Nordiska Projekt 5/2025-issuu

Page 1


SÄKERHET I FOKUS:

KIWA KRANDAGAR

– trygghet för både utrustning och personal

UNDERHÅLLSDAGARNA 2025

Årets viktigaste mötesplats för hela underhållsbranschen

KRAFTVÄRMEDAGARNA 2025

Energi, effektivitet och framtidens lösningar

LANTMÄNNEN INVESTERAR

Ny högteknologisk anläggning tar växtförädlingen till nästa nivå

CARLSBERG SVERIGE STORSATSAR PÅ ÅTERVINNING

Klimatsmart innovation i världsklass

NR 5 • 2025

Special

Stoppet som säkrar

PREEMS

PRODUKTIVITET

Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt

Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.

• Kemisk flockning

• Kemisk fällning

• Lamellsedimentering

• pH-justering

• Slamförtjockning

• Mobila filterpressar

• Kolfilter

• Rening tungmetaller

• Jonbytare

• Onlinemätning

• Övervakning

• Loggning

• Mobil vattenanalys

• Recirkulering

• Pumpar

Kontaktuppgifter: 08-4497112

www.alverdens.se

INNEHÅLL

5 LEDARE

6 NYHETER

14 LKAB och Hitachi Energy inleder partnerskap för energiomställning

16 Hög kompetens och lokal närvaro för framgångsrika elkraftentreprenader

FOSSILFRITT STÅLVERK

17 SSAB satsar som aldrig förr i Luleå – helt nytt stålverk

23 Avancerad teknik för fossilfri kallvalsning

24 SKF växlar upp och investerar 250 miljoner i Göteborgsproduktionen

REVISIONSSTOPP

25 Special: Omfattande revisionsstopp hos Preem i Lysekil

26 Teknisk spets och kraften av ett helhetskoncept

41 Från Lysekil till Kiruna – Workers Hotel löser boendet där jobben finns

44 Optimalt erbjudande med service, flexibilitet och ekonomi IPC Sertain – största entreprenör under Preems underhållsstopp

46 Med hållbarhet i fokus – Alucrom säkrar ytbehandlingen under Preems stora revisionsstopp

PODD

49 Ovako lanserar säsong 2 av podden Stålverket – om stålets framtid och den globala omställningens utmaningar

50 SKF lanserar The Patent Bay – en plattform för tekniker som kan minska miljöpåverkan

51 Hydroscand – tryggare och effektivare hydraulik i hela landet

UNDERHÅLL

52 Underhållsdagarna 2025 lyfter goda exempel

58 Tribologi– konsten att få industrin att rulla VATTENKRAFT

60 SSAB levererar stål till världens första fossilfria dammlucka

AUTOMATISERING

62 Franska Exotec etablerar sig i Norden med energisnåla lagerrobotar

UTGIVARE

Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Jan Åström jan.astrom@storkom.se

ART DIRECTOR

Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

PRENUMERATION

Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se

TRYCK

Exakta Print AB, Malmö 2025

KRANDAGAR

64 Säkerhet för utrustning och person – Kiwas Krandagar

KRAFTVÄRMEDAGAR

74 Årets Kraftvärmedagar – från incidenter till innovationer

84 Carlsberg Sverige storsatsar på återvinning – minskar behovet av koldioxid med 25 procent

VÄXTFÖRÄDLING

86 Lantmännen investerar 100 miljoner i ny anläggning i Svalöv – högteknologisk anläggning för växtförädling

BIOGAS

88 Sverige har chansen att bygga ett hållbart energisystem – lantbrukarna är redo

FJÄRRVÄRME

90 Unikt samarbete ger kommuner energi

VA

92 Renare hav med framtidens avloppsrening

95 VI BYGGER INDUSTRISVERIGE IT

98 MilDef får avropsorder värd 320 miljoner kronor från europeiskt Natoland

OMSLAGSBILD Avancerad teknik för fossilfri kallvalsning. SSAB investerar stort i Luleå, där nytt stålverk byggs för tillverkning av stål med i princip inga koldioxidavtryck. Bild: SMS Group

BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.nordiskaprojekt.se facebook @nordiskaprojekt www.issuu.com/b2bnyheter.se/ stacks www.ocast.com/se/stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/ stordaahd-kommunikation-ab

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material.

Tidningen får citeras med angivande av källa.

FRAMTIDEN BYGGS HÄR OCH NU

DET PÅGÅR ETT kraftprov i svensk industri. Från Lysekils kust till Norrbottens stålstad sjuder det av aktivitet. Preems stora underhållsstopp säkrar framtida produktion och hållbarhet.

Samtidigt investerar SSAB hela 50 miljarder i ett världsunikt elektrostålverk i Luleå – en satsning som kan förändra stålets klimatavtryck för alltid.

Samma drivkraft syns i hela landet. Lantmännen bygger en högteknologisk anläggning för att ta växtförädlingen till nästa nivå. Carlsberg Sverige utvecklar återvinning i världsklass, och mötesplatser som Krandagarna, Underhållsdagarna och Kraftvärmedagarna 2025 ger branschen chans att dela kunskap och lösningar för en mer effektiv, säker och hållbar framtid. Det som förenar dessa initiativ är viljan att agera – inte vänta. Svensk industri visar just nu sin styrka genom att kombinera tradition med innovation. Framtiden byggs inte i teorin. Den svetsas, testas, planeras och startas – här och nu.

Investeringsviljan i Sverige är fortsatt stark, trots ett osäkert globalt läge. Drivkrafter som grön omställning, elektrifiering och behovet av energieffektiv produktion skapar en ny industriell våg.

Regeringens satsningar på tillståndsprocesser och elnät, tillsammans med näringslivets tydliga framtidstro, ger ett gynnsamt klimat för långsiktiga investeringar. Fler företag väljer att etablera sig här tack vare tillgången till kompetens, stabilitet och en växande marknad för hållbara lösningar.

Välkommen till detta nummer av Nordiska Projekt, där du kan läsa mer om dessa satsningar – och mycket annat spännande som händer ute i industrin.

God läsning

Jan Åström

Chefredaktör, Nordiska Projekt

FRONT-END-SYSTEMS

DAGS FÖR PREMIÄR – GRUVNÄRINGENS TV-SERIE ÄR HÄR

IDAG ÄR DET DAGS. Nu har workplace realityserien Gruvan premiär på Viaplay och TV3.

I serien får tittarna för första gången följa livet och arbetet i några av Sveriges mest avancerade arbetsmiljöer: gruvorna i Kiruna, Malmberget och Aitik.

Med kameror mitt i produktionen hos LKAB och Boliden ges en unik inblick i vardagen för de människor som håller industrin i gång: lastare, ingenjörer, sprängtekniker, planerare, elektriker och många fler.

SVERIGES REKORDINSATSER MOT SKOGSBRÄNDER 2025

SOMMAREN 2025 genomförde MSB de mest omfattande skogsbrandsinsatserna sedan 2018 – både i Sverige och internationellt.

Genom EU:s civilskyddsmekanism, rescEU, har Sverige kunnat bidra med flygande resurser till flera europeiska länder, samtidigt som den nationella beredskapen varit på rekordnivå.

STÅLPRODUKTIONEN MINSKADE I SEPTEMBER

ENLIGT UPPGIFTER från Jernkontoret minskade

Sveriges råstålsproduktion i september med 11,0 procent jämfört med samma månad förra året.

Minskningen förklaras till stor del av underhållsstopp under september månad. Läs mer på www.nordiskaprojekt.se

Windon tar första BTM-affären –

del av ramavtal med Eljon

WINDON TECKNAR första ordern inom Behind The Meter (BTM): 100 kW tak-PV (~0,5 MSEK) inom ramavtalet med Eljon Group (upp till 30 MW/år).

Eljon hyr tak och säljer el via PPA på fast pris (15 år) till fastighetsägare/hyresgäst.

BTM-fördelar: lägre elkostnad, inga nätavgifter/energiskatt, kontroll och spårbarhet

Södra

– utan kapitalinsats för fastighetsägaren.

Marknad: >25 GW BTM i Europa, ~40 % årlig tillväxt. I Sverige tidig fas men starka drivkrafter. Pipeline: 12 projekt, 3–4 MW.

– Startpunkten för kraftig expansion, säger Christoffer Johansson, vd Windon.

– Prisstabil och hållbar el direkt från egna tak, säger Jenny Fagerlin, vd Eljon.

satsar i Kinda

Preem + Gasum: Biogas på samma kort för företagskunder

PREEM OCH GASUM ingår avtal som ger Preems företagskunder tillgång till Gasums nätverk för LBG/CBG, med alla transaktioner på en faktura.

– Biogas är central för omställningen och skapar cirkularitet, säger Daniel Granquist, Preem.

Trend: ~3 500 tunga biogaslastbilar i Sverige; kombination av HVO100, biogas och el ökar.

– Partnerskapet gör det enklare att välja förnybart, säger Sharareh Edström, Gasum.

Liquid Winds elektrobränsleanläggning och Dåvaverket, Umeå Eco Industrial Park.

Liquid Wind + Umeå Energi

Avtal klart – e-metanol i Umeå 2028

PARTERNA HAR TECKNAT samtliga avtal för FlagshipTHREE vid Dåvaverket i Umeå Eco Industrial Park. Planerad produktion: upp till 100 000 ton e-metanol/år, CCU av 150 000 ton biogen CO2/år. Driftstart 2028.

– Redo för kommersialisering … replikerbar modell för rena bränslen, säger Claes Fredriksson, vd och grundare.

– Ett strategiskt infrastrukturprojekt som stärker regionens konkurrenskraft, säger Jan Ridfeldt, vd Umeå Energi.

Nyckeltal: Byggstart 2026, beräknad CO2reduktion 180 000 ton/år.

Anläggningen blir kärna i parkens cirkulära industriella samverkan och stärker energiberedskapen i Sverige/EU.

SSAB Zero™ uppfyller IEA/FMC

– till GE Vernovas vindtorn

SSAB ZERO™ (tillverkat med fossilfri el, biokol/biogas och HYBRIT®-DRI-inslag) uppfyller IEA:s gränsvärden för nära-noll CO2e och FMC-kriterier.

GE Vernova använder stålet i landbaserade vindtorn i USA.

– Kvalitet utan att kompromissa med klimatmål, säger Chuck Schmitt, SSAB Americas.

– Stöder vårt uppdrag att elektrifiera och minska utsläpp, säger Guy Lynch, GE Vernova. FMC lyfter lösningen som kommersiellt genombrott.

”En motståndskraftig industri kräver öppet och systematiskt samarbete i varje led.”

/ Annika Ölme, CTO och SVP, Technology Development

SKF

på COP30:

”Världen har inte råd med friktion”

SKF DELTAR på COP30 (Belém, 10–21 nov) för att driva tvärsektoriella samarbeten som minskar utsläpp genom energieffektiva och cirkulära lösningar.

– Sedan 1907 har våra lösningar minskat friktion. Nu behövs nya sätt att samarbeta, säger Rickard Gustafson, vd.

– En motståndskraftig industri kräver öppet och systematiskt samarbete i varje led, säger Annika Ölme, CTO.

SKF verkar i ~130 länder med ~17 000 distributörer och kopplar sin egen omställning (förnybar el, energieffektivitet, utfasing av fossilt) till kunders reduktioner. Bolaget deltar via Business Sweden/Climate Matchmaker och stöder brasilianska SB30-initiativet.

AMCC tar form i Trollhättan

– reservdelar för totalförsvaret

ADVANCED Manufacturing Coordination Center (AMCC) invigs i Trollhättan. Syfte: snabb, säker reservdelstillverkning genom additiv tillverkning (3D-print) och avancerad produktion – även vid störda försörjningskedjor. Partners: Försvarsmakten, Innovatum Science Park, GKN Aerospace, Högskolan Väst, Waamlabz, Trollhättans Stad.

– En ny svensk förmåga som stärker beredskap och handlingsfrihet, säger Stefan Sandborg, Försvarsmakten.

– Vi bygger kapacitet och robusthet som accelererar utveckling och produktion, säger Robin Mashallah, Trollhättans Stad.

Fas 1 startar hösten 2025, med nya maskiner, testmiljöer och samordnad utveckling.

Snabbare laddstationer:

Ellevio + Schneider Electric + Vattenfall InCharge

NY AUTOMATISK nedstyrning möjliggör fler laddstationer trots nätkapacitetsbrist. Pilot i Farsta – nu skalas till 40 laddgator i Stockholm och vidare nationellt. – Lösningen kopplar in fler stationer

snabbare utan märkbar skillnad för förare, säger Anders Ekberg, Ellevio.

Tekniken kan på sikt användas för industrier, datacenter, solel.

experter i Finland

SWECO FÖRVÄRVAR Fimpec Group (villkorat KKV-godkännande). Tillskott: ~400 experter, omsättning ~51 MEUR (2024). Kompetenser: förnybar energi, vätgas, bio/cirkulär ekonomi, skogsindustri, batterier och kritiska mineraler.

– Stärker vår roll i energiomställningen och komplexa investeringsprojekt, säger Thomas Hietto, vd Sweco Finland.

Klimatneutrala datacenter

– Rambolls nordiska färdplan

NY RAMBOLL-RAPPORT visar hur datacenter når klimatneutralitet via energieffektivisering, spillvärmeåtervinning/export, efterfrågeflex och kompensation samt minskad inbäddad CO2 (lågkolstål/betong, lokal/återvunnen råvara).

RISE bedömer svensk elanvändning: 4,0–4,4 TWh (2025) till 4,4–5,2 TWh (2030). Globalt ~130 GW (2028, BCG).

Rapporten lyfter biologisk mångfald, cirkularitet, vatten och föreslår riktmärken för hela värdekedjan.

– Nordens styrka: grön el + fokus på inbäddad CO2, säger Jason Olrod, Ramboll.

Fr.v.: Peter Eriksson (M), Linda Bohlin Trajkovski, Stefan Sandborg, Joakim Andersson, Mats Jägstam, Eivind Vogel-Rödin.

3-5 februari 2026 | Elmia, Jönköping

Mötesplatsen för aktörer inom sol, laddning, lagring och installation

Elmia Solar samlar alla som arbetar inom sol, laddning, lagring och installation för att göra affärer, nätverka och ta del av innovationer.

Var med på plats när branschens samlade kunskap och kompetenser möts för att skapa nya lösningar och ta fart mot en fossilfri framtid.

Planera in ditt deltagande på mässan, ta del av nya insikter och branschkunskap genom:

Möt rätt kontakter i rätt branschforum.

Möt kunskap från branschen.

Möt innovation i branschen.

Läs mer och förregistrera din entrébiljett kostnadsfritt på elmia.se/solar

Restavfall blir gipsskivor

– Munters + Stockholm Exergi + NOAH

SALTRESTER från Munters (Tobo) och processflöden från Stockholm Exergi blir råvara till ren, vit gips via NOAH – som ersätter jungfruligt material i gipsskivor.

– Cirkularitet som minskar klimatpåverkan i hela värdekedjan, säger Andréa Haag, Munters.

Pilot: 6 500 ton gips vid Langøya. Anläggning projekteras för 30 000 ton, med regional förädling och avsiktsförklaring med Norgips.

– Nyttjande av restströmmar som tidigare deponerats, säger Anders Lægreid, NOAH.

Liquid Wind:

INDUSTRIKLIVET (Energimyndigheten) beviljar 39 MSEK för förprojektering av e-metanolanläggning i Örnsköldsvik.

Anläggningen integreras med Övik Energis biobränslebaserade kraftvärmeverk och ska producera 100 000 ton e-metanol/år med

150 000 ton biogen CO2.

Klimatnytta: undvikande av ~200 000 ton CO2e/år.

– Starkt ställningstagande som påskyndar fossilfri elektrobränsleproduktion och lockar investerare, säger Claes Fredriksson, vd.

MilDef öppnar Bastionen – strategisk kapacitetsökning i Rosersberg

MILDEF HAR flyttat in i Bastionen, en ny verksamhetsanpassad kontors- och produktionsfastighet på 6 500 m² i Rosersberg. Satsningen fyrdubblar kapaciteten inom integrationstjänster och möjliggör större, mer komplexa uppdrag för försvar och säkerhet. Fastigheten är uppförd av LEJE Fastigheter.

– En milstolpe i vår expansion … ett proaktivt steg för att framtidssäkra vår förmåga, säger Daniel Ljunggren, vd och koncernchef. Bastionen blir navet för svensk marknad och avancerad systemintegration i hög volym. Satsningen ligger i linje med Nato-medlemskapet och det nordiska försvarssamarbetet.

– Marknaden efterfrågar helhetslösningar, inte enskilda komponenter, säger Erik Buhre, Head of Delivery, MilDef Sverige.

– Vi ser stora synergier i gränsöverskridande samverkan, säger Magnus Hagman, VP Nordics.

Iggesunds Bruk

BRINKAB (VEIDEKKE) fortsätter som leverantör inom ställning och industritjänster åt Holmen Board & Paper i Iggesund. Uppdraget omfattar byggservice, underhåll, reparationer och installationer – utan att störa driften.

– Vi ser fram emot ett gott samarbete som bidrar till brukets utveckling, säger Robert Åberg, arbetschef.

Andréa Haag, hållbarhetschef Munters.
Bild: Munters
Bild: Jann Lipka

Det perfekta lyftet har många beståndsdelar

Ergonomin.

Flexibiliteten.

Effektiviseringen.

Energieffektivisering som ger resultat - både för ekonomin och miljön!

Med Thermions expertis inom energieffektivisering och teknisk isolering får er organisation tillgång till skräddarsydda lösningar som inte bara minskar energiförbrukningen utan också stödjer ert engagemang för att uppnå utsatta miljömål.

Kontakta oss för att veta hur vi kan göra skillnad för er.

www.thermion.se

info@thermion.se

DS Smith väljer ABB

för ny massalinje i Kemsley (UK)

ABB HAR TILLDELATS ett kontrakt av DS Smith för att leverera elektrifierings-, automations- och digitala lösningar till en ny massalinje vid företagets flaggskeppsanläggning, Kemsley pappersbruk i Kent, Storbritannien.

Projektet är en central del av DS Smiths investering på 50 miljoner pund för att öka effektiviteten, minska miljöpåverkan och stödja framtida tillväxt vid anläggningen.

Inom ramen för kontraktet kommer ABB att leverera det distribuerade styrsystemet ABB Ability™ System 800xA®, motorer, omriktare, lågspända motorställverk, säkerhetssystem samt den digitala mjukvarulösningen ABB Ability™ Asset Performance Management för tillstånds- och underhållsövervakning.

Jesper Åkerlund

blir vd för W3 Energy

W3 ENERGY (active asset manager med 4 500 MW under förvaltning) utser Jesper Åkerlund till vd från 1 dec 2025.

– Rätt person att ta oss in i nästa fas, säger Per Olofsson, styrelseordf./huvudägare.

– Ser fram emot att utveckla nya långsiktiga affärer, säger Åkerlund. Avgående vd Pär Dunder kvar som delägare och styrelseledamot. Bolaget har växt 300 % på fem år.

Teknologierna kommer att integreras med pappersbrukets befintliga ABB-installerade styrarkitektur, vilket möjliggör fullständig styrning och kontroll över hela verksamheten.

Detta kommer att bidra till snabbare beslutsfattande, förbättrad tillförlitlighet och optimerad prestanda i hela produktionsprocessen.

Start 2026. Målen: lägre vattenförbrukning, CO₂-utsläpp och avfall, ökad tillförlitlighet.

– Vi vill ha ett fullt integrerat system som minimerar komplexitet, säger Adrian Clark, DS Smith.

– Vi framtidssäkrar ett av Europas viktigaste återvinningspappersbruk, säger Paul Clark, ABB.

Pär Dunder, Per Olofsson och Jesper Åkerlund.

Skydda Människor och Maskiner Miljövänligt, utan PFAS

Minimera risken för skador och stillestånd med brandskyddssystem från Fogmaker. Vi skyddar fordon och maskiner, även elektriska.

Fogmakers brandskyddssystem är designat för motorrum och andra slutna utrymmen, och finns installerat i mer än 300,000 fordon och maskiner i över 60 länder. Finfördelad vattenbaserad dimma kväver en brand snabbt och kyler området länge för att förhindra återantändning. Systemet är automatiskt, oberoende av elektricitet, alltid redo, och avpassat för elfordon. PFAS-Fritt med vår nya vätska, Eco 1

LKAB OCH HITACHI ENERGY

inleder partnerskap för energiomställning

LKAB och Hitachi Energy har tecknat en avsiktsförklaring om ett långsiktigt samarbete som ska stödja LKAB:s elektrifiering och omställning till en fossilfri framtid. I ett första steg

levererar Hitachi Energy nödvändig teknik och utrustning för elkraftshantering till det planerade demonstrationsprojektet för järnsvampsproduktion i Gällivare.

– DET HÄR ÄR ytterligare ett viktigt steg på vägen för att möjliggöra vår planerade omställning och expansion. Elektrifieringen är helt central för att vi ska fortsätta att vara konkurrenskraftiga framåt i

ett samhälle som når våra klimatmål. För att nå dit behöver vi nyttja den kompetens som finns samlad inom industrin. Samarbetet med Hitachi Energy ger oss förutsättningar att bygga kostnadseffektiva

RINGDAHL MASKINER

LKAB:s industriområde, Malmberget Gällivare. Bild: LKAB

lösningar som möjliggör vår framtida konkurrenskraft, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Det nya samarbetet mellan parterna syftar till att stärka effektivitet, hållbarhet och innovation inom elkraftsöverföring och energihantering. Primärt ska insatserna fokusera på den planerade första demonstrationsanläggningen för järnsvampstillverkning och relaterade vätgasanläggningar för produktionen.

Avsiktsförklaringen beskriver de gemensamma ansträngningarna från företagen för att möjliggöra fortsatt elektrifiering och implementering av en vätgasbaserad direktreduktionsprocess i industriell skala.

– Vi är glada över att samarbeta med LKAB i detta viktiga initiativ. Inget enskilt företag eller land klarar energiomställningen på egen hand – det krävs samarbete och partnerskap för att det ska bli verklighet. Vår gemensamma expertis och nära samarbete kommer att driva utvecklingen inom energieffektivitet och hållbarhet framåt, säger Tobias Hansson, vd för Hitachi Energy i Sverige.

Hitachi Energy har en global närvaro med över hundra års expertis inom elektrifiering och erbjuder avancerade nätanslutningslösningar vilket inkluderar transformatorer, högspänningsprodukter och system skräddarsydda för de växande behoven inom fossilfri gruvdrift och ståltillverkning. Tillsammans med LKAB:s branschledarskap lägger samarbetet en stark grund för fortsatt innovation, minskade koldioxidutsläpp och långsiktig påverkan i hela värdekedjan.

– Elkraft och effektiv överföring av den är en avgörande faktor i den omställning LKAB och industrin står inför. Det är många olika delar som behöver komma på plats där även fortsatt utbyggnad av elinfrastrukturen är nödvändig, så att vi får fram elen där den behövs när den behövs, säger Jan Moström.

LKAB:s planerade demonstrationsanläggning för tillverkning av järnsvamp med Hybrit-teknik i Gällivare förväntas producera 1,35 miljoner ton järnsvamp per år, för att sedan successivt kompletteras med fler anläggningar till en produktionskapacitet på 5,4 miljoner ton.

Jan Moström LKAB och Tobias Hansson Hitachi Energy vid signeringen. Bild: LKAB

HÖG KOMPETENS OCH LOKAL NÄRVARO

för framgångsrika elkraftentreprenader

Som en del av SSAB:s nya anläggning för produktion av fossilfritt stål i Luleå bygger Linjemontage en ny 170 kV, GIS mottagningsstation som ska försörja det nya stålverket. Avgörande för projektet är den breda kompetensen inom Linjemontage kombinerat med egen lokal personal och samarbete med lokala underentreprenörer.

– I DEN HÄR TYPEN av upphandlingar är det fler faktorer än pris som är avgörande. I vår dialog med SSAB kunde vi visa på den breda och extremt höga kompetensen inom Linjemontage, kombinerat med en lokal närvaro. Alla nyckelroller hämtas från våra kontor i Luleå och Skellefteå och vi har lokala underentreprenörer. Det ser vi som avgörande faktorer till att vi fick uppdraget, säger Johan Nordekvist som är projektchef på Linjemontage.

I en totalentreprenad som bygget av mottagningsstationen i Luleå blir Linjemontage förmåga att planera, konstruera, genomföra och slutföra samtliga delar av ett projekt tydlig. Det ger en kvalitetskontroll i hela kedjan och kvalitetssäkrar leveransen till SSAB.

BREDD PÅ PROJEKTEN

Linjemontage är lite unikt eftersom företaget utför både överföringsprojekt och stationsprojekt. Det är få företag i branschen som har samma helhet. För Linjemontage medarbetare innebär det möjlighet att gå mellan olika avdelningar och typer av projekt för att utvecklas.

– Vi har ju ingen egen egentlig tillverkning.

Vi konstruerar, köper in delar och system, och sedan gör vi allt på plats, monterar, provar och tar i drift på anläggningsplatsen. Då blir personalen den viktigaste tillgången. Jag skulle säga att vi har det absolut bästa teamet på marknaden, hävdar Anders Åkerberg som är vd på Linjemontage.

Linjemontage startades 1993 och har vuxit rejält sedan dess, framför allt de senaste fem åren, och har i dag drygt 400 medarbetare. – Vi verkar i en spännande och het marknad. Klimat- och energiomställningen är loket som drar alla investeringar och det bidrar till vår tillväxtresa. Dessutom har Sverige ett av världens äldsta elnät och det behöver bytas ut, säger Anders Åkerberg.

BRANSCH FÖR FRAMTIDEN

Det händer med andra ord mycket inom distribution av elkraft just nu. Bland annat ska Svenska Kraftnät investera 204 miljarder kronor på nya stamnät 2024–2034. Samtidigt är bristen på kompetent personal stor i branschen.

Linjemontage anställer hela tiden och söker kontinuerligt nya medarbetare över hela landet som brinner för elkraft.

– Trots det har vi inte tillräckligt med personal för att kunna ta alla jobb vi skulle vilja. Det här är ett problem för hela branschen. En undersökning visar att det saknas cirka 6 000–7 000 medarbetare inom elkraft i Sverige, påpekar Johan Nordekvist. Som ambassadör för branschen och Linjemontage berättar Johan ofta för ungdomar om möjligheterna inom elkraft –en framtidssäker bransch med spännande utmaningar och goda utvecklingsmöjligheter. – Du kan jobba lokalt, i andra delar av Sverige och även globalt. Framöver händer mycket med omställningen och förnyelsen av stamnäten. Då är det roligt att jobba och känna att man verkligen är med och förändrar, till något bättre än det vi har i dag, konstaterar Johan Nordekvist.

I april 2024 fattade SSAB det största investeringsbeslutet i företagets historia, att satsa 4,5 miljarder €

SSAB SATSAR SOM ALDRIG FÖRR I LULEÅ

– helt nytt stålverk

SSAB investerar stort i Luleå, där nytt stålverk byggs för tillverkning av stål med i princip inga koldioxidavtryck. Här uppförs två ljusbågsugnar, varmvalsverk och kallvalsverk, med andra ord ett integrerat elektrostålverk. Befintlig produktion avvecklas när allt det nya är i drift.

DEN MASUGNSBASERADE tekniken där kol används för reduktion av järnmalmen kommer att bli historia i Sverige. I och med stor kolförbrukning är stålbranschen en av de största källorna till kol-

dioxidutsläpp och svarar idag för 7 procent av de globala utsläppen. I det nya stålverket kommer två ljusbågsugnar att använda fossilfri järnsvamp och skrot som råvara. Järnsvampen ska levereras av LKAB,

på nytt stålverk i Luleå.

Vice statsminister Ebba Busch och SSABs vd Johnny Sjöström bröt mark på ett nytt stålverk i Luleå. Bild: SSAB

och baseras på HYBRIT®-konceptet, där järnmalmen reduceras med fossilfri vätgas. Elen för vätgasproduktionen kommer att vara fossilfri.

År 2021 levererades världens första fossilfria stål som hade tillverkats med HYBRIT®-teknik (som konceptbevis). SSAB siktar nu på att bli först i världen att leverera fossilfritt stål i kommersiell skala.

HYBRIT®-TEKNIKEN

År 2016 inledde SSAB, LKAB och Vattenfall ett samarbete för att skapa HYBRIT – ett initiativ som nu revolutionerar ståltillverkningen. Med hjälp av HYBRIT®-tekniken och den fossilfria järnsvamp som kan framställas får SSAB möjlighet att ersätta koks och kol, som har använts både som reduktionsmedel och energikälla i konventionella masugnar. Koksen ersätts med fossilfritt genererad el och grönt väte. Därmed kommer SSAB att tillverka stål som praktiskt taget är utan koldioxidavtryck. Företagets mål är att – med ljusbågsugnarna i Luleå och även i Oxelösund – bidra till att minska Sveriges koldioxidutsläpp med 10 procent.

I april 2024 fattade SSAB det största investeringsbeslutet i företagets historia, att satsa 4,5 miljarder € på nytt stålverk i Luleå. Järnsvampen ska tillverkas i en anläggning som LKAB uppför i Gällivare och får produktionskapacitet på 1,3 miljoner ton per år. Järnsvampen ska användas både i nya stålverket i Luleå och i Oxelösund. Bygget av ljusbågsugnen i Oxelösund pågår och den väntas tas i drift i början av 2027.

Nya stålverket i Luleå får kapacitet för 2,5 miljoner ton färdiga produkter per år. Förutom järnsvamp kommer skrot att användas som råvara. Eftersom fossilfri el ska användas i ljusbågsugnarna kommer det färdiga stålet att likafullt vara fossilfritt.

MER PREMIUMPRODUKTER

I Luleå avvecklas de befintliga processdelarna. Företaget behåller en del byggnader, verkstad, förråd, kontor och laboratorier. Det blir som nämnts två ljusbågsugnar, varmvalsverk och kallvalsverk. Avancerad skänkmetallurgi installeras, som ger möjligheter att vidareutveckla produktprogrammet. Det blir produktionslinjer med galvanisering och kontinuerlig glödgning för stål med mycket hög hållfasthet.

– Vi är en viktig leverantör till bland annat bilindustrin. Den efterfrågar stål med allt högre hållfasthetsegenskaper. I nya stålverket kommer vi att kunna ta fram ännu bättre stål än hittills, tredje generationens höghållfasta, berättar Carl Orrling, CTO och ansvarig för omställningskontoret hos SSAB. Det gör att totala volymerna kan öka.

Detta är väl i linje med att man ompositionerar SSAB Europe från en tillverkare av främst standardstål till att majoriteten av affären utgörs av höghållfasta stål och andra premiumprodukter.

I och med nya stålverket underlättas logistiken och ledtiderna kortas. Idag tar det cirka fyra veckor i SSAB:s svenska system för tunnplåt, vilket bland annat inkluderar transport av stålämnen 90 mil från Luleå till Borlänge. Nu blir ledtiden, från att råvarorna smälts, till färdig plåt betydligt kortare. Enbart omständigheten att pålastning, avlastning och lagring undviks, sparar många dagar i ledtid.

FRAMTIDENS METALL ÄR HÄR.

Utforska de trender och möjligheter som stålindustrin står inför, med insikter från våra experter och den internationella branschorganisationen worldsteel. Ta del av vår senaste branschrapport och se hur du kan framtidssäkra din verksamhet i en föränderlig omvärld!

Ta del av rapporten genom att scanna QR-koden

stålverket i Luleå får kapacitet för 2,5 miljoner ton färdiga produkter per år.

– I nya stålverket behöver inte stålämnena värmas igen, vilket är fallet i Borlänge, där det för övrigt går åt 1,5 TWh naturgas och gasol varje år.

Dessutom blir nya stålprocessen i Luleå energieffektiv i sig. Konceptet är en jämn process där ”man inte lyfter på locket”, i stället har man ett jämnt stålbad, med en ständig pool av stål. Att inte värma återkommande minskar energiförluster.

Nya stålverket ger ökade möjligheter att kontrollera kvaliteten och jämnheten i kvaliteten. Till kvaliteten hör legering med metaller som krom, nickel och mangan. Den råvara som kommer i form av skrot analyseras givetvis på legeringar. Att återvinna dem och låta dem bidra till stålets egenskaper är också en fråga om att öka cirkulariteten i samhället och spara resurser.

– Stålverket blir på flera sätt flexibelt. Andelen järnsvamp i råvaran kan variera mellan 20 och 80 procent. Det blir också möjligt att med några timmars varsel ändra produktionsnivån, vilket är mycket svårare med en masugn.

FÖREBILDER

SSAB har ljusbågsugnar vid stålverken Montpelier och Mobile i USA. Erfarenheter har hämtats därifrån.

– För våra investeringsprojekt utnyttjar vi erfarenheter och engagerar teknikexperter från de amerikanska anläggningarna. Det gäller ljusbågsugnarna både i Luleå och Oxelösund, fortsätter Carl Orrling.

Nämnas bör att nya stålverket i Luleå kommer att ha lägre fasta kostnader och kortare underhållsstopp än det befintliga.

Sverige blir troligen först i världen att i full skala tillverka fossilfritt stål. Men vi är långt ifrån först med direktreduktion av järnmalm. På flera håll i världen finns stålverk som använder naturgas som reduktionsmedel. SSAB har besökt sådana verk.

”I nya stålverket kommer vi att kunna ta fram ännu bättre stål än hittills, tredje generationens höghållfasta.”
/Carl

Orrling, CTO och ansvarig för omställningskontoret hos SSAB

Bild: Marcus Marcetic

Nya
Bild: SSAB

Nuvarande verket ersätts med en så kallad mini-mill, ett integrerat elektrostålverk. Det innebär att stålet vidareförädlas direkt på plats.

Man har även jämfört kvaliteten på sådant stål och det egna fossilfria stålet. Det senare uppvisade högre kvalitet.

SSAB siktar på att bygga om även stålverket i Brahestad för att producera fossilfritt stål, men investeringsbeslut är inte taget än.

ENERGIÅTGÅNG

Nya stålverket får produktionskapaciteten 2,5 miljoner ton per år. Elförbrukningen i ljusbågsugnarna beräknas till 400–450 kWh/ton, vilket gör 1–1,1 TWh per år. Totala energiförbrukningen beräknas till 2,7 TWh per år. En intressant siffra är att avvecklingen av masugnar och introduktion av ljusbågsugnar, minskar kolanvändningen på nationell basis. Idag förbrukar stålverket i Luleå 1,3–1,4 miljoner ton kol per år.

KLIMATAVTRYCK FRÅN FOSSILFRITT STÅL

SSAB Fossil-free™ steel har mycket lågt klimatavtryck. De fossila koldioxidutsläppen beräknas uppgå till mindre än 0,05 kg CO2e/kg stål i Scope 1, 2 och för järnmalm Scope 3 uppströms, enligt GHGprotokollet. Typiskt jämförelsevärde för järnmalmsbaserat stål tillverkat i masugn är cirka 1,5 kg CO2e/kg stål. Klimatavtrycket ska dokumenteras i EPD:er (Environmental Product Declarations). Företagets ambition är att alla stålsorter ska finnas tillgängliga i fossilfritt stål.

Klimatmål

Omställningen i Luleå, tillsammans med Oxelösund, möjliggör för företaget att minska direkta koldioxidutsläpp med cirka 50 %.

SSAB:s klimatmål på kort sikt: Åtar sig att minska de absoluta utsläppen av växthusgaser i Scope 1, 2 samt Scope 3 med 47,9 % till 2033.

Mål på lång sikt: Åtar sig att minska de absoluta utsläppen av växthusgaser i Scope 1, 2 samt Scope 3 med 93 % till 2045 från basåret 2018.

FAKTA

Stålverk, nybyggnation, Luleå

Byggtid: 2025–2029

Byggherre: SSAB

Projekteringspartners: AFRY – Engineering Partner, IDOM – Engineering and PMC Partner

Processutrustning: SMS – Partner for Cold Rolling mill equipment, Danieli – Parter for Melt Shop and Hot Rolling mill equipment, Pesmel – Partner for Packing line

Byggentreprenörer: NCC, Peab

Kostnad: 4,5 Mdr €

Avancerad teknik för

FOSSILFRI KALLVALSNING

När SSAB bygger sitt nya fossilfria stålverk i Luleå levereras teknik, utrustning och processautomation till det nya kallvalsverket av SMS group. Kallvalsverket kommer att ha en hög grad av automatisering, med fokus på optimerade operativa processer inklusive effektiva materialflöden och logistik.

TILL DET NYA kallvalsverket levererar SMS group avancerade teknologiska lösningar. Det är bland annat en kopplad linje för betning och kallvalsning med CVC®-teknik, en linje för metallbeläggning, en kombinerad linje för glödgning och metallbeläggning samt en omhasplings- och inspektionslinje. De är alla viktiga enheter för att uppnå den efterfrågade kvaliteten på SSAB:s premiumprodukter.

– Det här projektet understryker det förtroendefulla partnerskapet mellan SSAB och SMS group. Tillsammans sätter vi nya standarder för hållbar stålproduktion och tekniska innovationer, säger Olaf Stalfort, CSO Region Europe på SMS group.

Kallvalsverket kommer att kunna bearbeta band med bredder på upp till 1 900 millimeter och tjocklekar från 0,4 till 2,5 millimeter, vilket säkerställer mångsidighet i produktsortimentet.

SMS group ska även leverera större stödanläggningar som en anläggning för syraregenerering, valsverkstad, coil-

logistik och vattenreningsanläggningar.

Den kopplade linjen för betning och kallvalsning har utvecklats i nära samarbete mellan tekniska experter hos SSAB och SMS group. För betningen valdes SMS groups teknik för turbulensbetning.

Här används X-Pact® Turbulence Pickling Model, som kalkylerar data om varje band och optimerar betningen för att ge bästa ytkvalitet och minimera överbetning. Det minskar både drifts- och underhållskostnaderna.

Kallvalsningen kommer ett ske med SMS groups unika teknologi CVC® plus 4-high.

En ny funktion för maskininlärning använder data från det inkommande varmbandet för att räkna ut den bästa förinställningen för tjocklekskontroll. Detta i kombination med valsstolarnas konstruktion säkerställer att SSAB:s höga krav på snäva tjocklekstoleranser över hela bandets bredd uppnås.

Den centraliserade dataplattformen SMS DataFactory samlar in all data och alla

signaler från anläggningen och dess automationssystem. Det ger digital beredskap och möjlighet till omfattande integration av SSAB:s digitalisering. SMS group utrustar även anläggningen med digitala lösningar som möjliggör dataanalys i realtid och datadrivet proaktivt beslutsfattande, vilket förbättrar anläggningens prestanda.

SMS group är en global aktör med tyska rötter som omsätter cirka 3,4 miljarder euro och har 14 000 medarbetare. Företaget arbetar helst som partner i utmanande projekt och stödjer sina kunder under hela anläggningarnas livscykel, vilket möjliggör lönsamma och resurseffektiva värdeskapande kedjor. Att bana väg för en koldioxidneutral och hållbar metallindustri är företagets uttalade mål.

Sfäriska rullningslager i produktionen SKF i

SKF VÄXLAR UPP

och investerar 250 miljoner i Göteborgsproduktionen

SKF investerar 250 miljoner kronor i ny produktionsutrustning vid fabriken i Göteborg. Investeringen syftar till att fortsätta automatisera och effektivisera produktionen av sfäriska rullningslager och sfäriska axialrullager, vilket stärker företagets kapacitet att möta industrins behov genom förbättrad flexibilitet och högre produktionskapacitet.

INVESTERINGEN OMFATTAR två fabriksområden och inkluderar produktionslinjer för sfäriska rullningslager med ytterdiametrar mellan 180–320 mm, avsedda främst för stål- och gruvindustrin, samt sfäriska axialrullager i storlekarna 340–700 mm, som också används i bland annat industriella växellådor och marina applikationer.

Produktionen av sfäriska rullningslager avser i huvudsak att serva behovet på den europeiska marknaden, medan kapaciteten för produktionslinjen av axialrullager förväntas serva globala marknadsbehov.

Båda produktionslinjerna är nu i uppstartsfasen och väntas vara i full drift i början av första kvartalet 2026. Med den nya teknologin för automatisk omställning förväntas omställningstiden till nya lagerserier minska med upp till 80 procent, vilket är ett viktigt steg för att ytterligare stärka flexibiliteten för eftermarknaden.

– Vi har en toppmodern lagertillverkning i Göteborg och vi är glada att koncernen fortsätter investera i Sverige, vilket stärker förutsättningar för oss att öka vår output och framtidssäkra våra produktionsprocesser, säger Lars Fäldt, vd vid SKF Sverige.

Denna strategiska satsning är ett tydligt uttryck för SKFs långsiktiga engagemang i svensk industri och dess roll som drivkraft för innovation och hållbar tillväxt.

I SKFs produktionsanläggning i Göteborg tillverkas sfäriska rullningslager, axialrullager, CARB toroidrullager för tung industri och det finns även en enhet för återtillverkning av rullningslager. Anläggningen drivs uteslutande på förnybar energi från sol, vind och vattenkraft.

Lars Fäldt, vd SKF Sverige AB och chef för fabrikerna i Göteborg. Bild: SKF
Produktionen på SKF i Göteborg. Bild: SKF
Göteborg. Bild: SKF

HÖGRE

KAPACITET OCH

RENARE PROCESSER

Ett steg mot Preems mål om klimatneutralitet till 2035

EN SPECIALBILAGA OM PREEM

Omfattande revisionsstopp hos

PREEM I LYSEKIL

2 500 EXTERNA ENTREPRENÖRER

40 NATIONALITETER

3 500 ARBETSORDRAR

800 000 MANTIMMAR

470 ÅRSARBETEN

2 500 TILLFÄLLIGA OMKLÄDNINGSPLATSER

750 KONTORSPLATSER

100 000 KUBIKMETER STÄLLNING

380 000 KOPPAR KAFFE

TEKNISK SPETS

och kraften av ett helhetskoncept

När stora anläggningar inom den svenska industrin stänger för underhåll, krävs leverantörer som kan samordna arbetet, hantera komplex logistik och leverera resultat med högsta precision. Under Preems revisionsstopp 2025 fanns SVB på plats som en av flera nyckelaktörer – med ansvar för effektiva och säkra saneringsinsatser i anläggningens mest krävande miljöer.

– VI ÄR STOLTA över att få göra verklig skillnad för många av landets mest framstående industrier. För oss handlar det om helheten – att använda modern teknik och genomarbetade processer som ger renare resultat snabbare, säkrare arbetsmiljöer och mindre miljöpåverkan. Det skapar trygghet för våra kunder, säger Viktor Lövstedt, affärsområdeschef på SVB.

SVB har sedan starten 1991 utvecklats till en av Sveriges ledande aktörer inom industri- och miljösanering. Företaget arbetar rikstäckande och är certifierat enligt ISO 9001, 14001 och 45001. Bland kunderna finns den petrokemiska industrin, kraft- och värmesektorn, process- och tillverkningsindustrin, livsmedelsindustrin, byggsektorn och försvarsindustrin.

Med ett brett utbud av tjänster från högtrycksrengöring och vakuumsugning till mobil vattenrening, miljösanering och sprängsotning – kan SVB ta ett helhetsgrepp

som ger både tekniska och ekonomiska fördelar.

Ett tydligt exempel är företagets pannspolningskoncept, där allt från robotiserade högtrycksverktyg till sugbilar och mobila vattenreningsverk samverkar i ett smart flöde. På plats recirkuleras spolvattnet så att mängden färskvatten minimeras, en lösning som sparar både pengar, miljö och tid.

– Tekniken utvecklas snabbt, men det handlar inte bara om maskiner. Det handlar om att förstå kundens process och att anpassa metoden efter varje anläggning. Däri ligger en av våra största styrkor, säger Viktor Lövstedt.

Mellan revisionsstoppen erbjuder SVB även löpande underhåll, bland annat genom sprängsotning vilken är en patenterad metod som rengör pannor under full drift, utan restprodukter i anläggningen. Tillsammans med energieffektiva högtryckspumpar med växellåda och robotiserade verktyg bidrar

det till lägre utsläpp, högre effektivitet och en säkrare arbetsmiljö.

– Vi investerar kontinuerligt i ny teknik och utbildning för att våra operatörer ska kunna arbeta tryggt och effektivt. Det är en förutsättning för den kvalitet vi vill leverera i alla uppdrag, säger Martin Bernebring, marknadschef på SVB.

SVB:s motto ”För en renare framtid” genomsyrar verksamheten. Med över tre decenniers erfarenhet, en modern maskinpark och ett starkt hållbarhetsfokus visar SVB att avancerad industrisanering kan vara både smart, säker och miljövänlig.

Eftersom raffinaderiet varit i drift under femtio år har Preem bra koll och underlag på utrustningar och degraderingsmekanismer. Detta har medgett att man kunnat sträcka ut inspektionsintervallet från fyra till sex år. Bild: Preem

Omfattande revisionsstopp hos PREEM I LYSEKIL

Ett stort underhållsstopp har genomförts på Preems raffinaderi i Lysekil. De stora stoppen genomförs numera var sjätte år, en strategi som för detta raffinaderi inleddes 2007. Sedan dess har det förflutit tre stycken 6-årsperioder.

AV KJELL-ARNE LARSSON

PREEMS RAFFINADERIER finns i Lysekil och Göteborg. Förra året raffinerades sammanlagt 13 513 tusen ton råolja och 369 tusen ton förnybara råvaror. Anläggningen i Lysekil togs ursprungligen i drift 1975 och har byggts ut i flera omgångar.

Idag är inriktningen att transformera anläggningarna för att kunna producera allt mer förnybart bränsle, avveckla det fossila och bli ett klimatneutralt företag till 2035.

Under det aktuella stoppet – som betecknas REV25 – utfördes i huvudsak inspektioner och förebyggande arbeten, men också ett

antal investeringsprojekt och åtgärder som behövs för anpassning till större investeringsprojekt.

LÅNG TID FÖR PLANERING

Perioden med intensiva arbeten på plats i raffinaderiet inleddes 16 september. I förväg gjordes nedsläckning av utrustning, rengöring och andra förberedelser, och exempelvis evakuering av gaser i kärl med mera för att göra inträde möjligt, arbeten som tog cirka två veckor.

Parallellt med stoppet uppgraderas anläggningen för vätgasproduktion (HPU).

Stopporganisationen har inrättat en särskild disciplin för HPU. Bild: Patrik Olsson

Antalet arbetsordrar för revisionsstoppet är drygt 3 700, där flertalet gäller inspektioner och förebyggande underhåll. Arbetena kräver ungefär 800 000 mantimmar, vilket motsvarar 470 årsarbeten.

Planeringen inför ett stopp börjar mycket tidigt, för det aktuella REV25 startade man redan i slutet av 2022. I början av planeringen upprättas bland annat ett strategidokument för stoppet.

Eftersom en del av arbetsordrarna har sitt ursprung i åtgärder som påkallades redan vid föregående stopp, men kunde vänta till det aktuella, kan man säga att planeringen av stoppet pågått i någon mån hela tiden.

– De arbetsordrar som vi i stopporganisationen ska hantera har ursprung från tre håll, berättar Håkan Hermansson, revisionsstoppschef för REV25. Raffinaderiets inspektionsavdelning planerar vilka inspektioner som måste göras. Produktionsavdelningen gör arbetsordrar utifrån sina behov. Teknikavdelningen tar fram de åtgärder som behövs för katalysatorer, förebyggande underhåll av pumpar, med mera och modifieringar av utrustning.

Som underhålls- och förrådssystem används IBM Maximo. I detta registreras samtliga arbetsordrar. Sedan tar Stopporganisationen hand om dessa och gör en

noggrann beredning med operationer som är tidsatta, resurssatta, specificerade med de material och de verktyg (kranar, truckar, spolbilar etc.) som krävs. Alla beredningar utgör underlag för budget, upphandlingar och tidplan.

Som planeringsverktyg för stoppet används Primavera. Där knyts alla operationer ihop utifrån beroenden inbördes varandra och sedan mellan arbetsordrar för att få en så jämn resursbelastning på alla resurser som möjligt.

– Under stoppet avrapporteras dagligen alla aktiviteter i Primavera och vi får fram de så kallade S-kurvorna som visar framdriften jämfört med planerat. S-kurvorna tas fram på respektive utrustningsobjekt och anläggningsdel. Vi tar också fram ett

Insatserna under stopper krävde ungefär

800 000 mantimmar, vilket motsvarar 470 årsarbeten. Bild: Kjell-Arne Larsson

antal fördefinierade tidplanelayouter som hjälper oss att hålla koll på och styra stoppet, fortsätter Håkan Hermansson.

INSPEKTIONER

Preem i Lysekil har egen inspektionsavdelning, som håller reda på vilka inspektioner som måste göras och schemalägger dem. För tredjepartsbesiktningar av tryckbärande utrustning anlitas framförallt Dekra, som finns på plats även under driftperioderna. Företaget gör de regelmässiga tredjepartsbesiktningarna. Det handlar om okulär besiktning, provtryckning med vatten eller med kvävgas, alternativt magnetpulverprovning eller röntgen.

Besiktningsrapporterna kan i sin tur generera arbetsorder inför nästa besiktning, eller arbetsorder om åtgärder, som kan handla om reparationer eller byte av komponenter. Planeringsarbetet sker i tät samverkan mellan Preem och besiktningsorganen.

Preems inspektionsavdelning utför inspektioner som inte kräver tredjepart. Det handlar om att kontrollera funktioner, genom att bland annat inspektera insidan av processutrustning, samt pumpar och annan

roterande utrustning. Exempelvis eldfast murning i ugnar kan kräva översyn och reparation.

Inspektionerna omfattar:

• Luftkylare

• Destillationstorn

• Kärl

• Ugnar

• Facklor

• Reaktorer

• Inspektioner på tryckbärande utrustning

UNDERHÅLL OCH REPARATIONER

Förebyggande underhåll utfördes på både processutrustning och stödjande utrustning. Några av de viktigaste områdena är:

• Kompressorer

• Pumpar

• Blåsare

• Torn och kärl

• Isolering av rör och kärl

• Betong-lining i ugnar, kärl, reaktorer och i gaskanaler

• El och instrument

• Fackelsystem

• Ställverk

– Arbetsordrarna berör allt från stort till smått. Arbetena planeras mycket noga och

i god tid, med allt inkluderande bland annat bemanning, tidsåtgång, inköp av utrustning och upphandling av entreprenader. Som underlag för att planera åtgärder har vi bland annat tidigare utförda och kvitterade arbetsordrar i Maximo, där vi kan hämta kunskap, likaså från driftdata som finns sparade i raffinaderiets styr- och övervakningssystem.

I sammanhanget kan nämnas att varje objekt i raffinaderiet har eget ID, vilket gör det lätt att hitta objekten. Här kan också understrykas det nära samarbetet mellan stopporganisationen och driften, för att planera olika åtgärder. Driften har bland annat kännedom om störningar under driftperioderna och som kan indikera avvikelser som behöver följas upp.

– Arbetena är därmed väl underbyggda när de kommer till oss. Svårigheterna är när det uppstår överraskningar under stoppet. Då kan det exempelvis bli väldigt kort tid för att få fram reservdelar.

OMFATTANDE PERSONALBEHOV

Av Preems anställda ingår cirka 300 personer direkt i stopporganisationen. Dessutom engageras 250–300 från driften. Tillsammans utgör dessa personer absoluta

merparten av de som arbetar vid raffinaderiet i Lysekil. Ett 30-tal medarbetare från raffinaderiet i Göteborg finns också med under stoppet.

– Det ger bland annat bra tillfällen att träffa kollegor och utbyta erfarenheter, menar Håkan Hermansson.

Hela 35 företag – eller lite drygt – arbetar som entreprenörer. Den största är IPC Industriprojekt AB från Stenungsund, med fler än 400 personer på plats. Bland annat IPC är avtalsentreprenör och engageras för både underhåll och investeringsprojekt. Näst störst under stoppet är Kaefer som bygger ställningar. Företaget har upp till 250 medarbetare på plats.

Vid maximal bemanning under stoppet finns cirka 2 500 personer från entreprenörer inne på industriområdet. Inför stoppet har 2 500 extra omklädningsplatser och 750 kontorsplatser ställts i ordning. (Som kuriosa kan nämnas bedömningen att 380 000 koppar kaffe kommer att serveras under stoppet.) Förutom de fysiska åtgärderna i anläggningen är det mycket mer som ska planeras, bland annat nödvändig infrastruktur till försörjningen av ånga, varmvatten och temporär elkraft.

ORGANISATION

Stopporganisationen har delats upp i discipliner:

• Värmeväxlare

• Luftkylare

• Rör och ventiler Area 1-2-3

Som planeringsverktyg för stoppet används programmet Primavera. Bild: Kjell-Arne Larsson

• Torn och kärl

• El och instrument

• Roterande utrustning

• Ugnar

• Facklor

• Reaktorer

• Konverter i FCC

• Verkstad

• Rörspolning

• Plattformer-reaktorer R2302-03-04

• Steamreformer på HPU-anläggningen, H8201

Dessutom har stopporganisationen inrättat HPU-projektet som en särskild disciplin. Disciplinerna går ”på tvärs” över raffinaderiets olika processlinjer. Stopporganisationens och driftorganisationens möte kan därmed beskrivas som en matris.

Sedan finns på raffinaderiet en stödjande stab med samordnare för:

• Inköp och kontrakt

• Förråd

• Skydd och säkerhet

• Kvalitet

• IT

• Infrastruktur

• Planering

• Administration

Smarta energilösningar för hem och företag

Smarta energilösningar hem och företag

Elektriker från det stora familjeföretaget nära dig.

från det stora familjeföretaget nära dig.

160 ton stål. 100% precision.

Vi bidrar till en grönare framtid för industri och infrastruktur.

Med specialistkompetens inom rör, svets och mek är vi tekniska partnerprenörer som levererar ansvarsfulla tjänster inom industriella installationer, tillverkning och underhåll.

Vill ni kroka arm?

I det här projektet fick vi förtroendet att tillverka 160 ton stålkonstruktioner – producerade i vår verkstad i Ödsmål. Utöver det utförde vi 40 000 timmar mekaniska installationer – ett tydligt bevis på vår kapacitet och specialistkompetens.

Förebyggande underhåll utförs på både processutrustning och stödjande utrustning. Bild: Kjell-Arne Larsson

STORA KOSTNADER

Kostnaderna för de inspektioner och det underhåll som utfördes under stoppet uppgår till drygt 1 200 miljoner kronor. Därtill kommer kostnaden för produktionsbortfallet. Denna har företaget tagit hänsyn till i produktionsbudgeten för 2025.

Observera att även produktionsbortfallet kräver en betydande planeringsinsats, nämligen beträffande inköp och infrakt av råvaror, respektive försäljning och leverans av produkter.

Det långa intervallet på sex år mellan de stora revisionsstoppen innebär att insatserna vid dessa stopp blir mycket omfattande. Intervallet på sex år infördes 2007, vilket förklarar rytmen 2007-2013-2019-2025.

– Efter att raffinaderiet varit i drift under femtio år, sedan i maj 1975, har vi bra koll och underlag på våra utrustningar och degraderingsmekanismer som kan påverka anläggningarnas integritet. Detta har medgett att vi kunnat sträcka ut inspektionsintervallet från fyra till sex år. Den stora utmaningen med sex år mellan de stora revisionsstoppen är utrustning som blir smutsig och igensatt, samt katalysatormassor som tappar effektivitet, säger Håkan Hermansson.

ÄVEN INVESTERINGSPROJEKT

Under stoppet utfördes arbeten som handlar om 38 olika investeringsprojekt. För planering och projektering svarar Preems projektavdelning, som har en fullödig personalstyrka med ingenjörer, installationssamordnare, projektledare med flera. Investeringsprojekten har sin upprinnelse i Teknikavdelningen och Underhållsavdelningen, och Projektavdelningen leder och genomför sedan projekten.

Merparten av de 38 projekten gjordes klart under stoppet, medan några av dem gällde anpassning av befintlig utrustning till pågående/framtida investeringsprojekt. Redan i slutet av förra året inleddes uppgraderingen av HPU-anläggningen (Hydrogen Production Unit). Bakgrunden är att Preem på sikt ska avveckla fossil råvara och ersätta med förnybar. Den senare kräver större mängder vätgas, framförallt för att kunna avlägsna syre, som är mer förekommande i förnybar råvara än i fossil råvara. En ny parallell reaktor till befintlig HPUanläggning kommer att kopplas in under stoppet och ska vara driftklar till november. (Mer om HPU-projektet i slutet av artikeln.)

Samtidigt med stoppet pågår HCUprojektet (Hydrothermal Cleanup Unit), som har en egen projektorganisation. HCU är en förberedelse för ICR-projektet. (Mer om dessa i slutet av artikeln). HCU-projektet har kommit en liten bit med grundläggning och gjutning av fundament. Projektet rullar på under stoppet och fortsätter därefter. En utmaning är givetvis att industriområdet med alla andra pågående aktiviteter är mycket trångt, varför samordning är särskilt viktigt. Under det aktuella revisionsstoppet förbereds inkopplingspunkter för HCU till raffinaderiets befintliga utrustning.

3D-MODELLER

En intressant fråga är om Preem använder 3D-modeller av raffinaderiet eller dess utrustning, som stöd vid planering av olika insatser och detaljprojektering av investeringsprojekt.

– Största delen av raffinaderiet finns inte som 3D-modell, utan det är de nya större tillbyggnaderna som har 3D-modeller. Nästan uteslutande all konstruktion av underhållsarbeten sker i CAD 2D. Alla arbeten som utförs under stoppet som har inneburit någon form av konstruktionsarbete får

Mer än bara en leverantör

Med oss på Alnab vid din sida får du en process som flyter på smidigt, säkert och effektivt. Vi förstår att varje beslut du tar påverkar såväl produktivitet som lönsamhet och vi finns här för att stötta dig i varje steg.

www.alnab.se

När allt stannar, ser vi till att det rullar

Preems stora underhållsstopp i Lysekil kräver kraft, precision och erfarenhet. Truckpoolen och Göstas finns på plats med maskiner, förare och lösningar som får arbetet att flyta säkert och effektivt.

GÖSTAS erbjuder professionell maskin- och truckuthyrning med eller utan förare.

Vi hjälper dig med allt från lastning och lossning till lyft och montage – alltid med rätt kompetens och miljövänlig maskinpark.

Med över 60 års erfarenhet levererar vi trygghet, service och resultat i varje uppdrag.

TRUCKPOOLEN står för lång erfarenhet och bredd inom truckbranschen.

Vi erbjuder uthyrning, försäljning och service av truckar – med eller utan förare – samt specialanpassningar, verkstadstjänster, maskinflytt, lagring och utbildning.

Vår maskinpark på över 300 truckar gör oss till en komplett partner för industrins behov.

Två starka aktörer – ett gemensamt driv för säker och effektiv industri.

truckpoolen.se | gostas.se

För planering svarar Preems projektavdelning som har en fullödig personalstyrka med ingenjörer, projektledare, installationssamordnare med flera. Bild: Preem

också en uppdatering mot verkligheten, en så kallad As Built, efter att stoppet är genomfört, berättar Håkan Hermansson.

FÖRETAGET PREEM

Preem är vårt största drivmedelsföretag. Ungefär hälften av alla flytande drivmedel som används i Sverige kommer från Preem. Företagets verksamhet omfattar projekt, utveckling, produktion, distribution, försäljning och råvaruförsörjning. Företagets två raffinaderier svarar för cirka 80 procent av den svenska raffineringskapaciteten och en tredjedel av den nordiska. Preem har raffinaderier i Lysekil och Göteborg. Sedan deläger Preem tre anläggningar: Scanlube i Göteborg som tillverkar 35 000 kubikmeter smörjmedel per år, SunPine i Piteå som producerar 150 000 kubikmeter tallolja per år, och Pyrocell i Gävle som har kapacitet för 25 000 ton bioolja per år.

Raffinaderiet i Lysekil togs i drift i maj 1975. Läget vid Brofjorden är idealiskt med rak och fin farled för infrakt med båt. Raffinaderiet har djuphamn och stor lagringskapacitet. Farleden klarade kraven även för de stora oljetankers som användes den första tiden. Idag är båtarna mindre.

Fossila råoljan som används i Preems raffinaderier kommer från Norge, närmare bestämt Nordsjön (61 %), Guyana (14 %), Storbritannien (7 %) och övriga (18 %).

Varje handelsdag köper Preem in i snitt 300 000 fat råolja och andra råvaror. Under 2024 användes 13513 tusen ton fossila råvaror och 369 tusen ton förnybara råvaror i raffinaderierna.

Under 2024 producerade Preems raffinaderier 15 920 tusen kubikmeter fossila bränslen och 428 tusen kubikmeter förnybara bränslen. Försäljningen av bensin, diesel, eldningsoljor och smörjoljor på den svenska marknaden till privatkunder, små och stora företag sker via egna marknadsföringskanaler och till exempel bensinstationer.

Preem har ungefär 1 600 anställda. Dessutom arbetar ungefär 3 000 personer under Preems varumärke, via återförsäljare och samarbetspartners.

Preem exporterar två tredjedelar av produktionen, och då främst till länder i nordvästra Europa. En tredjedel avsätts på den svenska och norska marknaden. Det innebär att företaget är en av Sveriges största exportörer.

Preems omsättning under 2024 var 131 miljarder kronor och operativa resultatet 2,2 miljarder kronor. Investeringarna i materiella anläggningstillgångar var 3 755 miljoner kronor, därav 2 803 miljoner kronor för att minska klimatpåverkan.

STRATEGI OCH KLIMATMÅL

Ledningen för Preem har formulerat fyra strategiska prioriteringar:

• Erbjuda hållbara mobilitetslösningar

• Transformera fossil produktion till förnybar

• Utöka portföljen av förnybara råvaror

• Genomgå en digital transformation för lönsam tillväxt

När det handlar om hållbarhet har företaget en styrmodell. Det är vd och koncernledning som fastställer mål för väsentliga hållbarhetsfrågor i samband med det årliga arbetet med en strategi- och affärsplan, som styrelsen slutligen godkänner. Vd är huvudansvarig för hållbarhetsmålen, inklusive klimatmålen.

Koncernledningen är övergripande ansvarig för arbetet med hållbarhetsfrågorna och för att driva förbättringsarbetet mot målen. (Företaget har en avdelning för Hållbarhetsutveckling.)

Preems inspektionsavdelning utför inspektioner som inte kräver tredjepart. Det handlar om att kontrollera funktioner, genom att bland annat inspektera insidan av processutrustning, samt pumpar och annan roterande utrustning. Exempelvis eldfast murning i ugnar kan kräva översyn och reparation. Bild: Preem

KLIMATPROBLEMET VIKTIGAST

Inverkan av Preems verksamhet på klimatet är betydande i ett större sammanhang, eftersom utsläppen av växthusgaser längs hela värdekedjan, framförallt i användningen av det sålda bränslet, är i samma storleksordning som Sveriges territoriella utsläpp. Preems utsläpp, inklusive utsläppen vid användning av produkter, var 60 miljoner ton 2018 och 52,6 miljoner ton 2024. Detta gör att klimatfrågan är den allra viktigaste hållbarhetsfrågan för Preem.

I sin plan för minskat utsläpp av växthusgaser används 2018 som basår. Målet är att direkta utsläpp (Scope 1) ska minska med 50 procent till 2030 samt att utsläpp i hela värdekedjan (Scope 1, 2 och 3) ska minska med 30 procent till 2030.

Företaget har upprättat en omställningsplan som siktar på klimatneutralitet 2035. Inriktningen är att bygga om och bygga till sina raffinaderier för att kunna övergå från fossila till förnybara råvaror.

Omställningsplanen är indelad i fyra faser, med klimatmål och hänvisning till

nyckelprojekt (investeringsprojekt) i anläggningarna. Planen visar bland annat utsläppet av växthusgaser som medeltal över åren inom respektive fas: 2018–2020 53 miljoner ton (CO2e Scope 1–3), 2021–2024 52 miljoner ton, 2025–2030 39 miljoner ton, 2031–2035 33 miljoner ton. Planen visar också genomsnitt per fas för volymen förnybara produkter: 2018–2020 210 tusen kubikmeter, 2021–2024 354 tusen kubikmeter, 2025–2030 2 200 tusen kubikmeter, 2031–2035 4 200 tusen kubikmeter. År 2035 ska den fossila produktionen vara noll och den förnybara 5 000 tusen kubikmeter. Notera att planen är att minska den totala produktionen kraftigt från dagens cirka 16 miljoner kubikmeter. År 2035 ska företaget nå klimatneutralitet. Definitionen av denna följer Science Based Targets Net-Zero standard, och innebär i detta fall en minskning på minst 90 procent, från 2018 till 2035, det vill säga 2035 ska utsläppen vara högst 6 miljoner ton. Prognosen är mer optimistisk och pekar på 1,5 miljoner ton. Dessa resterande utsläpp som inte går att reducera eller eliminera

ska man kompensera för genom olika typer av projekt, där CCS (Carbon Capture and Storage) är ett typexempel.

Under 2020 provade Preem att fånga in koldioxid på raffinaderiet i Lysekil, med gott resultat. Idag är planen att under fas 3 åren 2025–2030 etablera en CCS-anläggning i Lysekil, med en kapacitet att minska de direkta klimatutsläppen med 0,6 miljoner ton per år.

OMSTÄLLNING I LINJE MED RESTEN AV SAMHÄLLET

Preems produktion av bränslen ska som nämnts minska kraftigt. Företaget räknar med att personbilar och lätta lastbilar kommer att drivas med el, medan flytande drivmedel framförallt används för tunga lastbilar och båtar. Preem engagerar sig i elektrifieringen av fordonstrafiken, bland annat genom installation av snabbladdare vid Preem-stationerna.

Samtidigt med att öka användningen av råvaror så som restprodukter från skog, slaktavfall och använd frityrolja i flytande drivmedel, undersöker man möjligheterna att tillverka elektrobränslen. Då används koldioxid från raffinaderiernas processer tillsammans med vätgas för att producera

Under det aktuella stoppet, som betecknas REV25, utförs i huvudsak inspektioner och förebyggande arbeten. Bild: Kjell-Arne Larsson

exempelvis metan och metanol. Vätgas kan skapas genom elektrolys av vatten. Detta kräver stora mängder förnybar el. Preem skulle kunna vara mottagare av förnybar el och följer med intresse projekt som ska producera sådan.

Elektrobränslen nämns i omställningsplanen där förnybar produktion går under beteckningen ”biobaserad produktion och

elektrobränslen”. De senare ska bidra till bränsleproduktionen från och med den fjärde fasen 2031–2035.

NY TEKNIK FÖR FÖRNYBART

Under det senaste årtiondet har Preem utvecklat framgångsrika koncept för att bygga om fossila produktionsenheter till att producera förnybara bränslen. Ett bra

exempel är GHT-anläggningen (Green Hydro Treater) i Göteborg, som invigdes 2010 och processar råtalldiesel och andra bioråvaror för produktion av HVO100. En uppgradering av GHT-anläggningen stod klar 2020 och innebar att den förnybara kapaciteten höjdes till 320 000 kubikmeter per år.

I kraft av Preems kompetens och erfarenhet kommer man nu som nämnts att skala

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Antalet arbetsordrar för revisionsstoppet är drygt 3 700, där flertalet gäller inspektioner och förebyggande underhåll. Arbetena kräver ungefär 800 000 mantimmar, vilket motsvarar 470 årsarbeten. Bild: Preem

upp produktionskapaciteten rejält för förnybara bränslen. Företaget satsar på flera investeringsprojekt i både Lysekil och Göteborg. År 2024 investerades 2,8 miljarder kronor i projekt som medger att klimatpåverkan kan minskas.

SYNSAT REVAMP

I juni förra året färdigställdes Synsat Revamp – ombyggnaden av Synsatanläggningen vid raffinaderiet i Lysekil. Syftet var att kunna processa större volymer förnybar råvara än tidigare. Sedan flera år tillverkar Preem drivmedel (diesel miljöklass 1) med inblandning av bland annat tallolja och rapsolja.

Merparten av denna produktion har skett i Göteborg, medan en mindre inblandning har gjorts vid olika anläggningar i Lysekil, där en av dessa var Synsat-anläggningen.

Synsat Revamp medger att andelen förnybart i dieseln kan ökas från några få procent upp till 40 procent.

Volymen förnybart vid raffinaderiet kan tack vare Synsat Revamp ökas med mellan 650 000 och 950 000 kubikmeter per år. För att klara detta behövdes förstärkning i befintlig processutrustning och vissa processteg med helt ny utrustning.

Som råvara kan för-utom rapsolja och tallolja, även exempelvis frityrolja och animaliskt fett användas.

Processen i Synsat går ut på att få bort syre, svavel, kväve och aromater ur råvaran. I processen finns bland annat en reaktor som isomeriserar kolvätena, så att raka kolkedjor omvandlas till förgrenade, detta förbättrar köldegenskaperna hos det färdiga drivmedlet. Det sker i en ny anläggningsdel som kallas dewaxing.

I Synsat-anläggningen ingår också fraktioneringstorn, i vilka gasformiga och lätta flytande kolväten tas bort. Dessa typer av ämnen används antingen som råvara eller bränsle i andra delar av raffinaderiet.

PSA

OCH HPU

Förnybar råvara kräver, jämfört med fossil råvara, mer vätgas för att kunna omvandlas till diesel, detta bland annat för att råvaran innehåller mer syre. Därför byggs befintliga HPU (Hydrogen Production Unit) och PSA (Pressure Swing Absorber, som återvinner, renar och koncentrerar vätgas från restströmmar i raffinaderiet) ut för 20 procent ökad kapacitet.

Bedömningen är att tack vare Synsat Revamp minskar utsläppen i hela värde-

kedjan med 1,2–1,7 miljoner ton koldioxid per år, där den största minskningen kommer att ske i vägtrafiken.

HCU – HYDROTHERMAL CLEANUP UNIT

Vid raffinaderiet i Lysekil byggs nu en förbehandlingsanläggning för förnybar råvara. Projektet startade under andra halvan av 2024 och har planerat färdigställande höst/ vinter 2026–2027, senast under 2027. Råvaror som vegetabiliska oljor, använda frityroljor och slaktavfall – det vill säga även råvaror av lägre kvalitet – ska i denna anläggning renas från föroreningar. HCU kommer att medge förnybar matning på 1,4 miljoner kubikmeter per år. Investeringen belöper sig på 4 miljarder kronor och den banar väg för nästa projekt som är ICR.

ICR – ISOCRACKER

ICR-anläggningen vid raffinaderiet i Lysekil används idag för produktion av diesel. En storskalig ombyggnad görs och när den är klar kommer anläggningen att producera förnybart flygbränsle (SAF Sustainable Aviation Fuel) och förnybar diesel (HVO100). Kapaciteten blir cirka 600 000 kubikmeter SAF och cirka

FRÅN LYSEKIL TILL KIRUNA

– Workers Hotel löser boendet

där jobben finns

År 2008 köpte Anders jönsson och Magnus Kinnmark en camping. Sedan dess har de startat flera företag inom boende. Idag är de en av landets ledande aktörer inom projektboenden och levererar lösningar till bygg- och industriprojekt över hela landet.

WORKERS HOTEL FÖDDES ur en enkel fråga: varför är det så svårt att hitta bra och prisvärda boenden för projektarbetare i Sverige?

Den frågan blev starten på ett uppdrag – att göra projektboenden enklare, flexiblare och mer pålitliga. Sedan starten har de vuxit från en idé till att erbjuda skräddarsydda boenden över hela landet, för allt från små team till projekt med över tusen personer.

– Min roll är att följa stora projekt i Sverige så att vi kan ligga steget före och stå redo att hjälpa våra kunder att lösa boendefrågan, säger Anders Jönsson.

Företaget har sedan starten växt snabbt och byggt upp en verksamhet som präglas av flexibilitet och problemlösning.

– Vi gillar utmaningar och det uppskattar våra kunder – både när det gäller kvalitet, budget och att tillgodose andra önskemål såsom mat, transport och städ, säger han.

Workers Hotel beskriver han som en viktig del i kedjan av leverantörer som får stora projekt att fungera.

– Behovet av att människor trivs och bor bra under begränsad tid ökar. Vi är nog viktigare än vad vi själva tror, säger Anders Jönsson.

I Lysekil har företaget sedan 2018 levererat boenden till Preem. Under årets stora stopp ansvarade Workers Hotel för boendet åt cirka 900 personer – ett projekt som krävde både planering och erfarenhet.

– Dels samarbetar vi med stora fastighetsbolag, dels äger vi egna fastigheter i och omkring Preem. Med enkel, tydlig ledning och kunder som litar på oss fungerar det väldigt bra. Vi är stolta över våra kunder och medarbetare som gör detta möjligt, säger han.

Under stoppet levererades även 69 000 måltider till arbetarna.

– Vår fantastiska kökschef, Khalil, har lång erfarenhet av storkök. Vi äter själva maten och anpassar menyn efter kundens kulturella intressen och önskemål. Menyn ska vara varierande och tilltala så många som möjligt, och Khalil med personal har gjort ett fantastiskt arbete, säger Anders Jönsson.

Samarbetet med bygg- och industriföretagen är nära och praktiskt.

– Ibland vet vi mer om vissa industriarbeten än företagen själva, eftersom vi måste vara med överallt där investeringar sker. Vi hjälper gärna till med mer än bara boenden och gillar när det går bra för våra kunder, säger han.

När det gäller vad som skapar nöjda gäster är svaret enkelt.

”Vi gillar svensk tillväxt – och visst känns det som att good times are coming!”
/Anders

Jönsson

– Snabb action och ansvar, så att deras arbetare inte behöver lägga energi på boendet.

Hållbarhet är en självklar del av verksamheten.

– Vår affär ser vi som långsiktig och vi vill vara hållbara. Vi tänker på vårt CO2-avtryck och försöker använda och reparera inventarier så långt det går. Lönsamhet och hållbarhet kan gå på samma stig, säger Anders Jönsson.

Framåt vill företaget fortsätta växa tillsammans med svensk industri.

– Vi gillar svensk tillväxt – och visst känns det som att good times are coming! Vi finns här för att stötta våra kunder när de utvecklar svensk industri, samtidigt som vi hjälper dem att sova gott och hålla budgeten för sina boenden i Sverige.

600 000 kubikmeter HVO100. Även små volymer nafta produceras.

Det blir således bränslen till både väg, sjöfart och flyg. ICR-projektets bäring på klimatarbetet bedöms som en minskning av koldioxidutsläppet i användarleden på 2–3 miljoner ton CO2e per år och 0,2 miljoner ton per år lokalt vid raffinaderiet.

ICR-projektet är planerat att ta vid när HCU-projektet slutförs. När detta skrivs har ännu inte investeringsbeslut tagits för ICR-projektet.

Färdigställandet av Synsat-anläggningen, HCU och ICR-projektet medger att produktionen av förnybart bränsle kan öka till 2,4 miljoner kubikmeter per år för raffinaderiet i Lysekil.

I tillägg finns en produktion på låginblandning i Göteborg och Lysekil samt GHT i Göteborg med ytterligare 495 000 kubik-

meter per år, vilket tillsammans gör att man når slutmålet 2030 för omställningsplanens fas 3.

FÖRETAGETS HÅLLBARHETSARBETE

Preem använder ett Hållbarhetsramverk för styrning och kommunikation. Ramverket har sju fokusområden med påverkan på Preems värdekedja: Hållbar ekonomi, Klimat, Miljö, Hållbara värdekedjor, Hållbart erbjudande, Människa och säkerhet, samt Ansvarsfull aktör. Inom ramverket beskrivs påverkan, risker, möjligheter, framsteg och mål inom respektive fokusområde. Inom fokusområdet Klimat finns fyra väsentliga hållbarhetsfrågor:

• Klimatpåverkan i anskaffningsfasen

• Klimatpåverkan i användningsfasen

• Klimatpåverkan i verksamheten

• Klimatanpassning

OMFATTANDE FOSSIL PRODUKTION

För Preem som har en stor fossil produktion och en ambitiös hållbarhetsagenda, handlar omställningen om att förändra verksamheten i grunden. Preem gör därför omfattande investeringar för att nå en klimatneutral värdekedja redan 2035. Nationellt ger detta Preem en central roll i arbetet med att realisera de största utsläppsminskningarna hittills i Sverige, samtidigt som företaget kan säkra en fortsatt inhemsk försörjning av drivmedel, värme och energi.

Preems prioritering och ambition är att prestera bättre i förhållande till de legala miljövillkor som företaget måste följa. Övergripande regleras Preems miljöarbete av en kombination av nationella miljöregleringar, miljötillstånd och interna policyer som tillsammans skapar en tydlig ram för att

Preems raffinaderier finns i Lysekil och Göteborg. Bild: Patrik Johäll

minska utsläpp, effektivisera resursanvändningen och värna om biologisk mångfald.

STYRANDE REGLERINGAR FRÅN EU

Preem ser positivt på att EU:s Gröna Giv får fortsatt stort fokus, där en rad politiska initiativ som exempelvis hållbarhetsrapportering enligt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) längs värdekedjan får en direkt påverkan på företaget. Under 2024 arbetade Preem intensivt med att implementera CSRD med tillhörande rapporteringsstandarder, bland annat genomfördes intern utbildning och vägledning om det nya direktivet. En plan finns på plats för att utveckla en hållbarhetsrapportering i enlighet med de utökade krav som följer av implementeringen av CSRD med tillhörande standarder i ÅRL (Årsredovisningslagen).

Att upprätta en anpassad hållbarhetsrapportering med CSRD bidrar till en utvecklad klimatredovisning med ökad transparens.

Preem satsar på flera fronter för att minska klimatutsläppen. Företaget ställer om de egna transporterna på land och hav. För att minimera utsläppen ställer Preem tydliga

krav i upphandlingarna. För Sverige gäller sedan 2024 att företaget endast upphandlar transporter som går på HVO100. Alla deras transporter i Sverige går idag på förnybart bränsle.

För transporter till havs, med långtidshyrda fartyg är Preem öppet för möjligheten att teckna avtal med nya fartyg som drivs på bränslen som reducerar utsläppen. Ett sådant alternativ är LNG (flytande fossilgas) som två av sex långtidshyrda fartyg nu använder som bränsle i stället för marin gasolja. Generellt vid övergång från detta bränsle till LNG, förväntas det bli en 25-procentig minskning av klimatutsläppen. Ambitionen är att på sikt ska alla långtidshyrda fartyg gå på egenproducerat förnybart bränsle, när ett sådant har börjat produceras.

HÖGA KRAV PÅ FÖRNYBARA RÅVAROR

Ursprungsländerna för förnybara råvaror och produkter var år 2024: Tyskland (14 %), Sverige (12 %), Frankrike (11 %), Spanien (8 %), Ukraina (8 %), Nederländerna (8 %), Storbritannien (6 %), Polen (6 %), Belgien (5 %), USA (5 %), Danmark (4 %), övriga (13 %).

Kraven på spårbarhet med mera är större för förnybara råvaror än för fossila.

Beträffande förnybara råvaror finns uttalade krav i EU:s direktiv RED (Renewable Energy Directive). Det handlar bland annat om att råvarorna måste vara spårbara, hållbart producerade och fria från avskogning. Preem genomför regelbundna kontroller och tredjepartsrevisioner för att säkerställa efterlevnad längs hela värdekedjan.

Utvinningen av råvaror måste ske på ett sätt som inte utarmar vattentillgångar eller leder till förlust av biologisk mångfald.

Centralt för Preems omställning är givetvis att säkra tillgången till förnybara råvaror, beakta hållbarheten längs hela värdekedjan, samt att utveckla goda relationer och samarbeten med både nya och befintliga leverantörer.

FAKTA

Preem, revisionsstopp i raffinaderiet, Lysekil

Tid: sep–nov 2025

Beställare: Preem Aktiebolag

Konsulter: COWI, AFRY, Aenigma m.fl.

Entreprenörer: IPC AB, Kaefer AB, Engenda Group Ltd, Xervon Instandhaltung GmbH, Nordic Crane, Truckpoolen m.fl. Besiktningsorgan: Dekra Kostnad, inspektioner och underhåll: ca 1200 Mkr

STÖRST I NORDEN INOM MOBIL VÄRMEBEHANDLING

EL • GAS • TEMPORÄRUGNAR

ISO Certifierade 9001:2015 & 17663:2009

Under Preems revisionsstopp i Lysekil är IPC Sertion den största entreprenör med ca 450 personer inom arbetsledning, svets, rörmontage, mekanik, brandvakt, kvalitetshantering, skydd och säkerhet.

Optimalt erbjudande omfattande service, flexibilitet och ekonomi

IPC SERTION – STÖRSTA ENTREPRENÖR UNDER PREEMS UNDERHÅLLSTOPP

IPC Industriprojekt AB skapades när ägarna, Magnus Larsson, John Ahl och Toni Leinonen efter en period som anställda beslutade sig för att återigen bli egna företagare. Konceptet är lika enkelt som självklart, att enbart engagera de mest kompetenta medarbetarna och genom deras effektivitet i kombination med låga overheadkostnader vara den entreprenör som industrin föredrar.

ÅR 2021 STARTADES dotterbolaget IPC

VVS-Installation AB som utför alla typer av VVS-arbeten mot både företag och privatpersoner.

IPC Industriprojekt AB är ett entreprenadföretag för tillverkning och installation av tryckkärl och rörsystem, likaså för verkstadsrelaterade konstruktioner och aktiviteter.

Företaget arbetar med de flesta förekommande material, men specialitet är rostfria stål och legeringar.

IPC Industriprojekt AB har egen verkstad och kontor i Stenungsund. Maskinparken är fullt utrustad för att hantera rörentreprenader från 5 till >100 000 timmar.

Företagets styrka är dess personal och när dess numerär inte räcker samarbetar man internationellt med hundratals kvalitets- och HSE-säkrade montörer och svetsare.

Företagets omsättning 2024 uppgick till cirka 140 miljoner kronor i Sverige och 160 miljoner kronor i Norge.

Cirka 500 personer sysselsätts.

– Även om projekt är vår core business har vi genom dessa även fått förtroendet att

utföra några av våra kunders underhållsstopp. Revisionsstopp med i storleksordningen 70–450 sysselsatta tillhör det vi erbjuder. Uppdragen inkluderar allt från mekaniska arbeten såsom ventilbyten, montage av tankar och torn till prefabricering av nya rörinstallationer.

– Större revisionsstopp vi gjort är Preem Lysekil 2019, Preem Göteborg 2021, Ineos Rafnes 2022, Preem Lysekil 2022, Preem Göteborg 2023 och 2025 samt Inovyn 2024.

VERKSTAD

År 2020 förvärvade IPC lokaler som medger att det i princip inte finns några begränsningar på storlek av projekt som kan utföras. Maskinparken i verkstaden utgörs bland annat av kantpress, sax, 3 rundvalsar, 3 traverser, såg, rörbockmaskin kapabel att bocka 9 meters längder, ett flertal kap- och fasmaskiner med mera. IPC har tillverkat över 200 tryckkärl i diametrar upp till 7 500 mm och 17 meter höga.

Hyresgäster i fastigheten är Harås mekaniska som utför all typ av svarvning,

fräsning och liknande bearbetning samt Nordisk Svetskontroll som gör oförstörande provning; båda leverantörer till IPC.

HEALTH, SAFETY AND ENVIRONMENT (HSE)

– Vår hälsa och vårt välmående, både fysiskt och psykiskt såväl på arbetet som hemma är alltid vår första prioritet och styr vår arbetsfilosofi.

– På Preem-stoppet har vi sju rutinerade och dedikerade personer som arbetar heltid med skydd och säkerhet. Efter lite drygt halva stopperioden har vi följande statistik:

• 8 200 alkoholtester. Vi testar all personal varje dag innan ankomst till site.

• 55 drogtester

• 6 922 utförda och registrerade ”min jobbanalys”.

• 243 avvikelse- och observationsrapporter varav 98 % är hanterade i kunds system

• 22 toolbox möten på gruppnivå, 440 personer.

• 986 st ”säker jobb analys”, en per arbete

• 13 st skyddsronder

SERTION – ETT STARKARE SAMMANHANG FÖR FRAMTIDENS PROJEKT

Sertion grundades 2024 och består av ledande experter inom teknisk infrastruktur och rörinstallationer. Målsättningen är att vara en internationellt ledande infra- och installationspartner med fokus på komplexa projekt och service.

Sertion har en total omsättning på cirka 2,5 miljarder kronor och verkar i Norden och Europa. Genom en kombination av lokal närvaro, bred kompetens och gemensamma investeringar i innovation kan koncernen erbjuda lösningar som möter krav inom bygg- och industrisektorn. Som internationell infra- och installationspartner samlar Sertion några av branschens mest erfarna och specialiserade företag under ett gemensamt tak. En central del i denna satsning är IPC Industriprojekt AB, som med sin erfarenhet och starka position inom industriella rörentreprenader utgör en viktig byggsten i koncernens gemensamma erbjudande och framtida tillväxtstrategi.

Sertions verksamhet är uppdelad i två affärsområden med tydlig fokus. Heating & Sanitation samlar bolag med kompetens inom installation och service av vatten-, värme- och sanitetslösningar för byggnader och fastigheter. Sertion Industry omfattar aktörer inom industriella rörsystem, processinstallationer och energilösningar, med kapacitet att genomföra komplexa projekt. Tillsammans skapar dessa områden en unik kombination av bredd, spets och genomförandekraft.

Sertion omfattar bland annat Radiator VVS AB, Østlandske VVS AS, IPC Industriprojekt AB, Empe Rör (Emperor Pipe AB), Örebro Gasteknik AB, WAIS AB, IRV AS, Apex Industrial Service (AB Apexis), Kiefers System Group AB (Systemsvets, UMB Mekaniska, Systemtools), LMT Process Systems AB samt Scandinavian Energy Systems. Tillsammans en stark koncern med spetskompetens för VS-installationer, industrirör och energisystem.

IPC har under lång tid byggt upp en ledande position inom industriella rörsystem och entreprenader.

Genom att kombinera denna omfattande erfarenhet med spetskompetensen hos övriga industribolag i koncernen skapas ett starkt industrikluster inom Sertion. Det har kapacitet att genomföra projekt i alla skeden, från projektering, prefabricering och logistik till installation, driftsättning och service. Kombinationen av specialisering och samordning ger effektivitet, robust kvalitetssäkring och flexibilitet i mycket komplexa industriella miljöer.

Inriktningen är både bygg- och industriprojekt.

Sertions arbetssätt kallas ”Pipework Precision” och bygger på tre grundprinciper. Hantverksstolthet innebär att varje detalj räknas och att kvalitet och service genomsyrar hela processen. Smart teknologi handlar om att använda digitala verktyg för att skapa effektiva och hållbara system.

Företaget fokuserar enbart på rör och tillhörande infrastruktur, vilket möjliggör leveranser av högsta kvalitet samtidigt som en djup expertis utvecklas inom alla aspekter av rörsystem.

Hållbarhet är en central del av Sertions strategi och genomsyrar hela värdekedjan. Genom att optimera rörsystem för effektiv vatten- och energianvändning bidrar koncernen till minskad miljöpåverkan och lägre driftkostnader.

ENGAGEMANG I PREEM-STOPPET

I skrivande stund pågår Preems revisionsstopp i Lysekil där IPC Sertion är största entreprenör med cirka 450 personer inom arbetsledning, svets, rörmontage, mekanik, brandvakter, kvalitetshantering, skydd och säkerhet samt stödfunktioner som dokumentation, tidskrivare, förbrukningsmateriel, verktyg och tvätt. Förberedelserna har pågått i två års tid. Det är många delar som ska falla på plats i exakt rätt tid för att det 37 dygn långa stoppet ska flyta optimalt. Små detaljer såsom fel storlek på ett antal brandvaktsjackor eller för få inköpta hylsnycklar i en viss dimension skapar snabbt tidsspillan. – Totalt utför vi cirka 1 000 planerade arbeten och dessutom alla oplanerade som tillkommer. Våra kompetenta arbetsledare och supervisors har i ett antal veckor innan stoppet läst in sig på sina respektive arbeten och förberett med ställningar, av-isolering, inventering av specialverktyg och annat som görs i förväg.

KVALITETSSÄKRING I FOKUS: TÄT

ANLÄGGNING – ETT ABSOLUT KRAV

Kvalitetssäkring (Quality Control, QC) är den dolda hjälten under raffinaderiets revisionsstopp, vars uppgift är att tillse att inga brister slinker igenom. Det är funktionen som agerar garant för både säkerhet och framtida drift. På QC-avdelningen arbetar sju specialister som delar upp det omfattande arbetet mellan en mekanisk del och en svetsgrupp.

MEKANISK KONTROLL: TÄTHET

OCH KORREKT MONTAGE

Den mekaniska QC-kontrollen har ett fokus: att säkerställa att anläggningen är

absolut tät inför uppstarten. Detta är inget mål, utan ett absolut krav. Ett enda litet läckage kan få allvarliga konsekvenser på ett raffinaderi – det kan leda till brand, explosion eller andra kritiska incidenter. Därför granskas varje enskilt skruvförband minutiöst för att garantera korrekt utförande enligt strikta industristandarder och Preems specifika instruktioner. Detta säkerställer även att kritisk utrustning som pumpar och ventiler är korrekt monterade och installerade. Totalt utförs 100 procent kontroll på cirka 6 000 flänsförband.

SVETSKVALITET – EN GARANT FÖR FRAMGÅNG

Parallellt med den mekaniska kontrollen arbetar svetsgruppen under ledning av den svetsansvarige. Deras primära uppdrag är att säkerställa högsta möjliga kvalitet på allt svetsarbete och rörmontage. Detta är kompromisslöst, då svetsarnas hållbarhet är kritisk för raffinaderiets säkerhet.

De sju specialisterna på QC-avdelningen säkerställer att alla kritiska moment under stoppet håller högsta möjliga standard, vilket är fundamentalt för en säker och framgångsrik uppstart.

– Återkommande kunder är den bästa referensen, säger IPC Industriprojekt´s vd John Ahl, som syns till vänster i bild tillsammans med IPC´s HSE-ansvarige Andrius Valauskis.

MED HÅLLBARHET

I FOKUS – Alucrom säkrar

ytbehandlingen

under Preems stora revisionsstopp

En av de nyckelentreprenörer som deltar under revisionsstoppet i Lysekil är ytbehandlingsspecialisten Alucrom. Företaget ansvarar för blästring och rostskyddsmålning av bland annat central processutrustning som torn och kärl.

– ETT ARBETE som kräver mycket precision och erfarenhet, säger Jennie Augustin, koordinator och platsansvarig på Alucrom i Lysekil.

Den noggrant utförda ytbehandlingen skyddar mot korrosion och bidrar till att livslängden förlängs.

– Genom att ge ytorna en varaktig ytbe-

handling, skyddar vi mot korrosion och slitage. Detta för med sig ökad driftsäkerhet och minskat underhållsbehov, viktiga faktorer för att Preems anläggning ska kunna

fortsätta producera på ett hållbart och effektivt sätt, fortsätter Jennie.

Alucrom har lång erfarenhet av Preems revisionsstopp och vet vad som krävs för att arbetet ska flyta smidigt. I årets stopp består teamet av en platsansvarig, två arbetsledare och cirka 30 yrkesarbetare från två underentreprenörsföretag, en uppställning som säkerställer kvalitet och kapacitet genom hela stoppet.

OBJEKTSPECIFIKT

– Preems stopp är indelat i flera objektstyper, där vi inom ytbehandling tillhör ”service”. Vi har en objektledare från Preem som har det övergripande ansvaret för att säkerställa att tidsplanerna följs, berättar Jennie. Varje objekt erhåller ett målningsprogram enligt Preems tekniska specifikation för ytbehandling. Programmet anpassas efter objektets förutsättningar, exempelvis om det är isolerat, oisolerat eller dess driftstemperatur. Specifikationen inkluderar bland annat krav på blästerprofil, val av beläggningssystem samt angivna skikttjocklekar. Avsikten med blästring är att ge ytan en profil så att man får en vidhäftning i färgen.

Totalt omfattar arbetet sju kärl och ett torn som ytbehandlas både invändigt och utvändigt. För att säkerställa att tidplanen följs, hålls avstämningsmöten både på morgonen och eftermiddagen. Teamet går igenom dagens framsteg och planerar nästa steg i projektet.

– Varje dag är unik. När processutrustning öppnas och inspekteras, görs ibland upptäckter som innebär att arbeten ibland kan tillkomma. Aktiviteter hos andra företag påverkar även oss och vi behöver ofta ta snabba samordningsmöten för att kunna planera vem som ska prioriteras. Här krävs flexibilitet, något vi är vana med från tidigare stopp. Vissa objekt fick senare startdatum, men vi har lyckats komma ikapp och följer tidsplanen, säger Jennie.

HÅLLFASTHET OCH HÅLLBARHET

Alucrom är inte bara experter på att skydda stål och byggnadsstrukturer, de är också ledande inom miljö- och hållbarhetsarbete. Det innebär att arbetet som Alucrom utför sker med största möjliga hänsyn till både natur, människor och framtid.

– Betydelsen av korrosionsskydd är av största vikt då vi geografiskt befinner oss i ett mycket blåsigt läge vid västkusten med salta hav, säger Jennie.

Hon tillägger att åtagandet för Preem varit både intressant och fascinerande. Det är hedrande att få vara en del av ett stor-

stopp, det ligger år av planering till grund för detta och vi är många tusen personer som ska samverka under bara några veckor, en lärorik upplevelse!

Alucroms fokus på hållbarhets- och miljöaspekter är stort. Material väljs med omsorg. Företagets ytbehandlare utbildas och alla är certifierade och gör varje jobb enligt konstens alla regler; från noggrann förbehandling till att applicera exakt rätt mängd färg i rätt antal lager. Varken arbetstimmar eller material slösas bort i onödan och utsläpp av lättflyktiga organiska föroreningar hålls nere till ett minimum. Överflödig

– Genom att ge ytorna en varaktig ytbehandling, skyddar vi mot korrosion och slitage. Detta för med sig ökad driftsäkerhet och minskat underhållsbehov, viktiga faktorer för att Preems anläggning ska kunna fortsätta producera på ett hållbart och effektivt sätt, säger Jennie Augustin, koordinator och platsansvarig på Alucrom i Lysekil. sand tas väl omhand, liksom annat avfall. Företaget reducerar avfallsmängder och transporter, hjälper även sina kunder med produktinformation. Alucrom ser också till att förse med rätt dokumentation och innehar miljöcertifieringar.

OVAKO LANSERAR SÄSONG 2 AV PODDEN ”STÅLVERKET”

– om stålets framtid

och den globala omställningens utmaningar

Ovako lanserar nu säsong 2 av sin podcast Stålverket, som tar lyssnarna med in i stålindustrin för att utforska innovationer, människor och idéer som formar framtidens hållbara stål.

EFTER EN FRAMGÅNGSRIK första säsong, som väckte brett intresse bland ingenjörer och studenter, breddar Stålverket nu sitt fokus för att nå en ännu större publik – inklusive kunder, samarbetspartners och aktörer inom industrin. Den nya säsongen samlar ledande experter, forskare och Ovakokollegor för att diskutera viktiga frågor som påverkar hela stålvärdekedjan.

BREDARE PERSPEKTIV OCH SKARPARE FRÅGOR

Den nya säsongen tar upp några av de mest aktuella och tankeväckande ämnena i dagens industri – från hur den globala stålindustrin kan påskynda klimatomställningen, till varför matematikkunskap är avgörande för industriell innovation och hur nya stålsorter kan förändra sättet vi bygger och lever på.

Bland avsnittstitlarna finns: ”Koldioxidfritt samhälle – möjligt eller inte?”,”Grönt stål i Sverige – men i resten av världen då?” och

”Självläkande byggnader och andra drömprojekt för en stålinnovatör.”

– Svensk stålindustri har gjort stora framsteg i att minska sina utsläpp, men den verkliga utmaningen är global, säger Anna Dansk, Head of Marketing Communications på Ovako.

– Med Stålverket vill vi öppna upp stålets värld – för att visa, inte bara hur avancerad och innovativ vår industri är, utan också hur den hänger ihop med samhället i stort, säger Saiva Zalkalns, Director & Head of Group Communication på Ovako.

De nya avsnitten gästas av experter från World Steel Association, Jernkontoret och andra ledande organisationer, tillsammans med Ovakos egna specialister inom hållbarhet och innovation.

Johanna Darlington Paues återvänder som programledare tillsammans med Micke Ginal som reporter, och de tar lyssnarna med på en engagerande resa – från stålverken till forskningslaboratorierna. Podcasten produceras i samarbete med SplayOne.

Bilder: Richard Paulsson

Det första patentet som släpps på den nya plattformen är ett avancerat lagerstål som tagits fram för flygindustrin. Bild: SKF

SKF LANSERAR THE PATENT BAY

– en plattform för tekniker som kan minska miljöpåverkan

SKF lanserar The Patent Bay, en ny plattform för företag som syftar till att påskynda utvecklingen av hållbara tekniker genom att göra vissa patent fritt tillgängliga.

HISTORISKT FINNS det flera exempel på framsteg som varit resultatet av att kunskap och viktiga innovationer gjorts tillgängliga för fler människor. Ett är beslutet att släppa patentet på trepunktsbältet fritt och därigenom rädda miljontals liv. Ett annat är det ögonblick då World Wide Web öppnades för alla. Ett tredje är när vaccinteknik gjordes tillgänglig för hanteringen av en global kris.

– Innovation är en förutsättning för en hållbar framtid, och historien har visat att verkliga genombrott sker när vi arbetar tillsammans. The Patent Bay är vårt sätt att frigöra denna potential, som vi hoppas kommer skapa ringar på vattnet inom både industrin och samhället, säger Rickard Gustafson, SKFs vd och koncernchef.

Lanseringen sker i en tid där antalet globala patentansökningar är större än någonsin. Enligt World Intellectual Property Organization lämnades 3,55 miljoner patentansökningar in världen över 2023 – mer än dubbelt så många som 1995. Även om detta

tyder på ett starkt innovationsklimat illustrerar det också de allt större utmaningarna när det gäller tillgång och samarbete.

– I dagens komplexa värld är öppenhet och samarbete viktigare än någonsin. På SKF ser vi delandet som en del av lösningen. Genom The Patent Bay vill vi inspirera andra att göra samma sak. Verklig förändring kan vi nämligen bara åstadkomma tillsammans, säger Rickard Gustafson.

Det första patentet som släpps på den nya

plattformen är ett avancerat lagerstål som tagits fram för flygindustrin.

– Det nya lagermaterialet tål högre belastning trots en mer kompakt form, vilket gör det möjligt att bygga lagerlösningar med hög prestanda för nya motorutföranden med upp till 25 % lägre utsläpp. Denna teknik öppnar också upp för framtida innovationer där effektivitet och hållbarhet står i fokus, säger Arnaud Ruellan, Technology Innovation Manager på SKF.

Rickard Gustafson, SKFs vd och koncernchef. Bild: SKF

HYDROSCAND

– tryggare och effektivare hydraulik i hela landet

Med rätt montering, förebyggande underhåll och högkvalitativa produkter bidrar Hydroscand till säkrare drift, längre livslängd och mindre miljöpåverkan. Företaget är marknadsledande inom slang och ledningskomponenter – med service dygnet runt över hela Sverige.

NÄR EN SLANG BRISTER kan både människor, maskiner och miljö ta skada. Hos Hydroscand handlar arbetet om att förhindra just det – genom kvalitet, kunskap och närvaro.

– Vi hjälper våra kunder att skapa säkra, effektiva och hållbara arbetsplatser. Det handlar inte bara om slangar, utan om att förstå hela systemet, säger Mattias Nord, försäljningsansvarig, Högtryck på Hydroscand.

Företaget grundades 1969 och har i dag över 80 filialer i Sverige, kompletterat med nästan 100 Slangexpress-bussar som erbjuder service på plats – dygnet runt.

– Våra servicetekniker har god kunskap och utbildning i att montera slang korrekt. De kan hjälpa till att se om det går att dra om slangen, klamra den eller optimera produktvalet, berättar han.

MONTERING SOM FÖRLÄNGER LIVSLÄNGDEN

Hur en slang monteras påverkar livslängden mer än man kan tro. – Om en slang twistas bara sju grader förlorar den 90 procent av sin livslängd. Vanliga misstag är för snäv böjradie, bockning för tätt in på hylsan eller att slangen arbetar i flera plan, förklarar Mattias Nord.

Hydroscand erbjuder slangar med anpassat yttergummi för olika miljöer, och kan rekommendera rätt produkt utifrån tryck, flöde och yttre förhållanden.

Alla Hydroscands produkter testas och återtestas i företagets testcenter i Älvsjö.

SÄKERHET

I FOKUS – FRÅN

TEST TILL CERTIFIERING

Vid ett slangbrott kan stora mängder olja snabbt släppas ut, vilket kan vara skadligt för både miljö och liv. En så kallad pinhole kan spruta olja i 200 meter per sekund och penetrera hud på tio centimeters avstånd, säger Mattias Nord.

Hydroscand arbetar enligt ISO 12100 och ISO 4413 för att skydda både människor och maskiner. En effektiv säkerhetsåtgärd är textilslangskydd som fångar upp läckage, samt säkerhetsvajrar som dämpar rörelser vid slangbrott. Likaså ventiler som säkrar hängande laster.

Med TrackingCode, Hydroscands system för spårbar märkning, blir det enkelt att planera underhåll och snabbt ersätta slitna slangar.

– Slangen behöver inte demonteras för att identifieras, vilket sparar både tid och minskar risken för oljeläckage.

Vid akuta behov är hjälpen aldrig långt borta.

– Vi har erfarenhet från alla branscher där slang finns. Våra Slangexpress-bussar finns tillgängliga 24 timmar om dygnet, och med HoseOnSite kan vi erbjuda ett lagerupplägg direkt på större projektplatser.

HoseOnSite är en sex meter lång mobil verkstadscontainer med

– Vi hjälper våra kunder att skapa säkra, effektiva och hållbara arbetsplatser. Det handlar inte bara om slangar, utan om att förstå hela systemet, säger Mattias Nord, försäljningsansvarig, Högtryck på Hydroscand.

komplett maskinpark och lager, framtagen för att snabbt kunna tillverka nya hydraulslangar på plats vid större eller mer avlägsna projekt.

Hydroscand är ISO 9001- och 14001-certifierat och har tilldelats Ecovadis silvermedalj för sitt arbete inom hållbarhet och kvalitet.

– För oss handlar hållbarhet om att ta ansvar i varje del av verksamheten. Vi arbetar för att minska energiförbrukningen, effektivisera transporter och välja material med lång livslängd. Det är en integrerad del av vår kultur.

Oavsett om det gäller planerat underhåll, akuta ärenden eller optimering av produkter vill Hydroscand vara en trygg partner.

Underhållsdagarna 2025 hålls i Stockholm 13–14 november vill visa på positiva exempel. Det handlar om underhåll i dag men även om underhåll i morgon, med möjligheter och utmaningar.

UNDERHÅLLSDAGARNA 2025 lyfter goda exempel

– I Sverige är vi duktiga på att kombinera produktion och underhåll. För att klara det måste underhåll med i den strategiska planeringen. Vi börjar se att underhåll lyfts till beslutsfattande nivå, säger Maria Stockefors, vd på Svenskt Underhåll. Exempel på detta kommer att visas på Underhållsdagarna 2025, som hålls i Stockholm 13–14 november.

AV LARS-OLOF TANDBERG

– UNDERHÅLLSBRANSCHEN STÅR starkt rustad för framtiden, även om näringslivets bekymmer just nu med tullar, minskad försäljning med mera påverkar även oss. En positiv indikation på det är att näringslivet börjat inse behovet av att lyfta underhållsarbetet till strategisk nivå i alla delar av verksamheten, säger Maria Stockefors, som är vd på Riksorganisationen Svenskt Underhåll.

Samtidigt konstaterar hon att när fler företag inser vikten av att satsa på underhåll behövs det fler som jobbar med det, samtidigt

som branschen behöver utveckla sina metoder och stärka kompetensen hos medarbetarna.

– Här är den validering vi har utvecklat med branschen ett viktigt verktyg. Det är en hjälp för de som vill vidareutbilda sig eller få sin kunskap bekräftad. Det gäller inte enbart existerande och nya medarbetare utan även anställda som i dag jobbar i andra delar av verksamheten, som vill ställa om och jobba med underhåll. Att även underhållstekniker börjat validera sig är ett tecken på att det är en

Det perfekta lyftet har många beståndsdelar

Helhetsansvaret.

Rådgivningen.

yrkesgrupp som efterfrågas, understryker Maria Stockefors.

En utmaning för tillverkande industri är att kunna driva en verksamhet dygnet runt sju dagar i veckan och ändå hinna med underhållet. För att klara det måste underhåll med i den strategiska planeringen.

– Vi börjar se att underhåll lyfts till beslutsfattande nivå. Underhållsbehovet är lika viktigt som produktionsvolym. Väl skött underhåll ger driftsäkerhet och det innebär hållbarhet, till exempel genom att undvika stopp i processen som kan leda till skadliga utsläpp. Det är också viktigt för företagets konkurrenskraft genom att exempelvis undvika förseningar.

Maria Stockefors påpekar att när vi lever i en skakig värld med tullar, krig med mera finns det behov av positiva exempel.

HANTERA TEKNIKOMSTÄLLNINGEN

– I Sverige är vi duktiga på att fokusera på underhållsfrågor och att driva verksamheter. Det visar vi på underhållsdagarna med ett väldigt aktuellt program. Det handlar om underhåll i dag men även om underhåll i morgon, med möjligheter och utmaningar.

Några teman på Underhållsdagarna 2025 är hur underhållsarbete kan planeras och skötas, kompetens samt hur underhåll kan öka konkurrenskraft och bidra till beredskap och hållbarhet.

– Dessutom är vi mitt i en stor teknikomställning, hur ska vi hantera den och hur ska vi ha råd att investera i den nya tekniken? Här är det viktigt att komma ihåg att det är människor och teknik i samverkan som leder framåt.

DELA KUNSKAP

Dag två inleds med fyra workshoppar där deltagarna kan välja två ämnen. >>

VÅGA VÄGRA VITA FINGRAR

Powertools mission är att utveckla, tillverka och sälja ergonomiska och säkra kraftverktyg med fokus på:

• Omsorg om industriverkstädernas personal

• Effektiva verktyg som skapar en konkurrenskraftig industri

• Hållbara verktyg som inte kompromissar med miljön

Powertools vision är attraktiva och ergonomiska arbetsplatser på verkstadsgolvet i industriföretag, vilket bidrar till trygghet, tillväxt och välstånd för företag och dess anställda.

Kontakta oss www.powertools.se

Kvartsgatan 10, 749 40 Enköping tel. 0171-66 30 00

– Näringslivet börjat inse behovet av att lyfta underhållsarbetet till strategisk nivå i alla delar av verksamheten, säger Maria Stockefors, som är vd på Riksorganisationen Svenskt Underhåll.

Workshopparna leds av Svenskt Underhålls interna kommittéer och där kan deltagarna lära sig nya saker men även bidra med information och kunnande till övriga deltagare.

De fyra temana är “EU:s digitala produktpass – Hur påverkar det underhållsprocessen?”, “Hur förändras kompetensbehovet inom underhåll?”, “Underhållstyper” samt “Hälsa, miljö och säkerhet”.

– Underhållsdagarna bjuder på kunniga och inspirerande föreläsare där kunskap och insikter delas mellan scen och deltagare. Akademin berättar om den senaste forskningen, företag som Scania, Stegra och Boliden berättar om sina erfarenheter och Vattenfall kommer att ge ett europeiskt perspektiv.

Svenskt Underhåll firar även sina underhållshjältar med certifikatsmiddag för de som har klarat tentamen och blir EFNMS Certifierade Underhållstekniker Specialist eller Certifierade Underhållsledare.

– Framför allt är Underhållsdagarna en mötesplats med möjlighet att träffa andra som jobbar med samma saker och bygga ut sitt nätverk, avslutar Maria Stockefors.

Program Underhållsdagarna 2025

Torsdag 13 november

11.30 – Inregistrering & lunch

12.00 – Välkomna och introduktion Moderator Kristina Närman och Riksorganisationen Svenskt Underhåll

12.15–13.00 – Inledningstalare – Antti Salonen

Universitetslektor Produkt och Processutveckling, Docent Mälardalens Universitet Tema: Underhåll 5.0 bortom tekniken

13.00–13.45 – Jan Greisz, Director Asset Development, Vattenfall AB

13.45–14.30 – Markus Eriksson, Forskare Rise Research Institutes of Sweden – Inspirationsföresläsning När industrin går mot on-demand och digitala lager – vad betyder det för underhåll?

I denna inspirationsföreläsning ges exempel från svensk industri där 3D-printing minskar stillestånd, ökat tillgänglighet och bidrar till en mer robust försörjningskedja.

14.30 – Fika och nätverkande

15.15 – 16.00 – Malin Rosenius Underhållschef Bolidenområdet EFNMS Certifierad Underhållsledare Underhåll på Bolidenområdet – en strategisk fråga för hela verksamheten.

16.00–16.45 Maria Ryytty, Asset Manager – Stegra Boden Green field Asset Management, etablering förvaltning och utveckling koncept och team.

16.45 Panelsamtal – Reflektioner från idag

Fredag 14 november 08.30–10.15 Workshops Var med och ta del av värdefull information och kunskap!

Vi erbjuder fyra inriktningar av workshops, i anmälan väljer ni två av dessa:

• Framtidens underhåll Tema; EU:s digitala produktpass – Hur påverkar det underhållsprocessen?

• Kompetenskommittén Tema; Underhållskompetens idag och i morgon. Hur förändras kompetensbehovet inom underhåll?

• Standardiseringskommittén Tema; “Underhållstyper”

• Kommittén för hälsa, miljö och säkerhet

10.15–10.45 – Fika och nätverkande

10.45–11.15 – Jesper Gordon, IT & Digitalisation Department Manager Scania Industrial Maintenance

11.15–11.45 – Johan Åhlander, Director Maintenance Volvo GTO Köping Volvo GTO

11.45–12.00 – Liselotte Lycke, Kristina Eriksson Högskolan Väst

12.00–12.30 – Reflektioner och framåtblick

12.00–13.00 – Lunch

Smörjteknik handlar inte bara om att välja ett fett eller en olja. Det är ett forskningsområde som förenar kemi, fysik och mekanik.

TRIBOLOGI

– konsten att få industrin att rulla

Tribologi – läran om friktion, nötning och smörjning – är kanske den tystaste hjälten i industrin. Allt som rör sig, från lager och axlar till robotarmar och kugghjul, är beroende av korrekt smörjning. När smörjmedlet inte gör sitt jobb stannar produktionen. När det gör det rätt, håller maskinerna längre, energiförbrukningen minskar – och vinsten ökar.

ATT SMÖRJA RÄTT är ett hantverk. Rätt intervall, rätt mängd och rätt smörjmedel är avgörande för att undvika haverier och onödiga driftstopp. Ett felaktigt val kan snabbt leda till kostsamma reparationer, produktionsbortfall och onödigt slitage.

Men när smörjningen är optimerad händer det motsatta: lägre förbrukning, färre haverier och längre livslängd på maskinerna. Det handlar om att förstå samspelet mellan ytor, temperatur, hastighet och belastning – faktorer som tillsammans avgör vilket smörjmedel som fungerar bäst.

– Att dimensionera med rätt smörjmedel och sätta optimala underhållsintervaller ger direkt effekt i lönsamheten, säger Jens Hardell, forskare vid LTH.

SMÖRJTEKNIK – VETENSKAP OCH ERFARENHET

I SAMVERKAN

Smörjteknik handlar inte bara om att välja ett fett eller en olja. Det är ett forskningsområde som förenar kemi, fysik och mekanik.

Vid Lunds Tekniska Högskola pågår avancerad forskning om hur olika smörjmedel påverkar slitaget vid extrem belastning och hur framtidens hållbara smörjmedel kan minska både energiåtgång och miljöpåverkan.

– Användningen av industrismörjmedel är avgörande ur ett

driftsperspektiv. Det handlar om att balansera hållbarhet, effektivitet och ekonomi, säger Jens Hardell, LTH.

För industrin är valet av smörjmedel ofta skillnaden mellan stabil drift och dyra överraskningar.

Hos Volvo arbetar Roger Persson, Team Leader för Lubrication Technology Group, med att optimera smörjtekniska lösningar för global produktion.

– Det handlar om att göra rätt produktval från början. Att förstå driftmiljön och anpassa smörjmedlet efter verkliga förhållanden är avgörande för tillförlitligheten, säger Roger Persson.

Att smörjpunkter kan vara tusentals i en större anläggning gör planeringen central. Digitala underhållssystem hjälper i dag till att beräkna exakt fettmängd, basoljeviskositet och serviceintervall – en kombination av teknik och fingertoppskänsla som säkrar produktiviteten.

FÄRRE HAVERIER – HÖGRE LÖNSAMHET

Korrekt smörjning är en av de mest kostnadseffektiva vägarna till hållbart underhåll. När rätt metod används minskar driftstörningar, komponenter lever längre och resurser används smartare.

Tribologi är därmed inte bara vetenskapen om ytor i rörelse – det är konsten att hålla industrin i gång.

Optimera din produktion med smörjmedel från TotalEnergies

Effektivitet under alla förhållanden

Som en innovativ och pålitlig partner levererar vi smörjmedel som minimerar slitage, sänker din energiförbrukning och säkerställer en pålitlig drift. Läs mer på nordic.totalenergies.com eller kontakta våra kunniga säljare direkt:

Jens Persson

Tel: 073-0227739

E-post: jens.persson@totalenergies.com

Dan Buller:

Tel: 070 - 58 26 401

E-post: dan.buller@totalenergies.com

SSAB levererar stål till VÄRLDENS FÖRSTA FOSSILFRIA DAMMLUCKA

SSAB har tecknat avtal med Vattenfall om leverans av 120 ton fossilfritt stål till vad som blir världens första och största dammlucka tillverkad med nära noll fossila koldioxidutsläpp i järnframställningen.

DEN 21 METER BREDA och 11 meter höga stålkonstruktionen blir ett konkret exempel på hur SSAB:s fossilfria stål kan användas i stora infrastrukturprojekt. Stålet är en pilotleverans och är baserat på fossilfri järnsvamp – en banbrytande teknologi som utvecklats gemensamt av SSAB, Vattenfall och LKAB i Hybrit-initiativet.

– Det här är ett viktigt steg i vårt gemensamma åtagande att minska koldioxidutsläppen. Med framåtblickande partners som Vattenfall fortsätter vi att leda omställningen av stålindustrin. Vi har sedan tidigare ett framgångsrikt samarbete kring HYBRIT och visar nu vad vi kan åstadkomma för att minska klimatavtrycket i hela värdekedjan, säger Thomas Hörnfeldt, Vice President Sustainability på SSAB.

Beställningen markerar ett fördjupat samarbete mellan SSAB och Vattenfall kring fossilfri omställning.

– Vattenfall och SSAB tar nu ett stort steg framåt i utvecklingen av fossilfria värdekedjor och komponenter. Vattenfall arbetar målmedvetet för fossilfrihet och vårt mål är att ha nettonollutsläpp i hela vår värdekedja till 2040. Detta är också en viktig del i att livstidsförlänga den så viktiga fossilfria vattenkraften de kommande hundra åren, säger Lovisa Fricot Norén, vd för Vattenfalls nordiska vattenkraft.

SSAB:s fossilfria stål är ett proof-ofconcept för framtidens utsläppsfria material och visar att det är möjligt att tillverka stora, komplexa komponenter med radikalt minskat klimatavtryck.

Stålet är en pilotleverans och är baserat på fossilfri järnsvamp – en banbrytande teknologi som utvecklats gemensamt av SSAB, Vattenfall och LKAB i Hybrit-initiativet.

Thomas Hörnfeldt, Vice President Sustainability på SSAB och Lovisa Fricot Norén, vd för Vattenfalls nordiska vattenkraft.

Reducerad kostnad och miljöbelastning per producerat ton för filtrering?

Job Group är ett svenskt företag som utvecklar världsledande processer och filterlösningar som sparar energi och miljö!

Optimal funktion på reservdelar eller komplett ny anläggning?

Vi löser allt från start till mål – när du vill ha filtrering som är framtid och grönt omställningssäkrad!

Vi producerar in-house, från fibrer till färdig produkt, och finns dessutom på plats hos dig för installation och underhåll.

Job Group | 0320 21 02 00 | job@jobgroup.se

Nu riktar franska Exotec blickarna mot den nordiska marknaden, där växande näthandelsvolymer, utrymmesbrist och ökande hållbarhetskrav driver en förändring mot smartare lagerdesign.

FRANSKA EXOTEC

etablerar sig i Norden med energisnåla lagerrobotar

Under de starka lamporna på Logistik & Transport-mässan presenterade automatiseringsföretaget Exotec sig för första gången för den nordiska publiken. Deras Skypod-anläggning är en modulär lagerlösning där flottor av självstyrda robotar flyttar varor vertikalt och horisontellt. Därmed kan den representera en bit av pusslet som måste läggas för utmaningarna inom svensk logistik – en bransch där 150 000 nya medarbetare saknas fram till 2040.

AV NICHOLAS CHRISTIANSEN

NU RIKTAR FRANSKA EXOTEC blickarna mot den nordiska marknaden, där växande näthandelsvolymer, utrymmesbrist och ökande hållbarhetskrav driver en förändring mot smartare lagerdesign. Automatisering handlar inte bara om att ersätta manuellt arbete – den förbättrar arbetsmiljön genom bättre ergonomi och skapar nya, mer kvalificerade yrkesroller där lagerarbetare blir systemövervakare och processutvecklare.

Genom att kombinera robotik, mjukvara och intelligenta lagersystem vill Exotec vara ett både flexibelt och hållbart alternativ till traditionell automatisering.

Exotec, som bygger robotlösningar för lagerhantering av varor, planerar en fortsatt utbyggnad på den nordiska marknaden efter inledande framgångar i Danmark. Med robotlösningar som förbrukar

betydlig mindre energi än konventionella alternativ vill bolaget ta plats på en marknad som passar väl med företagets särskilda DNA.

– De nordiska ländernas teknikvänliga värderingar och innovativa företagande stämmer bra överens med vad Exotec är och vill stå för, säger Andreas Stöckl, som ansvarar för Exotecs nordiska verksamhet, vid företagets monter på mässan.

Företaget har funnits i tio år och har på den tiden skapat cirka 1 100 arbetstillfällen globalt. Men nu är turen kommen för Norden, en anläggning finns redan installerad hos den danska modejätten Bestseller.

– Vi märker att fler nordiska kunder kontaktar oss för att få veta mer både om oss och vad ett robotsystem kan betyda för dem, såväl praktiskt som ekonomiskt. En av de saker vi trycker på är att den här

tekniken inte bara förbättrar lagerhanteringen, den bidrar samtidigt till att omvandla lageryrket till en mer attraktiv karriärväg, förklarar Stöckl när vi möts under dagens första mässdag.

Andreas Stöckl anger ytterligare ett skäl till varför Norden kommit i deras blickfång: prioriteringen av hållbar produktion och logistik. Det passar Exotec som levererar en koldioxidanalys tillsammans med varje offert de ger ut och som även tillverkar sina egna godslådor av återvunnet plastmaterial.

– Det är så tydligt att hållbarhet är något som står högt upp på agendan här, högre upp än i många andra länder. Och när man lär känna Exotec mer på djupet så förstår de flesta att vi också satsar seriöst på det området, säger Stöckl.

“DESIGN-TO-CO2”

Han pekar på att företagets hållbarhetsarbete går längre än till enskilda produktförbättringar.

– Målet är att växa som företag samtidigt som vi minskar våra utsläpp. Vi vill helt enkelt bli mer miljövänliga för varje krona vi tjänar. Det är vårt sätt att bidra till att stoppa klimatförändringarna, förklarar Stöckl.

Sedan 2023 har Skypod-systemets koldioxidavtryck minskat med 30 procent. Genom att reducera vikten med 20 procent och byta till återvunnen plast i förvaringslådorna har företaget lyckats reducera koldioxidavtrycket ytterligare 40 procent för dessa komponenter.

– Nu siktar vi på en total minskning med 36 procent till 2030. Vi tittar också på möjligheterna att använda grönt stål i framtiden, säger han.

Företaget arbetar med “Design-to-CO2” i sin produktutveckling, vilket innebär att företagets utvecklingsteam sätter koldioxidmål redan från början och följer upp dessa genom hela processen fram till leverans.

MINDRE ENERGIÅTGÅNG

På mässan visades kärnan i Exotecs erbjudande – Skypodanläggningen – självstyrda robotar som rör sig i tredimensionella lager upp till fjorton meters höjd. Exotec agerar som heltäckande integratör och kombinerar sina kärnprodukter med tredjepartslösningar för att leverera kompletta lagersystem som är skräddarsydda efter varje kunds specifika behov. Det som skiljer denna från konkurrenternas lösningar är enligt Stöckl bättre energiförbrukning och enkelhet vid installationen.

– När våra robotar rör sig både horisontellt och vertikalt i lagret gör det dem mer energieffektiva än traditionella lagersystem, där tunga kranar på skenor måste lyfta varorna. Baserat på den aspekten används mindre energi i vårt system, betonar Stöckl. Även en okomplicerad installation innebär kostnadsfördelar och spar pengar över anläggningens livslängd. Att installera går snabbt – Stöckl berättar att för enklare anläggningar tar det cirka fyra månader från kontrakt till drift. Anläggningens flexibilitet gör att den kan installeras både i befintliga lager och nya byggnader. Företaget anpassar den till strukturer, byggpelare och takhöjder – något som är viktigt på en marknad där många företag vill modernisera den befintliga lagerlogistiken istället för att bygga nytt.

EXTRA ROBOTHJÄLP VID HÖGSÄSONG

Kostnaderna för ett projekt sträcker sig från cirka 11 miljoner kronor för de minsta anläggningarna upp till över en miljard för de största.

– Spridningen visar hur flexibel vår grundprodukt är och att den kan anpassas till olika behov och storlekar. Vår affärsmodell är främst försäljning, men vi kan även erbjuda leasing via tredjepart. Under

högsäsong innebär det att våra kunder kan hyra in extra robotar för att hantera topparna, säger Stöckl.

Konkurrensen på den nordiska marknaden beskriver han som hård, men Stöckl ser detta som en möjlighet och pekar på att de mest innovativa företagen brukar stå som vinnare i sådana situationer.

DISKUSSIONER PÅGÅR

Stöckl kan ännu inte avslöja några svenska kundnamn men bekräftar på mässan att diskussioner pågår med ett flertal företag.

– Vi har några pågående projekt där vi tror att Exotec och våra lösningar skulle passa bra. Men jag kan inte officiellt säga vilka företag det rör sig om, så ni får hålla utkik efter framtida meddelanden om det.

Vad gäller lokal närvaro är strategin ännu inte fastställd. Exotec övervakar alla sina anläggningar virtuellt från kontor runtom Europa, vilket gör att de kan upptäcka problem innan kunderna själva gör det. Tekniker på plats behövs främst för planerat underhåll, men vid eventuella haveri finns möjligheter att sända ut teknisk personal från Danmark eller andra kontor i Centraleuropa. Stöckl utesluter dock inte lokal närvaro och då ligger Sverige nära till hands som nästa steg.

För den svenska marknaden ser han stor potential inom näthandel och dagligvaruhandel, områden där Exotecs anläggningar kan kombinera kanaler i en och samma lösning.

Med över 60 procent av våra nya affärer från befintliga kunder ser jag fram emot att vi ska kunna växa tillsammans med våra nordiska kunder på samma sätt, avslutar Stöckl när mässans första dag börjar närma sig sitt slut.

NEXT GENERATION SKYPOD

• Hastighet: 4 m/s (14,4 km/h)

• Kapacitet: 600 containrar per arbetsstation

• Lastkapacitet: 30 kg per robot

• Maximal lagringshöjd: 14 meter

• Temperaturtålighet: 0°C till +40°C

Andreas Stöckl ansvarar för Exotecs nordiska verksamhet.

Kranar, truckar och annan terminalutrustning kan drivas på HVO, el eller vätgas.

Säkerhet för utrustning och person

– KIWAS KRANDAGAR

Krandagarna som arrangeras av Kiwa inriktas på kranbranschen och hamnsektorn. Årets upplaga av konferensen berörde som väntat besiktningar och säkerhet, för maskin och människa, men även den energiomställning som kännetecknar hela samhället.

AV KJELL-ARNE LARSSON

– KIWA ARBETAR MED tillit och säkerhet, och vi stöttar alla branscher. Konferensen är till för erfarenhetsutbyte, det får vi bara tillsammans och interaktivt, inledde Andreas Marström, Head of sales and marketing hos Kiwa.

Kranar handlar om lyft och inledningsvis fick vi höra om ett rejält lyft, nämligen av Kiruna kyrka. LKAB:s malmbrytning avancerar in under staden och flera tusen människor måste flytta. Stadens kyrka representerar stora kulturella och religiösa värden, dessutom

SÄKRA LYFT INOM CROSBY-FAMILJEN

Gunnebo Industrier ingår sedan 2019 i The Crosby Group, världens största tillverkare av lyftutrustning, och sortimentet vi kan tillhandahålla växte i och med detta.

Oavsett hur och vad du lyfter så kan du alltid vända dig till oss för hjälp och råd för att genomföra ditt arbete på säkraste sätt.

VEM TILLVERKAR DIN LYFTUTRUSTNING?

Tack vare att alla processer i tillverkningen sker i egen regi, varav merparten i våra egna fabriker i Sverige, kan vi säkerställa de mest pålitliga produkterna på marknaden.

Hos oss genomsyras verksamheten av kvalitet och stolthet över både produkterna och det faktum att vår verksamhet sträcker sig ända tillbaka till 1764, då vi började vår tillverkning i Småland.

Du hittar produktinformation, användarinstruktioner och instruktionsfilmer på vår hemsida

gunneboindustries.com/sv-SE/laddaner

Scanna QR-koden för att bläddra i katalogen

K-märkt, och det var helt enkelt tvunget att flytta kyrkan. Roy Grip, som var projektledare för flytten, berättade om de minutiösa förberedelserna och många av de alternativ till tekniska lösningar som övervägdes.

Till förberedelserna hörde att skanna hela kyrkan och framställa en 3D-modell, samt överlägga med många intressentgrupper och experter, bland annat riksantikvarien. Bland tekniska detaljer kan nämnas att vissa fönster monterades ur, att orgelpiporna (2 858 stycken) stadgades. Särskilda balkar tillverkades att ställa kyrkan på och den vägde då 672 ton. Under transporten användes mätare på tre nivåer i kyrkan, för att följa eventuella interna rörelser i kyrkan.

Transporten som utfördes med ett ”fordon” som hade 56 axlar, gick fortare än beräknat. När detta skrivs återstår att sänka ner kyrkan på plats, med hjälp av domkrafter.

STENA TEKNIK

Alla branscher ställer om från fossila bränslen. Sjöfarten är inget undantag. Peter Björkborg som är Head of Energy Transition hos Stena Teknik, höll en presentation med titeln ”Hållbar sjöfart börjar i hamnen – Nya bränslen och möjligheter för hamnar och rederier”. Sjöfarten i världen använder 300 miljoner ton bränslen varje år och står för 3 procent av koldioxidutsläppen. Förnybara bränslen behövs i stället. Men för att nå klimatmålen krävs också energieffektivisering och koldioxidinfångning (CCS). Energiförbrukningen kan minskas genom bland annat användning av segel, minska friktionen mot skrovet, optimera propellrar och design av fartygen. Logistik som optimerar resor och frakter blir allt viktigare. AI och digitalisering är nödvändigt för att klara utmaningarna. Digitalisering kan medge att köra digitala tvillingar av båtarna, för att hitta optimal drift. Farten kan sänkas på en del transporter för att få ner bränsleförbrukningen. Mer precisa system än idag behövs så att fartygsrörelserna reducerar energianvändning och därmed kostnader. Ett exempel är att minska fartygets hastighet om det är kö till hamnen.

Bioekonomin i samhället växer. Biobränslen är attraktiva för sjöfart och flyg. Det innebär samtidigt att frakt och lagring ger nya affärsmöjligheter för rederier och hamnar. Biodiesel är ett alternativ

på kort och medellång sikt. Biodiesel och förnybar diesel kan användas på befintliga fartyg utan omfattande modifieringar. Men tillgången på hållbar bioråvara är begränsad och efterfrågas givetvis även av andra branscher.

ETANOL OCH METANOL

Båtar som drivs med metanol finns redan och utveckling pågår att även använda etanol. För LNG finns redan momentum i sjöfarten, bra teknik och ganska bra infrastruktur. LNG kan vara bra i en övergångsfas, från dagens bunkeroljor till morgondagens fossilfria alternativ. Framöver kommer kanske bio-metan och e-metan att användas.

Användningen av el ökar även i rederinäringen. Det handlar om allt från att hamnarna erbjuder land-ström för fartygen när de ligger i hamn, till båtar som drivs helt på el. El tillsammans med vätgas kan användas i Power To X-koncept för att framställa bland annat flytande bränslen. Enbart vätgasdrift kan bli möjligt, men är svår att hantera tekniskt och tillämpningen inom sjöfart ligger längre fram i tiden.

Sjöfarten – i likhet med flertalet branscher – kommer att behöva fånga in koldioxid (CCS) för att kompensera för sina återstående utsläpp sedan alla åtgärder har vidtagits. Teknik för att fånga in koldioxid på fartyg finns redan och är testad. Det kan tillämpas framförallt på korta och fasta rutter. Idag är det oklart vilken roll CCS får i sjöfarten. En aspekt är att denna behövs för att transportera koldioxid mellan hamnar och till lagringsplatserna.

På flera sätt kommer hamnarna att spela en allt viktigare roll, som energihubbar för import och export av energi, bränslen för sjöfart och andra sektorer. Vidare har hamnarna potential som energihubbar.

Det bör tilläggas att geopolitik och energisäkerhet kommer att spela en avgörande roll för fartyg och hamnar. Och för att lösa sjöfartens utmaningar i omställningsarbetet kommer nya partnerskap att krävas.

ÄNNU BÄTTRE LOGISTIK OCH ENERGIOMSTÄLLNING I GÖTEBORGS HAMN

Göteborgs hamn har funnits sedan 1620 och är Skandinaviens största hamn. Den har mycket stor betydelse för Sveriges utrikeshandel. Eftersom vi fortsatt kommer att vara exportberoende behöver hamnen utvecklas och ställas om i linje med ett fossilfritt samhälle.

Hela 40 procent av alla flytande energiprodukter hanteras i Göteborg.

Det perfekta lyftet har många beståndsdelar

Helhetsansvaret.

Rådgivningen.

– Vi tror att genom att erbjuda olika alternativa bränslen så kan vi få hit ytterligare rederier, säger Patrik Benrick vid Göteborgs hamn.

Göteborgs hamn är ett nav som kopplar transporter per bil och på tåg, till sjöfart.

Göteborgs hamn erbjuder direkttrafik till 60 internationella destinationer, exempelvis Asien, och i övrigt till bland annat norra Finland och till Europa där viktiga destinationer är Gent och Zeebrygge.

– Jämfört med många andra hamnar har vi flera ben att stå på, säger Patrik Benrick, Head of strategic development & innovation vid Göteborgs hamn. Vi är trygga med en multimodal hamn som har en kombination av funktioner.

Här finns energiterminal, RoRo-terminal, containerterminal, automotive-terminal och längre in i Göta Älv färje- och kryssningsterminaler. Hela 40 procent av alla flytande energiprodukter hanteras i Göteborgs hamn. 18,4 miljoner ton energiprodukter passerar här varje år. Och 57 procent av all containerfrakt i Sverige går via Göteborg. Under förra året hanterades också 257 000 bilar, på export och import.

BÅTAR OCH TÅG

Patrik Benrick betonar att kopplingen mellan sjöfart och tåg är mycket betydelsefull, med dagliga tågförbindelser till omkring 30 inlandsterminaler. Han visade ett exempel på hantering i Göteborgs hamn och vidare med tåg till inlandsterminalen i Falköping. Hela kedjan, omfattande 10 hanteringar, är resurseffektiv och klimatsmart, med undantag av bangårdsloket.

Han berättade också om flera projekt för att stärka hamnen. Ett är Svea Terminal, Sveriges största tält, där tågen kan köra in. Här hanteras skogsprodukter, främst pappersprodukter, som får väderskydd. Denna omlastningslösning i tältform har hög kapacitet, är kostnadseffektiv och går snabbt att sätta upp.

En plan finns att flytta färjeterminalen till Arendal närmare havet. Då måste först RoRo-terminalen få nya ytor. Ny färjeterminal kan vara på plats 2031.

Nu pågår ”Skandiaporten” som är ett samverkansprojekt mellan

Göteborgs Hamn, Sjöfartsverket och Trafikverket. Målet är att kunna ta emot världens största containerfartyg med längd/bredd 430/65 meter som har djupgående 16,5–17,5 meter. Arbeten med kajer inleddes i februari 2024 och åtgärder i farleden ska starta i augusti 2027. Det hela står förhoppningsvis klart under 2028.

Samtidigt pågår omställning av energisystemen för att avveckla fossilberoendet. Sedan flera år erbjuder hamnen land-ström, det vill säga att fartygen ansluter till el för att inte behöva gå på bränsle när de ligger i hamn. Denna service behöver nu skalas upp.

BEHÖVER KONVERTERA

Sjöfarten bör konvertera till att använda el eller förnybara bränslen. En fråga är vad hamnarna ska erbjuda i framtiden och om en del av bränsleproduktionen ska förläggas till hamnarna.

– Vi tror att genom att erbjuda olika alternativa bränslen så kan vi få hit ytterligare rederier, säger Patrik Benrick.

Vissa fartyg kan sänka farten för att minska bränsleförbrukningen. Digital teknik och AI kan användas för mer tillämpning av Just In Time-leveranser och en smidigare logistik som minskar bränsleanvändningen.

Kranar, truckar och annan terminalutrustning kan drivas på HVO, el eller vätgas. En del av denna konvertering är redan på plats. På distributionssidan kan det bli aktuellt att elektrifiera bangårdar, samt att lastbilar går på el, biogas eller vätgas. Även här kan digitalisering och AI hjälpa till för mer energieffektiv logistik.

Patrik Benrick visade ett exempel på en grön intermodal lösning som utgörs av:

• Hållbart fartygsbränsle

• Landanslutning i hamnarna

• Distribution med eldrivna lastbilar till/från RoRo-terminalerna i Gent, Zeebrygge och Göteborg

• Intermodala järnvägsförbindelser till kontinentala Europa och över hela Sverige genom Railport Scandinavia

• Elektrisk pråmförbindelse till Paris

– För vår del i Göteborgs Hamn ska vi erbjuda fossilfria lösningar som är konkurrensdugliga, avslutar Patrik Benrick.

SÄKERHET OCH KVALITET

Fredrik Sandberg, som är Product Engineering Manager hos Kito Crosby, berättade om företagets produktion och kvalitetskontroll. Företaget har produktion i Sverige, närmare bestämt i Gunnebo och Växjö. Gunnebo är ett av varumärkena. Till produktsortimentet hör krokar, block, kättingar, telfrar, kamerasystem och säkerhetsutrustning.

Tillverkningen utgår från stålämnen (stång) med svenskt stål. Resultatet är alltid premiumprodukter. Varje produkt testas till 100 procent före leverans. Även kättingarna testas. Kvalitet och kvalitetskontroll prioriteras alltid. Det finns exempel på produkter, bland annat krokar, som har använts i 40 år eller längre.

Företaget har omfattande resurser för utveckling och testning. Här kan nämnas 3D-skrivare för att ta fram prototyper, testlabb för RCA och utrustning för test av utmattning. En viktig del av verksamheten är förstörande provning, då exempelvis en kättinglänk dras tills brott uppstår.

Fredrik Sandberg berörde också skademekanismer för stål. Förutom korrosion måste man se upp med väteförsprödning, som kan förstöra på sikt. Sådan kan uppstå om vätgas är närvarande,

om materialet är mottagligt för väte och om komponenten är utsatt för spänning. Då kan väte tränga in i stålets kristallstruktur och på sikt orsaka brott.

UTFALLET AV KRANBESIKTNINGAR

Vilka anmärkningar är mest frekventa vid besiktningar? Och är det några stora skillnader mellan äldre och yngre kranar. Roger Mahne, som är utbildningskoordinator hos Kiwa, hade en presentation med titeln ”Är din gamla kran egentligen bättre än de nya?” där han visade statistik från besiktningar. Under 2024 besiktade Kiwa Sweden 26 177 kranar, där 3 078 hade maxlast på 10 ton eller mer.

Vid besiktning kan påpekanden (anmärkningar) med olika allvarlighetsgrad göras:

• Notering (1a): Information om något som kan leda till allvarligare eller följd-fel.

• Brist (2a): Fel som behöver åtgärdas innan fortsatt användning. Ägare eller servicefirma får göra notering om utförd åtgärd.

• Brist med ombesiktning (3a): Fel som behöver åtgärdas innan fortsatt användning. Ombesiktning av åtgärden behöver utföras, av samma besiktningsorgan.

• Fast information: Stödinformation om besiktningen, t.ex. plats för kringutrustning/radiodon, typ av provlast, larm.

Roger Mahnes sammanställning begränsades till brister av typ 2 och 3 sammanslagna. Påpekandena delades i 15 grupper:

• Bromsar. T.ex. olja på broms.

• Buffertar. T.ex. söndertorkade gummidelar.

• Dokumentation. T.ex. elschema ej uppdaterat.

• Drivning. T.ex. fel i körfunktioner.

• El. T.ex. torra kablar.

• Frigångsmått. T.ex. travers kolliderar med detaljer i vägg.

• Kranbana. T.ex. klammer kan släppa.

• Krok. T.ex. urkrokningsskydd saknas.

• Lina. T.ex. lyftlinor utslitna.

• Manöverdon. T.ex. knappar fastnar i draget läge.

• Signal. T.ex. varningsljus ur funktion.

• Skyltar. T.ex. märkning om vilken kran ett radiodon tillhör.

• Sprickor. T.ex. på serviceplattformen.

• Säkerhetsdelar. T.ex. överlastskydd ur funktion.

• Tillträdesvägar. T.ex. fäste för fallskydd saknas.

På yngre kranar (från 2000–2024) hade 43 procent av dem anmärkningar. Den mest frekventa gruppen var Skyltar (med 17 %),

I Göteborgs hamn finns bland annat Ro-Ro-terminal. Bild: Göteborgs hamn
Säkerhet för lyft och för person – präglar Krandagarna. Bild: Kito Crosby Kito Crosby har omfattande resurser för utveckling och testning. Bild: Kito Crosby >>

Resultat av kranbesiktningar 2024. Jämförelse mellan gamla (röda 1900–1999) och nya (gröna 2000–2024) kranar avseende 15 feltyper. För fyra feltyper hade nya kranar fler fel.

därnäst Säkerhetsdetaljer (15 %), Drivning (10 %) och El (9 %). Bland äldre kranar (från 1900–1999) hade 58 procent av dem anmärkningar. Vanligast var El (15 %), följt av Drivning (11 %), Skyltar (10 %) och Säkerhetsdetaljer (10 %). De fem mest frekventa grupperna var desamma på yngre och äldre kranar.

En jämförelse mellan yngre och äldre kranar, för respektive grupp, visar att de yngre har färre anmärkningar i samtliga grupper, förutom Dokumentation, Kranbana, Skylt och Säkerhet.

– Så, är den gamla bättre än de nya? Nej, men så länge den gamla godkänns är den bra och har fördelen att den är avskriven.

De gamla har fler fel, men samtidigt färre funktioner. Generellt visade det sig på gamla kranar, att de som hade anmärkningar hade fler anmärkningar på samma kran.

– Om man vill ha kvar sin gamla kran, måste man vara beredd med en högre reparationsbudget. Att ha reservdelar på lager är bra, men då finns en lagerkostnad. Vid avbrott kan det annars bli lång söktid för att hitta leverantörer och delar, och sedan långa leveranstider. Tänk också på att gamla kranar har färre skyddsfunktioner och innebär högre risk för personskador, säger Roger Mahne.

Summa summarum: äldre kranar är avskrivna, men i övrigt inte bättre. Man kan dock tillägga att gamla kranar troligen har större slitmån. Detta mot bakgrund av att när de designades fanns inte lika bra hjälpmedel som idag för att beräkna hållfasthet, dimensionering och risker, varför det ofta för säkerhets skull blev överdimensionerat.

KONTROLL AV ÖVERLASTDON

Vad säger regelverken om kontroll av överlastdon och hur ska kontrollerna gå till? Krister Ucar som är besiktningsingenjör hos Kiwa redde ut begreppen och berättade om tillvägagångssätten.

Överlastdon är ”Gemensam benämning för en anordning som vid överbelastning varnar för eller förhindrar farliga rörelser hos lyftanordningen eller lasten”. AFS 2023:11 Kap 11.

Vem ansvarar då för att överlastdonet är rätt inställt?

Enligt AFS 2023:11 kap 13 § 8 och kap 11 § 12 ”Arbetsgivaren ska se till att en anordning som finns upptagen i bilaga 12 har

genomgått återkommande besiktning” och ”Arbetsgivaren ska se till att överlastdon och gränsbrytare är inställda så att skyddsfunktionen aktiveras, innan en fara uppstår”.

Vid de besiktningar som Kiwa utför gäller att: ”Vid återkommande besiktning ska kranens överlastdon testas med den last som behövs för att säkerställa att det är injusterat så att skyddsfunktionen aktiveras, innan en fara uppstår”.

I PRAKTIKEN KAN DET GÖRAS

PÅ TRE SÄTT:

• Funktionsprov görs med den provlast som tillverkaren ställt in överlastdonet med, i allmänhet 10 procent överlast. Om maxlasten exempelvis är 2000 kg, krävs en vikt på 2200 kg för att kontrollera överlastdonet. Vid provlyft så ska överlastdonet aktiveras för ett godkänt resultat.

• När det inte finns tillgång till rätt vikt, som 2 200 kg i förra exemplet, går det att ta exempelvis 2 500 kg och använda en våg mellan kroken och lasten. Lasten lyfts då tills vågen visar 2 200 kg för att verifiera att överlastdonet aktiveras, för ett godkänt resultat.

• Om en kran är utrustad med ett justerbart överlastdon, kan man vid praktiska svårigheter justera maxlasten för att klara av att genomföra ett test för att kontrollera överlastdonet. Denna metod är endast godkänt ifall krantillverkaren/ överlastdonstillverkaren har godkänt detta, detta ska stå i bruksanvisningen.

Om kontroll av överlastdonet inte är möjligt vid besiktningstillfället p.g.a. praktiska svårigheter, finns alternativet att provbelastningen utförs vid ett annat tillfälle än vid besiktningen, av någon med erforderliga kunskaper. Detta alternativ får inte tillämpas för byggkranar, mobilkranar och övriga kranar som kan stjälpa.

Erfarenheter från Kiwas kontroller visar att i många fall har kranarna felinställda överlastdon eller don som inte fungerar alls.

FARAN MED UTMATTNING

Beräkningsingenjör Roger Wibert har arbetat 17 år på Kiwa Technical Consulting, i huvudsak som rådgivare. Han berättade om utmattning av material (stål), livstidsberäkning och livstidförlängning.

Kranars livslängd begränsas genom degradering av stålet. En orsak är korrosion, en annan är utmattning. Ett brott kan bero på utmattning, alternativt kan det handla om plastisk kollaps.

Utmattningssprickor kan uppstå av normal drift när kranens livslängd överskrids, men de kan även uppstå tidigare på grund av oväntade laster, som orsakas av exempelvis ojämna och skeva kranbanor. Det kan röra sig om belastningar som

Roger Mahne, utbildningskoordinator hos Kiwa, visade statistik från kranbesiktningar under 2024.

3-5 februari 2026 | Elmia, Jönköping

Mötesplatsen för aktörer inom sol, laddning, lagring och installation

Elmia Solar samlar alla som arbetar inom sol, laddning, lagring och installation för att göra affärer, nätverka och ta del av innovationer.

Var med på plats när branschens samlade kunskap och kompetenser möts för att skapa nya lösningar och ta fart mot en fossilfri framtid.

Planera in ditt deltagande på mässan, ta del av nya insikter och branschkunskap genom:

Möt rätt kontakter i rätt branschforum.

Möt kunskap från branschen.

Möt innovation i branschen.

Läs mer och förregistrera din entrébiljett kostnadsfritt på elmia.se/solar

– Utmattning är en förrädisk degraderingsmekanism. Under lång tid syns inget som händer, med det som händer sker på mikroskopisk nivå, innan sprickor så småningom och ofta överraskande blir synliga, berättar Roger Wibert, beräkningsingenjör hos Kiwa.

designen inte tagit hänsyn till och som inte täcks av standarder.

– Utmattning är en förrädisk degraderingsmekanism. Under lång tid syns inget som händer, med det som händer sker på mikroskopisk nivå, innan sprickor så småningom och ofta överraskande blir synliga, berättar Roger Wibert. Tillväxten av utmattningssprickor är i huvudsak på mikroskopisk nivå.

Sprickor på grund av utmattning är vanligt på kranar. Det beror på upprepad belastning under lång tid, genom ett otal lyft och kranåkning fram och tillbaka. Ojämnheter i spår kan ge återkommande belastningar. I början är utmattningsproblemen små, men de följs av en brant ökning av skador, då kranens livslängd överskrids. Tänk också på att livslängden på en konstruktion har ett kubiskt förhållande till lasten som påverkar den, så att en lastökning på 25 procent halverar livslängden (1,25 x 1,25 x 1,25 = 1,95).

Vanliga frågor som Kiwa får:

• Kan min konstruktion vara i drift trots sprickor?

• Hur stora sprickor kan accepteras?

• Kan man förstärka o/e reparera för att förlänga livslängden?

• Hur länge till kan konstruktionen vara i drift?

• Hur ofta måste konstruktionen provas för att fånga upp skador i tid?

• Hur kan man förvalta en konstruktion på ett långsiktigt sätt och hantera en skadesituation på ett tidigt stadium?

• Kan man livslängdsförlänga konstruktionen?

– Alla dessa frågor kan vi svara på, säger Roger Wibert. Livstidsberäkning kan göras med två olika metoder:

• Formelbaserad som baseras på kranens klassning. Det finns olika klassningsstandarder, men de vilar på samma principer.

• Mer detaljerad (och dyrare) beräkning som baseras på FEM (Finita Element Metoden) och utmattningsutvärdering. Högre precision i beräknad utmattningslivstid. Kan möjliggöra spricktillväxtanalyser. ”Vi beräknar provningsintervall. Om ni följer detta har ni säker drift”, säger Roger Wibert.

Enbart formelräkning kombinerad med provning (konditionsanalys) ger i många fall tillräcklig precision för att sätta upp kontrollintervall, göra preventiv skadekontroll och säkra livslängden.

En livstidsberäkning baseras bland annat på data om historisk drift och dagens drift (antal lyft/år med X ton och så vidare); underlättas med moderna kranar som har digitala räkneverk. Ju mer data som finns från driften, desto bättre blir utmattningsberäkningen. Den tar sedan sin utgångspunkt från maximalt tillåten last för kranen, sträckgränsen i stålet och klassningen av kranen (maskingrupp m.m.).

UNDERSÖKER MATERIAL

För att undersöka konstruktioner och deras material kan Kiwa använda ultraljud och penetrantprovning, då hitta sprickor av viss storlek och fånga upp en allvarlig förändring innan den blir kritisk. Undersökningar, beräkningar, kontroller och åtgärder kan medge livstidsförlängning. Målsättningen med denna är:

• Säkra förlängd livslängd. Konstruktionen ska vara verifierad för åtminstone X års fortsatt drift.

• Preventiv skadekontroll. Kontroll på när och var skador uppkommer.

• Optimerat kontrollprogram. Kontrollplanen ska beskriva åtgärd vid eventuell detektering av defekt.

Kiwa har bidragit till livstidsförvaltning/livstidsförlängning av stora traverskranar och kranbanor; livstidsförlängning och kapacitetshöjning av hamnkranar. Vidare konditionsanalyser av hamnkranar, telfrar och traverser. Inom andra branscher kan nämnas livstidsförlängning av tåg och vindkraftverk.

NYA AVICII ARENA

Som avslutning på konferensen fick vi höra om moderniseringen av Avicii Arena, ursprungligen känd som Globen. NCC var med och slutförde bygget 1989, byggde SkyView som stod klar 2010, och svarade, i samverkan med Stockholm Globe Fastigheter AB/ Stockholms Stad, för den modernisering som genomfördes under 2024.

Projektchef Harald Stjernström och platschef Ali Jamshir från NCC berättade om det mycket komplexa och krävande bygget som skedde 2024 under stor tidspress. Inte minst vad gäller lyft var det mycket utmanande med upp till 12 kranar inne i Avicii Arena.

Bakgrunden till projektet var att arenans atmosfär, intimitet och akustik behövde förbättras rejält. Akustiken var dålig, bland annat på grund av att ljud spreds 85 meter upp i taket och studsade tillbaka. Efterklangstiden var flera sekunder. Därutöver fanns det inget tak att hänga utrustning i. Förhållandena var till stor nackdel för ishockeymatcher, men även för andra typer av evenemang. Lösningen blev ett nytt rörligt paneltak med vajersystem inne i arenan. Taket krävde en mycket avancerad och svårprojekterad stålkonstruktion, med två ringar (i ekvatornivå) som blev förbundna med stag. Det hela vilar på 48 pelare som landar på byggnadens befintliga konstruktion. – För projektering och utförande engagerade vi de bästa vi kunde få tag på, berättar Harald Stjernström. Arkitekten kom från England, konstruktören från Tyskland och akustikern från Holland. Stålkonstruktionen tillverkades av ett företag i Polen. Vi jobbade med de bästa i världen, på riktigt.

Toleranserna på de svetsade konstruktionerna var mycket snäva och de nämnda stagen (104 stycken) var alla individuella. De båda ringarna och stagen förmonterades sektionsvis i verkstäderna i Polen för att minimera eventuella anpassningar på plats.

ELEKTROAKUSTISKT SYSTEM

I det rörliga och motoriserade undertaket monterades även ett

Exempel på utmattningsspricka på en kran. Bild: Kiwa

KATALOG med våra produkter finns nu på hemsidan!

elektroakustiskt system. Nu har bland annat det besvärliga ekot försvunnit. Undertaket är skjutbart till ett parkeringsläge, och då syns arenans struktur långt ovanför taket. Det skjutbara paneltaket är unikt i världen, och finns bara i en annan variant, men då som solskydd i Doha.

Avicii Arena har också försetts med nya gondol- och teleskopläktare, och samtliga stolar har bytts ut.

Som nämnts användes upp till 12 kranar. För kranarna svarade Jinert och Upplandskranar. För att koordinera lyftarbetena krävdes både lyft-ledare och luft-ledare, för att hindra kollisioner.

Utmaningarna med projektet kan sammanfattas:

• Arbetsmiljö med tunga lyft, höga höjder, fordonstrafik

• Mycket kort genomförandetid

• Mycket utmanande stålbyggnadsprojekt

• Internationell konsultgrupp med engelska som gemensamt språk

• Förstå ”scopet”

• Hitta ”rätt” specialister, stål samt innertak

• Osäkerhet kring förstärkningsarbeten

• Event bokat kort efter slutdatum

Projektet (projektering + produktion) rullade på under 366 dagar, närmare bestämt alla dagar som fanns under 2024. Beställare var Stockholms stad genom Stockholm Globe Arena Fastigheter AB, och kostnaden blev cirka 800 miljoner kronor, en utgift som staden indirekt ska hämta hem genom att vara en attraktiv stad för besöksnäringen med många evenemang.

– Byggprojektet innebar extrema utmaningar som krävde extrema lösningar för en av Nordens mest avancerade och komplexa stålkonstruktioner. Den ultimata drömmen för en byggare, avslutar Harald Stjernström, projektchef från NCC.

Snabb service & bra priser!

Borlänge • Tel 0243-132 17 • www.swerad.se Stort sortiment av nya samt utbyteskylare till entreprenad och industri.

Bronco Transmission levererar och reparerar kardanaxlar, växlar, bromsar, kopplingar, linskivor, krokblock och bärhjul.

Vi erbjuder service i våra verkstäder Knivsta och Norrköping eller på plats hos dig som kund.

Bronco Transmisson AB Hyvelgatan 34 741 71 Knivsta

Kontakta oss info@bronco.se +46-18 51 20 00

En vävkompensator som ska ta upp vibrationer och värme i samband med att rökgaser via rökgasledningen kommer ut från ett kraftvärmeverks process och vidare in i skorstenen.

Årets upplaga av Kraftvärmedagarna genomfördes i Skövde. Här ses Roger Bengtsson från Densiq föreläsa om kompensatorer.

ÅRETS KRAFTVÄRMEDAGAR – från

incidenter till innovationer

Kiwas Kraftvärmedagar var mycket välbesökta. Det program som lockade spände brett över ämnesområdena, med allt från regelverk till skaderapporter, aktuella investeringsprojekt och tekniska innovationer. Fokus var givetvis säkerhet, för både människor och maskiner.

AV KJELL-ARNE LARSSON

PETER MIKES som är ganska nytillträdd vd för Kiwa inledde med att säga att företaget tror på ständiga förbättringar för att öka effektivitet och höja säkerhet. Här och nu på konferensen är det viktigt att vi utbyter erfarenheter. Detta är årets höjdpunkt för kraftvärmebranschen, då vi kan göra den ännu bättre.

BIOKRAFTVÄRMEVERKET I RYA I GÖTEBORG

Martin Rokka, som är turbin- och driftingenjör hos Göteborg Energi, levererade en fortsättning på den presentation han höll förra året, gällande en ny anläggning vid Rya kraftvärmeverk. Projektet går bland annat under namnen Biokraftvärmeverket och Panna 4.

Det är den största klimatinvesteringen i företagets historia.

Bakgrunden är att Göteborg behöver mer förnybar energi. Fjärrvärmens anläggningspark är gammal och behöver förnyas. Samtidigt ska återstående fossila bränslen fasas ut och gasberoendet minska. Det är också bra att lokal elproduktion förstärks.

Göteborg Energi kan sälja både effekt och stödtjänster.

SNART DRIFTKLAR

Nya anläggningen tas i drift under hösten och överlämnas i januari nästa år. Pannan baseras på BFB-konceptet. Värmeeffekten är 156 MW och eleffekten 39 MW. Pannan tillåter en bred bränslemix, men åtminstone inledningsvis blir det i huvudsak grot och RT-flis. En omfattande bränslehantering har uppförts med bland annat rivare, kross och bandmagneter. Anläggningen förbereds för att kunna fånga in koldioxid.

Martin Rokka berättade om utmaningar med att bygga en ny panna som ska integreras med befintlig anläggning. Denna är komplex med både ångturbiner och gasturbiner. Det är inte lätt att lägga till en biopanna i detta komplex. Bränslena blir också olika, gas och flytande bränslen i gamla anläggningen, och fastbränsle i den nya.

– Allt hänger ihop i ett slags kluster. Vid bygge av ny anläggning måste ofta delar av det befintliga uppgraderas, som styrsystem och säkerhetssystem, säger Martin Rokka.

När nytt adderas till det gamla, behövs ny riskbedömning av hur de båda delarna påverkar varandra. Glöm sedan inte att upp datera drift- och driftprovsinstruktioner.

– Om ni ska bygga nytt där industritomten är trång, se till att ordna med förråd och mellanlager. Just in time-leveranser är önskvärda, men verkligheten är annorlunda. Försök att avgränsa och stänga in bygg-

Rokka, som är turbin- och driftingenjör hos Göteborg Energi, berättade om slutfaserna i bygget av den nya anläggningen vid Rya kraftvärmeverk.

området, vilket gör det lättare att hantera arbetstillstånd och säkerhetskrav.

Martin Rokka efterlyste bra idéer för hur en anläggning ska överlämnas till driften. Från ett byggprojekt med många konsulter, till att köra anläggningen med egen personal

är ett mycket stort steg. Hur ska kompetensen garanteras i denna viktiga fas?

– Sedan tror varje projektledning att de har ett unikt projekt. Försök i stället se hur andra har gjort. Använd referenser. Undvik att programmera upp allt från grunden. Energibolagen borde använda sig mer av gemensamma standarder. Det underlättar för både beställare och leverantörer samt för drift- och underhållspersonalen framöver, avslutade Martin Rokka.

KORROSION – ORSAKER OCH HASTIGHET

En ”ständigt smygande fiende” i kraftvärmeverk är korrosion, vilket kan drabba inre delar av pannor, i synnerhet tuber i överhettarna.

Jesper Liske hade en presentation med titeln ”Varför uppstår korrosion i kraftvärmepannor – och hur snabbt går det egentligen?”. Jesper Liske är docent i högtemperaturkorrosion vid Chalmers och vice föreståndare för The High Temperature Corrosion Center

Nya pannan hos Göteborg Energi bidrar till att förstärka lokala elproduktionen.
Martin

Ekströms Värmetekniska levererar Rökgaskylare, Ekonomisers, Luftförvärmare och Kulsotningsanläggningar för tex industri, kraftvärme‐ och fartygspannor.

Ekonomiser & Luftförvärmare

Jämtkraft – Östersund

Sumitomo SHI FW

Rökgaskylare

Billerud – Frövifors

Andritz

EKSTRÖMS VÄRMETEKNISKA AB

Ekonomiser & Rökgaskylare

Riskullaverket – Mölndal

Valmet

EKSTRÖMS VÄRMETEKNISKA AB Glasfibergatan 10, SE‐125 45 Älvsjö • Sweden • Tel +46 8 710 09 70 www.ekstromsvarme.se

Glasbergatan 10 ‐ SE‐125 45 Älvsjö ‐ Sweden ‐ Tel +46 8 710 09 70 www.ekstromsvarme.se

EKSTRÖMS VÄRMETEKNISKA AB

Glasbergatan 10 ‐ SE‐125 45 Älvsjö ‐ Sweden ‐ Tel +46 8 710 09 70 www.ekstromsvarme.se

FÖR EN RENARE FRAMTID

Nyfiken på hur vi kan minimera era driftuppehåll, öka er produktivitet och spara vår miljö?

Vi har mer än 30 års erfarenhet av specialiserad industrisanering och levererar smarta lösningar så som sprängsotning, mobil vattenrening och robotiserad högtrycksrengöring.

– HTC – som samlar både akademi och industri.

De vanliga frågorna som industrin ställer sig är: Vilket material ska vi välja och hur länge håller det? Traditionellt har prognostisering av korrosionshastighet varit mycket utmanande.

– Det är svårt att förutsäga korrosionshastigheten i komplexa miljöer, såsom kraftvärmeverk. Vår roll är att förstå orsakerna till korrosion, så att vi kan förutsäga korrosionen och föreslå motåtgärder, säger Jesper Liske. För att reda ut problemet har forskningen fokuserat på delproblem i ett mer välkontrollerat system. Ett enkelt system med exempelvis järn som oxideras i närvaro av syre har man god förståelse kring hur det sker. Men i en panna består överhettartuberna av olika stållegeringar med krom, nickel, mangan med mera, och de utsätts för askavlagringar innehållande korrosiva salter och en rökgas, som gör bilden komplex.

OLIKA OXIDER

Oxiden som bildas på stålet är både dess skydd och det som äter materialet. Därför är det viktigt vilken oxid som bildas. Oxider som bildas på järn fortsätter i princip att växa medan oxider med krom i växer långsamt och ger upphov till låg materialavverkning. Antalet möjliga typer av oxider blir mer komplex med fler metaller i materialet: järn, krom, nickel o.s.v. Oxidationshastigheten beror också på temperaturen och miljön. Vattenånga och framför allt korrosiva salter höjer korrosionshastigheten rejält.

Önskvärt är förstås att veta hur snabbt oxiden växer och därmed hur mycket

material som förbrukas. Oxidlagrets tjocklek som funktion av tiden, kan i princip vara linjär, parabolisk eller logaritmisk.

Med teori och renodlade labbförsök som grund, tillsammans med studier i verkliga pannor är det ändå möjligt att göra beräkningar av korrosionshastigheter. HTC har studerat överhettare i P14 vid Händelöverket, P3 vid Idbäcksverket och K1 vid Måbjergværket. För P14 hade E.ON gjort återkommande mätning med ultraljud av materialtjocklek, som visade på en linjär korrosionshastighet.

– Från våra laboratorieförsök så förväntade vi oss parabolisk korrosionshastighet, då täta oxidskal syntes på överhettartuberna i våra analyser. Detta stämde dock inte med korrosionshastigheten som E.ON hade mätt upp, säger Jesper Liske.

Det visade sig att om man tar med antalet omstarter av korrosionsangreppet, till

Korrosion på järn skapar ett tjockt lager oxider som kan fortsätta växa. På krom skapas ett tunt lager som hindrar fortsatt korrosion.
Jesper Liske hade en presentation med titeln ”Varför uppstår korrosion i kraftvärmepannor – och hur snabbt går det egentligen?”. Bild: Oscar Mattsson

exempel vid omstart av pannan, i predikteringsmodellen så hände två saker: dels så blev den totala korrosionshastigheten rätt, dels så blev korrosionshastigheten linjär över tid.

Dessutom förvärras korrosion av alkaliklorider, ett fenomen som är känt sedan länge. Här finns redan lösningar som baseras på att tillsätta svavel i pannan, då bildas mer sulfater och kloriderna hålls tillbaka, något som tillämpas vid flera kraftvärmeverk. Detta är extra viktigt under uppstarten av pannan.

VAD GÄLLER VID PROVTRYCKNING?

Sanna Sandkvist är teknisk expert på Kiwas kvalitetsavdelning och föreläser återkommande om Arbetsmiljöverkets författningssamling. Ämnet denna gång var ”provtryckning”. ”Provtryckning” är ett ord som förekommer i branschen, men det är ingen term i egentlig mening som används i AFS:arna. Aktiviteten ”provtryckning” innefattar både Tryckprovning* och Tryckkontroll**, vilka är de termer som används i AFS 2023:13 ”Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om risker vid vissa typer av arbeten”.

Ett krav vid tillverkning (enligt AFS 2023:5) och vid reparation eller ändring enligt AFS 2023:11 är att göra en Tryckkontroll. Denna föregås av en Tryckprovning. Detaljerade krav finns i kapitel 12 – Provning med övereller undertryck – i nämnda AFS. Tidigare

föreskrift AFS 2006:8 har blivit kapitel 12 i AFS 2023:13.

Sanna Sandkvist visade bildexempel på tryckprovningar (med vätska eller gas) som lett till skador, antingen på grund av att den utrustning som tryckprovades inte var i bra skick, eller att arbetet utfördes på fel sätt.

Vem har då ansvaret för en provtryckning? Arbetsgivaren! När det sker med vätska är det uppdragsgivaren/anläggningsägaren som är arbetsgivare. Vid provtryckning med gas ska denna utföras av ett ackrediterat tredjepartsorgan som då per definition blir arbetsgivare.

En tryckkontroll är ett hållfasthetstest. Vid nytillverkning följer kraven AFS 2023:5 (PED) och vid reparation/ändring AFS 2023:11.

Före en provtryckning måste en riskbedömning utföras. Många punkter ska beaktas, bland annat att kompetent personal ska leda provtryckningen.

Vilket tryck ska då användas? Detta uppges inte i AFS 2023:13, utan ska väljas utifrån det regelverk som gällde när anordningen tillverkades, före 2002 gäller Tryckkärlsnormen och senare Tryckkärlsdirektivet. Om man har ett gammalt system i ett nytt, ska det gamla vara dimensionerande. Har man tur finns tillverkningsskylt med trycket angivet.

En gemensam nämnare för de olyckor och tillbud som nämndes inledningsvis var att de ej uppfyllde krav i AFS 2023:13 Kap 12.

– Kraven finns för att säkra en god arbetsmiljö. Se till att du har koll på vad som gäller inför en provtryckning. Med uppfyllda krav kan vi undvika olyckor och öka säkerheten för personer och för din utrustning, avslutade Sanna Sandkvist.

(* Tryckprovning enl. AFS 2023:13: Process (teknisk undersökning) som utförs vid över- eller undertryck och som föregår en tryckkontroll.

** Tryckkontroll enl. AFS 2023:13: Fastställande av om en anordning som genomgått tryckprovning uppfyller ställda krav på hållfasthet.)

GLÖM INTE KOMPENSATORERNA!

Roger Bengtsson, Business Developer & Partner manager, hos DENSIQ (f.d. Specma Seals) slog ett slag för dynamiska applikationer med fokus på kompensatorer, som tenderar att bli bortglömda i underhållsplanerna eller i övrigt styvmoderligt behandlade. Kompensatorer är slitdelar som måste kollas upp. Kanske antagandet har varit att en kompensator håller i 10 år, men den kan givetvis i många fall skadas betydligt tidigare. Ofta är kompensatorerna isolerade och svåråtkomliga och därför lämnas de därhän. Kompensatorer är designade för att hantera termiska och mekaniska rörelser, samtidigt som de minskar vibrationer, hanterar tryck och mediat – alla dessa

Kemin och därmed skadeförloppen är mycket komplexa på en överhettare.
”Vid design av en kompensator måste alla dessa påverkansfaktorer beaktas. Faktorerna behöver inte nödvändigtvis vara samma som då anläggningen en gång konstruerades vilket gör att man inte kan lita på gammal fakta utan måste designa från början.”

/Roger Bengtsson, Business Developer & Partner manager, DENSIQ

Mats Dahlrot från Kiwa berättade om säkerhetsventilinstallationer. Underrubriken var ”Kreativa lösningar och rena knasigheter”.

uppbyggnad unik. Tillverkade av textil, gummi och PTFE och isolerande material, flänsar eller så kallade units som innehåller metallkomponenter.

• Gummikompensatorer. Temperatur max 150 °C eller efter behov. Tryck 40 bar eller efter behov. Kan klara stora och många dynamiska rörelser. Design ofta enligt standard men också special. Tillverkas av olika förstärkta gummikvaliteter. Utförande/material kan väljas för att tåla kemikalier och olika förhållanden.

Roger Bengtsson berättade om hur vävkompensatorer designas och vilka typer av rörelser de kan ta upp; axiella, radiella, vridning, laterala samt vibration och vi fick också höra vilket omfattande underlag som krävs för en optimal design av en kompensator. En överdimensionerad kompensator riskerar att tappa sin funktion och kan skadas i förtid vilket ger oönskade kostnader för anläggningsägaren. Att få in alla data om rörelser – som kompensatorn ska ta upp – kan vara svårt. Om underlaget inte är komplett; försök göra en seriös bedömning. Saknade data kan leda till under-/överdimensionering.

påverkansfaktorer samtidigt. En stor fördel är att de kan hantera stora temperaturskillnader. Kompensatorer kan också ha en ljuddämpande effekt då svängningar minimeras. Dessutom kan kompensatorn utgöra en justerbar enhet vid installation och montage.

– Vid design av en kompensator måste alla dessa påverkansfaktorer beaktas. Faktorerna behöver inte nödvändigtvis vara samma som då anläggningen en gång konstruerades vilket gör att man inte kan lita på gammal fakta utan måste designa från början, säger Roger Bengtsson.

I ett kraftvärmeverk kan det förekomma kompensatorer i exempelvis pannor, rök-

gassystem, rörsystem, pumpar, turbiner, bränsleinmatning, askhantering och skorsten eller med andra ord överallt.

Det förekommer tre huvudtyper av kompensatorer:

• Stålkompensatorer. Temperatur max 1000 °C. Tryck max 100 bar eller efter behov. Klarar mindre rörelser och färre långsamma dynamiska cykler. Design ofta enligt standard men också special. Vanligen tillverkade av rostfritt stål, alternativt andra metaller.

• Vävkompensatorer. Temperatur max 1000 °C. Tryck max 0,3 bar. Kan klara stora och många dynamiska cykler. Inga förekommande standarder vilket gör varje kompensators

KONCEPT FÖR ARBETE

Roger Bengtsson berättade också hur ett koncept för kompensatorer fungerar innehållandes: kartläggning & identifiering, planering, inspektion, temporära åtgärder, uppmätning och 3D-skanning, demontering & installation, dokumentation och jourverksamhet från leverantör.

Avslutningsvis visade Roger Bengtsson ett antal case och bilder från verkligheten, olika typer av skador och varför dessa uppkommit. Bland annat pekades på riskerna med att dra åt flänsförbandets komponenter med okontrollerat moment som kan ge skador och läckage som följd.

Så mycket ny teknik finns inte förutom att ingående material givetvis utvecklas, men den stora skillnaden ligger i att arbeta med konceptet runt kompensatorer.

Sammanfattningsvis:

• En kompensator är en flexibel enhet, ofta bortglömd, som har till uppgift att ta upp rörelser orsakade av en mängd påverkansfaktorer

• Ta kontroll över dina kompensatorer

• Säkerställ rätt grunddata

• Använd tidigare erfarenheter för att lösa uppkomna problem och förebygga dem

• Planera översyn och underhåll

SÄKERHETSVENTILER – FÖR

SÄKERHETENS SKULL

Mats Dahlrot från Kiwa berättade om säkerhetsventilinstallationer. Underrubriken var ”Kreativa lösningar och rena knasigheter”. Foton på rena knasigheter vittnade om att inte alla tar säkerhetsventiler på allvar och slarvar med att följa föreskrifter och ta hjälp av beprövade lösningar.

Säkerhetsventilen är sista barriären, efter styrsystem och övervakningssystem. Säkerhetsventilen måste vara oberoende av andra funktioner. Den styrs av trycket i sitt eget media och påverkas ej av mjukvara, AI eller cyber(o)säkerhet.

Krav på säkerhetsutrustning beskrivs i AFS 2023:5. Mats Dahlrot beskrev kraven mer i detalj och berättade om projekteringen av en säkerhetsventil, med först beräkning av erforderligt flöde, sedan val av ventil (ofta med stöd från leverantör) och slutligen dimensionering av in- och utloppsledningarna.

Utloppet är riktigt svårt. Det ska mynna säkert för person, husdjur och utrustning. Oftast placeras mynningen utomhus. Utloppsledningen ska vara ständigt fallande och ha dränage. Och tänk på att vid säkerhetsventiler för mycket höga öppningstryck, så expanderar media kraftigt när det kommer ut.

SKRUBBRAR OCH RÖRLEDNINGAR I PANNANS RÖKGASMILJÖ

Steuler-KCH är ett företag som har levererat syrafast murning sedan 1867. Utvecklingen har skett i den andan – att ta fram produkter och material till industri, energisektor och badhus; verksamheter där det förekommer korrosiva miljöer och där typiskt inte rostfritt stål eller andra metalliska produkter står pall.

Steuler-KCH utför gummering samt levererar rör, tankar och andra komponenter. Materialen är gummi, PVC, polypropen (PP), GAP eller kombinerade material som exempelvis termoplastlinade GAP-rör.

”För ungefär tjugo år sedan byggdes många anläggningar med tillhörande våt rökgasrening. På grund av den korrosiva miljön väljs nästan uteslutande olika plastmaterial. Vi har erfarenheter bland annat från tjugo års underhåll av plast och GAP i våta rökgasreningar.”
/Sofia Andersdotter Persson, vd för Steuler-KCH Nordic AB

Man kan också göra beläggningar, som flake-beläggningar i processutrustning och förstärka industrigolv. Samt utföra rörinstallationer. Företaget åtar sig också underhåll och deltar med insatser i form av inspektioner inför och åtgärder under revisionsstopp.

Rökgasreningen i kraftvärmepannor som använder avfallsbränsle utgör en särskilt utmanande miljö.

– För ungefär tjugo år sedan byggdes många anläggningar med tillhörande våt rökgasrening. På grund av den korrosiva miljön väljs nästan uteslutande olika plastmaterial. Vi har erfarenheter bland annat från tjugo års underhåll av plast och GAP i våta rökgasreningar, berättar Sofia Andersdotter Persson, vd för Steuler-KCH Nordic AB.

Hon fortsatte med att visa bilder på de skador som kan uppkomma i quenchar, skrubbrar och rörledningar. Orsakerna kan

vara korrosion, annan kemisk påverkan, slitage, erosion och osmos. Vi fick veta hur olika typer av skador i olika processkomponenter kan repareras, samt vad man ska tänka på vid val av material till dessa utsatta processdelar.

UTVECKLING AV BEFINTLIG RÖKGASRENING VID BLOCK 3 HOS SKÖVDE ENERGI

Philip Strömberg, produktionschef Skövde Energi, och Edward Ramsten, försäljningschef inom Clean Air Technologies vid Andritz AB, presenterade NID-tekniken och de förbättringar som gjorts av NIDutrustningen vid pannan ingående i block 3 – en anläggning som varit i drift cirka 25 år. NID står för Novel Integrated Desulphurization, och är ett koncept som utvecklades av dåvarande ABB och ALSTOM (dagens Andritz) på 1990-talet. Det har installerats på många håll i världen,

i Sverige finns 16 installationer vid kraftvärmeverk. Tekniken baseras på att blanda kalk och vatten i en mixer. Blandningen injiceras i rökgasflödet i en reaktor. Kalk och föroreningar blandas och fastnar på filterstrumporna. En del av stoften och kalken återcirkuleras, medan resten tas ur processen för att få en effektiv avskiljning. NID betecknas som semi-torr rening, och fungerar som en multiavskiljare för partiklar, SOx, saltsyra, vätefluorid, tungmetaller och dioxiner.

Pannan i block 3 har 20 MW effekt, och som bränsle används 40 procent hushållsavfall och 60 procent verksamhetsavfall. Effekten på anläggningen har trimmats upp i flera omgångar. Detta har lett till att mer förbränningsluft används, flödet i rökgaskanalerna har ökat. Mer kalk och kol förbrukas och det blir mer stoft.

Belastningen på slangfiltret ökade, vilket orsakade ökat tryckfall och tätare pulsrengöring av filtren. Slitaget på strumporna

Schematisk bild som visar rökgasrening med Andritz NID-koncept.
”Nu tar vi nästa steg och lanserar vår vertikalmixer till fler anläggningar runt om i världen, både som uppgradering i befintliga NID-system och som en del av helt nya installationer.”
/Edward Ramsten, försäljningschef, Andritz

var hårt och det blev tätare byten. Eftersom mixern ofta sattes igen, minskade anläggningens tillgänglighet. En lösning var att öka fukthalten, men med den horisontella mixern var den begränsad till max 1,5 procent fukt.

I slutet på 2010-talet undersökte Andritz hur fukthalten kunde ökas i mixern och processen, för att på så sätt få en bättre nyttjandegrad av kalken. Det generade ett helt nytt mixer-koncept som testades och utvecklades i Andritz labb i Växjö. Resultatet blev en vertikalmixer som skulle klara cirka 3 procent fukthalt.

Andritz kom överens med Skövde Energi att ersätta och prova den ursprungliga horisontella mixern från Andritz med den nya vertikala lösningen.

Målet var att öka fukthalten, effektiviteten och höja tillgängligheten. Efter två års drift kan fördelarna sammanfattas som:

• Mindre stoft till filtret, vilket innebär lägre belastning och färre pulsrengöringar.

• Bättre aktivering av recirkulerat stoft, innebär effektivare kalkanvändning och lägre kostnader.

• Minskad mängd flygaska, färre transporter.

• Färre pulsrengöringar. Ökar livslängden på strumporna och innebär mindre behov av tryckluft.

• Färre driftstopp kopplade till igensättningar.

• Mindre och enklare underhåll av mixern.

Tack vare uppgraderingen till vertikal mixer, behöver inte filterkammaren byggas ut, vilket man inledningsvis tänkte sig som en möjlighet.

– Att kunna testa våra nyutvecklade produkter i verkliga driftmiljöer är avgörande för att säkerställa både prestanda och tillförlitlighet. Vi är därför mycket tacksamma för det nära och konstruktiva samarbetet vi haft med Skövde Energi under dessa år – ett samarbete som lett till mycket goda resultat. Nu tar vi nästa steg och lanserar vår vertikalmixer till fler anläggningar runt om i världen, både som uppgradering i befintliga NID-system och som en del av helt nya installationer, säger Edward Ramsten, Andritz AB.

Andritz fortsätter att utveckla NIDkonceptet. Bakgrunden är att reningen behöver möta ökade krav avseende energiprestanda och rening av saltsyra. Normal sänkning av temperaturen i NID-reaktorn är cirka 15 °C. Minimal inloppstemperatur är normalt 155 °C. Nu frågar kunder efter lägre temperaturer, ner mot 140 °C, som inte kan mötas med normal uppfuktning utan risk för korrosion och pelletisering i mixern. Andritz gör därför pilotförsök med ånginjicering. Nu planeras storskaliga tester hos Skövde Energi för att utvärdera prestanda.

CARLSBERG SVERIGE STORSATSAR PÅ ÅTERVINNING

– minskar behovet av koldioxid med 25 procent

Carlsberg Sverige har investerat i en ny anläggning för att återvinna koldioxid vid bryggeriet i Falkenberg. Nya siffror visar nu det stora bidraget: Under 2025 uppskattas hela 2 000 ton koldioxid återvinnas, vilket motsvarar 25 procent av all koldioxid som används vid bryggeriet.

VID CARLSBERG SVERIGES bryggeri i Falkenberg tas nu ytterligare ett steg mot en mer cirkulär produktion. Den koldioxid som naturligt

uppstår under ölbryggningen fångas numera upp i en ny anläggning och återanvänds som kolsyra i företagets öl, läsk och vatten – i stället

Hittills under 2025 har anläggningen producerat cirka 1 300 ton koldioxid, motsvarande 16 procent av bryggeriets totala koldioxidbehov.

för att släppas ut eller köpas in externt.

– Genom att återvinna koldioxid från ölbryggningen sparar vi både resurser och miljö. Det minskar vårt behov av inköpt koldioxid, ger mer stabil försörjning och leder dessutom till färre transporter, säger Jonas Kudermann, ansvarig för produktion och logistik på Carlsberg Sverige.

Hittills under 2025 har anläggningen producerat cirka 1 300 ton koldioxid, motsvarande 16 procent av bryggeriets totala koldioxidbehov. För helåret förväntas nivån landa på cirka 2 000 ton återvunnen koldioxid, vilket motsvarar 25 procent av all koldioxid som används vid bryggeriet.

HÅLLBARHET EN NATURLIG DEL AV BRYGGKONSTEN

För ölproduktionen används den största andelen av den återvunna koldioxiden – omkring 70 procent går tillbaka in i ölprocessen, även om behovet varierar mellan olika ölsorter.

– För oss är hållbarhetsarbetet en naturlig del av bryggkonsten. Att kunna använda vår egen koldioxid i produktionen är ett tydligt exempel på hur innovation kan bidra till både miljövinster och en mer robust verksamhet, säger Anna Anderberg, hållbarhetschef på Carlsberg Sverige.

Investeringen är en del av Carlsberg Sveriges arbete för att minska klimatpåverkan över värdekedjan.

Mellan 2022 och 2024 har företaget redan minskat det relativa koldioxidavtrycket med 17 procent genom mer effektiva transporter, hållbara förpackningar, förnybar energi och hållbart odlade råvaror. Målet är att nå en 30-procentig minskning till 2030 och Netto Noll till 2040, vilket innebär att Carlsberg Sverige inte ska bidra med några nettoutsläpp av växthusgaser.

Jonas Kudermann, ansvarig för produktion och logistik på Carlsberg Sverige.

LANTMÄNNEN INVESTERAR

100 miljoner i ny anläggning i Svalöv – högteknologisk anläggning för växtförädling

Lantmännen satsar 100 miljoner kronor i en ny anläggning i Svalöv för att effektivisera och framtidssäkra växtförädlingen. Investeringen bygger på Lantmännens specialistkompetens och utnyttjar avancerade machine learning-modeller.

ANLÄGGNINGEN I SVALÖV utvecklar växtsorter anpassade för svenskt klimat. Växterna får ökad stresstålighet och de svenska skördarna kan bli större, stabilare och med rätt kvalitet – lantbrukarnas lönsamhet ökar och den svenska livsmedelsberedskapen förstärks.

– Den nya anläggningen är ytterligare ett sätt för oss att skapa långsiktigt värde för kunder, medlemmar och medarbetare. Genom att utveckla framtidens växtförädling vill vi bidra till ett starkare svenskt lantbruk, säger Lars-Gunnar Edh, chef för Lantmännen Lantbruk.

Satsningen innebär att Lantmännen flyttar analysverksamheten för utsäde och frö till egna lokaler i stället för att anlita externa aktörer. Det ger snabbare resultat, bättre resursutnyttjande och större möjligheter att styra produktionen – samtidigt som kvaliteten säkerställs.

– Genom att göra analyserna själva stärker vi både lönsamheten och kompetensen. Vi kan använda våra resurser fullt ut, utveckla nya arbetssätt och öka träffsäkerheten i det vi levererar till kunderna. Grunden för växtförädlingen stärks när vi investerar i ny toppmodern utrustning baserad på machine learning, säger Desirée Börjesdotter, växtförädlingschef på Lantmännen.

Analysverksamheten är ackrediterad av Swedac, myndigheten som granskar efterlevnaden av krav på kvalitet och säkerhet.

– Genom att satsa på en utbyggnad av verksamheten i Svalöv säkerställer vi en effektiv och framtidsorienterad växtförädling. Den utbyggda analysverksamheten ger bättre planering, ökad flexibilitet och ännu bättre service till svenska lantbrukare, säger Johannes Åkerblom, växtodlingschef på Lantmännen.

Byggstart sker under hösten 2025, och anläggningen beräknas stå klar under första halvåret 2027.

Byggstart sker under hösten 2025, och anläggningen beräknas stå klar under första halvåret 2027.

VI KAN BULKHANTERING

Maskiner • Projekt • Modernisering • Service/reservdelar

Vi levererar alla typer av transportörer för bulkgodshantering:

• Skivsåll

• Trumsiktar

• Spjäll

• Kylskruvar

• Skruvtransportörer

• Skraptransportörer

• Bandtransportörer

• Pneumatiska sändare

• Elevatorer

• Cellmatare

• Askkrossar

• Silos

Sverige har chansen att bygga ett hållbart energisystem

LANTBRUKARNA ÄR REDO

Med biogas kan lantbrukare omvandla restprodukter till el, värme och biogödsel. Nu måste regeringen visa att den menar allvar med klimatmål, beredskap och livsmedelsstrategi, skriver företrädare för branschorganisationer och företag.

NÄR NATURVÅRDSVERKET nu väljer att ta bort investeringsstödet för gårdsbiogas hotas en teknik som redan finns på plats, som fungerar – och som gör konkret skillnad för klimatet, energisystemet och lantbrukets ekonomi.

Ett enda pennstreck, ett beslut bakom ett skrivbord, riskerar att radera en av Sveriges mest effektiva lösningar på både klimatkrisen och landets energiberedskap.

OUTNYTTJAD ENERGISKATT PÅ LANDSBYGDEN

Samtidigt som Sverige brottas med effektbrist, importberoende av fossil mineralgödsel och en sårbar livsmedelsförsörjning, står lantbrukarna redo att investera i biogas. Det är en lokal, cirkulär och klimatsmart energikälla som ger egenproducerad el och värme – direkt på gården.

Potentialen är enorm. Biobaserad energiproduktion skulle kunna bidra med uppemot 50 TWh – att jämföra med Sveriges totala produktion på 169,3 TWh förra året, enligt Energimyndigheten.

Här ryms allt från större kraftvärmeverk och industriella mottrycksanläggningar till småskaliga gårdsanläggningar för biogas. Dessa bidrar med el, värme och biogödsel –samtidigt som de ersätter fossila alternativ, skapar jobb och stärker landsbygden.

CIRKULÄRT KRETSLOPP – LOKAL ENERGI, LOKAL NYTTA

På svenska gårdar finns redan resurserna: gödsel, kunskap och vilja. Med biogas kan lantbrukare omvandla restprodukter till el, värme och biogödsel – i ett lokalt kretslopp som minskar utsläpp och beroendet av importerad energi.

Det är inte bara en klimatlösning – det är lokal beredskap och resiliens i praktiken. Men utan långsiktiga och stabila spelregler riskerar omställningen att stanna på gårdsplanen.

BESLUT UTAN FÖRANKRING

Naturvårdsverkets besked kom plötsligt – bara två veckor innan nästa ansökningsrunda för investeringsstöd via Klimatklivet. Samtidigt som regeringen i sin budget lyfter behovet av investeringar i fossilfri elproduktion och förstärkt energiinfrastruktur.

Många lantbrukare har redan börjat planera, anlita konsulter och göra investeringar. Nu står de utan stöd och utan svar. Beslutet bygger dessutom på en ofärdig intern rapport med utsläppssiffror som avviker från EU:s regler.

Resultatet blir att Sverige, i praktiken, gör det svårare att bygga biogas än vad EU kräver – trots att EU pekar ut biogasen som en nyckel i den gröna omställningen.

Att i det här läget strypa stödet utan politisk prövning är inte bara kortsiktigt –det är ett svek mot lantbrukarna som vill vara en del av lösningen.

REGERINGEN MÅSTE AGERA – OCH

VISA ATT MAN MENAR ALLVAR

Flera planerade storskaliga gödselbaserade anläggningar för flytande biogas riskerar nu att falla bort. Det kan knappast

Biogasanläggning Jordberga. Bild: Krister Hansson/Energigas Sverige

vara regeringens ambition.

Vi uppmanar därför regeringen att justera Klimatklivets regler så att även energinytta, beredskap och cirkularitet räknas in. Om det inte är möjligt – förstärk andra stödformer, som Jordbruksverkets beredskapsstöd eller Kraftlyftet. Ge tydliga besked om framtidens stöd till gårdsbiogas.

Sverige har chansen att bygga ett hållbart energisystem från grunden – med biogas som en central del.

Lantbrukarna är redo. De har viljan, kunskapen och resurserna.

Nu är det regeringens tur att visa att den menar allvar med klimatmål, beredskap och livsmedelsstrategi.

Debattartikel av:

Palle Borgström, förbundsordförande, LRF

Alarik Sandrup, näringspolitisk chef, Lantmännen

Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige

Anna Törner, vd, Svebio – Svenska Bioenergiföreningen

Elina Matsdotter, hållbarhetschef, Scan Sverige

Helena Markstedt, näringspolitisk chef, Arla

Raychem, världsledande inom värmekabel, är nu en del av Chemelex.

Excellence is everything

Raychem - fortfarande en global leverantör av frostskydd och varmhållning av rör och behållare samt lösningar inom läckagedetektering. Men nu med ett nytt företagsnamn – Chemelex. Vi erbjuder fortfarande ett heltäckande skydd med hög prestanda och maximal energieffektivitet. Från frostskydd av vattenledningar till varmhållning av processer med höga temperaturer. www.chemelex.com

Panna 4 är en del av samarbetet mellan Göteborg Energi och Mölndal Energi. Bild: Göteborg Energi/Liljewall Arkitekter

UNIKT SAMARBETE ger kommuner energi

Just nu pågår byggnationen av Panna 4 på Riskulla i Mölndal, en fortsättning på ett minst sagt unikt samarbete mellan Göteborg Energi och Mölndal Energi. Pelletspannan för förnybar fjärrvärmeproduktion, med en kapacitet på 50 MW, byggs och ägs av Göteborg Energi men ska driftas av Mölndal Energi.

AV PERNILLA KRANTZ

FJÄRRVÄRME ÄR BÅDE leveranssäkert och prisvärt där systemet fångar upp överskottsvärme från resten av samhället vilket

gör att Göteborg kan värmas upp på ett kostnadseffektivt och miljömässigt bra sätt. Men ännu smartare blir systemet tack vare

ett mångårigt samarbete över kommungränserna, mellan Göteborg Energi och Mölndal Energi. Redan i dag är nämligen

fjärrvärmenäten i Göteborg och Mölndal sammankopplade vilket optimerar systemet och möjliggör ett utbyte. Exempelvis kan Mölndal ibland ha billigare värme än vad Göteborg kan producera men i stället för att Göteborg ska starta upp en ny panna och producera dyrare värme kan man utnyttja det som ett enda system. Energibehovet i de båda kommunerna kan balanseras upp effektivare och man kan nyttja mer hållbara bränslen på ett bättre sätt.

TAR VARA PÅ MARK OCH KOMPETENS

Den nya satsningen med Panna 4 tillgodoser det ökade behovet av förnybar fjärrvärme i södra delen av Göteborg Energis fjärrvärmenät och optimerar som sagt samtidigt fjärrvärmeproduktionen i regionen. Och tack vare det redan etablerade samarbetet mellan Göteborg Energi och Mölndal Energi byggs den nya pelletspannan på befintlig industrimark med en färdig infrastruktur, på Riskulla i Mölndal. Pelletspannan byggs och ägs av Göteborg Energi men byggs alltså på Mölndal Energis mark och de kommer även sköta driften.

– Vi hade letat efter en lämplig plats i Göteborg under flera år när det visade sig att Mölndal Energi hade ett befintligt miljötillstånd som de inte behövde utnyttja, berättar Pontus Gustafson, biträdande projektledare hos Göteborg Energi. Så tack vare det här unika samarbetet förkortade vi hela processen med minst två år eftersom vi kunde starta upphandlingen med en gång. Förutom den nya pelletspannan involverar samarbetet också upphandling och transport av förnybart biobränsle, utbyte av fjärrvärme mellan näten, leveransstöttning vid eventuella driftstörningar och kompetensutbyte.

– Det finns flera ihopkopplade fjärrvärmenät i Sverige, men jag känner inte till några som knyter samarbetet så här tätt som vi gör nu, fortsätter Pontus Gustafson. Här tar vi vara på både mark och kompetens.

INSPIRERAR FÖR HÅLLBAR OMSTÄLLNING

Panna 3, med sina stora glaspartier som visar upp process och innehåll för allmänheten, blev snabbt ett landmärke i Mölndal när det färdigställdes 2009. Även Panna 4 har ritats av Liljewall Arkitekter och gestaltningen här kommer kännas igen. Ett stort glasparti ska ge rikligt med dagsljus in i byggnaden över flera plan och samtidigt skapa fina utblickar för drift- och underhållspersonalen. Pannbyggnaden på 3 000 kvadratmeter kommer bestå av en lossningsbyggnad, lagring och beredning av bränsle utöver pannbyggnaden med en del för rökgas-

– Vi hade letat efter en lämplig plats i Göteborg under flera år när det visade sig att Mölndal Energi hade ett befintligt miljötillstånd som de inte behövde utnyttja, berättar Pontus Gustafson, biträdande projektledare hos Göteborg Energi. Bild: Göteborg Energi

rening. Materialval, färger och övergripande gestaltning följer de tidigare projekten som Liljewall Arkitekter ansvarat för på verket.

Just nu pågår mekaniskt montage och byggnation av väggar och tak. Allt medan verksamheten pågår runt omkring.

– Sajten är trång och vi bygger nära pågående drift, det är absolut en logistisk utmaning som kräver extra bra kommunikation, menar Pontus Gustafson.

Det första spadtaget togs förra sommaren och i november ska den nya anläggningen tas i drift. Förhoppningsvis kan det här

projektet inspirera fler samlokaliseringar och nätöverskridande samarbeten, något som verkligen behövs i hela omställningen till ett mer hållbart samhälle.

FAKTA

Panna 4 på Riskulla

Byggtid: juni 2024–mars 2027

Byggherre: Göteborg Energi

Byggentreprenör: Valmet

Arkitekt: Liljewall Arkitekter

RENARE HAV

med framtidens avloppsrening

Utbyggnaden av Hammargårds avloppsreningsverk innebär både en ökad kapacitet och en högre grad av rening. Bild: Tengbom/Annelie Drackner

Kungsbacka kommun tar ett historiskt kliv mot ett renare hav och en mer hållbar framtid.

Med utbyggnaden av Hammargårds avloppsreningsverk satsar kommunen på den senaste tekniken inom vattenrening som en följd av landets kanske tuffaste utsläppsvillkor.

AV PERNILLA KRANTZ

KUNGSBACKAFJORDEN ÄR ett av västkustens mest känsliga havsområden så när Kungsbacka kommun fick sitt nya miljötillstånd våren 2023 följde betydligt tuffare utsläppsvillkor. Eftersom Hammargårds befintliga avloppsreningsverk, byggt på 1970-talet, hade nått slutet av sin livslängd stod det nu klart att verket behövde byggas ut för framtiden.

– Utbyggnaden av Hammargårds innebär både en ökad kapacitet och en högre grad av rening, förklarar Joakim Ekberg, projektledare vid Kungsbacka kommun. Det nya verket dimensioneras för 70 000 personekvivalenter (PE), motsvarande cirka 80 000 invånare, och blir kommunens största investering någonsin.

För att nå de tuffare utsläppsvillkoren har

kommunen valt en innovativ processlösning som heter AGS, (Aerobt Granulärt Slam). Tekniken används på många platser i Europa, men endast på en i Norden, och Kungsbacka blir den andra kommunen i Sverige att implementera lösningen.

– Vi gjorde en bred kartläggning av olika processlösningar och värderade nio kriterier, bland annat energieffektivitet, klimatpåverkan och ekonomi, berättar Joakim Ekberg. AGS visade sig vara det bästa alternativet för oss. Det är yteffektivt, vilket är viktigt eftersom vi har begränsad plats, och dessutom mycket energisnålt i drift med låg kemikalieförbrukning.

Tekniken bygger på att mikroorganismer växer som små granulat i bassängerna och effektivt bryter ner föroreningar. Systemet

klarar bland annat kväverening med hög precision, något som är avgörande för att motverka övergödningen i fjorden.

Utbyggnaden av Hammargårds avloppsreningsverk är en av kommunens mest genomgripande hållbarhetssatsningar. Redan i upphandlingsskedet betonades miljö- och klimatpåverkan som en avgörande faktor.

– Hållbarhet viktades tungt i upphandlingen, säger Joakim Ekberg. Vi valde att utvärdera entreprenörernas anbud även utifrån de aspekterna.

Entreprenören ByggDialog, som upphandlades 2022, har i sin tur tagit vidare hållbarhetsaspekten i sin organisation.

– Vi har ställt samma krav på våra underentreprenörer som kommunen ställde på oss,

konstaterar Jonas Hesselroth, områdeschef på ByggDialog. När beställaren har höga ambitioner blir det också möjligt för oss att driva hållbarhetsarbetet på riktigt.

För att möjliggöra återbruk redan i projekteringen har standarddimensioner använts, vilket gör det enklare att hitta komponenter på marknaden. Bland annat har 600 kvadratmeter håldäcksplattor kunnat återbrukas från ett annat projekt i regionen. Dessutom utforskas lösningar som miljöbetong och alternativa stommaterial för att minska koldioxidavtrycket.

– Vi använder exempelvis mer trä i stommen än vad som är vanligt i den här typen av anläggningar, berättar Jonas Hesselroth.

PARTNERING SOM MODELL

Att välja att jobba i partnering har varit en förutsättning, menar Joakim Ekberg.

– Detta är ett så pass komplext projekt och hade vi arbetat på ett mer traditionellt sätt hade det förmodligen blivit både dyrare och tagit längre tid.

Jonas Hesselroth instämmer.

– Ju mer komplext ett projekt är, desto bättre fungerar partnering. Vi sitter på samma sida av bordet som vår beställare

Joakim Ekberg, projektledare vid Kungsbacka kommun.

Bild: Kungsbacka kommun

och jobbar tillsammans. Vi har också kunnat ta med oss erfarenheterna från vårt tidigare samarbete, ombyggnationen av Ölmanäs avloppsreningsverk, vilket är en jättestor fördel.

Det här projektet genomförs inte utan utmaningar längs vägen. Avloppsrenings-

verket ska byggas om under pågående drift, samtidigt som platsen är trångt belägen mellan järnväg, kraftverk och med berg på två sidor.

– Vi måste hela tiden anpassa oss efter de befintliga förutsättningarna, både vad gäller anläggningen och den omgivande miljön, förklarar Joakim Ekberg. Det ställer stora krav på både logistik och säkerhet.

– För oss som entreprenör är det kombinationen av den trånga arbetsplatsen och att driften ska pågå under hela byggtiden som är den stora utmaningen, tillägger Jonas Hesselroth.

BYGGSTART PÅ GÅNG

Just nu befinner sig projektet i övergången mellan planering och byggstart. Ett politiskt beslut väntas under hösten, och ambitionen är att börja bygga redan i december.

– Byggtiden sträcker sig sedan ända fram till 2030, säger Joakim Ekberg. Vi måste bygga i etapper eftersom verket hela tiden måste vara i drift. Två tredjedelar av verket blir nytt, men den sista tredjedelen kan inte renoveras förrän de nya delarna är helt klara.

När anläggningen står färdig kommer den att vara dimensionerad för framtiden och nå sina fulla kapacitet först om 25–30 år.

ANLÄGGNINGS BRANSCHENS NYA MÖTESPLATS

EVENEMANGETS HÖJDPUNKTER:

• NY ARENA FÖR BRANSCHEN

• UTSTÄLLARE

• TALARE

• MINGEL

FRI

FÖR DE 200 FÖRSTA ANMÄLNINGARNA

COURTYARD

UNDERHÅLL OCH SERVICE

HUSUMS MEKANISKA AB www.husumsmek.se

VI BYGGER INDUSTRISVERIGE

Vi är en mekanisk verkstad med reparationer och tillverkning som huvudsyssla.

Vi kan även erbjuda helhetslösningar från att beställa material till färdig slutprodukt. Vi utför även service- och underhållsarbeten, såväl som i verkstad som ute hos kund – exempelvis demontage och montage av maskiner och maskinutrustning.

Vi söker fler medarbetare, vill du bli en av oss, maila Conny@husumsmek.se eller ring 070-604 38 47.

DYKERIARBETEN

GÖTEBORGS DYKERITEKNIK AB 031-706 09 00, www.gbgdyk.se

Vi dyker upp när du behöver någon som dyker ner.

Vi erbjuder tekniskt kvalitativa och kostnadseffektiva lösningar inom marina entreprenader som ger ringar på vattnet.

Genom vår samlade erfarenhet och förståelse för komplexa projekt ger GDA uppdragsgivarna mervärden då vi vet vilka metoder som lämpar sig bäst.

Vi erbjuder teknisk kompetens, projektledning och utförande inom sjöentreprenader med kärnområdena kaj och betong, sjöledningar och inspektioner.

På Göteborgs Dykeriteknik arbetar vi inte bara med kvalitet, kompetens och med miljön i fokus på ytan – vi går djupare! Vill du veta mer? Hör av dig så berättar vi.

MODULÄR ORC-TEKNIK

SVEADIESEL AB

+47 8 764 66 10, www.sveadiesel.se

Sveadiesel erbjuder nu Orcan GmbHs ORC-lösningar även för industrin. Tidigare har Orcans moduler för spillvärmeåtervinning endast använts i marina applikationer, som hos rederiet Donsötank.

Orcan ePack omvandlar överskottsvärme till CO2-fri elektricitet och ökar energieffektiviteten samt minskar driftskostnader. Tekniken är mångsidig och kan integreras i olika industrier, inklusive cement och metall.

Modulerna klarar heta vätskor över 80 °C och gaser över 150 °C, med kort återbetalningstid och minimalt underhåll.

BELYSNING

FOX BELYSNING AB

+46 8-440 85 40, www.foxbelysning.se

I mer än 45 år har Fox levererat belysning till kulturminnen och samtida arkitektur, gator, flygplatser, slott och inte minst nattklubbar och daghem

Vi arbetar utifrån en princip om enkelhet i design, material och funktion. I kraft av sin enkelhet och materialval förstärker våra produkter det design- och kvalitetsmässiga uttrycket på en byggnad eller ett inredningsprojekt.

Bra design ska inte behöva bytas ut.

HÅLLBAR FORMSPRUTNING

ROSTI GROUP AB sales@rosti.com, www.rosti.com

Rosti är en global formsprutnings- och kontraktstillverkare till några av världens ledande företag inom vitt skilda branscher, med stort fokus på hållbarhet.

För att möta våra kunders behov, bygger vi nu en ny state-of-the-art fabrik på 14 000 kvm i närheten av vår befintliga fabrik i Gislaved.

Där utvecklar och tillverkar vi främst produkter till livsmedels- och life science industrin såväl som kompletta produkter till utvalda konsument- och industrisektorer.

Rosti har även produktion i USA, UK, Polen, Rumänien, Tyskland, Turkiet, Kina, Malaysia och Indien.

Sedan 1978

TEKNISKA KONSULTER

KONSULTGRUPPEN RÖDA TRÅDEN AB 0737-22 00 43, info@rodatraden.se, www.rodatraden.se Konsultgruppen Röda Tråden AB är en paraplyorganisation där samtliga konsulter är egenföretagare och delägare i bolaget genom medlemskap. Sedan 1995 (30 år) erbjuder vi tekniska konsulter inom Mark, Anläggning, Anläggningskonstruktioner, Bygg och fastighet, VVS och EL.

Vår styrka är vår höga kompetens och långa erfarenhet inom samtliga teknikområden.

Vi arbetar huvudsakligen tillsammans med offentliga beställare och stora fastighetsägare där vi erbjuder projekteringsledning, projektledning, byggledning, entreprenadingenjörer, besiktningspersoner, kontrollansvariga enligt PBL, installationssamordning, statusbesiktningar av konstruktioner och detaljplanearbeten i tidiga skeden.

KROSSNING & BERG

FRÖLÉN KROSS AB 0611-214 40, www.frolenkross.se

Behöver du bergkross, makadam, sandmaterial eller stenmjöl redan idag? Om du önskar kan du hämta ditt material på egen hand i våra täkter i Västernorrland, annars säkerställer vi att du får din leverans inom kort till ett bra pris.

Vi utför även krossning på plats med hjälp av våra mobila och transportabla krossanläggningar över hela Norrlandsregionen.

På Frölén Kross AB tar vi även på oss totalentreprenader då det tillkommer sprängningar och transporter.

Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 av DNV, och även materialet är ballastcertifierat av DNV.

MARIN ENTREPRENAD

SVENSK SJÖENTREPRENAD I MALMÖ AB info@sse-ab.se, www.sse-ab.se

På Svensk Sjöentreprenad är vi specialister på arbeten inom marina miljöer. Vi inriktar oss på marin infrastruktur, där vi utför allt från muddring till nybyggnation, service och underhåll.

Vi utför arbeten på byggnadsverk, sjöledningar, kraftverk, bryggor, hamnar m.m.

Genom ett unikt och mångårigt samarbete med olika anläggnings- och specialistföretag kan vi erbjuda Er en bred kompetens inom olika områden. Vi har en stor flotta marina resurser till förfogande och uthyrning.

Vi finns i Göteborg, Sölvesborg och Malmö.

Kan vi bli din partner i vattnet?

DYKNING / MUDDRING / IWS / MARINA RESURSER

HYDRAULIKUTBILDNING

PROJEKTHYDRAULIK SVERIGE AB 0243-800 25, www.projekthydraulik.se

Vi erbjuder hydraulikutbildning för företag och kunder med skilda utbildningsbehov.

Kurserna genomförs i modernt utrustade lokaler i Borlänge. Teorilektioner varvas med praktiska övningar i vårt hydrauliklaboratorium.

Förutom de öppna kurserna i Borlänge kan Projekthydraulik genomföra skräddarsydda företagsanpassade utbildningar med möjlighet till praktiska laborationer med mobila laborationsbänkar ute på olika företag runt om i landet.

Vi hjälper dig att bli bäst på hydraulik!

Teori och praktiska övningar baserat på 40 års erfarenhet.

VI BYGGER INDUSTRISVERIGE

BRANDSKYDD

FOGMAKER INTERNATIONAL AB info@fogmaker.com, www.fogmaker.com

Fogmaker International AB tillverkar brandskyddsutrustning med vattendimma under högtryck för fordon och maskiner.

Systemet är oberoende av elektricitet och position, helt automatiskt och alltid aktivt. Självklart miljövänligt med vår 100 procent PFAS-fria vätska: Eco 1. Fogmaker har partners i 70 länder och det finns idag runt 300 000 system installerade i allt från skolbussar till gruvmaskiner.

FÄRG & YTBEHANDLING

TEKNOS AB www.teknos.com/sv-SE/Industri/Industrier/energi/ Vi är en global färgproducent som erbjuder ett brett sortiment av färger och ytbehandlingar för tillverkningsindustrin, byggbranschen och konsumenter.

Vi arbetar i nära samarbete med våra kunder och strävar alltid efter att hjälpa dem hitta den idealiska lösningen för just deras ändamål.

Tack vare grundlig forskning och feedback från olika marknadsområden kan vi fortlöpande utveckla vårt produktsortiment och vår service för att säkerställa största möjliga kundnöjdhet.

Våra breda kunskaper, tillsammans med decennier av branschledande kvalitet, gör oss övertygade om att vårt produktsortiment kan lösa alla ytbehandlingsutmaningar, i alla situationer. We make the world last longer.

HÅLLBARHET

AXJO EUROPE AB www.axjo.com

Hållbarhet möter innovation! Vi tillverkar kabeltrummor och förvaringslösningar i 100 procent återvunnet material, anpassade för branscher världen över. Vi är också Skandinaviens enda tillverkare av AutoStore lådor.

Med vårt smarta cirkulära system och vår användarvänliga app kan produkterna återlämnas och få nytt liv – enkelt och effektivt.

För oss är Zero waste en viktig vision där vi skapar maximal effektivitet med minimal negativ påverkan. Kontakta oss för hållbara lösningar som skapar nytta och gör skillnad!

INGENJÖRER

SVENSKA TEKNIKINGENJÖRER STING AB www.sting.nu Sting är ingenjörsföretaget med känsla för teknik och samhälle.

Med cirka 1000 projekt i ryggen och med en erfarenhet som sträcker sig mer än 30 år tillbaka i tiden är vi sverigeledande i vår nisch – stora rörliga konstruktioner. Vi har samlat all kompetens under samma tak för att kunna ta oss an såväl stora som små uppdrag från start till mål.

Idag levererar vi attraktiva och avancerade tekniska konstruktionslösningar inom infrastruktur över hela Sverige och i Norden.

SLINGER/ SIGNALLER (SLS)

JFK SWEDEN AB jfksweden.se, info@jfksweden.se

Kursen vänder sig till Er som söker efter slinger / signaller (SLS) för era medarbetare inom vindkraftsindustrin. Utbildningen vänder sig till de som arbetar med lyftoperationer. Detta innebär lyft som genomförs baserat på lyftplaner och utförs säkert genom att kontrollera och planera för faror som kan uppkomma vid en lyftoperation.

Se vår informationsfilm: www.youtu.be/6TkQcpUD-q8

RESERVKRAFT

OLSSONS ELEKTROMEKANISKA AB www.olssonselektromekaniska.se Olssons helhetslösningar tryggar livsviktig reservkraft. Välkommen till en trygg och kompetent partner när det gäller skräddarsydd reservkraft. Vi finns med er hela vägen från planering till installation och löpande service. Kundspecifika reservkraftsaggregat är vår styrka och vi åtar oss gärna totalentreprenader.Fördelen är att du får en leverantör som samordnar och säkerställer hela leveransen av reservkraft. Oavsett om din anläggning är stationär, mobil eller i en container. Reservkraft du kan lita på. Skräddarsytt för dina behov.

RÖRINSTALLATION

SK LICENSSVETS FRÖLUNDA AB www.sklicenssvets.se

SK Licenssvets är en trygg och pålitlig partner med 35 års erfarenhet av rörinstallationer, reparation/underhållsarbeten samt tillverkning av tryckkärl för industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp.

Vi värnar om långsiktiga relationer och hållbarhet och jobbar med allt från mindre åtaganden till större entreprenader, främst inom Norden men även i Europa.

Vi är certifierade för EN 1090-1 samt ISO 3834-2 och möter dagligen högt ställda krav. Därför lägger vi stor vikt vid vår personal, planering, beredning och uppföljning, för att kunna hålla utsatta tider samt en hög kvalitetsnivå. Med bred kompetens och behörigheter har vi en organisation som gör oss slagkraftiga.

STÅL

SCANDINOX AB

www.scandinox.se

Vi är verksamma på den skandinaviska och nordiska marknaden med rostfria produkteroch är en personlig projektpartner som sätter kunden i centrum. I nära dialog med dig som kund säkerställer vi bästa lösningen både ur ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Vårt breda sortiment av rör, rördelar, smide, flänsar och stångmaterial från Europas ledande producenter gör oss till en stabil leverantör. Austenitiska stål, 254 SMO, Duplex, Superduplex, Nickelbaslegeringar, Titan, Värmebeständiga material

VERKTYG OCH MASKINER FÖR TUNGA JOBB

DL MASKIN AB

070-657 40 90, kontakt@dlmaskin.se

Behöver du en hydraulhammare, stubbfräs, utrustning för dammbekämpning eller en siktskopa? Vi har rätt maskiner och verktyg för ditt projekt – och vi erbjuder flexibel uthyrning efter behov.

På DL Maskin tillhandahåller vi högkvalitativa rivningsverktyg och grävmaskinstillbehör från välrenommerade tillverkare som Montabert, Rotar, Dipperfox, MultaVEX Vibra och WLP (specialister på dammbekämpningssystem).

Välkommen att kontakta oss eller besök oss på dlmaskin.se för att se hela vårt sortiment.

VI BYGGER INDUSTRISVERIGE

PLÅT OCH ISOLERING

BELISOL www.belisol.se

Belisol utför alla typer av plåt och isoleringsarbeten.

Arbeten utförs med plåt i alla tjocklekar och färger, samt koppar och rostfritt.

Vi på Belisol har utbildning för att arbeta med alla temperaturer, inklusive extremkyla.

Belisol tar miljöpåverkan på allvar och har olika tillvägagångsätt för att minska den negativa påverkan.

MATERIALHANTERING

NOXOR AB

www.noxor.se

Med ett brett och gediget kunnande förser Noxor, och syterbolaget Bameco, kunder inom olika typer av branscher med kundanpassade lösningar för materialhantering, såväl kompletta linjer som enstaka maskiner.

Vi tillhandahåller även eftermarknadstjänster i form av förebyggande underhåll, service, utbyte av slitdelar, reparationer och modernisering av befintliga anläggningar.

AVFUKTNING

AIRWATERGREEN www.airwatergreen.com

Vi är ett innovativt svenskt företag som specialiserar oss på energieffektiva avfuktningslösningar för olika industrier.

Med fokus på hållbarhet utvecklar vi avancerade system som effektivt hanterar fukt i allt från livsmedelsproduktion till fastighetsförvaltning och vattenrening.

Våra lösningar använder den senaste teknologin för att säkerställa optimal luftkvalitet och minska energiförbrukningen, vilket bidrar till både bättre produktkvalitet och minskade driftkostnader.

Airwatergreen är engagerade i att leverera pålitliga och miljövänliga avfuktningssystem som uppfyller de strängaste kraven i dagens moderna industrimiljöer.

UNDERHÅLLSYSTEM

OCH SMARTA SENSORER

IDUS AB

0611-275 30, www.idus.se

Vi hjälper våra kunder stärka sin driftsäkerhet, motverka resursslöseri och tillämpa teknisk kompetens genom att göra rätt underhåll i rätt tid med hjälp av Idus underhållssystem.

Koppla våra smarta sensorer med AI funktionalitet till systemet för ett förutsägbart underhåll eller ta in signaler från PLC, Scada mm.

Vi erbjuder både moln- och serverbaserade lösningar.

FJÄRRVÄRME

ROSLAGENS VÄRMEMONTAGE AB www.rvm.nu

Roslagens Värmemontage AB är ett familjeföretag som grundades redan 1988.

Vi är en totalentreprenör när det kommer till fjärrvärme och VA entreprenader och är certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 samt ISO 3834-2.

Vi löser helt enkelt våra kunders problem genom att alltid göra det där lilla extra och med hög kvalitet samtidigt som vi värnar om miljön.

Ända sedan starten har vi byggt mer än 100 000 km kulvertledningar, samt inomhusledningar, pumpstationer, växlarinstallationer och andra tillhörande specialarbeten.

GASLARM

PROREG CONTROL AB www.proregcontrol.se

Vi har ett stort utbud av portabla och stationära gaslarm med sensorer för detektering av de flesta förekommande gaserna som är brandfarliga, giftiga, kvävande eller explosiva.

Produkterna är robusta och fungerar bra i alla sorters miljöer så som industrier, garage, tunnlar, gruvor, laboratorier, kontorsmiljöer etc.

Våra gaslarm håller hög kvalitet och kommer från tillverkare som har funnits länge på den svenska marknaden. Vi har egen serviceavdelning som ger er support, kalibrering och underhåll runt om i hela landet. Kontakta oss så hjälper vi er gärna med ert val av gaslarm!

KAMERAÖVERVAKNING

CCVE SVENSKA AB

+46 26 14 18 14, ccve.se

Har sedan 1984 levererat kameraövervakning för varierande applikationer, både till den svenska och internationella marknaden. Vårt kunnande sträcker sig från den tidigare analoga tekniken till dagens IP-baserade system. Processbevakning i industriell miljö

Kontrollrum

Områdesbevakning

Radar

Mätande värmekameror

Mobila lösningar

Fordonslösningar

Nummerplåtsläsning

Bildanalys

OCR Läsning

Kameror som fungerar i ugnar och pannor med upp till 2 000˚c

Med modern teknik och vår kunskap, löser vi våra kunders önskemål.

GASANALYSUTRUSTNING

OPSIS AB

www.opsis.se

OPSIS AB är ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa system för gasanalys. Systemen, som är internationellt testade och godkända, används bland annat för kontinuerlig emissionsmätning.

Tack vare att OPSIS-systemet kontinuerligt kan mäta flera gaser på flera mätsträckor samtidigt med låga drifts- och underhållskostnader, blir en OPSIS-installation både tekniskt och ekonomiskt effektiv.

Vi tillhandahåller även mjukvarurelaterade tjänster och tjänster som kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning, övervakning av mätdata, mä tjänster, framtagning av emissionsdatabaser, dispersionsmodellering och studier av miljöpåverkan.

Vi är certifierade enligt standarderna för ledningssystem ISO 9001, ISO 14001, ISO 27001 och ISO 45001 samt har ett ISO 17025-ackrediterat kalibreringslaboratorium.

SMARTA ELNÄT

KL INDUSTRI AB 022-243 00, www.kl-industri.se

Nordens ledande nätstationsleverantör skapar möjligheter för smarta elnät.

Våra flexibla stationer möjliggör hantering av nya tekniska lösningar för olika typer av elproduktion där förändringar i förbrukningsmönster och produktion fortgår. Samhällets ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet behöver smarta stationer för sektionering av stads-, tätorts- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare.

Dessa direktanpassas med utrustning för bland annat mätning, kommunikation och fjärrstyrning samt övervakning av till exempel över- och underspänning, jordfelsindikering, brytarindikering, överströmslarm, total förbrukning och skalskydd.

MilDef är en global systemintegratör och fullspektrumleverantör av ruggad IT till försvar och säkerhet samt statliga och kritiska infrastruktursektorer. MilDef tillhandahåller hårdvara, mjukvara och tjänster som skyddar kritiska informationsflöden och system, där insatserna är som störst. Bild: MilDef

MILDEF FÅR AVROPSORDER

värd 320 miljoner kronor från europeiskt Natoland

Efter att MilDef 2022 tecknade ett 20-årigt ramavtal med Försvarsmakten i ett icke namngivet Nato-land, värt 2,8 miljarder kronor, har nu en större hårdvarubeställning lagts, värd 320 miljoner kronor. Leveransen gäller MilDefs egenutvecklade IT-utrustning för digitalisering av landets Armé. Leveranserna sker 2026-2028.

FÖR ATT BIDRA till Nato-landets uppgradering av taktisk IT integrerad i en helt ny flotta av militära fordon har denna statliga organisation vänt sig till MilDef för ett komplett utbud av leveranser inom hårdvara, programvara, integration och livscykeltjänster. MilDef kommer att förse landets försvarsmakt med datorer, skärmar och nätverksinfrastruktur för digitaliserade kommandoförmågor.

– Vi har sedan ramavtalet undertecknades samverkat tätt med Försvarsmakten i det aktuella landet för att digitalisera och modernisera dess nutida och framtida fordonsprogram. Nu upplever vi att försvarsuppbyggnaden accelererar och att man går från ord till handling för att bygga såväl ett starkt nationellt försvar som en integrerad del av Nato-försvaret i Europa, säger Daniel Ljunggren, vd och koncernchef MilDef.

Motparten kan inte avslöjas på grund av nationell säkerhet.

Den nya beställningen är en del av ramavtalet som är det i särklass största hittills för MilDef, uppskattat till 2,8 miljarder kronor över 20 år.

Ljunggren, vd och koncernchef MilDef. Bild: Jann Lipka

Daniel

Totalleverantör inom pneumatik och vakuum

Mer än produkter

Vi jobbar nära våra kunder med att modernisera, modifiera och e ffektivisera samt hitta smarta lösningar. Genom våra tjänster hjälper vi vår a kunder att uppnå en tillförlitlig och framför allt effektiv produktionslin je.

Med AIRTEC i ert lag kan ni vara försäkrade om att ni alltid ha r snabb service, proffsrådgivning och den senaste tekniken.

Att göra skillnad

AIRTEC Pneumatic Sweden är totalleverantör inom pneumatik och vakuum

Med hög teknisk kompetens, servicegrad samt lager i Sverige - Vi vill bli er partner när det gäller automatisering!

Magic Gripper

Egna fixturer med fristående vakuum? Förpackningar, påsar, kartongresare m.m

Bästa möjliga partner gör skillnad

levla upp.

Framtidens underhåll är redan här.

Prevas hjälper er att ta steget

– Next Level Asset Management.

Prevas är ett utvecklingshus där påhittigheten står i centrum. Med hög teknisk kompetens och affärsförståelse hjälper vi kunder inom vitt skilda branscher att dra större nytta av vår tids teknikutveckling. Nytta för människor, planeten och ekonomin. Prevas startade 1985 och är idag 1100 medarbetare i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Prevas är börsnoterade på NASDAQ Stockholm.

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
Nordiska Projekt 5/2025-issuu by Stordåhd Kommunikation AB - Issuu