Grönt Samhällsbyggande 2/2026

Grönt

Samhällsbyggande

Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

STORA AI-DAGEN

AI förändrar samhällsbyggandet – experterna visar vägen framåt

ELDSJÄLARNA

Människorna som driver återbruket från vision till verklighet

FASTIGHETSDAGARNA 2026

Branschens viktigaste mötesplats samlade Sveriges allmännytta

DANDERYDS CENTRUM

Efter år av utveckling – nu närmar sig projektet mållinjen

HÅLLBART KVARTER

I AXELSBERG

Där klimatmål, livskvalitet och stadsutveckling möts

HITACHI ENERGY

EXPANDERAR

Ny certifierad anläggning visar vägen mot lägre klimatavtryck

– Klimatvinsterna som också stärker affären

Tanken bakom

varje solpanel

För oss är funktion och säkerhet alltid i fokus. Vårt nya system för låglutande solpaneler på släta tak passar alla typer av solpaneler. Fästena monteras på skena vilket ger ett sammankopplat system med få infästningspunkter.

Våra infästningssystem är utvecklade för att klara det tuffa nordiska klimatet med både snö och hårda vindar.

På vår hemsida hittar du mer information om alla våra produkter och en återförsäljare nära dig.

Minska antalet infästningspunkter i taken med vår stabilisatorskena.

Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt

Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.

• Kemisk flockning

• Kemisk fällning

• Lamellsedimentering

• pH-justering

• Slamförtjockning

• Mobila filterpressar

• Kolfilter

• Rening tungmetaller

• Jonbytare

• Onlinemätning

• Övervakning

• Loggning

• Mobil vattenanalys

• Recirkulering

• Pumpar

Kontaktuppgifter: 08-4497112

www.alverdens.se

INNEHÅLL

4 Innehåll

5 Ledare

6 Nyheter

10 Anders Enebjörk:gäller att hitta klimatbesparande åtgärder som samtidigt är kostnadseffektiva

12 Bjerking visar vägen med transparent och starkare hållbarhetsarbete

14 Vässa fastighetsdriften och automatisera rutinarbetet

16 Glasåtgärder måste prioriteras – renoveringsstrategi

18 Stockholms stads anläggningsentreprenad i Norrtull når BREEAM Infrastructure Excellent

20 Certifierad anläggning med låg klimatpåverkan

– Hitachi Energy expanderar

22 Stora AI-dagen – AI för samhällsbyggande

24 AI för att rädda planeten

26 Innovationsprojekt visar att AI ger konsulter helt nya roller

28 Krets – när byggbranschen går från avfall till resurs

30 Cirkulära elskotrar tar vinterturismen in i en ny era

31 Så bygger Umeå upp ett cirkulärt byggande

32 Eldsjälarna som driver återbruket framåt i byggbranschen

34 Kapaciteten för återbruk av tegel fördubblas med ny anläggning

35 EPD bekräftar: anläggningsmaterialet som binder koldioxid

36 Framtiden Byggutveckling prisas – sätter ny standard för cirkulärt byggande

37 Pelift – Sveriges enda säkra produkt för containerhantering

38 CCBuild Forum 2026: nu måste cirkulärt byggande skalas upp

40 Fastighetsdagarna – Sveriges Allmännytta höll sin årliga konferens

41 Från tv-studio till fastighetssektor: klickbara rum möter nya EU-krav

48 Danderyds centrum närmar sig slutmålet

50 Skolbygge i Luleå följer certifieringssystemet Miljöbyggnad

51 Skatelövsskolan närmar sig målgång efter omfattande om- och tillbyggnad

52 Hållbart kvarter i Axelsberg

54 Med fokus på återbruk och hållbar drift byggs Vallargärdets nya skola

55 OneMed först ut i Halvorsäng Logistikpark

56 Gårdslunden ska ge Fridhemsplan ett lyft

57 Ny klimatsmart skola växer fram i Hjärnarp

58 Etapp 2 tar vid i Velanda

59 Ny skola växer fram i Munka Ljungby

60 Hjärta – viktigt steg i utvecklingen av Södra City i Uppsala

62 Nytt vård- och omsorgsboende byggs i Eskilstuna

63 Klimatfokus i varje led när Wihlborgs bygger nytt åt

BPC Instruments

64 Ny F–9-skola snart klar i Arboga

66 Fyra nya branschprofiler till SGBC:s styrelse

REDAKTION

UTGIVARE:

Stordåhd Kommunikation AB

Box 451 30, 104 30 Stockholm

Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71

ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se

REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson

ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se

TRYCK: Multiply, Malmö 2026

FRÅN PILOTPROJEKT

TILL NY STANDARD

ÅTERBRUK HAR PÅ bara några år gått från att vara en nischfråga till att bli en av de viktigaste förändringskrafterna i byggoch fastighetsbranschen. Det som tidigare betraktades som en ambition diskuteras nu allt oftare som en självklar del av framtidens samhällsbyggande.

Utvecklingen drivs av flera faktorer. Klimatkraven skärps, resurserna måste användas smartare och både fastighetsägare, byggherrar och kommuner söker vägar att minska byggandets klimatavtryck. Samtidigt visar allt fler projekt att återbruk inte bara är möjligt – det kan också skapa ekonomiska värden, stärka identiteten i byggnader och minska behovet av nya material.

Det är också tydligt att återbruk behöver gå från enskilda pionjärprojekt till strukturer, regelverk och affärsmodeller som fungerar i stor skala. Först då kan den cirkulära ekonomin få verkligt genomslag i samhällsbyggandet.

I detta nummer kan man läsa mer om återbruk, Allmännyttas Fastighetsdagar, porträtt på NCC:s Anders Enerbjörk.

I nästa nummer av Grönt Samhällsbyggande kommer vi att rapportera från Almedalen och följa de viktigaste diskussionerna kring återbruk, cirkulärt byggande och hållbar omställning.

OMSLAGSBILD:

Jag vill gärna finnas med där det går att påverka, säger Anders Enebjörk, hållbarhetsspecialist hos NCC Building Sverige. Bild: Joakim Kröger

FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

ISSN: 2004-3856

Under Almedalsveckan blir dessa frågor mer aktuella än någonsin. Cirkulärt byggande tar en allt större plats i samhällsdebatten genom seminarier, rundabordssamtal och möten mellan beslutsfattare, branschaktörer och forskare. Fokus ligger inte längre på om omställningen ska ske, utan på hur den kan skalas upp och bli en naturlig del av byggprocessen. (ccbuild.se)

Vi kommer även att lyfta de projekt, idéer och aktörer som visar vägen framåt. För framtidens samhällsbyggande handlar inte bara om att bygga nytt – utan om att ta vara på det som redan finns.

God läsning!

Jan Åström

Grönt Samhällsbyggande

25–27 AUGUSTI 2026

SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

Nordens största mötesplats för industriell träbearbetning och samhällsbyggande i trä.

Träindustrin förändras. Det gör Trä & Teknik också.

Råvarupriser. Energieffektivisering. EU-krav. AI och automation. Kraven på lönsamhet och resurseffektiv produktion ökar i varje led. Trä & Teknik 2026 tar ett tydligare grepp om hur branschens viktigaste frågor blir till lösningar.

Mer trä. Mer innehåll. Mer relevans.

Boka kostnadsfri entrébiljett

Miljöbyggnad Silver för KALLEBÄCKS TERRASSER

I STADSUTVECKLINGSPROJEKTET Kallebäcks

Terrasser i Göteborg ansvarar Wikström för miljöbyggnadssamordningen i kvarter 2.

Genom optimerade dagsljuslösningar,

energieffektiva konstruktioner och noggrann projektering arbetar projektet mot certifieringen Miljöbyggnad Silver. Kvarteret är det näst sista av totalt tio bostadskvarter i området.

VINDKRAFTVERK

kan få 15 års längre livslängd

KIWA HAR TILLSAMMANS med en aktör inom vindkraft utvecklat metoder för att analysera möjligheten att förlänga livslängden på befintliga vindkraftverk. Genom att kombinera mätningar, driftdata

och avancerade beräkningar har projektet visat att torn och fundament i en vindkraftspark kan fortsätta användas i ytterligare 15 år utan större åtgärder. Metoden ska bidra till mer datadriven drift och effektivare underhåll.

RONNEBY INVESTERAR

i två nya förskolor

KOMMUNFULLMÄKTIGE i Ronneby har beslutat att bygga nya förskolor i Johannishus och Bräkne-Hoby.

De nya anläggningarna ska erbjuda moderna lärmiljöer och byggs enligt certifieringen Miljöbyggnad Silver.

Förskolorna planeras få sex respektive åtta avdelningar och byggstart väntas under slutet av 2026.

ELITFÖNSTER LANSERAR

verktyg för mer exakta klimatdata

ELITFÖNSTER INTRODUCERAR det nya digitala verktyget Elitfönster EPD Tool som gör det möjligt att ta fram dynamiska och produktspecifika miljövarudeklarationer (EPD:er).

Lösningen, som utvecklats tillsammans med Miljögiraff, ger mer precisa klimatdata baserade på företagets egna produkter och processer.

Verktyget är tredjepartsverifierat och kan generera EPD:er på omkring en timme istället för flera månader, vilket ska ge kunder bättre beslutsunderlag i byggprojekt.

KRETSLOPPSPARKEN

I

GÖTEBORG

halverar klimatutsläppen

KRETSLOPPSPARKEN I Högsbo har redan uppnått målet om att minska klimatutsläppen med 50 procent jämfört med traditionellt byggande.

Projektet bygger på omfattande återbruk

av material såsom tegel, stål, plåt och byggnadsdelar från andra fastigheter.

Byggnaden väntas stå klar i slutet av 2026 och har redan uppmärksammats för sitt cirkulära arbetssätt.

SGBC:

Den byggda miljön måste klimatanpassas snabbare

SWEDEN GREEN Building Council (SGBC) presenterar rapporten Från sårbarhet till motståndskraft – Så klimatanpassar vi den byggda miljön. Rapporten pekar på fem strukturella hinder som bromsar klimatanpassningen, bland annat otydlig ansvarsfördelning och osäker finansiering.

SGBC efterlyser tydligare nationella riktlinjer, långsiktiga finansieringslösningar och tidigare integrering av klimatanpassning i planering och byggprocesser.

Fler träd och ny grönplan ska stärka

SOLNAS

GRÖNA VÄRDEN

SOLNA STAD tar nästa steg för att utveckla och stärka stadens gröna miljöer. Kommunstyrelsen har godkänt en plan som visar hur staden kan arbeta för att öka krontäckningen. Samtidigt skickas ett förslag till ny grönplan ut på remiss.

Krontäckning beskriver hur stor del av stadens yta som täcks av trädkronor. Träd spelar en viktig roll i stadsmiljön genom att ge skugga under varma dagar, förbättra luftkvaliteten, bidra till hanteringen av regnvatten och skapa livsmiljöer för växter och djur.

– När Solna växer behöver vi samtidigt värna och utveckla stadens grönska. Fler träd och en tydlig plan för våra gröna miljöer stärker både livskvaliteten för Solnaborna, Solnas biologiska mångfald och vår förmåga att möta framtidens klimatutmaningar, säger Martin Marmgren, ordförande i miljö- och klimatberedningen i Solna stad.

ARECO BIDRAR med fasad- och taklösningar till stadsutvecklingsprojektet Stejlepladsen i Köpenhamn.

Området omfattar cirka 71 000 kvadrat-

meter och utvecklas med fokus på återbruk, hållbarhet och gemenskap.

Projektet certifieras enligt DGNB Guld och färdigställs successivt fram till 2028.

För att stärka genomförandet av stadens gröna ambitioner har Solna stad nyligen rekryterat en ekolog med inriktning på skötsel och utveckling av natur- och parkmiljöer.

Pehr Hård, vd BASTAonline och Monica Björk, vd Byggmaterialhandlarna.

BYGGMATERIALHANDLARNA OCH BASTA stärker tillgången till

hållbarhetsdata

BYGGMATERIALHANDLARNA OCH BASTA inleder ett strategiskt partnerskap för att göra kvalitetssäkrad och branschägd hållbarhetsdata mer tillgänglig inom byggmaterialhandeln.

Genom integration via GS1 Sweden får handlare enklare tillgång till information om bland annat klimatpåverkan, farliga ämnen, cirkularitet och krav kopplade till certifieringssystem och EU-lagstiftning. Målet är att ge bättre beslutsstöd vid produktval och inköp.

CUSTOMER FIRST

flyttar huvudkontoret till Danderyds Centrum

CUSTOMER FIRST har tecknat hyresavtal med Skandia Fastigheter och etablerar sitt nya huvudkontor i Danderyds Centrum.

Företaget flyttar in i en 464 kvadratmeter stor lokal i Södra Kontorshuset, som är miljöcertifierat enligt BREEAM-SE Excellent. Inflyttning sker den 1 juli.

Hållbar utveckling inom bygg, fastigheter och stadsutveckling

• Projektledning och projektstöd

• Utbildningar

• Forskning och utveckling

• Verksamhetsutveckling

• Partnering och samverkan

• Nätverk

• Miljö- och hållbarhetscertifieringar

• Klimatdeklarationer

• Diplomerad fuktsakkunnig

We make work a better space

vill

Bevara, renovera och återbruka och vi erbjuder cirkulära material inom återbrukat tegel och obränd lera

2028 öppnar vi vår andra anläggning för återbrukat fasadtegel i Katrineholm och dubblar kapaciteten!

Återbrukat tegel - ett tryggt val!

Electrolux Group HQ Office Extension & Brf Gourmet, Electrolux Group. Habitat 7. . Bild NCC/Joakim Kröger

ANDERS ENEBJÖRK:

Gäller att hitta klimatbesparande åtgärder

som samtidigt är kostnadseffektiva

Förra året utsågs Anders Enebjörk av SGBC till Årets person inom hållbart samhällsbyggande. I motiveringen sägs att han både som konsult, beställare och specialist på NCC, har visat att det är fullt möjligt att klimatoptimera och samtidigt få kostnadseffektivitet. Anders Enebjörk har varit och är en av de mest drivande och inspirerande krafterna i branschen. Att jobba ute i verkligheten och i praktiken se resultat av hållbarhetsarbete är något han verkligen gillar.

AV KJELL-ARNE LARSSON

MED EN UPPVÄXT på Orust där farfar och farmor hade gård, och en pappa som arbetade i byggbranschen, fick Anders Enebjörk ett praktiskt handlag. Han var med pappa när det snickrades hemma. Anders uppskattade också närheten till havet, skogen och den övriga naturen, som han tidigt fick intresse för.

– Att välja naturlinjen på gymnasiet var givet, men jag hade inget utstakat mål utan föredrog en linje som gav flexibilitet att välja inriktning. Samtidigt i samhället blev det alltmer fokus på miljöfrågor. Efter gymnasiet kom jag in på Miljövetarprogrammet på Göteborgs universitet, berättar Anders.

“De sökte en så kallad miljöuppföljare

som skulle arbeta på olika byggprojekt. Bland annat avfallshantering och farliga ämnen var aktuellt. Min praktiska erfarenhet hade betydelse för att jag fick anställningen.

/Anders Enebjörk, hållbarhetsspecialist hos NCC Building Sverige

PRAKTIK I BYGGBRANSCHEN

Under den fyraåriga utbildningen gjorde han praktik på Norra Älvstranden Utveckling i Göteborg. Det var intressant att komma i kontakt med hållbarhetsfrågor i byggbranschen, som då var ganska dåligt uppmärksammade, men avfall och innehåll av farliga ämnen i produkter diskuterades. Det var i detta tidevarv som miljöbedömningssystem för byggprodukter började utvecklas.

Efter utbildningen arbetade Anders som egen konsult och parallellt som hantverkare på byggen. Arbetsmarknaden för miljövetare var svag på den tiden, i mitten av 00-talet. Så småningom blev det Locum i Stockholm som gav Anders chansen.

– De sökte en så kallad miljöuppföljare som skulle arbeta på olika byggprojekt. Bland annat avfallshantering och farliga ämnen var aktuellt. Min praktiska erfarenhet hade betydelse för att jag fick anställningen.

Han arbetade med bland annat kravställning i projekt och energioptimering, tillsammans med andra medarbetare som hade hand om miljöfrågor. Det handlade om sjukhus i Stockholmsregionen. Byggandet av Nya Karolinska Solna kom att engagera Anders under många år. Först gjorde Locum en utredning av projektet. Senare bildades en egen förvaltning för NKS och Anders fortsatte sitt engagemang där. Han var miljösamordnare och ansvarade för framtagande och uppföljning av hållbarhetskrav. I arbetsuppgifterna ingick hantering av produkter i Byggvarubedömningen, samt att fungera som stöd för att beställaren tog det ansvar som var knutet till certifiering enligt Miljöbyggnad och LEED.

Anders Enebjörk har en rad utbildningar, förutom i de nämnda Miljöbyggnad och LEED, är han också NollCO2-samordnare och BREEAM AP. Andra utbildningar är Kemikalier i byggandet, Sanering av asbest och PCB, Energieffektivisering och Intern miljörevision.

Efter flera år på NKS sökte han sig något nytt och det blev konsultföretaget Tyréns. Under en period jobbade han som konsult på NKS på halvtid och i övrigt för Tyréns andra kunder, framförallt med certifieringar av både nyproduktioner och ombyggnationer. På Tyréns kom han att stanna i sju år.

– En stor kund var NCC som behövde konsultstöd med BREEAMcertifieringar. Jag fick en bra bild av NCC. De hade höga hållbarhetsambitioner och trevligt klimat. Ett erbjudande från dem var lockande eftersom jag skulle få chansen att arbeta med hållbarhet ur en entreprenörs perspektiv, fortsätter Anders.

Sedan 2019 är han uppdragsledare och hållbarhetsspecialist med inriktning på certifiering av byggnader och stadsdelar, samt livscykelanalyser och materialfrågor. Det handlar mycket om klimatpåverkan och klimatberäkningar. Tjänsten tillhör Teknik & hållbarhetsavdelningen, där 45 specialister arbetar.

HITTA EFFEKTIVA LÖSNINGAR

Avdelningen stöttar bland annat NCC Property Development, med kravställning och uppföljning. Några aktuella projekt är Habitat 7 i Göteborg och Yrket 4 i Stockholm. Inom affärsområdet utvecklas även fastigheter i Danmark och Finland.

Bild: Joakim Kröger >>

Den utbildningen började han 2001 och inriktningen blev mer konkret på miljö och hållbarhet, inkluderande ämnen som kemi och ekotoxikologi. Ämneskunskaperna hade bäring på uppenbara miljöproblem som industrin orsakade i form av exempelvis utsläpp och förorenad mark.

– När vi talar om klimatpåverkan gäller det att hitta kraftfulla lösningar, som samtidigt är kostnadseffektiva och inte påverkar fastighetens prestanda negativt i övrigt. I spjutspetsprojekt finns extra pengar att använda, men inte i andra projekt, så det viktiga är att hitta lösningar för bredden av projekt, helst att minska klimatpåverkan samtidigt som kostnaden för bygget sänks.

– Här skulle jag gärna vilja lyfta något exempel, typ projekt Takryttaren som vi bygger för Uppsalahem där vi hittat åtgärder som halverar klimatpåverkan utan att kostnaderna ökar.

Takryttaren omfattar 174 hyreslägenheter, ett LSS-boende och 70 delningsbostäder. Redan i upphandlingen införde Uppsalahem en klimatbudget, vilket ställde höga krav på både entreprenör och leverantör. Bild: Uppsalahem

Från den typen av projekt tar vi med oss de bästa lösningarna och implementerar dem i många andra projekt. På detta sätt blir effekten stor.

Klimatpåverkan kan minskas exempelvis genom att minska betonganvändning. Utöver optimering av mängden betong i stommar är det viktigt att vi använder betong och andra material med den kvalitet som faktiskt behövs; idag är det vanligt att vi använder högre kvalitet vilket leder till högre klimatpåverkan och högre kostnader. Bland annat NCC deltar i utvecklingsprojekt inom området klimatanpassad betong.

SPECIALINSATSER

Anders Enebjörk har som hållbarhetsspecialist gjort flera insatser för utveckling av certifieringssystem och miljöbedömningssystem. Han var medlem i Byggvarubedömningens kriteriegrupp (Locum var en av initiativtagarna till Byggvarubedömningen). Han har utbildat för Byggvarubedömningen. För SGBC utbildar han i Miljöbyggnad, materialfrågor och LCA. Han ledde en materialgrupp inom SGBC som syftade till att förenkla och förbättra hanteringen av materialfrågor kopplade till Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. Han ledde också ett SBUF-projekt för att öka återvinningen av plast, och ett annat som gällde klimatpåverkan av installationer. Han är också med i SGBC:s Tekniska råd och har deltagit i utvecklandet av BREEAM-SE.

Under åren har Anders svarat för certifieringar, klimatberäkningar med mera för en lång rad projekt, bland annat i Göteborg och Stockholm, men även gjort mer övergripande insatser, till exempel miljöstöd till Magnolia Bostad för att lägga upp hållbarhetsstrategier, framtagande av hållbarhetsprogram för Kungsledens alla projekt, och samordning och utveckling av hållbarhetsfrågor inom NCC Property Development.

FRAMTIDEN FÖR CERTIFIERINGSSYSTEMEN

Vad tror han då om certifieringssystemens roll framöver?

– Det har nästan blivit branschstandard att certifiera, eller i alla fall följa ett certifieringssystems krav utan att formellt certifiera. Det är viss diskussion ifall EU-taxonomin kan ersätta certifieringarnas krav, men som taxonomin är utformad i dag får den inte så stor effekt. När vi har dialog med fastighetsägare, ser vi inga skäl att inte certifiera. Bland annat har certifiering stor betydelse för grön finansiering. Jag tror att certifieringssystem behövs även framåt. – Jag vill även gärna trycka lite på andra saker som har betydelse för framtiden. Jag ser att vi har stora utmaningar kopplat till klimatpåverkan och hur vi påverkar biologisk mångfald. Vi ser att det är många av våra beställare som ställer krav men vill gärna att det blir fler och att kravställningen utvecklas. Något som saknas för att få en långsiktighet och tydlighet i arbetet är politiska ambitioner och kravställningar. Vi i branschen är redo och helt beroende av att det finns politiska initiativ, vilka vi idag saknar.

– Och det är viktigt att trycka på att det inte behöver bli dyrare att ställa om till ett mer hållbart samhällsbyggande. Och vi ser även många andra fördelar då vi kan öka resiliensen och minska behovet av fossila material med de utmaningarna som finns i leverantörskedjorna.

PRIS SOM ÅRETS PERSON

För sina insatser inom hållbarhet och sitt sätt att driva frågor och engagera, delade SGBC ut priset som Årets person inom hållbar samhällsbyggnad, till Anders.

– Det är ju mest olika projekt som får priser i tävlingar, det förekommer ganska få utmärkelser till personer. Så det här var mycket hedrande. Dessutom är det extra roligt att jag som jobbar praktiskt ute i projekten har fått pris. Jag gillar att finnas i verkligheten på byggprojekten där strategier kan följas upp och man får vara med om att se praktiska resultat, avslutar Anders Enebjörk.

I motivationen till priset betonas hans förmåga att omsätta komplexa klimatdata till praktiska verktyg som gör verklig skillnad.

BJERKING VISAR VÄGEN

med transparent och starkare hållbarhetsarbete

Hållbarhet har gått från att vara en ambition till att bli en avgörande affärsfråga för hela samhällsbyggnadssektorn. Kraven ökar från kunder, investerare och myndigheter samtidigt som klimatförändringarna ställer nya krav på hur framtidens samhällen planeras, byggs och förvaltas. För teknikkonsultföretaget Bjerking handlar hållbarhetsarbetet därför inte bara om att minska den egna klimatpåverkan – utan också om att hjälpa kunder och samhälle att skapa långsiktigt hållbara lösningar.

I FÖRETAGETS hållbarhetsredovisning för 2025 redovisas både framsteg och utmaningar på ett öppet och transparent sätt. Rapporten visar bland annat att Bjerking sedan 2018 har minskat sina växthusgasutsläpp med hela 60 procent, samtidigt som företaget fortsätter sitt arbete mot målet att vara helt fossilfritt senast år 2030.

För Bjerking är hållbarhetsredovisningen mer än ett dokument. Den fungerar som ett verktyg för att följa upp mål, mäta effekter och skapa transparens kring företagets arbete. Samtidigt ger den kunder, medarbetare och andra intressenter en tydlig bild av hur hållbarhetsfrågorna integreras i verksamheten.

– Vår hållbarhetsredovisning är ett sätt att vara transparenta med hur vi arbetar och vad vi faktiskt lyckas åstadkomma. För oss handlar det om att ta ansvar och att hela tiden bli lite bättre – tillsammans. Vi är väldigt stolta över vad vi har lyckats åstadkomma hittills, säger Maria Nylander, hållbarhetschef på Bjerking.

Under det senaste året har Bjerking vidareutvecklat sin hållbarhetsstrategi med ett tydligt fokus på två områden: att minska samhällsbyggnadsbranschens klimatpåverkan och att stärka samhällets klimatanpassning. Det innebär att hållbarhetsperspektivet vävs in redan i de tidiga skedena av uppdragen, där många av de beslut som påverkar klimatavtryck och resursanvändning fattas.

Som medarbetarägt teknikkonsultföretag ser Bjerking också hållbarhet som en fråga som omfattar hela verksamheten. Arbetet sträcker sig från klimatfrågor och resurseffektivitet till arbetsmiljö, social hållbarhet, biologisk mångfald, vattenfrågor och framtidssäkring av samhällsviktig infrastruktur.

Dessa områden lyfts fram som centrala delar i företagets långsiktiga hållbarhetsarbete. Ett konkret exempel är företagets Klimatfond, genom vilken 400 ton koldioxidekvivalenter kompenseras. Samtidigt arbetar Bjerking aktivt för att skapa klimatförbättringar i kundernas projekt – åtgärder som enligt företaget annars riskerar att inte bli genomförda. På så sätt kan hållbarhetsarbetet ge effekt långt utanför den egna verksamheten.

I en tid när hållbarhetsfrågor blir allt mer komplexa men också allt viktigare väljer Bjerking att möta utvecklingen med öppenhet, mätbara mål och tydlig uppföljning. Hållbarhetsredovisningen för 2025 visar att förändring är möjlig när hållbarhet integreras i både affärsstrategi och vardagligt arbete.

Resultatet är inte bara minskade utsläpp. Det handlar också om att skapa förutsättningar för framtidens hållbara samhällen – genom kunskap, innovation och ett långsiktigt ansvarstagande.

Läs mer om Bjerkings hållbarhetsarbete och ta del av hållbarhetsredovisningen på bjerking.se.

VÄSSA FASTIGHETSDRIFTEN och automatisera rutinarbetet

Företaget ProptechOS är sprunget ur Vasakronans utvecklingsarbete, och Vasakronan är fortfarande största ägare. Målet för ProptechOS är att optimera fastigheter med avseende på både teknisk prestanda och hyresgästernas trivsel, aspekter som i slutänden förbättrar även ekonomin.

AV KJELL-ARNE LARSSON

TACK VARE de senaste årens explosiva utveckling av AI och AI-agenter sker en rejäl breddning av möjligheterna med de koncept som ProptechOS erbjuder.

Som kanske de flesta gissar ska ProptechOS tydas som Proptech Operating System. Detta kan i grova drag jämföras med ett operativsystem på en PC. I en PC kör vi en mängd appar (program). Ett operativsystem krävs för att apparna ska fungera i datorns miljö. På motsvarande sätt används ProptechOS, som ett ”paraply” som under sig kan inordna både appar och olika system som fastighetsägaren använder. Apparna, tjänsterna och systemen kommer från andra leverantörer på marknaden.

Företaget ProptechOS har utvecklat den öppna standarden RealEstateCore med ett API; ett slags gemensamt språk för fastighetsdata.

– Genom vårt upplägg med ProptechOS och RealEstateCore, behöver inte varje app integreras separat och för sig till byggnadernas olika system. Därför blir det lätt att lägga till nya appar och nya tjänster, förklarar Per Karlberg, vd för och medgrundare av ProptechOS.

ProptechOS med RealEstateCore utgör ett integrationslager mellan olika appar och tjänster. Fastighetsägaren ansluter sina byggnader en gång till ProptechOS och därefter kan olika specialiserade appar använda samma datakällor utan att varje app behöver göra integration mot varje ventilationssystem, energimätare eller styrsystem, etc.

DIGITAL TVILLING

Upplägget går att tillämpa på de flesta typer av fastigheter. Det kan användas för en enskild fastighet eller för hela fastighetsportföljen. Med ProptechOS kan varje fastighet optimeras, med avseende på fastighetsunderhåll, energianvändning med mera. Hur långt detta kan utvecklas beror på hur avancerad fastigheten är.

Centralt är att en digital tvilling måste kunna skapas. Om underlaget till denna (data om fastigheten) mest utgörs av byggnadens adress, areor, våningsplan, rum, teknisk utrustning och ritningar blir modellen ganska enkel. En uppkopplad byggnad har dessutom data från energimätare, temperaturgivare, driftdata från ventilation, värme- & kylsystem och passersystem. Gärna också en BIM-modell. Då blir underlaget mycket bättre och det går att följa byggnadens faktiska beteende i realtid. I ett ”intelligent” hus förekommer dessutom sensorer på rumsnivå, närvarodata, data på luftkvalitet, elförbrukning för olika delsystem samt historiska data över flera år. En förutsättning är tillräckligt många sensorer och datapunkter. Tidigare driftdata är värda mycket i sammanhanget. Här blir avancerad optimering riktigt intressant.

– Tidigare hade AI och Maskininlärning fokus på precision och optimering av avgränsade system. Idag går det att bredda och skala upp tillämpningarna till den kompletta fastighetsförvaltningen och hela fastighetsportföljen, säger Per Karlberg, vd för och medgrundare av ProptechOS.

Med ProptechOS tillsammans med RealEstateCore går det lätt att introducera appar som används för att optimera olika parametrar i fastighetsdriften, exempelvis att optimera värmeanvändningen.

FASTIGHETSSYSTEM

ProptechOS ersätter inte det fastighetssystem som används för underhållet. Man fortsätter använda sitt befintliga system, men nivån av utnyttjande av teknikstöd via ProptechOS skiljer sig åt.

ProptechOS knyter ihop IoT, styrsystem, AI och ekonomidata i realtid, och kan lägga dem i samma 3D-modell. Varje byggnad i beståndet kan anslutas i ProptechOS.

Med hjälp av ProptechOS och appar går det att detektera avvikelser i driften och få underlag till utvärdering och åtgärder. I den mest manuella versionen använder en mänsklig operatör underlaget för att skriva arbetsorder, utföra dem och kvittera. I den mest avancerade versionen används AI-agenter för att utvärdera eventuella åtgärder, prioritera bland dem och sedan inte bara föreslå åtgärder, utan också skapa arbetsorder. Uppföljning (fysiska åtgärder) och kvittering sker precis som tidigare i befintligt fastighetssystem. Detta används därmed parallellt med den nya tekniken.

AI-AGENTER

På ProptechOS går det att bygga och driftsätta AI-agenter – agenter som inte bara analyserar data utan faktiskt agerar på den. Där generativ AI fokuserar på att förstå och skapa output, går Agentic AI längre: den undersöker, resonerar och genomför beslut. Det kan handla om att korrigera avvikelser i fastighetsdriften, prioritera åtgärder och skapa arbetsorder automatiskt – utan mänsklig inblandning i varje steg.

En annan tillämpning är hållbarhetsrapportering. ProptechOS har byggt agenter för rapportering enligt CSRD, GRESB och LEED. För certifiering enligt LEED Operations & Maintenance stöds till och med realtidsöverföring av driftsdata direkt till certifieringsorganet.

Att bygga egna agenter på plattformen kräver ingen programmeringskunskap – arbetet sker i dialog på ett naturligt språk. Flera fastighetsägare har redan utvecklat egna agenter anpassade för sin verksamhet.

INTRESSANTA CASE

KLP (Kommunal Landspensjonskasse) i Norge har kommit långt med tillämpningar. Bland annat övervakas nattsänkningen (av temperatur och ventilation) i fastigheterna on line. Bristande

funktion hade tidigare orsakat energiförluster. Amerikanska Howard Huges Holdings använder ProptechOS för hållbarhetsrapportering, certifiering, energioptimering och ökad automationsgrad. Svenska Vasakronan har utvecklat flera tekniskt sofistikerade tillämpningar.

I och med att kunderna själva kan ta fram egna AI-agenter framstår möjligheterna som obegränsade.

– De nya koncepten kan täcka alla repeterbara arbeten och återkommande processer i underhåll och drift av fastigheter. Dessutom kan dessa optimeras. AI-assistenter kan hjälpa till att upptäcka annalkande och inträffade avvikelser, prioritera och föreslå åtgärder. Det är spännande vilka möjligheter allt detta ger redan idag och se vad som kommer framöver och där vi fortsatt kommer att bidra, avslutar Per Karlberg.

FAKTA

ProptechOS med digital tvilling ger fyra lösningar:

• Energioptimering

• Drifteffektivitet

• Hyresgästupplevelse

• Hållbarhet och efterlevnad

Exempel på appar som används med ProptechOS: Certify, Clima Check, e.on SWITCH, Flextools, Green View, Maestro, Myrspoven, Optimize, Siemens Navigator, Smartwatt, Twinfinity.

En stor del av energiförlusterna i äldre byggnader sker genom fönster.

GLASÅTGÄRDER MÅSTE

PRIORITERAS

GLASÅTGÄRDER MÅSTE PRIORITERAS

i Sveriges renoveringsstrategi

i Sveriges renoveringsstrategi

Energieffektivisering kräver rätt fokus – och här finns en tydlig, ofta underskattad potential. Sveriges byggnadsbestånd står inför en omfattande omställning. Med EU:s skärpta energiprestandadirektiv ökar kraven på att minska energianvändningen i både bostäder och lokaler. Samtidigt ska alla byggnader i princip vara nollutsläppsbyggnader senast 2050.

AV JAN ÅSTRÖM

DETTA STÄLLER helt nya krav på hur vi prioriterar åtgärder i den nationella byggnadsrenoveringsplanen – och här måste glas och fönster få en betydligt mer central roll än i dag.

En stor del av energiförlusterna i äldre byggnader sker genom fönster. Trots det hamnar glasåtgärder ofta i skymundan i diskussionen om energieffektivisering. Det är anmärkningsvärt, inte minst eftersom potentialen är så tydlig.

I dag finns moderna glaslösningar med mycket låga U-värden –ner mot 0,4 W/m²K. Som jämförelse ligger kravet för passivhus på maximalt 0,9. Att byta eller uppgradera glas i befintliga fönster kan därmed minska värmeförlusterna avsevärt, i vissa fall med upp till 30 procent.

EN OUTNYTTJAD MÖJLIGHET

Samtidigt är många av Sveriges fastigheter i behov av renovering. EU-direktivet innebär dessutom att de byggnader med sämst energiprestanda måste åtgärdas redan under perioden 2030–2035.

Det innebär att vi står inför en konkret möjlighet – men också ett vägval.

Antingen fortsätter vi att prioritera åtgärder som ger begränsad effekt i relation till kostnad, eller så lyfter vi fram de lösningar som

faktiskt gör skillnad. Glasåtgärder tillhör utan tvekan den senare kategorin.

MER ÄN BARA ENERGI

Det är också viktigt att se glasets bredare funktion i byggnader. Förutom energibesparingar bidrar moderna glaslösningar till förbättrad komfort, bättre ljudmiljö och minskad påverkan från kyla och värmevariationer.

I takt med att klimatförändringarna påverkar både temperatur och vädermönster blir dessa egenskaper allt viktigare – inte minst i tätbebyggda miljöer.

FRÅN POTENTIAL TILL GENOMFÖRANDE

Tekniken finns redan. Kompetensen finns också.

Det som krävs nu är att glasåtgärder prioriteras tydligare i den nationella byggnadsrenoveringsplanen och att både beställare, fastighetsägare och beslutsfattare ser potentialen i dessa lösningar.

För att lyckas med omställningen räcker det inte att sätta ambitiösa mål. Vi måste också välja rätt verktyg för att nå dem.

Glaset är ett av de mest effektiva – och mest underskattade.

En produkt av vår omgivning

Där vi kommer ifrån lär man sig att ta vara på det man har, använda resurser klokt och alltid göra saker ordentligt. Det är en del av vår natur – och det märks i våra fönster. Vissa säger småländsk envishet, andra menar sunt förnuft. Vi kallar det En produkt av vår omgivning.

av allt avfall från våra fabriker återvinns – antingen som nya material eller som energi. 40 % av materialet vi använder kommer från lokala leverantörer och isolerglaskassetter tillverkas i vår egen fabrik i Lenhovda.

STOCKHOLMS STADS ANLÄGGNINGSENTREPRENAD I NORRTULL

når BREEAM Infrastructure Excellent

De förberedande arbetena för utbyggnaden av östra Hagastaden, entreprenad Trafikomläggning Norrtull, har miljöcertifierats och uppnått nivån Excellent i BREEAM Infrastructure*. Resultatet är en bekräftelse på att Stockholms stad och entreprenören Skanska på ett bra sätt drivit det gemensamma systematiska hållbarhetsarbetet. Erfarenheterna kan gagna fler projekt.

– ATT VI SOM kommunal beställare drivit hållbarhetsarbetet i nära samarbete med vår entreprenör, hoppas jag kan inspirera andra beställare inom anläggningsbranschen. Tack vare stort engagemang hos alla inblandade nådde vi en ännu högre certifieringsnivå än den vi siktat på. Det här visar vad vi kan åstadkomma när hållbarhet finns tidigt i processen och blir en integrerad del av det dagliga arbetet, säger Ida Sundling, miljösamordnare på exploateringskontoret Stockholms stad.

MEST NYTTA FÖR PENGARNA

I tidigt skede identifierades vad som skulle ha störst negativ klimatpåverkan inom entreprenaden. Därefter prioriterades de åtgärder som ger mest klimatnytta för pengarna. Entreprenadens klimatintensitet – utsläppen av koldioxid per investerad miljon kronor – minskade med cirka 16 procent, från 5,6 till 4,7 ton CO2 per miljon kronor.

OLIKA ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ STADENS MÅL

Bland åtgärderna finns återanvändning av massor, optimerad materialanvändning, sparad natursten för återbruk i senare entreprenader, användning av ellastbil, ängssådd och en tillfällig lösning för hantering av skyfall vid Sveaplan under den resterande byggtiden av Hagastaden. Nya material och lösningar för gatukonstruktioner har också testats i nära samarbete med Trafikkontoret.

– Detta är en bekräftelse på stadens ambitiösa klimatarbete och ett konkret steg på vägen mot Stockholms stads mål om att Stockholm ska vara klimatpositivt år 2030 och fossilfritt år 2040, säger Anders Österberg (S), exploateringsnämndens ordförande.

Erfarenheterna tas nu vidare till kommande entreprenader i Hagastaden och inom Stockholms stad i stort.

* ett internationellt system för hållbarhetsbedömning och certifiering av anläggnings- och infrastrukturprojekt. Nivån "excellent" är den näst högsta på en femgradig skala.

Räcken för generationer.

Vad är egentligen ett räcke? En konstruktion av stål och smart ingenjörskonst, absolut. Men också något mycket mer. En trygg punkt i stadens rörelse. En tydlig gräns som skyddar. Ett stöd för den som behöver vila, en riktning för den som är på väg.

På Smekab Citylife utvecklar vi räcken som förenar funktion, form och hållbarhet – för att skapa säkra, tillgängliga och vackra miljöer i det offentliga rummet. Räcken som håller – för människor, för staden, för framtiden.

Läs mer på smekabcitylife.se

Kontorsdelen har stomme helt i trä, vilket återspeglas tydligt i interiören. Bild: Krook & Tjäder

Certifierad anläggning med låg klimatpåverkan

– HITACHI ENERGY EXPANDERAR

Hitachi Energy kommer att samla all den verksamhet som idag finns på flera platser i Västerås till en gemensam anläggning som också blir säte för det svenska huvudkontoret. Projektet har namnet Atsumaru, som är japanska och som betyder ”att samlas”. Kontor, FoU, produktion och ett automatiserat lager kommer att flytta hit.

AV KJELL-ARNE LARSSON

– GENOM ATT SAMLAS kommer vi att stärka företagets kultur och verksamhet, öka samarbetet, innovationskraften och skapa något unikt och hållbart, säger Håkan Jansson, fastighetschef norra Europa, hos Hitachi Energy.

Nya anläggningen byggs i stadsdelen Finnslätten. Totalt blir det 40 000 kvadratmeter lokalyta där häften ska utgöras av kontor.

I övrigt blir det lokaler för forskning och utveckling med laboratorier och akustikrum, lager och produktion. Här kommer Hitachi Energy att utveckla och tillverka nätautomationsprodukter. Efterfrågan på

dessa ökar i takt med att industri och transporter elektrifieras och elnäten byggs ut. Hitachi Energy expanderar kraftigt både här och på andra håll. I Västerås arbetar idag drygt 2000 personer och den nya anläggningen byggs för 2 500 personer.

– En hållbarhetsaspekt är att vi undersöker olika lösningar för att få hög nyttjandegrad av lokalytorna, genom att använda dem flexibelt, men där varje medarbetare ändå har en hemzon, berättar Håkan Jansson. Anläggningen kommer att bestå av fyra byggnadsvolymer.

Logistiken baseras på en ingång för all personal och en central axel som ansluter till alla fyra huskroppar. På baksidan blir det en logistiknod där allt ankommande och utgående material passerar.

PRESSAR NER KLIMATPÅVERKAN

För att minska klimatpåverkan byggs kontorsdelen med stomme helt i trä. Övriga delar får stommar i betong och stål. Eko-produkter används för färskbetong, prefab och asfalt. Vid gjutning används en elektrisk betongpump. Både trä- och betongkonstruktioner slimmas för att minska mängderna material.

– Byggentreprenören Peab deltog tidigt, redan innan anbudsskedet, vilket var ett mycket lyckat upplägg, bland annat för att ta fram lösningar med låg klimatpåverkan, som sedan detaljprojekterades i samarbete med leverantörerna Martinsons och Smidmek, fortsätter Håkan Jansson.

– Sedan använder sig Peab av lokala leverantörer, med prefab från Hallstahammar och färskbetong från Swerock alldeles i närheten av byggplatsen, berättar Patrik Ek, byggprojektledare.

För att minska klimatpåverkan i driftskede kommer ett geolager (värme+kyla) att inrättas och kombineras med fjärrvärme och fjärrkyla.

– Även här diskuterade vi i tidigt skede olika lösningar, tillsammans med energileverantören Mälarenergi, för att hitta en lösning som också linjerade med kraven i LEED, fortsätter Patrik Ek.

CERTIFIERAS

Nya anläggningen certifieras nämligen med LEED och målet är att klara nivå Gold. Tidigt i projektet utvärderades olika alternativ och man hade bland annat en workshop med arkitekten Krook & Tjäder.

Med känsla för byggande i trä

Kompletta trä- och putsfasader med lågt koldioxidavtryck, stor kundanpassning och hög detaljkvalitet.

Åsbo Hus följer dig genom montaget och får bygget att rulla på!

Läs mer på asbohus.se

Tidigt engagerades också Sue Clark från Piacon som LEED AP. För Hitachi Energy, som verkar på flera kontinenter, är det viktigt att använda ett internationellt system. Vissa projekt certifieras med LEED och andra med BREEAM. Här föll valet på LEED och i inledande skede gjordes bedömning av för vilka kriterier projektet skulle ta poäng och hur många. Exempelvis är det lätt för projektet att ta poäng för att en befintlig industritomt används, men mer utmanande att klara energikraven. Även detta lyckas dock, mycket tack vare samarbete mellan beställaren, entreprenören Peab, Mälarenergi och andra parter i projektet.

Projektet rimmar väl med ambitionerna för området Finnslätten som utvecklas med nya företag, bostäder och skolor till en hållbar stadsdel. Hitachi Energy’s stora satsning i Västerås innebär samtidigt att staden stärks som ett centrum för elkraft, energiteknik och automation, tillsammans med andra industrier som ABB och institutioner som Mälardalens universitet.

FAKTA

Hitachi Energy, ny anläggning, Västerås

Byggtid: okt 2025–dec 2027

Byggherre: Hitachi Energy Sweden AB

Totalentreprenör: Peab Sverige AB

Arkitekt: Arkitekterna Krook & Tjäder i Stockholm AB

LEED, konsult: Piacon AB

Leverantörer: Martinsons, Swerock, Smidmek m.fl.

Kostnad: 1,1 Mdkr

Bruksgatan 7A, 241 39 Eslöv 0706-53 80 54 • Alexander.jacobsson@smidmek.com www.smidmek.com

– Ni som är ledare kan inte delegera hela AI-frågan. Ni måste förstå själva, säger Mathias Sundin, som har gett ut boken ”Den femte accelerationen”.

STORA AI-DAGEN

STORA AI-DAGEN

– AI för

– AI för samhällsbyggande

samhällsbyggande

Stora AI-dagen bjöd på det allra senaste när det gäller AI som stöd i byggbranschen.

Vi fick höra inspirerande föreläsningar om både programverktyg, lyckade projekt och strategier för att introducera AI i sitt företag.

AV KJELL-ARNE LARSSON

BAKOM STORA AI-DAGEN står AI Arena. Denna leds och utvecklas av BIM Alliance, IQ Samhällsbyggnad och Geoforum Sverige. Smart Built Environment stödjer uppbyggnaden av AI Arena under 2021 – 2026.

OPTIMISTISKA NYHETER SOM DRIVS AV AI

Mathias Sundin kallas ibland för ”den arge optimisten”. Han driver nyhetssajten Warp News som publicerar positiva nyheter, vilka bidrar till att väga upp den vanligtvis skeva och negativa nyhetsbilden. Han har gett ut boken ”Den femte accelerationen: därför är AI inte slutet – utan början på vad vi kan bli”.

På konferensen beskrev han utvecklingen av generativ AI under det senaste dryga decenniet. År 2012 kom ett genombrott då maskininlärning gjorde AI mycket bättre. Men AI förstod fortfarande inte vårt språk. Genombrottet kom när forskare på Google utvecklade transformern. Den gjorde att AI kunde förstå vårt språk. AI fick därmed tillgång till människans oändliga språk, i stället för sina egna ändliga programmeringsspråk. Det möjliggjorde generativ AI med

den chattruta vi idag är vana vid, där vi kan kommunicera på ett sätt som är naturligt för oss.

CHAT-GPT

Generative Pre-trained Transformer 1 (GPT-1) tränades 2018 på 7 000 böcker, GPT-2 på tio gånger mer indata. Den läste 100 000 recensioner och kunde avgöra vilka som var positiva och negativa. GPT ”förstod” och utvecklingen medgav en sökruta där vi har dialog med GPT. År 2022 lanserades Chat-GPT.

Varför kommer nu användandet att accelerera? Bästa exemplet är kanske företaget Loveable, som har expanderat på ett helt exempellöst sätt. De erbjuder möjlighet att med utgångspunkt från en helt enkel och vardaglig dialog med AI, skapa digitala produkter som program, webbsidor och appar. Det vill säga helt utan kunskaper i programmering eller designprogram. I stället gäller att ”idéerna är den nya programmeringskoden”.

– Ingen fattar vad genombrottet är, inte ens de som utvecklat AI. Fastna inte i diskussioner om bubblor och hype. Om vi förstår vad

det verkliga genombrottet är så blir det lättare att nyttiggöra utvecklingen, menar Mathias Sundin. Den femte accelerationen blir den mest kraftfulla hittills.

Då använder vi bland annat AI-agent som hjälpreda, system som själv driver en uppgift framåt. AI-agenten:

• Får ett mål

• Tar egna steg

• Använder data och verktyg

• Ramverk runt

• Kan interagera med andra agenter

HELT

NY SPELPLAN

Ett exempel visar vad AI:s genombrott kan betyda för en arkitekt eller annan konsult i byggbranschen; det kanske räcker att ladda upp ett foto på ett hus ungefär som det ska se ut, beskriva önskemål i vanlig text och därefter få ut ritningar och en 3D-modell. Detta ändrar helt spelplanen i konsultbranschen.

– Ni som är ledare kan inte delegera hela AI-frågan. Ni måste förstå själva, menade Mathias Sundin.

Den som inte har provat vad AI kan erbjuda, bör försöka själv. Tillämpningen behöver inte ha med ert jobb att göra. Testa och inse möjligheterna!

AI RITAR OM AFFÄRSMODELLEN

Att AI kommer att helt förändra affärerna inom konsultbranschen står klart. I nästa presentation fick vi höra ett exempel på implementering av AI-verktyg hos ett konsultföretag, nämligen Tyréns. Föredragshållare var Sara Jarmakowski Svanbom, Business Unit Manager Structural engineering and MEP, och Patrik Mälarholm, Construction engineer, AI adoption lead NEXT. De föredrog termen adoption när de berättade om införandet av SvenAI.

SvenAI kan liknas vid en intern expertassistent byggd på språkmodellsteknik. Det är ett specifikt branschsystem som Tyréns har utvecklat själva. Indata är inte hela internet, utan information som är specifik för användarna inom Tyréns, företagets egna data och extern branschspecifik data. SvenAI lanserades hösten 2024 och vid förra årets Stora AI-Dag fick expertassistenten pris som Årets AI-tillämpning. Idag används den av drygt 2000 anställda.

TYDLIG STRATEGI

Sara Jarmakowski Svanbom och Patrik Mälarholm berättade vad som krävs för att lyckas med en adoption. Man måste ha en tydlig strategi. Företag som inte formulerar en sådan kommer inte att hänga med. Ett viktigt moment var att samla in önskemål om vad SvenAI ska kunna användas till och man fick in 1342 önskemål från organisationen, och skrev om roadmappen till SvenAI. Det gäller att utveckla det som medarbetarna vill ha. Ett exempel på hur AI kan användas kommer från Rickard Nordling, VA-ingenjör på Tyréns, som säger att det i början tog mer tid, men att han idag sparar 50 procent av tiden i anbudsarbete med SvenAI.

Är det i och med AI ute för konsultbranschen? Nej, det är ju företagen själva som bestämmer om AI är en dystopi eller vision.

HUR ORGANISATIONER KAN ARBETA PRAKTISKT FÖR AI-UTVECKLING

Christian Landgren är verksam i bolagen Berget AI och Iteam, som levererar AI-tjänster och lösningar till kommuner, myndigheter och bland annat Start Up-företag. Hans presentation hade titeln ”AI och digitalisering är verksamhetsutveckling”.

Han poängterade bland annat vikten av att börja med användaren, och fråga vad de önskar. De kanske inte behöver ett helt verksamhets-

system, utan bara en enkel app. En innovation med utgångspunkt enbart från ledningsnivå, riskerar att bli ”innovationsteater” som ingen medarbetare drar nytta av.

Christian Landgren visade exempel på en app som utvecklats för bostadsbolaget Mimer. Den används för att gå runt och ta bilder på serienumret på utrustningar och olika objekt i husen. På så sätt kan allt inventeras och checkas mot fastighetsdatabasen.

Hans presentation avslutades med några korta råd:

• Utgå från verkliga behov

• Samla ihop data i ett API – använd AI i processen

• Dela upp hela behovet i ”skateboards”

• Lägg ner dödsdömda projekt

• Etablera rådighet över både data och process

AI FÖR KRAVSTÄLLNING OCH SOM BESLUTSUNDERLAG

För nästa presentation svarade Linda Cusumano som är uppdragsledare på NCC och har forskat på Chalmers och doktorerat där med avhandlingen ”Towards a systems engineering approach to tendering design in construction. Artificial intelligence and data-driven approaches”. Under konferensen berättade hon hur krav, data och AI kan hjälpa oss genom projektprocessen. Utmaningarna med traditionella underlag i form av texter, filer, ritningar med mera är bland annat varierande textformat, brist på systematik och brist på spårhet.

– Vid kravställning handlar det om att skapa bra formulerade krav som är tolkningsbara för både människa och maskin, säger Linda Cusumano. Vi behöver röra oss bort från långa texter, och till data. Hon nämnde flera AI-stödda verktyg som underlättar för parterna i byggprocessen. BriefBuilder är ett system för kravhantering, som bland annat definierar beställarkrav och strukturerar programhandlingar. Det verifierar överensstämmelse och kan integreras i BIM. ReBid är ett anbuds- och upphandlingsverktyg som bland annat bevakar upphandlingar och analyserar förfrågningsunderlag; en AI-assistent för beslut innan projektstart. Brickanta är en AI-driven plattform som bland annat analyserar projekthandlingar och förfrågningsunderlag. Brickanta gör bland annat kravanalys, riskhantering och ompaketering samt har en chattfunktion. Verktyget Consigli analyserar krav och projekterar installationslösningar, och ger beslutsstöd till beställare och entreprenörer.

Linda Cusumano nämnde också AI-BOB som används för att granska att det som projekteras på ritningar och modeller, stämmer överens med regelverk.

BUILDING INFORMATION PLATFORM

BIP står för Building Information Platform, som samlar data från krav, ritningar, 3D-modeller och kalkyler. Det kopplar ihop olika system och aktörer, gör analyser och ger beslutstöd. BIP kan exempelvis användas för projektering av VVS i tidiga skeden. Då nyttjas A-modellen för AI-optimering av installationers dragning.

Linda Cusumano menade att nya verktyg och AI-stöd ger oss en rad möjligheter:

• Krav- och verifieringsdatabaser

• Kravberoenden & spårbarhet

• Standardisering av processer & data

• Förutspå utfall

• Se tidiga varningssignaler

• Höja kunskap & kvalitet

Till sist får vi inte glömma att verifiera att det som har beställts också har byggts enligt kraven. Fotografering – med 360°-kamera på hjälmen eller på ett självkörande fordon – av det färdiga huset är möjligt. Resultatet kan sedan jämföras med BIM-modellen. Möjligheterna framstår som obegränsade …

AI skulle kunna användas i kommuner och regioner, som ett beslutsstöd rörande markanvändning, infrastruktur och ekologisk hälsa.

AI FÖR ATT RÄDDA PLANETEN

AI FÖR ATT RÄDDA PLANETEN

Vad säger hållbarhetsarbete om AI? Vad säger AI om hållbarhet? Vi människor lever i en gemensam global kontext. En kontext som förändras. Rapporten ”AI for a Planet Under Pressure” baseras på vetenskapliga artiklar och expertbedömningar. Den tar fram möjligheter med AI, men pekar också på risker att AI bidrar till att förstöra planeten ännu fortare.

AV KJELL-ARNE LARSSON

OM AI ANVÄNDS RÄTT kan det bidra till att förstå och hantera vår tids största miljöproblem. Maria Schewenius från Stockholm Resilience Centre, har insikter från egen forskning på AI för hållbara städer och hänvisar till ”AI for a Planet Under Pressure” – en internationell forskarrapport baserad på över 8500 vetenskapliga artiklar och expertbedömningar av åtta hållbarhetsutmaningar. En slutsats var att AI redan är en integrerad del av hållbarhetsforskning, stadsplanering och -förvaltning – men AI behöver användas ansvarsfullt. Om det används fel, riskerar dess effektiviseringskapacitet att bidra till ytterligare miljöförstöring och med mycket större effekt.

– Vi står inför stora förändringar i planetens system, säger Maria Schewenius. I framtiden blir förändringarna, som klimatförändringar och minskande biologisk mångfald, större och processerna mer oförutsägbara.

OJÄMN TEMPERATURÖKNING

Det blir inte bara högre temperaturer globalt utan ökningen sker även ojämnt. I norra Sverige blir ökningen större än i södra delen av landet. Extrema händelser som skyfall, skred och värmeöar i städer

väntas öka både i omfattning och intensitet. Städer både driver på förändringar och utsätts för effekterna. Städer är således nyckelområden för att stötta planetär hållbarhet.

AI kan hjälpa oss att hantera problemen. Rapporten ”AI for a Planet Under Pressure” pekar på några insikter:

• Ansvarsfullt användande av AI är möjligt och behövs

• Bidrag till städer innefattar olika former av beslutsstöd, såsom ökad kapacitet till dataanalys, liksom prognoser av effekter av beslut och modellering av tänkbara scenarier

• AI omges av olika begränsningar, som geografiska och socio-ekonomiska ojämlikheter, där glappet mellan redan resursstarka och resurssvaga riskerar att öka; och resursåtgång från utvinning av sällsynta mineraler, till el- och vattenförbrukning och till uppkomst av elektronikskrot

• AI kan ha svårt att hantera helt nya händelser, som att förutspå abrupta förändringar innan de har inletts, eftersom AI tränar på historisk data för att upptäcka mönster. Städer är av naturen komplexa så här behövs mänskliga bedömningar av AI-genererade rekommendationer eller beslut. AI i städer är alltså att se som ett komplement till – snarare än en ersättning för andra verktyg och mänsklig inblandning.

I den nämnda rapporten frågades vad forskningen redovisar om AI:s användbarhet i hållbarhetsarbete, inom åtta utmaningsområden såsom länkade chocker, jordsystemmodellering och vattenförvaltning. Genomgående bidragsteman inkluderade databehandling, olika typer av stöd för beslutsfattande och prediktiv modellering. Det visade sig också att forskningen framför allt är koncentrerad till höginkomstländer i Nordamerika och Europa samt stora världsekonomier som Indien och Kina. Låginkomstländer i övriga delar av världen, som väntas utsättas mest för klimatförändringar och där städer växer som snabbast, är nästan inte alls representerade.

En av samhällets megatrender är urbaniseringen, att en allt större andel av världens befolkning bor i städer. En hel del av tillämpningarna är inriktade på urbanisering och stadsplanering. När det gäller AI för städers hållbarhet (urban AI) visades några möjligheter:

• Realistisk modellering, och en djupare förståelse, av städer som Social-Ekologisk-Teknologiska System

• Scenarier och effektprognoser, vilka kan ge stöd för adaptiv planering

• Sociala mätningar, som fördjupar förståelsen för hur stadsinvånare rör sig i och uppfattar den rumsliga miljön

KOMMUNER ANVÄNDER

Det är intressant att AI Sweden i deras ”Kartläggning av AI-initiativ för Sveriges kommuner” för 2024 rapporterade att 90 procent av svenska kommuner använder AI. Ungefär en tiondel av de dryga tusen rapporterade AI-initiativen fokuserade på miljö och hållbarhet, framför allt inom den byggda miljön, transport och energi. De inkluderade bland annat AI-stödda cykeldelningssystem, självlärande byggnader och smarta energisystem, realtidsfeedback för energiförbrukning, optimering av gatubelysning, ruttplanering för optimering av avfallstransport och identifiering av vattenläckage. Ett initiativ fokuserade på biologisk mångfald i kraftledningsgator. Annars var perspektivet på biologisk mångfald underrepresenterat i kommunerna. Samtidigt behöver kommuner biologisk mångfald och naturbaserade lösningar för att stötta sin klimatanpassning.

BESLUTSSTÖD OCH PROGNOSER

AI skulle kunna användas i kommuner och regioner, som ett beslutsstöd som informerar och följer upp beslut rörande markanvändning, infrastruktur och ekologisk hälsa. AI får gärna, genom kapacitet att kombinera olika data och göra prognoser, stötta planering för att uppfylla långsiktiga hållbarhetsmål.

En annan styrka hos AI är prediktiv modellering, som kan förutspå markanvändning, trafik, värme-, energi- och vattenanvändning i olika scenarier. Sådan AI, som ofta drivs av Large Language Models (LLMs) eller Large Multimodal Models (LMMs), kan kombineras med digitala tvillingar. De senare är modeller som presenterar stadsdata, ofta i realtid, och kan kombineras med teknik från spelmotorer. AI tillsammans med sådana digitala tvillingar kan användas för att ta fram interaktiva modeller, ofta i 3D, och möjliga scenarier, som kombinerar data exempelvis från planritningar, arkitektur, kartor, sociala medier och sensorer. De är ofta skalbara till stadsdelar och hela städer. Det går att visualisera alternativa lösningar för trafik, trafikstyrning, satsningar på blå-gröna ytor med mera. Modellerna kan användas till exempel för att stärka kommunikation inom och mellan olika grupper av experter och icke-experter, och öka medborgarinflytandet över planprocesser.

– Det finns alltså en betydande potential inom AI-forskning och tillämpning för att stötta planeten, städer och människor. Men en stor möjlighet missas, om AI används för att upprepa gamla misstag, men med högre effektivitet, avslutade Maria Schewenius.

Om AI används fel, riskerar dess effektiviseringskapacitet att bidra till ytterligare miljöförstöring.

Extrema händelser som skyfall väntas öka både i omfattning och intensitet.

AI kan automatisera mycket av det konstruktions- och annat ritarbete som görs idag.

INNOVATIONSPROJEKT

INNOVATIONSPROJEKT

visar att AI ger konsulter helt nya roller

visar att AI ger konsulter helt nya roller

Projektet ”Generativ AI – från hot till möjlighet” undersökte hur AI kan och kommer att användas av arkitekter och andra teknikkonsulter. Det står klart att deras arbetsuppgifter förändras mycket och konsulterna måste utveckla nya affärsmodeller.

AV KJELL-ARNE LARSSON

DET STRATEGISKA innovationsprojektet ”Generativ AI – från hot till möjlighet” finansierades av Formas och initierades av Smart Built Environment.

Ett trettiotal företag medverkade i projektets workshoppar: arkitekter, teknikkonsulter och digitala bolag.

Under projektet vidgades perspektivet till att omfatta mer än just generativ AI. Framväxandet av AI-agenter accelererade; det är system som kan agera autonomt och utföra svåra uppgifter genom att kombinera förmågor, som att generera innehåll, analysera data, fatta beslut och agera. Generativ AI som teknikkategori blev mindre relevant och därför kom det bredare begreppet ”AI” att användas under projektet.

UTVECKLINGENS GÅNG

För att förstå hur branschens affärsmodeller kan tas vidare måste

vi förstå hur arbetssätten har utvecklats hittills och kommer att utvecklas, från det tekniskt enkla till det allt mer komplexa:

1. Analogt. Fysiska verktyg & manuella processer.

2. Digitalt. CAD & Officeprogram.

3. Integrerat. BIM & samverkansverktyg.

4. Datadrivet. Parametriska verktyg & digitala tvillingar.

5. AI-integrerat. Analytisk, generativ & automatiserad AI.

6. AI-driven. Självförbättrande verktyg & helautomatiserade arbetsflöden med ”Human in the loop”.

Dagens och morgondagens lösningar medger att vi kan rationalisera en stor del av de arbetsuppgifter som utförs av arkitekter och teknikkonsulter. Detta betyder att konsultleveranser som de ser ut idag sjunker i värde:

• Design. Koncept, skisser, förslag.

• Visualiseringar och illustrationer, löpande genom hela processen.

• Utredningar, analyser, optimeringar, sammanställningar m.m.

• Ritningsproduktion. Framförallt repetitiva uppgifter.

• Kvalitetssäkring och granskning. Exempelvis gentemot lagar, förordningar och standarder.

De AI-drivna affärsmodellerna kännetecknas av datadrivna processer och där kognitivt arbete automatiseras. (Dessa affärsmodeller har inte vuxit fram än i våra branscher – men vi ser dem komma.) Marknaden har gått från en uppdragsmarknad, där nyckelresursen är yrkeskompetens, till en integrerad projekteringsmarknad, där nyckelresursen är digitala lösningar. När AI kommer in i bilden, blir data en nyckelresurs.

– När AI effektiviserar och automatiserar mycket av det vi gör idag, blir det färre timmar att ta betalt för och jag är helt övertygad om att vår prismodell kollapsar, säger Petra Svensson Gleisner, som är arkitekt med erfarenhet av affärsutveckling, och varit projektledare för innovationsprojektet. Men det finns sådant som bara människor kan. Till exempel koppla strategi och intention. AI har bland annat dåligt omdöme och saknar kontextuell förståelse.

Uppgifter där AI kan stödja arbetet men inte ersätta det helt:

• Strategi & intention – Vad ska vi göra och varför? Syfte, mål, strategi, planering.

• Kreativt tänkande – Tänka utanför boxen. Förmåga att föreställa sig det som ännu inte finns.

• Handlingsomdöme – Vilka åtgärder ska vi vidta? Kontextuell förståelse, hantera målkonflikter, förtroende.

• Sociala förmågor – Leda, organisera, kommunicera. Process och projektledning, bygga relationer, förhandla.

KONSULTER MED OLIKA PROFILERING

Inom projektet ”Generativ AI – från hot till möjlighet” tog man fram exempel på framtida profiler för konsulter:

• Superkonsulten. Erbjuder AI-stödda arkitekt- och teknikkonsulttjänster. Använder AI-verktyg för att höja kvaliteten och effektivisera med utgångspunkt i befintliga processer. T.ex. generera designförslag, skapa avancerade simuleringar och automatisera repetitiva arbetsuppgifter. Möjlighet att ge insiktsbaserad rådgivning.

• Den vertikala integratören. Gör insteg i en större del av värdekedjan. Ett sätt är att ta ansvar för hela värdekedjan, från förstudie och design till byggnation och driftsättning. Ett annat sätt är att erbjuda lösningar där t.ex. sensorer kombineras med digitala plattformar och konsulttjänster. Möjlighet att erbjuda behovsprediktion, driftoptimering m.m.

• Techhajen. Utvecklar egna AI-verktyg eller digitala plattformar. T.ex. SaaS-lösningar, digitala verktyg för samskapande med kunder och brukare, alternativt plattformslösningar för samverkan, ofta i realtid. Eget ägande av mjukvara innebär att företaget tar steget från att sälja timmar till att sälja produkter.

• Datahamstern. Skapar affärer av data och insikter. Modeller som samlar in unika data, vanligen genom egna digitala verktyg som plattformslösningar eller freemiumappar där användarna själva lägger in information. T.ex. databaser för jämförelse mellan olika lösningar, index för hållbarhet och abonnemangsbaserade tjänster för kontinuerlig insiktsförsörjning till kunder.

Avslutningsvis betonade Petra Svensson Gleisner att vid förändringen av affärsmodellerna måste ledningen i företaget vara med på tåget. Om ni har egna digitala utvecklare, se till att de ingår i ledningen. Gå från att vara oroliga till att utnyttja teknikens möjligheter.

Svensson Gleisner var projektledare för projektet ”Generativ AI – från

till

som visade att arkitekter och andra konsulter måste ta fram nya affärsmodeller.

Den typ av konsult som kan benämnas den vertikala integratören kan exempelvis erbjuda lösningar där sensorer kombineras med digitala plattformar och konsulttjänster.

Kunskap och dialog är avgörande. Under Nordbygg lyftes cirkulära materialflöden och återbruk som en central del av framtidens byggande.

KRETS

– när byggbranschen går från avfall till resurs

Cirkulära materialflöden är på väg att bli verklighet – men det kräver nya arbetssätt och gemensamma strukturer. Byggbranschen har länge talat om återbruk – men först nu börjar strukturerna komma på plats. Med KRETS tar flera tunga aktörer ett gemensamt grepp för att göra cirkulära materialflöden till en fungerande marknad. Det kan bli avgörande för att gå från ambition till verklig omställning.

AV JAN ÅSTRÖM

BYGG- OCH FASTIGHETSBRANSCHEN står mitt i en av sina största omställningar. Samtidigt som klimatkraven skärps och materialkostnaderna ökar fortsätter stora mängder fullt användbart byggmaterial att rivas ut och bli avfall.

Frågan är inte längre om branschen måste ställa om – utan hur snabbt det kan ske i praktiken.

I Stockholm och Uppsala växer nu initiativet KRETS fram som ett konkret svar på den utmaningen. Här går några av landets största fastighetsägare samman med återbruks- och materialspecialister för att skapa något som länge saknats: en fungerande marknad för återbrukade byggmaterial.

EN BRANSCH SOM FASTNAT I STRUKTURER

Det råder i dag bred enighet om att återbruk är en central del av framtidens byggande. Samtidigt är verkligheten mer komplex.

Många projekt saknar fortfarande fungerande logistik. Material

inventeras för sent i processen. Ansvarsfördelningen är otydlig och det finns osäkerhet kring kvalitet, garantier och spårbarhet.

Dessutom är marknaden fragmenterad. Ett projekt kan sitta på stora mängder material medan ett annat – ofta samtidigt – köper nytt.

Det handlar i grunden om strukturer som ännu inte är anpassade för cirkulära flöden.

FRÅN PROJEKT TILL SYSTEM

KRETS bygger på en enkel men avgörande idé: att gå från enskilda initiativ till gemensamma system.

Istället för att varje byggprojekt ska lösa återbruk på egen hand skapas en gemensam infrastruktur där material kan inventeras, demonteras, lagras, rekonditioneras och säljas vidare till nya projekt.

Lösningen kombinerar fysiska återbrukshubbar med digitala verktyg via CCBuild – där material kan spåras, klimatberäknas och matchas mot efterfrågan.

Det gör att återbruk inte längre blir ett sidospår, utan en integrerad del av affären.

En viktig lärdom från tidigare satsningar är att återbruk måste vara enkelt för att fungera i större skala.

Därför har KRETS fokuserat på tydliga processer genom hela kedjan: från inventering och demontering till leverans och installation. För användarna innebär det att material kan sökas fram digitalt, reserveras och följas genom hela flödet.

Det minskar osäkerheten och gör återbruk praktiskt genomförbart – inte bara teoretiskt möjligt.

FÖRTROENDE OCH KVALITET

En återkommande utmaning i branschen är tilliten till återbrukade material. För att möta detta etableras också ett innovationscenter i Uppsala.

Här kan arkitekter, entreprenörer och fastighetsägare se materialen i verkliga miljöer, diskutera lösningar och utveckla nya arbetssätt tillsammans med specialister.

Det är ett viktigt steg för att gå från idé till acceptans i bred skala.

NÄR EKONOMIN DRIVER FÖRÄNDRINGEN

Samtidigt blir ekonomin allt viktigare. För att återbruk ska få genomslag måste det inte bara vara hållbart – utan också lönsamt.

Här visar flera pilotprojekt att återbruk kan skapa värde. Material som tidigare varit en kostnad kan bli en resurs, samtidigt som projekt minskar sitt klimatavtryck och sin sårbarhet i leveranskedjor.

Det gör återbruk till mer än en miljöfråga – det blir en affärsfråga.

ETT NYTT SÄTT ATT SE PÅ BYGGNADER

Kanske är det ändå här det största skiftet sker.

Byggnader börjar allt mer ses som materialbanker snarare än slutprodukter. Det som i dag installeras ska i morgon kunna återanvändas. Projekten planeras inte bara för sin första livscykel – utan för nästa.

KRETS är fortfarande i en uppbyggnadsfas. Men initiativet visar tydligt att omställningen är möjlig – om branschen vågar samarbeta, standardisera och tänka nytt.

Framtidens byggande formas inte i enskilda pilotprojekt. Det formas i de strukturer som gör cirkularitet till det normala.

FAKTA

Så fungerar KRETS

• Gemensam marknadsplats

Material matchas mellan projekt via digital plattform (CCBuild)

• Återbrukshubbar

Fysiska lager där material demonteras, sorteras och mellanlagras

• Spårbarhet och klimatdata

Produkter märks och följs genom hela kedjan med CO₂-besparing

• Standardiserad process

Inventering → Demontering → Lagring → Rekonditionering → Försäljning → Installation

• Fokus på skalbarhet

Flera fastighetsägare delar samma system och flöden

• Utvalda materialgrupper först

Textilmattor, undertak, dörrar, glas, sten och inredning

Stort intresse för cirkulära lösningar. Besökare samlades för att ta del av presentationer och diskussioner kring hur återbruk kan skalas upp i byggbranschen.

Material i rörelse. Genom logistiklösningar som möjliggör transport, mellanlagring och återanvändning blir byggmaterial en resurs istället för avfall.

KRETS visades upp för branschen under Nordbygg – ett initiativ där flera aktörer samverkar för att skapa en fungerande marknad för återbrukade byggmaterial.

CIRKULÄRA ELSKOTRAR

tar vinterturismen in i en ny era

Vinterturismen i norra Sverige bygger i stor utsträckning på naturens tystnad, renhet och orördhet. Samtidigt har transporten ut i landskapet länge varit en kompromiss – där bullriga och fossilberoende snöskotrar stått i kontrast till upplevelsen man vill sälja. Nu tas ett steg bort från den motsättningen.

AV JAN ÅSTRÖM

INFÖR VINTERSÄSONGEN 2027 investerar Granö Beckasin i världens första cirkulära elskotrar, utvecklade av svenska Vidde Mobility. Satsningen markerar inte bara en teknisk utveckling – utan ett tydligt skifte i hur turism och hållbarhet kan förenas i praktiken.

Elektrifieringen i sig är en viktig del, men det som särskiljer satsningen är det cirkulära perspektivet. Skotrarna är utvecklade för att kunna återbrukas i flera steg, med material och komponenter som kan tas tillvara och återanvändas över tid.

Det innebär att klimatpåverkan inte bara minskar under användning – utan över hela livscykeln.

– Det handlar inte bara om att byta ut en bensinmotor mot el, utan om att tänka cirkulärt i produktion, användning och återbruk, säger Cecilia Sandström, vd för Granö Beckasin.

Det är just den typen av helhetsperspektiv som allt oftare efterfrågas inom hållbart samhällsbyggande.

NÄR UPPLEVELSEN OCH HÅLLBARHETEN MÖTS

För besökarna innebär skiftet mer än bara teknik. Den tysta framdriften öppnar för en annan typ av naturupplevelse – där närheten till djurliv och landskap förstärks istället för att störas.

Räckvidden på upp till 100 kilometer per laddning skapar dessutom nya möjligheter för längre turer och mer flexibla upplägg.

– Våra gäster söker tystnad, närvaro och känslan av att vara en del av naturen. Med elskotrar kommer man närmare den upplevelsen, säger Christopher Storm, produktchef på Granö Beckasin.

Turism, byggande och infrastruktur hänger allt oftare samman i diskussionen om hållbar utveckling.

Inför vintersäsongen 2027 investerar Granö Beckasin i världens första cirkulära elskotrar, utvecklade av svenska Vidde Mobility.

Granö Beckasin har följt utvecklingen av de cirkulära elskotrarna under flera år och valde tidigt att engagera sig i tekniken. Investeringen är därför ett resultat av ett långsiktigt arbete – där hållbarhet varit en central del av affärsstrategin.

Satsningen visar också hur mindre aktörer kan driva innovation genom att våga testa nya lösningar i praktiken.

För Vidde Mobility innebär projektet samtidigt ett viktigt steg från utveckling till kommersiell tillämpning. De första cirkulära elskotrarna tas nu i drift i en turistverksamhet – vilket kan få betydelse långt utanför den enskilda destinationen.

EN MODELL FÖR FRAMTIDEN

Den större frågan är vad detta betyder för branschen i stort. Turism, byggande och infrastruktur hänger allt oftare samman i diskussionen om hållbar utveckling. Hur vi rör oss, bygger och upplever miljöer blir en del av samma system.

Här visar satsningen i Granö att det går att kombinera affärsnytta, upplevelse och klimatansvar – utan att kompromissa.

Ambitionen är att skapa en av världens mest hållbara skoterupplevelser. Men i ett större perspektiv handlar det om något mer: att visa hur cirkulära lösningar kan bli en naturlig del av framtidens samhällsbyggande.

Det är i sådana konkreta tillämpningar som omställningen tar form – från idé till verklighet.

Så bygger Umeå upp

ETT CIRKULÄRT BYGGANDE

När kommun och bygg- och fastighetsbranschen arbetar mot samma mål kan återbruk bli mer än en hållbarhetsambition. I Umeå har samarbetet resulterat i Byggåterbruket – en samhällsbärande verksamhet som minskar klimatpåverkan, tar tillvara på resurser och samtidigt skapar vägar in på arbetsmarknaden.

BYGGÅTERBRUKET I UMEÅ växte fram ur en gemensam drivkraft att minska avfallsmängderna inom byggsektorn och bygga upp cirkulära lösningar som ser till att byggmaterial kan återbrukas.

– Grundtanken är att inte slänga det som har ett fortsatt liv, säger Amanda Ölverud, projektledare på Byggåterbruket.

För att göra detta möjligt inleddes ett långsiktigt samarbete mellan kommunen och branschaktörer. Under två år genomfördes förberedande arbete som workshops, analyser och studiebesök samtidigt som olika affärsmodeller prövades för att hitta en fungerande struktur.

– Tidigt förstod vi att det vi behövde var ett cirkulärt system, där Byggåterbruket blev vårt första mål. Lika viktigt är att bygga kunskap och kapacitet lokalt för återbruk och cirkulärt byggande, säger Emelie Johansson, Enhetschef för Byggåterbruket.

En viktig del i utvecklingen blev Umeå kommuns Arbetsmarknadsenhet som redan hade erfarenhet av återbruk. Där fanns både lokaler, kundflöden och kunskap som kunde ligga till grund för den nya satsningen.

Samtidigt bildade branschen en dedikerad ekonomisk förening, ABC Umeå, för att utveckla cirkulära lösningar på plats.

– Det handlar i det stora om att ställa om

hela systemet, och det är inget som kommunen eller ett enskilt företag kan lösa själva. Vi måste samarbeta i detta, säger Cornelia Kalle, projektledare på ABC.

Sedan starten i januari 2025 har Byggåterbruket hanterat närmare 300 ton byggmaterial som annars hade blivit avfall. Verksamheten ser samtidigt ett växande intresse från både privatpersoner och företag som söker återbrukade produkter.

Men nyttan handlar inte enbart om klimat och resurser. Genom Byggåterbruket får personer som står utanför arbetsmarknaden möjlighet att delta i verksamheten och utveckla nya färdigheter.

– Det som gör Byggåterbruket extra speciellt är att vi inte bara jobbar med miljö – vi jobbar med människor också, säger Amanda.

Verksamheten fortsätter samtidigt att utvecklas. En digital marknadsplats via CCBuild har nyligen lanserats för att göra återbrukat byggmaterial mer tillgängligt och förenkla matchningen mellan utbud och efterfrågan. Målet är höja status på återbrukat material och att fler personer ska välja att planera projekt och inköp med återbruk som ett naturligt alternativ.

Parallellt pågår nya satsningar genom ABC Umeå. Föreningen har nyligen beviljats

medel från Tillväxtverket för att tillsammans med Umeå kommun och Arkitekthögskolan utveckla skalbara cirkulära lösningar och stärka kapaciteten för cirkulärt byggande i regionen.

På sikt är ambitionen att återbruk ska bli en självklar del redan i projekterings- och designskedet.

– I slutändan handlar det om att göra det enklare att göra rätt – och visa att när vi arbetar tillsammans kan vi ställa om på riktigt, avslutar Emelie.

www.abcumea.se

Tove Hesslow, miljöcontroller på Locum, har tilldelats Region Stockholms hållbarhetspris ”Årets eldsjäl”. Bild: Region Stockholm

ELDSJÄLARNA

som driver återbruket framåt i byggbranschen

Utmärkelser är mer än symbolik – de visar vart branschen är på väg.

AV JAN ÅSTRÖM

HÅLLBARHETSARBETET i bygg- och fastighetssektorn handlar inte bara om teknik, regelverk och investeringar. Det handlar också om människor – de som driver förändring i praktiken.

När Region Stockholm nyligen delade ut sitt hållbarhetspris i kategorin ”Årets eldsjäl” gick utmärkelsen till Tove Hesslow, miljöcontroller på Locum. Priset lyfter fram personer som gör verklig skillnad i arbetet med hållbar utveckling – och i det här fallet handlar det tydligt om återbruk inom byggsektorn.

Återbruk har under de senaste åren gått från att vara ett nischat intresse till att bli en central fråga i branschen. Kraven ökar, både från beställare och från politiskt håll. Samtidigt växer insikten om att cirkulära arbetssätt inte bara är en miljöfråga – utan också en resurs- och affärsfråga.

Här spelar individer en avgörande roll. Att arbeta med återbruk i byggprojekt är långt ifrån enkelt. Det handlar om att förändra invanda processer, utmana etablerade affärsmodeller och hantera osäkerheter kring material, logistik och ansvar.

Det är just därför den här typen av utmärkelser är viktiga. De synliggör personer som vågar ta sig an komplexa frågor där det inte finns färdiga lösningar – och som driver utvecklingen framåt trots motstånd och hinder.

I takt med att hållbarhetskraven skärps kommer den typen av kompetens att bli allt mer avgörande för hela sektorn.

EN SIGNAL TILL BRANSCHEN

Priser som ”Årets eldsjäl” är inte bara ett erkännande till en enskild individ. De fungerar också som en tydlig signal till hela

branschen om vilka frågor som prioriteras.

Att återbruk lyfts fram i det här sammanhanget visar att cirkulärt byggande nu är en fråga som rör hela systemet – från politiska beslut till genomförande i enskilda projekt.

Det handlar inte längre om pilotprojekt eller enstaka initiativ. Det handlar om att skala upp.

BEHOV AV FLER FÖREBILDER

Samtidigt finns det ett tydligt behov av fler förebilder. För att omställningen ska lyckas krävs att fler aktörer vågar testa nya arbetssätt, dela erfarenheter och driva utvecklingen vidare. Byggbranschen står inför stora utmaningar – men också stora möjligheter. Återbruk och cirkulära flöden är en del av lösningen, men det är människorna som gör skillnaden i praktiken. Därför är det också rätt att lyfta fram dem.

ärligt talat, nu återvinner vi!

Dags att byta återvinningspartner?

På REMONDIS är vi redo att ta oss an era hållbarhetsutmaningar med fräscha perspektiv och lång erfarenhet. Vi börjar med en grundlig nulägesanalys och tar sedan fram en skräddarsydd plan för att nå era miljömål – tillsammans. Vi kavlar upp ärmarna och tar tag i det.

Via vår Kundportal får ni full insyn, kan följa er återvinning i realtid och får tillgång till all den data ni behöver för er hållbarhetsrapportering. Scanna QR-koden och se vad vi kan göra för just er bransch.

KAPACITETEN FÖR ÅTERBRUK AV TEGEL fördubblas med

ny anläggning

Med stöd från Klimatklivet investerar Tegelmöllan

AB i en ny industriell anläggning för återbruk av tegel i Sköldinge utanför Katrineholm. Satsningen fördubblar Sveriges kapacitet för industriellt tegelåterbruk och stärker omställningen till en mer cirkulär byggsektor.

AV JAN ÅSTRÖM

BRUKSPECIALISTENS SYSTERBOLAG Tegelmöllan AB har beviljats 20,3 miljoner kronor i stöd från Klimatklivet för att bygga en ny industriell anläggning för återbruk av tegel i Sköldinge utanför Katrineholm. Investeringen innebär att Sveriges kapacitet för återbruk av tegel fördubblas och stärker möjligheterna att skapa cirkulära materialflöden inom byggsektorn.

Den nya anläggningen blir Sveriges andra industriella anläggning för tegelåterbruk. Tegelmöllan ansvarar för återbruksproduktionen medan Brukspecialisten hanterar insamling, försäljning och marknadsbearbetning. Tillsammans skapar bolagen en sammanhållen värdekedja för insamling, förädling och återanvändning av tegel. – Byggbranschen har länge haft ambitionen att bli cirkulär, men utan ett komplett fungerande system för att ta hand om befintligt material i stor skala stannar det ofta vid ambitioner. Nu bygger vi vidare på den industriella infrastrukturen som gör återbruk möjligt i praktiken, säger Jacob Steen, vd för Brukspecialisten.

Tegelmöllan driver sedan tidigare Sveriges första industriella anläggning för återbruk av tegel i Falkenberg. Etableringen i Katrineholm innebär att rivningstegel från Mälardalen kan tas om hand regionalt samtidigt som den nationella återbrukskapaciteten ökar kraftigt.

Den nya anläggningen beräknas kunna återbruka över fem miljoner kilo tegel per år. Klimatvinsten uppskattas till cirka 2 300 ton koldioxidekvivalenter årligen, samtidigt som behovet av nyproducerat och importerat tegel minskar.

– I dag importeras nästan allt fasadtegel till Sverige samtidigt som stora mängder rivningstegel går till deponi eller används som fyllnadsmaterial. När kapaciteten för återbruk nu byggs ut får Sverige en helt annan möjlighet att använda det material som redan finns i stället för att producera nytt, säger Jacob Steen.

Vid anläggningen kommer tegel från rivningsprojekt att tas emot, sorteras och rengöras innan det återförs till marknaden som kvalitetssäkrade och CE-certifierade byggprodukter för nya byggprojekt.

Ny anläggning för återbruk av tegel

• Plats: Sköldinge, Katrineholm

• Investering: cirka 35 miljoner kronor

• Klimatklivsstöd: 20,3 miljoner kronor

• Kapacitet: över 5 miljoner kilo återbrukat tegel per år

• Klimatbesparing: cirka 2 300 ton CO₂e per år

• Färdigställande: senast 30 juni 2028

EPD bekräftar: ANLÄGGNINGSMATERIALET SOM BINDER KOLDIOXID

En tredjepartsgranskad miljövarudeklaration (EPD) visar att slaggrus från energiåtervinning inte bara ersätter jungfruliga material – det binder också koldioxid. Resultatet kan få stor betydelse i en bransch där klimatkraven ökar och tillgången på bergkross minskar.

SLAGGRUS FRAMSTÄLLS av den bottenaska som blir kvar efter energiåtervinning av avfall. Efter behandling blir det ett stabilt anläggningsmaterial som kan användas i exempelvis vägar, hamnar och andra infrastrukturprojekt.

Varje ton slaggrus binder drygt 22 kilo koldioxid från luften. Som jämförelse orsakar produktion av bergkross vanligtvis utsläpp på 2–3 kilo koldioxid per ton.

– Vi kan nu, med oberoende verifiering, visa att slaggrus inte bara är ett alternativ till traditionella material, det fungerar också som en kolsänka, säger Helcio Apgaua, affärsutvecklare på avfallsbolaget Sysav.

Den nya EPD:n gör det möjligt att inkludera slaggrus i klimatkalkyler och upphandlingar, något som länge efterfrågats i bygg- och anläggningssektorn.

Samtidigt ökar trycket på tillgången till ballastmaterial. Prognoser pekar på kraftigt ökad efterfrågan i Norden fram till 2045, medan antalet täkter minskar. I Skåne har bristen på bergkross redan lyfts som en utmaning.

Här kan slaggrus spela en viktig roll. Materialet produceras lokalt vid energiåtervinning och minskar behovet av nybrutet berg, samtidigt som transporterna hålls korta.

Slaggrus är väl beprövat i anläggningsprojekt, kostnadseffektivt och binder dessutom koldioxid. Att inte använda det är resursslöseri, menar Helcio Apgaua och Raul Grönholm.

– Det handlar om mer än klimat. Vi behöver använda de resurser som redan finns i systemet och minska vårt beroende av nya råvaror. Det stärker resiliensen i samhällsbyggandet, säger Helcio Apgaua.

Trots att slaggrus är väl beprövat används det fortfarande i begränsad omfattning i Sverige. I Danmark går omkring 95 procent av materialet till anläggningsändamål, medan stora mängder i Sverige fortfarande läggs på deponier.

– Det är resursslöseri. Vi har ett material med goda tekniska egenskaper som är väl beprövat. Materialet är stabilt, lätt att packa och inte tjällyftande, med egenskaper som motsvarar traditionella ballastmaterial – men till en lägre kostnad, säger Raul Grönholm, specialist, restmaterial på Sysav.

FAKTA

Slaggrus

• Framställs av bottenaska från energiåtervinning av avfall

• Binder drygt 22 kg koldioxid per ton (enligt tredjepartsgranskad EPD)

• Kan ersätta bergkross i anläggningsprojekt

• Stabilt, lätt att packa och inte tjällyftande

• Kostnadseffektivt jämfört med traditionella material

• Används i stor skala i Europa – men deponeras fortfarande ofta i Sverige Läs mer och kontakta Sysav inför ert nästa projekt.

Prisceremoni på Börsen. Bild:

66 nya lägenheter i Selma stad har byggts med återbrukade betonghåldäck från gamla IKEA i Kållered. Illustration: Liljewall

FRAMTIDEN BYGGUTVECKLING PRISAS

– sätter ny standard för cirkulärt byggande

Storskaligt återbruk och kraftigt minskad klimatpåverkan lyfter bolaget till toppen. Framtiden Byggutveckling har utsetts till Årets Uppstickare 2026 av Handslaget för cirkulärt byggande – ett initiativ som drivs av Business Region Göteborg. Utmärkelsen går till aktörer som på ett tydligt sätt bidrar till omställningen mot ett mer resurseffektivt och cirkulärt byggande.

AV JAN ÅSTRÖM

BAKGRUNDEN TILL priset är bolagets arbete med projekten Kvarteret Omställningen och Kvarteret Återbruket, där storskaligt återbruk kombinerats med innovativa upphandlingar och nya arbetssätt.

Enligt juryn har Framtiden Byggutveckling inte bara genomfört projekt med låg klimatpåverkan – utan också utmanat branschen och visat att cirkulärt byggande går att skala upp.

– Det här är projekt som flyttar fram positionerna för hela branschen. Det handlar inte om enskilda lösningar utan om ett helhetsgrepp där återbruk, samverkan och innovation går hand i hand, säger Dan Sandén, vd på Framtiden Byggutveckling.

KRAFTIGT MINSKAD KLIMATPÅVERKAN

I Kvarteret Omställningen i Selma stad i Göteborg har klimatpåverkan minskats med närmare 60 procent jämfört med traditionellt byggande. Här har trästomme, återbrukade material och ett systematiskt klimatarbete varit centrala delar i genomförandet. Parallellt har Kvarteret Återbruket tagit ytterligare steg. Nästan 90 procent av de tunga bärande konstruktionsdelarna består av återbrukat material – bland annat betonghåldäck, limträbalkar och plåt från tidigare byggnader, däribland det gamla IKEA-varuhuset i Kållered och Isdala ishall i Kortedala.

– Det har varit en lärorik resa där vi tillsammans med våra entreprenörer kunnat kombinera kreativitet och teknisk utveckling för att nå betydligt lägre klimatavtryck, säger Mattias Ström, projektchef på Framtiden Byggutveckling.

DEL AV STÖRRE STADSUTVECKLING

Projekten är en del av en större satsning längs Litteraturgatan i Selma stad, där Framtiden Byggutveckling planerar cirka 550 nya bostäder. Bostäderna kommer att ägas och förvaltas av Poseidon, som tillsammans med Framtiden Byggutveckling ingår i Framtidenkoncernen.

Satsningen visar hur cirkulära arbetssätt kan integreras i större stadsutvecklingsprojekt – och inte enbart i enskilda pilotprojekt.

ETT ARBETSSÄTT SOM LEVER VIDARE

Utmärkelsen Årets Uppstickare är inte bara ett erkännande för genomförda projekt, utan också för ett arbetssätt som nu blir vägledande framåt.

De erfarenheter som byggts upp i projekten ska nu tas vidare och systematiseras i kommande satsningar. Det pekar mot en tydlig riktning för branschen – där återbruk inte längre är ett undantag, utan en naturlig del av byggprocessen.

PELIFT

Sveriges enda säkra produkt för containerhantering

PeLift är en lösning som tar bort alla farliga moment som dagligen utförs i arbetet med att öppna och stänga lock på containers, främst på våra återvinningsstationer.

MÅNGA varianter på öppningsfunktioner som dagligen används är från början inte byggda för att öppna och stänga lock på avfallscontainers.

Man skall tänka på att de container med täckta lock, kan väga mellan 400-500 kg. Det som vanligtvis missas är att lyftkraften är mellan 500-1 000 kg vilket medför stora påfrestningar på infästningar och lyftanordningen. Med PeLift är detta under kontroll. – När dessa riskvärderades insåg vi om-

gående att de varianter som används dagligen runt om i landet inte skulle få användas om rätt kunskap hade funnits bland de som utför riskvärdering gällande arbetsmiljön. Det var flera risker som kunde härledas till momentet med att veva locket upp och ner eller att röra sig runt containern. Vissa moment strider mot produkternas CE-märkning, De flesta varianter av lyftanordningar får inte användas i kontinuerlig drift.

FAKTA

PeLift Locklyftare

• PeLift är en produkt som tagits fram efter en noggrann riskanalys och värderingen av faror har utretts.

• PeLift är en ergonomisk produkt som eliminerar förslitningsskador. Enkel att veva, krävs ingen kraft.

• PeLift arbetar åt båda håll och använder minimalt med kraft för att öppna och stänga med hjälp av en trapetsskruv och fjäder som arbetar med varandra. Man kan stanna var som helst på vägen, locket kan då varken falla ner eller blåsa upp.

• Grundutförandet är manuell med vev/skruvdragare, är CE-märkt för att använda skruvdragare. Det går att komplettera med el-funktion när som helst, det krävs inga förändringar av grundutförandet.

• PeLift har inbyggt klämskydd vid komplettering med el-funktion, detta sker med stöd av strömbegränsningar. Går att manuellt veva vid strömbortfall.

• Skulle containern mot förmodan behöva skrotas kan man lossa de två infästningarna och flytta över PeLift till en annan container.

• PeLift kan monteras på både höger och vänster sida utan någon förändring.

• PeLift är svensktillverkad och stabilt byggd av kraftigt stål för hållbarhet vid de krafter som lyftarmen utsätts för.

• Det finns inga komponenter som sticker upp ovanför containerns övre kant som kan skadas när lastmaskiner kör fram för att ”packa” i de stående containers.

• För att säkerställa säkerheten över tid har PeLift lagrade infästningar med rostfria lager som är underhållsfria.

• PeLift använder inte hydraulolja

I panelsamtalet deltog Rickard Silverfur, Sigrid Granström och Magnus Ulaner. Bild: CCBuild

CCBUILD FORUM 2026:

Nu måste cirkulärt byggande skalas upp

Branschen är redo – men struktur, incitament och tempo avgör omställningen. Cirkulärt byggande har gått från vision till verklighet – men tempot måste upp. Det var en tydlig slutsats när branschaktörer, myndigheter och experter samlades under CCBuild Forum 2026.

AV JAN ÅSTRÖM

ÅRETS FORUM visade att mycket redan händer i praktiken. Samtidigt kvarstår flera strukturella hinder som bromsar utvecklingen. Frågan är inte längre om omställningen ska ske – utan hur den kan skalas upp på allvar.

ÅTERBRUK ÖKAR – MEN MEST INTERNT

Data från CCBuilds plattform visar att återbruket fortsätter att växa, särskilt mellan organisationer. Samtidigt sker fortfarande merparten av återbruket internt inom enskilda aktörer.

Det pekar på att många organisationer tagit första steget – men att en fungerande marknad mellan aktörer ännu inte är fullt utvecklad. Material som gipsskivor, gatsten och betongprodukter tillhör de mest cirkulerade. Samtidigt lyfts behovet av bättre uppföljning och mer detaljerad klimatdata för att kunna fatta rätt beslut och skala upp arbetet.

Från EU-nivå blir kraven tydligare. Ett ökat fokus på livscykelanalyser och resurseffektivitet innebär att både materialval och användningen av befintliga byggnader hamnar i centrum.

En viktig insikt är att nybyggnation står för en stor del av utsläppen – samtidigt som endast en liten del av byggnadsbeståndet förnyas varje år.

Det gör att återbruk, ombyggnad och förlängd livslängd på befintliga byggnader blir avgörande faktorer framåt.

På nationell nivå pekar flera aktörer på behovet av tydligare styrning. Rekommendationer lyfter bland annat vikten av:

• tydliga nationella mål

• offentlig upphandling som driver cirkulära lösningar

• anpassad lagstiftning

• minskat beroende av avfallsförbränning

Samtidigt pågår ett omfattande arbete med standardisering inom EU. Gemensamma definitioner, produktpass och metoder för inventering inför rivning ses som avgörande för att skapa en fungerande marknad.

Men tempot är en utmaning.

SYSTEMATIK AVGÖR I PRAKTIKEN

En återkommande slutsats under forumet är att återbruk inte fungerar utan struktur. Bristande överblick, otydliga processer och personberoende arbetssätt gör att potentialen inte tas tillvara. Digitala verktyg och plattformar lyfts fram som centrala för att skapa spårbarhet, effektiv inventering och fungerande marknadsplatser.

Samtidigt innebär nya byggregler – med större fokus på funktionskrav – både en möjlighet och ett ansvar. Flexibiliteten ökar, men branschen behöver själv utveckla praxis och arbetssätt.

I ett panelsamtal med representanter från Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Byggföretagen blev utmaningarna tydliga.

Trots stort engagemang går omställningen långsamt.

Orsakerna är flera:

• etablerade arbetssätt och kultur

• brist på affärsmodeller

• logistik- och planeringsutmaningar

• osäkerhet kring krav och standarder

Samtidigt finns en samsyn: utvecklingen är igång – men behöver accelerera.

Forumet avslutades med priset Årets cirkulära projekt 2025, där vinnarna visade att cirkulära lösningar redan fungerar i praktiken.

Projekten lyftes fram som exempel på hur innovation, klimatnytta och genomförbarhet kan kombineras – och hur erfarenheterna nu kan spridas vidare i branschen.

NÄSTA STEG: FRÅN PILOT TILL NORM

CCBuild Forum 2026 bekräftar en tydlig riktning. Cirkulärt byggande är inte längre en fråga om ambition – utan om genomförande.

Det som krävs nu är:

• samverkan mellan aktörer

• tydligare strukturer och standarder

• fungerande affärsmodeller

• fortsatt utveckling av verktyg och data

Först då kan cirkulära materialflöden gå från enskilda projekt till att bli en självklar del av byggbranschens vardag.

www.eurogolvterrazzo.se

Återbrukad terrazzo

Rockfon erbjuder produktspecifika

miljövarudeklarationer (EPD).

Rockfon är stolta över att presentera en ny version av produktspecifika miljövarudeklarationer (EPD) gällande våra akustiska lösningar för väggar och tak. Målsättningen är att skapa transparens och bidra med ytterligare resurser för arkitekter, byggare och designers.

All miljöpåverkan deklareras per modul i enlighet med den europeiska standarden

EN 15804+A2, vilket ger klarhet i hållbarhetsprestanda.

Kunder ges tillgång till fullständig information om produkters specifika miljöpåverkan, där allt är validerat och tredjepartsverifierat. Releasen gör det enkelt att mata in värden i byggnaders livscykelbedömningar så att projekten blir noggrant utvärderade och optimerade.

FASTIGHETSDAGARNA

– Sveriges Allmännytta höll sin årliga konferens

Malmö med den geografiska värden MKB var platsen för årets upplaga av Fastighetsdagarna. Experter höll föredrag om både övergripande frågor, fastighetsteknik, digitalisering och AI. Medlemsföretagen delade med sig av erfarenheter till varandra. Arrangemanget bjöd också på studiebesök i Malmö och Köpenhamn. Och inte minst delades pris ut för årets bästa bygge.

AV KJELL-ARNE LARSSON

CATHRINE HOLGERSSON, som varit vd för Sveriges Allmännytta ungefär ett år, hade ett inledningsanförande där hon påminde om det oroliga omvärldsläget och att det för ett år sedan – då Fastighetsdagarna gick av stapeln i Eskilstuna – var omöjligt att förutse hur läget skulle förändras; mer krig i världen och ett Sverige utsatt för ”diffusa” hot som cyberkrigföring. De allmännyttiga bolagen här hemma påverkas mer indirekt av det geopolitiska läget i världen, men det påverkar såväl kostnader som förhållningssättet till säkerhet och hållbarhet över tid. Man brottas med vardagliga problem på skiftande sätt – extremväder i alla dess former och på vissa orter är det vakanser och på andra är det bostadsbrist.

Cathrine Holgersson berörde också den återigen aktuella diskussionen om införande av marknadshyror. Till dem säger vi blankt nej. Med marknadshyror skulle hyrorna i innerstadslägen öka med flera hundra procent, samtidigt som de skulle minska på de flesta små orter. En situation som bolagen inte skulle klara ekonomiskt. Marknaden kan inte lösa de problem som finns. Och tillgång till tryggt boende tillhör grunden för en demokrati. Här kan vi påminna oss om att Sverige har Europas högsta lägstanivå på bostadsstandard.

De utmaningar som trots allt finns för de allmännyttiga bolagen kan lösas genom utbyte av erfarenheter och kunskaper i ett nätverk där ingen konkurrerar med någon annan. Under Fastighetsdagarna – och Sveriges Allmännyttas övriga arrangemang – har medlemsföretagen stora möjligheter att hjälpa och stötta varandra.

DET EXPANSIVA MALMÖ

Programmet under första dagens fastighetsdag fortsatte med en annan vd, nämligen Marie Thelander Dellhag, som med MKB representerade den geografiska värden för konferensen. MKB verkar i en stad som har förvandlats, från industri- till kunskapsstad. Den stora krisen var under 1980-talet, men sedan har stadens invånar-

– De utmaningar som trots allt finns för de allmännyttiga bolagen kan lösas genom utbyte av erfarenheter och kunskaper i vårt nätverk, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.

antal ökat och ökar fortfarande, med 2 000 personer per år. Det är en ”ung stad” där hälften av invånarna är under 36 år. Att Malmö fick ett universitet har stor betydelse och skapar växelverkan med både Lund och Köpenhamn.

Malmö växer kraftigt och nya stadsdelar skapas. Ett bra exempel är Hyllie som för 20 år sedan var nästan tomt på verksamhet och bebyggelse, idag har området 8 000 boende och 11 000 arbetsplatser.

MKB har haft uppdrag från ägaren att få fram många nya bostäder. Takten har avtagit, men fortfarande byggs det. För närvarande omfattar det befintliga beståndet nästan 27 000 bostäder, vilket innebär 32 procents marknadsandel på hyresrätter. MKB köper mark för exploatering, exempelvis vid Jägersro, där MKB har krokat arm med Skanska och Tornet Bostadsproduktion.

För 25 år sedan tillkom Öresundsförbindelsen. Därmed skapades den moderna Öresundsregionen. Dagligen görs det 20 000 pendlarresor över förbindelsen. Bron hjälper till att jämna ut konjunktursvängningar mellan Malmö och Köpenhamn; är det svårt att få jobb i den ena staden kanske sådant erbjuds i den andra. Hela 8 000 danskar bor faktiskt i Malmö.

Öresundsregionen är samtidigt en mycket viktig länk mellan Sverige och Danmark.

Allt detta påverkar MKB på ett positivt sätt. Bolaget expanderar organiskt och man bygger på många håll i staden. Samtidigt har man robust ekonomi och klarade krisåren 2022–23 utan att krisen rent ekonomiskt trycktes ut på kundkollektivet.

– Vi har alltid arbetat målinriktat. Nu har vi även längre mål, skarpt formulerade och strategiska mål till 2030, berättar Marie Thelander Dellhag. Varje år definieras etapp-mål och varje sådant mål kommer att föra oss till 2030.

Målen handlar bland annat om sänkt klimatpåverkan, cirkulära materialflöden, rimliga hyresnivåer, bästa möjliga hälsotal hos teamet och hur företaget ska ställa om till fyradagarsvecka. Detta visar att expansion går att förena med hållbarhet ur flera perspektiv.

KRYMPANDE BEFOLKNING – UTMANING FÖR

ALLMÄNNYTTAN

Födelsetalen är låga både i Sverige och i större delen av övriga världen. Under 2025 var reproduktionstakten i Sverige 1,42. Den bör vara 2,1 om enbart inrikes födande ska upprätthålla folkmängden. Invandring och den åldrande befolkningen har de senaste åren räddat situationen.

– Jag undrar om våra politiker är medvetna om utmaningarna med den krympande befolkningen, frågar sig Adam Tyrcha, analyschef hos Newsec.

Vår låga reproduktionstakt får konsekvenser för samhällsplaneringen och ekonomin, samt i förlängningen även för behovet av bostäder vilket skapar utmaningar för bland annat allmännyttan. Adam Tyrcha, som är analyschef hos Newsec, gav en statistisk bakgrund, exempel på prognoser, konsekvenser och tänkbara åtgärder.

Exempel på statistik över befolkningsutvecklingen på EU-nivå visar att det under 2024 var minustillväxt i ett 15-tal europeiska länder och att befolkningen åldrades snabbt, då medianåldern i EU ökade från 39 år 2004 till 45 år 2024. Om vi tittar på Sverige under 2025 så minskade befolkningen i mer än 60 procent av kommunerna. Mindre kommuner krymper mest, medan Stockholms kranskommuner växer snabbast.

Sveriges befolkning ökar fortfarande, men med 2025 års födelsetal och låga nettoinvandring nås max (10,65 miljoner invånare) redan 2031, sedan sjunker antalet invånare. Med en ökad nettoinvandring skjuts max fram till 2048 (10,87 miljoner invånare). Nettoinvandringen till Sverige var som högst 2016 med nära 120 000 personer för att sjunka till 12 000 år 2025.

VAD BETYDER DÅ DETTA FÖR FASTIGHETSMARKNADEN?

– Vi kommer nog inte att se så extrem prisutveckling på bostadsrätter och villor som hittills, säger Adam Tyrcha. Och vilka bostäder som efterfrågas förändras med en åldrande befolkning. Det blir fler önskemål om trygghetsbostäder. Det finns stor risk för vakanser i sämre lägen, särskilt i krympande kommuner, medan Stockholmsområdet nog kommer att klara sig ganska bra.

– Antalet 80-plussare ökar, samtidigt som andelen äldre som bor i äldreboenden minskar, på grund av mer vård i hemmet. Många önskar kanske ett trygghetsboende med sociala möjligheter

i gemensamma ytor, men det är inte lätt att få till sådana boenden, eftersom det är svårt att ekonomiskt täcka kostnaden för gemensamma ytor.

Med minskande födelsetal minskar också behovet av förskolor och skolor. Vi kommer att se lokaler avvecklas eller omvandlas.

Det finns många förlorare på fastighets- och bostadsmarknaden framöver, men också vinnare:

• Vårdboenden och särskilda boenden (SÄBO). Antalet 80+ väntas öka med cirka 160000 till 2030. Behov av 28000 nya platser 2032.

• Trygghetsbostäder och 55+ koncept. Mellanformen mellan ordinärt boende och SÄBO växer. Köpstark seniorgeneration efterfrågar tillgänglighet, service och social närhet.

• Centrala tillgänglighetsanpassade hyresrätter. Mindre, servicenära lägenheter med hiss och närhet till kollektivtrafik. Både äldre som väljer att ”right-sizea” och singelhushåll driver efterfrågan.

Vad kan då de allmännyttiga bolagen göra? Adam Tyrcha hade en rad tips:

• Kartlägg beståndet strategiskt. Identifiera vilka fastigheter som har långsiktig efterfrågan och vilka som riskerar strukturella vakanser på 10–20 års sikt.

• Anpassa lägenhetssammansättningen. Öka andelen tillgänglighetsanpassade och mindre lägenheter för att möta en åldrande och mer singelhushållsdominerad marknad, men beakta att vissa delmarknader redan har ett överskott på små lägenheter.

• Utveckla erbjudandet för äldre. Integrera trygghetsbostäder som ett naturligt segment för hushåll som efterfrågar tillgänglighet, service och social närhet.

• Planera för avveckling eller omvandling. I kommuner med krympande befolkning bör försäljning eller konvertering till annan användning vara en del av affärsplanen.

• Stärk kommunpartnerskap. Allmännyttan kan spela en aktiv roll i att attrahera och behålla invånare genom att erbjuda attraktiva boenden i servicenära lägen.

Slutligen presenterade Adam Tyrcha en intressant jämförelse mellan familjer som bor i en ny hyreslägenhet i förort, en hyreslägenhet i cityläge respektive en bostadsrätt i cityläge. Det visar sig att den som bor i ny hyreslägenhet har mycket högre månadskostnad än den som gjort bostadskarriär och skaffat sig en bostadsrätt i centralt läge. Den som bor i ny hyresrätt är generellt sett samtidigt den som har lägst inkomst.

– De med lägre inkomst betalar mer trots att de har mindre med pengar. Min poäng är att det föreligger stora ojämlikheter, avslutade Adam Tyrcha.

Den som vill lära sig mer om bostadsmarknaderna rekommenderas läsa Newsec Property Outlook Spring 2026 – en jämförande analys av bostadsmarknaderna i Sverige, Norge, Danmark, Finland samt Estland, Lettland och Litauen. Rapporten analyserar hur reglering, demografi och institutionella strukturer påverkar bostadsmarknadens funktion, investeringsförutsättningar och dess långsiktiga utveckling.

NYTTIGT ELLER INTE MED AI?

AI är 2020-talets mest genomgripande teknologi. Hur kan och ska vi ta emot den? Vad krävs av en organisation för att introducera AI och vilka fallgropar finns?

Paulina Modlitba som är ingenjör och investerare och har det egna företaget We Should Be Friends, har skrivit boken ”Vad fan ska vi med AI till?”. Under konferensen höll hon en presentation med samma titel, berättade allmänt om förhållningssätt till AI och gav exempel på användning inom fastighetssektorn.

Hon omnämnde sig själv som provokativ när hon frågade vad

berättade generellt om fallgropar och möjligheter med AI, samt presenterade tillämpningar inom fastighetssektorn. Foto: Jennifer Kivinen

verksamheter/organisationer idag håller på med. De har en stark möteskultur, betar sedan av att-göra-listor och gör inte så mycket värdeskapande.

– AI ger oss ett perfekt tillfälle att fundera på om våra traditionella sätt att jobba verkligen är de bästa och mest värdeskapande, menar Paulina Modlitba.

Ska vi jobba på ett annat sätt och då med AI så gäller det att använda AI rätt. Det är lätt gjort att låta generativ AI producera Workslops – resultat som ser snygga ut, men saknar egentligt innehåll eller har så mycket felaktigheter att de kräver tid att rätta. Workslops orsakar extra arbete och slitningar i organisationen.

– Workslops uppstår när AI används för att slippa tänka i stället för att tänka bättre, fortsätter Paulina Modlitba.

Studier visar faktiskt att rätt använt blir vi inte lata av AI, utan jobbar mer och bättre. Rollerna på en arbetsplats flyter ihop och anställda gör helt nya uppgifter, för vilka AI har sänkt tröskeln. Med vanliga arbetssätt är kunskap hos medarbetare svår att skala upp, men detta förändras helt med AI. Nästan alla kan vi bli ”kreativa generalister” – det räcker att vi kläcker idéer, AI gör sedan grovjobbet åt oss, även genom att producera kod.

Uttrycket ”den kreativa generalisten” bygger på trendanalytikern Ian Beacrafts tankar.

Paulina Modlitba hjälper både stora och små företag inom många sektorer att lyckas långsiktigt med AI. Det är viktigt att ändrat arbetssätt kräver en tydlig strategi uppifrån, och energi underifrån. Chefen måste ge rätt underlag, samtidigt som medarbetarnas egen kreativitet släpps fram. I mitten är det jättebra med en AI-samordnare som förstår verksamheten, affären och tekniken tillräckligt väl. Medarbetardrivna projekt kan bli de bästa. Hackatons är ett bra sätt att fånga eldsjälar.

Paulina Modlitba visade några exempel från vår bransch. AI används av Stena Fastigheter för att styra värmen i bostäder. Flera vinster uppnås:

• Energibesparing och lägre klimatpåverkan

Från tv-studio till fastighetssektor: KLICKBARA RUM MÖTER NYA EU-KRAV

Mellan 2027 och 2030 ställs byggbranschen inför ett oundvikligt paradigmskifte när nya EU-direktiv sätter stopp för traditionellt slit-och-släng-byggande. Men lösningen på framtidens krav på cirkularitet kommer lösningen från ett oväntat håll. Med erfarenheter från tv-produktioners föränderliga miljöer har mediaprofilerna Daniel Lägersten och Johan Petersson kunnat presentera sin etablerade hyrlösning för cirkulära innerväggar som förändrar spelreglerna för snabba lokalanpassningar.

DET VAR NÄR samhällsbyggarna i förberedelserna för sitt juninummer som bolaget Klickbara Rum dök upp på radarn med sina praktiska lösningar på det storskaliga återbruket med mobila innerväggar. För byggkonsulter och fastighetsägare innebär de skärpta kraven ett helt nytt ansvar vid föreskrivning av material. Lösningen stavas inte permanenta gipsväggar som rivs vid nästa hyresgästbyte – utan total flexibilitet. Det svenska bolaget Klickbara Rum, ny partner till CCBuild, står redan redo.

ERFARENHETEN FRÅN EN INTENSIV KULISSVÄRLD

Grundarna Daniel Lägersten och tv-profilen Johan Petersson har en bakgrund där miljöer byggs, förändras och rivs i ett rasande tempo. Att ha flexibla, flyttbara väggar i sina projektkontor och studior har varit en förutsättning. Varför bygga statiska strukturer i fastighetsbranschen när samhället kräver snabbhet?

Den erfarenheten har de lyft in i en flexibel hyrlösning för företagskunder. Genom att betrakta innerväggar som cirkulära byggmoduler kan kontor anpassas helt efter skiftande behov – utan rivningsarbete, bygglov eller månaders stillestånd.

AKUSTISK PRESTANDA FÖR MODERNA KONTOR

Till skillnad från traditionella väggar som genererar containeravfall är dessa modulära väggsystem fristående och demonterbara. För professionella miljöer kan byggkonsulter välja mellan mobila väggar, ramsystem, inhall-enheter eller kompletta

rum-i-rummet-moduler med integrerad ventilation.

De mest avancerade väggsystemen kan leverera en akustisk prestanda över Rw 54dB eller 32dB ISO 23351-1 vilket matchar eller överträffar konventionell byggnation och säkrar konfidentialiteten

Installationen tar 1–3 dagar och eftersom väggarna klassas som lös egendom kan de hyras som en löpande driftskostnad. Kombinerat med en 100-procentig återköpsgaranti garanteras att materialet hålls kvar i ett stängt, cirkulärt kretslopp som möter framtidens krav på flexibilitet vid nybyggnation och förvaltning.

• Jämnare inomhusklimat och nöjdare hyresgäster

• Snabbare beslutsvägar tack vare datadrivna insikter

• Ökad innovationskraft och intern stolthet

• Skalbarhet: plattformen är byggd för framtida algoritmer och nya tillämpningar

Fastighetsbolaget Einar Mattsson ska med hjälp av AI underlätta sin underhållsplanering genom att vara predikativa. I samarbete med KTH undersöks hur AI kan öka förståelsen för renoveringsbehov i olika typer av fastigheter. Fastighetsdata och 60 års underhållsdata analyseras med målet att förbättra underhållsplaneringen, minska kostnaderna för fastighetsägare och sänka klimatpåverkan från byggnaderna.

Företaget Avy har levererat AI-baserade lösningar åt bland annat SGS Studentbostäder, som minskar sina ärendevolymer med 25 procent, får 70 procent färre inkommande mail och bara hälften så många telefonsamtal som tidigare.

Paulina Modlitba gav flera generella råd för hur vi fastighetsägare redan idag kan använda AI och AI-agenter:

• AI som projektledare för att planera och strukturera.

• Bollplank som hjälper oss tänka nytt, simulera olika perspektiv och samverka mer.

• Som analytiker – kan se mönster, hitta trender och förklara med naturligt språk.

Chatbotarna har hittills varit dåliga på att hantera siffror, med risk för felaktiga analyser, men detta har förbättrats under senare tid.

Vi kan bygga upp ett helt team av AI-agenter som exempelvis trendspanare, skribent av nyhetsbrev, presentationsbyggare, social media manager och bokskrivare.

Paulina Modlitba har tagit fram en ”sandlåda” för fastighetsbranschen med exempel på tillämpningar/promptar såsom felanmälan från hyresgäst, driftmeddelande till boende, hyreskontrakt och energidata för CSRD-rapportering. För att komma igång skapar man ett projekt i en generativ AI som man är van vid, kanske Claude, ChatGPT eller Copilot. Sedan är det bara att följa enkla instruktioner.

ATT BYGGA ELLER INTE BYGGA

Matti Kuittinen som är professor i hållbart byggande vid Aalto universitet hade en presentation på engelska med titeln ”To build or not to build?” Bakgrunden till frågeställningen var klimatproblemen med för hög atmosfärisk halt av koldioxid som innebär risk att havsnivån höjs med 5–25 meter, om utsläppen inte minskas.

– Byggsektorn har ett mycket stort ansvar för att minska klimatpåverkan, påpekade Matti Kuittinen.

Sektorn bör kanske minska sina utsläpp med 80–90 procent. Detta samtidigt som behoven av byggen ökar. Med 10,3 miljarder människor 2100 lär det behövas mer än 2 miljarder nya bostäder. Byggandet av städer och tätorter behöver markytor på 1–3 miljoner kvadratkilometer.

Förutom att befolkningsökningen driver på byggandet, ökar kraven på boendestandard med ökad area. I Kambodja får man idag nöja sig med 10 kvm per person, medan dansken disponerar över 40 kvm, och australierna kring 80 kvm. I globalt perspektiv kommer golv-arean per person att fördubblas till 2050. Detta avspeglar sig på så sätt att användningen av byggmaterial ökar hastigare än befolkningen. Det är (i fallande ordning) betong, stål, tegel och aluminium som ger upphov till den största klimatpåverkan.

ANVÄND BEFINTLIGA BYGGNADER!

Mot bakgrund av dessa insikter, tillgängliga data och studier som gjorts, är svaret på frågan ”To build or not to build” att bästa alternativet är att använda befintliga byggnader och använda dem

– Det finns nog ingen annan sektor som kan åstadkomma så stor sänkning av klimatpåverkan som byggsektorn, säger

länge. Generellt sett, att ersätta ett gammalt hus med nytt, ger större klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv; ännu större påverkan om det är betongstomme jämfört med trä.

Energirenovering kan ge minskning av klimatpåverkan, men bara på sikt, eftersom själva renoveringen förbrukar resurser. Hur lång tid det tar innan en effektivisering verkligen börjar ge nettobidrag, varierar med breddgraden; kortare tid i Sverige, längre i Spanien.

Vi bör därmed prioritera: använd först det befintliga, i andra hand renovera och som sista alternativ bygga nytt.

Tänk på att nyttiggöra och eventuellt konvertera vakanta lokaler och bostäder, samt nyttja gemensamma ytor bättre. Ett sätt att skaffa mera ytor är att bygga ut befintliga hus; det finns åtminstone ett exempel i världen på ett stort flerbostadshus där lägenheterna byggdes ut på ett rationellt sätt.

För fastighetsbolaget finns det en given ordning för att prioritera, om resursförbrukning och koldioxidutsläpp ska hållas ner.

– Sedan finns det mycket att göra för att lagra kol i och i anslutning till byggnaderna, fortsätter Matti Kuittinen.

Vissa grepp är traditionella, och kan möjligen skalas upp, medan andra grepp är nya:

• Fotosyntes: artificiell på taken, samt naturlig i markvegetation eller träd

• Biobaserade byggmaterial och kompositer

• CO2-baserade plastmaterial

• Biokol

• Ökad mängd organiskt kol i marken

• Klimatanpassad betong

• Fortsatt karbonatisering av betong

• Infångning av koldioxid direkt från luften

Matti Kuittinen berörde givetvis val av byggmaterial och deras betydelse för klimatpåverkan, men var också filosofisk och talade om nödvändigheten för oss att lära om och komma bort från ”anthropocentrism”.

DIGITALISERING SOM FRIGÖR TID FÖR DET MÄNSKLIGA

Hur skapar man verklig förändring i ett fastighetsbolag med 132 fastigheter, fyra segment och verksamhet på flera orter? För Johan Sellin, Head of Proptech på Skandiafastigheter, handlar svaret mindre om teknik – och mer om människor, arbetssätt och modet att tänka nytt.

– Digitalisering har gått från något vi driver i projekt till något vi kan göra i vardagen. När det blir enkelt att testa idéer händer något viktigt – fler medarbetare börjar bidra och engagemanget ökar, säger Johan Sellin.

Hos Skandiafastigheter pågår sedan flera år ett omfattande arbete med att utveckla verksamheten genom tydliga fokusområden, datadrivna arbetssätt och kontinuerlig förbättring. Målet är inte digitalisering i sig, utan att frigöra tid för det som skapar störst värde för kunder och verksamheter.

– Vi vill lägga mindre tid på repetitiv administration och mer tid på kundrelationer, utveckling av platserna och arbetet ute i fastigheterna.

FRÅN IDÉ TILL FÖRBÄTTRING

Under det senaste året identifierades 91 möjliga förbättringsåtgärder inom ramen för arbetet med effektivare bostadsprocesser. Av dessa bedömdes 26 kunna angripas på helt nya sätt tack vare den snabba utvecklingen inom AI.

Två konkreta exempel är ”Bottas” och ”Parkas”. ”Bottas” är en AI-baserad assistent som hjälper medarbetare att hantera avtalsfrågor och allmänna föreskrifter genom att sammanställa juridisk grund, rekommendationer och steg-för-steg-stöd direkt i arbetsflödet.

– Målet är att hjälpa verksamheten att agera tidigare och mer konsekvent. Tydlig kommunikation och dokumentation skapar bättre förutsättningar för alla parter.

”Parkas” är i sin tur en prototyp för parkeringsuthyrning som har utvecklats direkt av projektgruppen med hjälp av så kallad ”vibe coding” – ett nytt arbetssätt där AI används för att snabbt ta fram digitala koncept och prototyper utan traditionella utvecklingsprojekt.

– För bara några år sedan hade den här typen av initiativ krävt omfattande IT-projekt och externa utvecklingsteam. Nu kan verksamhetsnära team själva bygga och testa idéer på några timmar.

TEKNIKSKIFTE SOM FÖRÄNDRAR ARBETSSÄTT

Enligt Johan Sellin handlar det pågående AI-skiftet inte bara

Johan Sellin på Skandiafastigheter har recept för att lyckas med förändringar och verksamhetsutveckling.

om effektivisering, utan om att sänka tröskeln för innovation i hela organisationen. När idéer kan visualiseras och testas snabbt förändras också människors vilja att bidra.

– Tidigare kunde steget från idé till koncept ta månader. Nu kan vi gå från tanke till första prototyp under samma arbetsdag. Det förändrar energin i utvecklingsarbetet.

Men möjligheterna kommer också med nya krav. För att AI ska skapa verkligt värde krävs tydliga processer, kvalitetssäkrad information och ett ledarskap som både skapar riktning och vågar släppa fram medarbetarnas kreativitet.

– Tekniken är viktig, men det avgörande är hur organisationen väljer att använda den. Det handlar om att skapa förutsättningar för människor att utveckla verksamheten tillsammans.

DIGITALISERING SOM MÖJLIGGÖRARE

För Skandiafastigheter är digitalisering inte ett separat initiativ vid sidan av verksamheten, utan en integrerad del av det dagliga förbättringsarbetet. Och i grunden handlar utvecklingen om något större än AI och nya verktyg.

– Den stora möjligheten är inte att människor ska göra mer administration snabbare. Den stora möjligheten är att frigöra tid, energi och fokus till det som faktiskt skapar värde – relationer, service, utveckling och mänskliga möten, avslutar Johan Sellin.

RADIKALT BYTE AV FASTIGHETSSYSTEM GAV

MERVÄRDEN I NYBRO

Sigrid Wennergren, fastighetschef hos Nybro Bostads AB, och Dennis Lundberg, teknik- och projektchef på samma företag, redogjorde för deras byte av fastighetssystem och hur detta gav en rad gynnsamma spin off-effekter. Sedan 2005 hade man använt Aareon IncitXpand, som man tvingades överge. Med verktyget hanterades fastighetssystem, ekonomi, dokumentation och hemsida. – Vi var nöjda med Incit. Det var bekvämt, men med facit i hand kunde vi se att vi inte utnyttjade hela verktyget. Vi betalade för en mängd funktioner som aldrig användes, berättar Sigrid Wennergren. År 2022 aviserade leverantören att systemet skulle läggas ner tre år senare. Bostadsbolaget tillsatte en projektgrupp för att utreda

Projekt Godisfabriken förenar hög arkitektonisk kvalitet med stark social och miljömässig hållbarhet, där flexibla och ombyggbara bostäder möjliggör varierade boendeformer över tid. Projektet vann priset som Årets Bygge.

behov. Man lät flera alternativa leverantörer visa demos. En leverantör var Hogia, som sedan tidigare svarade för program till lönehanteringen. Vad gällde fastighetssystem visade Hogia först ett koncept som en ren pappersprodukt, men som senare utvecklades på ett positivt sätt.

– Hogia lyssnade på oss. De samarbetade med andra leverantörer för att komplettera sitt erbjudande. Dessutom såg vi möjligheten av via öppna API-er koppla ihop flera program, berättar Dennis Lundberg.

Det fanns flera stora leverantörer som man inte kunde påverka, samt en liten (Hogia) som gick att samarbeta med och påverka. Ledningsgruppen röstade för Hogia med sitt program Din Hyresvärd. Upphandlingen skedde enligt LOU och via Adda, som hjälper företag inom kommuner och regioner.

Så småningom skapades Nybro Bostads egna digitala ekosystem. Detta gick att bygga upp tack vare Hogias samarbetsparter och API-er, med främst:

DIN HYRESVÄRD, HOGIA

• Fastighetsdata

• Myndighetsbesiktningar

• Rondering

• Marknadsplats Hogia

• Hogia underhållsplanering SINOM

HOMEPAL

• Nyckeltal

• Dashboards

• Insikter

PROFINA

• Inkassoärende

• Betalningsmönster

BOENDE-APPEN Avy

• Skapa felanmälan

• Boka tvättstuga

• Betala hyresavi

• Tillvalsbeställning

• Boendecommunity

• Boendekommunikation

MESTRO

• Förbrukningsdata, el och fjärrvärme

• Förbrukningsdata, vatten

• Kopplas till Homepad (pågående)

– Vi gick från ett till tio system, berättar Sigrid Wennergren. För ekonomisystemet gick vi utanför Hogia och valde det som kommunen använder.

Mervärden som lösningen ger:

• Nybro Bostads AB får det man behöver. Inte en stor produkt där man betalar för 100 %, men använder 50 %

• Möjlighet att påverka utvecklingen

• Kan framöver koppla på fler produkter från andra leverantörer

• Vid integrering av system slipper användaren en hel del dubbelarbeten

• Moln- och webbaserat

• Nybro Bostads AB äger sina egna data och sin digitala utveckling

– Våra framgångsfaktorer var bland annat att våga testa nytt och oprövat, men ta små steg. Det är viktigt att ta vara på och ge resurser till eldsjälarna. Man måste sedan inse, att nya system kräver förändrade arbetssätt, det går inte att byta system utan att också byta arbetssätt, avslutar Sigrid Wennergren.

Årets Bästa Bygge

Kvarteret Godisfabriken – Gavlegårdarna (Gävle)

2026 års vinnare av Allmännyttans bästa bygge. Juryns motivering var: Godisfabriken är ett föredömligt exempel på samtida stadsutveckling där en tidigare industrimiljö omvandlats till en levande, inkluderande och identitetsskapande stadsdel. Projektet förenar hög arkitektonisk kvalitet med stark social och miljömässig hållbarhet, där flexibla och ombyggbara bostäder möjliggör varierade boendeformer över tid. Genomtänkta planlösningar samspelar med generösa gemensamma ytor som stärker gemenskapen, samtidigt som innovativa energilösningar – såsom stomvärme och återvinning av spillvärme – bidrar till resurseffektivitet.

De övriga nominerade:

Kvarteret Omställningen – Framtiden Byggutveckling (Göteborg)

Ett projekt med 63 hyresrätter och en lokal. Projektet har haft stort fokus på halverad klimatpåverkan – och har byggts med nästan 60 procent lägre klimatpåverkan genom trästomme, återbrukade material, energieffektiv produktion och korta transporter. Verksamhetslokaler, gemensam tvättstuga och trygga cykelrum ska bidra till ett levande stadsliv och mobilitetstjänster och

delningstjänster. God tillgång till kollektivtrafik ska ge hyresgästerna förutsättningar för en klimatsmart livsstil.

Kvarteret Droppen – Granitor Properties (Malmö)

Ett 13-våningshus format som en droppe med mötesplatser på både tak och bottenplan. I bottenvåningen finns gemensamma funktioner som cykelrum, tvättotek och en verksamhetslokal för en lokal aktör. Takvåningen rymmer en gemensamhetslokal/orangeri, en takterrass och ett utegym med utsikt över Hyllie och Öresund. De boende kan använda kvarterets gemensamma stadsdelsfunktioner som mobilitetstjänster, odlingar, delade verkstäder och sociala ytor.

Kvarteret Hållstugan – Örebrobostäder (Örebro)

Kvarteret Hållstugan i centrala Örebro är ett stadsutvecklingsprojekt där ett historiskt kvarter har förnyats med nya bostäder, verksamheter, restauranger, ett nytt torg och en genomgående passage som knyter samman Stortorget med resten av stadskärnan. Projektet kombinerar modern bebyggelse med bevarade kulturhistoriska hus och skapar ett levande stadskvarter med bostäder ovanpå lokaler och en grön gemensam terrass för de boende. Genom nya stråk, mötesplatser och verksamheter har området gått från en otrygg baksida till en livfull mötesplats i stadens centrum.

ReCarpet gör

Vi hjälper fastighetsägare, arkitekter och entreprenörer att återbruka textilgolv, minska avfall och sänka klimatavtrycket utan att tumma på funktion, kvalitet eller helhetsansvar.

Läs mer på www.recarpet.se

Mindre Smartareavfall golv Lägre CO2

DANDERYDS CENTRUM närmar sig slutmålet

Omvandlingen av Mörby Centrum till nya Danderyds Centrum går nu in i sitt slutskede. Projektet omfattar om- och tillbyggnad av centrumanläggningen med nya handelsytor, kontor, parkeringslösningar och utvecklade utemiljöer.

AV ELIN BISANDER

I PROJEKTETS senaste fas färdigställs den västra tillbyggnaden med cirka 3 000 kvadratmeter nya butiks- och kontorsytor. Den nya byggnaden ansluter direkt till den befintliga centrumanläggningen och tunnelbanestationen, samtidigt som området knyts ihop med busstorg och cykelparkeringar.

– Nu i slutet av maj står vi inför att inviga ett antal nya butiker i den nya Västra Tillbyggnaden, som ansluter direkt till den befintliga centrumbyggnaden med sin direkta angöring till tunnelbanestationen. Utanför finns busstorget och många cykelplatser vilket skapar oerhört goda förutsättningar för stora personflöden och en attraktiv handelsplats, säger Sven Orefelt, projektchef Fastighetsutveckling på Skandia Fastigheter.

Projektet har vuxit fram successivt under en längre tid och genomförts i nära samverkan med Danderyds kommun. Målsättningen har varit att skapa en mer sammanhållen stadsmiljö där handel, vård, kontor, bostäder och kollektivtrafik samspelar.

En viktig del i utvecklingen har varit arbetet med utemiljöerna kring centrumet. Nya torgytor och grönområden har skapats väster om anläggningen för att ge plats åt vistelseytor och mötesplatser med bättre sollägen.

Samtidigt fungerar centrumbyggnaderna mot E18 som en bullerskyddande barriär för området bakom.

Utbyggnaden har samtidigt inneburit omfattande logistiska utmaningar. Centrumverksamheten, kontor och vårdmottagningar har varit i drift parallellt med byggproduktionen, vilket ställt stora krav på planering och samordning.

– Den absolut största utmaningen har varit att hålla öppet för personflöden när den nya byggnaden uppförs, samtidigt som människor vill komma till tunnelbanan, sina arbeten på kontoren och samtidigt hålla centrumverksamheten i gång varje dag, säger Sven Orefelt.

I centrumet finns bland annat vårdcentral, tandläkare, BVC och psykiatrimottagning, verksamheter som varit särskilt känsliga för störningar under byggtiden. För att verksamheterna ska kunna fortsätta fungera har delar av centrumet successivt evakuerats och byggts om i etapper.

Hållbarhetsfrågorna har också varit centrala i projektet. Återbruk har varit en viktig del i ombyggnadsarbetet samtidigt som äldre tekniska installationer successivt ersatts med modernare och mer energieffektiva system.

– Vid projektering av ombyggnads-, tillbyggnads- och nybyggnadsprojekten har det varit mycket centralt att komplettera med nya energieffektiva tekniska försörjningssystem, säger Sven Orefelt. Utöver centrumomvandlingen har projektet även omfattat ett åtta våningar högt kontorshus och ett parkeringshus med totalt 850 parkeringsplatser.

När hela utvecklingen står färdig sommaren 2026 hoppas Skandia Fastigheter att Danderyds Centrum ska bli en viktig mötesplats och kommunikationsnod för både Danderyd och de norra delarna av Stockholmsregionen.

FAKTA

Danderyds centrum, nybyggnad av köpcentrum med mera i Mörby, Danderyd

Tidsplan: 2026-2026

Byggherre: Skandia Fastigheter

Arkitekt: Gatun Arkitekter AB

Håll koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.

https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

SKOLBYGGE I LULEÅ följer

certifieringssystemet Miljöbyggnad

Vid Tunaskolan i Luleå görs en tillbyggnad för grundskolan F-3 och för anpassad grundskola, samt storkök och matsal. I en senare etapp görs ombyggnad i de befintliga delarna, där kök och matsal finns idag. Hela skolan ska klara 500 elever i stadierna F-9 samt 200 elever i anpassad grundskola.

AV KJELL-ARNE LARSSON

TUNASKOLAN LIGGER i stadsdelen Notviken/Mjölkudden. Skolan har vuxit kraftigt från cirka 250 elever 2015 till cirka 700 idag. En annan skola i stadsdelen drabbades av ”sjuka-hus-sjukan” och elever därifrån flyttades till moduler vid Tunaskolan. Modulerna ska avvecklas och genom det byggprojekt som inleddes kring årsskiftet får Tunaskolan nu ytterligare och permanent lokalarea. – Nya delen blir utformad som ett L och dockas till det befintliga B-huset. Den tillkommande lokalarean blir 4100 kvadratmeter, berättar Jonas Nilsson, projektledare på Sektion projektledning hos Luleå kommun.

Nybyggnaden utförs i 1–2 plan, där den lägre delen kommer att innehålla matsal som ska betjäna hela skolan. I resten av huset blir det 11,5 klassrum. I det nya ska förskolan flytta in samt grundskolan åk 1–3. Dessutom de elever som går i anpassad grundskola (tidigare grundsärskola). Byggnaden kommer också att innehålla personalutrymmen samt ett rörelserum, ungefär som en mindre sporthall som avlastar Tunaskolans befintliga sporthall.

MILJÖBYGGNAD

Huset byggs med stomme i betong (håldäck) och stål, med utfackningsväggar i trä och trä i fasad, samt tegel i fasad. Det blir klimatanpassad betong och klimatanpassat tegel.

– Vi följer certifieringssystemet Miljöbyggnad nivå Silver, men utan att göra den formella certifieringen. Det innebär stora fördelar

och befintlig bebyggelse.

att följa Miljöbyggnad, vi får därmed checklistor som underlättar vår kommunikation med entreprenörerna, det blir lättare för dem att förstå vad de måste leverera, förklarar Jonas Nilsson. Detta är ett upplägg jag introducerade för några tidigare projekt i kommunen.

SMARTA LÖSNINGAR

Luleå har gott om fjärrvärme som har sitt ursprung i restvärme från SSAB. Även nya skolbyggnaden kommer att få fjärrvärme. Här installeras en ny lösning, en hybridcentral som ska krama ut mer värme ur fjärrvärmereturen som kommer från andra värmekunder. Om detta fungerar bra, går kanske kommunen vidare och värmer även andra lokaler med fjärrvärmeretur.

– Vi försöker bygga smart, för låg energiförbrukning och hållbarhet även i övrigt. Nya tillbyggnaden görs flexibel, så den lätt går att bygga om för att i framtiden användas kanske enbart av den anpassade grundskolan, säger Jonas Nilsson.

Att håldäckselement används underlättar. Då erhålls ett bjälklag fritt från hinder, vilket gör det enkelt att ta bort eller flytta mellanväggar.

Nybyggnationen frigör ytor i den befintliga delen, närmare bestämt kök och matsal. Dessa ska byggas om för annan användning. Projekteringen av detta arbete inleds under hösten.

FAKTA

Tunaskolan, Luleå, ny- och ombyggnad

Byggtid: jan 2026–nov 2027

Byggherre: Luleå kommun

Byggentreprenör: Werk (Storwerk Entreprenad AB)

Arkitekt: Detail Group Sweden AB

Konsulter: Norconsult Sverige AB m.fl.

Kostnad: ca 125 Mkr

SKATELÖVSSKOLAN

närmar sig målgång efter omfattande

om- och tillbyggnad

I Grimslöv pågår de sista arbetena med om- och tillbyggnaden av Skatelövsskolan. Projektet, som genomförts i två etapper sedan våren 2024, omfattar både nybyggnation, rivning och renovering av den befintliga skolmiljön samtidigt som verksamheten varit i full drift.

AV ELIN BISANDER

NÄR PROJEKTET är färdigställt kommer skolan att ha fått nya undervisningsmiljöer med bland annat matsal, bibliotek, specialsalar, kontor, fritidslokaler, omklädningsrum och träslöjdssal. Arbetet har inneburit omfattande mark- och grundarbeten samt anpassningar av den befintliga skolbyggnaden.

Den första etappen färdigställdes sommaren 2025 och omfattade bland annat ny matsal, bibliotek, specialsalar, fritidslokaler och kontor. De nya lokalerna har tagits emot väl av både verksamheten och ortsborna.

– Vi höll tidplanen och lokalerna har varit mycket uppskattade av verksamhet och allmänhet i form av det lokalbibliotek som skapades, säger Lars Engborg, tillförordnad vd och fastighetschef på AllboHus Fastighets AB, byggherreombud för projektet.

Att genomföra ett omfattande byggprojekt mitt i en pågående skolverksamhet har ställt höga krav på planering och samordning. Kommunen har arbetat nära verksamheten, projektledningen och entreprenörerna för att säkerställa att undervisningen kunnat fortsätta under byggtiden.

En viktig del har varit återkommande skyddsronder och uppföljning av de riskmoment som uppstått när elever och personal vistats i närheten av byggarbetsplatsen.

Samtidigt har projektet inneburit flera tekniska utmaningar. En av de största har varit att integrera nya byggnadsdelar med äldre konstruktioner där underlag och ritningar inte alltid funnits tillgängliga.

– De största utmaningarna har varit att utvärdera dolda byggnadsdelar där det inte finns ritningar på grund och stomme. Och att få ihop gamla delar och konstruktion med dagens krav och funktioner, säger Lars Engborg.

Byggprojektet har genomförts mitt i en pågående skolverksamhet, något som ställt höga krav på planering och samordning. Bild: Alvesta verksamhetsfastigheter

Hållbarhetsfrågorna har haft en central roll genom hela projektet. Skatelövsskolan har projekterats med fokus på miljöbyggnad, med noggranna materialval och energieffektiva lösningar. Bland annat har den tidigare pelletspannan ersatts och anläggningen utformats för att kunna återvinna frikyla från bergvärmesystemet.

Nu återstår de sista arbetena innan projektet kan avslutas helt. Arbetet med lokalerna befinner sig i slutskedet och därefter ska den tillfälliga förskolan avvecklas. På platsen där förskolan stått kommer den nya utemiljön att färdigställas.

Tidsplanen har förlängts något jämfört med de ursprungliga planerna, vilket främst beror på att arbetena genomförts i lokaler där verksamhet pågått samtidigt. Målsättningen är nu att hela projektet, inklusive utemiljöerna, ska vara färdigställt under hösten.

FAKTA

Skatelövsskolan, om- och tillbyggnad av skola i Grimslöv

Tidsplan: oktober 2023-juli 2026

Byggherre: Alvesta kommun

Byggherreombud: Allbohus Fastighets AB

Totalentreprenör: GBJ Bygg AB

Arkitektskiss: LBE Arkitekt AB

Kostnad: 86 Mkr

HÅLLBART KVARTER

I AXELSBERG

I Axelsberg växer ett nytt kvarter fram med fokus på hållbarhet, gemenskap och trygg vardagsmiljö. Här kombineras energieffektiva bostäder med genomtänkta mötesplatser och närhet till natur och vatten.

AV ELIN BISANDER

PROJEKTET FREDMAN i Axelsberg är det första kvarteret i en framväxande stadsdel, där Bonava ansvarar för utvecklingen från tidigt skede till genomförande. Arbetet sker i nära samverkan med Stockholms stad och Hanssons Hus Entreprenad AB, med fokus på att skapa en fungerande boendemiljö redan från start.

I projektet har man valt att ta tillvara platsens kvaliteter, med närheten till Mälaren, grönområden och kommunikationer som utgångspunkt.

– Visionen för Fredman är att skapa ett tryggt och välkomnande grannskap nära naturen, där gemenskap och hållbarhet är centrala, säger Jessica Nordlander, projektchef på Bonava.

Projektet har även en tydlig lokal förankring, där namnet och identiteten knyter an till Carl Michael Bellman och hans koppling till området.

Hållbarhetsarbetet är en central del av projektet och omfattar såväl byggprocess som färdig bostad. Bostäderna Svanenmärks och utformas för att nå energiklass B, med fokus på energieffektivitet, materialval och inomhusmiljö.

– Tillsammans med medvetna materialval och stort fokus på en god inomhusmiljö bidrar detta till bostäder som är resurssnåla, hälsosamma och hållbara över tid, säger Jessica Nordlander.

Utformningen av kvarteret har präglats av ambitionen att skapa mötesplatser i vardagen.

– Den gemensamma gröna gården fungerar som en naturlig mötesplats med ytor för lek, vistelse och gemensamma aktiviteter, säger Jessica Nordlander och tillägger:

– Det är viktigt för oss att planera för trygghet, fungerande vardagsmiljöer och en tydlig samverkan med staden och övriga aktörer.

Produktionen omfattar två flerbostadshus om elva våningar. Arbetet genomförs i ett område där ytorna är begränsade, vilket ställer höga krav på planering, logistik och säkerhet.

– De största utmaningarna är kopplade till användningsytan, vilket ställer höga krav på logistik, säkerhet och planering, säger

Malin Hallqvist, projektledare på Hanssons Hus Entreprenad.

Hållbarhetskraven i projektet innebär ett strukturerat arbetssätt i produktionen, där materialval, egenkontroller och uppföljning sker löpande för att uppfylla Svanenkraven.

– Vi arbetar strukturerat med hållbarhetskraven genom tydliga rutiner i produktionen, noggrann materialstyrning och löpande uppföljning mot Svanenkraven, säger Malin Hallqvist.

Tekniska lösningar som solceller och gemensamma ytor kräver också samordning mellan olika discipliner i projektet.

Samarbetet med Bonava beskrivs som en viktig del i genomförandet, där gemensamma mål och en tydlig dialog är avgörande.

– Det är avgörande med öppen kommunikation, tydliga beslut och ett gemensamt fokus på kvalitet, hållbarhet och långsiktigt värde.

FAKTA

Fredman, nybyggnad av flerbostadshus i Axelsberg, Hägersten

Tidsplan: oktober 2025–Q3 2027

Byggherre: Bonava Sverige AB

Totalentreprenör: Hanssons Hus Entreprenad AB

Arkitekt: Cortina & Käll AB Kostnad: 150-300 Mkr

Produktionen omfattar två flerbostadshus om elva våningar. Arbetet genomförs i ett område där ytorna är begränsade, vilket ställer höga krav på planering, logistik och säkerhet. Bild: Bonava Sverige AB

Med fokus på återbruk och hållbar drift byggs

VALLARGÄRDETS NYA SKOLA

Hållbarhet och långsiktig resurseffektivitet står i centrum när Vallargärdets skola i Alster genomgår en omfattande nybyggnation. Projektet omfattar både skola, förskola och idrottshall – ett exempel på hur kommunala byggprojekt allt oftare präglas av klimat- och miljöhänsyn.

AV KIM HALL

BYGGPROJEKTET STARTADE hösten 2024 och ska stå färdigt sommaren 2026. Under byggtiden bedrivs verksamheten tillfälligt på Orrholmsskolan i Karlstad. När den nya anläggningen öppnar kommer den att rymma skola för cirka 175 elever samt förskola för 72 barn.

Bakom projektet står Karlstads kommun tillsammans med byggföretaget Kvarnverket, som ansvarar för totalentreprenaden. Magnus Alvkall, byggprojektledare på Kvarnverket, beskriver projektet som ett modernt skolbygge där funktion, hållbarhet och flexibilitet kombineras.

Den nya byggnaden uppförs i två plan där skolverksamheten placeras på övre våningen medan förskola, kök och idrottshall samlas på det nedre planet. Genom att integrera flera verksamheter i samma byggnad minskar både energibehov och framtida driftkostnader jämfört med separata byggnader.

Hela anläggningen certifieras enligt Miljöbyggnad Silver version 4.0 – ett svenskt miljöcertifieringssystem som ställer höga krav på bland annat energiförbrukning, inomhusmiljö, ventilation, dagsljus och materialval. Certifieringen innebär att byggnaden måste uppnå betydligt högre miljöprestanda än vad som krävs enligt ordinarie byggregler.

En central del i projektet är också återbruket från den tidigare skolan. I stället för att kassera fungerande material och utrustning har kommunen och entreprenören arbetat systematiskt för att återanvända så mycket som möjligt. Delar som fläktaggregat, köksutrustning, marksten, lekutrustning och viss inredning får nytt liv antingen i den nya skolan eller i andra kommunala projekt.

Den nya Vallargärdets skola i Karlstad byggs med fokus på återbruk, energieffektivitet och hållbara materialval. Anläggningen certifieras enligt Miljöbyggnad Silver och ska stå klar sommaren 2026.

– Återbruket har varit en viktig del av projektet och ligger helt i linje med dagens fokus på cirkulärt byggande och minskad klimatpåverkan, säger Magnus Alvkall.

Byggnaden förbereds dessutom för framtida behov. Förskoledelen kan vid behov byggas om till skolverksamhet och anläggningen är konstruerad för att kunna byggas ut om elevantalet ökar. Den typen av flexibilitet ses allt oftare som en viktig hållbarhetsprincip inom samhällsbyggandet eftersom lokalerna kan anpassas över tid i stället för att ersättas.

Även den sociala hållbarheten har haft stor betydelse i planeringen. Den integrerade idrottshallen ska kunna användas både av skolan och föreningslivet, samtidigt som nya utemiljöer och en samlad verksamhet för barn och unga ska bidra till en tryggare skolmiljö i området.

Just nu pågår de sista arbetena inför slutbesiktningen. Under våren färdigställs bland annat golvläggning, installationer, snickerier och tekniska avprovningar innan överlämningen till Karlstads kommun sker i maj 2026.

FAKTA

Nybyggnad skola, förskola och idrottshall, Karlstad

Tidplan: november 2024–juni 2026

Byggherre: Karlstad kommun

Totalentreprenör: Kvarnverket AB

Arkitekt: Liljewall Arkitekter AB

Kostnad: cirka 145 Mkr

ONEMED FÖRST UT

i Halvorsäng Logistikpark

I direkt anslutning till Göteborgs Hamn växer Halvorsäng Logistikpark fram, ett logistikprojekt där högt ställda hållbarhetsmål ska möta framtidens krav på elektrifierade transportflöden, energieffektivitet och långsiktig försörjningstrygghet. Första hyresgästen blir OneMed.

AV PERNILLA KRANTZ

BAKOM SATSNINGEN STÅR Castellum och Göteborgs Hamn AB, som tillsammans utvecklar en ny generation logistikfastigheter. När Halvorsäng Logistikpark är fullt utbyggd kommer området att omfatta sex anläggningar och över 500 arbetsplatser. Totalt omfattar logistikparken cirka 270 000 kvadratmeter mark, med möjlighet att utveckla upp till 145 000 kvadratmeter uthyrningsbar yta.

Första anläggningen som snart är färdigställd är OneMeds nya distributionscenter på 45 000 kvadratmeter. Anläggningen får bland annat inbyggd reservkraft för att kunna hantera långvariga strömavbrott och säkerställa leveranser till vårdgivare och patienter.

– Nu är vi i slutfasen av uppförandet och det pågår ett intensivt arbete med att färdigställa och prova alla installationer, säger Niclas Hultberg, projektchef på Castellum. OneMed kommer att ta hela anläggningen i drift 1 juli.

Hållbarhetsambitionerna genomsyrar hela projekt Halvorsäng Logistikpark. Solceller, batterilagring och smart energistyrning integreras direkt i anläggningarna i samarbete med Buddy Energy. Solcellsanläggningarna beräknas producera flera GWh per år, där energin lagras och används när effektbehovet är som störst. Lösningen ska minska belastningen på elnätet och skapa flexibilitet för framtidens energisystem.

Området utvecklas också för att kunna stödja omställningen till eldrivna transporter samtidigt som det byggs en infrastruktur för laddning av fordon. Dessutom utformas byggnaderna för hög yteffektivitet och framtida kapacitetsbehov. Delar av anläggningarna kan bli upp till 35 meter höga för att möjliggöra stora lagervolymer på begränsad markyta.

Byggnaderna ska certifieras enligt Miljöbyggnad v4.0 Guld och samtidigt leva upp till EU-taxonomins sex miljömål. Något som skulle göra projektet till ett av de mest ambitiösa logistikprojekten i Sverige ur hållbarhetssynpunkt. För att uppnå Miljöbyggnad Guld krävs mycket låg energianvändning, hög kvalitet på innemiljön och noggrant kontrollerade byggmaterial.

– Exempel på åtgärder är en låg klimatbelastning, effektiv ventilation med värmeåtervinning, god ljudmiljö, bra dagsljusförhållanden och solavskärmning för att undvika övertemperaturer, förklarar Niclas Hultberg. Dessutom krävs omfattande dokumen-

I direkt anslutning till Göteborgs Hamn växer Halvorsäng Logistikpark fram. Bild: Nils Andréasson Arkitektkontor

tation och uppföljning för att säkerställa att byggnaden uppfyller certifieringens höga krav.

Även biologisk mångfald är en viktig del av utvecklingen. 15 procent av området ska bestå av grönytor som stärker ekosystemtjänster och lokala naturvärden. Bland annat anläggs dagvattendammar och växtmiljöer som gynnar pollinatörer och bidrar till naturlig dagvattenhantering.

Stort fokus ligger också på att minska klimatpåverkan från själva byggprocessen. Genom användning av återvunnet stål, slimmade konstruktioner och klimatförbättrad betong med iblandning av kisel är målsättningen att minska klimatavtrycket med 40 procent jämfört med traditionella referensbyggnader.

FAKTA

Nybyggnation för OneMed vid Halvorsäng Logistikpark

Byggtid: 2024-2026

Byggherre: Halvorsäng Fastighetsbolag Nord AB

Byggentreprenör: Johansson & Rehn Byggnads

Arkitekt: Nils Andréasson Arkitektkontor

Kostnad: 597 Mkr

GÅRDSLUNDEN ska ge Fridhemsplan ett lyft

Vid Fridhemsplan i Stockholm har bostadsprojektet Väktaren 38 färdigställts med 49 nya bostäder och stadsradhus.

AV ELIN BISANDER

PROJEKTET, BELÄGET mitt på Kungsholmen, har utvecklats av Alecta Fastigheter och byggts av We Construction.

Satsningen är samtidigt en del av en större omvandling av området kring Fridhemsplan, där även fastigheten Väktaren 35 har byggts om inom projektet Miss Q och delar av Fridhemsgatan rustats upp.

– Visionen är att ge Fridhemsplan ett ordentligt lyft, att omvandla det till en plats som tidigare kanske mest passerades till att bli en plats man vill stanna på, säger Anna Fager-Persson, tillförordnad kommunikationschef på Alecta Fastigheter.

“

Visionen är att ge Fridhemsplan ett ordentligt lyft, att omvandla det till en plats som tidigare kanske mest passerades till att bli en plats man vill stanna på.

/Anna Fager-Persson, tillförordnad kommunikationschef på Alecta Fastigheter

Ambitionen är att skapa en mer levande stadsmiljö där bostäder, arbetsplatser, restauranger och service samverkar.

Området utvecklas nu till en plats som används av både boende, företag och besökare under större delar av dygnet, samtidigt som verksamheter successivt flyttar in i Miss Q.

De nya bostäderna är nu färdigställda på innergården mellan befintliga fastigheter. Projektet omfattar både lägenheter och stadsradhus och har utformats för att passa in i den täta stadsmiljön på Kungsholmen.

– Vi ägde byggrätten och såg potentialen i att omvandla en hårdlagd outnyttjad yta till något annat som behövdes på Kungsholmen, dvs bostäder. Förutom att det skapar fler bostäder så bidrar det till en blandstad, där boende, kontor och service verkar tillsammans, säger Anna Fager-Persson.

Projektet har inneburit flera logistiska utmaningar eftersom byggnationen genomförts mitt inne i ett befintligt kvarter.

Material och byggdelar har behövt lyftas in via en stor kran från Drottningholmsvägen, samtidigt som arbetet samordnats med de parallella projekten i området.

Projektet ska certifieras enligt Miljöbyggnad 4.0 Silver och flera hållbarhetslösningar har integrerats i både byggnader och gårdsmiljöer. Fasader i trä kombineras med sedumtak och solceller, samtidigt som gårdsmiljön utformats med fokus på grönska och dagvattenhantering.

Innergården har gestaltats tillsammans med landskapsarkitekten Johan Paju. Mellan byggnaderna skapas olika trädgårdsrum med plats för både vistelse och privata uteplatser.

– Hela gårdsbjälklaget samlar upp regnvattnet och leder det till växtbäddarna och sen långsamt vidare ut från kvarteret. Trädgårdsrummen ringlar och vindlar fram runt huset och delas av med träspaljéer som är klädda med klängväxter, säger Anna Fager-Persson.

Med Gårdslunden färdigställt hoppas Alecta Fastigheter att projektet ska bidra till ett grönare och mer levande Fridhemsplan, där flera olika funktioner samlas i samma stadsmiljö.

FAKTA

Väktaren 38, ny-, om- och tillbyggnad av bostäder och kontor på Kungsholmen, Stockholm

Tidsplan: april 2025–Q2 2026

Byggherre: Alecta Fastigheter

Byggentreprenör: We Construction Stockholm AB

Digitalisering · Innovation · Hållbarhet · Design · Data AI · Dokumentation · Teknologi · Mjukvara

16-17 SEP 2026

+60 Experter och talare med globala insikter

+70 Utställande brands som visar upp banbrytande lösningar

+30 Nationaliteter representerade för nätverk och kunskapsdelning

4 Scener med paneldiskussioner, presentationer, live-demonstrationer och fallstudier

2 Dagar med fokus på effektivitet, mer miljövänligt byggande och optimering av processer med digitala verktyg

Hämta din GRATIS standardbiljett

idag – eller uppgradera till VIP med 50 % rabatt med koden: SBGBW

Registrera dig här: bimworld-cph.com

ETAPP 2 TAR VID I VELANDA

Efter inflyttningen i den nya skol- och förskolebyggnaden går Velandaprojektet vidare med nästa fas. Två äldre byggnader rivs samtidigt som den tidigare idrottsbyggnaden renoveras och anpassas för nya verksamheter.

AV ELIN BISANDER

VELANDASKOLAN I TROLLHÄTTAN har genomgått en omfattande omvandling. Bakgrunden till satsningen var att de befintliga lokalerna hade nått vägs ände samtidigt som energianvändningen var hög och lokalerna inte längre motsvarade verksamhetens behov. – Det diskuterades både om vi skulle renovera tillräckligt för att hålla det i gång, göra en större satsning för att få ner energiförbrukningen men landade till sist att det bästa vore om vi river och bygger nytt, säger Daniel Nordström, projektledare på Kraftstaden Fastigheter.

Projektet inleddes med uppförandet av en ny skol- och förskolebyggnad. En viktig förutsättning var att undervisning och förskoleverksamhet kunde fortsätta på plats under byggtiden, något som blev möjligt tack vare fastighetens storlek.

Den första etappen omfattade den nya huvudbyggnaden och förskolans utemiljö. Efter inflyttningen vid årsskiftet kunde nästa steg påbörjas.

Nu ligger fokus på etapp 2, som omfattar rivning av två av de tre ursprungliga byggnaderna samt renovering av den tredje. När arbetena är färdiga kommer idrottsverksamheten att finnas kvar medan de tidigare köks- och matsalsytorna byggs om till slöjd- och musiksalar. Samtidigt färdigställs skolans utemiljö.

Att en av byggnaderna sparas var ett medvetet beslut.

– De två byggnaderna som har rivits var de som var i dåligt skick medan byggnaden som inrymde idrotten är i tegel och var därför i betydligt bättre skick, säger Daniel Nordström.

Både ekonomiska och miljömässiga aspekter vägde in när beslutet fattades att bevara och utveckla den befintliga idrottsbyggnaden istället för att ersätta hela anläggningen.

Renoveringsarbetet har samtidigt inneburit flera utmaningar. När byggnaden öppnades upp visade det sig att verkligheten på flera punkter inte stämde överens med de handlingar som projektet utgick från. Gamla golvkonstruktioner har varit mer komplicerade att riva än väntat och under arbetets gång har både fuktskador och

läckage upptäckts. Även ytterväggarnas konstruktion har krävt omfattande åtgärder innan ombyggnaden kunnat fortsätta.

Hållbarhetsfrågorna har varit en viktig del av projektet. Den nya skolbyggnaden har uppförts med höga klimatambitioner, bland annat genom trästomme, solceller och sedumtak. Den kvarvarande byggnaden certifieras enligt Miljöbyggnad 3.2, med fokus på bland annat låg energianvändning.

När hela Velandaprojektet står färdigt är målet att verksamheten ska få lokaler som är bättre anpassade för dagens behov samtidigt som anläggningen blir betydligt mer energieffektiv än tidigare.

FAKTA

Velanda skola, etapp 2, ombyggnad/rivning av idrottshall och F-6

skola i Trollhättan

Tidsplan: januari 2026–augusti 2026

Byggherre: Kraftstaden Fastigheter

Totalentreprenör: T-Byggen Sverige AB

Arkitekt: Contekton Arkitekter Fyrstad AB

Kostnad: 40 Mkr

NY SKOLA

växer fram i Munka Ljungby

I östra Munka Ljungby byggs en ny F–6-skola med plats för 588 elever. Projektet omfattar både en modern skolbyggnad och omfattande utemiljöer, med höga krav på energi, ljudmiljö och klimatpåverkan.

AV ELIN BISANDER

SEDAN BYGGSTARTEN i februari 2025 har arbetet med Skillingeskolan pågått i högt tempo. När skolan står klar inför höstterminen 2026 kommer den att omfatta cirka 7 000 kvadratmeter med undervisningslokaler och tillagningskök. Därtill anläggs omkring 25 000 kvadratmeter mark med vägar, parkeringar, lekytor och andra funktioner.

Bakom satsningen står AB Ängelholmslokaler, som i nära samarbete med verksamheten arbetat för att skapa en funktionell och yteffektiv skola.

– Målet har varit att i nära dialog med verksamheten som ska nyttja skolan få till en välplanerad skola som har alla funktioner som önskas, säger Daniel Fredin, projektledare på AB Ängelholmslokaler.

Hållbarhet har varit en central del av projektet från start. Skolan uppförs enligt Miljöbyggnad Silver, samtidigt som flera indikatorer ska uppnå den högsta nivån, Miljöbyggnad Guld. För att nå målen har stor vikt lagts vid energiprestanda, inomhusmiljö och klimatpåverkan. Bergvärme kombineras med välisolerade konstruktioner för att minska energianvändningen. Invändigt har materialval och akustik fått särskilt fokus.

– För klimatpåverkan har vi ställt krav på maximalt kg CO2e per kvadratmeter BTA. Mycket fokus har även lagts på hållbara material-

Skolan i Munka Ljungby uppförs enligt Miljöbyggnad Silver, samtidigt som flera indikatorer ska nå den högsta nivån, Miljöbyggnad Guld. Bild: AB Ängelholmslokaler

val invändigt, akustikpaneler och väggabsorbenter i kombination med högt klassade akustiktak och golv, säger Daniel Fredin.

Även utemiljöerna har planerats i nära samarbete med verksamheten. Lekytor och utrustning har utformats för att möta skolans behov, samtidigt som stor vikt lagts vid säkra rörelsemönster för elever och personal.

Den största utmaningen har varit den korta produktionstiden. Från byggstart till färdig skola är tidsramen knappt ett och ett halvt år, vilket ställt höga krav på samordning och beslutsvägar.

– Samarbetet med Peab har fungerat väldigt bra där vi under hela projektet haft en bra dialog när vi behövt hantera olika frågor och hitta lösningar, säger Daniel Fredin.

Bland de lösningar som lyfts fram finns den skofria skolmiljön, omfattande akustikåtgärder samt möjligheten att använda anläggningen som samlingspunkt vid kriser genom anslutningar för portabel el och vatten. När skolan tas i bruk nästa år är förhoppningen att elever och personal ska få en långsiktigt hållbar lärmiljö där både byggnad och utemiljö stödjer verksamhetens behov under många år framöver.

FAKTA

Munka Ljungby skola F-6, nybyggnad av grundskola och förskola i Ängelholm

Tidsplan: februari 2025–juli 2026

Byggherre: AB Ängelholmslokaler

Totalentreprenör: Peab AB

Arkitekt: Karin Petterssons Arkitektbyrå AB

Kostnad: 150-200 Mkr

Vasakronans hus blir som ett hjärta för stadsdelen och väl synligt i citygatan Kungsängsgatans förlängning. Bild: Krook & Tjäder

HJÄRTA

– viktigt steg i utvecklingen

av Södra City i Uppsala

Vasakronan utvecklar fastigheten Hjärta som kommer att innehålla både hotell och kontor.

Projektet bidrar med en viktig pusselbit i den nya stadsdelen Södra City som knyter ihop Uppsalas stadskärna med bostadsområdet på Kungsängen.

AV KJELL-ARNE LARSSON

VASAKRONAN TILLSAMMANS med Uppsala kommun skapar en levande och öppen stadsdel, i ett område som tidigare präglades av ganska slutna fastigheter. Södra City knyter ihop de centrala delarna och Kungsängen, samt bildar en länk mellan Uppsala resecentrum och stråket längs Fyrisån.

I Södra City byggs nu Hjärta, bestående av en volym med åtta våningar hotell och en volym med sex våningar kontor; 10 600 kvm för ett Scandic-hotell med 235 rum, och 7600 kvm kontor, där AFRY ska hyra två av planen. Totalentreprenör är Peab.

Ett av Vasakronans mål med Södra City är att stadsdelen ska bli ett föredöme i hållbarhet. Stora ansträngningar görs för att minska klimatpåverkan. Vid grundläggningen används pålar i både trä och ECO-betong. Transporter hit av betong görs med fordon som går på HVO. För pålning används en elektrisk pålkran och 90 procent av färskbetongen läggs ut med elektrisk betongpump.

I överbyggnadens bjälklag i hotell-delen återbrukas element från en riven byggnad.

I övrigt blir stommen i hotelldelen i ECO-betong, med bland annat

HDF-er. I kontorsdelen blir det HDF-element samt pelarbalkar som hybrider av betong och trä. Att husen saknar källare sparar också in på betongvolymerna.

ÅTERBRUK OCH CERTIFIERING

Återbruk tillämpas inte bara när det gäller bjälklagselement, stengolvet i entré och trappa blir också återbrukat. Andra möjligheter till återbruk utreds. Peab har tät dialog med Vasakronan, där stor omsorg läggs på materialval, både vad gäller nytt och återbrukat.

Projektet certifieras med LEED v.4 Core & Shell. Ambitionen är att klara nivå Platinum. En preliminär beräkning pekar på 89 poäng i LEED:s kriterier, vilket är mer än de 80 som krävs.

ARKITEKTUR SOM KNYTER SAMMAN

Mycket tidigt i projektet engagerades Krook & Tjäder som arkitekt. På sin meritlista har företaget en lång rad hotell, bland annat med Scandic som operatör.

– Att kombinera hotell- och kontorsverksamhet i samma byggnad skapar många synergier och gör att kvarteret lever dygnets alla timmar och veckans alla dagar. Att rita hus med denna kombination är mycket inspirerande för oss, säger Monika Rahm, ansvarig arkitekt och kontorschef för Arkitekterna Krook & Tjäder Uppsala.

Hotell- och kontorsgäster delar huvudentré för att bjuda in till ett gemensamt vardagsliv. I entréplanets lobby, bar, restaurang och konferens formas det sociala nav som gett upphov till projektnamnet ”Hjärta”. Här skapas en vibrerande puls av mänskliga möten.

– Byggnaden bidrar till att göra Södra City till en levande stadsdel. Genom att knyta an till Uppsalas historiska stadsväv och samtidigt blicka framåt mot en mer hållbar framtid, landar Hjärta naturligt

krooktjader.se

“Hjärta får en egen identitet. Ett kvarter med ett grönt innehåll, stark arkitektonisk närvaro och en varm, tidlös känsla med en stark förankring till platsen.

/Monika Rahm, ansvarig arkitekt och kontorschef för

Arkitekterna Krook & Tjäder Uppsala

i stadens utveckling och förstärker platsens identitet, fortsätter Monika Rahm.

Hjärta projekteras för långsiktigt arkitektoniskt värde samt social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Projektet arbetar med klimatbudget parallellt med ekonomisk budget. Materialvalen i projektet har gjorts utifrån detta.

Kvarterets storlek kräver en uppbruten volym för att inte bli för dominant i stadsbilden. Fasaderna karaktäriseras av röd puts och grön träpanel med hög detaljeringsgrad. Bottenvåningen har även inslag av tegel. Allt är klassiska material, som samverkar med platsens identitet. Den röda putsen rimmar också historiskt med den röda fasaden på Skatteverkets kontor som tidigare låg på platsen.

– Hjärta får en egen identitet. Ett kvarter med ett grönt innehåll, stark arkitektonisk närvaro och en varm, tidlös känsla med en stark förankring till platsen, menar Monika Rahm.

På så sätt förenar Hjärta inte bara hotellverksamhet och kontor; Hjärta förenar också sin rent fysiska gestaltning med övriga kvarter i Södra City.

FAKTA

Hjärta, Uppsala, nybyggnad, hotell och kontor

Tidplan: sep 2025–april 2028

Byggherre: Vasakronan AB

Totalentreprenör: Peab Sverige AB

Arkitekt: Arkitekterna Krook & Tjäder Uppsala AB

Miljökonsult: Piacon AB

Kostnad: ca 925 Mkr

NYTT VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE

byggs i Eskilstuna

I Skogstorp i Eskilstuna byggs ett nytt vård- och omsorgsboende med fokus på hållbarhet, energieffektivitet och en hemtrevlig miljö. Projektet ska möta ett växande behov av vård- och omsorgsplatser.

AV ELIN BISANDER

I SKOGSTORP, strax utanför Eskilstuna, pågår byggnationen av Rosenforsgårdens vård- och omsorgsboende. Projektet genomförs på uppdrag av Eskilstuna kommun och ska svara mot ett ökat behov av platser inom vård och omsorg.

– Det fanns ett tydligt behov av ett vård- och omsorgsboende, säger Maria Stridfeldt på Eskilstuna Kommunfastigheter.

Den nya byggnaden omfattar 62 lägenheter fördelade på fem avdelningar, samt två platser för växelvård. Planeringen har skett i nära samarbete med verksamheten, där erfarenheter från befintliga äldreboenden har tagits tillvara i utformningen.

Boendet uppförs med trästomme och klassas enligt Miljöbyggnad Silver. Hållbarhetsarbetet har varit en central del genom hela projektet, både vad gäller materialval och energilösningar. Alla material är registrerade i Sundahus.

Byggnaden utrustas med solceller och möjlighet till energilagring, samt en bergvärmeanläggning med 14 borrhål. Lösningen gör det möjligt att både värma och kyla byggnaden, vilket bidrar till ett stabilt inomhusklimat året runt. Även dagsljusbelysning installeras, där ljuset anpassas efter dygnets rytm.

Utformningen har haft ett tydligt fokus på att skapa en hemtrevlig miljö för de boende. Invändigt används synligt trä och färgsättning som tar hänsyn till kontraster och orienterbarhet.

– Vi har arbetat med KL-trä invändigt och en färgsättning som skapar en varm och hemtrevlig känsla, samtidigt som den fungerar för personer med nedsatt syn på grund av bra kontrastmarkering, berättar Maria Stridfeldt.

Varje avdelning får tillgång till två balkonger i olika väderstreck, varav en är inglasad. Utemiljön utformas med både aktivitetsytor och lugnare miljöer, där naturen integreras i gestaltningen.

Strax utanför Eskilstuna pågår byggnationen av vård- och omsorgsboendet Skogstorp. Bild: Morgan Stråle

Dagvattenhanteringen löses genom en dagvattendamm i samarbete med Eskilstuna Energi och Miljö. Projektet omfattar även återbrukade material, där bland annat tegel har hämtats från Danmark.

– Återbruket har gjort att vi minskat koldioxidpåverkan, säger Maria Stridfeldt.

Genomförandet har präglats av ett nära samarbete med entreprenören.

– Sjöstorpshus har varit professionella och lösningsorienterade med stor kompetens inom träbyggnation.

När äldreboendet står klart blir det ett tillskott i en växande del av Eskilstuna, med närhet till både natur och annan bebyggelse.

– De boende får en lugn miljö med närhet till skog och ett område där de kan vara en del av samhället, säger Maria Stridfeldt.

FAKTA

Rosenforsgårdens vård- och omsorgsboende, nybyggnad av vårdoch omsorgsboende i Eskilstuna

Tidsplan: Q1 2024–mars 2026

Byggherre: Eskilstuna kommun

Totalentreprenör: Sjötorpshus AB Kostnad Entreprenaden: 179 Mkr

KLIMATFOKUS I VARJE LED

när Wihlborgs bygger nytt åt BPC Instruments

När BPC Instruments flyttar in i sin nya anläggning i Hasslanda i Lund sommaren 2026 får företaget inte bara större lokaler. Projektet visar också hur klimatambitioner och cirkulärt byggande kan omsättas i praktiken.

AV KIM HALL

WIHLBORGS NYA FASTIGHET Tomaten 1 omfattar cirka 3 600 kvadratmeter med lager, produktion, laboratorier och kontor. Byggnaden projekteras för Miljöbyggnad Guld, men ambitionen har varit att gå längre än certifieringens krav.

– Vi uppfyller alla krav för Miljöbyggnad Guld samtidigt som vi arbetar efter Wihlborgs eget miljöprogram. Det innebär högre krav på klimatprestanda, materialval och återbruk, säger Dorota Kijewska, projektledare på Wihlborgs.

Fastigheten utrustas med en solcellsanläggning på 150 kW samt en energieffektiv värme- och kyllösning där energi återvinns i en cirkulär process. Kylsystemet använder propan som naturligt köldmedium, vilket ger lägre klimatpåverkan än många traditionella alternativ.

För att minska byggnadens klimatavtryck har klimatförbättrad betong använts i konstruktionen. Projektets klimatberäkning landar på 269 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Stor vikt har också lagts vid flexibilitet och lång livslängd. Lokalerna har utformats för att kunna anpassas till framtida verksamhetsförändringar utan omfattande rivning eller stora mängder byggavfall.

– Vi har arbetat med rumslig modularitet och utvecklingsbara ytor. Tanken är att byggnaden ska kunna anpassas över tid utan att stora mängder nya material behöver tillföras, säger Dorota Kijewska.

En central del av projektet är återbruk. Wihlborgs har aktivt utmanat leverantörer och entreprenörer att hitta lösningar som gör det möjligt att återanvända produkter och material i stället för att köpa nytt.

Resultatet syns både inne i byggnaden och i utemiljön. Omkring 700 kvadratmeter undertaksplattor har återanvänts. Manuella grindar från en annan fastighet har byggts om till elektriska och ögonduschutrustning från en tidigare hyresgäst har fått nytt liv. Utomhus har cirka 110 kvadratmeter betongsten återbrukats tillsammans med cykelställ samt gång- och körgrindar. Dessutom har tre sötkörsbärsträd flyttats till området i stället för att ersättas med nyplanteringar.

nya anläggningen för BPC Instruments i Hasslanda har byggts med fokus på låg klimatpåverkan, energieffektivitet och cirkulära materialflöden. Projektet omfattar bland annat återbrukade byggnadsdelar, solceller och lösningar som främjar biologisk mångfald.

– Återbruk i utemiljön räknas inte in i Miljöbyggnad. Samtidigt finns det stora klimatvinster att göra genom att ta tillvara material och produkter som redan finns. Där vill vi visa att det går att göra skillnad, säger Dorota Kijewska.

För Wihlborgs blir Tomaten 1 därmed mer än en ny industrifastighet. Projektet visar hur energieffektiva system, återbruk och långsiktiga materialval tillsammans kan bidra till att minska byggsektorns klimatpåverkan utan att göra avkall på funktion eller framtida utvecklingsmöjligheter.

FAKTA

Nybyggnad produktionslokaler, Lund

Tidplan: augusti 2025 – juni 2026

Byggherre: Wihlborgs Fastigheter AB

Totalentreprenör: Servicekuben AB

Arkitekt: Wennström & Lundquist Arkitekter AB

Kostnad: 68 Mkr

Gäddgårdsskolan kommer att ha lokaler för omkring 600 elever, anpassad grundskola, en fullstor idrottshall, skyddsrum, konstnärlig utsmyckning och upprustade utemiljöer. Bild: Archus arkitektfirma i Västerås

NY F–9-SKOLA snart klar i Arboga

Efter nära två års byggtid närmar sig den nya F–9-skolan i Arboga färdigställande.

Skolan ska ge plats för cirka 600 elever, anpassad grundskola och en fullstor idrottshall.

Samtidigt fortsätter arbetet med att utveckla området när den gamla skolan rivs.

AV ELIN BISANDER

ARBOGA KOMMUN bygger en ny F–9-skola som ska ersätta den befintliga skolan. Projektet omfattar lokaler för omkring 600 elever, anpassad grundskola, en fullstor idrottshall, skyddsrum, konstnärlig utsmyckning och upprustade utemiljöer.

Byggstarten skedde hösten 2023 och målet är att verksamheten ska kunna flytta in till höst-terminens start den 17 augusti.

Bakgrunden till satsningen är att den nuvarande skolan har nått vägs ände.

– Den kommer ersätta en gammal F–9-skola som är slut, säger Joel Ganell på Kommunfastigheter i Arboga, byggherre för projektet.

Projektet befinner sig nu i sitt slutskede och inflyttningen pågår för fullt. När den nya skolan tagits i bruk väntar nästa fas i arbetet.

– Rivning av den gamla skolan är kommande, så att markarbetena kan påbörjas för att färdigställa skolgården.

Den nya anläggningen har utformats med ambitionen att skapa en långsiktigt hållbar lärmiljö för både elever och personal. Under projekteringen har verksamheten varit delaktig i arbetet.

– Personal och elever har varit med i workshops under projekteringen, så att deras synpunkter kring just detta har arbetats in i projektet, säger Joel Ganell.

Hållbarhetsfrågorna har också varit en del av projektet. Skolan byggs enligt Miljöbyggnad Silver och materialvalen har arbetats in i Sunda Hus-systemet.

En av de största utmaningarna under projektets gång har varit

“Den största utmaningen har varit att jobba med säkerhetsfrågor, då samhället ser ut som det gör idag. Det är tyvärr något som är lite nytt, att behöva lägga så mycket fokus på att skolsäkerheten fungerar.

/Joel Ganell på Kommunfastigheter i Arboga

att möta dagens krav på säkerhet i skolmiljöer.

– Den största utmaningen har varit att jobba med säkerhetsfrågor, då samhället ser ut som det gör idag. Det är tyvärr något som är lite nytt, att behöva lägga så mycket fokus på att skolsäkerheten fungerar, säger Joel Ganell.

Kommunfastigheter har miljön i fokus i samband med rivningen av den gamla skolan.

– Vi jobbar mycket med återbruk när skolan rivs. Planen är att allt ska vara rivet om fem månader, därefter ska skolgården färdigställas, på ytan där den gamla skolan står.

När hela projektet är klart är förhoppningen att den nya skolan ska bidra till både bättre arbetsmiljö och lägre kostnader.

– Min förhoppning är att elever och personal ska ha en bra lärooch arbetsmiljö under många år framöver och att driftkostnaderna ska sänkas på både kort och lång sikt, avslutar Joel Ganell.

FAKTA

Ärlan, nybyggnad av F-9 skola i Arboga

Tidsplan: november 2023–augusti 2026

Byggherre: Kommunfastigheter i Arboga

Totalentreprenör: Byggpartner i Dalarna

Arkitekt: Archus Arkitektur AB

Kostnad: 444 Mkr

Från vänster: Emelie Persson Lindqvist, Niklas Sparw, Terje Johansson och Ulrika Hallengren. Bild: SGBC

Fyra nya branschprofiler TILL SGBC:S STYRELSE

SGBC (Sweden Green Building Council) har i dag, den 13 maj, hållit årsstämma. Nya ledamöter i styrelsen är Emelie Persson Lindqvist, Handelsbanken, Niklas Sparw, NCC Building Sweden, Terje Johansson, Förvaltnings AB Framtiden, och Ulrika Hallengren, Wihlborgs Fastigheter.

BYGG- OCH FASTIGHETSBRANSCHEN står för drygt 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Tillsammans med sina medlemmar arbetar SGBC för att minska sektorns påverkan på klimat och miljö och bidra till ett mer hållbart samhällsbyggande. I en tid av ökat engagemang för hållbarhet inom samhällsbyggnadssektorn, tillför SGBC:s nya styrelseledamöter ytterligare kunskap inom hållbar investering samt fastighetsförvaltning och -utveckling.

– Bygg- och fastighetssektorns omställning kräver både spetskompetens och stark samverkan mellan aktörer i hela värdekedjan. Med våra nyinvalda styrelsemedlemmar stärker vi SGBC:s förmåga att samla, stödja och utmana branschen i arbetet för ett hållbart och robust samhällsbyggande, säger Lotta Werner Flyborg, vd SGBC.

Emelie Persson Lindqvist, Handelsbanken, ledamot

Emelie Persson Lindqvist är Head of Sustainable Finance på Handelsbanken. Emelie är även styrelseledamot i MISTRA, stiftelsen för miljöstrategisk forskning, och har tidigare varit Head of Sustainability på Swecos Industry and Energy division.

Niklas Sparw, NCC Building Sweden, ledamot

Niklas Sparw är affärsområdeschef för NCC Building Sweden och ledamot i NCC:s koncernledning. Niklas har varit anställd hos NCC i olika befattningar sedan 1996.

Terje Johansson, Förvaltnings AB Framtiden, ledamot

Terje Johansson är vd och koncernchef på Förvaltnings AB

Framtiden. Terje har tidigare varit vd för MKB Fastighets AB samt Halmstads Fastighets AB.

Ulrika Hallengren, Wihlborgs Fastigheter, ledamot

Ulrika Hallengren är vd på Wihlborgs Fastigheter. Ulrika är även styrelseledamot i Öresundsbron och har tidigare arbetat på Fastighets AB ML4 samt Tyréns.

FAKTA

SGBC:s styrelse 2026

Alexandra Hagen (omval, styrelseordförande), White Arkitekter

Anette Seger (omval), Ramboll

Carl-Adam von Schéele, Urban Partners

Carina Edblad, Thomas Betong

Emelie Persson Lindqvist (nyval), Handelsbanken

Johanna Skogestig (omval), Vasakronan

Niklas Sparw (nyval), NCC Building Sweden

Stefan Sandberg (omval), Svenska Bostäder

Terje Johansson (nyval), Förvaltnings AB Framtiden

Ulrika Hallengren (nyval), Wihlborgs Fastigheter

Urban Blomster, Södra Skogsägarn

Svensktillverkade markstativ för nordiskt klimat

» Platta paket – låg fraktkostnad och enkel transport

» 30 års garanti – svensk kvalitet för lång livslängd

» Byggt för snözon 3,5 och vindar på 27 m/s

» Förmonterade komponenter – snabb installation

» Justerbart för optimal lutning och ojämn mark

» Flexibla infästningar för olika marktyper

Läs mer om våra solpanelsinfästningar på welandstal.se

Var med där framtidens energiinvesteringar tar form

Boka monter på Nordens första mötesplats

för hållbara och energieffektiva fastigheter.

Clima Energy Nordic är Nordens nya mötesplats med fokus på effektiv och hållbar energianvändning inom kyla, värme och ventilation för inomhusklimat. Som utställare får ni möjlighet att etablera värdefulla kontakter, dela erfarenheter och visa era lösningar för beslutsfattare och aktörer som driver investeringar i fastigheter, installationer och energisystem.

För bästa monterplacering – boka nu climaenergynordic.se

Konferens Utställning Nätverkande Öppna scener