Det lilla storpastoratet Aspeland som består av sju församlingar: Hultsfred, Vena, Lönneberga, Målilla med Gårdveda, Mörlunda-Tveta, Virserum och Järeda.
Varför en gran och vem är Knut?
Läs om julgranens historia
n sid 4
Julens alla gudstjänster och konserter
n sid 10 tema Älskade julgran!
Porträttet: ”Man tar ut julen i förtid och jag tror folk intalar sig att vara rädda för mörkret”
Möt hembygdskonsultenen Peter Danielsson
n sid 12
”När vintermörkret kring oss står, då gryr på nytt vårt kyrkoår med nåd och tröst från världens ljus, från Konungen av Davids hus”
(Sv.Kyrkans psalm 421)
Nu går vi in i en tid av väntan. Advent betyder just ankomst, vi väntar på att Jesus ska komma. Inte bara som ett litet barn i krubban, utan också som ljus i våra hjärtan och som hopp i vår värld. Det är en tid då vi tänder ljus, sjunger sånger och förbereder oss inte bara med julklappar och pepparkakor, utan med öppna hjärtan.
Vi känner igen oss i berättelsen om Maria och Josef. De var vanliga människor, med oro och förväntan, precis som vi. De fick bära något stort, Guds löfte. Och när Jesus föddes i ett enkelt stall, mitt i mörkret, kom ljuset till världen.
Det är lätt att glömma det mitt i julstressen. Men advent påminner oss: Jesus kommer till oss, inte bara till de perfekta, utan till oss som är trötta, ensamma, glada, sorgsna, hoppfulla. Han kommer med frid.
Advent är inte bara en nedräkning till julafton. Det är en inbjudan att öppna dörren till vårt hjärta. Jesus vill komma in, inte med krav, utan med kärlek. Han är inte långt borta. Han är nära. I varje ljus vi tänder, i varje sång vi sjunger, i varje människa vi möter.
Gud, tack för adventstidens ljus. Tack för att du kommer till oss – mitt i vår vardag, mitt i vårt mörker. Hjälp oss att öppna våra hjärtan för dig. Låt ditt ljus lysa i oss och genom oss. Kom, Herre Jesus, och föd ditt hopp i våra liv.
Amen.
ossMejlagärna!
liv.aspeland@ svenskakyrkan.se
Arja Bergström
KYRKOHERDE I ASPELANDS PASTORAT
FOTO: GusTaF HellsinG / iKOn
INNEHÅLL
Följ oss på sociala medier!
Omslaget
Tema: Älskade julgran!
FOTO:
Sylvie Bouchard /Shutterstock
Utgivare
Svenska kyrkan, Aspelands pastorat
Pastorsexpedition
Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred
Telefon: 0495-24 95 80
E-post: aspelands.pastorat@svenskakyrkan.se
Hemsida svenskakyrkan.se/aspeland
Öppettider Måndag–torsdag 10–12 och 13–15. Fredag 10–12.
Ansvarig utgivare Arja Bergström
Redaktör Madelene K. Askevik
Grafiskproduktion: Gösta Råsmark/mediakompaniet
E-post redaktionen liv.aspeland@svenskakyrkan.se
ges ut fyra gånger per år.
delas ut som bilaga i nya Tidningen och innehåller information från Aspelands pastorat.
Varför en gran och vem är
Knut egentligen?
Låt oss ta det från början. Julgranen är ett dekorerat barrträd, oftast gran eller ädelgran, eller ett konstgjort träd med liknande utseende, som kan förekomma såväl utomhus som inomhus.
En julstång eller julruska eller Tomaskors, är en benämning på en kvistad och vanligen barkad gran. Senare tiders uppteckningar berättar att julstänger restes på Tomasdagen den 21 december som ett tecken på julens och julfridens inträde. Vintergröna träd hade både praktisk och symbolisk betydelse. Liksom enen symboliserade granen med sina vassa barr ett skydd mot onda makter för både levande och döda. Gran användes därför vid exempelvis risning i samband med begravningar. Granens friska doft är också bra på att dölja eventuella odörer.
Inte mycket att hänga i julgran
Inom den västliga kristna traditionen har det varit vanligt att granen ska resas och kläs på en specifik dag. Inom samma kristna tradition har det funnits regler kring när granen och andra juldekorationer ska tas bort, till exempel på trettondagsafton eller kyndelsmässodagen. I vissa områden har detta omgetts av festligheter, den så kallade julgransplundringen, då julen ska dansas ut och man får äta upp det godis som man pyntat med. Uttrycket ”inte mycket att hänga i julgranen” innebär att något inte är särskilt vackert, välgjort eller värdefullt.
Att man lägger julklapparna under granen kommer från 1700-talets Tyskland, när julgåvorna började bli för stora för att hänga på grenarna. Traditionen har sedan
spridit sig och blivit en symbolisk samlingspunkt för julklappsutdelning, och idag är granen ofta en central del av julens pynt där man placerar klapparna innan de öppnas.
Tjugondag Knut kastas granen ut Tjugondedag jul eller tjugondag Knut infaller den 13 januari, tjugo dagar efter julafton, och firas som slutet på julhögtiden. Dagen fick Knuts namn till minne av helgonförklarade Knut Lavard. Han var en dansk prins som den 7 januari 1131 blev mördad, sannolikt av sin kusin och rival Magnus Nilsson, som var vald till svensk kung i Västergötland. Knutsdagen inföll den 7 januari i svenska almanackor ända fram till 1600-talet, då Knut tillsammans med julens avslutande flyttades fram en knapp vecka till sin nuvarande plats på den 13 januari.
För att läsa mer om julgranen, se nästa uppslag! ->
Istället för att kasta granen – gör ett luktärtsträd!
Lägg luktärtsfrön i blöt. Klipp granens grenar kortare, i lite olika längder cirka 10-15 cm. Ta bort eventuella envisa barr. Kapa stammen spetsig längst ner och tryck ner i en urna med jord eller i en rabatt. Så luktärtsfröna vid stammen. Sen är det bara att vänta på våren!
Medeltida stenmålning av Knud Lavard i Vigersted kyrka, utanför Ringsted i Danmark.
Traditioner är traditioner är traditioner
En jul för många år sedan, när mamma dragit fram den stora otympliga kartongen med julsaker från kattvinden och var på väg nerför trappan hördes plötsligt ett BRAK som fick all annan aktivitet i huset att tystna, för vad som kändes som en evighet. Tystnaden bröts av att jag gallskrek efter mormors julgranskulor, utan någon som helst tanke på att mamma kanske hade svimmat eller brutit nacken.
Eftersom jag är medelålders har jag vid det här laget fått ärva mormors julgranskulor, även om mamma klarade braket i trappan. Hon tyckte att jag skulle ha de där julkulorna som jag alltid värderat så högt. Jag har aldrig träffat min mormor, för hon hann gå ur tiden innan jag klev in i den, men jag bevarar ömt hennes minne med att klä min gran med hennes julgranskulor varje jul.
Traditioner är traditioner är traditioner oavsett hur banala eller omständliga. När jag var barn firade vi alltid julgransraskning med några andra familjer. Det berättas än idag om min mamma och grannfrun, som enligt legenden stod på varsin sida av gärsgårn i januari ett år och gapte te varann ”hördö, ä dä du eller ä dä ja som har julgranswaskninga’ i år?” Det visade sig att det var vår tur. Dessvärre var granen vid så dåligt skick att den inte gick att dansa runt. Nej det var stört omöjligt att ens gå för nära! Barren rann av granen. Mamma löste det snabbt genom att ta urnan med tallruskor istället och ut på framsidan av huset bar det av. Det tog lång tid för mig som barn att komma över den besvikelsen.
Julgranen är det finaste vi har på julen! Det präktigaste från skogen får komma in med all sin volym och all sin väldoft och bli ljusbärare. Och som alla vet är det först på dan före dopparedan den ska komma in i värmen och kläs med allt vårt krimskrams, gammalt som nytt, hemgjort som massproducerat.
God julgran till alla som firar!
Madelene K. asKeviK FörsaMlinGsassisTenT/KOMMuniKaTör
Från hednisk granruska till julens ståtliga ljusbärare
Följ med på en resa genom julgranens historia!
Den mörkaste tiden på året kring jul ansågs förr vara en tid då onda makter kunde hemsöka gården. En granruska invid ladugård och stuga ansågs besitta kraften att hålla oknytt borta i juletid. Bruket att vid jul ta hem frisk växtlighet som granar var något livsbefrämjande. Tanken var att man förde livskraft till gården. Ett par avkvistade granar påminde om beroendet av naturen och växtligheten.
Vår tids julgranar har knappast så mycket med detta att göra. För att förstå vår tids julgranstradition får vi söka oss söder över i Europa.
Det finns belägg från slutet av 1400-talet att man i Sydtyskland och i Schweiz kunde hänga julgotter i granar. Traditionen uppstod vid julfester då man träffades i olika gillen eller inom det egna skrået. Medlemmarnas barn fick plundra granarna. Även de fattigas barn kunde få delta.
Under 1500- och 1600-talen blir julen i den protestantiska delen av Tyskland och Schweiz alltmer en angelägenhet i den privata kretsen och familjen. I allt större utsträckning pryds hemmets julgran med ljus för att skapa stämning.
Enligt en sägen tog sig reformatorn Martin Luther hem genom en mörk skog en julaftonskväll. Luther föreställde sig att stjärnorna prydde grantopparna. För Luther blev
detta ett tecken på att Gud ville lysa upp mörkret och vägleda genom granskogens dunkel. Väl hemma införskaffar Luther en liten gran och pryder den med ljus.
Den tyske målaren Carl Schwerdgeburth (1785-1878) har i en oljemålning avbildat Luther med familj i hemmet i Wittenberg denna julafton 1536. De sitter framför denna bordsgran som prytts med tända ljus.
Denna sägen kan anses ha en kärna av sanning då det var i de protestantiska hemmen i Tyskland som seden med bordsgran kom att spridas. I det katolska Europa betonades däremot det offentliga julfirandet med högtidliga processioner och mässor.
En svensk officer som sårats i strid under 30-åriga kriget återger hur han i det hem han vårdades fick se en gran med levande ljus. Platsen var Leipzig. Året var 1632.
Seden att pryda granar med ljus, äpplen och kringlor, finns belagd i adliga kretsar från 1740-talet. Genom resor och kontakter söderöver togs denna tradition från Tyskland till Danmark och vidare till Sverige.
Det är först på 1800-talet som julgranen i allt högre utsträckning kommer att pryda svenska hem. Även om traditionen med en stor gran förekom redan på 1700-talet
så är det den ljusprydda bordsgranen som är vanligast.
Först vid mitten av 1800-talet börjar större granar i allt högre grad pryda svenska hem.
Först ut är man i hemmen i städernas borgerliga kretsar. På landsbygden börjar julgranarna vid denna tid förekomma på större gods och herresäten och i landets prästgårdar. Vid början av 1900-talet börjar seden att sprida sig även i arbetar- och småbrukarhem. Från slutet av 1920-talet blir den kommunala granen på torg och vid köpcentra en vanligt förekommande företeelse.
Julgranstraditionen har alltså sina rötter i området kring Rhens övre lopp. Från köpmannagillenas lokala traditioner att låta barn plundra granar på upphängda godsaker har julgranen erövrat en stor del av världen. Tyska utvandrare tog med sig seden då de utvandrade och slog sig ner i den amerikanska delstaten Pennsylvania. I dag förekommer prydda julgranar även i länder där man officiellt inte firar jul.
Seden att som på landets gårdar hugga sig en julgran eller gå till torget för att införskaffa sig en gran har under många årtionden varit stark, inte minst i vårt skogstäta land. Idag plockar man ofta fram plastgranen som införskaffats. På så vis kan även allergiker få sin julgran. Julgranen, som för de flesta blivit så självklar, var från början ett främmande inslag i vårt firande. Samtidigt fångade bruket att föra levande växtlighet något som fanns i människors kollektiva minne. Julträdet har rötter i föreställningen att man förde liv och fruktsamhet till gården och hemmet.
Traditionen med julgran mötte till en början motstånd inom kyrkan. Idag är det självklart att en gran med ljusslinga finns framme i koret. Så må julgranens grönska påminna oss om skapelsen och livets gåva och det ljus som kommit in i världen.
Våra julpsalmer berättar om ljuset och julens gåva:
”Nu tändas tusen juleljus på jordens mörka rund. Och tusen, tusen stråla ock på himlens djupblå grund.
Och över stad och land ikväll går julens glada bud att född är Herren Jesus Krist, vår Frälsare och Gud”
(Psalm 116)
”När Jesusbarnet låg en gång på krubbans halm vid änglars sång, då tände Gud i himlens hus den första julens stora ljus.
Nu tänder vi i granen snart små ljus som skiner varmt och klart. Och alla barnen tänker då på barnet där i stallets vrå.”
(Psalm 117)
I psalm 645 har granen en given plats:
”Giv mig ett hem på fosterjord, en gran med barn i ring, en kväll med ljus i Herrens ord och mörker däromkring.
Giv mig ett bo med samvetsro, med glad förtröstan, hopp och tro. Giv mig ett hem på fosterjord och ljus av Herrens ord.”
Att bara sitta framför en julgran kan skänka en stunds inre ro. Kanske till och med julfrid.
Läs gärna vidare i ”Stora Julboken” av Jan-Öjvind Svahn, ”Julen i tro och tradition” av Inge Löfström och ”Julen förr i tiden” av Ebbe Schön.
Julfridhälsningar
Ola sandberG, FörsaMlinGsHerde i virseruM OcH järeda
FOTO: GusTaF HellsinG / iKOn
Lördag 29 november
18.00 Musikgudstjänst Målilla kyrka
Rosenfors Musikkår och Målilla kyrkokör.
1:a söndagen i advent 30 november
11.00
Gudstjänst i Hultsfreds kyrka
Hultsfreds kyrkokör.
11.00 Gudstjänst i Mörlunda kyrka
11.00
Mörlunda kyrkokör.
Gudstjänst i Järeda kyrka
Järeda kyrkokör.
11.00 Gudstjänst i Lönneberga kyrka
Lönneberga och Vena kyrkokörer.
Ulf Samuelsson, trumpet.
17.00 Gudstjänst i Virserums kyrka
Virserums kyrkokör.
17.00 Adventskonsert i Vena kyrka, Vena musikkår och Vena Kristdala manskör.
Lördag 6 december
12.00-15.00 Jullördag i Vena sockenstuga
Konst- och mathantverk, utställare, lotterier och kaffeservering.
2:a söndagen i advent 7 december
11.00 Mässa i Hultsfreds kyrka. Liv Klasén, flöjt. Linnea Jonasson, trumpet och flygelhorn.
Jan Bjuhr, kontrabas.
Ann-Marie Albrechtsson, sång och piano.
11.00 Mässa i Järeda kyrka
17.00 Barnens Lucia i Virserums kyrka
Måndag 8 december
18.00 Luciafirande i Vena kyrka Barngrupperna och Glädjekören.
18.00 Luciafirande i Målilla kyrka Barngruppernas avslutning.
Tisdag 9 december
18.00 Luciafirande i Lönneberga kyrka Barngrupperna och Glädjekören.
Fredag 12 december
19.00 Luciafirande i Virserums kyrka
Luciadagen lördag 13 december
16.00 och 18.00 Luciafirande i Hultsfreds kyrka Konfirmander, ungdomsgruppen och juniorer. Insamling till ACT Svenska kyrkans julkampanj. (Föranmälan pga få sittplatser!)
17.00 Mörlundas lucia på Lundagården
19.00 Luciafirande i Mörlunda kyrka.
Julens Första
Tredje söndagen i advent 14 december
11.00 Familjegudstjänst i Mörlunda kyrka Grötfest i församlingshemmet!
11.00 Gudstjänst i Lönneberga kyrka Sofie Jonsson, cello.
15.00 Gudstjänst i Målilla kyrka
18.00 Gospelkonsert i Vena kyrka
Aspeland Gospel med musiker.
Onsdag 17 december
19.00 Julkonsert i Järeda kyrka
Järeda kyrkokör med musiker.
Lördag 20 december
18.00 Julkonserten i Virserums kyrka till förmån för Världens barn! Medverkande: Micke Lång, Per Backstad, Julia Atterheim, Lone Wåxnäs, Therese Olsson Ström. Kör, musiker och band. Entré 80:-
Fjärde söndagen i advent 21 december
11.00 Mässa i Järeda kyrka
16.00 och 18.00 Julkonsert i Hultsfreds kyrka
Hultsfreds kyrkokör och instrumentalister. Carl-Johan Wallentin, solist.
Obs! Förköpsbiljetter hos Frendo i Hultsfred! 18.00 Julkonsert i Mörlunda kyrka
Sångfåglarna och Mörlunda kyrkokör med tenorsolist Rodney Gutierrez-Cortez.
Tisdag 23 december
11.00-16.00 Jul i gemenskap i Hultsfreds församlingsgård Föranmälan! (se sidan 17)
Julafton 24 december
09.30 Levande julkrubba i Lönneberga kyrka Sång vid julkrubban, Emma Berggren.
11.00 Levande julkrubba i Vena kyrka Musiker: Bert Olausson, Sofie Jonsson och Per Solberg.
11.00 Levande julkrubba i Mörlunda kyrka
11.00 Julbön i Virserums kyrka
Ebba Lundmark, sång
17.00 Julbön vid granen i Järnforsen
23.00 Julnattsgudstjänst i Hultsfreds kyrka, Micke Lång.
23.30 Julnattsgudstjänst i Målilla kyrka, Målilla kyrkokör.
gudstjänster och musik advent till trettondedag jul
Juldagen 25 december
06.00 Julotta i Lönneberga kyrka, Lönneberga kyrkokör.
07.00 Julotta i Tveta kyrka, Mörlunda kyrkokör.
07.00 Julotta i Järeda kyrka, Järeda kyrkokör.
08.00 Julotta i Vena kyrka, Vena kyrkokör.
Annandagen 26 december
11.00 Gudstjänst i Hultsfreds kyrka
18.00 Julkonsert i Virserums kyrka
Virserums kyrkokör och instrumentalister.
Lördag 27 december
18.00 Gudstjänst i Björnhults missionshus Solist.
Söndag 28 december
18.00 Jul- och nyårskonsert i Vena kyrka
Vena och Lönneberga kyrkokörer, Glädjekören och Vena-Kristdala manskör med musiker.
Måndag 29 december
19.00 Jul- och nyårskonsert i Lönneberga kyrka
Lönneberga och Vena kyrkokörer, Glädjekören och Vena-Kristdala manskör med musiker.
Nyårsafton 31 december
15.00 Nyårsbön i Hultsfreds kyrka
Nyårsdagen 1 januari
18.00 Nyårsbön i Målilla kyrka, Trumpetsolist.
Söndag 4 januari
11.00 Mässa i Hultsfreds kyrka
17.00 Gudstjänst i Virserums kyrka
Trettondedag jul 6 januari
16.00 Musikgudstjänst i Hultsfreds kyrka Voces Gaudia. Liv Klasén, flöjt.
Jan Bjuhr, kontrabas
17.00 Ljusgudstjänst i Järeda kyrka
18.00 Gudstjänst ”stumpafton” i Tveta kyrka Mörlunda kyrkokör.
Med reservation för ändringar!
Läs mer på hemsidan
Verksamhetens grupper tar jullov efter lucia. Vårterminen startar under v. 3 - 4. Läs mer på hemsidan!
Under perioden 11 januari – 28 mars firar vi gudstjänst i församlingshemmen!
Nu har säsongarna gått i ide! Vi tackar för det här året och ser fram emot när ni återvänder med våren!
FOTO: TOMMy nilssOn
Arborister på Virserums nya kyrkogård.
FOTO: TOMMy nilssOn
Även mycket administrativt arbete
med kyrkogårdarna
Mycket av kyrkogårdsarbetet är direkt synligt för alla som besöker kyrkogårdarna, men innan dess ligger det mycket administrativt arbete bakom som aldrig blir synligt men som är väldigt tidskrävande. Ska vi till exempel bygga en ny askgravlund, så krävs det ett godkännande från Länsstyrelsen som behöver veta varenda detalj, alltifrån materialval till placering på kyrkogården.
Ett av årets största projekt under året har varit arbetet med vård- och underhållsplanerna som Kalmar Läns Museum utför åt oss. Vård- och underhållsplanerna revideras vart tionde år och fungerar som ett underhållningsverktyg för begravningsverksamheten och kyrkogårdarna.
För våra kyrkobyggnader och kyrktomter tillkomna innan 1940 är det Länsstyrelsen som har det övergripande ansvaret. (Det kan finnas undantag för byggnader och begravningsplatser tillkomna efter 1940, men då har dessa blivit utvalda av Riksantikvarieämbeten och Länsstyrelsen.)
Ett annat stort projekt det här året har varit renovering av gravvårdar försedda med järnräcken. På många av dem är räckena trasiga och förfallna, men restaureras nu och målas med linoljefärg. Restaureringen utför vi inte själva utan vi anlitar en firma.
I år har vi också provtryckt alla gravstenar på kyrkogårdarna i Hultsfred, Vena och Lönneberga. Under 2026 sker provtryckning på tre kyrkogårdar i södra pastoratet och resterande provtrycks 2027. Provtryckning sker vart femte år, för att kontrollera att en gravsten klarar minst 35 kg tryck och inte riskerar att falla. Detta gör man för att säkerställa arbetsmiljön för kyrkogårdsarbetarna men framför allt för kyrkogårdsbesökarna. De gravstenar som eventuellt inte klarar provtryckningen måste åtgärdas och berörda gravrättsinnehavare kontaktas.
En bra och kul åtgärd som vi håller på och planerar för just nu är återbruk av gamla gravstenar. Det får ni läsa mer om i vårnumret av LIV. Håll utkik i mars 2026!
Till sist vill vi på kyrkogårdarna och begravningsverksamheten önska alla en riktigt GOD JUL!
jörGen PeTerssOn KyrKOGårds- OcH FasTiGHeTscHeF
”Vid domsöndagen måste vi samla oss till eftertanke. Se ljuset där borta.”
Hembygdskonsulenten Peter Danielsson från Öland är uppvuxen i Döderhult men har sina starkaste rötter i Mörlunda och Tveta på både sin mammas och pappas sida. - Min pappa bodde hela sitt liv i Döderhult, men skulle absolut begravas i Mörlunda. På uppståndelsens morgon vill man ligga där man är van, säger han.
Som hembygdskonsulent hjälper han hembygdsföreningar att söka pengar, ordnar event och föreläser. Framför allt handlar det om kursverksamhet med till exempel byggnadsvård. Hembygdsförbundet ger också ut tidskriften ”Stenmuren”. Peter är präglad av en historieintresserad släkt där berättandet var väldigt viktigt. Hans favoritepisoder i historien är svensk stormaktstid, men framför allt är det spännande livsöden som fascinerar honom.
Vad är din relation till julgranen?
- Det är väl ändå en av de underligaste av seder som slagit rot i folkhemmet, att släpa in ett träd i städade hem! Men ja, min relation till julgranen är mycket stark. Jag är uppvuxen med att det alltid funnits julgran till jul. Helst skulle den huggas eller köpas i mörlundatrakten. Pappa var ett år ute försent och fick inte tag i någon gran. Då satte han ihop två ruskor. Det var en förskräcklig skapelse som redan på annandagen vek sig. Nu för tiden tar många in granen redan till advent och så slänger man ut den i mellandagarna. Kvällen innan julafton är brukligt för mig att ta in granen. Och julgransprydnader ska bevaras från generation till generation. Jag flyttade till Växjö i 20-årsåldern och skaffade en liten bordsgran, den s. k. ”raggargranen”. Den kallades så för att det fanns liknande bilmodeller att sätta i vindrutan. Den har jag nu i min ”man cave”.
Vad tänker du om fenomenet ”novent”?
- Jag är 60 år snart och det här är en förändring under min livstid att man tar ut julen i förskott. I min värld är en stor del av julen förberedelsetid. Jag känner en viss sorg över detta. I affären börjar man julskylta redan i oktober.
Tror du att folk är rädda för mörkret?
- Ja, de intalar sig att vara rädda för mörkret. Man måste fånga novemberdagen! November är en fantastisk månad. Ljuset är honungsgult. Visst, det är mörkt på kvällarna och mornarna men man behöver få ner tempot nu. Våren är fruktansvärd! Det växer i varenda buske och går så fort. Jag älskar alla årstiderna, tro inte annat, men det är skönt att det växlar och förändras. Vid domsöndagen måste vi samla oss till eftertanke. Se ljuset där borta. Ta tillvara på novemberdagen, säger jag.
Hur ska du fira jul?
- Med min familj på Öland. Men precis innan jul gör jag en turné med julklappar till Fagerhult, Mörlunda, Högsby och så vidare.
Vad äter man till jul på Öland?
- Man äter bruna bönor. Har du hört! Det är ju arbetarmat vill jag hävda, men man odlar ju det på Öland. Man frågar sig ”var är lutfisken?”. Ur ett förändringsperspektiv är julbordet ett typiskt exempel. Det finns inget julbord som liknar ett annat.
Vad är Novent?
Ordet Novent är en sammanslagning av november och advent som beskriver ett smygstartande av julfirandet redan i november, innan advent. Genom att fira Novent vill man göra den mörka tiden fram till december något ljusare.
TexT: Madelene K. asKeviK
Peter Danielsson
Ålder: 59 år
Familj: frun Ulrika och sonen Johan, 13 år
Bor: Öland
Yrke: Hembygdskonsulent för Kalmar
Läns Hembygdsförbund och historiker
Peter Danielsson med sin ”raggargran”.
FOTO: PrivaT
Barnverksamheten har som vanligt haft fullt upp med att vara kreativa!
I samband med Kärlekens vecka på Prolympia målade barnen i Virserum tavlor med kärlekstema och ställde ut i kyrkan under familjegudstjänsten med bibelutdelning. I Mörlunda målade barnen änglar som ställdes ut under familjegudstjänsten med bibelutdelning på Helige Mikaels dag.
Under familjegudstjänsten med bibelutdelning i Målilla på tacksägelsedagen fick alla gudstjänstbesökare skriva något de är tacksamma för på vimplar som hängdes upp. Med Efter plugget-grupperna har vi pratat om Allhelgona och dekorerat gravljus.
/cecilia, Marijana OcH cOrnelia
Vi stod på Lönneberga mat och hantverk och hade med olika pyssel för barnen att greja med. Vid den helige Mikaels dag gjorde vi ängla-memory och pysslade änglar. Vi har haft bibelutdelning till alla 5-åringar och de barn i våra grupper som inte kunde hämta sin bibel i kyrkan fick sin när vi samlades i veckan.
Vi hade en höstglädjedag hos familjen Jäderup i Lönneberga med popcorn och måla kassar och pennfack. Att göra ljuslyktor till Allhelgona är en tradition! Vi pysslade inte i kyrkorna inför Allhelgona i år, så vi gjorde det i grupperna istället. Barnen dekorerade varsitt gravljus och fick en bok om kyrkogården.
Vi bjöd in till höstlovskul i KGM-hallen i Hultsfred! Med liten&STOR har vi målat handavtryck. Vi körde drama ur barnbibeln med juniorerna. Vi läste först för barnen, sen fick de öva in och spela upp för sina kompisar.
/Frida, WerOnica OcH elina
Föreläsning om Operation Smile i
Mörlunda
Drygt 30 personer samlades när Mörlunda församlingsråd arrangerade en föreläsning av sjuksköterskan Maria Dahlin som arbetat som volontär för Operation Smile. Det var en mycket intressant föreläsning om Marias resa som volontär inom Operation Smile. Hon har fram till nu varit på 10-15 uppdrag i olika länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Under kvällen bjöd vi på fika och samlade in 2150 kr. till Operation Smile.
/KrisTina jOHanssOn, OrdFörande Mörlunda FörsaMlinGsråd
Alla kyrkor var kreativt pyntade och smyckade till tacksägelsedagen i oktober! Bilder från Virserums kyrka och Hultsfreds kyrkogårdskapell.
FOTO: eriK lindGren OcH lisa sandsTedT
Julhjälpen – din gåva gör skillnad!
Aspelands pastorat tar emot gåvor att ge bort som julklappar!
Här är främst barn och unga målgruppen. Man kan till exempel skänka presentkort! Vill man skänka en gåva till julklapp är det viktigt att den är hel (allra helst ny i förpackning) och att man inte ska slå in den. Inlämningsdagar för julklappar är måndag 16 – onsdag 18 december kl. 08.00-18.00 till pastorsexpeditionen i Hultsfred!
(För att lämna in gåvor en annan tid, kontakta diakonerna!)
Vill du hjälpa någon med mat och julklappar för julhelgen?
Swisha valfri summa till 123 094 63 68
(Diakoni Aspelands pastorat) och skriv ”julhjälp” i meddelandet!
Jul i gemenskap tisdagen 23 december
11.00-14.00
Oavsett vem du är eller var du befinner dig på livets resa är du välkommen att fira jul med oss. Kanske har du många vänner men vill lära känna nya eller är du ensam och vill ha gemenskap? Vi bjuder på en enkel jullunch i Hultsfreds församlingsgård, sjunger julens sånger och lyssnar till julevangeliet.
Lisa Sandstedt Kyrkomusiker, Virserum och Järeda 0495-301 89 Sms 0730-38 30 05 lisa.sandstedt@svenskakyrkan.se
Alexander Olsson Kyrkomusiker, organist Mörlunda-Tveta och Målilla-Gårdveda 0495-24 95 92 alexander.olsson@svenskakyrkan.se
BÖRJAR FÖRSTA ADVENT
PIN KANSKE I BRALLAN
DISHARMONI
KÖFORMAT ETT AV TVÅ SAKRAMENT SVENSKA KYRKAN
JULENS GLADA
LITEN OCH SVAG VILJA VETA
FYLLER UT MAGEN
ETT ELEMENT BINDA IHOP
KORPGLUGG SES VILSEN
STÖTA PÅ SKA VARA RÄTT
”I det ljusa Småland: en berättelse om Smålands trädgård” vari Peter Danielsson skrivit om Nils Dacke.
BEDÅRANDE
INIFRÅN
KAN MAN KANSKE FYNDA PÅ
STÖRDE KUNGLIG SÖMN
KALORIRIK
HÅRDFÖR KÖR MED SÅDANA TAG
LÅTER SOM EN GÖK EN SORTS UPPLEVELSE
LÄNGTAR ESKAPIST
HELIGT LÖFTE
SKÖTSEL LIKNAR DILL
ÄR
GRÄNSYTA ONDSINTA
DUBBEL GLÄDJE
HÖRS FRÅN UPPTAGEN
Var med och tävla om ”I det ljusa Småland: en berättelse om Smålands trädgård”! För att vara med i utlottningen, ta en bild på rätt lösning av korsordet och maila till liv.aspeland@svenskakyrkan.se eller klipp ut det lösta korsordet och skicka till:
Aspelands pastorat Hantverkargatan 11 577 34 Hultsfred senaste den 9 december.
PEDAL
SLUTET
ÄNGEL SOM BESÖKTE MARIA
LÄGGER STEN PÅ BÖRDA
VATTENDRAG HAR KORTA BEN
EFTER SO
MITT HAND BLIR TILL LIMPA SOM AF
DET GJORDE ONT!
VAR JOSEF EGYPTEN OSTÖRDHET
NAMNET PÅ FLODEN SOM JESUS DÖPTES I
VÄLSIGNELSEN
Herren välsignar dig och beskyddar dig. Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred.
Fjärde Moseboken 6:22–27
Märk kuvertet med LIV KORSORD. Kom ihåg att lämna namn och adress! Den första dragna rätta lösningen vinner. Lycka till!
Stort grattis till Anne-Marie Jensen i Hultsfred som vann korsordet i förra numret!
