms kyrka. Lise-Lott Hjorth. 17.00 Luciagudstjänst och julfest. S:t Mikael. Sofie Kuchler Lundström. 18.00 Kvällsgudstjänst i Rebbelberga kyrka. Anders Markehed. Söndag 24 december - julafton 10.00 Krubbgudstjänst i S:t Mikael. Sofie Kuchler Lundström. 11.00 Krubbgudstjänst i Höja kyrka. Britt-Marie Peterson. 14.00 Julbön i Rebbelberga kyrka. Anders Markehed. 16.00 Julbön i Ängelholms kyrka. Sång av Martin Hultkvist. Fredrik Höggren.

23.30 Mässa i Ängelholms kyrka. Christer Ekstedt, trumpet. Therèse Andrée Kjellström. 23.30 Julnattsmässa i Rebbelberga kyrka. Louise Ljunglöf, sång. Britt-Marie Petersson. 23.30 Gudstjänst i S:t Mikael. Sofie Kuchler Lundström. Måndag 25 december juldagen 7.00 Julotta och frukost i Höja kyrka. Lise-Lott Hjorth. 9.00 Julotta i Rebbelberga kyrka. Lise-Lott Hjorth. 11.00 Högmässa i Ängelholms kyrka. Anders Markehed. Tisdag 26 december, annandag jul 11.00 Gudstjänst i Ängelholms kyrka. Lise-Lott Hjorth. 12:12. 12 minuters lunchvila i Ängelholms kyrka. Fredag 29 december 15.30 Nyårssupé i Åvalla församlingsgård. ”Ut med det gamla och in med det nya”. Njut av en tre rätters Nyårssupé. Sång och musik med systrarna Thorén och Kristian Ramhov. Kostnad 120 kr. Anmälan senast 20/12 tel 43 75 00 alt. via hemsidan. Begränsat antal platser. Söndag 31 december Nyårsafton 11.00 Högmässa i Ängelholms kyrka. Britt-Marie Petersson. 16.00 Nyårskonsert i Ängelholms kyrka. Fredrik Höggren.

December 2017

MUNKA LJUNGBY FOTO: HENRIK NILSSON

Välkommen till julens gudstjänster

10.30 Samling kring krubban i Munka Ljungby kyrka. Barnkören Singo och Christer Andreasson, trumpet, medverkar 16.30 Julbön i Össjö kyrka Solosång Iréne Jönsson 23.30 Midnattsmässa i Munka Ljungby kyrka. Solosång Malena Skanne

Välkommen Staffan! NU HAR STAFFAN OHLSSON blivit kyrkoherde

Juldagen 07.00 Julotta i Tåssjö kyrka Annandag jul 10.00 Annandagsgudstjänst i Össjö kyrka 18.00 Munkakörens julkonsert i Munka Ljungby kyrka Se fler gudstjänster på hemsidan och i vår vinterbroschyr: www.svenskakyrkan.se/munka-ljungby FOTO: MARTIN LINDEBORG

på riktigt i Munka Ljungby församling. Invigningen skedde en solig septemberdag genom en härlig mässa i Munka Ljungby kyrka med många medverkande, mingel och gemenskap. Jag har varit präst i 33 år berättar Staffan och fortsätter: Växte upp i Kristianstad, tog studenten och började läsa teologi i Uppsala, prästvigdes för Lunds stift och fick min första tjänst i Björnekulla församling. Dåvarande hustrun kom ifrån Dalarna så det blev flytt upp till Siljansbygden med olika prästtjänster, varav 10 år som kyrkoherde i Rättvik. Så småningom längtade jag söderut igen och återvände till nordvästra Skåne där det blev tjänstgöring i olika församlingar, i Munka Ljungby sedan drygt ett år tillbaka. Mitt uppdrag är att göra Jesus känd och vet

att våra tre vackra kyrkor har stor betydelse för bygdens folk där jag vill utveckla verksamheten tillsammans med kyrkoråd och personal säger Staffan. Här vill jag knyta an till mina medvandrare och skapa positiva och livsbejakande mötesplatser med Kristus i centrum och hoppas på goda och öppna samtal med församlingsborna vid möten i både glädje och sorg. Kyrkans budskap är i grunden livsbejakande och kan skapa tolkning och mening i människors liv menar Staffan. Så mycket fritid finns det inte men lediga stunder ägnas helst åt att läsa böcker och ge omsorger till de tre barnen, lika många barnbarn och jack russel-hundarna Figo och Pådde. TEXT: GUNILLA CARLSSON

Uppskattad kyrko­ gårdsvandring DEN 24 AUGUSTI anordnades det tillsammans med Munka Ljungby-Tåssjö hembygdsförening en kyrkogårdsvandring i Munka Ljungby. Efter inledande fika och mingel i kyrkans vapenhus blev det en tur ut på kyrkogården. Under kvällens lopp berättades det om personer som verkat i bygden samt historier och historik från trakterna kring Munka Ljungby. En liten folder med tillhörande karta över de 10 gravplatserna som besöktes är upptryckt och ligger nu i kyrkans vapenhus. Där kan du bland annat läsa om pojken som dog av ett ormbett bara två och ett halvt år gammal och se var hans gravplats finns med

December 2017

Biskopsbesök

ormen inristad på stenen. Eventuellt kommer det så småningom även att ordnas vandringar på Össjö och Tåssjö kyrkogårdar. TEXT OCH BILD: HENRIK NILSSON

Torsdagen den 11 januari får vår församling besök av biskop Johan. Under dagen kommer han att träffa personal och förtroendevalda och på kvällen hälsas hela församlingen välkommen att fira mässa kl. 18.30 i Munka Ljungby kyrka med efterföljande mingel.

27

FÖRSLÖV-GREVIE Sara, Linn och musiken

Stilla natt, heliga natt, allt är frid, stjärnan blid skiner på barnet i stallets strå och de vakande fromma två. Kristus till jorden är kommen oss är en frälsare född.

Advent & jul i våra kyrkor 10 dec 2 advent 10.00 Förslövs kyrka, högmässa, Ann Nerborg 17.00 Grevie kyrka, luciagudstjänst * 17 dec 3 advent 10.00 Grevie kyrka, gudstjänst, Emma Stene Jernqvist, Koralkören 17.00 Förslövs kyrka, julkonsert * 24 dec 4 advent/julafton 11.00 Grevie kyrka, krubbgudstjänst, Eva Gullmo 16.00 Förslövs kyrka, julbön, Emma Stene Jernqvist, solosång Kristoffer Hellström, trombon Martin Sjöborg 25 dec juldagen 7.00 Grevie kyrka, julotta, John Liljeblad, kyrkokören 26 dec annandag jul 10.00 Förslövs kyrka, gudstjänst, Emma Stene Jernqvist, Blandade Röster 30 dec lördag 14.00 Ängahällan, andakt, Ann Nerborg 31 dec nyårsafton 16.00 Grevie kyrka, nyårsbön, Ann Nerborg, solosång Anna Swenzohn 1 jan nyårsdagen 16.00 Förslövs kyrka, högmässa, John Liljeblad 6 jan trettondedag jul 16.00 Förslövs kyrka, musikgudstjänst * 7 jan söndag 10.00 Grevie kyrka, högmässa, Eva Gullmo * se även sidan 4.

28

Två nya musiker – samtidigt, en som nyss lämnat musikhögskolan och påbörjar sin allra första tjänst och en som kunde vara pensionär men gärna håller på lite längre. Vår nya organist Sara Carlsson och kantorn Linn Björklund är båda överens att det måste vara både unikt och är väldigt roligt med ett sådant samarbete. Som Linn säger: ”Det ger energi i arbetet, vi är så bra komplement till varandra.” Linn, som närmast kommer från en tjänst i Västra Bjäre pastorat, har också hunnit med att arbeta inom Sensus. För Saras del började musiken tidigt, redan som 6-åring spelade hon piano, men fingrarna var för små så hon måste börja på en keyboard. Uppväxten fanns i Halmstad, men genom släktingar i Förslöv är det ändå något av ”hemma” att få tjänsten här. Vad är det bästa med jobbet; gudstjänster, konserter, körer …? ”Ja … det skiftar. Allt är roligt, men det kan variera var tyngdpunkten ligger” menar Linn. Och Sara, efter sin korta lilla tid, kan bara hålla med. Det handlar om helheten, att få göra allt detta och utveckla musikens olika sidor. Vad betyder musiken i kyrkan? ”Musiken kan förstärka budskapet, så att det blir lättare för alla att ta till sig, vem man än är”, säger Sara. ”Den berör” fortsätter Linn. ”Någon har sagt att musiken tar vid där orden tar slut.” Och körsång sägs vara väldigt bra för den som är med – vad beror det på? ”Dels stärker det hela kroppen och förbättrar andningen” säger Linn. ”Sedan händer det alltid något när man sjunger tillsammans. Men i kyrkan handlar det aldrig om att prestera, bara om att förmedla.” ”Det som är viktigt för barnkören

är att de känner sig trygga och har roligt” säger Sara. ”Då vågar de sjunga ut – och det gör de redan!” Vilken är din egen favoritsång eller psalm under advent/jul? ”Då är det en tidig julotta” säger Linn. ”Först inleder orgel eller kör med en stillsam ’Stilla natt’, sedan tar psalmsången i med ’Var hälsad sköna morgonstund´”. För Sara kommer körsången ”Advent” spontant. Efter lite funderande blir psalm 122 julfavorit, ”Dagen är kommen”, kör och församling sjunger tillsammans. Då är det jul.

Välkommen att sjunga i våra körer

Sara 0431-415657 Barnkören åk 1-6 Mån 15.15-16.00 Kyrkokören Mån 19.00-21.00 Blandade Röster (allkör) Ons 19.15-21.00 Koralkören – vissa söndagar inför gudstjänst Linn 0431-415659 Harmoni (daglediga) Ons ca kl 10-12

Vilka är Emma och Eva? Under Mimmi Erlandssons sjukskrivning vikarierar Emma Stene Jernqvist, prästkandidat från Ängelholm, och Eva Gullmo, präst från

Domsten. Emma håller bland annat i det internationella arbetet och Eva ansvarar för årets konfirmander.

Nästa församlingsblad Nästa församlingsblad kommer att bli vårt eget och bland annat presentera våra nya kyrkopolitiker. Håll ögonen öppna under våren, så dyker det upp i din låda. Planerad utgivning är mars 2018.

December 2017

HJÄRNARP-TÅSTARP Julkrubbor från hela världen Den 2-3 december i Församlingsgården i Hjärnarp I stora delar av den kristna världen har traditionen att gestalta julevangeliet och Jesu födelse genom att göra krubbor varit levande sedan slutet på artonhundratalet. Oftast är krubborna ganska små och avsedda för att pryda hemmen inomhus, men man menar att den allra första julkrubban skapades av självaste Franciskus av Assisi redan 1223. Han ville skapa pedagogiska miljöer med levande krubbor där människor och djur gestaltade det bibliska skeendet. Under adventstiden har du möjlighet att besöka vår Julkrubbe-utställning i församlingshemmet i Hjärnarp. Vi ställer ut en stor samling av julkrubbor från olika delar av världen. Olika kulturer och tider sätter olika prägel på material och utformning. Här kan du se krubbor av granatäpplen och majsblad såväl som glasminiatyrer och krubbor av returpapper. Församlingsgården i Hjärnarp Allegårdsvägen 10. Vi finns på plats och berättar, guidar och svarar på frågor. Öppettider se nyhetsblad, hemsida, Facebook.

Terminsstart Körer

Barnkören Light, sånggruppen Oktaverna och Mariakören börjar alla i vecka 3. Om du är sugen på att sjunga är du välkommen att kontakta Stefan Klaverdal på stefan.klaverdal@svenskakyrkan.se. Välkommen!

Öppet Hus våren 2018

Lucia i Kyrkan Söndagen den 10 december kl 16 Hjärnarps kyrka Traditionsenligt firar vi Lucia i Kyrkan. I år blir det med alla församlingens körer, Light, Oktaverna, Mariakören och Konfirmandkören. Solist är Sara Klaverdal med några klassiska stycken. Dessutom hoppas vi att Du kommer och hjälper oss att sjunga några av sångerna. Välkomna till en stämningsfull eftermiddag!

Luciakafé med micro Julmarknad Den 10 december mellan kl 12-16 Församlingsgården i Hjärnarp. Adventsfika med hembakat, försäljning av handstöpta ljus och julgrupper, lotteri mm. Alla intäkter går oavkortat till Svenska kyrkans Julinsamling 2017 med temat Jag är ETT LIV – barns rätt till ett liv utan hot, våld och övergrepp.

Gudstjänster – Jul Nyår Trettondagen 24 december kl 11 Tåstarps kyrka Samling kring krubban. Light, Oktaverna, Konfirmankören, musiker och körledare Stefan Klaverdal, barnoch konfaledare Ann-Marlen Cronholm, präst Ann D Lidgren med flera. Pepparkakor och clementiner efteråt i kyrkan. 24 december kl 23.30 Tåstarps kyrka Midnattsmässa. Musiker Stefan Klaverdal, präst Cecilia Billqvist. 25 december kl 7 Hjärnarps kyrka Julotta. Musiker Bo Stendahl musiker, präst Åke Svensson. 26 december kl 14 Vårdboendet Åshaga i Hjärnarp. Annandagsgudstjänst. Solist Elisabeth

Assarson- March, kyrkomusiker Bo Stendahl, församlingens präster med flera. Församlingen bjuder på julkaffe och tårta. Musikunderhållning med Elisabeth Assarsson-March till kaffe. 31 december kl 16 Tåstarps kyrka Nyårsbön. Musiker Bo Stendahl, präst Per Thelander. 1 januari kl 16 Hjärnarps kyrka Nyårsdagsgudstjänst ”Fred”. Musiker Bo Stendahl, präst Per Thelander. 6 januari kl 16 Hjärnarps kyrka Konsert med betraktelse Himlen i min famn. Manskören Lyran, dirigent Bo Stendahl, präst Per Thelander. 7 februari 16.00 Öppet Hus Lunch med musikunderhållning. Karin Håkansson medverkar med ”Jag kommer med glädje”

Julbön med julfrukost 20 december kl 8.30 i Hjärnarps kyrka. Julen är här. Sång och musik församlingens musiker med flera. Frukost efteråt i Församlingsgården.

December 2017

Uppstart 2018

Församlingens barngrupper startar vecka 3 Ungdomscafé 19 januari 17-21 Församlingsgården Hjärnarp. Måndagsgruppen 12 februari kl 18 Församlingsgården i Hjärnarp.

8 februari kl 12 Kickoff start Lunch med musikunderhållning Ingen anmälan (behöver du anpassad kost kontakta Ann-Marlen Cronholm) Självkostnadspris 100 sek lunch 50 sek kafé. Kyrktaxi Vejbystrands Taxi.

Utställningen Ära

Pastorsexpeditionen i Hjärnarp. Vernissage 14 februari 2018, kl 12 Förfriskningar Elena Ganzert, konstnär, ställer ut olika alster (utställningen står kvar under fastan)

Dopäpplen – tid att hämta

Familjegudstjänst för små och stora. Söndagen den 4 februari 2018 kl 10 i Tåstarps kyrka. Barnkörerna medverkar. Alla barn som döpts under 2017 hämtar nu hem sitt äpple i silver. Efter gudstjänsten är det tårtkalas i Sockenstugan. Alla är välkommen till församlingens stora dopfest.

Advent i församlingen

3 december kl 10 Hjärnarps kyrka Barngudstjänst med barn, syskon, föräldrar, familjer, släkt och vänner. Efteråt fikar vi i kyrkan. Stefan Klaverdal Sofia Samuelsson Cecilia Billqvist med flera. 3 december kl 16 Tåstarps kyrka Adventsgudstjänst. Maria Söderberg trumpet, Maria­kören, dirigent Stefan Klaverdel, kyrkomusiker Bo Stendahl, Cecilia Billqvist präst. 18 december kl 7.30 Julbön i Tåstarps kyrka. Bo Stendahl Åke Svensson med flera.

Festmässa Invigning av mässhake och stola

Söndagen den 17 december kl 10. Församlingens nytillverkade lila mässhake och stola tas i bruk. De har tillverkats av textilkonstnär Kerstin Jakobsson. Johan Sandberg sångsolist, Stefan Klaverdal piano och orgel. Tårta och kaffe i kyrkan efteråt.

29

Gott Nytt År!

Raka spåret mot löften Sluta röka, börja träna, motstå godishyllan – vad lovar du på nyårsnatten? Ibland är det svårt att ta nyårslöften på allvar, men ungefär hälften av alla som försöker lyckas faktiskt. Men nya vanor kräver både envishet och hårt jobb. I DECEMBER förra året startade forskare

vid Stockholms universitet en studie för att kartlägga svenskarnas nyårslöften. Alla som

ville fick registrera sig, och sedan regelbundet svara på enkäter om hur det gick att hålla sitt löfte. Den sista stora utvärderingen ska göras nu i december.

Tidigare har forskare kommit fram till att det tar i genomsnitt 66 dagar att skapa en vana, och en viktig del i att lyckas är att inte ge upp när man snubblar första gången.

– VÅR STUDIE har två syften, dels att kartlägga vilka nyårslöften svenskarna har, dels att varje månad följa upp hur det faktiskt går för deltagarna. Vi kommer att använda den senaste forskningen för att se hur det går att maximera möjligheten att lyckas med sitt nyårslöfte och hur man ska tackla bakslag, sa Per Carlbring som är professor i klinisk psykologi och ansvarig för studien.

– DET ÄR EN VANLIG föreställning att nyårs-

löftena snabbt bryts, men faktum är att 71 procent av amerikanerna fortfarande håller fast vid sitt löfte efter en vecka. Vid sex månader är andelen nere på ungefär 46 procent. Ett nyårslöfte fungerar utmärkt som inspiration men det krävs fortfarande konkreta steg och ansträngning, menar Per Carlbring. SARA GRANT

5 VANLIGASTE LÖFTENA 1. ÄTA NYTTIGT Mer grönt, mindre godis och fler måltider lagade från grunden. Kanske vill man också gå ner några kilo på köpet. 2. BÖRJA TRÄNA Sätt realistiska mål. Har du aldrig sprungit en meter förut, är milspåret på nyårsdagen inte någon bra idé… 3. SLUTA RÖKA … eller sluta snusa. Här gäller det att ta en timme i taget. Sedan en dag, och sedan en vecka.

4. STRESSA MINDRE Julens ledighet får många att inse att sömn och återhämtning faktiskt inte är så dumt. Våga ta en sovmorgon då och då, eller låt en helg gå helt utan planerade aktiviteter. 5. TESTA VEGO Kanske är det julbord och nyårsfester som gör det, men ett av de vanligaste nyårslöftena är faktiskt att dra ner på köttätandet och testa en vegetarisk dag i veckan.

Så lyckas du – här är bästa knepen 1. VAR KONKRET Det är svårare att hålla fast vid ett vagt löfte, där du inte direkt kan se resultat. Bestäm dig för något specifikt, men ändå hanterbart.

3. PRATA MED ANDRA Är ni fler som vill åt samma håll kan ni dra varandra. Pratar du med andra om ditt nyårslöfte blir det svårare att ge upp.

2. SMÅ MÅL ÄR OCKSÅ MÅL Sätt upp delmål. Tysta den där rösten som kräver allt eller inget. En fem minuters promenad räknas också, men nästa månad blir det kanske tio?

4. ETT SNEDSTEG ÄR INTE ALLT Du kommer inte göra allt perfekt. Förkylningar, familjekriser och jobbstress kommer sätta käppar i hjulen. Det är inte hela världen. Res dig, och börja om i morgon igen!

30

BRÖT DU DITT LÖFTE?

* Hur du tolkar ditt återfall avgör allt – ser du det som ett sätt att lära dig något om vad du kan göra bättre, har du en större chans att ta nya tag än om du tolkar ett bakslag som att du saknar karaktär. * Ta inte ut misslyckandet på förhand! Kör på så långt du kan och ta problemen när de uppstår. Tänk inte ”misslyckande”, tänk istället att du får olika resultat. * Att en ny vana fungerar på en gång är väldigt ovanligt. Känner du dig misslyckad om du inte är ute och springer flera gånger i veckan på en gång? Tänk om – det finns faktiskt lägen mellan allt och inget. December 2017

som håller Ny vana — så snurrar ditt förändringshjul När SIFO frågade runt, svarade var åttonde man och var femte kvinna i Sverige att de brukar avge nyårslöften. För männen handlade det oftast om att börja träna, medan kvinnornas vanligaste löfte var att börja äta nyttigare. Andra löften på listan var att stressa mindre, dra ned på alkoholen, sluta röka eller snusa samt att ägna mer tid åt familj och vänner. En ny vana måste dock ofta snurra några

varv i det så kallade förändringshjulet innan den sätter sig. 1. Beredskap – du ligger i startgroparna och motivationen är på topp. Kanske be­ stämmer du ett datum när förändringen ska börja gälla. 2. Handling – du är peppad till max när du börjar genomföra förändringen. 3. Ihållighet – den stora utmaningen: det

går bra i början, men många får återfall och då gäller det att inte ge upp. 4. Återfall – bakslag är normalt, men se dem som ett tillfälle att fundera på vad som hände och hur du får tillbaka motivationen. 5. Tvekan – efter ett tag inser du att det finns både för- och nackdelar. Om fördelarna överväger, blir du inspirerad att ta nya tag – och så börjar du om från steg 1 igen.

ILLUSTRATION: GETTY

December 2017

31

Gemenskapsjul 24 december 2017 Den firar vi på Godtemplargården i Ängelholm. Vi håller öppet på julafton mellan kl. 13-17. Vi serverar ett härligt bord med julens alla läckerheter. Trubadurunderhållning och julbetraktelse. Ni som känner er ensamma eller av annan anledning söker gemenskap, tveka inte, kom till oss. Alla är hjärtligt välkomna! Adress S:a Kyrkogatan 9 (in på gården vid Åvallas parkering) Önskar ni skjuts till festen – inom Ängelholms kommun ring och anmäl detta två dagar före julafton till 0431-202 27 eller 070-682 44 58. Lokalen är handikappanpassad. Allt är gratis. Firandet är drogfritt och religiösa frågor diskuteras ej. Föreningen Gemenskapsjul i Ängelholm. Är det något du undrar? Kontakta oss! Åke Svensson samt Hans och Anne-Marie Bengtsson Upplysningar 073-092 14 93, 0431-202 27, 070-682 44 58

Anns små ord

Tid att ställa till fest DET FINNS många tillfällen i livet som vi

kan ställa till med fest. Inte minst befinner vi oss i en tid, advent, jul, nyår trettondagen, då festkalendern ger många tillfällen för oss människor att samlas till gemenskap oavsett vår tro eller inte. Det finns olika former och typer av fest. I kyrkan har vi fest varje vecka då vi firar gudstjänst, dopet ser vi som livets fest, under konfirmation är feststämningen hög då dopet och bekräftelsen av detta står i centrum. Kyrkan är bra på fester och vi har många tillfällen där både glädjen men också det svåra ryms under festens tecken. Jesus tar ju med oss på en bröllopsfest i en av texterna om honom. Det är feststämning i texten och den känns när man läser texten – hur mycket glädje det finns när två människor får säga ja till ett gemensamt liv.

DET ÄR bra att även ställa till en fest när man

ska avsluta något. Det är ju ibland som vi alla känner till lite ledsamt att avsluta ex. en kurs, en grupp, en utbildning. Men livet är fyllt av

32

avslut, förr eller senare möter vi dem, de är en del av vårt liv. Det är då festen har sin givna plats. Livet går ju vidare. Vi får möjligheten att tacka, sitta ner tillsammans, dela en måltid, ge varandra lyckönskningar, ge varandra kom-plimanger och önska att vi ses igen i ett annat sammanhang i framtiden. Ja – anledningarna är många. Det är lika viktigt med avslut som inledning. De har sina givna former och skapar ordning och balans i livet. VI ÄR FYRA församlingar som sedan 2014

skrivit en gemensam tidning – den du nu läser. Nu är den tiden över. Du läser det sista numret. Kanske finns det en tid att återigen börja skriva en gemensam tidning men det får framtiden visa. Just nu är inget planerat. Vi som skrivit tidningen hoppas att du som läsare har haft utbyte av den, att den gett dig något både yta, djup och mittemellan. Liter ledsamt är det, för trots allt arbete som lagts ner av fyra entusiaster som skrivit tidningen har det vi försökt att ge er en intres-

sant tidning, som speglar vår samtid och vår geografiska ort. Så nu är det tid med en fest. Vi i redaktionen brukade ha lite cider och snittar ibland när vi gjort en tidning. Det har varit fint. Så kära kolleger skrivarteamet redaktion Gunilla, Åsa och Bella, tusen tack för allt gemensamt arbete. Gunilla tack för dina intressanta artiklar och noggranna korrektur, Åsa tack för dina livsnära berättelser och dikter och Bella, tack för att du möjliggjorde för oss amatörer att vara med och göra en tidning. Du har gett oss mod och beröm att våga skriva och tänka som riktiga tidningskorrespondenter och som ansvarig redaktör har du gett oss en läsvärd men också en professionell tidning som vi har varit stolta över. NU ÄR DET TID att går vidare. Vi önskar våra läsare en fin jultid. En tid som det är både lätt och mindre lätt att vara människa. Glöm inte att vi finns till för dig i kyrkan. Vi har en fest och gemenskap som är öppen för alla. ANN D LIDGREN

December 2017