Svensk Byggtidning 3/2026

Byggtidning Svensk Byggtidning Svensk

Fastigheter & Projekt

SKYDDSRUM 2030

– nationell genomgång pågår

NÄR KRISEN KOMMER räcker inte reservkraften

FRAMTIDENS BYGGPROJEKT

Fastigheter & Projekt

kräver nya säkerhetskrav

SÅ FÖRÄNDRAR AI konsultbranschen

STORA AI-DAGEN

– AI för samhällsbyggandet

NORDBYGG

– innovationerna som stack ut

NÄSTA GENERATION klimatförbättrad betong

Fastighetsdagarna samlade allmännyttan

Nr 3_2026

DE

IN SWE

D EN

30

MA

NYHET!

Ett fäste – många möjligheter » Fallskyddswire för alla tak » Snabb och flexibel montering » Wiren fixeras i fästet utan att skadas » Termineringsfri wire » Fallstopp på stegar

Scanna QR-koden för film på Weline ONE eller läs mer på welandstal.se

AN

IT

E

Weline ONE

Y

W

L

D QUA

L

25–27 AUGUSTI 2026 SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

Nordens största mötesplats för industriell träbearbetning och samhällsbyggande i trä. Träindustrin förändras. Det gör Trä & Teknik också. Råvarupriser. Energieffektivisering. EU-krav. AI och automation. Kraven på lönsamhet och resurseffektiv produktion ökar i varje led. Trä & Teknik 2026 tar ett tydligare grepp om hur branschens viktigaste frågor blir till lösningar. Mer trä. Mer innehåll. Mer relevans.

Boka kostnadsfri entrébiljett

KUNSKAP | UTSTÄLLNING | NÄTVERKANDE

en Smartare

Golvlösning » Installationsgolv » AKUSTIKgolv » Ventilationsgolv » Golvvärmesystem

AB Giha Golvsystem | Ventinspect

giha.se

FORMGE DIN VISION

INTEGRERA OCH SMÄLT IN

INFORMERA OCH FÖRMEDLA ETT TYDLIGT BUDSKAP

SKAPA IDENTITET OCH TILLFÖR EN PERSONLIG TOUCH

Ge din fasad ett unikt uttryck med fasadskivan Steni Vision – tillverkad av stenkomposit. Skivan kan användas för exteriör eller interiör beklädnad för alla typer av byggnader. Steni Vision finns i 14 olika standardutföranden och kan även beställas med olika motiv och mönster enligt önskemål. Stenis produkter är tillgängliga som nedladdningsbara BIM-objekt för Revit och Archicad på www.bimobject.com. Läs mer om Steni Vision på steni.se – testa Steni designverktyg – lek med olika byggnadstyper, former och motiv.

SKAPA ILLUSIONER MED ESTETIK SOM LURAR ÖGAT

LEDARE

SKYDDSRUM RÄCKER INTE – de måste fungera

S V E R I G E S S Ä K E R H E T S L Ä G E har förändrats – och det märks nu tydligt i lagstiftningen. Den nya lagen om skyddsrum innebär ett skifte i synsätt: från att ha tillgång till skydd, till att säkerställa att det faktiskt fungerar när det behövs. För fastighetsägare innebär det ett ökat ansvar. Skyddsrum ska inte bara finnas på ritningen, utan kunna ställas i ordning inom 48 timmar. Det kräver rutiner, kontroller och löpande underhåll. Samtidigt skärps tillsynen, och förelägganden kan bli en realitet för den som inte lever upp till kraven. Det är i grunden en nödvändig utveckling. I ett läge där beredskapsfrågor åter står högt på agendan måste även bygg- och fastighetssektorn ta sin del av ansvaret. Robusthet handlar inte längre enbart om energieffektivitet eller hållbarhet – utan också om att kunna hantera kriser.

Den nya lagen introducerar dessutom begreppet skyddade utrymmen. Garage, tunnlar och andra befintliga strukturer kan få en ny roll som komplement till traditionella skyddsrum. Det öppnar för flexibilitet – men ställer också krav på kunskap och planering. Budskapet är tydligt: att ha ett skyddsrum räcker inte. Det ska vara redo. I detta nummer fördjupar vi oss i vad den nya lagen innebär i praktiken. Vi besökte också Fastighetsdagarna i Malmö, där branschen samlades kring framtidens frågor, tittar närmare på vad verklig robusthet kräver – bortom reservkraft – och gör en återblick på Nordbygg samt redovisar aktuella projekt runt om i landet. Nu handlar det om att gå från regelverk till handling.

God läsning!

Jan Åström

Chefredaktör, Svensk Byggtidning

Vitvaror och köksinredningar för proffs! Sedan 1970 har vi levererat och installerar vitvaror, kompletta tvättstugor och köksinredningar till nöjda företagskunder i hela Sverige. Tryggt, leveranssäkert och med stor erfarenhet garanterar vi att du blir nöjd, oavsett storlek på ditt projekt! Kontakta oss idag för referens och offert.

www.kokscentrum.com/b2b

All miljöpåverkan deklareras per modul i enlighet med den europeiska standarden EN 15804+A2, vilket ger klarhet i hållbarhetsprestanda.

Rockfon erbjuder produktspecifika miljövarudeklarationer (EPD). Rockfon är stolta över att presentera en ny version av produktspecifika miljövarudeklarationer (EPD) gällande våra akustiska lösningar för väggar och tak. Målsättningen är att skapa transparens och bidra med ytterligare resurser för arkitekter, byggare och designers.

Ad-190x125mm-3mm bleed_D_08_2024.indd 1

Kunder ges tillgång till fullständig information om produkters specifika miljöpåverkan, där allt är validerat och tredjepartsverifierat. Releasen gör det enkelt att mata in värden i byggnaders livscykelbedömningar så att projekten blir noggrant utvärderade och optimerade.

Läs mer här.

27-08-2024 09:39:08

INNEHÅLL 42

6 8 10

Ledare Innehåll Nyheter

16

GLAS Glasåtgärder måste prioriteras i Sveriges renoveringsstrategi

44 58

55 56 57

58 60

18 21 27

ALLMÄNNYTTAN Fastighetsdagarna – Sveriges Allmännytta höll sin årliga konferens Ny generation säkerhetsdörrar – tryggar hela områden Från data till driftnetto

28 29 31 32 33 35 36

SKYDDSRUM Gör Sveriges skyddsrum redo för framtiden Samtliga skyddsrum genomgångna till 2030 Vill samla branschen för att stärka Sveriges beredskap Hela systemet behöver moderniseras Skyddsprodukter – säkrar funktionen i Sveriges skyddsrum Upprustning av skyddsrum kräver erfarenhet Svenskarna tvivlar och kraven på fastighetsägarna ökar AI Stora AI-dagen – AI för samhällsbyggande AI för att rädda planeten Innovationsprojekt visar att AI ger konsulter helt nya roller

78

38 40 42

44

BYGGNADSSTÄLLNINGAR Säkerhet, kompetens och planering avgör framtidens byggprojekt

81 82

49 51

LOKALVÅRD Lokalvård är en samhällsfunktion Rätt golv sparar miljoner i underhåll över tid

85 88

52 54

TRÄ Lindbäcks säkrar framtiden – friköp öppnar för nya investeringar Träbyggandet växlar upp – stora projekt visar vägen inför Trä & Teknik

90

61 63 64 67

70 73 74 75 76

79 80

När byggnader måste börja bete sig som samhället – flexibelt Ny ordförande i Skogsindustrierna – ska leda branschen genom nästafas av omställningen Lunawood förenar hållbarhet och nordisk design RESERVKRAFT Debatt – ta kontroll över reservkraften När strömmen försvinner – Omexom levererar reservkraft till samhällets mest kritiska verksamheter Robusthet kräver mer än reservkraft Reservkraft som håller i 30 år Robust energiförsörjning börjar långt innan krisen Reservkraften finns inte alltid där den behövs SPECIAL NORDBYGG Nordbygg 2026 visar styrkan i branschens viktigaste mötesplats Obrännbara material blir avgörande för framtidens byggnader Hon är Årets byggkvinna 2026 Miljövänligt och återanvändbart material för golvtäckning Chalmersstudent vann Nordbyggs arkitekttävling – cirkulärt glas i fokus Prisregn på Nordbygg 2026 – innovation, hållbarhet och förebilder i fokus Stort intresse för Granitor Electro Stockholmsmässan växlar upp – tre nya mässor ska fånga framtidens affärer Digital duschblandare – ger helt nya möjligheter för badrumsdesign Uppkopplade blandare ger kontroll på vattenhanteringen BETONG Klimatförbättrad betong redo för nästa steg Klimatsmart betong och återbruk halverar utsläppen i kretsloppsparken SKOLA NCC bygger Uddevallas nya förskola i Bokenäs

Byggtidning Svensk Byggtidning Svensk

Nr 3_2026

Fastigheter & Projekt

SKYDDSRUM 2030

– nationell genomgång pågår

91 92 93 94 95 96 97

Alafors nya grundskola med klassisk industriblinkning Ombyggd högskola blev ny gymnasieskola i Borlänge Arvikas Taseruds gymnasium byggs i fyra etapper om, till och renoveras Bygget igång för viktigt skolprojekt i Halmstad Trä, trygghet och framtidstro i Näldens nya F–6-skola Nya Vallaskolan – en viktig satsning i Enhörna Nybyggnad med matsal och storkök på Fryxellska grundskolan i Sunne

KONTOR 98 Kalmars nya kontorsbyggnad inflyttningsklar sommaren 2026 99 Lokala och globala Roxtec bygger ett nytt huvudkontor i Karlskrona 100 Ombyggd affärs- och kontorsbyggnad blir nya Växthuset i Karlstad centrum

101 102 104 105 106 107 108 110 111

BOSTAD 580 hyreslägenheter på gång i Linköping Industriellt byggande i trä med hållbarhetsfokus Nya bostadskvarter tar form vid Handens station Kattfotens bostadsrätter med utsikt i Järvastaden MKB:s högsta byggnad i komplex stadsmiljö Varbergs nya klassiska stadskvarter Kvarnstugan förenar trä och betong i Ursvik Flerbostadshus med trä och loftgångar i Borlänges nya stadsdel Jakobsdalen Gårdslunden ska ge Fridhemsplan ett lyft

SPORT & FRITID 112 Nya omklädningsrum på Mjällbys hemmaarena Strandvallen 113 Region Gotland bygger ny idrottshall i Roma

114 115 116 117 118 121

VÅRD & OMSORG Guldåkern – två nya omsorgsboenden som tar form i Råbylund Dalheimers hus rustas för framtiden Nybyggnad för läkemedelstillverkning – ett av många projekt på Sunderby sjukhus Wilmagården – Ronnebys nya äldreboende i Bräkne-Hoby Åsbytorps vårdboende tar form i Strövelstorp Nytt särskilt boende färdigställt i Bergsjö

HANDEL 122 Kentucky Fried Chicken uppför ny restaurangbyggnad i Haninge 123 Dollarstores nya butik på samma plats i Lycksele SLOTT 124 Läckö slott återfår sitt historiska uttryck BRANDSTATION 125 Umeå bygger ny brandstation i området Tomtebo strand HOTELL 126 Scandic Stjärnvägen går in i nästa byggfas 127 Tullhuset i Varberg omvandlas till hotell 128 Vi bygger Sverige SGBC 130 Fyra nya branschprofiler till SGBC:s styrelse

NÄR KRISEN KOMMER räcker inte reservkraften

FRAMTIDENS BYGGPROJEKT

Fastigheter & Projekt

kräver nya säkerhetskrav

SÅ FÖRÄNDRAR AI konsultbranschen

STORA AI-DAGEN

– AI för samhällsbyggandet

NORDBYGG

– innovationerna som stack ut

NÄSTA GENERATION klimatförbättrad betong

Fastighetsdagarna samlade allmännyttan

REDAKTION ISSN 2000-8880 Nr 3/2026

UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Sveavägen 159 08-501 08 710 ANSVARIG UTGIVARE, CHEFREDAKTÖR & PROJEKTLEDNING: Jan Åström jan.astrom@storkom.se ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se PRENUMERATION: Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se TRYCK OCH BOKBINDERI: Multiply, Malmö 2026 OMSLAGSBILD: Rad av färgglada flerbostadshus mot en blå himmel. Bild: Marcus Lindström BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.svenskbyggtidning.se Facebook: @svenskbyggtidning.se www.issuu.com/b2bnyheter.se/stacks www.ocast.com/se/stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/stordaahdkommunikation-ab

BYGGNYTT

NYA REGLER SKA STÄRKA TRYGGHETEN VID FASTIGHETSAFFÄRER DEN 1 JULI börjar nya regler gälla för ansökningar om lagfart, inskrivning av tomträttsinnehav och tomträttsupplåtelse. Syftet är att stärka tryggheten på fastighetsmarknaden och minska risken för att felaktiga identitetsuppgifter används när fastigheter byter ägare. De nya reglerna innebär bland annat skärpta krav på identitetsuppgifter för både privatpersoner och juridiska personer.

Bildtext: Erik Peeling och Carola Lavén vid spadtaget för BRF Skeppa den 8 juni 2026. Bild: Tove Wendelin, Sh bygg sten och anläggning AB.

SPADTAG FÖR BRF SKEPPA VÄRMEBÖLJAN SLÅR TILL – SÅ PÅVERKAS SVENSKAR AV ÖVERHETTADE HEM

BYGGSTARTEN FÖR bostadsrättsföreningen BRF Skeppa har uppmärksammats genom ett symboliskt spadtag.

Projektet genomförs av Sh bygg, sten och anläggning AB och markerar nästa steg i utvecklingen av området.

BRISTER I INOMHUSMILJÖN är vanligt och något som får konsekvenser för hur vi mår, sover och fungerar i vardagen. När temperaturen stiger blir problemen ännu mer påtagliga. Hemmet ska vara en plats för återhämtning, men en ny rapport från VELUX visar att det inte alltid är fallet.

FÖRBÄTTRAD MÅLERIMARKNAD UNDER VÅREN MEN OSÄKERT FRAMÅT UTFALLET FÖr första halvåret 2026 visar att måleribranschen utvecklades starkare än väntat. Antalet målade timmar ökade med nära 6,5 procent jämfört med samma period 2025. Företagens bedömning är en ökning med 3 procent på helåret jämfört med 2025. Det ligger i linje med beräknad målerivolym i konjunkturrapporten som släpps ihop med företagens enkätsvar. Läs mer på www.svenskbyggtidning.se

CERNERA SÄLJER SKOLFASTIGHET I BORÅS CERNERA avyttrar fastigheten Guldbaggen 1 i Borås till JCA Holding AB. Fastigheten omfattar närmare 2 900 kvadratmeter och hyrs i sin helhet av Borås Stad för

Bergslenagymnasiets verksamhet. Fastigheten har nyligen genomgått en omfattande totalrenovering samtidigt som verksamheten varit i drift.

BYGGNYTT Tove Hesslow – Årets eldsjäl 2026. Bild: Region Stockholm

Visionsbild: TMRW och Mölndala Fastighets AB, Brukstorget.

LOCUMS TOVE HESSLOW

JUTABO UTVECKLAR

TOVE HESSLOW, miljöcontroller på Locum, har tilldelats Region Stockholms hållbarhetspris i kategorin Årets eldsjäl. Hon uppmärksammas för sitt arbete med återbruk inom byggbranschen och sitt starka engagemang för hållbarhetsfrågor. Utmärkelsen lyfter fram hennes roll som drivande kraft inom hållbar utveckling och cirkulära arbetssätt.

JUTABO PLANERAR 46 bostadsrätter i kvarter 41 i den framväxande stadsdelen Forsåker i Mölndal. Projektet får ett centralt läge nära Kvarnbyn, Mölndals resecentrum och den nya upplevelseplatsen Papyr. Byggstart närmar sig och inflyttning planeras till 2028. Arkitekturen hämtar inspiration från områdets industriella historia med inslag av tegel, trä och betong.

utses till Årets eldsjäl

nytt bostadskvarter i Forsåker

Spröjs

Laminat Glas

Otaliga kombinationer Våra räcken står starka genom år och årstider, väder och vind. I sortimentet hittar du underhållsfria produkter som präglas av hållbarhet, enkelhet och flexibilitet. welandaluminium.se Balkongräcke perforerad plåt, Örnsberg Balkongräcke laminat, Örnsberg

BYGGNYTT

KUNDNÄRA ARBETSSÄTT

minskar vakanser hos Mimer

LEICA LANSERAR

ny generation laserskannrar LEICA GEOSYSTEMS presenterar den nya RTC-serien med laserskannrarna RTC300, RTC500 och RTC700. Serien erbjuder högre noggrannhet, längre räckvidd och snabbare datainsamling

än tidigare generationer. En ny realtidsfunktion gör det möjligt att dela och bearbeta skanningsdata direkt mellan fält och kontor, vilket ska effektivisera arbetet inom mätning, bygg, industri och infrastruktur.

BOSTADSBOLAGET MIMER rapporterar två månader i rad med minskade vakanser. Bakom utvecklingen ligger ett stärkt kundoch datadrivet arbetssätt där marknadsanalyser kombineras med kunddialoger för att bättre förstå efterfrågan. Genom segmentering, anpassad kommunikation och tät samverkan mellan olika funktioner har bolaget lyckats minska tiden som lägenheter står tomma och stärka sin position på bostadsmarknaden.

Bild: Mikael Rönndahl/ABK

RAMIRENTRAPPORTEN: Åldersdiskriminering kvar i byggbranschen

STOR SOLCELLSPARK invigd i centrala Kristianstad EN AV KRISTIANSTADS största solcellsanläggningar har tagits i drift på taket till citygallerian Boulevard. Anläggningen består av över 3 200 solpaneler och beräknas producera mer än

en miljon kWh per år. Genom ett eget lokalt elnät kan solelen delas mellan gallerian och närliggande fastigheter, vilket avlastar det lokala elnätet.

TRE AV FYRA PERSONER i bygg- och anläggningsbranschen upplever att deras arbetsplats är inkluderande, enligt Ramirentrapporten 2026. Samtidigt uppger nästan var femte att det förekommer åldersdiskriminering, främst riktad mot personer över 50 år. Rapporten visar även att machokulturen minskat de senaste åren, men att kränkande kommentarer och exkluderande beteenden fortfarande förekommer på många arbetsplatser.

STIL

STILREN

1 000 000

Fler än levererade fönster & fönsterdörrar.

HAGA

EPOK

STORSÄLJAREN

3 000

Fler än referenser på leiab.se.

ROYAL

STÅTLIG DESIGN

RAK & ELEGANT

70

år i förväntad Fler än livslängd. Inget trä på utsidan, ingen impregnering.

100

Fler än fönster i vårt showroom. Eller på leiab.se. Välkommen!

Aluminiumfönster

med träbeklädd insida från Mariannelund sedan 1982

• Svensktillverkat • Design • Kvalitet • Hållbarhet • Service

Se filmen på leiab.se • 0496-707 00

5%

GENERALAGENT FÖR MANITOU Rådfråga Scantruck om du vill lyfta din verksamhet till nästa nivå. Vi är generalagent för de kända SENNEBOGEN kranar, Manitou teleskoplastare, liftar och minilastare; Weycor hjullastare och vältar, Geismar järnvägsprodukter samt liftar från GMG, PB Platforms och Platform Basket. Vi erbjuder marknadens största urval av nya och begagnade maskiner – och vi håller igång din verksamhet med en nationellt, heltäckande serviceorganisation och kort reaktionstid. Kom förbi vårt huvudkontor i Rosersberg utanför Stockholm, där vi har 4.250 kvm under tak.

På återseende hos Scantruck

Scantruck är generalagent för Manitou, SENNEBOGEN kranar, Weycor, GMG, PB Platforms, Platform Basket och Geismar. Hitta säljare och återförsäljare på

www.scantruck.se

BYGGNYTT

Bild: Fojab

NYTT CANCERCENTRUM invigs i Kalmar

REGION KALMAR inviger i juni ett nytt hus för onkologisk vård och PET-CT-verksamhet vid Länssjukhuset i Kalmar. Byggnaden omfattar sex våningar med bland annat strålningsbunkrar, PET-CT-enhet,

Bild: Byggspecialisten AB

behandlingslokaler och administrativa ytor. Projektet, som ritats av FOJAB, ska ge bättre kapacitet, mer sammanhållen cancervård och ökad tillgänglighet för patienter i regionen.

Adapteo bygger nya lokaler åt

Q-LINEA I UPPSALA

ADAPTEO UPPFÖR nya kontors- och labblokaler åt medicinteknikbolaget Q-linea i Uppsala. Lösningen gör det möjligt för Q-linea att samla verksamheten på en plats och samtidigt fortsätta utvecklingen av diagnostiksystem för sepsis och andra allvarliga infektioner. Inflyttning planeras till den 15 juni och Adapteo ansvarar för hela etableringen.

Bild: Jonas Linné Daniel Sjödén, Växjö Energi, och Harald Trygg, Castellum.

CASTELLUM TESTAR SMART FJÄRRVÄRME tillsammans med Växjö Energi CASTELLUM DELTAR som pilotkund i Växjö Energis projekt Fjärrvärme Flex. Lösningen använder byggnaders värmetröghet som energibuffert och gör det möjligt att optimera värmeuttaget

utifrån elpris och belastning i energisystemet. Två kontorsbyggnader i Växjö kopplas upp under 2026 och projektet ska utvärderas under hösten.

NYTT VÅRDKVARTER har byggstartat på Drottninghög

BYGGSTARTEN HAR markerats för ett nytt vårdkvarter på Drottninghög i Helsingborg. Projektet omfattar ett vårdboende med 80 bostäder, ny vårdcentral, familjecentral och lokaler för hemvården. Helsingborgshem, Helsingborgs stad, Region Skåne och Peab samarbetar i projektet som ska stå klart 2028.

PERFORMANCE SET IN STONE Protection | Durability | Strength | Sustainability

Sandwichelement

www.parocpanels.se

16 Svensk Byggtidning

GLAS

En stor del av energiförlusterna i äldre byggnader sker genom fönster.

GLASÅTGÄRDER MÅSTE PRIORITERAS i Sveriges renoveringsstrategi

Energieffektivisering kräver rätt fokus – och här finns en tydlig, ofta underskattad potential. Sveriges byggnadsbestånd står inför en omfattande omställning. Med EU:s skärpta energiprestandadirektiv ökar kraven på att minska energianvändningen i både bostäder och lokaler. Samtidigt ska alla byggnader i princip vara nollutsläppsbyggnader senast 2050. AV JAN ÅSTRÖM DE T TA STÄLLER helt nya krav på hur vi prioriterar åtgärder i den nationella byggnadsrenoveringsplanen – och här måste glas och fönster få en betydligt mer central roll än i dag. En stor del av energiförlusterna i äldre byggnader sker genom fönster. Trots det hamnar glasåtgärder ofta i skymundan i diskussionen om energieffektivisering. Det är anmärkningsvärt, inte minst eftersom potentialen är så tydlig. I dag finns moderna glaslösningar med mycket låga U-värden – ner mot 0,4 W/m²K. Som jämförelse ligger kravet för passivhus på maximalt 0,9. Att byta eller uppgradera glas i befintliga fönster kan därmed minska värmeförlusterna avsevärt, i vissa fall med upp till 30 procent.

faktiskt gör skillnad. Glasåtgärder tillhör utan tvekan den senare kategorin.

EN OUTNYTTJAD MÖJLIGHET

Tekniken finns redan. Kompetensen finns också. Det som krävs nu är att glasåtgärder prioriteras tydligare i den nationella byggnadsrenoveringsplanen och att både beställare, fastighetsägare och beslutsfattare ser potentialen i dessa lösningar. För att lyckas med omställningen räcker det inte att sätta ambitiösa mål. Vi måste också välja rätt verktyg för att nå dem. Glaset är ett av de mest effektiva – och mest underskattade.

Samtidigt är många av Sveriges fastigheter i behov av renovering. EU-direktivet innebär dessutom att de byggnader med sämst energiprestanda måste åtgärdas redan under perioden 2030–2035. Det innebär att vi står inför en konkret möjlighet – men också ett vägval. Antingen fortsätter vi att prioritera åtgärder som ger begränsad effekt i relation till kostnad, eller så lyfter vi fram de lösningar som

MER ÄN BARA ENERGI

Det är också viktigt att se glasets bredare funktion i byggnader. Förutom energibesparingar bidrar moderna glaslösningar till förbättrad komfort, bättre ljudmiljö och minskad påverkan från kyla och värmevariationer. I takt med att klimatförändringarna påverkar både temperatur och vädermönster blir dessa egenskaper allt viktigare – inte minst i tätbebyggda miljöer.

FRÅN POTENTIAL TILL GENOMFÖRANDE

Återbrukad terrazzo

FASTIGHETSAUTOMATION I ÖREBRO

Vi bygger typ allt Murbruksvägen 14, 973 45 Luleå / 0920-25 04 07 Rudträskvägen 2, 952 41 Kalix / 0923-121 70 070-266 56 02 • www.hoallbygg.se

www.eurogolvterrazzo.se

Läs mer:

Så säkrar vi framtidens skyddsrum Kontakta Adam Palm Lamerstedt, projektledare för HBVs satsning inom skyddsrumsområdet, för mer information: 08-556 765 13, adam.lamerstedt@hbv.se

Skyddsrummen i Sverige är åter en central del av vårt gemensamma beredskapsarbete. HBVs medlemmar har därför ett växande behov av kunskap, struktur och praktiska lösningar för att kunna arbeta långsiktigt och kvalitetssäkrat med sina skyddsrum. HBV tar nu fram samordnade upphandlings­ lösningar inom skyddsrumsområdet. Genom att samla medlemmarnas behov kan HBV skapa tydligare kravställningar, bättre marknads­ förutsättningar och avtal. Arbetet omfattar flera delar av skyddsrums­ området – från sakkunnigstöd och teknisk kompetens till åtgärder, underhåll och utrustning. Vi skapar en struktur som gör det enklare för medlemmarna att gå från behovsbild till konkret genomförande.

ALLMÄNNYTTANS INKÖPSFUNKTION

Malmö var geografisk värd GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026 för Fastighetsdagarna.

FASTIGHETSFASTIGHETSDAGARNA DAGARNA – Sveriges Allmännytta – Sveriges Allmännytta höll sin årliga konferens höll sin årliga konferens

Malmö med den geografiska värden MKB var platsen för årets upplaga av Fastighetsdagarna. Experter höll föredrag om både övergripande frågor, fastighetsteknik, digitalisering och AI. Medlemsföretagen delade med sig av erfarenheter till varandra. Arrangemanget bjöd också på studiebesök i Malmö och Köpenhamn. Och inte minst delades pris ut för årets bästa bygge. AV KJELL-ARNE LARSSON CATHRINE HOLGERSSON, som varit vd för Sveriges Allmännytta ungefär ett år, hade ett inledningsanförande där hon påminde om det oroliga omvärldsläget och att det för ett år sedan – då Fastighetsdagarna gick av stapeln i Eskilstuna – var omöjligt att förutse hur läget skulle förändras; mer krig i världen och ett Sverige utsatt för ”diffusa” hot som cyberkrigföring. De allmännyttiga bolagen här hemma påverkas mer indirekt av det geopolitiska läget i världen, men det påverkar såväl kostnader som förhållningssättet till säkerhet och hållbarhet över tid. Man brottas med vardagliga problem på skiftande sätt – extremväder i alla dess former och på vissa orter är det vakanser och på andra är det bostadsbrist. Cathrine Holgersson berörde också den återigen aktuella diskussionen om införande av marknadshyror. Till dem säger vi blankt nej. Med marknadshyror skulle hyrorna i innerstadslägen öka med flera hundra procent, samtidigt som de skulle minska på de flesta små orter. En situation som bolagen inte skulle klara ekonomiskt. Marknaden kan inte lösa de problem som finns. Och tillgång till tryggt boende tillhör grunden för en demokrati. Här kan vi påminna oss om att Sverige har Europas högsta lägstanivå på bostadsstandard. De utmaningar som trots allt finns för de allmännyttiga bolagen kan lösas genom utbyte av erfarenheter och kunskaper i ett nätverk där ingen konkurrerar med någon annan. Under Fastighetsdagarna – och Sveriges Allmännyttas övriga arrangemang – har medlemsföretagen stora möjligheter att hjälpa och stötta varandra.

DET EXPANSIVA MALMÖ

Programmet under första dagens fastighetsdag fortsatte med en annan vd, nämligen Marie Thelander Dellhag, som med MKB representerade den geografiska värden för konferensen. MKB verkar i en stad som har förvandlats, från industri- till kunskapsstad. Den stora krisen var under 1980-talet, men sedan har stadens invånar38

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Svensk Byggtidning GRÖNTALLMÄNNYTTAN SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026 19

– De utmaningar som trots allt finns för de allmännyttiga bolagen kan lösas genom utbyte av erfarenheter och kunskaper i vårt nätverk, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.

antal ökat och ökar fortfarande, med 2 000 personer per år. Det är en ”ung stad” där hälften av invånarna är under 36 år. Att Malmö fick ett universitet har stor betydelse och skapar växelverkan med både Lund och Köpenhamn. Malmö växer kraftigt och nya stadsdelar skapas. Ett bra exempel är Hyllie som för 20 år sedan var nästan tomt på verksamhet och bebyggelse, idag har området 8 000 boende och 11 000 arbetsplatser. MKB har haft uppdrag från ägaren att få fram många nya bostäder. Takten har avtagit, men fortfarande byggs det. För närvarande omfattar det befintliga beståndet nästan 27 000 bostäder, vilket innebär 32 procents marknadsandel på hyresrätter. MKB köper mark för exploatering, exempelvis vid Jägersro, där MKB har krokat arm med Skanska och Tornet Bostadsproduktion. För 25 år sedan tillkom Öresundsförbindelsen. Därmed skapades den moderna Öresundsregionen. Dagligen görs det 20 000 pendlarresor över förbindelsen. Bron hjälper till att jämna ut konjunktursvängningar mellan Malmö och Köpenhamn; är det svårt att få jobb i den ena staden kanske sådant erbjuds i den andra. Hela 8 000 danskar bor faktiskt i Malmö. Öresundsregionen är samtidigt en mycket viktig länk mellan Sverige och Danmark. Allt detta påverkar MKB på ett positivt sätt. Bolaget expanderar organiskt och man bygger på många håll i staden. Samtidigt har man robust ekonomi och klarade krisåren 2022–23 utan att krisen rent ekonomiskt trycktes ut på kundkollektivet. – Vi har alltid arbetat målinriktat. Nu har vi även längre mål, skarpt formulerade och strategiska mål till 2030, berättar Marie Thelander Dellhag. Varje år definieras etapp-mål och varje sådant mål kommer att föra oss till 2030. Målen handlar bland annat om sänkt klimatpåverkan, cirkulära materialflöden, rimliga hyresnivåer, bästa möjliga hälsotal hos teamet och hur företaget ska ställa om till fyradagarsvecka. Detta visar att expansion går att förena med hållbarhet ur flera perspektiv.

KRYMPANDE BEFOLKNING – UTMANING FÖR ALLMÄNNYTTAN

Födelsetalen är låga både i Sverige och i större delen av övriga världen. Under 2025 var reproduktionstakten i Sverige 1,42. Den bör vara 2,1 om enbart inrikes födande ska upprätthålla folkmängden. Invandring och den åldrande befolkningen har de senaste åren räddat situationen.

– Jag undrar om våra politiker är medvetna om utmaningarna med den krympande befolkningen, frågar sig Adam Tyrcha, analyschef hos Newsec.

Vår låga reproduktionstakt får konsekvenser för samhällsplaneringen och ekonomin, samt i förlängningen även för behovet av bostäder vilket skapar utmaningar för bland annat allmännyttan. Adam Tyrcha, som är analyschef hos Newsec, gav en statistisk bakgrund, exempel på prognoser, konsekvenser och tänkbara åtgärder. Exempel på statistik över befolkningsutvecklingen på EU-nivå visar att det under 2024 var minustillväxt i ett 15-tal europeiska länder och att befolkningen åldrades snabbt, då medianåldern i EU ökade från 39 år 2004 till 45 år 2024. Om vi tittar på Sverige under 2025 så minskade befolkningen i mer än 60 procent av kommunerna. Mindre kommuner krymper mest, medan Stockholms kranskommuner växer snabbast. Sveriges befolkning ökar fortfarande, men med 2025 års födelsetal och låga nettoinvandring nås max (10,65 miljoner invånare) redan 2031, sedan sjunker antalet invånare. Med en ökad nettoinvandring skjuts max fram till 2048 (10,87 miljoner invånare). Nettoinvandringen till Sverige var som högst 2016 med nära 120 000 personer för att sjunka till 12 000 år 2025.

VAD BETYDER DÅ DETTA FÖR FASTIGHETSMARKNADEN?

– Vi kommer nog inte att se så extrem prisutveckling på bostadsrätter och villor som hittills, säger Adam Tyrcha. Och vilka bostäder som efterfrågas förändras med en åldrande befolkning. Det blir fler önskemål om trygghetsbostäder. Det finns stor risk för vakanser i sämre lägen, särskilt i krympande kommuner, medan Stockholmsområdet nog kommer att klara sig ganska bra. – Antalet 80-plussare ökar, samtidigt som andelen äldre som bor i äldreboenden minskar, på grund av mer vård i hemmet. Många önskar kanske ett trygghetsboende med sociala möjligheter >> STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

39

20 GRÖNT Svensk Byggtidning ALLMÄNNYTTAN• 2026 SAMHÄLLSBYGGANDE i gemensamma ytor, men det är inte lätt att få till sådana boenden, eftersom det är svårt att ekonomiskt täcka kostnaden för gemensamma ytor. Med minskande födelsetal minskar också behovet av förskolor och skolor. Vi kommer att se lokaler avvecklas eller omvandlas. Det finns många förlorare på fastighets- och bostadsmarknaden framöver, men också vinnare: • Vårdboenden och särskilda boenden (SÄBO). Antalet 80+ väntas öka med cirka 160000 till 2030. Behov av 28000 nya platser 2032. • Trygghetsbostäder och 55+ koncept. Mellanformen mellan ordinärt boende och SÄBO växer. Köpstark seniorgeneration efterfrågar tillgänglighet, service och social närhet. • Centrala tillgänglighetsanpassade hyresrätter. Mindre, servicenära lägenheter med hiss och närhet till kollektivtrafik. Både äldre som väljer att ”right-sizea” och singelhushåll driver efterfrågan. Vad kan då de allmännyttiga bolagen göra? Adam Tyrcha hade en rad tips: • Kartlägg beståndet strategiskt. Identifiera vilka fastigheter som har långsiktig efterfrågan och vilka som riskerar strukturella vakanser på 10–20 års sikt. • Anpassa lägenhetssammansättningen. Öka andelen tillgänglighetsanpassade och mindre lägenheter för att möta en åldrande och mer singelhushållsdominerad marknad, men beakta att vissa delmarknader redan har ett överskott på små lägenheter. • Utveckla erbjudandet för äldre. Integrera trygghetsbostäder som ett naturligt segment för hushåll som efterfrågar tillgänglighet, service och social närhet. • Planera för avveckling eller omvandling. I kommuner med krympande befolkning bör försäljning eller konvertering till annan användning vara en del av affärsplanen. • Stärk kommunpartnerskap. Allmännyttan kan spela en aktiv roll i att attrahera och behålla invånare genom att erbjuda attraktiva boenden i servicenära lägen. Slutligen presenterade Adam Tyrcha en intressant jämförelse mellan familjer som bor i en ny hyreslägenhet i förort, en hyreslägenhet i cityläge respektive en bostadsrätt i cityläge. Det visar sig att den som bor i ny hyreslägenhet har mycket högre månadskostnad än den som gjort bostadskarriär och skaffat sig en bostadsrätt i centralt läge. Den som bor i ny hyresrätt är generellt sett samtidigt den som har lägst inkomst. – De med lägre inkomst betalar mer trots att de har mindre med pengar. Min poäng är att det föreligger stora ojämlikheter, avslutade Adam Tyrcha. Den som vill lära sig mer om bostadsmarknaderna rekommenderas läsa Newsec Property Outlook Spring 2026 – en jämförande analys av bostadsmarknaderna i Sverige, Norge, Danmark, Finland samt Estland, Lettland och Litauen. Rapporten analyserar hur reglering, demografi och institutionella strukturer påverkar bostadsmarknadens funktion, investeringsförutsättningar och dess långsiktiga utveckling.

NYTTIGT ELLER INTE MED AI?

AI är 2020-talets mest genomgripande teknologi. Hur kan och ska vi ta emot den? Vad krävs av en organisation för att introducera AI och vilka fallgropar finns? Paulina Modlitba som är ingenjör och investerare och har det egna företaget We Should Be Friends, har skrivit boken ”Vad fan ska vi med AI till?”. Under konferensen höll hon en presentation med samma titel, berättade allmänt om förhållningssätt till AI och gav exempel på användning inom fastighetssektorn. Hon omnämnde sig själv som provokativ när hon frågade vad 40

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Paulina Modlitba berättade generellt om fallgropar och möjligheter med AI, samt presenterade tillämpningar inom fastighetssektorn. Foto: Jennifer Kivinen

verksamheter/organisationer idag håller på med. De har en stark möteskultur, betar sedan av att-göra-listor och gör inte så mycket värdeskapande. – AI ger oss ett perfekt tillfälle att fundera på om våra traditionella sätt att jobba verkligen är de bästa och mest värdeskapande, menar Paulina Modlitba. Ska vi jobba på ett annat sätt och då med AI så gäller det att använda AI rätt. Det är lätt gjort att låta generativ AI producera Workslops – resultat som ser snygga ut, men saknar egentligt innehåll eller har så mycket felaktigheter att de kräver tid att rätta. Workslops orsakar extra arbete och slitningar i organisationen. – Workslops uppstår när AI används för att slippa tänka i stället för att tänka bättre, fortsätter Paulina Modlitba. Studier visar faktiskt att rätt använt blir vi inte lata av AI, utan jobbar mer och bättre. Rollerna på en arbetsplats flyter ihop och anställda gör helt nya uppgifter, för vilka AI har sänkt tröskeln. Med vanliga arbetssätt är kunskap hos medarbetare svår att skala upp, men detta förändras helt med AI. Nästan alla kan vi bli ”kreativa generalister” – det räcker att vi kläcker idéer, AI gör sedan grovjobbet åt oss, även genom att producera kod. Uttrycket ”den kreativa generalisten” bygger på trendanalytikern Ian Beacrafts tankar. Paulina Modlitba hjälper både stora och små företag inom många sektorer att lyckas långsiktigt med AI. Det är viktigt att ändrat arbetssätt kräver en tydlig strategi uppifrån, och energi underifrån. Chefen måste ge rätt underlag, samtidigt som medarbetarnas egen kreativitet släpps fram. I mitten är det jättebra med en AI-samordnare som förstår verksamheten, affären och tekniken tillräckligt väl. Medarbetardrivna projekt kan bli de bästa. Hackatons är ett bra sätt att fånga eldsjälar. Paulina Modlitba visade några exempel från vår bransch. AI används av Stena Fastigheter för att styra värmen i bostäder. Flera vinster uppnås: • Energibesparing och lägre klimatpåverkan >>

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV MAXIDOOR

21 Svensk Byggtidning 33

NY GENERATION SÄKERHETSDÖRRAR tryggar hela områden

Många människor i Sverige känner sig otrygga i sina egna bostadsområden och fastighetsägare måste på olika sätt försöka säkra sina hus och miljöer. Maxidoor tillverkar säkerhetsdörrar och stålpartier och vill vara en betydande samarbetspartner i detta. Med tre nya produkter på marknaden är man just det. MAXIDOOR HAR NYLIGEN lanserat tre produkter som kan hjälpa till att säkra flerbostadshus i otrygga områden. – Produkterna har vi tagit fram tillsammans med bolaget Järnet Smide AB och innebär att vi nu kan erbjuda fastighetsägare ännu bättre lösningar och möjligheter att trygga sina hus, säger Jens Gustafsson, vd på Maxidoor.

SPARA TID OCH PENGAR

Förutom två nya typer av dörrar har Maxidoor och Järnet Smide AB tagit fram en ny typ av istickskarm. Istickskarmen kan monteras i de befintliga ingjutningskarmar som är vanligt förekommande i källare i både flerfamiljshus, hyreshus och bostadsrättsföreningar. Fördelen med den här karmen är att inbyggnadsmåttet är litet vilket gör att man inte behöver såga ur den befintliga karmen utan bara demontera den gamla dörren och kapa bort gångjärnen, för att sedan montera den nya. På det viset tappar man endast 26 mm på bredden och 10 mm på höjden. – Den stora vinsten blir att man slipper såga vilket spar både tid, nedsmutsning och pengar.

DÖRRAR FÖR HÖGA KRAV

MD61-ISAD-dörren är en branddörr som klarar det högsta kravet på 60 minuters brand och som kompletterats med negativt brytskydd på gångjärnssidan och anslagssidan. Branddörren har en robust grundkonstruktion och tillsammans med brytskyddet uppfyller den ISAD:s krav. – Den här dörren monteras i dörrsmygen i väggen som vilken annan dörr som helst. Vi är de enda som har en ISAD-klassad dörr som också är brandklassad. Och som dessutom blir enkel att montera vilket sparar både tid och pengar. Järvadörren, framtagen av Järnet Smide AB och tillverkad på licens av Maxidoor, är en entrédörr med skyddsglas som bättre kan stå emot inbrottsförsök. – Den största fördelen med Järvadörren är att det sitter ett magnetlås istället för ett vanligt lås i dörren vilket gör att det är i princip omöjligt att sätta låset ur funktion, konstaterar Jens Gustafsson. Båda dörrarna går att få med elslutbleck, siktruta och dörrstängare och kan monteras i både yttervägg eller inomhus. Båda har brandklass EI215 EW60 och är godkända och klassade enligt ISAD.

och därefter visat på en åtgärdsplan för att kunna trygga Järfälla som område. Det handlar bland annat om att installera dörrar som är svåra att bryta upp med verktyg man kan ha i fickan, som har innefattade siktrutor för att man ska kunna se in samt elektroniskt passagesystem. – Järfälla håller på att bli ett så kallat utsatt område och här behöver man bygga om bland annat källarlokaler och entréer enligt de krav som ISAD rekommenderar. Det här innebär att Maxidoor just nu håller på att byta ut över 1 000 dörrar i området för att kunna skapa en tryggare miljö. Eftersom vårt samhällsklimat har förändrats kommer fler fastighetsägare behöva trygga sina hus framöver. Våra dörrar behövs, konstaterar Jens Gustafsson avslutningsvis.

Fakta ISAD • ISAD är en oberoende märkning av inbrottsskyddade dörrar och brytskydd som minimerar möjligheter till brytning och fula brytskador i anslutning till fastighetens entré och andra allmänna utrymmen. ISAD fyller ett stort behov som underlättar för fastighetsägare och byggaktörer att beställa dörrar som är effektivt inbrottsskyddade. Detta skapar trygghet och ökade fastighetsvärden och minimerar problemen i fastigheten. • Godkännandet utfärdas via ett licensavtal med dörrtillverkare och smeder av den oberoende parten Svensk Trygghetscertifiering AB. Licensen gäller produkter och montage.

1 000 NYA DÖRRAR I JÄRFÄLLA

Just nu håller Maxidoor på med ett stort projekt för NCC och Järfälla hus. Svensk Trygghetscerifiiering AB har gjort en besiktning

www.maxidoor.se

22 GRÖNT Svensk Byggtidning ALLMÄNNYTTAN• 2026 SAMHÄLLSBYGGANDE • Jämnare inomhusklimat och nöjdare hyresgäster • Snabbare beslutsvägar tack vare datadrivna insikter • Ökad innovationskraft och intern stolthet • Skalbarhet: plattformen är byggd för framtida algoritmer och nya tillämpningar Fastighetsbolaget Einar Mattsson ska med hjälp av AI underlätta sin underhållsplanering genom att vara predikativa. I samarbete med KTH undersöks hur AI kan öka förståelsen för renoveringsbehov i olika typer av fastigheter. Fastighetsdata och 60 års underhållsdata analyseras med målet att förbättra underhållsplaneringen, minska kostnaderna för fastighetsägare och sänka klimatpåverkan från byggnaderna. Företaget Avy har levererat AI-baserade lösningar åt bland annat SGS Studentbostäder, som minskar sina ärendevolymer med 25 procent, får 70 procent färre inkommande mail och bara hälften så många telefonsamtal som tidigare. Paulina Modlitba gav flera generella råd för hur vi fastighetsägare redan idag kan använda AI och AI-agenter: • AI som projektledare för att planera och strukturera. • Bollplank som hjälper oss tänka nytt, simulera olika perspektiv och samverka mer. • Som analytiker – kan se mönster, hitta trender och förklara med naturligt språk. Chatbotarna har hittills varit dåliga på att hantera siffror, med risk för felaktiga analyser, men detta har förbättrats under senare tid. Vi kan bygga upp ett helt team av AI-agenter som exempelvis trendspanare, skribent av nyhetsbrev, presentationsbyggare, social media manager och bokskrivare. Paulina Modlitba har tagit fram en ”sandlåda” för fastighetsbranschen med exempel på tillämpningar/promptar såsom felanmälan från hyresgäst, driftmeddelande till boende, hyreskontrakt och energidata för CSRD-rapportering. För att komma igång skapar man ett projekt i en generativ AI som man är van vid, kanske Claude, ChatGPT eller Copilot. Sedan är det bara att följa enkla instruktioner.

ATT BYGGA ELLER INTE BYGGA

Matti Kuittinen som är professor i hållbart byggande vid Aalto universitet hade en presentation på engelska med titeln ”To build or not to build?” Bakgrunden till frågeställningen var klimatproblemen med för hög atmosfärisk halt av koldioxid som innebär risk att havsnivån höjs med 5–25 meter, om utsläppen inte minskas. – Byggsektorn har ett mycket stort ansvar för att minska klimatpåverkan, påpekade Matti Kuittinen. Sektorn bör kanske minska sina utsläpp med 80–90 procent. Detta samtidigt som behoven av byggen ökar. Med 10,3 miljarder människor 2100 lär det behövas mer än 2 miljarder nya bostäder. Byggandet av städer och tätorter behöver markytor på 1–3 miljoner kvadratkilometer. Förutom att befolkningsökningen driver på byggandet, ökar kraven på boendestandard med ökad area. I Kambodja får man idag nöja sig med 10 kvm per person, medan dansken disponerar över 40 kvm, och australierna kring 80 kvm. I globalt perspektiv kommer golv-arean per person att fördubblas till 2050. Detta avspeglar sig på så sätt att användningen av byggmaterial ökar hastigare än befolkningen. Det är (i fallande ordning) betong, stål, tegel och aluminium som ger upphov till den största klimatpåverkan.

– Det finns nog ingen annan sektor som kan åstadkomma så stor sänkning av klimatpåverkan som byggsektorn, säger Matti Kuittinen, professor i hållbart byggande vid Aalto universitetet. Bild: Mikko Raskinen

länge. Generellt sett, att ersätta ett gammalt hus med nytt, ger större klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv; ännu större påverkan om det är betongstomme jämfört med trä. Energirenovering kan ge minskning av klimatpåverkan, men bara på sikt, eftersom själva renoveringen förbrukar resurser. Hur lång tid det tar innan en effektivisering verkligen börjar ge nettobidrag, varierar med breddgraden; kortare tid i Sverige, längre i Spanien. Vi bör därmed prioritera: använd först det befintliga, i andra hand renovera och som sista alternativ bygga nytt. Tänk på att nyttiggöra och eventuellt konvertera vakanta lokaler och bostäder, samt nyttja gemensamma ytor bättre. Ett sätt att skaffa mera ytor är att bygga ut befintliga hus; det finns åtminstone ett exempel i världen på ett stort flerbostadshus där lägenheterna byggdes ut på ett rationellt sätt.

ANVÄND BEFINTLIGA BYGGNADER!

Mot bakgrund av dessa insikter, tillgängliga data och studier som gjorts, är svaret på frågan ”To build or not to build” att bästa alternativet är att använda befintliga byggnader och använda dem 42

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

För fastighetsbolaget finns det en given ordning för att prioritera, om resursförbrukning och koldioxidutsläpp ska hållas ner.

Svensk Byggtidning GRÖNTALLMÄNNYTTAN SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026 23

– Sedan finns det mycket att göra för att lagra kol i och i anslutning till byggnaderna, fortsätter Matti Kuittinen. Vissa grepp är traditionella, och kan möjligen skalas upp, medan andra grepp är nya: • Fotosyntes: artificiell på taken, samt naturlig i markvegetation eller träd • Biobaserade byggmaterial och kompositer • CO2-baserade plastmaterial • Biokol • Ökad mängd organiskt kol i marken • Klimatanpassad betong • Fortsatt karbonatisering av betong • Infångning av koldioxid direkt från luften Matti Kuittinen berörde givetvis val av byggmaterial och deras betydelse för klimatpåverkan, men var också filosofisk och talade om nödvändigheten för oss att lära om och komma bort från ”anthropocentrism”.

DIGITALISERING SOM FRIGÖR TID FÖR DET MÄNSKLIGA

Hur skapar man verklig förändring i ett fastighetsbolag med 132 fastigheter, fyra segment och verksamhet på flera orter? För Johan Sellin, Head of Proptech på Skandiafastigheter, handlar svaret mindre om teknik – och mer om människor, arbetssätt och modet att tänka nytt. – Digitalisering har gått från något vi driver i projekt till något vi kan göra i vardagen. När det blir enkelt att testa idéer händer något viktigt – fler medarbetare börjar bidra och engagemanget ökar, säger Johan Sellin. Hos Skandiafastigheter pågår sedan flera år ett omfattande arbete med att utveckla verksamheten genom tydliga fokusområden, datadrivna arbetssätt och kontinuerlig förbättring. Målet är inte digitalisering i sig, utan att frigöra tid för det som skapar störst värde för kunder och verksamheter. – Vi vill lägga mindre tid på repetitiv administration och mer tid på kundrelationer, utveckling av platserna och arbetet ute i fastigheterna.

FRÅN IDÉ TILL FÖRBÄTTRING

Under det senaste året identifierades 91 möjliga förbättringsåtgärder inom ramen för arbetet med effektivare bostadsprocesser. Av dessa bedömdes 26 kunna angripas på helt nya sätt tack vare den snabba utvecklingen inom AI. Två konkreta exempel är ”Bottas” och ”Parkas”. ”Bottas” är en AI-baserad assistent som hjälper medarbetare att hantera avtalsfrågor och allmänna föreskrifter genom att sammanställa juridisk grund, rekommendationer och steg-för-steg-stöd direkt i arbetsflödet. – Målet är att hjälpa verksamheten att agera tidigare och mer konsekvent. Tydlig kommunikation och dokumentation skapar bättre förutsättningar för alla parter. ”Parkas” är i sin tur en prototyp för parkeringsuthyrning som har utvecklats direkt av projektgruppen med hjälp av så kallad ”vibe coding” – ett nytt arbetssätt där AI används för att snabbt ta fram digitala koncept och prototyper utan traditionella utvecklingsprojekt. – För bara några år sedan hade den här typen av initiativ krävt omfattande IT-projekt och externa utvecklingsteam. Nu kan verksamhetsnära team själva bygga och testa idéer på några timmar.

TEKNIKSKIFTE SOM FÖRÄNDRAR ARBETSSÄTT

Enligt Johan Sellin handlar det pågående AI-skiftet inte bara

Johan Sellin på Skandiafastigheter har recept för att lyckas med förändringar och verksamhetsutveckling.

om effektivisering, utan om att sänka tröskeln för innovation i hela organisationen. När idéer kan visualiseras och testas snabbt förändras också människors vilja att bidra. – Tidigare kunde steget från idé till koncept ta månader. Nu kan vi gå från tanke till första prototyp under samma arbetsdag. Det förändrar energin i utvecklingsarbetet. Men möjligheterna kommer också med nya krav. För att AI ska skapa verkligt värde krävs tydliga processer, kvalitetssäkrad information och ett ledarskap som både skapar riktning och vågar släppa fram medarbetarnas kreativitet. – Tekniken är viktig, men det avgörande är hur organisationen väljer att använda den. Det handlar om att skapa förutsättningar för människor att utveckla verksamheten tillsammans.

DIGITALISERING SOM MÖJLIGGÖRARE

För Skandiafastigheter är digitalisering inte ett separat initiativ vid sidan av verksamheten, utan en integrerad del av det dagliga förbättringsarbetet. Och i grunden handlar utvecklingen om något större än AI och nya verktyg. – Den stora möjligheten är inte att människor ska göra mer administration snabbare. Den stora möjligheten är att frigöra tid, energi och fokus till det som faktiskt skapar värde – relationer, service, utveckling och mänskliga möten, avslutar Johan Sellin.

RADIKALT BYTE AV FASTIGHETSSYSTEM GAV MERVÄRDEN I NYBRO

Sigrid Wennergren, fastighetschef hos Nybro Bostads AB, och Dennis Lundberg, teknik- och projektchef på samma företag, redogjorde för deras byte av fastighetssystem och hur detta gav en rad gynnsamma spin off-effekter. Sedan 2005 hade man använt Aareon IncitXpand, som man tvingades överge. Med verktyget hanterades fastighetssystem, ekonomi, dokumentation och hemsida. – Vi var nöjda med Incit. Det var bekvämt, men med facit i hand kunde vi se att vi inte utnyttjade hela verktyget. Vi betalade för en mängd funktioner som aldrig användes, berättar Sigrid Wennergren. År 2022 aviserade leverantören att systemet skulle läggas ner tre år senare. Bostadsbolaget tillsatte en projektgrupp för att utreda >> STORDÅH D KOMMUNIKAT IO N

43

24 GRÖNT Svensk Byggtidning ALLMÄNNYTTAN• 2026 SAMHÄLLSBYGGANDE

Projekt Godisfabriken förenar hög arkitektonisk kvalitet med stark social och miljömässig hållbarhet, där flexibla och ombyggbara bostäder möjliggör varierade boendeformer över tid. Projektet vann priset som Årets Bygge.

behov. Man lät flera alternativa leverantörer visa demos. En leverantör var Hogia, som sedan tidigare svarade för program till lönehanteringen. Vad gällde fastighetssystem visade Hogia först ett koncept som en ren pappersprodukt, men som senare utvecklades på ett positivt sätt. – Hogia lyssnade på oss. De samarbetade med andra leverantörer för att komplettera sitt erbjudande. Dessutom såg vi möjligheten av via öppna API-er koppla ihop flera program, berättar Dennis Lundberg. Det fanns flera stora leverantörer som man inte kunde påverka, samt en liten (Hogia) som gick att samarbeta med och påverka. Ledningsgruppen röstade för Hogia med sitt program Din Hyresvärd. Upphandlingen skedde enligt LOU och via Adda, som hjälper företag inom kommuner och regioner. Så småningom skapades Nybro Bostads egna digitala ekosystem. Detta gick att bygga upp tack vare Hogias samarbetsparter och API-er, med främst: DIN HYRESVÄRD, HOGIA • Fastighetsdata • Myndighetsbesiktningar • Rondering • Marknadsplats Hogia • Hogia underhållsplanering SINOM HOMEPAL • Nyckeltal • Dashboards • Insikter PROFINA • Inkassoärende • Betalningsmönster BOENDE-APPEN Avy • Skapa felanmälan • Boka tvättstuga • Betala hyresavi 44

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Glada vinnare från Gavlegårdarna tog emot priset för Allmännyttans bästa bygge under Fastighetsdagarna i Malmö. Från vänster Ulf Gavlefors, Lars Bergmark, Lars Janols och Mattias Janson. Foto: Annicka Istemo

• Tillvalsbeställning • Boendecommunity • Boendekommunikation MESTRO • Förbrukningsdata, el och fjärrvärme • Förbrukningsdata, vatten • Kopplas till Homepad (pågående) – Vi gick från ett till tio system, berättar Sigrid Wennergren. För ekonomisystemet gick vi utanför Hogia och valde det som kommunen använder. Mervärden som lösningen ger: • Nybro Bostads AB får det man behöver. Inte en stor produkt där man betalar för 100 %, men använder 50 % • Möjlighet att påverka utvecklingen • Kan framöver koppla på fler produkter från andra leverantörer • Vid integrering av system slipper användaren en hel del dubbelarbeten • Moln- och webbaserat • Nybro Bostads AB äger sina egna data och sin digitala utveckling – Våra framgångsfaktorer var bland annat att våga testa nytt och oprövat, men ta små steg. Det är viktigt att ta vara på och ge resurser till eldsjälarna. Man måste sedan inse, att nya system kräver förändrade arbetssätt, det går inte att byta system utan att också byta arbetssätt, avslutar Sigrid Wennergren.

Allmännyttan är vår hemmaplan. Det är ingen slump att 140+ kommunala och allmännyttiga bolag valt Planima.

Du som jobbar inom allmännyttan har ett uppdrag som de flesta inte fullt ut förstår – politiska krav, socialt ansvar och ett långsiktigt åtagande mot både hyresgäster och ägare. Vi har jobbat med allmännyttiga bolag länge nog för att veta vad det innebär i praktiken. Planima ger dig den kontroll, förutsägbarhet och beslutsunderlag du behöver för att förvalta proaktivt – oavsett om ni rapporterar till en styrelse, en kommunledning eller bara vill sova gott om natten.

“Vi kan jobba proaktivt istället för att hela tiden släcka bränder – det skapar trygghet, sparar pengar och gör att vi kan förvalta på bästa sätt för hyresgästerna, ekonomin och miljön.” Carolina Larsen Underhållssamordnare, Lunds Kommuns Fastighets AB

140+ kommunala bolag använder redan Planima Vår underhållsplattform ger dem förutsägbarhet, lägre kostnader och stora hållbarhetsvinster. Läs mer på: planima.se/allmannyttan

Eller

Skanna QR-kod

26 Svensk Byggtidning

ALLMÄNNYTTAN

från Gavlegårdarna tog emot priset för Allmännyttans bästa bygge undagarna i Malmö. Från vänster Ulf Gavlefors, Lars Bergmark, Lars Janols nson. Foto: Annicka Istemo

beställning community kommunikation

kningsdata, el och fjärrvärme kningsdata, vatten s till Homepad (pågående) från ett till tio system, berättar Sigrid Wennergren. För stemet gick vi utanför Hogia och valde det som kommuder. den som lösningen ger: Bostads AB får det man behöver. Inte en stor produkt där man 00 %, men använder 50 % et att påverka utvecklingen möver koppla på fler produkter från andra leverantörer grering av system slipper användaren en hel del dubbelarbeten ch webbaserat Bostads AB äger sina egna data och sin digitala utveckling amgångsfaktorer var bland annat att våga testa nytt och en ta små steg. Det är viktigt att ta vara på och ge resurser rna. Man måste sedan inse, att nya system kräver förbetssätt, det går inte att byta system utan att också byta avslutar Sigrid Wennergren.

FAKTA

Årets Bästa Bygge Årets bästa bygge Kvarteret Godisfabriken – Gavlegårdarna (Gävle) 2026 års vinnare av Allmännyttans bästa bygge. Juryns motivering var: Godisfabriken är ett föredömligt exempel på samtida stadsutveckling där en tidigare industrimiljö omvandlats till en levande, inkluderande och identitetsskapande stadsdel. Projektet förenar hög arkitektonisk kvalitet med stark social och miljömässig hållbarhet, där flexibla och ombyggbara bostäder möjliggör varierade boendeformer över tid. Genomtänkta planlösningar samspelar med generösa gemensamma ytor som stärker gemenskapen, samtidigt som innovativa energilösningar – såsom stomvärme och återvinning av spillvärme – bidrar till resurseffektivitet.

De övriga nominerade: Kvarteret Omställningen – Framtiden Byggutveckling (Göteborg) Ett projekt med 63 hyresrätter och en lokal. Projektet har haft stort fokus på halverad klimatpåverkan – och har byggts med nästan 60 procent lägre klimatpåverkan genom trästomme, återbrukade material, energieffektiv produktion och korta transporter. Verksamhetslokaler, gemensam tvättstuga och trygga cykelrum ska bidra till ett levande stadsliv och mobilitetstjänster och delningstjänster. God tillgång till kollektivtrafik ska ge hyresgästerna förutsättningar för en klimatsmart livsstil. Kvarteret Droppen – Granitor Properties (Malmö) Ett 13-våningshus format som en droppe med mötesplatser på både tak och bottenplan. I bottenvåningen finns gemensamma funktioner som cykelrum, tvättotek och en verksamhetslokal för en lokal aktör. Takvåningen rymmer en gemensamhetslokal/orangeri, en takterrass och ett utegym med utsikt över Hyllie och Öresund. De boende kan använda kvarterets gemensamma stadsdelsfunktioner som mobilitetstjänster, odlingar, delade verkstäder och sociala ytor. Kvarteret Hållstugan – Örebrobostäder (Örebro) Kvarteret Hållstugan i centrala Örebro är ett stadsutvecklingsprojekt där ett historiskt kvarter har förnyats med nya bostäder, verksamheter, restauranger, ett nytt torg och en genomgående passage som knyter samman Stortorget med resten av stadskärnan. Projektet kombinerar modern bebyggelse med bevarade kulturhistoriska hus och skapar ett levande stadskvarter med bostäder ovanpå lokaler och en grön gemensam terrass för de boende. Genom nya stråk, mötesplatser och verksamheter har området gått från en otrygg baksida till en livfull mötesplats i stadens centrum.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV HOMEPAL

Svensk Byggtidning 27

FRÅN DATA TILL DRIFTNETTO Fastighetsbolag sitter på stora mängder data – men få använder den för att styra resultatet. Med rätt arbetssätt kan effekterna bli betydande, visar Homepal. TROTS AT T fastighetsbolag i dag har tillgång till omfattande data, från ekonomi och drift till NKI och felanmälningar, används den sällan som ett aktivt beslutsstöd. I stället fastnar många i manuella rapporter som sammanställs i efterhand. – De flesta fastighetsbolag sitter på svar de inte vet att de har, säger Rasmus Persson, vd på Homepal. Problemet handlar inte om att det är brist på information, utan om hur den är organiserad. När systemen inte är sammankopplade blir det svårt att få fram rätt underlag i rätt tid. Resultatet blir rapporter som beskriver vad som redan har hänt – men inte vad som bör göras härnäst. Det påverkar även organisationen. Utan tydlig koppling mellan dagligt arbete och ekonomiskt utfall saknas ofta incitament att förändra arbetssätt. Många bolag försöker lösa utmaningen genom fler dashboards. Enligt Rasmus Persson räcker det sällan. – Vi ska inte bara visa siffror – vi ska hjälpa kunderna att förstå vad de behöver göra för att förbättra driftnettot.

KOMBINERAR VISUALISERING MED ANALYS

Homepals modell bygger i stället på att kombinera visualisering med analys. Data uppdateras löpande och kompletteras med AI som identifierar mönster och föreslår åtgärder. Det gör att beslutsfattare kan prioritera insatser utifrån faktisk effekt, utan att behöva djup analyskompetens. Ett område där potentialen är särskilt stor är ostrukturerad data, som felanmälningar. Här kan stora mängder information finnas, men den kan vara svår att använda i praktiken. – Ett exempel på det är fritext i felanmälningar, som kan vara väldigt svår att få rätt på. Med hjälp av AI-berikning blir datan strukturerad och användbar.

KOPPLAR SAMMAN DATA

Genom att automatiskt kategorisera och koppla samman denna data med övriga nyckeltal blir det möjligt att se samband som tidigare varit dolda. Det kan till exempel handla om kopplingar mellan återkommande tekniska problem, kundnöjdhet och kostnadsutveckling. När data används på det sättet förändras också beslutsfattandet. Underhåll kan riktas dit det ger störst effekt, drift följas upp i realtid och processer förbättras innan kostnader uppstår. Effekten är tydlig. Stockholmshem har sparat tio miljoner kronor på sex månader genom bättre uppföljning av externa arbetsordrar,

– De flesta fastighetsbolag sitter på svar de inte vet att de har, säger Rasmus Persson, vd på Homepal.

medan Mimer minskat hyresbortfall motsvarande fem miljoner på elva månader. Gemensamt är att beslutsunderlaget gått från historiskt till aktuellt. Det gör att åtgärder kan sättas in tidigare och med större precision. – Det som avgör hur snabbt värdet realiseras är att ledningen är engagerad, att det finns tydliga mål kopplade till driftnettot, och att rätt person får rätt vy utan att behöva gräva i system. När de förutsättningarna finns på plats kan resultaten komma snabbt. För många fastighetsbolag handlar det därför inte om att samla mer data – utan om att börja använda den.

homepal.se

28 Svensk Byggtidning

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV BRIXLY

Gör Sveriges skyddsrum

REDO FÖR FRAMTIDEN Sveriges skyddsrum utgör en central del av landets civila beredskap, och ansvaret för funktion, tillsyn och underhåll ligger hos fastighetsägaren. I ett förändrat säkerhetsläge har frågan blivit högaktuell men samtidigt är verkligheten i många fastigheter en helt annan. Skyddsrum används som förråd, cykelrum eller kommersiella ytor och kunskapen om vad som faktiskt krävs är ofta begränsad. F Ö R B YG G - O C H fastighetsbranschen innebär detta en växande utmaning, men också en möjlighet att arbeta mer strukturerat och långsiktigt med en del av beståndet som länge varit nedprioriterad. Brixly är en trygg byggpartner som kombinerar byggkompetens med säkerhets- och kvalitetsarbete och som står beredda för att göra Sveriges skyddsrum redo för framtiden.

EN FÖRÄNDRAD OMVÄRLD

Under lång tid präglades samhällsutvecklingen av nedrustning, vilket påverkade synen på skyddsrum. I dag är läget ett annat. – Trots detta har efterfrågan på åtgärder inte ökat som man kanske kunnat vänta sig, konstaterar Tobias Hagrenius, verksamhetsutvecklingschef. Troligen beror detta främst på begränsad tillsyn och att tydliga tidskrav och sanktioner ofta saknas. Därför skjuts åtgärder upp och många inser inte vikten av att ta tag i dessa frågor. Att åtgärda ett skyddsrum innebär en investering som sällan syns i den dagliga förvaltningen. Den konkurrerar med andra behov och skjuts därför ofta upp. Samtidigt finns en risk i att vänta, både ur ett beredskapsperspektiv och ur ett genomförandeperspektiv. Mycket tyder dock på att kraven på skyddsrum kommer att skärpas framöver, både vad gäller tillsyn och genomförande. Det börjar bli hög tid för fastighetsägare att öka sin kunskap, göra tydligare prioriteringar och hantera frågan på ett mer strukturerat sätt. – Att börja i tid, med inventering, analys och planering, är ofta avgörande för att kunna hantera både kostnader och åtgärder på ett effektivt sätt, menar Niclas Krantz, platschef med lång erfarenhet av skyddsrum.

TYDLIGT MÖNSTER AV BRISTER

När skyddsrum inventeras och besiktas framträder ett tydligt mönster. Det handlar

sällan om enstaka fel, utan om en kombination av brister: • Utrustning som saknas eller förvaras felaktigt • Installationer som påverkat skyddsrummets täthet • Otillgängliga utrymmen på grund av förråd och annan användning • Dokumentation som saknas eller är inaktuell – Skyddsrum är en “svartvit” disciplin, det vill säga antingen uppfylls kraven eller inte, menar Niclas Krantz. Det finns liten tolerans för avvikelser, och även mindre ingrepp kan få stora konsekvenser. Ett borrhål i fel vägg eller en saknad tätning kan i praktiken göra skyddsrummet obrukbart.

tering och statusbedömning till åtgärder, återställning och byggentreprenad. Genom att kombinera byggkompetens med specialistkunskap inom skyddsrum och säkerhetsklassade projekt kan Brixly hantera både tekniska krav, dokumentation och praktiskt genomförande. Uppdragen utförs i nära samarbete med certifierade skyddsrumssakkunniga och enligt gällande regelverk. – Vi har byggt upp interna processer och kvalitetsarbete genom ISO-certifieringar inom bland annat kvalitet, miljö, arbetsmiljö och informationssäkerhet, berättar Tobias Hagrenius. En viktig del i projekt där kravbilden är hög och dokumentationen central. Vi kan det här och vi är redo.

BRIXLYS ROLL

Brixly har under mer än ett decennium arbetat med skyddsrum, ofta i samverkan med kommunala fastighetsägare och andra större beställare. Arbetet omfattar hela kedjan, från inven-

www.brixly.se

Större bergrumsanläggningar kommer kräva betydande investeringar framöver. Bilder: MCF

SKYDDSRUM

Svensk Byggtidning 29

SAMTLIGA SKYDDSRUM GENOMGÅNGNA TILL 2030 Sverige har ett av världens mest omfattande skyddsrumssystem. Med närmare 64 000 skyddsrum och kapacitet att skydda omkring sju miljoner människor rankas vi bland de främsta i världen när det gäller befolkningsskydd. Nu pågår ett omfattande arbete för att modernisera anläggningarna och säkerställa att de fungerar om det skulle behövas. AV PERNILLA KRANTZ – SVERIGE ÄR TILLSAMMANS med Finland näst bäst i världen på skyddsrum. Endast Schweiz har ett mer omfattande skyddsrumssystem, säger Katja Berglund, enhetschef vid Myndigheten för civilt försvar. Sedan 2015 har myndigheten genomfört kontroller och tillsyn av drygt 41 000 skyddsrum. Enligt Kajsa Berglund ger de flesta skyddsrum fortfarande ett gott fortifikatoriskt skydd, vilket innebär att de skyddar mot exempelvis bomber och splitter. – Fokus ligger därför i första hand på att modernisera och säkerställa funktionaliteten i det befintliga beståndet snarare än att bygga nytt. Upprustningsarbetet omfattar en rad tekniska kontroller. Bland

annat granskas luftfilter som ska kunna rena luften vid angrepp, där luftrening krävs. Dessutom kontrolleras att reservutgångar fungerar, att tätningslister är intakta, att otillåtna genomföringar inte har gjorts och att skyddsrumsförråd innehåller den utrustning som krävs. Prioriteringen av vilka skyddsrum som åtgärdas först sker med hjälp av olika typer av kartunderlag och analyser. Målsättningen är att hela beståndet ska genomgås. – Målet är att samtliga skyddsrum ska vara genomgångna till 2030, konstaterar Katja Berglund.

FASTIGHETSÄGARNAS ROLL AVGÖRANDE

En av de största utmaningarna i arbetet är dock att få tillgång >>

30 Svensk Byggtidning

SKYDDSRUM Bild: Myndigheten för civilt försvar

till skyddsrummen. Enligt myndigheten kan mer än 20 procent av de planerade kontrollerna inte genomföras eftersom fastighetsägare inte öppnar lokalerna eller inte har gjort de förberedelser som krävs inför besöket. Ansvarsfördelningen är tydlig. Staten ansvarar för moderniseringar medan fastighetsägarna ansvarar för det löpande underhållet. – Att få tillgång till skyddsrummen kräver både tid och resurser. Fastighetsägare behöver ta sitt ansvar för att arbetet ska kunna genomföras effektivt. I arbetet samverkar myndigheten både med kommuner, fastighetsägare och byggbranschen genom utbildningar, informationsinsatser och dialogforum.

ETT UTÖKAT ANSVAR

Men förändringar är på gång. Den nya lagen som trädde i kraft 1 juni innebär bland annat att länsstyrelserna måste förbereda sig för att nästa år ta över ansvaret för skyddsrumskontroller. – Det här skapar en större regional närhet till arbetet. En annan stor förändring är att kommunerna får ett tydligare ansvar för befolkningsskyddet genom möjligheten att utse så kallade skyddade utrymmen. Dessa kan i många fall erbjuda ett fullgott skydd, även om de inte når upp till samma skyddsnivå som traditionella skyddsrum. Men för att nå ambitionsnivån krävs ytterligare resurser. – Mer finansiering tillförs länsstyrelserna under nästa år men det behövs mer, menar Katja Berglund. Större bergrumsanläggningar kommer till exempel kräva betydande investeringar framöver. De kommande åren väntas präglas av ett omfattande arbete där stat, kommuner och fastighetsägare tillsammans måste säkerställa att Sveriges skyddsrumssystem möter dagens krav på beredskap och civil motståndskraft.

Den nya lagen om skyddsrum och skyddade utrymmen

Den 1 juni 2026 trädde den nya lagen om skyddsrum och skyddade utrymmen i kraft. Syftet är att stärka Sveriges befolkningsskydd vid krig eller väpnat angrepp. De viktigaste förändringarna är: • Skyddade utrymmen införs som ett komplement till traditionella skyddsrum. Det kan exempelvis handla om parkeringsgarage, tunnlar eller andra robusta byggnader som kan ge skydd åt allmänheten. • Kommunerna får ett större ansvar för befolkningsskyddet och ska kunna identifiera och planera för skyddade utrymmen inom sina områden. • Fastighetsägarnas ansvar förtydligas när det gäller underhåll, tillgänglighet och kontroll av skyddsrum. Skyddsrum ska kunna ställas i ordning inom 48 timmar vid höjd beredskap. • Kontrollverksamheten förstärks. Länsstyrelserna förbereder sig för att från den 1 januari 2027 ta över ansvaret för skyddsrumskontrollerna med målet att öka takten i tillsynsarbetet. • Nya regler för förelägganden och kontroller ska göra det enklare att säkerställa att skyddsrum håller den standard som krävs.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV AHLSELL

Svensk Byggtidning 31

VILL SAMLA BRANSCHEN för att stärka Sveriges beredskap Hur snabbt skulle Sverige kunna gå från cykelrum till fungerande skyddsrum? Ahlsell vill sätta fart på upprustningen av landets skyddsrum och lyfter nu en utmanande frågeställning: Vad skulle krävas för att skapa ett fungerande skyddsrumsnät på 100 dagar? FÖR AHLSELL handlar frågan inte bara om material och teknik utan om att arbeta tillsammans, ledarskap och förmågan att omsätta ansvar i handling. – Sverige har kompetensen, produkterna och viljan. Det som behövs nu är en gemensam riktning och ett högre tempo. Vi vill bidra till att samla branschen och göra det enklare för fler aktörer att komma i gång, säger Karin Krüger, divisionschef Facility & Retail på Ahlsell Sverige AB. I Sverige finns omkring 64 000 skyddsrum. Många används i dag som förråd eller cykelrum och behöver rustas upp för att kunna användas rätt. I Ahlsells rapport ”Från kris till kraft” uppger majoriteten av de tillfrågade att de har lågt förtroende för att skyddsrummen fungerar som de ska. Samtidigt ökar kraven. I juni får kommunerna ett tydligare ansvar att planera och kommunicera skyddet till invånarna, och Länsstyrelsens uppdrag kring besiktningar byggs successivt ut. – Det finns en stor vilja att agera, men många upplever att vägen framåt är otydlig. Där behöver vi hjälpas åt att skapa mer struktur, tydligare arbetssätt och bättre samordning.

FRÅN ANSVAR TILL GENOMFÖRANDE

Ahlsell menar att mycket av det som krävs redan finns på plats, men att aktörerna behöver arbeta mer samlat för att få upp tempot. – Frågan är inte om det går, utan hur snabbt vi kan göra det tillsammans. Därför använder vi perspektivet “100 dagar”. Det skapar fokus på lösningar, prioriteringar och konkret genomförande. Bolaget ser ett särskilt behov av att förenkla processer, sprida kunskap och skapa större standardisering i arbetet med skyddsrum. – När fler arbetar utifrån gemensamma metoder blir det enklare att skala upp arbetet och få effekt snabbare.

AHLSELL VILL VARA MÖJLIGGÖRAREN

Ahlsell arbetar redan i dag med att stötta kommuner, fastighetsägare och entreprenörer inom området. Med rikstäckande logistik, bred materialförsörjning och specialistkompetens vill bolaget bidra till att fler projekt kan starta och genomföras effektivt. – Vi har en viktig roll i att säkra tillgången på rätt produkter och få logistiken att fungera i praktiken. Men vi kan också bidra med erfarenhet, struktur och samordning så att kunder snabbare kan gå från plan till handling. Genom samarbeten med specialister inom skyddsrum vill Ahlsell dessutom bidra till att rätt teknisk kompetens finns tillgänglig genom hela processen.

Karin Krüger, divisionschef Facility & Retail på Ahlsell.

EN GEMENSAM KRAFTSAMLING

Att stärka Sveriges skyddsrum är ett långsiktigt arbete som kräver ett gemensamt synsätt hos offentlig sektor, fastighetsägare och näringsliv. När det gäller fysisk beredskap är logistik, lokal närvaro och tillgång till rätt produkter avgörande. Där har Ahlsell en unik roll i infrastrukturen och vill leda utvecklingen framåt. Nu gäller det att samla kompetens, resurser och genomförandekraft för att kunna åstadkomma mycket på kort tid. – Det här är en fråga som berör hela samhället och ingen aktör löser det här ensam, konstaterar Karin Krüger. Nu behöver vi gå från att prata om beredskap till att bygga den.

www.ahlsell.se

32 Svensk Byggtidning

SKYDDSRUM

Sveriges skyddsrum är en central del av totalförsvaret, men många är byggda för ett annat samhälle och en annan hotbild. Bild: MCF

HELA SYSTEMET BEHÖVER MODERNISERAS Sveriges skyddsrum är en central del av totalförsvaret, men många är byggda för ett annat samhälle och en annan hotbild. När staten nu stärker befolkningsskyddet genom nya lagkrav och ökade satsningar välkomnar Sveriges Allmännytta utvecklingen. Samtidigt efterlyser organisationen tydligare ansvarsfördelning, långsiktig finansiering och en modernisering av ett skyddsrumsbestånd som till stora delar skapades under Kalla kriget. AV PERNILLA KRANTZ – F R ÅG A N H A R V E R K L I G E N eskalerat de senaste åren. Många trodde kanske att intresset skulle avta efter Rysslands invasion av Ukraina, men utvecklingen har gått åt motsatt håll. Frågan blir bara viktigare, säger Bengt Lind, expert inom fastighetsförvaltning på Sveriges Allmännytta. Sveriges Allmännytta företräder landets kommunala bostadsbolag, som tillsammans äger en betydande del av Sveriges skyddsrum. Enligt organisationen finns omkring 20 procent av landets cirka 64 000 skyddsrum i allmännyttans fastighetsbestånd. En av de frågor som organisationen lyfter är att många av dagens

skyddsrum byggdes under 1950- och 60-talen, medan både befolkningen och bebyggelsen har förändrats kraftigt sedan dess. – De senaste 25 åren har det i princip inte byggts några nya skyddsrum samtidigt som helt nya stadsdelar vuxit fram, säger Bengt Lind. Då uppstår frågan om dagens skyddsrum verkligen finns där människor bor och arbetar i dag. Han pekar på att det finns områden där antalet invånare minskat samtidigt som skyddsrummen blivit kvar, medan nyare stadsdelar och samhällsviktiga verksamheter saknar motsvarande kapacitet. Den nya lagen om skyddsrum och skyddade utrymmen ses därför >>

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV SKYDDSPRODUKTER

Svensk Byggtidning 33

SKYDDSPRODUKTER – säkrar funktionen i Sveriges skyddsrum Skyddsrum spelar en central roll i Sveriges beredskap. Samtidigt kräver systemen löpande underhåll och rätt komponenter för att fungera i skarpt läge, något som ställer höga krav på kvalitet, teknik och kontroll. S K Y D D S P R O D U K T E R i Sverige AB har arbetat med skyddsrum sedan 1993. Företaget grundades av Tore Robertsson, som beskriver hur uppdraget successivt fått en större betydelse i takt med förändringar i omvärlden. I dag är verksamheten en del av det svenska totalförsvaret. I Sverige finns omkring 64 000 skyddsrum, ett system som enligt Tore Robertsson i grunden är genomtänkt och tekniskt väl utformat. Samtidigt lyfter han att funktionen är beroende av att skyddsrummen underhålls kontinuerligt för att uppfylla sin uppgift. – Skyddssystemet är logiskt, tekniskt välformulerat och utmärkt i sin befintliga form. Det är ett exempel på svensk ingenjörskonst som är fullt funktionellt, men tyvärr är skyddsrummen ofta dåligt underhållna, berättar han. Företagets roll är att leverera de komponenter som krävs för att upprätthålla skyddsförmågan. Skyddsrummen bygger på en kombination av konstruktion och tekniska system, där olika delar samverkar

Företaget grundades av Tore Robertsson, som beskriver hur uppdraget successivt fått en större betydelse i takt med förändringar i omvärlden. I dag är verksamheten en del av det svenska totalförsvaret.

för att skapa ett fungerande skydd. Väggar, tak och golv dimensioneras för att stå emot explosioner, medan luftsystemet hanterar hot som gaser, bakterier och radioaktiv strålning. Även vattenförsörjning ingår som en grundläggande funktion för att människor ska kunna vistas i skyddsrummen under en längre tid. Utvecklingen av utrustningen utgår från de hotbilder som definieras av Försvarsmakten. Det innebär att produkterna dimensioneras utifrån beräkningar av exempelvis tryckvågor, splitter och olika typer av kemiska och biologiska ämnen, samt hur dessa kan påverka över tid. En viktig del av arbetet är också att säkerställa att det befintliga beståndet fungerar som det ska. I ett stort antal skyddsrum kan skador uppstå, till exempel genom vatteneller brandskador, eller genom ingrepp i fastigheter som påverkar funktionen. – Vår uppgift är att vidmakthålla skyddsförmågan genom att leverera de produkter

som gör att skyddsrummen upprätthåller gällande standard. Verksamheten är föremål för omfattande kontroller från myndigheter, något som enligt Tore Robertsson sätter tydliga ramar för hur arbetet bedrivs. Det påverkar kulturen i organisationen, där noggrannhet är central. – Det viktigaste är att säkerställa kvaliteten i arbetet – att arbeta långsamt och rätt. Det får helt enkelt inte förekomma fel, eftersom det i slutändan handlar om liv och död.

www.skyddsrum.eu

34 Svensk Byggtidning

SKYDDSRUM

som ett viktigt steg framåt. Genom att kommunerna nu får möjlighet att peka ut skyddade utrymmen kan skyddet stärkas även i områden där traditionella skyddsrum saknas.

VÄLKOMNAR STATLIGA SATSNINGAR

Sveriges Allmännytta har under flera år efterlyst ökade statliga investeringar i befolkningsskyddet och välkomnar regeringens satsningar på området. Samtidigt menar organisationen att flera frågor fortfarande återstår att lösa. Inte minst gäller det finansieringen av ett skyddsrumsbestånd som enligt flera bedömningar har ett omfattande underhålls- och moderniseringsbehov. – Skyddsrummen är en del av samhällets beredskap och till för allmänheten. Då behöver man också diskutera hur kostnaderna ska fördelas framöver, säger Bengt Lind. Organisationen har tidigare varnat för att kostnaderna i praktiken riskerar att hamna hos hyresgästerna genom ökade boendekostnader. Eftersom allmännyttans verksamhet finansieras av hyresintäkter innebär det att boende i fastigheter med skyddsrum i praktiken får bära en större del av kostnaden för samhällets civila beredskap. Sveriges Allmännytta menar därför att det behövs en diskussion om hur ansvaret för finansieringen ska fördelas.

EN ANNORLUNDA HOTBILD

Samtidigt som Sveriges Allmännytta ser stora behov av modernisering betonar Bengt Lind att skyddsrummen i grunden är en styrka. – Skyddsrummen är en pärla i det svenska totalförsvaret. Vi ska vara väldigt glada att vi har dem.

Bengt Lind, expert inom fastighetsförvaltning på Sveriges Allmännytta. Bild: Sveriges Allmännytta

Men han menar också att dagens system till stor del är utformat för en hotbild som såg annorlunda ut än den gör i dag. Teknikutveckling, nya typer av angrepp och förändrade samhällsstrukturer ställer nya krav på såväl anläggningarna som regelverken. En konkret fråga gäller kravet att ett skyddsrum ska kunna ställas i ordning inom 48 timmar efter beslut om höjd beredskap. Många skyddsrum används i dag som förråd eller teknikutrymmen och kräver omfattande arbete innan de kan tas i bruk. – Det är mycket utrustning som ska monteras och många moment som ska genomföras. Där finns det skäl att diskutera om dagens regler fullt ut motsvarar verkligheten.

KUNSKAP OCH BEREDSKAP I FOKUS

För Sveriges Allmännytta handlar arbetet nu om att hjälpa medlemsföretagen att stärka sin beredskap. Genom utbildningar, seminarier och informationsinsatser vill organisationen öka kunskapen om skyddsrum, lagkrav och fastighetsägarnas ansvar. Samtidigt märks ett växande intresse från hyresgäster och allmänhet. – Våra medlemsföretag får allt fler frågor från boende som vill veta var deras skyddsrum finns och hur beredskapen ser ut. Det visar att frågan har blivit en naturlig del av samhällsdebatten. De kommande åren väntar därför ett omfattande arbete för såväl myndigheter som fastighetsägare. Frågan är inte längre om skyddsrummen behövs utan hur de ska moderniseras, finansieras och anpassas till ett samhälle som ser helt annorlunda ut än när många av dem byggdes.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV ROSLÖV

Svensk Byggtidning 35

UPPRUSTNING AV SKYDDSRUM kräver erfarenhet

Sveriges skyddsrumsentreprenörer är mitt i en storm. Fastighetsägare pressas av myndighetskrav att uppdatera sina skyddsrum, annars riskerar de vite. Samtidigt har branschen svårt att hinna med alla uppdateringar. Skyddsrumsföretaget Roslöv jobbar för högtryck och nyanställer och utbildar mer personal för att kunna hjälpa så många fastighetsägare som möjligt. – VI BEFINNER OSS mitt i stormen. Vi skulle ha kunnat klona oss tre gånger och ändå inte hunnit med alla jobb på marknaden. Vårt fokus ligger nu på att hjälpa så många fastighetsägare som möjligt, berättar Anders Jacobsson som är vd på Roslöv. Fastighetsägare kan på eget initiativ anlita en skyddsrumsentreprenör för att göra en besiktning av sitt skyddsrum, för att sedan åtgärda det som behövs. Alternativt kan de vänta till inspektörer från Myndigheten för civilt försvar (MCF) gör en inspektion. Då får de ett föreläggande att eventuella brister ska åtgärdas innan ett visst datum. Görs det inte i tid kan fastighetsägaren få betala vite. – MCF inspekterar fortare än entreprenörerna på marknaden hinner åtgärda bristerna. Vi borde kanske tacka nej till vissa jobb eftersom det är svårt att hinna med. Men om vi som kan skyddsrum inte ställer upp finns risken att det dyker upp lycksökare som bara vill tjäna pengar, och där kvaliteten och därmed den skyddande funktionen kan bli lidande.

KONTROLLER VIKTIGA

Att bygga och renovera skyddsrum kräver specialkompetens, och den är inte lätt att hitta. Det finns väldigt få färdigbakade skyddsrumstekniker på marknaden. – Därför tar vi så många jobb vi kan och anställer yngre och äldre förmågor som får internutbildning av våra erfarna medarbetare. Vi använder vårt kunnande för att få både företaget och branschen att växa, berättar Anders Jacobsson. Han tycker att MCF ibland kan vara lite stelbenta när det gäller att hålla det angivna datumet. Samtidigt påpekar han att Roslöv har en bra dialog med myndigheten. – De förstår våra svårigheter. Det finns inte så många i Sverige som kan skyddsrum. Ibland kan vi få förlänga tiden till återbesiktning med någon månad. Men vi måste ha en anledning, det räcker inte med att vi har mycket att göra. Samtidigt är det av största vikt att MCF utför kontroller både av skyddsrum och av entreprenörer i skyddsrumsbranschen. – Kontroller behövs. Ett fel i ett skyddsrum kan få förödande

konsekvenser om det blir krig. Det finns exempel på företag som lämnat efter sig rena dödsfällorna, understryker Anders Jacobsson.

70 ÅR AV SKYDDSRUMSKUNNANDE

Roslöv har tidigare verkat i Göteborg och dess kranskommuner men i och med den ökade efterfrågan finns nu utrymme att växa både i antal anställda och den yta företaget täcker. – Vi har startat obemannade filialer med telefonnummer och mejladress i Karlstad, Jönköping, Skövde och Falkenberg. Det är första steget till riktiga lokalkontor, till dess att vi har byggt upp en kundkrets. Roslöv gjorde i år debut i Almedalen och ska till hösten även delta på Totalförsvarsmässan. – Eftersom vi vill växa på nationell nivå siktar vi nu på att nå de som bestämmer, både om pengar och om lagar. I år fyller Roslöv 70 år och det innebär att vi har en hel del erfarenhet som vi kan vidareförmedla, konstaterar Anders Jacobsson.

www.roslov.se

36 Svensk Byggtidning

SKYDDSRUM

Svenskarna tvivlar och

KRAVEN PÅ FASTIGHETSÄGARNA ÖKAR Mer än varannan svensk vet inte var närmaste skyddsrum finns. Nästan åtta av tio har lågt förtroende för att landets skyddsrum är uppdaterade och fungerar vid en kris. Samtidigt ska drygt 64 000 skyddsrum runt om i Sverige kunna ställas i ordning inom 48 timmar om situationen kräver det. Är det möjligt och vems ansvar är det i praktiken? AV PERNILLA KRANTZ AHLSELL HAR LÅTIT genomföra en undersökning som visar på ett tydligt glapp mellan den infrastruktur som finns på plats och allmänhetens tilltro till att den verkligen fungerar. För bygg- och fastighetssektorn väcker siffrorna i undersökningen också en större fråga, Vem ansvarar för att skyddsrummen inte bara existerar på papperet, utan också är redo att användas? Skyddsrum utgör en central del av Sveriges civila beredskap. De flesta byggdes under efterkrigstiden och finns i allt från flerbostadshus och skolor till industrifastigheter och kontorsbyggnader. I fredstid får de användas till andra ändamål, exempelvis som förråd, cykelrum eller verksamhetsytor. Men deras grundläggande funktion får inte försämras. När ett skyddsrum behövs ska det kunna återställas och tas i bruk inom 48 timmar. Det innebär att ventilationssystem, skyddsdörrar, tätningar, utrustning och installationer måste vara i fungerande skick. Och ansvaret ligger hos fastighetsägaren.

BEGRÄNSAD ERFARENHET

Just där uppstår en av de stora utmaningarna. Till skillnad från hissar, brandskydd eller ventilationsanläggningar är skyddsrum ofta en funktion som sällan uppmärksammas i den dagliga driften. Många fastighetsägare har begränsad erfarenhet av skyddsrumsförvaltning, särskilt i byggnader där rummen inte har behövt användas för sitt ursprungliga ändamål på decennier. Samtidigt ökar samhällets fokus på civil beredskap. Staten har under senare år avsatt betydande resurser för kontroll och upprustning av skyddsrum. Bara under 2025 uppgick satsningen till omkring 100 miljoner kronor. Syftet är att säkerställa att anläggningarna uppfyller dagens krav och kan fungera om säkerhetsläget skulle försämras. Men investeringar och regelverk löser inte allt. Ahlsells undersökning visar att 35 procent av svenskarna inte tror att det finns plats för dem i ett skyddsrum i närområdet, medan ytterligare 34 procent är osäkra. Det handlar inte bara om fysisk kapacitet utan också om information, kunskap och förtroende.

EN DEL I FÖRVALTNINGEN

För bygg- och installationsbranschen innebär utvecklingen att skyddsrum i allt större utsträckning behöver ses som en del av den långsiktiga fastighetsförvaltningen. Ventilation, reservdelar,

Skyddsrum uppmärksammas sällan i den dagliga driften. Bild: MCF

dokumentation och tekniskt underhåll blir viktiga delar av en funktion som under lång tid levt i skymundan. Frågan om skyddsrum handlar därför inte främst om nyproduktion. Den handlar om hur befintliga anläggningar förvaltas och underhålls över tid. När samhällets beredskap stärks blir det också tydligare att ansvaret inte enbart ligger hos myndigheterna. Fastighetsägare, entreprenörer, installatörer och leverantörer har alla en roll i att säkerställa att skyddsrummen fungerar när de behövs.

EN STÖRRE UTMANING

Det kanske mest intressanta i Ahlsells undersökning är därför inte att många svenskar känner oro. Det är att oron pekar på en större utmaning: skillnaden mellan att ha ett skyddsrum registrerat och att ha ett skyddsrum som faktiskt är redo att användas. I takt med att totalförsvaret åter får en mer framträdande roll blir den skillnaden allt viktigare att hantera.

SKYDDSRUM

Svensk Byggtidning 37

Skyddsrum i siffror: • • • • •

Cirka 64 000 skyddsrum finns i Sverige. Skyddsrummen ska kunna tas i bruk inom 48 timmar. Omkring 7 miljoner människor har tillgång till skyddsrum. 51 % av svenskarna vet inte var närmaste skyddsrum finns. 78 % har lågt förtroende för att Sveriges skyddsrum är uppdaterade och fungerar vid en kris. • 35 % tror inte att det finns plats för dem i ett skyddsrum i närområdet. • Staten avsatte 100 miljoner kronor för kontroll och upprustning av skyddsrum under 2025. Källa: Ahlsells rapport 2025 samt Myndigheten för civilt försvar

TÄTA LÖSNINGAR TRYGGA RESULTAT

Fastighetsägarnas ansvar:

Med 40+ års erfarenhet i branschen är Skelda Solutions den trygga leverantören av produkter inom vattentätning, radontätning och brandtätning.

Ett skyddsrum får användas till andra ändamål i fredstid, men ska kunna återställas inom 48 timmar. Fastighetsägaren ansvarar bland annat för att: • skyddsrummet hålls tillgängligt • skyddsdörrar och utrustning finns kvar • ventilation och tekniska installationer fungerar • förändringar i lokalen inte försämrar skyddsförmågan • dokumentation och utrustning kan tas fram vid behov

Vi har snabba leveranser och service. Hittar du inte exakt det du behöver för ert projekt? Kontakta oss så skräddarsyr vi er lösning.

033-10 04 40 • info@skelda.se www.skelda.se

38 Svensk Byggtidning

AI

– Ni som är ledare kan inte delegera hela AI-frågan. Ni måste förstå själva, säger Mathias Sundin, som har gett ut boken ”Den femte accelerationen”.

STORA AI-DAGEN – AI för samhällsbyggande

Stora AI-dagen bjöd på det allra senaste när det gäller AI som stöd i byggbranschen. Vi fick höra inspirerande föreläsningar om både programverktyg, lyckade projekt och strategier för att introducera AI i sitt företag. AV KJELL-ARNE LARSSON BAKOM STOR A AI-DAGEN står AI Arena. Denna leds och utvecklas av BIM Alliance, IQ Samhällsbyggnad och Geoforum Sverige. Smart Built Environment stödjer uppbyggnaden av AI Arena under 2021 – 2026.

OPTIMISTISKA NYHETER SOM DRIVS AV AI

Mathias Sundin kallas ibland för ”den arge optimisten”. Han driver nyhetssajten Warp News som publicerar positiva nyheter, vilka bidrar till att väga upp den vanligtvis skeva och negativa nyhetsbilden. Han har gett ut boken ”Den femte accelerationen: därför är AI inte slutet – utan början på vad vi kan bli”. På konferensen beskrev han utvecklingen av generativ AI under det senaste dryga decenniet. År 2012 kom ett genombrott då maskininlärning gjorde AI mycket bättre. Men AI förstod fortfarande inte vårt språk. Genombrottet kom när forskare på Google utvecklade transformern. Den gjorde att AI kunde förstå vårt språk. AI fick därmed tillgång till människans oändliga språk, i stället för sina egna ändliga programmeringsspråk. Det möjliggjorde generativ AI med

den chattruta vi idag är vana vid, där vi kan kommunicera på ett sätt som är naturligt för oss.

CHAT-GPT

Generative Pre-trained Transformer 1 (GPT-1) tränades 2018 på 7 000 böcker, GPT-2 på tio gånger mer indata. Den läste 100 000 recensioner och kunde avgöra vilka som var positiva och negativa. GPT ”förstod” och utvecklingen medgav en sökruta där vi har dialog med GPT. År 2022 lanserades Chat-GPT. Varför kommer nu användandet att accelerera? Bästa exemplet är kanske företaget Loveable, som har expanderat på ett helt exempellöst sätt. De erbjuder möjlighet att med utgångspunkt från en helt enkel och vardaglig dialog med AI, skapa digitala produkter som program, webbsidor och appar. Det vill säga helt utan kunskaper i programmering eller designprogram. I stället gäller att ”idéerna är den nya programmeringskoden”. – Ingen fattar vad genombrottet är, inte ens de som utvecklat AI. Fastna inte i diskussioner om bubblor och hype. Om vi förstår vad

AI

det verkliga genombrottet är så blir det lättare att nyttiggöra utvecklingen, menar Mathias Sundin. Den femte accelerationen blir den mest kraftfulla hittills. Då använder vi bland annat AI-agent som hjälpreda, system som själv driver en uppgift framåt. AI-agenten: • Får ett mål • Tar egna steg • Använder data och verktyg • Ramverk runt • Kan interagera med andra agenter

HELT NY SPELPLAN

Ett exempel visar vad AI:s genombrott kan betyda för en arkitekt eller annan konsult i byggbranschen; det kanske räcker att ladda upp ett foto på ett hus ungefär som det ska se ut, beskriva önskemål i vanlig text och därefter få ut ritningar och en 3D-modell. Detta ändrar helt spelplanen i konsultbranschen. – Ni som är ledare kan inte delegera hela AI-frågan. Ni måste förstå själva, menade Mathias Sundin. Den som inte har provat vad AI kan erbjuda, bör försöka själv. Tillämpningen behöver inte ha med ert jobb att göra. Testa och inse möjligheterna!

AI RITAR OM AFFÄRSMODELLEN

Att AI kommer att helt förändra affärerna inom konsultbranschen står klart. I nästa presentation fick vi höra ett exempel på implementering av AI-verktyg hos ett konsultföretag, nämligen Tyréns. Föredragshållare var Sara Jarmakowski Svanbom, Business Unit Manager Structural engineering and MEP, och Patrik Mälarholm, Construction engineer, AI adoption lead NEXT. De föredrog termen adoption när de berättade om införandet av SvenAI. SvenAI kan liknas vid en intern expertassistent byggd på språkmodellsteknik. Det är ett specifikt branschsystem som Tyréns har utvecklat själva. Indata är inte hela internet, utan information som är specifik för användarna inom Tyréns, företagets egna data och extern branschspecifik data. SvenAI lanserades hösten 2024 och vid förra årets Stora AI-Dag fick expertassistenten pris som Årets AI-tillämpning. Idag används den av drygt 2000 anställda.

TYDLIG STRATEGI

Sara Jarmakowski Svanbom och Patrik Mälarholm berättade vad som krävs för att lyckas med en adoption. Man måste ha en tydlig strategi. Företag som inte formulerar en sådan kommer inte att hänga med. Ett viktigt moment var att samla in önskemål om vad SvenAI ska kunna användas till och man fick in 1342 önskemål från organisationen, och skrev om roadmappen till SvenAI. Det gäller att utveckla det som medarbetarna vill ha. Ett exempel på hur AI kan användas kommer från Rickard Nordling, VA-ingenjör på Tyréns, som säger att det i början tog mer tid, men att han idag sparar 50 procent av tiden i anbudsarbete med SvenAI. Är det i och med AI ute för konsultbranschen? Nej, det är ju företagen själva som bestämmer om AI är en dystopi eller vision.

HUR ORGANISATIONER KAN ARBETA PRAKTISKT FÖR AI-UTVECKLING

Christian Landgren är verksam i bolagen Berget AI och Iteam, som levererar AI-tjänster och lösningar till kommuner, myndigheter och bland annat Start Up-företag. Hans presentation hade titeln ”AI och digitalisering är verksamhetsutveckling”. Han poängterade bland annat vikten av att börja med användaren, och fråga vad de önskar. De kanske inte behöver ett helt verksamhets-

Svensk Byggtidning 39

system, utan bara en enkel app. En innovation med utgångspunkt enbart från ledningsnivå, riskerar att bli ”innovationsteater” som ingen medarbetare drar nytta av. Christian Landgren visade exempel på en app som utvecklats för bostadsbolaget Mimer. Den används för att gå runt och ta bilder på serienumret på utrustningar och olika objekt i husen. På så sätt kan allt inventeras och checkas mot fastighetsdatabasen. Hans presentation avslutades med några korta råd: • Utgå från verkliga behov • Samla ihop data i ett API – använd AI i processen • Dela upp hela behovet i ”skateboards” • Lägg ner dödsdömda projekt • Etablera rådighet över både data och process

AI FÖR KRAVSTÄLLNING OCH SOM BESLUTSUNDERLAG

För nästa presentation svarade Linda Cusumano som är uppdragsledare på NCC och har forskat på Chalmers och doktorerat där med avhandlingen ”Towards a systems engineering approach to tendering design in construction. Artificial intelligence and data-driven approaches”. Under konferensen berättade hon hur krav, data och AI kan hjälpa oss genom projektprocessen. Utmaningarna med traditionella underlag i form av texter, filer, ritningar med mera är bland annat varierande textformat, brist på systematik och brist på spårhet. – Vid kravställning handlar det om att skapa bra formulerade krav som är tolkningsbara för både människa och maskin, säger Linda Cusumano. Vi behöver röra oss bort från långa texter, och till data. Hon nämnde flera AI-stödda verktyg som underlättar för parterna i byggprocessen. BriefBuilder är ett system för kravhantering, som bland annat definierar beställarkrav och strukturerar programhandlingar. Det verifierar överensstämmelse och kan integreras i BIM. ReBid är ett anbuds- och upphandlingsverktyg som bland annat bevakar upphandlingar och analyserar förfrågningsunderlag; en AI-assistent för beslut innan projektstart. Brickanta är en AI-driven plattform som bland annat analyserar projekthandlingar och förfrågningsunderlag. Brickanta gör bland annat kravanalys, riskhantering och ompaketering samt har en chattfunktion. Verktyget Consigli analyserar krav och projekterar installationslösningar, och ger beslutsstöd till beställare och entreprenörer. Linda Cusumano nämnde också AI-BOB som används för att granska att det som projekteras på ritningar och modeller, stämmer överens med regelverk.

BUILDING INFORMATION PLATFORM

BIP står för Building Information Platform, som samlar data från krav, ritningar, 3D-modeller och kalkyler. Det kopplar ihop olika system och aktörer, gör analyser och ger beslutstöd. BIP kan exempelvis användas för projektering av VVS i tidiga skeden. Då nyttjas A-modellen för AI-optimering av installationers dragning. Linda Cusumano menade att nya verktyg och AI-stöd ger oss en rad möjligheter: • Krav- och verifieringsdatabaser • Kravberoenden & spårbarhet • Standardisering av processer & data • Förutspå utfall • Se tidiga varningssignaler • Höja kunskap & kvalitet Till sist får vi inte glömma att verifiera att det som har beställts också har byggts enligt kraven. Fotografering – med 360°-kamera på hjälmen eller på ett självkörande fordon – av det färdiga huset är möjligt. Resultatet kan sedan jämföras med BIM-modellen. Möjligheterna framstår som obegränsade …

40 Svensk Byggtidning

AI

AI skulle kunna användas i kommuner och regioner, som ett beslutsstöd rörande markanvändning, infrastruktur och ekologisk hälsa.

AI FÖR ATT RÄDDA PLANETEN Vad säger hållbarhetsarbete om AI? Vad säger AI om hållbarhet? Vi människor lever i en gemensam global kontext. En kontext som förändras. Rapporten ”AI for a Planet Under Pressure” baseras på vetenskapliga artiklar och expertbedömningar. Den tar fram möjligheter med AI, men pekar också på risker att AI bidrar till att förstöra planeten ännu fortare. AV KJELL-ARNE LARSSON OM AI ANVÄNDS R ÄT T kan det bidra till att förstå och hantera vår tids största miljöproblem. Maria Schewenius från Stockholm Resilience Centre, har insikter från egen forskning på AI för hållbara städer och hänvisar till ”AI for a Planet Under Pressure” – en internationell forskarrapport baserad på över 8500 vetenskapliga artiklar och expertbedömningar av åtta hållbarhetsutmaningar. En slutsats var att AI redan är en integrerad del av hållbarhetsforskning, stadsplanering och -förvaltning – men AI behöver användas ansvarsfullt. Om det används fel, riskerar dess effektiviseringskapacitet att bidra till ytterligare miljöförstöring och med mycket större effekt. – Vi står inför stora förändringar i planetens system, säger Maria Schewenius. I framtiden blir förändringarna, som klimatförändringar och minskande biologisk mångfald, större och processerna mer oförutsägbara.

OJÄMN TEMPERATURÖKNING

Det blir inte bara högre temperaturer globalt utan ökningen sker även ojämnt. I norra Sverige blir ökningen större än i södra delen av landet. Extrema händelser som skyfall, skred och värmeöar i städer

väntas öka både i omfattning och intensitet. Städer både driver på förändringar och utsätts för effekterna. Städer är således nyckelområden för att stötta planetär hållbarhet. AI kan hjälpa oss att hantera problemen. Rapporten ”AI for a Planet Under Pressure” pekar på några insikter: • Ansvarsfullt användande av AI är möjligt och behövs • Bidrag till städer innefattar olika former av beslutsstöd, såsom ökad kapacitet till dataanalys, liksom prognoser av effekter av beslut och modellering av tänkbara scenarier • AI omges av olika begränsningar, som geografiska och socio-ekonomiska ojämlikheter, där glappet mellan redan resursstarka och resurssvaga riskerar att öka; och resursåtgång från utvinning av sällsynta mineraler, till el- och vattenförbrukning och till uppkomst av elektronikskrot • AI kan ha svårt att hantera helt nya händelser, som att förutspå abrupta förändringar innan de har inletts, eftersom AI tränar på historisk data för att upptäcka mönster. Städer är av naturen komplexa så här behövs mänskliga bedömningar av AI-genererade rekommendationer eller beslut. AI i städer är alltså att se som ett komplement till – snarare än en ersättning för andra verktyg och mänsklig inblandning.

AI

Svensk Byggtidning 41

I den nämnda rapporten frågades vad forskningen redovisar om AI:s användbarhet i hållbarhetsarbete, inom åtta utmaningsområden såsom länkade chocker, jordsystemmodellering och vattenförvaltning. Genomgående bidragsteman inkluderade databehandling, olika typer av stöd för beslutsfattande och prediktiv modellering. Det visade sig också att forskningen framför allt är koncentrerad till höginkomstländer i Nordamerika och Europa samt stora världsekonomier som Indien och Kina. Låginkomstländer i övriga delar av världen, som väntas utsättas mest för klimatförändringar och där städer växer som snabbast, är nästan inte alls representerade. En av samhällets megatrender är urbaniseringen, att en allt större andel av världens befolkning bor i städer. En hel del av tillämpningarna är inriktade på urbanisering och stadsplanering. När det gäller AI för städers hållbarhet (urban AI) visades några möjligheter: • Realistisk modellering, och en djupare förståelse, av städer som Social-Ekologisk-Teknologiska System • Scenarier och effektprognoser, vilka kan ge stöd för adaptiv planering • Sociala mätningar, som fördjupar förståelsen för hur stadsinvånare rör sig i och uppfattar den rumsliga miljön

KOMMUNER ANVÄNDER

Det är intressant att AI Sweden i deras ”Kartläggning av AI-initiativ för Sveriges kommuner” för 2024 rapporterade att 90 procent av svenska kommuner använder AI. Ungefär en tiondel av de dryga tusen rapporterade AI-initiativen fokuserade på miljö och hållbarhet, framför allt inom den byggda miljön, transport och energi. De inkluderade bland annat AI-stödda cykeldelningssystem, självlärande byggnader och smarta energisystem, realtidsfeedback för energiförbrukning, optimering av gatubelysning, ruttplanering för optimering av avfallstransport och identifiering av vattenläckage. Ett initiativ fokuserade på biologisk mångfald i kraftledningsgator. Annars var perspektivet på biologisk mångfald underrepresenterat i kommunerna. Samtidigt behöver kommuner biologisk mångfald och naturbaserade lösningar för att stötta sin klimatanpassning.

Om AI används fel, riskerar dess effektiviseringskapacitet att bidra till ytterligare miljöförstöring.

BESLUTSSTÖD OCH PROGNOSER

AI skulle kunna användas i kommuner och regioner, som ett beslutsstöd som informerar och följer upp beslut rörande markanvändning, infrastruktur och ekologisk hälsa. AI får gärna, genom kapacitet att kombinera olika data och göra prognoser, stötta planering för att uppfylla långsiktiga hållbarhetsmål. En annan styrka hos AI är prediktiv modellering, som kan förutspå markanvändning, trafik, värme-, energi- och vattenanvändning i olika scenarier. Sådan AI, som ofta drivs av Large Language Models (LLMs) eller Large Multimodal Models (LMMs), kan kombineras med digitala tvillingar. De senare är modeller som presenterar stadsdata, ofta i realtid, och kan kombineras med teknik från spelmotorer. AI tillsammans med sådana digitala tvillingar kan användas för att ta fram interaktiva modeller, ofta i 3D, och möjliga scenarier, som kombinerar data exempelvis från planritningar, arkitektur, kartor, sociala medier och sensorer. De är ofta skalbara till stadsdelar och hela städer. Det går att visualisera alternativa lösningar för trafik, trafikstyrning, satsningar på blå-gröna ytor med mera. Modellerna kan användas till exempel för att stärka kommunikation inom och mellan olika grupper av experter och icke-experter, och öka medborgarinflytandet över planprocesser. – Det finns alltså en betydande potential inom AI-forskning och tillämpning för att stötta planeten, städer och människor. Men en stor möjlighet missas, om AI används för att upprepa gamla misstag, men med högre effektivitet, avslutade Maria Schewenius.

Extrema händelser som skyfall väntas öka både i omfattning och intensitet.

42 Svensk Byggtidning

AI

AI kan automatisera mycket av det konstruktions- och annat ritarbete som görs idag.

INNOVATIONSPROJEKT visar att AI ger konsulter helt nya roller

Projektet ”Generativ AI – från hot till möjlighet” undersökte hur AI kan och kommer att användas av arkitekter och andra teknikkonsulter. Det står klart att deras arbetsuppgifter förändras mycket och konsulterna måste utveckla nya affärsmodeller. AV KJELL-ARNE LARSSON DE T STRATEGISK A innovationsprojektet ”Generativ AI – från hot till möjlighet” finansierades av Formas och initierades av Smart Built Environment. Ett trettiotal företag medverkade i projektets workshoppar: arkitekter, teknikkonsulter och digitala bolag. Under projektet vidgades perspektivet till att omfatta mer än just generativ AI. Framväxandet av AI-agenter accelererade; det är system som kan agera autonomt och utföra svåra uppgifter genom att kombinera förmågor, som att generera innehåll, analysera data, fatta beslut och agera. Generativ AI som teknikkategori blev mindre relevant och därför kom det bredare begreppet ”AI” att användas under projektet.

UTVECKLINGENS GÅNG

För att förstå hur branschens affärsmodeller kan tas vidare måste

vi förstå hur arbetssätten har utvecklats hittills och kommer att utvecklas, från det tekniskt enkla till det allt mer komplexa: 1. Analogt. Fysiska verktyg & manuella processer. 2. Digitalt. CAD & Officeprogram. 3. Integrerat. BIM & samverkansverktyg. 4. Datadrivet. Parametriska verktyg & digitala tvillingar. 5. AI-integrerat. Analytisk, generativ & automatiserad AI. 6. AI-driven. Självförbättrande verktyg & helautomatiserade arbetsflöden med ”Human in the loop”. Dagens och morgondagens lösningar medger att vi kan rationalisera en stor del av de arbetsuppgifter som utförs av arkitekter och teknikkonsulter. Detta betyder att konsultleveranser som de ser ut idag sjunker i värde: • Design. Koncept, skisser, förslag.

AI

Svensk Byggtidning 43

• Visualiseringar och illustrationer, löpande genom hela processen. • Utredningar, analyser, optimeringar, sammanställningar m.m. • Ritningsproduktion. Framförallt repetitiva uppgifter. • Kvalitetssäkring och granskning. Exempelvis gentemot lagar, förordningar och standarder. De AI-drivna affärsmodellerna kännetecknas av datadrivna processer och där kognitivt arbete automatiseras. (Dessa affärsmodeller har inte vuxit fram än i våra branscher – men vi ser dem komma.) Marknaden har gått från en uppdragsmarknad, där nyckelresursen är yrkeskompetens, till en integrerad projekteringsmarknad, där nyckelresursen är digitala lösningar. När AI kommer in i bilden, blir data en nyckelresurs. – När AI effektiviserar och automatiserar mycket av det vi gör idag, blir det färre timmar att ta betalt för och jag är helt övertygad om att vår prismodell kollapsar, säger Petra Svensson Gleisner, som är arkitekt med erfarenhet av affärsutveckling, och varit projektledare för innovationsprojektet. Men det finns sådant som bara människor kan. Till exempel koppla strategi och intention. AI har bland annat dåligt omdöme och saknar kontextuell förståelse. Uppgifter där AI kan stödja arbetet men inte ersätta det helt: • Strategi & intention – Vad ska vi göra och varför? Syfte, mål, strategi, planering. • Kreativt tänkande – Tänka utanför boxen. Förmåga att föreställa sig det som ännu inte finns. • Handlingsomdöme – Vilka åtgärder ska vi vidta? Kontextuell förståelse, hantera målkonflikter, förtroende. • Sociala förmågor – Leda, organisera, kommunicera. Process och projektledning, bygga relationer, förhandla.

Petra Svensson Gleisner var projektledare för projektet ”Generativ AI – från hot till möjlighet” som visade att arkitekter och andra konsulter måste ta fram nya affärsmodeller.

KONSULTER MED OLIKA PROFILERING

Inom projektet ”Generativ AI – från hot till möjlighet” tog man fram exempel på framtida profiler för konsulter: • Superkonsulten. Erbjuder AI-stödda arkitekt- och teknikkonsulttjänster. Använder AI-verktyg för att höja kvaliteten och effektivisera med utgångspunkt i befintliga processer. T.ex. generera designförslag, skapa avancerade simuleringar och automatisera repetitiva arbetsuppgifter. Möjlighet att ge insiktsbaserad rådgivning. • Den vertikala integratören. Gör insteg i en större del av värdekedjan. Ett sätt är att ta ansvar för hela värdekedjan, från förstudie och design till byggnation och driftsättning. Ett annat sätt är att erbjuda lösningar där t.ex. sensorer kombineras med digitala plattformar och konsulttjänster. Möjlighet att erbjuda behovsprediktion, driftoptimering m.m. • Techhajen. Utvecklar egna AI-verktyg eller digitala plattformar. T.ex. SaaS-lösningar, digitala verktyg för samskapande med kunder och brukare, alternativt plattformslösningar för samverkan, ofta i realtid. Eget ägande av mjukvara innebär att företaget tar steget från att sälja timmar till att sälja produkter. • Datahamstern. Skapar affärer av data och insikter. Modeller som samlar in unika data, vanligen genom egna digitala verktyg som plattformslösningar eller freemiumappar där användarna själva lägger in information. T.ex. databaser för jämförelse mellan olika lösningar, index för hållbarhet och abonnemangsbaserade tjänster för kontinuerlig insiktsförsörjning till kunder. Avslutningsvis betonade Petra Svensson Gleisner att vid förändringen av affärsmodellerna måste ledningen i företaget vara med på tåget. Om ni har egna digitala utvecklare, se till att de ingår i ledningen. Gå från att vara oroliga till att utnyttja teknikens möjligheter.

Den typ av konsult som kan benämnas den vertikala integratören kan exempelvis erbjuda lösningar där sensorer kombineras med digitala plattformar och konsulttjänster.

44 Svensk Byggtidning

BYGGNADSSTÄLLNINGAR

SÄKERHET, KOMPETENS OCH PLANERING avgör framtidens byggprojekt

I takt med att bygg- och industriprojekt blir allt mer komplexa förändras också synen på ställningar och arbetsplattformar. Det som tidigare ofta betraktades som en tillfällig hjälpstruktur har idag blivit en central del av projektens säkerhet, logistik och produktivitet. AV PERNILLA KRANTZ BRANSCHEN STÅR IDAG inför flera avgörande utmaningar. Hårdare arbetsmiljökrav, ökade krav på dokumentation, kompetensbrist och ny teknik förändrar förutsättningarna för både entreprenörer och beställare. För branschorganisationen Ställningsföretagen (STIB) är fram-

tidsfrågorna tydliga. Säkerhet, kompetensförsörjning och teknisk utveckling kommer att avgöra vilka företag som står starkast i morgondagens byggbransch. – Den största förändringen är att projekten har blivit mer komplexa, mer tidspressade och mer beroende av samordning

BYGGNADSSTÄLLNINGAR

Svensk Byggtidning 45

mellan flera entreprenörer. Det ställs högre krav på planering, dokumentation, arbetsmiljö och produktivitet än tidigare, säger Albin Nilsson, vd för Ställningsbyggarna Bestorp AB och ordförande för STIBs styrelse.

INTE BARA HJÄLPMEDEL

Historiskt har ställningar ofta setts som en stödjande funktion som kommer in sent i projekt. Den synen håller på att förändras. – Ställningen eller arbetsplattformen ses inte längre bara som ett hjälpmedel vid sidan av projektet, konstaterar Albin Nilsson. Den är ofta en direkt förutsättning för att projektet ska kunna genomföras säkert, effektivt och enligt tidplan. Beställarnas krav har samtidigt blivit mer omfattande och handlar idag om hela lösningen. – Beställarna efterfrågar idag mer kompletta lösningar. Det handlar inte bara om att få en ställning monterad, utan om att få rätt tillträde, rätt logistik, rätt säkerhetsnivå och rätt dokumentation genom hela projektet.

SÄKERHETEN KOMMER FÖRST

När olyckor eller brister uppstår riktas uppmärksamheten ofta mot själva monteringsarbetet. Men enligt STIB börjar många problem betydligt tidigare. Bristande planering och sena beslut kring ställningslösningar kan få konsekvenser genom hela projektet. – De vanligaste misstagen börjar ofta redan i projekteringen eller planeringen. Om ställningslösningen kommer in för sent, eller om underlaget är otydligt, uppstår problem senare i montage, använd>> Nellie Stjernberg Carlsson, utbildningskoordinator på STIB. Bild: STIB ning och produktion, säger Albin Nilsson.

montage montage

46 Svensk Byggtidning

BYGGNADSSTÄLLNINGAR

Han pekar också på att riskerna ofta underskattas efter att ställningen har överlämnats. – Många tänker att risken är störst när ställningen monteras, men en stor del av riskerna uppstår när ställningen används av flera olika yrkesgrupper under tidspress. Samtidigt fortsätter arbetsmiljökraven att skärpas. Fallrisker, ergonomi, säkra tillträdesvägar och dokumenterade kontroller blir allt viktigare delar av framtidens byggproduktion.

KOMPETENSBRISTEN EN UTMANING

Parallellt med ökade krav på säkerhet och kvalitet brottas ställningsbranschen med samma utmaning som många andra delar av byggsektorn, nämligen kompetensförsörjningen. – Kompetensförsörjningen är en av branschens största utmaningar, säger Nellie Stjernberg Carlsson, utbildningskoordinator på STIB. Samtidigt som efterfrågan på kvalificerade ställningsbyggare är fortsatt hög ser vi att återväxten inte alltid motsvarar behovet. Branschen konkurrerar om arbetskraft med många andra yrken och behöver därför bli bättre på att visa vilka utvecklingsmöjligheter som faktiskt finns, fortsätter hon. – Intresset för lärlingsutbildningar har ökat och allt fler företag arbetar mer strukturerat med kompetensutveckling. För att möta framtidens behov behöver vi fortsätta arbeta med både nyrekrytering och kompetensutveckling av den befintliga arbetskraften.

BREDARE KUNSKAP BEHÖVS

Framtidens ställningsbyggare kommer dessutom att behöva bredare kunskaper än tidigare. – Vi ser att kompetenser inom arbetsledning, projektering och digital dokumentation blir mer efterfrågade, fortsätter Nellie Stjernberg Carlsson. Den som kan kombinera yrkeskunskap med förståelse för säkerhetskrav, logistik och kunddialog kommer att vara mycket attraktiv på arbetsmarknaden. Kompetensfrågan har gått från att vara ett krav till att bli en affärsstrategisk fråga, fortsätter hon. – Framgångsrika företag ser kompetensutveckling som en strategisk investering snarare än en kostnad. Det stärker både attraktiviteten som arbetsgivare och den långsiktiga konkurrenskraften. Hon lyfter också fram STIB-auktorisationen som ett viktigt verktyg för beställare. – För beställaren innebär auktorisationen en extra trygghet att företaget arbetar strukturerat med kompetens, säkerhet och kvalitet. Det är inte en engångscertifiering utan en löpande kvalitetskontroll.

DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN

Digitaliseringen påverkar redan stora delar av byggsektorn och ställningsbranschen är inget undantag. Albin Nilsson ser utvecklingen inom digital projektering, 3D-modellering och spårbarhet som några av de viktigaste förändringsområdena fram till 2030. – Den stora vinsten kommer när teknik, utbildning och planering samverkar, menar han. Vi ser utveckling inom modulställningar, digital projektering, 3D-modeller, digitala egenkontroller och system för spårbarhet. Även väderskydd och specialanpassade lösningar får en allt viktigare roll i moderna projekt. – Väderskydd används inte bara för att skydda mot regn, utan för att skapa kontrollerade produktionsmiljöer där arbetet kan fortsätta effektivt och säkert.

Albin Nilsson, vd för Ställningsbyggarna Bestorp AB och ordförande för STIBs styrelse. Bild: STIB

AVGÖRANDE I BYGGPROCESSEN

När STIB blickar framåt är budskapet tydligt. Ställningar och arbetsplattformar måste betraktas som säkerhetskritiska och produktionsavgörande delar av byggprocessen. Nellie Stjernberg Carlsson sammanfattar vikten av att prioritera kompetens och säkerhet. – Kompetens och säkerhet måste ses som en investering, inte en kostnad. Genom att ställa krav på utbildning, dokumenterad kompetens och seriösa entreprenörer bidrar beställare till en säkrare arbetsmiljö, högre kvalitet och bättre projektresultat. Albin Nilsson efterlyser samtidigt ett större fokus på kompetens i upphandlingarna. – Jag skulle vilja se en tydligare branschpraxis där kompetens och dokumenterad seriositet väger tyngre i upphandlingar än enbart lägsta pris, säger han avslutningsvis.

ALLROUND STÄLLNINGSSYSTEM – den mångsidiga lösningen → Många variationer för montage och användningsområden → Snabb, enkel anslutning av komponenter → Stabil, flexibel och säker → Hög hållfasthet

Layher Allround är modulställningen som överträffar alla förväntningar när det gäller snabbhet, stabilitet och säkerhet, utan att ge avkall på flexibiliteten. Ett fåtal grundkomponenter ger närmast obegränsade variationsmöjligheter vad gäller montage och användningsområden. Välj Allround – originalet sedan 1974.

Allround

Högaktuellt

ANNONS

FRAMTIDENS LÄRMILJÖ BÖRJAR MED GOLVET Malmöbaserade Bona, som grundades 1919, är ett världsledande innovativt företag med unika system för renovering och underhåll av trägolv och halvhårda golv, såsom linoleum, vinyl, LVT, gummi, PVC.

Professor Dr. Axel Büther

Golvförnyelse och smart underhåll – en hållbar väg för Sveriges skolor Sverige står inför ett stort behov av att utveckla sina skolmiljöer – men ofta handlar det inte om att bygga nytt, utan om att ta vara på det som redan finns. Allt fler projekt fokuserar på renovering och livslängdsförlängning, där golvet spelar en nyckelroll. Färg och design Färg är mer än estetik – det är ett strategiskt verktyg i utformningen av moderna lärmiljöer. Genom evidensbaserad färgpsykologi kan arkitekter och planerare påverka hur elever och lärare upplever, använder och rör sig i skolans rum. Genomtänkta färgkoncept kan skapa lugna miljöer som främjar koncentration, stärka orienterbarhet och trygghet samt tydliggöra zoner och funktioner i olika delar av byggnaden.

färgpsykologi, utvecklat en färgkollektion för golv som är anpassad för olika typer av miljöer. Det gör det möjligt att arbeta med färg som ett aktivt och kunskapsbaserat verktyg även i renoveringsprojekt – för att stärka både funktion och upplevelse utan att behöva bygga nytt.

Livslängd och resurser Halvhårda golv som linoleum, LVT, PVC, gummi och vinyl har ofta en stor kvarvarande potential. Genom att renovera istället för att byta ut kan man minska klimatpåverkan genom lägre materialåtgång och mindre avfall, samtidigt som kostnaderna reduceras. Projekttiderna blir kortare och störningarna i verksamheten mindre, samtidigt som befintliga resurser tas tillvara och ges ett uppdaterat uttryck. Det mest hållbara golvet är ofta det som Bona har, i samarbete med Dr. Axel redan finns – om det tas om hand på rätt Buether, specialist inom evidensbaserad sätt vill säga.

Bona.com/Resilient

Skötsel och underhåll En genomtänkt underhållsplan är avgörande för att maximera golvets livslängd och funktion över tid. Med proaktiv skötsel kan både prestanda och estetik bevaras, samtidigt som behovet av mer omfattande åtgärder minskar. Bona erbjuder system, metoder och produkter för renovering och underhåll av halvhårda golv, vilket möjliggör ett strukturerat och hållbart arbete genom hela golvets livscykel. En smart väg framåt Framtidens skolor byggs inte alltid från grunden. De utvecklas – genom smart renovering, medveten design och bättre användning av det som redan finns. Och ofta börjar det med golvet.

LOKALVÅRD

Svensk Byggtidning 49

Bild: Städbranschen Sverige

LOKALVÅRD är en samhällsfunktion Professionell lokalvård är en av samhällets viktigaste funktioner, menar Matthias Lindholm, ordförande för Städbranschen Sverige. Samtidigt vill han se ökad förståelse för yrkets kompetenskrav, bättre upphandlingar och ett fortsatt arbete mot oseriösa aktörer. AV ELIN BISANDER SEDAN 2017 ÄR Matthias Lindholm ordförande för Städbranschen Sverige. Parallellt arbetar han som vd för Clinnoc AB, men betonar att rollerna hålls åtskilda. – När jag representerar Städbranschen så pratar jag aldrig om mitt eget företag och vice versa. Däremot har jag nytta av mina tidigare erfarenheter från att ha jobbat på städföretag. I rollen som ordförande arbetar han bland annat med frågor som rör den professionella städningen som yrke, men också med att motverka oseriösa och kriminella aktörer i branschen. Genom sitt arbete ser han dagligen exempel på den utveckling som sker inom lokalvårdsbranschen. Enligt Matthias Lindholm är professionell städning en verksamhet som många tar för given, trots att den har stor betydelse för hur samhället fungerar. – Städning och lokalvård är en av de viktigaste samhällsbärande funktionerna vi har! Utan professionell städning så stannar Sverige

och samhället väldigt snabbt och risk för ohälsa och spridning av smitta är uppenbar. Han menar att en av de största utmaningarna är att många fortfarande har en felaktig bild av vad professionell lokalvård innebär. Många jämför yrket med den städning som utförs i hemmet och underskattar både kunskapen och erfarenheten som krävs. – Många förväxlar ”att städa hemma” med professionell lokalvård och därav att alla människor skulle kunna städa professionellt. Att det inte krävs någon utbildning. Allt detta kunde inte vara mer fel! För att utföra professionell lokalvård med hög kvalitet krävs både utbildning, rätt utrustning och förmågan att göra bedömningar i det dagliga arbetet. – Idag förväntas man som städare kunna se vad som behöver göras i stället för att ”blint” gå på arbetsbeskrivningar och frekvenser, vilket långt ifrån alla kan. Kraven på kvalitet och uppföljning har på senare tid förändrats. >>

50 Svensk Byggtidning

LOKALVÅRD

Han beskriver hur fokus i allt högre grad har flyttats från fasta intervaller till att städningen ska leverera rätt funktion och resultat. – Under senaste åren har förväntningarna på städarna gått mot funktionell städning i stället för frekvensstyrd. De digitala stödsystemen ger också bättre underlag för förbättringar och utveckling kvalitetsmässigt. Teknikutvecklingen påverkar också branschen på flera sätt. Robotisering, digitala verktyg och nya arbetssätt blir allt vanligare och ses av många företag som viktiga verktyg för att utveckla verksamheten. När Matthias Lindholm beskriver vad som kännetecknar ett seriöst städföretag återkommer han till frågor som utbildning, kvalitet och långsiktighet. – Ett seriöst städföretag arbetar tydligt med utbildning, redskap och metoder av hög kvalitet. De lägger också stor vikt vid personalvård och satsningar på utveckling inom digitala stöd samt robotisering. Långa avtal med kunder och en ekonomi i ordning är några av de viktigare sakerna. Samtidigt påverkas branschen fortfarande av osund konkurrens. – Det dränerar den seriösa delen av branschens möjligheter att utvecklas. Det ger också en felaktig bild av städföretag och branschen i stort. Upphandlingar är en nyckelfråga för branschens utveckling. Matthias Lindholm menar att beställare har stor möjlighet att påverka både kvalitet och seriositet genom sina krav och sin uppföljning. – När dessa ställer rätt krav och följer upp tvingas städföretagen utvecklas och satsa. De stora upphandlingscentralerna lägger ner ett stort arbete med att ta fram bättre underlag och kravställningar som man bör ta del av i stället för att använda gamla underlag som inte fungerat. Hållbarhetsfrågor är ett annat område som fått allt större betydelse. Många företag arbetar i dag med att minska användningen av kemikalier och att använda resurserna mer effektivt. Fler maskiner och digitala hjälpmedel för att arbeta effektivt

Matthias Lindholm, ordförande för Städbranschen Sverige. Bild: Städbranschen Sverige

där det behövs mest ökar också. Han tror att teknikutvecklingen kommer att fortsätta påverka yrket under de kommande åren. – Arbetet med teknik kommer fortsätta växa och påverka en städares vardag i positiv riktning. Det kommer även attrahera nya målgrupper att etablera sig i städbranschen. För att höja yrkets status menar han att kunskapen om professionell städning behöver öka. – Vi behöver bli bättre på att påvisa vad professionell städning innebär. Samhället och media behöver lyfta vikten av det arbete som görs varje dag för att hålla en hög hälsonivå. Robotisering och digitalisering tror jag också kommer bidra. Mycket behöver börja arbetas med redan i förskolan - städare är hjältar! Framöver hoppas Matthias Lindholm att fler ska få upp ögonen för den roll som professionell lokalvård spelar i samhället. Samtidigt vill han se fortsatta insatser mot oseriösa aktörer och en större medvetenhet hos både offentliga och privata beställare. – Städbranschen behöver få mer uppmärksamhet kring vad vi bidrar med till samhället. De kriminella och oseriösa aktörerna måste stoppas eller begränsas och här ligger ett stort ansvar i de offentliga affärerna, men även de privata. Han menar också att städkompetens ofta kommer in för sent i bygg- och fastighetsprojekt och att det finns mycket att vinna på att redan i planeringsskedet tänka på hur byggnader ska kunna rengöras och underhållas över tid. – Alla delar i en fastighet ska kunna rengöras och underhållas! Ta därför med städkunnig kompetens när det planeras för nya fastigheter, renoveringar och ombyggnationer. Att städa professionellt kräver utbildning, rätt metoder och inte minst tid. Han uppmanar också beställare att följa upp sina avtal löpande och ha en nära dialog med sina leverantörer. – Gör inte bara kontroller av företag och utförare inför ett avtal, utan fortsätt även under pågående avtal och ha en nära dialog och relation med era leverantörer.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV TARKETT

Svensk Byggtidning 51

RÄTT GOLV sparar miljoner i underhåll över tid

Tarketts iQ-golv har byggt en stark position på marknaden. Redan på 70-talet utvecklades lösningen som gör det möjligt att återställa golvytan genom torrpolering. ”Grundtanken var att skapa ett intelligent golv som var lätt att underhålla och enkelt att hålla rent över tid”, säger Stefan Granöö, Technical Support Manager på Tarkett. U T MA N I N G E N VA R tydlig när historien om iQ-golven började för cirka 50 år sedan. Golv i offentliga miljöer blev med tiden svårstädade när små mikrorepor samlade smuts och ökade friktionen mot städutrustningen. Tarketts lösning blev en unik sammansättning av material och fyllnadsmedel som gjorde det möjligt att återställa golvytan genom torrpolering. – När man torrpolerar golvet försvinner mikroreporna och ytan blir slät igen, förklarar Stefan Granöö. Det gör golvet betydligt lättare att städa samtidigt som mopparna glider enklare över ytan. Det minskar också belastningen hos städpersonalen.

FORTFARANDE ETT UNIKT GOLV

Just möjligheten att återställa ytan är fortfarande unik för iQ-serien. – Det är det enda golvet på marknaden där

man kan återställa ytan på det sättet, berättar Stefan Granöö. Andra golv kräver ofta kostsamma och tidskrävande metoder för att återställas, som polish och andra ytbehandlande rengöringsmedel. I värsta fall behöver man byta ut golvet helt. I dag används iQ-golv framför allt i miljöer där slitaget är högt och hygienkraven stora, exempelvis sjukhus, skolor och äldreboenden. Golven är dessutom uppskattade av installatörerna. – Golvläggare tycker att iQ-golven är väldigt enkla och trygga att arbeta med. De vet att slutkunden får ett golv som fungerar bra över tid och som är lätt att underhålla, säger Stefan Granöö.

ANPASSADE FÖR KRÄVANDE MILJÖER

Kemikalietålighet är ytterligare en viktig faktor, särskilt i vård- och laboratoriemiljöer. – Om en kund har en specifik kemikalie som inte finns med i våra tester hjälper vi gärna till att analysera hur golvet påverkas. Det är en viktig trygghet för många verksamheter. Samtidigt är den dagliga skötseln förhållandevis enkel. I många korridormiljöer räcker vatten och mekanisk rengöring långt för att hålla golvet rent. – Har man rätt städmetod behöver man ofta väldigt lite rengöringsmedel i den löpande skötseln.

i Ronneby. Detta flera år innan många andra aktörer i branschen följde efter. Parallellt har Tarkett byggt upp system för återvinning av både installationsspill och använda golv. – Vi samlar in rena golvrester från byggarbetsplatser och återför materialet tillbaka in i produktionen. Vi har också utvecklat processer där vi kan ta tillbaka gamla golv, mala ner dem och tvätta bort lim- och spackelrester så att materialet kan gå tillbaka in i produktionen i Ronneby. När offentliga beställare räknar på golvprojekt blir det allt vanligare att titta på livscykelkostnader. – Själva installationen är ofta en ganska liten del av den totala kostnaden. Det som kostar över tid är skötseln och underhållet. Därför är det viktigare att välja rätt golv för rätt miljö än att spara några kronor per kvadratmeter vid inköp, säger Stefan Granöö. iQ-golvens långa livslängd är en viktig del av kalkylen. – Sköter man golvet rätt kan det hålla väldigt länge. Den ekonomiska livslängden brukar ligga runt 25–30 år, men vi har exempel på betydligt äldre installationer som fortfarande fungerar utmärkt. För offentliga verksamheter där golven ska fungera dygnet runt, år efter år, har iQ-serien blivit ett långsiktigt val. När hållbarhet, ekonomi och underhåll ska gå hand i hand.

FÖRE BRANSCHENS OMSTÄLLNING

Tarkett har under många år arbetat aktivt med att minska klimatpåverkan och öka återvinningen inom golvproduktionen. Redan 2011 hade företaget fasat ut ftalatbaserade mjukgörare ur samtliga golv som tillverkas

www.tarkett.se

52 Svensk Byggtidning

TRÄ

Friköpet omfattar närmare 88 000 kvadratmeter mark där Lindbäcks moderna fabrik för produktion av flerbostadshus i trä är belägen. Bild: Britta Elfving-Persson

LINDBÄCKS SÄKRAR FRAMTIDEN – friköp öppnar för nya investeringar

Beslutet ger långsiktiga förutsättningar för fortsatt industriell utveckling i Piteå. Piteå kommun har fattat beslut om att Lindbäcks bygg får friköpa tomträtten för fastigheten Pitholm 47:96 på Haraholmen. Beslutet markerar ett viktigt steg för bolagets fortsatta utveckling – och för den lokala träindustrin. AV JAN ÅSTRÖM FRIKÖPE T OMFAT TAR närmare 88 000 kvadratmeter mark där Lindbäcks moderna fabrik för produktion av flerbostadshus i trä är belägen. Genom att gå från tomträtt till ägande skapas nya möjligheter att investera långsiktigt i verksamheten. Frågan om friköp har behandlats i flera politiska instanser under våren och har nu fått klartecken från kommunfullmäktige. Beslutet följer de villkor som fastställdes redan 2015, då tomträttsavtalet tecknades tillsammans med ett sidoavtal som reglerade framtida friköp. Enligt dessa villkor uppgår köpeskillingen till 4 674 000 kronor, baserat på den indexuppräkning som avtalades vid tidpunkten. För Lindbäcks innebär beslutet en ökad trygghet i ägandet – något som är avgörande för att kunna planera och genomföra större investeringar i produktion och kapacitet.

– Det här skapar bättre förutsättningar för fortsatt utveckling, fler investeringar och nya arbetstillfällen. Lindbäcks är en viktig del av Piteås näringsliv, säger Patric Lundström, kommunstyrelsens ordförande.

STÄRKER NÄRINGSLIVET I REGIONEN

Friköpet är mer än en fastighetsaffär – det är en strategisk satsning på fortsatt tillväxt och innovation inom byggandet. Genom att säkra kontrollen över marken skapas stabila förutsättningar för framtida investeringar, teknikutveckling och expansion. Det stärker inte bara Lindbäcks position – utan bidrar också till att befästa Piteå som en viktig nod inom svenskt träbyggande.

Lindbäcks bygg är en etablerad aktör i Piteå och en central del av regionens träindustri. Företaget har under lång tid utvecklat industriellt träbyggande och är en viktig arbetsgivare i kommunen. Beslutet ses därför som strategiskt viktigt, inte bara för bolaget utan också för den lokala näringslivsutvecklingen.

INDUSTRIELLT TRÄBYGGANDE I FOKUS

Lindbäcks fabrik på Haraholmen är en av Sveriges mest moderna anläggningar för industriellt träbyggande. Här produceras prefabricerade bostäder med hög grad av standardisering, vilket bidrar till både effektivitet och minskad klimatpåverkan. Med ett långsiktigt ägande av marken stärks möjligheten att vidareutveckla produktionen och möta den ökande efterfrågan på hållbara bygglösningar.

EN INVESTERING I FRAMTIDEN

Hur parerar du sena ändringar i lastbärande konstruktioner? Såhär. Genom att använda en programvara som hjälper dig med dimensioneringen och gör komplicerade beräkningar enkla.

Boka en kostnadsfri demo så visar vi hur Statcon kan hjälpa dig. Besök eleco.com/se

54 Svensk Byggtidning

TRÄ

TRÄBYGGANDET VÄXLAR UPP – stora projekt visar vägen inför Trä & Teknik Hybridlösningar, höga trähus och ökad kunskap driver utvecklingen i en bransch under förändring AV JAN ÅSTRÖM TR ÄBYGGANDE T I SVERIGE fortsätter att utvecklas i snabb takt – både tekniskt och i skala. Samtidigt kvarstår flera missuppfattningar kring materialet, något som riskerar att bromsa utvecklingen. I en intervju med Trä & Teknikmässan lyfter Anna Ryberg Ågren, direktör för Svenskt Trä, fram flera aktuella projekt som visar hur trä tar en allt större plats i byggandet – inte minst i Västsverige.

STORA PROJEKT SÄTTER RIKTNINGEN

Ett av de mest uppmärksammade exemplen är Grand Central i Göteborg, där en hybridstomme kombinerar trä med andra material för att optimera både funktion och klimatprestanda. Samtidigt växer träbyggandet på höjden. Projektet Kaj 16 blir ett av de större i sitt slag i Sverige, där 12 av 16 våningar uppförs i trä. Även Varbergs stationshus lyfts fram som ett exempel på hur trä kan kombineras med arkitektonisk kvalitet och internationell attraktionskraft. Byggnaden, som stod klar 2025, har redan tilldelats International Award for Wood Architecture 2026. Tillsammans visar projekten att trä inte längre är ett alternativ i marginalen – utan en integrerad del av framtidens byggande.

SEGLIVADE MYTER LEVER KVAR

Trots utvecklingen finns fortfarande flera missuppfattningar kring trä som byggmaterial. En av de vanligaste handlar om tillgången på råvara. Enligt Svenskt Trä täcks nära 70 procent av Sveriges landyta av skog, och

Anna Ryberg Ågren, direktör för Svenskt Trä. Bild Svenskt Trä

den totala virkesvolymen har fördubblats under de senaste hundra åren. Samtidigt exporteras en stor del av råvaran, vilket innebär att det finns utrymme att använda mer trä inom landet. Även mer praktiska frågor, som hantering av impregnerat virke och montering av trall, omgärdas av missförstånd. Exempelvis behöver trallbrädor inte läggas tätt – tvärtom krävs mellanrum eftersom materialet torkar och krymper efter montering. Den typen av kunskapsfrågor är avgörande för att trä ska kunna användas effektivt och korrekt i större skala.

KUNSKAP I FOKUS PÅ TRÄ & TEKNIK

Mot denna bakgrund blir kunskapsspridning en central fråga för branschen. På Trä & Teknik-mässan i Göteborg i augusti kommer Svenskt Trä att vara på plats för att möta besökare och dela erfarenheter. Organisationen medverkar både i monter och i seminarieprogrammet, där fokus ligger

på att visa träets möjligheter och samtidigt nyansera bilden av materialet. Mässan samlar aktörer från hela värdekedjan och blir därmed en viktig plattform för att diskutera utvecklingen framåt – inte minst i ljuset av skärpta klimatkrav och ökat fokus på hållbart byggande.

EN BRANSCH I FÖRÄNDRING

Utvecklingen inom träbyggande speglar en större omställning i bygg- och fastighetssektorn. Nya krav på klimatprestanda, resurseffektivitet och cirkularitet driver fram förändringar i både materialval och arbetssätt. Samtidigt visar intervjun att omställningen inte enbart är teknisk – utan också handlar om kunskap, normer och attityder. Frågan framåt är därför inte om trä kommer att spela en större roll i byggandet – utan hur snabbt branschen lyckas skala upp användningen och ta tillvara materialets fulla potential.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV ADAPTEO

9 Svensk Byggtidning 55

NÄR BYGGNADER MÅSTE BÖRJA BETE SIG SOM SAMHÄLLET – FLEXIBELT Samhällets behov förändras snabbt. Elevantal svänger, vårdtryck ökar och den gröna omställningen leder till omfattande demografiförändringar. Detta ställer krav på både social infrastruktur och bostäder i de orter där satsningarna sker – ofta innan detaljplaneringen har hunnit ikapp. Trots det bygger vi fortfarande som om allt vore konstant. Vi behöver lösningar som anpassar sig – inte låser fast oss. TÄNK OM LOK ALER kunde förändras i takt med verkligheten. Skalas upp, flyttas, anpassas – och återanvändas, gång på gång. Det är kärnan i ett modulärt och cirkulärt byggande: att se byggnader som resurser, inte förbrukningsvaror.

– Det handlar inte bara om att bygga annorlunda, det handlar om att tänka smartare, säger Ola Skogö, vd på Adapteo Sverige.

När varje kvadratmeter kan leva vidare i nya projekt minskar både avfall och utsläpp – samtidigt som investeringar utnyttjas mer effektivt. Det här är inte framtidsvisioner. Det är fullt genomförbart, och redan i bruk.

96 PROCENT LÄGRE KLIMATPÅVERKAN – SVART PÅ VITT

En livscykelanalys baserad på IVL:s riktlinjer visar att återanvända moduler kan minska klimatpåverkan per kvadratmeter med upp till 96 procent jämfört med traditionellt nybyggda lokaler. Analysen har tagits fram av Adapteo, som länge arbetat med modulära byggnader i skolor, vård och tillfälliga bostäder runt om i norra Europa. – Vi behöver bredda perspektivet på hur vi bygger. Genom att låta byggnader leva vidare efter varje projekt minskar vi klimatpåverkan, sparar resurser och ökar flexibiliteten. Det handlar inte bara om att bygga annorlunda

– det handlar om att tänka smartare, säger Ola Skogö, vd på Adapteo Sverige.

CIRKULÄRT PÅ RIKTIGT

När projekten är avslutade återställs modulerna och förbereds för nästa användning. Byggnaderna uppfyller samma krav på komfort, tillgänglighet och energieffektivitet som permanenta alternativ. När lokalbehovet förändras, flyttar modulerna vidare – till nästa plats där de behövs direkt. Det är verklig cirkularitet. Kontakta oss om du vill veta mer om hur flexibla modullösningar kan hjälpa din verksamhet att växa hållbart.

adapteo.se

56 Svensk Byggtidning

TRÄ

NY ORDFÖRANDE I SKOGSINDUSTRIERNA – ska leda branschen genom nästa fas av omställningen Fokus på innovation, konkurrenskraft och förnybara material när Billeruds vd Ivar Vatne tar över ordförandeklubban. AV JAN ÅSTRÖM S V E N S K S KO G S I N D U S T R I spelar en allt viktigare roll i den gröna omställningen. När efterfrågan på förnybara material, cirkulära lösningar och fossilfria värdekedjor ökar, hamnar skogsindustrin i centrum för utvecklingen. Nu får branschorganisationen Skogsindustrierna en ny styrelseordförande. Vid organisationens årsstämma i Stockholm valdes Billeruds vd Ivar Vatne till ny ordförande för Skogsindustrierna. Han efterträder Södras vd Lotta Lyrå och kommer att leda styrelsearbetet under de kommande två åren. – Det känns både hedrande och inspirerande att få ta över som ordförande för Skogsindustrierna. Svensk skogsindustri har en unik kombination av ansvarsfullt brukade skogar, hög innovationskraft och konkurrenskraftig produktion. Vi har med andra ord en god utgångspunkt när samhället efterfrågar fler förnybara och cirkulära lösningar, säger Ivar Vatne.

VIKTIG PARTNER FÖR BYGGSEKTORN

För bygg- och fastighetsbranschen har skogsindustrin blivit en allt viktigare aktör. Träbyggandet växer, klimatkraven skärps och efterfrågan på biobaserade byggmaterial ökar. Samtidigt pågår omfattande investeringar i nya produktionsmetoder och förädlade träprodukter. Sverige är i dag en av världens största exportörer av massa, papper och sågade trävaror. Produkterna används inom allt från byggande och förpackningar till energi- och industrisektorn. Skogsindustrin bidrar dessutom med betydande exportintäkter, sysselsättning och regional utveckling över hela landet. När byggsektorn söker vägar att minska

Ivar Vatne tar över ordförandeklubban. Bild: Skogsindustrierna

klimatavtrycket pekas trä ofta ut som ett av de viktigaste materialen i framtidens byggande. Därmed blir också skogsindustrins utveckling nära sammankopplad med utvecklingen inom samhällsbyggnadssektorn.

OMSTÄLLNING KRÄVER LÅNGSIKTIGA BESLUT

Ivar Vatne lyfter vikten av att kombinera långsiktighet med fortsatt innovationskraft i en tid då både marknader och regelverk förändras snabbt. – Skogsindustrins styrka har alltid varit förmågan att tänka långsiktigt och samtidigt fortsätta utvecklas. När omvärlden förändras i allt snabbare takt blir det ännu viktigare att samla branschen kring det som skapar värde för klimatet, ekonomin och samhället i stort, säger han. Han framhåller även behovet av stabila spelregler för att möjliggöra framtida investeringar. – Sverige har goda förutsättningar att fortsätta stärka sin position som ledande skogsnation. För att lyckas behöver vi fortsätta

investera i innovation, hållbart skogsbruk och konkurrenskraftig industri. Skogen växer långsamt, men omställningen går snabbt. Det ställer krav på långsiktighet, både i företagen och i de beslut som formar framtidens investeringar.

FÖRNYBARA RÅVAROR BLIR ALLT VIKTIGARE

I takt med att Europa och Sverige ökar takten i klimatomställningen väntas efterfrågan på förnybara och biobaserade material fortsätta växa. Skogsindustrins produkter ses av många som en viktig del av lösningen för att minska beroendet av fossila råvaror och samtidigt skapa nya cirkulära flöden. Med Ivar Vatne som ny ordförande går Skogsindustrierna nu in i en period där både möjligheter och utmaningar väntas öka. För byggbranschen innebär det att tillgången till hållbara material och utvecklingen av träbaserade lösningar fortsatt kommer att stå högt på agendan. Källa: Skogsindustrierna

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV LUNAWOOD

Svensk Byggtidning 57

LUNAWOOD

förenar hållbarhet och nordisk design Från fasader och terrasser till bastur och interiörer – Lunawood ThermoWood® används i allt fler typer av projekt där både hållbarhet, estetik och lågt underhållsbehov står i fokus. Med över 25 års erfarenhet från nordiska klimat har materialet blivit ett alternativ för arkitekter, byggare och fastighetsägare som söker långsiktiga lösningar. LU N AW O O D Ä R I DAG världens största tillverkare av ThermoWood® och produkterna används i projekt över hela världen. Grunden är den patenterade ThermoWood®processen, där träets egenskaper förändras permanent genom värmebehandling. Resultatet är ett material som är både formstabilt och hållbart, samtidigt som det kan användas i såväl utomhus- som inomhusmiljöer. – Tack vare de låga utsläppen kan samma produkt användas på alla ytor både inne och ute, vilket gör det möjligt att skapa en enhetlig design i hela utrymmet, säger Matias Laaksonen, Area Manager Sverige och Norge. Materialets formstabilitet gör det möjligt att skapa detaljer som annars kan vara svåra att genomföra i träkonstruktioner. Samtidigt minskar risken för rörelser i materialet, även i utsatta miljöer som kust- och skärgårdsklimat. Lunawood absorberar betydligt mindre fukt än traditionellt virke och klarar därför hårda väderförhållanden under lång tid. Det gör materialet särskilt intressant i projekt där både livslängd och estetik är viktiga delar. Underhållsbehovet är samtidigt minimalt. Materialet behöver i sig inget löpande underhåll för att behålla sina tekniska egenskaper. Obehandlade ytor får med tiden en naturlig silvergrå ton, medan den som vill behålla den ursprungliga färgen kan behandla ytan med UV-skyddande lasyr. Ett projekt som tydligt visar materialets möjligheter är Projekt Ö i den finska skärgården. Där användes Lunawood till fasader, terrasser, innerpaneler, bastubänkar och gångvägar runt ön. Målet var att skapa ett materialuttryck som både fungerade praktiskt i den utsatta miljön och harmonierade med landskapet. – Projekt Ö är ett utmärkt exempel på hur man utnyttjar Lunawoods bästa egenskaper.

Bild: Project Ö by Aleksi Hautamäki

Det visar på materialets formstabilitet och hållbarhet i tuffa klimat som i den finska skärgården, utan att något underhåll krävs, säger Matias Laaksonen. I projektet användes vertikala paneler för att skapa en rytm i fasaden samtidigt som materialets naturliga gråningsprocess gjorde att byggnaden successivt smälte in i den omgivande miljön. Lunawoods produkter bygger på finsk råvara och formspråket präglas av nordisk designtradition. Företaget exporterar i dag sina produkter till över 60 länder och arbetar samtidigt aktivt med hållbarhetsfrågor inom byggsektorn. – Hållbarhet och koldioxidutsläpp blir allt viktigare inom byggbranschen. Lunawoods EPD tillhandahåller relevanta uppgifter för beräkning av koldioxidavtrycket, säger Matias Laaksonen.

Lunawood är också medlem i Sunda Hus och har nordisk miljömärkning genom Svanenmärkning. Med kombinationen av hållbarhet, lågt underhållsbehov och möjligheten att använda samma material genom hela byggnaden har Lunawood blivit ett alternativ i projekt där arkitektur, funktion och långsiktig prestanda behöver samspela.

www.lunawood.com

58 Svensk Byggtidning

RESERVKRAFT

DEBATT:

TA KONTROLL ÖVER

RESERVKRAFTEN

RESERVKRAFT

Svensk Byggtidning 59

Reservkraft är en strategisk förutsättning för att Sverige ska kunna verka i en kris. Den aktör som inte har kontroll över sin energiförsörjning vid ett nätbortfall besitter inte heller en reell operativ förmåga. Det är hög tid att omsätta strategiska visioner i praktisk handling, skriver Jonas Wiklund ansvarig för rådgivningstjänster på Coromatic och Peter Neuberg vd och koncernchef på Coromatic. RESER VKRAFTEN ÄR INTE enbart en teknisk stödfunktion, utan en kritisk komponent i vår samlade försvarsförmåga, skriver Coromatic-topparna Jonas Wiklund och Peter Neuberg. Just nu genomgår Sverige en historisk militär förstärkning. Samtidigt släpar det ”civila benet” i totalförsvaret efter. Särskilt kritiskt är beroendet av en stabil elförsörjning i ett alltmer elektrifierat samhälle. Vid en kris är fungerande reservkraft helt avgörande för att säkerställa kontinuiteten i kritiska samhällsfunktioner. För att reservkraften inte ska bli den svaga länken i totalförsvaret måste regeringen skyndsamt agera för att ge både offentliga och privata aktörer förutsättningar att bygga en reell operativ förmåga. Det kräver att regeringen accelererar tidsplanen för civil resiliens, fastställer nationella kravbilder för energiuthållighet, skapar bättre förutsättningar för att nyttja privatägd reservkraft samt tydliggör finansieringsmodellerna. Som NATO-medlem förväntas de svenska försvarsutgifterna nå 2,8 procent av BNP under 2026, med en målsättning om 3,5 procent till 2030. Denna militära satsning riskerar dock att bli otillräcklig om den civila infrastrukturen inte uppvisar motsvarande robusthet. Ett modernt militärt försvar är direkt beroende av att det civila samhället fungerar. Utan stabil kraftförsörjning lamslås såväl kommunikation som digitala ledningssystem. Reservkraften är därmed inte enbart en teknisk stödfunktion, utan en kritisk komponent i vår samlade försvarsförmåga. Erfarenheter från Ukraina med systematiska angrepp mot elproduktion och distribution har med brutal tydlighet visat att energiinfrastruktur är ett förstahandsmål för en angripare. I en gråzonsproblematik, i gränslandet mellan krig och fred där cyberangrepp och hybridattacker blir allt vanligare, är förmågan till autonom kraftgenerering en viktig del i Sveriges beredskap. Den snabba elektrifieringen, som bland annat drivs av industrins omställning och kompletteras av en kraftig tillväxt inom AI och datacenter, ställer krav på en kraftförsörjning med högsta tillförlitlighet. Denna utveckling skapar nya sårbarheter. Det är högst angeläget att analysera om dagens reservkraft är dimensionerad för fredstidens kortvariga avbrott eller för de

långvariga störningar som ett försämrat säkerhetsläge kan medföra. Många kommuner och privata aktörer saknar i dag svar på grundläggande frågor om önskad uthållighet i ett krisläge, såsom hur länge verksamheten ska fungera vid ett elavbrott och vilka funktioner som är mest kritiska att prioritera. Denna osäkerhet hämmar de investeringar som nu krävs. Samtidigt riskerar den reservkraft som redan finns på plats hos många aktörer att utgöra en falsk trygghet. Alltför ofta stannar beredskapen vid att vara en pappersprodukt. Utan regelbundna tester under reell belastning och i skarp drift saknas garantier för att systemen fungerar vid ett omfattande nätbortfall. Regeringens nationella strategi för motståndskraft är en bra start, men långt ifrån tillräcklig för att säkra Sveriges kraftresiliens i ett krisläge. För att garantera att samhällsviktiga funktioner fungerar när det krävs som mest, måste regeringen skyndsamt agera på följande fyra punkter: 1. Accelerera tidsplanen för civil resiliens: Investeringar i reservkraft vid kritiska funktioner måste skyndsamt prioriteras och samordnas med Försvarsmaktens och andra samhällsbärande företags behov. 2. Fastställ nationella kravbilder: Det krävs tydlig statlig styrning och harmoniserade tekniska krav för energiuthållighet inom kritiska sektorer. Verksamheter måste ges konkreta målbilder för uthållighet. 3. Integrera industriell kapacitet: Regeringen bör skapa bättre förutsättningar för att nyttja privatägd reservkraft som en strategisk resurs för elnätets stabilitet och den nationella beredskapen. Marknadsmässiga incitament säkerställer att utrustningen hålls i operativt toppskick samtidigt som industrins självförsörjning i ett krisläge frigör nätkapacitet till de brukare som saknar egen reservkraft. 4. Tydliggör finansieringsmodellerna: En konkret nationell plan för hur upprustningen av den civila kraftberedskapen ska finansieras, som omfattar såväl offentliga som privata aktörer. Reservkraft är en strategisk förutsättning för att Sverige ska kunna verka i en kris. Den aktör som inte har kontroll över sin energiförsörjning vid ett nätbortfall besitter inte heller en reell operativ förmåga. Det är hög tid att omsätta strategiska visioner i praktisk handling.

Jonas Wiklund, ansvarig för rådgivningstjänster på Coromatic. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Peter Neuberg, vd och koncernchef Coromatic. Bild: Fredrik Sandberg/TT

60 Svensk Byggtidning

RESERVKRAFT

Frågor om energiförsörjning och beredskap hamnar allt högre upp på agendan. Bild: Pixabay

Robusthet kräver mer än

RESERVKRAFT Att köpa in ett reservkraftaggregat är inte detsamma som att vara förberedd för en kris. Det är en av de viktigaste lärdomarna från programmet Robust kommun, som är en del av Energimyndighetens satsning Energiberedskapsklivet. AV PERNILLA KRANTZ NÄR FR ÅGOR OM energiförsörjning och beredskap hamnar allt högre upp på agendan ökar också kraven på kommuner och samhällsviktiga verksamheter att kunna fungera även vid längre störningar. Genom satsningen Robust kommun har Energmyndigheten under de senaste åren fått en tydligare bild av vilka utmaningar som finns runt om i landet. – Vi har sett tydliga behov av både finansiering och kunskapsstöd för att stärka kommunernas energiberedskap, säger Zandra Camber, beredskapshandläggare på Energimyndigheten. Arbetet är en del av Energiberedskapsklivet, som ska stärka energiberedskapen inom offentlig sektor och bidra till det civila försvaret. Enligt Energimyndigheten handlar utmaningarna inte enbart om tillgång till reservkraft. Kommunerna har även identifierat

behov av stärkt beredskap inom drivmedelsförsörjning och värmeförsörjning. – När det gäller reservkraft ser vi att många kommuner efterfrågar mer kunskap kring upphandling, teknikval och dimensionering.

TEKNIKEN ÄR BARA EN DEL

Många organisationer ser reservkraft som en självklar lösning på risken för elavbrott. Men Energimyndighetens erfarenheter visar att tekniken bara är en del av ekvationen. – Det är viktigt att se reservkraft som något mer än en teknisk komponent, säger Zandra Camber. Hon pekar på att frågor om kompetens, ansvar och drift ofta är minst lika viktiga som själva investeringen. >>

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV OMEXOM

Svensk Byggtidning 61

NÄR STRÖMMEN FÖRSVINNER Omexom levererar reservkraft till samhällets mest kritiska verksamheter

Sjukhus, fängelser, telemaster och vattenkraftstationer har en sak gemensamt: ett strömavbrott kan få katastrofala följder. Omexom har under 22 år byggt upp en specialistkompetens inom reservkraft och är i dag en av landets ledande aktörer i branschen. Med en orderstock som växer i takt med samhällets ökade beredskapsmedvetenhet ser affärsenhetschef Tomas Svedberg positivt på framtiden. OMEXOM ÄR VINCI ENERGIES varumärke för energiinfrastruktur och verkar längs hela värdekedjan inom el och gas. Bolaget bidrar till utvecklingen av koldioxidsnåla energilösningar, stärker och moderniserar energinät samt främjar effektivare energianvändning genom skräddarsydda lösningar. I Sverige representeras VINCI Energies av varumärkena Omexom, Axians, Actemium och Building Solutions med sammantaget över 2 500 anställda. Reservkraftavdelningen etablerades i Örnsköldsvik år 2004, ursprungligen under namnet Eitech Engineering, och har sedan dess vuxit till en rikstäckande verksamhet med uppdrag från Malmö till Kiruna. Tomas Svedberg tillträdde som affärsenhetschef i mars 2025 med gedigen branscherfarenhet: tio år som regionchef på Siemens och åtta år inom reservkraft. – Det som lockar med uppdraget är kombinationen av att tillhöra en stor organisation och ändå ha stor frihet i hur vi driver verksamheten. Vi är autonoma i vår enhet, vilket ger oss flexibiliteten att agera snabbt och anpassa oss efter kundernas behov, säger Tomas Svedberg.

BEREDSKAPEN DRIVER TILLVÄXTEN

Efterfrågan på reservkraft har alltid funnits, men de senaste åren har förfrågningarna ökat kraftigt. Pandemin synliggjorde sårbarheten i leveranskedjorna, kriget i Ukraina skapade oro för energiförsörjningen och Natomedlemskapet ställer nu krav på ökad nationell beredskap. – Frågan om strömförsörjning har blivit en central del i verksamhetsplaneringen för i stort sett alla organisationer. Det handlar inte längre om huruvida man ska ha reservkraft, utan om hur länge man behöver kunna hålla igång sin verksamhet vid ett avbrott, säger Tomas Svedberg.

RESERVKRAFT TILL SJUKHUSET I TROLLHÄTTAN

Omexom har tilldelats uppdraget att leverera en ny reservkraftanläggning till Norra Älvsborgs Länssjukhus på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Uppdraget är värt cirka 55 miljoner kronor och omfattar leverans och installation av fyra reservkraftaggregat med tillhörande system, med planerat färdigställande i december 2028. Projektet genomförs som en totalentreprenad i samarbete mellan Omexom och systervarumärket Actemium. – Att bidra till en trygg och driftsäker energiförsörjning inom sjukvården är ett ansvar vi tar på största allvar. Vår erfarenhet av liknande projekt runt om i Sverige ger en stabil grund för genomförandet, säger Tomas Svedberg. Till skillnad från aktörer som enbart levererar produkter är Omexom ett projektbolag med intern kompetens för hela kedjan, från ställverk och transformatorer till driftsättning och service. Omexoms reservkraftverksamhet riktar sig mot kunder med

särskilt höga krav på driftsäkerhet: sjukhus och landsting, Telia och Teracom som ansvarar för samhällskritisk kommunikationsinfrastruktur, Specialfastigheter Sverige som förvaltar bland annat anstaltsbyggnader åt Kriminalvården, samt energiproducenter som vattenkraftsbolag. En viktig del av affärsmodellen är det interna samarbetet inom Omexom. Med närvaro på 25 orter i Sverige kan kollegor runt om i landet kanalisera kundförfrågningar till reservkraftenheten, något Tomas Svedberg lyfter fram som en av verksamhetens viktigaste framgångsfaktorer.

TOMAS SVEDBERGS RÅD TILL BESTÄLLARE

Tomas Svedbergs råd till organisationer som överväger att upphandla reservkraft är tydligt: ta hjälp av en erfaren leverantör tidigt i processen. – Det dyker upp frågor som man inte tänkt på. Finns det krav på ljudvolym? Vad ställer omgivningen för krav på design och utseende? Hur påverkas miljön? Hur länge ska anläggningen kunna drivas och vilken livslängd ställer man krav på? Det är vanligt att beställare skriver in en hållbarhet på 25 till 30 år utan att ha tänkt igenom vad det innebär i praktiken. Mitt råd är att börja med en ordentlig behovsanalys, upprätta en plan och sedan ta nästa steg i processen. Och gör gärna ett studiebesök på en befintlig anläggning för att få inspiration och idéer innan man bestämmer sig, avslutar Tomas Svedberg.

www.omexom.se

62 Svensk Byggtidning

RESERVKRAFT

– Det behöver finnas rätt behörighet för den som ska koppla in utrustningen, rätt kompetens för den som ska drifta aggregatet och rutiner för underhåll och transporter. Även rent tekniska detaljer kan skapa problem om de inte hanteras i ett tidigt skede. Energimyndigheten har bland annat sett utmaningar kopplade till jordningssystem, kompatibilitet mellan olika elsystem och felaktig dimensionering.

ÖVNING EN FÖRUTSÄTTNING

En annan erfarenhet från Robust kommun är att beredskap måste ses som en process snarare än ett projekt. – De kommuner som kommit längst arbetar med hela kedjan, från att identifiera behov och genomföra åtgärder till att upprätthålla och öva förmågan över tid. Just övning lyfts fram som en avgörande faktor. – Det är angeläget att öva under verkliga förhållanden, menar Zandra Camber. Först då får man svar på om lösningarna fungerar när de verkligen behövs. För många verksamheter är frågan dessutom mer komplex än att säkerställa elförsörjningen. Hur länge en byggnad eller verksamhet behöver fungera vid ett avbrott beror på dess uppdrag, lagkrav och samhällsviktiga funktion. – Det är viktigt att se över sin kontinuitetsplanering och analysera vilka behov som finns. I vissa fall kan reservkraft vara rätt lösning, i andra kan behoven behöva lösas på andra sätt.

SAMVERKAN ALLT VIKTIGARE

Energimyndigheten betonar också vikten av att involvera olika aktörer i beredskapsarbetet, särskilt när reservkraftslösningar planeras för samhällsviktiga byggnader.

Zandra Camber, beredskapshandläggare på Energimyndigheten. Bild: Energimyndigheten

– Fastighetsägare är till exempel viktiga att inkludera redan i planeringen. Målet är att både fortsatta investeringar och pågående kunskapsinsatser ska ge långsiktiga effekter. – Vi hoppas att det fortsatta kunskapsstödjande arbetet kommer att höja energiberedskapsförmågan i svenska kommuner framöver, avslutar Zandra Camber. Och budskapet är tydligt. Framtidens robusta samhällen byggs inte enbart med reservkraft, utan med planering, samverkan och förmågan att fungera när förutsättningarna förändras.

Fyra lärdomar från Robust kommun: 1. Reservkraft är mer än ett aggregat

Tekniken måste kompletteras med rutiner, kompetens och tydligt ansvar. 2. Rätt dimensionering är avgörande Kommuner efterfrågar mer kunskap kring upphandling, teknikval och dimensionering. 3. Övning skapar verklig beredskap System och organisationer behöver testas under realistiska förhållanden. 4. Samverkan stärker robustheten Fastighetsägare, kommuner och verksamheter behöver involveras tidigt i planeringen.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV ELEKTROMATIK

Svensk Byggtidning 63

RESERVKRAFT som håller i 30 år Elektromatik levererar trygghet till samhällets mest kritiska verksamheter NÄR E T T SJUKHUS, ett datacenter eller en industri drabbas av strömavbrott finns det inget utrymme för fel. Elektromatik Power Generation AB levererar kompletta reservkraftslösningar till samhällskritiska verksamheter, från projektering och produktion till driftsättning och eftermarknad.

FRÅN ÖRNSKÖLDSVIK TILL HELA NORDEN

Elektromatik har funnits i snart 50 år och ingår i dag i BOS Power, en norsk koncern med verksamhet i hela Norden. Det ger bolaget finansiell styrka och bred kompetens som möjliggör de allra största och mest komplexa projekten. – Vi är ungefär 40 personer i Sverige, men räknar vi med hela den nordiska organisationen är vi cirka 140 personer som arbetar med reservkraft. Det ger oss muskler att leverera i tid, även i projekt som löper över ett till två år, säger Fredrik Petersson, ansvarig för försäljningen i Sverige på Elektromatik.

TOTALLEVERANTÖREN SOM TÄNKER LÄNGRE

Det som skiljer Elektromatik från många konkurrenter är bredden i leveransen. Ett reservkraftsaggregat är bara en startpunkt. Den verkliga utmaningen är att få hela systemet att fungera i decennier. – Vi levererar inte bara ett aggregat. Vi tar hand om tankar, ventilation, brandsläckning, projektering och driftsättning. Vi vill helst vara med redan från start, när konsulter och beställare börjar tänka ut hur lösningen ska se ut. Då kan vi påverka att det både blir kostnadseffektivt och tekniskt rätt, säger Fredrik Petersson. Ett reservkraftsaggregat har en driftlängd på 20 till 30 år. Redan vid projekteringsstart behöver lösningen dimensioneras för framtidens krav. Inom datacentersegmentet har Elektromatik levererat reservkraftslösningar till några av Nordens mest kritiska anlägg-

ningar. Det är projekt med exceptionellt höga krav på tillgänglighet och avancerad synkronisering, ofta med pressade tidplaner mitt i en pågående expansionsfas hos kunden. – Det som gör de här projekten unika är kombinationen av teknisk komplexitet och tidspress. Vi måste säkerställa hög driftsäkerhet och kort installationstid samtidigt, och det kräver både specialistkompetens och nära samarbete med kunden hela vägen från projektering till drifttagning, säger Fredrik Petersson. För Elektromatik handlar reservkraft inte om att leverera ett aggregat och gå vidare. Det handlar om att skapa långsiktig trygghet i verksamheter där avbrott inte är ett alternativ.

ÖKAD EFTERFRÅGAN I EN OSÄKER OMVÄRLD

Marknaden för reservkraft växer. Datacenterboomen driver efterfrågan, men minst lika stark är den ökade medvetenheten om samhällsskydd till följd av omvärldsläget. Sjukhus, livsmedelskedjor, telekombolag och myndigheter ser över sina beredskapsplaner och reservkraft är en central del av svaret.

En fråga som snabbt klättrat upp på agendan är cybersäkerhet. Ett reservkraftsystem som kan utsättas för intrång utifrån ger ingen riktig trygghet. – Det räcker inte att aggregatet startar. Det måste också vara skyddat mot obehörig åtkomst utifrån. Det är en dimension som har blivit mycket mer central bara det senaste året, konstaterar Fredrik Petersson.

FREDRIKS RÅD TILL BESTÄLLARE

Med lång erfarenhet av reservkraftsprojekt i alla storlekar har Fredrik Petersson ett tydligt budskap till den som ska upphandla: – Tänk långsiktigt redan från dag ett. Det är lätt att fokusera på pris och leveranstid, men det viktigaste är att lösningen håller i 20 till 30 år och är dimensionerad för framtidens krav. Den investeringen betalar sig många gånger om.

www.elektromatik.se

64 Svensk Byggtidning

RESERVKRAFT

Beredskap måste integreras i den dagliga driften. Bild: Christian Andersson, Apelöga

ROBUST ENERGIFÖRSÖRJNING börjar långt innan krisen

Reservkraft är viktigt, men är bara en del av lösningen. För att samhället ska fungera vid längre störningar krävs planering, samverkan och en tydlig förståelse för vilka funktioner som måste hållas igång. Det menar Peter Sigenstam, chef för Drift och Energisystem på E.ON Energidistribution. AV PERNILLA KRANTZ FR ÅGOR OM energiberedskap har på kort tid gått från att vara en specialistfråga till att bli en strategisk ledningsfråga för kommuner, regioner, fastighetsägare och näringsliv. Enligt Peter Sigenstam har utvecklingen accelererat kraftigt de senaste åren. – Det här ligger väldigt mycket högre på agendan idag. Både hos oss, hos myndigheterna och hos många av de kommuner och regioner vi arbetar med. Där har det hänt jättemycket. E.ON är en del av Sveriges samhällskritiska infrastruktur genom sin verksamhet inom eldistribution och energiförsörjning. Därför har beredskapsfrågorna fått en allt mer central roll i bolagets verksamhet.

– Efter 2022 blev det fullt tryck. Nu arbetar myndigheter och näringsliv tillsammans på ett helt annat sätt kring beredskap, kontinuitetsplanering och totalförsvar än tidigare.

RESERVKRAFT LÖSER INTE ALLT

När diskussionen handlar om energiberedskap hamnar fokus ofta på reservkraft. Men enligt Peter Sigenstam finns det en risk att frågan förenklas. – Det är viktigt att förstå att reservkraft bara är en delmängd av många lösningar. >>

Din trygga partner för driftsäker reservkraft Volvo Penta

Industri

När strömmen sviktar får verksamheten aldrig stanna. Volvo Pentas motorer är utvecklade för kraftgenerering med hög verkningsgrad, låg bränsleförbrukning och maximal driftsäkerhet. Oavsett om du behöver en motor som uppfyller specifika krav, snabb leverans av reservdelar och service eller tryggheten av en partner som förstår just din applikation och ditt behov, står Swecon och Volvo Penta redo att hjälpa dig vidare. Swecon är sedan 2024 rikstäckande återförsäljare för Volvo Penta inom industrisegmentet, med ansvar för försäljning, service, reparationer och support i hela Sverige. Det innebär att du får en partner som inte bara levererar reservkraft – utan trygghet, kompetens och snabb hjälp när du behöver det. www.swecon.se/pentateam

Auktoriserad återförsäljare för Volvo Construction Equipment, Volvo Penta Industri och Ammann, Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

66 Svensk Byggtidning

RESERVKRAFT

För E.ON handlar robusthet i första hand om att bygga ett energisystem som klarar störningar och kan återstartas snabbt. På flera håll i landet arbetar bolaget därför med så kallade önät, lokala system som kan fortsätta fungera även om det övergripande elnätet påverkas. I Malmöregionen finns exempelvis möjlighet att använda Öresundsverket som lokal produktionskälla för att hålla delar av elsystemet igång. – Vi bygger förmågan att kunna driva samhällen som önät. Det är en viktig del av Sveriges energiberedskap. Men även för den enskilda fastigheten eller verksamheten krävs ett bredare perspektiv än att bara investera i ett aggregat. – Många tror att det räcker att skaffa reservkraft. Men man måste ha koll på hela kedjan. Klarar anläggningen belastningen? Finns det personal som kan drifta den? Hur får man fram bränsle om den ska köras i en vecka eller två?

TVÅ VECKOR PÅ EGNA BEN

Enligt de nationella planeringsförutsättningarna för totalförsvaret bör samhällsviktiga aktörer kunna hantera en situation på egen hand under minst 14 dagar. – Grundbudskapet är att man måste kunna stå på egna ben i två veckor om något händer. Det är en viktig utgångspunkt för all beredskapsplanering. För E.ON handlar det om att säkerställa lagerhållning, reservdelar, entreprenörsresurser och fungerande driftorganisation även under mycket ansträngda förhållanden. Samtidigt menar Peter Sigenstam att många kommuner och regioner har kommit långt i sitt arbete, medan delar av näringslivet fortfarande befinner sig tidigare i processen. – Vi får betydligt fler frågor från kommuner, regioner och myndigheter än från mindre fastighetsägare. De offentliga aktörerna har ofta kommit längre i sin planering.

FRAMTIDENS ROBUSTA ENERGISYSTEM

När det gäller framtidens energisystem ser E.ON en utveckling där robusthet och elektrifiering går hand i hand. Mer lokal energiproduktion, fler batterilager och ett mer decentraliserat elsystem kommer att spela en viktig roll. – Vi kommer att se mer produktion längre ut i näten, mer solenergi och fler batterilösningar. Det bygger robusthet eftersom vi blir mindre beroende av ett fåtal stora produktionsanläggningar. Utvecklingen har också förstärkts av erfarenheter från Ukraina, där energisystemet utsatts för omfattande angrepp. – En viktig lärdom är att sprida ut produktionen och bygga fler lokala energiresurser. Det ökar motståndskraften i hela systemet.

PÅBÖRJA ARBETET NU

Om Peter Sigenstam får skicka med ett råd till kommuner, fastighetsägare och verksamheter är det att börja arbetet nu. Inte när krisen redan är ett faktum. – Jag tror att många om fem år kommer att önska att de hade börjat tidigare med att kartlägga sina beroenden och identifiera vilka funktioner som verkligen måste fungera. Han betonar att beredskap inte ska byggas vid sidan av den ordinarie verksamheten, utan integreras i den dagliga driften. – Vi bygger våra lösningar utifrån hur vi arbetar normalt. Det får inte bli en pärm som står på en hylla. Det måste fungera i vardagen om det ska fungera i en kris. Och det viktigaste budskapet? – Våga agera. Vänta inte på den perfekta lösningen. Börja bygga resiliens redan idag.

“Vi bygger våra lösningar utifrån hur vi arbetar normalt. Det får inte bli en pärm som står på en hylla. Det måste fungera i vardagen om det ska fungera i en kris. Våga agera. Vänta inte på den perfekta lösningen. Börja bygga resiliens redan idag.” /Peter Sigenstam, chef för Drift och Energisystem på E.ON Energidistribution Bild: Christian Andersson, Apelöga

E.ON:s tre råd för ökad energiberedskap 1. Kartlägg beroendena

Identifiera vilka funktioner som är kritiska för verksamheten och vad de är beroende av. 2. Planera för minst 14 dagar Utgå från totalförsvarets planeringsförutsättningar och analysera hur verksamheten ska fungera vid längre störningar. 3. Se reservkraft som ett system Teknik, drift, bemanning, bränsleförsörjning och underhåll måste fungera tillsammans för att lösningen ska vara robust.

RESERVKRAFT

Svensk Byggtidning 67

RESERVKRAFTEN

finns inte alltid där den behövs

När diskussionen om energiberedskap förs hamnar fokus ofta på stamnät, elproduktion och nationella investeringar. Men om strömmen försvinner i ett samhälle är det sällan de nationella systemen som avgör om vardagen fungerar. Det avgörs lokalt. AV PERNILLA KRANTZ K AN ÄLDREBOENDE T hålla värmen? Fungerar vattenverket? Har trygghetspunkten reservkraft? Kan kommunens ledningsfunktion arbeta vidare? Det är frågor som allt fler kommuner nu tvingas ställa sig. – Det räcker inte att luta sig mot de nationella lösningarna för kraftförsörjning. Kommunerna måste själva ta ett större ansvar för den egna reservkraftsförmågan, konstaterar Jonas Lindberg, ansvarig för elkraft på Tyréns, i en artikel på företagets webbplats.

ETT NYTT SÄKERHETSLÄGE

Sverige befinner sig i ett helt annat säkerhetsläge än för bara några år sedan. Samtidigt ökar samhällets beroende av el. Allt från vård och omsorg till kommunikation, vattenförsörjning och transporter bygger på fungerande energisystem. I en debattartikel i DI efterlyste Tyréns redan förra året en större nationell satsning på lokal reservkraft, energilagring och lokal energiproduktion. Företaget menar att dagens insatser är viktiga men att de fortfarande är för fragmenterade för att skapa ett robust system i hela landet. – Reservkraft och energilagring kommer att bli allt viktigare inslag för framtidens försörjningsförmåga, skrev Tyréns vd Cecilia Granath och affärschefen Jonas Lindberg.

MÅNGA ÄR SÅRBARA

Enligt Tyréns är det inte minst på lokal nivå som utmaningarna finns. Äldreboenden, skolor och andra samhällsviktiga verksamheter saknar i många fall beredskap för längre elavbrott. Även näringslivet är beroende av stabil energiförsörjning för att kunna upprätthålla verksamheten. – Det räcker inte med att klara några timmars avbrott. Vi måste planera för scenarier där strömmen kan vara borta i ett dygn eller längre, säger Jonas Lindberg i artikeln. För fastighetsägare innebär det att energiberedskap inte längre kan betraktas som en teknisk specialfråga. Reservkraft, energilager och kritiska installationer behöver vägas in redan när fastigheter Om strömmen försvinner i ett samhälle är det sällan de nationella systemen >> som avgör om vardagen fungerar. Det avgörs lokalt. byggs om eller utvecklas.

68 Svensk Byggtidning

RESERVKRAFT

IDAG EN LEDNINGSFRÅGA

En återkommande slutsats från Tyréns projekt är att reservkraft ofta hanteras som en teknisk investering när den i själva verket är en ledningsfråga. • Vem ansvarar för driften? • Hur länge ska verksamheten fungera? • Hur säkras bränsle, service och bemanning? • Vilka verksamheter ska prioriteras först? Svar på de frågorna behöver finnas innan investeringen görs. Tyréns pekar också på behovet av tydligare krav för kommunernas samhällsviktiga verksamheter, inspirerat av den nivåindelning som redan används för sjukhus. En sådan modell skulle kunna ge större tydlighet kring ansvar, robusthetsnivåer och investeringar.

SAMVERKAN BLIR AVGÖRANDE

En annan slutsats är att ingen aktör kan lösa energiberedskapen på egen hand. Kommuner behöver samverka med fastighetsägare, energibolag, entreprenörer och privata verksamheter. Samtidigt måste näringslivet i större utsträckning inkluderas i beredskapsarbetet. På sin webbplats lyfter Tyréns särskilt fram behovet av offentlig och privat samverkan kring energiförsörjning, energilagring och reservkraft. – Vi ser en naivitet där många tror att kommunen har planlagt för alla krisscenarier. Det behövs mer samarbete och tydligare ansvarsfördelning, säger Jonas Lindberg.

“Vi ser en naivitet där många tror att kommunen har planlagt för alla krisscenarier. Det behövs mer samarbete och tydligare ansvarsfördelning.” /Jonas Lindberg, ansvarig för området elkraft på Tyréns Bild: Tyréns

ROBUSTHET BYGGS LOKALT

Samtidigt som staten stärker totalförsvaret och energibolagen investerar i robustare nät blir den lokala nivån allt viktigare. För bygg- och fastighetssektorn innebär det att energiberedskap inte längre är en fråga som kan lämnas till någon annan. Den robusta kommunen byggs inte enbart genom nationella investeringar eller nya kraftledningar. Den byggs också i äldreboendet som kan hålla värmen, i vattenverket som fortsätter leverera dricksvatten och i fastigheten som kan fungera även när omvärlden inte gör det.

Svensk

Byggtidning B Fastigheter & Projekt

Svensk

Byggtidning B Fastigheter & Projekt

70 Svensk Byggtidning

NORDBYGG 2026

Arrangörsgruppen bakom Nordbygg samlar centrala aktörer från bygg- och installationsbranschen. Bild: Jens Reiterer

NORDBYGG 2026 visar styrkan i branschens viktigaste mötesplats

Fulla hallar, starkt affärstryck och rekordintresse inför nästa mässa när Nordbygg samlade hela samhällsbyggnadssektorn. Nästan 900 utställare från 25 länder och omkring 35 000 deltagare – Nordbygg 2026 bekräftade med tydlighet sin position som Nordens ledande mötesplats för bygg- och fastighetssektorn. Under fyra intensiva dagar på Stockholmsmässan fylldes tre mässhallar av innovationer, affärer och framtidsdiskussioner som speglar en bransch i snabb förändring. AV JAN ÅSTRÖM – ÅTERBOKNINGARNA VAR i full gång under mässan, vilket pekar mot ett fortsatt starkt intresse inför Nordbygg 2028, säger Lina Hann, Director of Events and Exhibitions på Stockholmsmässan. Nordbygg är i dag den största och mest etablerade mötesplatsen för bygg- och fastighetssektorn i Norden. Här möts hela värdekedjan – från materialleverantörer och teknikutvecklare till entreprenörer, konsulter och beställare. Årets upplaga samlade cirka 31 000 besökare, och tillsammans med utställare och deras representanter uppgick det totala deltagandet till cirka 35 000 personer. Med 900 utställande företag

skapades en bredd som få andra branschmässor kan matcha. Den professionella inriktningen märks tydligt i mötena på plats. För många aktörer är Nordbygg inte bara en plats för inspiration och nätverkande – utan en arena där konkreta affärer initieras och genomförs.

STORT FOKUS PÅ KUNSKAP OCH FRAMTID

Seminarieprogrammet var omfattande, med totalt 250 programpunkter fördelade över fem scener. Här diskuterades allt från hållbart byggande och digitalisering

NORDBYGG 2026

Svensk Byggtidning 71

till energifrågor, materialutveckling och kompetensförsörjning. Den breda ansatsen speglar en bransch i snabb förändring, där teknikutveckling, klimatkrav och nya arbetssätt driver utvecklingen framåt. Samtidigt var det tydligt att intresset för innovation är stort. Ett flertal priser och utmärkelser delades ut under mässan, däribland Nordbyggs guldmedalj för mest innovativa produktnyhet, Inneklimatpriset och Glaspriset. Dessa inslag bidrar till att lyfta fram nya lösningar och inspirera branschen att fortsätta utvecklas.

STARK FÖRANKRING I BRANSCHEN

En viktig faktor bakom Nordbyggs framgång är den starka kopplingen till branschens organisationer. Arrangörsgruppen består av flera centrala aktörer, däribland Installatörsföretagen, Byggmaterialindustrierna, Svensk Ventilation och Glasbranschföreningen. Det ger mässan en tydlig förankring i branschens behov och utveckling – och säkerställer att innehållet är relevant för både utställare och besökare. Även offentliga aktörer deltog i stor omfattning, bland annat Boverket och Specialfastigheter, vilket ytterligare breddar perspektivet och stärker kopplingen mellan näringsliv och samhällsbyggnad.

Nordbyggs guldmedalj tilldelades Gyproc och togs emot av Thomas Viktorsson. Bild: Jens Reiterer

INTERNATIONELLT PERSPEKTIV

Med utställare från 25 länder hade Nordbygg 2026 en tydlig internationell prägel. Det skapar möjligheter till kunskapsutbyte och affärer över landsgränserna, samtidigt som det stärker Nordens position som en attraktiv marknad för bygg- och fastighetsrelaterade investeringar. Det internationella deltagandet är också en indikator på hur den nordiska marknaden uppfattas globalt – som stabil, innovativ och i framkant när det gäller hållbar utveckling.

HÖGT AFFÄRSTRYCK OCH BLICK MOT FRAMTIDEN

En tydlig trend under årets mässa var det höga affärsintresset. Många utställare rapporterade om konkreta affärsdiskussioner redan under mässdagarna, vilket understryker Nordbyggs roll som en affärsplattform – inte bara en utställning. Intresset inför nästa mässa är också redan stort. Återbokningarna började innan årets upplaga avslutats, och enligt arrangören låg nivån högre än normalt. – De flesta av våra utställare brukar boka om sig direkt. I år såg vi ovanligt många som redan innan mässan var slut ville försäkra sig om sin favoritplats, vilket är väldigt glädjande inför Nordbygg 2028, säger Lina Hann.

Tusentals besökare fyllde mässhallarna under Nordbygg 2026. Bild: Jens Reiterer

EN MÖTESPLATS MED FORTSATT BETYDELSE

Nordbygg 2026 visar att behovet av fysiska mötesplatser i branschen är fortsatt starkt. I en tid där digitala verktyg utvecklas snabbt spelar personliga möten, relationer och direkta affärskontakter fortfarande en avgörande roll. Samtidigt fortsätter mässan att utvecklas i takt med branschens förändring. Nya teman, tekniska lösningar och samarbeten gör att Nordbygg även framöver kommer att vara en central arena för kunskap, innovation och affärer. När bygg- och fastighetssektorn står inför stora utmaningar – från klimatkrav till kompetensförsörjning – blir den här typen av mötesplatser allt viktigare. Nordbygg befäster därmed sin position – inte bara som Nordens största mässa inom sitt område, utan som en nyckelplattform för framtidens samhällsbyggande.

Joakim Paasikivi deltog i seminarieprogrammet under Nordbygg 2026. Bild: Jens Reiterer

Wera – mer än bara verktyg Wera är en av världens ledande tillverkare av skruvverktyg och utvecklar innovativa lösningar för yrkesproffs. Med ett sortiment på över 3 000 produkter är varje verktyg utformat för att göra arbetet effektivare, mer exakt och mer ergonomiskt med kompromisslös kvalitet.

Några av våra hetaste nyheter

Upptäck mer om Wera på vår hemsida.

8010 A Zyklop Comfort -spärrhandtag, 1/4”-fattning

8007 A VDE Zyklopspärrhandtag, 1/4”-fattning

6006 Joker S/L självinställande U-dubbelnyckel

Smidigt spärrhandtag ör arbete i trånga utrymmen.

Isolerat spärrhandtag för säkert arbete upp till 1000 V.

Flera storlekar i ett och samma verktyg.

Click-Torque Lock C 3 hjulset 1

Hållarverktyg 9998 X-Power för insatsverktyg, 9 × 12 mm

Tool Rebel-verkstadsvagn Stainless XXL 1

Precision när det är dags att byta hjul.

Stark hållare för utbytbara insatsverktyg.

Verkstadsvagnen som håller ordning på hela arsenalen.

Nya verktyg för effektivare och roligare arbete.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV JAMES HARDIE

Svensk Byggtidning 73

OBRÄNNBARA MATERIAL blir avgörande för framtidens byggnader

Brandsäkerhet har seglat upp som en av de mest aktuella frågorna i den svenska bygg- och fastighetssektorn. Varje år inträffar tusentals bostadsbränder i Sverige, med stora konsekvenser för både människor och samhälle. Samtidigt visar nyligen uppmärksammade bränder och efterföljande utredningar att det finns utmaningar kopplade till hur byggnaders brandskydd fungerar i praktiken, särskilt över tid. BRÄNDER ÄR EN av de största skadetyperna i Sverige. Enligt Brandskyddsföreningen uppgår de årliga försäkringsskadorna till i genomsnitt över sju miljarder kronor och 2023 passerade kostnaderna 10 miljarder kronor. Samtidigt inträffar tusentals större bränder varje år, varav en stor andel i byggnader. Den aktuella diskussionen har ytterligare förstärkts av en brand i ett flerbostadshus i Bro Mälarstad sommaren 2025. En oberoende utredning visade att branden spred sig betydligt snabbare än förväntat, där elden via fasaden nådde takfoten inom minuter och vidare till flera lägenheter. Utredningen pekar bland annat på att kombinationen av olika byggmaterial kan påverka brandförloppet, samt att materialens egenskaper över tid är en viktig faktor att ta hänsyn till i byggnadens brandskydd. Händelser som denna har bidragit till en ökad medvetenhet i branschen kring hur materialval och konstruktioner påverkar brandsäkerheten i praktiken – och hur deras egenskaper utvecklas över tid. – En av de stora utmaningarna är att material ofta testas var för sig, men används tillsammans i verkligheten. Då vet vi inte alltid hur brandskyddet fungerar i praktiken. Det är ett problem, men det finns lösningar som gör att fastighetsägare kan känna sig trygga. Det är något vi gärna lyfter i dialogen med branschen, säger Peder Jältborn, Key Account Manager Industri på James Hardie Sverige.

LÅNGSIKTIGHET BLIR ALLT VIKTIGARE

Dagens testmetoder och standarder säkerställer att material uppfyller ställda krav vid installation. Men i den pågående branschdiskussionen lyfts också en annan aspekt fram: hur brandskyddet utvecklas över tid. – Det räcker inte att ett material klarar brandkraven när det är nytt, utan det

I takt med att brandkraven förändras växer intresset för material med inneboende obrännbara egenskaper, där brandskyddet är en integrerad del av materialet snarare än en tillförd funktion. Det vill James Hardie diskutera vidare på Nordbygg 2026. Bild: James Hardie

viktiga är hur skyddet står sig över tid, säger Peder Jältborn och fortsätter: – Eftersom vi lägger alltmer fokus på byggnaders hela livslängd har beständighet blivit en viktigare faktor. För fastighetsägare, kommuner och försäkringsbolag innebär det ett växande behov av lösningar där brandskyddet är stabilt och förutsägbart under många år.

MATERIAL MED INNEBOENDE BRANDSKYDD I FOKUS

I takt med att kraven förändras växer också intresset för material med inneboende obrännbara egenskaper, där brandskyddet är en integrerad del av materialet snarare än en tillförd funktion. Peder Jältborn förklarar: – Vi ser en ökad medvetenhet kring långsiktigt brandskydd. Det ställer högre krav på materialval och på att tänka på den totala livslängden. Material som fibercement och fibergips är exempel på lösningar där brandskyddet inte påverkas av ålder på samma sätt, vilket ger en jämn prestanda över tid. – Våra material är obrännbara i grunden

enligt klass A2,s1-d0, vilket innebär att brandskyddet inte försämras över tid. Det ger en annan trygghet i byggnader, säger Peder Jältborn.

BRANSCHEN MÖTS PÅ NORDBYGG

Den ökade medvetenheten kring brandsäkerhet väntas bli ett tydligt tema när byggoch fastighetsbranschen samlas på Nordbygg den 21–24 april. – Vi på James Hardie kommer att finnas på plats för att visa upp vårt sortiment inom både Hardie® fibercementbeklädnader och fermacell® fibergips, med fokus på brandsäkerhet och slitstarka materialval, säger Peder Jältborn och avslutar: – För oss handlar det om att bidra med kunskap kring hur man kan bygga mer långsiktigt och tryggt. Det ser vi fram emot att diskutera tillsammans med branschen på Nordbygg.

www.jameshardie.eu/SE-sv

74 Svensk Byggtidning

NORDBYGG 2026

HON ÄR ÅRETS BYGGKVINNA 2026 Caroline Sundström prisas för sitt yrkeskunnande, ledarskap och engagemang i branschen.

AV JAN ÅSTRÖM UNDER NORDBYGG 2026 uppmärksammades en av byggbranschens viktigaste framtidsfrågor – kompetensförsörjning och jämställdhet. I samband med mässan delades utmärkelsen Årets byggkvinna 2026 ut, där snickaren och plattsättaren Caroline Sundström stod som vinnare. Priset, som delas ut av Byggföretagen, lyfter fram kvinnliga förebilder i en bransch där könsfördelningen fortfarande är ojämn. Årets prisutdelning ägde rum under Nordbygg by Night, där finalisterna presenterades och vinnaren korades. – Mäktigt och kul, men framförallt är det en stor ära att bli utsedd till Årets byggkvinna, säger Caroline Sundström.

FRÅN PRAKTIK TILL DELÄGARE

Caroline Sundström arbetar i dag som snickare och plattsättare på X-Treme i Luleå, där hon även är delägare. Hennes resa inom byggbranschen började som praktikant i ett mindre företag och har sedan dess utvecklats till en central roll i verksamheten. Juryn lyfter fram hennes yrkesskicklighet, driv och professionalitet, men också hennes förmåga att bidra till struktur, samarbete och utveckling på arbetsplatsen. Kombinationen av praktiskt kunnande och ledarskap gör henne till en viktig resurs – både i det dagliga arbetet och i företagets långsiktiga utveckling.

EN FÖREBILD I BRANSCHEN

Utöver sitt arbete är Caroline Sundström aktiv i att inspirera nästa generation. Genom att besöka skolor och dela med sig av sin egen resa bidrar hon till att bredda bilden av vem som kan arbeta inom bygg- och anläggningssektorn. Det är en insats som lyfts fram som särskilt viktig i en bransch där behovet av kompetens är stort och där fler behöver hitta vägen in i yrket.

Caroline Sundström, snickare, plattsättare och delägare i X-Treme i Luleå, utsågs till Årets byggkvinna 2026 under Nordbygg. Med yrkesskicklighet, driv och ett starkt engagemang inspirerar hon nästa generation att välja byggbranschen. Bild: Fredrik Sundvall (FotoINorr)

Priset Årets byggkvinna har just detta som syfte – att synliggöra förebilder och bidra till en mer inkluderande och attraktiv bransch.

Samtliga tre representerar olika delar av branschen och visar på bredden av kompetens och möjligheter inom byggsektorn.

VIKTIG SIGNAL FÖR FRAMTIDEN

EN DEL AV BRANSCHENS UTVECKLING

Att Caroline Sundström även är delägare i sitt företag ses som en viktig del av hennes profil. Det stärker representationen av kvinnor inte bara i yrkesroller, utan också på ägarsidan – ett område där kvinnor historiskt varit underrepresenterade. Hennes resa visar hur yrkesskicklighet och engagemang kan leda till inflytande och ansvar, och hur fler perspektiv kan bidra till branschens utveckling.

FLER STARKA FINALISTER

Till final i årets upplaga gick även Ronja Ljungkvist, snickare på Byggsäkert i Öresund, samt Anna-Karin Wärn, arbetschef på Svevia.

Utmärkelsen Årets byggkvinna har delats ut sedan 2021 och har blivit ett återkommande inslag i samband med Nordbygg. Priset är ett av flera initiativ som syftar till att stärka kompetensförsörjningen och skapa en mer hållbar arbetskultur inom bygg- och anläggningsbranschen. I takt med att branschen förändras – med ökade krav på innovation, hållbarhet och effektivitet – blir också frågan om kompetens och inkludering allt viktigare. Årets pristagare är därmed inte bara en individuell utmärkelse, utan också en symbol för den riktning branschen behöver fortsätta att ta.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV BELTTON

Svensk Byggtidning 75

Miljövänligt och återanvändbart material för

GOLVTÄCKNING

Beltton Board är ett återanvändbart alternativ till masonit eller mjölkpapp för skyddstäckning av golv. Materialet tillverkas av återvunna mjölkförpackningar och är fritt från formaldehyd och plast. Skivorna kan användas flera gånger i samma projekt eller skickas vidare till återvinning. – VI HÖRDE FRÅN kunder att de ville ha ett alternativ till masonitskivor för golvtäckning. Materialet i Beltton Board är ursprungligen framtaget av skotillverkare och monteras mellan sula och innersula. När vi hittade produkten insåg vi att den skulle kunna användas som täckmaterial, säger Veijo Ågerfalk som är vd på Beltton. Byggbranschen använder traditionellt papper, mjölkpapp eller masonit för att skydda golv under byggtiden. Ett problem med att använda masonit är att det kan missfärga golvet, vilket gör att ett lager papp måste läggas mellan skiva och golv. – Beltton Board missfärgar inte och kan läggas direkt på golvet vilket spar mycket tid. Det tar hälften så lång tid att lägga vilket innebär i många fall halva kostnaden, säger Veijo Ågerfalk. En annan nackdel med masonit är att det innehåller formaldehyd och det påverkar miljön och hälsan för de som jobbar med den. Beltton Board är fritt från såväl formaldehyd som plast.

KAN ANVÄNDAS IGEN

För tillverkningen används återvunna mjölkförpackningar och spill från tillverkningen av mjölkförpackningar som separeras från plast. Det ger ett rent cellulosamaterial som Beltton Board tillverkas av. – Materialet är diffusionsöppet och andas men tål ändå vatten och vätska, vilket gör att det inte möglar. När Beltton Board-skiva blir genomfuktad är det bara att ställa den upp så dunstar vattnet. Materialet kan återanvändas ytterligare en gång efter vår användning och sedan återvinnas. Det är verkligen cirkulärt, säger Tobias Franzén som är Business area manager på Beltton. Beltton Board kan användas vid byggservice, ROT-jobb, nyproduktion eller andra projekt där golv behöver skyddas under

Tobias Franzén och Veijo Ågerfalk visade Beltton Board skyddstäckning av golv på Nordbygg.

byggtiden. Skivorna tillverkas vid en fabrik i Finland och skickas direkt till slutanvändare som exempelvis Skanska och NCC.

LÄTTA ATT HANTERA

– Skivorna väger cirka en tredjedel av vad masonit väger. Det gör dom väldigt lätta att hantera och transportera. Till exempel går de enkelt att få in i en hiss tack vare sitt format, påpekar Tobias Franzén. Beltton har fler produkter som skyddar vid byggarbete. QuickProtect fiberduk är självhäftande och har en vätsketät yta som hindrar färg och vätska att tränga igenom. StrongProtect är självhäftande fiberduk som har en absorberande yta med ett mellanskikt som hindrar vätska att tränga igenom. – Våra kunder saknade något extra tåligt och därför tog vi fram Beltton Board för att få helheten, så att vi nu kan täcka allt från golv

och trappor till dörrkarmar, fönsterbrädor och hissar med mera. Intresserade får gärna höra av sig så skickar vi materialprover, säger Veijo Ågerfalk.

Beltton Board

Skivstorlek: 1 x 1,5 meter. Tjocklek: 1,2 eller 2 millimeter. Ytvikt: 1 000 g/m² (2 millimeter)

www.beltton.se

76 Svensk Byggtidning

NORDBYGG 2026

Chalmersstudent vann Nordbyggs arkitekttävling

– CIRKULÄRT GLAS I FOKUS ”Lager av tysta berättelser” blev ett av mässans mest uppmärksammade inslag. Under Nordbygg 2026 utsågs Jake Weisbrod, arkitektstudent vid Chalmers tekniska högskola, till vinnare av den prestigefyllda tävlingen Nya ögon på glas. Hans bidrag, ”Lager av tysta berättelser”, imponerade stort på juryn och blev samtidigt ett tydligt blickfång i Stockholmsmässans entréhall under mässdagarna. AV JAN ÅSTRÖM TÄV L I N G E N, S O M riktar sig till arkitektstudenter i hela Sverige, syftar till att lyfta fram byggmaterials möjligheter – och i årets upplaga stod glas i centrum. – Syftet är att öka kunskapen om materialens egenskaper och potential. Det unika med Nordbyggs tävling är att studenterna får se sina idéer bli verklighet i full skala, säger Tove Dumon Wallsten från Sveriges Arkitekter.

POETIK OCH ÅTERBRUK I SAMSPEL

Vinnarbidraget tog fasta på glasets cirkulära möjligheter och dess estetiska uttryck. Paviljongen byggdes upp av återbrukat glas i lager, där varje del bidrog till en levande helhet som förändrades med ljuset och besökarnas rörelser. Juryn lyfte fram projektets konsekventa gestaltning och tydliga idé: Ett poetiskt och genomarbetat bidrag där glasets historia och cirkulära potential ges ett starkt arkitektoniskt uttryck. Genom att inte dölja materialets variationer och ”skönhetsfel” blev återbruket en central del av upplevelsen – snarare än något som skulle maskeras. – Vi föll för att återbruket inte göms, utan i stället lyfts fram som en del av berättelsen, säger Melinda Lemke från Glasbranschföreningen.

BYGGT I FULL SKALA

Under Nordbygg fungerade paviljongen både som mötesplats och scen, samtidigt som den drog till sig stort intresse från besökarna. Att få bygga upp projektet i verklig skala är en viktig del av tävlingen – och en erfarenhet

Vinnarbidraget ”Lager av tysta berättelser” av Jake Weisbrod, Chalmers, visades i entréhallen under Nordbygg 2026 – en paviljong i återbrukat glas där ljus och material skapar en levande helhet. Bild: Jake Weisbrod / Nordbygg

som få studenter får möjlighet till. – Att vinna och se projektet bli verklighet har varit fantastiskt. Det är en speciell känsla att få arbeta tillsammans med yrkesverksamma och se idéerna ta form, säger Jake Weisbrod.

CIRKULÄRT BYGGANDE I FOKUS

Årets tävling ställde för första gången krav på återbrukat material, vilket satte ytterligare fokus på hållbarhet och resurseffektivitet. För Weisbrod blev det en kreativ drivkraft snarare än en begränsning. – I stället för att paketera materialet ville jag visa det i sin råa form. Det skapade idén med den hängande konstruktionen och gav projektet dess uttryck, säger han. Bakom genomförandet stod flera aktörer

i branschen, där återbrukat glas, återvunnen aluminium och expertkunskap bidrog till att förverkliga projektet.

EN PLATTFORM FÖR FRAMTIDENS ARKITEKTER

Tävlingen Nya ögon på arrangeras vartannat år och är ett samarbete mellan Nordbygg, branschorganisationer och Sveriges Arkitekter. Den fungerar som en viktig plattform för att lyfta fram nästa generations arkitekter – samtidigt som den kopplar utbildning till praktiskt genomförande. Årets vinnande bidrag visar tydligt hur estetik, funktion och hållbarhet kan samverka – och hur framtidens byggande allt oftare tar sin utgångspunkt i cirkulära principer.

78 Svensk Byggtidning

NORDBYGG 2026

PRISREGN PÅ NORDBYGG 2026 – innovation, hållbarhet och förebilder i fokus

Här är vinnarna som satte avtryck i årets viktigaste branschmöte.Nordbygg 2026 blev inte bara en mötesplats för affärer och innovation – det blev också en scen för att lyfta fram branschens främsta prestationer. Under mässdagarna delades flera av bygg- och installationssektorns mest prestigefulla utmärkelser ut, med allt från tekniska innovationer till inspirerande förebilder i fokus. AV JAN ÅSTRÖM N O R D B YG G S G U L D M E D A L J för mest innovativa produktnyhet gick till SaintGobain Sweden AB, Gyproc, för deras Gyproc Hybridregel – en vikbar regel i trä och stål för innerväggskonstruktioner. – Alla som jobbar med produktutveckling vet vilka långa processer det handlar om. Det här är ett bevis på att vi satsat rätt, sade Thomas Viktorsson, kategorichef på Gyproc. Priset delas ut av Nordbygg och Svensk Byggtjänst och bedöms utifrån innovationshöjd, hållbarhet och marknadspotential.

GLAS I FOKUS – TVÅ PRISER

Glaspriset 2026 tilldelades Habitat 7, ett kontorshus vid Masthuggskajen i Göteborg. Projektet lyftes fram för sina höga ambitioner kring arbetsmiljö, stadsutveckling och innovativ användning av glas. Samtidigt gick Glaspärlan – som uppmärksammar mindre projekt – till Ett hus i Abbekås, en villa i Skåne med tydligt fokus på arkitektoniska detaljer och materiallösningar.

SOCIALA MEDIER OCH HANTVERK

Priset Årets plåtinfluerare gick till Jonathan Lundin från Jäla Plåtslageri. Med Sveriges största Instagramkonto inom plåtslageri har han blivit en viktig inspiratör och förebild i en bransch med stor kompetensbrist. Utmärkelsen syftar till att lyfta fram unga profiler som kan bidra till att locka fler till yrket – en fråga som är avgörande för branschens framtid.

INNEKLIMAT OCH FORSKNING I FRAMKANT

Stora Inneklimatpriset gick till Swegon Group AB för deras lösningar INSIDE Analytics och INSIDE Visualiser. Juryn lyfter fram kombinationen av AI-baserad

Stora Inneklimatpriset 2026 togs emot av affärsutvecklaren Magnus Andersson och Swegons vd Robert Kristiansson.

analys, prediktion och tydlig visualisering som ett viktigt steg framåt för framtidens inomhusmiljöer. Ett annat tungt pris, Scanvac Award, tilldelades professor Lars Ekberg vid Chalmers tekniska högskola för hans långvariga arbete inom inneklimatteknik. Utmärkelsen ges till personer eller organisationer som gjort betydande insatser inom VVS-området i Norden.

ÅRETS BYGGKVINNA

Under Nordbygg by Night delades även priset Årets byggkvinna 2026 ut till Caroline Sundström, snickare, plattsättare och delägare i X-Treme i Luleå.

– Mäktigt och kul, men framförallt är det en stor ära att bli utsedd till Årets byggkvinna, sade hon vid prisutdelningen. Utmärkelsen lyfter fram kvinnliga förebilder i en bransch där jämställdhetsfrågan fortsatt är central.

BRANSCHENS RIKTNING

Tillsammans speglar årets vinnare en bransch i förändring. Innovation, hållbarhet, digitalisering och kompetensförsörjning står i centrum – samtidigt som behovet av förebilder och nya perspektiv blir allt tydligare. Nordbygg 2026 visar därmed inte bara vad som händer här och nu, utan också vart samhällsbyggnadssektorn är på väg.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV GRANITOR ELECTRO

Svensk Byggtidning 79

Stort intresse för

GRANITOR ELECTRO Många kom förbi Granitor Electros monter på Nordbygg för att prata om fastighetsautomation, grön teknik och säkerhetslösningar. Bland besökarna märktes bland annat fastighetsägare och studenter, på denna välbesökta mässa för bygg- och fastighetsbranschen. NÄR JAG NÄRMAR mig Granitor Electros mässplats slår doften av nygräddade kanelbullar mot mig. I montern, som sticker ut i den stora utställningshallen med sina många färger, får jag en pratstund med två av bolagets medarbetare: Sanna Lindström, som till vardags jobbar som projektledare för solceller och batterilager i Örnsköldsvik, och Stefan Sandström som är affärsområdeschef för Fastighetsautomation. De berättar att de har haft flera intressanta samtal med såväl nya, potentiella som befintliga samarbetspartners och leverantörer. Bland dem finns till exempel fastighetsägare. – Dessutom söker sig många studenter till montern, bland annat från en yrkeshögskoleutbildning i fastighetsautomation. Det är extra roligt i och med Granitor Electros behov av framtida kompetens, säger Stefan Sandström.

ENTREPRENAD OCH SERVICE

Granitor Electro är ett av Sveriges största lokala el- och teknikföretag. De finns på över sjuttio orter runt om i landet – från Malmö i söder till Kiruna i norr. Deras fokus är på utveckling av entreprenad- och servicetjänster inom bygg, fastighet, industri och infrastruktur, med tjänsteerbjudanden inom elteknik, fastighetsautomation, säkerhetslösningar och energieffektivisering. – Självklart jobbar vi med grön teknik för hem, företag och offentliga lokaler med våra erbjudanden inom fordonsladdning, luftvärmepumpar, batterilager och solcellsanläggningar. Med oss får du en långsiktig, pålitlig partner och effektiva och driftsäkra lösningar som både lönar sig över tid och som tål att uppgraderas i takt med teknikutvecklingen, säger Joakim Akre, affärsutvecklingschef. Oavsett uppdrag så samarbetar Granitor Electro med sina kunder hela vägen från planering till installation. – För oss är det en självklarhet att möta morgondagens behov och komma fram till

Många studenter kom till montern, bland annat från en yrkeshögskoleutbildning i fastighetsautomation.

den bästa lösningen tillsammans, säger Joakim Akre och fortsätter: – Vi hade fyra intensiva dagar med spännande möten på Nordbygg. Tack till alla som kom förbi! Och ni som inte hade möjlighet – tveka inte att höra av er för att diskutera kommande samarbeten!

www.granitor.se/electro

80 Svensk Byggtidning

NORDBYGG 2026

STOCKHOLMSMÄSSAN VÄXLAR UPP – tre nya mässor ska fånga framtidens affärer

Satsar på totalförsvar, bygg och vatten i nya specialiserade mötesplatser. Stockholmsmässan tar nästa steg i sin utveckling som Nordens ledande affärsarena. Med tre nya mässor – Totalförsvarsmässan, Nordbygg Väst och Sweden Water Expo – breddas erbjudandet mot några av de mest samhällskritiska och snabbväxande sektorerna. AV JAN ÅSTRÖM BAKOM SATSNINGEN ligger en tydlig trend: marknaderna blir allt mer specialiserade, och behovet av nischade mötesplatser ökar. Genom att skapa riktade forum vill Stockholmsmässan ge både utställare och besökare bättre förutsättningar att mötas, göra affärer och driva utveckling. – Behovet av relevanta och specialiserade mötesplatser ökar. Med de här mässorna skapar vi nya forum där branscher kan mötas kring aktuella frågor och utveckla affärer, säger Lina Hann, Director of Events and Exhibitions på Stockholmsmässan.

TRE NYA SATSNINGAR MED TYDLIG INRIKTNING

Den kanske mest strategiskt viktiga nyheten är Totalförsvarsmässan, som lanseras i samband med SKYDD 2026 den 20–22 oktober. Här samlas aktörer från både civilt och militärt försvar – myndigheter, näringsliv och organisationer – för att stärka samverkan och utveckla lösningar för ett mer robust samhälle. Parallellt etableras Nordbygg Väst, en regional expansion av det välkända Nordbygg-konceptet. Mässan arrangeras på Åby Arena i Göteborg och ska ge bygg- och fastighetsbranschen i Västsverige en egen plattform. Genom att komplettera huvudmässan i Stockholm skapas nya affärsmöjligheter och en starkare regional närvaro. Den tredje satsningen är Sweden Water Expo, en ny mötesplats för VA-sektorn. Premiären hålls den 16–17 september 2026 på

Stockholmsmässan och fokuserar på vattenfrågor, hållbar infrastruktur och framtidens resursförsörjning. Här samlas branschens aktörer för att diskutera innovation, teknik och samverkan.

DEL AV EN STÖRRE STRATEGI

De nya mässorna är inte en isolerad satsning, utan en del av Stockholmsmässans långsiktiga strategi. Målet är att utveckla affärsdrivna format som speglar näringslivets behov och samhällsutvecklingen i stort. Genom att kombinera etablerade koncept med nya nischade mötesplatser skapas en mer dynamisk plattform där olika branscher kan mötas utifrån sina specifika förutsättningar. Samtidigt förstärker satsningen Stockholmsmässans roll i en tid där frågor som totalförsvar, hållbart byggande och vattenförsörjning blir allt mer centrala – både för näringslivet och samhället i stort.

FLER MÖTESPLATSER – FLER AFFÄRER

Med de nya initiativen positionerar sig Stockholmsmässan tydligare som en arena för framtidens affärer. Genom att möta efterfrågan på specialiserade forum skapas bättre möjligheter för kunskapsutbyte, innovation och konkreta affärer. Det handlar inte bara om fler mässor – utan om rätt mötesplatser, i rätt tid, för rätt bransch.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV UPONOR

Svensk Byggtidning 81

DIGITAL DUSCHBLANDARE – ger helt nya möjligheter för badrumsdesign

Uponor I-Shower är en intelligent digital duschblandare som monteras separat utanför duschzonen. Det förenklar installationen och frigör även yta i duschen vilket ger helt nya möjligheter för badrumsdesign. Temperatur och flöde ställs enkelt in med en styrenhet i duschen. Inställningarna för tre personer kan sparas individuellt och vattnet kan förvärmas. UPONOR I‑SHOWER är ett innovativt digitalt duschsystem som kombinerar enkel installation, intelligent design och intuitiv användarkontroll. Varje detalj är utvecklad för att lyfta duschupplevelsen och samtidigt förenkla installationen. Den digitala blandaren med minnesfunktion ger en jämn och behaglig duschupplevelse anpassad efter varje individs preferenser. – I-Shower var en höjdpunkt i vår monter på Nordbygg. Det var ett stort intresse både från föreskrivande konsulter och från installatörer. Vi fick många kommentarer och de gillade den enkla installationen, designen och hur snyggt det går att göra i badrum med den här lösningen, säger Daniel Engen som är produktchef för prefab på GF.

DIGITAL BLANDARE

Den digitala elektroniska inbyggnadsblandaren placeras i ett skåp utanför duschen. Det frigör yta i duschen och ger helt nya möjligheter för badrumsdesign. Det gör det enklare att välja eller senare byta

På Nordbygg visade Daniel Engen Uponor I-Shower, som är en intelligent digital duschblandare som monteras separat utanför duschzonen. Det förenklar installation och frigör yta i duschen.

tak- och handdusch. Att blandaren sitter separerad från duschzonen förenklar även vid underhåll och service. – Det blir en väldigt snygg och ren lösning. Installationen går snabbare då det inte krävs något montage av blandare i duschutrymmet. Det minskar även risken att skada tätskiktet, påpekar Daniel Engen. Den patenterade digitala styrenheten sitter på väggen i duschen. Den har en knapp för takduschen, en för handduschen och en för inställningar. Temperatur och flöde justeras med ett vridbart reglage. Det finns även ett rengöringsläge för hygienspolning.

du kliver in i duschen. Möjlighet finns att ställa in upp till tre individuella profiler, så att varje person kan få den temperatur och det flöde den föredrar med bara ett knapptryck. Daniel Engen tror att Uponor I-Shower kommer att bli populär i branschen tack vare kombinationen av enkelhet, bekvämlighet och design. – Till att börja med erbjuds den i svart, som är modefärgen just nu, men den kommer att kunna fås i andra färger längre fram.

INDIVIDUELLA PROFILER

Den digitala elektronisk inbyggnadsblandaren placeras i ett skåp utanför duschen.

– Styrenheten har en intuitiv design som gör den enkel att använda. Vattnet kan förvärmas så att det har önskad temperatur när

www.uponor.se

82 Svensk Byggtidning

NORDBYGG 2026

UPPKOPPLADE BLANDARE ger kontroll på vattenhanteringen

Genom att digitalt koppla upp alla blandare i en eller flera fastigheter kan fastighetsskötare och fastighetsägare får överblick över vattenhanteringen. Blandarna övervakas och styrs via dator eller mobil vilket spar tid vid service och underhåll. Systemet Tronic WMS från FM Mattsson i kombination med AssetBook möjliggör automatisk hygienspolning och visar hur mycket vatten, el och koldioxidutsläpp som sparas. AV LARS-OLOF TANDBERG TRONIC WMS ÄR ett system som används för att få en överblick över användning och hantering av vatten. Grunden i systemet är mjukvaran AssetBook till vilket FM Mattssons elektroniska blandare kopplas upp. – AssetBook är ett system från en extern part. Det tar inte enbart hand om vatten, det finns mycket i en fastighet som går att koppla upp. Vi fokuserar på vatten men det kan även användas för att mäta energi, belysning med mera, säger Jennie Kriga som är projektrådgivare och expert på miljöcertifieringssystem och energieffektiva byggnader på FM Mattsson Group. Information från blandarna laddas upp i ett moln och kan nås på en portal från dator eller mobil enhet. Det ger en överblick över alla blandare i en eller flera fastigheter vilket förenklar underhåll och minska risken för läckor och vattenskador. Det ger möjlighet att jobba preventivt och lösa problem innan de uppstår och att se till att anläggningen fungerar som den ska. Systemet gör det även möjligt att genomföra hygienspolningar på distans för att undvika legionella.

AUTOMATISK HYGIENSPOLNING

– Det spar tid och pengar mot om en anställd ska spola manuellt. Det går att ställa in när och hur ofta det ska göras. De blandare som används varje dag behöver inte hygienspolas. Systemet känner av vilka blandare som inte används och spolar igenom dem. Systemet visar hur blandarna i fastigheten används och visar temperatur, flöde och hur mycket vatten som går åt. Det gör det enkelt att till exempel optimera underhåll och städning. De som sköter fastigheten kan se användarmönster och hitta besparingsmöjligheter. På portalen visas hur mycket vatten och el som används och hur mycket koldioxid som användningen medför. Siffror visar även hur

Jennie Kriga på FM Mattsson visar hur mycket CO2 som sparats den senaste månaden tack vare uppkopplade blandare i en fastighet. Bild: Lars-Olof Tandberg

mycket vatten, el och koldioxid som sparats jämfört med om uppkopplade blandare inte använts.

ENERGIEFFEKTIVISERING

– EU direktivet EPBD (Energy Performance of Buildings Directive) fastställer energioch utsläppskrav för byggnader och blir lag i Sverige från den 1 juli i år. Det innebär att alla fastigheter kommer att behöva energieffektiviseras. Det börjar med större byggnader och kommersiella fastigheter men kommer inom en bestämd tidsperiod omfatta alla byggnader, berättar Jennie Kriga. För att visa att man följer kraven kommer det att behövas dokumentation. Här kan Tronic WMS i kombination med AssetBook vara till hjälp. – Vårt system ger mycket mer information än om man bara har en vattenmätare. Till exempel är det en trygghet för fastighetsägare att veta att hygienspolningar gjorts. Dokumentationen sker med automatik

och det är enkelt att ta ut rapporter.

GER EN HELHETSBILD

På systemets portal går det att se på en karta var alla uppkopplade tillgångar finns. Genom att zooma in på kartan kan man komma ner till ett enskilt våningsplan. Blandarna har antingen batteridrift eller kan vara uppkopplade till elnätet. Systemet säger till när det är dags att byta batterier. Det larmar även om det är något annat som behöver åtgärdas. Utöver blandare går det även att koppla upp andra aktiva tillgångar som till exempel belysning, nödbelysning, ventilation och energianvändning, men det kan även vara inaktiva tillgångar till exempel var brandposter och nödutgångar finns. – Systemet kan prata med andra system. Fastighetsägare behöver inte skaffa ett nytt fastighetssystem. Det kan enkelt koppla sitt existerande system till AssetBook, säger Jennie Kriga.

// HYDRAULIK // INDUSTRI // BYGGSEKTORN // DATA CENTER // STATIONÄR MRO // UTHYRNINGSSEKTORN // SPECIALSLANG // SKOGSBRUK // TILLBEHÖR Din samarbetspartner för en hållbar och långsiktig lösning där kvalitet, miljöansvar och kundfokus står i centrum.

// ISO 9001 // ISO 14001 Kontakta oss för mer information – info@dunlophiflex.se eller besök vår hemsida www.dunlophiflex.se

Svensk

Byggtidning B Fastigheter & Projekt

Svensk

Byggtidning B Fastigheter & Projekt

Följ oss gärna på

www.svenskbyggtidning.se

BETONG

Svensk Byggtidning 85

Llimatförbättrad betong har flera tekniska fördelar. Bild: Pixabaymontage

KLIMATFÖRBÄTTRAD BETONG redo för nästa steg

Betongbranschen har på kort tid lyckats minska klimatpåverkan från sina produkter genom nya cementtyper, alternativa bindemedel och minskad användning av fossila bränslen. Enligt Henrik Vinell, vd för Svensk Betong, ligger utvecklingen redan före flera av de krav som väntar från EU. Utmaningen är snarare att få marknaden att efterfråga lösningarna. AV PERNILLA KRANTZ B E TO N G S TÅ R O F TA i fokus i diskussionen om byggsektorns klimatpåverkan. Samtidigt har materialet genomgått en omfattande omställning under de senaste åren. En stor del av arbetet har handlat om att minska utsläppen från cementen, som är den komponent som står för merparten av betongens klimatavtryck. – Cementen står för ungefär 80 procent av betongindustrins utsläpp, trots att betongen till största delen består av sten. Därför

är det också där de största klimatvinsterna finns att hämta, säger Henrik Vinell. Cementtillverkarna har successivt ersatt fossila bränslen med biobränslen i produktionen, samtidigt som nya cementsorter och alternativa bindemedel har utvecklats. Exempel är granulerad masugnsslagg och andra restprodukter som kan ersätta delar av cementinnehållet. – Vi har både minskat utsläppen från cementproduktionen och >>

86 Svensk Byggtidning

BETONG

infångning, så kallad CCS. Eftersom en stor del av cementens utsläpp uppstår i själva tillverkningsprocessen räcker det inte att byta energikälla. – Ska vi nå netto noll kommer någon form av koldioxidavskiljning att vara nödvändig. Det är den enskilt viktigaste frågan på längre sikt, säger Henrik Vinell. Tekniken finns och redan idag finns det koldioxidavskild cement på marknaden, men det krävs mycket mer kapital för en större omställning. Inte bara för cementtillverkningen utan även för oss betongtillverkare som behöver mer silos och annan teknisk utrustning. Han menar samtidigt att betongens roll i framtidens byggande är stark. – Vi brukar säga att man ska använda rätt material på rätt plats. Men det finns flera skäl till att betong är världens mest använda material efter vatten. De argumenten har inte blivit svagare, snarare tvärtom. Men för Svensk Betong handlar hållbarhetsarbetet inte bara om utsläpp. – Bygger man med omsorg och för lång livslängd gör man också en viktig insats för miljön. Och hållbarhet handlar även om att skapa byggnader och miljöer som människor vill använda under lång tid, säger Henrik Vinell avslutningsvis.

Fakta klimatförbättrad betong: • Cement står för cirka 80 procent av betongens klimatpåverkan, främst på grund av processutsläpp vid klinkertillverkning. Henrik Vinell, vd för Svensk Betong. Bild: Rosie Alm

• Totalt står cementindustrin globalt för cirka 5–8 procent av världens CO₂-utsläpp.

minskat mängden cement i själva betongen. Tillsammans har det gett betydande utsläppsreduktioner.

EN MER ROBUST PRODUKT

Och utvecklingen har inte skett på bekostnad av kvalitet eller prestanda. Tvärtom menar Henrik Vinell att klimatförbättrad betong har flera tekniska fördelar. – De är ofta tätare och därmed bättre skyddade mot väder, vind och fukt. I många fall är det faktiskt en mer robust produkt än traditionell betong. För att möjliggöra utvecklingen har branschen arbetat intensivt med att uppdatera standarder och regelverk för nya bindemedel och cementblandningar.

KAN LEVERERA MER

Men trots de tekniska framstegen används inte klimatförbättrad betong i den omfattning som branschen skulle önska. – Vi kan betydligt mer än vad vi faktiskt levererar. Det som begränsar idag är framför allt ekonomin och efterfrågan, säger Henrik Vinell. Lågkonjunkturen har satt press på hela byggsektorn och även om klimatförbättrade lösningar inte alltid innebär högre kostnader kräver de mest långtgående utsläppsminskningarna ofta större investeringar.

KOLDIOXIDINFÅNGNING AVGÖRANDE

Nästa stora steg för betongindustrin handlar om koldioxid-

• Klimatförbättrad betong minskar utsläppen genom två huvudspår: 1. Mindre klinker i cementen (ersätts med exempelvis slagg och flygaska) 2. Lägre utsläpp i cementproduktionen (exempelvis biobränslen och effektivisering) • I praktiken ger detta ofta en klimatreduktion på cirka 10–60 procent, beroende på betongklass och användning. • Svensk betongstandard använder idag klimatklasser (A–F) där A motsvarar lägst klimatpåverkan och F konventionell nivå. • De mest klimatförbättrade recepten kan samtidigt ge lägre värmeutveckling och tätare betong, vilket kan förbättra beständighet i vissa konstruktioner. • Nästa stora teknikskifte är CCS (koldioxidinfångning) i cementproduktion, som bedöms vara avgörande för att nå netto noll-utsläpp. • EU:s kommande klimatkrav inom byggsektorn väntas driva efterfrågan på klimatdata i material, snarare än att enskilda material förbjuds eller ersätts.

DIN KOMPLETTA LEVERANTÖR

FÖR FRAMTIDENS BYGGPROJEKT! Benders är idag en av de ledande nordiska leverantörerna av produkter i betong, natursten och säkerhetsdörrar. Idag har vi 8 olika sortiment, och produkter för alla dina behov. TA K | M A R K | N AT U R S T E N | I N F R A S T R U K T U R | VA - S Y S T E M | G R U N D | M U R B L O C K | D Ö R R

Det naturliga valet

88 Svensk Byggtidning

ÅTERBRUK

KLIMATSMART BETONG OCH ÅTERBRUK halverar utsläppen i kretsloppsparken

Projektet i Högsbo visar hur nya materialval och cirkulära arbetssätt kan förändra byggandet i grunden. Kretsloppsparken i Högsbo i Göteborg har nått sitt ambitiösa klimatmål – och det redan innan byggnationen är färdig. Utsläppen har minskat med 50,4 procent jämfört med traditionellt byggande, där klimatsmart betong och återbruk spelar en avgörande roll. AV JAN ÅSTRÖM – VI HAR VELAT visa att återbruk fungerar i stora byggprojekt och inte bara i enstaka detaljer. Det handlar om att tänka annorlunda genom hela byggprocessen, säger Christian Motter, projektledare på Higab. Betong är en av byggsektorns största klimatutmaningar – men också en nyckel till lösningen. I Kretsloppsparken används klimatreducerad betong i den stora återvinningshallen, vilket har haft stor betydelse för projektets låga utsläpp. Genom att kombinera betong med lägre klimatavtryck med återbrukat stål har man kunnat minska påverkan utan att kompromissa med funktion eller hållfasthet. Det visar hur materialval, snarare än enskilda åtgärder, kan få genomslag på systemnivå i större byggprojekt.

CIRKULÄRT BYGGANDE I PRAKTIKEN

Projektet är Higabs största satsning på cirkulärt byggande hittills. Redan i upphandling och projektering sattes ett tydligt mål tillsammans med beställaren Kretslopp och vatten: att halvera klimatutsläppen. För att nå dit har hela byggprocessen genomsyrats av ett cirkulärt tänk. Fasaderna består av återbrukat tegel och överbliven plåt, innerväggar byggs av spillmaterial och golv av rivningsmaterial. Dessutom har material från tidigare byggnader fått nytt liv – som undertak från Noleredsskolan och kopparplåt från Stadsmuseet. – Mycket av det vi behöver för att bygga finns redan omkring oss, säger Christian Motter. Resultatet syns inte bara i minskade

Kretsloppsparken. Bild: Higab

utsläpp utan även i avfallsmängderna. Efter drygt ett års byggproduktion ligger byggavfallet på cirka 13 kilo per kvadratmeter – långt under målet på 25 kilo. Som jämförelse ligger gränsen för Miljöbyggnad Guld på 40 kilo per kvadratmeter. Projektet har också uppmärksammats av Business Region Göteborg med ett hedersomnämnande inom initiativet Handslaget för cirkulärt byggande.

SAMARBETE SOM NYCKEL

Bakom resultatet ligger ett nära sam-

arbete mellan flera aktörer – från beställare och byggherre till entreprenörer, arkitekter och återbruksspecialister. Det är också en viktig lärdom för branschen: att klimatmålen inte nås genom enskilda lösningar, utan genom ett integrerat arbetssätt där alla delar av projektet samverkar. Kretsloppsparken planeras stå klar i slutet av 2026 och öppnar därefter för allmänheten. Projektet visar tydligt att klimatarbetet i byggsektorn inte bara handlar om framtida lösningar – utan om vad som redan är möjligt att genomföra i dag.

CON-FORM BYGGSYSTEM I BETONG Con-Form Strömstad AB levererar skalväggar och plattbärlag. www.con-form.se

DIN TOTALENTREPRENÖR

www.betbygg.se

Miljövänlig list för ingjutning i betong Geipcon gjuts in i ibtongblbmbntbt på faieikbn, så att du kan skeuva i dbn ingjutna listbn på iyggplatsbn.

MED GRIPCON KAN DU: Minska montagbtidbn på plats Skeuva diebkt i dbn ingjutna listbn Slippa ioeening, damm och plugga1 Få fäediga infästningae diebkt feån faieik Välja åtbevunnbt matbeial och teäfibe

Beställ provbit på gripcon.com/se

Koncernens

90 Svensk Byggtidning

SKOLA

NCC BYGGER Uddevallas nya förskola i Bokenäs I Bokenäs bygger total-och byggentreprenören NCC en ny förskola på uppdrag byggherren Uddevalla kommun. – Vi håller på med markarbeten och har parallellt gjutit bottenplattan, som nu är klar. Nästa vecka börjar vi med stomresning, rapporterar NCC:s projektchef Martin Carlsson till Svensk Byggtidning i mitten på maj 2026. AV THOMAS ANDERSSON BOKENÄS FÖRSKOLA uppförs nära skog i en lantlig miljö i Bokenäs ett par mil väster om centrala Uddevalla. Närmare bestämt vid vägen mot färjan till Lysekil och i anslutning till skolbyggnaden för Bokenäs befintliga F-6 skola. Nybyggnaden reses på en i berg pålad grundläggning med bottenplatta. – Med stålrörspålar, tillägger projektchef Martin Carlsson, NCC. En utmaning i grundläggningsarbetet har varit markförhållanden med ett artesiskt vattentryck. – Där grundvattnet är ovanför marknivån. Punkterar du jordskorpslagret så har du en kvast med vatten som står och trycker! Efter grundläggningen uppförs förskolebyggnaden med bärande ytterväggar och takstolar i trä. – På andra våningen är det smidesstomme och betongbjälklag till ett fläkt- och teknikrum. Taket är bandtäckt plåt på råspont. Förskolan får solceller på taket. Byggnadens fasad kläds delvis med rött tegel, delvis med i olika mönster flerfärgade cementbaserade mineritskivor. Uddevalla kommuns nya förskola i Bokenäs kommer i ett plan att rymma fyra avdelningar för sammanlagt runt 80 förskolebarn. Med tillhörande personalytor samt ett tillagningskök.

Uddevallas nya förskola i Bokenäs uppförs på stålrörspålar med bärande ytterväggar och takstolar trä, bandtäckt plåttak och en fasad med tegel och mineritskivor. Bild: NCC

Byggprojektet inkluderar även komplementbyggnader för installationer, bland annat ett vattenreningshus. Ett stort lekområde anläggs intill ett närliggande skogsområde och ett skyddande bullerplank uppförs mot trafikbuller. Utformningen av förskolans utemiljö har delvis tagit sin inspiration från byggplatsens fornlämningar i form av flinta och rester från stenålderns eldstäder. ”Välkommen till Bokenäs förskola” lyder texten på de nutida ”runor” som kommer att välkomna besökarna vid ingången till Bokenäs förskoleområde.

FAKTA I KORTHET:

076-813 00 82 • www.elschakt.se

Nybyggnad förskola, Uddevalla Tidplan: oktober 2025–maj 2027 Byggherre: Uddevalla kommun Totalentreprenör: NCC Sverige AB Arkitekt: Konsulterande Ingenjörsbyrån i Uddevalla AB Kostnad: 60 Mkr

SKOLA

Alafors nya grundskola blir en tegelklädd tvåvåningsbyggnad med en arkitektonisk blinkning till ortens industrihistoria. Bild: Ale kommun

Svensk Byggtidning 91

ALAFORS NYA GRUNDSKOLA med klassisk industriblinkning

I Alafors bygger total- och byggentreprenören GBJ Bygg Väst en ny F-6 skola på uppdrag av byggherren Ale kommun. En tvåvåningsbyggnad vars gestaltning av LINK Arkitektur inspirerats av Alafors historiska fabriksbyggnader. AV THOMAS ANDERSSON ALAFORS INGÅR i Ale kommuns tätort Nödinge-Nol nordost om Kungälv i Västra Götaland. I april 2026 togs här de första spadtagen med sikte på en ny F-6 skola för 400 elever med matsal, bibliotek och en fullstor idrottshall. Ett partneringprojekt mellan Byggherren Ale kommun och totalentreprenören GBJ Bygg Väst ” där samverkan och gemensamt ansvarstagande står i fokus”. – Vi är oerhört stolta över att få vara med och utveckla en så viktig samhällsfastighet. Att dessutom göra det i partnering ger oss bästa möjliga förutsättningar för ett riktigt bra resultat, sade GBJ Bygg Västs vd Fredrik Dahlström i samband med att partneringuppdraget offentliggjordes i juni 2025. Den nya skolbyggnaden i två plan ges av LINK Arkitektur ett arkitektoniskt uttryck och kläds exteriört med en tegelfasad som påminnelse om Alafors klassiska fabriksbyggnader. Inte minst inom textilindustrin. – Det är en blandad stomme med betong och KL-trä i olika delar av skolbyggnaden, berättar vd Fredrik Dahlström för Svensk Byggtidning när byggprojektet försommaren 2026 pågår för fullt.

Efter att ha övervägt alternativ som fjärrvärme har Ale kommun valt bergvärme som värmekälla till sin nya skolbyggnad. Alafors nya grundskola uppförs på samma tomt som den befintliga Himlaskolan. När den nya skolan öppnar höstterminen 2028 flyttar även den skolans F-6-elever in i de nya skollokalerna. – Det är något speciellt med att bygga nya skolor som ska användas av många generationer framåt. Entreprenaden utförs i så kallad partnering och redan vid vårt inledande möte bestämde vi oss för att hela tiden jobba lösningsorienterat. Det har redan satts på prov och visat sig fungera. Samarbetet med Ale kommun känns genuint och bygget av en ny fin skola säger väldigt mycket om kommunens ambitioner, vad man vill vara. Det förklarade GBJ Bygg Västs vd Fredrik Dahlström för Alekuriren vid byggstarten på Ledetvägen i Alafors i slutet på april månad 2026. Total- och byggentreprenören GBJ Bygg började som ett litet familjeföretag i Växjö i början på 1940-talet. Idag ett byggbolag med drygt 250 anställda och kontor i bland annat Växjö, Jönköping, Kalmar och Värnamo. GBJ Bygg åtar sig alla typer av byggprojekt inom entreprenad, mark, byggservice och bostadsutveckling.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad grundskola, Alafors Tidplan: april 2026–augusti 2028 Byggherre: Ale kommun Totalentreprenör: GBJ Bygg Väst AB Arkitekt: LINK Arkitektur AB Kostnad: 240 Mkr

92 Svensk Byggtidning

SKOLA

OMBYGGD HÖGSKOLA blev ny gymnasieskola i Borlänge

En tidigare högskolebyggnad i Borlänge har genomgått en omfattande omvandling för att möta dagens krav på gymnasieutbildning. Projektet omfattar cirka 15 000 kvadratmeter och innefattar både tekniska uppgraderingar, ombyggnation av befintliga lokaler och energieffektiviserande åtgärder. AV ELIN BISANDER BAKOM SATSNINGEN står Fastighets AB Hushagen. En särskild utmaning har varit att genomföra arbetet samtidigt som både högskoleverksamhet och Komvux fortsatt bedrivit undervisning i byggnaden. Projektet inleddes 2023 och färdigställdes hösten 2025. Tidsplanen hölls genom hela genomförandet, vilket gjorde det möjligt för gymnasieverksamheten att flytta in enligt plan. – Vi klarade projektet inom utsatt tid så verksamheten kunde flytta in och starta upp sin höstterminen 2025, säger Fredric Eriksson, byggprojektledare på Fastighets AB Hushagen. Ombyggnaden har omfattat ett stort antal åtgärder för att anpassa byggnaden till moderna utbildningsmiljöer. Bland annat har fler våtgrupper installerats, entréer byggts om och tekniska system uppgraderats. Yttertak har bytts ut, fasader renoverats och fönster antingen ersatts eller rustats upp. Parallellt har projektet haft ett tydligt fokus på byggnadens tekniska prestanda och inomhusmiljö. Frågor kopplade till brandsäkerhet, ljudmiljö och värmesystem har varit centrala i arbetet. – Inomhusmiljön med hänsyn till brand, värme och ljud har varit de mest omfattande delarna ur bygg- och installationsperspektiv, säger Fredric Eriksson. Att genomföra entreprenaden i lokaler med pågående verksamhet har samtidigt ställt stora krav på samordning. Kommunikation mellan verksamheter, entreprenörer och projektledning har varit avgörande för att minimera störningar under byggtiden. Regelbundna samordningsmöten och veckovisa informationsutskick har varit viktiga verktyg för att hålla projektet på rätt kurs. Projektet har även haft tydliga hållbarhetsambitioner.

Vi skapar rum för livet. Våra skickliga hantverkare med specialkompetens i kombination med vårt breda utbud av tjänster gör oss till en trygg helhetspartner för fastighetens alla ytor.

010 -178 71 00 www.miljonaren.se MÅLERI | GOLV | KAKEL | KLINKER | FÖNSTERRENOVERING

Den nya gymnasieskolan i Borlänge färdigställdes hösten 2025. Bild: Borlänge kommun

Miljöbyggnad Silver har varit en målsättning genom hela processen och byggnaden har försetts med både solceller och fjärrkyla. Fokus har legat på att skapa en energieffektiv anläggning med goda förutsättningar för ett stabilt och komfortabelt inomhusklimat. När byggnaden moderniserades var det samtidigt viktigt att bevara dess identitet och karaktär. Här spelade arkitektarbetet en central roll. – Skickliga arkitekter arbetade i projektet och de lyckades fånga upp nyckelpunkter i design för att inte tappa karaktären, säger Fredric Eriksson. Samordningen mellan projektörer, konsulter och leverantörer lyfts också fram som en viktig framgångsfaktor. Tack vare erfarenhet hos de inblandade aktörerna kunde tekniska lösningar och verksamhetskrav hanteras parallellt under projektets gång. Med färdigställandet hösten 2025 har Borlänge fått en modern gymnasieskola i en befintlig byggnad, där omfattande ombyggnation kombinerats med energieffektivisering och anpassning till dagens utbildningskrav.

FAKTA I KORTHET: Gymnasieskola 2025, ombyggnad av högskola i Borlänge Tidsplan: augusti 2023–höst 2025 Byggherre: Fastighets AB Hushagen Arkitekt: Mondo arkitekter Dalarna AB Kostnad: 300 Mkr

SKOLA

Svensk Byggtidning 93

ARVIKAS TASERUDS GYMNASIUM byggs i fyra etapper om, till och renoveras

På uppdrag av byggherren Arvika Fastighets AB genomför total- och byggentreprenören Peab Sverige en om- och tillbyggnad samt renovering av Taserudsgymnasiet i Arvika. – Det här är en gammal skola som framförallt behöver nya installationer, säger projektchef Håkan Herbertsson, Peab Sverige. AV THOMAS ANDERSSON I J A N UA R I 2026 startade total- och byggentreprenören Peab Sverige den första av sammanlagt fyra etapper för förnyelse av yrkesgymnasieskolan Taserudsgymnasiet på Jägargatan i Arvika. En före tillbyggnad befintlig skolbyggnad motsvarande 14 000 kvadratmeter.

Vad, projektchef Håkan Herbertsson, är tillbyggnad i projektet? – Tillbyggnad är egentligen en liten del av projektet. Det är en ny entré och vi bygger till för ett program som heter VVS- och fastighetsprogrammet, som får en lite större lokal. Sedan blir det också en liten tillbyggnad för Fordons- och transportprogrammet. De får en lokal där du lär dig att reparera elbilar. Det är dem tre tillbyggnaderna det handlar om. Hur uppförs tillbyggnaderna? – Det är konstruktioner med stålstomme och träutfackningsväggar. I alla tre fallen. Entrén består ju av väldigt mycket glas förstås. Där det ska vara lite extra pampigt! I de andra tillbyggnaderna är de konstruktioner med papptak. De byggs också ihop med befintlig byggnad. Ombyggnad? – Det är egentligen resten av skolan. Det vill säga renovering av befintliga lokaler med nya ytskikt och framförallt nya installationer för el, VS och ventilation. Hit hör också styr- och reglerteknik. När genomförs det här? – Vi började vid årsskiftet 2025/26. Det här är indelat i fyra etapper och hela projektet pågår ju i tre år. Första etappen är den största och pågår i ett år. Där ligger två av tillbyggnaderna. Entrén och tillbyggnaderna för fastighetsprogrammet. Resterande etapper är en

Taseruds yrkesgymnasium i Arvika uppfördes 1963 och byggdes ut på 80-talet. Här genomförs nu ett genomgripande förnyelseprojekt. Med bland annat en ny glasad entré. Bild: Arvika kommun

per skoltermin. Byggnationen utgår från skolans läsår. Så att vi kan tajma in terminsskarvar, där eleverna flyttar in i nya lokaler och vi kommer in i en ny etapp Projektutmaning? – Den största utmaningen är samordningen tillsammans med skolverksamheterna. Så att vi verkligen är ett steg före och kan planera. Så de kan få sin verksamhet att fungera och vi vår. Vi har stående möten en gång i veckan. Där vi pratar med varandra för bästa möjliga för båda parter, avslutar projektet Taserudsgymnasiets total- och byggentreprenören Peabs projektchef Håkan Herbertsson.

FAKTA I KORTHET: Om- och tillbyggnad gymnasium, Arvika Tidplan: januari 2026–juli 2028 Byggherre: Arvika Fastighets AB Totalentreprenör: Peab Sverige AB Arkitekt: KLARA arkitekter Kostnad: 290 Mkr

94 Svensk Byggtidning

SKOLA

BYGGET IGÅNG för viktigt skolprojekt i Halmstad Bygget av nya Lyckedalsskolan i Snöstorp i Halmstad är nu i full gång efter en lång och utdragen process. När skolan står färdig hösten 2028 kommer den att bli en modern 4–9-skola med plats för cirka 625 elever. AV PERNILLA KRANTZ PROJEK TE T ÄR SÄRSKILT betydelsefullt eftersom skolan ska ta emot elever från både Andersberg och Snöstorp, med ambitionen att motverka skolsegregation och skapa bättre förutsättningar för en jämlik skolgång i Halmstad. Totalentreprenör för projektet är ByggSjögren i Halmstad, som just nu arbetar intensivt med grundläggningsarbetena. – I nuläget jobbar vi med grundläggning och bottenplatta. Vi har gjutit halva skolbyggnaden och inom en månad kommer resterande att vara färdigt. Vi jobbar även med grundläggningen för idrottshallen som ligger intill skolan, berättar Jonatan Johansson, arbetsledare. Projektet omfattar både skolbyggnad, idrottshall samt omfattande utemiljöer. Själva skolbyggnaden uppförs huvudsakligen i två våningar, med möjlighet till ett tredje våningsplan i byggnadens mittdel. Syftet är att bevara så mycket som möjligt av den befintliga parkmiljön och samtidigt skapa en funktionell och modern skolmiljö. Några tekniskt unika utmaningar ser entreprenören inte i projektet, men storleken innebär höga krav på logistik och samordning. – Utmaningen här är att det är stora volymer, säger Jonatan Johansson. Transporter och lagring av material är alltid en komplicerad bit i en byggprocess. Att få material levererat i rätt tid och på rätt plats kan ibland vara svårt. Det gäller att skapa en plan för sina leveranser så att man får ett bra flöde och att man inte har material som ligger i vägen för andra transporter eller arbetsmoment. En viktig del i produktionen är takkonstruktionen, där man valt en lösning med prefabricerade lättelement för att effektivisera byggprocessen.

Byggnaden uppförs huvudsakligen i två våningar, med möjlighet till ett tredje våningsplan i byggnadens mittdel. Bilder: Liljewall Arkitekter

– Takkonstruktionen på skolbyggnaden består av färdiga lättelement. Principen är ett sandwichelement med färdig yta både in- och utvändigt. Elementen läggs på plats sida vid sida och kläms ihop. Ytpappen läggs omlott vid skarvarna och svetsas ihop. På detta vis får man tätt tak väldigt snabbt, förklarar Jonatan Johansson. Placeringen av skolan har planerats noggrant med hänsyn till omkringliggande bostäder, parkmiljö, motorväg och handelsområde. Skolbyggnaden placeras i områdets sydvästra del för att skydda skolgården från buller och samtidigt spara så mycket som möjligt av parkens grönytor. Kommunen har också ambitionen att utveckla den kvarvarande delen av parken med högre kvalitet och nya aktivitetsytor. Projektet innehåller även ett tydligt fokus på tillgänglighet och social hållbarhet. En ny angöringsväg byggs till idrottshallen för att säkerställa god tillgänglighet för personer med funktionsvariationer. Dessutom planeras en konstnärlig gestaltning inne i skolbyggnaden, där elever från nuvarande Klaraskolan har deltagit i workshops kring konst, färg, natur och gemenskap som underlag för det fortsatta arbetet. I slutet av sommaren tas det beslut om vilket förslag som ska genomföras.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnation av skola i Halmstad Byggtid: jan 2026-april 2028 Byggherre: Halmstads kommun Byggentreprenör: ByggSjögren i Halmstad Arkitekt: Liljewall Arkitekter Kostnad: 280 Mkr

SKOLA

Svensk Byggtidning 95

TRÄ, TRYGGHET OCH FRAMTIDSTRO i Näldens nya f-6 skola

I Nälden i Krokoms kommun har en omfattande skolsatsning genomförts med den nya F–6-skolan med plats för 250 och med möjlighet till framtida utbyggnad för omkring 300 elever. Den cirka 4 000 kvadratmeter är byggd i trä i både stomme och interiör. AV KIM HALL PROJEK TE T ÄR E T T av kommunens större byggprojekt de senaste åren och omfattar inte bara ny skolbyggnad utan även tillbyggnad av sporthall, rivning av äldre skolhus och anläggning av en helt ny skolgård. Byggentreprenör har varit Trångsvikens Bygg AB. – I en mindre kommun som Krokom fick jag möjlighet att vara med genom hela kedjan, från tidiga idéer och projektering till produktion och färdig byggnad. Det är väldigt givande att se hur allt växer fram, säger Pontus Lundstedt, byggprojektledare i Krokoms kommun. Den nya skolan ersätter fem äldre byggnader som tidigare låg utspridda, vilket innebar att elever och personal fick röra sig mellan flera hus och tillfälliga lokaler, samtidigt som lunch serverades i bygdegården och vissa verksamheter låg på andra platser. I samband med nybyggnationen valde kommunen också att tänka om kring hela skolområdets disposition. – Vi flyttade själva skolbyggnaden och bytte plats på funktionerna. Tidigare låg skolgården närmare vägen. Nu fungerar skolhuset som en skyddande barriär mot trafik och buller, medan skolgården ligger tryggt på insidan, säger Pontus Lundstedt. Byggnaden består av fyra sammanhängande volymer placerade i ett sicksackmönster för att bryta upp den långa fasaden och skapa ett mer varierat uttryck. Tre av huskropparna är uppförda i två plan. Planlösningen är tydligt zonindelad. De yngre barnen och fritidsverksamheten finns främst på bottenplanet tillsammans med matsalen, medan äldre elever och personal har sina lokaler på övre plan. Centralt i byggnaden finns en sluss med trapphus och avskiljbara sektioner som gör att delar av skolan kan användas separat vid exempelvis föräldramöten. Konstruktionen är uppförd med KL-trästomme och delar i limträ. – Vi ville att träkonstruktionen skulle synas och bli en del av upplevelsen av byggnaden. På övervåningen har vi kunnat exponera stora delar av trästommen, medan nedre planet har mer brandskyddande beklädnad, berättar Pontus Lundstedt.

Näldens nya skola i Krokoms kommun omfattar cirka 4 000 kvadratmeter och är uppförd med KL-trästomme och limträ. Skolbyggnaden fungerar samtidigt som skydd mot trafik och buller genom att skolgården placerats på den lugnare insidan av området.Bild: Krokoms kommun

Även exteriören präglas av trä. Fasaden består av en nedre sockel i tegel och en övre träbeklädnad där träets struktur och ådring fortfarande är synlig genom ytbehandlingen. Taket har bandtäckning och är försett med solceller. Solcellsanläggningen dimensionerades med tanke på att stora delar av verksamheten står relativt tom under sommaren. – Då kan elen i stället användas till sporthallen, köket och fritidsverksamheten. Vi försöker tänka långsiktigt och hållbart i hela anläggningen, säger Pontus Lundstedt. Kommunen har utgått från riktlinjerna för Miljöbyggnad, även om byggnaden inte formellt certifierats. Arbetet fortsätter nu med den nya skolgården som ska slutbesiktigas under hösten 2026. Här har kommunen hämtat inspiration från Generation Pep, initiativet som arbetar för att få barn och unga i rörelse. Den nya utemiljön kommer bland annat att innehålla löparbanor, hinderbanor, lekzoner och terrängformade kullar för att stimulera fysisk aktivitet. – Barn vill röra sig naturligt. Därför har vi försökt skapa en miljö som uppmuntrar till lek, spring och klättring, säger Pontus Lundstedt. För Krokoms kommun handlar satsningen också om samhällsutveckling. Nälden har omkring tusen invånare och närmaste större skolor ligger flera kilometer bort. – Vi hoppas att skolan ska bidra till att fler vill bo och bygga här. För mindre orter betyder en modern skola väldigt mycket, säger Pontus Lundstedt.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad skola, Nälden, Krokom Tidplan: januari 2024–augusti 2025, skolgård augusti 2026 Byggherre: Krokom kommun Utförandeentreprenad: Trångvikens Bygg AB Arkitekt: Julia Bremer, Månsson & Hansson AB Kostnad: ca 130 Mkr

96 Svensk Byggtidning

SKOLA

NYA VALLASKOLAN – en viktig satsning i Enhörna

I Enhörna utanför Södertälje planeras nu en omfattande om- och tillbyggnad av Vallaskolan. Projektet är en del av kommunens långsiktiga satsning på moderna och hållbara lärmiljöer och genomförs i samarbete mellan ByggDialog och Telge Fastigheter. AV KIM HALL SEDAN SÖDER TÄL JE KOMMUN beviljade bygglovet för den första delen av projektet har nu byggprocessen kunnat påbörjas i mars 2026. Den inledande etappen omfattar nya undervisningslokaler för förskoleklass och årskurs 1 samt ett nytt tillagningskök med servering. De äldre skolbyggnaderna ska successivt rivas och ersättas med en modern F–9-skola anpassad för framtidens behov. Samtidigt har ByggDialog och Telge Fastigheter AB, Södertälje kommuns fastighetsbolag, tecknat ett samverkansavtal som omfattar flera ny- och ombyggnadsprojekt i kommunen. – Vi har fått ett mycket gott intryck av ByggDialog genom hela upphandlingsprocessen och ser fram emot ett framgångsrikt samarbete, säger Tobias Stridsberg, projektchef på Telge Fastigheter. Den nya Vallaskolan planeras med klassrum för omkring 30 elever, ett kök med kapacitet att laga cirka 700 portioner per dag samt en matsal med omkring 200 sittplatser. Kommunen beskriver satsningen som en viktig investering för Enhörnas framtida utveckling och för att skapa en trygg, funktionell och modern skolmiljö. Bakom entreprenaden står ByggDialog, som är specialiserat på samverkansentreprenader och partneringprojekt inom offentlig sektor. Under 2025 tecknade företaget ett flerårigt ramavtal med Telge Fastigheter med en total takvolym på 550 miljoner kronor. I avtalet ingår bland annat Vallaskolan och den planerade idrottshallen i Enhörna. En av nyckelpersonerna i projektet är Johannes Nyberg, byggprojektchef på ByggDialog, som ansvarar för flera större skolprojekt runt om i landet. Han beskriver samarbetet med Telge Fastigheter som strategiskt viktigt. – Vi är jätteglada över att ha fått förtroendet av Telge Fastigheter i det här ramavtalet där vi tillsammans kommer att hantera en rad olika projekt med olika utmaningar, säger Johannes Nyberg. Han lyfter samtidigt fram fördelarna med samverkansmodellen, där tidig dialog och gemensamma mål ska bidra till bättre kostnadskontroll och effektivare byggprocesser. Johannes Nyberg har tidigare arbetat med flera större skolprojekt, bland annat i Sala kommun där ByggDialog genomfört ny- och

Vallaskolan är en F–6-skola med cirka 260 elever, vackert belägen i ett naturskönt område i Enhörna kommundel. Om- och tillbyggnationen av skolan utförs etappvis fram till fjärde kvartalet 2030. Bild: Södertälje kommun

ombyggnationer i strategisk partnering. Där har fokus legat på hållbara lösningar, effektiva lärmiljöer och långsiktig ekonomi. Nu väntar nästa steg för Vallaskolan i Enhörna, där upphandling och byggstart för den första etappen står närmast på tur. Projektet ses som en viktig del i Södertälje kommuns arbete med att möta behovet av moderna skolmiljöer för en växande befolkning. Hela projektet beräknas vara genomfört under fjärde kvartalet 2030.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad skola och idrottshall, Enhörna, Södertälje Tidplan: mars 2026–Q4 2030 Byggherre: Södertälje kommun Totalentreprenör: ByggDialog AB Arkitekt: Gravity Group AB Kostnad: ca 270 Mkr

SKOLA

Svensk Byggtidning 97

Nybyggnad med matsal och storkök på

FRYXELLSKA GRUNDSKOLAN I SUNNE På Fryxellska skolans område i värmländska Sunne uppför total- och byggentreprenören Consto AB en ny fristående skolbyggnad med storkök och matsal. – Vi har gjort grundläggningen och kommit igång med stommontaget, rapporterar Constos platschef Simon de Bourgh till Svensk Byggtidning i mitten på maj månad 2026. AV THOMAS ANDERSSON FÖRSTA SPADTAGE T för en byggnad med nytt storkök och ny matsal på grundskolan Fryxellska skolan i Sunne togs den 9 februari 2026. Detta på fastigheten Sunne Klockargård i centrala Sunne. – Grundläggningen är betongplatta på mark, säger platschef Simon de Bourgh, Consto. Ett nybyggnadsprojekt som anlitade total- och byggentreprenören Consto AB utför på uppdrag av byggherren och allmännyttiga Sunne Fastighets AB. Det nya storköket och den nya matsalen kommer att inrymmas i en på skolområdet fristående byggnad och samtidigt nära F-6 skolan Östra skolan och en parkering vid Helmia Arena. Skolbyggnaden uppförs med en stomme i trä och stål. – Vi har ett fläktrum på våning två och där är det ett betongbjälklag på en stålstomme. Men i övrigt är det limträ och bärande träväggar, det vill säga utfackningsväggar, tillägger Constos platschef Simon de Bourgh. Halva nybyggnaden får en brun träfasad och den andra halvan av Fryxellska skolans nybyggnad med matsal och storkök kläds exteriört med fasadtegel. – Taket är takkassetter i trä, som vi monterar med papp som ytskikt, fortsätter Simon de Bourgh.

Jenni Gunnberg, skolchef, Magnus Berndtson, arbetschef Consto AB, Niclas Jansson, vd Sunne Fastighets AB och rektor Ann-Charlotte Rydberg. tar med elever första spadtaget på Fryxellska skolans nybyggnad med storkök och matsal. Bild: Sunne kommun

Det nya skolköket får en tillagningskapacitet motsvarande 1 200 portioner, som även inkluderar Östra skolan. Fryxellska skolans nya matsal inreds med 400 sittplatser. Storköket byggs för övrigt som ett beredskapskök. Med en egen försörjning av el och vatten som även andra verksamheter ska kunna dra nytta av. Fryxellska skolans nybyggnad ska enligt tidplan stå klar i december 2026. – Tidigt i projektet försökte vi skjuta på byggstarten men kompaktera byggtiden och ändå hinna slutmålet. Vi hade mycket tjäle marken som vi ville vänta ut, avslutar total- och byggentreprenören Constos platschef Simon de Bourgh.

FAKTA I KORTHET:

Fryxellska skolans nybyggnad i Sunne uppförs med en stomme i trä och stål och kläds med en trä- och tegelfasad. Bild: Sunne kommun

Nybyggnad storkök matsal Fryxellska området, Sunne Tidplan: februari 2026–december 2026 Byggherre: Sunne Fastighets AB Totalentreprenör: Simon de Bourgh Arkitekt: KLARA arkitekter Kostnad: 50 Mkr

98 Svensk Byggtidning

KONTOR

KALMARS NYA KONTORSBYGGNAD inflyttningsklar sommaren 2026 På uppdrag av Kalmar kommun uppför Entreprenad AB Stele ett nytt kontorshus i kvarteret Pumpen i Kalmar. Projektet är en tillbyggnad till en befintlig byggnad där även ett befintligt skyddsrum integreras i den nya anläggningen. AV THOMAS ANDERSSON DEN NYA KONTORSBYGGNADEN uppförs på Grindängsvägen 4, strax norr om E22. Byggnaden omfattar två våningar och en bruttoyta på cirka 1 100 kvadratmeter. Den grundläggs med betongplatta på mark och har en stålstomme, medan arkitekturen har utformats av Hermansson Hiller Lundberg Arkitekter. – Vi håller nu på att färdigställa innerväggarna. Måleri, golvläggning och installationer pågår för fullt, berättar Albin Johannesson, projektchef på Entreprenad AB Stele. Fasaden består av prefabricerade plåtsandwichelement från Lindab i gulvita kulörer. Taket byggs med limträstolar, svallbrädor och isolering, medan bjälklaget utgörs av HDF-element. En av projektets större utmaningar har varit att ansluta den nya byggnaden till den befintliga fastigheten och samtidigt integrera det befintliga skyddsrummet. – Det är alltid en utmaning att möta upp det befintliga, konstaterar Albin Johannesson. Entreprenad AB Stele grundades 1956 och har sitt huvudkontor i Kalmar. Företaget arbetar med nybyggnationer, om- och tillbyggnader samt byggservice. Ansvarig arkitekt är Hermansson Hiller Lundberg Arkitekter, som arbetar med allt från samhällsfastigheter och arbetsplatser till stadsutveckling.

I kvarteret Pumpen i Kalmar bygger Entreprenad AB Stele en ny kontorsbyggnad i två våningar med stålstomme, gul-vit fasad med plåtsandwichelement och en takkonstruktion i limträ. Bild: Entreprenad AB Stel

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad kontorsbyggnad, Kalmar Tidplan: augusti 2025–juni 2026 Byggherre: Kalmar kommun Totalentreprenör: Entreprenad AB Stele Arkitekt: Hermansson Hiller Lundberg Arkitekter/Tengbomgruppen AB Kostnad: 35 Mkr

Vi har utfört el och säkerhet. GOLV & KAKELSERVICE

KONTOR

Svensk Byggtidning 99

LOKALA OCH GLOBALA ROXTEC

bygger ett nytt huvudkontor i Karlskrona Det expansiva lokala teknikföretaget Roxtec bygger ett nytt huvudkontor med glasad fasad i sex våningar på Verkö i Karlskrona. – Vi kör för tillfället schakt- och markarbeten, rapporterar totalentreprenören Skanska Sveriges projektchef Johanna Jonsson till Svensk Byggtidning i början på maj månad 2026. AV THOMAS ANDERSSON DE T VAR I MIT TEN på februari 2026 som byggprojektet med sikte på Roxtecs nya huvudkontor startade på Rombvägen på Karlskronas ö och stadsdel Verkö. Sedan 1969 genom en bro med fastförbindelse till fastlandet. På uppdrag av byggherren Roxtec bygger Skanska Sverige här ett nytt huvudkontor med 7100 kvadratmeter fördelat på sex våningar plus ett källarplan. – Det är en trång arbetsplats. Vi bygger mellan två befintliga byggnader, säger projektchef Johanna Jonsson, Skanska Sverige. Intill huvudkontorets nybyggnad anläggs en park. En ”Raingarden” som tar hand om regnvatten och skapar gynnsamma livsmiljöer för fåglar, bin och fjärilar. Huvudkontorets huskropp uppförs på berggrund med grundläggningen betongplatta på mark. – Sedan är det i grund och botten en stål- och betongkonstruktion med en helt glasad fasad. Taket är en enkel konstruktion med trp-plåt och solceller, tillägger Johanna Jonsson. Den sex våningar höga kontorsbyggnaden kompletteras med ett källarplan. – Där kommer det att vara teknikrum, arkivrum och ett gym. Utöver och strax under plåttaket, blir det högst upp på Roxtecs nya huvudkontor på Verkö även en utan tak generöst tilltagen terrass. – Med skärmväggar i glas som vindskydd. Så det blir också en ganska fin uteplats på takdelen! Roxtecs nya kontorsbyggnad kommer – utöver källarplan och olika slags kontorsytor – att inrymma auditorium, lounge, mötesrum, showroom plus projektrum. Förutom takterrass blir det högst

Roxtecs nya huvudkontor på Verkö i Karlskrona blir en sex våningar hög glasbyggnad med kontor- och verksamhetsytor, en takterrass med utsikt över Blekinge skärgård. Plus en intill liggande ”Raingarden” för regnvatten, fåglar, bin och fjärilar. Bild: AL Studio AB

upp också en matsal med utsikt och rum för rekreation. Företaget Roxtec grundades i ett villagarage i Karlskrona 1990. Idag en global leverantör av tätnings- och säkerhetslösningar för kablar och rör på land, till havs och under jord. – Roxtec fortsätter växa och det nya huvudkontoret innebär att vi utökar med moderna flexibla och hållbara lokaler som stödjer både våra medarbetare och vår globala verksamhet, förklarade vd Magnus Holmberg, CEO Roxtec International, när byggplanerna på det nya huvudkontoret offentliggjordes strax före årsskiftet 2025/26.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad kontor, Verkö Karlskrona Tidplan: februari 2026–maj 2028 Byggherre: Roxtec Fastigheter Totalentreprenör: Skanska Sverige AB Region Hus Sydost Arkitektskiss: AL Studio AB Kostnad: 100-150 Mkr

100 Svensk Byggtidning

KONTOR

Ombyggd affärs- och kontorsbyggnad blir nya

VÄXTHUSET I KARLSTAD CENTRUM En befintlig affärs- och kontorsbyggnad i centrala Karlstad – Växthuset – förses av fastighetsägaren och byggherren Erna Fastigheter med en två våningar hög tillbyggnad. Ett ny- och tillbyggnadsprojekt som startade i mars 2026 med Peab Sverige som total- och byggentreprenör. AV THOMAS ANDERSSON E R N A FA S T I G H E T E R S fastighet Växthuset – som nu byggs om, till och renoveras – ligger med sina fem befintliga våningsplan vid Västra Torggatan och Kungsgatan i centrala Karlstad. – Just nu håller vi på med etablerings- och rivningsarbeten. Påbyggnationen startar i september, rapporterar Peabs projektchef Magnus Isaksson till Svensk Byggtidning i mitten på april 2026. Växthuset är en affärs- och kontorsbyggnad där den översta våningen nu rivs och byggs om. Samtidigt som det på höjden kompletteras med en två våningar hög tillbyggnad på cirka 2 000 kvadratmeter. – En tillbyggnation med KL-trästomme blandad med stål. En nybyggnad med sammanlagt tre våningar för kontorsytor, förklarar projektchef Magnus Isaksson. Byggprojektet inkluderar även renovering av befintliga kontorsytor längre ner i huset. – Med nya installationer, ytskikt och planlösningar en omfattande kontorsrenovering på ungefär 8 000 kvadratmeter. Högst upp anläggs vidare en terrass som kan nyttjas av de kommande Växthusets kontors- och affärsverksamhet. – En terrass med växtlighet och där det även blir ganska mycket växter på fasaden. Det här är ett stort intresse från fastighetsägarens sida. Erna Fastigheters ombyggda affärs- och kontorsbyggnad Växthuset i Karlstads centrum ska enligt gällande tidplan stå klart att tas i bruk sent hösten 2027. – En del verksamhet i huset ska under projekttiden vara kvar i drift, krögare bland annat. Och när det är mitt inne i stan så är det ju tredje man som du alltid måste ta hänsyn till. Säkerhet är högt på agendan, avslutar total- och byggentreprenören Peab Sveriges projektchef Magnus Isaksson.

Två nya våningsplan, en grön terrass och fasad samt totalrenovering förvandlar – med bibehållen affärs- och kontorsverksamhet – Erna Fastigheters fastighet i Karlstad till Växthuset. Bild: Ton Arkitektur AB

FAKTA I KORTHET: Tillbyggnad kontorshus, Karlstad Tidplan: mars 2026–november 2027 Byggherre: Erna fastigheter Holding AB Totalentreprenör: Peab Sverige AB Arkitekt: Ton Arkitektur AB Kostnad: 150 Mkr

BOSTAD

Svensk Byggtidning 101

580 HYRESLÄGENHETER på gång i Linköping

Fastighetsägaren Pionero Fastigheter utvecklar totalt 580 hyreslägenheter i tre kvarter i stadsdelen Södra Ekkällan i Linköping. Först ut är projektet Eldstålet etapp 1 med 179 lägenheter, där byggstarten skedde våren 2026. AV THOMAS ANDERSSON PROJEK TE T UPPFÖRS av totalentreprenören AB Lindstams Bygg på Infanterivägen i ett attraktivt läge nära Universitetssjukhuset, det tidigare garnisonsområdet och Tinnerö eklandskap. – Jag tycker att det är väldigt viktigt att det finns en sund balans mellan hyresrätter och bostadsrätter i städer, säger Anders Carlsson, vd för Pionero Fastigheter. Markförhållandena har varit gynnsamma, vilket innebär att byggnaderna kunnat grundläggas utan pålning. – Vi har ägt tomten i flera år och omvandlar den nu från industri till bostäder enligt detaljplanen. Vi tycker om att utveckla och långsiktigt förvalta bostäder där vi kan skapa de kvaliteter som vi vet fungerar, säger Anders Carlsson. De tre kvarteren kommer att omfatta totalt 20 trapphus. Husen byggs med betongstomme, bärande fackverksväggar, putsade fasader med inslag av tegel samt sadeltak. I områdets ytterkanter uppförs hus i sex till sju våningar, medan de inre kvarteren blir fyra våningar höga. Samtliga kvarter får garage under mark. Arkitekturen, framtagen av Winell & Jern Arkitekter, präglas av stadskaraktär, variation och tydliga kvartersmiljöer med entréer mot gatan. Lägenheterna omfattar ett till fyra rum och kök.

Pionero Fastigheters nya hyresbostäder i Södra Ekkällan får stadskaraktär med varierad arkitektur och tydliga kvartersmiljöer, utformade av Winell & Jern Arkitekter. Bild: Pionero Eldstålet AB

– Något som vi prioriterar väldigt mycket är balkonger. Det är väldigt få lägenheter som inte har balkong, säger Anders Carlsson. Etapp 1 med 179 hyreslägenheter beräknas stå klar för inflyttning hösten 2027. Hela satsningen med 580 hyreslägenheter väntas vara färdig omkring 2030.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad bostäder, Linköping Tidplan: april 2026–september 2027 Byggherre: Pionero Eldstålet AB Totalentreprenör: AB Lindstams Bygg VS-entreprenör: Ternstedt Invent AB Arkitekt: Winell & Jern Arkitekter AB Kostnad: 250-300 Mkr

Vi utför VS-arbeten till Bilhallen i Kallersta. Vi utför VS-arbeten.

2019-09-17

102 Svensk Byggtidning

BOSTAD

Genom att använda modulteknik tillverkas stora delar av bostäderna i fabrik. Bild: Derome BoPartner AB

INDUSTRIELLT BYGGANDE I TRÄ med hållbarhetsfokus

I Näsby har Derome BoPartner AB tillsammans med fastighetsutvecklaren Reliwe AB utvecklat ett bostadsområde som kombinerar industriellt byggande, korta byggtider och höga hållbarhetsambitioner. Projektet Ekängen på fastigheten Näsby 5:60 är nu färdigställt och fullt uthyrt, samtidigt som planeringen för nästa etapp på grannfastigheten Näsby 5:59 redan pågår. AV PERNILLA KRANTZ ENLIGT OT TO MARTLER, vd på Derome BoPartner AB, har projektet fungerat väl i genomförandet och präglats av ett tydligt samspel mellan rollerna som både byggherre och entreprenör. – Vi har god erfarenhet av att agera i båda rollerna och arbetar ofta i partnerskap. I det här fallet tillsammans med Reliwe AB, där vi hittat en bra balans i ansvarsfördelningen och ett väl fungerande samarbete.

ALLTID EN BALANSGÅNG

Projektet omfattar hyresrätter i ett område under utveckling, där utmaningen inte enbart handlar om att producera bostäder,

utan också om att bidra till en fungerande helhetsmiljö över tid. En central fråga har varit att balansera antalet bostäder mot krav på grönytor, förgårdsmark och parkeringslösningar, samtidigt som kalkylen ska hålla. – Som alltid i bostadsprojekt handlar det om att skapa attraktiva bostäder och fungerande utemiljöer, samtidigt som vi måste förhålla oss till byggrätt och ekonomi. Här är det en balansgång, förklarar Otto Martler.

EN DEL AV NÅGOT STÖRRE

Området är dessutom en del av en större stadsutveckling där

BOSTAD

Svensk Byggtidning 103

byggnation kommer att pågå under en längre period. Det kan innebära en risk för en mer fragmenterad stadsmiljö i tidiga skeden, men enligt Derome BoPartner AB har Linköpings kommun arbetat aktivt med att färdigställa allmänna platser tidigt, vilket stärkt områdets attraktivitet.

TYDLIG HÅLLBARHETSPROFIL

Hållbarhetsprofilen i projektet är tydlig. Byggnaderna certifieras enligt Miljöbyggnad Silver och utformas för att vara energieffektiva över tid. Stommen består av trä, liksom delar av fasaderna, vilket bidrar till ett lägre klimatavtryck. – Våra hållbarhetsambitioner märks både i materialval och energiprestanda. Vi arbetar konsekvent med trä som stommaterial och strävar efter att minska klimatpåverkan i varje led.

ANVÄNDER MODULTEKNIK

En annan viktig del i projektet är det industriella byggsystemet. Genom att använda modulteknik tillverkas stora delar av bostäderna i fabrik och levereras med hög färdigställandegrad till byggplatsen. – Det innebär en kortare produktionstid på plats, färre transporter och mindre störningar i närområdet under byggtiden. Samtidigt bidrar det till en mer kontrollerad byggprocess och jämn kvalitet, menar Otto Martler. Med Ekängen färdigställt och fullt uthyrt tar Derome BoPartner AB nu nästa steg i utvecklingen av Näsby, där ytterligare hyresrätter planeras i kommande etapper. Fokus ligger fortsatt på att kombinera industriellt byggande med långsiktig hållbar stadsutveckling.

Otto Martler, vd på Derome BoPartner AB. Bild: Derome BoPartner AB

FAKTA I KORTHET: Nybyggnation av flerbostadshus i Linköping Byggtid: oktober 2024-mars 2026 Byggherre: Reliwe AB Byggentreprenör: Derome BoPartner AB Kostnad: 110 Mkr

Levererar till hela Skandinavien! Nordic Crane är ledande inom mobilkranar, heavy lift och specialtransport. #wearenordiccrane

w t @

nordiccrane.com +46 (0)31 500 400 kran.se@nordiccrane.com

104 Svensk Byggtidning

BOSTAD

NYA BOSTADSKVARTER tar form vid Handens station

På Haningeterrassen i Haninge pågår utvecklingen av flera nya stadskvarter. I etapp 5 och 6 uppförs kvarteren Spegeln och Utgångspunkten som tillsammans ska bidra till en tätare och mer levande stadsmiljö kring Handens station. AV ELIN BISANDER VID HANDENS STATION pågår utvecklingen av Haningeterrassen, där flera nya stadskvarter successivt växer fram. I etapp 5 och 6 uppförs kvarteren Spegeln och Utgångspunkten, ett projekt som omfattar totalt 205 hyresrätter och genomförs av Derome BoPartner tillsammans med Reliwe. Bostäderna byggs ovanpå SL:s befintliga parkeringsgarage, vilket har ställt höga krav på både projektering och genomförande. Den begränsade ytan, den täta stadsmiljön och närheten till pågående verksamheter har gjort logistik och samordning till några av projektets största utmaningar. – På Spegeln och Utgångspunkten uppför vi 205 lägenheter, där största majoriteten byggs i trä i Deromes volymfabrik utanför Varberg och som sedan monteras på byggplats, säger Otto Martler, vd på Derome BoPartner. En viktig ambition har varit att den nya bebyggelsen ska samspela med den befintliga stadsmiljön och bidra till ett levande kvarter med attraktiva gemensamma ytor. Samtidigt har projektets tekniska förutsättningar krävt omfattande anpassningar till den befintliga infrastrukturen. – Det har varit ett komplext projekt med många faktorer att ta hänsyn till. Utmanande logistik, trångt med utrymme och andra

Projektet omfattar totalt 205 hyresrätter i Handen. Bild: Lindberg Stenberg Arkitekter

byggplatser att samordna med, samtidigt som viktiga verksamheter i direkt närhet ska fungera, säger Otto Martler. Hållbarhet har varit en central del genom hela projektet. Den höga färdigställandegraden i Deromes volymfabrik innebär att byggtiden på plats kan kortas samtidigt som antalet transporter minskar. Den stora andelen trä i byggnaderna bidrar dessutom till ett lägre klimatavtryck och en mer resurseffektiv byggprocess. – Eftersom vi har en hög färdigställandegrad på bostäderna som byggs i Deromes volymfabrik har vi kunnat kraftigt begränsa tiden på byggplats och minska antalet transporter in i området, säger Otto Martler. När Spegeln och Utgångspunkten står färdiga i början av 2027 väntas projektet stärka utvecklingen av Haninges nya stadskärna genom fler bostäder i ett attraktivt kollektivtrafiknära läge och samtidigt bidra till en mer levande och socialt hållbar stadsmiljö.

FAKTA I KORTHET: Spegeln och Utgångspunkten, nybyggnad av hyresrätter i Handen, etapp 5 och 6 Tidsplan: december 2024-januari 2027 Byggherre: Derome BoPartner AB och Reliwe AB Totalentreprenör: Derome BoPartner AB Arkitekt: Agraf AB Kostnad: 160-230 Mkr

POJI

löser komplexa beräkningsproblem snabbt och säkert, med samlad erfarenhet från maskin, bygg och mjukvaruutveckling. www.POJI.se

Automatiserad strukturell validering, optimering och mängdning av stomme redan i anbudsskedet, anpassad för industriellt byggande. www.VERIDA.se

BOSTAD

I Järvastaden i Solna uppför JM för Brf Kattfoten ett flerbostadshus med 78 lägenheter i en huskropp runt en gemensam innergård. Bild: 3D-visualisering från JM AB.

Svensk Byggtidning 105

KATTFOTENS BOSTADSRÄTTER med utsikt i Järvastaden

I Järvastaden i Solna startade JM AB i december 2025 ett byggprojekt med sikte på nyproducerade bostadsrättslägenheter. Placerade i ett kvarter med sammanlagt 167 kommande lägenheter, fördelade på två bostadsrättsföreningar. AV THOMAS ANDERSSON BRF K AT TFOTENS kommande lägenheter ligger i ett centralt läge mellan Lekparksgatan och Morkullsgatan i Järvastaden i Solna. Brf Kattfotens Svanenmärkta lägenheter är tillsammans med Brf Kungsliljans bostäder placerade i en sammanhängande huskropp runt en gemensam grön innergård – JM AB uppför för Brf Kattfoten i Järvastadens räkning, på fastigheten Svärdsliljan 2 i Solna, 78 stycken Svanenmärkta lägenheter. Bostäder från ett till fem rum och kök. I uppdraget ingår bygget av fyra stycken trapphus med fem till sex våningsplan, tre stycken butiks- och kontorslokaler i gatuplan samt en innergård med underliggande garage, berättar total- och byggentreprenören JM:s projektledare Bodil Almberg.

Efter grundläggningen med pålad betongplatta på mark påbörjades våren 2026 stomresning med betongstomme och utfackningsväggar. Huskroppen – med sina i slutändan sammanlagt 167 lägenheter fördelade på åtta trapphus – kläds sedan exteriört med tegel och fasadskivor i fasaden. Högst upp läggs ett sedumtak. Brf Kattfotens nyproducerade 78 Svanenmärkta lägenheter blir alla med öppna planlösningar, generösa förvaringsutrymmen och energieffektiva vitvaror. – De allra flesta lägenheter får balkong eller uteplats, flera med fritt och grönskande läge med härlig eftermiddagssol. Högst upp i huset får bostäderna också generösa terrasser med sol en stor del av dagen samt utsikt över Solna, tillägger projektledaren Bodil Almberg. Under de båda bostadsrättsföreningarnas gemensamma innergård anläggs tillika ett gemensamt garage i två plan. För Brf Kattfotens 78 lägenheter avsätts 55 bilplatser, varav 17 blir laddplatser. Lägg till fem stycken MC-platser. Brf Kattfotens fyra trapphus med sina 78 lägenheter ska enligt gällande tidplan stå färdiga i maj månad 2027.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad flerbostadshus, Solna Tidplan: april 2026–maj 2027 Byggherre: JM AB Totalentreprenör: JM AB Arkitekt: Arkitekturkompaniet GBG Aktiebolag Kostnad: 210 Mkr

106 Svensk Byggtidning

BOSTAD

MKB:S HÖGSTA BYGGNAD i komplex stadsmiljö

I kvarteret Godsfinkan 3, mellan Carlsgatan och bangården vid Malmö centralstation i Nyhamnen, har Malmös kommunala bostadsbolag MKB uppfört bolagets hittills högsta byggnad. Projektet omfattar 189 hyreslägenheter, sju kommersiella lokaler och garage, fördelade på två punkthus om 19 respektive 16 våningar samt ett sju våningar högt lamellhus. AV KIM HALL BYGGNATIONEN STAR TADE i augusti 2023 och har genomförts av Tornstaden på uppdrag av MKB. Arkitekterna på FOJAB har formgett byggnaderna. Projektet omfattar cirka 20 000 kvadratmeter bostadsarea och utgör en av de första större bostadssatsningarna i den framväxande stadsdelen Nyhamnen. – För MKB är det här ett speciellt projekt. Dels för att det är vårt högsta hus hittills, dels för att det ligger i ett område som kommer att förändras mycket de kommande åren, säger Daniel Wahlén, projektledare för nyproduktion på MKB. Anläggningen är uppbyggd kring en gemensam bas där garage och tekniska funktioner inryms i två våningsplan. Ovanpå basen anläggs en upphöjd innergård, medan bostäderna börjar från våning tre och uppåt. De tre byggnadskropparna bildar tillsammans en U-formad struktur som både skapar skyddade gårdsmiljöer och tar till vara utsikten över Malmö, Bangårdsterrassen och Öresund. Stommen består av prefabricerade betongelement, en lösning som valts för att effektivisera produktionen i ett projekt med höga huskroppar och ett logistiskt utmanande läge. Fasaderna utförs med ingjutet tegel i en gråbrun kulör. Det centrala läget intill järnvägen har ställt särskilda krav på projekteringen. Närheten till bangården innebar tidigt att buller- och vibrationsfrågor fick stort fokus. – Ljudfrågorna har varit en av de större utmaningarna. Vi har arbetat mycket med akustikkraven för att skapa en god boendemiljö trots det trafikintensiva läget. Bland annat används treglasfönster och särskilda konstruktionslösningar för att uppfylla kraven, säger Daniel Wahlén. Lägenheterna varierar i storlek från 26 till 97 kvadratmeter och

Godsfinkan 3 på Carlsgatan vid Malmö Central kommer inte bara vara MKB:s högsta bostadshus hittills, utan också ett av de första tydliga landmärkena i den nya stadsdel som växer fram i Nyhamnen. Bild: Gugge Zelander

har planerats för att utnyttja ytorna effektivt. Samtliga bostäder har öppen planlösning och är utformade för att maximera dagsljusinsläpp och utsikt. Alla lägenheter har dessutom antingen balkong, fransk balkong eller uteplats i markplan. Invändigt har MKB valt en robust och tidlös standard. Entréerna förses med klinkergolv medan bostäderna får vitmålade väggar och ekparkett. Köken är fullutrustade och samtliga lägenheter får egen tvättmaskin och torktumlare i badrummet. Hållbarhetsmässigt innehåller projektet bland annat solceller på taket till 16-våningshuset och sedumtak på lamellhuset. Samtidigt har stor vikt lagts vid långsiktigt hållbara materialval och robusta konstruktioner som ska stå sig över tid. De första hyresgästerna flyttar in den 25 augusti 2026. Därefter sker inflyttning etappvis fram till mitten av oktober. Redan nu är merparten av lägenheterna uthyrda. – Intresset för att bo hos MKB i Nyhamnen har varit jättestort, och i stort sett alla lägenheter är uthyrda. Det bekräftar platsens attraktionskraft och den tydliga efterfrågan på nya bostäder i Nyhamnens framväxande stadsmiljö, tillägger Daniel Wahlén.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad flerbostadshus, Nyhamnen, Malmö Tidplan: augusti 2023–augusti 2026 Byggherre: MKB Fastigheter AB Totalentreprenör: Tornstaden AB Arkitekt: FOJAB Arkitekter AB

BOSTAD

Svensk Byggtidning 107

VARBERGS NYA KLASSISKA STADSKVARTER Med inspiration från sekelskiftets arkitektur växer ett nytt bostadskvarter fram vid infarten till centrala Varberg. I Kv Snidaren etapp 2 kombineras traditionella material och hantverksmässiga detaljer med moderna hållbarhetslösningar och höga ambitioner kring stadsmiljö och långsiktighet. AV PERNILLA KRANTZ BAKOM SATSNINGEN står Sjöströms Fastigheter Varberg AB tillsammans med Derome Bostad AB. I etapp 2 byggs 38 bostadsrätter, sammanlagt kommer kvarteret innehålla 80 lägenheter när allt står klart 2027. Ambitionen har varit tydlig redan från början. Att skapa en vacker och välkomnande inkörsport till Varbergs centrum, samtidigt som kvarteret knyter an till stadens historiska bebyggelse kring torget. – Vi ville utveckla ett kvarter som inte bara uppfyller dagens behov utan också tillför bestående värden till staden under lång tid framöver, berättar Erica Sjöström hos byggherren. Arbetet med detaljplanen har pågått i över tio år, en process som präglats av dialog, eftertanke och höga kvalitetsambitioner. Resultatet är ett projekt där stor vikt lagts vid både arkitektur, materialval och stadsliv. Under en inspirationsresa till Linnéstaden i Göteborg växte visionen fram om att skapa hus som i modern tappning förmedlar känslan av sekelskiftets stadskvarter. Fasaderna uppförs i tegel och kompletteras med detaljer som friser, markerade gesimser och rundade spröjsade fönster. Smidda balkongräcken förstärker den hantverksmässiga känslan och bidrar till ett varmt och levande uttryck. – Vi vill skapa byggnader som både vi själva och Varberg som stad kan känna stolthet över långt in i framtiden, säger Erica Sjöström. Hållbarhetsfrågorna har varit centrala genom hela projektet. Husen byggs för att uppfylla dagens höga krav på energieffektivitet och långsiktig hållbarhet. Bland annat används en modern typ av

Kvarteret ska förmedlar känslan av sekelskiftets stadskvarter. Bild: Sjöströms Fastigheter Varberg AB

tegel med invändiga hålrum, vilket minskar materialåtgången och reducerar vikten vid produktionen. Byggnaderna ansluts även till fjärrvärme baserad på återvunnen spillvärme från Södra Cell Värö, en lösning som bidrar till låg klimatpåverkan och energieffektiv drift. Kombinationen av genomtänkta materialval och hållbara energisystem ska skapa bostäder som både är moderna och byggda med omtanke om framtiden. På byggarbetsplatsen pågår i skrivande stund flera moment parallellt. Arbeten med stomme, fasader, tak, ytter- och innerväggar, målning och inredning sker samtidigt och omkring 50 personer arbetar dagligen i projektet. Men trots projektets omfattning beskriver Erica Sjöström genomförandet som välorganiserat. – I stora projekt uppstår alltid utmaningar, men tack vare god framförhållning och noggrann projektering har vi kunnat hantera dem på ett effektivt sätt. Samarbetet med PH Bygg har varit en viktig framgångsfaktor genom hela processen.

FAKTA I KORTHET:

ProffsMålaren AB

Nybyggnation Kv Snidaren etapp 2, Varberg Byggtid: 2025-2026 Byggherrar: Sjöströms Fastigheter Varberg AB och Derome Bostad AB Byggentreprenör: Peterson & Hansson AB Kostnad: 80 Mkr

108 Svensk Byggtidning

BOSTAD

Kvarteret Kvarnstugan omfattar en sexvåingsbyggnad i trä och ett 14 våningar högt punkthus i betong. Bild: Benny Andersson, Zengun AB

KVARNSTUGAN förenar trä och betong i Ursvik

I Ursvik i Sundbyberg är uppförandet av kvarteret Kvarnstugan nu klart. Projektet omfattar en sexvåningsbyggnad i trä med lokaler mot torget samt ett 14 våningar högt punkthus i betong. AV ELIN BISANDER BYGGNADERNA SAMMANBINDS via entréplanet, som upptar hela fastigheten, och kompletteras med ett underjordiskt parkeringsgarage. Bakom projektet står Fastighets AB Förvaltaren och Zengun AB är huvudentreprenör. En av de största utmaningarna har varit att få byggnaderna att fungera tillsammans. – En stor utmaning har varit att skapa en fungerande samverkan

mellan byggnaderna som med sina olika stommaterial har olika tekniska egenskaper. Trä och betong beter sig olika över tid, bland annat när det gäller rörelser, deformationer och fuktpåverkan, vilket ställer höga krav på projektering och detaljlösningar i anslutningen mellan huskropparna, säger Ivica Kojadinovic, projektchef på Zengun. Stort fokus lades redan i ett tidigt skede på att identifiera risk-

BOSTAD

Svensk Byggtidning 109

“Kombinationen av flera olika stomsystem och avancerade installationer har gjort byggnaden betydligt mer komplex än ett traditionellt bostadsprojekt. Den stora utmaningen har legat i att få alla system att fungera tillsammans som en helhet.” /Ivica Kojadinovic, projektchef på Zengun områden och ta fram långsiktigt hållbara lösningar. Projektet har också krävt nära samordning mellan flera olika discipliner och specialistkompetenser för att skapa en gemensam teknisk helhet.

SAMORDNING AV LOGISTIK OCH LEVERANSER

Utöver konstruktionerna har projektet inneburit omfattande samordning av logistik och leveranser. För att hantera transportflödena används en digital logistikplattform där samtliga underentreprenörer registrerar sina transporter och leveranser. Systemet användes för att skapa överblick över transporterna och för att tidigt kunna identifiera eventuella flaskhalsar. Samtidigt fördes en löpande dialog med både egna och andra entreprenörer som arbetade i området.

AVANCERADE INSTALLATIONER

Projektet innehöll dessutom flera olika byggsystem och tekniska installationslösningar, vilket bidrog till en hög grad av komplexitet. – Kombinationen av flera olika stomsystem och avancerade installationer har gjort byggnaden betydligt mer komplex än ett traditionellt bostadsprojekt. Den stora utmaningen har legat i att få alla system att fungera tillsammans som en helhet, säger Ivica Kojadinovic. För att hantera detta lades stor vikt vid projektering, inköp och informationsöverföring genom hela processen. Ett nära samarbete mellan samtliga involverade parter var nödvändigt för att säkerställa att lösningarna fungerade i produktionen.

HÅLLBARHETSARBETET CENTRAL DEL

Hållbarhetsarbetet har varit en central del av projektet. För att uppfylla kraven för Miljöbyggnad Silver har Zengun arbetat med tydliga kontrollrutiner och löpande uppföljning under hela byggtiden. Arbetet inleddes redan i inköpsskedet genom att entreprenörer kontrakteras utifrån projektets hållbarhetsmål. – Vi har också arbetat aktivt för att minska projektets miljöpåverkan genom att använda eldrivna fordon, effektivisera transporter, ha tydliga rutiner för avfallshantering och arbeta resurseffektivt för att minimera spill, säger Ivica Kojadinovic.

FAKTA I KORTHET: Kv Kvarnstugan, nybyggnad av flerbostadshus och butiker i Ursvik, Sundbyberg Tidsplan: oktober 2023-maj 2026 Byggherre: Fastighets AB Förvaltaren Huvudentreprenör: Zengun AB Arkitekt: Belatchew Arkitekter AB Kostnad: 400 Mkr

Tillsammans för en grönare framtid! Läs alla våra tidningar på www.issuu.com/b2bnyheter.se

Byggtidning Svensk

Fastigheter & Projekt

110 Svensk Byggtidning

BOSTAD

FLERBOSTADSHUS MED TRÄ OCH LOFTGÅNGAR i Borlänges nya stadsdel Jakobsdalen I Borlänges växande nya stadsdel Jakobsdalen resulterar byggherren Sakofall Fastigheters nybyggnadsprojekt – med Sakofall Byggnads som totalentreprenör och Mema Bygg som byggentreprenör – i fyra huskroppar med sammanlagt 28 lägenheter. – Det här är ett område med flera nybyggnadsprojekt, säger Sakofall Byggnads projektledare Samer Al Ramadan. AV THOMAS ANDERSSON JAKOBSDALEN HE TER den nya stadsdel som sedan i början på 2020-talet håller på att växa fram i västra Borlänge. Med en förtätning av äldre bebyggelse och nyproduktion på tidigare oexploaterad mark. Byggprojekt på ett område med gammal myrmark, höga grundvattennivåer, och stockmattor där framförallt grundläggningsarbetena sticker ut som en generell utmaning. Byggherren Sakofall Fastigheters och totalentreprenören Sakofall Byggnads nybyggnadsprojekt på Studievägen i kvarteret Aniara byggstartade i augusti 2026 med Borlängeföretaget Mema Bygg som byggentreprenör. De fyra huskropparna med sammanlagt 28 lägenheter är samtliga tvåvåningshus med loftgångar. – Två av husen har åtta lägenheter. De andra två har båda vardera sex lägenheter, berättar projektledaren Samer Al Ramadan på Sakofall Byggnads. Hur uppförs byggnaderna med avseende på material och konstruktion? – Det är en träkonstruktion, förutom bjälklaget som är Daladekk. Det vill säga betongbjälklag från Dala Cement. Loftgångarna är också i betong.

Sakofall Fastigheters flerbostadshus i Jakobsdalen Borlänge uppförs i två våningar med en träkonstruktion, betongbjälklag och loftgångar. Bild: Sakofall Byggnads AB

Hur är läget i byggprojektet våren 2026? – Hos tre av huskropparna är det utvändiga nästan färdigt. Här håller vi på med invändiga väggar, målning, golv, kök och sådana invändiga arbeten. Med sina 20 lägenheter kommer de att bli färdiga efter semestern. I augusti är vi färdiga för att besiktiga dem. En huskropp med åtta lägenheter är lite försenad. Den bygger vi efter semestern, svarar Sakofall Byggnads projektledare Samer Al Ramadan i mitten på april månad. Koncernen och fastighetsbolaget Sakofall Fastigheter, med huvudkontor i Ludvika, profilerar sig med nyproduktion i klassisk stil på attraktiva små och mellanstora orter. Byggentreprenören Mema Bygg startade sin verksamhet 2020. Men har, med utgångpunkt från huvudkontoret i Borlänge, en personalstyrka med ”över 70 år av erfarenhet” när det gäller nyproduktion, renovering och inte minst ”kök och köksrenovering”.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad flerbostadshus, Borlänge Tidplan: augusti 2025–augusti 2026 Byggherre: Sakofall Fastigheter AB Totalentreprenör: Sakofall Byggnads AB Byggentreprenör: Mema Bygg AB Arkitekt: Ritningshuset AB Kostnad: 55 Mkr

BOSTAD

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Svensk Byggtidning 111

GÅRDSLUNDEN GÅRDSLUNDEN ska ge Fridhemsplan ett lyft ska ge Fridhemsplan ett lyft

Vid Fridhemsplan i Stockholm har bostadsprojektet Väktaren 38 färdigställts med 49 nya bostäder och stadsradhus. AV ELIN BISANDER PR OJEK TE T, BELÄGE T mitt på Kungsholmen, har utvecklats av Alecta Fastigheter och byggts av We Construction. Satsningen är samtidigt en del av en större omvandling av området kring Fridhemsplan, där även fastigheten Väktaren 35 har byggts om inom projektet Miss Q och delar av Fridhemsgatan rustats upp. – Visionen är att ge Fridhemsplan ett ordentligt lyft, att omvandla det till en plats som tidigare kanske mest passerades till att bli en plats man vill stanna på, säger Anna Fager-Persson, tillförordnad kommunikationschef på Alecta Fastigheter.

“

Visionen är att ge Fridhemsplan ett ordentligt lyft, att omvandla det till en plats som tidigare kanske mest passerades till att bli en plats man vill stanna på. /Anna Fager-Persson, tillförordnad kommunikationschef på Alecta Fastigheter Ambitionen är att skapa en mer levande stadsmiljö där bostäder, arbetsplatser, restauranger och service samverkar. Området utvecklas nu till en plats som används av både boende, företag och besökare under större delar av dygnet, samtidigt som verksamheter successivt flyttar in i Miss Q. De nya bostäderna är nu färdigställda på innergården mellan befintliga fastigheter. Projektet omfattar både lägenheter och stadsradhus och har utformats för att passa in i den täta stadsmiljön på Kungsholmen. – Vi ägde byggrätten och såg potentialen i att omvandla en hårdlagd outnyttjad yta till något annat som behövdes på Kungsholmen, dvs bostäder. Förutom att det skapar fler bostäder så bidrar det till en blandstad, där boende, kontor och service verkar tillsammans, säger Anna Fager-Persson. Projektet har inneburit flera logistiska utmaningar eftersom byggnationen genomförts mitt inne i ett befintligt kvarter. Material och byggdelar har behövt lyftas in via en stor kran från Drottningholmsvägen, samtidigt som arbetet samordnats med de parallella projekten i området. 54

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Projektet omfattar både lägenheter och stadsradhus och har utformats för att passa in i den täta stadsmiljön på Kungsholmen. Bild: Walk the room

Projektet ska certifieras enligt Miljöbyggnad 4.0 Silver och flera hållbarhetslösningar har integrerats i både byggnader och gårdsmiljöer. Fasader i trä kombineras med sedumtak och solceller, samtidigt som gårdsmiljön utformats med fokus på grönska och dagvattenhantering. Innergården har gestaltats tillsammans med landskapsarkitekten Johan Paju. Mellan byggnaderna skapas olika trädgårdsrum med plats för både vistelse och privata uteplatser. – Hela gårdsbjälklaget samlar upp regnvattnet och leder det till växtbäddarna och sen långsamt vidare ut från kvarteret. Trädgårdsrummen ringlar och vindlar fram runt huset och delas av med träspaljéer som är klädda med klängväxter, säger Anna Fager-Persson. Med Gårdslunden färdigställt hoppas Alecta Fastigheter att projektet ska bidra till ett grönare och mer levande Fridhemsplan, där flera olika funktioner samlas i samma stadsmiljö.

FAKTA Väktaren 38, ny-, om- och tillbyggnad av bostäder och kontor på Kungsholmen, Stockholm Tidsplan: april 2025-Q2 2026 Byggherre: Alecta Fastigheter Byggentreprenör: We Construction Stockholm AB

112 Svensk Byggtidning

SPORT & FRITID

NYA OMKLÄDNINGSRUM på Mjällbys hemmaarena Strandvallen

På 2025 års svenska fotbollsmästare Mjällbys hemmaarena Strandvallen i Sölvesborg uppförs en byggnad med nya omklädningsrum. – Det handlar om att uppfylla Svenska Fotbollsförbundets krav på omklädningsrum, som vi inte har gjort tidigare, säger byggherren Sölvesborgs projektledare Fannie Schuler. AV THOMAS ANDERSSON MJÄLLBY AIF:S HEMMAARENA Strandvallen i Sölvesborgs ligger i Hällevik på Listerlandet i västra Blekinge. Här är arenans gamla byggnader med omklädningsrum nu rivna och till vidare ersatta med tillfälliga moduler. – Där finns också i princip allting som kommer att finnas i den nya byggnaden. Vi behövde även få de tillfälliga modulerna godkända. Eftersom vi har en pågående allsvenska, förklarar projektledare Fannie Schuler, Sölvesborgs kommun. I februari 2026 tog total- och byggentreprenören Peab Byggservice det första spadtaget på en ny och permanent byggnad med omklädningsrum som ska stå klar att tas i bruk första kvartalet 2027. – Just nu är bottenplattan gjuten och de håller på med avloppen, rapporterar ett par månader senare projektledare Fannie Schuler till Svensk Byggtidning i mitten på april. En byggnad som sedan kommer att resas med trästomme och mörkbrun träpanel i fasaden. Närmare bestämt en tvåvåningsbyggnad där första våningsplanet med sina omklädningsrum, entréer, WC-faciliteter och tekniska utrymmen utgör huvuddelen. På det andra våningsplanet placeras ett närmare 50 kvadratmeter stort ventilationsutrymme. – Egentligen en klassisk byggnad. Det som är roligt är fasaden. Eftersom hemmasupportrarna ju kallas för ”sillastrybarna”, har

Den nya byggnaden på Strandvallen – med omklädningsrum och supporter symbolen sillfjäll på fasaden – uppförs för att Mjällbys hemmaarena ska motsvara Svenska Fotbollsförbundets krav och riktlinjer. Bild: Sölvesborgs kommun

anlitade Arkitektgården har tagit fram en väldigt fin del av fasaden som ska se ut som fjället på sillar. Strandvallens nya A-byggnad kommer med sina cirka 700 kvadratmeter att, enligt gällande riktlinjer, under samma tak inrymma omklädningsrum, delegatrum, domarrum och mediarum. Mjällby AIF:s hemmaarena Strandvallen invigdes 1953 i ett strandnära läge i Hällevik och har idag en åskådarkapacitet på 6 000 personer.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad omklädningsrum, Sölvesborg Tidplan: februari 2026–mars 2027 Byggherre: Sölvesborgs kommun Totalentreprenör: Peab Byggservice AB Arkitekt: Arkitektgården AB Kostnad: 20 Mkr

Vi har utfört ventilationen

VENTEX Entreprenad AB Vävaregatan 18, 294 35 Sölvesborg VENTEX Entreprenad AB Telefon 0456-135 95 • Fax 0456-135 45 E-post info@ventex.se Löparevägen 4, 294 39 Sölvesborg Telefon 0456-135 95 • Fax 0456-135 45 www.ventex.se E-post info@ventex.se

www.ventex.se

SPORT & FRITID

Svensk Byggtidning 113

Region Gotland bygger

NY IDROTTSHALL I ROMA I Roma på Gotland pågår byggnationen av en ny fullstor idrottshall som ska användas både av den närliggande skolan och föreningslivet. Projektet genomförs av Region Gotland och ska stå klart inför höstterminen 2027. AV ELIN BISANDER R E G I O N G OT L A N D BYG G E R just nu en ny idrottshall i Roma. Anläggningen ska användas av Romaskolans elever från förskoleklass till årskurs nio, men också av föreningslivet i området. Hallen uppförs för att möta skolans behov och samtidigt skapa fler möjligheter för idrottsverksamhet på orten. Projektet är fortfarande i ett tidigt skede, men flera arbeten har redan påbörjats på platsen. – Totalentreprenören har nyligen monterat byggstaket runt entreprenadområdet och håller på att montera byggbodar. Mindre markarbeten har påbörjats. Tidsplanen visar att bottenplattan kommer gjutas innan sommaren och därefter följer montage av stomme. Tätt hus planeras till hösten, säger Anders Fagerberg på Region Gotland. Den nya idrottshallen delas upp i två byggnadsvolymer. Den större delen ska rymma själva idrottshallen samt förråd och fläktrum, medan den lägre delen innehåller entrétorg, kafédel och omklädningsrum. Byggnaden grundläggs med platta på mark och uppförs med en kombination av trä och stål. Läktaren planeras få plats för 172 sittande åskådare och omkring 60 stående. Utanför byggnaden planeras även parkeringsplatser för både bilar och cyklar samt särskilda lämna- och hämta-platser. Bakom projektet ligger ett omfattande arbete med att samordna behoven från både skolans verksamhet och föreningslivet. – Beställande förvaltning inom Region Gotland är utbildningsoch arbetslivsförvaltningen, som utfört en behovsanalys. Med den som grund har ett lokalprogram arbetats fram där det tydliggörs vad som ska finnas i byggnaden för skolans verksamhet. Även föreningslivets krav har beaktats, säger Anders Fagerberg. Själva stomlösningen har tagits fram inom ramen för totalentreprenaden, där entreprenören ansvarar för val av konstruktion.

Den nya idrottshallen ska användas av Romaskolans elever samt av föreningslivet i området. Bild: Agraf/Anneli Andersson

Enligt Anders Fagerberg så har arbetet präglats av ett bra arbetstempo och ett starkt engagemang från samtliga involverade. – Det finns ett stort behov av ny idrottshall framför allt från skolans verksamhet men även från föreningslivet. Detta har medfört mycket planering, bra samordning samt en effektiv upphandling och bygglovsprocess, säger han. Gotlandsbyggen är totalentreprenör för projektet, som har en total budget på 62 miljoner kronor. Målsättningen är att hallen ska kunna tas i bruk i god tid före höstterminen 2027. När byggnaden står färdig är förhoppningen att den ska bli en viktig mötesplats för både skola och föreningsliv. – En ny och modern fullstor idrottshall kommer att fylla skolans behov och även bli en viktig funktion för föreningslivet på Gotland, säger Anders Fagerberg.

FAKTA I KORTHET: Roma idrottshall, nybyggnad av idrottshall i Roma, Gotland Tidsplan: april 2026-augusti 2027 Byggherre: Region Gotland Totalentreprenör: Gotlandsbyggen AB Arkitekt: Agraf AB Projektbudget: 62 Mkr

114 Svensk Byggtidning

VÅRD & OMSORG

GULDÅKERN

– två nya omsorgsboenden som tar form i Råbylund När Guldåkern står klart i Södra Råbylund 2027 blir det ett nytt omsorgskvarter där både äldre personer med vårdbehov och personer med funktionsnedsättning ska erbjudas moderna, trygga och hållbara boendemiljöer i ett område som präglas av vackra vyer över Lundaslätten och närhet till rekreationsområdet vid Råbysjön. AV KIM HALL BAKOM SATSNINGEN står Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF, som bygger både ett särskilt boende för äldre (SÄBO) och en LSSgruppbostad på samma fastighet. Utemiljöerna kring byggnaderna skiljs åt av en gång- och cykelväg. – Vi har en ständig dialog med vård- och omsorgsförvaltningen om behoven, och efterfrågan på både äldreboenden och LSS-bostäder är stor, säger Anna Medin, byggprojektledare på LKF. Det särskilda boendet för äldre blir den större av byggnaderna – ett vinkelhus i tre våningar med suterrängplan. Här skapas 72 lägenheter, fördelade på sex avdelningar med tolv boende på varje. Varje avdelning får egen matsal och sällskapsrum, medan kök delas mellan två avdelningar. Boenderummen blir cirka 32 kvadratmeter och utrustas med badrum och ett mindre pentry. – Vi har lagt stor vikt vid att skapa både privata och gemensamma miljöer. Vardagsrummen kopplas till inglasade uterum med utsikt över sjön eller gårdsmiljön, säger Anna Medin. Utomhusmiljön får gångslingor anpassade för rullatorer, varierad växtlighet, pergola och plats för träningsredskap för balans- och fysioterapi. LSS-boendet uppförs i ett plan och innehåller sex fullvärdiga lägenheter om cirka 52 kvadratmeter. Varje bostad får eget kök, badrum och uteplats, samtidigt som det också finns gemensamma ytor för social samvaro. – Behoven ser väldigt olika ut och därför är det viktigt att de boende både kan vara för sig själva och delta i gemenskapen när de vill, säger Anna Medin. Byggentreprenör är Byggmästar’n i Skåne AB, som ansvarar för totalentreprenaden och där hållbarhetskraven har präglat hela byggprocessen.

På Guldåkern i Södra Råbylund bygger LKF både ett särskilt boende för äldre (SÄBO) och ett LSS-boende med fokus på trygghet, tillgänglighet och hållbarhet. Omsorgskvarteret får både gröna utemiljöer, solceller och anpassade boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Bild: LKF

– Vi har arbetat mycket med klimatkalkyler och försökt minimera användningen av stål. Husen byggs med prefabricerade betongelement och träbaserade utfackningsväggar, säger projektchef Tomas Axelsson. Fasaden i gruppbostaden har rött tegel och gult tegel på SÄBOt. LSS-byggnaden har sedumtak medan äldreboendet har papptak. Solceller installeras på båda taken och ecobetong används i stora delar av projektet. – Projektet har medfört vissa utmaningar. Marken behövde saneras efter förhöjda föroreningshalter och parkslide som hade spridit sig på området, berättar Tomas Axelsson. Invändigt ligger fokus på att skapa en lugn och hemtrevlig miljö. Akustikdämpande golv, målade väggar och fondtapeter som ska bidra till en varm hemmakänsla för de boende. – Äldreboenden är betydligt mer komplexa än vanliga bostadshus. Det handlar om höga krav på säkerhet, brandlarm och passagesystem samtidigt som miljön ska kännas trygg och välkomnande, säger Tomas Axelsson. Inflyttning i både äldreboendet och LSS-bostäderna är planerad till tredje kvartalet 2027.

FAKTA I KORTHET:

Emil Berggren, 070-654 02 10 emil.berggren@radiatorvvs.se www.radiatorvvs.se

Nybyggnad SÄBO och LSS, Södra Råbylund Tidplan: september 2025–Q3 2027 Byggherre: Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF Totalentreprenör: Byggmästar’n i Skåne AB Arkitekt: Möller Arkitekter AB Total produktionskostnad ca 225 Mkr

VÅRD & OMSORG

Svensk Byggtidning 115

DALHEIMERS HUS rustas för framtiden

Dalheimers hus i Majorna i Göteborg genomgår sin största renovering sedan byggnaden invigdes 1974. Efter många år av intensiv användning moderniseras nu fastigheten för att uppfylla dagens krav på tillgänglighet, säkerhet och inomhusmiljö. AV PERNILLA KRANTZ DALHEIMERS HUS är en viktig mötesplats för personer med olika funktionsnedsättningar och rymmer bland annat daglig verksamhet, korttidsboende, friskvård, restaurang och konferenslokaler. Omkring 1 000 personer besöker huset varje dag. – Det är en viktig byggnad för våra invånare. För upplevelser, återhämtning, rörelse, träning och framför allt gemenskap, säger Mattias Ivarsson, projektledare på Stadsfastighetsförvaltningen. Renoveringen omfattar omfattande tekniska uppgraderingar och förbättringar av brand-, tillgänglighets- och ventilationssystem. Under arbetets gång har projektet också stött på större utmaningar än väntat. – Betongen visade sig vara i betydligt sämre skick än vi först trodde, vilket har medfört större ingrepp i stommen än planerat. I äldre byggnader dyker det alltid upp överraskningar, säger Mattias Ivarsson. Det invändiga rivningsarbetet är nu i stort sett avslutat och byggnaden uppförs successivt på nytt med nya hisschakt, trapphus och moderna installationer. Samtidigt bevaras husets karaktäristiska fasad med betong och gröna samt orange plattor. – Fasadens karaktär ska vi bevara av byggnadsantikvariska skäl. Det är ett hus med ett tydligt uttryck från sin tid, säger han. Ett viktigt mål är att skapa en mer tillgänglig byggnad enligt

Dalheimers hus är sedan länge en viktig social mötesplats för göteborgare med olika former av funktionsnedsättningar.

principen om universell utformning, där alla besökare ska kunna använda lokalerna på lika villkor. Även hållbarhet står i fokus genom återbruk av material och bevarande av så mycket som möjligt av den befintliga byggnaden. – Vi försöker ta vara på det som går att återanvända. Det är en viktig del i Göteborgs stads hållbarhetsarbete, avslutar Mattias Ivarsson.

FAKTA I KORTHET: Renovering av Dalheimers hus Byggtid: 2025-2027 Byggherre: Stadsfastighetsförvaltningen, förvaltningen för funktionsstöd Byggentreprenör: K21 Entreprenad Arkitekt: Semrén & Månsson och Liljewall Arkitekter Kostnad: cirka 300 Mkr

In-West erbjuder flera tjänster inom byggsektorn såsom bygg- och projektled projekteringsledning, certifierade besiktningsmän samt KA enligt PBL, nivå

www.in-west.se

Sprinkler Väst 0707-60 70 11

• info@kallo.se • www.kallo.se

116 Svensk Byggtidning

VÅRD & OMSORG

NYBYGGNAD FÖR LÄKEMEDELSTILLVERKNING ett av många projekt på Sunderby sjukhus På uppdrag av byggherren Region Norrbotten uppför general- och byggentreprenören Storwerk Entreprenad AB en fristående nybyggnad för läkemedelstillverkning på Sunderby sjukhusområde i Luleå. – Nu har de börjat med markarbetena och ska hinna påla innan semestern, rapporterar Erik Olsson, Projektchef Fastigheter Region Norrbotten, till Svensk Byggtidning. AV THOMAS ANDERSSON S U N D E R B Y S J U K H U S Ä R ett närsjukhus för Luleå- och Bodenområdet samt ett kompetenscentrum för hela Norrbottens län. Sjukhuset har successivt kommit att spela en allt viktigare roll inom sjukvården i Norrbotten och för landets alla fyra nordligaste län. Sammantaget har detta ställt allt större krav på en rad om- och tillbyggnader på sjukhusområdet. Det våren 2026 startade nybyggnadsprojektet handlar om en cirka 800 kvadratmeter stor tvåvåningsbyggnad för läkemedelstillverkning. – Grundläggningen pålas på grund av de markförhållanden som vi har, tillägger Region Norrbottens projektchef Erik Olsson. Läkemedelsbyggnaden uppförs sedan i två plan med betongstomme och plåtfasad. – Med ett entrévåningsplan, där det blir kontor och ytor för läkemedelstillverkning. På plan två teknikrum. En inledande utmaning i byggprojektet är just grundläggningens pålningsarbeten, påpekar projektchefen Erik Olsson. – Det ju så nära sjukhusmiljön att vi är ett störmoment. Då har vi bestämt att vi sätter upp containrar för att absorbera bort ljudet från sjukhusbyggnaderna. Det är ju lite annorlunda att bygga upp containrar, för att styra bort ljudet och inte störa patienter och den övriga vården. General- och totalentreprenören Storwerk Entreprenad – förutom Luleå på plats i Skellefteå och Umeå – ska hösten 2027 ha slutfört

På Sunderby sjukhusområde genomför Region Norrbotten en rad omfattande om- och tillbyggnadsprojekt. Bland annat nybyggnad av en fristående sjukhusbyggnad för läkemedelstillverkning som ska stå klar hösten 2027. Bild: Region Norrbotten

nybyggnadsprojektet för läkemedelstillverkning på Sunderby sjukhusområde i Luleå. Sunderby Sjukhus – invigt 1999 vid Södra Sunderbyn i Luleå – har med tiden fått en utrymmesbrist och trångboddhet som inte längre kan botas med hjälp av mindre ingrepp i form av ombyggnad och omdisponering interiört. Därför har utförts och pågår omfattande om- och tillbyggnadsprojekt av bland annat vuxenpsykiatrin, akuten, intensivvården och sjukhusets sterilcentral.

FAKTA I KORTHET: Ny- ombyggnad Sunderby sjukhus, Luleå Tidplan: mars 2026–september 2027 Byggherre: Region Norrbotten Generalentreprenör: Storwerk Entreprenad AB Arkitekt: Norconsult Sverige AB Kostnad: 75 Mkr

VÅRD & OMSORG

Svensk Byggtidning 117

WILMAGÅRDEN Ronnebys nya äldreboende i Bräkne-Hoby Privata byggherren och fastighetsägaren Athena by Coeli bygger och utvecklar tillsammans med Ronneby kommun projektet ett nytt äldreboende – Wilmagården– i Bräkne-Hoby i Ronneby. – Förutom att det gamla äldreboendet är utdömt och ska läggas ned, så har vi i nära dialog med kommunen placerat det nya äldreboendet på den fina platsen vid ett naturreservat, säger Athena by Coelis vd Dorotea Stellmach. AV THOMAS ANDERSSON TÄTOR TEN BRÄKNE-HOBY ligger mellan Ronneby och Karlshamn strax norr om E22. Det var här, i ett naturnära villaområde, som Athena by Coeli och totalentreprenören GBJ Bygg AB i april 2026 tog första spadtaget på det nya äldreboendet Wilmagården En tvåvåningsbyggnad med för äldre sammanlagt 50 anpassade lägenheter – Detaljplanen tillåter bara två våningar. För att få till en bra arbetsmiljö för personal så var vi tvungna att anpassa det till 50 platser. I vanliga fall så byggs det här för 60 platser, förklarar vd Dorotea Stellmach, Athena by Coeli. Efter mark- och grundläggningsarbeten våren 2026 uppförs tvåvåningsbyggnaden med en vinröd träfasad på grundläggningen betongplatta på mark. Äldreboendet Wilmagårdens arkitektur har tagits fram av Horisont Arkitekter. Ett arkitektkontor i skånska i Limhamn med lång erfarenhet av att skapa miljöer för äldreboenden runt om i Sverige. Wilmagårdens planlösning bygger, betonar Athena by Coeli, på ”ett genomarbetat program med fokus på god arbetsmiljö, funktionella flöden och hög livskvalitet för äldre med olika omsorgsbehov.” – Det här blir det första äldreboendet som vi på Athena by Coeli bygger och där vi kommer att satsa väldigt mycket på kvalitet, til�lägger Dorotea Stellmach. För det kommande äldreboendet i Bräkne-Hoby utformas en utemiljö med fokus på aktiviteter som promenader och odling samt lugn återhämtning året runt.

Wilmagården blir Ronnebys nya äldreboende med vinröda träfasader i naturnära läge i tätorten Bräkne-Hoby. Bild: Athena by Coeli

Byggprojektet Wilmagården ska enlig gällande tidplan gå i mål i augusti månad 2027. I takt med att platserna på det nya äldreboendet tas i bruk avvecklas Bräkne-Hobys gamla äldreboende Lindebo. Wilmagården är det första i en rad projekt som Athena by Coeli – specialistplattform inom social infrastruktur – planerar att utveckla inom segmentet social infrastruktur. Projektet har utvecklats i en nära dialog med Ronneby kommun som, påpekar Athena by Coeli, ser satsningen som ett ”viktigt tillskott” till kommunens äldreomsorg.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad äldreboende Bräkne-Hoby, Ronneby Tidplan: april 2026–augusti 2027 Byggherre: Athena by Coeli/ Athena Fastigheter AB Totalentreprenör: GBJ Bygg AB Arkitekt: Horisont Arkitekter På i Limhamn AB Investeringsvolym: cirka 100 Mkr

118 Svensk Byggtidning

VÅRD & OMSORG

Åsbytorps vårdboende i Strövelstorp är ett fyravåningshus med 70 platser fördelat på sju avdelningar. Bygget, som är kommunens största satsning inom äldreomsorg, står klart för inflyttning efter sommaren 2026. Bild: BAB bygg

ÅSBYTORPS VÅRDBOENDE tar form i Strövelstorp

I den lantliga tätorten Strövelstorp, med omkring 1 500 invånare och närhet till både Ängelholm, Helsingborg och E6:an, växer nu kommunens största satsning inom äldreomsorgen fram. På Åsbytorpsvägen står det nya vårdboendet Åsbytorp snart färdigt – ett modernt fyravåningshus med plats för 70 boende. AV KIM HALL BYGGPROJEK TE T INLEDDES i oktober 2024 och har pågått under cirka 18 månader. Nu återstår framför allt de sista detaljerna innan inflyttning planeras efter sommaren 2026. – Vi är i princip färdiga nu, säger Jakob Persson, platschef på BAB Bygg AB som innehar totalentreprenaden. Vårdboendet omfattar totalt omkring 7 000 kvadratmeter bruttoyta och består av fyra våningsplan samt en mindre källardel med teknikutrymmen. Dessutom finns vindsvåning med fläktrum och förråd. Byggnaden rymmer sju avdelningar med egna matsalar, kök och gemensamhetsytor.

En av byggnadens mer framträdande delar är de vinterträdgårdar som finns på varje våningsplan och som ska bidra till en ljus och trivsam miljö för de boende. Byggnaden har uppförts med prefabricerad betongstomme och tegelfasad i två olika kulörer. – Teglet går från mörkare toner längst ner till ljusare högre upp i huset, berättar Jakob Persson. Taklösningen består huvudsakligen av papptak kombinerat med solceller. På området uppförs även två mindre byggnader – ett förråd >> samt ett reservkraftshus.

A-Takstol

Fackverksbalk

Fackverkstakstol

Ramverkstakstol

Pulpettakstol

Ramverkstakstol

Ryggåstak

Saxtakstol

Uppstolpad takstol

Vi gillar takstolar och vi tillverkar dem själva – i vår egen anläggning i Förslöv. Inomhus, med full kontroll och fokus på kvalitet och hållbarhet. Och det stannar inte där. Vi tillverkar även prefabricerade väggar och SmartStomme. Lokalt producerat. Redo för bygget.

VI BYGGER TILLSAMMANS

NP TEKNIKCENTER | Profilvägen 8 | 269 71 Förslöv | 0431-36 22 00

120 Svensk Byggtidning

VÅRD & OMSORG

Just tekniken är enligt Jakob det som särskilt utmärker projektet då det är mycket teknik kring el, larm och brandsystem. Reservkraftaggregatet är en viktig del vid eventuell elavbrott. Invändigt har fokus legat på att skapa en lugn och ombonad miljö. Materialvalen består bland annat av klinkergolv i vissa delar, akustikmattor, ljuddämpande undertak och väggar med tapetinslag. I gemensamma utrymmen har akustikpaneler i ek monterats. – Vi har försökt få till en trivsam och snygg inomhusmiljö som ska förmedla en varm ”hemmakänsla”, säger Jakob Persson. Trots projektets omfattning beskriver han själva byggnaden som relativt okomplicerad att uppföra. – Vi har haft en bra resa genom projektet, även om det varit stressigt på slutet, tillägger Jakob Persson. När Åsbytorps vårdboende öppnar efter sommaren 2026 blir det ett av de största byggprojekten i Strövelstorp på många år och en viktig framtidssatsning för äldreomsorgen i Ängelholms kommun. – Det är ett projekt där vi tillsammans med verksamheten och kommunen har arbetat för att skapa en trygg, modern och trivsam miljö för våra äldre, säger Daniel Fredin, projektledare på Ängelholmslokaler.

Vill du ha koll på vad som händer i branchen? Läs våra tidningar på www.issuu.com/b2bnyheter.se

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad vårdboende, Strövelstorp, Ängelholm Tidplan: november 2024 – maj 2026 Byggherre: AB Ängelholmslokaler Totalentreprenör: BAB Bygg AB Arkitekt: Karin Petterssons Arkitektbyrå AB Kostnad: 150-160 Mkr

Svensk

Byggtidning B Fastigheter & Projekt

Svensk

Byggtidning B Fastigheter & Projekt

Från den största hisstillverkaren i Spanien

Mer än 300 000 Orona hissar installerade över världen

www.elementhiss.se

VÅRD & OMSORG

Svensk Byggtidning 121

NYTT SÄRSKILT BOENDE färdigställt i Bergsjö

I Bergsjö har Nordanstigs kommun färdigställt ett nytt särskilt boende med plats för 96 äldre. Anläggningen rymmer även korttidsvård, rehab- och gymavdelning, aktivitetsrum samt en övernattningslägenhet för anhöriga. AV ELIN BISANDER PROJEK TE T SLUTBESIK TIGADES i april och verksamheten har nu tagit över lokalerna. De första boende har redan flyttat in. – Vi har slutbesiktigat byggnaden och flyttat in boenden så verksamheten är i gång. Markarbetena pågår till slutet av juni, säger Mikael Reijer, chef för Teknik och Hållbarhet på Nordanstigs kommun. Det nya boendet är uppfört i fem våningar och har utvecklats tillsammans med arkitekter med erfarenhet av äldreomsorgsmiljöer. Målet har varit att skapa en trivsam miljö för de boende och en funktionell arbetsplats för personalen. Byggnaden innehåller generösa gemensamma ytor samt lokaler för rehabilitering, träning, aktiviteter och korttidsvistelser. Gestaltningen har en tydlig lokal förankring med fasader i rött tegel och interiörer inspirerade av hälsingegårdarnas färger och formspråk. Ljusa eksnickerier och tåliga material bidrar till en varm miljö samtidigt som framtida underhållsbehov minimeras. Projektet har varit omfattande och ställt höga krav på samordning mellan verksamhet, projektering och produktion. – Det är ett stort och komplext projekt. Utmaningarna har varit torktider och att tillgodose verksamhetens behov, säger Mikael Reijer. Byggnaden är certifierad enligt Miljöbyggnad Silver.

Emil Berggren, 070-654 02 10 emil.berggren@radiatorvvs.se www.radiatorvvs.se

Totalentreprenör har varit JSB Construction, vars arbete får gott betyg av kommunen. – JSB har gjort ett mycket bra arbete och haft en transparent och rak kommunikation genom hela projektet, säger Mikael Reijer.

FAKTA I KORTHET: SÄBO Nordanstig, nybyggnad av särskilt boende i Bergsjö Tidsplan: april 2024–april 2026 Byggherre: Nordanstigs kommun Totalentreprenör: JSB CONSTRUCTION AB Arkitekt: Minjar AB Kostnad: 356 Mkr

122 Svensk Byggtidning

HANDEL

KENTUCKY FRIED CHICKEN

uppför ny restaurangbyggnad i Haninge På handelsplatsen Port 73 i Haninge bygger total- och byggentreprenören RO-Gruppen Koncept AB en ny restaurangbyggnad för snabbmatsrestaurangkedjan Kentucky Fried Chicken. – Det blir en fristående byggnad bara för dem. Det är nu tätt hus och utsidan är i stort sett färdig, meddelar RO-Gruppens entreprenadchef Robert Hardstedt Svensk Byggtidning. AV THOMAS ANDERSSON DE T VAR I NOVEMBER månad 2025 som RO-Gruppen – på uppdrag av byggherren och fastighetsägaren Niam Vll Stationsfastigheter Port 73 AB – startade byggnationen av Kentucky Fried Chickens nya restaurang på handelsplatsen intill Riksväg 73 i Haninge. Snabbmatskedjans kommande restaurang i Haninge uppförs och inreds enligt Kentucky Fried Chickens särskilda koncept. I det här fallet i form av en tvåvåningsbyggnad. Med kök och servering på nedre plan och ett övre plan med även där servering plus personal- och teknikutrymmen. – Vanligtvis är det enplanshus. Som vi har byggt ett gäng innan. Det här är det andra tvåplanshuset. Det finns ett nästan likadant i Täby, säger entreprenadchefen Robert Hardstedt på RO-Gruppen. I början på maj 2026 har byggprojektet kommit fram till tätt hus för en byggnad rest på en pålad grundläggning med platta på mark. – Sedan är det en stålstomme, sandwichväggar och ett papptak. Fasaden blir mörkgrå med lite röda detaljer och skyltar, tillägger Robert Hardstedt. Fram till färdigställandet av Kentucky Fried Chickens nya restaurang sommaren 2026 ägnar sig total- och byggentreprenören RO-Gruppen, med underentreprenörer, i huvudsak åt inre arbeten. Som plattsättning, målning och tekniska installationer – Det är mestadels klinker på golven, lite massagolv i kök- och bakutrymmen och sedan plastmatta i teknikrum. Det kunderna kommer att se är ju klinker på golv och målade väggar, alternativt väggpaneler.

Kentucky Fried Chickens nya restaurangbyggnad i Haninge uppförs i två våningar med stålstomme, sandwichväggar, papptak och en mörkgrå fasad med skyltar och röda detaljer. Bild: RO-Gruppen Koncept AB

Platsen för Kentucky Fried Chickens nya restaurang – handelsplatsen Port 73 i Haninge – invigdes i oktober 2010 och ligger vid Riksväg 73, i trafiknavet mellan Haninge, Tyresö och Nynäshamn.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad restaurang, Haninge Tidplan: november 2025–juli 2026 Byggherre: Niam Vll Stationsfastigheter Port 73 AB Totalentreprenör: RO-Gruppen Koncept AB Arkitekt: Sonark Arkitektkontor AB Kostnad: 23 Mkr

HANDEL

Svensk Byggtidning 123

DOLLARSTORES NYA BUTIK på samma plats i Lycksele

Efter att den tidigare butiksbyggnaden brann ner har den lokala total- och byggentreprenören BT-Bygg på samma ställe uppfört ett nytt fristående affärshus för Dollarstore i Lycksele. – Allt ovanför betongplattan byttes ut. Grundläggningen är kvar, säger Robert Israelsson, delägare och projektledare på BT-Bygg i Lycksele. AV THOMAS ANDERSSON LÅGPRISKEDJAN DOLLARSTORE öppnade sin efter brand återuppförda butik den 2 oktober 2025. Detta alltså på samma adress som tidigare, det vill säga Båtvägen 6 A, B i Lycksele. Den gamla butiksbyggnaden totalförstördes i en brand hösten 2024. – Vi fick forsla ut allt som brunnit, alla varor, allting, så att vi fick en tom hall. Sedan rev vi den och var klar med det i mars 2025. Efter påsk började vi montera den nya hallen. Som stod klar i slutet av september 2025. Det gick undan! Det berättar total- och byggentreprenören BT-Byggs projektledare Robert Israelsson och lägger till att det nya affärshuset, liksom tidigare, är en butiksbyggnad i ett plan. Uppförd enligt Dollarstores koncept med butiks-layout, färgsättning, rums- och tekniska beskrivning. Allt enligt ett kontrakt med byggherren och fastighetsägaren Propulus Discount li AB och koncernmoderbolaget Prisma Properties. – Det här är ju en butikshall. En konstruktion med sandwichväggar, takstolar och ett tak med lösullsisolering, kallvind och utvändig takavvattning, förklarar Robert Israelsson. Sandwichelementen formar liksom tidigare en grå- och blåfärgad plåtfasad på Dollarstores återöppnade nya affärshus i Lycksele. – Det är ju Dollarstores färger. Sedan är det stenull som isolering. Inrymde återuppbyggnaden av butikshallen någon särskild utmaning eller komplikation? – Nja, inte direkt … vi fick spåra in ny golvvärme i personaldelen. Det här hade ju förstörts vid branden. Det var väl lite speciellt, men överlag gick det bra! BT-Bygg är ett ”modernt byggföretag med gamla anor och traditioner” som drivs av bröderna Robert och Jonas Israelsson. Från Lycksele med i första hand hela Norrlands inland samt Skellefteå och Umeå som arbetsområde. Lågpriskedjan Dollarstore – med varusortiment inom verktyg, hygien, kläder, leksaker, städning, m.m – öppnade sin första butik i Örnsköldsvik 1998.

Dollastores nya butik i Lycksele är av lokala byggföretaget BT-Bygg uppförd enligt lågpriskedjans koncept på den nedbrunna föregångarens bevarade grundläggning. Bild: BT-Bygg AB

FAKTA I KORTHET: Rivning och återbyggnad av affärshus, Lycksele Tidplan: april 2025–september 2025 Byggherre: Propulus Discount li AB Totalentreprenör: BT-Bygg AB Kostnad: 22 Mkr

124 Svensk Byggtidning

SLOTT

LÄCKÖ SLOTT återfår sitt historiska uttryck

På Läckö slott pågår en omfattande restaurering där fasader, murar och tornspiror renoveras med traditionella material och hantverksmetoder. Målet är att lösa långvariga fuktproblem och samtidigt återskapa slottets historiska uttryck från 1600-talet. AV ELIN BISANDER S TAT E N S FA S T I G H E TS V E R K genomför just nu en omfattande restaurering av Läckö slott. Arbetet omfattar bland annat omputsning av kyrkans fasad och trädgårdsmurar, tätning av skiffertak samt restaurering av slottets karakteristiska tornspiror i smide och koppar. Bakgrunden till projektet är problem som uppstod efter restaureringar under 1960-talet, då stora delar av slottet putsades med hårda cementbruk och sprutbetong. – Den restaureringen utfördes med mycket starka cementbruk, till och med sprutbetong. Dessa har sedan varit för täta och orsakat fuktskador inne i slottet, på träbjälklag och bemålning, säger Dan Andersson, teknisk förvaltare på Statens fastighetsverk. Nu ersätts därför all puts successivt med ett diffusionsöppet material. Restaureringsarbetet är samtidigt en del i ett längre arbete som pågått under ett par decennier, där tidigare etapper redan genomförts. I samband med att putsen knackas ned friläggs också äldre murverk som ger ny kunskap om slottets byggnadshistoria. Parallellt med projektet genomförs en byggnadsarkeologisk dokumentation. En viktig del i restaureringen är användningen av lokalt framställt Kinnekullekalkbruk. – Vi strävar alltid efter hög äkthet i värdefulla miljöer. Genom samarbete med forskning inom Göteborgs universitet och dialog med Riksantikvarieämbetet fanns kunskap om de sannolika förhållandena under 1600-talet. Det har framkommit att kalk sannolikt hämtats från Kinnekulle, säger Dan Andersson. Kinnekullekalken ger en gräddvit kulör som troligen är den som slottet haft under Magnus Gabriel De la Gardies tid på 1600-talet. – När vi sedan påträffade putsytor i undangömda utrymmen

Slottets puts innan åtgärd, hård cement benägen att smutsas av alger. Bild: Statens fastighetsverk

som sannolikt var autentiska utvändiga ytor från perioden kunde vi konstatera att de var i princip identiska med de bruksprover som framtagits, säger Dan Andersson. Restaureringen av slottets tornspiror har inneburit tekniska utmaningar. Spirorna, som med tiden börjat släppa delar, sitter högt placerade på byggnaden och är svåra att komma åt. Eftersom takkonstruktionerna inte klarar traditionella byggnadsställningar har arbetet genomförts med hjälp av repklättrare och kranlyft. Exakta åtgärder för spirorna utreds fortfarande, men mycket tyder på att originaldelarna kan bevaras. – Vi tycker dessutom att det är ett fantastiskt vackert resultat som representerar den tid och det utseende som Läckö främst är förknippat med, det vill säga Magnus Gabriel De la Gardies barockslott från 1600-talet. Det är vi glada att kunna lämna vidare till framtiden, säger Dan Andersson.

FAKTA I KORTHET: Omputsning fasader Läckö slott Tidsplan: april 2025–oktober 2026 Byggherre: Statens fastighetsverk Generalentreprenör: Puts & Tegel Arkitekt: Slottsarkitekt Allan Ahlman Kostnad: 10-11 Mkr

BRANDSTATION

Svensk Byggtidning 125

UMEÅ BYGGER NY BRANDSTATION i nya området Tomtebo strand Byggherren Umeå kommun uppför en ny brandstation i Umeås nya område Tomtebo strand. Byggstarten skedde vintern 2026 med Rekab Entreprenad som generalentreprenör. – Brandförsvaret vill öka beredskapen i de östra delarna av Umeå. Genom att komplettera nuvarande heltidsstation med ytterliga en heltidsbemannad station, förklarar Umeå kommuns byggprojektledare Johan Bäckman. AV THOMAS ANDERSSON U M E Å S NYA B R A N D S TAT I O N blir med sin, inklusive komplementbyggnad, bruttoyta på 4100 kvadratmeter något mindre än den befintliga stationen i stadens centrum. Men med jämförbar utryckningskapacitet nära E4:an vid Nydalasjön i den nordvästra delen av Umeås växande bostadsområde Tomtebo strand. Brandstationen med huvudbyggnad och fristående komplementbyggnad uppförs med den traditionella grundläggningen betongplatta på mark. – Och en fasad med värmebehandlad träpanel, Thermowood. Sedan blir det en hybridstomme med korslimmat trä samt både platsgjuten och prefabricerad betong. En hybrid av lite olika material, berättar byggprojektledare Johan Bäckman, Umeå kommun, och tillägger att högst upp läggs ett papptak. Umeås nya brandstation kommer att inrymma en vagnhall, verkstad, tvätthall, teknikytor kopplade till vagnhallen, utbildningslokaler, sovlogement, matsal, samvaroytor och en idrottshall.

Umeås nya brandstation i Tomtebo strand – med bland annat vagnhall, verkstad och övningsytor för rökdykning – uppförs med värmebehandlad träpanel i fasaden, en hybridstomme i trä och betong samt papptak. Bild: LINK Arkitektur

Vad förläggs till komplementbyggnaden? – Verkstan, där det kommer att vara mekaniker som jobbar heltid. Sedan är det teknikytor och övningslokaler där det ska övas rökdykning. I fiktiva lägenheter som de ska bygga upp. Brandstationens komplementbyggnad uppförs i större utsträckning än huvudbyggnaden med platsgjuten betong. – Projektgruppen har väldigt liten erfarenhet av att bygga brandstationer. Så det har varit mycket utredning, studiebesök och samverkan med brandförsvaret om vad vi vill göra. Sedan bygger vi också i ett helt nytt område som håller på att exploateras Där det inte finns vägar, inte el. Infrastrukturen byggs parallellt med vårt projekt. Det krävs mycket samordning med annan entreprenad, avslutar Umeå kommuns byggprojektledare Johan Bäckman. Umeås nya brandstation ska enligt gällande tidplan stå klar att tas i bruk vid slutet av år 2027.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad brandstation, Tomtebo Strand Umeå Tidplan: januari 2026–december 2027 Byggherre: Umeå kommun Generalentreprenör: Rekab Entreprenad AB Arkitekt: LINK Arkitektur AB Kostnad: 200 Mkr

126 Svensk Byggtidning

HOTELL

SCANDIC STJÄRNVÄGEN går in i nästa byggfas

Mellan Hundfjället och Tandådalen pågår byggnationen av Scandic Stjärnvägen – en ny hotellanläggning med hotellbyggnad och åtta lodgehus. Projektet har nu gått in i en ny fas där stomresningen planeras att starta i augusti. AV ELIN BISANDER ANLÄGGNINGEN OMFAT TAR omkring 400 bäddar, fördelade på 120 hotellrum och 16 lägenheter. Här skapas även konferenslokaler samt en wellnessavdelning med pool, gym och flera bastutyper. Bakom satsningen står Lima Besparingsskog genom Stjärnvägen Fastighets AB, som vill utveckla sitt markinnehav i takt med den växande besöksnäringen i Sälenfjällen. – Vi såg en ökande efterfrågan på boende med hög standard i ett attraktivt läge mellan två av Sälens största skidområden, säger Klas Alfredsson på Lima Besparingsskog. Anläggningen utformas i klassisk fjällstil med träfasader, balkonger och materialval som harmonierar med den omgivande naturen. En planerad förbindelselift ska dessutom knyta området till det befintliga liftsystemet. – Ambitionen har varit att skapa ett hotell och lodgebyggnader i klassisk fjällstil med trä som dominerande material och balkonger

Bild: Lima Besparingsskog

som tar tillvara utsikten över fjällandskapet, säger Klas Alfredsson. Hållbarhet är en central del av projektet. Hotellet projekteras för att kunna Svanen-certifieras i drift och ansluts till en närliggande fjärrvärmeanläggning där värmen produceras med biobränsle. Wellnessdelen har projekterats med fokus på energieffektivitet, värmeåtervinning och lång livslängd. Just nu pågår gjutning av platta och källargolv. Under hösten är målet att byggnaden ska vara väderskyddad med färdigt klimatskal. – Fram till december är målsättningen att nå ett tätt hus. Därefter fortsätter arbetet med installationer, invändiga ytskikt och färdigställandet av hotell-, lodge- och wellnessdelarna, säger Klas Alfredsson. Den nya hotellanläggningen planeras att öppna inför vintersäsongen 2027/2028.

FAKTA I KORTHET: Scandic Stjärnvägen, nybyggnad av hotell i Sälen, Malung Tidsplan: mars 2026–oktober 2027 Byggherre: Stjärnvägen Fastighets AB Byggentreprenör: Consto AB Arkitekt: ARKAD Arkitektur & Projektering AB Kostnad: 270 Mkr

Sveagatan 148, Grums | 0555-124 05 | grumsror.se | info@grumsror.se

Vi utför VS-arbeten till Bilhallen i Kallersta. Vi utför VS-arbeten.

2019-09-17

HOTELL

Svensk Byggtidning 127

TULLHUSET I VARBERG omvandlas till hotell

Det kulturhistoriskt värdefulla Tullhuset i Varbergs innerhamn genomgår just nu en omfattande om- och tillbyggnad där byggnaden ska utvecklas till hotell och restaurang. Projektet drivs i totalentreprenad i samverkan mellan RO-Gruppen Göteborg AB och Varbergs Fastighets AB, med målet att förena moderna funktioner med bevarade historiska värden. AV PERNILLA KRANTZ TULLHUSE T, SOM uppfördes 1883, har ett tydligt kulturhistoriskt värde och ligger på en av Varbergs mest besökta platser. Enligt projektchef Mattias Lundblad på RO-Gruppen kräver det både teknisk precision och stor hänsyn genom hela processen. – Alla byggprojekt är unika, men här är det extra speciellt eftersom vi arbetar i en mycket känslig byggnad mitt i ett publikt och historiskt sammanhang. Det ställer höga krav på samarbete mellan alla parter. En viktig framgångsfaktor har varit att RO-Gruppen Göteborg AB kom in redan i planeringsskedet. Det har möjliggjort en nära dialog mellan entreprenör, beställare, arkitekt, hyresgäst och antikvarisk kompetens. Tillsammans har man kunnat utveckla lösningar som både fungerar tekniskt och tar hänsyn till byggnadens kulturvärden. Hållbarhetsfrågorna har också varit centrala från start. Fastighetsägaren har höga ambitioner kring klimatpåverkan, vilket har lett till ett aktivt arbete med materialval, återbruk och långsiktiga lösningar. – Vi försöker hela tiden väga klimatnytta, funktion och kulturhistoriska värden mot varandra. I många fall är själva bevarandet av byggnaden en viktig hållbarhetsinsats i sig, säger Mattias Lundblad. Projektet innebär även flera tekniska utmaningar. Byggnaden ska anpassas till framtida klimatförutsättningar, samtidigt som dess historiska uttryck bevaras. Med sitt läge nära havet har frågor kring höjdsättning och skydd mot höga vattennivåer varit centrala i projekteringen. Samtidigt måste moderna installationer integreras i en äldre struktur med begränsade utrymmen. Bland annat placeras tekniska installationer i vindsvåningar för att maximera den användbara ytan i byggnaden, vilket kräver noggrann hänsyn till både brandoch akustikkrav.

Tullhuset, som uppfördes 1883, har ett tydligt kulturhistoriskt värde och ligger på en av Varbergs mest besökta platser.

Även logistiken runt byggplatsen är en utmaning. Tullhuset ligger i ett område med mycket besökare, särskilt under sommarsäsongen, vilket kräver noggrann planering av transporter, säkerhet och etablering för att minimera störningar. – Vi arbetar mycket med att påverka omgivningen så lite som möjligt. Trots komplexiteten är känslan kring projektet mycket positiv inom organisationen. Att få arbeta med en så betydelsefull byggnad som Tullhuset upplevs som både hedrande och ansvarsfullt. – Det här är en plats som betyder mycket för många Varbergsbor. Att få bidra till att utveckla byggnaden för framtiden, samtidigt som dess historia bevaras, känns väldigt speciellt, säger Lundblad. Projektet planeras stå klart för invigning våren 2027 och väntas då ge nytt liv åt en av Varbergs mest ikoniska byggnader.

FAKTA I KORTHET: Om- och tillbyggnad av Tullhuset i Varberg Byggtid: mars 2026–maj 2027 Byggherre: Varbergs Fastighets AB Byggentreprenör: RO-Gruppen Göteborg AB Arkitekt: Valfar Arkitekter Kostnad: 50 Mkr

VI BYGGER SVERIGE

MARIN ENTREPRENAD SVENSK SJÖENTREPRENAD I MALMÖ AB

info@sse-ab.se, www.sse-ab.se På Svensk Sjöentreprenad är vi specialister på arbeten inom marina miljöer. Vi inriktar oss på marin infrastruktur, där vi utför allt från muddring till nybyggnation, service och underhåll. Vi utför arbeten på byggnadsverk, sjöledningar, kraftverk, bryggor, hamnar m.m. Genom ett unikt och mångårigt samarbete med olika anläggnings- och specialistföretag kan vi erbjuda Er en bred kompetens inom olika områden. Vi har en stor flotta marina resurser till förfogande och uthyrning. Vi finns i Göteborg, Sölvesborg och Malmö. Kan vi bli din partner i vattnet? DYKNING / MUDDRING / IWS / MARINA RESURSER

TEJP STOKVIS TAPES 011-28 04 00, www.stokvistapes.se Stokseal® byggfolietejp har mycket god vidhäftning mot de flesta ytor, även mot ojämna och strukturerade ytor samt lågenergiytor. Stokseal® har mycket god beständighet mot åldring, fukt och UV-ljus. Produkten är VOC-fri (Low Emission class EC1+) samt är registrerad i Sunda Hus, Basta och hos Byggvarubedömningen. Dessutom är produkten listad i portalen för byggprodukter som kan användas i Svanenmärkta hus. Stokvis Nordic AB förser den Nordiska marknaden med kundunika tejper till B2B-kunder samt ett komplett sortiment av olika tejper till proffshantverkaren. Stokvis Nordic produkter finns hos alla välsorterade bygg-, järn-, färg- och industrihandlare/grossister i Norden.

RÖKLUCKOR & LJUSINSLÄPP NYTEC GROUP AB

www.nytec.se Välkommen till Nytec, din pålitliga leverantör av högkvalitativa rökluckor! Vi erbjuder en omfattande lösning för att förbättra brandsäkerheten i din byggnad med hjälp av en röklucka. Våra rökluckor är skapade för att uppfylla säkerhetsstandarderna som finns på en röklucka och är perfekt för alla typer av byggnader, inklusive bostäder, kommersiella fastigheter och industrilokaler. Vi är även stolta över att erbjuda högkvalitativa glastak och lanterniner som förvandlar ditt byggprojekt till en ljus och inspirerande miljö Vi har högpresterande och energieffektiva profilsystem, särskilt framtagna för glastak och glaslanterniner. Vi har lång erfarenhet av lösningar för naturligt ljusinsläpp och vi är ISO-certifierade enligt ISO 9001, kvalitet, och ISO 14001, miljö.

VI BYGGER SVERIGE BELYSNING LIGHTLIFT ESYSTEMS AB

070-733 6612, www.lightlift.se Lightlift Esystems AB är ett företag som säljer lösningar för underhåll och hantering av svåråtkomliga, energiförbrukande och/eller servicekrävande anordningar som exempelvis belysning, fläktar, luftfilter, högtalare, med mera. Företaget erbjuder motordrivna belysningshissar i två koncept. Båda omfattar hjälpmedel för höjning och sänkning av högt belägna eller svåråtkomliga objekt för enkel, kostnadseffektivt och energieffektiviserande underhåll.

KROSSNING & BERG FRÖLÉN KROSS AB

0611-214 40, www.frolenkross.se Behöver du bergkross, makadam, sandmaterial eller stenmjöl redan idag? Om du önskar kan du hämta ditt material på egen hand i våra täkter i Västernorrland, annars säkerställer vi att du får din leverans inom kort till ett bra pris. Vi utför även krossning på plats med hjälp av våra mobila och transportabla krossanläggningar över hela Norrlandsregionen. På Frölén Kross AB tar vi även på oss totalentreprenader då det tillkommer sprängningar och transporter. Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 av DNV, och även materialet är ballastcertifierat av DNV.

DATA/KYLSYSTEM SEE COOLING

www.seecooling.com SEE Cooling levererar världsledande energieffektiva kyllösningar till datahallar. Företaget är även medlemmar i SweDCI Swedish Datacenter industry. Vi har under lång tid utvecklat och levererat deplacerande kylning av data och teknikhallar vissa byggda med GEO kyla. Energieffektiv kylning med SEE Cooling Concept innebär minimerade förluster i alla steg och därigenom oslagbar totalekonomi. Konceptet är initialt utvecklat tillsammans med Telia och är operatörens standardlösning. SEE Cooling levererar till ett stort antal kunder i branschen och produkterna är tillgängliga genom kylgrossisten KYLMA. SEE hjälper kunder bygga energieffektiva, robusta, redundanta datahallar med framtidssäkrad teknologi.

DYKERIARBETEN GÖTEBORGS DYKERITEKNIK AB

031-706 09 00, www.gbgdyk.se Vi dyker upp när du behöver någon som dyker ner. Vi erbjuder tekniskt kvalitativa och kostnadseffektiva lösningar inom marina entreprenader som ger ringar på vattnet. Genom vår samlade erfarenhet och förståelse för komplexa projekt ger GDA uppdragsgivarna mervärden då vi vet vilka metoder som lämpar sig bäst. Vi erbjuder teknisk kompetens, projektledning och utförande inom sjöentreprenader med kärnområdena kaj och betong, sjöledningar och inspektioner. På Göteborgs Dykeriteknik arbetar vi inte bara med kvalitet, kompetens och med miljön i fokus på ytan – vi går djupare! Vill du veta mer? Hör av dig så berättar vi.

RÖRINSTALLATION SK LICENSSVETS FRÖLUNDA AB

www.sklicenssvets.se SK Licenssvets är en trygg och pålitlig partner med 35 års erfarenhet av rörinstallationer, reparation/underhållsarbeten samt tillverkning av tryckkärl för industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp. Vi värnar om långsiktiga relationer och hållbarhet och jobbar med allt från mindre åtaganden till större entreprenader, främst inom Norden men även i Europa. Vi är certifierade för EN 1090-1 samt ISO 3834-2 och möter dagligen högt ställda krav. Därför lägger vi stor vikt vid vår personal, planering, beredning och uppföljning, för att kunna hålla utsatta tider samt en hög kvalitetsnivå. Med bred kompetens och behörigheter har vi en organisation som gör oss slagkraftiga.

VVS SEE Cooling AB

INGENJÖRER www.seecooling.com

SVENSKAinfo@seecooling.com TEKNIKINGENJÖRER STING AB

www.sting.nu Sting är ingenjörsföretaget med känsla för teknik och samhälle. Med cirka 1000 projekt i ryggen och med en erfarenhet som sträcker sig mer än 30 år tillbaka i tiden är vi sverigeledande i vår nisch – stora rörliga konstruktioner. Vi har samlat all kompetens under samma tak för att kunna ta oss an såväl stora som små uppdrag från start till mål. Idag levererar vi attraktiva och avancerade tekniska konstruktionslösningar inom infrastruktur över hela Sverige och i Norden.

INFJÄRDENS VÄRME AB

+46 10-414 40 00, info@ivab.com, www.ivab.com Vi är ett familjeföretag som levererar rikstäckande tjänster inom rörbranschen till både företag och privatpersoner. Vi erbjuder totalentreprenader och enskilda lösningar inom VVS, industri, verkstad och sprinkler. IVAB:s tjänster karaktäriseras av problemlösande flexibilitet och effektiv leverans som utförs av erfarna medarbetare med dokumenterad kompetens. IVAB-koncernen består i dagsläget av huvudkontoret i Piteå med tillhörande butik, 10 filialer runt om i landet samt dotterbolagen IVAB Fastigheter och Nordtool AB Kontakta oss så hjälper vi dig.

130GRÖNT Svensk Byggtidning SGBC SAMHÄL LSBYGGANDE • 2026

Från vänster: Emelie Persson Lindqvist, Niklas Sparw, Terje Johansson och Ulrika Hallengren. Bild: SGBC

Fyra branschprofiler Fyranya nya branschprofiler

TILL SGBC:S STYRELSE TILL SGBC:S STYRELSE SGBC (Sweden Green Building Council) har i dag, den 13 maj, hållit årsstämma. Nya ledamöter i styrelsen är Emelie Persson Lindqvist, Handelsbanken, Niklas Sparw, NCC Building Sweden, Terje Johansson, Förvaltnings AB Framtiden, och Ulrika Hallengren, Wihlborgs Fastigheter. BYGG- OCH FASTIGHE TSBRANSCHEN står för drygt 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Tillsammans med sina medlemmar arbetar SGBC för att minska sektorns påverkan på klimat och miljö och bidra till ett mer hållbart samhällsbyggande. I en tid av ökat engagemang för hållbarhet inom samhällsbyggnadssektorn, tillför SGBC:s nya styrelseledamöter ytterligare kunskap inom hållbar investering samt fastighetsförvaltning och -utveckling. – Bygg- och fastighetssektorns omställning kräver både spetskompetens och stark samverkan mellan aktörer i hela värdekedjan. Med våra nyinvalda styrelsemedlemmar stärker vi SGBC:s förmåga att samla, stödja och utmana branschen i arbetet för ett hållbart och robust samhällsbyggande, säger Lotta Werner Flyborg, vd SGBC.

Framtiden. Terje har tidigare varit vd för MKB Fastighets AB samt Halmstads Fastighets AB.

Emelie Persson Lindqvist, Handelsbanken, ledamot Emelie Persson Lindqvist är Head of Sustainable Finance på Handelsbanken. Emelie är även styrelseledamot i MISTRA, stiftelsen för miljöstrategisk forskning, och har tidigare varit Head of Sustainability på Swecos Industry and Energy division.

Anette Seger (omval), Ramboll

Niklas Sparw, NCC Building Sweden, ledamot Niklas Sparw är affärsområdeschef för NCC Building Sweden och ledamot i NCC:s koncernledning. Niklas har varit anställd hos NCC i olika befattningar sedan 1996. Terje Johansson, Förvaltnings AB Framtiden, ledamot Terje Johansson är vd och koncernchef på Förvaltnings AB 66

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Ulrika Hallengren, Wihlborgs Fastigheter, ledamot Ulrika Hallengren är vd på Wihlborgs Fastigheter. Ulrika är även styrelseledamot i Öresundsbron och har tidigare arbetat på Fastighets AB ML4 samt Tyréns.

FAKTA

SGBC:s styrelse 2026 Alexandra Hagen (omval, styrelseordförande), White Arkitekter Carl-Adam von Schéele, Urban Partners Carina Edblad, Thomas Betong Emelie Persson Lindqvist (nyval), Handelsbanken Johanna Skogestig (omval), Vasakronan Niklas Sparw (nyval), NCC Building Sweden Stefan Sandberg (omval), Svenska Bostäder Terje Johansson (nyval), Förvaltnings AB Framtiden Ulrika Hallengren (nyval), Wihlborgs Fastigheter Urban Blomster, Södra Skogsägarn

VAR MED PÅ SKANDINAVIENS VIKTIGASTE EVENT OM DIGITALISERING I I BYGGBRANSCHEN Digitalisering · Innovation · Hållbarhet · Design · Data AI · Dokumentation · Teknologi · Mjukvara

16-17 SEP 2026

+60

Experter och talare med globala insikter

+70

Utställande brands som visar upp banbrytande lösningar

+30

Nationaliteter representerade för nätverk och kunskapsdelning

4

Scener med paneldiskussioner, presentationer, live-demonstrationer och fallstudier

2

Dagar med fokus på effektivitet, mer miljövänligt byggande och optimering av processer med digitala verktyg

Hämta din GRATIS standardbiljett idag – eller uppgradera till VIP med 50 % rabatt med koden: SBGBW

Registrera dig här:

bimworld-cph.com

Var med där framtidens energiinvesteringar tar form Boka monter på Nordens första mötesplats för hållbara och energieffektiva fastigheter. Clima Energy Nordic är Nordens nya mötesplats med fokus på effektiv och hållbar energianvändning inom kyla, värme och ventilation för inomhusklimat. Som utställare får ni möjlighet att etablera värdefulla kontakter, dela erfarenheter och visa era lösningar för beslutsfattare och aktörer som driver investeringar i fastigheter, installationer och energisystem.

Konferens

Utställning

Öppna scener

2–4 FEBRUARI 2027 SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

För bästa monterplacering – boka nu

climaenergynordic.se

Nätverkande