Aluminium Scandinavia nr 3-2021

JUNI 2021 NR 3

Anders Bergström

Senior Design Manager

Pressgjuteri satsar på ny teknik www.aluminium.nu

Småländska aluminiumlösningar – en jordnära framtid

next level

INNEHÅLL 12 Designen, människan & kunden Människan, kunden – användaren i centrum

14 Klimattullar på aluminium Bra eller dåligt för svensk aluminiumindustri

19 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

23 Anders Bergström Senior Design Manager

26 Metallbulletiner Börsnytt

28 Samla och sortera skrot Återvunnen eller inte?

34 Aluminium för maximal styvhet Mercedes-Benz AMG lanserar en ny generation av ikoniska SL

36 Unik investering för svenskt pressgjuteri Lundbergs Pressgjuteri investerar drygt 14 miljoner kronor i nytt ugnssystem

40 Oacceptabelt att vänta 10 år på miljötillstånd Ledtiderna måste kortas rejält

28 Samla och sortera skrot

NÄSTA NUMMER 4/2021 Utgivning: 17 september 2021 Materialdag: 6 september 2021 Omslag: Helt nytt karosseri för kommande Mercedes-AMG SL

Återvunnet eller ej? Intressant artikel av Tomas Liljenfors

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 3 · Juni 2021 · Årgång 38 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna

Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

3

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

ALUMINIUMKONFERENS I ÖSTERRIKE I St. Pölten, Österrike arrangeras Forum Aluminium den 5-7 oktober 2021. En konferens som kretsar kring den senaste utvecklingen och forskningen i aluminiumvärlden. Under ett tre dagar långt program kommer olika internationella talare att föreläsa. Konferensen täcker aspekter av gjutningsteknologier, deformationstekniker, legeringsutveckling, värmebehandling, korrosionsstabilitet, verktyg, framtida marknadsutsikter inom bilindustrin och mycket mer. Enligt arrangören är syftet med konferensen att idéer och rekommendationer kommer att utbytas med kollegor från hela världen, vilket kommer att bidra till aluminiumindustrins tillväxt och förbättrad teknik. Kunder och leverantörer kan förbättra sina affärer och bilda ett innovativt ”aluminiumgemenskap”. Mer information och anmälan finns på www.forum-aluminium.com

MISSNÖJE MED UTFASNINGSUTREDNINGEN

AlCircle Expo 2021

Utfasningsutredningen som är överlämnad till regeringen föreslår bland annat att förbränningsmotorn ska fasa ut i den europeiska nybilsförsäljningen senast 2035. Fossila drivmedel ska vara utfasade senast 2040. Utredningen menar att en snabb elektrifiering är avgörande för omställningen av transportsektorn och att biodrivmedel, både flytande

Websiten AiCircle arrangerar AlCircle Expo 2021 den 29-30 juni, ett initiativ för att föra alla spelare i aluminiumvärdekedjan under ett digitalt tak. Denna futuristiska virtuella utställning lovar att ge besökarna en uppslukande verklig upplevelse, att marknadsföra och ansluta sig direkt från ditt eget skrivbord. Mer information hittar du på https://alcircleevents.com/

4

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige

och gasformiga, är begränsade resurser. Energigas Sverige är kritiska till utredningen och menar att man måste jämföra äpplen och päron. – Vi är eniga med utredningen om att fossila drivmedel ska bort. Vi har inte hunnit läsa hela utredningen, men det finns en hel del formuleringar som behöver förtydligas. Bland annat bör klimatprestandan inte bara beräknas på vad som släpps ut ur avgasröret, utan ett bredare synsätt behövs. En förbränningsmotor som drivs av biogas har exempelvis mycket bra klimatprestanda. Nollutsläpp är jättebra, men om elen har producerats från fossila bränslen kan den ha gett upphov till stora klimatutsläpp i tidigare led. Det gäller att räkna rätt och inte jämföra äpplen och päron, säger Maria Malmkvist, vd för Energigas Sverige. Läs mer på https://www. energigas.se/om-oss/nyheter-och-press/nyheter/ utfasningsutredningen-har-for-snavt-fokus/

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

FOGNINGSDAGARNA 2021 ÖPPNAR Lättnader i fråga om restriktioner är nu en realitet och Svetskommissionen, som arrangerar Fogningsdagarna, vågar hoppas på att det ska gå att träffas på riktigt. Därför öppnar man nu upp anmälan till ”Fogningsdagarna med Svetsautomationsdagen” den 6-7 oktober. Fogningsdagarna är Svetskommissionens medlemsdagar som anordnas i samarbete med Swira, Swedish Industrial Robot Association. Under två dagar räknar arrangören med att samla runt 150 nyckelpersoner inom svets- och fogningsindustrin på Munktellmuseet i Eskilstuna. Fogningsdagarna innehåller ett gediget program och det kommer att handla om smart industri, digitalisering, ny teknik, robotsvetsning och automation. Första dagen är övergripande om det som är högaktuellt i branschen och andra dagen fokuserar på robotsvets- och automationslösningar. För dig som står i begrepp att starta eller precis har kommit igång med att automatisera verksamheten är detta rätt forum. Läs mer om konferensens innehåll, program och anmälan: https://svets. se/projekt/fogningsdagarna/fogningsdagarna2021/anmalanfogningsdagarna2021.4.1ad39978172ddecd5b12875a. html?utm_source=CRM&utm_medium=email&utm_campaign=Nyhetsbrev

HYDRO SLUTFÖR FÖRSÄLJNINGEN Hydro meddelar att man slutför försäljningen av affärsområdet Hydro Rolling till KPS Capital Partners – Hydros ambition är att lyfta lönsamhet och driva hållbarhet, skapa värde för alla intressenter. Försäljningen av Rolling kommer att stärka vår förmåga att leverera vår strategi, stärka vår position inom koldioxidsnål aluminium och samtidigt utforska ny tillväxt inom områden där vår kapacitet matchar globala megatrender, säger Hydros VD och koncernchef Hilde Merete Aasheim. Transaktionen omfattar sju anläggningar, ett FoU-centrum, globala försäljningskontor och cirka 5 000 anställda, varav 650 anställda är i Norge och de

återstående huvudsakligen i Tyskland. KPS Capital Partners är ett väl ansett och operativt fokuserat globalt private equity-företag med en historia av betydande intressen i metalloch bilföretag.

Hydros VD och koncernchef Hilde Merete Aasheim

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

5

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

16 MILJONER I NY LACKERINGSLINJE I Sävjö finns Nordens största pulverlackerare av aluminiumprofiler – A-lackering. Företaget har beslutat att modernisera sin vertikalanläggning. Investeringen på 16 miljoner kronor är den största enskilda investeringen någonsin hos A-lackering.

– Detta är en mycket viktig investering för A-lackering. Vi kommer att bli mer produktiva, hållbara och personalen får en bättre arbetsmiljö säger Ola Bjelkvik, vd A-lackering.

20 miljoner ton – nytt rekord International Aluminium Institute (IAI) har släppt nya uppgifter som visar på ett nytt rekord på 20 miljoner ton skrotintag från sk. ”post-consumer” under 2019. Den beräknade besparingen av växthusgasutsläpp räknas vara 300 miljoner ton, eftersom den återvunna metallen minskar efterfrågan på primäraluminium. Denna nya reklam, som publicerades i den senaste uppdateringen av International Aluminium Institute har nyligen uppdaterat sin ”IAI Material Flow Model”. Skrotintaget efter konsumentledet kommer från tre huvudkällor - förpackningar,

6

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

fordon och bygg. – Efterfrågan på aluminium förväntas öka med cirka 80 % år 2050 och IAI-prognoserna för att återvunnet aluminium skulle kunna möta hälften av denna efterfrågan. Med ambitiösa uppsamlingsmål för aluminiumburkar och förbättrad återvinningsteknik för folie kan den här hastigheten till och med vara högre säger Marlen Bertram, International Aluminium Institute . Läs mer på https://www. world-aluminium.org/media/ filer_public/2021/05/24/iai_material_flow_model__2021_update.pdf

FRÅN STÅL TILL ALUMINIUM Lindabs takavvattning finns sedan tidigare i stål men nu lanserar företaget en nyhet. Takavvattningsprodukterna kommer framöver även tillverkas i aluminium. Det lätta materialet med lång garanti lanseras initialt i fyra olika kulörer. Lindabs produkter för takavvattning har tidigare enbart erbjudits i lackerad stålplåt, men nu lanseras sortimentet även i aluminium. – Aluminium har ett högt korrosionsskydd och rostar aldrig. Materialet är optimalt för tuffare klimat som till exempel kustnära miljöer, säger Martin Krolikowski, produktchef plåtslageri på Lindab Sverige. Förutom det höga korrosionsskyddet är även den långa garantin och den låga vikten tydliga fördelar med aluminium. – Aluminium är ett jättebra komplement till stålplåt och vi vet att många av våra kunder är glada över att vi nu har det på lager. I södra Sverige är det vanligt förekommande att just aluminium är föreskrivet och det underlättar för våra kunder. Den långa garantin på 30 år ger också våra kunder och deras kunder en trygghet, vilket såklart känns jättebra fortsätter Martin.

SBZ 141/ SBZ 140 – THE ALLROUNDERS FOR MACHINING ALUMINUM PROFILES COMFORTABLE. SAFE. ECONOMICAL.

NEW!

• Central laser scanner on the operator‘s side for maximum safety

• Autonomous or automatic clamp positioning • Zero-edge being moved towards the front for easy insertion of profiles • On-board magazine for up to eight tools Find out more! Contact us today!

30 YEARS

ELUMATEC SKANDINAVIEN AB – since 1991 –

elumatec Skandinavien AB Backa Bergögata 18 · 422 46 Hisings Backa Phone: +46 31 742 48 80 · info.se@elumatec.com

www.elumatec.com

elumatec_AG_Advert_PRINT_185x135_SBZ 141_140_EN_20210526.indd 1

27.05.21 08:39

GRÖNSKÄR GRUPPEN FÖRVÄRVAR IAC Grönskär Gruppen AB har förvärvat en majoritetspost i International Aluminium Casting (IAC) Sweden AB. IAC är leverantör av gjutna och mekaniskt bearbetade aluminiumoch magnesiumkomponenter. Koncernen erbjuder i egen regi även lackering och industriell tvättning. IAC:s verksamhet bedrivs idag från fem produktionsenheter i tre olika länder, och koncernen visar en långsiktigt god tillväxt med ökande lönsamhet, där budgeterad omsättning för 2021 uppgår till drygt 400 mkr. Tillträde sker per den 30 juni 2021. – IAC är precis den typ av traditionsrika, fina industriföretag som vi söker samarbete med. Att

tillsammans med nuvarande ledning, som kvarstår som delägare, få arbeta vidare på den utvecklingsresa som redan påbörjats, ska bli extremt spännande. Med vår erfarenhet av att bygga strukturkapital och utveckla nya marknader är vi övertygade om att vi tillsammans kommer kunna ta IAC till en ny nivå, och förhoppningsvis säkra ytterligare 100 framgångsrika år, säger Grönskär Gruppens VD Mattias Gadd Nuvarande huvudägare, Folke Sandvik, drar sig efter 17 år vid rodret tillbaka för att fokusera på vänner och familj, men kommer att vara behjälplig för att säkerställa en smidig övergång av ägaransvaret.

Mattias Gadd, vd Grönskär Gruppen.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

7

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Investerar i ny CNC-bearbetning Ökade volymer på CNC-bearbetning gör att Hydal AB nu investerar i ytterligare en DMG Mori NHX 6300. I vår maskinpark finns sedan två år en nästan likadan maskin, så att valet föll på DMG Mori igen var naturligt. Det är en horisontal fleroperationsmaskin som är framtidstryggad och förberedd för automatisering. – Det är mycket glädjande för oss med full fart i vår produktion och ökade volymer. Därför känner vi nu att det är helt rätt att investera, säger Petra Olsson, VD. – I närtid kommer vi även att göra ytterligare en investering, då i en annan typ av maskin, tillägger Petra.

8

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

Ny automationslösning till Haas-maskiner Under maj lanserade Edströms en purfärsk automationslösning med Fanuc-robot, speciellt framtagen till Haas-maskiner. Detta öppnar upp helt nya produktionsmöjligheter för såväl medelstora som mindre företag. – Om du väljer denna lösning tar du ett stort steg in i automationsvärlden, säger Henrik Olsson på Edströms. Haas är västvärldens volymmässigt största tillverkare av CNC-maskiner. De har sett behovet av automation växa på hela den globala marknaden och har därför tecknat avtal

med japanska robottillverkaren Fanuc. Som säljare av lösningen erbjuder Edströms en fantastisk två-i-ett-lösning till sina köpare. Maskin och robot programmeras i samma styrsystem, utan att utvecklingskostnader eller dylika utgifter tillkommer. – Det gör att även mindre företag kan investera, för att snabbt och enkelt öka både sin produktivitet och lönsamhet riktigt mycket. Systemen är färdigprogrammerade standardlösningar som enkelt kan modifieras efter önskemål, säger Henrik Olsson.

Skapa nya produkter från återvunnet aluminium Hydro CIRCAL® är ett produktsortiment som tillverkas av återvunnet material från konsumentprodukter. Oavsett slutgiltigt användningsområde bidrar återvinningen av aluminium till att avfallet inte hamnar på deponier, samtidigt som det sparar naturresurser och minskar behovet av nytt material, vilket i slutändan innebär minskade koldioxidutsläpp. Håll utkik efter produkter som tillverkats av återvunnet aluminium och kontakta Hydro för ytterligare information. www.hydro.com/circal

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

ISCAR HELI2000 Jet Line är utmärkt för fräsning i titan

FRÄSKROPPAR FÖR HÖGTRYCKSKYLNING Iscars produktfamilj HELI2000 utökas nu med nya fräskroppar för högtryckskylning. Kylningen som är riktad mot varje skäregg ger bland annat längre livslängd och förbättrad spånkontroll framförallt vid fräsning i titan och högtemperaturlegeringar. Fräskropparna finns tillgängliga såväl som pinnfräsar med MultiMastereller FlexFit-koppling samt som hörnfräsar. Precist riktad högtryckskylning mot varje skäregg sänker

10

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

temperaturen i skärzonen och det tillsammans med att spånevakueringen underlättas, tack vare att spånorna rullas ihop, ger möjlighet till högre avverknings-hastigheter. ISCAR HELI2000 Jet Line är utmärkt för fräsning i titan och högtemperaturlegeringar där hög värme genereras men rekommenderas också för rostfritt stål och stål. Även vid låga kylmedelstryck ger designen bättre resultat jämfört med konventionella fräskroppar.

LME GÅR ÖVER TILL DIGITAL HANDEL – MEN ÄNDÅ INTE London Metal Exchange eller LME som det kallas i dagligt tal, är den sista handelsplatsen som har kvar ett fysiskt handelsgolv. Handeln på golvet stängdes dock i samband med pandemin i mars 2020. Borta var de frenetiska handsignalerna och ropen från handlare. I januari 2020 startade LME en process för att eventuellt stänga sitt fysiska handelsgolv för gott, till förmån för en mer modernare digital handel. Som sig bör är engelsmännen konservativa. Beslutet efter att ha rådfrågat sina medlemmar blev att behålla den öppna handeln på golvet – men man tillade att elektronisk handel är framtiden. Slutpriserna för varje handelsdag kommer dock att beslutas elektroniskt.

Missa inte nästa nummer! PRENUMERERA GRATIS NU!

OXIDITE & IRIDITE Advanced anodizing and conversion coating technology for aluminum Approved processes for aluminum light weight applications for: • Automotive • Architecture • Aerospace

WWW.ALUMINIUM.NU Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen görPAGE det!AD HR A/W.indd 1 (DBD/2230) OXIDITE & IRIDITEså HALF

Cr6+ Free HNO3 Free PFOS Free Ni Free

For more information, please contact us at: macdermidenthone.com/industrial © 2020 MacDermid Enthone.

11/11/2020 19:52

ALUMINIUM FÖR ERA CIRKULÄRA PRODUKTER Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.

Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri. Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminium­ loopen med vårt klimatsmarta material! Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.

Annons_Aluminium_Scandinavia_185x135mm_PontusAlmen.indd 1

2021-03-11 09:51:31

Designen, människan & kunden

N

Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef på Svenskt Aluminium

är man utvecklar produkter och tjänster måste man ha ”människan, kunden – användare” i centrum. Detta har påtalats i tidigare designkrönikor i denna tidning. På samma sätt som man måste tänka på användaren människan måste även miljön finnas med i resonemanget.

12

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

Alla produkter som tas fram och produceras påverkar miljön på något sätt. Det är då viktigt att veta hur. Kunskapen om produkters påverkan på miljön måste nog anses vara god, men viljan att utnyttja denna kunskap för minskad miljöpåverkan kan nog diskuteras. Politikerna förespråkar en ökad el-användning så väl i trafiken som i samhället. Samtidigt är frågan, var all el ska komma ifrån, ganska luddig.

När vi nu talar om miljön och aluminium så är materialets möjligheter till återanvändning väldigt goda, men vi måste lära oss hur man utnyttjar aluminium för att maximera återvinningen. I nr 2 av denna tidning har Tomas Liljefors på ett spännande och pedagogiskt sätt förklara vad som gäller. För designers som verkar i industrin och tar fram nya produkter är det viktigt att känna till vad som gäller.

Industrins ansvar Alla som verkar i industrin måste hjälpa till att förmedla kunskapen om hur man effektiviserar materialåtervinningen. Detta måste naturligtvis ske i samverkan med alla parter som är involverade i produktutvecklingsprocessen. Vi vet att 80 % av en produkts egenskaper och miljöbelastning bestäms i produktutvecklings- och designfasen. Därför är det så viktigt att detta finns med från början i PU-processen. När det gäller olika myndigheters sätt att beskriva och lagstifta om materialanvändningen kan man inte titta enskilt på ett material utan man måste förstå att det handlar om ett holistiskt synsätt. Allt hänger ihop.

Vad vinner miljön på miljöskatt? När man beskattar plastkassar kommer vi konsumenter att välja andra alternativ. Andra alternativ är då exempelvis papperskassar eller tygkassar vilka bägge har en väsentligt större miljöpåverkan än vad plastkassen har. En uppmärksammad dansk studie (The Danish Environmental Protection Agency Environmental Project no. 1985 February 2018). visar att en plastpåse kan användas ca 20 000 gånger innan den ger samma avtryck för miljön som att använda en tygkasse i ekologisk bomull en gång. Denna tygkasse i ekologisk bomull måste enligt rapporten användas varje dag i 55 år för att ha lika låg miljöpåverkan som plastpåsen innan den destrueras eller återvinns.

Vilken miljövinst blev det av detta? Plastindustrin ”skriker” efter plast att återvinna, varför ordnar man då inte detta på något sätt. Jämför med vad som hänt med aluminiumburkarna som i väldigt hög grad återvinns.

Vem ska man lita på? Detta är ett problem, varför sätter alltid politiker det politiska målet högre än miljömålet och varför kan inte det politiska målet vara det samma som miljömålet, det vill säga bästa sätt för att spara miljön. Ingen ska säga att detta är enkelt men det borde inte vara svårt att utgå från miljön, på samma sätt som man alltid måste utgå från människan när man utvecklar produkter. 2002 sammanställde Alastir Fud-Luke den första boken ”The eco-design handbook” och 2009 kom den 3:e upplagan ut (ISBN 978-0-50028839-9) där det finns hundratals exempel på både produkter och byggnader som uppfyller höga krav på miljöanpassning. Ett annat exempel är boken ”Design med Omtanke”, en bok om design för hållbar utveckling, som Svensk Byggtjänst gav ut 2004 (ISBN 91-77333-084-1) i samarbete

med bland annat Svensk Form och Stiftelsen Svensk Industridesign och Högskolan för Design och Konsthantverk. Projektet initierades av Västra Götalandsregionen. Man beskriver ett antal metoder för hur ett utvecklingsprojekt kan gå till för att lyckas med projekt där både omtanken och miljön får ta plats.

Det politiska ansvaret Kunskapen om hur man utvecklar miljöanpassade system har funnits länge. Nu gäller det att verkligen ta till sig denna kunskap och implementera den i de produkter och system som vi utvecklar och ska utveckla för framtiden. Min absoluta uppfattning är att politiker lägger för mycket partipolitiska avvägningar i miljöfrågorna stället för miljöpolitiska avvägningar som ska gälla. De människor som har lösningarna och kunskapen finns, varför inte utnyttja detta! Det vore nog bra att tänka på vilken värld ger vi våra barn och barnbarn. Vi har alla ett ansvar och kan inte skylla på någon annan. Har ni frågor eller kommentarer så står jag naturligtvis gärna till er tjänst!.

Delar av tabellen som visar hur många gånger en påse används för samma miljöbelastning

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

13

Text av Patrik Ragnarsson

Klimattullar på aluminium Bra eller dåligt för svensk aluminiumindustri

14

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

Patrik Ragnarsson

Europeiska flaggor framför Berlaymont-byggnaden

K

limattullar kan vid en första anblick se ut som en bra idé. Varor producerade i länder med mycket högre klimatutsläpp får betala en slags tull för att få säljas i Europa. Europeiska varor som har en högre produktionskostnad på grund av klimat- och miljöavgifter får ett skydd mot ojämn konkurrens. Men det är dessvärre inte så enkelt. När man inför klimattullar måste man göra en avvägning gällande hur långt ner i värdekedjan man ska applicera tullarna. Antingen sätter man gränsen vid primäraluminium och får ett relativt enkelt system. Eller så sätts tullarna någonstans längre ner längs

värdekedjan, till exempel på profiler, plåt eller till och med på den slutliga produkten som en bil eller iPad. Ju längre ner i värdekedjan man går desto mer komplext blir systemet som ska bestämma hur hög tull som ska betalas. Om tullarna skulle införas på primäraluminium skulle det innebära att importerat aluminium blir dyrare. Men för att en sådan tull ska vara kompatibel med WTO:s handelsregler, så skulle också europeiska producenter av primäraluminium förlora den fria tilldelningen av utsläppsrätter. Detta skulle göra europeisk produktion dyrare och leda till en prisökning för primäraluminium på marknaden. För svenska tillverkare av aluminiumprodukter såsom profiler och plåt skulle kostnaderna öka samtidigt som utomeuropeiska tillverkare av plåt och profiler skulle kunna fortsätta importera dessa produkter utan att beläggas med klimattullar. Vi bedömer att effekten på europeisk konkurrenskraft skulle vara stor samtidigt som klimatnyttan skulle vara negativ. Om tullarna istället skulle införas på alla produkter som är tillverkade av enbart aluminium exempelvis pro-

filer, plåt eller aluminiumfolie skulle en del av dessa problem undvikas. Kostnaden för att köpa in aluminium för slutanvändarna (bilindustrin, tillverkare av värmeväxlare, aluminiumfälgar, fönsterkarmar m.m.) skulle dock öka med incitament för dessa företag att flytta tillverkningen utanför Europas gränser som följd. Återigen skulle europeisk konkurrenskraft minska men klimatnyttan skulle vara negativ. Då återstår alternativet att införa tull på alla produkter som innehåller aluminium. I teorin skulle det lösa problemen med försämrad konkurrenskraft för den europeiska industrin. Risken för företagsflytt skulle också minskas. I praktiken skulle dock en sådan lösning vara alldeles för komplex. Svårigheterna med att göra en korrekt beräkning av koldioxidavtrycket från en produkt som inkluderar många olika material och som kanske är producerad i flera olika länder är enorma. För material som aluminium som har en elintensiv produktionsprocess behöver man också göra en korrekt och rättvis beräkning av de indirekta utsläppen kopplade till elproduktionen i produktionslandet. Skulle man

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

15

FAKTA Vad är klimattullar? Med de högt satta målen för koldioxidutsläpp inom EU ökar risken för att företag försöker undvika de ökade kostnaderna detta har medfört genom att flytta produktion och verksamhet ut ur EU. Detta har EU kommissionen tänkt lösa genom införandet av klimattullar (Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM) på vissa produkter som importeras till EU. Tanken med klimattullar är att en produkt som importeras till EU ska omfattas av en ”klimattull” motsvarande den ökade kostnad som europeiska företag har på grund av handeln med utsläppsrätter (ETS). Klimattullen ska även fungera som en morot för att få andra regioner att också sätta en kostnad på sina utsläpp eftersom man då inte skulle behöva betala klimattull.

16

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

Sveriges enda aluminiumsmältverk Kubal i Sundsvall

istället göra en förenklad beräkning och basera tullarna på något slags medelvärde av utsläppen i omvärlden så tar man bort incitamenten för den smutsigaste delen av industrin att förbättras. Klimattullar har diskuterats av europeiska beslutsfattare under lång tid. Tullarna har sålts in som ett möjligt sätt att komma tillrätta med problemet med koldioxidläckage (det vill säga att industrin flyttar ut från Europa på grund av höga miljökostnader). Nu har även klimattullar presenterats som en del av finansieringen av det stora räddningspaket

som EU:s medlemsstater kom överens om förra året för att återstarta ekonomin efter Coronapandemin. Det betyder att klimattullar förmodligen kommer att genomföras i en eller annan form. Nästa steg är att EUkommissionen kommer att lägga fram ett förslag om klimattullar i sommar. Förslaget kommer som en del av det stora klimatpaketet och ska presenteras den 14 juli. Tanken är att man ska börja med ett mindre antal sektorer i en så kallad pilotfas, för att sedan utvidga systemet till flera sektorer efter 2030. Flera

medier har nu rapporterat om ett läckt förslag från EU-kommissionen där aluminium finns med på listan över de branscher som föreslås vara med i pilotfasen. I det läckta förslaget inkluderas primäraluminium och en del produkter tillverkade av enbart aluminium. Utöver aluminium föreslås också att stål, cement, gödningsmedel och elproduktion ska vara med i pilotfasen. Svenskt Aluminium arbetar med denna fråga tillsammans med European Aluminium. Vi menar att riskerna med att inkludera aluminium i pilotfasen är mycket högre

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

17

Downstream

Upstream Återvinning

Refinery

Aluminiumoxid

Primäraluminium

Strängpressning

Billets, slabs, ingots

Valsning

Profiler, plåt, mm

Gjutning

Industrial Industrial products Industriproducts

produkter

Consumer Consumer products Konsumentproducts

produkter

Beskrivning av värdekedjan för aluminium

Europas koldioxidavtryck av primäraluminium är tre gånger lägre än i Kina

än de potentiella vinsterna. Om inte klimattullarna inkluderar hela värdekedjan, från primäraluminium till produkter som innehåller aluminium, kommer de delar av industrin som bara får ökade kostnader men inget skydd få ett incitament att flytta ut produktionen från Europa. Företag baserade i andra regioner kommer dessutom att kunna fortsätta att importera produkter med ett högt klimatavtryck utan att betala klimattullar.

18

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

Vi anser att det skulle vara bättre att gå vidare med ett mer begränsat antal sektorer. Fokusera på de sektorer som vill ha klimattullar och fortsätt utreda hur ett mer effektivt system skulle kunna se ut innan man applicerar det på fler sektorer. Vi måste se till att ett illa genomtänkt och för snabbt genomfört förslag inte får irreversibla effekter som skadar industrin permanent. Europeisk aluminiumindustri har sedan 2009 förlorat 30 % av produk-

tionen. Mycket på grund av lagstiftning som haft ett syfte att komma tillrätta med de globala utsläppen. Konsekvenserna har dock medfört att europeisk primäraluminiumindustri lagts ned. Därmed har Europa också blivit mer beroende av import. Låt oss se till att införandet av klimattullar inte blir ännu en allvarlig smäll för aluminiumindustrin, som dessutom inte medför några positiva effekter för klimatet.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Text av Lars-Inge Arwidson

Holsby Metall Aluminiumleverantören som erbjuder marknaden alternativ!

M

ycket går att göra i profil, vilket också görs, Men allt går inte göra i profil! Med en ”tredje dimension” på detaljen erbjuder Holsby Metall ett alternativ. Jag träffar Mikael Fasth, VD på Holsby Metall i Vetlanda, som driver företagen med kompanjonen Simon Nilsson (vVD och Teknisk Chef). Det har gått bra för kompanjonerna som efter att ha förvärvat det då mässingsdominerade Holsby Metall 2011 idag kan se tillbaka på 10 år med växande omsättning och nyinvigda produktionslokaler. Men inte bara tillbaka – man ser också framtiden an med positiv tillförsikt. Mikael och Simon har en lång och händelserik väg fram till var de befinner sig idag. På 90-talet drev Mikael framgångsrikt AluBe verksamma inom profilbearbetning där då Simon jobbade som Tekniker. AluBe såldes 2004 till dåvarande Norsk Hydro. Mikael fortsatte inom Norsk Hydro medan Simon testade nya utmaningar i Skåne och Göteborg. Men de ville göra något tillsammans, så efter sju år på Norsk Hydro för Mikael lockade han hem Simon från Skåne och de förvärvade

tillsammans Holsby Metall 2011. Ett företag som då enbart producerade smidda mässingsdetaljer. Med den kundstock som följde med köpet, fick man så småningom förfrågningar på bearbetade aluminiumdetaljer (båda kom ju från den världen) och idag 10 år senare har aluminium succesivt växt och idag är det den dominerande verksamheten. Men – det unika med Holsby Metall som leverantör är att man inte ”bara” bearbetar aluminiumprofiler. Man tog med sig erfarenheterna från den smidda mässingen till att även varmsmida aluminium. Maskinparken man förvärvade passade bra också för aluminium. Detta gjorde att man kunde erbjuda sina kunder alternativ! ”Den tredje dimensionen” som ofta är svår (eller kostsam) att erhålla med en profil, kan ofta istället produceras med varmsmidestekniken – båda lösningarna i aluminium. Varmpressning och efterbearbetning var till en början dominerande men snart ökade aluminiumprofiler framförallt på telekom-sidan då förfrågningar började komma från den tidigare förvärvade kundstocken. Smidesdelen står dock fortfarande för den största andelen av verksam-

heten på mindre komponenter upp till 3 kg. – Vi tvingar inte in kunden i en profil eller en varmpressad lösning, kunden väljer det bästa alternativet”! Mikael visar på några exempel där ”tredje dimensionen” öppnar för en lösning med en varmpressad produkt där en profil inte skulle vara varken lönsam eller funktionell. Till skillnad från de mer traditionella underleverantörerna som är knutna till de större profiltillverkarnas sälj, företrädesvis i Småland, har Holsby Metall följt vad Mikael kallar den ”Europeiska modellen” där man själva köper in materialet i form av profiler och stång och sköter kundrelationerna och marknadsarbetet själva. – På detta sätt styr vi vårt eget öde och utveckling, säger Mikael.

Positiv utveckling Holsby Metall har haft en mycket positiv utveckling sedan starten och utökat sina lokaler med förvärv inne i Vetlanda och utbyggnad både i Holsby och Vetlanda med en produktoch kundmix som fördelar sig på 70 % Automotive och 20 % Telecom (bara profiler) och 10 % övrigt Vari ligger framgångarna? Enligt Mikael kanske framförallt bero-

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

19

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

ende av sina tekniska, ofta enkla och smarta, lösningar med mycket automation. Att vara en liten spelare på en marknad med flera stora aktörer blir ibland en fördel genom en mer lean organisation och därmed overhead. Och, naturligtvis, att man kan erbjuda marknaden alternativen profiler och/eller varmsmidd aluminium. Det pratas mycket idag om ”Hållbar industri” och den cirkulära ekonomin. Detta känner även ett företag som Holsby Metall av. – Det handlar mycket om att få kunden att välja rätt legeringar och göra produkterna återvinningsbara för att bli mer miljövänliga, säger Mikael. Vad gäller CO2 har Holsby Metall minimala utsläpp, men det finns naturligtvis saker att göra även där, fortsätter Mikael. Kunder vill idag gärna se en livscykelanalys

20

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

som till exempel visar hur mycket CO2 produkten släpper ut. Holsby Metall har idag en professionell och teknisk kompetent arbetsstyrka. Man ser dock att i en inte alltför avlägsen framtid kommer en generationsväxling och Mikael upplever att det kommer uppstå ett glapp på ett antal år. Så kompetensförsörjningen framåt kan komma bli en utmaning. Här kan förhoppningsvis det kommande Teknikens Hus , där Mikael sitter med i projektledningen, komma att bidra genom att kunna erbjuda kompetensutveckling inom digitalisering, automation, robotisering och AI med mera. – Ny teknik kommer hela tiden och det gäller att hänga med i utvecklingen, säger Mikael. Redan idag är vi väl framme i tekniken vad gäller automation och digitalisering

men vi måste även hålla koll inom området AI. Teknikens Hus är ett samarbete mellan kommunen och näringslivet för eftergymnasial utbildning och stärka kompetensförsörjningen till regionen, se separat artikel om detta i senare nummer (reds anm). Vill du veta mer om Holsby Metall? Se gärna hemsidan www.holsbymetall.se eller kontakta Mikael på mikael.fasth@holsbymetall.se.

Faktaruta Förvärvade Holsby Metall 2011 Ägare: Mikael Fasth, VD och Simon Nilsson, Teknisk Chef (50/50) Antal anställda: 115 Omsättning: ca 200 mkr Aluminiumförbrukning: ca 2 000 ton/år

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Mikael Fasth till höger och Simon Nilsson till vänster

Varmsmidda aluminiumdetaljer

Bearbetade aluminiumprofiler till Teleco

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

21

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef, dag.holmgren@svensktaluminium.se

Aluminiumtävlingen

S

Aluminium för hållbar utveckling riktat till Universitet och Högskolor i Sverige. Tema för tävlingen är ”Återvinning och miljö”. Inlämning senast 2021-12-15

om tidigare meddelats har vi bestämt att tävlingsbidragen ska vara inlämnade senast 15 december i år. Nu finns även informationen på www.svensktaluminium.se. Planen är att i höst erbjuda studenter och högskolor att deltaga på ett webbinarie där vi kommer att berätta om tävlingen och även fördjupa informationen om materialet och dess möjligheter. Om andra relevanta skolor sänder in material kommer även dessa naturligtvis att bedömas! Vi sänder ut en inbjudan i början på september där vi även efterlyser era önskemål om specifik information som vi då kan redovisa och svara på. Själva seminariet beräknas

22

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

att genomföras under vecka 38 eller vecka 39. Vid detta webinarie kommer vi att visa exempel på de olika produktions metoder som används och även hur man tar fram materialet. Beräkna att seminariet kommer att på gå ca 2 timmar. Som tidigare nämnt är ni, företagare, välkomna att komma med förslag på inlägg som Ni tror att studenter och högskolor kan vara intresserade av. Syftet är som tidigare att öka kunskapen och förståelsen för detta fantastiska material. Ni som verkar i industrin sitter på väldigt mycket kunnande så väl praktisk som teoretisk som jag är övertygad om att studenter vill ta del av. De vi främst tänker på är naturligtvis de företag som på något

sätt arbetar med aluminium som kärnämne men självklart är även andra välkomna med synpunkter och inlägg. Återkom gärna med era frågor, synpunkter och tankar till Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se) Utförlig information om tävlingen finner ni på hemsidan www.svensktaluminium.se/tavling, där informationen finns på både svenska och engelska. Svenskt Aluminium verkar för att dels materialet och dels branschen skall bli mer synlig för tekniker, ingenjörer, produktutvecklare, designer, arkitekter m.fl. Vi är en liten organisation och våra uppgifter hittar ni under fliken ”KONTAKT” på www. svensktaluminium.se.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Intervju med Anders Bergström Senior Design Manager på Volvo Car i Göteborg

E

tt av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

23

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Vem är du? Jag heter Anders Bergström och är numera Senior Design Manager på Volvo Car i Göteborg. Är född 1977 och utbildad på Konstfackskolan i Stockholm och tog min Master i Industridesign på HDK i Göteborg. Jag har tidigare även arbetat på Geely, Lynk & Co. Jag har även undervisat som lektor på Universitetet i Växjö.

Hur är din kunskap generellt om materialet och dess produktionsmetoder? Jag vill nog påstå att mina kunskaper om materialet är goda, främst ur en praktisk synpunkt. Mitt ansvarsområde på Volvo Car är material generellt och då ingår naturligtvis aluminium i detta.

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har? Materialet är ”snällt” mot verktyg, mjukt och lätt att forma. Vi använder det mycket när vi tar ram våra prototyper. I produktionen av en bil är det i fälgarna och inredningen som man upplever materialet tydligast. Möjligheterna till olika ytbehandlingar så som anodisering i olika färger, borstning och andra sätt att bearbeta aluminiumytan skapar spännande uttrycksmöjligheter. Att sedan många av de exteriöra komponenterna, så som motorhuv, och ibland hela bilens kaross är av aluminium, kanske inta alla känner till. Som ett exempel kan jag nämna Jaguars F-serie.

24

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

Hur viktig är miljö- och hållbarhetsfrågorna för dig som designer? Detta är nog en överlevnadsfråga för bilbranschen och ett mycket stort fokus för Volvo Car. Materialets möjligheter till återanvändning är jättebra och vi vill ha mer av detta. Problemet är att det i vissa fall är brist på tillgången av återvunnet aluminium. För Volvo Car är miljöfrågorna en mycket viktig del av utvecklingen av nya produkter.

Vilken relation har du till aluminium? Förutom miljöfrågorna så är materialet fantastiskt när det gäller att skapa intressanta och spännande inredningsdetaljer i en bil. Med aluminium kan jag skapa de uttryck som jag önskar ge inredningen i bilen.

Vilka produkter med aluminium har du tagit fram? Förutom alla de delar i Volvo Cars bilar har jag även arbetat med kameror för Qualisys AB.

Har du någon favorit bland dessa? Jag har några favoriter som har några år på nacken. Ett antal paneler där flera fortfarande är i produktion och några som använts i tidigare årsmodeller. Ett spännande exempel på materialval är när jag började samverka med Orrefors. Jag initierade att Volvo skulle använda materialet

kristall i den växelspak som senare kom att ritas av designern Axel Ernstsson på Volvo. Detta har senare blivit ett spännande koncept. På detta sätt tillför materialet exklusivitet och samtidigt något typiskt svenskt. På samma sätt skapas positiva upplevelser med aluminium.

Har du något på gång just nu med aluminium? Det har jag men som vanligt när det gäller bilbranschen kan jag inte berätta om detta i nuläget.

Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen? Det är ofta hos designerna som idéerna startar, och då är det viktigt att aluminium finns med redan från början. Det är ofta i designprocessen som de framtida materialen bestäms. Detta borde branschen ta till sig. Ju mer kunskap och förståelse man har för materialet desto större chans att det blir valt. Här kommer naturligtvis även miljöfrågorna in.

Hur lyckas du övertyga dina kunder att investera i designprocessen PÅ Volvo Car tar designfunktionen en allt viktigare del. Vi kan inte sälja en ful bil oavsett dess teknik. Människor väljer de produkter de tycker om och gillar, bilbranschen är inget undantag.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Olika dekorpaneler för Volvo bilinteriörer designade av Anders Bergström

Växelspak med kristall från Orrefors

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

25

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Från Port Klang till Gnosjö? 26

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

D

et är det där med lager, och varför det är så svårt att acceptera att lager ska vara en fullständigt normal del av vardagen. Fast det gäller väl bara i den fria världen där vi handlar, inte på LME, och definitivt inte på LME i Asien. Premierna på aluminium i USA och Europa har gått i taket men i Port Klang i Malaysia där tycks man med LMEs goda minne sitta och rulla tummarna. Att det blir lite uttagsköer är inget konstigt, det är ju en del av businessen när det gäller råvaror. Jag kan inte vara mer oense med veklingarna i London än på just den här punkten. I slutet av april låg det i runda tal 1.830 tton aluminium utspridda på LME lager runt om i världen, av dessa låg ca. 40 % eller 730 tton på lager i Port Klang. Fullkomligt normalt, men det är nu det sorgliga kommer för av dessa så låg 390 tton och väntade på att få lämna lagret och skickas vidare i kedjan. Med andra ord dryga 53 % i uttagskö, eller mer specifikt 199 dagars väntetid för att få ut sin metall. Tänk er att ni varit på krogen men får vänta 200 dagar för att få ut jackan och gå hem. En kanske inte helt rättvis jämförelse då man kan välja att gå hem utan jacka, det kan inte industrin. Dessutom var det här inte något som skedde över en natt, som lagerökningen i mars, utan månaden innan var det 183 dagars uttagskö. Behöver jag tillägga att kön var noll i februari. På LME tycker man det här är OK och försvarar sig med att man har en maximigräns på 80 dagar, mer dagar än så behöver man inte betala lagerhyra för. Dvs 199-80 = 119 dagars hyra är gratis, jättebussigt kan tyckas men lika lite som det värmer när man ska gå hem utan jacka så löser inte dessa gratisdagar industrins

problem. Industrin behöver sin metall, och när den sinar i de vanliga leveranskedjorna vänder man sig tillslut till LME och börslagren av metall. Att man då ska behöva vänta 200 dagar är rent ut sagt skamligt, men i London skäms man inte ens. På Kalle Kula AB (fiktivt namn) satt man under senhösten och räknade och funderade över vilka priser man skulle budgetera med. Metallen låg och pendlade mellan 1 750-1 950 USD/mt innan den i december bröt upp genom 2 000 dollar nivån. Då under hösten låg premierna i Europa kring 140 USD/mt och i USA på 310 USD/mt. Nu kostar metallen över 2400 USD (+20-25 %) och premierna i Europa har gått upp 65 % till 235 USD samtidigt som man i USA har en premieuppgång på 87 % till 585 USD. Allting har gått kraftigt upp och endast de som har möjlighet att prissätta mot kund med rörliga kurser på både premie och baspris kan känna sig någorlunda komfortabla, de har ”bara” att oroa sig över kapitalbindningen. På Kalle Kula AB har man inte den lyxen då man inte producerar i sådana volymer, utan här sitter man rejält i rävsaxen. Hundra dollar upp på premien och 400 dollar upp på metallen är mycket, och man är inte ensam om att sitta i den sitsen. Många är de

mindre till medelstora metallföretag som åtagit sig att under kvartalet, halvåret eller året leverera volymer till fasta priser utan att själva ha möjlighet att skydda sig mot prisuppgångar. Man kan terminssäkra sig mot prisuppgångar, visst, men då terminssäkringar sker i poster om 25 ton är detta inte en realistisk lösning för många*. Dessutom är även detta kapitalbindande. Ett annat problem är att kund ofta ej heller åtagit sig en fast köpvolym vilket komplicerar tillvaron ytterligare. Vad Kalle Kula AB och många andra därför gör är att de ber en stilla bön och håller tummarna att det hela rätar upp sig. Gör det inte det, blir det hårda bantningskurer. Kanske är det dock nu så att de kraftiga prisuppgångarna nu börjar stöta på motstånd ifrån de största av aktörer. För vad som ibland kan hända när det har gått lite för långt mycket för fort är att kinesiska myndigheter både lokala och statliga öppnar sina portar och lättar på de strategiska lager som då tidigare byggts upp för att brygga över i tider av mindre efterfrågan. Vi börjar få indikationer på det på kopparsidan där metallen i maj satte nya all time highs och nu korrigerat ner med tusen dollar. Så än finns det hopp.

* Jag är en stor förespråkare av terminssäkringar men inser att det kan vara svårt för många att använda sig av dylika pga volymhänseenden. Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

27

TOMAS LILJENFORS Tomas är grundare av Bryne AB. Bryne AB är ett utvecklingsföretag för skärpning av produkter och tillverkare. Bryne AB erbjuder utvecklingsstrategistöd för industripartners och tillhandahåller tekniska konsulter, utbildning, projektledning och utvecklingsstöd inom materialoch industriproduktion.

Text av Tomas Liljenfors

Samla och sortera skrot

F

örra året satt jag och grillade i en av Blekinges vackra hamnar. En Tesla kom smygande och parkerade intill. Ur lastades säkert tio dunkar bränsle som kärrades ut på en brygga, ner i en gammal motorbåt och som gav sig väg med ljudet

från typiska tvåtaktsmotorer genom skärgårdsbiotopen. Att köpa en dyr bil som går på el, och samtidigt använda gamla motorer i känslig miljö där det är välkänt att motorn släpper ut en tredjedel av bränslet i vattnet utan rening, hur tänker man då? Resonerar man att de kör mer bil än båt eller att en miljöinvestering är

bättre än ingen? Eller fanns det kanske andra faktorer som var viktigare än ett genuint miljöintresse? Med hållbarhet finns det många olika sätt att resonera och det är ofta svårt att enkelt säga vad som är rätt och fel. Samma sak är det med återvinning av aluminium. Det talas om återvinning på många företag idag. Det skapas visioner, sätts mål och mätetal följs upp. Si och så mycket av våra produkter ska baseras på återvunna råvaror. Andel återvunnit material som ska ingå i en produkt och andra siffror sätts upp. Det är bra att mäta och bra att följa upp. Men

Svensk standard SS-EN ISO 14021:2017

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

29

för att kunna mäta behöver man veta vad man ska mäta och i det här fallet vad återvunnet material egentligen är. Innebär en återvunnen produkt att den till 100% består av kasserade produkter som har insamlats och omsmälts till en ny produkt? Nej, så enkelt är det inte. Vad vi har att förhålla oss till är standarden SS-EN ISO 14021:2017. Vi hjälps åt att reda ut begreppen här.

Pre consomer scrap Aluminium kommer från jordskorpan och en välkänd stensort (Bauxit) varifrån aluminiumoxid utvinns. Denna oxid separeras i elektrolytprocessen och ut kommer aluminium

i metallisk form. Metallen kallas då primäraluminium och kommer uteslutande från en jungfrulig råvara. Aluminium kan sedan renas, legeras och ges önskat innehåll och form. I många processteg avlägsnar man också aluminium som till exempel när man borrar, sågar och fräser en produkt. Den metall som i dessa processteg avlägsnas kan samlas in och smältas om igen. Detta skrot kallas på engelska ”pre consumer scrap” eftersom det uppstår innan en konsument börjat använda produkten. Ibland kallas det också ”nytt skrot”. Detta skrot kan ha många olika former och renhet, men generellt är det uppdelat så att allt skrot i en

sändning har samma form och renhet. ”Pre consumer scrap”, dvs skrot som är återvunnet före konsumentled, är kasserade pressgjöt, kasserade produktionskomponenter, spån, göt, slagg och andra restprodukter från tillverkningsprocessen mellan elektrolyt och slutprodukt.

Post consumer scrap Den andra typen av skrot är den som efter sitt användande omsmälts. Här hittar vi använda motorblock, ansjovisburkar, fönsterbågar, folier och alla andra produkter i aluminium som samlas in efter slutanvändning. Detta skrot kallas följaktligen ”post consumer scrap”. Returburkar som

Pre skrot klipp .

30

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

pantas är ett exempel på en sluten återvinningsloop av konsumentanvända produkter, där burkarna kontrolleras vid pantning så att de stämmer överens med den streckkod som står på burken. Vid slutna återvinningsloopar kan råvaran smältas ned och samma produktslag kan tillverkas igen, det vill säga pantade burkar blir ny plåt som kan bli nya burkar igen. Det mesta skrot som insamlas efter användande behöver dock sorteras. Vid sortering finns alltid en risk att föroreningar kommer med. En förorening kan till exempel vara balanseringsvikter på fälgar som förr var gjorda i bly och idag av zink, vilka båda påverkar egenskaperna för aluminium. Ett annat exempel är ingjutna järnbitar eller koppar från kylare som även de kan bli föroreningar om de används i fel typ av legeringar. Skrot efter konsumentled behöver sorteras och ofta prepareras innan omsmältning men har ändå en mycket högre föroreningsrisk än nytt skrot.

Återvunnen eller inte Så, med återvinning avses att ta ett materialslag ur avfallsflödet och återföra det i ett produktionsflöde. Däremot, det som återvinns inom en process, tex intern återvinning av göt, räknas inte som återvunnet material eftersom det betraktas som en råvara inom tillverkningsenheten. Men om göten i stället säljs, till exempel till en skrothandlare, räknas den som återvunnen. Samma

Returburkar

bit av metall är med andra ord ibland återvunnen och ibland inte.

Återvunnen legering Vid återvinning smälts råvaran ner till flytande form och blandas i ett smältbad. Vid all smältning försvin-

ner en del av metallen eftersom oxider och andra föroreningar avskiljs, men oftast tillsätts också legeringsämne för att kunna tillverka rätt typ av legering. Så vad är då en återvunnen legering och är det samma sak som en sekundär legering? Ja,

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

31

Post skrot balanseringsvikter

32

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

sekundär eller återvunnen är synonymer för en legering tillverkad från skrot. Men måste hela innehållet vara skrot, och vilken typ av skrot ska det innehålla? Råvaran består av primär eller sekundär aluminium. Sekundär aluminium består av post- eller pre-konsumentskrot. Legeringsämne som tillsätts kan vara återvunna, som till exempel koppar, eller primära, som kisel, titan eller magnesium. Ofta innehåller återvunnen aluminium också en viss mängd primäraluminium. Idag är det sällsynt med legeringar med en primärhalt som är lägre än ca 5%, så de legeringar som i dagligt tal kallas återvunna har minst 5 % primära råvaror. Legeringar för komponentgjutning är ofta återvunna men utan specifikation på primärt innehåll eller andel konsumentskrot. Det finns idag också ett par exempel på legeringar för tillverkning av aluminiumprofiler som till största är del baserade på konsumentskrot, men de flesta består mestadels av primäraluminium. Metallkvaliteten varierar normalt mer när återvunna råvaror används och man får en mer homogen metallkvalitet när primäraluminium används. När en viss metallkvalitet krävs för produkten har det därför förordnats en högre andel primärmetall.

Vad menar företagen? När då företag sätter mål att 100 % av legeringarna ska vara återvunna så bör motfrågan vara – vad menar ni med en återvunnen legering? Innehåller den 1 eller 100 % återvunnet material? Innefattas då också före-konsument-skrot i begreppet återvunnet material? När detta är besvarat och man vet innehållet kan man också följa upp sina nyckeltal.

Trenden Det vi ser nu är en trend med ökat hållbarhetsfokus bland slutanvändare. Vad händer då när många slutanvändare kommer att sätta krav på att deras produkter ska innehålla en viss andel pre- postanvändarskrot? Mängden skrot sägs vara begränsad på marknaden. Ett troligt scenario är att priserna på skrotbaserade legeringar kommer att öka. Produkter med krav på hög återvinningsgrad kommer följaktligen öka i pris. Produkter utan krav på återvinningsgrad kommer ha en högre primärhalt, eftersom mängden skrot på marknaden tros vara begränsad. Detta resulterar i att företag som sätter krav på återvinningshalt riskerar att få en lägre metallkvalitet än konkurrenterna, men till ett högre pris. Den totala mängden skrot som används ökar inte om nu mängden är begränsad. Vilken miljöfördel blir det då?

Hur ökar vi återvinningen? För att öka halten återvunnet aluminium behöver i stället mer alumini-

Kisel

umskrot återvinnas. Produktutveckling som gynnar återvinning blir allt viktigare. Men det tar tid innan produkter som tillverkas idag verkligen är återvunna. Idag exporteras stora mängder skrot från Norden. Att returburkar exporteras för att bli ny plåt i ett annat land är sin sak, men att prima råvara i form av sekundäraluminium lämnar landet är inte hållbart. Så frågan vi måste ställa är, hur kan vi öka återvinning av lokalt genererat skrot? En viktig del i diskussionen är vilka krav vi sätter på en legering. Att använda finare skrot än vad produkten kräver ger en degradering. En skrotråvara används alltid bäst om den blir samma produkt också i nästa livscykel. Mer om detta i kommande artiklar. Min personliga åsikt är att det är bättre för företag att sätta krav gällande den minsta mängd preoch postkonsumentskrot man vill ha i sina produkter och en maximal andel primärmetall, där primärmetall innefattar både primäraluminium och primära legeringsämne. Ett enkelt, men stort steg framåt skulle vara om en materialleverantör för varje leverans angav andel pre- respektive post-konsumentskrot, och

andel primära tillsatser (legeringsämne respektive aluminium). På detta sätt kan nyckeltal följas upp som faktiskt har en påverkan. Otydligheten i begreppet ”återvunnen” gör det svårt att följa upp och därför också svårt att beräkna vilken hållbarhetsförbättring den verkligen ger. Ska man utveckla en produkt behöver man fakta för att prioritera sin utvecklingsverksamhet. Vill man förbättra vår framtid genom mer hållbarhetsfokus kan man inte hålla sig med otydligheter. Termer som ”rätt”, ”hållbara” och ”återvunnen” behöver förklaras så att otydlighet ersätts med faktabaserad tydlighet. Annars är risken stor att vi inte alls får en bättre hållbarhet vid tillverkning av aluminium och att aluminium som material inte når upp till den potential som det faktiskt har, det vill säga att bli ett riktigt, riktigt bra miljöval. Till exempel skulle ju kunskap och insikter av denna sort kunna användas till att tillverka elmotorer för skärgårdstrafik, elmotorer som i slutändan kanske sitter i en båt som ligger i en vacker hamn i Blekinge.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

33

Jochen Hermann, teknisk chef Mercedes AMG GmbH

34

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

Helt nytt karosseri för kommande Mercedes-AMG SL: en aluminiumkonstruktion för maximal styvhet

Aluminium används för maximal styvhet Mercedes-Benz AMG kommer inom kort att lansera en ny generation av den ikoniska SL. Den nya modellen av SL kommer den ersätta GT Roadster.

D

en nya Mercedes AMG SL Roadster har en helt ny konstruktion med en aluminiumram med en självbärande struktur. Mercedes gav sina designers uppgiften att utveckla AMG-SL utan att förlita sig på tidigare SL-modellkonstruktioner eller komponenter. – Utvecklingsteamet stod inför en extremt utmanande uppgift. När vi fick i uppdrag att genomföra utvecklingen av den nya SL började vi från grunden utan att bygga på någon befintlig struktur. Vi har lyckats med att uppnå både utmärkta styvhetsvärden i alla områden i kombination med en låg vikt, säger Jochen

Hermann, teknisk chef Mercedes AMG GmbH.

Högt aluminiuminnehåll Den nya Mercedes SL har en materialkomposition av aluminium, stål, magnesium. och fiberkompositer som säkerställer styvhet i kombination med låg vikt. Andra specifika förändringar är aluminiumpaneler på underdelen och funktionsintegrerade fjäderben fram och bak. Instrumentpanelstödet är tillverkat av magnesium.

Skräddarsydd gjuten aluminium Gjutna aluminiumkomponenter används vid nodpunkterna där krafter

samlas eller där funktioner är högt integrerade, dvs där stora krafter måste överföras. Gjutna komponenter har fördelen att möjliggöra jämn fördelning av krafter, vilket gör det möjligt att variera gjutgodsets väggtjocklekar beroende på de belastningar som de enskilda komponenterna kommer att stöta på. Jämfört med den tidigare modellserien ökade kroppens vridstyvhet med 18%. Den tvärgående styvheten är 50% högre än AMG GT Roadster, medan den längsgående styvheten är 40% högre. Produktionen av den nya SL kommer att ske på Mercedes-fabriken i Bremen, Tyskland.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

35

Produktionschef Jonas Eriksson berättar om Lundbergs induktionsugn DuoMelt med två ugnskroppar

36

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

Text av Torbjörn Larsson

Unik investering för svenskt pressgjuteri

L

undbergs Pressgjuteri i Vrigstad investerar drygt 14 miljoner kronor i ett nytt ugnssystem med tillbyggen. Det är den första delen av en investering som pågår under fyra år. När företaget är färdigt med sin plan räknar man med en besparing på 40 % av elförbrukningen.

– Vi har funderat i många år på hur vi kan producera smälta på bästa sätt innan vi bestämde oss för att investera i induktionssmältning, en för pressgjuteribranschen ny teknik berättar Cajsa Lundberg, vd Lundbergs Pressgjuteri. Till en början var Lundbergs Pressgjuteri i behov av att investera i en ny centralsmälta i produktionen.

Den tillgängliga tekniken har bland annat varit gasoldriven, men det var inte aktuellt. – Att backa in i framtiden är inte intressant, därför letade vi ny teknik. Genom mina nätverk hos bland annat Gjuteriföreningen hade jag fått tips om att titta på induktionsugnar. Mig veterligen har ingen i Sverige använt induktion vid pressgjutning, säger Cajsa Lundberg. Genom tidigare samarbete runt metallkvalitet hade Cajsa kontakt med företaget Bryne AB och Tomas Liljenfors, som är materialexpert. Tomas har sedan tidigare studerat olika ugnstyper för att titta på vad som orsakar bra eller dålig smälta. Lundbergs har gjort många tester och letat fakta. Att ta hjälp av Bryne

Vd Cajsa Lundberg och marknadsassistent Emma Bokinge

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

37

Induktionsugnen matas här med internt återgångsmaterial med hjälp av en kran. En degel smälter ett ton aluminium på ca 40 minuter med ett högt metallutbyte och låg energiförbrukning.

för hållbarhet jag kan sälja, men vi har hittills inte fått något svar från våra kunder. Om jag investerar i en hållbar tillverkning så måste det vara en konkurrensfördel, berättar Cajsa. Cajsa Lundberg träffar mitt i prick. Vad ska driva världens hållbaraste gjuteribransch att bli än mer hållbara, om det inte ger någon nytta tillbaka. Aluminium Scandinavia har pratat med flera gjuterier som vittnar om samma fenomen. De stora svenska exportföretagen kräver hållbarhet, men kan inte specificera hur den ska mätas och de är inte intresserade av att betala för en bättre hållbar produkt. – Som leverantör måste vi få någon sorts premiering för att vi investerar i lågt koldioxidavtryck och är hållbara menar Cajsa.

Hållbarhet – ingen fördel vid miljötillstånd

och Tomas Liljenfors som projektledare var en förutsättning för att orka med att genomföra projektet. – Som ett mindre företag har vi inte de extra personalresurser som det krävs för att driva ett för oss så stort projekt som detta, säger Cajsa. Cajsa Lundberg gick också med i ett Energinätverk för tillverkande SME-företag i Jönköpings län. Syftet var att undersöka om man kunde spara el genom deras kommande investering och samtidigt få nya tankar från andra experter och deltagande företag. Genom energinätverket fick man också tips om att söka investeringsbidrag hos Energimyndigheten. Där fick man också godkänt på ett bidrag på 4,6 miljoner kronor, vilket är 50 % av den merkostnad som det innebär att investera i induktionsugn,

38

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

jämfört med att investera i de på marknaden rådande teknikerna, resistensugn eller gasolugn. – Bidraget från Energimyndigheten var avgörande för att vi skulle våga ta detta tekniksprång. Det är ett svårt beslut att ta för ett litet företag. Vi hade inte satsat om vi inte hade fått stöd, berättar Cajsa Lundberg. Med induktionsteknik öppnar sig nya möjligheter. Förutom att man sänker sin energiförbrukning kommer Lundbergs också att sänka sitt fotavtryck rejält då man kan smälta effektivare centralt och samtidigt fortsätta använda förnyelsebar energi. Frågan är dock om företaget kan växla upp värdet av att investera i hållbarhet ända ut till kunden. Alla pratar om hållbarhet, men vem vill betala? – Som leverantör vill jag veta vad

Att investera i hållbarhet ger heller inget stöd när Lundbergs söker miljötillstånd. Cajsa är uppgiven när vi frågar om processen för att söka miljötillstånd. – Trots att jag investerar i hållbarhet så hjälper det inte när vi söker miljötillstånd. Det blir bara värre Jag har t.ex involverat mina lokalpolitiker. Jag är så besviken på miljölagstiftningen. Varför ska det vara så svårt att få ett nytt utökat miljötillstånd när man tar affärer, vill växa och skapa fler arbetstillfällen. – Ska man behöva jobba med detta i över tio år när man redan har en befintlig industri som redan följer miljölagstiftningen, säger Cajsa Lundberg uppgivet.

Induktion ger konkurrensfördelar När Lundbergs har bytt alla ugnar i gjuteriet så har man gjort en direkt besparing i energiförbrukning på

Tidigare har smältan varit vår svagaste länk, nu skapar den möjligheter

En stor fördel med induktionstekniken är omrörningen som magnetfältet genererar. Reningssaltet, som här syns i bild, reagerar med föroreningarna som enkelt kan avlägsnas från metallen vid slaggning. Detta skapar en effektiv reningen av metallen och en stor flexibilitet att anpassa legeringsinnehållet mellan smältningarna.

mer än en halv GWh per år, med samma mängd smält metall. Då har även ugnarna som finns i gjutcellen bytts ut mot hållugnar. Det är inte bara energibesparingen som är fördelen för Lundbergs när dom investerar i ny teknik. Man får bättre styrning av processen, minskar variationerna, jämnare kvalitet och bättre arbetsmiljö. Med

Induktion öppnar sig möjligheterna att legera. Att kunna göra en mindre smälta som Lundbergs vill ha den ger möjligheter för att testa nya saker. Cajsa Lundberg menar att hon får allt fler förfrågningar på olika legeringar. Idag är det mer funktion som efterfrågas i legeringen. Elektrifieringen i fordonsindustrin är en stark

faktor som påverkar. Det är hela tiden vikt man letar och då vill man ha så tunt gjutgods som möjligt, med hög hållfasthet. – Vi ser definitivt nya möjligheter med induktionsugnen. Tidigare har smältan varit vår svagaste länk, nu skapar den möjligheter, avslutar Cajsa Lundberg.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

39

Läs mer På sidan 36 kan du läsa mer i artikeln om Lundbergs Pressgjuteri och deras investering på 14 miljoner.

Detta gäller i synnerhet vad gäller inställningen till företag och företagare generellt. Men framförallt till mindre företag.

Är det rimligt att vissa ska behöva vänta i tio år på ett tillstånd i en befintlig verksamhet? Det är självklart helt orimligt och oacceptabelt att det ska ta 10 år för att få besked i en miljöprövning. Det finns ingen ursäkt för något sådant! Ledtiderna måste kortas rejält och över hela linjen. Annars riskerar vi att inte nå vare sig våra miljömål eller stärka svensk konkurrenskraft.

Mats Green Foto: Fredrik Wennerlund

Oacceptabelt att vänta 10 år på miljötillstånd

E

n av de riksdagsledamöter som Cajsa Lundberg har träffat för att prata, om de utmaningar som hon tillsammans med många andra företagare har, är Mats Green som representerar Moderaterna i Jönköpings län. Mats har också gjort besökt hos Lundbergs Pressgjuteri i Vrigstad och vet vilken verksamhet Cajsa driver. Vi har låtit Mats svara på några av de frågor som Cajsa har när det gäller hur politiken ser på svensk industri och möjligheten till förbättringar.

40

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

Hur ser ni på de problem som Lundbergs Pressgjuteri påtalar när det gäller ansökan om miljötillstånd? Det finns fantastiska förutsättningar för svensk industri men då krävs bland annat tillgång till mer fossilfri el och kortare ansökningsförfaranden samt en mer ändamålsenlig lagstiftning – i synnerhet vad gäller miljölagstiftningen. Sedan kommer man aldrig ifrån att fler myndigheter behöver göra samma resa som Skatteverket – att gå från kontrollmyndighet till servicemyndighet.

Försöker man från politiskt håll göra det enklare att söka utökat miljötillstånd när man investerar i hållbarhet? Moderaterna har bland annat föreslagit att miljötillståndsprocesserna görs mycket kortare och att ändringstillstånd måste vara huvudregel i miljöprövningsprocesser. När ett företag investerar i hållbarhet ska det naturligtvis alltid löna sig. Här behöver mycket göras.

Cajsa Lundberg känner stor frustration över att det är både resurskrävande och kostsamt att söka utökat miljötillstånd. Anser ni att det finns anledning att se över om det ska vara någon skillnad på mindre företag jämfört stora internationella företag? Utgångspunkten måste vara att det ska bli enklare för alla företag - i synnerhet för mindre.

Leverantörer inom aluminium Vill du också synas här? Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu

www.profilgruppen.se

Torbjörn Larsson 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

www.hydal.se

www.klarvik.se

www.emmegi.se

www.elumatec.se

www.aluminium.se

www.alu.se

www.hydro.com

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

41

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Marie Ahlmen Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

CHEMETALL AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

COREMA SVETSEKONOMI AB

COVENTYA AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

42

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

CANDOR SWEDEN AB

ALUTRADE AB

BEIJER INDUSTRI AB

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

GRÄNGES SWEDEN AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

BÜHLER AB

Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

ALU-S AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf

Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

HYDRO

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

HYDRO ROLLING

Strandbergstagan 61, 3 tr 112 51 Stockholm Tel: 08-667 91 05 mattias.eriksson@hydro.com www.hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 Fax: 031-55 19 55 Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00 Kontakt: Ola Manestam ola.manestam@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

STENA ALUMINIUM AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

43

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN

Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB

Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB

Bockning Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen

Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB

Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Kapning Micor AB

Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB

Laboratorier

Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Dormer Pramet AB

Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB

Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv

Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Friction Stir Welding Hydro

Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Materialprovning Materialeprøvning

Svetsning Alu-S AB PALLCO AB

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Fogning LEGOARBETEN

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Gjutgods Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB Metallgjuteri Beckmans Gjuteri Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB

Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Gjuteriförnödenheter

Information

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

44

Silikongummi Alcan Nordic AB

Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning Chemetall AB

Metallförsäljning Band, lackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Band, olackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Gjutaluminium Stena Aluminium AB Plåt, lackerad Hydro Hydro Rolling Plåt, olackerad Hydro Rolling Plåt, slät Alutrade AB Hydro Rolling Hydal Aluminium Profiler Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem KMC Ytbehandling AB

Utbildning Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling LEGOARBETEN

Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Elpolering Pollux Ytbehandling AB Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Kromatering Chemetall AB Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB

Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB

Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Alutin ProfilGruppen

CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro

Slipning Hydro

Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Hydro Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen Passivering Mastec CCTech AB Pulverlackering Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB

Anodisering Chemetall AB Coventya AB

Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Avfettning Chemetall AB Coventya AB Skärvätskor Chemetall AB Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

45

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: Hemsida:

E-post: Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bockning CNC-Stansning Kapning Kromatering Lackering Montering Perforering Profilbearbetning Skärande bearbetning Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐☐ Bockning ☐☐ Fräsning ☐☐ Kapning ☐☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING ☐☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Explosionssvetsning Friction Stir Welding Lödning MIG-svetsning Nitning Reparationssvetsning TIG-svetsning

MASKINER

☐☐ Mekaniserad svetsning ☐☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐☐ Motståndssvets ☐☐ Plasmasvets ☐☐ Svetsmaskiner ☐☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Fästelement Blindnitar Självstansande nitar Stuknitning

46

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Gänginsatser Specialskruv Lim Lod, fluss Tillsatsmaterial svetsning Tejp Fästelement titan

RÅDGIVNING ☐☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Allt för gjuteriet Avgasningsenheter Blacker Eldfasta produkter Flussmedel Isolationsprodukter Keramiska filter Kokiller och verktyg Pressgjutmaskiner Prototyptillverkning för gjutgods ☐☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bearbetning av gjutgods Kallflytpressning Kokillgjutning Lågtrycksgjutning Metallgjutning Modelltillverkning Precisionsgjutning Pressgjutning Sandgjutning Smide

Information

Laboratorier ☐☐ Analystjänster ☐☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Band, lackerade Band, olackerade Börsaffärer Gjutaluminium Plåt, lackerad Plåt, olackerad Plåt, slät Profiler, rör Profiler, special Råvaror

Utbildning ☐☐ Konstruktörskurser ☐☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Anodisering Beläggning av skyddsplast Blästring Dekorativ slipning Elektrolytisk metallbeläggning Elförtenning Elpolering Glaspärleblästring Gulkromatering Hårdanodisering Hårdanodisering och beläggning Infärgning Kemisk förnickling Kemisk metallbeläggning

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Kemisk polering Kromatering Lackering Mekanisk polering Metalonbeläggning Nickel/tenn Pulverlackering Screentryck Silketryckning Slipning Tampongtryckning Teflonbeläggning Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Avfettning Blästermaskiner Blästring Eftertätning Elektrolytisk metallbeläggning Fosfatering Infärgning Kemisk metallbeläggning Kromatering Slungrensmaskiner Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

☐☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion ☐☐ Konstruktionsfirma

Aluminium Scandinavia nr 3 · Juni 2021

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Expertkompetens inom aluminium. Bryne ger dig inte bara en analys. Hos oss får du en lösning. Vi kan aluminium och tillverkningsteknik. Vårt svar kan du tillämpa direkt. Enkelt, snabbt och säkert.

Röntgenanalys Kemisk analys Mikroskopi Processanalys

För mer info besök bryne.se

Utbildningar Bryne AB, Åbog. 1, DIÖ info@bryne.se 0476-63 68 88

www.facebook.com/aluminiumscandinavia

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark. — Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner. Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se