Svensk Byggtidning 4/2026

Nr 4_2026

Svensk

Byggtidning B Fastigheter & Projekt

BYGGNADENS SÄKERHET

Svensk

Byggtidning B börjar redan vid dörren

VÅTRUM

Små misstag kan bli riktigt dyra

KULTURARV SOM SKA LEVA Sven Löfvenberg om att bevara – utan att göra museum

FRÅN ROCKSCENEN

TILL BYGGBRANSCHEN

Coachen som stärker Fastigheter & Projekt branschens ledare

DETALJERNA SOM AVGÖR Fogar, tätningar och genomföringar får allt större betydelse

LJUSSKYLTEN

som en del av arkitekturen

KÄNSLIG RENOVERING av Riddarholmskyrkans ikoniska tornspira

KONFERENS / UTS TÄLLNING / UTBILDNING AR

Nordens första mötesplats för hållbara och energieffektiva fastigheter Den nordiska fastighetssektorn står inför en stor omställning med nya EU direktiv, hårdare regelverk och ökade krav på effektiv energianvändning. Här samlas branschen kring framtidens energianvändning och tekniska lösningar inom kyla, värme och ventilation för inomhusklimat. En mötesplats där teknik, hållbarhet och ekonomi möts för att skapa nya lösningar, affärer och samarbeten.

climaenergynordic.se

2–4 FEBRUARI 2027 SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

Välj både solskydd och utsikt året runt MARKNADENS MEST EFFEKTIVA INVÄNDIGA SOLSKYDD | MINIMAL VÄRME | MAXIMALT SOLSKYDD

För mer information: info@energyblinds.se • www.energyblinds.se

en Smartare

Golvlösning » Installationsgolv » AKUSTIKgolv » Ventilationsgolv » Golvvärmesystem

AB Giha Golvsystem | Ventinspect

giha.se

FORMGE DIN VISION

INTEGRERA OCH SMÄLT IN

INFORMERA OCH FÖRMEDLA ETT TYDLIGT BUDSKAP

SKAPA IDENTITET OCH TILLFÖR EN PERSONLIG TOUCH

Ge din fasad ett unikt uttryck med fasadskivan Steni Vision – tillverkad av stenkomposit. Skivan kan användas för exteriör eller interiör beklädnad för alla typer av byggnader. Steni Vision finns i 14 olika standardutföranden och kan även beställas med olika motiv och mönster enligt önskemål. Stenis produkter är tillgängliga som nedladdningsbara BIM-objekt för Revit och Archicad på www.bimobject.com. Läs mer om Steni Vision på steni.se – testa Steni designverktyg – lek med olika byggnadstyper, former och motiv.

SKAPA ILLUSIONER MED ESTETIK SOM LURAR ÖGAT

17-18 mars 2027, Kistamässan

Bli en del av årets stora byggmöte. Läs mer om att ställa ut

JAN 2026

Sida vid sida genom ditt byggprojekt Skicka dina handlingar till oss så tar vi hand om inredningen och följer projektet hela vägen. Vi granskar underlagen och sammanställer en tydlig offert med jämförelser mellan föreskrivna och likvärdiga produkter. Med egen produktion och design är AJ Produkter en helhetsleverantör av inredning till byggprojekt inom industri, kontor och skola. Vi säkerställer att våra produkter uppfyller miljö- och hållbarhetskrav genom bedömningar som Byggvarubedömningen, CO₂-data och EcoVadis. Ring 035-180099 eller mejla bygghandling@ajprodukter.se så berättar vi mer. Vi sparar din tid - vi gör jobbet åt dig.

LEDARE

FÖRSIKTIG OPTIMISM när byggandet tar fart igen E F T E R N ÅG R A T U F FA Å R finns det tecken på att bostadsbyggandet börjar röra på sig igen. Boverkets senaste bedömning pekar mot en ökad starttakt för nya bostadsprojekt. Det är fortfarande långt från de nivåer Sverige har sett tidigare, men riktningen är viktig. För bygg- och fastighetsbranschen behövs den vändningen. Höga kostnader, räntor och osäkerhet har bromsat investeringar och fått många projekt att skjutas fram. När fler projekt nu kan gå från ritbord till byggstart skapas också möjligheter genom hela kedjan – från arkitekter och konsulter till entreprenörer, installatörer och materialleverantörer. Samtidigt förändras kraven på det vi bygger. Energi, säkerhet, funktion och långsiktig hållbarhet får allt större betydelse. Ofta

är det dessutom detaljerna som avgör om slutresultatet verkligen håller över tid. Det märks också i det här numret av Svensk Byggtidning. Här möter vi coachen som gått från rockscenen till byggarbetsplatsen och tittar närmare på hur byggnadens säkerhet börjar redan i dörren. Vi skriver om våtrum, värmepumpar och Europas elektrifiering av värmen. Dessutom lyfter vi fogar, tätningar och genomföringar – de små detaljerna som kan vara avgörande för byggnadens funktion. Vi tittar även på ljusskylten som en del av arkitekturen och möter en visionär med passion för vårt gemensamma kulturarv.

God läsning!

Jan Åström

Chefredaktör, Svensk Byggtidning

Vitvaror och köksinredningar för proffs! Sedan 1970 har vi levererat och installerar vitvaror, kompletta tvättstugor och köksinredningar till nöjda företagskunder i hela Sverige. Tryggt, leveranssäkert och med stor erfarenhet garanterar vi att du blir nöjd, oavsett storlek på ditt projekt! Kontakta oss idag för referens och offert.

www.kokscentrum.com/b2b

PergolaSegel

Pergolamarkis till er träpergola Alltid måttanpassat Premium kvalité 100% vattentätt Specialister sedan 2010

070 - 040-70-20 www.pergolasegel.se

info@pergolasegel.se

PERFORMANCE SET IN STONE Protection | Durability | Strength | Sustainability

Sandwichelement

www.parocpanels.se

INNEHÅLL 40

54 66

KRAN Traverser, svängkranar och telfrar – med lyftkapacitet från 80 kg upp till 120 ton

8 9 12

Ledare Innehåll Nyheter

50

18

COACH Från rockscenen till byggarbetsplatsen – coachen som stärker byggbranschens ledare

52

STÅL Stålet går in i en ny byggtid

20 22 23 24

LÅS Byggnadens säkerhet börjar redan i dörren Låssmedsyrket blir allt mer tekniskt Passersystemet – en del av den digitala fastigheten Rättspsyk i Sala – projektet som gick balansgång mellan säkerhet och läkande miljö

54 58

FOG Små detaljer med stor betydelse Detaljerna som avgör byggnadens funktion

60 62

AKUSTIK Bra akustik byggs in från början Den täta staden kräver en sammanhållen ljudstrategi

64 66

BALKONG Balkongen blir en del av den stora energirenoveringen När balkongen åldras – skadorna som inte får förbises

68 72

TAK & FASAD Taket får en ny roll när fastigheterna ska framtidssäkras Fasaden blir central när miljonprogrammets hus ska få nytt liv

76 77 79

LJUSSKYLTAR Skyltprogrammet gör staden lättare att läsa Ljusskylten som del av arkitekturen Helhetsansvar som förenklar skyltprojekt

80 82

BYGGKERAMIK Fjärilen ska göra hållbara materialval enklare Det mest hållbara våtrummet är det som faktiskt håller

29 30 31

VÅTRUM Små misstag kan bli dyra i våtrummet Så arbetar SigtunaHem för att stoppa vattenskador i tid Köket allt större riskzon för vattenskador enligt Vattenskaderapporten 2025 Prefabricerade badrum sparar både tid och pengar Vänta inte på vattenskadan innan stammarna utreds GVK breddar utbildningen – ny kurs för snickare

32 35 38 40 42

KULTURBYGGNADER En visionär med passion för vårt gemensamma kulturarv Korset är nere** – nu plockas Riddarholmskyrkans spira isär Känslig renovering av Riddarholmskyrkans ikoniska tornspira Svenska kyrkan i 2000-talets samhälle Nyheter i kyrkans värld 2026

44 46 47 48

VÄRMEPUMP När fastigheten blir sitt eget energisystem Kan Norden visa vägen när Europa elektrifierar värmen? Så väljer du en värmepump med låg elförbrukning Värmepumpar – nästa steg för fjärrvärmen?

26 27 28

84 85

BOSTAD 33 nya hyresrätter i Hörnefors i Umeå kommun T3 Hus totalrenoverar 1970-talshus med fokus på sänkt energiförbrukning

Nr 4_2026

Svensk

Byggtidning B Fastigheter & Projekt

BYGGNADENS SÄKERHET

Svensk

Byggtidning B börjar redan vid dörren

86 88 90 92 93 94 95 96 97 98 99 100 102 104 107

Nytt flerbostadshus med folkhögskola och café i Linköping Fyra nya kvarter byggs på gammal åkermark i Björlanda 1950-talshus i Kristianstad renoveras med värmeåtervinning, solceller och nya fönster Nya bostadsrätter nära hav och centrala Varberg Övikshem renoverar 60-talshus med fasadbyten, treglasfönster och FTX 94 nya hyresrätter uppförs i Hejdegården Rosa höghus fick nytt liv Faluröda bostäder på gång i Leksand Sakofall bygger småskaliga flerbostadshus i Arboga ”Elegant alphotell” – nytt flerbostadshus i Vännäs Derome bygger bostäder med prefab trä i Varberg Brf Ankaret klart för inflyttning Södra Lyckan i Nättraby – nya bostadsrätter i Karlskrona Stationsallén ger Gislaved ett nytt lyft Villa Hasselskogen blir ett nytt äldreboende i Upplands Väsby

SPORT & FRITID 108 Ny ridanläggning växer fram i norra Lund 109 Solbergabadet – nytt badhus mitt i Visby 110 Storslagen nybyggnad för skidskytte och evenemang vid Östersunds skidstadion SKOLA 111 Trä, tegel och hållbarhet formar den nya F–6-skolan i Harmånger 112 Ny F–6-skola och sporthall ger Bottnaryd ett jättelyft

114 115 116 117 118 119

VÅRD & OMSORG Specialisttandvården får ett lyft – hela vägen upp till våning 11 Nya seniorbostäder på gång i Nyköpingskvarteret Koggen Särskilt boende med kooperativa hyresrätter för äldre i Överkalix Nytt LSS-boende med 12 lägenheter i Ingelstad Korttidsboende mellan stad och hav i Västervik Ombyggd K-märkt 70-talsbyggnad blir en ny vårdcentral i Linköping

STORKÖK 120 Gammal byggnad blir nytt stor- och beredskapskök i Östersund HOTELL 122 Sprillans nytt hotell färdigställt i Södertälje 124 Befälshotell på skjutfältet i Älvdalen totalrenoveras BANKHUS 125 Bankhus mitt i Katrineholm renoveras, byggs om och till MUSEUM 126 Orangeri och renovering förnyar anrika Surte glasbruksmuseum KULTURHUS 127 Ulricehamns nya kulturhus – en komplex byggnad i trätradition 128 Vi bygger Sverige DÖRRFORUM 130 SLR Dörrforum tar nästa steg mot gemensam praxis för dörrprojektering

VÅTRUM

Små misstag kan bli riktigt dyra

KULTURARV SOM SKA LEVA Sven Löfvenberg om att bevara – utan att göra museum

FRÅN ROCKSCENEN

TILL BYGGBRANSCHEN

Coachen som stärker Fastigheter & Projekt branschens ledare

DETALJERNA SOM AVGÖR Fogar, tätningar och genomföringar får allt större betydelse

LJUSSKYLTEN

som en del av arkitekturen

KÄNSLIG RENOVERING av Riddarholmskyrkans ikoniska tornspira

REDAKTION ISSN 2000-8880 Nr 4/2026

UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Sveavägen 159 08-501 08 710 ANSVARIG UTGIVARE, CHEFREDAKTÖR & PROJEKTLEDNING: Jan Åström jan.astrom@storkom.se ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se PRENUMERATION: Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se TRYCK OCH BOKBINDERI: Multiply, Malmö 2026 OMSLAGSBILD: Korset nere från Riddarholmskyrkan – nu plockas den 106 ton tunga spiran isär. Bild: Maria Paulsson/SFV BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.svenskbyggtidning.se Facebook: @svenskbyggtidning.se www.issuu.com/b2bnyheter.se/stacks www.ocast.com/se/stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/stordaahdkommunikation-ab

BYGGNYTT Linda Wetterborg, Head of Commercial DOVISTA Sverige.

PITEÅS BYAR RUSTAS FÖR STORA VATTENMÄNGDER UNDER HÖSTEN genomför Piteå kommun flera åtgärder för att förbättra hanteringen av regn- och smältvatten på olika platser runt om i Piteås byar. Arbetet ska bidra till att minska risken för översvämningar och vatten som tränger in i fastigheter. Åtgärderna anpassas efter behoven på respektive plats och ser därför olika ut. Det kan till exempel handla om att förbättra diken och avrinning så att vattnet lättare kan ledas bort eller tas om hand.

UTMANINGAR OCH LÖSNINGAR FÖR CONTAINERFRAKT INOM BYGGINDUSTRIN EFFEK TIV HANTERING av containertransporter är avgörande för byggindustrins framgång. Små misstag kan snabbt leda till förseningar, ökade kostnader och förlorad produktivitet på plats. Artikeln belyser centrala utmaningar och lösningar som kan bidra till bättre flöde och tryggare leveranser i projektens vardag.

Svenska Fönster Arena blir

DOVISTA Arena SVENSKA FÖNSTER ARENA i Edsbyn byter namn till DOVISTA Arena inför bandysäsongen 2026/2027. Svenska Fönster fortsätter samtidigt som huvudsponsor till Edsbyns IF Bandy. Namnbytet ska ge DOVISTA, företaget bakom Svenska Fönster, större synlighet som arbetsgivare och samhällsaktör i Edsbyn. – Genom DOVISTA Arena vill vi ge större

synlighet åt företaget bakom varumärkena och stärka kännedomen om DOVISTA som arbetsgivare här i Edsbyn och i närområdet, säger Linda Wetterborg, Head of Commercial, DOVISTA Sverige. Samarbetet utvecklas också genom det nya innehållskonceptet Vi är Byn, som ska lyfta människorna, företagen, föreningslivet och det lokala engagemanget i Edsbyn.

UPPDATERADE BRANSCHREGLER NIO AV TIO BYGGFÖRETAGARE TROR ATT SLOPAD KARENS SKULLE ÖKA KORTTIDSFRÅNVARON ÅTTA AV TIO bedömer att produktionen skulle försämras och sju av tio att lönsamheten skulle minska. Det visar Byggföretagens senaste Byggbarometer. – På en byggarbetsplats kan dagens arbete inte göras på distans. När en medarbetare är sjuk försvinner inte arbetsuppgifterna. Konsekvensen blir att kollegor, arbetsledning eller andra företag får täcka upp, säger Kristoffer Tamsons, vd för Byggföretagen. Läs mer på www.svenskbyggtidning.se

får positivt mottagande

GVK:S UPPDATERADE branschregler, Säkra Våtrum 2026, har gällt sedan årsskiftet och har enligt organisationen fått ett positivt mottagande. Förändringarna jämfört med 2021 års version är relativt få. Den största förändringen gäller toleranserna för golvets lutning mot golvbrunn. De nya falltoleranserna ger montören större flexibilitet samtidigt som kraven på fackmässigt utförande ligger fast. Reglerna för våtzoner har också förtydligats. – Branschreglerna är rimliga och GVK-företagen välutbildade. Det är en bra kombination, säger Johan Aspelin, vd för GVK.

Nästa ordinarie uppdatering av Säkra Våtrum är planerad till 2031.

5%

GENERALAGENT FÖR MANITOU Rådfråga Scantruck om du vill lyfta din verksamhet till nästa nivå. Vi är generalagent för de kända SENNEBOGEN kranar, Manitou teleskoplastare, liftar och minilastare; Weycor hjullastare och vältar, Geismar järnvägsprodukter samt liftar från GMG, PB Platforms och Platform Basket. Vi erbjuder marknadens största urval av nya och begagnade maskiner – och vi håller igång din verksamhet med en nationellt, heltäckande serviceorganisation och kort reaktionstid. Kom förbi vårt huvudkontor i Rosersberg utanför Stockholm, där vi har 4.250 kvm under tak.

På återseende hos Scantruck

Scantruck är generalagent för Manitou, SENNEBOGEN kranar, Weycor, GMG, PB Platforms, Platform Basket och Geismar. Hitta säljare och återförsäljare på

www.scantruck.se

RING 031-43 50 90 | order@milletech.se | www.milletech.se SVENSKTILLVERKADE HYLSOR OCH TAKSTOSAR.

Allt för

takläggare

HYLSA + SKRUV FRÅN 2,20 KR/ST

Snabbt, enkelt och rätt från början

SKRUV + BRICKA FRÅN 0,98 KR/ST

CERTIFIERAT ENLIGT SINTEF & ETA

KVALITET | SERVICE | SNABBA LEVERANSER

HYLSOR + SKRUV Flertalet storlekar

SVENSKTILLVERKADE TAKSTOSAR EPDM-gummi | 28-325 mm | från 120 kr/styck

SVANHALS I ROSTFRITT STÅL Finns i flera storlekar

HELHETSLEVERANTÖR FÖR DIG SOM TAKLÄGGARE • Taksäkerhet • Träskruv/bricka • Byggskruv • Lättbetongskruv/bricka • Takstosar • Takbrunnar • Teleskophylsor • Betongskruv • Betongstift • Lättbetongskruv • Plåtskruv med borrspets • Träskruv • Dubbelgängad träskruv • Slangklämmor • Montagehjälpmedel • Brickor • Mätredskap • Verktyg • Betong-/hammarborr • Tätningsprodukter • Skyddsartiklar • Ljuskupoler • Uppstigningsluckor m.m.

PAPPBRUNN Finns i flera storlekar

BYGGNYTT

THON HOTEL VASA når BREEAM Excellent

KINNARPS

stärker närvaron i Uppsala KINNARPS FÖRVÄRVAR sin fristående återförsäljare i Uppsala och stärker därmed sin lokala närvaro i en av Sveriges snabbast växande regioner. Förvärvet innebär att kunder inom bland annat kontor, utbildning, vård och omsorg får direkt tillgång till Kinnarps samlade erbjudande, från behovsanalys och inredningslösningar till implementering och uppföljning.

– Uppsala är en av Sveriges mest expansiva regioner och en strategiskt viktig marknad för oss. Genom att integrera verksamheten i Kinnarps kan vi vara ännu närmare kunderna, säger Robert Petersson, koncernchef för Kinnarps. Förvärvet är en del av företagets långsiktiga strategi att stärka närvaron på prioriterade tillväxtmarknader.

TECE lanserar

86 NYA HYRESRÄTTER

golvvärmereglering med Wi-Fi

TECE LANSERAR TECEfloor, ett nytt trådbundet reglersystem med Wi-Fi för vattenburen golvvärme. Lösningen kombinerar trådbunden reglering med appstyrning och riktar sig bland annat till nyproduktion och större renoveringsprojekt. Systemet består av en centralenhet och en mastertermostat med integrerad Wi-Fi-modul. Till varje mastertermostat kan upp till sju slavrumstermostater anslutas för individuell temperaturreglering i flera rum eller zoner. – Med appstyrningen får användaren större flexibilitet, samtidigt som den trådbundna lösningen innebär att man slipper batteribyten i rumstermostaterna, säger Jonas Elfborg, produktchef på TECE.

THON HOTEL VASA har certifierats enligt BREEAM In-Use Part 1 och uppnått betygsnivån Excellent med god marginal. Det är Constos första projekt i Sverige som certifieras enligt BREEAM In-Use. Certifieringen är resultatet av ett nära samarbete mellan beställaren Thon Gruppen, projektörer och entreprenörer. AFRY har medverkat som BREEAM-assessor. – Att vi når Excellent med god marginal är ett fint kvitto på det arbete som lagts ner och på det fina samarbetet mellan alla involverade, säger Magda Jansson från Constos Energi- och miljögrupp.

byggs i Forsåker

Via Smart Life-appen kan användaren bland annat styra temperaturen, skapa veckoprogram och växla mellan olika driftlägen. Systemet har även stöd för röststyrning via Amazon Alexa och Google Assistant.

MÖLNDALSBOSTÄDER startar byggnationen av kvarteret Silverskatten i Forsåker. Projektet omfattar 86 hyreslägenheter med planerad inflyttning hösten 2028. Huset, som gestaltas av Fredblad Arkitekter, får en skifferklädd fasad med varierande mönster och mörkröda balkonger. Bostäderna varierar från ett till fem rum och kök och högst upp planeras bland annat vindsvåningar, terrass- och etagelägenheter. Silverskatten ingår i Forsåkers första etapp. Under 2028 planeras inflyttning i flera kvarter i området, som tillsammans ger omkring 600 nya bostäder.

Spröjs

Laminat Perforerad plåt

Otaliga kombinationer Våra räcken står starka genom år och årstider, väder och vind. I sortimentet hittar du underhållsfria produkter som präglas av hållbarhet, enkelhet och flexibilitet. welandaluminium.se Balkongräcke glas, Växjö

STIL

STILREN

1 000 000

Fler än levererade fönster & fönsterdörrar.

HAGA

EPOK

STORSÄLJAREN

3 000

Fler än referenser på leiab.se.

STÅTLIG DESIGN

70

år i förväntad Fler än livslängd. Inget trä på utsidan, ingen impregnering.

ROYAL

RAK & ELEGANT

100

Fler än fönster i vårt showroom. Eller på leiab.se. Välkommen!

Aluminiumfönster

med träbeklädd insida från Mariannelund sedan 1982

• Svensktillverkat • Design • Kvalitet • Hållbarhet • Service

Se filmen på leiab.se • 0496-707 00

BYGGNYTT

Bygglov klart för

BASTUFLOTTAR VID MÜNCHENBRYGGERIET STOCKHOLMS STAD har beviljat ett tidsbegränsat bygglov för en bastuanläggning i vattnet framför Münchenbryggeriet vid Söder Mälarstrand. Bygglovet omfattar en bastuflotte med fyra bastubyggnader och ett servicehus. Satsningen är en del av Afa Fastigheters långsiktiga utveckling av området kring Münchenbryggeriet och ambitionen att skapa en mer levande koppling mellan staden och vattnet.

– Utvecklingsidén med en bastuanläggning vid Söder Mälarstrand framför Münchenbryggeriet är ett konkret steg i vår ambition att öppna upp platsen mot vattnet och skapa nya värden för stockholmare, våra hyresgäster och besökare, säger Christian Persson, projektansvarig på Afa Fastigheter. Erfarenheterna från verksamheten ska även användas i den fortsatta utvecklingen av Söder Mälarstrand.

DOWNTOWN CAMPER

PANATTONI

rekryterar Hans Sahlin PANAT TONI STÄRKER sin svensk a organisation genom att rekrytera Hans Sahlin till rollen som Head of Business Development Sweden. Han kommer närmast från rollen som vd för Speed Group. Hans Sahlin får övergripande ansvar för Panattonis affärsutveckling i Sverige. I uppdraget ingår bland annat att leda affärsutvecklingsteamet, identifiera nya logistiklägen samt driva projekt och uthyrning. – Hans kommer in med en gedigen branscherfarenhet, ett starkt nätverk och en mycket god förståelse för logistikmarknaden, säger Fred-Markus Bohne, Managing Partner Panattoni DACH & Nordics. Hans Sahlin tillträder sin nya roll under september.

växer till 522 hotellrum

Bjelin utser ny CFO

STENA FASTIGHETER och Scandic Hotels har tecknat avtal om att bygga ytterligare 28 hotellrum på Downtown Camper vid Brunkebergstorg i centrala Stockholm. Ombyggnaden omfattar cirka 988 kvadratmeter. Bland annat omvandlas tidigare kontorsytor där Stena Fastigheter haft sitt Stockholmskontor. När projektet står klart får Downtown Camper totalt 522 hotellrum. – Att kunna ställa om tidigare kontorsytor till en användning som bättre möter dagens efterfrågan är ett bra exempel på hur fastigheter kan utvecklas över tid, säger PG Sabel, vd på Stena Fastigheter Stockholm.

PER HARRYSSON tillträder som ny CFO på Bjelin och stärker företagets ledningsgrupp under en period av fortsatt internationell expansion och ett växande produktutbud. Han får ansvar för Bjelins finansiella strategi och ska stödja företagets fortsatta utveckling när verksamheten skalas upp. Per Harrysson har tidigare haft ekonomibefattningar på bland annat Kährs, String Furniture och senast MilDef Group. – Bjelin har byggt upp något unikt genom att kombinera innovation, hållbarhet och skalbarhet. Jag ser fram emot att bidra till nästa fas i företagets utveckling, säger Per Harrysson.

Ombyggnaden beräknas vara färdig i januari 2027. Samtidigt förlängs Scandics hyresavtal med ytterligare fem år.

BRANDSKYDD

Brandklass är en sak.

Robust brandskydd en annan.

Att klara brandprovet är en sak. Att hålla ihop när det brinner är en annan. Ett brandskydd som lossnar när det sväller är inte robust. Vid brand utsätts skyddet för kraftig värme, rörelser och mekanisk påverkan och tryckförändringar. Då måste den brandsvällande massan sitta kvar på nätet och fortsätta göra sitt jobb. Därför tog vi med oss en morakniv till provningen. Brandnät med god vidhäftning efter expansion

INCA WFS net®

Den brandsvällande massan sitter kvar

Brandnät utan vidhäftning efter expansion

Huvuddelen av den brandsvällande massan har lossnat

Vi värmde upp två olika brandnät tills den brandsvällande massan expanderade, och undersökte sedan hur väl den satt kvar. På INCA WFS net® gick den inte att tälja bort med en morakniv. På det andra brandnätet kunde huvuddelen av massan däremot knackas bort med skaftet på en morakniv, utan nämnvärd kraft. Vi gör gärna om jämförelsen med vilket brandnät som helst, på plats hos er. Testet är en egen jämförelse utförd 20/8 2026 på provexemplar inköpta i öppen handel. Båda proverna behandlades identiskt. Värmeaktivering triggad i ugn från 20-220°C under 20 minuter, därefter mekanisk påverkan. Testet är inte en standardiserad brandprovning. Testmetod, provdokumentation och film finns på flameguard.com/nyheter

Det räcker inte att materialet sväller. Det måste också sitta kvar. Det är där vi lägger ribban. Vi har arbetat med brandskydd för ventilerade luftspalter och vindsutrymmen i 15 år. Flameguards lösningar har idag levererats till fler än 5 000 byggprojekt i 9 länder.

Peter

Tobias

Genom åren har vi gått igenom tusentals ritningar och deltagit i projekteringsmöten med brandkonsulter över hela landet. Vi föreläser hos brandingenjörsföretag och får återkommande frågor om brandskydd i luftspalter, ett smalt område där detaljerna ofta avgör om lösningen fungerar som tänkt. Ring gärna 020-12 12 21 för gratis brandskyddsrådgivning!

Här börjar våra krav Frågan har aldrig bara varit vad som krävs för att klara en provning. Frågan har varit vad som krävs för att brandskyddet fortfarande ska fungera om tjugo år efter en takomläggning, en ombyggnad eller många år i en konstruktion som ingen har öppnat sedan huset byggdes. De kvalitetskrav vi har för system inom brandskydd i luftspalter gör Flameguard unikt. Vi levererar inte en volymprodukt, vi tar brandskyddet framåt genom att vara en innovationsmotor inom brandskydd i takfot, fasad & vindsutrymmen.

/ 020-12 12 21

DoubleProof® Två standarder i ett! Det robusta brandnätet med EN13501-2 Tätt från början. Lätt från början.

18 Svensk Byggtidning

COACH

Sveriges enda rock’n’roll coach under föreläsningen ”MOD - snabbaste vägen till framgång”.

FRÅN ROCKSCENEN TILL BYGGARBETSPLATSEN – coachen som stärker byggbranschens ledare

När många i byggbranschen fokuserar på teknik, produktion och projektstyrning riktar Linda Holmgren blicken mot människorna bakom resultaten. Efter ett långt yrkesliv i musikbranschen arbetar hon idag som coach för chefer i mindre och medelstora byggföretag. AV JAN ÅSTRÖM EFTER MÅNGA ÅR inom bokningsbolag, management, upphovsrätt och festivalverksamhet valde Linda Holmgren att byta spår. Att hon fick kontakt med Wake Me Up och ville bidra ideellt i arbetet med ungdomar ledde till att hon utbildade sig till coach. Där insåg hon att hon hade hittat sitt nya yrke. Idag driver hon eget företag parallellt med sitt ideella engagemang. Hennes målgrupp är tydlig – byggbranschens chefer. – När jag funderade på vilka som är rock-

stjärnorna inom entreprenörskap landade jag i byggbranschen, säger Linda Holmgren. Hon beskriver byggledare som raka, handlingskraftiga människor med stark drivkraft – egenskaper som påminner om de personer hon trivdes bäst med i musikvärlden.

ENTREPRENÖRER SOM BLIVIT CHEFER

Många av de företag Linda möter har mellan tio och trettio anställda. Ofta ser hon samma utveckling.

Företaget har startats av en yrkesskicklig hantverkare som byggt upp verksamheten steg för steg. När verksamheten växer tillkommer personalansvar, arbetsmiljöfrågor och ledarskap – områden som få har fått utbildning i. – Många har blivit chefer utan att ta sig tid att skaffa verktygen för ledarskapet, säger hon. Samtidigt har de senaste årens ekonomiska utmaningar gjort att många ledare

COACH

fastnat i akuta frågor och fått mindre tid för långsiktig utveckling. Linda menar att arbetsmiljö och företagskultur ofta hamnar i skymundan. Samtidigt upplever hon att många företagsledare vill utveckla både verksamheten och arbetsplatsen. – Nästan alla jag jobbar med vill satsa mer på personalen eftersom de är företagets viktigaste tillgång men har svårt att hitta tiden, säger hon.

REFLEKTION SOM VERKTYG

En stor del av Lindas arbete handlar om att skapa utrymme för reflektion. Hon menar att många ledare är skickliga på att följa upp ekonomi och produktion, men lägger mindre tid på att förstå sina medarbetares drivkrafter. – Många blir förvånade när någon säger upp sig eftersom de aldrig hunnit prata om personens mål och framtidsplaner. I ett uppdrag upptäckte en företagsledare en så enkel sak som att en medarbetare ville ta truckkörkort. Efter en kort utbildning fick personen nya arbetsuppgifter och ökade både sin kompetens och arbetsglädje. – Det blev en glimrande win-win! Hon menar att regelbunden reflektion är ett av de mest effektiva sätten att skapa förändring. – Om jag bara får välja en sak för att snabbspola vägen mot större framgång är det reflektion. Då börjar människor prioritera det som viktigt på riktigt.

MOD BLIR EN FRAMTIDSFRÅGA

Linda ser också ett växande behov av förändringsledning i byggsektorn. Nya arbetssätt och tekniska lösningar finns redan, men många organisationer tvekar inför förändring. – Mod kommer att bli en allt viktigare ledaregenskap. Det finns mycket som skulle kunna utveckla branschen om fler vågade testa nytt. Hon hoppas även att frågor som hälsa och fysisk träning ska få större plats på arbetsplatserna. För byggchefer som funderar på att anlita en coach vill hon avdramatisera begreppet. – Coaching handlar inte om att någon talar om vad du ska göra. Det handlar bland annat om att få hjälp att tänka klarare, nå sina mål snabbare och hitta större arbetsglädje. I en bransch där många är vana att lösa problemen själva kan just det perspektivet göra stor skillnad. – Du blir lyssnad på på djupet och får frågor som du kanske aldrig hinner ställa till dig själv i vardagen.

Linda Holmgren arbetar idag som coach för chefer i mindre och medelstora byggföretag.

Svensk Byggtidning 19

20 Svensk Byggtidning

LÅS

BYGGNADENS SÄKERHET börjar redan i dörren

Digitaliseringen förändrar säkerhetsbranschen. När lås och passersystem kopplas upp mot digitala system blir dörren också en del av fastighetens digitala infrastruktur. Det innebär nya möjligheter, men också nya säkerhetskrav. AV PERNILLA KRANTZ REDAN FÖRR A ÅRE T lyfte Jan Segerfeldt, vd för SEM Group, vikten av att säkerhetslösningar kommer in tidigt i byggprocessen. – Säkerhetslösningarna måste ta plats i tidiga byggskeden. Vi måste proaktivt delta i upphandlingsdatabaser och skapa relationer, informera och utbilda projektledare, konsulter och inte minst arkitekter, sade han då till Svensk Byggtidning. Det blir allt mer relevant när säkerhetssystem inte längre kan betraktas som fristående installationer. Lås, passersystem och dörrar ska fungera tillsammans med fastighetens övriga teknik och samtidigt uppfylla krav på säkerhet, användbarhet och långsiktig funktion. SEM Group har under det senaste året fortsatt att driva frågor om digitalisering och cybersäkerhet. Under Almedalsveckan 2026 deltog organisationen bland annat i diskussioner om hur uppkopplade produkter och digitala säkerhetssystem påverkas av den snabba teknikutvecklingen.

Jan Segerfeldt, vd för SEM Group. Bild: SEM Group

Digitala och uppkopplade passersystem blir en allt större del av fastigheters säkerhetsinfrastruktur. Här ASSA ABLOY Access med trådlös Aperio-teknik. Bild: ASSA ABLOY

Utvecklingen innebär att gränsen mellan fysisk och digital säkerhet blir allt mindre tydlig. Ett digitalt lås kan vara en del av ett passersystem, som i sin tur är kopplat till andra system i fastigheten. Det ställer högre krav på hur lösningarna väljs och integreras. SEM Group har genom sitt arbete inom ARGE också följt utvecklingen av de nya europeiska cybersäkerhetskraven för uppkopplade produkter. En central fråga är Cyber Resilience Act, CRA, som omfattar hård- och mjukvaruprodukter med digitala funktioner. Regelverket innebär bland annat krav på att tillverkare ska arbeta systematiskt med cybersäkerhet under produkternas livscykel. För vissa skyldigheter har utvecklingen redan gått in i nästa fas. Från den 11 september 2026 gäller rapporteringskrav för aktivt utnyttjade sårbarheter och allvarliga incidenter. De huvudsakliga kraven börjar gälla i december 2027. För fastighetsbranschen innebär utvecklingen att valet av lås och passersystem blir

en mer komplex fråga än tidigare. Det handlar inte bara om vem som kan öppna en dörr och när, utan också om hur den digitala infrastrukturen bakom lösningen skyddas. I samband med Almedalen beskrev Fredrik Simonsson från EVVA Scandinavia utvecklingen som att cybersäkerheten börjar redan i dörren. Smarta lås och digitala passersystem behöver enligt honom vara konstruerade för att stå emot framtida cyberhot. Det ligger nära den utveckling som SEM Group har pekat på under flera år. När säkerhetssystem blir uppkopplade behöver cybersäkerheten finnas med redan när produkten och systemet väljs och projekteras. För fastighetsägare och byggherrar innebär det att fysisk säkerhet och IT-säkerhet alltmer behöver ses som två delar av samma fråga. Det handlar i förlängningen också om att välja lösningar som går att underhålla, uppdatera och integrera under lång tid. När låset blir digitalt blir också frågan om säkerhet en fråga om hela systemets livslängd.

När det måste fungera.

Elslutbleck

l

Eltryckeslås

l

Motorlås

l

Mekaniska lås

l

Passersystem

Svenska innovationer – världsledande teknologi StepLock är din helhetsleverantör av elektriska lås och passersystem. Med världsledande, svensk teknologi utvecklar vi innovativa produkter som säkerställer absolut högsta kvalitet och driftsäkerhet. Oavsett kravställning, typ av fastighet eller verksamhet, har vi lösningen som passar just dina dörrmiljöer. Välj STEP − När det måste fungera.

Läs mer på steplock.se

22 Svensk Byggtidning

LÅS

LÅSSMEDSYRKET blir allt mer tekniskt

Låssmedsyrket har förändrats snabbt. Elektronik, molntjänster, appar och avancerade säkerhetssystem är redan en del av vardagen – samtidigt som kraven på installation, kompetens och auktorisation blir allt viktigare. AV PERNILLA KRANTZ N Ä R H Å K A N D O S É tillträdde som ordförande för Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR, 2020 betonade han vikten av att förbundet verkligen lyssnar på sina medlemsföretag. – Vi får inte tro att vi jobbar med rätt saker utan vi måste veta, konstaterade han då i SLR:s tidning Säkerhetsinstallatören. Hans ambition var att besöka medlemsföretag runt om i landet och ta reda på vilka frågor de ansåg att SLR borde driva. Ett område som tidigt lyftes var kompetens och hur förbundets auktorisation kunde utvecklas.

FRÅN NYCKEL TILL DIGITAL ACCESS

Sedan dess har teknikutvecklingen fortsatt att förändra branschen. När SLR några år senare besökte säkerhetsleverantören StepLock beskrev Håkan Dosé hur företaget låg långt framme i teknikutvecklingen och betonade att SLR ville följa utvecklingen. Det handlar om en bransch där den traditionella låssmedens arbete i dag möter elektronik, digitala passersystem och

uppkopplade säkerhetslösningar. För den som projekterar eller installerar säkerhet i en byggnad innebär det att produktkunskap behöver kombineras med allt bredare teknisk kompetens. Utvecklingen påverkar också relationen till övriga yrkesgrupper i byggprocessen. När lås, dörrar och passersystem kopplas samman med fastighetens övriga teknik behöver säkerhetsfrågorna hanteras i ett större sammanhang än tidigare.

KOMPETENS BLIR EN SÄKERHETSFRÅGA

SLR arbete idag speglar utvecklingen. Förbundet driver utbildningar inom bland annat el- och passerteknik, inbrottsskydd och CE-märkning av dörrautomatiker. Det finns också utbildningar kopplade till SSF 200, där frågor om bland annat projektering, installation och inbrottsskydd ingår. Auktorisationen är en annan del av arbetet. SLR medlemsföretag ska bland annat ha yrkeskompetens i form av mästarbrev i låssmedsyrket, och auktorisationen följs upp genom återkommande kontroller. För byggbranschen blir det allt viktigare när dörrar och lås ska fungera tillsammans med andra säkerhetsfunktioner. En lösning kan behöva ta hänsyn till exempelvis inbrottsskydd, utrymning, brandkrav, tillgänglighet och digital access.

ETT YRKE I FÖRÄNDRING

Låstekniker lyfts fram som ett framtidsyrke. Bild: SLR

Samtidigt förändras själva yrkesrollen. SLR beskriver i dag hur branschen söker nya medarbetare och lyfter fram låstekniker som ett framtidsyrke. Genom SLR Yrkestrainee kan medlemsföretag utbilda nya låstekniker i en lärlingsbaserad modell. För en bransch som blir allt mer teknisk blir kompetensförsörjningen därför en viktig fråga. Det räcker inte längre att kunna montera ett lås. Den som arbetar med säkerhetsinstallationer behöver också förstå hur elektroniska och mekaniska funktioner

“Vi får inte tro att vi jobbar med rätt saker, utan vi måste veta.” /Håkan Dosé, tidigare ordförande SLR Bild: SLR

samverkar och vilka krav som gäller för den färdiga lösningen. Utvecklingen innebär att frågan om vem som installerar säkerhetssystemen blir minst lika viktig som vilken produkt som väljs. Redan när Håkan Dosé blev ordförande efterlyste han en nära kontakt med medlemsföretagen och en tydligare bild av vilka frågor branschen faktiskt behöver driva. Nu, sex år senare, har han lämnat sin ordförandepost och behovet av kompetens är fortfarande centralt. Men idag har yrket gått från att handla om nycklar och mekaniska lås till elektronik, digitalisering och integrerade säkerhetssystem i allt högre grad. För fastighetsägare och byggherrar innebär det också att rätt kompetens blir en allt viktigare del av säkerhetslösningen.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV SALTO

Svensk Byggtidning 23

PASSERSYSTEMET – en del av den digitala fastigheten

Moderna passersystem handlar om betydligt mer än att öppna och låsa dörrar. Med digital access, öppna plattformar och smarta integrationer kan fastighetsägare skapa säkrare, mer effektiva och framtidssäkrade byggnader där både drift och användarupplevelse förbättras. DIGITALISERINGEN förändrar snabbt hur fastigheter byggs, används och förvaltas. För Salto Systems handlar utvecklingen om att skapa lösningar som inte bara höjer säkerheten utan också förenklar den dagliga förvaltningen och gör byggnader mer intelligenta. – Den största förändringen är egentligen inte hur vi öppnar en dörr, utan vilken roll passersystemet spelar i fastigheten. Från att ha varit ett fristående säkerhetssystem är det idag en del av den digitala infrastrukturen, säger Dennis Postol, Country Manager Sverige på Salto Systems. När access kopplas samman med exempelvis belysning, ventilation och bokningssystem kan fastigheten anpassas efter hur den faktiskt används. Det ger effektivare drift, enklare administration och lägre energiförbrukning samtidigt som användarupplevelsen förbättras. En viktig del i utvecklingen är att systemen bygger på öppna och skalbara plattformar. Det gör att fastighetsägaren kan utveckla byggnaden över tid utan att behöva byta ut hela lösningen när nya behov uppstår. – Ingen vill låsa in sig i ett slutet system. En öppen plattform ger frihet att välja de bästa lösningarna inom olika områden och låta dem samverka. Samtidigt skyddas

Dennis Postol, Country Manager Sverige på Salto Systems.

investeringen eftersom fastigheten kan utvecklas och kompletteras utan att hela systemet behöver bytas ut, säger Dennis Postol. Integrationer mellan olika system blir samtidigt allt viktigare. När passersystem, fastighetsautomation, besökshantering och bokningslösningar kommunicerar med varandra skapas nya möjligheter att effektivisera förvaltningen och använda byggnaden på ett smartare sätt. Cybersäkerhet har också blivit en avgörande fråga i takt med att fler funktioner kopplas upp. – Kryptering, stark autentisering, kontinuerliga säkerhetsuppdateringar och en genomtänkt säkerhetsarkitektur är avgörande. För oss är säkerhet en pågående process där både den fysiska fastigheten och användarnas information ska skyddas över tid. Utvecklingen mot mobil access, molntjänster och biometriska lösningar fortsätter i snabb takt. Målet är att tekniken ska vara enkel att använda samtidigt som den ger fastighetsägaren bättre kontroll och effektivare administration.

Oavsett om det handlar om en mindre fastighet eller en större anläggning ser Dennis Postol samma grundläggande krav från marknaden. – Behoven skiljer sig mellan olika projekt, men kraven är desamma – flexibilitet, skalbarhet och lång livslängd. Därför bygger vi lösningar som kan växa med fastigheten och enkelt anpassas när verksamheter förändras eller nya behov uppstår. Hans råd till den som står inför att investera i ett nytt passersystem är att tänka längre än själva dörren. – Välj en lösning som är öppen, säker och kan integreras med övriga fastighetssystem. Att låsa upp en dörr är idag en självklarhet. Det verkliga värdet ligger i allt runt omkring.

www.saltosystems.com/sv-se

24 Svensk Byggtidning

LÅS

Projektorganisationen bakom den nya rättspsykiatriska byggnaden i Sala. Projektet genomfördes på uppdrag av Region Västmanland med ByggDialog som totalentreprenör och belönades 2025 med utmärkelsen PQi – Utmärkt Projektkvalitet. Bild: ByggDialog

RÄTTSPSYK I SALA – projektet som gick balansgång mellan säkerhet och läkande miljö

Att projektera en rättspsykiatrisk klinik handlar om betydligt mer än lås, larm och skalskydd. I projektet för den nya rättspsykiatriska byggnaden i Sala har man behövt balansera höga säkerhetskrav med ambitionen att skapa en läkande och mänsklig miljö. Erfarenheterna i projektet visar värdet av tidig samverkan, korta kommunikationsvägar och gemensamt fokus på projektets bästa. Projektet som genomfördes på uppdrag av Region Västmanland, i nära samverkan med verksamheten och ByggDialog som totalentreprenör, tilldelades 2025 kvalitetsutmärkelsen ”PQi – Utmärkt Projektkvalitet”. AT T PROJEK TERA och uppföra en byggnad för rättspsykiatrisk vård innebär speciella utmaningar. Där ska personer som begått brott, och som bedöms ha en allvarlig psykisk störning vårdas. Den nya rättspsykiatriska byggnaden i Sala är av klass 3. Detta innebär den lägsta säkerhetsklassen för denna typ av byggnad och är den som ska förbereda patienterna som vårdas på att slussas ut i samhället.

ANTI-SUICIDE DESIGN

Själva säkerhetsklassen handlar egentligen främst om graden av skalskydd och skydd för omgivningen. Det är fortfarande höga

krav på säkerhet för patienterna som vårdas inom rättspsykiatrin. Man arbetar utifrån principen att minska risken för självskada och att skapa en trygg miljö för både patienter och medarbetare. Många byggdetaljer, som ett vanligt rör, ventilationsgaller eller fönster – som känns helt naturliga i en ”vanlig” byggnad – blir helt plötsligt potentiella risker som måste hanteras redan i ett tidigt skede.

SVÅR BALANSGÅNG MELLAN SKYDDANDE OCH LÄKANDE MILJÖ

Psykiatrisk vårdarkitektur är ett eget specialistområde. Forskningen visar att en alltför institutionslik miljö kan öka stress,

LÅS

Svensk Byggtidning 25

aggressivitet och hopplöshet. I skärningspunkten mellan att skydda och vårda uppstår många gånger en svår balansgång, främst för dem som ska planera och projektera en sådan byggnad. Omgivningen och vårdpersonal ska skyddas från patienterna. Patienterna ska skyddas från varandra och inte minst från sig själva. Samtidigt ska de vistas i en läkande hemlik miljö och förberedas för ett liv i frihet. – Det har varit ett utmanande projekt och väldigt komplext installationsmässigt. Det finns inte så många typlösningar att luta sig mot. Svårast är att projektera in allt rätt och tydligt. Här har input från verksamheten varit oerhört värdefull. När projekteringen är gjord har vi ett träffsäkert underlag för produktionen, vilket gör att vi bygger rätt från början. Man slipper dyra och tidskrävande omtag, säger Sam Matini, projektchef på ByggDialog.

väldigt långt ut i organisationen. – Vi tror mycket på att de som jobbar i projekten har många av de kompetenser som behövs, exempelvis inom kalkyl och inköp. Sedan får vi givetvis också stöd från spetskompetens centralt. Vi tar även tidigt in underentreprenörer på samma upplägg som vi själva har. Då får vi även in deras kompetens och deras kalkyler tidigt i projekten. – Ramarna och förutsättningarna för hur samarbetet ska fungera sätts redan i hur incitamenten i avtalen skrivs. Vår filosofi är att allt vi gör främst ska gynna projektet och inte enskilda företag eller individer. Det skapar förutsättningar för att alla ska arbeta mot samma mål: ”Vi ska tillsammans bygga detta på ett så kostnadseffektivt och bra sätt som vi bara kan.” säger Sam Matini.

KOSTNADSEFFEKTIVITET GENOM TIDIG INVOLVERING AV FLERA DISCIPLINER

En annan framgångsfaktor i projektet har varit de korta kommunikationsvägarna och att entreprenören haft möjlighet till nära och direkt dialog med verksamheten. – Vi uppskattar att beställaren låter oss som entreprenör ha direkt dialog med verksamheten. Det kräver dock att alla parter kan skilja mellan kommunikationsvägar och beslutsvägar. Besluten bör vara hierarkiska men dialogerna behöver vara direkta. Detta gäller inte bara mellan beställare och entreprenör. Det gäller även att få de olika disciplinerna att prata direkt med varandra. Många glömmer bort värdet av att träffas mellan mötena. Informella samtal vid kaffeautomaten kan lösa mycket, säger Sam Matini.

För att klara detta valde man att involvera många discipliner in ett tidigt skede. – Det är tyvärr inte ovanligt att projektörer sitter och ritar alltför länge själva. När vi entreprenörer väl kommer in så ser vi att detta blir svårt att bygga och inte minst att det blir onödigt dyrt. I det här projektet kom vi in redan innan det som kallas Fas 1 i en samverkansentreprenad, det vill säga redan i rumsfunktionsprogrammet. Det gjorde att vi dels i ett lugnare skede kunde planera och lägga upp strukturen. Men även att vi, tillsammans med andra discipliner, kunde påverka och hitta så kostnadseffektiva vägar framåt som möjlig, säger Sam Matini. Detta är något som beställaren helhjärtat instämmer i.

ENTREPRENÖRENS KALKYLER – STÖD FÖR ATT VÄLJA ALTERNATIV

– Regionen har handlat upp många större entreprenader i samverkan och vår erfarenhet har varit väldigt positivt. Vi har en bra egen organisation, men det är ändå väldigt värdefullt att få hjälp av entreprenören tidigt. Entreprenören är ju mer uppdaterad på materialpriser etc och har bättre kunskap inom kalkyl. Det gör att vi tidigt kan få kalkylstöd för att bedöma olika alternativ, innan vi låser fast oss vid en slutgiltig lösning. Att kunna nyttja varandras kompetenser på det här sättet gör att vi kan jobba väldigt bra tillsammans, menar Jan Simonsson, projektledare på Region Västmanland.

ALLTID PROJEKTET FRÄMST, INTE ENSKILDA FÖRETAG ELLER INDIVIDER

ByggDialog har en lite speciell filosofi gällande organisation- och kompetensstruktur där man delegerar ansvar och befogenheter

We bring projects to stories Läs mer på www.issuu.com/b2bnyheter.se

ATT SKILJA MELLAN KOMMUNIKATIONS- OCH BESLUTSVÄGAR

PQI SKAPADE ÖVERBLICK

Projektet har även mätts regelbundet med PQi. – PQi-mätningarna har gett oss en bra överblick med mycket data som sammanställs och paketeras tidigt. Där har vi även sett hur olika parter upplever olika delar av projektet. Generellt har vi fått bra feedback i mätresultaten och det återspeglar verkligheten ute i projektet på ett bra sätt, berättar Sam Matini.

”GOTT OM TID” – NÅGOT MAN SKAPAR

Något som sticker ut i projektet är också att tidplanen har följts hela tiden. Enkelt att bygga om man får gott om tid, eller …? Det verkar snarare som att ”gott om tid” till stor del är något man själva skapat i projektet. – Jag brukar säga att en duktig platschef inte jobbar med det som händer idag, utan ligger veckor och månader framåt i tiden. Att lösa problemen som uppstår idag får någon annan göra. Så att man har haft ”gott om tid” i det här projektet handlar till stor del om att ByggDialog har varit duktiga på planering, slår Jan Simonsson fast.

26 Svensk Byggtidning

VÅTRUM

SMÅ MISSTAG kan bli dyra i våtrummet

Fel fall mot golvbrunnen, en olämpligt placerad genomföring eller en infästning som inte är rätt förberedd. I ett våtrum kan en liten miss få stora konsekvenser, ibland först flera år efter att arbetet avslutats. Enligt Johan Aspelin, vd för GVK, finns därför mycket att vinna på att flytta fokus från att rätta fel till att förebygga dem. AV PERNILLA KRANTZ – DE VANLIGASTE bristerna handlar sällan om stora fel, utan om att viktiga förutsättningar inte är tillräckligt genomtänkta eller dokumenterade, menar Johan Aspelin. Redan i projekteringen behöver bland annat konstruktion, underlag och fall mot golvbrunn vara genomtänkta. Våtrummet är samtidigt en miljö där många installationer och byggnadsdelar ska fungera tillsammans: tätskikt, golvbrunn, VVS, ventilation och el. Ett fel i en del kan därför få konsekvenser för flera andra.

PROBLEMEN FINNS I GRÄNSSNITTEN

En återkommande utmaning som GVK auktoriserade företag möter är samordningen mellan yrkesgrupper. Särskilt känsliga är gränssnitten där en entreprenörs arbete skapar förutsättningarna för nästa. Det kan handla om golvbrunnens placering, genomföringar, lutningar eller konstruktionslösningar som senare påverkar tätskikts- och ytskiktsarbetet. – Utmaningarna är särskilt vanliga i större projekt där många entreprenörer och underentreprenörer är involverade och alla kanske inte har arbetat tillsammans tidigare. Därför behövs dialogen innan arbetet kommit för långt. När tätskikt, kakel eller inredning redan är på plats blir en avvikelse betydligt mer komplicerad, och dyrare, att rätta till.

KONTROLLERA INNAN TÄTSKIKTET LÄGGS

För GVK-auktoriserade företag är förkontrollen ett verktyg för att upptäcka problem innan tätskiktsarbetet börjar. Är underlaget rätt? Finns rätt fall och konstruktion? Går arbetet över huvud taget att utföra enligt branschreglerna? – Ju tidigare eventuella problem upptäcks, desto mindre är risken för fel, omarbeten och framtida skador. Ett till synes litet fel kan annars byggas in och förbli osynligt under lång tid. Felaktiga infästningar är ett exempel. Om en duschvägg, handdukstork eller annan inredning monteras utan rätt förstärkning eller tätning kan fukt tränga in bakom ytskiktet. När skadan väl upptäcks kan delar av väggen behöva rivas. Felaktigt fall mot golvbrunnen är ett annat exempel. Vatten som blir stående på golvet kan öka fuktbelastningen och om fallet måste korrigeras i efterhand kan hela golvet behöva göras om.

DOKUMENTATIONEN FÖLJER VÅTRUMMET

Dokumentation är också en viktig del av skadeförebyggandet. GVK-auktoriserade företag ska registrera en våtrumsanmälan innan tätskiktsarbetet påbörjas. Där dokumenteras bland annat vilket tätskiktssystem som används och vilket företag som utför arbetet.

Det finns mycket att vinna på att flytta fokus från att rätta fel till att förebygga dem. Bild: Tarkett

För- och egenkontroller skapar sedan spårbarhet kring material, arbetsmoment och utförande. Det blir särskilt värdefullt om en skada visar sig först flera år senare. – Dokumentationen underlättar både skadeutredningen och bedömningen av vilka åtgärder som är lämpliga. För entreprenören är den också ett viktigt skydd eftersom den kan styrka att arbetet utförts enligt branschreglerna och på ett fackmässigt sätt. Johan Aspelins råd till både beställare och entreprenörer är därför förhållandevis enkelt. Avsätt tid innan arbetet börjar. För när det gäller våtrum kan några extra kontroller i början vara betydligt billigare än att upptäcka ett litet misstag när det redan ligger bakom kakel och tätskikt.

VÅTRUM

Svensk Byggtidning 27

SÅ ARBETAR SIGTUNAHEM för att stoppa vattenskador i tid

Att åtgärda en vattenskada snabbt är viktigt. Ännu bättre är att upptäcka problemen innan skadan blivit omfattande. På SigtunaHem har skadehanteringen blivit ett specialistområde där statistik, erfarenhet och nära samarbete används för att styra underhållet. Och undvika onödiga rivningar. AV PERNILLA KRANTZ S I G T U N A H E M H A R omkring 5 000 lägenheter och en särskild funktion för skador och eftermarknad. Vesa Palomaa arbetar huvudsakligen med dessa frågor och tillsammans med en skadehanterare följer han både enskilda ärenden och utvecklingen i beståndet. – Det gör att vi har väldigt bra koll på alla ärenden, men också på beståndet och var vi har skador. I fastighetssystemet kan vi direkt se hur många skador vi har haft i olika fastigheter. Statistiken blir sedan ett underlag för underhåll och renovering. Efter att miljonprogramsbeståndet renoverats riktas uppmärksamheten nu bland annat mot hus från 1980- och 1990-talen, där åldrade rör och äldre våtrumsmattor kan innebära särskilda risker.

RIV INTE MER ÄN NÖDVÄNDIGT

En viktig förändring är synen på själva skadeåtgärden. Tidigare kunde en skaderapport resultera i att hela badrum eller kök revs ut. Så arbetar SigtunaHem inte längre. – I dag tittar vi tillsammans med skadeutredarna på materialen och hur stor skadan faktiskt är. Hur mycket kan vi rädda? Kan vi göra delreparationer? Ofta behöver man inte alls riva allting. Genom mätningar och riktade ingrepp försöker man fastställa exakt hur långt en skada har gått innan beslut fattas. Det sparar material och pengar, men innebär också mindre störningar för hyresgästen.

357 BADRUM FICK FÖRLÄNGD LIVSLÄNGD

Ett konkret exempel började med några mindre skador i ett område där 357 badrum hade renoverats mindre än tio år tidigare. I stället för att hantera varje skada separat började SigtunaHem undersöka om det fanns ett gemensamt problem. Stickprov visade ett fel i en mjukfog. Risken fanns att samma problem skulle kunna leda till omfattande skador i betydligt fler badrum. SigtunaHem tog därför kontakt med entreprenör och materialleverantör. Därefter besiktigades och dokumenterades samtliga 357 badrum och nödvändiga åtgärder genomfördes. Parterna delade på kostnaden. – Vi har sannolikt förlängt livet på badrummen med minst 10–15 år. Det är en konkret sak som vi är riktigt stolta över. Avgörande var att problemet upptäcktes tidigt och att relationen mellan beställare, entreprenör och leverantör redan fanns.

DET VARDAGLIGA ARBETET

Men det förebyggande arbetet sker också i vardagen. Hyresgäster får återkommande information om att rapportera exempelvis droppande kranar eller andra avvikelser. Samtidigt för bovärdar och interna besiktningsmän vidare sådant de upptäcker i lägenheterna till skadefunktionen. – Det är en kedja. Hela bolaget är i kontakt med varandra för att försöka minimera skadorna och hjälpas åt.

Vesa Palomaa arbetar huvudsakligen med skador och eftermarknad. Bild: SigtunaHem

I vissa kök finns det också vattenlarm installerade. – De kan fånga upp långsamma läckage som annars kan pågå länge innan de blir synliga och orsaka omfattande fuktskador, berättar Vesa Palomaa. Även försäkringsbolagen är en viktig del av arbetet. SigtunaHem har en nära dialog med dem, både för att ta del av erfarenheter från andra skadeärenden och för att få rätt ersättning när en skada inträffar. – Men man måste göra sin hemläxa. Vi anmäler skadan i förväg, sammanställer vad vi har gjort och ger försäkringsbolaget möjlighet att komma ut och bedöma medan arbetet pågår.

ETT HELT ARBETSSÄTT

Samtidigt vägs skadebilden in i den långsiktiga underhållsplaneringen. Förvaltare, ekonomi, inköp, projektledning, fastighetsdrift och skadeansvariga samlar gemensamt information om beståndets status och prioriterar var pengarna gör störst nytta. För Vesa Palomaa och SigtunaHem handlar skadeförebyggande arbete därför inte om en enskild teknisk lösning. Det är snarare ett arbetssätt som innebär att samla kunskap, reagera på tidiga signaler och låta olika kompetenser prata med varandra. Innan den lilla avvikelsen hinner utvecklas till något större.

28 Svensk Byggtidning

VÅTRUM

KÖKET ALLT STÖRRE RISKZON för vattenskador enligt Vattenskaderapporten 2025 Vattenskador från ledningssystem minskar, men fortfarande orsakas mer än hälften av alla skador av ledningar. Samtidigt fortsätter en annan trend åt fel håll. Kökets andel av vattenskadorna har stigit till rekordhöga 39 procent. AV PERNILLA KRANTZ – DE T ÄR GLÄDJANDE att skadorna från ledningssystem minskar. Men de är fortfarande den största skadeorsaken, vilket sannolikt beror på bristande renovering och underhåll, säger Sara Lehn, vd för Säker Vatten. Vattenskaderapporten 2025 bygger på 28 183 besiktade och inrapporterade vattenskador. Ledningssystem står för 57 procent av skadorna, utrustning för 28 procent och tätskikt i våtrum för 15 procent. Bakom många av ledningsskadorna finns ett välbekant problem: ålder och slitage. Enligt Sara Lehn orsakas 57 procent av skadorna på ledningssystem av just detta.

BEHÖVER BYTAS I TID

Att ledningsskadorna minskar är positivt, men siffrorna visar samtidigt betydelsen av förebyggande underhåll. Ledningar har en begränsad livslängd och behöver bytas innan läckaget är ett faktum. – Bygg- och VVS-branschen behöver byta ut och underhålla gamla ledningar innan

Sara Lehn, vd för Säker Vatten. Bild: Säker Vatten

Kökets andel av vattenskadorna har stigit till rekordhöga 39 procent. Bild: Pixabay

de går sönder samt följa gällande bygg- och branschregler, säger Sara Lehn. Hur stor andel av vattenskadorna som skulle kunna undvikas genom bättre projektering och installation går inte att utläsa direkt ur statistiken. Men enligt Sara Lehn finns goda möjligheter att minska skadorna över tid genom rätt projektering och fackmässigt utförda installationer.

att enbart hålla ögonen på gammal teknik. Utvecklingen har redan påverkat hur branschen arbetar med skadeförebyggande åtgärder. I Säker Vattens branschregler 2026:1 ställs bland annat krav på vattentäta underlag eller uppsamlande tråg vid vattenansluten utrustning i kök och på fuktsensor kopplad till exempelvis läckagebrytare, vattenfelsbrytare eller vattenlarm.

FORTSÄTTER ÅT FEL HÅLL

FÖREBYGG INNAN SKADA

Samtidigt har köket seglat upp som bostadens tydligaste riskområde. Under 2025 inträffade 39 procent av de rapporterade vattenskadorna där, en ökning med tre procentenheter på ett år. Bad och dusch kommer på andra plats med 26 procent. – Köksskadorna fortsätter att utmärka sig i rapporten. Särskilt oroande är relativt ny utrustning som orsakar skador trots att den är yngre än tio år. I köket är det framför allt utrustning som orsakar skador. Diskmaskiner tillsammans med kyl och frys hör till riskerna. Det innebär att problemet delvis ser annorlunda ut än för ledningssystemen. Här räcker det inte

Årets rapport visar samtidigt hur kraftigt enskilda år kan påverka statistiken. Frysskadorna på ledningssystem minskade från 36 procent 2024 till 5 procent 2025. En sannolik förklaring är att vintern 2024 var betydligt kallare. Den långsiktiga utmaningen är däremot densamma, att upptäcka riskerna innan vattnet gör det åt fastighetsägaren. För Sara Lehn är vägen framåt därför både teknisk och ganska handfast. Projektera rätt, installera fackmässigt och underhåll det som redan finns. – Jag hoppas att vi kan se en nedgång av antalet skador i kök i nästa års Vattenskaderapport.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV PART CONSTRUCTION

Svensk Byggtidning 29

PREFABRICERADE BADRUM sparar både tid och pengar

Prefabricerade badrum handlar om mer än att korta byggtiden. För Part Construction (Partab) är trygghet, förutsägbarhet och hållbarhet tre sidor av samma mynt. Genom industriell tillverkning, noggrann kontroll och projektanpassade lösningar vill företaget göra badrumsbyggandet enklare. N Ä R F L E R A yrkesgrupper ska samsas om samma begränsade yta kan ett badrum snabbt bli en utmaning i ett byggprojekt. Olika hantverkare ska samordnas och ett enda försenat moment kan påverka hela tidplanen. Det är här Partab ser en av de stora styrkorna med prefabricerade badrumsmoduler. – Hela grundidén är att spara tid och minska riskerna för fel på byggarbetsplatsen, säger vd Pontus Lundbäck.

HÅLLBARHET GENOM KONTROLL

Partab har arbetat med prefabricerade badrum sedan 1989 med produktion i Kalix. Installationer och inredning monteras innan modulen levereras till byggplatsen, där den sedan lyfts på plats och ansluts till el, vatten och avlopp. Det ger en helt annan kontroll över både material, arbetsmoment och kvalitet när arbetet sker i en kontrollerad inomhusmiljö. Prefabricerade badrumsmoduler från Partab uppfyller högt ställda krav för ett hållbart byggande ur ett långsiktigt perspektiv. – Vi levererar bland annat till projekt med miljöcertifieringar som Svanen, BREEAM,

LEED och Miljöbyggnad, säger försäljningschef Åsa Lagerlöf.

EN KVALITETSSTÄMPEL FÖR VVS

En annan viktig aspekt är säkerheten kring vatteninstallationerna. Partabs badrumsmoduler kan ingå i en Säker Vatten-installation, genom en granskad och accepterad monteringsanvisning för den aktuella modultypen. Partab är den första och enda prefabricerade badrumsleverantören med denna möjlighet. Badrumsmodulerna är dessutom typgodkända av RISE i Sverige och SINTEF i Norge. För beställaren innebär detta ytterligare en trygghet och en tydligare ansvarsfördelning. Partab ansvarar för installationerna inne i modulen, medan det auktoriserade VVS-företaget ansluter modulen enligt monteringsanvisningen. En vanlig föreställning är att prefabricerade badrum måste vara standardiserade och begränsade när det gäller design. Den myten vill Partab gärna slå hål på. Modulerna kan projektanpassas utifrån byggherrens önskemål om utformning, material, inredning och eventuella tillval. Beviset på det är att Partab rullar ut sina lösningar brett, till allt från bostäder, studentboenden, hotell, vårdboenden, sjukhus, kontorsfastigheter och andra specialfastigheter. – Det handlar inte alls om att alla badrum måste se likadana ut, menar Åsa Lagerlöf. Vi kan hantera många variationer och olika specifika önskemål från kund, samtidigt som produktionen sker industriellt. För den som överväger badrumsmoduler är rekommendationen att påbörja dialogen i tid. Vissa beslut kring exempelvis installationer, värmesystem och inredning behöver tas tidigare än vid traditionellt platsbyggda badrum. Men just det bidrar också till bättre framförhållning och effektivare projekt.

Försäljningschef Åsa Lagerlöf och vd Pontus Lundbäck.

Partab ser sig gärna som ett kunskapsstöd i den processen. – Med vår långa erfarenhet från många olika typer av projekt kan vi fungera som ett bollplank och bidra till att hitta smarta och effektiva lösningar, konstaterar Pontus Lundbäck. Kontakta oss om du vill se hur badrumsmoduler kan effektivisera ditt projekt.

FAKTA PART CONSTRUCTION (Partab):

• Grundat 1989 i Kalix • Del av Part Group • Huvudkontor och produktion i Kalix, showroom och försäljningskontor i Arlandastad • Kapacitet 9 000 badrum/år (200 enheter/vecka)

www.partconstruction.se

30 Svensk Byggtidning

VÅTRUM

VÄNTA INTE PÅ VATTENSKADAN innan stammarna utreds

När vattenskadorna börjar komma kan det redan vara sent att börja planera för ett stambyte. Vägen från utredning till byggstart kan ta upp till två år. Därför behöver fastighetsägare lära känna både stammarnas skick och ålder, och inte förlita sig enbart på filmning av avloppsrören. AV PERNILLA KRANTZ – MÅNGA FASTIGHE TSÄGARE och bostadsrättsföreningar låter alltför många vattenskador ske innan man påbörjar en ordentlig utredning, säger Siho Yildirim, projektledare på Fastighetsägarna Service. Och det trots att tecknen kan vara flera. Exempelvis återkommande vattenskador, rostrosor på avloppsrör, brustna tappvattenledningar eller lokala lagningar som visar att problemen hittills har hanterats punktvis. När systemen börjar närma sig sin tekniska livslängd, omkring 40–50 år enligt Siho Yildirim, ökar anledningarna att undersöka helheten.

VISAR INTE HELA BILDEN

Ett vanligt misstag är att betrakta spolning och filmning som en hälsokontroll av hela stamsystemet. – Men då tittar man på avloppsrören, inte på tappvattenledningarna. De är trycksatta och kan orsaka väldigt stora vattenskador när de brister. Även våtrummens tätskikt behöver vägas in. Avlopp, tappvatten och badrum har ofta byggts samtidigt och kan därför närma sig

Siho Yildirim, projektledare på Fastighetsägarna Service. Bilder: Fastighetsägarna

slutet av sin tekniska livslängd ungefär samtidigt. Dessutom tar processen inför ett stambyte tid. Projektering, upphandling och i vissa fall handläggning i Hyresnämnden gör att det, enligt Siho Yildirim, kan dröja ett till två år från den första utredningen tills arbetet faktiskt kan börja.

ERSÄTTER INTE ETT STAMBYTE

Relining kan vara rätt åtgärd i vissa situationer, exempelvis när avloppsledningar i bottenplattan är i dåligt skick. Men Siho Yildirim varnar för att se metoden som ett generellt alternativ till stambyte. – Relining är ett alternativ till en avloppsrenovering, inte till ett stambyte. Ett stambyte omfattar även tappvatten och nya tätskikt. Om avloppen i de stående stammarna har nått sin tekniska livslängd är sannolikheten stor att även tappvattenledningarna börjar bli uttjänta. Fastighetsägarna Service rekommenderar därför generellt kompletta stambyten när systemen nått den punkten. Partiella stambyten i samband med enskilda badrumsrenoveringar kan också skapa problem. När flera entreprenörer över tid har arbetat på samma stam kan gränsdragningen kring garantier och ansvar bli komplicerad.

DETALJER SOM BEGRÄNSAR SKADAN

Från ett utrivet badrum i Brf Harholmen 3.

När stambytet väl genomförs finns flera kritiska moment. Tätskikt ska monteras korrekt, material väljas med omsorg och skarvar och kopplingar placeras så att de går att inspektera. Inspektionsluckor med tät botten och skvallerrör kan göra att ett läckage upptäcks innan vattnet hinner sprida sig vidare i huset. Siho Yildirim lyfter också trestegsbesiktningar som ett sätt att hitta fel medan de fortfarande går att rätta till. Men förebyggandet börjar ännu tidigare. Fastighetsägaren behöver planera för nästa stambyte innan skadorna blivit den faktor som tvingar fram det. Det gäller också kommunikationen. Om de boende får information sent finns risken att ett nyligen privatrenoverat badrum ändå måste rivas när stambytet kommer. – Det viktigaste är att se på helheten, avslutar Siho Yildirim. Har systemen nått sin tekniska livslängd behöver man utreda vad som faktiskt behöver göras, i stället för att fortsätta lappa problemen.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV SVENSK VÅTRUMSKONTROLL

Svensk Byggtidning 31

GVK BREDDAR UTBILDNINGEN – ny kurs för snickare

Svensk Våtrumskontroll, GVK, utbildar sedan tidigare montörer och arbetsledare i auktoriserade företag. Nu breddas utbildningsutbudet med Säkra Våtrum för snickare – en ny webbutbildning med fokus på de delar av branschreglerna som är särskilt relevanta för snickarens arbete. M E D D E N N YA K U R S E N Säkra Våtrum för snickare vill GVK öka kunskapen om branschreglerna redan i det förberedande arbetet. Kursen riktar sig till snickare som förbereder våtrum inför installation av tätskikt. Bakgrunden är att GVK ser ett tydligt behov av att stärka kunskapen om uppförandet av våtrum redan innan tätskiktsentreprenören kommer in. – Snickaren har en viktig roll i att skapa rätt förutsättningar för efterföljande yrkesgrupper, bland annat tätskiktsmontören. Genom ökad kunskap om branschregler, kritiska detaljer och samverkan mellan olika yrkesgrupper kan fel minskas, kvaliteten höjas och arbetet utföras mer effektivt, säger Frida Johansson, teknisk projektledare på GVK. I sitt arbete stöttar hon bland annat GVK-auktoriserade företag i tekniska frågor och i hur branschreglerna Säkra Våtrum ska tolkas och tillämpas. Hon arbetar även med organisationens utbildningar för montörer och arbetsledare. Den nya kursen koncentreras till de delar av regelverket som är direkt relevanta för snickaren. Deltagarna får följa arbetet från planeringen av ett nytt badrum till färdigt resultat och får bland annat kunskap om konstruktionslösningar för golv, lämpliga väggskivor, golvlutning, dörröppningar och godkända infästningsmetoder. Även materialval, vägg- och golvuppbyggnader, placering av installationer, våtzoner och branschgodkända tätskikt tas upp. Flera beslut tidigt i byggprocessen kan få betydelse för det fortsatta arbetet. Felaktig vägguppbyggnad, sneda väggar eller bristande fall kan göra det svårt att senare utföra tätskiktsarbetet enligt branschreglerna.

– Om förutsättningarna inte är rätt från början kan det skapa utmaningar för våra entreprenörer och i vissa fall leda till att arbetet behöver göras om. En central tanke med utbildningen är därför att skapa större förståelse mellan de olika yrkesgrupperna. När snickaren känner till vilka krav som senare ställs kan det egna arbetet anpassas för att ge bättre förutsättningar för tätskiktsentreprenörer, plattsättare, mattläggare och andra installatörer. Kursen innehåller också en introduktion till GVKs arbete, kvalitetssystem och vattenskadestatistik, med fokus på var fukt- och vattenskador vanligtvis uppstår och hur de kan förebyggas. Säkra Våtrum för snickare genomförs helt på webben och deltagarna kan gå utbild-

ningen i egen takt. För GVK är målet att kunskapen om branschreglerna ska finnas med redan från de tidiga skedena i byggprocessen. – När snickare förstår vilka krav som ställs på konstruktioner, underlag och detaljer i våtrummet skapas bättre förutsättningar för alla som arbetar vidare i projektet.

www.gvk.se www.gvk.se/kurser

32 Svensk Byggtidning

KULTURBYGGNADER

EN VISIONÄR MED PASSION för vårt gemensamma kulturarv

Kulturhistoriska byggnader ger oss möjlighet att förstå vårt gemensamma ursprung. De står på sina platser i städer och i lantliga miljöer och förmedlar berättelser om hur människor levde i gångna tidsepoker. Därför är deras bevarande och användbarhet för efterkommande generationer så viktigt. – Men de får inte bli muséer utan de ska användas så långt möjligt och anpassas till en ny tid, säger Sven Löfvenberg, VD och grundare av Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm AB (KFS). AV NICLAS SVENSSON DE T BLIR EN speciell intervju med Sven Löfvenberg eftersom den genomförs uppe på taket (!) till anrika Spånga kyrka, där en renovering och restaurering pågår.

skapas i att få möjligheten att jobba med våra fantastiska äldre byggnader. Och inte minst våra kyrkor som utgör en central del i Sveriges gemensamma kulturarv.

Att du hanterat åtskilliga projekt genom åren förtar inte min känsla av att du tycker just detta projekt är viktigast just nu? – Nej (skratt), så är det förstås. Givetvis är det så att engagemanget

Men vi backar bandet: varför blev det kulturhistoriska byggnader för dig? – Jag startade min bana som byggnadsingenjör på ett arkitekt-

KULTURBYGGNADER

kontor i Gamla Stan i Stockholm, och det var nog där i den miljön som intresset väcktes. Det var faktiskt en slump som jag började med kyrkor. Idag har det närmast utvecklats till en passion. Därefter blev jag fastighetschef i Gustav Vasa församling.

EN BREDARE REPERTOAR AV KULTURHISTORISKA BYGGNADER

Tillsammans med församlingen började Sven Löfvenberg så småningom erbjuda dessa tjänster även till andra församlingar vilket visade sig fungera väldigt väl. Året 2018 blev ett nyckelår, då verksamheten blivit så pass stor att Sven Löfvenberg och Gustav Vasa församling ”lyfte över verksamheten i ett aktiebolag” och bildade Kyrkans Fastighetssamverkan AB (KFS) som idag har 26 anställda med projekt från Skåne till Söderhamn. Från Stockholmsmiljö till nästan rikstäckande inom loppet av 8 år? – Ja, om allt går väl så är ambitionen att få möjlighet att genomföra projekt runt om i hela landet. Och det blir allt fler projekt externt utöver kyrkorna. Två prestigefyllda projekt i huvudstaden är exempel på det, nämligen Stockholms Stadshus och Sveriges Riksdag. Vad gör KFS i Stadshuset och Riksdagen? – I Stadshuset ska tornet renoveras och för Sveriges Riksdags del handlar det om fasaderna. Två av de tidigaste och mest symboliskt betydelsefulla projekten som KFS under Sven Löfvenbergs ledning har engagerat sig i är restaureringen av Vadstena klosterkyrka samt den stora renoveringen av Heliga trefaldighets kyrka i Gävle – den mest omfattande kyrkorenoveringen på hundra år.

MED ANOR FRÅN 1100-TALET

Men vi återvänder till Spånga kyrka och den pågående renoveringen. Det är viktigt att konstatera att i likhet med många andra kyrkor har Spånga kyrka också byggts om och utökats genom seklerna. – Ja, vad vi gör här just nu på Spånga kyrka är faktiskt att återställa tornet till som det såg ut och fungerade år 1827. Under 1950-talets gjordes en tämligen brysk ombyggnation som gjorde tornet till en ”plåtlåda”. Spånga kyrka är en av de ursprungliga kyrkorna i Stockholmsregionen, där de äldsta delarna av kyrkobyggnaden härrör från 1100talet. Sven Löfvenberg påpekar emellertid att det kan ha stått en tidigare kyrka på platsen. Spånga kyrkas placering är naturlig då den står intill en av de ursprungliga landsvägarna. Renoveringsarbetet för Spånga kyrka som KFS genomför under Löfvenbergs ledning syftar till att dels bevara kyrkans historiska lager, dels att säkerställa kyrkans framtida stabilitet och funktion.

DET BONDESKA GRAVKORET

Under stormaktstiden, närmare beståmt år 1673, tillkom det Bondeska gravkoret, sannolikt utformat av den legendariske arkitekten Nikodemus Tessin d.ä (1615-81). Gravkoret är intressant på många sätt, genom att det bryter tydligt mot kyrkans övriga arkitektoniska utformning i romansk stil. Men helhetsintrycket av Spånga kyrka förminskas sannerligen inte av Tessins briljanta tillbyggnad? – Nej, knappast. Vi vet inte säkert att det är Tessin, men åtskilligt talar för det. Utmaningen är färgsättningen, då det fanns en nationalromantisk epok under 1800-talet då materialvurmen medförde att linoljefärger avlägsnades. Det medförde ett sämre skydd – så när vi återställer färgsättning gör vi också en insats för bevarande av korets exteriöra detaljer. >>

Svensk Byggtidning 33

34 Svensk Byggtidning

KULTURBYGGNADER

Renoveringen av Spånga kyrka omfattar således både exteriört och interiört. och under 2026 byts golvvärmen ut, vilket medför att bänkar tas bort och stengolvet lyfts. Elen byts ut och en ny ljudanläggning installeras.Ett modernt brandlarm som uppfyller dagens krav sätts in – utan att borra i de medeltida väggarna. Valv och inventarier rengörs, taktäckningen byts ut och tornet återställs till 1827 års utseende. Slutligen sker en dränering för att skydda kyrkans grund.

SPETSKUNSKAP SOM BYGGTS UPP SEDAN 1990-TALET

Löfvenbergs vision sträcker sig emellertid bortom enbart kyrkor. Genom att tidigt formulera ett fokus på “varsamma och hållbara renoveringar av kyrkor men också andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader” lade han grunden för ett företag som hade kapacitet att hantera ett bredare spektra av byggprojekt. – Vi i KFS har vinnlagt oss om att inte bara erbjuda teknisk expertis i att hantera äldre material och byggnadstekniker, utan allt vi gör bottnar också i förståelse för de kulturella, sociala och arkitektoniska värden som kulturhistoriska byggnader representerar. Är den samlade kunskapen om äldre byggnadssätt bättre i dag än när du började i branschen? – Utan tvivel ja. När modernismen tog över under 1900-talet försvann kunskapen om medeltida byggteknik under ett par generationer. Det har tagit tid för oss och andra aktörer i branschen att bygga upp den på nytt. Vi satsar hårt på internutbildning för att hålla oss i absolut framkant inom området. Som exempel har vi aktivt besökt och tagit del av återuppbyggnaden av Notre Dame i Paris.

ANPASSNING TILL EN NY TID

Hållbarhet i KFSs anda innebär således inte enbart miljömässig hållbarhet i modern mening, utan lika mycket en långsiktig bevarandestrategi som säkerställer att byggnaderna kan fortsätta att tjäna sina syften för kommande generationer. Jag förmodar att det kräver en balansgång mellan att bevara det autentiska och att anpassa sig till 2000-talets krav på funktion, säkerhet och energieffektivitet? – Absolut. Och det är viktigt att kyrkor och kulturhistoriskt värdefulla byggnader i allmänhet inte blir muséer. De har alltid förändrats och anpassats för nya tidsepoker. Så måste ske även idag. Men vi kan ge utrymme för anpassningar av verksamhet utan att tumma på högt ställda krav på cirkularitet och återbruk. Det är många inom branschen som lämnat vittnesbörd om att Sven Löfvenbergs arbete med KFS på många sätt har moderniserat synen på hur historiska byggnader, särskilt kyrkor, kan restaureras och integreras i ett modernt samhälle. KFS är idag en ledande aktör inom varsamma och hållbara renoveringar av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i Sverige.

KULTURBYGGNADER

Svensk Byggtidning 35

KORSET ÄR NERE – nu plockas Riddarholmskyrkans spira isär Det 220 kilo tunga korset har lyfts ner från Riddarholmskyrkan, nästan 89 meter över marken. Därmed har ett av Sveriges mest ovanliga restaureringsarbeten gått in i en ny fas. Den 106 ton tunga huvudspiran ska demonteras, del för del, innan den restaureras och byggs upp igen. AV JAN ÅSTRÖM E F T E R F L E R A Å R S planering har nedmonteringen av Riddarholmskyrkans karakteristiska gjutjärnsspira börjat. Först lyftes det 3,5 meter höga korset ner. Nu väntar ett betydligt större arbete med omkring 2 000 gjutjärnsdelar. Under de kommande åren kommer därför Stockholms välkända silhuett att se annorlunda ut. Spiran ska demonteras, saneras från PCB och asbest samt restaureras. Vissa delar behöver dessutom gjutas om innan konstruktionen återmonteras.

ETT HISTORISKT GJUTJÄRNSPUSSEL

Den nygotiska spiran uppfördes 1838–1840 sedan den tidigare spiran förstörts i en brand 1835. Delarna göts vid Åkers styckebruk och fraktades med ångbåt till Riddarholmen. Nästan 190 år senare kräver konstruktionen både traditionellt hantverkskunnande och modern ingenjörskonst. Metallurger och andra specialister undersöker gjutjärnets egenskaper inför varje lyft. Materialets kvalitet kan nämligen skilja sig mellan olika delar. – Det här är ett gjutjärnspussel med omkring 2 000 delar där vi måste förstå hur varje lyft påverkar en nästan 190 år gammal konstruktion, säger Viktor Axelsson Banck, projektägare på Statens fastighetsverk. För att minimera ingreppen använder projektet befintliga hål i spirans korshällar som lyftpunkter. Samtidigt har specialanpassade lyftok, infästningar, linor, block och taljor tagits fram. Lasten fördelas på fyra eller åtta lyftlinor, beroende på vilken del som ska hanteras. Det känsligaste ögonblicket inträffar när linorna spänns. Då övergår tyngden stegvis från den stående konstruktionen till kranens krok.

JÄTTEKRAN KRÄVDE EGEN LOGISTIK

Lyften genomförs med en mobilkran i den allra största klassen. Höjden är avgörande, men även transporten till Riddarholmen har varit komplicerad. Kranen kunde inte köras komplett över bron. Därför demonterades den, transporterades i delar och monterades på nytt vid kyrkan. När delarna kommer ner kan experterna studera detaljer som tidigare varit svåra att se. Spiran har en rik utsmyckning även på platser som inte syns från marken. – På 1800-talet byggde man inte bara för betraktaren på Riddarholmen. Kyrkan skulle vara vacker mot himlen och inför

Viktor Axelsson Banck, projektägare på Statens fastighetsverk. Bild: Maria Paulsson/SFV

Gud. Nu får vi möjlighet att komma nära hantverket och bevara det för minst hundra år till, säger Viktor Axelsson Banck.

RESTAURERINGEN PÅGÅR TILL 2028

Arbetet beräknas fortsätta till 2028. Under renoveringen håller Riddarholmskyrkan öppet som vanligt från maj till september. Projektet har möjliggjorts genom ett tillfälligt extraanslag på totalt 450 miljoner kronor till Statens fastighetsverks bidragsfastigheter >>

36 Svensk Byggtidning

KULTURBYGGNADER

Bild: SFV

Vi Vi tar tar vara vara på på vårt vårt kulturarv! kulturarv! Boracol® Boracol® Träskyddsmedel Träskyddsmedel

Boracol® 20 mot träskadeinsekter, röta & äkta hussvamp Boracol® 20 mot träskadeinsekter, röta & äkta hussvamp

Nya Boracol® 10 - Vassare än sin föregångare! Nya Boracol® 10 - Vassare än sin föregångare! Mot mögel, men också mot röta, svamp, äkta hussvamp! Mot mögel, men också mot röta, svamp, äkta hussvamp!

Boracol® 15 för depåimpregnering / injektion Boracol® 15 för depåimpregnering / injektion utan tryck i borrhål. utan tryck i borrhål.

under åren 2024–2026. Det gäller kulturhistoriska fastigheter som inte kan bära sina egna kostnader. – Sveriges mest värdefulla kulturbyggnader står inte kvar av sig själva. Tack vare det tillfälliga extraanslaget kan vi inleda den här nödvändiga restaureringen och bevara Riddarholmskyrkan för kommande generationer, säger Max Elger, generaldirektör för Statens fastighetsverk.

Riddarholmskyrkans spira • Korset är 3,5 meter högt, 1,4 meter brett och väger cirka 220 kilo. Ex på borrhål Ex på borrhål

Spridning av vätskan visas Spridning avreagensvätska vätskan visas med hjälp av med hjälp av reagensvätska

Boracol® & Impel® godkända biocider Boracol® & Impel® godkända biocider enl. EU´s biociddirektiv enl. EU´s biociddirektiv

www.lavtox.se www.lavtox.se

Tfn: Tfn: 0730-22 0730-22 21 21 89 89

• Korsets topp satt 88,8 meter över marken. • Huvudspiran är cirka 39,5 meter hög och väger omkring 106 ton. • Fyra mindre turellspiror väger tillsammans cirka nio ton. • Konstruktionen består av omkring 2 000 gjutjärnsdelar. • De längsta delarna som ska hanteras är 5,9 meter. • Demontering, sanering och restaurering genomförs 2026–2028.

38 Svensk Byggtidning

KULTURBYGGNADER

KÄNSLIG RENOVERING av Riddarholmskyrkans ikoniska tornspira Riddarholmskyrkan är en av Stockholms mest historiskt betydelsefulla byggnader. Här pågår en omfattande och komplex renovering av kyrkans närmast ikoniska tornspira i gjutjärn. Mellan 2025 och 2028 kommer denna för stockholmare och besökare så välbekanta silhuett att demonteras och genomgå en omfattande restaurering. AV NICLAS SVENSSON TORNSPIRAN PÅ Riddarholmskyrkan är definitivt mer än bara ett arkitektoniskt element; den är en symbol för byggnadens långa och händelserika historia. Idag främst känd som begravningskyrka för Sveriges kungaätter. Tornspirans ursprungliga konstruktion i gjutjärn från 1841 markerade en tid av teknologisk innovation, där nya material och metoder möjliggjorde djärvare arkitektoniska visioner och utgjorde ett samtidigt ett skydd mot förödande blixtnedslag.

HÄLSOVÅDLIGA ÄMNEN FRÅN 1960-TALET

Det pågående projektet är inte enbart en teknisk utmaning att hantera en stor och historisk gjutjärnskonstruktion, utan bär också på de allvarliga konsekvenserna av tidigare renoveringar.

KULTURBYGGNADER

Särskilt den från 1960-talet, då material frekvent användes och som idag är kända för att vara både hälsovådliga och miljöskadliga. Det handlar om polyklorerade bifenyler (PCB) och asbest. Dessa ämnen avlägsnas från konstruktionen med största försiktighet, samtidigt som det underliggande murverket genomgår renovering och skadade delar av själva tornspiran byts ut. Varje steg i demonteringen och återmonteringen måste planeras noggrant för att undvika skador på både spiran och kyrkans övriga delar. Specialistkompetens inom både restaurering och ingenjörskonst är därför avgörande för projektets framgång. – Spiran har en vikt på 125 ton och består av 2 000 delar. Trots gjutjärnets hållbarhet är det känsligt för korrosion, vilket kräver noggrann rengöring, rostskyddsbehandling och potentiellt utbyte av skadade delar, konstaterar Rebecka Kessler, projektledare vid Statens fastighetsverk. Renoveringen innebär därför ett dubbelt uppdrag: att bevara och restaurera en historisk byggnadsdel samtidigt som specialister på ett säkert sätt sanerar den från dessa farliga ämnen. Detta kräver rigorösa skyddsåtgärder, specialutbildad personal och avancerad saneringsteknik. Arbetet måste utföras i slutna system för att förhindra spridning av farliga partiklar och ämnen i omgivningen, och allt avfall måste hanteras och deponeras enligt strikta regelverk. Kostnaderna för denna typ av sanering är betydande och adderar ytterligare ett lager av komplexitet till projektet.

RENOVERING FÖR KOMMANDE GENERATIONER

Projektet omfattar även renovering av murtornet, vilket kan innebära fogning, lagning av sprickor, och i vissa fall, byte av skadade stenar eller delar. Valet av material och metoder för

montage montage

Svensk Byggtidning 39

dessa reparationer är avgörande för att säkerställa att de nya delarna integreras väl med den befintliga strukturen och att de har en lång livslängd. Historiska byggnader kräver ofta specialanpassade lösningar, då moderna byggmaterial kan ha andra egenskaper och inte vara kompatibla med äldre konstruktioner. Riddarholmskyrkans renovering är ett efterföljansvärt exempel på hantering av tidigare generationers beslut, som givetvis togs med dåtidens bästa intentioner och kunskap. Men som med nutida kunskap skapar betydande utmaningar.

Fakta om Riddarholmskyrkan

Grundad: Under 1290[RK1.1]-talet som en del av ett franciskanerkloster Serafimerorden: Riddarholmskyrkan är Serafimerordens kyrka. När en riddare av Serafimerorden dör sker ”Serafimerringning” under en timme, varpå Serafimerriddarens vapensköld monteras upp i kyrkan. Gravkor: Riddarholmskyrkan visar upp flera kända gravkor, bland annat det Karolinska gravkoret där Karl XII vilar, och det Bernadotteska gravkoret. Verksamhet: Efter 1807 bedrivs ingen församlingsverksamhet. Riddarholmskyrkan fungerar i stället som grav- och minneskyrka, öppen för besökare under sommarhalvåret.

Interiör från Täby kyrka med unika väggmålningar – kyrkor utgör en betydande del av det svenska kulturarvet. Bild: Niclas Svensson

SVENSKA KYRKAN i 2000-talets samhälle

Svenska kyrkan står inför betydande utmaningar som kräver mod, nytänkande och en vilja att anpassa sig till en ny tid. Att bemöta demografiska förändringar, omfamna digitalisering, vårda kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader och integrera hållbarhet i sin verksamhet är avgörande för att kyrkan ska kunna fortsätta vara en relevant och meningsfull aktör i 2000-talets Sverige. AV NICLAS SVENSSON T VEKLÖST BEFINNER sig kyrkan i en omvälvande tid. Fram till början av 1900-talet hade kyrkan varit en central och dominerande aktör i de flesta svenskars tillvaro i närmare 1 000 år. Så ser det emellertid inte ut idag. En utpräglad individualism, ett enormt utbud av

fritidsaktiviteter och ett mångkulturellt samhälle har medfört att kyrkbänkarna gapar tomma under gudstjänsterna på söndagarna. Ett hårt och målmedvetet arbete för en anpassning till en ny tid pågår för fullt inom Svenska kyrkan. Det ger resultat; under 2025 valde

KULTURBYGGNADER

20 000 personer att skriva in sig som medlemmar – den högsta siffran på decennier. Men – under samma år valde dubbelt så många – drygt 40 000 att avsluta sitt medlemskap. Moderniseringen av verksamheten är fortsatt högpriorieterad. För att förbli relevant och fungera i 2000-talets samhälle måste kyrkan anpassa sin verksamhet till en föränderlig omvärld. Denna anpassning innebär en rad utmaningar som rör allt från medlemskap och demografi till hur kyrkans budskap och verksamhet kommuniceras och organiseras. Frågan är inte om kyrkan ska förändras, utan hur den ska göra det på ett sätt som bevarar dess kärnvärden samtidigt som den möter samtida behov och förväntningar. Kyrkan behöver finna sätt att nå ut till nya grupper, inte minst unga, och erbjuda en verksamhet som känns meningsfull och relevant för dem. Detta kan innebära att man omprövar traditionella former för gudstjänster och sammankomster, samt att man aktivt söker dialog med samhället i stort.

MODERNISERING AV FASTIGHETER

Svenska kyrkan hanterar ett stort antal fastigheter – det samlade beståndet är ett av landets största. Det handlar om kyrkobyggnader, församlingshem men också skogsfastigheter. Att upprätthålla de höga kulturhistoriska värdena i ett stort antal kyrkobyggnader är en verklig utmaning i en allt kärvare ekonomisk situation. Det komplicerar också att de flesta kyrkobyggnader bedöms som kulturhistoriskt värdefulla och därigenom skyddas av Kulturmiljölagen. Det innebär höga krav på förvaltningen av kyrkobyggnader vilket leder till dyra drift-och underhållsprocesser. Kyrkans fastigheter är till stor del specialfastigheter som är svåra att sälja samt har en låg förmåga att generera intäkter. Åtskilliga pastorat och församlingar har

Svensk Byggtidning 41

också satsat hårt på att rekrytera rätt kompetens för förvaltningen av fastighetsinnehav. Grundläggande är emellertid att bevarandet av kyrkobyggnader inte bara är ett ansvar gentemot församlingens medlemmar, utan mot hela Sveriges befolkning. Bevarandet av kyrkliga kulturminnen anses viktigt för de allra flesta och är därigenom en nationell angelägenhet.

DIGITALISERING OCH KOMMUNIKATION

I ett samhälle som präglas av digitalisering måste Svenska kyrkan anpassa sitt sätt att kommunicera och bedriva verksamhet. Detta innebär att utnyttja digitala kanaler för att nå ut med sitt budskap, erbjuda digitala gudstjänster och gemenskaper och använda sociala medier för att skapa dialog och engagemang. Utmaningen ligger i att hitta en balans mellan den digitala och den fysiska närvaron, och att säkerställa att den digitala kommunikationen är autentisk och meningsfull. Kyrkan har möjlighet att nå en bredare publik genom digitala plattformar, men riskerar då samtidigt förlora den personliga och nära relationen. Och som varit så central i kyrkans relation med människor i olika åldrar. Kan digitala möten skapa närhet? Att finna ”nyckeln” för att kombinera digitala sammankomster med traditionella mötesplatser är därför en viktig strategi. Hållbarhet och ansvarstagande I linje med samhällets ökade fokus på hållbarhet, står även Svenska kyrkan inför utmaningar relaterade till miljö och socialt ansvar. Att integrera hållbarhetsperspektivet i kyrkans alla verksamhetsområden, från kyrkogårdsförvaltning till biståndsarbete, är en nödvändig anpassning för att vara en trovärdig aktör i 2000-talets samhälle. Detta är inte bara en praktisk utmaning utan även en teologisk fråga om hur kyrkan ska förvalta Guds skapelse.

Ateljé för restauration renovering • restauration • konserveringsarbeten av blyinfattade glasmålningar och blyinfattade fönster

Välkommen till vår ateljé • • • • • • •

Blyinfattade fönster Glasmålningar Dekorativa glaskors Rengöring av glasmålningar Reparation Rådgivning Design och tillverkning av blyinfattade fönster till bl.a. församlinghem och sakrala byggnader

Vi har mästerbrev samt specialutbildning inom tradionella och medeltida glasmåleritekniker. Över 50 års yrkeserfarenhet. En garanti för kvalitet, gediget yrkeskunnande och bra service. Vi har även förtroendet att få utföra arbeten till Svenska Kyrkan.

Glaskonst Winfried Baier

070 -218 20 31, 0140-182 20 www. wbglaskonst .se • info@wbglaskonst.se

info@westerstrand.se • 0506-480 00 • westerstrand.se

42 Svensk Byggtidning

KULTURBYGGNADER

Den mäktiga klosterkyrkan i Varnhem i Västergötland är en av 3 400 kyrkor som förvaltas inom Svenska kyrkan. Bild: Niclas Svensson

NYHETER I KYRKANS VÄRLD 2026

AV NICLAS SVENSSON

NYA TESTAMENTET PÅ SVENSKA FIRAR 500 ÅR

I augusti 2026 högtidlighölls födelsen för det moderna svenska skriftspråket. Ja, de flesta historiker och språkvetare är överens om att utgivningen av Nya testamentet år 1526 på svenska fick avgörande betydelse för hur det svenska språket uttrycktes i skrift. Initiativet hade förstås som bakgrund att reformationen pågick för fullt i norra Europa och i Sverige med kung Gustav Vasa och hans vapendragare Olaus Petri som huvudaktörer. Storkyrkan i Stockholm kom att vara en central plats för reformationen i Sverige och här har 2026 års jubileum firats med ekumeniska högtidsgudstjänst.

KRAV PÅ VIGSEL AV SAMKÖNADE PAR

Inför 2026 års upplaga av kyrkomötet – Svenska Kyrkans högsta beslutande instans – har diskussionen varit intensiv om att införa samkönad vigsel till ett absolut krav för samtliga anställda präster. Kyrkomötet

hålls i Uppsala under två sessioner 29 september–2 oktober samt 16–18 november. Flera nomineringsgrupper, bland annat Socialdemokraterna och Centerpartiet, har lämnat in motioner med krav på att en enhetlig syn på äktenskapet slås fast, vilket innebär att enskilda präster inte längre ska kunna avböja att viga samkönade par.

KYRKAN I VALET 2026

En tydlig ”politisering” pågår måhända inom Svenska kyrkan? I vilket fall som helst så har en allmän publik kunnat märka en utökad närvaro i politiken inför Riksdagsvalet 2026. Det inleddes med att Svenska kyrkan utökade sin satsning under Almedalsveckan i Visby 2026 med en helt ny scen särskilt dedikerad till teologi, samtidsfrågor och barns egna uttryck. Inför det svenska riksdagsvalet 2026 lanserade Stockholms stift samtalsserien ”Valet under valven” i Sankt Jacobs kyrka med avsikt att föra politiska samtal kring etik, framtid och samhällsfrågor.

STÖRRE RENOVERINGSPROJEKT 2026

Den kyrkoantikvariska ersättningen (KAE) för år 2026 uppgår till ungefär 460 miljoner kronor. Dessa ekonomiska medel fördelas av Kyrkostyrelsen för underhåll och reparationer av kyrkor och fastigheter runt om i Sverige. Nedan följer några exempel på renoveringar som påbörjas eller pågår under året: Växjö domkyrka är ett av de största och mest omfattande renoverings- och omgestaltningsprojekten som inleds under år 2026 och som beräknas pågå till 2032. Växjös 1100-talskatedral ska således anpassas till moderna samhällsbehov. I Malmö pågår renovering av Limhamns kyrka som omfattar fasad, tak, fönster samt komplexa förstärkningar av tornet. I Gävle fortskrider renovering av Heliga trefaldighets kyrka med renovering av torn, dränering och gjutning av ett underjordiskt teknikrum.

KULTURBYGGNADER

I Storkyrkan i Stockholm har 500-årsjubiléet för Nya Testamentet på svenska firats. Bild: Niclas Svensson

Svensk Byggtidning 43

44 Svensk Byggtidning

VÄRMEPUMP

I Lumi har energianvändningen minskat från 204 till 52 kWh per kvadratmeter och år. Bild: Gustav Kaiser

När fastigheten blir sitt eget

ENERGISYSTEM Värmepumpar, återvinning och smart styrning blir allt viktigare när fastighetsägare vill minska energianvändningen. Men den stora potentialen ligger inte alltid i en enskild teknik, utan i hur systemen samverkar. I Vasakronans nya fastighet Hjärta i Uppsala blir kylvärmepumparna navet i ett system där värme och kyla tas tillvara och flyttas dit den behövs. AV PERNILLA KRANTZ H J Ä R TA U P P F Ö R S i Södra City och omfattar närmare 20 000 kvadratmeter hotell och kontor. Målet är en energiprestanda på

mindre än 50 procent av BBR-kravet. Och för att nå dit behandlas inte värme och kyla som separata system, istället används kom-

binerade kylmaskiner och värmepumpar. – Kylvärmepumparna är navet i produktionen av kyla, värme och tappvarmvatten,

VÄRMEPUMP

Svensk Byggtidning 45

höglasttimmar och därmed kapa eleffekttopparna till kylvärmepumparna. Lösningen illustrerar en bredare förändring inom energieffektiva fastigheter. När fokus flyttas från hur effektiv varje enskild installation är till hur värme, kyla, ventilation, lagring och styrning kan fungera tillsammans.

SAMMA ENERGI ANVÄNDS FLERA GÅNGER

Ulf Näslund, teknisk rådgivare på Vasakronan. Bild: Vasakronan

berättar Jonas Wahlström, chef projektgenomförande på Vasakronan. De är helt centrala för klimatiseringen av byggnaden.

BEHOVET STYR PRODUKTIONEN

– På så vis kan vi jämna ut driftförutsättningarna och hålla uppe effektiviteten, berättar Ulf Näslund, teknisk rådgivare på Vasakronan. Vi kan ladda tanken med energi under låglasttimmar och plocka ut den vid

Samma tanke går igen i energieffektiviseringen av Vasakronans befintliga byggnader. I bolagets kontorshus Lumi, även det i Södra City, har energianvändningen minskat från 204 till 52 kWh per kvadratmeter och år. Bland åtgärderna finns effektivare installationer, förbättrat klimatskal och solceller. För fastighetsägare blir kanske frågan allt mindre vilken enskild energiteknik som ska väljas. Minst lika viktigt är hur hela byggnadens energiflöden utformas, styrs och optimeras över tid. Vasakronans Hjärta visar den principen i praktiken. Värme och kyla produceras inte bara efter behov utan flyttas, återanvänds och till och med lagras till senare. När energin blir allt mer värdefull kan den smartaste kilowattimmen vara den som går att använda mer än en gång.

Vilket driftläge kylvärmepumparna arbetar i avgörs av byggnadens aktuella behov. Behövs framför allt kyla arbetar de som kylmaskiner, medan ett större värmebehov styr dem mot värmepumpsdrift. Grundprincipen är att den energi som redan finns i systemen ska utnyttjas så långt det är möjligt. – Vi nyttjar kyla och värme inom systemen så långt det går. När vi behöver tillföra kyla eller värme hämtas eller dumpas energin till uteluften. Det gör optimeringen av helheten avgörande. Enligt Robert Norström, uppdragsansvarig VVS & Energi på Bjerking, har en viktig utmaning varit att skapa rätt energibalans mellan systemens kalla och varma sida. Låga temperaturer i värmesystemet och höga temperaturer i kylsystemet ger kylvärmepumparna bättre förutsättningar att arbeta effektivt.

SPRINKLERTANK BLIR ENERGILAGER

En ovanligare del av lösningen finns under marken. Där ligger en befintlig sprinklertank på omkring 120 kubikmeter som får ytterligare en funktion, nämligen som stor ackumulatortank för energi. I tanken kan värme eller kyla lagras över dygnet. Energi kan produceras och lagras under timmar med låg belastning för att sedan användas när behovet är större.

I Hjärta används kombinerade kylmaskiner och värmepumpar. Bild: Krook & Tjäder

46 Svensk Byggtidning

VÄRMEPUMP

KAN NORDEN VISA VÄGEN när Europa elektrifierar värmen?

När Europa ska minska beroendet av fossila bränslen får värmepumpen en allt viktigare roll. Och på just det området har Norden ett försprång. Sverige, Norge och Finland hör till de länder där värmepumparna har fått störst genomslag. Och nu vill EU få resten av Europa att följa efter. AV PERNILLA KRANTZ I AUGUSTI VISADE statistik från European Heat Pump Association (EHPA) att mer än hälften av hushållen i Norge, Finland och Sverige redan har en värmepump. De tre nordiska länderna ligger därmed i topp i Europa när det gäller andelen hushåll med den här tekniken. Samtidigt är skillnaderna stora mellan länderna. I exempelvis Polen, Slovakien och Storbritannien är andelen betydligt lägre. Det innebär också en stor potential för fortsatt utbyggnad. EHPA har under året pekat ut Sverige och Norge som exempel på länder som redan har kommit långt och som kan visa vägen för andra europeiska marknader. I ett aktuellt manifest konstaterar organisationen att den nordiska utvecklingen visar att en snabb utbyggnad är möjlig när teknik, politik och marknadsförutsättningar drar åt samma håll. För Norge är värmepumpen sedan länge en etablerad del av energisystemet. Enligt EHPA täcker värmepumpar omkring 60 procent av byggnadernas totala värmebehov i Norge. Motsvarande andel är över 40 procent i både Finland och Sverige. Men Norden har inte automatiskt samma förutsättningar som resten av Europa. Elpriser, skatter, energisystem, byggnadsbestånd och politiska styrmedel skiljer sig åt mellan länderna. Just prisrelationen mellan el och fossila bränslen är en central fråga. EHPA:s policychef Jozefien Vanbecelaere har i samband med EU:s nya elektrifieringsplan lyft fram behovet av att förbättra förhållandet mellan el- och gaspriser och att använda värmepumparnas flexibilitet bättre. I juli presenterade EU-kommissionen sin nya Electrification Action Plan. Målet är att öka andelen el i Europas totala energianvändning från dagens 23 procent till 46 procent år 2040.

Värmepumpar har en stark ställning i Norden. Här energicentralen i Folkvang Boligselskap i Norge. Bild: Nordisk Energikontroll AS

Värmepumpar är en av teknikerna som pekas ut som viktiga för att nå dit. EU vill bland annat att antalet installerade värmepumpar ska öka till 4 miljoner per år 2030, från omkring 2,4 miljoner under 2025. Kommissionen konstaterar samtidigt att utvecklingen bromsas av bland annat höga elpriser, långa anslutningstider till elnätet, höga investeringskostnader och brist på installatörer. Det senare kan bli en av de stora flaskhalsarna. EU-kommissionen uppskattar att det behövs omkring 750 000 fler installatörer och att minst hälften av dagens installatörer behöver vidareutbildas för att kunna arbeta med värmepumpar. Värmepumpens roll handlar dessutom inte bara om villor, flerbostadshus och kommersiella fastigheter. EU:s värmepumpsplattform omfattar även industri och fjärrvärme, där stora värmepumpar kan användas för att ta tillvara exempelvis spillvärme. Något vi också skriver om i detta nummer. Detta öppnar för en bredare syn på

tekniken. En värmepump kan både ersätta fossil uppvärmning och bidra till att energi som annars går förlorad används på nytt. Även den svenska branschorganisationen Svenska Kyl & Värmepumpföreningen lyfter fram värmepumpens betydelse för energioch klimatomställningen. Den svenska marknaden fortsatte dessutom att växa under 2025, då försäljningen ökade inom samtliga större värmepumpssegment. Samtidigt visar utvecklingen i Europa att teknik i sig inte räcker. Försäljningen ökade på nytt under 2025 efter två svagare år, och EHPA kopplar uppgången bland annat till stabilare stödsystem och lägre skatter på el i flera länder. Det är kanske också den viktigaste lärdomen från Norden. Värmepumpen har redan blivit en självklar del av energisystemet i de nordiska länderna. Frågan för resten av Europa är därför inte längre om tekniken fungerar, utan hur man skapar förutsättningar för att den ska kunna användas i större skala.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV COMFORTZONE

Svensk Byggtidning 47

SÅ VÄLJER DU EN VÄRMEPUMP med låg elförbrukning

När en ny värmepump ska väljas finns flera faktorer som påverkar elförbrukningen över tid. Martin Lugnberg, vd på ComfortZone, lyfter fram helheten: pumpen ska vara rätt dimensionerad för huset, arbeta effektivt under större delen av året och fungera tillsammans med husets övriga värmesystem. UPPVÄRMNING OCH varmvatten står för en stor del av husets energibehov. Men en större eller kraftigare värmepump är inte automatiskt mer energieffektiv. Husets storlek, energibehov och värmesystem behöver därför vägas in i valet. – Man bör därför inte bara titta på inköpspriset, utan även på hur energieffektiv och ekonomisk lösningen blir över tid. En värmepump är en långsiktig investering som ska ge tillförlitlig drift och god energieffektivitet under många år, säger Martin Lugnberg. Ett sätt att jämföra olika alternativ är att titta på effektiviteten över ett helt år. BEN har ett SCOP-värde på upp till 4,9 vid låg framledningstemperatur, exempelvis golvvärme vilket visar på hög energieffektivitet över hela uppvärmningssäsongen. Martin Lugnberg rekommenderar en inverterstyrd värmepump, som kan anpassa effekten efter husets behov i stället för en enklare on/off-lösning. Förutsättningarna skiljer sig samtidigt mellan ett nybyggt och ett äldre hus. I ett nytt hus kan värmesystem, ventilation och värmepump planeras tillsammans från början medan man i ett äldre hur behöver ta hänsyn till bland annat radiatorer eller golvvärme, ventilationssystem, luftflöden, tidigare energiförbrukning och effektbehov när det är kallt.

– Värmepumpen arbetar generellt effektivare vid lägre framledningstemperaturer, vilket gör exempelvis golvvärme och rätt dimensionerade radiatorer fördelaktiga, säger Martin Lugnberg. ComfortZones BEN Dual-AIR är utvecklad för både nybyggnation och utbyte och kan använda frånluft och uteluft som energikälla. Under mildare delar av året kan systemet dra större nytta av energin i uteluften. När det blir kallare får frånluften större betydelse eftersom den håller en högre och jämnare

temperatur. BEN Dual-AIR kan kombinera energi från frånluft och uteluft. Systemet anpassar driften efter husets aktuella värmebehov och tillgänglig energi, vilket gör att uteluften kan komplettera när energin i frånluften inte räcker till. Systemet används för uppvärmning, varmvatten och ventilation och är även förberett för framtida komfortkyla i vissa installationer. Via appen kan användaren följa systemet och göra anpassningar av bland annat temperatur, varmvatten och hemma-/bortaläge. Martin Lugnberg framhåller samtidigt vikten av ett korrekt injusterat system med stabila inställningar. Även leverantören spelar roll på längre sikt. Tillgång till kunnig support, servicepartners och reservdelar kan minska stilleståndstiden om något går sönder. – Titta på den totala energiförbrukningen. Jämför inte bara värmepumpens effekt eller enskilda verkningsgrader. Det viktiga är hur mycket el hela systemet förväntas använda under ett år, inklusive eventuellt eltillskott.

www.comfortzone.se

48 Svensk Byggtidning

VÄRMEPUMP

Storskaliga värmepumpar kan producera fjärrvärme genom att ta tillvara värme från exempelvis datacenter. Bild: Pixabay

VÄRMEPUMPAR nästa steg för fjärrvärmen?

Värmepumpar förknippas ofta med villor och fastigheter, men tekniken kan få en helt annan roll i framtidens energisystem. Storskaliga värmepumpar kan producera fjärrvärme genom att ta tillvara värme från exempelvis industrier, avloppsvatten och datacenter. AV PERNILLA KRANTZ F Ö R J O E L B E R T I L S S O N , doktorand inom energiteknik vid Chalmers, var hans forskningsresultat faktiskt något överraskande. – Jag kommer från en skola där man ju egentligen inte ska använda el för att göra värme. Men den här lösningen ger så mycket flexibilitet och möjligheter för systemet.

FRÅN SPILLVÄRME TILL FJÄRRVÄRME

I ett tidigare arbete jämförde Joel Bertilsson olika städer och hur energisystemen skulle kunna utvecklas fram till 2050. Målet var att hitta lösningar som gav samma kvalitet till så låg kostnad som möjligt. Resultatet pekade tydligt mot en större roll för värmepumpar

i fjärrvärmesystemen. I modellerna blev de återkommande den mest kostnadseffektiva lösningen, även när olika förutsättningar i energisystemet testades. Det handlar då inte om värmepumpar i enskilda bostäder, utan om stora industriella anläggningar som förser fjärrvärmenätet med värme. Värmen kan exempelvis hämtas från industriella processer där spillvärme annars går förlorad. Avloppsvatten är en annan möjlighet. – Det finns egentligen väldigt många, men man vill ju såklart ta de lägst hängande frukterna först, säger Joel Bertilsson. Ju bättre värmekälla som finns tillgänglig, desto bättre blir förutsättningarna både ekonomiskt och energieffektivitetsmässigt.

VÄRMEPUMP

Svensk Byggtidning 49

DE KAN BLI NYA VÄRMEKÄLLOR

En sektor som kan få stor betydelse är framtidens datacenter. Joel Bertilsson arbetar just nu med en studie om datacenter och hur möjligheten att återvinna värme kan påverka var de bör placeras. Problemet är att spillvärmen måste kunna användas lokalt. Placeras ett datacenter långt från ett fjärrvärmenät kan det bli svårt och dyrt att transportera värmen någon längre sträcka. – Därför måste man tänka till redan när vi placerar dem från början, menar han. I dag finns enligt Joel Bertilsson inga tillräckliga ekonomiska incitament för den som etablerar ett datacenter att ta hänsyn till möjligheten att leverera spillvärme. Samtidigt kan samhällsnyttan vara betydande. Han efterlyser därför styrmedel som gör det mer attraktivt att placera datacenter där spillvärmen kan tas om hand. Även EU diskuterar hårdare krav på energieffektivitet för datacenter, men enligt Joel Bertilsson finns det ännu inget som tvingar aktörer att vara energieffektiva på det här sättet.

EN PALETT AV TEKNIKER

En annan drivkraft är ekonomin. Biobränslen har blivit dyrare, vilket förändrar kalkylen för fjärrvärmeproducenter. Samtidigt väntar en framtid där biomassa kan behövas till annat än förbränning. Joel Bertilsson pekar på att biomassa kan komma att efterfrågas för exempelvis elektrobränslen, långlivade produkter och för att ersätta fossila råvaror. – Ska vi då verkligen använda dem för att elda upp dem i fjärrvärmenätet? Han tror därför att fjärrvärmen behöver en större blandning av tekniker. Värmepumpar behöver inte stå för all produktion, men kan användas under större delen av året medan andra tekniker och exempelvis stora värmelager hanterar perioder när elen är dyr. Det är just flexibiliteten som är en av värmepumpens stora fördelar. När elpriset är lågt kan värmepumpen köras hårt och värme lagras. När elen är dyr kan produktionen minskas och andra resurser användas. – Vi kan köra fullt när det är billigt. Sen stänger vi av i fyra timmar och så har vi ett lager som hanterar det istället.

LÅNGSIKTIG ENERGIPOLITIK

För att utvecklingen ska ta fart krävs dock förändringar. Joel Bertilsson lyfter framför allt beskattningen av el som används inom fjärrvärmen som ett hinder. – Ska man välja något så är det väl att ta bort den skatten på el och fjärrvärme i industrin. Det skulle förmodligen göra jättemycket.

missa inga nyheter!

Joel Bertilsson, doktorand inom energiteknik vid Chalmers. Bild: Chalmers

Han efterlyser också en mer långsiktig och blocköverskridande energipolitik. För aktörer som ska investera i energisystem är tidshorisonten lång och osäkerhet kan göra att investeringar skjuts upp. Men trots en del hinder på vägen är Joel Bertilssons slutsats tydlig; värmepumparnas roll i fjärrvärmen ser ut att växa. – Överlag är det väldigt mycket som pekar på att det blir mer kostnadseffektivt med värmepumpar, avslutar han.

Botanisera bland alla våra magasin. Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande. https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

50 Svensk Byggtidning

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV ABUS KRANSYSTEM

TRAVERSER, SVÄNGKRANAR OCH TELFRAR med lyftkapacitet från 80 kg upp till 120 ton ABUS Kransystem tillverkar standardiserade traverser, svängkranar och telfrar. Kranarna har en lyftkapacitet från 80 kg upp till imponerande 120 ton och företaget står för ett stort tekniskt kunnande. Med ett omfattande återförsäljningsnät och hög service ser man positivt på utvecklingen i Sverige. Det svenska huvudkontoret ligger i Karlstad. INOM SIT T SEGMENT, standardiserade industrikranar med lyftkapacitet från 80 kg upp till 120 ton, är ABUS Kransystem en av de största på marknaden i Sverige. Företaget erbjuder främst med traverser, svängkranar, lättraverser samt lin- och kättingtelfer. ABUS Kransystem AB är ett dotterbolag till den tyska koncernen med huvudkontor i Gummersbach, i närheten av Köln, Tyskland. I Sverige finns ABUS Kransystem nära marknaden med ett stort återförsäljarnät, omfattande rådgivning och teknisk support, nyckelfärdiga lösningar och professionell service.

Tony Wittgren, vd på ABUS Kransystem AB berättar; – Vi har återförsäljaravtal med JJ GRUPPEN och CARLHAG som jobbar i hela Sverige och hanterar försäljning mot slutkund, installation samt service och reparation. Tillsammans benämner vi oss ABUS Sverige Gruppen. Vi erbjuder olika sorters traverskranar, lättraverser, svängkranar och telfrar upp till 120 tons lyftkapacitet, detta är vårt koncept. Vi bygger standardiserade verkstadskranar med bra kvalitet och till rätt pris. Inom ABUS Sverige Gruppen erbjuds även processkranar utanför

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV ABUS KRANSYSTEM

ABUS standardkranar med kapaciteter även över 120 t., ergo-lösningar, lyfttillbehör som exempelvis lyftok, anpassade lyftverktyg, lyftbord, vinschar, portabla aluminiumkranar m m så vi är en komplett leverantör för den svenska marknadens lyftbehov, säger Tony. ABUS Sverige Gruppen har idag cirka 160 anställda i Sverige. – Vår största målgrupp är tillverkningsindustrin där vi har en bred kundkrets, från mindre företag till de stora, välkända företagen inom svensk industri. Vi har drygt 35 säljare som arbetar med denna marknad och vi arbetar löpande med att utveckla företaget och vårt varumärke, liksom med att öka marknadsnärvaron. Vi erbjuder en hög och kostnadseffektiv service. Detta är en av anledningarna till att vi är så stora, vår marknadsnärvaro och snabba respons är högre än många andras, säger Tony. ABUS Sverige Gruppen satsar på välutbildade tekniker med en hög kunskapsnivå och som genomgår löpande internutbildningar. – Vi har omkring åtta utbildningar per år där vi utbildar teknikerna, det blir också motiverande för teknikerna att kunna utvecklas och göra karriär inom gruppen. Till exempel kan man bli generalrenoverare och göra analyser för att öka livslängderna på kranarna, berättar Tony.

NYHETER FRÅN ABUS KRANSYSTEM

ABUS Kransystems tekniker kan också utföra service av andra kranfabrikat, vilket gör att man kan samla all service på samma ställe. Man erbjuder även tekniken som krävs kring kranen, som kranbanor och lyftverktyg till exempel vakuum- och magnetlyft. Det händer alltid mycket hos företaget, som löpande publicerar pressreleaser på sin hemsida.

Svensk Byggtidning 51

En uppskattad lansering är en app för daglig kontroll. Fördelar med denna app är bl a: • App laddas ned kostnadsfritt/utan registrering • App så enkel som möjligt att använda. Ni följer steg i appen, reggar kran man kontrollerat, rapport skapas som pdf som mailas angiven mottagare • Under kontrollpunkterna finns också kamera-funktion där ni kan ta bild på ev. defekt del. Bild kommer med i protokollet. • Ni äger er data själva • Användare ges möjlighet att dela information med ABUS. Rapport som kopia till info@abus-kransystem.se, men det är frivilligt och vid första användning frågas om ni vill dela info eller ej. – Sedan länge erbjuds en tryckt folder för detta och ABUS tar ytterligare ett steg i den digitala utvecklingen och lanserar en app med motsvarande innehåll, förklarar Tony. Ytterligare nyhet; sedan länge har ABUS större traverser ett smart energikedjesystem för matarkablar som minimerar problemet med kabelnedhäng. Nu introduceras samma princip för våra lättraverssystem. Med en energikedja tar inte kablar längre upp onödig plats i profilen, inte minst när de placeras i en ände. Det skapar även ett skydd för fl atkablar då de är inlagda i kabelkedjan. Lösningen finns i två storlekar beroende på vilka applikationer som används i lättraverssystemet.

www.abus-kransystem.se

52 Svensk Byggtidning

STÅL

Stål bär broar, stationer och några av samhällets mest krävande konstruktioner.

STÅLET GÅR IN I EN NY BYGGTID Stål bär broar, stationer och några av samhällets mest krävande konstruktioner. Nu ska lägre klimatpåverkan och cirkulära flöden förenas med höga krav på säkerhet, livslängd och ekonomi. Därför avgörs stålets framtid både i stålverket, vid ritbordet och i upphandlingen. AV JAN ÅSTRÖM KO M B I N AT I O N E N AV hög hållfasthet, relativt låg vikt och stor formbarhet gör stål användbart i allt från hallar till komplicerade knutpunkter och långa brospann. Prefabricerade delar kan tillverkas med hög precision och monteras snabbt. Långa spännvidder skapar dessutom fria ytor som kan få nya funktioner. Anpassningsförmågan får större betydelse när byggnader ska användas längre. En stomme som klarar ombyggnad eller ändrad planlösning kan minska behovet av rivning. Därför måste även livslängd, underhåll och möjligheten att ta vara på komponenterna ingå i bedömningen.

KLIMATKRAVEN FLYTTAR FRAM POSITIONERNA

Stålets stora klimatutmaning finns i produktionen, särskilt när järnmalm reduceras med kol. Samtidigt pågår en omfattande omställning. Vätgas, elektrifiering, ljusbågsugnar, biobränslen och en större andel skrot ska minska beroendet av fossila processer. Den svenska stålbranschens färdplan har fossilfri produktion 2045 som mål. Byggsektorn kan dock inte invänta nya produktionsmetoder.

Projektörer och beställare behöver redan nu jämföra produkter, mängder och konstruktionslösningar. Miljövarudeklarationer, EPD:er, synliggör skillnader och gör klimatkrav verifierbara. Trafikverket ställer klimatkrav på både investerings- och underhållsprojekt. Kraven omfattar bland annat konstruktionsstål och armeringsstål. För stora investeringsprojekt ska leverantören minska projektets klimatpåverkan jämfört med en beräknad utgångsnivå. Målet är 60 procents minskning 2030, jämfört med 2015, och en klimatneutral infrastruktur senast 2040. Utvecklingen påverkar hela leverantörskedjan. Leverantören måste kunna redovisa ursprung, klimatprestanda och tekniska egenskaper. Materialdata blir därmed en konkurrensfaktor vid sidan av pris, kvalitet och leveranstid.

ÅTERVINNING ÄR INTE SAMMA SAK SOM ÅTERBRUK

Stål har länge haft väl fungerande återvinningsflöden. Materialet har ett ekonomiskt värde även efter rivning och kan smältas om till nya produkter. Stålbyggnadsinstitutet uppger att omkring 99 procent av stålet

STÅL

Svensk Byggtidning 53

Morgondagens återbruk börjar i dagens nyproduktion

från rivningsprojekt tas om hand. Skrotbaserad produktion kan dessutom ge betydligt lägre utsläpp än produktion från primär råvara. Direkt återbruk tar cirkulariteten ytterligare ett steg. Om en balk eller pelare kan demonteras, kontrolleras och användas igen slipper materialet gå genom en ny smältprocess. Den möjliga klimatvinsten är stor. Samtidigt kräver återbruk mer än att en komponent ser oskadad ut. Projektet måste fastställa stålsort, dimensioner, svetsbarhet och tidigare belastning. Korrosion, deformationer, håltagningar och svetsar behöver bedömas. Specifikationen SIS-CEN/TS 1090-201:2024 ger kompletterande regler för återbrukade konstruktionsdelar. Den gäller vissa utförandeklasser och i huvudsak kvasistatisk belastning, inte delar som utsätts för utmattning. Standardiseringen skapar ett gemensamt arbetssätt, men marknaden behöver även lagerhållning, logistik, provning, garantier och digitala marknadsplatser. Framför allt måste tillgången på återbrukat material bli känd tidigt nog för att påverka projekteringen.

PROJEKTERA FÖR NÄSTA LIV

Morgondagens återbruk börjar i dagens nyproduktion. Skruvade förband kan förenkla demontering, medan svetsade eller ingjutna lösningar ofta gör delarna svårare att separera. Standardiserade dimensioner ökar chansen att en komponent passar i ett annat projekt. Märkning och digitala materialpass kan följa stålet med uppgifter om egenskaper, tillverkning och montage. Tydliga och åtkomliga bärverk blir lättare att inspektera, underhålla och så småningom demontera. Om beställaren även värderar framtida restvärde kan kostnaden bedömas över hela livscykeln.

BROAR STÄLLER SÄRSKILDA KRAV

I brobyggandet är stål centralt när låg egenvikt och långa spann behövs. Materialet lämpar sig även för förstärkningar. Samtidigt utsätts broar för trafiklast, vibrationer, vägsalt och temperatur-

växlingar. Utmattning, korrosionsskydd, fogar och svetsdetaljer blir därför avgörande. Här måste klimatoptimeringen gå hand i hand med robusthet och möjlighet till inspektion. En alltför snäv jakt på lägsta materialmängd kan bli dyr om konstruktionen kräver mer underhåll eller får kortare livslängd. Rätt stål på rätt plats, genomtänkta detaljer och planerat underhåll ger ofta större nytta än en lösning som endast ser effektiv ut i produktionsskedet.

NYA REGLER ÖKAR ANSVARET

Sedan den 1 juli 2026 kan äldre BBR och EKS inte längre väljas för nya ärenden under övergångsreglerna. Boverkets nya föreskrifter bygger i större utsträckning på funktionskrav. Det ger utrymme för nya lösningar, men ställer samtidigt högre krav på byggherrens organisation, verifiering och dokumentation. Samspelet mellan föreskrifter, eurokoder, utförandestandarder och projektspecifika krav blir centralt. Varje ny metod måste styrkas utan otydlighet kring bärförmåga, stadga, beständighet eller brandsäkerhet.

STÅLETS FRAMTID AVGÖRS I HELA KEDJAN

Det finns ingen enskild lösning som gör allt stål hållbart. Framstegen kommer genom flera samtidiga förändringar: renare produktion, effektivare konstruktioner, längre livslängd, mindre spill, mer återbruk och fortsatt hög återvinning. I vissa projekt är stål den bästa lösningen. I andra fungerar trä, betong eller hybridkonstruktioner bättre. Den viktiga förändringen är därför att materialvalet blir mer kunskapsbaserat. Klimatdata ska vägas mot funktion, säkerhet, underhåll och möjlighet till framtida förändring. När hela livscykeln får styra kan stålets styrka användas där den skapar störst samhällsnytta. Då går materialet från att vara en klimatbelastning som måste hanteras till att bli en aktiv del av det cirkulära byggandet.

54 Svensk Byggtidning

FOG

SMÅ DETALJER med stor betydelse

Fogar och brandtätningar utgör en begränsad del av en byggnad, men felaktig projektering, materialval eller utförande kan få stora konsekvenser. För ett hållbart resultat behöver frågorna därför hanteras tidigt – och med hänsyn till hur konstruktionen faktiskt ska fungera över tid. AV ELIN BISANDER E T T FUNGERANDE ytterskal har betydelse för såväl energianvändning som inomhusmiljö. Johan Olofsson, förbundssekreterare på Fog- och Brandskyddsföretagen, pekar på att en bristfällig fasad kan medföra både högre uppvärmningskostnader, fuktskador och dålig luft för dem som vistas i byggnaden. Förutsättningarna för en fungerande fasad skapas redan vid projekteringen. Bland annat behöver hänsyn tas till de rörelser som uppstår mellan fasadelement. Öppningar i fasadfogen - så kallad TDV öppning, har också funktioner för ventilation, tryckutjämning och dränering, medan isolering av fogöppningar samt placering och tätning av fönster också påverkar helheten i fasaden. – För att rätt konstruera en foglösning

behöver den som konstruerar den ha förståelse och kunskap, säger Johan Olofsson. Temperaturvariationer mellan sommar och vinter och mellan dag och natt medför rörelser i fasaden. Därför behöver fogöppningarna dimensioneras för dessa förutsättningar. Fog- och Brandskyddsföretagen har bland annat metodanvisningar för beräkning av fogbredd och konstruktion av olika typer av rörelsefogar.

FUNKTIONEN MÅSTE STYRA MATERIALVALET

Även valet av fogmassa behöver utgå från den miljö och belastning som materialet ska klara. vilket underlag fogmassan ska fästa mot skall också vara med i ekvationen.

På golv krävs exempelvis relativt hårda fogmassor för att stå emot mekanisk belastning. Hänsyn kan också behöva tas till kemikalier. Flexibel fogmassa skall inte målas då färgen påverkar fogmassan negativt. Fogmassa är dessutom mycket känslig för störningar innan den har härdat. – Ett vanligt misstag vid val av fogmassa är att kulör går före funktion, man kanske tänker mer på att kulören ska passa fasaden utan att kika på vilken klass den fogmassan har. Han framhåller samtidigt att ett fogsläpp inte automatiskt innebär att felet finns i själva fogningen. Läckage från andra delar av byggnaden kan orsaka att fogmassan släpper. Vid renovering ser förutsättningarna olika ut beroende på varför arbetet behöver >>

Auktoriserat företag inom fogning och passivt brandskydd.

RÄTT ENTREPRENÖR GER LÄGSTA TOTALKOSTNADEN Ett lågt pris håller sällan hela vägen till slutbesiktningen. Vi levererar fog, brandskydd och kolfiberförstärkning med fokus på hållbarhet och kvalitet. Det ger lägre kostnad över tid, minskat klimatavtryck och tryggare konstruktioner.

Sveriges äldsta och ledande fogoch brandskyddsföretag sedan 1961

56 Svensk Byggtidning

FOG

göras. Har en fogentreprenad fungerat i mer än 20 år kan det handla om att demontera den gamla fogmassan och ersätta den. Då behöver man ta reda på vilket material som tidigare använts och vilka åtgärder som krävs för att den nya fogmassan ska få rätt vidhäftning. Vid ett tidigare haveri behöver orsaken däremot först fastställas. Då kan problemet exempelvis vara dåligt utförd fogning, feldimensionerade öppningar, olämpligt material eller läckage från andra delar av fasaden. I nyproduktion lyfter Johan Olofsson i stället fram tidspress som en återkommande utmaning. Fogning skall inte behöva utföras på fuktiga eller blöta underlag, i för smala fogöppningar eller i konstruktioner som inte är täta. Beslut riskerar då att fattas med fokus på att arbetet snabbt ska bli klart i stället för på den långsiktiga funktionen.

med E30, där konstruktionen ska klara rökgastäthet i 30 minuter, och EI60, där kraven även omfattar temperaturökningen på den sida som inte utsätts för brand. – Det är den minsta tätningens klass som dimensionerar. Det innebär att om en felaktig tätning eller genomföring är gjord faller hela skyddet. Vid genomföringar kan problem uppstå om hänsyn inte tas till de material som passerar brandcellsgränsen. Exempelvis med genomföring av plaströr behöver det valda brandtätningssystemet vid förenklad dimensionering vara testat för aktuell typ av plaströr, dimension och godstjocklek. Vid linjära tätningar förekommer enligt Johan Olofsson brister när det gäller väggtjocklek,

TIDIGA BESLUT ÄVEN FÖR BRANDSKYDDET

Samma behov av framförhållning gäller passivt brandskydd. Byggnadsklass och verksamhetsklass är aktuella redan under planeringen av en byggnad. Enligt Johan Olofsson riskerar en sen upphandling av specialistentreprenören att leda till både dyrare och sämre lösningar. Ett vanligt scenario är att upphandlingen sker först när håltagningen redan är genomförd. Det passiva brandskyddet ska klara den brandtekniska klass som konstruktionen är avsedd för. Johan Olofsson exemplifierar

Johan Olofsson, förbundssekreterare på Fog- och Brandskyddsföretagen, pekar på att en bristfällig fasad kan medföra både högre uppvärmningskostnader, fuktskador och dålig luft för dem som vistas i byggnaden.

fogbredd och isolering. Fel vid exempelvis genomföringar för vatten och avlopp kan innebära att brandcellsgränsen måste flyttas eller att rören behöver kapslas in eller byggas in. Kontrollen är därför viktig. Fog- och Brandskyddsföretagen har tagit fram checklistor för besiktning av både mjukfog och passivt brandskydd.

PCB KAN FINNAS KVAR

För äldre byggnader kan även PCB bli aktuellt. Fastigheter som byggts eller renoverats mellan 1956 och 1973 ska vara inventerade och ha en åtgärdsplan om det finns PCB i fogarna. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att PCB-förordningen följs och för kvaliteten på saneringen. Även efter genomförd sanering kan PCB finnas kvar i fogarna genom så kallad återvandring. Byggnader som sanerats efter den 31 december 1998 behöver inte saneras på nytt förrän de ska byggas om, renoveras eller rivas. Saneringen omfattas också av regler för arbetsmiljö och avfallshantering. Saneringskravet gäller över 500 ppm, medan material med PCB-halter från 50 ppm klassas som farligt avfall. Oavsett om det gäller fogning, brandtätning eller PCB-sanering sammanfattar han sitt viktigaste råd till byggherrar, fastighetsägare och beställare kort: – Tänk efter före! Använd alltid auktoriserade specialistentreprenörer!

58 Svensk Byggtidning

FOG

Detaljerna som avgör

BYGGNADENS FUNKTION De upptar liten yta och står sällan i centrum för ett byggprojekt. Ändå kan fogar, tätningar och genomföringar vara avgörande för allt från energiprestanda och fuktsäkerhet till brandskydd. När kraven på byggnader ökar blir också utförandet av de små detaljerna allt viktigare. AV JAN ÅSTRÖM E N M O D E R N B YG G N A D består av en mängd material och byggdelar som ska fungera tillsammans under lång tid. Betong möter glas, fönster ansluter till fasader och installationer passerar genom väggar och bjälklag. I nästan varje sådan övergång krävs någon form av tätning. Det kan se enkelt ut, men förutsättningarna förändras under byggnadens livslängd. Temperaturväxlingar får material att röra sig. Vind och slagregn belastar fasaden. Samtidigt ska byggnaden behålla sin täthet och kunna hantera fukt utan att skador uppstår. En fog är därför mer än ett mellanrum som fyllts med fogmassa. Den är en del av byggnadens klimatskal och måste dimensioneras efter de rörelser och belastningar som konstruktionen utsätts för.

TÄTHET PÅVERKAR ENERGIN

Frågan har blivit särskilt aktuell när energianvändningen i befintliga byggnader ska minska. Nya fönster och mer isolering kan ge begränsad effekt om anslutningar och genomföringar samtidigt läcker luft. Oönskat luftläckage kan dessutom skapa problem som inte syns direkt. Varm och fuktig inomhusluft som tränger ut i konstruktionen kan kylas ned och orsaka kondens. På sikt kan resultatet bli fuktskador, försämrad isoleringsförmåga och problem med inomhusmiljön. Vid renovering behöver därför hela klimatskalet betraktas som ett system. Det gäller inte minst äldre byggnader där olika material och tekniska lösningar kan ha tillkommit under flera ombyggnader.

BRANDCELLSGRÄNSEN FÅR INTE BRYTAS

Samma helhetsperspektiv krävs för det

passiva brandskyddet. Väggar och bjälklag kan vara konstruerade för att stå emot brand under en bestämd tid, men varje håltagning för exempelvis el, ventilation, vatten eller avlopp innebär en potentiell försvagning. Därför måste genomföringen återställas med en brandtätning som är anpassad till konstruktionen och installationen. Det räcker inte att materialet i sig är brandklassat. Lösningen behöver fungera tillsammans med väggen eller bjälklaget, röret, kabeln eller den kanal som passerar genom brandcellsgränsen. Utmaningen ökar när byggnader förändras. Nya kablar dras, installationer byts och håltagningar görs långt efter att huset tagits i bruk. En tidigare korrekt brandtätning kan då skadas eller förändras. Dokumentation och återkommande kontroller blir därför viktiga under hela byggnadens livslängd.

Gemensamt för fogning, lufttätning och brandskydd är att brister ofta blir kostsamma att rätta till i efterhand. När fasaden är färdig, installationerna på plats och lokalerna tagits i bruk blir åtkomsten sämre och åtgärderna mer komplicerade. Samtidigt handlar det om relativt små delar av den totala byggkostnaden. Det talar för att detaljerna behöver få större uppmärksamhet redan under projekteringen. Konstruktion, material och utförande måste passa ihop, men det behövs också tydliga krav på kontroll och dokumentation. I takt med att byggnader förväntas bli mer energieffektiva, robusta och långlivade ökar betydelsen ytterligare. En byggnads kvalitet avgörs inte enbart av de stora konstruktionsdelarna. Ofta är det i mötet mellan dem som de verkligt avgörande detaljerna finns.

Vill du ha koll på branschen?

Läs mer på www.issuu.com/b2bnyheter.se

Din fogpartner från projektering till färdigt resultat!

FogTeam

– erfarenhet som håller tätt

Vi tackar för förtroendet och ett mycket trevligt samarbete. Vi är mycket stolta över att få vara med att brandfoga partier, samt diverse fogjobb, på Sveriges högsta kontorshus med trästomme. Tobias 072 727 27 91, Eddie 072 906 45 11 info@fogpartner.se

Med lång erfarenhet av professionell fogning erbjuder FogTeam i Eskilstuna lösningar för både nyproduktion och befintliga byggnader. Företaget arbetar över hela Sverige och hjälper kunder med bland annat fogning, brandtätning, fogskumning och fogrenovering. Bakom FogTeam finns gedigen yrkeskunskap. Grundarna Ulf Andersson och Roland Hjelte har arbetat med fogning sedan början av 1980-talet och verksamheten i nuvarande bolag startade 2010. FogTeam är ett auktoriserat fogföretag och medlem i Fog- och Brandskyddsföretagen. Uppdragen sträcker sig från fasader och byggnadsfogar till kvalificerad brandtätning, där rätt material och utförande är avgörande för både funktion och säkerhet. Företaget har även genomfört uppdrag internationellt.

fogteam.se | 016-14 65 15 | info@fogteam.se

35 års erfarenhet av byggfogning och brandtätning

Våra arbetsområden är fogentreprenad pcb-sanering och brandtätning.

08-774 01 20 • 070-486 97 63 • www.interfog.se

60 Svensk Byggtidning

AKUSTIK

BRA AKUSTIK byggs in från början

Ljudmiljön påverkar hur vi arbetar, lär oss, återhämtar oss och trivs i en byggnad. Trots det riskerar akustiken att komma in sent i projekteringen. Genom att väga in ljud redan när planlösning, konstruktioner och material bestäms kan många problem undvikas – och bättre miljöer skapas från början. AV JAN ÅSTRÖM A K U S T I K H A N D L A R I N T E bara om att stänga ute trafikbuller. Inne i byggnaden skapas ljud från människor, installationer, ventilation, hissar och teknisk utrustning. Dessutom sprids ljud mellan rum, våningsplan och verksamheter. Hur byggnaden utformas får därför stor betydelse. Ett kontor, en skola, en restaurang och ett flerbostadshus ställer olika krav på ljudmiljön. Gemensamt är att problemen blir betydligt svårare att lösa när väggar, bjälklag och installationer redan är på plats.

RUMMETS MATERIAL PÅVERKAR

Hårda ytor av glas, betong och andra material kan vara viktiga delar av arkitekturen, men de reflekterar också ljud. I stora rum kan resultatet bli lång efterklangstid och en ljudnivå som snabbt stiger när många människor vistas där. Därför behöver absorbenter, undertak, väggmaterial och inredning betraktas som delar av den akustiska helheten. Det handlar inte nödvändigtvis om att göra miljön så tyst som möjligt. Målet är en ljudmiljö som passar verksamheten. I skolor är taluppfattbarhet central. På kontor behöver koncentration kunna kombineras med samtal och samarbete. I restauranger och andra publika miljöer ska människor kunna prata med varandra utan att den sammanlagda ljudnivån blir besvärande.

LJUD TAR OVÄNTADE VÄGAR

Ljudisoleringen mellan rum avgörs inte heller enbart av väggen som skiljer dem åt.

Hur byggnaden utformas får därför stor betydelse. Ett kontor, en skola, en restaurang och ett flerbostadshus ställer olika krav på ljudmiljön

Ljud kan spridas via bjälklag, anslutningar, ventilationskanaler och andra delar av konstruktionen. Små brister i genomföringar eller montage kan försämra en lösning som på ritningen såg tillräcklig ut. Installationerna är ytterligare en viktig del. Ventilation, pumpar, fläktar, hissar och annan teknik kan skapa både luftburet ljud och vibrationer. När systemen projekteras tillsammans med byggnaden finns större möjligheter att välja rätt placering, infästning och ljuddämpning. Det gör också byggprocessen viktig. En genomtänkt akustisk projektering behöver följas hela vägen ut på byggarbetsplatsen. Utförandet måste motsvara den lösning som beräknats.

Nya digitala verktyg gör det möjligt att simulera ljudmiljöer och jämföra lösningar innan byggnaden uppförs. Tillsammans med mätningar och kontroller ger det projektören bättre möjligheter att upptäcka svaga punkter tidigt. Samtidigt är grundprincipen enkel. Bra akustik skapas lättast när frågan finns med från början. När arkitektur, konstruktion, installationer och material samverkar blir ljudmiljön en integrerad del av byggnadens kvalitet. Det ger miljöer där människor kan arbeta, lära, samtala och återhämta sig – utan att behöva tänka på varför rummet faktiskt fungerar.

Bra akustik börjar där den inte syns

Ljud- och vibrationsisolering för byggnader med höga krav på ljudkomfort och funktion Bakom välfungerande byggnader finns genomtänkt ljud- och vibrationsisolering. Vibratec levererar skräddarsydda lösningar som anpassas efter varje projekts förutsättningar och integreras i golv, väggar, tak och installationer. Elastiska komponenter som kuddar, remsor, mattor och stålfjädrar används för att skapa effektiv vibrationsisolering och hög ljudkomfort.

Quietly Improving Your Environment www.vibratec.se | +46 176-20 78 80 | info@vibratec.se

62 Svensk Byggtidning

AKUSTIK

Tidiga mätningar och beräkningar ger bättre möjligheter att hantera trafikbuller och vibrationer när nya bostäder byggs nära vägar, järnvägar och byggarbetsplatser.

Den täta staden kräver en

SAMMANHÅLLEN LJUDSTRATEGI Fler bostäder byggs nära vägar, järnvägar och verksamheter. Samtidigt ska staden erbjuda sömn, återhämtning och attraktiva miljöer. Därför måste buller och vibrationer hanteras tidigt – från lokalisering till fasad, ventilation och färdig kontroll. AV JAN ÅSTRÖM FÖR TÄTNING ANVÄNDER mark och infrastruktur effektivt, men placerar fler människor nära trafik och andra ljudkällor. Om bullerfrågan kommer in sent riskerar projektet dyra omtag, svårmöblerade bostäder och lösningar som motverkar andra kvaliteter. Arbetet måste utgå från platsens verkliga ljudbild. Maxnivåer nattetid, lågfrekvent ljud och tillfälliga verksamheter kan vara avgörande. Topografi och bebyggelse påverkar dessutom hur ljudet sprids.

FASADEN ÄR ETT HELT SYSTEM

En bulleranpassad fasad är mer än ett ljudklassat fönster. Vägg, glas, fogar, uteluftsdon och anslutningar måste fungera tillsammans. Därför ska fasaden dimensioneras som ett system mot platsens ljudmiljö. Byggnaden ska samtidigt klara energi, dagsljus, fukt, brandskydd och arkitektoniska krav. Tätare konstruktioner kan förbättra ljudisoleringen men öka beroendet av rätt ventilation. Akustik, energi och gestaltning måste därför samordnas. Byggnadens form kan skärma gårdar och skapa lugnare sidor. Planlösningen kan placera sovrum där belastningen är lägre.

Balkonger och skärmar kan bidra, men effekten måste beräknas. Nära järnväg, tung trafik, sprängning eller pålning kan vibrationer spridas genom marken. De kan upplevas direkt eller alstra stomljud. Grundläggning, mark och byggnadens konstruktion påverkar resultatet. Efter färdigställandet blir åtgärder ofta dyra. Även byggskedet behöver en ljudstrategi. Arbetstider, metod, maskiner och placering av utrustning påverkar omgivningen. Tillfälliga skärmar och tydlig information kan också minska störningarna.

MÄTNING GER BÄTTRE BESLUT

Digitala modeller gör det möjligt att pröva alternativ tidigt. Sensorer kan sedan följa ljud och vibrationer under produktionen. Tekniken ger bättre beslutsunderlag och möjlighet att reagera innan problemen växer. Den hållbara staden måste använda ytor effektivt utan att göra tystnad till en bristvara. Ljudmiljön behöver därför behandlas som en stadsbyggnadsfråga, inte som en teknisk restpost. Då kan täthet förenas med hälsa, trivsel och attraktiva miljöer.

MED MOSAIK AV

1310 LJUDABSORBENTER

Hos Celsius i Uppsala har atriets väggar klätts med 1 310 ljudabsorbenter som tillsammans bildar en effektfull mosaik. Panelerna blir en tydlig del av rummets design samtidigt som de bidrar till en tystare och mer behaglig ljudmiljö. Rådfråga oss om akustik i ditt nästa byggprojekt.

www.akustikmiljo.se

64 Svensk Byggtidning

BALKONG

Inglasning kan ge balkongen en längre användningssäsong och samtidigt skapa en skyddande zon mellan bostaden och utomhusklimatet. I samband med större renoveringar kan balkong, fasad och övrigt klimatskal med fördel ses som en helhet.

Balkongen blir en del av

DEN STORA ENERGIRENOVERINGEN Sveriges flerbostadshus står inför ett omfattande renoveringsbehov. När fasader, fönster och klimatskal ses över hamnar även balkongerna allt högre på fastighetsägarnas agenda. Rätt planerade åtgärder kan samtidigt ge bättre boendemiljö, längre användningssäsong och bidra till en mer genomtänkt energirenovering. AV JAN ÅSTRÖM AT T RENOVERA E T T flerbostadshus handlar i dag om betydligt mer än att ersätta uttjänta byggnadsdelar. Energianvändning, klimatpåverkan och framtida underhåll behöver vägas samman med ekonomi och de boendes komfort. Boverket lyfter just samordningen som en viktig del av energieffektiviseringen. När klimatskalet ändå behöver underhållas finns

möjligheter att samtidigt genomföra energiåtgärder. Det kan både minska kostnaderna för insatserna och innebära att de boende slipper flera separata renoveringsperioder. Balkongen blir en naturlig del av den helheten. I många flerbostadshus från efterkrigstiden och miljonprogramsåren närmar sig balkonger och fasader en punkt där större åtgärder krävs. Då

BALKONG

Svensk Byggtidning 65

öppnas också möjligheten att tänka längre än en traditionell reparation.

INGLASNING FÖRÄNDRAR BALKONGEN

Ett alternativ är att kombinera balkongrenoveringen med inglasning. Balkongen får då ett skydd mot regn, snö och vind och kan användas under en större del av året. Samtidigt skapas en buffertzon mellan bostadens uppvärmda delar och utomhusklimatet. Hur stor energivinsten blir varierar mellan olika byggnader och lösningar. Husets komstruktion, balkongens placering, inglasningssystemet och de boendes användning påverkar resultatet. Därför behöver inglasningen ses som en del av byggnadens samlade klimatskal snarare än som en isolerad energiåtgärd. Det ligger också i linje med Boverkets rekommendationer. Myndigheten betonar att varje byggnad har sina egna förutsättningar och att en förändring i en del av huset kan påverka andra delar. Frågan blir allt viktigare. Det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda innebär att Sverige ska ta fram en nationell byggnadsrenoveringsplan. Målet

på europeisk nivå är ett ytterst energieffektivt och fossilfritt byggnadsbestånd till 2050. För fastighetsägare och bostadsrättsföreningar innebär utvecklingen att planerade underhållsåtgärder får en ny strategisk betydelse. När balkonger, fasader och fönster ändå behöver renoveras finns

ett tillfälle att samtidigt förbättra byggnadens energiprestanda, klimattålighet och boendekvalitet. Balkongen är därmed på väg att gå från en enskild byggnadsdel till en del av en större fråga: hur Sveriges befintliga bostäder ska rustas för kommande decennier.

66 Svensk Byggtidning

BALKONG

Sprickor, betongskador och korrosion på armeringen kan vara tecken på att en balkong behöver undersökas närmare. En tidig tillståndsbedömning ger fastighetsägaren bättre underlag för att planera reparation, förstärkning eller utbyte.

NÄR BALKONGEN ÅLDRAS – skadorna som inte får förbises

Sprickor i betongen, rostangrepp och skadade infästningar kan vara tecken på betydligt större problem än vad som syns från utsidan. När stora delar av Sveriges flerbostadshus blir äldre växer behovet av att undersöka, renovera och framtidssäkra balkongerna. AV JAN ÅSTRÖM BALKONGEN ÄR EN av flerbostadshusets mest utsatta byggnadsdelar. År efter år exponeras konstruktionen för regn, snö, frost, temperaturväxlingar och fukt. För fastighetsägaren gäller det därför att upptäcka skadorna innan de utvecklas till både kostsamma och säkerhetsmässiga problem. Enligt RISE är armeringskorrosion den vanligaste orsaken till skador på betongbalkonger. En viktig mekanism bakom problemen är karbonatisering. Luftens koldioxid reagerar med betongen och sänker successivt dess pH-värde. När processen når fram till armeringen kan stålet börja rosta om tillräckligt med fukt finns i konstruktionen. När armeringen korroderar ökar materialets volym. Resultatet kan bli så kallad rostsprängning, där betongen spricker och delar

Mer än bara en inglasning Vi hjälper dig att hitta rätt lösning och tar ansvar hela vägen in i mål

av täckskiktet så småningom lossnar. Även klorider och bristande frostbeständighet kan orsaka skador.

STÅLBALKARNA MÅSTE KONTROLLERAS

Problembilden ser annorlunda ut för balkonger med bärande stålstomme. Där pekar RISE särskilt på skador på stålbalkarna och deras infästningar i väggen. Infästningen är den mekaniskt mest belastade punkten i konstruktionen och kan behöva friläggas för att balkarnas skick ska kunna bedömas ordentligt. Det gör tillståndsbedömningen till en central del av en balkongrenovering. Okulär besiktning kan kompletteras med bland annat skadekartering, mätning av betongens täckskikt och karbonatiseringsdjup samt provtagning för klorider. Resultatet ger fastighetsägaren ett bättre underlag för att avgöra om balkongen ska repareras, förstärkas eller ersättas. Men en balkongrenovering kan också vara ett tillfälle att tänka större. Om fasaden, fönstren eller andra delar av klimatskalet samtidigt närmar sig slutet av sin tekniska livslängd kan åtgärderna samordnas. Boverket rekommenderar ett sådant helhetsperspektiv vid energirenovering. När underhåll och energieffektivisering genomförs samtidigt kan fastighetsägaren få samordningsvinster och undvika att samma byggnad behöver utsättas för återkommande renoveringar. I det perspektivet kan även nya balkonger, större balkonger eller inglasning bli aktuella. En nödvändig teknisk renovering kan då kombineras med förbättrad funktion och högre boendekvalitet. För ett åldrande bostadsbestånd blir frågan därför inte bara hur den befintliga balkongen ska repareras. Den handlar lika mycket om hur nästa balkonglösning ska fungera under flera kommande decennier.

Europas största elbilsmässa! evevents.eu

Stockholmsmässan 9–11 oktober 2026

Boka din monter nu!

68 Svensk Byggtidning

TAK & FASAD

Taket är en av byggnadens mest väderutsatta delar. Regelbundna kontroller och planerat underhåll minskar risken för att mindre brister utvecklas till omfattande fuktskador.

TAKET

FÅR EN NY ROLL

när fastigheterna ska framtidssäkras Taket är byggnadens främsta skydd mot väder och vind, men i takt med ökade krav på energieffektivisering och klimatanpassning får det också fler uppgifter. Solceller, tilläggsisolering och nya tekniska installationer konkurrerar om ytan samtidigt som ett förändrat klimat ställer högre krav på fuktsäkerhet, material och underhåll. AV JAN ÅSTRÖM E T T F U N G E R A N D E TA K är en förutsättning för en fungerande byggnad. Ändå hamnar taket ofta långt ned på prioriteringslistan tills ett läckage eller en annan skada redan har uppstått. För fastighetsägare finns därför mycket att vinna på att flytta fokus från akuta reparationer till planerat underhåll. Regelbundna besiktningar kan upptäcka mindre skador innan vatten tar sig längre in i konstruktionen.

Boverket pekar ut flera typer av yttertak som särskilt känsliga för fukt. Kalla vindar kan drabbas av fuktskador och låglutande tak är utsatta för läckage. Även brister i takets ytskikt kan leda till skador som påverkar både konstruktionen och inomhusmiljön.

KLIMATET ÖKAR BELASTNINGEN

Frågan blir mer aktuell när klimatet förändras. Ökad nederbörd, >>

En stålprofil med många liv Plannja Infinity är ett material tillverkat av återvunnet stål, våra nya tak- och fasadprofiler är därför väldigt gamla. Tack vare återvunnet stål, fossilfri energi och biobaserad färgbeläggning har de färdiga stålprofilerna ett verifierat fossilt koldioxidutsläpp på endast 0,957 kg CO2 per kg stål. Plannja Infinity finns på flera av våra populära tak- och fasadprofiler. De håller samma höga kvalitet som alltid och är fullt återvinningsbara – om och om igen. Produkt: Plannja Sinus 18 Sinusprofilen finns i en mängd olika kulörer och i tre olika profildimensioner. Dess böljande linjespel passar för både tak och fasad.

Se filmen om Villa Berland

Hela Nordens tak

70 Svensk Byggtidning

TAK & FASAD

högre temperaturer och perioder med kraftigare regn förändrar belastningen på byggnadernas klimatskal. Takets grunduppgift förändras inte – regn och snö ska hållas utanför byggnaden – men konstruktionerna behöver fungera under andra förutsättningar än tidigare. Fuktsäkerheten blir särskilt viktig. I kompakta tak är uttorkningsförmågan liten. Boverket varnar för att även relativt små mängder byggfukt kan ge omfattande problem över tid om fukten byggs in mellan täta skikt. Isoleringen kan påverkas och mikrobiologisk påväxt kan uppstå. Det gör projekteringen viktig, men också själva byggprocessen. Material behöver hållas torrt under lagring och montage och konstruktionen skyddas mot nederbörd.

ENERGIFRÅGAN FLYTTAR UPP PÅ TAKET

Samtidigt är taket en viktig del av byggnadens energiprestanda. Tak, fasader, fönster, grund och andra delar bildar tillsammans klimatskärmen. Boverket framhåller att det finns stora möjligheter att minska värmeläckaget genom åtgärder i klimatskärmen. Myndigheten rekommenderar också att energieffektivisering samordnas med planerat underhåll. Då kan kostnader delas mellan åtgärder och fastigheten slipper flera separata renoveringsperioder. Ett takbyte kan därför bli ett naturligt tillfälle att undersöka isolering, lufttäthet och andra energifrågor. Tilläggsisolering kan minska värmeförlusterna, men åtgärden måste anpassas till den befintliga konstruktionen så att nya fuktproblem inte byggs in.

FRÅN SKYDDANDE YTA TILL ENERGIPRODUCENT

Takytan har samtidigt blivit attraktiv av ytterligare ett skäl.

För fastighetsägaren talar utvecklingen för ett mer långsiktigt synsätt. Ett äldre tak behöver inte automatiskt bytas, men dess skick måste vara känt.

Solceller gör att en tidigare passiv byggnadsdel kan producera energi. Det innebär nya krav på samordning. Takets återstående tekniska livslängd behöver vägas mot solcellsanläggningens förväntade livslängd. Att först installera solceller och några år senare behöva demontera dem för att byta tätskikt är sällan en optimal lösning. Även infästningar, genomföringar, vindlaster, brandfrågor, taksäkerhet och framtida åtkomst för service behöver lösas redan i projekteringen. På andra fastigheter får taken ytterligare funktioner. Gröna tak kan bidra till att fördröja dagvatten, skapa biologiska miljöer och minska uppvärmningen av takytan under varma dagar. Utvecklingen gör samtidigt taket mer komplext. Tätskikt, isolering, solceller, vegetation, installationer och säkerhetsutrustning ska samsas på samma yta utan att den viktigaste funktionen äventyras: att hålla byggnaden torr.

UNDERHÅLLET BLIR AVGÖRANDE

För fastighetsägaren talar utvecklingen för ett mer långsiktigt synsätt. Ett äldre tak behöver inte automatiskt bytas, men dess skick måste vara känt. Genom återkommande kontroller kan sprickor, skadade skarvar, brister kring genomföringar och problem med avvattningen upptäckas innan konsekvenserna blir stora. När renoveringen väl blir aktuell finns samtidigt möjlighet att förbättra mer än själva ytskiktet. Isolering, energiprestanda, avvattning och möjligheten att installera solenergi kan analyseras tillsammans. Taket går därmed från att huvudsakligen betraktas som byggnadens regnskydd till att bli en strategisk del av fastigheten. Rätt utfört kan det skydda byggnaden, minska energibehovet och skapa plats för ny energiproduktion under många år framåt.

BENDER CARISMA

Vår takpanna CARISMA är vår platta panna för modern arkitektur. Den skapar ett skifferliknande tak, och dess storlek gör att även denna platta pannan får en inbyggd styrka. www.benders.se

SÄKRA DÖRRAR Benders erbjuder ett brett sortiment av ståldörrar för både utom- och inomhusbruk, allt från robusta brandklassade säkerhetsdörrar, pardörrar med automatiska funktioner och oklassade förrådsdörrar. Dörrarna är designade för att erbjuda maximal trygghet utan att kompromissa med utseendet. Det säkraste valet du kan göra!

Det naturliga valet

72 Svensk Byggtidning

TAK & FASAD

Fasaden är samtidigt mer än en teknisk konstruktion. Den är byggnadens ansikte mot omgivningen och en viktig del av ett områdes arkitektoniska identitet.

FASADEN BLIR CENTRAL när miljonprogrammets hus ska få nytt liv

Fasaden ska stå emot regn, vind, kyla och värme samtidigt som den är en viktig del av byggnadens arkitektur och energiprestanda. När stora delar av Sveriges flerbostadshus behöver renoveras blir fasaden därför en nyckelfråga – tekniskt, ekonomiskt och gestaltningsmässigt. AV JAN ÅSTRÖM EN FASAD K AN se relativt välbehållen ut samtidigt som mindre sprickor, fogar eller andra detaljer börjar orsaka problem. Vatten som tar sig in i konstruktionen kan med tiden orsaka betydligt större skador. Olika fasadmaterial har olika svagheter. RISE arbetar med skadeutredningar på bland annat fasader av betong, puts och tegel. I betongelement kan skador som uppstått redan vid montaget senare förvärras när fukt tränger in. Frost och armeringskorrosion kan därefter orsaka ytterligare betongskador. För putsade fasader kan sprickor och bristfälliga anslutningar öppna vägar för vatten. Tegelfasader har andra förutsättningar, där exempelvis fogar, infästningar och bakomliggande konstruktioner behöver ingå i bedömningen.

Det gemensamma är behovet av att förstå varför en skada har uppstått innan den repareras.

MER REGN STÄLLER HÖGRE KRAV

Ett förändrat klimat förstärker frågan. Boverket konstaterar att mer nederbörd innebär mer slagregn mot fasaderna. Myndigheten rekommenderar därför regelbundna kontroller av fasad- och grunddetaljer och att sprickor tätas när de upptäcks. Högre temperaturer i kombination med mer regn kan dessutom ge längre perioder med förutsättningar för biologisk påväxt. Det kan öka underhållsbehovet och påverka byggnadsdelarnas livslängd. Det innebär att materialval som fungerat under gårdagens förutsättningar inte självklart ger samma resultat i framtiden. >>

Vi levererar högkvalitativa takfönster, glas och kupoler anpassade för det nordiska klimatet.

Takfönster för snedtak

Fasta Takfönster för sluttande tak

Skruvgatan 1, 333 33 Smålandsstenar 0371-335 90 • info@nytec.se

74 Svensk Byggtidning

TAK & FASAD

Fasadrenovering ger möjlighet att kombinera nödvändigt underhåll med åtgärder som förbättrar byggnadens energiprestanda och motståndskraft mot fukt och väder.

Detaljerna blir avgörande. Fönsteranslutningar, balkonger, socklar, takfot, genomföringar och andra övergångar behöver kunna hantera vatten utan att fukten leds in bakom fasaden. Boverket lyfter särskilt fram riskerna med enstegstätade lösningar och pekar på tvåstegstätning som ett sätt att minska risken att vindtryck driver regnvatten genom otätheter.

RENOVERINGEN ÖPPNAR FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING

När fasaden ändå behöver renoveras uppstår samtidigt ett tillfälle att se över byggnadens energiprestanda. Klimatskärmen står för en viktig del av byggnadens värmeförluster. Boverket rekommenderar därför att energiåtgärder om möjligt samordnas med annat planerat underhåll. För många flerbostadshus kan det handla om att utreda tilläggsisolering när fasaden ändå renoveras. Åtgärden kan minska energianvändningen och förbättra den termiska komforten, men den måste projekteras utifrån den befintliga byggnaden. En förändrad väggkonstruktion påverkar temperatur- och fuktförhållanden. Felaktigt utförd tilläggsisolering riskerar därför att skapa nya problem samtidigt som man försöker lösa gamla. Boverket betonar att tilläggsisolering måste genomföras på rätt sätt för att undvika fuktskador. Fasadrenoveringen behöver därför betraktas som en del av hela byggnaden. Fönster, ventilation, värmesystem och övriga delar av klimatskärmen påverkar varandra.

MILJONPROGRAMMET STÅR INFÖR STORA ÅTGÄRDER

Frågan är särskilt relevant för de stora bostadsområden som byggdes under 1960- och 1970-talen. Många av husen har redan genomgått olika renoveringar, medan andra står inför omfattande underhåll.

Här finns stora variationer. Betongelement, tegel och puts förekommer sida vid sida och husens tekniska skick skiljer sig åt. Gemensamt är att en större fasadrenovering innebär en betydande investering. Det gör förundersökningen viktig. En ordentlig tillståndsbedömning kan visa vilka delar som faktiskt behöver bytas eller repareras. Att ersätta material som fortfarande fungerar innebär både en ekonomisk kostnad och en onödig resursförbrukning. På samma sätt kan en alltför begränsad reparation bli dyr om grundorsaken till problemen lämnas kvar.

ARKITEKTUREN MÅSTE FÖLJA MED

Fasaden är samtidigt mer än en teknisk konstruktion. Den är byggnadens ansikte mot omgivningen och en viktig del av ett områdes arkitektoniska identitet. Mur & Putsföretagen lyfter varje år fram frågan genom Årets Fasad. I 2026 års bedömning ingår bland annat gestaltning, hållbarhet och drift- och underhållsekonomi, innovation samt utförande och hantverk. Just kombinationen är intressant. En långsiktigt hållbar fasad ska inte bara klara regn och kyla. Den ska vara möjlig att underhålla, fungera energimässigt och samtidigt bidra till en god gestaltad miljö. Vid renovering blir avvägningen särskilt tydlig. Tilläggsisolering kan förändra fasaddjup, fönstersmygar, takfot och andra detaljer. Ett nytt fasadmaterial eller en ny kulör kan förändra ett helt bostadsområdes karaktär.

VARSAMHET BLIR DÄRFÖR EN DEL AV HÅLLBARHETSFRÅGAN.

Sedan de förändrade lovreglerna infördes har många åtgärder på

fasader och tak blivit enklare att genomföra utan bygglov, men undantagen är inte generella. Boverket framhåller att varsamhetskraven fortfarande gäller och att bygglov i vissa situationer fortfarande krävs.

FRÅN KOSTNAD TILL LÅNGSIKTIG INVESTERING

För fastighetsägaren kan en fasadrenovering lätt framstå som en stor kostnadspost. Men perspektivet förändras om åtgärden kopplas samman med energianvändning, framtida underhåll och byggnadens attraktivitet. En välplanerad renovering kan förlänga fasadens tekniska livslängd, minska risken för fuktskador och samtidigt ge möjlighet till energieffektivisering.

För de boende kan resultatet märkas genom jämnare temperaturer, mindre drag och en attraktivare utemiljö. För fastighetsägaren kan ett samordnat projekt dessutom vara mer rationellt än flera separata åtgärder med nya byggställningar och etableringar varje gång. Det är kanske också där framtidens fasadrenovering skiljer sig från gårdagens. Uppgiften är inte längre bara att laga det som gått sönder. I stället blir fasaden en del av en större strategi för att förlänga byggnadens livslängd, minska energianvändningen och rusta bostadsbeståndet för ett klimat med större påfrestningar. När stora delar av Sveriges befintliga bostäder ska stå kvar i många decennier till blir det arbetet minst lika viktigt som att bygga nytt.

UPP TILL 250 KG

LYFT MER, SNABBARE. Transportera takpannor, takpapp, solpaneler och annat byggmaterial snabbt och säkert upp till taknivå. Lastkapacitet: upp till 250 kg Lyfthastighet: upp till 38 m/min Montage: installeras på 20 minuter Lastflak: byts enkelt med snabblås

SOLARFLAK

UNIVERSALFLAK

www.bvm.se - 031-413070 - info@bvm.se

TEGEL/PANNOR

76 Svensk Byggtidning

LJUSSKYLTAR

SKYLTPROGRAMMET gör staden lättare att läsa

En genomtänkt skylt visar mer än ett namn. Den markerar entréer, leder människor rätt och bidrar till platsens identitet. När flera verksamheter samsas i samma fastighet eller stadsområde behöver skyltningen därför planeras som ett sammanhängande system – inte som en rad fristående produkter. AV JAN ÅSTRÖM I H A N D E L S O M R Å D E N , stationer och kontorskvarter möter besökaren många budskap samtidigt. Fasader, entréer, pyloner och digital information konkurrerar om uppmärksamheten. Om varje aktör försöker synas mest riskerar inget budskap att bli tydligt. Ett skyltprogram skapar en gemensam struktur för placering, storlek, material, typografi och belysning. Det kan även visa hur områdesskyltar, vägvisning, entréer och information vid målpunkten ska samspela.

ORIENTERING BÖRJAR I ARKITEKTUREN

Bra wayfinding bygger inte enbart på fler skyltar. Byggnadens form, siktlinjer, entréer, färgsättning, ljus och tydliga riktmärken hjälper människor att förstå var de befinner sig. Boverket framhåller att flera gestaltningsfaktorer behöver samverka för att en miljö ska bli lätt att använda och hitta i. Skyltarna ska komplettera den logiken. De gör störst nytta inför vägval, vid entréer och där riktningen behöver bekräftas. Innehållet måste prioriteras och samma benämningar användas genom hela miljön. Tydliga kontraster, lättläst typografi och genomtänkta placeringar hjälper fler än personer med nedsatt syn. Även barn, äldre och ovana besökare gynnas av en miljö som snabbt går att förstå. Taktil information och digital vägledning kan komplettera skyltarna.

TVÅ UTTRYCK – DAG OCH KVÄLL

Ljusskylten har två gestalter. Dagtid påverkar material, form och infästningar byggnadens uttryck. När mörkret faller tar

Ett sammanhållet skyltsystem kan vägleda besökare, markera entréer och stärka platsens identitet. När ljus, placering och formspråk samordnas blir stadsmiljön lättare att förstå både dag och kväll.

ljuset över. Då kan samma skylt bli för stark, ojämn eller svårläst. Utformningen behöver bedömas på plats under olika ljusförhållanden. Reflektioner och omgivande belysning förändrar resultatet. Även hastigheten spelar in: en gående kan ta till sig mer information än en bilist.

STABILT SYSTEM NÄR VERKSAMHETER BYTS

Hyresgäster flyttar och verksamheter byter namn. Ett modulärt skyltsystem kan hantera förändringarna utan att stomme, infästningar och elinstallationer ersätts varje gång. Utbytbara fronter, åtkomliga komponenter och dokumenterade ljusinställningar

minskar materialåtgången och förenklar förvaltningen. Samtidigt måste helheten bevaras när enskilda delar uppdateras.

SAMORDNINGEN AVGÖR SLUTRESULTATET

Arkitekt, fastighetsägare, skyltleverantör och verksamheter behöver mötas tidigt. Lovfrågor, kulturmiljövärden, trafiksäkerhet, montage och service måste ingå. Lokala förutsättningar och kommunala riktlinjer påverkar vad som är möjligt. När frågorna hanteras tillsammans blir skylten en del av den byggda miljön. Den hjälper besökaren att hitta och stärker arkitekturen utan att ta över. Den bästa visuella kommunikationen syns inte alltid mest – men gör platsen enklare att förstå.

LJUSSKYLTAR

Svensk Byggtidning 77

THE LOOP i Lund - aktuellt projekt från Modulex som är nominerat för European Wayfinding Awards. Bild: Martin Lang

LJUSSKYLTEN som del av arkitekturen

Ljusskyltar vägleder och informerar, men är också en del av den visuella miljön. Placering, proportioner, material, färg och ljus påverkar hur skylten fungerar tillsammans med byggnaden och omgivningen. Samtidigt ställer tekniken krav på bland annat säkerhet, energianvändning och underhåll. AV ELIN BISANDER ANDRÉ ZANDELIN har arbetat med skyltar, wayfinding och visuell kommunikation i över 25 år och är i dag ordförande för SESIGN – Svenska Skyltförbundet. Han berättar att ljusskylten fortfarande har en stark kommunikativ funktion genom att visa vilka verksamheter som finns och hjälpa människor att hitta. Samtidigt påverkar den upplevelsen av en byggnad både dagtid och kvällstid. Historiskt har fokus ofta legat på maximal synlighet och exponering. I dag ser André Zandelin ett bredare perspektiv, där skylten också ska bidra positivt till arkitekturen och omgivningen. – En riktigt bra ljusskylt är tydlig och självklar utan att behöva

skrika. Budskapet ska uppfattas snabbt, samtidigt som skyltens proportioner, material, färger och ljus samspelar med byggnaden och platsens karaktär.

BÖR PLANERAS TIDIGT

André Zandelin anser att skyltningen bör behandlas som en del av arkitekturen tidigt i projektet och inte läggas till i efterhand. Bland det som behöver studeras finns byggnadens skala, fasadindelning, material, siktlinjer och karaktär samt platsens eventuella >> kulturhistoriska värden.

78 Svensk Byggtidning

LJUSSKYLTAR

Skylten behöver inte alltid smälta in helt, men bör ha en medveten relation till byggnaden. Placering, proportioner, infästning, material och ljus är faktorer som påverkar samspelet. Även läsbarheten avgörs av flera faktorer. Storleken behöver anpassas till läsavståndet, placeringen till människors naturliga synfält och typografin till den tid betraktaren har på sig att uppfatta budskapet. – Tydlig kontrast är ofta viktigare än starka färger eller hög ljusstyrka. Bland de misstag han tar upp finns för mycket information, små bokstäver, dålig kontrast, svårlästa dekorativa typsnitt och placeringar där andra objekt skymmer skylten. Han framhåller också att skylten behöver bedömas från de verkliga avstånd, vinklar och hastigheter som råder på platsen – inte enbart på en ritning eller på nära håll.

RÄTT LJUS BEROR PÅ OMGIVNINGEN

Hur starkt en skylt bör lysa beror enligt André Zandelin bland annat på omgivningens ljus, skyltens yta och färg, betraktningsavstånd och tid på dygnet. Samma ljusstyrka kan exempelvis fungera i skymningen men upplevas som bländande senare på kvällen. För stark eller ojämn belysning kan försämra läsbarheten och störa boende eller trafikanter. Han lyfter därför fram dimring, tidsstyrning och automatisk anpassning efter omgivningsljuset. Nedtoning under kväll och natt kan även minska energianvändningen och ljusföroreningarna. När ljus beskrivs används flera olika mått. Watt anger den elektriska effekten och lumen det totala ljusflödet från en ljuskälla. Candela beskriver ljusstyrkan i en bestämd riktning, medan kelvin anger ljusets färgtemperatur från varmare gulaktigt till kallare vitt ljus. – För en ljusskylt behöver man därför bedöma både energiförbrukningen, ljusets fördelning, färgtemperaturen och den upplevda ljusheten i sitt verkliga sammanhang.

FLERA TEKNISKA LÖSNINGAR

Front- eller bakåtbelysta profilbokstäver, genomlysta skyltlådor, fristående pyloner och fasadskyltar med integrerad LED-belysning är några av de lösningar han räknar upp. Det finns också indirekt belysta lösningar, neon, LED-neon och digitala displayer. Valet styrs bland annat av arkitektur, läsavstånd, omgivande ljus, myndighetskrav och förutsättningar för montage och service. Även klimat, vindlaster, fukt, temperatur och tillgång till el behöver vägas in. Konstruktionen ska dimensioneras för platsens vind- och väderförhållanden och ha säkra infästningar. Elektriska komponenter ska vara lämpliga för utomhusmiljö och tillgängliga för service. André Zandelin betonar också vikten av att tänka på hela skyltens livslängd, bland annat genom energieffektiva komponenter, utbytbara delar och möjlighet till rengöring och underhåll.

ÖKAT FOKUS PÅ ÅTERBRUK

Ökade hållbarhetskrav innebär större fokus på lång livslängd, modulära konstruktioner och material som kan återbrukas eller återvinnas. En skylt bör exempelvis kunna uppdateras när en hyresgäst, logotyp eller verksamhet förändras utan att hela konstruktionen behöver kasseras. – Hållbarhet måste därför integreras i design, konstruktion, produktion, drift och återtagande. Det kan inte behandlas som en separat tilläggstjänst. Även regelverket behöver finnas med i planeringen. Förutsättningarna varierar beroende på kommun, plats och byggnad

“Framtidens skylt är inte en isolerad produkt. Den är en del av ett sammanhängande system som ska hjälpa människor, stärka platsens identitet och bidra positivt till både miljön och stadsbilden.” /André Zandelin. Bild: Michael Handberg och det kan krävas både bygglov och andra tillstånd i samband med installationen. Belysta skyltar omfattas dessutom av producentansvar för elutrustning, vilket ställer krav på hanteringen både när nya skyltar sätts upp och gamla tas tillbaka. Framöver tror André Zandelin på färre men mer genomtänkta skyltar, med större fokus på platsanpassning, kvalitet och livslängd. Intelligent ljusstyrning, återbruk, modulära konstruktioner och material med lägre klimatpåverkan är andra områden som han bedömer blir allt viktigare. – Framtidens skylt är inte en isolerad produkt. Den är en del av ett sammanhängande system som ska hjälpa människor, stärka platsens identitet och bidra positivt till både miljön och stadsbilden.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV ALFA NEON

Svensk Byggtidning 79

Helhetsansvar som

FÖRENKLAR SKYLTPROJEKT Alfa Neon löser företags utmaningar att genomföra skyltprojekt i hela Skandinavien och i vissa fall även Europa med samma kontakt genom hela processen från idé till färdig installation på kundens fasad. N Ä R F Ö R E TAG byter varumärkesprofil, etablerar nya koncept eller vill stärka sin synlighet är skyltningen ofta en viktig del av satsningen. För Alfa Neon handlar uppdraget om att göra processen så enkel som möjligt för kunden. Företaget grundades 1967 i Kil och erbjuder idag allt inom skyltning till pyloner och varumärkesanpassad inredning. Genom att hantera idéarbete, design, projektledning, leverans och installation i egen organisation kan Alfa Neon ta ett samlat ansvar genom hela projektet. – Hos oss får kunden hjälp med allt från konceptutveckling och planering till leveranser och installationer. Vårt fokus är att det ska vara enkelt att få sitt varumärke på plats i rätt tid och med rätt utseende, säger Alfa Neons vd Per-Erik Sjöqvist. En stor del av uppdragen handlar om nationella och nordiska utrullningar och i vissa fall även i Europa där samma varumärkesprofil ska genomföras på många platser samtidigt. Då blir projektledning en avgörande faktor. – Kunden får en kontaktperson genom hela processen. Det finns många fallgropar vid större utrullningar och därför är förarbetet mycket viktigt, både för tidsplanen och kostnadsbilden.

Alfa Neon arbetar över hela Skandinavien och i vissa fall även Europa om kunden kräver det och har bland annat genomfört projekt för Volvo Cars, Renault Nordic, Platzer och Qstar. För att lyckas med större utrullningar krävs en kombination av planering, erfarenhet och flexibilitet. – Det gäller att ha en bra projektplan från början och en genomarbetad förstudie för att upptäcka eventuella utmaningar. Samtidigt krävs en nära dialog med kunden genom hela projektet, säger Per-Erik Sjöqvist. Hållbarhet är en viktig del av verksamheten. Alfa Neon var Sveriges första skyltföretag med ISO-certifiering för kvalitet och miljö och är idag även EcoVadis-certifierat. Ett aktuellt exempel är arbetet med Qstars stationer där befintliga stålkonstruktioner återanvändes i stället för att ersättas med helt nya skyltar. – Vi kunde behålla konstruktionerna och klä om dem enligt Qstars profil. Det gav både miljömässiga och ekonomiska vinster.

Företaget arbetar uteslutande med LED-teknik, vilket bidrar till lägre energiförbrukning. När Per-Erik Sjöqvist beskriver Alfa Neons främsta styrkor beskriver han flera viktiga faktorer. – Erfarenhet, flexibilitet, kunskap och enkelhet för kunden. Många av våra medarbetare har arbetat här i 25–30 år och den samlade erfarenheten är en stor tillgång när komplexa projekt ska genomföras. Deras säte i Kil är bra placerat i triangeln Oslo, Göteborg och Stockholm. – Det möjliggör enkla resor till våra kunder inom tre timmars radie. Vi besöker ofta våra kunder på plats, avslutar Per-Erik Sjöqvist.

www.alfaneon.se/skyltar

80 Svensk Byggtidning

BYGGKERAMIK

Charlotte Stjernqvist på BASTA. Bild: BASTA

FJÄRILEN ska göra hållbara materialval enklare Kraven på byggprodukters miljö- och hälsoegenskaper blir allt fler. För den som ska föreskriva, upphandla eller installera byggkeramik kan det samtidigt vara svårt att navigera mellan olika krav och bedömningssystem. Med den nya miljösymbolen Fjärilen vill Byggkeramikrådet skapa en gemensam vägledning för branschen. AV PERNILLA KRANTZ – I EN VÄRLD som i dag har både komplexa och framför allt många olika kravställningar på material och produkter är Fjärilen framtagen för att förenkla och tydliggöra både krav och uppfyllnad för alla parter, säger Charlotte Stjernqvist på BASTA. Fjärilen lanserades under 2026 och omfattar byggkeramiska produkter och tillhörande material, exempelvis kakel, klinker, mosaik, fästmassor, fogmassor och tätskikt. För att en produkt ska få bära symbolen ska den vara registrerad i BASTA, av ett företag som är medlem av Byggkeramikrådet, och uppnå betygsnivån ALFA. Kopplingen till BASTA innebär att Fjärilen bygger vidare på ett

redan etablerat system i stället för att skapa ytterligare en separat uppsättning kriterier. ALFA är BASTA-systemets högsta betygsnivå för hälso- och miljöfarlighet. Kriterierna begränsar såväl utfasningsämnen som riskminskningsämnen enligt Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg. – Det är ett tydligt sätt att visa att ämnen med farliga egenskaper begränsas i högsta möjliga grad i de produkter som klarar detta betyg, säger Charlotte Stjernqvist. Vi ser inte att branschen vill skapa ytterligare system med nya och egna kriterier för hälso- och miljöfarliga ämnen.

BYGGKERAMIK

Svensk Byggtidning 81

För beställare och entreprenörer är tanken att symbolen ska göra materialvalet enklare. Produkternas uppgifter kan verifieras på de öppna artikelsidorna i BASTA-systemet. Samtidigt är det viktigt att förstå vad Fjärilen faktiskt mäter. Symbolen utgår framför allt från produktens kemiska innehåll och begränsningen av hälso- och miljöfarliga ämnen. Den säger alltså inte allt om en produkts samlade hållbarhet. – Hållbarhet är ett begrepp som omfattar mer än enbart kemiskt innehåll och längre fram kan det vara så att märkningen inkluderar fler delar beroende på branschens utveckling och behov, menar Charlotte Stjernqvist. I BASTA kan det redan finnas kompletterande produktinformation om bland annat cirkularitet, förnybarhet och miljöeffekter baserat på en EPD och emissioner. Den informationen är inte ett krav för Fjärilen, men kan ge beställaren ett bredare beslutsunderlag.

MÅLET ÄR ETT GEMENSAMT SPRÅK

Nästa utmaning blir att få symbolen att slå igenom i praktiken. Förhoppningen är att Fjärilen på sikt ska kunna användas som en gemensam kravställning vid upphandling, i stället för att varje projekt utvecklar egna sätt att ställa och verifiera krav. För det krävs enligt Charlotte Stjernqvist att hela kedjan, inte minst föreskrivande led, beställare och leverantörer, börjar använda märkningen. – Branschen behöver både använda, tro på och driva på för sin egen märkning. Annars kommer någon annan att bestämma vilka regler som gäller, med eller utan förankring hos tillverkarna. Ambitionen är därmed större än att sätta ytterligare en symbol på en produkt. Fjärilen ska skapa ett gemensamt språk för materialval och göra det enklare att omsätta miljökrav i praktiken.

Med den nya miljösymbolen Fjärilen vill Byggkeramikrådet skapa en gemensam vägledning för branschen. Bild: BKR

82 Svensk Byggtidning

BYGGKERAMIK

Framtidens våtrum ska klara allt högre hållbarhetskrav, utan att tumma på fuktsäkerheten. Bild: Pixabay

DET MEST HÅLLBARA VÅTRUMMET är det som faktiskt håller

Lägre klimatpåverkan, bättre dokumentation och större möjligheter till återbruk. Framtidens våtrum ska klara allt högre hållbarhetskrav, utan att tumma på fuktsäkerheten. Men den kanske viktigaste miljövinsten är betydligt enklare. Att bygga ett våtrum som inte behöver göras om i förtid. AV PERNILLA KRANTZ – VI SER AT T framtidens våtrum behöver förena tre perspektiv: hållbarhet, fuktsäkerhet och kvalitet, säger Magnus Lundgren på Byggkeramikrådet. Ett våtrum som fungerar

problemfritt under lång tid är ofta det mest hållbara alternativet, både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Just livslängden är central när bygg-

keramikens hållbarhet diskuteras. Kakel och klinker är slitstarka material som, rätt installerade, kan fungera under flera decennier med begränsat behov av underhåll.

BYGGKERAMIK

Svensk Byggtidning 83

Magnus Lundgren på Byggkeramikrådet. Bild: BKR

SE LÄNGRE ÄN TILL BYGGSKEDET

Samtidigt finns en klimatpåverkan från både tillverkning och transporter. Magnus Lundgren menar därför att branschen behöver fortsätta minska utsläppen från produktion och energianvändning och skapa bättre förutsättningar för återbruk och återvinning. Men klimatberäkningen bör inte stanna när byggnaden är färdig. – När man klimatberäknar en fastighet är det viktigt att inte bara se till produktionsfasen utan även vad som händer efter installationen. Vad kommer materialet att kräva i drift och underhåll de kommande 30–40 åren? Ett material med högre påverkan vid tillverkningen kan alltså behöva bedömas i relation till hur länge det håller och hur mycket underhåll och utbyte som krävs under byggnadens livstid.

DIGITAL DOKUMENTATION VIKTIG

En annan förändring sker i själva bygg-

processen. Magnus Lundgren ser en snabb utveckling inom digitalisering, spårbarhet och kvalitetssäkring. Dokumentation av vem som gjort vad, vilka produkter som använts och hur arbetet utförts blir allt viktigare för såväl fastighetsägare som konsumenter. Det märks redan i Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, BBV. Behöriga företag ska efter utfört arbete lämna ett kvalitetsdokument till beställaren. Dokumentationen sker digitalt och plattsättarens egenkontroll kan genomföras direkt i mobilapplikation. Bättre dokumentation kan också få betydelse långt senare. När ett våtrum ska renoveras blir kunskapen om hur konstruktionen är uppbyggd en tillgång.

BYGG FÖR NÄSTA RENOVERING

För att minska framtida avfall behöver våtrum dessutom bli enklare att förändra och demontera. Redan vid projekteringen bör man enligt

Magnus Lundgren tänka på flexibilitet, materialåtervinning och möjligheten att separera olika material när badrummet en dag ska byggas om. – Det handlar om att bygga in ett livscykelperspektiv redan från början. Här finns emellertid fortfarande mycket kvar att göra. Keramik kan återvinnas, men vid rivning är materialet ofta sammanfogat med andra byggmaterial. Det försvårar ett mer högvärdigt återbruk. De kommande fem till tio åren tror Magnus Lundgren därför att hållbarhet kommer att väga allt tyngre vid sidan av funktion och estetik. Klimatredovisning, produktdata och dokumenterad kvalitet blir viktigare, men den grundläggande principen förändras inte. Ett våtrum som byggs rätt, dokumenteras väl och fungerar under lång tid behöver helt enkelt inte renoveras lika ofta. Och den renovering som aldrig behöver göras är också en resursbesparing.

84 Svensk Byggtidning

BOSTAD

33 NYA HYRESRÄTTER i Hörnefors i Umeå kommun Två nya flerbostadshus med sammanlagt 33 hyreslägenheter har tagit form i centrala Hörnefors i Umeå kommun. De båda husen är nu inflyttade – och projektet blev färdigt omkring en månad tidigare än den ursprungliga tidsplanen. AV ELIN BISANDER P R O J E K T E T O M FAT TA R lägenheter om två, tre och fyra rum. OF Bygg har drivit det som totalentreprenad åt Hörneå AB, som är samägt med en partner. Andreas Hansson, projektchef på OF Bygg, har haft det övergripande ansvaret för projektering och produktion. Bakgrunden var en vilja att bidra till utvecklingen av Hörnefors och att skapa ett projekt för den egna produktionen. Bostäderna planerades främst med något äldre personer i åtanke, exempelvis de som vill lämna villan för ett bekvämare boende, men även yngre har flyttat in. Gestaltningen knyter an till ortens brukskaraktär. Mot gatorna

VI BYTER DITT TAK snabbt, enkelt och tryggt

Vi är ett plåtslageri i Umeå med egen verkstad och lång erfarenhet. Vi sköter hela takbytet från mätning till montering, så att du får ett tätt och fungerande tak utan onödigt krångel.

I centrala Hörnefors, Umeå kommun, har två hus med totalt 33 nya hyreslägenheter byggts. Bild: OF Bygg AB

har husen rustikt tegel, medan innergården möts av värmebehandlad, pigmenterad träpanel. Lägenheterna har öppna och ljusa planlösningar. – Vi har velat fånga upp brukskaraktären i fasadutformningen mot gata med relativt strikt arkitektur och schatterat tegel. Mot innergård ville vi få till en varm välkomnande känsla, säger Andreas Hansson. Stommen är av platsgjuten betong och ytterväggarna av trä. Projektet omfattar även utvändiga parkeringsplatser och carportar med förråd. Samtliga carportplatser har egen laddare för elbil och på innergården finns miljörum för sortering. I energihänseende har projektet lagt sig något under gällande myndighetskrav. Kall- och varmvatten samt el mäts individuellt för att minska förbrukningen. Man har också återbrukat överblivet material från andra projekt och bland annat köpt begagnade postboxar. Asfalterade ytor har minimerats till förmån för grus, för bättre dagvattenhantering och minskade koldioxidutsläpp. Att man kunnat kontrollera hela processen lyfter Andreas Hansson som en viktig fördel. – Utmaningarna är att vi får ta hela ansvaret för en bra och fungerande slutprodukt. Fördelen är att vi kapar ett led som gör att kostnader kan hållas nere och att vi har kunskapen vad gäller kostnader för att kunna optimera. Markarbetena inleddes i januari 2025 och stomarbetena pågick från februari till augusti. Under hösten tätades husen med ytterväggar och tak, följt av invändiga arbeten med bland annat teknik, ytskikt och inredning under vintern och våren 2026. Besiktningar genomfördes i maj och inflyttning skedde den 1 juni respektive 1 juli. Projektet färdigställdes omkring en månad tidigare än ursprungligen beräknat. Nu återstår endast de avslutande markarbetena med bland annat planteringar, som ska vara klara i mitten av september.

FAKTA I KORTHET:

+46 70 041 45 91 • rikard@rsplatab.se • rsplatab.se

Hörnefors, nybyggnad av flerbostadshus i Hörnefors Tidsplan: januari 2025–augusti 2026 Byggherre: Hörneå AB som är samägt av OF Bygg och Cityfastigheter Byggentreprenör: OF Bygg AB Arkitekt: Arkinova Arkitekter KB

BOSTAD

Svensk Byggtidning 85

T3 HUS TOTALRENOVERAR 1970-TALSHUS med fokus på sänkt energiförbrukning I Skene i Marks kommun i Västergötland totalrenoverar byggherren Mark Bostads AB sammanlagt 40 flerbostadshus uppförda på 1970-talet. Ett partneringprojekt med fokus på energisparande åtgärder och totalentreprenören T3 Hus AB som total- och byggentreprenör. AV THOMAS ANDERSSON BOSTADSOMR ÅDE T ASSBERG i Skene utgörs av 40 flerbostadshus med sammanlagt 350 hyreslägenheter. Småskaliga bostadshus i en eller två våningar med träfasader. Byggda åren 1972–1976 med ”dåtidens standard och krav”, poängterar det nu pågående totalrenoveringsprojektets anlitade Arcon Arkitekter i Tranås. Bostadshus där byggherren Marks Bostads AB med ett projekt i 6 etapper nu vill höja standarden och renovera för att ”kunna möta dagens fukt och energikrav”. Här ingår sådant som golvarbeten, arbeten med värme och sanitet, ventilation, elinstallation, målnings- och markarbeten. – Huvudanledningen är en energirenovering som ska sänka förbrukningen från cirka 170 till under 100 kWh per kvadratmeter. Det förklarar total- och byggentreprenören T3 Hus projektchef och delägare Urban Johnsson och tillägger: – Sedan är det ju också i övrigt stora underhållsbehov i området, Vi tilläggsisolerar fasader, renoverar tak, kök och badrum. Så det är en totalrenovering. Hela totalrenoveringsprojektet med sina 40 bostadshus och 350 lägenheter startade 2025 och ska etapp– och kvartersvis gå i mål i november 2028. – Det är sex kvarter som är med i projektet. Ett kvarter är nu

Marks Bostadshus från 1970-talet i området Assberg i tätorten Skene totalrenoveras med isolering, nya installationer och ytskikt. Bild: T3 Group AB

färdigt, ett blir färdigt i augusti och vi är nu inne i ett tredje kvarter och jobbar, rapporterar projektchefen Urban Johnsson till Svensk Byggtidning i månadsskiftet juni-juli 2026. Total- och byggentreprenören T3 Hus är en del av bygg-, anläggning och fastighetsutvecklingsbolaget T3 Group AB. Som etablerades 2022 med uttalad inriktning på lokalt ägarskap, partnering och samverkan. Det pågående totalrenoveringsprojektet i Marks kommun i Västergötland drivs med utgångspunkt från bolagets kontor i Borås. Ett av T3 Groups fem kontor på olika håll i landet. Byggherren Marks Bostad är Marks kommuns största bostadsbolag. Med cirka 3 800 lägenheter till uthyrning för privatpersoner och kommunal verksamhet.

FAKTA I KORTHET: Renovering och ombyggnad flerbostadshus, Skene Marks kommun Tidplan: januari 2025–november 2028 Byggherre: Mark Bostads AB Totalentreprenör: T3 Group AB Arkitekt: Arkcon Arkitekter Kostnad: 80 Mkr

86 Svensk Byggtidning

BOSTAD

Det nya flerbostadshuset intill Ryttargårdskyrkan i Linköping uppförs med en u-formad huskropp och lokaler för folkskola, café plus en källarvåning med parkeringsgarage. Bild: Ryttargården Fastighet Linköping AB

NYTT FLERBOSTADSHUS med folkhögskola och café i Linköping

På Djurgårdsgatan i Linköping uppför byggherren Ryttargården Fastighet Linköping AB en huskropp med olika typer bostäder, verksamhetslokaler och ett garage i källarplan. Ett nu pågående byggprojekt med lokala byggföretaget BC Linköping AB som upphandlad total- och byggentreprenör. AV THOMAS ANDERSSON BYGGHERREN OCH beställaren Ryttargården Fastighet Linköpings nybyggnadsprojekt byggstartade tidigt våren 2026. Detta med totaloch byggentreprenören BC Linköping AB och markentreprenören Lekab Linköping på en fastighet som numera går under namnet Evangeliet 4 och ligger i Linköpings kvarter Ryttargården. Beläget i korsningen mellan Djurgårdsgatan och Garnisonsvägen intill Ryttargårdskyrkan i centrala Linköping. – Det här är en stor exploatering. Grunden är 22 000 kvadratmeter mark som ägs av församlingen Ryttargårdskyrkan. Som bildat ett fastighetsbolag som heter Ryttargården Fastighet Linköping AB. Det förklarar Magnus Eriksson – projektsamordnare och tillika styrelseordförande för Ryttargården Fastighet Linköping – och tillägger: – Vi bygger totalt 59 lägenheter. Varav 24 är studentlägenheter, 29 trygghetsboenden och sex stycken är traditionella hyreslägen-

heter. Dessutom byggs det också lokaler för Liljeholmens folkhögskola och för ett nytt café. Alltsammans i en sammanhängande huskropp med fyra till sex våningar. – Den sammanlagda boytan som vi bygger är ungefär 3 000 kvadratmeter. Sedan byggs det cirka 1000 kvadrat för folkhögskola och café. Till den kommande huskroppen ska läggas en källarvåning med parkeringsgarage under marknivå. Ryttargården Fastighet Linköpings nybyggnad i kvarteret Ryttargården blir en u-formad huskropp som uppförs med betongstomme och en putsad och målad fasad. – Och som dockas intill befintliga Ryttargårdskyrkan. Det kommer att finnas passage mellan den nya huskroppen och kyrkans lokaler.

BOSTAD

Inflyttning till folkhögskolan beräknas ske från och med den första december 2027. Vid årsskiftet 2027/ 28 till trygghetsboendet och till studentbostäderna vårterminen 2028. – Vår hyresgäst folkhögskolan, som vi har skrivit ett avtal med, har sålt sin nuvarande anläggning i Rimforsa och är väldigt angelägna om att vara igång med sin undervisning vårterminen 2028. Det är

Svensk Byggtidning 87

en tuff tidplan, avslutar Magnus Eriksson, projektsamordnare och styrelseordförande på byggherren Ryttargården Fastighet Linköping AB. På riksplanet samarbetar Ryttargårdskyrkan med Evangeliska Frikyrkan, som är ett frikyrkosamfund med drygt 300 församlingar, 30 000 medlemmar och har mission i ett 40-tal länder.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad flerbostadshus, parkering, Linköping Tidplan: april 2026–november 2027 Byggherre/beställare: Ryttargården Fastighet Linköping AB Totalentreprenör: BC Linköping AB Arkitektskiss: Winell & Jern Arkitekter AB Kostnad: 125 Mkr

Vi utför VS-arbeten till Bilhallen i Kallersta.

2019-09-17

88 Svensk Byggtidning

BOSTAD

I kvarter N2 i Björklanda i Hissingen byggs 115 lägenheter ovanpå ett cirka 3 000 kvadratmeter stort underjordiskt garage. Grannkvarteret N3 får 87 lägenheter och en ICA-butik på cirka 1 300 kvadratmeter i bottenplanet. Bild: Alhemfastigheter

FYRA NYA KVARTER BYGGS på gammal åkermark i Björlanda

På den gamla åkermarken i Björlanda på Hisingen växer ett nytt bostadsområde fram. Fyra kvarter med sammanlagt omkring 280 hyreslägenheter byggs i etapper, där bostäder kombineras med garage, livsmedelsbutik och energieffektiva lösningar. AV KIM HALL – V I BYG G E R E N B A R T hyresrätter och det här är vårt första projekt tillsammans med K-Fastigheter. Vi arbetar nära varandra och hoppas att det ska bli starten på ett långvarigt samarbete, säger Toni Hultberg, projekt- och fastighetschef på Alhem Fastigheter. Alhem Fastigheter samt K-fastigheter-KAH AB är byggherre för bostadsprojektet, som har sålts till Folksam, som också kommer att stå för förvaltningen. De första två kvarteren, N2 och N3, är nu under produktion. Totalentreprenör är We Construction Göteborg, som ansvarar för byggproduktionen i de båda kvarteren. – För oss som byggentreprenör, som funnits i fyra år, betyder det mycket att vi har fått förtroendet för ett projekt av den här storleken och komplexiteten. Det bygger på tidigare relationer, men är också ett viktigt steg för oss. Vi är Göteborgsbaserade och vill vara en långsiktig aktör i regionen. Att få förtroendet att genomföra ett projekt av den här omfattningen är ett viktigt kvitto på vår kompe-

tens och vår förmåga att leverera komplexa bostadsprojekt, säger Dime Usinovski, vd på We Construction Göteborg. I kvarter N2 byggs 115 lägenheter ovanpå ett cirka 3 000 kvadratmeter stort underjordiskt garage. Garaget är färdigställt och den prefabricerade betongstommen reses nu våningsplan för våningsplan. Även fasaderna är prefabricerade, vilket gör att byggproduktionen kan gå snabbt när stommen väl är på plats. – Nu går det undan. Vi har kommit upp till våningsplan tre och målet är att få huset tätt till årsskiftet. Hela kvarteret ska vara färdigställt sommaren 2027, säger Dime Usinovski. Grannkvarteret N3 får 59 lägenheter och en ICA-butik på cirka 1 300 kvadratmeter i bottenplanet. Här är bottenplattan gjuten och nästa steg är att börja resa betongstommen. ICA Fastigheter är beställare av butiken, som kommer att ägas separat.

BOSTAD

Byggnaderna uppförs med prefabricerade betongstommar och fasader i prefabtegel i röda och gula kulörer. Energiförsörjningen bygger bland annat på bergvärme för hela projektet och solceller på taken. Även återvinning av energi ingår i de tekniska lösningarna. – Projektet ställer höga krav på planering och samordning, inte

Svensk Byggtidning 89

minst genom att bostäder, handel, garage och avancerade energilösningar ska integreras i samma struktur. För We Construction innebär uppdraget ett kvitto på bolagets förmåga att genomföra större bostadsprojekt i Göteborgsregionen, menar Dime Usinovski. Bostäderna certifieras enligt Miljöbyggnad Silver och ICA-butiken enligt Miljöbyggnad Guld. Båda kvarteren ska stå färdiga under tredje kvartalet 2027. Därefter fortsätter Alhem Fastigheter utbyggnaden med N4 och N5 i egen regi med K-bygg, där byggstart planeras till tredje kvartalet 2026. När de fyra kvarteren är färdiga har åkermarken förvandlats till en ny stadsdel där bostäder, handel, parkering och lokal energiproduktion samlas i en sammanhållen struktur.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad bostäder, garage och butik, Hisingen, Göteborg Tidplan: januari 2026–Q4 2027 Byggherre: Alhemfastigheter AB - K-Fastigheter -KAH AB Totalentreprenör: We Construction Göteborg AB Arkitekt: SWECO Sverige A

90 Svensk Byggtidning

BOSTAD

1950-TALS HUS I KRISTIANSTAD RENOVERAS med värmeåtervinning, solceller och nya fönster I Kristianstad totalrenoverar allmännyttiga AB Kristianstadsbyggen och bygger om ett flerbostadshus från sent 1950-tal. – Dels är det sedvanligt underhåll. Det är dags att byta fönster och sådana saker. Dels är det för att få en godkänd obligatoriskt ventilationskontroll, OVK, förklarar projektledare Eva Johansson, AB Kristianstadsbyggen. AV THOMAS ANDERSSON K VAR TERE T K ALVEN ligger centralt i nordöstra Kristianstad i ett område präglat av flerbostadshus från 1950-talet. Fastigheten Kalven som AB Kristianstadbyggen nu totalrenoverar är ett 3 våningar högt flerbostadshus med sammanlagt 54 lägenheter. – Vi installerar ny ventilation och det innebär att vi bygger ett nytt fläktrum uppe på taket. Vi byter tak, vi byter fönster och vi uppgraderar värmesystemet med den nya ventilationen, berättar Kristianstadsbyggens projektledare Eva Johansson. Ett projekt med renoverings-, om- och tillbyggnadsspecialiserade Skanska Direkt AB som total- och byggentreprenör. – Det fanns två alternativ. Antingen återställa ventilationen till det självdrag som det var från början. Under alla dessa år har det ju efterhand satts in spisfläktar. Eller sätta in FTX-ventilation med värmeåtervinning. Vi valde att göra det. Och gör en allmän uppgradering av ventilationen och sätter in ett mindre solcellstak. En modernisering av installationerna. Tankar sätts in för egen uppvärmning av vatten och all armatur i fastigheten byts ut. I fastigheten installeras även ett nytt passage- och porttelefonsystem. – Sedan gör vi också vid fasaden. Tvättar, putsar om och målar, tillägger projektledaren Eva Johansson. Projektets rivningsarbeten innefattar skorstenar och samtliga träförrådsväggar. Där en ny förrådsinredning med nya troaxväggar ska ersätta de gamla förråden. Till allt detta kan läggas att en viktig del i förnyelseprojektet är även en uppgraderad utemiljö. Här med Kristianstads lokala JKN Entreprenad AB från Önnestad som anlitad markentreprenör. – Vi har rivit allt och återuppbyggnad pågår. Vi har bytt fönster på halva huset och ska börja lägga ett nytt tak. Det rapporterar AB Kristianstadsbyggens projektledare Eva Johansson till Svensk Byggtidning i början på juli 2026, om ett renoveringsprojekt som ska gå i mål september 2027. AB Kristianstadsbyggen är ett av Sveriges större kommunala

I kvarteret Kalven i Kristianstad totalrenoverar AB Kristianstadsbyggen en 1950-tals fastighet med bland annat ny ventilation, nytt tak, nya fönster och fasadrenovering. Bild: AB Kristianstadsbyggen

bostadsbolag. Ett allmännyttigt bostadsbolag som förvaltar 9 300 hyresbostäder plus 240 olika slags verksamhetslokaler runt om i Kristianstads kommun.

FAKTA I KORTHET: Ombyggnad flerbostadshus, Kristianstad Tidplan: april 2026–september 2027 Byggherre: AB Kristianstadsbyggen Totalentreprenör: Skanska Direkt AB Arkitekt: Sesam Arkitekter AB Kostnad: 32 Mkr

ANNONS

JKN ENTREPRENAD Bandschaktare, grävmaskiner, hjullastare och stubbrytning … lokala JKN Entreprenad AB i Önnestad Kristianstad erbjuder det mesta du kan tänka dig när det gäller mark- och anläggningsarbeten, maskinuthyrning, transporter andra liknande entreprenader. O C H H A R S Å G J O R T sedan företaget bildades år 2009 av nuvarande vd:n Johan Klarin Nilsson. – Vårt motto är att vi löser allt. Stort som smått!!! I Kristianstadsbyggens ombyggnadsprojekt Kvarteret Kalven i Kristianstad är det följaktligen JKN Entreprenad som tar hand förberedande markarbeten. De som lägger grunden och skapar förutsättningar för bygget kvarterets nya tvättstugebyggnader. Markarbeten som JKN Entreprenad med sin moderna maskinpark och erfarna och kompetenta personal räknar med att påbörja senhösten 2026.

92 Svensk Byggtidning

BOSTAD

Brf Hästhagaportens nybyggnad uppförs med röd tegelfasad, vindsvåningar och generösa ljusinsläpp nära hav och folkliv på Söder i Varberg. Bild: Turessons Bygg AB

NYA BOSTADSRÄTTER nära hav och centrala Varberg

Strax söder om centrala Varberg bygger lokala total. och byggentreprenören Turessons Bygg i Varberg AB på uppdrag av byggherren Brf Hästhagaporten ett flerbostadshus med sammanlagt 38 lägenheter. – Det finns fyra vindslägenheter i projektet, tillägger Turessons Bygg i Varbergs vd Roland Turesson. AV THOMAS ANDERSSON VÅREN 2026 BYGGSTAR TADE Turessons Bygg i Varberg projektet Hästhagaporten. Detta i ett läge mellan Almers väg och Södra vägen i området Söder ett stenkast från Apelvikens stränder, strandpromenaden och samtidigt nära Varbergs centrum. Byggherren Brf Hästhagaportens nybyggnad – med sina tre våningsplan plus en inredd vind samt ett källargarage – skall stå klar för inflyttning senhösten 2027. Huskroppen uppförs på en platsgjuten betongstomme. – Eller delvis platsgjuten, vissa saker köper vi som prefab, preciserar vd Roland Turesson, Turessons Bygg i Varberg. Därefter handlar det om en nybyggnation med utfackningsväggar i stål och trä, takstolar i trä, bandtäkt plåt på taket och en fasadklädnad med tegel i en röd kulör. – Till sommarsemestern har vi i princip nu gjutit det mesta av källaren rapporterar Roland Turesson till Svensk Byggtidning veckan före midsommar 2026. Brf Hästhagaportens bostadsrätter blir i olika storlekar från ettor upp till lägenheter med fyra rum och kök på drygt 100 kvadratmeter. Alla bostäder med öppna planlösningar mellan kök och vardagsrum, generösa fönster och ljusinsläpp.

Sammantaget ett nybyggnadsprojekt och ett flerbostadshus – gestaltat av Spring Arkitektkontor i Göteborg – som total- och byggentreprenören Turessons Bygg i Varberg inte ser några komplikationer med att förverkliga. – Det är inga konstigheter. Vi har byggt rätt många sådana här fastigheter, avslutar vd:n Roland Turesson. Turessons Bygg AB är ett familjeföretag grundat 1974, verksamt i framförallt Varberg men också runt om i övriga delar av Halland. Ett byggföretag med ambitionen ”nöjda och återkommande kunder” inom allt från serviceuppdrag till omfattande industri- och bostadsprojekt med ”rätt kvalitet”.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad flerbostadshus, Varberg Tidplan: mars 2026–juni 2027 Byggherre: Brf Hästhagaporten Totalentreprenör: Turessons Bygg i Varberg AB Arkitekt: Spring Arkitektkontor AB Kostnad: 95 Mkr

BOSTAD

Svensk Byggtidning 93

ÖVIKSHEM RENOVERAR 60-TALS HUS med fasadbyten, treglasfönster och FTX

I Örnsköldsvik renoverar byggherren allmännyttiga Övikshem tre flerbostadshus med hyreslägenheter från senare hälften av 1960-talet. Bostäder i Örnsköldsviks naturnära område Valhalla med sammanlagt närmare 400 allmännyttiga hyreslägenheter. AV THOMAS ANDERSSON DE TRE HYRESFASTIGHE TER som total– och byggentreprenören Faradium Bygg AB renoverar på uppdrag av byggherren Övikshem ligger på Torsvägen 6 A-B och Valhallavägen 43 A-C i Valhalla Örnsköldsvik. – Det här är ett fasadbyte där vi även byter samtliga fönster, gör ett nytt sadeltak av befintligt papptak och byter tilluftsventilation, sammanfattar Faradium Byggs platschef Marcus Halvarsson. Allt som allt ett omfattande renoveringsprojekt som fysiskt startade på plats på Torsvägen i augusti 2026. – Nu är vi på det första huset av tre. Där vi håller på med taket och har börjat riva den befintliga fasaden. Vi har bara varit igång i ungefär en månad, rapporterar platschefen Marcus Halvarsson till Svensk Byggtidning den andra veckan i september 2026. Fastigheternas tak byggs nu om för att förbättra avrinning och minska risken för fuktskador. För bättre luft och jämnare temperatur installeras FTX-ventilation. Förutom tilläggsisolerade och renoverade fasader sker för bättre isolering och minskat buller ett byte till treglasfönster. Lägg till förbättrade entréer till de tre hyresfastigheternas sammanlagt fem trappuppgångar. Innebär renoveringsprojektet någon särskild utmaning för total- och byggentreprenören Faradium Bygg? – Nja … det är väl samordningen. Att byta fönster med de boende kvar är ju alltid en utmaning. Så är det! Annars är det väl en samordningsfråga mellan oss och entreprenörerna för att få det hela

Övikshems 1960-tals-fastigheter i Valhalla renoveras med fasadbyten, ombyggda tak, treglasfönster och FTX-ventilation. Bild: AB Övikshem

att flyta på, svarar Faradium Byggs platschef Marcus Halvarsson. Renoveringen av de tre adresserna på Valhallavägen beräknas komma igång senare hösten 2026 och tidigt våren 2027. Hela den pågående renoveringen av Ovikshems tre hyresfastigheter i Valhalla ska enligt tidplan vara avslutad till sommaren 2027. Ett stambyte av de tre 1960-tals- fastigheterna i Valhalla genomfördes redan för ett par år sedan.

FAKTA I KORTHET: Renovering flerbostadshus, Örnsköldsvik Tidplan: juni 2026–juni 2027 Byggherre: AB Övikshem Totalentreprenör: Faradium Bygg AB Arkitekt: Tengbomgruppen AB Kostnad: 35 Mkr

Vi utför allt inom luftbehandling, styroch övervakning, från minsta servicejobb till stora entreprenader. Miljöventilation AB ‒ www.miljoventilation.se

94 Svensk Byggtidning

BOSTAD

Kvarteret Silverräven i Hejdegården växer med 94 nya hyreslägenheter. Projektet omfattar tre nya hus och ett underjordiskt garage med plats för 46 parkeringsplatser längs Brokindsleden och Valhallagatan. Bild: LBB Fastigheter

94 NYA HYRESRÄTTER uppförs i Hejdegården

När LBB Fastighets AB förvärvade fastigheten Silverräven i Linköping på 1990-talet byggde man 114 lägenheter i den tidigare gymnasieskolan. 2016 väcktes idén om förtätning av kvarteret och en ansökan om detaljplaneändring skickades in till kommunen. Det resulterade i 94 hyreslägenheter i nyproduktion. AV KIM HALL – DE T FANNS MYCKE T luft mellan de befintliga husen och vi såg en möjlighet att skapa fler bostäder på en redan exploaterad tomt, säger Henrik Arnell, byggprojektledare och vd för LBB Bygg. Fastigheten har en historia som sträcker sig tillbaka till 1920-talet. På 1950-talet byggdes en gymnasieskola på platsen, men verksamheten lades ned under 1990-talet. LBB, som är ett familjeägt företag grundat i slutet av 1980-talet, förvärvade därefter fastigheten. De nya bostäderna består av tre femvåningshus som placerats mellan de befintliga byggnaderna. Två av de äldre husen har skyddsrum, vilket gjorde en påbyggnad tekniskt komplicerad. Därför har de fått stå kvar utan förändring. Byggproduktionen präglas av hög prefabriceringsgrad. Husen är uppförda med massiva prefabricerade betongbjälklag, prefabricerade ytterväggar och avskiljande väggar i betong. Även pelare, trappor och kompletteringsstål ingår i den prefabricerade konstruktionen. Fasaderna är platsmurade med tegel i ljusa kulörer. – Det var framför allt en snabb produktion, vilket var viktigt då

vi byggde i närheten av befintliga hyresgäster. Samtidigt gäller det att planera noggrant när nya hus ska passas in mellan befintliga byggnader, säger Henrik Arnell. Mellan de befintliga husen har ett garage byggts med 46 bilplatser. Genom att flytta parkeringen under mark kunde mark frigöras för bostäder och gemensamma gårdsmiljöer. De 94 lägenheterna omfattar ettor till fyror och varierar i storlek från cirka 32 till 77 kvadratmeter. Planlösningarna är yteffektiv och samtliga lägenheter har balkong, även de mindre ettorna. Byggstarten skedde efter sommaren 2024 och de första hyresgästerna kunde flytta in i mars 2025. Den sista inflyttningen skedde i mars 2026. Samtliga lägenheter är avsedda för LBB egen förvaltning och projektet är fullt uthyrt. För LBB är Silverräven också ett exempel på hur förtätning kan bidra till fler bostäder i attraktiva lägen. – Det här är ett bra sätt att få fram nya bostäder utan att ta ny mark i anspråk. Med tio minuters promenad till stadskärnan och en växande arbetsmarknad i Linköping finns dessutom ett stort behov av hyresrätter, säger Henrik Arnell.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad flerbostadshus, Linköping Tidplan: augusti 2024–mars 2026 Byggherre: LBB Fastighets AB Totalentreprenör: LBB Bygg AB Arkitekt: M5 Ewehag & Nilsson Arkitektur AB

BOSTAD

ROT-projektet omfattas av två höghus med totalt 90 lägenhet, en dagcentral och utemiljön runt fastigheterna. Bild: Hallsberg Bostadsstiftelse

Svensk Byggtidning 95

ROSA HÖGHUS FICK NYTT LIV Efter drygt 50 år har två välkända rosa höghus på Nytorgsgatan i Hallsberg genomgått en omfattande upprustning. Hallbos ROT-projekt omfattar två höghus med totalt 90 lägenheter, dagcentralen Knuten och utemiljön runt fastigheterna. AV ELIN BISANDER ARBE TE T STAR TADE 2024 och genomfördes i två stora etapper, först Nytorgsgatan 6 och därefter nummer 8. Den samlade budgeten har varit drygt 125 miljoner kronor och i juni 2026 invigdes de färdigrenoverade husen. Rikard Bergström, vd för Hallbo, har haft det övergripande ansvaret från stiftelsens sida. För honom finns också en personlig koppling till fastigheterna. – För ungefär tio år sedan arbetade jag själv som fastighetsskötare här. Jag har alltså gått från att byta lampor och göra felanmälningar i husen till att som vd få vara med och avsluta den största upprustningen de genomgått sedan de byggdes. Efter drygt femtio år hade bland annat stammar, badrum, el och ytskikt tjänat ut. Hallbo valde samtidigt att arbeta med tillgänglighet, trygghet och funktion, med målet att skapa bostäder som fungerar bättre när de boende blir äldre. Badrummen har gjorts större, trösklar tagits bort och dörröppningar breddats. Nytorgsgatan 6 har fått nya kök, medan köken på Nytorgsgatan 8 har renoverats med befintliga stommar. De båda husen har olika inriktning och riktar sig i dag till personer över 65 respektive 55 år. Även carportar, permobilgarage och miljörum har tillkommit. Energiåtgärderna omfattar bland annat solceller, FTX, fastighetsstyrning, snålspolande blandare och tryckstyrda pumpar. Målet är att minska husens energibehov med 20 procent. Projektets största överraskning blev asbesten. Före byggstart var det känt att materialet fanns på vissa platser, men under rivningen upptäcktes ytterligare asbest kring ventilationsrör och i internit-

skivor bakom fasaden. Fynden påverkade arbetsordning, tidsplan och kostnader och delar av fasadarbetet fick projekteras om. – Den stora skillnaden mot nyproduktion är att man aldrig vet exakt vad som finns bakom väggen förrän man öppnar den. Ritningar från 1970-talet berättar mycket, men inte allt. Renoveringen genomfördes ett hus i taget. Samtidigt behövde dagcentralen Knuten fungera medan byggprojektet pågick runt omkring, vilket krävde tät samordning mellan Hallbo, kommunen och entreprenörerna. Projektet landade under budget trots bland annat asbest och omprojekteringar. En erfarenhet Hallbo tar med sig är att etappindelningen fungerar, medan uthyrningsarbetet behöver starta tidigare i kommande projekt. – Det är kanske den viktigaste erfarenheten: ett ROT-projekt är inte färdigt bara för att entreprenören lämnar över nycklarna. Det är färdigt först när människor vill bo där och huset fungerar som vi tänkte när vi började planera det, avslutar han.

FAKTA I KORTHET: Nytorgsgatan, ROT-renovering av flerbostadshus i Hallsberg Tidsplan: augusti 2024–juni 2026 Byggherre: Hallsberg Bostadsstiftelse Byggentreprenör: Byggpart Sverige AB Arkitektskiss: Kiark i Örebro AB Kostnad: 110 Mkr

96 Svensk Byggtidning

BOSTAD

HSB Brf Flottistens småskaliga, nyproducerade bostadsrätter i området Edshult i Leksand präglas av trä och faluröda fasader. Bild: HSB

FALURÖDA BOSTÄDER på gång i Leksand

I Leksand bygger total- och byggentreprenören Lissel & Anderssons Bygg tre radhus med bostadsrättslägenheter på uppdrag av byggherren HSB Brf Flottisten. Radhus i form av faluröda småskaliga flerbostadshus med övervägande trä som byggmaterial. AV THOMAS ANDERSSON BYGGSTAR TEN FÖR byggherren Brf Flottistens kommande radhus skedde våren 2026 i området Edshult strax utanför centrala Leksand. Närmare bestämt i korsningen mellan Insjövägen och Edshultsvägen. Ett villaområde 10 tio minuters gångväg från centrum och samtidigt nära skog och promenader längs Siljans strand. Byggprojektet med sina tre rad- och flerbostadshus ska enligt tidplan i augusti 2027 resultera i sammanlagt 15 bostadsrättslägenheter för Brf Flottisten. Flerbostadshus i två våningar med trä som dominerande byggmaterial. – Nästan allting är byggt i trä. Stommen är i trä och bjälklagen är i trä. Förutom en del av Hus 2 och en del av Hus 3, där det är betongbjälklag på grund av att undervåningen där är 1 meter större än bottenvåningen. Den hänger alltså ut 1 meter över bottenvåningen i Hus 2 och 3, förklarar ansvarige platschefen Dennis Hisved på total- och byggentreprenören Lissel & Anderssons Bygg. Taken på de nya flerbostadshusen läggs med tegel och betongpannor. De tre husen kläds traditionellt med faluröda träfasader. – Läget i byggprojektet just nu är att vi håller på med grunden till Hus 3. Och har stomrest Hus 1. Där taket är färdigt och där vi håller på och färdigställer väggarna och ska börja med panelen, rapporterar platschefen Dennis Hisved till Svensk Byggtidning.

apar rum för livet.

hantverkare med specialkompetens i med vårt breda utbud av tjänster gör oss elhetspartner för fastighetens alla ytor.

0 ren.se | KAKEL | KLINKER | FÖNSTERRENOVERING

Brf Flottisten utformas med bostadsrättslägenheter från två upp till fem rum och kök. Bostäder med uteplats och egen trädgårdstäppa i markplan och på övre våningen balkonger. Bostäder placerade i tre av Lissel & Anderssons Bygg med certifieringen Miljöbyggnad Silver uppförda rad- och flerbostadshus i området Edshult i Leksand. ”Fokus ligger på energieffektiva lösningar, noggrant utvalda material och en långsiktigt hållbar boendemiljö”, förklarade byggherren HSB inför första spadtaget på byggprojektet den 22 april 2026 Lissel & Anderssons Bygg AB grundades 2010. Ett lokalt förankrat byggföretag med fokus på Borlänge och grannkommuner som Falun, Säter, Hedemora och Ludvika.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad flerbostadshus, Leksand Tidplan: april 2026–juni 2027 Byggherre: HSB MälarDalarna Totalentreprenör: Lissel & Anderssons Bygg AB Arkitekt: Clarus Arkitekter AB Kostnad: 35 Mkr

BOSTAD

Svensk Byggtidning 97

SAKOFALL BYGGER småskaliga flerbostadshus i Arboga Koncernen, fastighetsbolaget och byggherren Sakofall Fastigheter uppför i en första etapp sex huskroppar med sammanlagt 24 lägenheter i området Kastanjen i Arboga. – Vi ser i dialogen vi haft med Arboga kommun att det finns en stor efterfrågan här på nyproducerade hyresrätter, förklarar kund- och marknadsansvarige Jennie Gunningberg, Sakofall Fastigheter. AV THOMAS ANDERSSON SAKOFALL FASTIGHE TERS kommande hyresrätter byggs närmare bestämt på Skolvägen nära Vasagymnasiet i området Kastanjen i centrala Arboga. Ett byggprojekt i full gång 2026 och som koncernen Sakofall – med Sakofall Byggnads AB som total- och byggentreprenör – driver med hjälp av anlitade underentreprenörer. – Det rullar på! Nu har vi kommit så pass långt att huskropparna är på plats, rapporterade kund- och marknadsansvarige Jennie Gunningberg till Svensk Byggtidning i juni före sommarsemestern. De sex småskaliga flerbostadshusen med sina vardera fyra hyreslägenheter uppförs med en monteringsfärdig ”Bergslagsstomme” i trä och kläds med en träfasad. – Som går i en grön ton, den som vi har på våra hus, tillägger Jennie Gunningberg. Två av de sex huskropparna är placerade med sina kortsidor vinklade mot de övriga fyra på rad. Av byggprojektets totalt 24 lägenheter blir 16 stycken trerumslägenheter på 76 kvadratmeter och åtta med fyra rum och kök på 86 kvadrat. Placerade två och två på ett nedre markplan respektive ett övre våningsplan i en grön omgivning i området Kastanjen i Arboga. – Det är en egen ingång för lägenheterna där nere och sedan en gemensam trapp- och loftgång för dem på övre plan. Det handlar kort sagt om Sakofalls lika typiska som personliga standardhus med en hög grad av prefabricering och korta byggarbetsplatstider.

Sakofall bygger sex fristående småskaliga flerbostadshus i Arbogaområdet Kastanjen. Med gröna fasader i trä och tegelklädda tak. Bild: Sakofall Fastigheter AB

– Vi har liksom en egen liten husfabrik där vi bygger ihop stommarna och så vidare. Då går det fort att sedan sätta upp husen på plats, avslutar kund- och marknadsansvarige Jennie Gunningberg, Sakofall Fastigheter. Koncernen och fastighetsbolaget Sakofall Fastigheter, med huvudkontor i Ludvika, profilerar sig med nyproduktion i klassisk stil på attraktiva små och mellanstora orter i Mellansverige. De sex nyproducerade flerbostadshusen med sina 24 hyreslägenheter i området Kastanjen i Arboga ska enligt tidplan stå färdiga för inflyttning i första kvartalet 2027. Sakofalls plan är sedan att i samma område gå vidare med en andra byggetapp och ytterligare 40 lägenheter.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad flerbostadshus; Arboga Tidplan: februari 2026–mars 2027 Byggherre: Sakofall Fastigheter AB Totalentreprenör: Sakofall Byggnads AB Arkitekt: Ritningshuset AB Kostnad: 20-40 Mkr

98 Svensk Byggtidning

I västerbottniska Vännäs mot Hemberget och med utsikt över Umeälv har Varg arkitekter format ett nytt flerbostadshus åt byggherren allmännyttiga Vännäs Fastigheter. Bild: Varg arkitekter

BOSTAD

”ELEGANT ALPHOTELL” nytt flerbostadshus i Vännäs

Allmännyttiga Vännäs Fastigheter i Vännäs kommun bygger ett nytt flerbostadshus med 61 hyreslägenheter mot Hemberget i Västerbotten. – Det liknar mer ett elegant alphotell än ett traditionellt flerbostadshus och klamrar sig fast längs Hembergets västra sida, förklarar projektledare Thomas Persson på projekt- och byggledningsspecialisten Forsen AB. AV THOMAS ANDERSSON VÄ N N Ä S FA S T I G H E T E R S nybyggnad i västerbottniska tätorten Vännäs tre mil väster om Umeå är av Varg arkitekter gestaltad som en lätt böjd huskropp mot Hembergets sydvästra sida. Åt andra hållet med utsikt mot åkermark och Umeälv. Byggstarten med Werk AB som total- och byggentreprenör skedde våren 2026 med en grundläggning som utförts med borrade stålpålar. Stommen reses med platsgjuten betong, trapphus och loftgångar kläds med värmebehandlat trä. – Utmärkande är att huset södra halva lyfter sig från marknivån på vackert utformade betongpelare, tillägger projektutvecklaren Forsens projektledare Thomas Persson. Det långsträckta flerbostadshuset får en varierande våningshöjd från tre till fyra våningar. Med ett trapphus på vardera kortsidan och en längs husets baksida sammanbindande gemensam entrébalkong. – De boende kommer att blicka ut mot Vännäs samhälle, Umeälven och slalombacken på Middagsberget. Samtliga lägenheter får i västläge en egen inglasad balkong, alternativt uteplats, med älvutsikt. En speciellt framtagen ljusdesign kommer exteriört att belysa byggnaden. Forsen AB – med huvudkontor i Stockholm och verksamhet från Luleå i norr till Malmö i söder – är specialiserat på projekt-och byggledning för bland annat bostäder och samhällsfastigheter.

Allmännyttan i Vännäs Kommun har de senaste 10 åren producerat 225 hyreslägenheter. Och ser, enligt Vännäs Fastigheters vd Mattias Forsström, ett fortsatt behov av fler hyreslägenheter för att möta efterfrågan på bostäder. Byggprojektet Berghuset ingår i en övergripande utvecklingsplan för området Hemberget. Där det planeras sammanlagt runt 160 kommande bostäder fördelade på radhus och flerbostadshus. – Utmaningen här var att få ut så mycket som möjligt av den befintliga detaljplanen och samtidigt behålla förutsättningarna för en fortsatt utveckling av området, avslutar allmännyttans vd Mattias Forsström angående det nu aktuella byggprojektet Berghuset i Vännäs Västerbotten.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad flerbostadshus Vännäs, Vännäs kommun Tidplan: maj 2026–juni 2028 Byggherre: Vännäs Fastigheter AB Projektledare: Forsen AB Totalentreprenör: Storwerk Entreprenad AB Arkitekt: Peripheral Works/Varg arkitekter Kostnad: 140 Mkr

BOSTAD

Svensk Byggtidning 99

DEROME BYGGER BOSTÄDER med prefab trä i Varberg I Varberg uppför byggherren Derome Bostad AB ett sex våningar högt flerbostadshus med lokala byggföretaget Micael Neldemo Byggare AB som byggentreprenör. Ett flerbostadshus som byggs enligt Deromes beprövade och prefabricerade träkoncept. AV THOMAS ANDERSSON BYGGSTAR TEN FÖR Brf Bergatrollets beställare och byggherren Derome Bostads flerbostadshus skedde i Varbergsområdet Trönninge i mars månad 2026. Närmare bestämt på Trönningebjärsvägen 47 en halvmil norr om centrala Varberg. I ett kvarter där Derome Bostad förverkligar två andra liknande träbyggnadsprojekt. – Det är prefabricerade väggar från vår fabrik, så det är i grunden samma typ av hus. Men den här byggnaden som vi nu uppför på Trönningebjärsvägen 47 är lite mer avlång och något större, förklarar Derome Bostads projektledare Pontus Palmqvist. Huskroppen får en grundläggning med betongplatta på mark, som enligt projektledaren Pontus Palmqist ska vara på plats i slutet på augusti 2026. Byggnaden utrustas vidare med en gjuten källarvåning i betong för teknikrum samt ytor för cykelverkstad, förråd och förvaring. Därefter handlar det om en byggnad med trästomme, träbjälklag och högst upp takstolar i trä. Brf Bergatrollets 24 bostadsrättslägenheter blir något större jämfört med Deromes övriga bostadsprojekt på Trönningebjärsvägen i Varberg. Men genomgående handlar det om ljusa lägenheter med öppna planlösningar, innertak i vitmålad gips och fasade kanter,

Brf Bergatrollets flerbostadshus i Trönninge, längst till höger i bild, uppförs enligt byggherren Deromes träkoncept. Liksom de två till vänster med hög prefabricerad färdigställande grad, effektiv montering och kort projekttid. Bild: Derome AB

badrum med klinker och kakel och vita kök med släta köksluckor. Lägg till fönster och dörrar med 3-glas lågenergi och väderskyddade balkonger. Alltsammans i en nybyggnad som Derome Bostads projektledare Pontus Palmqvist räknar med enligt tidplan ska stå färdig i juni 2027. – Leveranserna av golv, kök och sådant som har varit lite släpande sedan pandemin har kommit ikapp bra. Min känsla är att de flesta leverantörerna har kommit på banan igen och kan leverera i tid. Byggherren Derome Bostad är en del av Derome. En expanderande koncern inom träindustrin med idag 2600 anställda och över 70 års erfarenhet av att producera prefabricerade träbyggsatser. I form av planelement till villor, bostadshus, vårdboenden och kommersiella fastigheter. En husproduktion i varm, torr miljö med hög färdigställandegrad när det är dags för leverans till byggarbetsplatsen. Vilket bäddar för snabbt, effektivt montage och en kort sammanlagd projekttid.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad flerbostadshus, Varberg Tidplan: mars 2026–juni 2027 Byggherre: Derome Bostad AB Byggentreprenör: Micael Neldemo Byggare AB Arkitekt: Fredblad Arkitekter AB Kostnad: 50-60 Mkr

100 Svensk Byggtidning

BOSTAD

BRF ANKARET klart för inflyttning

I början av oktober flyttar de första boende in i Brf Ankarets 45 nya lägenheter i Varberg. Projektet kombinerar varierade bostäder, tegel och trä med energilösningar som solceller och energiklass B. AV ELIN BISANDER B R F A N K A R E T O M FAT TA R lägenheter från ett till fyra rum. Järngrindens projektansvarige David Wagiström har följt projektet sedan detaljplanen godkändes och kommer även att vara involverad under garantitiden.

Projektet har utvecklats tillsammans med Magnus Andersson Fastigheter och Stenfastigheter. Husens bredd har gjort det möjligt att skapa många olika lägenhetstyper, med genomsikt eller gavelläge. För att få en jämn

BOSTAD

fördelning mellan ettor, tvåor, treor och fyror blev få lägenheter identiska med varandra. – Vi tror att det har varit en styrka när lägenheterna kom ut på marknaden, säger David Wagiström. Bostäderna har två koncept. Signatur motsvarar Järngrindens vanliga kvalitet, medan Premium omfattar hela översta planet med bland annat andra materialval, högre takhöjd och i vissa fall större balkonger och terrasser. Fasaden har platsmurat tegel, med träinslag vid balkongerna som bryter av och knyter an till träfasaderna i området. Målet har varit energiklass B. Taken täcks med solceller och garaget har laddare på de platser där det efterfrågats samt förberedelser för fler. Föreningen får också elcyklar som de boende kan boka.

Svensk Byggtidning 101

– Det som utmärker projektet är att lägenheterna såldes snabbt trots en vid tiden avvaktande bostadsmarknad. Det blev fina byggnader med materialval som passar bra ihop och smälter in i området, säger David Wagiström.

BYGGANDET FRÅN MARK TILL FÄRDIGA HUS

Byggnads AB Tornstaden är totalentreprenör och ansvarar för projektering, planering, samordning, produktion och färdigställande. Byggnaderna är grundlagda med platta på mark och har garage i källarplanet. Stommen består av plattbärlag och skalväggar i betong. Fasaderna har lätta utfackningsväggar med platsmurat tegel och taken trätakstolar med bandtäckt plåt. Eftersom det tidigare låg en bensinstation på platsen har marksanering ingått i arbetet. Det relativt trånga arbetsområdet har också ställt krav på logistik och säkerhet. – Det kustnära läget innebär också extra fokus på fuktsäkerhet och korrosionsbeständiga material och lösningar, säger Viktor Nordenborg, avdelningschef på Byggnads AB Tornstaden. Byggnaden värms med fjärrvärme och har FTX med värmeåtervinning. Produktionen har fortlöpt bra och tidsplanen har följts väl. En utmaning var den ovanligt kalla vintern när murningsarbeten pågick och rätt temperaturförhållanden behövde säkerställas. – Trots detta lyckades vi arbeta in tiden och hålla den övergripande tidsplanen, säger Viktor Nordenborg. Slutbesiktningarna är genomförda och inflyttning sker den första veckan i oktober.

FAKTA I KORTHET: Brf Ankaret, nybyggnad av flerbostadshus i Varberg Tidsplan: februari 2025–höst 2026 Byggherre: Järngrinden Projektutveckling AB Byggentreprenör: Byggnads AB Tornstaden Arkitektskiss: What! Arkitektur HB Kostnad: 90 Mkr

We bring projects to stories Läs mer på www.issuu.com/b2bnyheter.se

102 Svensk Byggtidning

BOSTAD

SÖDRA LYCKAN I NÄTTRABY nya bostadsrätter i Karlskrona I Nättraby strax utanför Karlskrona genomför byggherren GBJ Bostad AB byggprojektet Södra Lyckan. Med sikte på 24 bostadsrätter fördelade på tre radhuslängor med blandade enplans- och tvåvåningshus. – Det efterfrågas bostäder i Karlskrona och det här är bara starten på en helt ny del av Nättraby, förklarar projektutvecklare Tina Flodins på GBJ Bostad.

N

Utbyggnadsordning or

ra

Ly c

ka

n

Västra Stenmuren Östra Stenmuren

ra

rk

an

st

pa

nt

gs

lä

Vä

AV THOMAS ANDERSSON

G

Än

c Ly

en

Östra Lyckan

ka n

Ek de n

Östra Hagen

lun

TÄTOR TEN NÄT TRABY ligger naturskönt nära havet och ändå bara 15 minuter från centrala Karlskrona. Det var här som total- och byggentreprenören GBJ Bygg i november 2025 tog det första spadtaget på det nya bostadsområdet Södra Lyckan. Det handlar här om två olika typer av enplanshus samt tvåplanshus. – Radhus på tre olika fastigheter, där varje fastighet har en egen länga, preciserar GBJ Bostads projektutvecklare Tina Flodins. Radhusen uppförs med trästomme på en grundläggning med betongplatta på mark. – Enplanshus med stora fönster och hög takhöjd. Och gröna träfasader med sedeltak på de lägre taken och papptak på andra, tillägger Tina Flodins. Tvåvåningshusen får ett entréplan med kök och vardagsrum i anslutning till uteplats och trädgård. Plus som alla Södra Lyckans

Västra Hagen

N

Södra Lyckan

I Nättraby skapar GBJ Bostad ett nytt bostadsområde med en- och tvåplanshus i radhuslängor nära hav och grön natur. Bild: GBJ Bostad

BOSTAD

bostäder generösa fönster med rikligt dagsljus. En trappa upp inreds tvåvåningshusen med flexibla ytor för efterfrågade behov som sovrum, hemmakontor, ett extra allrum eller annat. I de mindre enplanshusen samsas ljus, höjd och ett atrium, det vill säga uterum, med ”smart planerade kvadratmeter. Vilket, poängterar GBJ Bostad, gör att bostaden känns ”större än sina kvadratmeter.” Granitkeramik med naturstens känsla i hall och badrum, vardagsrum med härdade ekgolv och kök med matta luckor och ljusa ekdetaljer.

Svensk Byggtidning 103

Det här präglar invändigt Södra Lyckans kommande nya bostadsrätter i Nättraby. För byggherren GBJ Construction var i projekteringsstadiet initialt utmaningen det då rådande läget på bostadsmarknaden. Idag är 20 av de 24 bostäder som ska stå klara för inflyttning våren 2028 sålda – Vi började sälja när marknaden inte fanns. Men nu är vi hamn! Det var en chansning, men det har visat sig att vi i alla fall gjord rätt, avslutar projektutvecklare Tina Flodins, GBJ Bostad.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad bostäder Nättraby, Karlskrona Tidplan: november 2025–mars 2028 Byggherre: GBJ Bostad AB Totalentreprenör: GBJ Bygg AB Arkitekt: Tengbom Kostnad:70-90 Mkr

104 Svensk Byggtidning

BOSTAD

Från markanvisningstävling till färdigt kvarter. Vid Stationsallén i centrala Gislaved har Bygga GWG varit med under hela resan. De nya byggnaderna rymmer 66 hyreslägenheter, en förskola med sex avdelningar och lokaler för kommunal verksamhet. Bild: Bygga GWG

STATIONSALLÉN ger Gislaved ett nytt lyft

Från en markanvisningstävling 2018 till inflyttade bostäder, förskola och kommunala verksamhetslokaler. Projektet vid Stationsallén i centrala Gislaved har varit en lång resa för Bygga GWG, som varit med från de första skisserna till färdiga byggnader. AV KIM HALL – DE T HAR VARIT jätteroligt att få vara med från tävlingsförslaget hela vägen fram till inflyttningen. Alla delar av företaget har fått vara delaktiga under resans gång, säger Mattias Svensson, byggchef på Bygga GWG. Bakgrunden är Gislaveds kommuns vision om att skapa en mer attraktiv och levande stadskärna, bland annat genom en ny mötesplats vid Nissan. När kommunen 2018 genomförde en markanvisningstävling såg Bygga GWG möjligheten att kombinera bostäder med kommunal service. Tävlingsförslaget omfattade tre huskroppar med bostäder, en sammanbyggd huskropp för förskola samt ett parkeringshus. Totalt skulle även omkring 1 500 kvadratmeter ge plats åt kommunal verksamhet. Bygga GWG vann tävlingen och därefter följde ett omfattande arbete tillsammans med kommunen med detaljplan, lantmäteri

och andra förberedelser. Detaljplanen vann laga kraft 2021. Under 2024 tog projektet nästa steg när Nivika Fastigheter kom in som långsiktig ägare och förvaltare. – Vi har varit med i projektet från ax till limpa. När Nivika kom in förvärvade de bolaget som vi bildat för fastigheten. Det innebar bland annat att bygglov, hyreskontrakten med kommunen och byggrätten följde med, berättar Mattias Svensson. Byggstarten skedde sommaren 2024 och nu står alla fem huskropparna färdiga. Totalt har 66 hyreslägenheter byggts, främst tvåor men även några treor. De tre Bostadshusen är upp till sju våningar höga och får ett centralt läge med närhet till service och handel. En viktig del av projektet är den nya förskolan med sex avdelningar. Den ena byggnaden rymmer fyra avdelningar och storkök, medan den andra innehåller två avdelningar, matsal och

BOSTAD

Svensk Byggtidning 105

personalutrymmen. På den ena förskolebyggnaden finns ett stort växthus på taket, där barnen kan lära sig odla. Regnvatten samlas upp och pumpas upp för att användas till bevattning. Förskolan har lekyta både på taket och på innergården. Tre fristående förråd med träfasader och sedumtak ger plats för bland annat lekutrustning och barnvagnar. Under mark finns ett parkeringshus i två plan med omkring 100 platser per våningsplan och möjlighet till laddning av elbilar. Cykelparkering finns på gården och lägenhetsförråden är placerade mellan husen, under trapporna. – Det speciella med oss är att vi bygger med egen personal. Saknar vi kompetens eller folk så anställer vi. Det är en viktig framgångsfaktor för oss, säger Mattias Svensson. Nivika Fastigheters projektledare Mats Andersson konstaterar att de nya husen nu är färdiga och att hyresgästerna har flyttat in. Med Stationsallén har en tidigare parkeringsyta och gymnastiksal fått ge plats åt ett nytt kvarter där bostäder, förskola, kommunal verksamhet och parkering samsas på en relativt begränsad yta – och samtidigt bidrar till att förändra centrala Gislaveds silhuett.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad bostäder, förskola kommunal verksamhet, Gislaved Tidplan: sommaren 2024- sommaren 2026 Byggherre: Nivika Fastigheter AB Totalentreprenör: Bygga GWG AB Arkitekt: Pur Arkitekter & Ingenjörer AB Kostnad: 266 Mkr

Tävlingsförslaget omfattade tre huskroppar med bostäder, en sammanbyggd huskropp för förskola samt ett parkeringshus. Totalt skulle även omkring 1 500 kvadratmeter ge plats åt kommunal verksamhet.

RAW Anodiserad

Skönhet. Varaktighet. Hållbarhet.

tel: 08–440 85 40 info@foxbelysning.se www.foxbelysning.se

Hyresgästen Vardagas nya särskilda boende Villa Hasselskogen i Upplands Väsby uppförs av Peab med pålad grundläggning, betongstomme och en i grönt skiftande träfasad. Bild: Arkitektbyrån Design

BOSTAD

Svensk Byggtidning 107

VILLA HASSELSKOGEN blir ett nytt äldreboende i Upplands Väsby

I Upplands Väsby i norra Stockholm uppför total- och byggentreprenören Peab Sverige ett nytt äldre- och delvis LSS-boende på uppdrag av den formella byggherren Peab Bostad AB. – Ett internt projekt med våra egna, så det är positivt, säger projektchefen Martin Bengtsson på Peab Sverige. AV THOMAS ANDERSSON B YG G P R O J E K T E T Hasselnöten Kvarteret 3 byggstartade på adressen Hasselbacken i Upplands Väsby i maj månad 2026. – Just nu håller vi på med grundläggningen platta mark. Det var berg, så vi fick spränga lite. Men det är hanterat och resten är inga konstigheter, meddelar Peab Sveriges projektchef Martin Bengtsson till Svensk Byggtidning i början på september 2026. Det handlar om en kommande en fyravåningsbyggnad med sammanlagt 86 lägenheter. Det anpassade boendet och flerbostadshuset – med sina 80 äldreboendelägenheter och sex LSS-bostäder – uppförs på den pålade plattan på mark med betongstomme, skalväggar och plattbärlag. – Sedan är det stålpelare i fasad och utfackningselement. Samt uppstolpade takstolar och på det ett plåttak. tillägger Martin Bengtsson på Peab Sverige. Den 6400 kvadratmeter stora byggnaden kläds exteriört med en i olika nyanser skiftande och delvis grön träfasad. Företaget Vardaga – som bland annat driver äldre- och LSSboenden – blir med namnet Villa Hasselskogen Peab Bostads övergripande hyresgäst i den nya byggnaden i Upplands Väsby. En byggnad med bostäder som Vardaga proklamerar ”kombinerar

modern omsorg med en stark miljöprofil”. Som av Peab byggs och utvecklas för certifiering enligt Miljöbyggnad Silver. Villa Hasselskogen på Hasselbacken i Upplands Väsby får ett läge nära Sigtuna och Väsbyskogen. Det särskilda boendet och flerbostadshuset för äldre blir Vardagas andra boende i Upplands Väsby. Efter det redan befintliga och enligt Vardaga ”populära” Villa Edsby Slott. – Med Vardaga Villa Hasselskogen bygger vi ett äldreboende där varje individ ska kunna känna sig hemma och delaktig. Vi gillar att verka i Upplands Väsby och har en god relation med kommunen, förklarade Vardags vd Susanne Sjöberg i samband med projektets offentliggörande.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad äldreboende, Upplands Väsby Tidplan: maj 2026–augusti 2028 Byggherre: Peab Bostad AB Region Uppland Totalentreprenör: Peab Sverige AB Arkitekt: Arkitektbyrån Design Kostnad: 200 Mkr

108 Svensk Byggtidning

SPORT & FRITID

Den nya ridanläggningen på Ladugårdsmarken i norra Lund omfattar cirka 6 000 kvadratmeter bruttoyta och byggs med bland annat stål-, betong- och trästommar. Inflyttning är planerad till hösten 2027. Bild: Lund Kommun

NY RIDANLÄGGNING växer fram i norra Lund

På Ladugårdsmarken i norra Lund växer en ny ridanläggning fram som ska ersätta den nuvarande anläggningen på Smörlyckan. Projektet omfattar drygt 14 hektar och innehåller två ridhus, en utomhusridbana, stall för 50 hästar, karantänboxar, hagar, ridstigar, maskinhall och parkeringsytor. Inflyttningen är planerad till hösten 2027. AV KIM HALL – DE T ÄR EN anläggning som funnits med länge i kommunens planering. När projektet startades om gjordes också ett omfattande arbete med kostnadseffektivisering, säger Jens Thuresson, byggprojektledare på Lunds kommun. Byggstarten skedde i november 2025 efter att kommunen genomfört en ny upphandling. Entreprenaden drivs som en totalentreprenad i samverkan med NOVAB. Tillsammans har kommunen och entreprenören projekterat fram den nya anläggningen. Fojab Arkitekter har ansvarat för arkitekturen för systemhandlingen. Den totala bruttoytan är cirka 6 000 kvadratmeter. Ridhusen får stålstommar, medan stallet till stor del byggs med betongstomme och trästomme. Fasaderna får träpanel och taken utförs med papptäckning. På ridhusens tak planeras solceller. – Vi följer kraven för Miljöbyggnad Silver och gör löpande avvägningar kring material och tekniska lösningar för att nå certifieringsnivån för den uppvärmda delen, säger Jens Thuresson. En särskild teknisk utmaning är gödselhanteringen. I stallet gjuts rännor fram till respektive hästbox. Gödseln mockas ner i rännorna

och leds under marknivå till en så kallad tryckare, som för gödseln vidare till en container. Lösningen ska både underlätta arbetet i stallet och minska påverkan på omgivningen. Under sommaren och hösten pågår bland annat grundläggning och gjutning av personal- och allmänna delar på bottenplanet. Bärplåtarna på ridhusens tak är på plats och isolering samt takläggning pågår. Takentreprenaden för ridhusen beräknas vara avslutad i september, varefter arbeten med stallens tak tar vid. Lunds Civila Ryttarförening, LCR, har varit involverad i planeringen under lång tid och ska flytta hela sin verksamhet till den nya anläggningen. Ambitionen är samtidigt att skapa en öppen mötesplats där även andra föreningar och verksamheter kan använda lokaler som mötesrum och kafé. – Det här blir en helt annan typ av anläggning för LCR, med möjligheter att utveckla verksamheten och samtidigt öppna upp för fler, säger Jens Thuresson. När den drygt 14 hektar stora anläggningen står klar hösten 2027 blir den ett nytt inslag i Lunds norra stadsrand, ett stenkast från E22:an.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad ridanläggning, Ladugårdsmarken, Lund Tidplan: november 2025–hösten 2027 Byggherre: Lunds kommun Totalentreprenör: NOVAB AB Arkitekt: FOJAB arkitekter AB Kostnad: 160 Mkr

SPORT & FRITID

Svensk Byggtidning 109

SOLBERGABADET nytt badhus mitt i Visby

I Visby bygger lokalt förankrade total- och byggentreprenören Nybergs Entreprenad AB Nya Solbergabadet. – Det gamla badet är tekniskt uttjänt, förklarar byggherren Region Gotlands projektledare Ingemar Britts för Svensk Byggtidning. AV THOMAS ANDERSSON NYA SOLBERGABADE T uppförs på Solbergagatan i centrala Visby. Efter att olika alternativa placeringar övervägts så bestämde regionfullmäktige att det nya badhuset ska placeras intill den nu uttjänta gamla badanläggningen. Bygglov beviljades i juli 2024 med påföljande byggstart i november samma år. Tillsammans med specialistgruppen NCC Badhus har total- och byggentreprenören Nybergs Entreprenad ”utvecklat en teknisk plattform för badhus som säkerställer hög kvalitet”. Sommaren 2025 pågick fortfarande grundläggningsarbeten med kantelement, cellplast, armering och gjutning av betongplatta på mark. – Sedan är det i princip en betongstomme. Med platsgjutna teknikutrymmen i källarplan och ett prefabricerat badplan, berättar projektledaren Ingemar Britts på Region Gotland. LILJEWALL arkitekter och ansvarige arkitekten Simon Björk har gestaltat och format en badhusbyggnad med inspiration från Visby och Gotland karakteristiska material, färger och naturelement. – Byggnaden är färgsatt och utformad för att smälta in på platsen den är placerad på. Där det i de olika materialen och utformningen används sådant som är karakteristiskt för Visby. Kalksten, puts och lite plåt som drapering på det ... De har försökt använda klassiska material som finns i Visby.

Nya Solbergabadet i Visby blir en mötesplats med simning, vattenlek, föreningsliv och umgänge. I en av LILJEWALL arkitekter formad bassäng– och vattenmiljö med inspiration från Visby och Gotland. Bild: Region Gotland

Nya Solbergabadet blir en mötesplats som främjar motion, simkunnighet och föreningsliv. Där det bland annat kommer att finnas en 25-metersbassäng, en undervisningsbassäng med höj- och sänkbar botten, ett familjebad och en hoppbassäng. Hur är läget i byggprojektet just nu? – Stommen är på plats. Vi håller på för fullt för att få till tätt hus. Inom kort är det dags för takläggning och arbeten med öppna partier. I teknikplanet pågår installationsarbeten för fullt, svarar byggherren Region Gotlands projektledare Ingemar Britts i början på september 2026. Badanläggningen Nya Solbergabadet i Visby ska stå klar att tas i bruk hösten 2027.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad badhus, Visby Tidplan: november 2024–september 2027 Byggherre: Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Totalentreprenör: Nybergs Entreprenad AB Arkitekt: LILJEWALL arkitekter AB Värde: 300 Mkr

110 Svensk Byggtidning

SPORT & FRITID

Nybyggnaden av ett event- och prestationscenter för skidskytte vid Östersunds skidstadion är en storsatsning av Svenska Skidskytteförbundet. Med bland annat skjutbana, rullband för skidåkning och olika evenemangsytor. Bild: GisteråSjöstrand Arkitektur AB

STORSLAGEN NYBYGGNAD för skidskytte och evenemang vid Östersunds skidstadion

Ett nytt event- och prestationscenter för skidskytte byggs vid Nationalarenan Östersunds skidstadion. En storsatsning av Svenska Skidskytteförbundet med Trångsvikens Bygg AB som total- och byggentreprenör. AV THOMAS ANDERSSON DE T NYA EVENT- OCH prestationscentret är en anläggning på runt 3000 kvadratmeter som uppförs vid Östersunds skidstadion ett par kilometer norr om Östersunds stadskärna. Med bland annat en skjutbana för skidskytte och rullband för skidåkning, där sittande gäster kan titta på skidskyttetävlingar. Plus tränings–, gym- och konferensutrymmen, lektionssalar och en evenemangsdel för världscupstävlingar och andra större arrangemang. – Dessutom blir det kontor för Svenska Skidskytteförbundet, tillägger total- och byggentreprenören Trångsvikens Byggs vd Ulf Bernhardsson Första spadtaget togs i början på maj månad 2026 i närvaro av företrädare för den formella byggherren Östersunds Event & Prestationscenter AB, beställaren och hyresgästen Svenska Skidskytteförbundet och total- och byggentreprenören Trångsvikens Bygg AB. I börja på juni påbörjades schaktarbeten med sikte på grundläggning i augusti och så småningom stomresning och tätt hus vid årsskiftet 2026/2027. Trångsvikens Bygg uppför event- och prestationsbyggnaden med en stomme av prefabricerad betong och smidesstål och utfackningsväggar i trä. Även taket är en träkonstruktion. Slutresultatet blir en delvis två, delvis tre våningar hög event- och

prestationsbyggnad med en av ansvarige arkitekten GisterösSjöstrand utformad exteriör och fasad med utfackningsväggar i trä. – Kulören är traditionellt faluröd, förklarar vd Ulf Bernhardsson på Trångsvikens Bygg. Den nya event- och prestationsarenan – som beräknas stå klar i Östersund i oktober 2027 – finansieras av Svenska Skidskytteförbundet och delvis med EU-bidrag via Regionalfonden och Tillväxtverket. – Det här är en strategisk satsning på framtiden. Vi skapar en plats som ger hela skidskyttesverige nya möjligheter att utvecklas där träning, forskning och innovation kan mötas. Det blir en viktig pusselbit i vår ambition att Sverige ska vara världsledande inom skidskytte, förklarade Svenska Skidskytteförbundets ordförande Sofia Domeij i samband med projektets offentliggörande.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad event- och prestationscenter, Östersund Tidplan: maj 2026–oktober 2027 Byggherre: Östersunds Event & Prestationscenter AB Totalentreprenör: Trångsvikens Bygg AB Arkitekt: GisteråSjöstrand Arkitektur AB Kostnad: 140 Mkr

SKOLA

Svensk Byggtidning 111

TRÄ, TEGEL OCH HÅLLBARHET formar den nya F-6 skolan i Harmånger

I Harmånger i Nordanstigs kommun norr om Hudiksvall bygger total- och byggentreprenören JSB Construction en ny F-skola på samma byggtomt som en tidigare nu riven skolbyggnad. – Vi väntar på startbesked för grunden i nästa vecka, meddelade JSB:s projektchef Stefan Hansell Svensk Byggtidning i månadsskiftet maj/juni 2026. AV THOMAS ANDERSSON TÄTO R T E N O C H K Y R K BY N Harmånger ligger i Nordanstigs kommun vid E4.an mellan Sundsvall och Hudiksvall. Det är här på Backvägen som JSB Construction på uppdrag av byggherren Nordanstigs kommun försommaren 2026 slutför grundläggningen i bygget av en ny F-6 skola. ¬- Vår tanke är att börja resa stommen i augusti efter semestern, förklarade projektchef JSB Constructions projektchef Stefan Hansell innan sommarsemestern 2026. Efter ett par veckors fördröjda förberedande markarbeten – på grund av bortförsel av fyllnadsmassor efter den nu rivna Bringstaskolans tidigare byggnad – uppförs den nya skolbyggnaden med grundläggningen betongplatta på mark. – Sedan med trästomme, tegelfasad och plåttäckt tak, tillägger Stefan Hansell. Färg på fasadteglet? – Färgen är inte riktigt specificerad än. Vi ska ta fram den i nästa steg med muraren, välja tegel och så vidare. Så kör vi det efter kontroll mot beställaren och bygglov, så att dem är nöjda. Nordanstigs kommuns nya skola förverkligas i ett byggprojekt där ”hållbarhet står i fokus med moderna och miljövänliga material”. Med LED-belysning och smarta styrsystem för inomhusklimatet. Plus solpaneler som ska göra skolbyggnaden delvis självförsörjande på el. Lägg till hållbara lösningar för källsortering och återvinning. Redan sommaren 2025 förbereddes skolans utemiljö med träd och buskar för ”naturlig skugga” samt med en av rivningsmassor med jord och gräs täckt uppbyggd ljudvall mot trafiken på E4:an. Den kommande F-6 skolan i Harmånger – i ett våningsplan och

Nordanstigs nya F-6 skola i Harmånger byggs i ett plan med trästomme, tegelfasad och plåttäckt tak. Visualiseringen visar en tidig inte helt överensstämmande version av ansvarige arkitekten Minjar AB:s slutliga gestaltning.

certifierad enligt Miljöbyggnad Silver – ska till höstterminen 2027 stå färdig med sju klassrum, grupprum, hemkunskapssal samt storkök och personalutrymmen. Total- och byggentreprenören JSB Construction grundades 1997 och är idag med huvudkontor i Asarum i Blekinge ett av Sveriges största privata byggföretag. Byggherren Nordanstigs kommun med sina drygt 9000 invånare och centralorten Bergsjö ligger mellan Hudiksvall och Sundsvall i Hälsingland.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad skola, Harmånger Tidplan: maj 2026–juni 2027 Byggherre: Nordanstigs kommun Totalentreprenör: JSB CONSTRUCTION AB Arkitekt: Minjar AB Kostnad: 70 Mkr

112 Svensk Byggtidning

SKOLA

NY F-6 SKOLA OCH SPORTHALL ger Bottnaryd ett jättelyft Efter flera år av byggarbete har Bottnaryd fått en helt ny skola och sporthall. Den gamla skolan var tekniskt uttjänt och när renoveringsalternativen vägdes mot kraven i dagens byggregler blev slutsatsen att en ny byggnad var det bästa alternativet. Samtidigt har hela skolgården fått en ny utformning. AV KIM HALL – VI HAR HÅLLIT oss inom samma tomt, men möblerat om, säger Erik Holmberg, byggprojektledare på Jönköpings kommun. Byggstarten skedde i augusti 2023 och projektet genomfördes i etapper. Först byggdes den nya skolan och sporthallen. När verksamheten kunde flytta in gick det att riva den gamla skolan och idrottshallen. Därefter kunde den nya skolgården färdigställas på den plats där den gamla sporthallen hade stått. Där den gamla skolan låg har i stället en parkering anlagts. Logistiken har varit en utmaning eftersom undervisningen pågått under hela byggtiden. Eleverna fick under en period nöja sig med en tillfällig skolgård. – Det har varit mycket logistik. Eleverna skulle ha sin undervisning och samtidigt kunna leka på rasterna, säger Erik Holmberg. Den nya skolan är byggd i tre plan med betongplatta, stålstomme och betongbjälklag. Takstolarna är av trä. På entréplanet finns bland annat kök, matsal och lokaler för praktiska ämnen som slöjd. De ordinarie undervisningslokalerna finns på de övre planen tillsammans med administration och personalutrymmen. En viktig del i projektet har varit miljö och återbruk. Fasaden består av återbrukat tegel från två äldre fabriker i Danmark. Teglet har olika kulörer, vilket ger byggnaden ett varierat uttryck och en känsla av att den funnits på platsen länge. Även i sporthallen och omklädningsrummen har samma återbrukade tegel använts. – Det blev verkligen häftigt. Teglet är både tåligt och snyggt, säger Erik Holmberg.

Din fuktexpert i byggprojektet Visste du att över 80 procent av alla byggskador beror på fukt? En god idé är att anlita en egen fuktexpert som ansvarar för fuktsäkerheten i ditt byggprojekt hela vägen från idé till inflyttning. Polygon har arbetat med fukt- och vattenskador i över 40 år och kan erbjuda tjänster för lösningar av alla typer av fuktrelaterade problem. • Projektledning fuktstyrning • Fuktsäkerhetsbeskrivning • Fuktplanering • Täthetsprovning & termografering • Beräkningar & mätteknik

Kontakta oss på 020 235 235 eller hitta din lokala kontakt på vår hemsida www.polygongroup.se

Den nya Bottnarydsskolan har fått en karaktärsfull fasad med återbrukat tegel från två äldre fabriker i Danmark. Teglets varierande kulörer ger byggnaden ett levande uttryck och skapar samtidigt en tydlig koppling till återbruk och hållbart byggande. Bild: Erik Holmberg

Skolan och sporthallen har sedumtak och solceller. Byggnadernas installationer är dessutom sammankopplade så att de kan försörja varandra med energi. Projektet är certifierat enligt Miljöbyggnad Silver. Sporthallen har fått en ren limträstomme med träpelare och takstolar. Genom att begränsa antalet omklädningsrum från fyra till två har mer yta kunnat frigöras för själva hallen. Resultatet är en fullstor sporthall, något som innebär ett rejält lyft för både skolan och föreningslivet. Även interiört har fokus legat på robusta och hållbara material. I entrén finns klinker, medan plastmattor och gipsväggar ger möjlighet att enkelt underhålla och förändra ytskikten. Träinslag i form av plywood återkommer i fasta möbler och trapphus. I sporthallen har perforerad plywood använts som ytskikt för att bidra till en bättre ljudmiljö. En akustiker har varit involverad i projektet för att säkerställa ljudmiljön mellan olika rum. När skolan öppnade efter sommarlovet 2025 kunde eleverna ta de nya lokalerna i besittning. Den nya skolgården stod klar vid årsskiftet och erbjuder bland annat multiplan, gungor, klätterställning, rutschkana, kullar och sittplatser. Här finns också ett uteklassrum med tak och spaljévägg som ger en väderskyddad plats för undervisning. – Eleverna är jättenöjda med sin nya skola och sporthall. Det betyder mycket för ett samhälle att få en ny skola, avslutar Erik Holmberg.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad av skola, Bottnaryd, Jönköping Tidplan: augusti 2023–december 2025 Byggherre: Jönköping kommun Byggentreprenör: JSB Construction AB Arkitekt: Tengbom arkitekter AB Kostnad: 191 Mkr

SPECIALISTER PÅ PROFESSIONELL TVÄTT I ÖVER 80 ÅR

Professionella tvättlösningar för en hållbar skola Städklara moppar direkt

Därför valdes PODAB till Bottnarydsskolan För att skapa en tvättlösning med låg resursförbrukning, hög driftsäkerhet och effektiv lokalvård levererade PODAB energieffektiva maskiner, kundanpassade tvättprogram och automatisk dosering som säkerställer rätt mängd kemikalier vid varje tvätt.

Anpassad för lokalvårdens höga krav • Energieffektiva maskiner med låg resursförbrukning • Kundanpassade tvättprogram • Rätt mängd kemikalier vid varje tvätt • Städklart direkt från tvättmaskinen Installerad lösning

• Tvättmaskin, ProLine HX80 • Tvättmaskin, ProLine HX65

• Torktumlare, PrimeLine T9253 K • Doseringssystem, Pump-o-tronic

Skanna koden eller ring 031-752 01 00 för kostnadsfri rådgivning

114 Svensk Byggtidning

VÅRD & OMSORG

SPECIALISTTANDVÅRDEN FÅR ETT LYFT – hela vägen upp till våning 11 Från ett mer eller mindre oanvänt våningsplan till toppmodern specialisttandvård med utsikt över Karlshamn. När Blekingesjukhusets elfte våning nu har byggts om får både patienter och personal betydligt bättre förutsättningar. AV KIM HALL SPECIALIST TANDVÅRDEN, Orofacial medicin och Pedodontin, den specialiserade barn- och ungdomstandvården, har tidigare varit trångbodda i lokaler på sammanlagt 126 kvadratmeter. Nu har verksamheten flyttat upp till sjukhusets högsta vårdplan och får fem gånger ( 700 kvadratmeter) så stora lokaler. – De gamla lokalerna var undermåliga och hade för få behandlingsrum. Nu får vi en toppmodern verksamhet som är bättre anpassad efter både patienter och personal, säger Magnus Ohlsson, byggprojektledare på Region Blekinge. Våning 11 har under många år i princip stått oanvänd och främst fungerat som lager. När ombyggnaden startade hösten 2025 väntade därför ett omfattande arbete. Hela våningsplanet blåstes ut och byggdes upp från grunden. Rivningen och asbestsaneringen tog omkring ett halvår innan den nya vårdmiljön kunde börja ta form. – Det har varit en utmaning. När man börjar riva i en äldre byggnad dyker det alltid upp saker som man inte räknat med, säger Simon Hedlund, platschef på Dynacon Construction Blekinge. Sjukhuset är byggt på 1960-talet och projektet har inneburit omfattande tekniska uppgraderingar. Bland annat har nya ventilation installerats på plan 13. Även brandstyrningen har moderniserats och anpassats till dagens krav och regler. Invändigt har golven delvis gjutits om och på andra delar har underlaget jämnats med flytspackel. Nya plastmattor fungerar som ytskikt. Befintliga betongväggar har kompletterats med nya väggar

Din elektriker i Karlshamn El och säkerhet för ditt hem och företag. Tryggt, säkert och hållbart. www.assemblin.com/sv/kontakt/sverige/sodra-sverige/karlshamn/

På våning 11, högst upp i Blekingesjukhuset, har ett tidigare oanvänt våningsplan förvandlats till modern specialisttandvård med utsikt över Karlshamn och ända bort mot Tärnö. Bild: Region Blekinge

där flera av de gamla väggarna bestod av blåbetong. Även ljudkraven har varit höga, med särskilda krav på väggar, golv och tak. – Vi har arbetat mycket med installationer och ombyggnationer. Samtidigt har ambitionen varit att skapa en mer hemtrevlig miljö med sobra färger, belysning och fototapet i väntrum, berättar Simon Hedlund. Resultatet är en helt ny vårdmiljö med sex behandlingsrum, varav ett är särskilt anpassat för käkkirurgi och operationer. Här finns också separata väntrum för barn och vuxna, samtalsrum och vilrum. Patientflödena har utformats för att verksamheten bättre ska kunna skilja olika patientgrupper åt. Det finns även rum för patienter som är tandvårdsrädda eller har olika funktionsnedsättningar. En annan viktig förbättring är sterilcentralen och lokaler för käkkirurgiska operationer, som tidigare endast varit möjligt i Karlskrona. – Vi är superstolta över att ha genomfört projektet. Samarbetet med Region Blekinge har fungerat väldigt bra, säger Simon Hedlund. Nu återstår de sista installationerna, bland annat montering av dentalstolar, övrig utrustning och inredning. Den nya specialisttandvården väntas kunna ta emot patienter från början av november.

FAKTA I KORTHET: Ombyggnation för specialisttandvård, BLS, Karlshamn Tidplan: september 2025–augusti 2026 Byggherre: Region Blekinge Generalentreprenör: Dynacon Construction Blekinge AB Arkitekt: Projektbyggaren Teknik Syd AB Kostnad: Cirka 50 Mkr

Maison Fortes nya seniorbostäder i stadsdelen Brandholmen i Nyköping blir en fyravåningsbyggnad med putsad vit och grå fasad i ett naturskönt läge nära grönska och hav. Bild: Arkitekt Jimmy Samuelsson, Maison Forte

VÅRD & OMSORG

Svensk Byggtidning 115

NYA SENIORBOSTÄDER på gång i Nyköpingskvarteret Koggen

Bygg- och fastighetsbolaget Maison Forte Entreprenad AB bygger ett flerbostadshus med 42 lägenheter i stadsdelen Brandholmen i Nyköping. Det handlar om seniorbostäder i ett kvarter där bostadsutvecklaren Maison Forte redan tidigare genomfört flera nu färdiga bostadsprojekt. AV THOMAS ANDERSSON FÖRSTA SPADTAGET för de kommande seniorbostäderna i Nyköping togs närmare bestämt den 2 juni 2026 på Brandholmsvägen i kvarteret Koggen. Med Peab som total- och byggentreprenör i ett naturskönt läge strax öster om centrala Nyköping. Nära parkområden och havet i stadsdelen Brandholmen. Det fyra våningar höga flerbostadshuset med sina 42 seniorlägenheter uppförs med grundläggningen betongplatta på mark och betongstomme. – Samt utfackningsväggar och putsade fasader i vitt och grått, tillägger Ulf Johansson, operativ chef på byggherren Maison Forte. Seniorboendets hyreslägenheter blir alla två- eller trerumslägenheter med kök. Boenden med takterrass, balkonger eller uteplats i markplan. Lägg till gemensamhetsutrymmen och en gästlägenhet för övernattande besökare. De nya seniorbostäderna ska hösten 2027 stå färdiga för inflyttning i kvarteret Koggen. Ett kvarter i området Brandholmen i Nyköping

där fastighetsbolaget och byggherren Maison Forte utvecklat bostäder och där infrastrukturen redan är på plats. – Vi har byggt hela kvarteret. Med fyra olika bostadsrättföreningar och ett äldreboende med LSS-boenden i markplan. Att kvarteret Koggen redan är bebyggt av Maison Forte påverkar till viss del genomförandet av deras nu pågående byggprojekt. Projektet ”Östersjöbrisen” med sina 42 seniorboenden. – Det här är sista byggrätten i det här kvarteret. Så det är ganska trångt och mycket logistik, avslutar byggherren Maison Fortes operative chef Ulf Johansson. Byggherren Maison Forte grundades 2014 och är ett lokalt bygg- och fastighetsbolag som utvecklar, förvaltar och bygger bostäder, samhällsfastigheter och kommersiella lokaler runt om i Mälardalen.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad flerbostadshus, Nyköping Tidplan: juli 2026–september 2027 Byggherre: Maison Forte Entreprenad AB Totalentreprenör: Peab AB Arkitekt: Arkitekt Jimmy Samuelsson, Maison Forte Kostnad: 50 Mkr

116 Svensk Byggtidning

VÅRD & OMSORG

SÄRSKILT BOENDE med kooperativa hyresrätter för äldre i Överkalix

I Överkalix kommun uppför kommunen och Riksbyggen, med Nåiden Bygg som total- och byggentreprenör, ett nytt särskilt boende, SÄBO. Målet är 70 kooperativa hyresrätter i en fyra våningar hög tegelklädd suterrängbyggnad. Som ska stå klar för inflyttning i början på 2028. AV THOMAS ANDERSSON DE T FÖRSTA SPADTAGE T på Överkalix nya särskilda boende togs den 14 januari på byggtomten vid Nygatan nära kyrkan i Överkalix. Detta på ett byggprojekt i samarbete mellan beställaren Överkalix kommun och den formella byggherren och rikstäckande fastighetsförvaltaren Riksbyggen. Ett samarbetsprojekt som gemensamt deklareras ska ”präglas av hållbarhet och modernitet”. Tidigt våren 2026 gjöts grunden och i mars-april påbörjade total- och byggentreprenören Nåiden Bygg den resning av stommen som sedan stod klar till sommarsemestern i juli. – I anslutning till där det nya boendet nu byggs finns det ett gammalt äldreboende. För att möjliggöra det nya boendet har en del av den byggnaden rivits, förklarar byggnadsinspektör Anton Hansson på Överkalix kommun. Den nya byggkroppen byggs med en prefabricerad stomme i betong och delvis stålkonstruktioner. Högst upp läggs ett plåttak. – Fasadbeklädnaden är tegel, tillägger Anton Hansson. Byggnaden med sina fyra våningsplan uppförs i suterräng med två flyglar och en mellanliggande byggnadsdel med entré. Flyglarna får rödfärgat tegel och den mellersta delen tegel i en ljust grå nyans.

Överkalix nya särskilda boende är en tegelklädd flygelbyggnad i suterräng formad av a och d arkitektkontor. Bild: a och d arkitektkontor/Överkalix kommun/ Riksbyggen

Den översta fjärde våningen kommer att inrymma teknikrum för bland annat VVS, det vill säga värme, ventilation, sanitet med mera. Överkalix särskilda boende för äldre kommer att erbjuda 70 platser i form av kooperativa hyresrätter. Total- och byggentreprenören Nåiden Bygg är ett privatägt bygg- och anläggningsföretag. Grundat 1974 med huvudkontor i Luleå och lång rad projekt på gång i norra Sverige. Överkalix kommande nya särskilda boende för äldre har gestaltats av a och d arkitektkontor, grundat 2007. Idag med ett 40-tal medarbetare och huvudkontor i Luleå och kontor även i Boden.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad särskilt boende, Överkalix Tidplan: januari 2026–januari 2028 Byggherre: Överkalix kommun Totalentreprenör: Nåiden Bygg AB Arkitekt: a och d arkitektkontor AB Kostnad: 260 Mkr

VÅRD & OMSORG

Svensk Byggtidning 117

NYTT LSS-BOENDE med 12 lägenheter i Ingelstad

I Växjö kommuns tätort Ingelstad bygger total- och byggentreprenören Karlström & Christensen Bygg AB ett nytt LSS-boende på uppdrag av byggherren och kommunala bostadsbolaget Vidingehem. – Ett ganska traditionellt byggprojekt, sammanfattar K & C Byggs projektchef Henrik Ingemarsson. AV THOMAS ANDERSSON TÄTOR TEN INGELSTAD är belägen längs väg 27 cirka en och en halv mil söder om Växjö. Det var här på Gamla Växjövägen 74 som Karlström & Christensen Bygg tidigt våren 2026 tog första spadtaget på Vidingehems nya LSS-boende. Detta efter på fastigheten rivning av en befintlig äldre byggnad, plus marksanering. Nu hösten 2026 ett pågående byggprojekt med sikte på våren 2027 ett inflyttningsklart LSS-boende med sammanlagt 12 lägenheter. Placerade i två byggnadskroppar med vardera ett våningsplan. Och uppförda med trästomme och fasader i form av stående faluröd träpanel. – Just nu pågår rumskomplettering. Det är tätt hus och stomresningen är klar, rapporterar K & C Byggs projektchef Henrik Ingemarsson till Svensk Byggtidning redan i slutet på augusti 2026. LSS-boendets byggnader är resta på en traditionell grundläggning med betongplatta på mark och får högst upp en takläggning med bandtäkt plåt. – Det är ungefär som en villabyggnad, fast i stor skala, tillägger Henrik Ingemarsson på K & C Bygg. Total- och byggentreprenören Karlström & Christensen Bygg AB är ett lokalt förankrat byggföretag verksamt i Växjö med omnejd. Som erbjuder tjänster alltifrån kök, inredningar och renovering till allomfattande nybyggnadsprojekt och tillbyggnader. Det nya LSS-boendet i Ingelstad har gestaltats av LBE arkitekt. Ett enligt Svensk Miljöbas Miljödiplomerat arkitektkontor i Åstranska villan på Södra Järnvägsgatan i centrala Växjö. Byggherren Växjö kommuns allmännyttiga bostadsbolag Vidingehem är med sina närmare 11 500 hyreslägenheter kommunens största bostadsbolag. Lägg till kommersiella lokaler och drygt 2 000 studentlägenheter.

Total-och byggentreprenören K & C Bygg uppför i Växjös tätort Ingelstad två en våning höga huskroppar med sammanlagt 12 LSS-lägenheter. Bild: K & C Bygg

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad LSS-bostäder, Växjö Tidplan: mars 2026–april 2027 Byggherre: Vidingehem Totalentreprenör: Karlström & Christensen Bygg AB Arkitekt: LBE arkitekt Kostnad: 40-45 Mkr

118 Svensk Byggtidning

VÅRD & OMSORG

KORTTIDSBOENDE mellan stad och hav i Västervik c Donalds Arkitekter Ab

Det nya korttidsboendet Vikenslund som nu byggs i Västervik ersätter det gamla boendet Annagården. – Ett gammalt befintligt korttidsboende som har avtjänat sin tid, säger byggherren Västerviks Bostads projektledare David Högström. AV THOMAS ANDERSSON I NÄR VARO AV kommunledning, byggherren Västerviks Bostads AB, total- och byggentreprenören Muniak Sverige och inte minst verksamhetspersonal och undersköterskor, togs den 10 juni 2026 det första spadtaget på byggprojektet korttidsboendet Vikenslund. Detta på Stora Trädgårdsgatan 37 i Västerås med siktet inställt på 32 lägenheter anpassade för personer med korttidsbehov av lägenheter med ett anpassat boende. – Det här blir en landning mellan regionens sjukhus och var ens hem. För personer som inte längre vårdas på sjukhus, men är tillräckligt sjuka för att inte kunna vara i hemmet ensamma, förklarar David Högström på allmännyttiga Västerviks Bostads AB. Korttidsboendet Vikenslund blir en tvåplansbyggnad med förhöjd sockel av betongelement, en kolbränd träfasad och papptak. Med ett golvvärmesystem på bottenplattan och radiatorer på övre plan. Addera exteriört starka orangegula kulörer på fönster, dörrar och plåtdetaljer. Byggnadens samtliga 32 identiska bostäder på 27,5 kvadratmeter får tillgänglighetsanpassade dusch- och badrum. – Med vridbara toalettstolar och sådana funktioner, tillägger David Högström. Korttidsboendets gemensamhetsytor inreds och utrustas för social gemenskap, träningskök och fysisk träning. – För att kunna träna upp sin förmåga att komma tillbaka till hemmet. Du kan säga ett slags mellanläge mellan äldreomsorg, äldreboende och sjukhus.

Västerviks nya korttidsboende Vikenslund är en tvåvåningsbyggnad med kolbränt träfasad, och 32 anpassade lägenheter och gemensamhetsytor. För träning att NYA VIKENSLUND UPPDRAGSNUMMER: 202505 2026-02-23 återvända hem till ett eget permanent boende. Bild: Västerviks Bostads AB KONCEPTSKISS - FASADER

Byggprojektets total- och byggentreprenör Muniak Sverige AB är verksamt när det gäller såväl kommersiella lokaler som bostadsbyggande och logistik. En del av ett större byggföretag verksamt på den europeiska marknaden med förvaltningskontor i Stockholm och Warszawa. Kommunala och allmännyttiga Västerviks Bostads AB äger och förvaltar drygt 3 300 bostäder och mer än 300 lokaler, garage och carportar. ”Från stadens puls till havets lugn” i Västervik.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad korttidsboende, Västervik Tidplan: maj 2026–november 2027 Byggherre: Västerviks Bostads AB Totalentreprenör: Muniak Sverige AB Arkitektskiss: Donalds Arkitekter AB Kostnad: 72 Mkr

Vi utför VS-arbeten till Bilhallen i Kallersta.

2019-09-17

VÅRD & OMSORG

Svensk Byggtidning 119

OMBYGGD K-MÄRKT 70-TALSBYGGNAD blir en ny vårdcentral i Linköping En kulturmärkt byggnad från 1970-talet och tidigare hemvist för länsstyrelsen och Securitas byggs om till en ny vårdcentral i centrala Linköping. – Nu totalrenoverar vi och bygger en vårdcentral i delar av huset, säger byggherren, fastighetsbolaget och fastighetsutvecklaren Castellum Mitts projektchef chef Johan Tillmar till Svensk Byggtidning. AV THOMAS ANDERSSON D E N K U LT U R MÄ R K TA och skyddsklassade byggnad som delvis byggs om till vårdcentral ligger på Östgötagatan 3 i en kulturhistoriskt viktig miljö nära Linköpings domkyrka och Linköpings slott. Det som byggs om är en trevåningsbyggnad med platsgjuten betongstomme, källare och putsad fasad byggd 1972. På uppdrag av byggherren Castellum startade total- och byggentreprenören Himmelsta Byggentreprenad i december 2025 ett ombyggnadsprojekt som vid utgången av 2026 ska ha omvandlat ungefär en femtedel av husets sammanlagt 10600 kvadratmeter till en ny modern vårdcentral.

Vad – projektchef Johan Tillmar, Castellum – är det som görs? – Vi gör ju en totalrenovering och har blåst ut hela huset till stomrent. Alla installationer är nya, det blir nya fönster och det läggs ett nytt papptak. Vi har också dränerat hela huset. Det handlar om en totalrenovering med bibehållet utseende av ett kulturskyddat hus med restriktioner på vad vi får göra utseendemässigt. Exempel? – Det blir en putsad fasad i originalutförande. Jag skulle säga orangeröd. Invändiga restriktioner om vad som får göras är exempelvis befintliga betongpelare som ska vara fortsatt synliga efter ombyggnation. Andra projektutmaningar? – Miljösanering har också varit en utmaning med asbest och PCB-sanering.

Projektchef Johan Tillmar, Castellum Mitt AB.

Ombyggnadsprojektet för Region Östergötlands nya vårdcentral innebär omfattande rivningsarbeten, samtidigt som mycket material och inredning återbrukas. Totalt handlar det, enligt byggherren Castellum, om 28,5 ton återbruk i form av undertaksplattor, golvmattor, innerdörrar, wc-stolar och hyllsystem. Förutom hyresgästen Region Östergötland och den nya vårdcentralen var det i skrivande stund sommaren 2026 fortfarande inte klart vilka som blir Castellums övriga hyresgäster i det ombyggda och totalrenoverade 1970-talshuset på Östgötagatan i Linköping.

FAKTA I KORTHET: Ombyggnad till vårdcentral, Linköping Tidplan: december 2025–december 2026 Byggherre: Castellum Mitt AB Totalentreprenör: Himmelsta Byggentreprenad AB Kostnad: 30 Mkr

120 Svensk Byggtidning

Gamla kommunala verksamhetslokaler i Östersunds industristadsdel Odenskog byggs av Treeab Bygg i Östersund om och renoveras till ett nytt stor- och beredskapskök. Bild: Treeab Bygg i Östersund AB

STORKÖK

TO PÅ BEFINTLIG FASAD MOT SYDOST

RIVNING - FASAD MOT SYDOST

P2

P2

P2

P2

P2

mmålas

panel mellan r. Fönsterr ommålas

TP2 P1

P1

mmålas

panel

TR

TR

TP1

TR TR

TP1

TR

TP1

TR

TP1

TP1

TP1

bercement-

Utbredning material enligt måttkejda

FASAD MOT SYDOST

GAMMAL BYGGNAD blir nytt stor- och beredskapskök i Östersund Plåt ommålas

Plåt ommålas

TP1

P2

P2

P2

P2

TR

TP1

TR

AD MOT SYDVÄST

TR

TR

TP1

FASAD MOT NORDOST

TR

FASAD MOT NORDOST,

I Östersund bygger general- och byggentreprenören Treeab Bygg i Östersund AB omKOMPRIMATORBOD och renoverar en kommunal verksamhetsbyggnad till ett stor- och beredskapskök. Ett beräknat åtta månader långt byggprojekt på uppdrag av byggherren Östersunds kommun. AV THOMAS ANDERSSON LO K A L E R N A S O M Treeab Bygg i Östersund AB bygger om och renoverar till framförallt ett storkök är inrymda i en fastighet på Montörsvägen i stadsdelen Odenskog nordost om centrum i Östersund. Tidigare bland annat kontorslokaler och ytor för andra olika slags kommunala verksamheter. Inrymda i två sammanlänkade husdelar plus en tätt angränsande huskropp. I stort sett en sammanhängande envåningsbyggnad på 800 kvadratmeter i industriområdet Odenskog, mellan genomfartsleden E14, Odensala och Östersunds miljonprogramsområde Körfältet.

SKALA 1:100 0 1 METER

2

5

10

Där general- och byggentreprenören Treeab Bygg i Östersund i maj 2026 påbörjade en ombyggnad och renovering med sikte på ett storkök. Som med tillhörande personalytor och kontor också ska fylla funktionen av ett kris- och beredskapskök. – Vi river ut allting och gör det helt tomt. Sedan ställer vi in och installerar nya innerväggar, kylrum, frysrum och köksmaskiner, säger Treeab Bygg i Östersunds vd Anders Axne. Material och konstruktion? – I storköksavdelningen blir det massagolv och kakel på alla

P2 TP1 TR

FASAD MOT SYD KOMPRIMATOR

STORKÖK

Svensk Byggtidning 121

FÖRKLARINGAR Ommålning av plåt och fönsterkarmar, ny plåt, ny träpanel och nya fibercementskivor enligt Teknisk beskrivning.

Mått anges i mm.

Rivning Yttervägg rives Träpanel rives

Nya material TP1

Träpanel 145 mm, kulör brun, NCS S 7010-Y70R

TP2

Träpanel 90 mm, kulör brun, NCS S 7010-Y70R

P1

Plåt, kulör brun, RAL 8028

P2

Plåt, kulör svart

TR

Träribb, dimension och c/c enligt Kritning, lasyr mellanbrun Ventilationsgaller enligt VE

Östersunds kommun arbetar sedan flera år med att stärka livsmedelsberedskapen. Här arbetar kocken Jimmy Kjellberg med kommunens frystork. Bild: Mikael Jägemar/Östersunds kommun.

väggar. I fikarum och i kontorsdelen är det vanlig golvmatta med målade väggar.BYGGHANDLING Det blir alltså massagolv på 700 kvadratmeter och vanlig matta på resten. BET

TR

DVÄST, RBOD

DATUM

Sign.

Vad gör ni exteriört? – På en av de tre husdelarna lägger vi ny takpapp. VÄGHYVELN 9 av 2026 ska Östersunds kommuns I färdigt skick vid utgången ÖSTERSUNDS KOMMUN nya storkök på Montörsvägen laga och leverera cirka 300 portioner SOLLIDEN KÖK (HYGGESVÄGEN) mat per måltid. OMBYGGNAD STORKÖK Portioner som sedan ska levereras cirka fem kilometer bort till det särskilda äldreboendet Solliden. – Bland annat, det här är också ett krisberedskapskök som klarar över 3 000 portioner, förklarar Treeab Bygg i Östersunds vd 25-4601-000 ANGI TOAR Anders Axne. TOMAS ARONSSON Lokalt2026-04-17 förankrade general- och byggentreprenören Treeab Bygg FASADER i Östersund, grundat år 1989, och har i över 30 år i olika samarbeten byggt bostäder, vårdboenden, skolor och andra samhällsbyggnader 1:100 och Jämtland. i Östersund A-40-3-001 Gisteråsjöstrand Arkitektur AB

Akademigatan 4F 831 40 Östersund 063-57 00 90 www.gisterasjostrand.se

UPPDRAG NR

RITAD AV

DATUM

ANSVARIG

SKALA

NUMMER

HANDLÄGGARE

BET

PLOT: 2026-04-13 20:28

P2

ÄNDRING AVSER

FAKTA I KORTHET: Ombyggnad storkök, Östersund Tidplan: maj 2026–december 2026 Byggherre: Östersunds kommun Generalentreprenör: Treeab Bygg i Östersund AB Arkitekt: GisteråSjöstrand Arkitektur AB Kostnad: 35 Mkr

Vi är med på omställningsresan

Läs mer på www.issuu.com/b2bnyheter.se

122 Svensk Byggtidning

I hotellets lobby används lekfulla mönster tillsammans med tydliga färginslag. Ränder och rutor kombineras med konfettiströdda ytor och olika former. Bild: Winn Hotel Group

HOTELL

SPRILLANS NYTT HOTELL färdigställt i Södertälje

Med hotellrum, restauranger, mötesmiljöer och ett omfattande spa samlar den nya hotellsatsningen flera funktioner under samma tak. Inspiration från Södertäljes industri- och hamnhistoria kombineras med en interiör där färger, mönster och retroinfluerade detaljer spelar en framträdande roll. AV ELIN BISANDER THE DOCK HOTEL har uppförts vid Marenplan och den nya marinan i centrala Södertälje. Bakom satsningen står Stadsrum Fastigheter och Winn Hotel Group. Hotellet öppnade den 19 november 2025 och i juni 2026 stod hela anläggningen färdig när spaet öppnade. Nyproduktionen omfattar cirka 12 300 kvadratmeter och har utvecklats i nära samarbete med staden. Projektet bygger enligt Stadsrum Fastigheter på en marknadsanalys av stadens behov. Ambitionen har varit att stärka kajområdet och tillföra en ny mötesplats för Södertäljebor, besökare och hotellgäster. Satsningen ska också bredda stadens utbud, skapa nya besöksanledningar och bidra till mer liv och rörelse vid kajen. Byggnaden har 14 våningar och rymmer 183 hotellrum, restaurang, skybar, konferens- och eventlokaler, spa och träningsstudio. Hotellets identitet tar avstamp i Södertäljes industriella historia och har också hämtat inspiration från stadens historiska hamn och den handel som bedrivits längs kanalen. Hotellet är en del av Nordic Hotels & Resorts, Strawberrys portfölj av fristående hotell.

FÄRGER OCH MÖNSTER PRÄGLAR INTERIÖREN

Interiört har The Dock fått en identitet med rötter i midcentury modern, där tidlösa former kombineras med samtida uttryck. Olika delar av hotellet har utformats med skilda färger, material och inredningsdetaljer. I lobbyn används lekfulla mönster tillsammans med tydliga

färginslag. Ränder och rutor kombineras med konfettiströdda ytor och olika former. Utformningen skiljer sig från hotellrummens mer neutrala grund, där ljusa ekytor och en nedtonad färgpalett utgör basen. Av de 183 rummen är tre sviter. Rummen omfattar både arbetsrum för affärsresenärer och designsviter. Den neutrala färgpaletten och de ljusa träytorna kombineras med starkare färger, retroinspirerade detaljer och modern funktionalitet. Bland de mer specifika inredningsdetaljerna finns 3D-printade sängbord och gröna divaner. Även restaurang- och barmiljöerna har fått egna uttryck. Jackie’s är hotellets heldagsrestaurang och har hämtat inspiration från New Yorks klassiska restauranger. Här kombineras en modern bistroinriktning med en interiör där rosa toner och ljusgrön marmor ingår. Miljön beskrivs i hotellets eget material som en nutida tolkning av en sommarveranda. Högst upp i byggnaden ligger cocktailbaren Birds Eye. Här har interiören fått ett mörkare uttryck med mörka siluetter, mjuka soffor och öppen spis. Barens placering högst upp i den 14 våningar höga byggnaden ger 360 graders utsikt över staden och vattnet.

MÖTESLOKALER I FLERA STORLEKAR

Hotellet innehåller också konferens- och eventmiljöer för arrangemang av olika storlek. Lokalerna är avsedda för bland annat konferenser, galor, workshops, lanseringar och presentationer. Bankettsalen rymmer upp till 186 sittande gäster, medan den

HOTELL

Svensk Byggtidning 123

största lokalen har plats för upp till 200 personer. Därutöver finns flera mindre rum för möten med färre deltagare. En av eventlokalerna har 30 platser och är utformad med inspiration från en mindre och intim biosalong. De olika lokalstorlekarna gör att konferens- och eventdelen omfattar såväl större samlingsytor som mindre rum för mer fokuserade möten. I hotellets material beskrivs ytorna som flexibla och avsedda att kunna användas för flera typer av arrangemang.

SPA I TVÅ VÅNINGSPLAN

Den sista delen av anläggningen att färdigställas var The Dock Spa. Spaet öppnade i juni 2026 och därmed stod hotellet i sin helhet färdigt. Spaet omfattar 1 400 kvadratmeter fördelade på två våningsplan. På det nedre planet finns bastur och pooler. På det övre finns bland annat en utomhuspool och en grönskande terrass med utsikt. I spadelen finns även ytor för behandlingar och sociala aktiviteter. I utformningen ingår dessutom boulebanor och trädgårdsmiljöer. Kombinationen av pooler, bastur, terrass, behandlingsytor och andra aktivitetsytor innebär att flera olika funktioner ryms inom spaets 1 400 kvadratmeter. I samband med att spaet öppnade tillkom också The Dock Gym. Träningsstudion omfattar 120 kvadratmeter och är utrustad med modern träningsutrustning. Med öppningen av spa- och träningsdelen i juni 2026 färdigställdes den sista delen av The Dock. Projektet vid Marenplan omfattar därmed hotellverksamhet tillsammans med restaurang- och barmiljöer, mötes- och eventlokaler samt spa och träning, samlade i den cirka 12 300 kvadratmeter stora nyproduktionen.

FAKTA I KORTHET: The Dock Hotell, nybyggnad av hotell i Södertälje kommun Tidsplan: juni 2023–juni 2026 Byggherre: Stadsrum Fastigheter Byggentreprenör: ED Bygg Sverige AB Arkitekt: Arqly Sverige AB

STOLT LEVERANTÖR AV HISSAR TILL THE DOCK HOTEL STOLT LEVERANTÖR

STOLT LEVERANTÖR AV HISSAR TILL MIRA OCH JUNO

AV HISSAR TILL

Med världsledande teknik Med världsledande teknik och OCHservice JUNO ochMIRA exceptionell får du exceptionell service får du en en pålitlig lösning som förbättrar din pålitlig lösning som förbättrar byggnads effektivitet och komfort. din byggnads effektivitet och Otis är det självklara valet Med världsledande teknik och komfort. Otis är det självklara för dig som vill investera exceptionell service får du en valet för dig som vill investera i i kvalitet och framtidssäkerhet pålitlig lösning som förbättrar

din byggnads effektivitet och komfort. Otis är det självklara valet för dig som vill investera i kvalitet och framtidssäkerhet

kvalitet och framtidssäkerhet

KONTAKTA OSS FÖR OFFERT

KONTAKTA OSS FÖR OFFERT

124 Svensk Byggtidning

HOTELL

Fortifikationsverkets befälshotell och 1960-talsbyggnad på Trängslets läger i Älvdalens skjutfältsområde totalrenoveras. Från tomt skal med nya installationer, dusch och toalett i varje rum, ny fasad och ett nytt tak. Bild: Fortifikationsverket

BEFÄLSHOTELL på skjutfältet i Älvdalen totalrenoveras På Trängslets läger i Älvdalens skjutfältsområde har fastighetsägaren och byggherren Fortifikationsverket påbörjat en totalrenovering av befälshotellet. – Byggnaden är gammal och vi vill få upp standarden till ARA-standard med toalett och dusch på rummen, förklarar fastighetsingenjör Erik Jackson, Fortifikationsverket. AV THOMAS ANDERSSON T R Ä N G S L E T S L ÄG E R och skjutfält ligger några mil norr om Älvdalens tätort i norra Dalarna. Här började i maj 2026 total- och byggentreprenören ByggPartner i Dalarna totalrenoveringen av Fortifikationsverkets befälshotell. I början på juni pågick markarbeten och rivning i befälshotellets i suterräng fem våningar höga betongbyggnad. Som med sina sammanlagt 159 rum är det största i Älvdalens kommun och 1966 en gång uppfört som militärt elevhotell. – Vi tömmer nu hela byggnaden helt och hållet. Vi blåser ut allt till ett tomt skal och byter ut all el, all ventilation, all VS och alla ytskikt, berättar Fortifikationsverkets fastighetsingenjör Erik Jackson. Hotellbyggnadens tidigare platta tak byts nu också ut och ersätts med ett sadeltak i plåt. Exteriört förnyas 1960-tals byggnaden med en ny stenfasad. Trängslets läger, skjutfält och befälshotell är en del av hela

Älvdalens skjutfältsområde. Med sina 54 000 hektar Europas näst största och en viktig del i det svenska försvaret. Men används för skjutövningar och övernattning även av utländska trupper. Byggherren för renovering- och ombyggnadsprojektet av befälshotellet i Trängslets läger – Fortifikationsverket – äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter. Med sina 1400 anställda en av Sveriges största fastighetsägare med huvuduppdraget att ” leverera robust och säker infrastruktur till totalförsvaret i form av mark, anläggningar och lokaler – i fred, kris och krig”. Total- och byggentreprenören ByggPartner i Dalarna är med sina runt 430 anställda och huvudkontor i Borlänge ett av Dalarnas ledande byggföretag. Med representation även i Västerås, Uppsala och Stockholm.

FAKTA I KORTHET:

PeMi Ventilation & Montage AB

Renovering Befälshotellet Trängslets läger, Älvdalen Tidplan: maj 2026–december 2027 Byggherre: Fortfikationsverket Totalentreprenör: ByggPartner Dalarna Arkitekt: Arkitekterna Krook & Tjäder i Östersund AB Kostnad: 90 Mkr

BANKHUS

Svensk Byggtidning 125

BANKHUS MITT I KATRINEHOLM renoveras, byggs om och till

På uppdrag av byggherren Sörmlands Sparbank genomför total- och byggentreprenören Tegelstaden Entreprenad AB en renovering och tillbyggnad av stadens största bankhus. – Vi bygger egentligen om alla våningsplan och bygger till lite transportvägar och trappor, förklarar Tegelstaden Entreprenads vd och projektledare Marcus Gerdåker. AV THOMAS ANDERSSON SÖRMLANDS SPARBANKS huvudkontor ligger på Köpmangatan i centrala Katrineholm och består av fyra byggnader. Den äldsta delen är från 1929 medan dagens huvudbyggnad invigdes 1968 och en mindre tillbyggnad tillkom 1985. Det nu pågående förnyelseprojektets renovering inkluderar stambyten och nya installationer för sådant som el och ventilation. Till detta ska läggas nya ytskikt på bankhusets fem våningsplan. – Golvläggning, undertak, nya snickerier, dörrar och kök. Hur mycket som görs varierar lite från plan till plan, sammanfattar Marcus Gerdåker på Tegelstaden Entreprenad. En ny kassadisk samt en stor glasbur som arbetsyta för bland annat telefonbankens personal ingår också i förnyelse och ombyggnad av Sörmlands Sparbanks huvudkontor. Renoverings-och tillbyggnadsprojektet av bankhuset i Katrineholm handlar framförallt om huvudbyggnaden plus den senare tillbyggnaden. Själva tillbyggnadsarbetet påbörjades här försommaren 2026. – Rivningsarbetet börjar bli färdigt, så vi kan börja första etappen med ytskikt, rapporterade VD/projektledare Marcus Gerdåker, Tegelstaden Entreprenad. Projektets tillbyggnadsdel är bland annat en tillbyggnad i form av ett nytt inglasat trapphus. En annan byggnadsmässig förändring är att entrén till Sörmlands Sparbanks huvudkontor – efter tidigare förändringar placerad på gaveln mot Strömplan – nu flyttas tillbaka

Sörmlands Sparbanks huvudkontor i Katrineholm renoveras, byggs om och till med ny entré, inglasat trapphus och takterrass med orangeri.

till sitt ursprungliga läge. På bankhusets markplan blir det vidare glaspartier. Även bankhusets takterrass på en del av huset kommer att renoveras och glasas in. – Ett kommande orangeri både för personalmatsal, olika event och sådant, avslutar Marcus Gerdåker, projektledare och vd på Tegelstaden Entreprenad AB. Tegelstaden Entreprenad är ett familjeägt företag och en koncern, som med huvudkontor i Katrineholm och utöver nyproduktion även äger och förvaltar cirka 800 egna bostadslägenheter.

FAKTA I KORTHET: Tillbyggnad kontor, Katrineholm Tidplan: juni 2026–mars 2027 Byggherre: Sörmlands Sparbank Totalentreprenör: Tegelstaden Entreprenad AB Kostnad: 30-50 Mkr

126 Svensk Byggtidning

MUSEUM

Orangeri och renovering förnyar anrika

SURTE GLASBRUKSMUSEUM Glasbruksmuseet i Surte i Ale kommun byggs om och renoveras. Ett förnyelseprojekt som total- och byggentreprenören Vestia Construction Group utför på uppdrag av byggherren Ale kommun. – Det har inte varit någon glastillverkning i det här huset, men det har tillhört glasbrukets verksamhet, förklarar Ale kommuns projektledare Armin Khazrai. AV THOMAS ANDERSSON ALE KOMMUNS tätort Surte ligger öster om Göta Älv cirka 15 kilometer norr om Göteborg. Glasbruket var här ortens största och mest betydelsefulla arbetsplats från 1862 fram till 1978. Konstnärer och hantverkare har sedermera i glasbrukets verksamhetsbyggnad återskapat bruksmiljöer knutna till glastillverkningen och bruksorten Surte. Som exempelvis glashytta, handelsbod och arbetarbostad. Samt förstås utställda glasförpackningar för vin, vatten, mjölk och en rad andra sorters glasförpackningar och föremål. – På senare tid har det alltså varit ett glasbruksmuseum. Det är Ale kommuns fastighet och museum, men det drivs av en förening som heter Glasbruksmuseets Vänner, berättar projektledare Armin Khazrai, Ale kommun. Vad – Armin Khazrai – är det som Ale kommun nu vill göra med huset som från mitten av 1800-talet och framåt länge ägdes av Surte Glasbruk och sedan inretts som museum? – Fastigheten i sig är föråldrad med dålig tillgänglighet och gamla lokaler. I det stora hela handlar det om att det behövs en uppfräschning. Det vi gör är att renovera och omdisponera olika rum. Därtill ska det bli ett orangeri. Byggnaden är liksom u-formad och där emellan på innergården bygger vi ett stort glastak. Som lite grand förlänger utesäsongen! Renoveringen av Glasmuseet i Surte inkluderar vidare sådant som golvarbeten, VS, det vill säga vatten och sanitet, ventilationsarbeten, elinstallation, ytskiktsbehandling och målning. – Projekteringen är i full gång! Bygglovet är inskickat och ambitionen är att börja arbetet så snart det är beviljat. Och det är upphandlat som en totalentreprenad i samarbetsformen partnering med total- och byggentreprenören Vestia, avslutar byggherren Ale kommuns projektledare Armin Khazrai.

Glasmuseets 1800-tals byggnad i Surte byggs om och renoveras med tillbyggt orangeri och glastak, nya installationer och omdisponerade utställningsytor. Bild: What Arkitektur/ Ale kommun

Tilläggas kan bara att det var på Surte Glasbruk som Alexander Samuelsson en gång lärde sig blåsa glas. Han som vid 20 års ålder emigrerade till USA och året 1915 fick sätta sitt namn på patentet till flaskan som tillverkades för The Coca-Cola Company. Världens första patenterade förpackning!

FAKTA I KORTHET: Ombyggnad Glasbruksmuseet, Surte Tidplan: juni 2026–januari 2027 Byggherre: Ale kommun Totalentreprenör: Vestia Construction Group AB Arkitekt: ABAKO Arkitektkontor AB Kostnad: 30 Mkr

KULTURHUS

Svensk Byggtidning 127

ULRICEHAMNS NYA KULTURHUS en komplex byggnad i trätradition I centrala Ulricehamn bygger total- och byggentreprenören T3 Hus från Borås ett nytt kulturhus på uppdrag av byggherren Ulricehamns kommun. – Du kan säga att den är uppbyggd av fyra byggnader med ett mittskepp mitt i, säger T3 Hus projektchef Urban Johnsson till Svensk Byggtidning. AV THOMAS ANDERSSON I NÄR VARO AV bland annat kommunstyrelsens ordförande Wiktor Öberg (M) togs på Marknadsplatsen i centrala Ulricehamn fredagen den 17 april 2026 det första spadtaget på Ulricehamns nya kulturhus. En kommande kulturbyggnad som med inspiration från stadens träbyggnadstradition gestaltats av Louise Masreliez och Marge Arkitekter. – Just nu håller vi på och schaktar och spåntar för parkeringsgaraget under hela byggnaden, rapporterar Urban Johnsson på T3 Hus i månadsskiftet maj/juni 2026.

DON’T CHOOSE A PRODUCT. CHOOSE A PARTNER.

Att välja en stabil samarbetspartner är långt mycket viktigare än val av produkt vid en upphandling av schaktfri ledningsförnyelse. Vi rekommenderar alltid den optimala lösningen för bästa möjliga slutresultat med minsta möjliga klimatavtryck.

Vill du veta mer?

aarsleff-rorteknik.se

Ulricehamns kulturhus uppförs med skiftande stommaterial och en unik vågformad fasad i trä som knyter an till stadens träbyggnadstradition. Bild: T3 Group AB

Kulturhuset – med sina fyra sammanbundna och tre våningar höga huskroppar plus källarvåning med garage – uppförs med betoning på trä och en bruttoyta på 7300 kvadratmeter. – Det är väldigt mycket trä och korslimmat KL-trä. Med en bågig träfasad som går som i vågor runt hela huset, beskriver projektchefen Urban Johnsson. Stommaterialet skiftar dock mellan det sammanhållna kulturhusets olika huskroppar, tillägger han. – Vissa av de här stommarna är i stålsmide, vissa med betongbjälklag, vissa med trä. Så du kan säga att det är en kombistomme. Även taken läggs med skiftande material. – Vissa är KL-trätak och vissa är med stålfackverk. Det är lite olika. Total- och byggentreprenören T3 Hus projektchef Urban Johnsson beskriver Ulricehamns kommande kulturhus som en ” ganska komplex byggnad”. – Med många möten mellan de här olika byggnadsdelarna och många olika materialtyper. Och en på det här viset unikt byggd fasad. Att Ulricehamns kulturhus byggs för många olika slags verksamheter är också något som bidrar till komplexiteten i byggprojektet. – Det är musikskola med slagorkestrar och teater vägg i vägg med ett bibliotek där det ska vara tyst … Placeringen av Ulricehamns nya kulturhus bygger vidare på platsens historiska betydelse som marknadsplats. Med fyra sammanhållna mindre byggnadsvolymer med i skarvarna ett centralt atrium, en huvudentré och en huvudtrappa där byggnadens funktioner och besökare möts.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad kulturhus, Ulricehamn Tidplan: april 2026–september 2028 Byggherre: Ulricehamn kommun Totalentreprenör: T3 Group AB/T3 Hus AB Arkitekt: Marge Arkitekter AB

VI BYGGER SVERIGE

MARIN ENTREPRENAD SVENSK SJÖENTREPRENAD I MALMÖ AB

info@sse-ab.se, www.sse-ab.se På Svensk Sjöentreprenad är vi specialister på arbeten inom marina miljöer. Vi inriktar oss på marin infrastruktur, där vi utför allt från muddring till nybyggnation, service och underhåll. Vi utför arbeten på byggnadsverk, sjöledningar, kraftverk, bryggor, hamnar m.m. Genom ett unikt och mångårigt samarbete med olika anläggnings- och specialistföretag kan vi erbjuda Er en bred kompetens inom olika områden. Vi har en stor flotta marina resurser till förfogande och uthyrning. Vi finns i Göteborg, Sölvesborg och Malmö. Kan vi bli din partner i vattnet? DYKNING / MUDDRING / IWS / MARINA RESURSER

TEJP STOKVIS TAPES 011-28 04 00, www.stokvistapes.se Stokseal® byggfolietejp har mycket god vidhäftning mot de flesta ytor, även mot ojämna och strukturerade ytor samt lågenergiytor. Stokseal® har mycket god beständighet mot åldring, fukt och UV-ljus. Produkten är VOC-fri (Low Emission class EC1+) samt är registrerad i Sunda Hus, Basta och hos Byggvarubedömningen. Dessutom är produkten listad i portalen för byggprodukter som kan användas i Svanenmärkta hus. Stokvis Nordic AB förser den Nordiska marknaden med kundunika tejper till B2B-kunder samt ett komplett sortiment av olika tejper till proffshantverkaren. Stokvis Nordic produkter finns hos alla välsorterade bygg-, järn-, färg- och industrihandlare/grossister i Norden.

RÖKLUCKOR & LJUSINSLÄPP NYTEC GROUP AB

www.nytec.se Välkommen till Nytec, din pålitliga leverantör av högkvalitativa rökluckor! Vi erbjuder en omfattande lösning för att förbättra brandsäkerheten i din byggnad med hjälp av en röklucka. Våra rökluckor är skapade för att uppfylla säkerhetsstandarderna som finns på en röklucka och är perfekt för alla typer av byggnader, inklusive bostäder, kommersiella fastigheter och industrilokaler. Vi är även stolta över att erbjuda högkvalitativa glastak och lanterniner som förvandlar ditt byggprojekt till en ljus och inspirerande miljö Vi har högpresterande och energieffektiva profilsystem, särskilt framtagna för glastak och glaslanterniner. Vi har lång erfarenhet av lösningar för naturligt ljusinsläpp och vi är ISO-certifierade enligt ISO 9001, kvalitet, och ISO 14001, miljö.

VI BYGGER SVERIGE BELYSNING

STYR- OCH REGLERTEKNIK STOCKHOLMS STYR-TEAM

LIGHTLIFT ESYSTEMS AB

+468-507 272 67, info@styrteam.se, www.styrteam.se Stockholms Styr-Team är ett engagerat och kundfokuserat företag med specialistkompetens inom styr- och reglerteknik. Vi arbetar med moderna och hållbara lösningar för fastigheter och anläggningar där kvalitet, innovation och samarbete står i centrum. Vi är ett sammansvetsat team som erbjuder kompletta lösningar och stöd inom projektering, entreprenader, automationslösningar och servicearbeten. Vi har lång erfarenhet av branschen och har god kännedom kring de flesta fabrikat och system på marknaden. Vi är ISO-certifierade enligt ISO 9001, 14001 och 45001.

070-733 6612, www.lightlift.se Lightlift Esystems AB är ett företag som säljer lösningar för underhåll och hantering av svåråtkomliga, energiförbrukande och/eller servicekrävande anordningar som exempelvis belysning, fläktar, luftfilter, högtalare, med mera. Företaget erbjuder motordrivna belysningshissar i två koncept. Båda omfattar hjälpmedel för höjning och sänkning av högt belägna eller svåråtkomliga objekt för enkel, kostnadseffektivt och energieffektiviserande underhåll.

KROSSNING & BERG FRÖLÉN KROSS AB

0611-214 40, www.frolenkross.se Behöver du bergkross, makadam, sandmaterial eller stenmjöl redan idag? Om du önskar kan du hämta ditt material på egen hand i våra täkter i Västernorrland, annars säkerställer vi att du får din leverans inom kort till ett bra pris. Vi utför även krossning på plats med hjälp av våra mobila och transportabla krossanläggningar över hela Norrlandsregionen. På Frölén Kross AB tar vi även på oss totalentreprenader då det tillkommer sprängningar och transporter. Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 av DNV, och även materialet är ballastcertifierat av DNV.

DATA/KYLSYSTEM SEE COOLING

www.seecooling.com SEE Cooling levererar världsledande energieffektiva kyllösningar till datahallar. Företaget är även medlemmar i SweDCI Swedish Datacenter industry. Vi har under lång tid utvecklat och levererat deplacerande kylning av data och teknikhallar vissa byggda med GEO kyla. Energieffektiv kylning med SEE Cooling Concept innebär minimerade förluster i alla steg och därigenom oslagbar totalekonomi. Konceptet är initialt utvecklat tillsammans med Telia och är operatörens standardlösning. SEE Cooling levererar till ett stort antal kunder i branschen och produkterna är tillgängliga genom kylgrossisten KYLMA. SEE hjälper kunder bygga energieffektiva, robusta, redundanta datahallar med framtidssäkrad teknologi.

DYKERIARBETEN GÖTEBORGS DYKERITEKNIK AB

031-706 09 00, www.gbgdyk.se Vi dyker upp när du behöver någon som dyker ner. Vi erbjuder tekniskt kvalitativa och kostnadseffektiva lösningar inom marina entreprenader som ger ringar på vattnet. Genom vår samlade erfarenhet och förståelse för komplexa projekt ger GDA uppdragsgivarna mervärden då vi vet vilka metoder som lämpar sig bäst. Vi erbjuder teknisk kompetens, projektledning och utförande inom sjöentreprenader med kärnområdena kaj och betong, sjöledningar och inspektioner. På Göteborgs Dykeriteknik arbetar vi inte bara med kvalitet, kompetens och med miljön i fokus på ytan – vi går djupare! Vill du veta mer? Hör av dig så berättar vi.

RÖRINSTALLATION SK LICENSSVETS FRÖLUNDA AB

www.sklicenssvets.se SK Licenssvets är en trygg och pålitlig partner med 35 års erfarenhet av rörinstallationer, reparation/underhållsarbeten samt tillverkning av tryckkärl för industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp. Vi värnar om långsiktiga relationer och hållbarhet och jobbar med allt från mindre åtaganden till större entreprenader, främst inom Norden men även i Europa. Vi är certifierade för EN 1090-1 samt ISO 3834-2 och möter dagligen högt ställda krav. Därför lägger vi stor vikt vid vår personal, planering, beredning och uppföljning, för att kunna hålla utsatta tider samt en hög kvalitetsnivå. Med bred kompetens och behörigheter har vi en organisation som gör oss slagkraftiga.

VVS SEE Cooling AB

INGENJÖRER www.seecooling.com

SVENSKAinfo@seecooling.com TEKNIKINGENJÖRER STING AB

www.sting.nu Sting är ingenjörsföretaget med känsla för teknik och samhälle. Med cirka 1000 projekt i ryggen och med en erfarenhet som sträcker sig mer än 30 år tillbaka i tiden är vi sverigeledande i vår nisch – stora rörliga konstruktioner. Vi har samlat all kompetens under samma tak för att kunna ta oss an såväl stora som små uppdrag från start till mål. Idag levererar vi attraktiva och avancerade tekniska konstruktionslösningar inom infrastruktur över hela Sverige och i Norden.

INFJÄRDENS VÄRME AB

+46 10-414 40 00, info@ivab.com, www.ivab.com Vi är ett familjeföretag som levererar rikstäckande tjänster inom rörbranschen till både företag och privatpersoner. Vi erbjuder totalentreprenader och enskilda lösningar inom VVS, industri, verkstad och sprinkler. IVAB:s tjänster karaktäriseras av problemlösande flexibilitet och effektiv leverans som utförs av erfarna medarbetare med dokumenterad kompetens. IVAB-koncernen består i dagsläget av huvudkontoret i Piteå med tillhörande butik, 10 filialer runt om i landet samt dotterbolagen IVAB Fastigheter och Nordtool AB Kontakta oss så hjälper vi dig.

130 Svensk Byggtidning

DÖRRFORUM

SLR Dörrforum tar nästa steg mot

GEMENSAM PRAXIS FÖR DÖRRPROJEKTERING Dörrmiljöer ska klara krav på bland annat säkerhet, brand, utrymning och tillgänglighet. Samtidigt behöver information följa med genom hela byggprocessen. Nu arbetar SLR Dörrforum med en gemensam praxis som ska göra dörrprojekteringen tydligare och mer enhetlig. Den 8 oktober fortsätter arbetet i Göteborg. AV JAN ÅSTRÖM EN DÖRR K AN vid första anblicken framstå som en relativt enkel byggnadsdel. I moderna byggprojekt möts däremot en lång rad krav i samma dörrmiljö. Brandskydd, utrymning, tillgänglighet, inbrottsskydd, lås, beslag, passersystem och arkitektoniska önskemål ska fungera tillsammans. Det ställer stora krav på projekteringen – och på informationen som förs vidare mellan projektets olika aktörer. Under våren samlade SLR Dörrforum närmare 30 deltagare till en workshop om dörrprojektering. Diskussionerna visade enligt SLR både områdets komplexitet och behovet av en gemensam och praktiskt användbar praxis. Sedan dess har arbetet fortsatt. Ett första utkast med arbetsnamnet prSLR 817342 har tagits fram och en styrgrupp har tillsatts för att driva processen vidare.

DÖRRKORTET I CENTRUM

En central fråga är vilken information ett dörrkort minst behöver innehålla för att fungera genom byggprojektets olika skeden. En annan är hur dörrdata ska struktureras så att informationen kan användas, utbytas och senare förvaltas på ett mer enhetligt sätt. Även praxisens omfattning behöver definieras. Vad ska ingå och var ska gränsen dras mot andra delar av projekteringen? Arbetet sker stegvis. Olika delar bearbetas vid arbetsmöten, synpunkter förs in och mer genomarbetade förslag ska därefter kunna skickas på bredare remiss. SLR betonar att materialet fortfarande är arbetsdokument och inte ska betraktas som beslutad praxis.

Styrgruppen består i dag av fyra personer och har dessutom en vakant plats för kompletterande kompetens. SLR representeras av vd:n och normansvarige Martin Järbur, som även deltar i SIS tekniska kommittéer TK 179 och TK 615. Från Bengt Dahlgren deltar Henrik Good, affärs- och marknadschef inom Säkerhet, med erfarenhet av fysisk säkerhet, kravställning och dörrprojektering. I gruppen finns också Björn Nordström från Briab, expert inom fysisk säkerhet och dörrmiljöer med kompetens inom bland annat brand, utrymning, tillgänglighet och inbrottsskydd. Tobias Norman Hult från Rejlers bidrar med erfarenhet av mekaniskt inbrottsskydd och dörrprojektering samt arbetet med att omsätta tekniska krav i bygghandlingar. Styrgruppen leder processen, men ambi-

tionen är att arbetet ska förankras bredare i branschen.

NÄSTA STEG TAS I GÖTEBORG

Den 8 oktober samlas SLR Dörrforum återigen, denna gång i Mölndal och Göteborg. Träffen är upplagd som ett arbetsforum snarare än ett traditionellt seminarium. Deltagarna ska arbeta vidare med tre huvudområden: praxisens omfattning, dörrkortets minsta innehåll och struktureringen av dörrdata. Resultatet ska sedan ligga till grund för styrgruppens fortsatta arbete med prSLR 817342. Målet är en tydligare gemensam grund för en byggnadsdel där många funktioner och regelkrav möts. För dörrmiljön börjar trots allt inte när dörren monteras på byggarbetsplatsen. Den börjar redan vid projekteringsbordet.

Betong

Metall

Inspektion Tillståndsbedömning Appliceringsanalys Alternativa lösningar Kostnadsanalys Förutsättningar för renovering Förarbete Applicering Härdning

Inspektion Tillståndsbedömning Appliceringsanalys Alternativa lösningar Kostnadsanalys Förutsättningar för renovering Förarbete Applicering Härdning

Energiverk - Fastigheter – Processindustrin - VA-Verk m.fl Ökad livslängd på befintliga utrustningar och konstruktioner i betong och metall sparar pengar och minskar miljöpåverkan. Rätt Teknologi på Rätt Plats på Rätt Sätt i TID.

Ytskydd.com