Svensk Byggtidning 1/2026 by Stordåhd Kommunikation AB

Byggtidning Svensk B

Fastigheter & Projekt

Energieffektivisering

avgörande för att uppnå klimatneutralitet år 2030

Byggtidning Svensk B

Framtidens kontor formas av nya arbetsmönster

Sammanslagning av föreningar Ett lyft för rentalföretagen

Brages förskola

– ett pilotprojekt för klimateffektivt byggande

Statusbedömning avgörande för

Säkert återbruk av stål

Fastigheter & Projekt

Klimatmål har öppnat upp för

Nationell samverkan

TESTER GODKÄNDA

ENLIGT SS:EN 17235:2024

Weline ONE

Ett fäste – många möjligheter

» Fallskyddswire för alla tak

» Snabb och flexibel montering

» Termineringsfri wire

» Fallstopp på stegar

» P-märkning pågår, tester godkända

Scanna QR-koden för film på Weline ONE eller läs mer på welandstal.se

MÖTESPLATS FÖR FRAMTIDENS

Ann-Sofie Atterbrand Avdelningschef järnvägsplanering Trafikverket

Jeff Sundheim

Business

20-21 MAJ 2026 KISTAMÄSSAN STOCKHOLM

Mattias Goldman Grundare

FORMGE DIN VISION

Ge din fasad ett unikt uttryck med fasadskivan Steni Vision – tillverkad av stenkomposit. Skivan kan användas för exteriör eller interiör beklädnad för alla typer av byggnader. Steni Vision finns i 14 olika standardutföranden och kan även beställas med olika motiv och mönster enligt önskemål.

Stenis produkter är tillgängliga som nedladdningsbara BIM-objekt för Revit och Archicad på www.bimobject.com.

Läs mer om Steni Vision på steni.se – testa Steni designverktyg – lek med olika byggnadstyper, former och motiv.

ILLUSIONER

KOMPETENSJAKTEN

i bygg tar fart igen

DET BÖRJAR LJUSNA på byggarbetsmarknaden. Enligt Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät har sex av tio byggföretag försökt anställa nya medarbetare under det senaste halvåret. Bakom utvecklingen ligger framför allt nya uppdrag och företag som utvecklar eller breddar sin verksamhet.

Samtidigt syns ett tydligt behov av arbetskraft. Bara på Arbetsförmedlingens platsbank finns i dag över 3 500 lediga jobb inom bygg och anläggning. Trots det misslyckas ungefär vart fjärde rekryteringsförsök i branschen. Orsaken är ofta densamma – bristen på rätt kompetens.

Byggindustrin sysselsätter i dag drygt 387 000 personer. Av dessa är omkring 15 000 över 65 år, och redan från 2028 väntas mer än 8 000 personer gå i pension varje år. Det innebär att kompetensförsörjningen blir en avgörande fråga för hela

branschen de kommande åren.

Ska Sverige kunna bygga fler bostäder, stärka infrastrukturen och utveckla energisystemet krävs en kraftsamling kring utbildning och matchning på arbetsmarknaden. Yrkesutbildningar, yrkeshögskola och vuxenutbildning behöver bättre möta företagens behov – annars riskerar kompetensbristen att bromsa både byggandet och tillväxten.

I detta nummer lyfter vi flera aktuella frågor i branschen: klimatfärdplanen inom Svenska kyrkans fastighetsbestånd, energieffektivisering som nyckel till klimatneutralitet, regeländringar kring brandcellsgränser i hallbyggnader samt hur statusbedömningar möjliggör säkert återbruk av stål. Vi tittar också närmare på framtidens kontor i Sverige – och presenterar flera aktuella byggprojekt runt om i landet.

God läsning!

Jan Åström

Chefredaktör, Svensk Byggtidning

Vitvaror och

köksinredningar för proffs!

Sedan 1970 har vi levererat och installerar vitvaror, kompletta tvättstugor och köksinredningar till nöjda företagskunder i hela Sverige. Tryggt, leveranssäkert och med stor erfarenhet garanterar vi att du blir nöjd, oavsett storlek på ditt projekt! Kontakta oss idag för referens och offert.

www.kokscentrum.com/b2b

DEN ENDA MÄSSAN DU BEHÖVER GÅ PÅ.

Alla de senaste maskinerna. På ett och samma ställe.

Svenska Maskinmässan – bara det viktiga. Inget annat.

Endast medlemsföretag

Endast pålitliga utställare

Endast trygga affärer

SVENSKA MASKINMÄSSAN PRESENTERAS AV

Svenska Maskinmässan är den enda mötesplatsen som samlar Sveriges alla maskinleverantörer på ett och samma ställe. Se det senaste inom branschen, prova nya maskiner, gräv, lasta och upplev en levande maskinmässa på riktigt. Läs mer och anmäl dig på: maskinmassan.se

MASKINLEVERANTÖRERNA PRESENTERAR

6 Ledare

8 Innehåll

10 Nyheter

TEMA: KYRKA & KULTURBYGGNADER

16 Ny krematorieanläggning i Södra Ryd i Skövde

18 Klimatmål har öppnat upp för nationell samverkan

22 Engagemanget i klimatomställningen bottnar i omsorg om skapelsen

24 Rätt träd på rätt plats

25 Utmaning att förena bevarandekrav och klimatnytta

26 Energieffektivisering avgörande för klimatneutralitet 2030

28 Fönsterrenovering i magnifika Mo kyrka

30 Väderskydd säkrar renovering av kulturarv

TEMA: FRAMTIDENS KONTOR

32 Framtidens kontor formas av nya arbetsmönster

33 Kontoret som innovationsmiljö i framtidens kunskapskluster

34 Framtidens kontor i Sverige – flexibilitet, möten och attraktiva miljöer

36 Link Arkitektur nominerade till Guldstolen

TEMA: STÅL

38 Regeländring skapade osäkerhet kring brandcellsgränser i hallbyggnader

40 Samverkan ger nytt liv åt äldre stålbroar

41 HISAB bygger värde med stål i grunden

42 Statusbedömning avgörande för säkert återbruk av stål

44 Kemikalielagstiftning driver på utfasning

46 Återbrukat stål och tegel ger klimatsmart stationsbyggnad

RENTAL

48 Sammanslagning av föreningar – ett lyft för Rentalföretagen

MÄSSOR

50 Elmia Solar 2026 – branschen samlades för kunskap, dialog och framtidstro

52 Fyra mässor om framtidens samhälle

54 Extra många maskinnyheter på Svenska Maskinmässan 2026

BOSTAD

55 Nybyggnad 3 med taklutning och utsikt på Malmstranden i Luleå

56 Nyproduktion av hyresrätter och bostadsrätter i Haninge

58 Mimer totalrenoverar bostadshus i Västerås

60 Två träbyggda flerbostadshus med bostadsrätter byggs i Falkenberg

61 Faluns allmännytta ställer om flerbostadshus från 1970-talet

62 Eldaren är Skövdebostäders senaste projekt

63 Nya bostäder smälter in i naturen vid Härlanda Tjärn

64 Bostadshus med industrikaraktär möter modern bostadsproduktion

65 Egeryds Fastigheter bygger på Grubbensgatan i Örebro

66 Ronnebyhus bygger nytt nära skog i Johannishus

67 60-talshus i Ånge får bättre inomhusklimat och uppfräschade fasader

SKOLA

68 Örjansskolan i Skellefteå får en sammanhållen nybyggnad

69 Förskola med plats för 144 barn

70 Brages förskola – ett pilotprojekt för klimateffektivt byggande

72 Förnyade Solanderskolan – viktig framtidsinvestering i Öjebyn i Piteå

Fastigheter & Projekt

73 Ny förskola i Stångby visar vägen för hållbar och effektiv byggproduktion

74 Mer än en traditionell skolbyggnad

76 En byggvänlig skola som uppdateras efter moderna krav

78 Fastighet i Mölndal byggs om för gymnasieundervisning

79 En ny idrottshall ersätter vindsvåning i Söderås skola

80 Skolan i Lit totalrenoveras med ny entrébyggnad i trä

VÅRD & OMSORG

81 Koppargårdens gamla servicehus blir lägenheter

82 Totalrenovering av det särskilda boendet Brogården i Sunne

83 Ett nytt LSS-boende på Laggarudden i Ludvika

84 Trygghet och ljus i Växjös nya rättspsykiatriska klinik

85 Åmåls nya särskilda boende med en naturnära träkänsla

86 Faluns nya äldreboende i Främby med röd träfasad

87 Sunnanå idrottshall samlar tre hallar i ny sportanläggning

SPORT & FRITID

88 Tingsryd bygger ny arena med två isbanor, restaurang och VIP

89 Ny samlingsplats för ungdomsidrott på Vångavallen

90 Ny sporthall ska stärka idrottslivet i växande Tullinge

92 Ombyggnad av Junibacken i Vimmerby

HANDEL

93 Ny Max hamburgerbar uppförs i Kristianstad

94 Ingka Centres utvecklar i Kållered

96 Rusta bygger nytt affärshus i Kramfors

98 Nytt däckhotell i Helmias ombyggda bilanläggning i Karlskoga

KONTOR

99 Bostadsstiftelsen Platens nya huvudkontor under ett och samma tak i Motala

100 Attraktivt läge vid Göta älv

101 Renoverad, ombyggd och sanerad kontorsbyggnad mitt i Eskilstuna

102 Flevogold bygger nytt huvudkontor

INNOVATIONSCENTER

103 Nybyggnaden Vindeln Innovation Center skapar kompetens och tillväxt i Vindeln

KONFERENS

104 Konferens- och restaurangbyggnad byggs med återbruk i naturskönt läge vid Umeälv i Granö

YTSKYDD

106 Klimatsmartare att bevara än att riva och bygga nytt

KRAFTNÄT

108 Beckomberga stamstation rustas för Stockholms framtida elbehov

INDUSTRIHALL

110 Snabbt genomfört industriprojekt i Eskilstuna

TINGSRÄTT

112 Tingsrätt blåser nytt liv i skolbyggnad

113 Vi bygger Sverige

FORSKNING

114 Nya projekt stärker utvecklingen av Science Village

Fastigheter & Projekt

REDAKTION

ISSN 2000-8880 Nr 1/2026

UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Sveavägen 159 08-501 08 710

ANSVARIG UTGIVARE, CHEFREDAKTÖR & PROJEKTLEDNING: Jan Åström jan.astrom@storkom.se

ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

PRENUMERATION: Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se

TRYCK OCH BOKBINDERI: Exakta Print AB, Malmö 2025

OMSLAGSBILD: Utsikt över stadslandskap under kvällstid, Storkyrkan i Gamla Stan, Stockholm. Bild: Niklas Storm

BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.svenskbyggtidning.se Facebook: @svenskbyggtidning.se www.issuu.com/b2bnyheter.se/stacks www.ocast.com/se/stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/stordaahdkommunikation-ab

REGERINGSFÖRSLAG:

ETT NATIONELLT REGISTER FÖR BOSTADSRÄTTER

REGERINGEN FÖRESLÅR att Lantmäteriet ska få i uppdrag att införa ett nationellt bostadsrättsregister, där alla bostadsrätter i Sverige registreras. Registret ska enligt förslaget föras av Lantmäteriet. Förslaget finns i den proposition som regeringen överlämnade till riksdagen i februari månad.

NÄSTAN 2 600 NYA STUDERANDEPLATSER INOM YRKESUTBILDNINGAR

MYNDIGHETEN FÖR yrkeshögskolan, MYH, har beviljat över 60 nationella yrkesutbildningar i pilotverksamhetens tredje ansökningsomgång. Utbildningsutbudet fylls nu på med yrkesroller som undertaksmontör och murare.

– Beskedet innebär nästan 2 600 studerandeplatser vilket är otroligt bra för att möta kompetensbehoven. Flest platser finns inom industriteknik, men vi fick även nio olika utbildningar inom bygg, anläggning och järnväg, säger Elin Kebert, expert kompetensförsörjning, Byggföretagen.

LJUSNING I BYGGKRISEN – ÄLVSBYHUS SER ÖKAD FÖRSÄLJNING

EFTER

UTMANANDE ÅR för byggbranschen visar nu småhustillverkaren Älvsbyhus på en återhämtning. Under 2025 har koncernens totala försäljning ökat med 11 procent jämfört med föregående år, vilket ger indikationer på en ökad efterfrågan och att marknaden successivt är på väg att stabiliseras.

– Den byggkris som hela branschen har befunnit sig i under de senaste åren är, enligt vår uppfattning, jämförbar med 1990-talets stora kris och i vissa avseenden har den till och med varit ännu värre. Samtidigt visar vår historia att vi är ett tryggt och stabilt företag som klarar av även mycket tuffa tider, säger Kent Johansson, vd Älvsbyhus.

Läs mer på www.svenskbyggtidning.se

Drönarbild över Stenstan och Sundsvallsbukten. Bild: Evelina Ytterbom

STOR AI-ETABLERING I SUNDSVALL stärker Västernorrland som ny europeisk AI-region

VERDA CLOUD OY planerar att etablera ett AI-center i Sundsvall som bolagets första europeiska satsning. Etableringen ska tillföra avancerad AI-infrastruktur och samtidigt skapa nya möjligheter till samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. Verda Cloud planerar även en FoU-verksamhet som kan stärka kopplingen mellan forskning, utbildning och tillämpad AI.

HILTI

LANSERAR

Bakom etableringen står ett samarbete mellan High Coast Invest, Sundsvalls kommun, Zoningpartners North AB, Mittuniversitetet och Bron Innovation.

Kontakten tog fart via Business Sweden i samband med Join Sweden Summit 2025. Regionen lyfter fram styrkor som ett starkt IT-kluster, god tillgång till 100 procent grön el och en stabil EU-miljö för AI-verksamhet.

SF 30M-22

batteridriven magnetborrmaskin

HILTI LANSERAR SF 30M-22, en batteridriven magnetborrmaskin för yrkesproffs inom stålarbeten som kräver hög precision, uthållighet och säkerhet.

Den permanenta mekaniska magneten ger stabilitet utan att påverkas av strömavbrott och utan att dra batterikraft, vilket ökar tryggheten vid arbete i utsatta lägen.

Maskinen har ATC (Active Torque Control) som stoppar motorn vid plötsliga reaktioner, samt tre magnetlägen (0 %, 30 % och 100 %) för bättre kontroll.

Med Nuron-batteriet B 22-290 uppger Hilti att användaren kan borra upp till 90 hål per laddning (Ø 20 mm i 12 mm S235-stål).

Verktyget klarar kärnborrning upp till Ø 35 mm, gängning upp till M14, försänkning upp till Ø 31 mm och spiralborrning upp till Ø 18 mm.

GENERALAGENT FÖR MANITOU

Rådfråga Scantruck om du vill lyfta din verksamhet till nästa nivå. Vi är generalagent för de kända SENNEBOGEN kranar, Manitou teleskoplastare, liftar och minilastare; Weycor hjullastare och vältar, Geismar järnvägsprodukter samt liftar från GMG, PB Platforms och Platform Basket Vi erbjuder marknadens största urval av nya och begagnade maskiner – och vi håller igång din verksamhet med en nationellt, heltäckande serviceorganisation och kort reaktionstid. Kom förbi vårt huvudkontor i Rosersberg utanför Stockholm, där vi har 4.250 kvm under tak.

Scantruck är generalagent för Manitou, SENNEBOGEN kranar, Weycor, GMG, PB Platforms, Platform Basket och Geismar.

Fler än 1 000 000 levererade fönster & fönsterdörrar.

Fler än 3 000 referenser på leiab.se.

På återseende hos Scantruck Hitta säljare och återförsäljare på www.scantruck.se

Fler än 70 år i förväntad livslängd. Inget trä på utsidan, ingen impregnering.

Aluminiumfönster med träbeklädd insida

från Mariannelund sedan 1982

Svensktillverkat

Fler än 100 fönster i vårt showroom. Eller på leiab.se. Välkommen!

BYGGNYTT

STOCKHOLMS INNERSTADS BOSTADSMARKNAD: kortare säljtider

och fler budgivningar

NYA SIFFROR FRÅN Svensk Mäklarstatistik och Booli pekar på att Stockholms innerstad går in i 2026 med högre tempo än riket i stort. Kvadratmeterpriset (3 mån) ligger på 113 682 kr/kvm och prisutvecklingen på tre månader är +1,0 procent, samtidigt som 12-månadersutvecklingen är +3,4 procent.

Januari sticker ut genom en medianförsäljningstid på 13 dagar, vilket är en

tydlig nedgång jämfört med december 2025 (34 dagar) och i nivå med januari 2025 (14 dagar).

Budpremien ligger på 8,8 procent och endast 4,6 procent av bostadsrätterna prissänks – markant lägre än riksnivån (23,4 procent). Det tyder på att många objekt möter marknaden rätt från start, samtidigt som felprissättning snabbt får genomslag.

Nu går startskottet för INTERSPORTS NYA TOPPMODERNA CENTRALLAGER

INTERSPORT flyttar in i ett nytt centrallager i Forserum, Nässjö, byggt tillsammans med Logistea. Anläggningen omfattar drygt 31 100 kvm och ska stärka logistiken genom smartare flöden, modern teknik och mer hållbar drift.

Lagret byggs enligt högsta miljöcertifiering och får solceller, sociala ytor och träningsytor inklusive sporthall för personalen.

INTERSPORT kompletterar dessutom med avancerad automation för att effektivisera

verksamheten och möta krav på snabbare och mer resurseffektiva leveranser.

Innovativa nyheter i fokus – tio finalister tävlar om GULDMEDALJEN 2026

NORDBYGGS GULDMEDALJ är tillbaka för sjuttonde gången och tio produktnyheter tävlar om utmärkelsen. Finalisterna har valts bland produktnyheter som publicerats i Byggkatalogens nyhetsbevakning under 2025 och presenteras löpande på Byggkoll. Priset delas ut under Nordbygg 21–24 april på Stockholmsmässan i Älvsjö. Juryn består av representanter från Svensk Byggtjänst, Nordbygg, Byggmaterialindustrierna och branschen.

STEFAN RONÉUS

ny vd för GBJ bygg AB

GBJ BYGG AB genomför ett planerat vd-skifte. Stefan Ronéus, i dag vice vd, tillträder som ny verkställande direktör i linje med bolagets långsiktiga strategi. Skiftet sker samtidigt som GBJ bygg lanserar en ny affärsplan med tydlig spjutspets inom träbyggnad och fortsatt regional expansion. Avgående vd Staffan Dahlström fortsätter operativt som affärschef och koncernchef. Under hans ledning har bolaget vuxit från 24 miljoner kronor i omsättning 2005 till cirka 1,5 miljarder kronor i dag.

Staffan Dahlström och Stefan Ronéus.

STRAWBERRY

I STRATEGISKT SAMARBETE

– bygger ”Viscaria Village” i Kiruna för att säkra kompetens till den gröna omställningen

STRAWBERRY, Viscaria Kiruna AB och MG Link tecknar ett omfattande avtal om att bygga och drifta ”Viscaria Village” i Kiruna. Satsningen omfattar 132 boenderum och ska stå klart sommaren 2026. Målet är att säkra personalförsörjningen när Viscariagruvan återöppnas – och samtidigt avlasta den lokala bostadsmarknaden.

Boendet placeras i direkt anslutning till Viscariaområdet och dimensioneras för 264 personer vid roterande 7/7-skift. Här lyfter parterna fram en hög standard med egna hygienutrymmen och faciliteter som skapar återhämtning och gemenskap – från utegym och bastu till ytor för sport och rekreation året runt.

MG Link bygger med prefabricerade, återanvändbara trämoduler som kan flyttas och återbrukas, vilket kortar byggtid och minskar spill. Strawberry Living ansvarar för driften och tar hotellbranschens service in i industriboendeformatet.

INR LANSERAR GRANITKERAMIK

INR LANSERAR en egen kollektion granitkeramik och stärker där med sin satsning på en mer sammanhållen och guidad badrumsresa. Kollektionen utgår från gotländsk och öländsk kalksten och ska göra det enklare för konsumenter att skapa helhet i färg- och materialval – från första beslutet om kakel och klinker till möbler och detaljer.

INR lyfter granitkeramikens styrkor: naturstenens uttryck utan naturstenens skötselutmaningar. Kollektionen består av två serier – Stenvide med ett lugnare, harmoniskt mönster och Alvaret med ett mer livfullt uttryck. Båda serierna kommer i fyra färger och flera format. Produkterna tas fram av INRs designteam och tillverkas i Spanien hos en etablerad producent.

Stenvide och Alvaret blir samtidigt bärande i INRs koncept Moods, där kuraterade paletter ska guida kunden från idé till färdigt badrum – både digitalt och i butik.

Din partner i varje byggprojekt – både inom nyproduktion och renovering. Med ett brett utbud av tjänster på hög nivå.

En partner du kan lita på och känna dig trygg med, i vetskap om att arbetet utförs av yrkeskunniga hantverkare som inte är där av en slump. Välkommen att kontakta oss.

Piotr Kondracki • Tel: 073-700 08 27 • exklusiv.bygg@mail.com

Sociala medier: https://www.instagram.com/exklusiv_bygg_stockholm_?igsh=czNkMmFzYzhnZnEx&utm_source=qr

Illustration av plattform

Arenastaden, en av de tre nya stationerna längs nya sträckan av gröna linjen som nu uppförs av Region Stockholm. Bild: Region Stockholm/&Rundquist.

ACTEMIUM INSTALLERAR SÄKERHETSSYSTEM

i tre nya tunnelbanestationer i Stockholm

ACTEMIUM FÅR uppdraget av Sice

Nordics AB att leverera och installera säkerhetssystem i tre nya stationer på gröna linjen: Hagastaden, Södra Hagalund och Arenastaden. Leveransen omfattar bland annat passagesystem, brandlarm, kamera-

bevakning, utrymningslarm och publikt adressystem (PA), både i stationsmiljöer och i tekniska utrymmen.

Stationerna ingår i utbyggnaden mellan Odenplan och Arenastaden och beräknas stå klara i början av 2028.

Topplaceringar för Stena Fastigheter på FASTIGHETSGALAN

STENA FASTIGHETER tar fyra topplaceringar på Fastighetsgalan, arrangerad av Lokalguiden, och placerar sig topp tre i samtliga kategorier där bolaget nomineras.

Bolaget når topp tre i: Årets uthyrare (3:a), Årets uthyrningsteam (2:a), Årets fastighetsbolag (Bostad) (2:a) och Årets fastighetsbolag (Kommersiellt) (3:a).

KRISTINA HØJLAND

– ny CEO för Caparol / DAW Nordic AB

KRISTINA HØJLAND tillträder som ny CEO för DAW Nordic AB den 1 februari 2026. Hon kommer närmast från Bosch Power Tools där hon varit marknadsdirektör för Norden och Baltikum, med ansvar för marknadsutveckling och strategisk marknadsföring.

Hon efterträder Thomas Götz, som varit tillförordnad CEO parallellt med sin roll som regionchef för Norra och Östra Europa.

Sälj- och byggstart för ELLENSVIK

I NACKA STRAND

WALLIN SÄLJSTARTAR och byggstartar nu bostadsprojektet Ellensvik i Nacka Strand. Projektet rymmer 27 bostäder, ritade av DinellJohansson, med utsikt över Saltsjön och ett läge precis intill Tornvillan och Hotell J. Fokus ligger på ljus, utblickar och privata utemiljöer – med takterrasser, balkonger och uteplatser som vänder sig mot grönska och vatten.

För förmedlingen väljer Wallin Fantastic Frank. Enligt Wallin finns ett stort intresse redan före säljstart, och tidplanen pekar på sälj- och byggstart under Q1 2026 med första inflyttning Q2–Q3 2027.

Kristina Højland tillträder som ny CEO för DAW Nordic AB.

SISTA ETAPPEN AV BRF SYDNEY

på Masthuggskajen i Göteborg släpps till försäljning

RIKSBYGGEN SLÄPPER NU sista etappen i Brf Sydney på Masthuggskajen med ytterligare 31 bostadsrätter. Totalt omfattar projektet 127 lägenheter i storlekarna 1–5 rum, från yteffektiva hem till större bostäder och taklägenheter med generösa terrasser. De första boende flyttar in redan i slutet av månaden och hela kvarteret ska stå färdigt under 2026.

Brf Sydney ska kombinera stadsliv med lugn och grönska, där den gemensamma innergården får rollen som en grön oas och mötesplats. Kvarteret består av fyra byggnader längs Första Långgatan och är en del av den stora stadsutvecklingen av Masthuggskajen.

BALLINGSLÖV LANSERAR

nya utföranden för köksluckan Mood och Wingline

BALLINGSLÖV BREDDAR köksserien Mood med nya betsade ekutföranden och lanserar samtidigt Wingline – ett bänkstående skåp med vikdörrar som kombinerar diskret estetik med smart förvaring. Mood kommer i fyra nya betsade varianter: matt vitpigmenterad, ljusbrun, mocca och svartbets.

Wingline bygger vidare på samma idé om lugn helhet: när dörrarna stängs skapar de ett harmoniskt intryck, och när de öppnas blir skåpet en flexibel arbets- och förvaringsstation.

Produkterna finns tillgängliga för beställning hos återförsäljare från februari 2026.

Otaliga kombinationer

Våra räcken står starka genom år och årstider, väder och vind. I sortimentet hittar du underhållsfria produkter som präglas av hållbarhet, enkelhet och flexibilitet.

welandaluminium.se

Balkongräcke spröjs, Halmstad

Nya Skogskrematoriet i Skövde ligger vackert inbäddad i naturmiljön. Bild: Svenska Kyrkan, Skövde Pastorat

Stort intresse för

NY KREMATORIEANLÄGGNING I SÖDRA RYD I SKÖVDE

Det nya anläggningen ”Skogskrematoriet” i Södra Ryd i Skövde ligger i ett skogsområde. Utformningen och placeringen bär vittnesbörd om kvalitet och tidlöshet, främst genom en ny ceremonilokal med ett diorama ut mot naturen. Krematorieanläggningen med två ugnar är den enda idag helt eldrivna i Sverige vilket visar pastoratets och församlingens höga miljöambitioner.

− MED ELDRIFT MINSKAS utsläppen av växthusgaser avsevärt och vår nya krematorieanläggning har fått stor uppmärksamhet, säger Niclas Sjöberg, Krematoriechef hos Svenska Kyrkan i Skövde.

Det blir ett intressant digitalt intervjusamtal om allt från församlingars förvaltningsekonomiska strategier och kyrkans klimatsatsningar till nutida begravningsskick och utvecklingen av ceremonier vid kremering.

Intervjusamtalet sker med Niclas Sjöberg och Carl-Magnus Ahlander, som är Enhetschef för Värdskap och Service hos Svenska kyrkan i Skövde.

Det nya krematoriet i Södra Ryd har en också en helt ny ceremonilokal. Bakgrunden är, liksom i många andra församlingar runt om i Sverige; ett växande behov av ceremonier vid kremering och att genom noggrant utformade anhörigrum visa omsorg om anhöriga.

En betydande majoritet av alla begravningar i Sverige genomförs idag med kremering. Det mest vanliga är att kremering sker efter en ceremoni med kista. Men urnbegravning svarar numera för ungefär en fjärdedel av ceremonierna, vilket innebär att kremationen äger rum först. Det betyder i sin tur att urnan är med vid ceremonin istället för en kista. Det är ceremonierna kring urnbegravning som utvecklats mest under senare decennier.

Det som också utmärker det nya krematoriet är att det utöver själva ceremonilokalen saknas religiösa attribut. Avsikten är att människor med olika trosuppfattningar ska ges möjlighet att nyttja lokalerna.

− Först och främst vill jag förstås säga att vi är väldigt nöjda med den nya anläggningen, som uppfyller vårt främsta mål om att ceremonier och omsorg om anhöriga ska ske med värdighet. Det nya krematoriet med en vacker ceremonilokal uppfyller de önskemålen väl, säger Niclas Sjöberg.

Det nya krematoriet har kommit på plats genom ett samarbete med White Arkitekter som svarat för utformning och entreprenören Asplunds bygg AB.

STORT INTRESSE

Genom att andelen kremeringar vuxit dramatiskt under de senaste decennierna är nytänkandet och valet av drift något som intresserar andra pastorat och församlingar. Att agera föregångare inom klimat och hållbarhet passar väl in i Svenska Kyrkans höga ambitioner inom området. Detta har fått sitt uttryck genom Biskopsbrev om klimatet och inte minst ”Färdplan för klimatet” som antogs av Kyrkomötet 2019, precis vid ingången till 2020-talet.

– Våra miljöambitioner genomsyrar hela verksamheten och hur vi tillsammans jobbar framåt. Valet av nyskapande eldrift för det nya krematoriet har verkligen mött stort intresse, konstaterar Carl-Magnus Ahlander.

FAKTA I KORTHET:

Byggtid: september 2023–november 2025

Byggherre: Svenska Kyrkan, Skövde pastorat Entreprenör: Asplunds Bygg i Mellansverige AB Arkitekt: White Arkitekter AB

Niclas Sjöberg, Krematoriechef, Skövde Pastorat. Bild: Svenska Kyrkan, Skövde Pastorat.

Klimatmål har öppnat upp för

NATIONELL SAMVERKAN

Färdplanen för klimatet som nationellt gemensamt målprogram har skapat tydlighet och konkreta målsättningar för fastighetssidan inom Svenska kyrkan. Dessutom också påtaglig samverkan mellan stiften kring nyckelområden som energi, transporter, renoveringar, avfallsfrågor och begravningsverksamhet. Men också en mer öppen dialog om kyrkans roll i konkreta samhällsutmaningar. – Genom klimatfärdplanen har vi öppnat upp för ökat samarbete och samverkan i hela Svenska kyrkan, säger Kristina Segerström, stiftsingenjör och hållbarhetsansvarig i Stockholms stift.

AV NICLAS SVENSSON

I STOCKHOLMS STIFTS pastorat och församlingar sker ett omfattande arbete med att uppgradera alla kyrkor och övriga byggnader till dagens krav på hållbarhet och tillgänglighet. Energieffektiviseringsarbete, installationer av solceller och bergvärme samtidigt som kyrkan möter 2020-talets utmaningar inom verksamheten. Det handlar om hur kyrkan ska förvalta inte bara det bebyggda kulturarvet, utan också det gröna och immateriella kulturarvet.

Niclas Svensson

RENOVERING OCH RESTAURERING AV KULTURHISTORISKA BYGGNADER

SAMT KYRKOR

En stor del av Sydskiffers verksamhet består av ett helhetsåtagande inom bygg och renovering av såväl kulturbyggnader som kyrkor.

Vi har specialkunskaper på att renovera k-märkta fastigheter. Vi är specialister på skiffer i alla dess former från takskiffer till väggskiffer och golvskiffer.

Vi har sedan starten 1980 skapat oss en gedigen och stor erfarenhet av att bevara och återskapa anrika byggnaders ursprungliga utseende och konstruktion. Vi jobbar i synnerhet i södra Sverige men åtar oss uppdrag i hela landet.

Seldonsvägen 5, 302 62 Halmstad 035-22 36 50

Patrik Wernersson, 070-555 05 40 www.sydskiffer.se

“I den stora bilden är de olika förutsättningar som råder bland stiftets kyrkor kanske den verkliga utmaningen. Men även här har nätverk lett till positiva resultat.”

/Kristina Segerström, stiftsingenjör och hållbarhetsansvarig i Stockholms stift

Bild: Svenska Kyrkan, Andreas Lundberg

Det digitala mötet med Kristina Segerström är både inspirerande och informativt. Kärnan i samtalet handlar om det arbete som bedrivs och som genom organisationens beslutade klimatmål fått ett tydligare fokus.

– För oss stiftsingenjörer som har i uppdrag att stötta alla våra fastighetsägande församlingar och pastorat har klimatfärdplanen skapat tydlighet men också successivt byggt på vår kompetens via nätverkande, utbildningar och viktiga utvecklingsprojekt. Och inte minst en givande samverkan med kollegor i andra stift, säger Kristina Segerström.

DIGITALA MÖTEN

OCH STRATEGISKA NÄTVERK

Färdplanen för klimatet antogs nationellt via Kyrkomötet 2019 och första etappen genomfördes 2020-23. En plattform skapades som som baserades på den inventering av de 39 delmål som bedömdes vara de mest angelägna i samtliga pastorat och församlingar. För

att kraftsamla in mot etapp 2 som startade 2024, har samarbetet mellan stiften verkligen fått ny fart och resursförstärkningar för ökat främjande från stiften har kommit på plats.

En annan viktig kraftkälla och förändring är de nätverk som upprättats för kyrkans fastighetsmedarbetare, inte minst inom det angelägna energiområdet, där ett av målen är att minska energianvändningen med 5 procent per år. Inom utbildningsverksamheten har digitala mötesformer fått ett genomslag, vilket är centralt i en så stor organisation som Svenska kyrkan. Tillsammans med andra nätverk sker en kontinuerlig diskussion kring de delmål som färdplanen omfattar, och som rör allt från upphandlingar av byggmaterial till etik inom modern krematorie- och begravningsverksamhet.

KYRKOR MED OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Stockholms stift omfattar 50 församlingar/pastorat som självständigt äger och förvaltar bland annat 195 kyrkor och kapell. Paletten av kyrkobyggnader är minst sagt mångskiftande; från medeltida stadskyrkor som Storkyrkan (som också är domkyrka) i Gamla stan, moderna kyrkor som exempelvis Vantörs kyrka och Ängbykyrkan i förorterna till pittoreska kyrkor i ytterskärgården som Möja och Nämdö.

– I den stora bilden är de olika förutsättningar som råder bland stiftets kyrkor kanske den verkliga utmaningen. Men även här har nätverk lett till positiva resultat, konstaterar Kristina Segerström.

Som exempel på aktuella renoveringar nämns Botkyrka kyrka, som genomgått en omfattande renovering och installerat bergvärme. Ett öppnat korfönster och modern belysning har öppnat upp kyrkorummet högst påtagligt. Ett annat projekt handlar om Sankt Jacobs kyrka invid Kungsträdgården, som tidigare var en del av Stockholms domkyrkoförsamling, men som numera ägs av Stockholms stift. Det intilliggande församlingshuset har byggts om med hållbarhet i fokus och blivit ett effektivt aktivitetsbaserat kontor för stiftskansliet.

– St Jacobs kyrka har inte avkristnats, den är i allra högsta grad fortfarande en levande kyrka, men den har byggts om för att kunna rymma en större bredd av verksamheter. Två större mötesrum och en fri mötesyta har kunnat skapas genom att bakre bänkrader fått tillstånd att tas bort och kyrkan öppnas upp för fler som vill ha möjligheten att nyttja vår fantastiska kyrkomiljö för olika typer av arrangemang, säger Kristina Segerström.

ROLLEN I SAMHÄLLET

En kontinuerlig pågående diskussion handlar om kyrkans roll i samhället i en ny tidsepok med krig i vår närhet, klimathot, pandemier och behov av andlig hälsa i en orolig värld. Kyrkan är också en av landets största fastighetsägare och åtskilliga byggnader nyttjas inte och ett antal är föremål för avyttringar.

– Avyttringar är förstås svåra processer, säger Kristina Segerström. Men saknas underlag för verksamhet och ekonomin är tuff är det ibland det enda som återstår.

Och hållbarhetsarbetet hålls högt i prioriteringsordning inom Svenska kyrkan generellt. Biskopsbreven om klimatet ligger till grund för värderingen ”att värna om skapelsen”.

– Generellt så har vi en vittomfattande verksamhet med såväl miljömässig, social, ekonomisk som andlig hållbarhet i fokus inom stiftet. Det rör sig om allt ifrån installation av nya moderna uppvärmningssystem och solceller, pilgrimsvandringar för klimaträttvisa, samtalsgrupper för unga om existentiella frågor, till bikupor för biologisk mångfald, säger Kristina Segerström.

SPÅNTILLVERKNING

TJÄRNING & MONTERING

Nykarleby Spåntak är specialiserade på tillverkning av takspån av högsta kvalitet, läggning av spåntak enligt erkända metoder samt tjärstrykning. Vi strävar efter att behålla byggnadens karaktäristiska utseende och kulturhistoriska värde. Med rätt underhåll håller våra spåntak i många generationer.

Snickeriet för tillverkning av spån finns i Nykarleby, men vi reser runt i hela Finland och Sverige för att lägga nya spåntak eller tjärstryka befintliga tak.

Bröderna Karl-Erik och Tom Nylund började med kyrkorenoveringar 1988. Sedan 1992 har firman egen spåntillverkning. Där följs spånens väg ända från stocken tills de är fastspikade på kyrktaket.

I januari 2025 fick firman nya ägare. Martin och Patrik sköter den dagliga verksamheten, jämsides med, och i samma anda som de tidigare ägarna. Det ligger mycket hantverk bakom det vi gör, arbetsprocessen är lång och krävande. Men så blir resultatet också långsiktigt och välgjort, vilket gör att vårt arbete känns meningsfullt.

Vid läggning av spåntak eller tjärstrykning kan ni med förtroende vända er till oss. Med nästan 30 års erfarenhet av hantverket kan vi erbjuda kunnande och kvalitet i arbetet för att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader. För att förlänga hållbarheten på taket – välj med omsorg material, tillverkningsteknik, läggningsmetod och regelbundet underhåll.

Kontakta oss för mer information om våra tjänster och hur vi tänker kring vårt arbete.

Martin Wiik

Spåntillverkning och montering +358 40 746 86 94

Patrik Östman Tjärning 070 29 691 52

+358 500 66 95 24 info@spantak.fi www.spantak.fi

Engagemanget i klimatomställningen bottnar

i OMSORG OM SKAPELSEN

Klimathotet representerar en av vår tids djupaste etiska och existentiella utmaningar. Svenska kyrkan har intagit proaktiv hållning och motiverar sitt ”teologiska ansvar” med ”att vårda skapelsen”.

Detta engagemang konkretiseras genom ”Färdplan för klimatet”, ett strategiskt dokument som beskriver ambitiösa mål för att uppnå klimatneutralitet år 2030. – Det handlar ytterst om att med stora mått av samverkan ställa om verksamheten i kyrkans mångsidiga verksamheter, säger Annika Gottberg, programledare för Svenska Kyrkans klimatarbete.

AV NICLAS SVENSSON

DEN KLIMATPLAN som antagits av Svenska kyrkan utgör en strategisk och strukturerad plan utformad för att integrera klimatåtgärder i hela organisationen. Uppdraget är omfattande då det handlar om över tusen församlingar, otaliga fastigheter och ett stort nätverk av anställda och volontärer. Den centrala ambitionen, som ofta lyfts fram i olika kyrkliga sammanhang och i offentliga framträdanden är det ambitiösa målet att uppnå klimatneutralitet till 2030.

– Det finns en stark uppslutning och ett engagemang, upplever jag. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att Svenska Kyrkan inte är någon koncern, och pastorat och församlingar är fristående och fattar sina egna beslut, säger Annika Gottberg.

OMSORG OM DE UTSATTA

Målen ska genomsyra hela verksamheten och omfattar alla utsläppskällor, såsom byggnaders energiprestanda, hållbara transporter, hållbara investeringar och ett allmänt förhållningssätt i en grön, föredömlig verksamhet. Allt bottnar emellertid i biskopsbrevet om klimatet från 2014, där det formuleras en slags kyrkoideologisk, teologisk grund som handlar om att vårda skapelsen och visa omsorg om de utsatta. Samtidigt fanns redan på plats ett mångårigt engagemang i pastorat och församlingar.

– Ja, diskussionerna inför de gemensamma riktlinjerna i Färdplanen kom inte som en blixt från klar himmel. Det fanns redan ett mångårigt etablerat engagemang sedan decennier tillbaka, konstaterar Annika Gottberg.

Den inledande etappen som pågick 2020-23, fokuserade på inventering, engage-

mang och utveckling av nya vägledningar och utbildningar. Även uppföljning utvecklades för att möjliggöra inventering av församlingars och pastorats samlade energiprestanda och identifiera åtgärder. I detta arbete är inte minst stiftens och församlingarnas medarbetare med ansvar för fastigheter centrala för att göra bedömningar av den stora variationen av byggnader och deras skilda förutsättningar i olika delar av landet. Utöver olika geografiska förutsättningar är det också ett komplext åtagande till följd av exempelvis varierande tidsepoker, byggteknik och energiinfrastruktur.

INSPIRATION OCH ENGAGEMANG

I slutrapporten från den första etappen konstateras att 20 av 36 etappmål uppnåddes helt. Därtill genomfördes högintressanta gemensamhetsskapande aktiviteter såsom ”Pilgrims walk for future”, som engagerat över 10 000 personer hittills och fick stor medial uppmärksamhet i samband med pilgrimsvandringen till klimattoppmötet COP26 i Glasgow 2021. Andra insatser, som utbildningar för att optimera energiinstallationer och pilotprojekt för hållbar konsumtion, har bidragit till ökad medvetenhet och konkreta besparingar både ekonomiskt och utsläppsmässigt. Målet för antal laddplatser uppnåddes 2021 och fortsatte sedan att öka fram till slutåret 2023, då laddplatser fanns i 40 procent av alla pastorat och församlingar.

Där det visat sig svårare att nå målen handlar om utsläppsminskningar i kyrkans egen verksamhet. Trots framgångar visar rapporten att för att nå målet om klimatneutralitet till 2030 krävs ett mer fokuserat

arbete, i synnerhet anges de områden som är i fokus i den pågående etappen i färdplanearbetet; energi, transporter och konsumtion.

Den andra etappen som nu pågår handlar om att gå från åtaganden till ännu mer konkreta åtgärder. Ett primärt fokus för byggnader är energieffektivisering övergången till förnybara energikällor för uppvärmning och el. För en kyrka som äger betydande fastighetstillgångar innebär detta både optimering av befintlig energiutrustning och investeringar i värmesystem, ventilation och styrning. Allt eftersom tiden går, plockas förstås de lågt hängande frukterna först. Det betyder i den senare perioden in mot 2030 blir utsläppsminskningar svårare att uppnå.

Annika Gottberg är programledare för Svenska Kyrkans klimatarbete. Bild: Svenska Kyrkan

– Den fas som vi befinner oss mitt i handlar också om ökad medvetenhet och beteendeförändringar. Det rör sig om att minska antalet affärsresor, främja hållbara val av livsmedel eller se över finansiella placeringar, säger Annika Gottberg.

KYRKAN – ENDA VERKSAMHETEN

I BYN

Grunden i Svenska kyrkan dess knappt 600 pastorat med över tusen församlingar. Där förutsättningarna kan vara vitt skilda. Annika Gottberg är en inspiratör, vilket tydligt märks i intervjusamtalet, och hon understryker den samverkan som växt fram sedan färdplanearbetet sjösattes 2020.

– Vi har fått en betydande uppslutning och ett stort engagemang, trots att förutsättningarna i pastorat och församlingar kan vara väldigt olika. Vårt uppdrag är att se till att det finns rådgivning, möjligheter till utbildning eller att ingå i nätverk. Som helst ska fungera för alla. Och som ger våra lokala företrädare möjligheter att förbättra och utveckla, säger Annika Gottberg.

Svenska Kyrkans Färdplan för klimatet kan bli en succé såsom föregångare i en osäker tid, präglad av krig i vår närhet, klimatkris och andlig oro. Men även verk-

samheten i stort moderniseras och anpassas till en ny tidsepok, där människor vill förverkliga sina livsdrömmar. Men det är närmast häpnadsväckande skillnader i förutsättningar; i storstadens myller konkurrerar kyrkornas verksamhet med ett växande utbud av fritidssysselsättningar inom idrott, nöjesliv och kultur. – Det många kanske inte tänker på är det faktum att kyrkans verksamhet i vissa delar av landet kan vara de enda aktiviteter som erbjuds. När livsmedelsaffärer och service försvunnit, finns kyrkan kvar, avslutar Annika Gottberg.

Fakta om Svenska kyrkan

• Svenska kyrkan har cirka 5,8 miljoner medlemmar.

• Den är indelad i 13 stift från Lund i söder till Luleå i norr

• Består av ca 1 320 församlingar (1 januari 2020) i Sverige och 31 församlingar utomlands

• Omfattar 4 000 invigda kyrkor och kapell, varav cirka 3 000 är skyddade enligt Kulturmiljölagen.

Mer om ”Färdplan för klimatet” inom Svenska kyrkan

Svenska kyrkans färdplan för klimatet siktar på klimatneutralitet 2030 genom egna utsläppsminskningar, främjar en värderingsförändring kring livsstil och andliga aspekter, och stärker stödet till klimaträttvisa, med fokus på att minska påverkan från verksamheten (resor, byggnader) och hjälpa de mest drabbade, särskilt under pågående period 2024-2027.

Huvudmål med slutåret 2030

1 Klimatneutralitet: Minska utsläpp inom egen verksamhet (lokaler, transporter) genom omställning för att inte bidra till global uppvärmning.

2 Värderingsförändring: Lyfta andliga och existentiella perspektiv på klimatkrisen och inspirera till livsstilsförändringar, med fokus på resor och konsumtion.

3 Klimaträttvisa: Stärka stödet till de som drabbas hårdast, via Act Svenska kyrkan, som en del av ett globalt ansvar.

Du smider nya idéer - vi gjuter dem!

Gjutjärnsproduktion för funktion och utsmyckning

Du har säkert sett brunnslocken som ingår i vårt bassortiment sedan decennier. Med genuin kunskap och erfarenhet utvecklar och tillverkar vi även designade gjutjärnsprodukter som exempelvis staket, stolpar, urnor, markplattor, informationstavlor - produkter som är funktionella och hållbara för gata, park och trädgård. Med hänsyn till miljön använder vi grön el samt återvunnet material i vår tillverkningsprocess.

En gjutjärnsprodukt från Tierps Järnbruk och du har historien i din handoavsett om den utsätts för väder och vind kommer den att visa sig från sin bästa sida i generationer.

Tierps Järnbruk AB

StockholmFo

Stockholms kyrkogårdsförvaltning

Vi gör mycket renoveringsarbeten och nyproduktion för Svenska kyrkan runt om i Sverige. Bland annat har vi gjort utsmyckningar till Järva begravningsplats i samarbete med Stockholms kyrkogårdsförvaltning.

wwwtierpsjarnbruk.se info@tierpsjarnbruk.se

Foto:

RÄTT TRÄD PÅ RÄTT PLATS

Kyrkogårdar är inte bara kulturhistoriska platser – de är också viktiga gröna miljöer i dagens städer.

På Stångby plantskola arbetar Linnéa Cornelius med växtval och planering som stärker både biologisk mångfald och platsens karaktär.

SOM KUNDANSVARIG för Västsverige vägleder Linnéa Cornelius allt från städer till små trädgårdar i frågor om växtval och skötsel. Kyrkogårdar hör till de mest komplexa miljöerna, där tradition, biologi och estetik ska samspela. Äldre träd har en särskild betydelse i dessa rum.

– De skapar en lugn och rofylld miljö. Utöver den visuella funktionen fyller äldre träd en stor biologisk funktion, säger hon.

Eftersom kyrkogårdar ofta är kulturhistoriskt känsliga platser styrs arbetet av trädvårdsplaner. Där balanseras bevarande med modern grönstruktur, och artvariation blir en avgörande del.

– Man renoverar så att de kulturhistoriska värdena behålls, samtidigt som artdifferentieringen ökas, säger Linnéa Cornelius.

Fler arter bidrar till att säkra framtida grönska, särskilt efter sjukdomar som almsjukan, som gjort vissa kyrkogårdar nästintill trädfria. En ökad mångfald gynnar också pollinatörer, fåglar och smådjur.

– Det viktiga är diversitet, både i arter och ålder. Man behöver vissa träd som blommar, vissa som ger frukt och andra som har en bark som är gynnsam som boplatser, säger hon.

Många kyrkogårdar bär en stark traditionell prägel, och karaktären går att bevara även när nya arter tillkommer.

Kyrkogårdar hör till de mest komplexa miljöerna, där tradition, biologi och estetik ska samspela. Äldre träd har en särskild betydelse i dessa rum.

I takt med att städer förtätas får kyrkogårdar en ny roll som gröna stödpunkter. Krontäckningen skapar svalka, rekreation och ett tryggt, grönt rum för både människor och djur.

– Kyrkogårdar i större städer kan utgöra ett viktigt grönområde, de kan vara lika viktiga som en traditionell park, säger hon. För att skapa miljöer som känns trygga krävs balans mellan skugga och öppenhet. En varierad struktur av träd, buskar och vintergröna inslag ger liv och tydlighet i rummet.

Nyplantering ställer höga krav på förarbete, särskilt i kyrkogårdarnas torra och trånga lägen.

– Vi hjälper till att välja rätt art i rätt storlek till rätt plats. När träd levereras tittar vi på kron- och rottillväxt och rekommenderar vårt företablerade material, då vi ser att de

träden rotar sig bäst, säger Linnéa Cornelius. För framtiden hoppas hon att fler träd återplanteras där de tidigare tagits ned.

– Träden suger vatten, håller markmaterial på plats och ger skugga, så det finns många anledningar att återplantera dem.

Hennes råd till alla som arbetar med kyrkogårdarnas grönska är tydligt:

– Ta hjälp att välja rätt träd, till rätt plats. Återplantera alltid ett nedtaget träd med två nya.

Utmaning att förena BEVARANDEKRAV OCH KLIMATNYTTA

Skara stift är Sveriges äldsta och historien kring kyrkor och tillhörande byggnader sträcker sig tillbaka till tidig medeltid för snart 1 000 år sedan. Här fick kristendomen sin första administrativa nod i landet. När vi skriver 2020-tal håller transformeras hela verksamheten till klimatneutralitet år 2030. Central i denna process är stiftsantikvarie Andreas Lindblad, som i sin roll verkar för kulturarvets bevarande, men samtidigt ser till att att moderniseringen inom verksamheten utförs på ett mer hållbart sätt.

AV NICLAS SVENSSON

INOM SKARA STIFT återfinns 420 kyrkor och utöver det en stort antal andra fastigheter. Åtskilliga kyrkor är medeltida eller från tidigmodern tid och att modernisera en så omfattande och hiistoriskt värdefull fastighetsportfölj innebär komplexa avvägningar mellan bevarandeintressen och en pågående klimat- och energiomställning. Inom Svenska kyrkan är stiftsantikvarien den centrala experten på kyrkornas kulturhistoriska värden och bevarandefrågor. Andreas Lindblad innehar således en nyckelposition när offensiva klimatmål ska bli praktiskt genomförbara åtgärder i stiftet. Men det är pastorat och församlingar som har beslutsrätten.

BEVARANDEKRAV

OCH KULTURMINNESSKYDD

Stiftsantikvariens primära uppgift är att ge råd till om hur de ska agera i enlighet med både kulturmiljölagstiftningen och färdplanen för klimatomställningen. Ett exempel på råd är att prioritera energieffektivisering av församlingshem eller kontorsflyglar först, där de antikvariska skyddsvärdena ofta är lägre, innan man tar sig an kyrkobyggnaden. – När det gäller skyddsvärde är det förstås skillnad mellan yngre och äldre kyrkor. De som benämns moderna och som är uppförda efter 1939 har inget skydd alls. Ur ett moderniserings- och klimatperspektiv har alltså de kyrkorna och församlingarna en annorlunda situation, konstaterar Andreas Lindblad. Kyrkobyggnader är skyddade enligt Kulturmiljölagen, vilket ställer höga krav när ingrepp ska genomföras. Att installera moderna värmesystem såsom bergvärme eller stora värmepumpar kan bedömas som

uteslutet eller kräva omfattande arkeologiska undersökningar och tillståndsprocesser, särskilt om ingrepp innebär att fasader eller interiörer måste ändras. Till skillnad från moderna byggnader tillåts sällan tillläggsisolering av väggar och tak, eftersom detta kan skada de historiskt värdefulla konstruktionerna.

– Fuktproblematiken innebär större risker än låga temperaturer, konstaterar Andreas Lindblad.

ASP I STÄLLET FÖR KÄRNFURU

Andreas redogör för ett aktuellt dilemma – brist på kärnfuru för spåntillverkning till klassiska kyrktak. En diskussion pågår och som handlar om möjligheten att använda aspvirke för takspån. I vissa delar av Skandinavien har asp använts, då det visat sig lämpligt för tunnare stickspån, och fungerar bra på skuggiga sidor av taket. Nackdelen är att dess känslighet för röta och kan vrida sig om det inte läggs rätt. Kärnfuru anses ofta vara mer hållbart och klassiskt.

– Det är en fråga om tillgång, och aspspån fungerar även på längre sikt därigenom. Men med den nackdelen att det kanske behöver bytas ut oftare, säger Andreas Lindblad.

SMARTARE UPPVÄRMNING

I en omställning mot ökad hållbarhet spelar stiftsantikvarien en stor roll i att främja åtgärder som inte kräver omfattande byggnadstekniska ingrepp. Detta inkluderar att se över inomhusklimatet. En stor del av energiförbrukningen i kyrkor går till uppvärmning av stora, ofta glest använda volymer.

– Materialval vid förestående renove -

ringar spelar faktiskt roll. Att använda traditionella, lokalt producerade och hållbara material – med god tillgång – vid reparationer är ett konkret hållbarhetsbidrag, avslutar Andreas Lindblad.

Genom att balansera antikvarisk kunskap med pragmatisk rådgivning kan stiftets pastorat och församlingar navigera mot ökad hållbarhet. Det handlar om smartare styrning av värmesystemen, zonindelning av uppvärmningen, och att sänka innertemperaturen under perioder då kyrkan inte används för gudstjänst eller evenemang, snarare än att installera helt nya system. Då kan radikala, byggnadstekniska omvandlingar undvikas.

Skara Domkyrka är en mittpunkt i Sveriges äldsta stift. Bild: Niclas Svensson

ENERGIEFFEKTIVISERING

avgörande för att uppnå klimatneutralitet år 2030

Inspiration, engagemang och samverkan är några av nyckelorden bakom det pågående arbetet med energieffektiviseringar inom ramen för ”Svenska kyrkans Färdplan för klimatet”. – Ja, min roll handlar väldigt mycket om att fånga upp utmaningar och behov i församlingar och pastorat och driva de gemensamma energifrågorna framåt, berättar Magdalena Boork, nationell energisamordnare inom Svenska kyrkan.

AV NICLAS SVENSSON

REDAN I DET digitala samtalet med Magdalena Boork framgår det att hennes styrka och drivkraft handlar om förmågan att entusiasmera. Det blir annars gärna lite allvarligt när det oskattbara kulturarvet som Svenska kyrkan förvaltar står inför modernisering och ekonomin haltar på sina håll till följd av minskade medlemsantal. Men det intensiva arbete som pågår inom området energieffektivisering bygger snarare på motsatsen; inspiration, nätverkande och gemensam färdriktning är några av framgångsfaktorerna.

Målen för energieffektiviseringen i Färdplanens första etapp 2020-23 uppnåddes inte fullt ut, men i pågående etapp pågår insatser på bred front. Viktigt emellertid att påpeka att beslut om konkreta åtgärder inom Svenska kyrkan ligger hos pastorat och församlingar. Att vara nationell energisamordnare handlar således inte om ”pekpinnar” utan om att utbilda, kommunicera och inspirera.

ANVÄNDA ENERGI PÅ ETT SMARTARE SÄTT

Att nå framgång inom energieffektivisering blir väldigt avgörande för att nå målet om klimatneutralitet inom verksamheten till år 2030. Energi svarar för en betydande del av de negativa klimatutsläppen, samtidigt som en omställning kan bli väldigt kostsam för församlingen. Därför finns också incitament genom ekonomiska bidrag för energieffektivisering. Men det finns också ”frivilliga” nätverk för diskussioner och utbildningar inom energiområdet, som förtjänar begreppet succé. Det digitala inomkyrkliga teamsnätverket ”Energiforum i Svenska kyrkan” startade i augusti 2022 och samlar idag fler än 650 anställda och förtroendevalda. – I min roll som samordnare handlar det om att vara lyhörd. Energifrågan handlar

såväl om tekniska lösningar för att använda energi smartare som vanor och förhållningssätt. När det kommer till förnybar elproduktion med solpaneler så har vi arbetat för att församlingar ska erbjudas så hållbara lösningar som möjligt, konstaterar Magdalena Boork.

ELPRISCHOCKEN BLEV EN VÄCKARKLOCKA

Svenska kyrkans totalt ungefär 20 000 byggnader medför att energikostnader är en tung post i de flesta pastorat och församlingar. Chockpriserna på el som svepte över Sverige under vintern 2022-23 blev en väckarklocka i kyrkans lokala organisation. – Utan tvekan ledde ”elprischocken” till en ökad medvetenhet om behovet av energiomställning och smartare användning ute i församlingsverksamheten och många församlingar minskade elanvändningen markant den vintern, säger Magdalena Boork.

Ett annat dilemma är förstås att närmare hälften av Svenska kyrkans ungefär 3 500 kyrkor är uppvärmda med direktverkande el. En eluppvärmd kyrka utanför stadskärnorna är som regel intermittent uppvärmd. Det betyder att den endast värms till komforttemperatur när den används. Övrig tid värms den inte alls eller med så kallad ”skyddsvärme”. Effektuttaget för en kyrka under uppvärmning är nästan tio gånger högre än i viloläge. Det medför höga elnätskostnader för pastorat och församlingar samt en stor belastning på elnätet.

OMSORG OM DE UTSATTA

Hållbarhetsarbetet hålls högt inom Svenska kyrkan generellt. Biskopsbrevet om klimatet från 2019 har varit vägledande och en form av ”politiskt” startskott som nått en bredare publik. Sett ur kyrkans perspektiv

Magdalena Boork är i sin roll som nationell energisamordnare inom Svenska kyrkan en nyckelaktör för att nå de ambitiösa energimålen. Bild: Pär Boork

benämns satsningarna på klimatneutralitet och hållbarhet ”att värna om skapelsen och om de utsatta”, då klimatförändringarna slår hårdast mot de socialt utsatta grupperna runt om i världen.

– I färdplanearbetet upplever jag att vi har etablerat en gemensam grund och skaffat oss bra verktyg för att tillsammans sträva mot uppsatta mål. Vi arbetar både för bättre tekniska lösningar, men också för att energi- och klimatfrågan ska synas i ord och handling, avslutar Magdalena Boork.

Energiområdet är tillsammans med transporter och konsumtion prioriterade områden i den pågående etappen 2024-27 i ”Svenska Kyrkans Färdplan för klimatet” som ska leda till en klimatneutral verksamhet inom Svenska kyrkan år 2030.

Målsättningarna i den pågående etappen med slutår 2027 är ambitiöst satta:

• Den totala köpta energimängden per kvadratmeter för uppvärmning och el i byggnader ska genom effektivisering ha minskat med minst 5% per år under etappen.

• De totala klimatpåverkande utsläppen från energianvändning ska halveras under etappen.

• Samtliga enheter inom Svenska kyrkan ska ha gjort aktiva val av förnybar el. Om möjligt ska elen vara märkt Bra Miljöval

Vi tar vara på vårt kulturarv!

Boracol®

Träskyddsmedel

Boracol® 20 mot träskadeinsekter, röta & äkta hussvamp

Ateljé för restauration

renovering • restauration • konserveringsarbeten av blyinfattade glasmålningar och blyinfattade fönster

Välkommen till vår ateljé

• Blyinfattade fönster

• Glasmålningar

• Dekorativa glaskors

• Rengöring av glasmålningar

• Reparation

• Rådgivning

• Design och tillverkning av blyinfattade fönster till bl.a. församlinghem och sakrala byggnader

Vi har mästerbrev samt specialutbildning inom tradionella och medeltida glasmåleritekniker. Över 50 års yrkeserfarenhet.

En garanti för kvalitet, gediget yrkeskunnande och bra service.

Nya Boracol® 10 - Vassare än sin föregångare!

Mot mögel, men också mot röta, svamp, äkta hussvamp!

Vi har även förtroendet att få utföra arbeten till Svenska Kyrkan.

Glaskonst Winfried Baier 070 -218 20 31, 0140-182 20 www. wbglaskonst .se • info@wbglaskonst.se

Boracol® 15 för depåimpregnering / injektion utan tryck i borrhål.

Läs våra tidningar på www.issuu.com/b2bnyheter.se

Ex på borrhål

Spridning av vätskan visas med hjälp av reagensvätska

Boracol® & Impel® godkända biocider enl. EU´s biociddirektiv

www.lavtox.se Tfn: 0730-22 21 89

Fönsterrenovering i magnifika MO KYRKA

De vackra romanska kyrkofönstren i Mo kyrka i Söderhamns kommun har under tre år genomgått en renovering. Det har bland annat inneburit restaurering av skador på fönsterglas, fönsterbågar samt karmar, men också att avlägsna ”moderna” tillägg från tidigt 1900-tal och återställa fönstren till ”original”. Det fina resultatet innebär att kyrkans historiska karaktär bevaras och säkerställs för efterkommande generationer.

AV NICLAS SVENSSON

MO KYRKA stod färdig 1822 och för några år sedan firade kyrkan följaktligen 200-årsjubileum. Kyrkan är uppförd i Karl-Johansstil med sin placering några mil väster om Söderhamn.

Mo består av flera byar med placering i en bördig dalgång med stor variation av vidsträckta skogar. Närmaste tätort är Mohed med ungefär 400 invånare. Via en digital intervju med Magnus Natander, kyrkoherde i Söderala pastorat får jag ta del av såväl kyrkans och bygdens historia som den nyligen avslutade renoveringen av fönstren.

– Resultatet har blivit väldigt fint när fönstren både restaurerats och återställts till ursprungligt skick, säger Magnus Natander.

MAGNIFIK ALTARTAVLA

Det som verkligen är iögonenfallande i det tämligen stora kyrkorummet i Mo kyrka är altartavlan. Konstverket kom till i samband med en renovering 1962–64 och konstnären är Uno Vallman, uppväxt under knappa förhållanden i grannsocknen Norrala. Motivet för altartavlan i Mo kyrka är kristi uppståndelse, och målad i modernistisk stil med skarpa färgintryck.

– Altartavlan är onekligen magnifik, och det är glädjande att det är en konstnär från trakten som svarat för målningen. Uno Vallman har ibland välförtjänt kalllats ”Hälsinglands Picasso”, säger Magnus Natander.

KONTINUERLIG DIALOG

Fönsterrenoveringen i Mo kyrka slutbesiktigades i oktober 2025 efter en treårig etappvis process, där totalentreprenören

Mo kyrka ligger i naturskön omgivning någon mil västerut från Söderhamn.

Heinemann Snickeri AB har haft en samordnande funktion för spetskompetens bland utförande entreprenadföretag. Dessa har i dialog med församling och pastorat kontinuerligt arbetat med att restaurera alla kyrkans fönster, vilket inneburit demontering, lagning, målning och återmontering.

– Processen har också inkluderat tät dialog med länsstyrelse och antikvarie och beställare för att säkra både historisk korrekthet och goda tekniska lösningar, säger Magnus Natander.

KYRKAN I EN NY TID

Samtalet avslutas med en diskussion om mindre landsortsförsamlingar och dess möjligheter att finna sin roll i samtiden. Magnus Natander är också kontraktsprost med södra Hälsingland som ansvarsområde. Rollen innebär tillsyn över församlingar och deras verksamhet. Landsortsförsamlingar tvingas hantera minskade medlemstal och konkurrera med annan verksamhet i ett modernt samhälle.

– Det råder ingen tvekan om att behoven av andlighet växer i en orolig tid med pandeminer, klimathot och krig i vår närhet. Sett över tid har kyrkan genomgått en betydande stor omställning från att ha varit en del av en dömande överhet till att i dag konsekvent stå upp för de utsatta, avslutar Magnus Natander.

FAKTA I KORTHET:

Fakta om Mo kyrka och aktuell fönsterrenovering

Uppförd: 1822 (invigd 1838)

Byggherre: Söderala Pastorat

Totalentrepenör: Heinemann Snickeri AB

BEVARA KULTURARVET

– med omsorg och kunskap

Heinemann Snickeri restaurerar kyrkor och kulturhistoriska byggnader med traditionellt hantverk och hållbara material. Med gesällbrev från

Carl Malmstens Capellagården och över 15 års erfarenhet arbetar vi för att bevara varje byggnads historiska värde.

Flera av våra projekt är godkända av Riksantikvarieämbetet, vilket garanterar hög hantverkskvalitet och antikvarisk noggrannhet.

Vi utgår från vårat snickeri i Söderhamn och arbetar i från Sundsvall i norr till Stockholm i söder.

Vår kompetens:

• Fönster-, dörr- och fasadrestaurering

• Nytillverkning och rekonstruktion efter förlaga

• Kyrkoinredning och specialsnickerier

• Dokumentation enligt antikvariska riktlinjer

Heinemann

Snickeri för dig som förvaltar

Sveriges kulturarv med omsorg

Heinemann Snickeri, Borg 564, 826 94 Norrala

Anne Heinemann, 070 641 52 43

Instagram heinemannsnickeri

Facebook Heinemann snickeri www.heinemannsnickeri.se

De romanska fönstren har genomgått restaurering. Bild: Heinemann Snickeri AB

En unik lösning togs fram vid renoveringen av kyrktornet på Ås kyrka: att lyfta ner hela tornspiran på kyrkbacken, dela den itu och placera den kluvna kulturarvsskyddade spiran under en 15 meter hög väderskyddad ställning från Layher.

VÄDERSKYDD

säkrar renovering av kulturarv

När bygg- och ställningsföretaget Jämtfasad skulle projektera ställning inför renoveringen av kyrktornet på Ås kyrka kände de till rötskadorna i träet. Men omfattningen uppdagades först när ställningsmontaget var igång.

– DET VAR EXTREMT allvarliga skador i tornets bärande konstruktion, vilket innebar att vi fick lyfta ner hela spiran på marken, berättar vd:n Erik Olsson.

Den ursprungliga planen var att lyfta upp tornspiran inklusive lanternin och växla av dem på ställningskonstruktionen. För detta beräknades ett tätt väderskydd från 21 till 41 meters höjd, inklusive ett Kedertak från Layher högst upp, för att möjliggöra byte av rötskadat virke och utbyte av kopparplåten utan risk för inläckage. Layher bistod från start med 3D-skanning av tornet och förslagsritningar för den tilltänkta ställningslösningen.

– Hela tornet var skevt, det diffade nästan två decimeter. Då var 3D-skanningen helt avgörande. Man byggde ofta så förr av religiösa skäl, bara Gud skulle vara perfekt, säger Erik Olsson.

Resultatet blev en konstruktion där ställningssystemet Layher

Allround, FW-system och stålbalkar kombinerades. Eftersom ställningen och väderskyddet inte kunde förankras ovanför 19 meter, vilket var särskilt problematiskt över långhusets takkonstruktion, krävdes en lösning som kunde ta upp de stora reaktionskrafter som uppstod. Provisoriska betongfundament placerades i öppningarna för ljudluckorna. Dessa fungerade som upplag för stålbalkar som lades ovanför kyrkklockorna, och ovanpå balkarna monterades ett FW-system som bar upp ställningen över långhuset. Sedan monterades en Allround-modul ovanpå. På så vis kunde reaktionskrafter på upp till 500 kN tas om hand utan omfattande förstärkningar av kyrkans takkonstruktion.

STÖRRE SKADOR ÄN VÄNTAT

När ställningsarbetet pågick för fullt och man öppnade putsen

stod det klart att tornets bärande delar var betydligt mer skadade än väntat. Ruttet trä hade murats in i konstruktionen och det var så nedbrutet att risken för en katastrof var överhängande. – Om vi inte upptäckt det hade hela tornet kunnat kollapsa, berättar Erik Olsson.

En ny, unik lösning togs fram: att lyfta ner hela tornspiran, 23 meter hög och 13 ton tung, på kyrkbacken, dela den i två delar och placera den kluvna kulturarvsskyddade spiran under en 15 meter hög väderskyddad ställning.

– Det var nervöst när vi gjorde provlyftet. Spiran är väldigt topptung och vi visste inte den exakta vikten, men det gick bra. När den väl stod på marken var det en lättnad, säger Erik Olsson.

De bärande delarna av bjälklag och murverk byttes ut i tornet, samtidigt som plåtslagare koppartäckte hela spiran under det öppningsbara väderskyddet. Byggnadsställningen och stålbalkarna ovanför kyrkklockorna har fungerat som arbetsplattform för en rivrobot och som upplag för skrotcontainers. Omkring 100 ton sten har tagits bort och 100 kubikmeter ruttet virke har rivits ut. Även ett nytt, åtta meter högt kors har tillverkats.

SYSTEMEN HÅLLER

HÖGSTA KVALITET

Jämtfasad har sin bas i Matfors utanför Sundsvall och är specialiserade på avancerade renoveringsuppdrag, ofta handlar det om kyrkor och andra kulturminnesmärkta byggnader. De äger omkring 900 ton ställning från Layher.

– Vi har jobbat med Layher i 25 år och använder inget annat. Deras system håller alltid högsta kvalitet och vi vet att vi får rätt grejer på rätt plats i rätt tid. Här fick vi ovärderlig hjälp med ritningar och rådgivning, man kan alltid ringa och få snabba svar, säger Erik Olsson.

Klockhuvar och tornspira är nu på plats och de slutgiltiga plåt-

Ett tätt väderskydd från 21 till 41 meters höjd och Layhers Keder XL-tak eliminerade risken för inläckage.

arbetena pågår runt tornets tureller och tornuren. Slutbesiktning, ställningsdemontage och avetablering ska vara färdigställt i december.

– Att få hela Ås-projektet som generalentreprenad är hedrande. Lite skräckblandad förtjusning har det varit, men med bra samarbeten och rätt ställningslösningar har vi kunnat lösa ett komplicerat och mycket spännande uppdrag, avslutar Erik Olsson.

BEHÖVER DU ETT

ENSKILT AVLOPP?

Ett bioreningsverk ger dig större frihet, mindre kostnader, inga kemikalier. Det är dessutom vackert att titta på.

6 Låga driftskostnader

6 Slipp regelbunden slamtömning

6 Ingen kemikalietillförsel

6 Inga krav på serviceavtal

BLIR DU NYFIKEN?

För mer information och/eller ett kostnadsfritt möte i din trädgård fyll i formuläret via QR: www.alnarpcleanwater.se alnarp-

FRAMTIDENS KONTOR formas av nya arbetsmönster

Arbetslivet förändras snabbt och kontoret förändras med det. Under de senaste åren har hybridarbete blivit en etablerad del av många organisationers vardag. Samtidigt har synen på kontoret utvecklats – från en plats för individuellt arbete till en miljö där samarbete, kultur och innovation står i centrum.

AV JAN ÅSTRÖM

EN AV DE TYDLIGASTE trenderna är att kontoret används mer selektivt. Medarbetare väljer i högre grad att arbeta på kontoret när uppgifterna kräver samarbete, workshops eller möten. Det innebär att arbetsplatsen behöver utformas för aktiviteter snarare än fasta skrivbordsplatser.

Det har lett till ett ökat fokus på aktivitetsbaserade miljöer. Moderna kontor innehåller ofta en kombination av projektzoner, tysta arbetsrum, kreativa mötesytor och sociala miljöer. Variation gör det möjligt att anpassa arbetsdagen efter behov och skapar bättre förutsättningar för både koncentration och samarbete.

Samtidigt ökar betydelsen av kontorets sociala dimension. När delar av arbetet kan utföras på distans blir kontoret en viktig plats för relationer, företagskultur och spontana möten. Informella mötesytor, lounger och gemensamma funktioner spelar därför en större roll än tidigare.

En annan tydlig trend är kopplingen mellan kontor och stadsliv. Många företag efterfrågar arbetsplatser i levande stadsdelar med närhet till restauranger, service och kollektivtrafik. Kontor som integreras i urbana miljöer gör det enklare att kombinera arbete, möten och vardag.

Hållbarhet är också en central faktor i utvecklingen. Energieffektiva byggnader, cirkulära material och smart teknik blir allt viktigare i både nyproduktion och ombyggnation. Samtidigt bidrar hållbara kontorsmiljöer till att stärka företags attraktionskraft hos både medarbetare och samarbetspartners.

Tekniken fortsätter dessutom att förändra hur kontor används. Digitala mötesverktyg, bokningssystem och datadrivna lösningar gör det möjligt att planera ytor mer effektivt och skapa bättre arbetsmiljöer.

Sammantaget pekar utvecklingen mot kontor som är mer flexibla, mer sociala och mer integrerade i sina omgivningar. Framtidens arbetsplatser handlar i allt högre grad om att skapa miljöer där människor vill mötas – och där idéer kan växa.

Kontor som integreras i urbana miljöer gör det enklare att kombinera arbete, möten och vardag.

Kontorsfastigheter utvecklas för att möta nya behov hos kunskapsintensiva verksamheter.

KONTORET SOM INNOVATIONSMILJÖ i framtidens kunskapskluster

I takt med att kunskapsintensiva verksamheter växer förändras också synen på kontorets roll. För många företag är arbetsplatsen inte längre bara en fysisk miljö för arbete – utan en strategisk plattform för samarbete, innovation och kunskapsutbyte.

AV JAN ÅSTRÖM

DET MÄRKS SÄRSKILT i utvecklingen av nya forsknings- och innovationsmiljöer. Här planeras kontor som en integrerad del av större ekosystem där akademi, näringsliv och entreprenörer möts i vardagen. När människor från olika organisationer arbetar nära varandra uppstår fler möjligheter till samarbeten, nya idéer och kommersialisering av forskning.

I sådana miljöer blir mötesplatser centrala. Restauranger, lounger, eventytor och öppna arbetsmiljöer skapar naturliga kontaktytor mellan företag, forskare och studenter. Den typen av informella möten kan ofta vara lika viktiga som planerade samarbeten.

Samtidigt utvecklas kontorsfastigheter för att möta nya behov hos kunskapsintensiva verksamheter. Flexibla lokaler, möjlighet till laboratoriemiljöer och ytor för projektarbete gör det lättare för företag att växa och förändras över tid. Den flexibiliteten är avgörande i branscher där utvecklingstakten är hög.

Även stadsbyggnadsperspektivet spelar en viktig roll. Moderna

innovationsmiljöer planeras ofta som blandade stadsdelar där arbetsplatser kombineras med service, rekreation och goda kommunikationer. När människor enkelt kan röra sig mellan arbetsplatser, mötesplatser och stadens övriga funktioner skapas mer dynamiska miljöer.

Internationellt syns också en tydlig konkurrens mellan regioner om att attrahera talang, investeringar och forskningssamarbeten. Attraktiva arbetsmiljöer och välutvecklade innovationskluster kan därför spela en avgörande roll för ett områdes konkurrenskraft.

I Sverige växer flera sådana miljöer fram i anslutning till universitet och forskningsinfrastruktur. Genom att kombinera moderna kontor, forskningsanläggningar och mötesplatser skapas stadsdelar där kunskap, företagande och innovation kan utvecklas sida vid sida.

I det perspektivet blir kontoret mer än en arbetsplats. Det blir en del av ett större sammanhang där människor, organisationer och idéer möts – och där framtidens innovationer kan ta form.

FRAMTIDENS KONTOR I SVERIGE

– flexibilitet, möten och attraktiva miljöer

Hur kommer framtidens kontor i Sverige att se ut? Efter några år av förändrade arbetsvanor står det klart att kontoret inte längre bara är en plats för arbete. I stället utvecklas det till en miljö för samarbete, innovation och sociala möten.

AV JAN ÅSTRÖM

HYBRIDARBETE HAR blivit en etablerad del av arbetslivet. Många organisationer kombinerar idag arbete på kontoret med distansarbete. Det gör att kontoret behöver erbjuda något mer än skrivbord och mötesrum. För att människor ska vilja vara där krävs miljöer som skapar värde – både professionellt och socialt.

En tydlig trend är att kontoren utformas för fler typer av aktiviteter. Traditionella arbetsplatser kompletteras med projektzoner, kreativa mötesrum och tysta arbetsytor. Den här variationen gör det lättare för medarbetare att välja miljö utifrån uppgift, vilket ökar både produktivitet och trivsel.

Samtidigt får kontorets sociala funktion allt större betydelse. När många kan arbeta hemifrån blir kontoret en plats där relationer byggs och idéer utvecklas. Gemensamma ytor, lounger och restauranger blir därför viktiga inslag i moderna kontorsmiljöer. Här uppstår spontana möten som ofta leder till nya perspektiv och samarbeten. Hållbarhet är en annan central faktor i utvecklingen av framtidens kontor. Företag efterfrågar energieffektiva byggnader, hållbara material och smarta tekniska lösningar. Samtidigt spelar platsen en stor roll. Kontor nära kollektivtrafik, service och stadsliv gör det enklare för människor att ta sig till jobbet och skapar mer levande stadsdelar.

Tekniken fortsätter också att förändra hur kontor används. Digitala möteslösningar, sensorer och smarta bokningssystem gör det enklare att planera arbetsdagen och använda ytor mer effektivt. Tekniken möjliggör dessutom smidigt samarbete mellan personer som befinner sig på olika platser.

Även kontorets roll i staden håller på att förändras. Nya kontorsprojekt integreras ofta i stadsdelar med bostäder, restauranger och service. Den typen av blandade miljöer gör att områden kan leva under större delar av dygnet och skapa attraktiva platser för både arbete och vardag.

Sammantaget pekar utvecklingen mot kontor som är mer flexibla, mer sociala och mer integrerade i sina omgivningar. I framtidens arbetsliv kommer kontoret inte bara att vara en arbetsplats – utan en mötesplats där människor, idéer och verksamheter kan utvecklas tillsammans.

Kontoret behöver erbjuda något mer än skrivbord och mötesrum. För att människor ska vilja vara där krävs miljöer som skapar värde – både professionellt och socialt.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad flerbostadshus, Ludvika

Tidplan: juni 2025–maj 2026

Byggherre: Sakofall Södra Dalarna AB

Byggentreprenör: MeMa Bygg AB

Arkitekt: Ritningshuset AB

Kostnad: 25 Mkr

Möbler tillverkade i Sverige sedan 1942

Välj högre kvalitet. Det lönar sig i längden.

Utvalda material, genomtänkt design och effektiva leveranser. Inredningslösningar med lång livslängd som skapar bestående värde för verksamheter.

Dagens trender och framtidens lösningar

Få inspiration, konkreta exempel och perspektiv på innovativ arbetsplatsdesign. Läs magasinet Office Solution

LINK Arkitektur nominerade till

GULDSTOLEN

Guldstolen är inredningsarkitekternas eget pris och delas ut av Sveriges Arkitekter. Nu har finalisterna annonserats – juryn har utsett Natrium vid Göteborgs universitet som en av fyra nominerade i kategorin interiör. Den 32 000 kvadratmeter stora universitetsbyggnaden är interiört utformad av LINK Arkitektur och tillhör en kategori som sällan syns i Guldstolens sammanhang, något som är väldigt glädjande för branschen i stort.

SVERIGES ARKITEKTERS AKADEMI för inredningsarkitektur utvärderar projekt utifrån funktion, gestaltning samt dess konstnärliga och innovativa värde. Nu har de alltså utsett inredningen på universitetsbyggnaden Natrium till finalist.

Vinnaren annonseras på Arkitekturgalan, som arrangeras i Skellefteå den 26:e mars.

– Det är en ära att en stor universitetsbyggnad uppmärksammas av Guldstolen. Det är en typ av miljö som många vistas i och som förtjänar att gestaltas med samma omsorg som en restaurang eller ett kontor. Jag är väldigt glad över samarbetet inom projektgruppen och med vår engagerade beställare, vilket är en absolut förutsättning för det resultat som vi ser idag, berättar Kersti Löhman, ansvarig arkitekt på LINK Arkitektur.

Natrium samlar 3 000 studenter och 600 medarbetare vid Naturvetenskapliga fakulteten på Medicinareberget vid Göteborgs universitet. Här har LINK Arkitektur arbetat med en inredningsarkitektur som både är tekniskt avancerad, flexibel och estetiskt

tilltalande. Rumsligt möts laboratorier med en hög teknisk komplexitet, verkstäder, undervisningslokaler, kontor och olika typer av samlingsplatser, där inredningsarkitekterna arbetat med ett koncept som knyter samman Natriums alla delar till en gemensam helhet. Gestaltningen samspelar med arkitekturen, men bryter också av på sina ställen för att skapa en diskret spänning. Materialen är naturäkta i robusta former, vackra och enkla att underhålla. Resultatet är en omhändertagande, mjuk och inspirerande atmosfär. – I ett stort och komplext projekt, som pågår under många år, är samarbete och förtroende helt avgörande. Jag är väldigt glad över hur det i vårt fall har fört arbetet med Natrium framåt. Utöver att ha jobbat med inredningsprojekteringen har inredningsarkitekterna på LINK Arkitektur haft en viktig roll i programarbetet, både med att ta fram och formulera verksamheternas behov samt, inte minst, med att följa det under hela processen. Det är ett samarbete som har fungerat väldigt väl, berättar Mats Lilja, projektledare vid Göteborgs universitet.

JURYNS MOTIVERING:

Vid Medicinareberget på Göteborgs universitet har arkitekterna hanterat ett komplext uppdrag och ett detaljerat program för stora ytor genom grundlig analys och i dialog med brukarna. En campusmiljö, med kontor och studiemiljöer för naturvetenskapliga program, laboratorier för forskare och mötesplatser för såväl studenter som medarbetare har fått stor omsorg. Budget och kvalitet hölls genom gediget programarbete som även tog höjd för framtida anpassningar, där lokaler kan samnyttjas, växa eller krympa på hållbart sätt.

I en central ljusgård har olika välanvända studieplatser skapats, med en stor variation av sittmöjligheter, grupperingar och mötesplatser. Ett konstverk är placerat i mitten av atriet. Det har formen av ett inhängt träd, vars gula kulörer inspirerat övrig inredning i en väl sammanhållen färg- och materialpalett. Våningsplanen runt ljusgården har i en klok grundstruktur fått visuell kontakt med de publika delarna, medan laboratorier och rum för forskning har en mer inåtvänd och sluten karaktär. Gångstråk angränsande till olika verksamheter lämnar, i en balansgång mellan öppet och slutet, utrymme både för kontakt mellan medarbetare och för arbetsro i avskildhet.

Arkitekternas djupa kunskap och de för projektet formulerade ledorden – lätt att förstå, förvalta och förändra – genomsyrar en helgjuten gestaltning med hög kvalitet. Det visar prov på utmärkt hantering av en komplicerad uppgift där flexibilitet möter långsiktig kvalitet.

Regeländring

BRANDCELLSGRÄNSER I HALLBYGGNADER

När EKS 10 infördes 2015 försvann ett undantag som branschen länge förlitat sig på. Plötsligt blev det oklart hur brandcellsgränser i hallbyggnader skulle utformas – och de som fortsatte bygga som förut fick oavsiktliga konkurrensfördelar.

AV NICHOLAS CHRISTIANSEN

– TIDIGARE KUNDE man bygga en brandcellsgräns utan att den behövde ansluta till ett bärande bjälklag. Man satte upp en vägg och fäste in den i taket, men taket hade inga krav på sig. Det fungerade eftersom regelverket hade ett undantag, förklarar Joakim Sandström, lektor i brandteknik vid Luleå tekniska universitet.

År 2015 började man ifrågasätta undantaget. En vägg som ska hålla borta värmen i 60 minuter men inte behöver stå kvar lika länge uppfyller inte sin funktion om den faller. Undantaget ströks – men byggpraxis fortsatte som tidigare.

– Vi är nu tio år senare och har egentligen levt i ett vakuum där vi inte gör formellt rätt, utan fortsätter göra som vi alltid har gjort, säger Sandström.

Problemet förvärrades av att ansvarsfrågan föll mellan stolarna. Den som

Joakim Sandström, lektor i brandteknik vid Luleå tekniska universitet, har varit med och tagit fram handboken ”Brandcellsgränser i hallbyggnader”. Bild: Luleå tekniska universitet

levererar väggen är sällan samma aktör som levererar stommen.

– Den som beställde takplåt från ett ställe och väggar från ett annat, utan att samordna, fick ofta ett lägre pris. De som hade koll på problematiken och kunde leverera en komplett lösning sågs istället som dyrare och besvärligare, förklarar Sandström.

Det var mot denna bakgrund som Stålbyggnadsinstitutet tog initiativ till handboken ”Brandcellsgränser i hallbyggnader”.

– Vi pratade ihop oss, några som hade samma problem, och konstaterade att så här kan vi inte ha det. Stålbyggnadsinstitutet var helt med på båten.

PLACERINGEN AVGÖR

KOMPLEXITETEN

Den avgörande faktorn för hur komplicerad lösningen blir är var brandcellsgränsen placeras – och framför allt vad den fästs i. – Fäster du in väggen i pelare som står fast i golvet är det enkelt. Men så fort du ska stabilisera den via takplåten blir det omständligt. Då måste du skydda plåten, det som plåten ligger på och pelarna – det blir snabbt många följdkrav.

Särskilt problematiskt blir det med stående paneler som vid brand tappar sin

Illustration av en hallbyggnad med brandcellsgräns. När väggen fästs i pelare som står på golvet blir lösningen enkel, men om den ska stabiliseras via takplåten tillkommer många följdkrav.

Bild: Luleå tekniska universitet

bärförmåga och måste hänga i taket istället för att stå på golvet. Om de inte är konstruerade för det kollapsar hela lösningen.

Sandström har sett exempel där en brandcellsgräns flyttades endast en meter – från en pelarrad till att stabiliseras av takplåten – och kostnaderna mer än fördubblades.

– Kanske tre, fyra gånger så dyrt, bara för den väggen.

TIDIGT SAMARBETE ÄR NYCKELN

Hans råd till beställare och arkitekter är tydligt: håll er till stomlinjerna där pelarna står, och involvera konstruktör och brandkonsult tidigt.

– Vill man flytta en brandcellsgräns kan konstruktören ofta lösa det. Men ibland beställs en stomme och sedan ritar arkitekten fritt ovanpå – och då blir det jobbigt. Det handlar om samverkan tidigt i processen.

Med de nya byggreglerna som gäller sedan juli 2025 ser Sandström inga förändringar i just denna fråga. Däremot blir det generellt mer komplext en tid framöver.

– Man lägger större ansvar på branschen, och branschen är inte riktigt i fatt med att skriva alla handböcker som behövs. Men det kommer förhoppningsvis att lugna ner sig när de skrifterna är klara.

Tak och fasad med många liv

Plannja Infinity är ett material tillverkat av återvunnet stål och har lanserats för våra premiumprofiler Plannja Trend samt Plannja Sinus 18 och 51. Tack vare råmaterial med lågt klimatavtryck och vår energieffektiva tillverkning erbjuder vi en produkt med reducerad klimatpåverkan. Våra tak- och fasadprofiler håller samma höga kvalitet som alltid och är fullt återvinningsbara – om och om igen.

Produkt: Plannja Trend

En stilren och tidlös takprofil med klickfunktion och dold infästning, som finns i ett brett urval av kulörer i både stål och aluminium.

Hela Nordens tak

EPD

Plannja Infinity

Samverkan ger nytt liv ÅT ÄLDRE STÅLBROAR

Att riva och bygga nytt är inte alltid svaret. Genom att skapa samverkan mellan stålbalkar och betongfarbana kan äldre broar förstärkas och få decennier av förlängd livslängd – ofta utan att störa trafiken.

AV NICHOLAS CHRISTIANSEN

SAMVERKAN MELLAN stål och betong bygger på att utnyttja materialens olika styrkor. Betong är bra på att ta tryckkrafter, stål är överlägset på dragkrafter. När de binds samman i ett tvärsnitt blir den kombinerade bärförmågan betydligt högre än summan av de enskilda delarna.

– Har du förmått att samverka får du ut väldigt mycket mer av tvärsnittet. Det är nästan alltid någon sorts samverkanskonstruktion man bygger idag, säger Lennart Nilsson, projektchef på NCC med ansvar för brogruppen i verksamhetsområde Norrbotten.

FÖRSTÄRKNING UNDERIFRÅN

Många äldre broar är byggda utan samverkan eller med endast delvis samverkan mellan stålbalk och betongdäck. Genom att i efterhand installera så kallade pinbultar – stålpinnar som pressas in mellan balkarna och betongen underifrån – kan man skapa den samverkan som saknas.

Monterade pinbultar syns som vertikala stålrör mellan stålbalken och betongfarbanan.

Metoden gör det möjligt att förstärka bron utan att störa trafiken ovanpå. Bild: NCC

– Den stora fördelen är att man kan jobba underifrån utan att påverka trafiken. Bron kan vara i drift under hela förstärkningsarbetet, förklarar Nilsson.

Han har själv varit involverad i ett projekt i Hemavan där metoden tillämpades, i samarbete med forskare från Luleå tekniska universitet och specialister från Trafikverket.

PARTIELL SAMVERKAN OFTA TILLRÄCKLIG

En viktig insikt är att full samverkan inte alltid behövs. Den största effekten av förstärkningsinsatsen uppnås redan vid omkring 80 procent samverkan – därefter ger ytterligare åtgärder relativt lite tillbaka.

– Det handlar om att inte elda för kråkorna. Problemet man vill avhjälpa är ofta löst långt innan man når full samverkan, säger Nilsson.

En drivkraft bakom utvecklingen är kravet på att klassa upp broar till bärighetsklass 4, så att vägnätet klarar tyngre fordon. Att förstärka en befintlig bro för att förlänga livslängden med 20–30 år kan innebära enorma besparingar jämfört med nybyggnation.

KONSERVATIVT REGELVERK EN UTMANING

Metoderna är internationellt beprövade, men att få dem godkända i Sverige kan ta tid. Trafikverket, som äger omkring 90–95 procent av landets broar, har ett konservativt regelverk där nya metoder måste passera nålsögat hos granskningsenheten.

– Det är viktigt att Trafikverket i grunden har en vilja att testa. Man behöver inte implementera allt fullt ut direkt, men att man vågar testa lite mer, menar Nilsson.

Han lyfter Finland som exempel, där kortenstål – som kräver mindre underhåll – använts under lång tid med goda resultat. I Sverige är det fortfarande relativt nytt.

– Ska vi jobba hållbart och tänka på resursanvändning är det av stor vikt att vi jobbar med att bevara våra konstruktioner där det är möjligt. Många gånger finns det möjlighet att med relativt enkla metoder förstärka en bro, avslutar Nilsson.

En samverkansbro med stålbalk och betongfarbana. Genom att förstärka befintliga broar kan livslängden förlängas med 20–30 år. Bild: NCC

HISAB BYGGER VÄRDE med stål i grunden, erfarenhet i ryggen och partnerskap i fokus

Som leverantör av avancerade stålkonstruktioner och svetslösningar är HISAB mer än ett industriföretag.

Bolaget är en stabil samarbetspartner som bygger värde genom kunskap, kvalitet och långsiktigt samarbete. I snart tre decennier har man utvecklat sin kompetens i nära samverkan med bygg- och varvsindustrin och står idag rustade för de mest komplexa svets- och ståluppdragen.

STÅL ÄR ETT MATERIAL med enorm potential; starkt, formbart, återvinningsbart och idealiskt för moderna bygg- och infrastrukturprojekt. Men potentialen realiseras först när materialet kombineras med erfarenhet, förståelse och rätt processer. Det är här HISAB kommer in, som inte bara arbetar med stålet utan som också tänker helhet och bidrar till att forma projekt från början.

– Vi vill vara med tidigt, när beslut tas och ritningar skapas. Allt för att kunna säkerställa att det som ligger på ritbordet också går att bygga på ett säkert, hållbart och kostnadseffektivt sätt, menar vd Patrick Csizmadi.

SKAPAR VERKLIGT

VÄRDE

Tjänsterna sträcker sig från projektering och konstruktion till tillverkning, leverans och montage. HISAB erbjuder specialiserad svetsning, kompletta stålstommar, avancerade rörkonstruktioner och temporära stödkonstruktioner som stämp och hammarband. Målet är alltid att med råge motsvara de alla högst ställda kraven.

– Vi tar oss gärna an komplexa och unika uppdrag, där ligger vår styrka och det är där vi kan bidra mest. Vi sitter på väldigt mycket

kunskap som vi gärna delar med oss av. Varje projekt är en ny möjlighet att skapa verkligt värde för våra kunder.

GENOMTÄNKTA ANALYSER

Just nu utför HISAB omfattande arbeten åt Trafikverket i projekt Västlänken i Göteborg, där man levererar stora mängder temporära stödkonstruktioner och svetsintensiva rörsystem. Men HISAB är idag mer än en tillverkare, man är också en samarbetspartner som hela tiden arbetar nära sina beställare. Allt för att kunna analysera

projektets olika delar, effektivisera byggprocessen och optimera både hållbarhet och kostnadseffektivitet.

– Genom att lägga tid på genomtänkta analyser tidigt i byggprocessen sparar man både tid och resurser, vilket gör att projekt kan färdigställas snabbare och med färre överraskningar längs vägen, konstaterar Patrick Csizmadi.

HÅLLBARA KONSTRUKTIONER

Kunderna är framförallt stora bygg- och entreprenadföretag i södra och västra Sverige, men uppdragen finns även i Stockholm och ner mot Malmö. Dagligen bär HISABs konstruktioner upp byggnader, broar, industribyggnader och tekniska installationer. Varje balk, varje svetsfog, varje genomförd analys är en del av bolagets strävan efter att skapa konstruktioner som håller. Både idag och imorgon.

Omfattande korrosionsskador på en äldre stålkonstruktion. Eftersatt underhåll är den vanligaste orsaken till skador, men sprickliknande defekter från utmattning kan vara mer kritiska. Bild: Kiwa

Statusbedömning avgörande för

SÄKERT ÅTERBRUK AV STÅL

Intresset för att återbruka stål växer, men utan ordentlig statusbedömning riskerar man att bygga in säkerhetsproblem. Mikael Lorentzon på Kiwa förklarar vad som krävs för att bedöma befintliga stålkonstruktioner – och vilka fallgropar man bör undvika.

AV NICHOLAS CHRISTIANSEN

NÄR EN FASTIGHETSÄGARE kontaktar Kiwa för statusbedömning av en stålkonstruktion handlar det oftast om synliga skador, eftersatt underhåll eller planer på att öka lasterna på en befintlig stomme. – Det kan också vara incidenter, till exempel påkörningsskador på stålpelare. Då vill man ha stöd från ett oberoende inspektionsföretag för att göra en bedömning, säger Mikael Lorentzon, enhetschef för stål- och betonginspektion på Kiwa.

VISUELL KONTROLL FÖRSTA STEGET

Vid en statusbedömning börjar man alltid med en visuell kontroll för att kartlägga hur konstruktionen ser ut och identifiera eventuella skador. Därefter kan oförstörande provning komplettera bilden. – Penetrant- och Magnetpulverprovning är vanligt förekommande.

Man kan även använda ultraljud i vissa fall, samt hårdhetsprovning och kemisk analys med handhållna verktyg, förklarar Lorentzon.

De vanligaste skadorna på äldre stålkonstruktioner är korrosion till följd av eftersatt underhåll. Men det mest kritiska är att upptäcka sprickliknande defekter för konstruktioner som är utsatta för lastväxlingar, det vill säga utmattning – de kan leda till plötsliga brott vid laster som är betydligt lägre än designlasterna. Detta kan speciellt inträffa vid låga temperatur och snabba lastväxlingar. Ett bra konstruktionsstål ska både ha bra hållfasthetsvärden samt tillräcklig brottseghet. Då kommer ett eventuellt haveri föregås av plastisk deformation vilket indikerar att något håller på att hända.

Med ökat intresse för cirkulärt byggande blir statusbedömningen

avgörande för att kunna återanvända stålelement på ett säkert sätt. Noggranna utredningar är viktiga om gammalt och nytt material ska kunna blandas i samma konstruktion. Lorentzon hänvisar till Mekaniska Verkstädernas Riksförbund skrift BS 04:2021 som ger vägledning.

– Materialet delas in i kategorier A till D beroende på hur mycket man vet om ursprunget. Är det känt stål efter 1971 med spårbarhet enligt EN 1090-2 kan man göra en förenklad bedömning. Är ursprunget okänt krävs mer omfattande provning, säger han.

En grundregel är att återbrukat stål främst bör användas i konstruktioner med utförandeklass högst EXC2 – det vill säga enklare, statiskt belastade konstruktioner som inte utsätts för utmattning.

ÄLDRE STÅL KRÄVER EXTRA FÖRSIKTIGHET

För stål tillverkat före 1945 gäller särskilda hänsyn. Brottmekanisk teori utvecklades från andra världskriget och framåt. Många konstruktionsstål från den tiden är även så kallade Thomasstål, där materialegenskaperna kan variera kraftigt. Begrepp som skadetålighet för sprickliknande defekter var inte utvecklade före denna period.

– Då är det jätteviktigt att ta reda på materialegenskaperna, både sträckgräns och brottseghet. För äldre stål sprider egenskaperna sig mycket mer, så individuella provningar krävs, betonar Lorentzon. Hur ofta bör då stålkonstruktioner inspekteras? För industribyggnader och hallar rekommenderar Lorentzon inspektion vart femte år, medan Trafikverket föreskriver huvudinspektion av broar var sjätte år. Har man enbart korrosion som skademekanism hinner man fånga upp problem i tid inom dessa intervall.

Mikael Lorentzon, enhetschef för stål- och betonginspektion på Kiwa, betonar vikten av noggranna statusbedömningar innan stål återbrukas. Bild: Kiwa

– Jag uppfattar att det framför allt är offentliga förvaltare och kommuner som går före och vill vara duktiga på återbruk. För många byggföretag kan det vara enklare att använda nytt material – då får man dokumentationen up to date och rationella logistikflöden. Men vi kan enas om att återbruk är bra för miljön, avslutar Lorentzon.

KEMIKALIELAGSTIFTNING DRIVER PÅ UTFASNING

– men ökar kraven på branschen

EU:s kemikalielagstiftning spelar en avgörande roll i arbetet med att minska användningen av farliga ämnen och ersätta dem med säkrare alternativ. För bygg- och fastighetssektorn, där materialval påverkar både hälsa, miljö och långsiktig förvaltning, är utvecklingen särskilt betydelsefull. Samtidigt upplever många företag att regelverken är komplexa och administrativt krävande.

DET VISAR EN STUDIE från IVL Svenska Miljöinstitutet, som har analyserat hur kemikalielagstiftningen påverkar företagens innovationsförmåga, konkurrenskraft och möjligheter att arbeta effektivt med substitution.

– Vi har undersökt om lagstiftningen leder till minskad användning av farliga ämnen, men också hur den påverkar företagens förutsättningar att utveckla och införa bättre alternativ, säger Eva Hallberg, expert inom kemi och lagkrav på IVL.

Studien, som omfattar företag inom bland annat fordons-, elektronik-, kemi-, stål- och batteriindustrin, visar att regelverk som Reach- och CLP-förordningarna har bidragit till att flera särskilt farliga ämnen har fasats ut. Regleringen fungerar därmed som en drivkraft för förändring. Samtidigt pekar företagen på betydande utmaningar: bristande harmonisering mellan olika regelverk, komplexa rapporteringskrav, korta övergångsperioder och svårförutsägbara processer. Olika definitioner mellan lagstiftningar samt bristande transparens i leverantörsledet försvårar arbetet ytterligare.

För bygg- och fastighetsaktörer innebär detta ökade krav på spårbarhet och dokumentation genom hela värdekedjan – från projektering och materialval till förvaltning.

Globala skillnader i krav och kostnader påverkar också konkurrenskraften, särskilt när EU-företag konkurrerar med aktörer på marknader med mindre långtgående reglering.

REGLERING KAN STÄRKA INNOVATIONEN

Trots utmaningarna visar studien att lagstiftning kan stimulera innovation, särskilt när den kombineras med tydliga tidshorisonter, ökad transparens och tillgång till vägledning. Flera företag arbetar redan proaktivt med substitution, ofta drivet av egna hållbarhetsmål och kundkrav.

För bygg- och fastighetssektorn, där kraven på hållbara och giftfria material ökar i takt med klimatmål och certifieringssystem, kan ett strukturerat substitutionsarbete bli en strategisk konkurrensfördel.

Studien pekar samtidigt på behovet av bättre samordning mellan regelverk samt stärkt dialog mellan myndigheter, industri och forskning.

EU-kommissionens nya pilotprojekt om ett gemensamt substitutionscentrum och ramverket Safe and Sustainable by Design (SSbD) lyfts fram som möjliga verktyg för att underlätta omställningen.

Fakta om studien

Studien har genomförts inom ramen för Net Zero Industry, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Projektparter har varit Becker Industrial Coatings AB, Electrolux Hemprodukter AB, Enginzyme AB, SSAB EMEA AB, Volvo Car Corporation och Volvo Technology AB.

BYGG FÖR FRAMTIDEN. INDUSTRIHALLAR FRÅN BORGA.

Anpassade efter din verksamhet, från ritning till färdig hall.

Vårt byggsystem passar alla typer av kontor, lager och logistiklösningar. Med våra egna konstruktörer tar vi fram ritningar utifrån dina önskemål och våra projektledare och montageteam säkerställer att du alltid är i trygga händer. Kontakta oss för mer information!

Med högt ställda klimatmål har Jernhusen tvingats tänka nytt – återbrukat stål och en halv miljon begagnade tegelstenar från Danmark har blivit en del av lösningen.

ÅTERBRUKAT STÅL OCH TEGEL

ger klimatsmart stationsbyggnad i Göteborg

Göteborg Grand Central ska ta emot resenärer från den nya Västlänken i december.

Med högt ställda klimatmål har Jernhusen tvingats tänka nytt – återbrukat stål och en halv miljon begagnade tegelstenar från Danmark har blivit en del av lösningen.

AV NICHOLAS CHRISTIANSEN

NÄR VÄSTLÄNKENS underjordiska station öppnar till Lucia i år står Göteborg Grand Central redo att ta emot resenärerna. Den 15 000 kvadratmeter stora stationsbyggnaden blir den största uppgången från den nya tunneln – och samtidigt ett av landets mest ambitiösa klimatprojekt inom fastighetssektorn.

– Vi har ett målgränsvärde på 245 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter, vilket är väldigt lågt. Ett vanligt kontorshus ligger kanske mellan 275 och 400, säger Simon Grimberg, biträdande projektchef på Jernhusen.

KONTINUERLIG DIALOG MED LEVERANTÖRER

För att nå klimatmålen sattes tidigt ett delmål om minst 50 procent återbrukat stål i stommen. Även om projektet landat på cirka 20 procent har arbetet gett värdefulla lärdomar om vad som krävs för att skala upp återbruket.

– Det går inte bara att skicka iväg en lista och säga att de här balkarna vill vi ha. Man måste ha en kontinuerlig dialog med leverantören och vara beredd att anpassa sig efter vad som finns tillgängligt, förklarar Grimberg.

Redan under systemhandlingsskedet etablerade projektteamet kontakt med leverantörer av återbrukat stål för att stämma av vilka dimensioner som var vanligast förekommande. Konstruktionen anpassades sedan löpande – en process som krävde flexibilitet från såväl konstruktörer som entreprenören Peab.

Totalt har projektet återbrukat cirka 40 700 kilo stål, vilket ger en klimatbesparing på drygt 80 ton koldioxidekvivalenter.

LEVERANTÖREN STÅR FÖR KVALITETSGARANTIERNA

En central princip för Jernhusen är att allt återbrukat material köps från leverantörer som utför kvalitetstester och lämnar garantier – precis som för nyproducerat material.

– Vi vill inte åka runt och plocka ner material själva. Leverantören ska stå för testerna och garantierna, säger Grimberg.

Utöver stålet har projektet återbrukat över 500 000 tegelstenar från rivningsprojekt i Danmark, främst från Rikshospitalet och ett vattenkraftverk i Köpenhamn.

Det gula teglet knyter an till den befintliga stationsbyggnaden från 1800-talet.

Återbrukade stålbalkar redo att monteras på byggarbetsplatsen. Totalt har projektet återanvänt cirka 40 700 kilo stål. Bild: Jernhusen

Nyckeln till framgång har varit att förankra klimatmålen i hela projektorganisationen. Genom att förklara varför det är viktigt har både Jernhusen och Peab fått medarbetare att engagera sig och komma med egna förslag.

Om Centralstaden Göteborg

Grand Central ingår i Jernhusens stora stadsutvecklingsprojekt vid Göteborgs Centralstation, den stationsnära stadsutveckling som kallas Centralstaden Göteborg. Utöver en utbyggd centralstation tillskapas byggnader om totalt ca 200 000 kvm som bildar en ny stadsdel som kommer innehålla bostäder, kontor, hotell, restauranger och butiker i regionens allra bästa kollektivtrafiknära läge.

Om Jernhusen

Jernhusen är Sveriges största järnvägsnära fastighetsbolag.

– Har man förklarat varför det är viktigt blir det snarare ett engagemang än något krävande. Det är kul att hitta rätt återbrukat material, inte ett extra ok, säger Grimberg.

Hans råd till andra beställare är att vara ute tidigt och prata med leverantörer – både för att signalera efterfrågan och för att bygga upp den flexibla process som krävs för att lyckas med återbruk i större skala.

Skräddasydda stålbyggnader för alla verksamheter

• Lantbruk

• Industri

Skräddasydda stålbyggnader för alla verksamheter

• Lantbruk

• Industri

• Butik & affär

• Fritidsbyggnader

Kompetens, erfarenhet och ambition – en oslagbar kombination

Vi förvärvar, förvaltar, utvecklar och avyttrar fastigheter med anknytning till kollektivt resande och godstransporter på järnväg. Vi arbetar med stationer, stationsnära stadsutveckling, depåer och kombiterminaler. Jernhusen ägs av svenska staten och har ca 200 medarbetare.

Fastighetsbeståndet uppgår till ett totalt marknadsvärde på 26 miljarder kronor. Jernhusen innehar en officiell rating från Standard & Poor’s om A/A-1 med ’stable outlook’.

Läs mer på www.jernhusen.se

Sammanslagning av föreningar

ETT LYFT FÖR RENTALFÖRETAGEN

Branschföreningarna Swedish Rental och Hyreskedjan gick samman 2021 och bildade Rentalföretagen. Efter engagerat arbete i snart fem år verkar den nya föreningen nu ha landat. En kombination av stora, små och medelstora företag som engagerar sig i föreningens arbete är en del av framgångsreceptet.

AV LARS-OLOF TANDBERG

–DET VAR EN utmaning att slå ihop två föreningar, men det har gått över förväntan. Det blev en fin balans mellan stora och små företag och det finns en vilja att göra nytta för branschen. Ingen skor sig utan medlemmarna hjälper varandra för att göra branschen bättre, säger Monika Rubensson som är vd i Rentalföretagen.

Hon berättar att en anledning till att sammanslagningen gick så smidigt var att styrelsen i den nya föreningen kombinerades från de båda föreningarna och de har gjort ett bra jobb för att stärka arbetet som branschförening. Ett av de första besluten var att ha ett eget kansli.

–Det var ett modigt beslut. Vi ville inte hyra in oss hos någon annan förening utan ville ha ett kansli som enbart arbetar för vår förening. Kansliet har tre anställda och det är många för den här storleken på bransch. Det gör att vi kan engagera oss och lägga allt fokus på att jobba för rentalföretagens bransch.

ÖKANDE MEDLEMSANTAL

I branschföreningar är det vanligt att styrelsen är operativ men hos Rentalföretagen är det tvärt om. Styrelse ta fram riktlinjer för vad föreningen ska arbeta med sen sköter kansliet arbetet.

–Vi har medlemsmöten två gånger per år för att ta fram inriktning och en tydlig väg vart föreningen ska gå och vad vi vill uppnå. För två år sedan var det ungefär 100 personer på ett sådant möte och nu är det ofta runt 140. Vi har fått fler medlemmar och det senaste året har vi ökat framför allt bland små och medelstora rentalföretag, berättar Monika Rubensson.

Hon konstaterar att vi lever i en tid då det

– Kombinationen av stora och små medlemsföretag ger en fin balans i föreningen. Det finns en vilja hos medlemmarna att göra nytta för branschen, säger Rentalföretagens vd Monika Rubensson. Bild: Ramirent

är ovanligt att små och medelstora företag har kraft att engagera sig i branschfrågor. – Det känns som att våra medlemsföretag ser att vi gör nytta. Många frågor är svår att hantera för små och medelstora företag, men vi ser att alla kämpar med ungefär samma frågor och nu kan vi lösa dessa gemensamt.

INFORMATION OCH RÅDGIVNING

Det är en trygghet för medlemsföretagen att få råd om vilken typ av information de ska ge sina kunder. Rentalföretagens medlemmar är mellanhänder mellan tillverkare och användare. Deras kunder som hyr maskiner måste få rätt information så att det inte blir problem med maskinerna.

– Det finns ett otal regler kring hantering av maskiner och det är viktigt att information om detta finns lätt tillgänglig.

Ett annat exempel på Rentalföretagens arbete är det paket med mallar och guider som föreningen utarbetat för att förenkla och effektivisera processen för att hyra moduler. –När man ska hyra moduler för skolor, tillfälliga bostäder med mera behövs tydliga standardvillkor. Vi tog hjälp av en advokat för att det inte bara ska vara fördelaktigt för oss som hyr ut, utan även fördelaktigt för det som hyr modulerna. Det måste vara tydligt så att det inte blir några konflikter. Tydliga villkor ger även snabbare och säkrare upphandlingar, säger Monika Rubensson.

Ett exempel på Rentalföretagens arbete är det paket med mallar och guider som föreningen utarbetat för att förenkla och effektivisera processen för att hyra moduler.

SÄKRA ARBETSPLATSER

En av Rentalföretagens viktigaste uppgifter är att arbetsplatser ska göras så säkra som möjligt med hjälp av rätt information. Genom att ta fram branschstandarder får medlemsföretag ett underlag som det kan visa för sina kunder. Det gör lättare att visa vad som gäller.

Ett aktuellt exempel är bomliftar där det funnits en diskussion om det är tillåtet att kliva ur en mobil arbetsplattform på höjd.

–Vi har gjort en gedigen undersökning tillsammans med Arbetsmiljöverket, Byggföretagen och fallskyddsexperter och utifrån det tagit fram en branschstandard. Där fastslås att det inte är tillåtet att kliva ur en bomlift, och den får inte användas som hiss. Det är heller inte tillåtet att göra egna riskanalyser kring detta.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

En annan viktig fråga är kompetensförsörjning. I dag har Rentalföretagen samarbete med två gymnasieskolor som har utbildningen Rentallärling, som ingår som en inriktning i gymnasiets Fordons- och transportprogram. Eleverna kombinerar teori i skolan med praktik ute på depåerna hos Rentalföretagens medlemmar.

– När vi går ut till skolor måste vi visa att vi är beredda att ställa upp med praktikplatser, förmedla vilken typ av material skolan behöver för att göra ett bra arbete med eleverna och att vi är beredda att ställa upp med handledning. Det här är ett grundarbete som måste göras innan man går ut till en skola.

Det mesta arbetet med skolor har hittills gjorts i västra Sverige men Rentalföretagen vill ta det till resten av landet också. Det handlar om att visa för skolor och elever vad branschen kan erbjuda.

– På ett rentalföretag finns något för alla, det är teknik, sälj, kundtjänst, transporter med mera. Det finns även stora möjligheter att utvecklas. Ett exempel är en kille som började som pryo med att ta emot maskiner och tvätta av dem hos en av våra medlemmar. I dag äger han ett företag med flera depåer i landet.

RÄTT UTBILDNING

Vad gäller utbildningar har det visat sig vara extremt svårt för Rentalföretagens medlemsföretag att se till att personalen får rätt utbildning. På vissa områden är Arbetsmiljöverket tydlig med hur utbildningen ska vara utformad.

–På andra områden sägs enbart att det ska finnas dokumenterad kompetens. Det är svårt att veta vad det betyder, och det är därför svårt att veta vilka utbildningar som är bra. Det finns en risk att man väljer fel utbildare, påpekar Monika Rubensson.

Om något händer är det arbetsgivarens ansvar att se till att personalen har rätt utbildning för att kunna arbeta säkert.

Därför har Rentalföretagen tagit egna initiativ för att hjälpa medlemsföretag att utbilda rätt.

Liftutbildningsrådet (LUR) är ett utskott inom Rentalföretagen som utformar riktlinjer för utbildning av operatörer på mobila arbetsplattformar. LUR ansvarar för utveckling av Liftläroplanen (LLP2)

– Vi jobbar nära andra branschföreningar, till exempel Byggföretagen. Det är deras medlemmar som ska utföra jobben, men det är vi som tillhandahåller produkterna., säger Monika Rubensson, vd på Rentalföretagen.

Bild: Rentalföretagen

samt att auktorisera företag och certifiera instruktörer.

– Vi har även tagit fram kompetenskrav för utbildning av medlemsföretagens hisstekniker där vi samarbetar med leverantörer av hissar. Om ett externt företag gör monteringen kan det få utbildning av våra medlemsföretag. Även för Byggvärmetekniker hetvatten finns kompetenskrav för att visa vad en utbildning ska innehålla för att ge rätt kompetens.

PÅVERKA

I DET STORA

Rentalföretagen jobbar även mycket med att påverka i det stora. Det är bland annat att svara på remissfrågor om till exempel bygglov, beredskap och transporter.

–När det gäller beredskap så används våra produkter ofta vid kriser. Det är till exempel pumpar, som används vid skogsbränder och översvämningar. Regering och andra måste förstå att de ska ha med våra företag som en del i beredskapen för att klara en kris i framtiden.

Det handlar även om att förmedla vikten av branschen och att upprätthålla samarbeten.

–Vi har ett långsiktigt arbete med att jobba nära andra branschföreningar, till exempel Byggföretagen. Det är deras medlemmar som ska utföra jobben, men det är vi som tillhandahåller produkterna. Därför är det viktigt att vi jobbar tillsammans, understryker Monika Rubensson.

Scenprogrammet på Elmia Solar 2026 lockade en stor publik under alla tre mässdagar. Med innehåll anpassat till branschens olika intressenter – från installatörer och tekniska specialister till energibolag och beslutsfattare. Bild: Tommy Withfelt

ELMIA SOLAR 2026

– branschen samlades för kunskap, dialog och framtidstro

Efter tre intensiva dagar befäster Elmia Solar sin roll som sol- och energibranschens viktigaste mötesplats i Norden. Trots ett marknadsläge präglat av snabba förändringar, avvaktande investeringar och pressade affärsförutsättningar genomsyrades mässan av engagemang, konstruktiva samtal och en tydlig vilja att gemensamt driva utvecklingen framåt.

ELMIA SOLAR FORTSÄTTER därmed att stärka sin position som plattformen där aktörer inom solenergi, energilagring, laddning och installation möts för att dela erfarenheter, diskutera lösningar och bygga långsiktiga samarbeten. Både utställare och besökare lyfter kvaliteten på mötena, det höga kunskapsinnehållet och möjligheten att knyta nya affärskontakter.

– Att så många aktörer väljer att samlas här, trots ett tufft marknadsläge, visar hur viktigt det är med en gemensam arena för dialog och kunskap. Elmia Solar är en plats där branschen möts för att stärka varandra, hitta nya vägar framåt och skapa affärer även i en tid av osäkerhet, säger Elin Rickardsson, mässansvarig för Elmia Solar.

STORT ENGAGEMANG KRING SCENPROGRAMMET

Scenprogrammet på Elmia Solar 2026 lockade stor publik under samtliga mässdagar. Med innehåll anpassat för branschens olika

aktörer – från installatörer och teknikspecialister till energibolag och beslutsfattare – skapades en dynamisk mötesplats för kunskapsutbyte och nya perspektiv.

På scenerna diskuterades bland annat smart styrning av till exempel energilagring, utveckling av V2G, regelverk runt till exempel installation och förändringen av vårt energisystem.

Programmet kombinerade strategiska framtidsspaningar med konkreta exempel från verkliga projekt och presenterades av både nationella och internationella talare.

– Det stora intresset för scenprogrammet visar tydligt att behovet av kunskapsutbyte är större än någonsin. Här finns ett starkt engagemang och en nyfikenhet på hur branschen utvecklas – och att teknikutvecklingen går snabbt, fortsätter Elin Rickardsson.

Även branschorganisationen Svensk Solenergi ser mässan som en central mötesplats i ett avgörande skede för branschen.

– Det är fantastiskt att vi kan samla så många aktörer, med en sådan bredd, på en och samma mässa. Branschen visar tydliga tecken på mognad, samtidigt som utvecklingstakten fortsatt är hög och innovationskraften stark, säger Anders Hjärpe, vd för Svensk Solenergi.

Han lyfter att intresset under årets mässa varit särskilt stort för batterier, smarta nät och storskalig solenergi, samt att föredragen varit både relevanta och välbesökta.

– Vi ser ett växande engagemang kring effektavgifter, flextjänster och energilagring, och hur detta i kombination med solenergi påverkar framtida investeringar. Det märks tydligt att branschen vill framåt – tillsammans.

INTERNATIONELL BREDD OCH STARK NÄRVARO

Under Elmia Solar 2026 samlades utställare från både Sverige och internationella marknader. Besökarna mötte ett brett utbud av produkter, tjänster och lösningar – från solpaneler och växelriktare till batterilagring, ladd infrastruktur och systemlösningar för framtidens energisystem.

– Det internationella deltagandet och bredden bland utställarna stärker mässans roll som en nordisk mötesplats med internationell relevans. Elmia Solar fortsätter att utvecklas som en arena för både affärer och kunskap, säger Elin Rickardsson.

FAKTA I KORTHET:

Antal utställande företag: 117

Antal utställande länder: 13

Antal besök: 2 626

NYHET HUAWEI

Den mest engagerade ingenjörsbyrån inom SOLVÄRME!

Vi hjälper Dig som företagskund att utreda samt kanske till och med projektera just Din anläggning.

Med över 40 års erfarenhet är vi en trygg partner!

Besök oss på

Ingenjörsbyrån

Andersson & Hultmark AB

Fyra mässor om FRAMTIDENS SAMHÄLLE

Den 20–21 maj förvandlas Kistamässan till en central mötesplats för alla som arbetar med att forma framtidens hållbara, robusta och smarta samhälle. Under två intensiva dagar samlas Energimässan, Infrastrukturmässan, Stockholm Smart City och Nordic Mobility Expo under samma tak.

AV PERNILLA KRANTZ

SAMTLIGA FYRA mässor har det gemensamma målet att driva samhällsutvecklingen framåt, konstaterar Maria Geterud, Affärschef på Live Expo som arrangerar mässdagarna.

– Allting hänger ihop. Infrastruktur, energi, mobilitet och smarta städer är hörnstenar i framtidens samhälle.

OMVÄRLDSLÄGET STYR

Mässorna är en naturlig mötesplats för alla som jobbar med samhällsbyggnad,

projektledning, stadsplanering, klimat- och miljöfrågor, innovation och politik, i både offentlig och privat sektor.

Årets fokus präglas tydligt av omvärldsläget. Ökad geopolitisk osäkerhet, ett förändrat säkerhetsläge och Sveriges NATO-inträde ställer nya krav på både fysisk och digital infrastruktur. Begrepp som robusthet, resiliens, säkerhet och digitalisering genomsyrar programmet.

– Vi pratar mycket om vad de här förändringarna innebär för samhället. Samtidigt

går den tekniska utvecklingen snabbt framåt, med stort fokus på digitalisering, teknik och AI, säger Maria Geterud.

FRÅN SCEN TILL NÄTVERK

Entrén är kostnadsfri för alla som vill besöka mässan och lyssna på de öppna scenerna där keynotes, paneldiskussioner, seminarier och workshops avlöser varandra. Här belyser man aktuella frågor som digital transformation, energiomställning, hållbar stadsplanering, mobilitetslösningar

och robust infrastruktur med exempel och lärdomar från både företag, myndigheter och akademi.

Nordic Mobility Expo kompletterar med fokus på framtidens transportlösningar, allt från eldriven mikromobilitet till autonoma system, medan Stockholm Smart City lyfter digitalisering, stadsinnovation och samhällssäkerhet i en urban kontext.

För den som vill fördjupa sig ytterligare finns också två parallella konferenser, en kopplad till Energi och en till Infrastruktur & Smart City. En konferensbiljett ger tillgång till båda spåren, med 100-tals talare och möjlighet att röra sig fritt mellan sessionerna.

STARKA RÖSTER PÅ SCEN

Programmet för konferenserna är brett

och innehåller både internationella och svenska experter. Flera tunga namn finns bland talarna.

• Anna Borg, vd och koncernchef för Vattenfall, ger perspektiv på energisektorns roll i omställningen och framtidens energilösningar.

• Jonas Birgersson, ordförande för Via Europa, pratar om hur han vill revolutionera energisektorn.

• Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna, bidrar med politiska perspektiv på energi och samhällsutveckling.

• Ulrika Hesslow, generaldirektör för Energimarknadsinspektionen, belyser regelverk, marknadens utveckling och framtida utmaningar.

• Jeff Sundheim från Google talar om hur digitalisering och AI kan bidra till smartare system och infrastrukturer.

• Hanna Linderstål, säkerhetsexpert, lyfter risker i en osäker omvärld och hur organisationer bäst bygger resiliens.

• Från Infrastrukturmässan deltar experter som Lena Lindgren Schelin, generaldirektör för Kustbevakningen, och representanter från tåg- och transportsektorn i panelsamtal om punktlig trafik och framtidens transportsystem.

Utöver dessa profilerade namn finns också ett brett spann av talare från näringsliv, myndigheter och forskningsmiljöer, inklusive diskussioner om digitala tvillingar för stadsplanering, smart laddningsinfrastruktur, grön infrastruktur och urbana mobilitetslösningar.

Bland partners och utställare märks bland annat Sungrow, Siemens Energy, Schneider Electric, Volvo, SKF, RISE, Vinnergi, Stockholm universitet och flera andra nyckelspelare inom energi, industri, mobilitet och digital utveckling.

EN VIKTIG MÖTESPLATS

Oavsett om man arbetar inom offentlig sektor, näringsliv, forskning eller politiskt beslutsfattande är dessa två dagar på Kistamässan en chans att ta del av utvecklingen, hitta samarbeten och ta med sig verktyg för att forma ett mer hållbart, resilient och digitalt sammanlänkat samhälle. Med över 3 000 förväntade besökare och omkring 250 utställare blir detta en av vårens viktigaste mötesplatser för alla som påverkar och bygger framtidens samhälle.

Förutom inspiration och kunskapsöverföring erbjuder mässdagarna inte minst unika nätverksmöjligheter. Första dagen avslutas med ett stort mingel och prisutdelningar, där utmärkelser delas ut till aktörer som gjort framsteg inom sina områden. Ett tillfälle att både fira innovation och knyta kontakter inför framtida projekt.

– Det här är en viktig mötesplats för alla som jobbar med samhällsutveckling och samtidigt en unik möjlighet till kompetensutveckling, som till stora delar är kostnadsfri, avslutar Maria Geterud.

Läs mer om mässorna och se hela programmet här:

https://infrastrukturmassan.se/ https://nordicmobilityexpo.se/ https://stockholmsmartcitylive.se/ https://energimassan.se/

Jonas Birgersson, ordförande för Via Europa, pratar om hur han vill revolutionera energisektorn.

Anna Borg, vd och koncernchef för Vattenfall, ger perspektiv på energisektorns roll i omställningen och framtidens energilösningar.

Hanna Linderstål, säkerhetsexpert, lyfter risker i en osäker omvärld och hur organisationer bäst bygger resiliens.

Jeff Sundheim från Google talar om hur digitalisering och AI kan bidra till smartare system och infrastrukturer.

Extra många maskinnyheter på SVENSKA MASKINMÄSSAN 2026

När Svenska Maskinmässan åter hålls på Solvalla 4–6 juni bjuds det på extra många nya maskiner, varav vissa visas för första gången i Europa. Det blir även fokus på att locka fler fältmekaniker till anläggningsbranschen och teknikvandringar för skolungdomar. Stort tryck från företag som vill ställa ut på mässan har gjort att extra montrar har lagts till på stallbacken utanför själva travbanan.

AV LARS-OLOF TANDBERG

– DET KOMMER att vara extremt många maskinnyheter på årets mässa. Bland annat blir det stora lanseringar av Volvo och Caterpillar, säger Gabriel Börjesson på at-event som är mässansvarig för Svenska Maskinmässan.

Han berättar att eftersom det varken är Bauma i München eller Intermat i Paris i år så har många stora globala maskintillverkare valt att satsa på Svenska Maskinmässan som årets mässa i Europa.

– Vi har pratat med tillverkarnas europakontor och de säger att de alltid satsar på Sveriges största maskinmässa, men i år kommer besökarna att kunna se vissa nyheter som visas för första gången i Europa.

Trots att det var utställarrekord förra mässan för två år sedan blir årets mässa den största sedan starten 2016. I januari var hela mässan slutsåld och trycket efter montrar har varit starkt.

– För att kunna ta emot så många utställare som möjligt har vi till och med byggt ut med montrar på utsidan av själva travbanan. Maskinleverantörerna får förfrågningar från företag om att bli medlemmar för att det ska

få ställa ut. Det är exempel på att mässan har lyckats och att den mår bra, konstaterar Gabriel Börjesson.

REKRYTERA

TILL BRANSCHEN

Svenska Maskinmässan handlar inte enbart om att visa upp maskiner, redskap och tillbehör. Mässan har även olika fokusområden och ett av de viktigaste är enligt Gabriel Börjesson att få människor att vilja söka sig till anläggningsbranschen. I år är fokus bland annat på att få fler att vilja bli fältmekaniker.

Som ett led i att locka framtida arbetskraft kommer det på årets mässa hållas teknikvandringar för skolungdomar. Cirka 600 inbjudna ungdomar får gå runt i montrar där de får en guidning och möjlighet att träffa vd eller säljchef hos utställarna, som svarar på frågor.

– Ungdomar som besöker mässan har ofta en halvdag ledigt från skolan. Då är det viktigt att de inte bara går runt i montrarna och frågar om det finns kepsar eller godis. Det gäller att fånga deras intresse och

förklara hur viktiga de är för branschen och visa vad den innebär, understryker Gabriel Börjesson.

KVALITET PÅ UTSTÄLLARE

En del av framgången för Svenska Maskinmässan är att alla utställare är medlemmar i Maskinleverantörerna.

– Det är ett kvalitetskrav för att visa att utställarna har koll på ekonomi, personal, servicegrad med mera. Det gör att maskinägare kan känna sig trygga att de som ställer ut är kvalitetssäkrade och att det är säkert att göra affärer med dessa. Medlemskravet har även lett till att Maskinleverantörerna får fem till tio nya medlemmar inför varje mässa.

– Det upplägget är unikt för Svenska Maskinmässan och ovanligt bland mässor över hela världen. Ända sedan starten 2016 har mässan enbart innehållit mobila maskiner och det har varit kvalitet på utställarna. Det är fri entré, bra pris på mat och ett kompakt område. Det är därför det har gått så bra, säger Gabriel Börjesson.

Svenska Maskinmässan på Solvalla 4–6 juni kommer att innehålla både världslanseringar och maskiner som visas för första gången i Europa. Bild: at-event

– För att kunna ta emot så många utställare som möjligt har vi byggt ut med montrar på utsidan av själva travbanan, säger Gabriel Börjesson, mässansvarig för Svenska Maskinmässan. Bild: at-event

Ett fjärde nio våningar högt flerbostadshus med lutande tak, tegelfasad och utsikt över Skurholmsfjärden utgör tredje byggetappen i utvecklingen av Luleås nya bostadsområde Malmstranden. Bilder: Fastighets AB Rawi.

Nybyggnad 3 med taklutning och utsikt på

MALMSTRANDEN I LULEÅ

I december 2025 stod ytterligare ett flerbostadshus med 42 lägenheter och utsikt över Skurholmsfjärden färdigt för inflyttning på Malmstranden. En tredje byggetapp i utvecklingen av ett nytt bostadsområde i Luleå.

– Ett vitt tegelhus i nio plan med slätt lutande tak, guldfönster och etagevåningar högst upp, förklarar projektledare Eva Wiksten på byggherren Fastighets AB Rawi.

AV THOMAS ANDERSSON

BYGGSTARTEN FÖR PROJEKT Malmstranden etapp 3 skedde våren 2024. Med Fastighets AB Rawi som byggherre och norrbottniska Hellströms Bygg AB från Öjebyn som general- och byggentreprenör för uppförandet av ett nio våningar högt flerbostadshus.

– Med platsgjuten betongstomme, utfackningsväggar, tegelfasad och papp- och sedumtak, berättar Hellströms Byggs arbetschef Gabriel Eman.

För Hellströms Bygg den tredje byggetappen på Malmstranden med en fjärde byggnad rest efter i princip samma byggsystem som de tre föregående flerbostadshusen.

Det nu färdigställa flerbostadshuset med sina 42 lägenheter är en kopia av den första byggetappens två hus. I etapp 2 byggde Hellströms Bygg en enda stor huskropp med sammanlagt 88 lägenheter.

– Vi har gjort det här i en samverkansentreprenad med fastighetsägarna. Så det har gått ganska bra, tillägger Gabriel Eman.

Ett byggprojekt vars första etapp startade för drygt fem år sedan – med pandemi, krig i Europa och varierade materialleveranser –som ändå har ställts inför en del utmaningar, konstaterar Fastighets AB Rawids projektledare Eva Wiksten.

– När du bygger under en längre tid och vissa saker utgår, måste du hitta något likvärdigt. Det kan man väl säga har varit en sådan utmaning. Husen är lika och ska se likadana ut. Så vi måste hitta en tegelfog som ser exakt likadan ut, till exempel. Men den här tredje etappen har varit mindre problematisk, jämfört med etapp 1 och 2, när kanaler sattes igen av krig och Corona.

Det som, jämfört med tidigare projekt, mer påverkat byggprojekt Malmstranden 3 är däremot ekonomi och finansiering, tillägger Eva Wiksten.

– Fastighetsvärdena har inte direkt ökat speciellt mycket den senaste perioden, medan räntorna har ökat. Då blir det lite svårt att finansiera nybyggnadsprojekt.

Våren 2026 pågår hur som helst etapp fyra och bygget av ett femte flerbostadshus.

Som gestaltat av arkitekten Norconsult i Luleå med ”vackra vyer ut mot vattnet ”vid årsskiftet 2026/27 ska stå klart på Malmstranden. Luleås nya bostadsområde som med sina profilerade lutande tak ”andas nytänk med en känsla av arketonisk kvalitet”.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad flerbostadshus garage under mark, Luleå

Tidplan: maj 2024–januari 2026

Byggherre: Fastighets AB Rawi

Generalentreprenör: Hellströms Bygg AB

Arkitekt: Norconsult Sverige AB

Kostnad: 100-150 Mkr

I projektet samlas bostadsrätter, hyresrätter och en kommersiell lokal. Bild: Stena Fastigheter och Arkitekthuset Jönköping AB

NYPRODUKTION av hyresrätter och bostadsrätter i Haninge

Stena Fastigheter har nu produktionen av Juno och Mira i Haninge i full gång. De två projekten samlar bostadsrätter, hyresrätter och en kommersiell lokal. Projekten är en del av den fortsatta utbyggnaden av stadsdelen, där bolaget arbetar långsiktigt med blandade upplåtelseformer och tydliga hållbarhetskrav.

AV ELIN BISANDER

ISABELLA JERNBERG, fastighetschef på Stena Fastigheter, beskriver hur satsningen är ett steg i områdets planerade utveckling.

– Projektet är en del av vårt långsiktiga arbete med att stadsutveckla Vega med omtanke. Genom att ha olika upplåtelseformer i samma kvarter möjliggör vi olika boendeformer för allmänheten, säger hon.

Juno består av 68 bostadsrätter medan Mira omfattar 62 hyresrätter samt en lokal för restaurangverksamhet, något som ingår i strategin för mer service i området

– För ett levande kvarter och stadsdel tillskapar vi även kommersiella lokaler, i detta fall en restaurang, för en hållbar och trivsam stadsdel. Vi framtidssäkrar vårt bestånd med solceller, energiklass B samt Svanencertifieringar.

Sevil Ahmadi, avdelningschef på Stena Bygg, berättar att man utgår från samma riktlinjer och principer oavsett upplåtelseform.

– Det ska inte vara någon upplevd skillnad mellan boendeformerna, säger hon.

Som största fastighetsägaren i Vega har Stena en central roll i

områdets utveckling och samordning. Tidigare projekt i stadsdelen har bidragit till erfarenheter som nu används i de nya projekten.

– Vi har utvecklat vårt hållbara arbete och inkluderar mycket mer i våra nystartade projekt jämfört med färdigställda, säger Sevil Ahmadi.

Hökerum Bygg ansvarar för totalentreprenaden av Juno och Mira. Produktionen innebär flera praktiska och tekniska utmaningar, särskilt i Mira där byggnaderna utformas med loftgångar.

– Det är alltid en utmaning när det gäller bland annat uppvärmning och elförsörjning under byggtid. Logistiken är viktig, det är 08-507 272 67 • info@styrteam.se www.styrteam.se www.styrteam.se

Din Kompletta Styrleverantör.

Tel, 08-749 40 30

STOLT LEVERANTÖR

AV HISSAR TILL

trångt på byggplatsen, säger Ulf Lunnebjer, projektledare på Hökerum Bygg.

Hållbarhetskraven påverkar materialvalet.

– För att leva upp till beställarens krav gällande CO2-utsläpp så har vi valt att använda klimatförbättrad betong både i grund och stomme.

Produktionen samordnas med flera pågående byggprojekt i Vega.

– Det kräver bra planering och vi har en bra dialog med de andra entreprenörerna. Vi är dessutom totalentreprenör på grannbygget vilket innebär en gemensam etablering och tätare dialog kring logistik, säger Ulf Lunnebjer.

När områdets nya kvarter står färdigt ser han en levande stadsdel framför sig.

– Det blir varierande bostäder med både hyresrätter och bostadsrätter i samma kvarter. Många fina innergårdar och ett superläge med pendelstationen inom 5 minuters promenad.

FAKTA I KORTHET: Mira och Juno TÄCKERÅKER 1:251, Nybyggnad av flerbostadshus i Vega, Haninge

STOLT LEVERANTÖR

AV HISSAR TILL

MIRA OCH JUNO

STOLT LEVERANTÖR

MIRA OCH JUNO

AV HISSAR TILL

MIRA OCH JUNO

Med världsledande teknik och exceptionell service får du en pålitlig lösning som förbättrar din byggnads effektivitet och komfort. Otis är det självklara valet för dig som vill investera i kvalitet och framtidssäkerhet

KONTAKTA OSS FÖR OFFERT

Levande stadsmiljö i Vega. Fler verksamheter tar plats i Vega och bidrar till en levande stadsdel. Bild: Stena Fastigheter

MIMER TOTALRENOVERAR bostadshus i

Västerås

Stenriket 5 – så lyder fastighetsbeteckningen på Bostads AB Mimers hyreshus på Jakobsgatan i Västerås. Där total- och byggentreprenören Totalbyggen i Västerås hösten 2025 startade ett genomgripande renoveringsprojekt. – Nu håller vi på med förberedande rivningsarbeten i källaren, meddelar Totalbyggen i Västerås vd Thomas Johansson Svensk Byggtidning strax före jul 2025.

AV THOMAS ANDERSSON

BYGGHERREN, FASTIGHETSÄGAREN och bostadsbolaget

Bostads AB Mimers fastighet som totalrenoveras ligger på Jakobs-

gatan 41 och 43, strax söder om E 18 i centrala Västerås. Ett flerbostadshus med sammanlagt 46 hyreslägenheter uppfört på mitten

Bostads AB Mimers hyresfastighet från 1960-talet på Jakobsgatan i Västerås totalrenoveras med stambyte, nya elinstallationer och energieffektivisering i form av tilläggsisolering, dörrbyten och ny ventilation. Bild: Bostads AB Mimer

av 1960-talet. Med vid det här laget ”gamla och slitna” rör och elledningar som på grund av ”risken för vattenskador och elfel” i lägenheterna behöver renoveras, konstaterar Mimer i sin information till hyresgästerna inför projektet.

I bygg- och renoveringsprojektet, som Totalbyggen i Västerås startade hösten 2025, ingår byte av bostadshusets samtliga elinstallationer plus alla vatten-, värme- och avloppsrör.

– Ett standardprojekt, konstaterar total- och byggentreprenörens vd Thomas Johansson.

– Det här kan vi! Vi ser inga speciella hinder eller utmaningar.

Projektet inkludera även bland annat byte av värmestammar och värmeelement samt en ny el- och mediacentral.

Genom att tilläggsisolera vinden, byta lägenhetsdörrar och installera ny ventilation blir Mimers bostadshus på Jakobsgatan också mer energieffektivt.

En- och tvårumslägenheterna får i köket en ny kombinerad kyl och frys samt en ny spis med induktionshäll och varmluftsugn. De större lägenheterna utrustas med separat kyl och frys.

På grund av ”det rådande ekonomiska läget” uppger Mimer att de allra viktigaste renoveringsåtgärderna har prioriterats, framför andra tänkbara som nu inte genomförs. Exempelvis ommålade trapphus, nya maskiner i tvättstugan och en renoverad lekplats.

Allmännyttiga Bostads AB Mimer bildades 1920 och förvaltar i Västerås och Skultuna idag drygt 12 000 hyreslägenheter och runt 500 lokaler.

FAKTA I KORTHET:

Renovering flerbostadshus, Västerås

Tidplan: oktober 2025–november 2026

Byggherre: Bostads AB Mimer

Totalentreprenör: Totalbyggen i Västerås AB

Arkitekt: Structor Örebro AB

Kostnad: 46 Mkr

TVÅ TRÄBYGGDA FLERBOSTADSHUS

med bostadsrätter byggs i Falkenberg

I det växande området Tröinge Ängar i Falkenberg uppför byggherren Derome Bostad två huskroppar med 36 bostadsrättslägenheter.

– Efter lite trög försäljning tog vi beslutet att stomresa dem sent förra året 2025. Nu är det ena huset nästan slutsålt och det andra säljer vi också i, säger

Daniel Åkesson, regionchef Syd, Derome Bostad.

AV THOMAS ANDERSSON

TRÖINGE ÄNGAR är ett område i Falkenberg i stark utveckling. Där fastighetsbolaget, bostadsutvecklaren och byggherren Derome Bostads pågående byggprojekt Brf Kornetten ligger bekvämt på en kort promenads avstånd från tågstationen och ett par kilometer från E:6: an. Stomresningen i det första av de två husen påbörjades i december 2025.

– Där håller man nu på med utsidan och så klart också insidan av huskroppen. Och nu håller vi också på och stomreser hus nummer 2, meddelar regionchefen Daniel Åkesson på Derome Syd Svensk Byggtidning i början på februari 2026.

I Tröinge Ängar Falkenberg uppför Derome med prefabricerade träbyggsatser och planelement två flerbostadshus i grön träpanel med sammanlagt 36 bostadsrättslägenheter. Bild: Derome Bostad AB

Båda huskropparna står på en traditionell grundläggning med betongplatta på mark.

– Konstruktionen är sedan planelementsstomme i trä från vår fabrik i Anneberg utanför Kungsbacka. Hela den bärande konstruktionen är i trä, tillägger Daniel Åkesson.

Högst upp läggs ett papptak och exteriört kläds Brf Kornettens kommande två flerbostadshus i Tröinge Ängar med en träpanel i grön kulör. Husen utrustas med solceller på taket och kommer att anslutas till fjärrvärmenätet.

Regionchefen Daniel Åkesson och Derome Bostad ser positivt och utan problem på byggprojektets fortskridning med sikte på inflyttning i de båda flerbostadshusen i slutet av 2026.

– Det här byggsystemet bygger vi väldigt ofta med och har god kunskap om.

Derome är en expanderande koncern inom träindustrin med idag 2 600 anställda och över 70 års erfarenhet av att producera prefabricerade träbyggsatser. I form av planelement till villor, bostadshus, vårdboenden och kommersiella fastigheter.

En husproduktion i en varm, torr miljö med hög färdigställande grad när det är dags för leverans till byggarbetsplatsen. Vilket bäddar för snabbt, effektivt montage och en kort sammanlagd projekttid.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad flerbostadshus Tröinge Ängar, Falkenberg

Tidplan: december 2025–december 2026

Byggherre: Derome Bostad

Byggentreprenör: Micael Neldemo Byggare AB

Arkitekt: Derome Bostad AB

Kostnad: 60 Mkr

Allmännyttiga Kopparstadens totalrenoverar och ställer om småskaliga flerbostadshus på Jungfruvägen i stadsdelen Bojsenburg i Falun. Bilder: Kopparstaden AB

FALUNS ALLMÄNNYTTA

ställer om flerbostadshus från 1970-talet

Faluns allmännyttiga bostadsbolag Kopparstaden totalrenoverar fyra flerbostadshus på Jungfruvägen i Falun. En del i ett större renoveringsprojekt i ett grönt 70-tals område i stadsdelen Bojsenburg i Falun. – Vi gör rubbet! Du kan kalla det en omställningsrenovering, säger Kopparstadens byggprojektledare Nils Åhnebrink.

AV THOMAS ANDERSSON

DEN 2026 PÅGÅENDE totalrenoveringen med stambyte på Jungfruvägen 9-15 i Bojsenburg strax utanför centrum i nordöstra Falun inleddes med inventering och informationsmöten hösten 2024 och våren 2025.

I januari 2026 började tillfällig hyresgästutflyttning och själva renoveringsarbetet i de fyra små flerbostadshusen. Med sina två plan och fasader med stående träpanel i en mild brun-gul kulör. Inrymda med sammanlagt 40 ”ljusa lägenheter och charmiga vindsvåningar”.

Allmännyttiga hyreshus med 50 år på nacken där byggherren Kopparstaden nu anser det är hög tid att se över, renovera och byta ut slitna avloppsstammar, kök, badrum, ventilation, el och brandsäkerhet”.

Ett stambytes- och totalrenoveringsprojekt med ByggTjänst i Falun som anlitad general- och byggentreprenör.

– Husen är byggda i mitten på 70-talet och har nått sin tekniska livslängd. Vi har en del vattenskador i området och behöver byta ut stammar och rör för att säkra att hyresgästerna kan bo och ha en bra komfort, säger byggprojektledare Nils Åhnebrink på Kopparstaden.

Det befintliga ventilationen, ett renodlat frånluftssystem, byts exempelvis ut och ersätts med FTX-ventilation och värmeåtervinning.

– För att lyfta inomhusklimatet i gamla hus. Vi gör energibesparingar på nästan 30 procent tack vare det här systemet.

Lägenheternas kök och hall blir vitmålade. I övriga rum erbjuds valmöjlighet när gäller tapeter. I samtliga rum får hyresgästen välja mellan olika golvalternativ.

Allmännyttiga fastighetsägaren och byggherren Kopparstadens totalrenoveringsprojekt på Jungfruvägen 9-15 beräknas vara avslutat efter sommaren 2027, med sista återinflyttning i september.

Sammanlagt handlar Kopparstadens upprustning i stadsdelen Bojsenburg om drygt 600 lägenheter i ett cirka 12 år långt stambytes- och totalrenoveringsprojekt.

FAKTA I KORTHET:

Stambyte renovering flerbostadshus, Falun

Tidplan: februari 2026–september 2027

Byggherre: Kopparstaden AB

Generalentreprenör: Bygg Tjänst i Falun AM

Arkitekt: Cedervall Arkitekter AB

Kostnad: 40 Mkr

ELDAREN är Skövdebostäders

senaste projekt

En helt ny stadsdel, Skövde Science City, skapas i Mariesjöområdet som tidigare innehöll småindustrier. Kvarteret Eldaren är ett av de första kvarteren som byggs i området. Här samsas skola och bostäder, sammanbundna genom en gemensam innergård.

AV MARIE LOUISE AARÖE

– VI HAR SKAPAT ett spännande och kreativt kvarter, i en samarbetsform som vi inte har genomfört tidigare, berättar Anna Hedblom, chef på Skövdebostäder.

I nära samarbete med Skövde kommun och Asplunds Bygg skapar vi en högstadieskola samt 134 nya hyresrätter och fyra lokaler i den nya stadsdelen Skövde Science City med närhet till både resecentrum och stadskärnan. Projektet genomförs som en samverkansentreprenad med tre parter med en gemensam projektorganisation.

SAMUTNYTTJANDE AV YTOR

Målsättningen med kvarteret har varit att skapa en varierande bebyggelse, trots att byggnaderna hänger ihop med varandra. Varje byggnad har en egen identitet och totalt består bostadsdelen av fyra olika delar från fyra våningar upp till tolv våningar med olika karaktärer och fasader. Projektets grundidé är att samnyttja utomhusytorna med skolan. För att skapa en skyddad miljö för hyresgästerna byggs två större takterrasser som enbart kommer nyttjas av de boende.

– Det är utmanande att vara först ut i en ny stadsdel, säger Anna Hedblom. När stadsdelen är färdigställd kommer detta kvarter utgöra centrum i stadsdelen och ha ett väldigt fint läge. I stadsdelen låg tidigare ett tegelbruk som har inspirerat oss i vår gestaltning av våra nya fasader i olika tegel, mönster och färger som tar upp denna historik. Inslaget av bränt trä i fasaderna ska påminna om verksamheten som tidigare fanns här.

– Vi tror på att socialt umgänge ger mervärden, därför har vi skapat en tvättlounge där man ska kunna både tvätta, mangla, stryka, ta en kaffe och umgås. Självklart har man också möjligheten att få en tvättmaskin installerad i badrummet. Vi tror dock att det är viktigt att grannar lär känna varandra och även att man känner igen varandra. Vi har också planerat för stora luftiga cykelrum som ligger i

Varje byggnad har en egen identitet i kvarteret Eldaren som är först ut i stadsdelen och som består av totalt fyra olika delar från fyra våningar upp till tolv våningar med olika karaktärer och fasader. Bild: QPG Arkitekter

gatuplan, och här ska man också kunna tvätta sin cykel och förvara den säkert. Sist men inte minst viktigt kommer här också att finnas en hundtvätt, berättar Anna Hedblom. Vi tror att dessa extra insatser kommer att ge brukarna ett mervärde i sitt nya boende.

STOR SAMORDNING MELLAN PROJEKTEN

– Vi deltog i en anbudstävling om uppdraget att bygga kvarteret Eldaren, berättar Per-Anders Palm, projektchef på Asplunds Bygg. Vi lämnade anbud som baserades på samordning av bostäder och skola som ett paket. En viktig parameter var vilket lag vi kunde erbjuda för att passa bäst för detta projekt.

– Efter utvärderingen tilldelades vi projektet och startade upp det gemensamma Eldaren-projektet i augusti 2025. Arkitektfirman QPG Arkitekter har varit delaktiga i projektet från detaljplaneskedet och har följt oss hela vägen i projektet. Vi skapade de olika projektarbetsgrupperna; en för husen och en för skolan. Efter semestern 2025 började vi gräva. Då hade Skövde kommun sedan tidigare rivit de befintliga byggnaderna på tomten.

Byggnaderna består mestadels av tegel, lesstegel med inslag av trä. Tegelprodukten har valts för sitt låga CO2 avtryck. Interiört används till stora delar teglet som kommer från de ursprungliga rivna gamla byggnaderna och kommer därmed fortfarande finnas med interiört i byggnaderna.

– Det blir lite nostalgiskt när tegel från de ursprungliga fastigheterna muras upp igen.

Det är en stor arbetsplats som hanteras och som mest kommer det att vara 100 personer på platsen. Det handlar då om att alla måste vara effektiva och välplanerade för att allt ska flyta på enligt planen. Tanken med detaljplanen är att denna stadsdel ska bli en levande del av staden, inramad med nybyggda gator och torg, berättar Per-Anders Palm.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad av flerbostadshus i Skövde

Byggherre: AB Skövdebostäder (i samarbete med Skövde kommun som uppför skolan)

Totalentreprenör: Asplunds Bygg i Mellansverige AB

Arkitekt: QPG Arkitektur AB

Nya bostäder smälter in i naturen vid HÄRLANDA TJÄRN

På Smörslottsgatan och Robertshöjdsgatan i Göteborg har Framtiden Byggutveckling AB färdigställt ytterligare ett omfattande bostadsprojekt i ett område där bolaget redan satt tydliga avtryck. Totalt har 249 nya lägenheter uppförts i direkt anslutning till Härlanda Tjärn, ett av stadens uppskattade rekreationsområden.

AV PERNILLA KRANTZ

– DET HÄR ÄR ett jätteattraktivt läge. Jag brukar säga att man kan gå i badtofflor ner till badet som bara ligger 200 meter bort, säger Erik Falk, projektchef på Framtiden Byggutveckling.

Närheten till naturen kombineras med god tillgänglighet till stad och arbetsplatser. Stombussar går direkt in till centrala Göteborg och Östra Sjukhuset, en av områdets största arbetsgivare, ligger på kort avstånd. Här möts stad, arbete och grönområden på ett sätt som efterfrågas av många.

Projektet omfattar sammanlagt sex huskroppar; två punkthus på 10–11 våningar och fyra lamellhus i fyra till sex våningar, samt ett parkeringsdäck som följer terrängen. Tornstaden och Wästbygg har varit totalentreprenörer i varsin del av projektet som båda drivits parallellt.

Byggstart skedde i september 2023 och i december 2025 stod den sista etappen klar. Samtliga 249 lägenheter är nu inflyttade.

MED HÄNSYN TILL OMGIVNINGEN

Projektet har präglats av höga ambitioner kring gestaltning och anpassning till omgivningen. De nya husen ligger nära äldre bebyggelse, vilket ställt krav på materialval och utformning.

– Många av de tidiga husen i området är klädda i tegel. För att de nya husen skulle smälta in har vi använt skärmtegel på lamellhusen och skiffer på de två högre punkthusen, säger Erik Falk.

Områdets kuperade topografi har varit en av projektets största utmaningar. Betydande höjdskillnader har krävt noggrann planering och detaljerade lösningar.

– Det har varit väldigt mycket millimeteranpassningar för att få alla lutningar att fungera. Vi har samtidigt anpassat höjderna både mot angränsande hus och till naturen, de högre punkthusen i slänten på andra sidan gatan når exempelvis inte över trädtopparna.

ÖKAD TILLGÄNGLIGHET INBYGGD

Tillgänglighet har också varit en central del i projektet. Av de 249 lägenheterna är 28 trygghetsbostäder för personer över 70 år, med tillgång till gemensamhetslokal. Här finns även LSS-boenden och en kraftigt utbyggd hissinfrastruktur.

– I de äldre husen fanns sammanlagt fyra hissar. I vårt projekt har vi levererat 13 hissar, vilket ökar tillgängligheten för både äldre, personer med funktionsnedsättning och barnfamiljer. Det känns väldigt bra att vi har kunnat skapa tillgängliga bostäder som det tidigare varit begränsat med i den här delen av stan.

LÄGRE KOLDIOXIDUTSLÄPP

Fokus har även lagts på hållbarhet. Klimatförbättrad betong har använts genomgående, vilket lett till betydligt lägre koldioxidutsläpp än projektets ursprungliga mål.

– Organisationens mål har höjts under projektets gång och vi har verkligen gjort det vi kunnat för att förbättra siffrorna.

Att få de boende att inte prioritera bilen har också varit ett genomgående fokus. Området erbjuder idag både bilpool, cykelpool och laddplatser för elfordon, i kombination med god kollektivtrafik.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnation av 249 lägenheter Smörslottsgatan/Robertshöjdsgatan

Byggtid: september 2023-december 2025

Byggherre: Framtiden Byggutveckling AB

Byggentreprenörer: Wästbygg och Tornstaden

Totalt har 249 nya lägenheter uppförts i direkt anslutning till Härlanda Tjärn. Bild: Norconsult. Visualisering: 3D Vision

BOSTADSHUS MED INDUSTRIKARAKTÄR möter modern bostadsproduktion

På tidigare industrimark vid Munksjöbruket i Jönköping färdigställs nu Kvarter 12, ett bostadsprojekt omfattande 105 hyreslägenheter och två kommersiella lokaler i markplan. Projektet är en del av den större omvandlingen av Munksjöområdet till en ny stadsdel med blandade funktioner, där industrihistorien varit en tydlig utgångspunkt i gestaltningen.

AV KIM HALL

JÖNKÖPING BYGGVISION AB har haft rollen som totalentreprenör.

– Projektet har ritats för att samspela med den befintliga fabriksmiljön. Tegelarkitekturen och volymuppdelningen har varit avgörande för att skapa en skala som fungerar i området, säger Johan Kempe, projektledare och delägare i bolaget.

Byggnaden är uppförd med betongstomme och massivbjälklag samt halvsandwichelement i ytterväggarna. Sex trapphus delar upp volymerna och är murade i olika sorters tegel med inslag av puts, vilket bidrar till ett varierat fasaduttryck. Huset är byggt i suterräng med fyra till sex våningar över mark.

Grundläggningen har skett med en 600 millimeter tjock betongplatta på mark, utan pålning, efter att man kunnat gräva ner till naturligt lagrad sand. Två huskroppar delar plattan och ett gemensamt garage med cirka 70 parkeringsplatser. Ovanför garaget finns en innergård.

Lägenhetsbeståndet omfattar ett till fyra rum och kök, med tonvikt på tvåor och treor. Tvåorna är cirka 55 kvadratmeter och treorna i genomsnitt 65–70 kvadratmeter. Samtliga lägenheter har en takhöjd på 2,60 meter och är utrustade med kök från HTH.

Projektet har präglats av en stram och optimerad tidsplan. Stomresning skedde i början av 2025 och cirka ett år senare är byggnaden färdigställd, med inflyttning i etapper från mitten av februari till april 2026.

– Logistik och samordning har varit centrala frågor. Vi har också arbetat medvetet med arbetsmiljö och kommunikation på bygg-

Där pappersbrukets tegelbyggnader en gång dominerade vid Munksjöns strand växer nu bostäder, verksamheter och offentliga miljöer fram, med ambitionen att förena industrihistoria med modernt stadsliv. Bild: Byggvision

arbetsplatsen, vilket varit avgörande för att hålla tidplanen, säger Johan Kempe.

En stor del av produktionen har skett med lokala leverantörer. Utfackningsväggar har producerats i Byggvisions egna lokaler i Lekeryd och betongelementen har levererats av Bohus Betong med lokal produktion i Jönköping. Betongen har transporterats med eldriven betongbil.

Fastighetsägare och förvaltare är Lustgården, ett familjeägt fastighetsbolag med lång närvaro i Jönköping.

– Det här kvarteret är tänkt att upplevas som flera hus snarare än ett stort. Fabriksinfluenserna finns kvar, men i en modern tolkning, säger Niklas Järvhammar, vd och ägare i Lustgården.

Utvecklingen av Munksjöområdet omfattar på sikt omkring 1 600 bostäder och lokaler. Kvarter 12 är ett av flera steg i omvandlingen av det gamla industriområdet till en ny, levande stadsdel vid Munksjöns strand.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad flerbostadshus, Jönköping

Tidplan: juni 2024 – februari 2026

Byggherre: Lustgården Munksjöstaden Kvarter 12 AB

Totalentreprenör: Jönköpings Byggvision AB

Arkitekt: Arkitekthuset Jönköping AB

EGERYDS FASTIGHETER

bygger på Grubbensgatan i Örebro

På Grubbensgatan i Örebro bygger fastighetsägaren och utvecklaren Egeryds Fastighter AB ett småskaligt flerbostadshus med åtta lägenheter.

Ett byggprojekt med Egeryds Fastigheter både som byggherre och byggentreprenör och planerad inflyttning sommaren 2026.

AV THOMAS ANDERSSON

EGERYDS FASTIGHETERS tidigt 2026 pågående nybyggnadsprojekt äger närmare bestämt rum på fastigheten Oxbacken på Grubbensgatan 4 i Örebro. Ett centralt läge nära Södermalmsplan och Kungsgatan.

I bostadsområdet kring Grubbensgatan är många flerbostadshus och villor uppförda på 1920- och 1930-talen.

Egeryds Fastigheter uppför här en huskropp med sammanlagt åtta lägenheter. Närmare bestämt sex trerummare på cirka 70 kvadratmeter samt två ettor på vardera 50 kvadratmeter.

Alla trerummare får uteplats alternativt balkong.

Byggstarten skedde i juni månad 2025.

Ludvig Egeryd är verksamhetsansvarig på Egeryds Fastigheter.

Varför valde ni en nybyggnad i Örebro på just den här adressen?

– Örebro är där vi har huvudkontor och den ort vi vill satsa mycket på. Vi förvärvade en fastighet som vi renoverade på den här adressen för ungefär tio år sedan. Då fick vi möjlighet att bygga en till byggnad på den här fastigheten. Nu har vi tagit tag i det!

Egeryds Fastigheters småskaliga flerbostadshus på Grubbensgatan i Örebro uppförs med trästomme, prefab betongväggar och en vit putsad fasad.

Bild: Egeryds Fastigheter AB

Huskroppens konstruktion och material?

– Det är en trästomme som levereras från Mälarvillan AB. Sedan blir det byggt med prefabricerade väggblock från Mälarvillan och på det en putsad fasad.

Eventuella projektutmaningar?

– Det har väl inte varit några jätteallvarliga grejer … men lite strul med balkongerna eftersom vi inte kunde gjuta in dem i en betongstomme. De fick inte väga så mycket i och med att det är trästomme. Den största utmaningen är nog annars platsbristen på byggtomten. Det är väldigt trångt och ett jäkla projekt med logistiken och se till att leveranser kom exakt på dagen.

Vad kommer att utmärka det färdiga flerbostadshuset på Grubbensgatan?

– Det blir en vit putsad byggnad som smälter in bra i området, men samtidigt sticker ut lite grand.

Fastighetsägaren och tillika fastighetsutvecklaren Egeryds Fastigheter har i nuvarande skepnad existerat sedan 1989.

I början på 2000-talet klövs verksamheten upp i ett förvaltningsbolag, Egeryds Fastighetsförvaltning AB och ett fastighetsbolag, Egeryds Fastigheter AB. Det sistnämnda alltså byggherre och byggentreprenör för det nu pågående nybyggnadsprojektet på Grubbensgatan i Örebro.

Tanken bakom bolagsuppdelningen är att göra förvaltningsbolaget till proffs på extern förvaltning och fastighetsbolaget till expert på utveckling av egenägda fastigheter.

FAKTA I KORTHET:

Ny- och tillbyggnad flerbostadshus kontorshus, Örebro

Tidplan: juni 2025–juni 2026

Byggherre: Egeryds Fastigheter AB

Byggentreprenör: Egeryds Fastigheter AB

Arkitekt: Mälarvillan AB

Kostnad: 20 Mkr

Med två tvåvåningshus med totalt 18 lägenheter vill byggherren och allmännyttiga Ronnebyhus i Johannishus skapa känslan av ”ett skogsnära boende.” Bild: AB Ronnebyhus

RONNEBYHUS

bygger nytt nära skog i Johannishus

I södra delen av tätorten Johannishus uppför allmännyttiga Ronnebyhus två flerbostadshus med sammanlagt 18 lägenheter.

– Ronneby kommun håller på att exploatera det här området. Vi är en av aktörerna som bygger flerbostadshus, säger Ronnebyhus fastighetschef Ida Karlsson.

AV THOMAS ANDERSSON

RONNEBY KOMMUNS tätort Johannishus ligger närmare bestämt drygt en mil nordost om Ronneby vid Listersjön i Blekinge. Det var här på fastigheten Hjortsberga som total- och byggentreprenören Peabs projektchef Karin Barbic tillsammans med bland andra kommunalrådet Ola Robertsson och byggherren Ronnebyhus vd Peter Persson den 15 augusti 2025 tog det första symboliska spadtaget på bygget av två flerbostadshus.

– Det blir rena trähus och tvåvåningsbyggnader. Fasader med både liggande och stående träpanel och både mörkare och lite ljusare inslag, förklarar Ronnebyhus fastighetschef Ida Karlsson.

Båda huskropparna uppförs med trästomme och papptak med betongpannor och solceller.

– Det är inte så vanligt att vi bygger med trästomme. Då är det ljud och akustik som du får tänka på, säger total- och byggentreprenören Peabs platschef Stefan Johansson.

De två flerbostadshusen i Johannishus har av arkitekten AmbiOcc i Karlshamn getts en mer traditionell gestaltning för att passa in med äldre befintlig bebyggelse i området.

– Vi vill inte heller bygga för högt eftersom det bara är låga hus i området. Och det är ett jättefint naturområde med mycket skog som vi försöker spara så mycket det bara går, tillägger Ida Karlsson.

I bevarandet av omgivande naturmiljö ingår även återbruk.

– Stenmurar har vi gjort av sten som vi grävt upp på platsen.

Båda huskropparna uppförs på samma sätt. Enda skillnaden är att det ena med sina tio lägenheter blir lite längre än det andra med åtta bostäder.

Hur är läget i byggprojektet just nu?

– Vi är igång nu, så det ena huset har de börjat resa. Med färdigkapad stomme och annat så bygger dem det på plats. Den andra bottenplattan gjöts den här veckan. Det kommer att rulla på så fort som möjligt!

Det meddelar byggherren Ronnebyhus fastighetschef Ida Karlsson Svensk Byggtidning ett par veckor innan jul 2025.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad flerbostadshus, Ronneby

Tidplan: augusti 2025–augusti 2026

Byggherre: AB Ronnebyhus

Totalentreprenör: Peab Sverige AB

Arkitekt: AmbiOcc AB

Kostnad: 35-40 Mkr

60-TALS HUS I ÅNGE

får bättre inomhusklimat och uppfräschade fasader

Byggbolaget och general- och byggentreprenören

Sundsvalls Byggarna har på uppdrag av fastighetsägaren och byggherren Ånge Fastighets & Industri

AB genomfört total renovering av en hyresfastighet på Hemskogsvägen i Ånge.

AV THOMAS ANDERSSON

DET VAR I MAJ 2025 som Sundsvalls Byggarna startade renoveringsprojektet på Hemskogsvägen 7 i tätorten Ånge i Medelpad.

En hyresfastighet byggd 1964, liksom tvillinghuset intill med adressen Hemskogsvägen 9.

– Vi har nu gjort ett av husen och kommer att göra det andra nu i sommar, rapporterar general- och byggentreprenören Sundsvalls Byggarnas inköpare och platschef Christian Malmgren till Svensk Byggtidning i början på februari 2026.

Det avslutade projektarbetet på Hemskogsvägen 7 har bland annat omfattat fönsterbyten, fasadrenovering, byte av ventilationsaggregat, yttre renovering av innergård, grävning av kulvertar samt renovering av trapphus.

– Vi har putslagat fasaden och målat om den. Alltså även en estetisk uppfräschning, av huset, tillägger Christian Malmgren.

En central del i renoveringsprojektet har handlat om ventilation, uppvärmning och inomhusklimat. Där en undercentral i det nu renoverade huset på Hemskogsvägen 7 – via kulvertar rätt över innergården – även ska mata hus nummer 9 med värme. Där den

Bild: Sundsvalls Byggarna AB

ska dras upp med också där så småningom nya aggregat.

– Det stora i projektet har väl varit markarbetena när vi dragit kulvertar mellan de två husen. När vi skulle koppla på kallvattnet så låg det väldigt djupt utanför gaveln på Hemskogsvägen 9. Det här arbetet drog ut lite på tiden och blev mer omfattande än vad vi hade tänkt. När ledningarna låg så pass djupt.

General- och byggentreprenören Sundsvalls Byggarna AB grundades år 2011 och åtar sig uppdrag från såväl företag som privatpersoner i Västernorrland. I första hand när det handlar om byggprojekt inriktade på renovering, ombyggnad och tillbyggnad.

Efter ett par företagssammanslagningar och sedan 2022 en del av hållbarhetsinitiativet Rotundagruppen är Sundsvalls Byggarna i dag ett byggbolag med huvudkontor i Sundsvall. Med närmare 30 anställda och entreprenaduppdrag för kommuner, privata företag och fastighetsbolag.

FAKTA I KORTHET:

Renovering flerbostadshus, Ånge

Tidplan: maj 2025–oktober 2025 Byggherre: Ånge Fastighets & Industri AB

Generalentreprenör: Sundsvalls Byggarna AB Kostnad: 30 Mkr

Vi utför allt inom luftbehandling, styroch övervakning, från minsta servicejobb till stora entreprenader. Miljöventilation AB ‒ www.miljoventilation.se

ÖRJANSSKOLAN I SKELLEFTEÅ får en sammanhållen nybyggnad

Total- och byggentreprenören Rekab i Umeå genomför en omfattande renovering och tillbyggnad av Örjansskolan i Skellefteå. Vilket bland annat inbegriper nytt kök, ny matsal och nya lektionssalar för slöjd och hemkunskap.

– Nybyggnad som vi jobbar med just nu och som blir klar i vår, rapporterar Rekabs arbetsschef Cedrik Andersson till Svensk Byggtidning.

AV THOMAS ANDERSSON

EFTER AVSLUTAD projektering är om- och tillbyggnadsprojektet Örjansskolan på Fellesövägen i centrala Skelleteå – med Skellefteå kommun som byggherre – nu inne i en utförandefas med sikte på färdigställande till höstterminen 2026.

– Här har vi en befintlig del som vi har renoverat. Sedan har vi också gjort en ännu inte helt färdig tillbyggnad, säger total- och byggentreprenören Rekabs arbetschef Cedrik Andersson.

Renoveringen av Örjanskolan har till stor del handlat om att uppdatera ytskikt i befintliga lektionssalar. Med delvis nya golv, nya undertak och uppdaterade toaletter.

– Och vi har målat, tillägger Cedrik Andersson.

Tillbyggnaden utgörs av nya lektionssalar för slöjd och hemkunskap, ett nytt storkök, en ny matsal samt en ny yta för avfallssortering och återvinning.

Till- och nybyggnader utförda med prefabricerade betongbjälklag, stålstomme plus utfackningsväggar i en träkonstruktion. En konstruktion med utvändig träpanel och gips invändigt.

De nya innerväggarna är uppbyggda med gips, stålregel och plywood. Örjansskolans nybyggnadsdelar ansluts till den befintliga renoverade skolbyggnaden och formar tillsammans med

Totalrenovering och tillbyggnad med infärgad träfasad, maximalt klimatkompenserad betong och återanvändning av dörrar och fönster kommer att prägla förnyade Örjansskolan i Skelleftehamn. Bild: Rekab Entreprenad AB

den en med sina olika byggnadsdelar ändå sammanhållen huskropp. – På de befintliga delarna är det tegel i fasaden och på nybyggaden är det till stora delar en träpanel, sammanfattar Rekabs arbetschef Cedrik Andersson.

Återbruk är ett centralt miljötema i byggprojektet. Där framförallt fönster, innerdörrar och entrédörrar från rivna byggnadsdelar återanvänds.

Nästan hela tillbyggnaden har återbrukade fönster.

Den nya skolbyggnaden kommer att miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad silver. Något som ställer höga krav på exempelvis låg energiförbrukning, god ventilation och bra materialval.

FAKTA I KORTHET:

Om- och tillbyggnad skola, Skellefteå

Tidplan: juli 2024–juni 2026

Byggherre: Skellefteå kommun

Totalentreprenör: Rekab Entreprenad

Arkitekt: AFRY Infrastructure AB

Kostnad: 170 Mkr

FÖRSKOLA MED PLATS FÖR 144 BARN

I Bälinge, norr om Uppsala, pågår nybyggnationen av Bälingeby förskola. Den tidigare modulförskolan på platsen har demonterats och ersätts nu av en permanent byggnad med utökad kapacitet.

AV ELIN BISANDER

DEN NYA FÖRSKOLAN dimensioneras för 144 barn, fördelade på åtta avdelningar, och blir därmed en tydlig förstärkning av den kommunala förskoleverksamheten i området. Förskolan får även ett tillagningskök med kapacitet att laga cirka 170 portioner per dag. – Förskolan byggs i vinkel för att skapa en ljus och solig gård, med en trygg och inspirerande utemiljö för barnen. Fasaden utformas i gult och rött tegel med trädetaljer som hämtar inspiration från den lokala kulturhistoriska miljön, säger Athanasios Kargiotis, projektansvarig på Uppsala kommun skol- och omsorgsfastigheter AB.

Utformningen tar även hänsyn till vardagens logistik. Lösningar för lämning och hämtning samt varuleveranser planeras för att vara både lättillgängliga och säkra.

Bakgrunden till nybyggnationen är att den tidigare förskolan bestod av tillfälliga moduler där bygglovet löpt ut. Beslutet att ersätta dessa med en permanent byggnad fattades inom ramen för kommunens lokalförsörjningsplan – ett strategiskt styrdokument som beskriver hur kommunen ska tillgodose både lång- och kortsiktiga lokalbehov, i samordning med befolkningsutveckling, ekonomi och tillgänglighet.

Under byggtiden bedrivs förskoleverksamheten tillfälligt på andra platser. Den lösningen har samordnats av utbildningsförvaltningen i kommunen.

Bälingeby förskola dimensioneras för 144 barn, fördelade på åtta avdelningar. Bild: Uppsala kommun skol- och omsorgsfastigheter AB

Projektet är samtidigt en del av ett större utvecklingssammanhang i området, där både kommunen och privata aktörer planerar för ny grundskola, idrottshall och bostäder mellan Bälinge och Lövstalöt. – Med ett dubblerat antal förskoleplatser skapas bättre förutsättningar för barnfamiljer att ha förskoleverksamhet nära hemmet. Ambitionen är också att skapa en stimulerande lärandemiljö och en attraktiv arbetsplats för pedagogerna, säger han.

Hållbarhetsfrågor har haft en central roll i projektet. Förskolan kommer att försörjas av en egen bergvärmeanläggning och kompletteras med solceller. Byggnaden uppförs enligt kraven för certifiering Miljöbyggnad Silver.

Projektet har haft en utmanande start, med förseningar kopplade till pandemin, kriget i Ukraina och ökade byggkostnader, vilket ledde till ett tillfälligt stopp.

– Efter ett omfattande arbete med att hitta besparingar och genomföra en ny upphandling kunde projektet till slut återstartas och byggnationen påbörjas, säger han.

Enligt tidplanen ska förskolan stå klar för inflyttning sommaren 2026, med verksamhetsstart till höstterminen samma år.

FAKTA I KORTHET:

Bälingeby förskola, nybyggnad av förskola i Bälinge

Tidsplan: september 2024–juni 2026

Byggherre: Uppsala kommun skol- och omsorgsfastigheter AB

Totalentreprenör: Byggconstruct Uppsala AB

Arkitekt: Larsson Lindstrand Palme Arkitektkontor AB

Kostnad: 80-85 Mkr

Brages förskola i Hyllie är en klimateffektiv byggnad i tre plan med ett tak med förskjuten nock på plan 4 för personalutrymme och tekniska installationer. Bild: Johanna Sjögren

BRAGES FÖRSKOLA

– ett pilotprojekt för klimateffektivt byggande

Brages förskola i Hyllie är klar för invigning och verksamheten håller på att flytta in.

Förskolan är ett pilotprojekt för Malmö stad gällande klimateffektivt byggande.

AV KIM HALL

BYGGNADEN HAR ETT enkelt formspråk, volymen är i trevåningar samt en fjärde våning under tak. Taket har en förskjuten nock mot norr för att kunna optimera mängden solceller på taket mot söder. Fönster i olika storlek är placerade för att få lekfullhet i fasaden.

Burspråket på byggnadens gavel är ett sätt avisera förskolan mot omgivningen och ge karaktär åt byggnaden, inifrån burspråket har man milsvid utsikt över landskapet.

Förskolan innehåller åtta avdelningar med totalt 160 barn. Avdelningarna är fördelade på plan 1–3, på fjärde våningen finns personalens lokaler och teknikutrymmen.

På plan tre ligger de gemensamma utrymmena för barnen, så som bibliotek, rörelserum, ateljé och pedagogiskt kök.

Flera av de gemensamma utrymmena har öppet upp i nock vilket ger rummen fantastiska volymer.

Träväggarna inomhus är ljust laserade och trästommen är synlig. Allt är i trä, vilket skapar en varm känsla och bra akustik. Sagohörnan har en fast gradäng där barnen kan hänga och koppla av med en sagobok. Den invändiga trappan syns i fasad bakom det stora fasadpartiet mot förskolegården och annonserar barnens rörelse i byggnaden.

Ytterväggar, innerväggar och bjälklag är till största delen av korslimmat trä (KL-trä) och fasaden är beklädd med skiffer i jordnära toner, alla material är valda utifrån att begränsa klimatpåverkan. En mindre del av plan ett där storkök, vattenlek och teknikutrymmen finns har stomme av platsgjuten klimatförbättrad betong.

– Det har varit fantastiskt spännande resa att få vara med och utveckla projektet från första skiss till färdig byggnad. Nu ser vi framemot att verksamheten flyttar in och fyller förskolan med liv och bus, säger Johanna Sjögren, arkitekt på New Line Arkitekter i Malmö. Johan Wänseth, projektledare och sektionschef på projektenheten i Malmö stads Stadsfastigheter, berättar om visionen om att bygga

en förskola som är i fyra plan och där man valt kvalitativt material som ska hålla länge och samtidigt få ner koldioxidavtrycket. Då var stomme i KL-trä det bästa alternativet. Undercentraler, kök och vattenlek har man valt att bygga med klimatanpassad betong med tanke på fukten.

– För oss är miljöaspekten viktig. För att komma ner i koldioxidavtryck tittade vi på olika alternativ och materialval redan i projekteringsskedet, men också successivt under hela processen, säger Johan Wänseth.

NCC som har lång erfarenhet av att bygga hållbara förskolor, har som totalentreprenör haft stor inblandning i hela processen. Det har varit en styrd totalentreprenad

– Klimatavtrycket och materialvalen är de stora frågorna i ett projekt som detta. Vi har haft tät dialog med projektledningen för att komma fram till en så miljöeffektiv byggnad som det bara går. Utmaningen är brandsäkerheten, men även det har vi löst på ett bra sätt, säger Christian Niklasson, platschef på NCC.

Slutbesiktningen var i oktober och barnen flyttade in efter nyår. Utemiljön har Peter Pan som tema och är ritad av Sweco Landskap.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad av förskola, Hyllie, Malmö Tidplan: mars 2024–oktober 2025

Byggherre: Malmö stad Stadsfastigheter

Totalentreprenör: NCC Sverige AB Arkitekt: New Line Arkitekter AB Total Projektkostnad ca 110 Mkr

Från skog till stad med trä från Södra

plan tre finns gemensamma lekutrymmen med bibliotekshörna med platsbyggda sittplatser, gemensamma lekar och en ateljéyta vid det stora fönstret ut mot gården där barnen kan måla på staffli. Bild: Johanna Sjögren

Från familjeskogsbrukens ansvarsfullt brukade skogar i södra Sverige till Hyllie och Brages förskola. Med lokalt producerade stommar i korslimmat trä (KL-trä) bidrar Södra till byggnader med låg klimatpåverkan, för kommande generationer.

Södra erbjuder ett komplett sortiment av träprodukter för hållbar byggnation i trä. Tillsammans ger de möjlighet att skapa unika och hållbara byggnader som andas skog från insidan och ut. Med Södra som leverantör får ni rådgivning och stöd genom hela byggprocessen, från första skiss till färdig byggnad.

– Genom att välja en stomme helt eller delvis i trä kan byggnadens klimatavtryck halveras, jämfört med traditionella material som betong och stål. KL-trä är inte bara starkt, formstabilt och kostnadseffektivt, det är också förnybart och lagrar koldioxid under hela sin livscykel, säger Emma Yazdani, sälj- och marknadschef på Södra.

Läs mer på sodra.com/byggsystem

På

Förnyelsen av Solanderskolan i Öjebyn Piteå inkluderar bland annat en nybyggd mellanstadiebyggnad som dockas mot befintligt men ombyggt högstadium. Bilder: Piteå kommun

FÖRNYADE SOLANDERSKOLAN

viktig framtidsinvestering i Öjebyn i Piteå

I Öjebyn på uppdrag av byggherren Piteå kommun genomför total- och byggentreprenören Nåiden Bygg rivning och framförallt en nybyggnation som kommer att resultera i den förnyade Solanderskolan.

AV THOMAS ANDERSSON

NYBYGGNADSDELEN AV förnyelseprojektet Solanderskolan i Öjebyn Piteå utgörs av två nybyggda huskroppar på sammanlagt drygt 4 400 kvadratmeter. Detta för F-9 skolans lågstadium respektive mellanstadium. Där den kommande mellanstadiebyggnaden kommer att länkas ihop med skolans befintliga skolbyggnad och ombyggda högstadium.

Enligt gällande tidplan ska det samlade rivnings- och nybyggnadsprojektet nya Solanderskolan vara slutfört och färdigt att tas i bruk till höstterminen 2027.

– Utifrån skolans behov och den beställning vi i projektet har tagit fram, har arkitekterna kommit med förslag som skolans personal fått komma med synpunkter kring. Alla grupper har varit delaktiga med personal från skolan; lärare, fritidspedagoger, specialpedagoger, rektorer, personal från elevhälsa samt elever, städpersonal och fastighetsskötare. Processen har sen upprepats flera gånger till slutliga ritningar. Det har kommit fram många bra synpunkter som påverkat slutresultatet, det har betytt otroligt mycket, sade lokalstrateg Jenny Bergman, Piteå kommuns utbildningsförvaltning, när

den nya Solanderskolan presenterades som en ”viktig investering för Öjebyns framtid”.

När det gäller exempelvis färgval och utformning av entrétak färgval har projektets ansvarige arkitekt, Tengbomgruppen i Umeå, hämtat inspiration från Öjebybyns kyrkstad.

Utemiljön är indelad i tre zoner för att ge eleverna valmöjlighet när det gäller trygghet, fart och aktivitet.

– Vi har också sett till att all biltrafik är bakom skolbyggnaderna, både hämta och lämna-slingor och godsleverans. Det gör att skolområdet är helt fritt från biltrafik och alla entréer leder tryggt och säkert direkt ut till skolgården, sade Jenny Bergman.

Den nya utökade Solanderskolan kommer att erbjuda sammanlagt 580 elevplatser, varav 230 lågstadieplatser och 175 på vardera mellan- och högstadiet.

Projektet Solanderskolan genomförs parallellt med pågående skolverksamhet, med tillfälliga skolmoduler som vid färdigställande helt kommer att avvecklas.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad rivning mellanstadieskola, Öjebyn

Tidplan: december 2024–maj 2027

Byggherre: Piteå kommun

Totalentreprenör: Naiden Bygg AB

Arkitekt: Tengbomgruppen AB

Kostnad: 50 Mkr

Stjärnans Förskola i Stångby, inom Lunds kommun, tar form och verksamheten beräknas kunna flytta in under våren 2026. Bild: Lunds kommun

NY FÖRSKOLA I STÅNGBY

visar vägen för hållbar och effektiv byggproduktion

I Stångby växer en ny förskola fram med plats för 100 barn, där smarta materialval och genomtänkt konstruktion möter funktionell design. Projektet kombinerar trästomme, betongplatta och energieffektiva lösningar med praktiska ytor både inomhus och utomhus – ett konkret exempel på hur moderna byggmetoder skapar trygga, hållbara och inspirerande miljöer.

AV KIM HALL

DEN NYA FÖRSKOLAN i Stångby, inom Lunds kommun, är dimensionerad för cirka 100 barn i åldrarna 1–5 år. Huvudbyggnaden omfattar 1 604 kvadratmeter (varav plan 1: 1 303 m² och vinden: 301 m²) och kompletteras av mindre byggnader såsom förråd, utesov och miljöhuset, vilket ger en total yta på 1 740 kvadratmeter.

– Förskolan är ritad enligt beprövade pedagogiska koncept och anpassad för barnens utveckling. Den ersätter de tillfälliga förskolelokaler som hittills har använts, säger projektledare Sabaheta Bajramović vid Lunds kommun. Tidigare planer på en förskola i två plan på Drabantvägen stoppades på grund av budgetbegränsningar. Behovet av moderna, långsiktiga och trygga lokaler kvarstår, och därför byggdes nu en något mindre förskola i ett plan.

– Den nya byggnaden ska erbjuda en hållbar miljö som främjar både lek, lärande och utveckling under goda förhållanden, tillägger Sabaheta Bajramović.

Byggnaden vilar på en stabil betongplatta och har en trästomme.

Fasaderna består av röd, brandskyddad träpanel med stående och liggande bräder, medan fönster och dörrar är antracitgrå och sockeln är i betong. Taket är av bandtäckt plåt med skärmtak i trä vid huvudbyggnaden och stål/plåt vid entréerna. Invändigt är väggarna runt storköket murade, några bärande träväggar finns, övriga väggar är målade gipsväggar. Golvet är täckt med akustikmatta i plast.

– Vi håller på med injusteringar och provningar just nu, säger Peter Christensson, arbetschef på NBI Bygg. Projekteringen startade sommaren 2024 och byggstarten skedde för ett år sedan.

– Utmaningen ligger i att alla installationer måste vara säkra för barnen, men vi har byggt förskolor tidigare och har stor erfarenhet av den typen av projekt, fortsätter han.

Utemiljön omfattar sandlådor och hårdgjorda ytor, medan större delen av planteringen har utförts av kommunen. Förskolan byggs på obebyggd mark, centralt i Stångby nära idrottsplats och skola.

Projektet följer Miljöbyggnad Silver-standarder, även om det inte certifieras, vilket ställer krav på klimat- och materialval. Material och byggkoncept har valts med långsiktig hållbarhet i åtanke för energieffektiv drift och en trygg miljö för barn och personal.

Slutbesiktning är planerad till den 9 februari 2026 och inflyttning beräknas ske den 1 april samma år. För byggbranschen är projektet ett exempel på effektiv produktion, funktionell utformning och hållbara materialval i ett växande område.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad förskola, Stångby

Tidplan: februari 2025 – mars 2026

Byggherre: Lunds kommun

Totalentreprenör: Nbi Bygg AB

Arkitekt: View Arkitekter AB

Kostnad: 70 Mkr

Västerås stads satsning Drömfabriken handlar om att samla flera verksamheter under samma tak och låta huset vara aktivt även efter skoltid. Bild: NCC Sverige AB

Mer än en traditionell

SKOLBYGGNAD

Drömfabriken i Skultuna samlar skola, bibliotek och fritidsverksamhet i en gemensam byggnad, där Västerås stad och NCC utvecklat en invånararena för hela samhället.

AV ELIN BISANDER

DRÖMFABRIKEN HAR vuxit fram ur en ambition att skapa mer än en traditionell skolbyggnad. För Västerås stad handlar satsningen om att samla flera verksamheter under samma tak och låta huset vara aktivt även efter skoltid. I byggnaden ryms skola, fritidsklubb och fritidsgård samt skol- och folkbibliotek, tillsammans med ytor som även kan användas av föreningsliv och civilsamhälle.

– Drömfabriken är så mycket mer än en skola. Det är en invånararena där barn, unga och vuxna kan mötas, och där drömmar och framtidstro får ta plats, säger Henric Sjöblom, skolchef i Skultuna kommundel.

Drömfabriken har planerats för att vara tillgänglig större delen av dygnet. Planlösningen gör det möjligt att öppna upp delar av byggnaden utanför skoltid.

Bakgrunden är att skola, fritidsverksamhet och bibliotek sedan länge funnits samlade i Skultuna. I arbetet med Drömfabriken genomfördes en fördjupad behovsanalys, där man valde att bygga

vidare på den strukturen och samtidigt inkludera fler aktörer.

– Många skolbyggnader står tomma stora delar av året. Det är ett ineffektivt nyttjande av resurser. Genom att öppna upp lokalerna blir skolbyggnaden en mer central och gemensam plats i samhället, säger Henric Sjöblom.

På längre sikt ser kommundelen Drömfabriken som ett arbetssätt och ett koncept snarare än en enskild byggnad. Ambitionen är att skapa en plats som stärker gemenskapen och bidrar till stolthet över Skultuna – både som bostadsort och mötesplats.

– Det här är en utvecklingsresa som fortsätter över tid och som engagerar flera delar av samhället samt kan påverka Västerås stads planering av liknande byggnader, säger han.

NCC har haft rollen som totalentreprenör i projektet, på uppdrag av Västerås stad.

Uppdraget har omfattat både rivning och nybyggnation, där delar av den tidigare Persboskolan har bevarats och byggts om, samtidigt

Drömfabriken rymmer en skolbyggnad för årskurs 4–9, en ny skolbyggnad, ett offentligt bibliotek samt fritidsklubb. Bild: NCC Sverige AB

som två nya byggnader och ett nytt utomhusområde har uppförts.

Kombinationen av flera verksamheter i samma anläggning har ställt höga krav på samordning under genomförandet.

– Det har varit god ordning och reda i projektet från start, där alla inblandade har dragit åt samma håll. Samordningen mellan medarbetare och underentreprenörer har fungerat väl genom hela projektet, säger Joakim Andersson, platschef på NCC Building i Västerås.

Projektet har också gett utrymme för lösningar som tillkommit under arbetets gång, där både funktion och gestaltning kunnat utvecklas vidare. Bland annat uppfördes en pergola i betong, i stället för limträ, för att minska framtida underhåll. Även materialval

i interiören har haft stor betydelse, där mässing använts i både trapphus och bibliotek. Det ursprungliga trappräcket i mässing från den gamla skolan har bevarats och integrerats i den nya byggnaden.

– Lägger man ner extra omsorg tidigt i projektet ger det ofta god utdelning i slutresultatet, säger Joakim Andersson.

Flexibiliteten i lokalerna har i stor utsträckning formats i dialog med verksamheten.

– Vi har byggt det som skolan och verksamheten har efterfrågat. Det är något mer än bara en skola, och nu är det verksamheten som tar vid för att förverkliga visionen, säger Joakim Andersson.

FAKTA I KORTHET:

Drömfabriken Skultunaby 1:145, rivning och nybyggnad av skola i Skultuna

Tidsplan: september 2023–januari 2026

Byggherre: Västerås stad

Totalentreprenör: NCC Sverige AB

Arkitekt: Archus Arkitektur AB

Kostnad: 340 Mkr

Vallåsskolan blir den största skolan i Halmstad med plats för 960 elever samt med två idrottshallar sammanbyggda med skolan. Den fina parkliknande utemiljön ska även vara levande utanför skoltid. Bild White Arkitekter

EN BYGGVÄNLIG SKOLA

som uppdateras efter moderna krav

Halmstads kommun har tagit ett stort omtag när det gäller skolor i staden. Vallåsskolan, öster om centrala Halmstad, är den femte skolan som renoveras/byggs ny och är även den största skolan, en F-9 klass för 900 elever samt en del för 60 elever i anpassad grundskola.

AV MARIE LOUISE AARÖE

VALLÅS ÄR ETT område som byggdes på 70-talet och som ligger öster om centrala Halmstad. Bebyggelsen i området är på max två våningar och består av både hyres-, bostadsrätter, radhus och villor med fina innergårdar och grönytor.

Man var tidigt ute med att skapa en trafikmiljö som skulle gynna både promenader, cykling och kollektivtrafik, vilket då skapade många studiebesök från övriga Sverige.

– Vi började redan 2019 med förstudierna på ett flertal skolor i Halmstad, berättar Matti Nilsson, projektledare, Halmstads kommun. Denna skola kommer att bli den största grundskolan i Halmstads kommun med en yta på cirka 18 400 kvm fördelat på tre våningar. Den befintliga fastigheten som vi bygger på har en stor yta. Det har inneburit att vi kan bygga samtidigt som den gamla skolan finns kvar. Alternativet, som utreddes, var att renovera den gamla skolan, men ekonomiskt var det ingen bra idé. Bland annat

är den minskade energiåtgången en fördel som kommer att betala sig tillbaka. Planlösningarna kommer nu också att bli anpassade efter dagens pedagogik.

Många i Vallås är mycket positiva till att få en ny skola, som även kommer att innehålla två idrottshallar och en stor utemiljö som kommer att bli varierande och främja rörelse med många olika redskap, klätterväggar, en multiarena, basket och utegym samt redskap för de yngre barnen; gungor, klätterställningar och en linbana som några exempel.

EN LEVANDE SKOLMILJÖ

– Det är meningen att skolan och den fina utemiljön också ska kunna leva utanför skoltid och även på helgerna. Vi kommer att hyra ut både idrottshallarna och delar av skollokalerna till föreningslivet, vilket kommer att generera hyresintäkter från dem. Utemiljön runt

Vallåsskolan är den femte och sista som renoveras eller byggs ny i Halmstad enligt en upprustningsplan. 2028 beräknas skolan stå klar. Bild: Patrik Olsson

skolan kommer också komma invånarna i Vallås till godo för motion, lek och trevlig samvaro i den parkliknande utemiljön. Redan nu stannar förbipasserad, pratar och är glada för att få en ny fin skola, berättar Matti Nilsson.

De två idrottshallarna kommer att få läktare och de byggs ihop med skolan. Den ena hallen är något nersänkt i marken och den andra kommer att bli lite högre. Här kommer olika idrottstävlingar kunna hållas samt även kunna erbjuda övernattningsmöjligheter med 600 sängplatser. Det är klassrummen som kommer att tas i anspråk samt gymnastikhallarna.

En mötesplats för unga (fritidsgård) byggs också som kommer att vara öppen mellan klockan14.00 och 22.00.

Köket byggs som ett resurskök, vilket innebär att här ska finnas kapacitet i händelse av kris att laga mat till personer utanför skolan. Reservkrafts- och vattenintag kommer också skolan att förses med. Här kommer också finnas både ett allmänbibliotek och ett skolbibliotek. I den gamla skolan finns fyra skyddsrum för 400 personer som kommer att bevaras, isoleras och ges nya tätskikt.

– Vallåsskolan är den sista skolan i samlingen av skolor som vi har åtgärdat i Halmstad på olika sätt. Vi påbörjade entreprenaden med skolan sommaren 2025 och räknar med att bli klara i februari 2028. Det är en utförande entreprenad och det är Flodéns Byggnads AB som är generalentreprenör, berättar Matti Nilsson.

TYDLIG ENTREPRENAD

– Vi fick uppdraget att bygga den nya skolan i Vallås enligt LOU, berättar Patrik Olsson, biträdande platschef på Flodéns Byggnads AB. Vi började precis före semestern 2025 med att schakta och rensa ut växtligheten i området. Under hösten kom vi igång med pålningen av delen där den nya skolan byggs. Idrottshallarna bygger vi på platta på mark då marken där ansågs vara tillräckligt bra. Då vi arbetar efter en utförandeentreprenad med färdiga handlingar kunde vi komma i gång snabbt.

Det är ett stort projekt där varje moment tar sin tid. När man pålade användes två pålmaskiner för att kunna komma igång snabbare med betongarbetena. Man har stött på lite berg som var oförut-

Matti Nilsson är projektledare på Halmstads kommun och Patrik Olsson är biträdande platschef på Flodéns byggnads AB. Bild: Halmstads kommun

sett, men i oktober 2025 kunde betongarbetena ta vid och nu i februari har man kommit halvvägs med gjutningarna för att därefter kunna dra igång betongstommen och montera de prefabricerade elementen. Det kommer att gå ganska snabbt då det är prefab som det handlar om. Enligt planen ska man vara färdig med detta i augusti i år. Samtidigt kommer det invändiga arbetet påbörjas i de första delarna före semestern.

– Vi har haft en bra start och ett mycket gott samarbete med beställaren. Arbetet har underlättats med färdiga handlingar och de har stämt mycket bra. Stöter vi på frågor på detaljnivå stämmer vi av med konstruktörer och arkitekter. Och det speciella?

Det är en byggvänlig skola på alla sätt, säger Patrik Olsson.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad av F-9 skola för 960 elever

Byggherre: Halmstads kommun

Generalentreprenör: Flodéns Byggnads AB

Arkitekt: White Arkitekter AB

FASTIGHET I MÖLNDAL

byggs om för gymnasieundervisning

I Mölndal bygger total- och byggentreprenören

Brixly AB om en befintlig fastighet till skollokaler för gymnasieundervisning. Ett uppdrag från byggherren Mölndals stad, som i en första etapp blir klart för inflyttning i augusti 2026.

AV THOMAS ANDERSSON

FASTIGHETEN SOM NU byggs om i Mölndal ligger på Göteborgsvägen 7, en central adress i Mölndals innerstad.

– En lokalanpassning för skolverksamhet, från kontorslokaler till skollokaler, förtydligar entreprenadchef Christian Bengtsson, Brixly AB.

Ombyggnadstarten började med inledande mark-och rivningsarbeten i december 2025. Då var även elektriker på plats för installation av byggström för det efter årsskiftet fortsatta ombyggnadsarbetet i de före detta kontorslokalerna på Göteborgsvägen i Mölndal.

Brixlys entreprenadchef räknar upp den långa rad av ombyggnads- och renoveringsåtgärder som nu är på dagordningen.

– Ny rumsbildning, vi ökar upp ljudkraven och byter fönster i hela fastigheten. Nya installationer för el och ventilation … I en första etapp står redan i augusti 2026 markplanet samt plan två ombyggda och inflyttningsklara för det två gymnasieskolorna Andénska gymnasiet och Franklins gymnasium.

Då är total- och byggentreprenören Brixly sedan en tid redan i full gång med ombyggnadsprojektets andra etapp.

– Efter juni månad går vi vidare och gör med samma åtgärder iordning våning tre till fem förklarar Christian Bengtsson.

Till höstterminen 2027 är ombyggnadsprojektet avslutat och de

I Mölndal bygger byggbolaget Brixly AB på uppdrag av Mölndal stad om fastigheten på Göteborgsgatan 7 till skollokaler för gymnasieundervisning. Bild: Mölndal stad

båda gymnasieskolorna har då alla våningarna till sitt förfogande. Total-och byggentreprenören Brixly var från början på 1950-talet en del av koncernen Erlandsson Bygg i Kungsbacka. Sedan 2019 under namnet Brixly ett profilerat byggbolag i västra Sverige på egna ben och med eget varumärke.

Andénska gymnasiet – en ny skola som i augusti 2026 flyttar in i de först klara ombyggda lokalerna på Göteborgsvägen 7 i Mölndal –erbjuder gymnasieutbildning med fokus på internationella affärer. Franklins gymnasium, som samtidigt flyttar in, står för universitets- och högskoleförberedande gymnasieutbildning.

FAKTA I KORTHET:

Ombyggnad skollokaler kontor, Mölndal

Tidplan: december 2025–maj 2027

Byggherre: Mölndals stad

Totalentreprenör: Brixly AB

Kostnad: 45 Mkr

Arkitektkontoret agnas ARK i Leksand, med ansvarige arkitekten Kübra Kanliyer, har gestaltat den nya idrottshallen på Söderås skola i Rättvik. Bilder: agnas ARK

En ny idrottshall ersätter vindsvåning i

SÖDERÅS SKOLA

Efter drygt 100 års gymnastik- och idrottslektioner på skolans vindsvåning bygger kommunala Rättviks Fastigheter AB en ny idrottshall till Söderås skola och det lokala föreningslivet. – Vid bollsport så hördes det ner i lektionssalen. Därför blir det en ny idrottshall på skolan, säger fastighetschef Pål Fröyen, Rättviks Fastigheter.

AV THOMAS ANDERSSON

SÖDERÅS SKOLAS nya idrottshall uppförs på nyinköpt kommunal mark, bakom F-6 skolans fristående förskolebyggnad.

Vintern 2026 började total- och byggentreprenören Mora Bygg att gjuta bottenplattan i ett byggprojekt som ska ståt klart vid årsskiftet 2026–2027

Den nya idrottshallen utformas enligt så kallad B-standard. Vilket betyder att den med sina mått 10x 20 meter blir något mindre jämfört med en fullstor idrottshall.

– Det är samma storlek som på våra andra skolor. Så det här är en vanlig lite mindre idrottshall, säger fastighetschefen Pål Fröyen på byggherren Rättviks Fastigheter.

Inklusive redskapsförråd, omklädningsrum och lärarrum handlar byggprojektet på Söderås skola om en nybyggnad med en bruttoarea på drygt 600 kvadratmeter.

Vissa förberedande markarbeten med bland annat trädfällning

PeMi Ventilation & Montage AB

påbörjades redan i slutet på 2025, före total- och byggentreprenören Mora Byggs formella byggstart 2026.

– Vi är ännu inte klara med projekteringen. Det kan bli en limträ stomme eller bärande ytterväggar i trä. Det blir i alla fall ingen stålkonstruktion, meddelar Mora Byggs projekt- och arbetschef jacob Hersvall Svensk Byggtidning i mitten på januari månad 2026. Färgsättningen på idrottshallens träfasad blir hur som helst faluröd.

Den gamla gymnastiksalen på Söderås skola befintliga skolbyggnad byggs om till personalutrymmen.

Söderås skolas nya idrottshall ingår i en allmän satsning på skolrenovering i Rättviks kommun. Där Rättviks Fastigheter på senare rustat upp skolor och gymnastiksalar i orter som Vikarbyn, Boda och Sätra.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad idrottshall Söderås skola, Rättvik

Tidplan: februari 2026–december 2026

Byggherre: Rättviks Fastigheter AB

Totalentreprenör: Mora Bygg AB

Arkitekt: agnas ARK AB

Kostnad: 23 Mkr

SKOLAN I LIT TOTALRENOVERAS

med ny entrébyggnad i trä

I Treälvsskolan i Lit genomförs en omfattande ombyggnad med nya installationer samt nybyggnad i form av en ny entré. – I grunden är det här ett ventilationsprojekt, men vi har även bakat in utveckling och gör därför också iordning skolgården, förklarar projektledare Adam Lövenius Gardal på Östersunds kommun.

AV THOMAS ANDERSSON

TREÄLVSSKOLAN – med sin äldsta del från mitten av 1940-talet och tillbyggnader under framförallt 60-talet – ligger centralt i tätorten Lit drygt två mil nordost om Östersund.

Det är här på Skolvägen som total- och byggentreprenören Attacus Bygg från Östersund på uppdrag av Östersunds kommun sedan sommaren 2024 bygger om- och till F-9 skolan Treälvsskolan.

Ett projekt som genomförs i fyra etapper och som ska vara helt färdigt till höstterminen 2026.

– Ombyggnaden är ventilationen inomhus med medföljande slitytor, undertak och sådant. När vi nu går fram passar vi även på att kolla säkerhet och modernisera el samt vs, värme och sanitet. Det var så gammalt att det även är tvågreppsblandare och sådant som vi nu byter, berättar projektledaren Adam Lövenius Gardal, Östersunds kommun.

Av Treälvsskolans fem huskroppar är träbyggnaden Hus E den

Ventilationsarbeten med hög kvalitet och personligt engagemang. 063-12 20 30 • www.ovab.se

Treälvsskolan får ny utemiljö och en tillbyggnadsentré som ansluts med anpassad stående lockpanel till grundskolans äldsta huskropp från 1940-talet.

Bild: Östersunds kommun

äldsta. Det är här som förnyelseprojektets första etapp, en tillbyggnad, redan är klar.

– Där har vi gjort en tillbyggnad för dels en bättre entré, dels för att göra det mer tillgänglighetsanpassat. Vi har också satt in en hiss. Det fanns en hiss tidigare, men den var inte godkänd, den var för smal. Sedan finns det en hiss till, i en annan del av skolan, som vi renoverar upp och moderniserar.

Den till Hus E tillbyggda entréhuskroppen är en nybyggnad i trä. Med grundläggningen platta på mark, lösvirkesstomme, träklinker golv och bandtäckt plåt som tak. Fasaden är uppförd med stående lockpanel.

– För att matcha befintlig byggnad, tillägger total- och byggentreprenören Attacus Byggs platschef Patrik Lindgren.

För Patrik Lindgren och Attacus Bygg är dock renovering och installationer i befintliga byggnadsdelar de största utmaningarna i projektet Treälvsskolan i Lit.

– Gamla lokaler, gamla ritningar, där man i omgångar byggt på, lagat och justerat. Det du ser på ritningen stämmer inte alla gånger överens med verkligheten …

FAKTA I KORTHET:

Om- och tillbyggnad skola, Lit

Tidplan: september 2024–maj-juni 2026

Byggherre: Östersunds kommun

Totalentreprenör: Attacus Bygg AB

Arkitekt: Attacus Bygg AB

Kostnad: 36,5 Mkr

Koppargården i Landskrona får en helt ny image efter renoveringarna av husen som byggdes på 1960-talet. Koppargårdens gamla serviceboende totalrenoveras för att ge plats åt 21 moderna lägenheter. Bild: MTA Bygg och Anläggning

KOPPARGÅRDENS

gamla servicehus blir lägenheter

Koppargården i Landskrona är ett miljonprogram som Landskronahem tidigare haft en del bekymmer med. För att höja statusen renoveras flertalet hus för att skapa trygghet och trivsel i området.

AV KIM HALL

MTA BYGG OCH ANLÄGGNING har fått förtroendet att renovera och bygga om Koppargården 27 som en del av utvecklingen av Koppargården.

Renoveringen består av 21 lägenheter om totalt cirka 2 200 kvadratmeter BTA. MTA ansvarar för både projekteringen och byggnationen.

Den tre våningar höga byggnaden med källare innehöll tidigare 18 servicelägenheter och där nu byggs tre nya lägenheter i den del där storkök och matsal var belägna tidigare. Vaktmästeri och teknikutrymmen placeras i källarplan.

– Vi började med rivningsarbeten i november 2025, ett arbete som pågår fortfarande. Nästa steg blir att riva taket för att ersätta med högre takstolar så att samtliga byggnader får ett enhetligt uttryck, säger Mikael Johansson, platschef på MTA Bygg och Anläggning. Koppargården byggdes på 1960-talet och bestod av flera fastigheter. För några år sedan brann det i Koppargården 25, som nu är renoverad och innehåller nya hyresgäster. Även Koppargården 29 har totalrenoverats och hyresgäster har flyttat in. Nu är det alltså Koppargården 27 som ska totalrenoveras. Inflyttning beräknas ske sensommaren 2026.

Tvättstugan som tidigare fanns i källarplan, har Landskronahem valt att placera i en egen byggnad mitt på gården för att öka trivseln och den sociala samvaron i området. Storleken på lägenheterna varierar från ett rum och kök på 40 kvadratmeter till tre rum och

kök på 88 kvadratmeter. Tvårumslägenheterna varierar från 57 till 76 kvadratmeter.

– Nya installationer är en stor del av renoveringen. Ytskiktet invändigt blir nytt med träimiterade vinylgolv, målade väggar och tak, fullskaliga kök och helkaklade badrum med ny badrumsinredning, berättar Mikael Johansson.

Det är totalt fyra entréer varav två leder till egna trapphus. En entré leder till ny entré vid låghuset samt entré förbinder med innergården. Entrén med två trapphus och en hiss rustas också upp.

Två av marklägenheterna med uteplats får egen ingång, medan den tredje marklägenheten har ingång från den gemensamma nya entrén. Balkongerna till övriga lägenheter målas om och får nya räcken.

Som en del i Koppargårdens upprustning har Landskronahem även valt att ha sitt huvudkontor i området.

FAKTA I KORTHET:

Ombyggnation och renovering flerbostadshus, Landskrona

Tidplan: november 2025 – september 2026

Byggherre: Karlslunds Bostadsutveckling AB

Totalentreprenör: MTA Bygg och Anläggning AB

Arkitekt: Magasin A arkitekter AB

Kostnad: Ca 28 Mkr

Totalrenovering av det särskilda boendet BROGÅRDEN I SUNNE

I värmländska Sunne har de lokala total- och byggentreprenörerna Sunne Byggnads och WeBK på uppdrag av byggherren Sunne Fastighets AB totalrenoverat det särskilda boendet Brogården.

– Det var färdigt innan jul, så nu är det full verksamhet i fastigheten, säger Sunne Fastighets vd Niclas Jansson.

AV THOMAS ANDERSSON

TOTALRENOVERINGEN AV det för äldre särskilda boendet Brogården på Brogårdsgatan i Sunne påbörjades våren 2024. Detta i en nära samverkan mellan byggbolagen Sunne Byggnads och WeBK. Båda hemmahörande i Sunne.

– En gammal gård byggd i början på 1970-talet. Det var mycket som började bli väldigt dåligt i fastigheten, med livslängden på tekniska detaljer, och ja, egentligen det mesta, förklarar vd Niclas Jansson på byggherren Sunne Fastighets AB.

Det nyrenoverade särskilda boendet Brogården har liksom tidigare 63 enrumslägenheter, men nu inrymda i en byggnad där bergvärme ersatt fjärrvärme.

Renoveringsprojektet av byggnaden från 1971, med sin betongstomme och mexitegelfasad, inleddes med PCB- och asbest sanering. Därefter har en lång rad renoveringsåtgärder genomförts, bland annat nya installationer för el, VVS och ventilation. Vidare har den ny- och rotrenoverade 7400 kvadratmeter stora fastigheten försetts med 400 nyinsatta fönster och 270 nya dörrar.Nya ytskikt, en större och ljusare sällskapsyta, generösare balkonger, breddad trappa, säkrare utrymning …

Vilken av alla renoveringsåtgärder är mest betydelsefull?

– Skulle vilja påstå att det är inomhusklimatet med en ny anpassad ventilation. Det är väl egentligen den stora plussidan, svarar Niclas Jansson, Sunne Fastighets AB.

Sunnes särskilda boende Brogården från 1970-talet har av ett lokalt byggkonsortium totalrenoverats med bland annat bergvärme, nytt inomhusklimat och mer inbjudande och ljusare balkonger och sällskapsytor. Bild: Sunne Fastighets AB

De två total- och byggentreprenörerna Sunne Byggnads och WeBK bildade ett gemensamt konsortium enbart för att kunna renoveringsprojektet Brogården.

– Vi var inte nog stora var och en för sig för att ta det här. Vi hade var och en för sig inte nog med kapacitet eller kompetens. Vi var tvungna att gå ihop för att ha möjlighet att lämna in anbud.

Det säger vd:n och tillika projekteringsledaren Niclas Carlbäck på Sunne Byggnads och tillägger att samarbetet under hela den nu avslutade entreprenaden har ”gått bra!”.

FAKTA I KORTHET:

Renovering särskilt boende, Sunne

Tidplan: maj 2024–december 2025

Byggherre: Sunne Fastighets AB

Totalentreprenörer: Sunne Byggnads AB/ WeBK AB

Arkitekt: KLARA arkitekter

Kostnad: 116 Mkr

ETT NYTT LSS-BOENDE

på Laggarudden i Ludvika

Ett nytt LSS-boende med sex lägenheter står sedan hösten 2025 färdigbyggt och inflyttat på Laggarudden strax utanför Ludvika.

– Det var besiktning i augusti, säger platschef

Pierre Andreasson på den av allmännyttiga byggherren Ludvika kommunfastigheter anlitade total- och byggentreprenören Nyman Jansson

Bygg AB, NJB

AV THOMAS ANDERSSON

LAGGARUDDEN ÄR EN tätort med ny bostads- och villabebyggelse vid sjön Väsman drygt ett par kilometer nordväst om Ludvika.

Det var här på fastigheten Sörvik som i augusti 2024 det första spadtaget togs på Ludvikas nya LSS-boende. Detta i närvaro av bland andra NJB:s platschef Pierre Andreasson, byggchef Ulf Adolfsson, Ludvika kommunfastigheter och vård- och omsorgsnämndens ordförande Åsa Bergkvist (S).

Det nu färdiga och inflyttade LSS-boendet med sina närmare 900 kvadratmeter är en vinklad envåningsbyggnad med bergvärme.

– Som står på en klassisk grundläggning med platta på mark och golvvärme. Sedan är det en träbyggnad med trästomme, träfasad och ett bandtäkt plåttak, tillägger NJB:s platschef Pierre Andreasson.

Den grå fasaden är utförd med två olika slags trä.

– Liggande horisontell träpanel som är indelad i sektioner, preciserar Pierre Andreasson.

Ludvikas nya LSS-boende på Laggarudden inrymmer sex lägenheter på vardera 49 kvadratmeter med egna uteplatser. Lägg till ett gemensamt kök, gemensamma sällskapsutrymmen plus arbetsytor för LSS-boendets personal för vård- och omsorg.

Med andra ord ett boende för unga eller unga vuxna med någon form av fysiska eller psykiska funktionshinder.

Valet av Laggarudden som plats för boendet gjordes för att här

Ludvikas nya LSS-boende på Laggarudden är en vinklad träbyggnad i ett plan med sex lägenheter, egna uteplatser, gemensamhetsytor och personalutrymmen. Bild: NJB AB

fanns byggbar mark och för att geografiskt sprida kommunens LSSboenden. Samtidigt som det här exempelvis finns en cykelbana in till centrala Ludvika.

Total- och byggentreprenören NJB är med sina runt 20 medarbetare ett verksamt byggföretag i södra Dalarna. Vare sig det handlar om ombyggnader, tillbyggnader eller nybyggnader. Som det i samarbete med byggherren Ludvika kommunfastigheter och underentreprenörer nu färdigställda LSS-boendet på Laggarudden. – Det var ganska lätt att bygga och inga direkta utmaningar, sammanfattar platschefen och tillika NJB:s delägare Pierre Andreasson.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad LSS-boende, Ludvika

Tidplan: augusti 2024–oktober 2025

Byggherre: Ludvika kommunfastigheter AB

Totalentreprenör: NJB AB

Arkitekt: agnasARK AB

Kostnad: 30 Mkr

TRYGGHET OCH LJUS

i Växjös nya rättspsykiatriska klinik

Region Kronoberg bygger just nu en ny rättspsykiatrisk klinik i Växjö. Den nya byggnaden på Sigfridsområdet, intill sjön Trummen, ersätter den gamla anläggningen som inte längre var ändamålsenlig.

AV KIM HALL

– VI FICK ETT politiskt beslut att bygga nytt eftersom befintliga lokaler inte kunde anpassas till dagens krav på ljusinsläpp och funktionalitet. Men det visade sig vara både bättre och billigare att bygga nytt än att försöka bygga om, säger Haris Basic, byggprojektledare på Region Kronoberg.

Byggnaden, som omfattar 4 600 kvadratmeter, är planerad med säkerhet och patientens välbefinnande i fokus. Byggnaden innehåller olika avdelningar med höga säkerhetskrav.

Fasaden har utformats med estetiska ambitioner. Sinusprofilerad betong och ljus plåt skapar ett välkomnande uttryck, samtidigt som stora glaspartier släpper in mycket ljus. Entréerna kombinerar strikta betongdetaljer med skärmtak och träslag i exklusivt cederträ.

– Vi har lagt mycket tanke på formspråket. Fasaden ska kännas både trygg och välkomnande, säger Haris Basic.

Taklösningen är platt med avrinning mot innergården, som består av två gårdar för patienternas rast och rekreation. Taket har sedumvegetation och solpaneler för miljövänlig vattenhantering och energiproduktion.

Invändigt finns många lösningar för säkerhet och trivsel. Patientrummen är tårtbitsformade med egna duschar, toaletter och övervakningsluckor. Dörrarna har fler än ett lås, vilket gör att patienter kan låsa in sig själva vid behov för privata stunder utan att personalen mister kontrollen.

Varje avdelning har dessutom ett litet aktivitetsrum med bland annat löpband, pilatesbollar och musik. Ett större aktivitetsrum med sporthallsgolv rymmer gruppaktiviteter som pingis och innebandy.

Den nya rättspsykiatriska kliniken i Växjö har en ljus och välkomnande fasad med glaspartier, sinusprofilerad betong och plåtdetaljer, samtidigt som byggnaden uppfyller höga säkerhetskrav. Bild: Region Kronoberg

Kliniken har även nybyggt skyddsrum i markplan, godsmottagning, förvaring och separata flöden för olika funktioner. En öppen enhet erbjuder urin- och blodprovstagning samt undersökningar för patienter som haft frigång eller permission.

Byggstarten var i mars 2024 och slutbesiktning är planerad till 20 april 2026. Trots utmanande marknadsförhållanden har tidsplanen hållits.

Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö, som drivs av Region Kronoberg, vårdar främst personer som av domstol dömts till rättspsykiatrisk vård, men även patienter som överförts från Kriminalvården. Fokus ligger på medicinsk behandling, samtalsstöd och rehabilitering för att förbereda patienterna för ett liv utanför slutenvården.

– Vi jämför oss alltid med andra regioner i tidiga förstudier för att bygga så kostnadseffektivt som möjligt, avslutar Haris Basic.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad rättspsykiatrisk klinik, Växjö

Tidplan: mars 2024– april 2026

Byggherre: Region Kronoberg

Totalentreprenör: Dynacon Construction AB

Arkitekt: bsv arkitekter & ingenjörer ab / Liljewall Arkitekter AB

Kostnad: 220 Mkr

Åmåls nya särskilda boende med en NATURNÄRA TRÄKÄNSLA

Peab har i värmländska Åmål byggt ett särskilt boende med 50 lägenheter som med pompa och ståt och 700 besökare invigdes tisdagen den 27:e januari 2026.

– Det blev ett väldigt bra boende! Jag tror att vi har lyckats med det allra, allra mesta, säger byggherren Åmål kommuns projektledare

Björn Wennerström.

AV THOMAS ANDERSSON

MED ÅMÅLS KOMMUN som byggherre och Peab som totalentreprenör togs i april månad 2024 det första spadtaget på det invigda nya särskilda boendet i Åmål. En enplansbyggnad med en bruttoarea på uppåt 5 600 kvadratmeter utformad efter ritningar av KLARA arkitekter i Karlstad. Nybyggnaden har närmare bestämt två plan i entrédelen, med administration och liknande på ett andra plan. Allt boende i den övriga byggnadsdelen är däremot i en bottenvåning.

– Alla boende bor i markplan och har egen uteplats utanför sin egen altan. Bara det är jättemycket värt, säger Åmål kommuns projektledare Björn Wennerström.

Hela boendet har vidare golvkyla och golvvärme. Den bärande stommen i enplansbyggnaden domineras av korslimmat KL-trä.

– Och vi har väldigt mycket synligt trä. I korridorer och överallt där det varit möjligt, tillägger Björn Wennerström.

Ansvarige arkitekten Isabella Nets på Klara arkitekter har beskrivit utformningen av Åmåls nya särskilda boende så här:

– Framförallt platsen har styrt utformningen. Alla avdelningar och lägenheter är formade och vinklade så att de ska kunna ta del av utsikten. Ett ganska fint naturlandskap med ängar och skog.

Total- och byggentreprenören Peabs projektchef Magnus Isaksson pekar på de positiva effekterna av att byggprojektet genomförts som en partnering upphandling. I ett öppet samarbete mellan byggherre och entreprenör.

Utsikt över och närhet till ett kringliggande landskap med ängar och skog har påverkat Klara arkitekters utformning och Peabs förverkligande av Åmåls nyinvigda särskilda boende. Bild: KLARA arkitekter

– Som har gjort att vi har fått en väldigt bra samverkan mellan entreprenörer, verksamhet och beställare. Med fina utfall på ekonomi och olika slags mätningar. Det har varit roligt och känns som det har blommat fullt ut!

Vid invigningen den 27 januari var kommunledning, verksamhetsansvariga och inte minst ansvariga utförare och entreprenörer med Peab Sverige och andra på plats.

– Sedan hade vi öppet hus på kvällen! Vi hade väl totalt 700 besökare, avslutar Åmål kommuns projektledare Björn Wennerström.

Inflyttningen till Åmåls nya boende för personer med särskilda vårdbehov pågår första kvartalet 2026.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad särskilt boende Åmål

Tidplan: april 2024–januari 2026

Byggherre: Åmåls kommun

Totalentreprenör: Peab Sverige AB

Arkitekt: KLARA arkitekter

FALUNS NYA ÄLDREBOENDE

i Främby med röd träfasad

Samhälls- och fastighetsutvecklaren Sehlhall

Fastigheter vann upphandlingen och kontrakterade sedan total- och byggentreprenören Peab för att tidigt 2026 byggstarta uppförandet av ett nytt äldreboende (SÄBO) i Främby strax söder om Falun.

AV THOMAS ANDERSSON

SEHLHALL FASTIGHETERS nya äldreboende i Främby utanför Falun uppförs med två våningsplan, 80 lägenheter och en totalyta på sammanlagt 6 200 kvadratmeter. Det särskilda boendet för äldre, SÄBO, får Falu kommun som framtida hyresgäst.

Redan 2019 förvärvade byggherren Sehlhall Fastigheter parktomten och den nu aktuella byggarbetsplatsen i Främby.

Vid årsskiftet 2025/26 ligger total- och byggentreprenören Peab med projekthandlingarna i startgroparna för att sätta igång med röjning, förberedande markarbeten och en traditionell grundläggning med betongplatta på mark.

– Just nu går vi in i en bygghandlingsprojektering där vi tar fram detaljerade handlingar på det som vi ska bygga. Vår ambition är att vara igång på plats efter årsskiftet och senvinter vår börja med tidiga markarbeten, säger Peabs ansvarige projektchef Per Larsson.

Så småningom är det sedan dags att påbörja resningen av den byggkropp som ska stå färdig som ett i Falu kommun nytt inflyttningsklart äldreboende.

– Det blir en blandning av både betong och trä i stommen. Utvändigt blir det en fasad med träpanel. I stora drag är det mesta likt traditionellt bostadsbyggande, förklarar projektchefen Per Larsson

Takläggningen av det nya äldreboendet i Främby gör Peab med betongpannor.

Sehlhall Fastigheters nya äldreboende i Falun Främby har med 80 lägenheter fördelade på två våningsplan bakom en röd trädfasad formats av arkitekt Scott Rasmusson Källander. Bild: Scott Rasmusson Källander AB

De 80 SÄBO-lägenheterna är alla enrummare med pentry på runt 30 kvadratmeter. Plus gemensamt kök, matsal och andra sociala gemensamhetsytor.

Samhälls- och fastighetsutvecklaren Sehlhall Fastigheter är som skapare och förvaltare av fastigheter och boende inriktad på samhällsfunktioner som exempelvis förskolor, grupp-, vård- och äldreboenden.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad äldreboende (SÄBO), Falun

Byggherre: Sehlhall Fastigheter AB

Totalentreprenör: Peab Sverige AB Arkitekt: Scott Rasmusson Källander AB Kostnad: 177 Mkr

I anslutning till Sunnanåskolan i Skellefteå uppförs en ny sportanläggning med tre separata hallar. Bild: Jonas Westling

SUNNANÅ IDROTTSHALL

samlar tre hallar i ny sportanläggning

I anslutning till Sunnanåskolan i Skellefteå uppförs en ny sportanläggning med tre separata hallar. Projektet rymmer både fullstor idrottshall och specialanpassade ytor för gymnastik.

AV ELIN BISANDER

DEN NYA SPORTANLÄGGNINGEN vid Sunnanåskolan omfattar totalt cirka 2 800 kvadratmeter och innehåller tre separata hallar samt tillhörande entréhall, omklädningsrum och kompletterande funktioner. Rekab Entreprenad AB är totalentreprenör för projektet.

– Projektet omfattar en ny idrottshall samt en konstgräsplan. Hall 1 är cirka 850 kvadratmeter stor och kan delas i två delar med ridåvägg. Den är anpassad för bland annat cheerleading, basket och handboll, säger Cedrik Andersson, arbetschef i Skellefteå på Rekab Entreprenad AB.

Utöver den fullstora hallen innehåller anläggningen ytterligare två hallar med olika inriktning. Hall 2 är cirka 350 kvadratmeter och utrustad med ribbstolar, ringar och linjemarkeringar för bland annat mini-innebandy. Hall 3 är särskilt anpassad för gymnastik, med tumblinggolv, nedsänkt trampolin samt en höj- och sänkbar hoppgrop. – Från hall 2 finns möjlighet att öppna upp mot gymnastikhallen, vilket gör att man kan röra sig mellan hallarna vid exempelvis gymnastikövningar, säger han.

Anläggningen rymmer även förråd, omklädningsrum, lektionssal och personalutrymmen. I anslutning till den största hallen har även en läktare uppförts.

Projektet har inneburit vissa tekniska utmaningar, framför allt kopplade till gymnastikhallens specialfunktioner.

– Den höj- och sänkbara hoppgropen krävde att betonggolvet försänktes och utfördes som en vattentät konstruktion. Dessutom har all utrustning som monterats i hallarna krävt särskilda avväxlingar i limträstommen för exempelvis basketkorgar och annan fast utrustning, säger Cedrik Andersson.

Samarbetet mellan entreprenör, beställare och underentreprenörer beskrivs som välfungerande.

– Projektledningen från kommunen har varit påläst och engagerad, vilket gjort att planering och tidplan kunnat fungera bra, säger han.

Sportanläggningen ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver, vilket ställt krav på både projektering och produktion.

– Det kräver tidiga beslut kring tekniska lösningar och materialval samt noggrann dokumentation av produkter, energiberäkningar och avfallshantering för att verifiera att kraven uppfylls, säger Cedrik Andersson.

Tidsplanen har hållits, och anläggningen planeras att tas i bruk i början av 2026.

– Det har varit glädjande att se hur elever och föreningar ser fram emot att använda lokalerna. För både skolan och det omgivande området innebär anläggningen ett tydligt lyft, säger han.

FAKTA I KORTHET:

Sunnanå Ny idrottshall, nybyggnad av idrottshall i Skellefteå

Tidsplan: mars 2024–januari 2026

Byggherre: Skellefteå kommun

Totalentreprenör: Rekab Entreprenad AB

Arkitekt: Stark Arkitekter AB

Kostnad: 86 Mkr

TINGSRYDS BYGGER NY ARENA

med två isbanor, restaurang och VIP

En ny inomhus arena med två isbanor, restaurang och VIP-lounge. Ett 2026 pågående byggprojekt ersätter den gamla ishallen Dackehallen i Tingsryd.

– Tanken med det hela är att det blir två isytor under samma tak. Den gamla hallen ska rivas, säger Richard Carlsson, vice ordförande på byggherren Tingsryd AIF.

AV THOMAS ANDERSSON

EFTER MÅNGA ÅRS diskussioner och förslag kunde, på uppdrag av byggherren Tingsryd AIF, total- och byggentreprenören Granflo Bygg AB från Åseda i juni 2025 starta bygget av den nya ishallen i småländska Tingsryd.

– Vi har en gammal hall med stort underhållsbehov och har framförallt ett stort behov av en extra isyta. För att gynna barnoch ungdomsidrotten i kommunen. Vi vill också ha en modernare anläggning till vårt A-lag. Där det finns möjlighet till ytterligare försäljning genom restaurang och loger och liknande, säger Richard Carlsson, Tingsryd AIF.

Byggprojektet genomförs i två etapper. Årsskiftet 2025/26 pågår alldeles intill den gamla hallen för fullt först bygget av den nya stora arenan för bland annat Tingsryds A-lag i ishockey.

– När den är färdig flyttar verksamheten över i till den nya arenan. Då rivs den gamla. Där byggs istället en träningshall som ansluts till den nya arenan, Hopbyggt under ett tak.

Den nya arenan och ishallen i Tingsryd står på en grundläggning med betongplatta på mark och uppförs med läktare, omklädningsoch aktivitetsytor i prefabricerad betong. Lägg till ett husskal med plåtsandwichelement och takstolar av stål.

– Läktaren och betongkonstruktionen är i stort sett på plats. Nu börjar man, parallellt med läktararbetet, på att klä bygget med sandwichelement, rapporterar Richard Carlsson till Svensk Byggtidning strax före jul 2025.

Så här långt, konstaterar avslutningsvis Richard Carlsson, har byggprojektet gått enligt plan.

– Samarbetet med byggaren Granflo Bygg har flutit på bra och även Tingsryds kommun har varit väldigt lösningsorienterad och fokuserad på att få detta på plats.

Ishockey är idrottsföreningen Tingsryd AIF:s mest framträdande idrott. Där klubben, som historiskt deltagit många säsonger Sveriges högsta serie, idag spelar i Hockeyettan.

Namnet på den nya anläggning som ersätter föreningens gamla hemmaarena Dackehallen är i skrivande stund ännu inte bestämt.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad ishall, Tingsryd

Tidplan: juni 2025–november 2026

Byggherre: Tingsryd AIF

Totalentreprenör: Granflo Bygg AB Kostnad: 200 Mkr

Tingsryds nya inomhusarena med två isbanor, restaurang och VIP-lounge uppförs med prefab betong, sandwichelement och ståltakstolar. Bild: Granflo Bygg AB

Ny samlingsplats för ungdomsidrott på VÅNGAVALLEN

Den nya omklädnings- och driftbyggnaden på Vångavallen i Trelleborg visar hur funktion, hållbarhet och sociala värden kan förenas i moderna idrottsanläggningar. Med moderna omklädningsrum, kafeteria, uppehållsytor och hållbara material skapas en plats där både elitfotboll och ungdomsidrott kan växa – och där spelare, ledare och besökare får en naturlig mötesplats.

AV KIM HALL

PROJEKTET ÄR EN del av Trelleborgs kommuns långsiktiga satsning på området och har genomförts som totalentreprenad av We Construction Malmö, och Tengbom som arkitekter.

– Det här är verkligen ungdomarnas hus. Vårt mål har varit att skapa en plats där unga spelare inte bara byter om, utan också kan träffas, umgås och känna samhörighet. säger Paul Gimre, projektchef på We Construction Malmö.

Byggnaden omfattar cirka 930 kvadratmeter och rymmer nio omklädningsrum samt två domaromklädningsrum. Varje omklädningsrum har fyra duschar och våtrummen är kaklade i blått, vitt och grönt – samma färger som återkommer genomgående i hela byggnaden.

Här finns också matchmötesrum, förråd för föreningsutrustning samt personalutrymmen med omklädning, pausrum och kontor för driftpersonalen.

En kafeteria med serveringsmöjligheter för varmkorv, dryck och kaffe kompletteras med uppehållsytor där spelare och ledare kan samlas mellan träningar och matcher.

Konstruktivt är byggnaden uppförd med trästomme och fasadskivor i cementbaserat material i blå, grön och vit kulör. Fönstren i aluminium följer fasadens färgsättning, och taket är papptäckt med solceller.

Invändigt består väggarna av målade gipsskivor, golven av slitstark epoxi och undertaken av träullit i naturbeige ton. Inredningen

I byggnaden finns olika uppehållsrum för personal, spelare och ledare. Fönsterpartierna har fotbollar som hindrar att fönsterpartierna krossas. Bild: We Construction Malmö

– laminatbänkar, krokar och plåtskåp – är anpassad för hög slitstyrka. Samtliga omklädnings- och mötesrum har ljudklassade väggar och innerdörrarna är av laserad och lackad furu.

– Vi har lagt stor vikt vid detaljerna. Materialvalen är hållbara och genomtänkta för långsiktig funktion och god akustik, tillägger Paul Gimre.

Projektet omfattar också en ny driftshall med verkstad och kallförråd för maskiner som gräsklippare, traktorer och annan utrustning. Driftbyggnaden har platta på mark, stålstomme och väggar och tak i ljus duvblå korrugerad plåt.

Utomhus har området fått nya konstgräsytor, förbättrad belysning, ny entré, asfalterade vägar och upprustade parkeringsytor. B- och E-planerna har fått nytt konstgräs och modern belysning.

Byggstart var våren 2025 och anläggningen stod färdig i början av 2026.

Resultatet är en modern och funktionell idrottsanläggning som stärker både elitfotboll och ungdomsidrott – och skapar en naturlig samlingsplats för fotbollen i Trelleborg.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad Omklädning- och driftbyggnader samt bollplaner, Vångavallen, Trelleborg

Tidplan: mars 2025 – februari 2026

Byggherre: Trelleborgs kommun

Totalentreprenör: We Construction Malmö AB

Arkitekt: Tengbom AB

Kostnad: 50 Mkr

NY SPORTHALL

ska stärka idrottslivet i växande Tullinge

En ny sporthall vid Tullinge gymnasium byggs för att möta ett växande behov av idrottsytor i Botkyrka. Anläggningen utformas för både skolverksamhet, föreningsliv och elitidrott.

AV ELIN BISANDER

BOTKYRKA KOMMUN uppför en ny sporthall vid Tullinge gymnasium, ett projekt som ska möta ett ökat behov av idrottsanläggningar i takt med att området växer. Hallen planeras fungera både som skolidrottshall och som arena för organiserad idrott på hög nivå, samtidigt som den ska vara flexibel nog att användas av flera verksamheter över dygnet.

– Bakgrunden till satsningen är att Botkyrka kommun under lång tid haft ett växande behov av fler och mer ändamålsenliga idrottsanläggningar. Tullinge är ett område med stark befolkningstillväxt och ett aktivt föreningsliv, vilket har gjort att befintliga hallar inte räckt till vare sig för skolans behov eller för föreningsverksamhet på kvällar och helger, säger Suzan Baraya, byggprojektledare i Botkyrka kommun.

I projekteringen har kommunen haft fokus på att skapa en anläggning som fungerar för många olika målgrupper och aktiviteter,

Suzan Baraya, byggprojektledare och Åke Lesant, biträdande projektledare, Botkyrka kommun. Bild: Botkyrka kommun

samtidigt som den ska vara långsiktigt hållbar ur både funktionellt och ekonomiskt perspektiv. Utformningen har styrts av krav på tillgänglighet, logistik och effektiv användning över tid.

Hallen är dimensionerad för att kunna hantera både breddidrott och elitverksamhet, där bland annat innebandy på hög nivå ställt krav på mått, fria höjder och spelytor. Samtidigt har funktioner som omklädningsrum, förråd och kommunikationsytor anpassats efter skolans dagliga verksamhet.

– Vi har arbetat mycket med att hallen ska kunna möta olika nivåer av verksamhet utan att kompromissa med grundfunktionen för skolan, säger Suzan Baraya.

Anläggningen kompletteras med funktioner som kafé, gym, kontor och konferensytor, vilket ska bidra till att skapa en levande mötesplats kopplad till både skolan och föreningslivet. Ambitionen är att lokalerna ska kunna användas under stora delar av dygnet och av flera olika grupper.

Tekniskt har projektet bland annat påverkats av krav kopplade till tv-produktion och möjligheten att dela hallen i två separata spelplaner, vilket ställt krav på installationer, ljudmiljö och planlösning. Projektet genomförs i nära samarbete mellan kommunen, totalentreprenören och övriga aktörer för att säkerställa att anläggningen möter både verksamhetskrav och tekniska krav.

– Samarbetet bygger på en tydlig struktur med regelbundna möten och en nära dialog mellan kommunen som beställare och Boetten Bygg AB som totalentreprenör, avslutar Suzan Baraya.

FAKTA I KORTHET:

Tullinge gymnasium Sporthall, nybyggnad av idrottshall i Tullinge

Tidsplan: maj 2025–augusti 2026

Byggherre: Botkyrka kommun

Totalentreprenör: Boetten Bygg AB

Arkitekt: Cedervall Arkitekter AB

Kostnad: 130 Mkr

BRANDEN STANNAR HÄR

Bränder sprider sig snabbt genom luftspalter.

Välj ett brandskydd som reagerar på sekunder

– inte först efter flera minuter

Byggnaden och vi som bor där har inte tid att

vänta. Äventyra inte säkerheten.

Välj svenskt typgodkänt brandskydd till luftspalten.

Läs mer på flameguard.se

Ombyggnad av

JUNIBACKEN I VIMMERBY

Junibacken i Astrid Lindgrens Värld byggs nu om från grunden när en helt ny Madickenmiljö växer fram i parken i Vimmerby. Satsningen omfattar flera fullstora hus, en större spelplats och betydligt fler publikytor än tidigare.

AV ELIN BISANDER

BAKGRUNDEN TILL ombyggnationen av Junibacken är det stora intresset för berättelsen och de begränsningar som den tidigare miljön haft.

– Madicken är en av de mest populära böckerna av Astrid varför det kändes rätt naturligt att hennes del skulle få en upprustning, säger vd Jocke Johansson.

Den gamla ytan rymde bara drygt hundra gäster medan den nya miljön kommer att rymma 800 personer i publiken.

Att bygga mitt i den befintliga parken innebär flera logistiska utmaningar. Arbetet måste periodvis stoppas helt, bland annat under höstlovsöppna dagar, och materialtransporter behöver styras för att minimera påverkan på markbeläggningen. Den korta byggtiden ställer ytterligare krav på struktur och samordning.

För att den nya miljön ska få plats behöver vissa träd tas ned i området upp mot lekplatsen Kvarnen. Samtidigt spelar grönstrukturen en viktig roll för både upplevelsen och ljudmiljön, och ambitionen är därför att spara så mycket som möjligt.

– Den vegetation vi har är otroligt viktig ur många perspektiv. De fyller många funktioner upplevelsemässigt och inte minst som ljudbarriärer, säger Jocke Johansson.

Satsningen innebär också en utökning av området mot Gammelgården och serveringen, där utformningen måste hålla samma höga nivå som övriga delar av parken.

– Vi är otroligt noga med alla detaljer och tar inte några genvägar, säger han.

Madicken utspelas på den gamla spelplatsen. Bild: Magnus Römbo

Budgeten ligger på omkring 50 miljoner kronor, där en större del går till den nya publikplatslösningen. Den byggs konstruktionsmässigt mer likt en traditionell läktare, vilket kräver helt andra resurser än tidigare. På scenen tillkommer rörliga väggar och andra tekniska lösningar som ska ge större visuella effekter i föreställningarna. Samarbetet med entreprenörer och specialister är en central del av genomförandet, särskilt eftersom mycket av byggnationen sker parallellt med ordinarie verksamhet. Jocke Johansson beskriver hur parken lägger stor vikt vid att tydliggöra sina kvalitetskrav tidigt i processen, något som brukar skapa engagemang hos entreprenörerna när de väl ser helheten och ambitionerna med projektet. Tidplanen är tajt och målet är att Miljön ska stå klar till midsommar. För att lyckas krävs att markarbetena blir färdiga i tid så att ensemblen kan påbörja repetitionerna med god marginal inför öppningen. I genomförandet lyfter Jocke Johansson även fram det nära samarbetet med NCC som fungerar mycket bra och är en viktig del av att projektet håller både tempo och riktning.

FAKTA I KORTHET:

Ombyggnad av Junibacken, Astrid Lindgrens Värld LAXEN 6, i Vimmerby

Tidsplan: augusti 2025–juni 2026

Byggherre: Astrid Lindgrens Värld AB

Totalentreprenör: NCC Sverige AB

Arkitekt: NCC Sverige AB

Kostnad: 50 Mkr

NY MAX HAMBURGERBAR uppförs i Kristianstad

2022 köpte hamburgerkedjan Max tomten där Carlssons Taverna legat vid infarten till Kristianstad. Sommaren 2025 revs byggnaden för att ge plats åt Max nya hamburgerbar, ett stenkast från motorvägen och Cirkel K.

AV KIM HALL

Max är fortfarande den enda rikstäckande hamburgerkedjan som garanterar svenskt nötkött och svensk kyckling, sedan starten i Gällivare 1969. Utöver Kristianstad byggs det hamburgerbarer i både Hörby och Trelleborg.

– För oss är det första gången vi bygger hamburgerbar. Annars bygger vi mest kommersiella byggnader, skolor och förskolor samt fastigheter främst i Nordöstra Skåne där vi har vårt huvudkontor i Hässleholm. Det är en kul utmaning och påminner mycket om att bygga storkök, säger Mathias Karlsson, vd på Clausen & Lovén Byggprojekt som innehar totalentreprenaden i Kristianstad.

Företaget startade som samarbetet mellan Christian Clausen och Christofer Lovén och har vuxit till att ha cirka 165 anställda med bred erfarenhet inom byggbranschen.

Om allt löper enligt plan beräknas nya Max att öppna i sommar 2026 och därmed skapas ett 40-tal arbetstillfällen i ett växande Kristianstad.

– Vi påbörjade rivningsarbetet i augusti 2025 och i september utförde vi pålning då Kristianstad består till stora delar av sjötomt. I oktober göt vi betongplattan och nu är stommen på plats, säger Mathias Karlsson.

Konstruktionen består till stora delar av limträ som byggs på plats och fasaden innehåller rikligt med glaspartier och plåt.

– Max Burgers har ett formspråk som är gemensamt för alla. Därför har de också ett team som inreder kök och restaurangdelen. Vi installerar och ser till att det finns ventilation, vatten och el, säger Mathias Karlsson.

Clausen & Lovén Byggprojekt är bland annat kända för sina glidformsgjutningar – en form av teknik som används vid byggnation av

Max nya hamburgerbar i Kristianstad tar form. Stommen är rest och arbetet övergår till att få tätt hus. Sommaren 2026 beräknas verksamheten flytta in. Bild: Mathias Karlsson/Clausen & Lovén Byggprojekt

höga byggnader. Då gjuter man non-stopp tills att hela gjutningen är klar. Bland annat har de gjutit ett 200 meter högt torn i Karlskrona. – Även om vi finns utspridda i landet har vi större delen av våra uppdrag i Nordvästra Skåne, tillägger Mathias Karlsson.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad hamburgerbar, Kristianstad

Tidplan: oktober 2025–juli 2026

Byggherre: Max Burgers AB

Totalentreprenör: Clausen & Lovén Byggprojekt AB

Byggkostnad: cirka 20 Mkr

Ingka Centres lägger till 19 500 nya kvadratmeter butiks- och restaurangytor i Kållered som kommer att komplettera IKEA och göra det ännu enklare och trevligare att besöka området. Bild: Ingka Centres

INGKA CENTRES utvecklar

i Kållered

Ingka Centres är ett fastighets- och köpcentrumverksamhet med målet att nu både utöka och förbättra handelsområdet runt IKEA-varuhuset i Kållered, söder om Göteborg genom Shopping Park Kållered som slår upp portarna under våren 2026.

AV MARIE LOUISE AARÖE

– IKEA STÅR FÖR utvecklingen av sitt varuhus, medan vi bygger vidare på helheten runt omkring i området, berättar Anna Thelin, projektutvecklingschef, Ingka Centres. Det innebär att vi nu lägger till 19 500 nya kvadratmeter butiks- och restaurangytor som kommer att komplettera IKEA och göra det ännu enklare och trevligare att besöka området.

Kållered är en plats som IKEA har en långvarig relation till och det är många i regionen som under årtionden har kommit för att handla, äta och kunna göra många olika ärenden samtidigt. När regionen nu växer ökar då också intresset för både hyresgäster och besökare att ta nästa steg i utvecklingen av området.

TYDLIG ROLL FÖR FRAMTIDEN

– Vår ambition är att skapa en ännu mer levande handelsdestination som ger både Kållered, Mölndal och Göteborgsregionen ett större värde i vardagen. Den nya byggnaden kommer att rymma 13 nya butiker och två snabbmatsrestauranger. Hyresgäster som bildar en bred mix och som många känner igen och gillar, säger Anna Thelin. Samtidigt har vi valt ett medvetet erbjudande som ska göra det enkelt för människor att lösa sina vardagsbehov på ett och samma ställe och samtidigt kunna handla, äta, mötas, göra ärenden och ha en trevlig stund.

Området genomgår en stor förvandling och den nya utbyggnaden kommer att bli ljusare, modernare och mer sammanhängande. Området kommer också att få bättre flöden och ett väderskyddat gångstråk mellan butikerna. Ingka Centres är en långsiktig fastighets-

ägare och har varit etablerad i Kållered sedan lång tid tillbaka. Det medför att man känner platsen väl, både dess styrkor, svagheter och den potential som finns i området.

ARKITEKTUREN LOCKAR TILL BESÖK

– Den arkitektoniska utformningen introducerar en välkomnande fasad i mänsklig skala som samtidigt balanserar tillgängligheten med byggnadens volym, förklarar Anna Thelin. Parkeringsplatserna gestaltas med integrerad grönska som förbättrar både de miljömässiga kraven och besökarnas upplevelse. Byggnaden är väl synlig från motorvägen och ger då också en god överblick över utbudet. Vi har också satsat på goda gång- och cykelförbindelser till de angränsande bostadsområdena.

Miljöarbetet har haft stort fokus i projektet. Material från det gamla IKEA-varuhuset tas tillvara genom att en stor mängd av den gamla betongen återanvänds i den nya byggnaden. Olika material har också hittat nya användningsområden i andra projekt. Man har också arbetat mycket med miljövänliga transporter; cykel- och gångvägar som tidigare nämnts, samt detaljerade trafikstudier för att kunna använda parkeringsytorna så effektivt som möjligt med planteringar som är integrerade i designen och ett väl genomarbetat dagvattensystem som fördröjning av regnvatten.

– Vi är också extra glada över att ha kunnat bevara ett mindre naturområde med träd och naturlig vegetation inom handelsområdet. Vi har också förstärkt detta genom att lägga till gångstigar, insektshotell och fågelholkar med syftet att bidra till den lokala biologiska

mångfalden med en trygg livsmiljö för pollinatörer och småfåglar som även besökarna kan njuta av.

Samtliga butiker är uthyrda. Det visar att Kållered är en attraktiv plats för både företag och besökare.

– Kunderna kommer att få mycket att se fram emot, berättar Anna Thelin. En större och mer varierad butiksmix, som också inkluderar restauranger. Vi har medvetet skapat en mix med en modern, funktionell och kvalitativ handelsmiljö som ska passa besökarna och även platsen. Nu när denna södra del av området är klar har vi den befintliga handelsplatsen norr om IKEA som vi nu tittar på hur vi ska kunna lyfta och optimera framöver.

BYGGNATIONEN KRÄVER PLANERING

– Vi kom in i projektet i början av hösten 2024 genom anbudsgivning, berättar Lotta Cvach, distriktschef på Skanska samt Olof Peterson, distriktschef och ombud på Skanska. Projektet är en totalentreprenad och vi är också huvudentreprenör med ett antal underentreprenörer och samarbetspartners. Den trånga arbetsplatsen och den korta produktionstiden har krävt en noggrann planering av både tid och logistik för att både människor och maskiner ska kunna samsas på arbetsplatsen och kunna röra sig säkert och effektivt. Vi har även strävat efter att tillsammans med Ingka Centres skapa en byggnad som uppfyller miljökrav för att kunna certifieras enligt BREEAM, nivå excellent.

– Vi har ett gott och nära samarbete med Ingka Centres, vilket har varit förutsättningen då produktionstiden är mycket kort. Det är också glädjande med vårt gemensamma fokus på ett gediget miljöarbete som har resulterat i ett antal åtgärder som är positiva för vår omgivning, avslutar Lotta Cvach och Olof Peterson.

Lotta Cvach är distriktschef på Skanska och Olof Peterson är distriktschef och ombud på Skanska Sverige och säger att den trånga arbetsplatsen och den korta produktionstiden har krävt en noggrann planering. Bild Skanska Sverige AB

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad av varuhus i Kållered, Mölndal

Byggherre: Ingka Centres Kållered Retail Park AB

Byggentreprenör: Skanska Sverige AB

Arkitekt: Design International, Krook & Tjäder AB

RUSTA BYGGER NYTT AFFÄRSHUS i Kramfors

Rusta öppnar med hjälp av byggentreprenören Solid Bygg och Betong i Kramfors AB ett nybyggt affärshus i Kramfors. – Det här är unikt för vår del. Det är första gången vi inom koncernen bygger en ny fastighet, säger vd Jonas Norén, på koncernen Fiskja Fastigheter med dotterbolaget och byggherren Kramfors Muraren Fastigheter AB.

AV THOMAS ANDERSSON

BYGGSTARTEN FÖR Rustas nya affärshus och galleria på Ringvägen 12 i Kramfors skedde hösten 2025. Med inledande markarbeten och grundläggning med pålad betongplatta på mark för en byggnad med en bruttoyta på drygt 2100 kvadratmeter.

– Det håller ju på att bli vinter, det är alltid en liten utmaning och det är ganska mycket betong. I en första etapp på platten gjöt vi 330 kubik betong på en dag. Det tog 12 timmar att lägga ut betongen. Sedan tog det 10 timmar till bearbeta den, rapporterar byggentreprenören Solid Bygg och Betong i Kramfors vd Rickard Berglund till Svensk Byggtidning i början på december 2025.

Det nya affärshuset i Kramfors blir en envåningsbyggnad som uppförs med stålstomme, sandwichelement, papptak och exteriört en plåtfasad.

– Sedan har vi de invändiga träarbetena där vi ska bygga kontor och personalutrymmen. Det blir som en stor hall med ytterväggar, där vi sedan bygger

Hösten 2025 inledde byggentreprenören Solid Bygg och Betong i Kramfors med markarbeten och grundläggning bygget av Rustas nya affärshus i Kramfors. Bild: Solid Bygg och Betong i Kramfors AB

“Helheten byggs i detaljerna! Ju mer förberedd du är ju mindre blir

överraskningarna. Förprojekteringen tycker jag är väldigt, väldigt viktig …”

/Jonas Nyrén vd på Kramfors Muraren Fastigheter

upp innerväggar och gör iordning för kontor, fikarum, kök och sådant.

Vd Jonas Nyrén på byggherren Kramfors Muraren Fastigheter beskriver Rustas nya affärshus i Kramfors som en, utifrån dagens byggteknik och materialval, uppförd ”traditionell nutida butikslokal”.

– Med en väldigt bra överblick över hela lokalen, i och med att du till största del har en helt öppen yta. Där ungefär en femtedel är personalytor. Högst upp blir det ett entresolplan för fastighetsteknik, tillägger Jonas Norén.

Rustas kommande affärshus för hem- och fritidsprodukter i Kramfors ska stå färdigt för invigning tidigt hösten 2026.

Jonas Nyrén, Fiskja Fastigheter, drar som vd och byggherre så här långt följande slutsatser av dotterbolaget Kramfors Muraren Fastigheters första stora nybyggnadsprojekt:

– Helheten byggs i detaljerna! Ju mer förberedd du är ju mindre blir överraskningarna. Förprojekteringen tycker jag är väldigt, väldigt viktig …

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad Rustabutik, Kramfors

Tidplan: september 2025–oktober 2026

Byggherre: Kramfors Muraren Fastigheter AB

Totalentreprenör: Solid bygg & betong i Sundsvall AB

Arkitekt: AFRY Sweden AB

Kostnad:30-40 Mkr

Vd Jonas Norén, Fiskja Fastigheter. Bild: Fiskja Fastigheter AB

NYTT DÄCKHOTELL

i Helmia Bils ombyggda anläggning i Karlskoga

Med Bygg Dialog som totalentreprenör genomför Helmia Bil AB en omfattande förnyelse av sin anläggning i Karlskoga.

– Efter att ha byggt om butik och bilförsäljningen

i Arvika och Karlstad under året samt även blivit återförsäljare för Polestar och Lynk & Co så väljer vi nu att satsa rejält i Karlskoga, förklarade Helmia Bils vd Stig-Olov Walfridson vid projektstarten i augusti 2025.

AV THOMAS ANDERSSON

HELMIA BILS ANLÄGGNING i Karlskoga, med bilåterförsäljning, verkstad och däckhotell, ligger på Tibastvägen 8 i ett industriområde nära Länsväg 243.

Det var här som total- och byggentreprenören Bygg Dialog tidigt hösten 2025 startade den första byggnadsetappen i förnyelsen av Helmia Bils anläggning i Karlskoga.

– Vi uppför bland annat en nybyggnad av ett fristående däckhotell. Den befintliga anläggningen bygger vi om i sin helhet. Invändigt och även utvändigt. Med ny fasad och nytt tak, förklarar total- och byggentreprenören Bygg Dialogs projektchef Jörgen Nilsson.

Den befintliga byggnaden med bilåterförsäljning, verkstad och ett däckhotell är en gammal anläggning från 1970-talet.

– Som är förbrukad, behöver få ett bättre energivärde och helt enkelt bli mer anpassad för dagens verksamhet, tillägger Jörgen Nilsson.

Det fristående nybyggda däckhotellet blir en lite högre byggnad i ett plan. Som uppförs med stålstomme, sandwichväggar i betong med parocisolering samt papptak.

– Däckhotellet är nu stomrest och taktätt. I den befintliga byggnaden där håller vi på och bygger om invändigt i en lagerdel och i personbils- och lastbilsverkstaden, rapporterar projektchefen Jörgen Nilsson till Svensk Byggtidning i början på januari 2026.

Helmia Bils anläggning i Karlskoga byggs om- och till med bland annat nytt däckhotell, nya personalytor och bättre arbetsmiljö samt en komplett skadeverkstad och nya bilförsäljningsytor. Bild: Helmia Bil AB

När denna första etapp i förnyelseprojektet är fullbordat övergår Bygg Dialog till att bygga om själva bilförsäljningsdelen.

– Alla ytor i den befintliga byggnaden ska renoveras!

Det mesta ska vara klart till årsskiftet 2026/27.

– Sedan kommer det bara att kvarstå några lite utvändiga saker, som exempelvis ett skärmtak.

Vilka utmaningar möter ni som total- och byggentreprenör för den pågående om- och tillbyggnaden av Helmia Bils anläggning i Karlskoga?

– Det är väl samordning med pågående oförändrad verksamhet. Med mycket anpassningar och så. Men jag tycker att det samarbetsmässigt har fungerat väldigt bra med Helmia! Vi är förstående för deras verksamhet och likaså dem för oss, avslutar Bygg Dialogs projektchef Jörgen Nilsson.

FAKTA I KORTHET:

Till- och ombyggnad Helmia Bil AB, Karlskoga

Tidplan: september 2025–december 2026

Byggherre: Helmia Fastigheter AB

Totalentreprenör: Bygg Dialog AB

Arkitekt: Mondo Arkitekter Värmland AB

Kostnad: 134 Mkr

BOSTADS STIFTELSEN PLATENS NYA HUVUDKONTOR

under ett och samma tak i Motala

Det allmännyttiga bostadsföretaget och Bostadsstiftelsen Platen samlar hela sin organisation under ett och samma tak i Motala. Det nya huvudkontoret som uppförts med Åhlin & Ekeroth Byggnads AB som total- och byggentreprenör slutbesiktigas i mars 2026.

AV THOMAS ANDERSSON

BOSTADSSTIFTELSEN PLATENS nya huvudkontorsbyggnad är uppförd på fastigheten Lejonet på Vintergatan 2 nära Motalabron i Motala.

Nybyggnaden är en utbyggnad av en äldre befintlig nu renoverad enplansbyggnad med källarplan. Den ursprungliga byggnadsdelen har nu byggts på med ett nyproducerat våningsplan.

Detta har sedan kompletterats med en helt och hållet nybyggd och avsevärt större fyra våningar hög kontorsbyggnad.

Som, uppförd på en traditionell bottenplatta med röd tegelfasad, innesluter det äldre nu exteriört ej synliga huset.

– Sedan är det en stomme av limträpelare, limträbalkar och bjälklag av massivt korslimmat, Kl-trä. Utfackningsväggarna är också korslimmat trä, tillägger projektchef Joakim Hedsköld, Åhlin & Ekeroth Byggnads AB.

Just Åhlin & Ekeroth Byggnads erfarenhet av trähusbyggnation är något som byggherren och Bostadsstiftelsen Platens fastighetschef Karin Jönsson understryker.

– Detta montage har gått väldigt bra och passar väl. Vi har haft fuktexpert med oss under hela projekteringen och produktionen, följt instruktioner för detta, och känner oss trygga med resultatet.

Ett nybyggnadsprojekt som Åhlin & Ekeroth Byggnads nu fullbordat med trästomme och miljövänligt hållbara byggmaterial, som alternativ till mer traditionella material som betong och stål. Byggprojektets sammanlagda ombyggnadsyta är 830 kvadratmeter medan nybyggnaden kommer upp i en bruttoarea på 3 200 kvadrat.

– En ny huvudbyggnad för hela Bostadsstiftelsen Platens verksamhet. Där ryms lager, omklädning, serviceverkstad, kundmottagning samt kontor och konferens. I en befintlig källare

Bostadsstiftelsen Platens nya huvudkontor i Motala är till en inbyggd befintlig äldre enplansbyggnad en fyra våningar hög ny tillbyggnad. I rött tegel med trästomme, gröna terrasser och sedumtak. Bild: Winell & Jern arkitekter

finns även skyddsrum, tillägger fastighetschefen Karin Jönsson.

Sammantaget en av Winell & Jern Arkitekter gestaltad ”funktionell och vacker byggnad” med målet att uppfattas som ”en väl sammanhållen helhet.”

Allmännyttiga Bostadsstiftelsen Platons nya kontorsbyggnad är inredd med öppna kontorsytor och mötesrum samt gröna takterrasser och sedumtak. Bostadsstiftelsen Platens nya huvudkontor är vidare utrustat med solceller och laddstolpar för elfordon och är med sina närmare 5700 lägenheter Motalas största hyresvärd.

Åhlin & Ekeroth Byggnads AB – med huvudkontor Linköping och lokalkontor i bland annat Motala – profilerar sig som ”länets byggare” i Östergötland och ingår med sina runt 400 medarbetare i koncernen ByggPartnerGruppen.

FAKTA I KORTHET:

Om- och tillbyggnad lokaler för Platen, Motala

Tidplan: juni 2024–mars 2026

Byggherre: Bostadsstiftelsen Platen

Totalentreprenör: Åhlin & Ekeroth Byggnads AB

Arkitekt: Winell & Jern Arkitekter AB

Kostnad: 120 Mkr

Stålkonstruktioner

Svets & rep. Byggnadssmide

Arbeten i rostfritt

Licenssvetsning

ATTRAKTIVT LÄGE

vid Göta älv

Fryshuset i Göteborg har gamla anor och en spännande historik. Fastigheten ligger i Majorna med fantastisk utsikt över Göta älv. Sedan några år tillbaka har Corem Property Group tagit över fastigheten med målsättningen om ett långsiktigt ägande och förvaltning.

AV MARIE LOUISE AARÖE

– COREM PROPERTY GROUP är ett världsomspännande företag med ett flertal fastigheter och kontor i främst Sverige, berättar Lars Backman, projektchef i region väst. Vi har cirka 270 medarbetare och en omsättning på 4,2 miljarder samt ett fastighetsvärde på drygt 47 miljarder och företaget är noterat på Nasdaqbörsen. Fryshuset har vi ägt sedan 2015. Cowi satt i huset fram till i början av 2022 då de flyttade till Lilla Bommen i Göteborg. Tankarna har under åren gått åt olika håll beroende på konjunkturläget. Från början fanns idén att bygga om och bygga nytt på en del av tomten. 2024 bestämde vi oss dock för att renovera både interiört och exteriört.

– Vi ser allt detta arbete som ett hållbarhetsprojekt och en långsiktig fastighetsförvaltning. I dagsläget har vi ytterligare 7 000 kvm att hyra ut som vi arbetar med genom riktade insatser. Sammantaget kan man säga att vi lyfter huset både internt och externt. Det har genomgående varit ett spännande projekt och hela fasaden kommer att vara färdigställd till våren, berättar Lars Backman.

Exteriört har stora fasadarbeten genomförts både med en ny putsad fasad med hjälp av ett nytt putssystem. Den tidigare enstegstätade fasaden är utbytt då den genom åren blivit både lappad och lagad. Tursamt nog består den bakomvarande stommen av mestadels betong. Ett varsamt byte av glaspartier, fönsterbyten och byten av dörrar har också genomförts. Interiört görs olika hyresgästanpassningar för exempelvis ett tillväxtföretag inom 3-D Printing, Freemelt, med all teknik som de är i behov av samt Senab Kontorsmöbler och nu senast Kustbevakningen i Göteborg. Det innebär en trevlig blandning av en myndighet samt teknik- och inredningsföretag.

Fryshuset i Majorna har en spännande historia och utvecklas nu till ett kontorshotell med strategiskt läge i centrala Göteborg. Bild: Olsson Lyckefors Arkitektur

Och fasadfärgen på fryshuset?

– Jo den gröna färgen behålls, som alltid varit utmärkande för byggnaden, säger Lars Backman.

Själva stadsdelen Majorna har en mycket stark identitet med tydlig koppling till hamnen och sjöfarten i Göteborg. Miljön runt det gamla Fryshuset består av många historiska byggnader som byggdes på 1910- och 1920-talen.

– Hela miljön ingår i Göteborgs bevarandeprogram; ”Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse”, därför har antikvarier från Göteborgs kommun varit inblandade, berättar Lars Backman. Fastigheten ligger i Majorna väster om centrala Göteborg vid Göta älv som sträcker sig från Stigbergsliden och vidare till Röde Sten och till Kungsladugård. Här fanns tidigare Svenska Amerika Linjen som trafikerade routen Göteborg - Nordamerika. I dag består Majorna till stor del av bostäder men närmast Göta älv ligger kontors- och näringsverksamheter. Fryshuset ligger också intill Oscarsleden med mycket bra skyltläge och med goda kommunikationer både för cykel och kollektiva färdmedel.

FAKTA I KORTHET:

Ombyggnad av kontor i Göteborg

Byggherre: Corem Fryshuset AB

Byggherreombud: Corem Property Group AB

Totalentreprenör: K21 Entreprenad AB

Arkitekt: Olsson Lyckefors Arkitektur AB

RENOVERAD, OMBYGGD OCH SANERAD kontorsbyggnad mitt i Eskilstuna

Total- och byggentreprenören Skanska har på uppdrag av byggherren Eskilstuna Kommunfastigheter genomfört en renovering och ombyggnad av en äldre kontorsfastighet på Munktellstorget i Eskilstuna.

– Projektet är i slutfasen och beräknas vara färdigställt i sin helhet under februari månad, rapporterar byggherrens projektledare Amina Begovic till Svensk Byggtidning i mitten på februari 2026.

AV THOMAS ANDERSSON

DET OMFATTANDE förnyelseprojektet av kontorsfastigheten Niten 11 på Munktellstorget 2 i centrala Eskilstuna har inbegripit ombyggnad, renovering och inte minste asbestsanering av en kontors- och betongbyggnad från 1960-talet.

Det handlar om en, inklusive källarplan, sex våningar hög kontorsbyggnad med betongstomme och en exteriört tegelklädd fasad. Högst upp ett blandat papp- och plåttak.

– Fastigheten var i behov av stamrenovering samt standardhöjande åtgärder i form av bland annat invändig ytskiktsrenovering. Projektet omfattade även uppgradering av tekniska installationer med fokus på energieffektivisering, förklarar Eskilstuna Kommunfastigheters projektledare Anna Begovic.

Flera kontorshyresgäster har efter avslutat projekt nu flyttat till nya frigjorda ytor i samma byggnad. Ett antal kontorsytor har även frigjorts för nytillkomna hyresgäster.

Liselott Friberg har varit total- och byggentreprenören Skanska Sveriges projektchef för omvandlingen av Eskilstuna Kommunfastigheters kontorsbyggnad på Munktellstorget.

– Vi har ändrat planlösningar, bytt vissa delar av installationerna och sanerat asbest.

Vad har varit mest krävande och utmanande i projektet?

– Asbestsaneringen! Den har det varit mycket jobb med. Sedan har också hyresgästerna delvis suttit kvar under projektarbetets gång. Men det har ändå gått förvånansvärt bra!

Kommunägda Eskilstuna Kommunfastigheter – som står för en tredjedel av den lokala hyresmarknaden – hyr ut, förvaltar, utvecklar och bygger fastigheter. Det handlar om allt från bostäder och skolfastigheter till idrottsanläggningar, vårdboenden och olika slags verksamhetslokaler. Exempelvis kontorsbyggnader; som i det nu avslutade renoveringsprojektet på Munktellstorget 2 i Eskilstuna.

Projektchef Liselott Friberg, Skanska. Bild: Skanska Sverige

– Där det generella slutresultatet är bra med goda verksamhetsanpassningar och ändamålsenliga lokaler, sammanfattar avslutningsvis projektledaren Anna Begovic.

FAKTA I KORTHET:

Ombyggnad kontorslokaler, Eskilstuna

Tidplan: juni 2024–december 2025

Byggherre: Eskilstuna Kommunfastigheter AB

Totalentreprenör: Skanska Sverige AB

Arkitekt: White Arkitekter AB

Kostnad: 75-80 Mkr

FLEVOGOLD BYGGER NYTT HUVUDKONTOR

Kycklingimportören Flevogold uppför i egenskap av byggherre Flevogold Fastighets AB ett nytt huvudkontor i Kungälv. – Nytt, fräscht och modernt! Vi skapar en ny kontorsfastighet där det kommer att sitta 25 personer på ett säljkontor för vår verksamhet, förklarar Flevogolds vd Johan Nilsson.

AV THOMAS ANDERSSON

DE INLEDANDE MARKARBETENA för nybyggnationen av Flevogolds nya kontorsbyggnad inleddes hösten 2025. Detta på en extremt bergig byggtomt med hjälp av markentreprenören Elschakt i Kungälv AB.

– Allt grundläggs på berg! Vi spränger oss ner där det är berg överallt. Sedan blir det en traditionell grundläggning med betongplatta på mark.

Det meddelade total- och byggentreprenören Ängegärde Byggs vd och platschef Bjarne Linna Svensk Byggtidning strax innan arbetet med bottenplattan påbörjades i början på februari 2026. Flevogolds nya huvud- och säljkontor blir en tvåvåningsbyggnad på 800 kvadratmeter med bergvärme. Rest med stålstomme och HDF-bjälklag.

– Sedan är det utfackningsväggar av trä. Exteriört ser du hela fält med glas från bottenplattan och en bit upp förbi övervåningen, samt stående plåtkassetter i aluminium, tillägger Bjarne Linna på Ängegärde Bygg.

En sarg omringar ytterkanterna på kontorsbyggnadens sadeltak,

Flevogolds nya kontorsbyggnad i två våningar i Kungälv är av Fabel arkitektur gestaltad med generöst glas och stående plåtkassetter i fasaden. Bild: Flevogold Fastighets AB

lagt med takduk. Byggnadens två våningar får rumslösningar som kommer att resultera i cirka 20 kontors- och mötesrum.

Sent hösten 2026 beräknas Flevogold flytta från sitt gamla hyrda kontor på Traktorgatan i Kungälv till Flevogold Fastighets AB och det nya huvudkontoret på Rattgatan 10 i Kungälv.

– En fördel med det nya kontoret är att vi själva äger fastigheten, säger Johan Nilsson, vd på såväl Flevogolds Fastighets AB som Flevogold AB.

Det senare sedan 2012 importör och säljare av fryst kyckling till grossister och industrikunder.

Byggprojektets markentreprenör – Elschakt i Kungälv AB – har med sina 25 anställda mer än 25 års erfarenhet av mark-, anläggnings- och kabelarbeten. Oftast i Göteborgsområdet men även i hela västra Sverige.

Även total- och byggentreprenören Ängegärde Bygg är ett Kungälvbaserat byggbolag med 30 års erfarenhet av olika slags byggprojekt. Inom privat och offentlig sektor, för bostadsrättsföreningar och privatpersoner.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad kontor, Kungälv

Tidplan: november 2025–november 2026

Byggherre: Flevogold Fastighets AB

Totalentreprenör: Ängegärde Bygg AB

Markentreprenör: Elschakt i Kungälv AB

Arkitekt: Fabel arkitektur AB

Kostnad: 25 Mkr

NYBYGGNADEN VINDELN INNOVATION CENTER skapar kompetens och tillväxt i Vindeln

Vindeln Innovation Center är ett för byggherren Vindelns kommun högprioriterat nybyggnadsprojekt. För att lokalt och regionalt stärka näringslivets och även kommunens kompetensförsörjning.

– Men framförallt för att tillgodose utbildning och arbetskraft mot industrin, förklarar vd Tobias Rosencrantz på allmännyttiga fastighetsägaren Vindelnbostäder.

AV THOMAS ANDERSSON

DET VAR DEN 16:e juni 2025 som kommunfullmäktige fattade ett ”historiskt beslut” om att investera i det efterfrågade och framåtblickande Vindeln Innovation Center, VIC. Där, enligt Vindelns kommun, stödet på knappt 25 miljoner kronor från Europeiska regionala utvecklingsfonden var en ”väsentlig möjliggörare” av ett nybyggnadsprojekt med en totalbudget på närmare 100 miljoner kronor.

Nybyggnadsprojektet, med sina två sammanlänkade huskroppar, kom med mark- och grundläggningsarbeten och OF Bygg i Umeå som general- och byggentreprenör igång i månadsskiftet november-december 2025.

I båda fallen handlar det om tvåvåningshus.

Den första huskroppen som uppförs, Hus A, är en samlingsbyggnad som kommer att inrymma en restaurang, konferens- och möteslokaler, kontor, coworkingyta, showroom och ytor för kommunal vuxenutbildning.

– Det här huset är en ren träbyggnad med limträstomme, limträbjälklag, isolerat korslimmat trätak och träytterväggar, berättar OF Byggs vd Lars Fredriksson för Svensk Byggtidning.

Den andra byggnaden, Hus B, blir mer industriinriktad. Med undervisningslokaler, verkstäder, coworkingyta, showroom och inte minst testbäddar för produktutveckling.

– Där är stommen limträ, men sedan är det sandwichelement med plåtfasad och plåttak.

Hus B kommer dock – i samklang med den sammankopplade träbyggnaden, Hus A – att få sin publika plåtkonstruerade fasad mot gatan klädd med trä.

– Det är ett välritat och roligt projekt att bygga. Fint gestaltat och med genomtänkta lösningar, sammanfattar Lars Fredriksson på OF Bygg För byggherren och kommunala fastighetsägaren Vindelnbostäder

Vindeln Innovation Center uppförs i form av två sammanlänkade huskroppar med två våningar nära världsledande teknikföretag i Vindeln Innovation Park. Bild: Vindelns kommun

handlar projektet Vindeln Innovation Center i stor utsträckning om finansieringsfrågor. Om hyresintäkter och kostnader för industrimaskiner och andra avancerade installationer i framför allt industribyggnaden.

– Men vi har nu i det närmaste nästan helt klara hyresavtal i den här byggnaden, meddelar vd Tobias Rosencrantz Svensk Byggtidning i början på december månad 2025.

Vindeln Innovation Center är i tillväxtkommunen Vindeln ett centralt projekt för att motverka ändå konstaterade tillväxthinder när det gäller kompetensförsörjning. Till i Vindeln verksamma och världsledande högteknologiska industri-, maskin- och verkstygsföretag som exempelvis Rototilt, Indexator och Cranab.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad Innovationscenter, Vindeln

Tidplan: november 2025–februaril 2027

Byggherre: Vindelns kommun

Totalinstallatör

Generalentreprenör: OF Bygg AB

Arkitekt: AFRY Infrastructure

Kostnad: 75 Mkr

Naturturismdestinationen Granö Beckasins nybyggnad med konferens och restaurang blir vid Umeälv en transparent anläggning präglad av omgivande natur i Västerbottens skogsland. Bild: Nabben Granö Fastighets AB

KONFERENS- OCH RESTAURANGBYGGNAD

byggs med återbruk i naturskönt läge vid Umeälv i Granö

I Granö i västerbottniska Vindeln har byggherren Nabben Granö Fastighet med investeraren

Trolltjärn Invest AB startat uppförandet av en ny konferens- och restaurangbyggnad.

– Allt väldigt vackert och naturskönt beläget längs Umeälven, säger Thomas Persson,

Key Account Manager och projektledare på Forsen AB.

AV THOMAS ANDERSSON

STARTEN FÖR byggprojektet Nabben – den nya konferens- och restauranganläggningen i Granö vid Umeälv nordväst om Umeå –skedde i december 2025.

Ett projekt i delad entreprenad med bland annat Peab Sverige som byggentreprenör och från Granö lokala Trolltjärn Bygg & Utveckling som stomentreprenör.

– Vi har fått i uppdrag att projektleda, byggleda¬ och samordna projektet på plats. Som vi från början varit med om att ta fram, förklarar Thomas Persson på projektledningsspecialisten Forsen AB.

En anläggning som sommaren 2027 ska stå klar att drivas av den i Granö befintliga hotell- och besöksnäringen Granö Beckasin.

– Ett etablerat och internationellt känt besöksmål för natur-

turism som finns här i Västerbotten. Det här är en expansion av Granö Beckasins verksamhet, en kraftfull investering för att ta emot det ökade turisttrycket på anläggningen och även utveckla konferensdelen.

Projektet Nabben kommer att resultera i en nybyggnad på ungefär 1 100 kvadratmeter. Plus 300 kvadratmeter terrasser ”med älvutsikt i alla väderstreck”.

Konferensdelen ska kunna ta emot upp till 150 besökare och restaurangen utformas för 100-150 gäster.

– Utmärkande för det här projektet är att vi återvinner en hel byggnad. Vi har köpt en av Volvo Ocean Race paviljonger. En eventbyggnad och mötesplats som har rest runt i hela världen och som

vi återbrukar i det här projektet. Sedan bygger vi till ungefär lika mycket som den utgör, berättar Thomas Persson.

Restaurang – och konferensbyggnaden uppförs i två plan med mycket glas.

– I övrigt byggs det ganska varsamt till i trä. Med kärnfuru i fasadmaterialet och sedan mycket natursten och stenmaterial. Stommen är stål och trä.

Den nya anläggningen i Granö utrustas med bergvärme,

ventilation med värmeåtervinning och ansluts till Granöbygdens nya reningsverk. Slutresultatet blir en av arkitekten Peripheral Works i Umeå i Granö gestaltad transparent nybyggnad. Där omgivande natur med älv, vintertida stjärnhimmel, norrsken och midnattssol är ständigt närvarande.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad konferens- och anläggning, Granö

Tidplan: december 2025–april 2027

Byggherre: Nabben Granö Fastighets AB

Byggentreprenör: Peab Sverige AB

Stomentreprenör: Trolltjärn Bygg & Utveckling AB

Arkitekt: Peripheral Works

Värde: 60 Mkr

– Om en byggnads stomme bevaras minskar klimatpåverkan med 60 procent och mängden avfall och materialförbrukning minskar med 78 procent, jämfört med nybyggnation, sa Sandra Moberg från IVL Svenska Miljöinstitutet på Ytskyddsdagarna.

KLIMATSMARTARE ATT BEVARA

än att riva och bygga nytt

Genom att bevara byggnaders stomme och återanvända delar av byggnadsmaterialet vid en ombyggnad, i stället för att riva och bygga nytt, kan klimatpåverkan minska med upp till 60 procent och avfallsmängden minska med 78 procent. Det berättade Sandra Moberg från IVL Svenska

Miljöinstitutet på Ytskyddsdagarna, där det genomgående temat var att bevara, förebygga och renovera.

AV LARS-OLOF TANDBERG

–NYBYGGNATION GER mer utsläpp än renovering och ombyggnation. Genom att ta vara på byggnader i rätt tid blir klimatpåverkan mindre och behovet av nybyggnation minskar, sa Sandra Moberg, som är specialist inom cirkulärt byggande, förvaltning och livscykelanalys på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Hon presenterade studien "Återbruk och cirkulär affärsutveckling i den halländska bygg- och fastighetssektorn" som gjorts av IVL Svenska Miljöinstitutet.

Så mycket som 50–70 procent av en byggnads klimatpåverkan sker i byggskedet, och 80–85 procent av detta kommer från utvinning av material och produkter. Genom att bevara en byggnads stomme och återbruka delar av det som tas bort kan behovet av nytt material reduceras rejält.

I studien från Halland studerades två

skolor som antingen skulle rivas eller byggas om. Studien visar att en kombination av bevarande och återbruk av delar av det som rivs ger stora vinster.

–Om s tommen bevaras minskar klimatpåverkan med 60 procent och mängden avfall och materialförbrukning minskar med 78 procent, jämfört med nybyggnation.

Om enbart bottenplattan bevaras ger det ändå 30 procent lägre klimatpåverkan och 44 procent mindre avfall och materialförbrukning.

– Utöver klimatvinsterna ger bevarande och återbruk även ekonomiska fördelar jämfört med rivning och nybyggnation. Kortare byggtid ger tidigare hyresintäkter för fastighetsägaren och byggkostnaderna blir lägre. Men det börjar långt innan det är dags för rivning. Det gäller att ta hand om

byggnad och material för att bevara värdet, så att ombyggnad och renovering blir ett alternativ när det är dags, påpekade Sandra Moberg.

KORROSION UNDER ISOLERING

Korrosion under isolering kan vara svårt att upptäcka. Mattias Lennartsson från ML Inspection berättade om en metod för att inspektera isolerade rör med en handhållen röntgenutrustning, utan att behöva ta bort isoleringen.

–Det görs inte så mycket inspektion av rör under isolering eftersom det är svårt. Openvision HD har hög detekteringsförmåga och gör det möjligt att snabbt skanna av många meter. Kostnaden är endast en tiondel av vad det skulle kosta att avisolera, inspektera och sedan återisolera, påpekade Mattias Lennartsson.

Utrustningen har en C-formad arm som sticks ner på båda sidor om det rör som ska inspekteras. På ena sidan sitter ett 70-kilovolts röntgenrör, som genererar ett strålfält genom beklädnad och isolering. På den andra sidan sitter en detektorpanel. För att utföra skanningen dras sedan utrustningen för hand längs röret.

HITTA SKADOR I TID

– Skanningen sker i realtid och genererar en film och stillbilder som visar förekomsten av korrosion. Du ser resultatet direkt och kan visa kunden på plats eller skicka filmen.

Det som kan detekteras i skanningen är bland annat korrosion, gropfrätning, skalning, extern väggförlust och våt isolering. Utrustningen kan även användas för att mappa steam tracing och svetsar.

–Att hitta korrosionsskador i tid kan spara kunderna mycket saneringsjobb. Det kan vara farliga ämnen i rören som man inte vill ha läckage av. Det kostar mycket om ett rör går läck, och då är det bra att få reda på om material har korroderat bort på rören innan något händer. Det kostar mycket att avisolera, inspektera och återisolera, konstaterade Mattias Lennartsson.

ÅNGFASINHIBITORER

En ångfasinhibitor är en kemisk substans som hämmar korrosionsprocessen på metaller genom att bilda ett barriärskikt. Om detta berättade Tore Hellebø som är vd på Tema Isotech AS.

När ångfasinhibitorer används för att skydda armering i betongkonstruktioner borras hål i betongen och i hålen appliceras inhibitorkapslar. Kapslarna innehåller kemiska element som avger sig som ånga som går genom betongens porer och söker sig till armeringen. Där bildar den en monomolekylär beläggning på armeringen.

– Inhibitormolekylerna skapar en barriär som blockerar klorider, vatten och syre och därmed förhindrar korrosion. Det skyddande skiktet varar i 10–15 år och fungerar både på nyproducerade metaller utan korrosion och på redan korroderade metaller, berättade Tore Hellebø.

Han känner sig som en missionär som tagit på sig att sprida kunskap om ångfasinhibitorer som fortfarande är ganska okänt i Sverige och Norge.

BEPRÖVAD METOD

– Ångfasinhibitorer är ett bra komplement till övrigt korrosionsskydd och bidrar till att förlänga livet på en betongkonstruktion, i stället för att riva och bygga nytt. Jag är förvånad att metoden inte används mer.

Med en handhållen röntgenutrustning kan rör skannas för att upptäcka korrosion på rör, utan att behöva ta bort isoleringen. Bild: ML Inspection

Det kan bero på att det är svårt att visa hur bra en metod fungerar när den inte kan ses med blotta ögat, sa Tore Hellebø. Han påpekar att metoden har använts i Storbritannien i över 35 år med goda resultat. Han gav även exempel på tester som gjorts med halvcellsmätare på korroderad stålarmering i betong, som visar att korrosionshastigheten minskade direkt efter installation av ångfasinhibitorer. Efter 7–10 dagar visade nya mätningar att den aktiva korrosionsprocessen hade upphört.

– Ett annat bra exempel är ett bostadshus där fastighetsägaren haft problem med sprickor i betongväggarna. Efter att ångfasinhibitorer applicerats i väggarna slutade uppkomsten av sprickor, konstaterade Tore Hellebø.

BETONGUTBILDNING

MED YTSKYDD

Ytskyddsakademien i samarbete med Betongföreningen har arbetat fram utbildningen ”Ökad livslängd för betongkonstruktioner”. Den presenterades på Ytskyddsdagarna av Betongföreningens vd Richard McCarthy.

– D et är klimatsmartare att renovera

än att riva och bygga nytt. Förebyggande underhåll, reparationer och ytskydd ökar livslängden på betongkonstruktioner. Men för att kunna göra det på rätt sätt behövs utbildning, sa Richard McCarthy.

Utbildningen innehåller bland annat betongkunskap, korrekt förarbete, orsaker till skador och hur de kan undvikas, fuktproblematik, hur inspektioner ska göras, regelverk och standarder med mera.

ÖKA BETONGENS LIVSLÄNGD

–Det är en utbildning i betongkunskap för att kunna säkerställa ökade livslängder på betongkonstruktioner. Den innehåller även kunskap om ytskydd. Vilka tekniker finns, hur fungerar de och kunskap för att göra rätt vid upphandling av ytskyddsprodukter, det vill säga vilka produkter fungerar och vilka fungerar inte.

Totalt är det över 30 arbetsområden som kommer att presenteras och kunskapsförmedlarna har mestadels 20–40 års erfarenhet inom sitt kunskapsområde.

–Utbildningen är på tre dagar och kommer att genomföras den 26–28 maj 2026 i Stockholm. Eventuellt kommer den även att finnas online efter det, berättade Richard McCarthy.

Visualisering av den nya byggnaden för gasisolerade ställverk vid Beckomberga stamstation. Den kompakta tekniken frigör yta för fler anslutningar. Bild: Ellevio

BECKOMBERGA STAMSTATION

rustas för Stockholms framtida elbehov

Efter över 70 år i drift genomgår Beckomberga stamstation en totalförnyelse. Ellevio investerar hundratals miljoner kronor i ett av de mest komplexa elnätsprojekten i Stockholmsregionen – och bygger för en framtid där kapacitetsbehovet kan komma att fördubblas.

AV NICHOLAS CHRISTIANSEN

NÄR BECKOMBERGA stamstation togs i drift 1952 var Stockholm en helt annan stad. Bilismen var i sin linda, tunnelbanan hade nyss invigts och hushållens elförbrukning begränsades till ett fåtal lampor och kanske en radiomottagare. I dag, drygt sju decennier senare, står samma station inför en omvälvande förändring.

– Den här stationen är helt enkelt för gammal. Den har gått ur tiden, säger Jimmy Mattsson, senior asset manager på

Ellevio med ansvar för regionanläggningar i Stockholm.

Men åldern är bara en del av bilden. Beckomberga är egentligen flera stationer i en, med ställverk för olika spänningsnivåer – 220, 110 och 30 kilovolt. I flera av dessa ställverk råder kapacitetsbrist och möjligheten att ansluta nya större kunder har i princip uttömts.

– Vi har inte någon möjlighet att göra fler större kundanslutningar i de befintliga

stationerna. Det driver projektet framåt, förklarar Mattsson.

DEL AV STÖRRE PUSSEL

Förnyelsen av Beckomberga hänger samman med Svenska kraftnäts omfattande modernisering av stamnätet runt huvudstaden. Inom ramen för programmen Stockholms Ström och Storstockholm Väst byggs två 400-kilovoltsledningar genom regionen – en på den östra sidan och en på

Karta över planerat elnät i Stockholmsregionen. Beckomberga ligger längs det västra benet av Storstockholm Väst där nya 400-kilovoltsledningar ska dras. Bild: Svenska kraftnät

den västra. Beckomberga ligger längs det västra benet.

– Vi bygger om alla våra inmatningspunkter till Svenska kraftnät. I de punkterna spänningshöjer vi anslutningarna från 220 kilovolt upp till 400 kilovolt, vilket ger ökad kapacitet, säger Mattsson.

I Beckomberga innebär det att Ellevio köper in två nya stora transformatorer för att ansluta till Svenska kraftnäts kommande station som byggs i direkt anslutning. Kapacitetsökningen beräknas bli betydande – minst 50 procent mer effekt när det nya systemet står klart.

KOMPAKT TEKNIK LÖSER PLATSBRIST

En av projektets största utmaningar är den begränsade ytan. Det befintliga utomhusställverket med luftisolerade fack tar stora markområden i anspråk, och under gräsytorna döljer sig ett omfattande kabelnät.

– Man tror att en gräsyta är fin och ren, men när man väl tittar under den så behöver man göra ett jättejobb. Det kommer in väldigt mycket kablar och det går ut ännu fler, säger Anders Eriksson, chef projekt regionnät på Ellevio.

Lösningen är gasisolerade ställverk, så kallad GIS-teknik, placerade i en ny byggnad. Tekniken gör det möjligt att komprimera anläggningen avsevärt och frigöra yta för fler anslutningar – samtidigt som säkerheten ökar och underhållsbehovet minskar.

– Bygger vi mer kompakt får vi plats med fler fack och fler anslutningar. Dessutom

blir anläggningen mycket säkrare när vi kan bygga in ställverket i en byggnad, säger Mattsson.

Inte heller Svenska kraftnät, som bygger sin nya 400-kilovoltsstation – kallad Råckstastationen – i anslutning till Ellevios anläggning, får plats bredvid. Delar av deras station kommer att byggas på pålad mark inne på Ellevios område.

SAMVERKAN GER FLEXIBILITET

Projektet drivs som en samverkansentreprenad tillsammans med Hitachi Energy och NCC, ett upplägg som Ellevio menar passar för komplexa och långsiktiga projekt. Sedan sommaren 2024 har parterna arbetat gemensamt med projektering och utredningar.

– När man inte vet exakt hur hela lösningen ska se ut och det krävs många timmar projektering för att hamna rätt, samtidigt som verkligheten kommer att förändras under projektets gång – då har vi märkt att den här modellen passar väldigt bra, säger Eriksson.

Den ursprungliga uppskattningen på 900 miljoner kronor har sedan dess reviderats uppåt. Prisökningar på transformatorer och ställverksutrustning – driven av den globala efterfrågan – har gjort att slutnotan ännu inte är fastställd. Projektet beräknas vara färdigställt 2032.

BYGGT FÖR FRAMTIDEN

Under hela byggtiden ska anläggningen

förbli i drift – stockholmarna ska inte märka av arbetet. Det kräver noggrann planering och etappvist genomförande. Under 2026 fortgår förberedande arbeten för att frigöra yta till den nya byggnaden.

– Driftsäkerheten är hela tiden viktigast. Alla ska alltid ha ström och man ska inte märka av det vi gör – det är målsättningen när vi driver de här projekten, säger Eriksson.

Den nya anläggningen projekteras för att klara minst 50 år i drift. Det innebär att Ellevio redan nu måste ta höjd för ett elbehov som ännu inte existerar – elektrifiering av transporter, nya bostadsområden, datacenter och en växande infrastruktur. Stockholmsregionen växer organiskt med stora exploateringsprogram, elektrifierad båttrafik, tunnelbana och Förbifarten.

Under 2025 investerade Ellevio över två miljarder kronor i Stockholmsområdets elnät. Beckomberga är en pusselbit i ett större mönster där flera stamstationer förnyas parallellt – Bredäng i söder genomgår en motsvarande ombyggnad.

– Elnätet är ganska komplext med olika spänningsnivåer som har olika syften. Men målsättningen för oss är alltid att se till att kunderna har ström när de behöver det, oavsett var de är kopplade, sammanfattar Eriksson.

FAKTA

Ellevio

Kunder: 1 000 000

Medarbetare: 811

Nettoomsättning koncernen: 8,6 Mdkr Investeringar koncernen: 5,6 Mdkr (2025)

Två verksamhetsområden:

Eldistribution – Distribuerar el till nära 1 miljon kunder i Mellansverige. Ansluter ny elproduktion, nya bostäder och industrier.

Drygt 80 000 kilometer region- och lokalnät – två varv runt Ekvatorn. Hög investeringstakt – över 4,2 miljarder i elnätsinvesteringar 2024, cirka 5,6 miljarder 2025.

Energilösningar – Power-as-a-servicetjänster inom flex och lagring, laddning för elfordon samt elanläggningar. Investerar i batterilager, solcellslösningar och laddboxar till privatkunder.

Neonljuset 3 omfattar en modern industrihall på 1 200 kvadratmeter. Bild: Ankarhagen BP3 AB

Snabbt genomfört

INDUSTRIPROJEKT I ESKILSTUNA

I Valhalla industriområde i Eskilstuna har fastigheten Neonljuset 3 nu färdigställts. På halva fastighetens yta har Ankarhagen Fastigheter uppfört en ny industrihall åt maskinuthyrningsföretaget RENTA. Byggentreprenör i projektet är LLENTAB.

AV ELIN BISANDER

NEONLJUSET 3 omfattar en modern industrihall på 1 200 kvadratmeter, specialanpassad för RENTA:s verksamhet. Lokalerna rymmer lager, verkstad och kontorsdelar och är utformade för att hantera tunga maskiner och ett högt logistikflöde.

– LLENTAB har ansvarat för hela kedjan från egen konstruktion och produktion till montage av byggnadens klimatskal. Det omfattar vår egenutvecklade stålstomme, tak och väggar samt fasadpartier, fönster, dörrar och portar. Vi har även utfört invändiga lokalavskiljande väggar med snabbportar för att optimera logistiken för hyresgästen, säger Daniel Gustafsson, Sales & Marketing Manager på LLENTAB.

Ur deras perspektiv har det tekniska kärnvärdet varit företagets flexibla stålsystem.

– Det möjliggör stora spännvidder i lokalerna för maskinhantering. Att vi har egen konstruktion och produktion gjorde det möjligt att snabbt skräddarsy lösningar för bärighet och portöppningar som möter hyresgästens specifika krav.

Samarbetet med beställaren Ankarhagen Fastigheter inleddes tidigt.

– Samarbetet har varit effektivt med korta beslutsvägar, vilket krävdes för att gå från dialog till byggstart på mycket kort tid.

Den snabba tidsplanen har varit den största utmaningen ur LLENTABs perspektiv.

– Tack vare vårt prefabricerade system och en nära samordning med alla inblandade parter har vi kunnat hålla ett högt tempo fram till färdigställande.

Projektet är nu avslutat.

– Projektet är färdigställt – beställaren har fått slutbesked och hyresgästen har börjat flytta in i de nya lokalerna.

Daniel Gustafsson menar att industrihallen stärker området.

– För LLENTABs del passar det perfekt in i vår portfölj som ett exempel på en miljöcertifierad hall levererad med hög precision. Vi vågar nog påstå att just denna typ av rationella och hållbara industrihallar är ett segment där vi på den svenska marknaden har en svårslagen expertis, både vad gäller teknisk lösning och genomförande.

Han avslutar:

– Vi är stolta över att ha levererat ännu ett projekt till Ankarhagen och utveckla samarbetet med LANDSTORPs Fastighetsutveckling där vi genom egen svensk produktion kan bidra till en hållbar och snabb byggprocess för en ledande aktör som Renta.

FAKTA I KORTHET:

Neonljuset 3, Nybyggnad av kontor i Eskilstuna Tidsplan: juni 2025–januari 2026

Byggherre: Ankarhagen BP3 AB Byggentreprenör: LLENTAB

Arkitekt: LANDSTORPs Fastighetsutveckling AB Kostnad: 15-25 Mkr

BOGÅRDSNÄS

Botanisera bland alla våra magasin. Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.

https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

TINGSRÄTT

blåser nytt liv i skolbyggnad

I Härnösand byggs Ångermanlands tingsrätt

genom ombyggnad av en äldre skolbyggnad i kombination med nyproduktion. Projektet omfattar cirka 5 400 kvadratmeter och planeras stå klart under andra kvartalet 2026.

AV ELIN BISANDER

PROJEKTET Ångermanlands Tingsrätt Seminariet innebär att tingsrätten flyttar in i en ombyggd skolbyggnad från tidigt 1900-tal som kompletteras med en ny byggnadsdel i tre våningar samt en länkbyggnad. Smedjan Samhällsfastigheter driver projektet och NCC genomför entreprenaden som totalentreprenör.

Entreprenaden omfattar både projektering och produktion samt samordning av tekniska discipliner, underentreprenörer och sidoentreprenörer kopplade till Domstolsverkets verksamhet. Den nya byggnadsdelen innehåller rättssalar medan den befintliga byggnaden anpassas till modern domstolsverksamhet.

– Vi har ansvar för allt från projektering till produktion. Projektet omfattar dels ombyggnaden av den befintliga skolbyggnaden från tidigt 1900-tal, dels uppförandet av den nya tillbyggnaden som innehåller alla rättssalarna, säger Andreas Widelund, projektchef på NCC i Västernorrland.

Projektet har inneburit olika typer av tekniska utmaningar beroende på byggnadsdel. I nybyggnaden har fokus legat på funktionella krav kopplade till rättssalar, medan ombyggnaden har krävt omfattande åtgärder i den befintliga konstruktionen.

– För nybyggnadsdelen är de tekniska kraven höga, framför allt är akustik och ljus viktiga parametrar i en rättssal. Byggnadstypen är även komplex när det gäller logistik, hur personer ska förflyttas i byggnaden och säkerheten för alla inblandade i en rättegång, säger Andreas Widelund.

Skolbyggnaden från tidigt 1900-tal byggs om, här ska Ångermanlands Tingsrätt flytta in. Bild: Wester & Elsner Arkitekter AB

I ombyggnaden har arbetet bland annat omfattat hantering av förorenade rivningsmassor, man har även behövt hantera skyddade djurarter då man upptäckte fåglar som bodde i den gamla skolans vindsutrymmen. En mycket viktig parameter i projektet har varit att förstärka byggnadens stomme så att den är säker en lång tid framöver.

Stor vikt har lagts vid att anpassa byggnaden till domstolsverksamhetens krav på säkerhet och integritet, där funktioner organiserats i olika zoner med tydliga förutsättningar.

– Nyckeln är att vi arbetat nära både fastighetsägaren och företrädare från verksamheten för att förstå deras flöden, risker och behov. Byggnadens funktioner delas in i zoner och varje zons förutsättningar förtydligas i projekteringen, säger Andreas Widelund. Byggnaden uppförs enligt certifieringssystemet Miljöbyggnad 3.2. Mot slutet av produktionen har även byggnadens kulturhistoriska värde blivit tydligt, där den tidigare skolbyggnaden återfått sin putsfasad och nya fönster.

– När fasadställningen togs ner på den gamla skolbyggnaden såg man en ståtlig byggnad som återfått sin putsfasad och nya fönster. Då förstod man att byggnaden var värd att bevara för härnösandsborna, avslutar Andreas Widelund.

FAKTA I KORTHET:

Ångermanlands Tingsrätt Seminariet, ny- och ombyggnad av Ångermanlands Tingsrätt, Härnösand

Tidsplan: april 2024–maj 2026

Byggherre: Smedjan Samhällsfastigheter AB

Totalentreprenör: NCC Sverige AB

Arkitekt: Wester & Elsner Arkitekter AB

Kostnad: 180 Mkr

VI BYGGER SVERIGE

KROSSNING & BERG

FRÖLÉN KROSS AB 0611-214 40, www.frolenkross.se

Behöver du bergkross, makadam, sandmaterial eller stenmjöl redan idag? Om du önskar kan du hämta ditt material på egen hand i våra täkter i Västernorrland, annars säkerställer vi att du får din leverans inom kort till ett bra pris.

Vi utför även krossning på plats med hjälp av våra mobila och transportabla krossanläggningar över hela Norrlandsregionen.

På Frölén Kross AB tar vi även på oss totalentreprenader då det tillkommer sprängningar och transporter.

Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 av DNV, och även materialet är ballastcertifierat av DNV.

VERKTYG OCH MASKINER

FÖR TUNGA JOBB

DL MASKIN AB 070-657 40 90, kontakt@dlmaskin.se

Behöver du en hydraulhammare, stubbfräs, utrustning för dammbekämpning eller en siktskopa? Vi har rätt maskiner och verktyg för ditt projekt – och vi erbjuder flexibel uthyrning efter behov.

På DL Maskin tillhandahåller vi högkvalitativa rivningsverktyg och grävmaskinstillbehör från välrenommerade tillverkare som Montabert, Rotar, Dipperfox, MultaVEX Vibra och WLP (specialister på dammbekämpningssystem).

Välkommen att kontakta oss eller besök oss på dlmaskin.se för att se hela vårt sortiment.

RÖRINSTALLATION

SK LICENSSVETS FRÖLUNDA AB www.sklicenssvets.se

SK Licenssvets är en trygg och pålitlig partner med 35 års erfarenhet av rörinstallationer, reparation/underhållsarbeten samt tillverkning av tryckkärl för industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp. Vi värnar om långsiktiga relationer och hållbarhet och jobbar med allt från mindre åtaganden till större entreprenader, främst inom Norden men även i Europa. Vi är certifierade för EN 1090-1 samt ISO 3834-2 och möter dagligen högt ställda krav. Därför lägger vi stor vikt vid vår personal, planering, beredning och uppföljning, för att kunna hålla utsatta tider samt en hög kvalitetsnivå. Med bred kompetens och behörigheter har vi en organisation som gör oss slagkraftiga.

BELYSNING

FOX BELYSNING AB +46 8-440 85 40, www.foxbelysning.se

I mer än 45 år har Fox levererat belysning till kulturminnen och samtida arkitektur, gator, flygplatser, slott och inte minst nattklubbar och daghem

Vi arbetar utifrån en princip om enkelhet i design, material och funktion. I kraft av sin enkelhet och materialval förstärker våra produkter det design- och kvalitetsmässiga uttrycket på en byggnad eller ett inredningsprojekt.

Bra design ska inte behöva bytas ut.

DYKERIARBETEN

GÖTEBORGS DYKERITEKNIK AB 031-706 09 00, www.gbgdyk.se

Vi dyker upp när du behöver någon som dyker ner. Vi erbjuder tekniskt kvalitativa och kostnadseffektiva lösningar inom marina entreprenader som ger ringar på vattnet. Genom vår samlade erfarenhet och förståelse för komplexa projekt ger GDA uppdragsgivarna mervärden då vi vet vilka metoder som lämpar sig bäst. Vi erbjuder teknisk kompetens, projektledning och utförande inom sjöentreprenader med kärnområdena kaj och betong, sjöledningar och inspektioner.

På Göteborgs Dykeriteknik arbetar vi inte bara med kvalitet, kompetens och med miljön i fokus på ytan – vi går djupare! Vill du veta mer? Hör av dig så berättar vi.

INGENJÖRER

SVENSKA TEKNIKINGENJÖRER STING AB www.sting.nu

Sting är ingenjörsföretaget med känsla för teknik och samhälle.

Med cirka 1000 projekt i ryggen och med en erfarenhet som sträcker sig mer än 30 år tillbaka i tiden är vi sverigeledande i vår nisch – stora rörliga konstruktioner.

Vi har samlat all kompetens under samma tak för att kunna ta oss an såväl stora som små uppdrag från start till mål.

Idag levererar vi attraktiva och avancerade tekniska konstruktionslösningar inom infrastruktur över hela Sverige och i Norden.

RÖKLUCKOR & LJUSINSLÄPP

NYTEC GROUP AB www.nytec.se

Välkommen till Nytec, din pålitliga leverantör av högkvalitativa rökluckor! Vi erbjuder en omfattande lösning för att förbättra brandsäkerheten i din byggnad med hjälp av en röklucka. Våra rökluckor är skapade för att uppfylla säkerhetsstandarderna som finns på en röklucka och är perfekt för alla typer av byggnader, inklusive bostäder, kommersiella fastigheter och industrilokaler.

Vi är även stolta över att erbjuda högkvalitativa glastak och lanterniner som förvandlar ditt byggprojekt till en ljus och inspirerande miljö

Vi har högpresterande och energieffektiva profilsystem, särskilt framtagna för glastak och glaslanterniner.

Vi har lång erfarenhet av lösningar för naturligt ljusinsläpp och vi är ISO-certifierade enligt ISO 9001, kvalitet, och ISO 14001, miljö.

1978

Nya projekt stärker utvecklingen av SCIENCE VILLAGE

Vectura fortsätter utvecklingen av Science Village i Lund – stadsdelen som växer fram mellan forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Nu tas nästa steg när projekten Loop Garden och Loop Bridge lanseras som en del av den långsiktiga utbyggnaden av området.

NAMNEN KNYTER AN till The Loop, Vecturas byggnad i Science Village som invigdes i slutet av 2024. Tillsammans ska de nya projekten bidra till att stärka helheten och vidareutveckla stadsdelen som en sammanhängande miljö för möten mellan forskning, näringsliv och samhälle.

Byggrätterna för Loop Garden och Loop Bridge förvärvades av Vectura från Science Village Scandinavia under 2025.

Utvecklingen innebär att Science Village får fler arbetsplatser, nya verksamheter och bättre förutsättningar för samarbeten. Samtidigt stärks det offentliga rummet och kopplingarna mellan byggnader och stråk i området.

Loop Bridge planeras omfatta cirka 8 000 kvadratmeter och befinner sig nu i planeringsfas inför kommande byggstart.

Loop Garden, på cirka 3 600 kvadratmeter, planeras för byggstart under 2026 med målsättning att stå klart 2028.

Ambitionen är att projekten ska bidra till en mer levande och tillgänglig stadsdel där företag, forskare och studenter möts i vardagen.

– Science Village har internationell dragningskraft och en tydlig ambition att fortsätta växa som stadsdel. När nya byggrätter utvecklas stärks helheten – med fler arbetsplatser, bättre kopplingar och ett område som blir mer sammanhängande över tid, säger Daniel Fex, Director Business Development på Vectura.

Utvecklingen av Science Village utgår från ambitionen att förena forskningens infrastruktur med stadens kvaliteter: arbetsplatser nära världsledande forskningsanläggningar, blandade funktioner och publika miljöer som gör området levande

Illustrationsbild över Science Village.

även bortom kontorstid.

– Det är väldigt roligt att Vectura nu bygger vidare på The Loop, som blivit både torg och vardagsrum för de som arbetar och forskar i Science Village. Området, med ESS och MAX IV i spetsen, utvecklas till ett globalt center för forskning och innovation inom life science, deep tech och livsmedel, säger Ludvig Duregård, Program Director på Science Village Scandinavia.

Loop Garden planeras som en flexibel kontorsbyggnad med effektiva flöden och gemensamma funktioner i bottenplan.

Programmet ska även kunna möjliggöra

laboratorieverksamhet vid behov. Samtidigt fortsätter The Loop att fungera som en central mötesplats i området med restaurang, gym, reception och större eventytor.

Mellan Loop Garden och The Loop planeras en parkliknande utemiljö som ska skapa attraktiva vistelseytor och naturliga rörelser mellan byggnaderna.

Loop Bridge utvecklas parallellt med fokus på att stärka kopplingarna i området och göra entréer, stråk och publika rum mer intuitiva. Tillsammans ska projekten bidra till att göra Science Village till en ännu starkare plats för arbetsliv, möten och innovation.

Rasande vackert

Visst kan det vara vackert med snötäckta tak och stora hängande istappar som glimrar i vintersolen? Så länge ingen kommer till skada förstås.

Med robusta snörasskydd på taket förhindrar du både snöoch isras. Vi erbjuder olika lösningar för de flesta typer av tak så att en trygg miljö skapas för de som arbetar på taket och alla de som passerar nedanför.

welandstal.se

TOTAL KONTROLL

ÖVER DINA FASTIGHETER

säljs via ett nätverk av systemintegratörer som konfigurerar och installerar systemen. Med våra mjukvaror får fastighetsägaren total kontroll över en enskild fastighet eller ett helt fastighetsbestånd.

WideQuick® Building Management System

WideQuick BMS ger fastighetsägare ett driftsäkert övervakningssystem och som ger operatören tillgång till viktig driftinformation som historiska mätvärden, larmlistor, tidkanaler, styrkurvor, statistik och annan information om fastigheten. Systemet kan enkelt integreras med fastighetens HVACstyrsystem och andra styroch reglersystem som energimätare, solcellsanläggningar med mera. Smarta rapporter och analysfunktioner, stark krypteringsteknik för säker kommunikation och popup-fönster som är kopplade till ingående objekt gör det enkelt att manövrera och övervaka systemet.

Ethiris® Video Management Software

Ethiris VMS är en kraftfull mjukvara för professionell och avancerad videoövervakning. Mjukvaran innehåller en mängd unika funktioner och den flexibla uppbyggnaden av Ethiris VMS gör det möjligt för installatörer att optimera funktionaliteten efter slutkundernas olika krav och behov. Den inbyggda skalbarheten och optimerade prestandan gör att Ethiris VMS passar i såväl mindre anläggningar som i mycket stora system med tusentals anslutna kameror.