Issuu

SEPTEMBER 2026 NR 4

SVENSK FORSKNING PÅ GIGAKASTING SMEC tar nästa steg sid 26–31

ALUMINIUM 2026 Svenska företag samlas i Düsseldorf sid 16–19

www.aluminium.nu

En dold kraft bakom framtidens aluminiumlösningar

ProfilGruppen är lösningspartern bakom dagens många smarta aluminiumprodukter. Med skräddarsydda aluminiumprofiler och komponenter kan vi spela en avgörande roll i att forma morgondagens hållbara produkter. Välkommen till ProfilGruppen - www.ProfilGruppen.se

INNEHÅLL 14 Cold spray 16 ALUMINIUM 2026 21 Intervju med Melinda Lemke 26 SMEC 32 Gjutna aluminiumramar upp till 35 procent lättare

21 Intervju med Melinda Lemke Den 17 augusti tog Melinda Lemke över som generalsekreterare för Svenskt Aluminium efter Lars-Inge Arwidson.

33 Aluminium blir en säkerhetsfråga 34 Tudelad marknad för tysk aluminiumindustri 36 Intervju med Lars Eriksson 39 När ett lågt värde blir viktigare än miljön Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne 45 Även om kulturen inte är lönsam, är den lönsam! Krönika av Dag Holmgren 48 Reformering av EU ETS Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne

50 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

52 Metallbulletiner

26 Swedish Metal Casting Excellence Center

Börsnytt

54 Har jag drabbats av kognitiv dissonans? Krönika av Staffan Zetterström

Vi ska flytta gränsen för vad som går att gjuta

NÄSTA NUMMER 5/2026 Utgivning: 5 november Materialdag: 26 oktober Omslag: Melinda Lemke på Kust Hotell & Spa, se artikel sid 21. Foto: Magnus Östh.

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 4 · September 2026 · Årgång 43 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Melinda Lemke melinda.lemke@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Lexus uppges använda gigacasting i ny Kina-modell

Nya SBZ 155 är Elumatecs 5-axliga portalcenter för automatiserad bearbetning av aluminium- och tunnväggiga stålprofiler. Foto: Elumatec.

ELUMATEC LANSERAR NYTT 5-AXLIGT BEARBETNINGSCENTER Elumatec lanserar SBZ 155, ett nytt 5-axligt CNC-bearbetningscenter för aluminium- och tunnväggiga stålprofiler. Maskinen har portaldesign och kan bearbeta profiler med tvärsnitt upp till 1 000 × 380 mm. Arbetsområdet finns i versioner på 8,1 och 11,7 meter och maskinen kan utrustas för bearbetning

från sex sidor. Spindeln har en effekt på 20 kW och ett maximalt varvtal på 24 000 rpm. Verktygsmagasinet rymmer upp till 26 verktyg beroende på konfiguration. SBZ 155 är en av flera nyheter som Elumatec kommer att visa på ALUMINIUM 2026 i Düsseldorf den 6–8 oktober.

ALAN En serie av Dag Holmgren

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Lexus nästa elbil som ska tillverkas i Shanghai uppges få stora aluminiumkomponenter tillverkade med gigacasting. Enligt medieuppgifter ska tekniken användas i den nya crossover som planeras för produktion i Kina från 2027. Toyota har tidigare bekräftat att en ny Lexus-BEV ska utvecklas och tillverkas vid företagets nya helägda fabrik i Jinshan i Shanghai. Fabriken får en initial kapacitet på omkring 100 000 bilar per år. Gigacasting är samtidigt en uttalad del av Lexus nästa generations elbilsteknik. Lexus har beskrivit en arkitektur där karossen delas i front-, center- och baksektioner och där stora strukturer gjuts i aluminium för att minska antalet komponenter och produktionssteg. Källa: Toyota/Lexus samt internationella medieuppgifter.

Gigacasting minskar antalet delar och produktionssteg. Till vänster visas en konventionell pressad konstruktion bestående av 86 delar och 33 processteg. Till höger har konstruktionen ersatts av en enda stor gjuten komponent, tillverkad i ett processteg. Foto: Toyota.

lackering ab

Skandinaviens största pulverlackerare av aluminiumprofiler Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet

alackering.se

Diplom

Utbildningar inom aluminium

Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för lednings grupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedja n, standarder och återvinnin g. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produktanvändning för aluminium gods. Diö 2023-03-10 Bryne AB

Utbildningsansvarig, Bryne

bryne.se

Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se

info@bryne.se +46 730 222 987

Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

JONAS BJUHR BLIR VD FÖR NIBE AB

AlSi10MnMg

för elbilens pressgjutna komponenter Alteams lyfter fram aluminiumlegeringen AlSi10MnMg som ett material för pressgjutna komponenter i elfordon. Legeringen kombinerar god gjutbarhet med mekaniska egenskaper som lämpar sig för tunnväggiga och komplexa de-

taljer. Tillämpningar finns bland annat inom batterisystem, kraftelektronik och värmehantering, där komponenterna kan behöva kombinera låg vikt, dimensionsstabilitet och värmeavledning. Utvecklingen visar samtidigt att det inte bara är

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

stora strukturella gjutgods och gigacasting som driver aluminiumanvändningen i elbilar. Även mindre och mer komplexa pressgjutna komponenter får en viktig roll när elektronik och termisk styrning blir en större del av fordonet.

Jonas Bjuhr har utsetts till ny vd för NIBE AB i Markaryd och tillträder den 4 december. NIBE AB är koncernens största bolag och en central del av affärsområdet NIBE Climate Solutions. För aluminiumbranschen är Bjuhr ett välkänt namn. Han kommer närmast från Hydro, där han arbetat i över 25 år i flera ledande befattningar, senast som Vice President

för Precision Tubing i Asien. Tidigare har han bland annat varit vd för Hydro Extrusions Sverige och ordförande för Svenskt Aluminium. – Jag ser mycket fram emot att bli en del av NIBE och att lära känna människorna i organisationen. NIBE har en imponerande historia, en stark kultur och ett tydligt fokus på utveckling, säger Jonas Bjuhr.

Med framtiden i åtanke

Vi är fast beslutna att hjälpa dig att uppnå en mer hållbar framtid. Våra erbjudanden sträcker sig från återvunnet aluminium med låga koldioxidutsläpp till skräddarsydda tjänster som är utformade för att minska ditt CO2-fotavtryck och stödja dig på din hållbarhetsresa. För att hjälpa dig att ta nästa steg har vi utvecklat ett koncept som heter Hydro Extrusions Partner Packages, med tre olika paket, vart och ett noggrant utformat för att uppfylla dina specifika behov. Tillsammans kan vi arbeta för att minimera din miljöpåverkan och uppfylla kraven på en grönare morgondag. Är du redan på väg?

Visa mig nästa steg

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

MAGNESIUM I FOKUS för lättare fordon International Magnesium Association, IMA, arrangerar den 12 oktober 2026 endagskonferensen Magnesium in Motion: Driving the Future of Automotive Lightweighting i Livonia utanför Detroit. Konferensen fokuserar på magnesiumets roll i framtidens fordonskonstruktion, bland annat mot bakgrund av elektrifieringen och ökade krav på lägre vikt och effektivare konstruktioner. På programmet

står tillämpningar, gjutteknik, komponentdesign och materialutveckling. Ambitionen är att samla fordonstillverkare, Tier 1-leverantörer, ingenjörer, forskare, gjuterier och materialleverantörer för att diskutera möjligheterna att öka användningen av magnesium i fordonsindustrin. Deltagandet är kostnadsfritt. För mer information: https:// www.intlmag.org/page/magnesium-seminar

Hydro säkrar el till norsk aluminiumproduktion Hydro fortsätter att säkra den långsiktiga elförsörjningen till sina norska aluminiumverk. I ett nytt kraftavtal med Statkraft säkras 876 GWh per år under perioden 2031–2040, totalt cirka 8,8 TWh. Det är det tredje långsiktiga avtalet mellan bolagen under 2026. Tillsammans med tidigare avtal har Hydro nu säkrat omkring 85 procent av sitt norska elbehov under 2030-talet. Tillgång till långsiktig och konkurrenskraftig förnybar el är en central fråga för den energiintensiva aluminiumproduktionen och dess framtida konkurrenskraft i Europa.

Design som process – en nyckel till framgång! På DH Design ser vi design som mer än bara estetik – det är en strategisk process. Genom att inkludera design tidigt i utvecklingen av produkter och tjänster kan du maximera innovation och effektivitet. Vi hjälper dig att utveckla både ditt företag och dina produkter genom att inspirera till nytänkande och hållbara lösningar.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Vad köper du när du köper design? Du köper mer än bara en form. Du investerar i en metod för att skapa värde, förbättra användarupplevelser och differentiera dig på marknaden. Kontakta oss idag för att ta första steget mot framtidens designlösningar!

Dag Holmgren tel: +46 705 30 21 90 webb: www.dhdesign.se e-mail: dag@dhdesign.se

PRECISION I VARJE PROFIL. STYRKA I VARJE DETALJ.

Vi växer. Vi investerar. Vi utvecklas. Nu har vi tagit nästa steg och öppnat vår nya högteknologiska avdelning: High Precision Center (HPC). Här möter avancerad teknik lokal kompetens och lång erfarenhet.

Med robotceller utrustade med femaxliga fleroperationsmaskiner producerar vi komponenter för bland annat medicinteknik, försvarsindustrin, fordonsbranschen och energisektorn.

I HPC jobbar vi med de mest krävande uppdragen – där toleranserna är minimala och kraven på precision, kvalitet och renhet maximala.

Höga krav driver oss framåt. Komplexa uppdrag är det vi gör bäst.

Holsby Metall AB levererar skräddarsydda lösningar i aluminium, mässing och koppar för en mängd olika sektorer. Med närmare 90 års erfarenhet ser vi till att skapa den bästa möjliga lösningen till varje kund. Läs mer på holsbymetall.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

NYA PINNFRÄSAR för effektiv aluminiumbearbetning

Foto: Seco Tools

Seco har utvecklat pinnfräsarna HP4931 och S4931 för grovbearbetning i aluminium. HP4931 är anpassad för kraftfulla maskiner och kan enligt Seco avverka mer än 16 liter material per minut. S4931 har en lättare skärgeometri och är

avsedd för maskiner med låg till medelhög effekt. Båda har tre skär och integrerad kylmedelstillförsel. Seco uppger upp till 15 procent längre verktygslivslängd genom kombinationen av AXT-beläggning och kylkanaler.

En kolv additivt tillverkad i ORNL:s nya aluminiumlegering DuAlumin-3D, utvecklad för att behålla sina mekaniska egenskaper vid höga temperaturer. Foto: Amy Smotherman Burgess/ORNL, U.S. Dept. of Energy.

NY ALUMINIUMLEGERING FÖR 3D-PRINTING KLARAR 400 GRADER

Speira bygger ut återvinningen vid Rheinwerk Speira fortsätter omställningen av Rheinwerk i Neuss från primäraluminiumproduktion till återvinning. En ny, fjärde återvinningsugn ska tas i drift under hösten 2026 efter en investering på omkring 40 miljoner euro. Samtidigt byggs

delar av de tidigare elektrolyshallarna om för mottagning, provtagning och sortering av aluminiumskrot. Fokus ligger bland annat på ökad användning av post-consumer-skrot. Det återvunna aluminiumet från den nya ugnen ska efter vidare

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

bearbetning bland annat användas för tillverkning av dryckesburkar. Satsningen är en del av företagets långsiktiga omställning av Rheinwerk till ett centrum för aluminiumåtervinning i Europa.

Forskare vid Oak Ridge National Laboratory, ORNL, har utvecklat DuAlumin-3D, en aluminiumlegering särskilt framtagen för additiv tillverkning och användning vid höga temperaturer. Legeringen innehåller bland annat cerium, nickel och zirkonium och behåller enligt ORNL sina mekaniska egenskaper upp till 400 °C. Tester visar hög kryphållfasthet

vid 400 °C och god utmattningshållfasthet vid 350 °C. Tänkbara användningsområden är bland annat kolvar, värmeväxlare och komponenter inom flygindustrin. ORNL har även tillverkat fullskaliga prototypkolvar med legeringen. Källa: https:// www.ornl.gov/ success-story/ heat-resistant-aluminum-alloy-energy-efficient-transportation

06 – 08 October 2026 Exhibition Centre Düsseldorf, Germany

DISCOVER INNOVATION CONNECT WITH INDUSTRY LEADERS UNLOCK NEW OPPORTUNITIES

Gain insights, meet leading suppliers and shape the future of aluminium.

aluminium-exhibition.com

ALUMINIUM is the meeting place for the global aluminium industry – the platform to discover innovations, explore sustainable solutions and build valuable business connections.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

SPS MÄRKER PROFILER DIREKT EFTER PRESSEN DTE:s LP-LIBS-teknik analyserar den kemiska sammansättningen direkt i flytande aluminium och ger analysresultat på mindre än 60 sekunder. Foto: DTE.

REALTIDSANALYS AV ALUMINIUMSMÄLTAN Isländska DTE har tecknat avtal med den amerikanska aluminiumåtervinnaren Valor Alloys om användning av företagets teknik för realtidsanalys av smält aluminium. DTE:s LP-LIBS-teknik analyserar den kemiska sammansättningen direkt i den flytande metallen och kan ge resultat på mindre än 60 sekunder. Syftet är att ge operatören snabbare underlag för att styra bland annat legeringssammansättning och chargemix under smältprocessen. Tekniken är särskilt intressant när en större andel återvunnet och mer varierande råmaterial används. Läs mer: https://www.dte.ai/news/dtesigns-agreement-with-valor

SPS har utvecklat en patenterad lösning för märkning av aluminiumprofiler tidigt i extruderingsprocessen. Informationen appliceras på den kontinuerliga profilen innan den sträcks och kapas. Systemet beräknar i förväg hur profilens längd förändras vid kylning och sträckning, så att märkningen hamnar på rätt position på den färdiga profilen. Märkningen kan innehålla exempelvis produktionsdata,

kvalitetsinformation, identifikationsnummer samt QR- och DataMatrix-koder. Genom att varje framtida profillängd kan kopplas till press, göt och produktionsdata förbättras spårbarheten och det blir lättare att avgränsa material vid kvalitetsavvikelser. SPS uppger också att lösningen kan integreras i befintliga extruderingslinjer. SPS visar lösningen på ALUMINIUM 2026 i hall 1, monter B31.

Med SPS:s system märks aluminiumprofilen redan tidigt i extruderingsprocessen. Systemet kompenserar för profilens längdförändringar vid kylning och sträckning så att märkningen hamnar på rätt plats efter kapning. Foto: SPS.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

NMIS har utvecklat en cold spray-process för reparation av skadad vingbeklädnad direkt på flygplanet. Bland materialen som testats finns flygplanslegeringen AA7075 och kommersiellt rent aluminium. Foto: NMIS.

Cold spray Cold spray kan förlänga livslängden på flygplansvingar.

n ny reparationsmetod baserad på cold sprayteknik kan göra det möjligt att reparera korrosionsskadade aluminiumstrukturer i flygplansvingar utan de viktökningar som traditionella metoder kan medföra. National Manufacturing Institute Scotland, NMIS, har tillsammans med internationella flygindustriföretag inom ReMake Programme utvecklat en process för reparation direkt på

flygplanet. Bakgrunden är problemen med korrosion i vingarnas aluminiumplåt, inte minst kring nitförband. Traditionellt används bland annat epoxibaserade fyllnadsmaterial eller så kallade doubler plates, där ytterligare metallplåt nitas över den försvagade delen. Epoxilösningar kan vara spröda och behöva repareras på nytt, medan extra metallplåt ökar flygplanets vikt och därmed kan påverka bränsleförbrukningen. Cold spray innebär att metallpartiklar accelereras mot den skadade ytan

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

och bygger upp nytt material vid relativt låg temperatur. Det gör att processen kan genomföras i en hangar utan omfattande demontering av flygplanet. NMIS har bland annat provat den höghållfasta aluminiumlegeringen AA7075 samt kommersiellt rent aluminium. Även keramförstärkta varianter har testats. Den utvecklade processen omfattar hela reparationskedjan från borttagning av korrosion och applicering av aluminium genom cold spray till efterbearbetning och återställning av ytan. Processdata registreras dessutom för att på sikt kunna kopplas till digitala produktpass. Enligt NMIS kan tekniken ge bättre korrosionsbeständighet och längre livslängd än epoxibaserade reparationer. Genom

att undvika förstärkningsplåtar minskar också viktökningen. Samtidigt kan befintliga aluminiumkomponenter hållas i drift längre, vilket minskar behovet av jungfruligt aluminium och mängden material som kasseras. Tekniken befinner sig fortfarande i utvecklingsfasen. Ytterligare tester genomförs inför en möjlig certifiering och kommersiell användning inom flygindustrin och på sikt även inom andra sektorer med höga krav på strukturella komponenter.

Läs mer Läs mer om projektet hos National Manufacturing Institute Scotland https://nmis.scot/whatwe-do/case-studies/remakewingskin/

SBZ625 UTVECKLAD FÖR ATT PRESTERA PÅ HÖGSTA NIVÅ. OSLAGBAR PRECISION OCH FLEXIBILITET FÖR ”SMART FACTORY” GENOMLOPPS - BEARBETNINGSCENTER MED UPP TILL 40 CNC AXLAR •

Samtidig bearbetning för snabbare produktion

•

Två bearbetningsenheter med upp till 4 verktyg vardera

•

Separata moduler för bearbetning och kapning

•

Tredubbla kapenheter med 550 mm klinga

•

Ergonomisk höjd för inläggning av profiler

•

Enkel och intuitiv programmering med 21-tums pekskärm

Voilàp Scandinavia AB 57521 Eksjö, Sweden Tel. +46(0) 381 777970 info.se@voilap.com

www.elumatec.com

ALUMINIUM 2026 Tre dagar för hela aluminiumindustrin.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

en 6–8 oktober samlas den internationella aluminiumindustrin i Düsseldorf. För svenska besökare är ALUMINIUM 2026 en möjlighet att under tre dagar möta leverantörer, kunder och teknikföretag från stora delar av aluminiumets värdekedja. Aluminium Scandinavia finns på plats – och bjuder dessutom våra läsare på entrén. För den som arbetar med aluminium samlar ALUMINIUM i Düsseldorf stora delar av branschen på en och samma plats. Här finns producenter av primär och återvunnen aluminium, valsade produkter och profiler, men också gjuterier,

underleverantörer, ytbehandlare, maskin- och utrustningsföretag samt leverantörer av teknik för bearbetning, automation, mätning och produktion. För konstruktörer och produktutvecklare kan besöket handla om att hitta nya material, produktionsmetoder eller leverantörer. Inköpare kan jämföra företag och diskutera kommande projekt direkt med potentiella partners. Produktionsansvariga kan studera ny utrustning och automation, medan företagsledare och försäljningsansvariga får möjlighet att träffa kunder och samarbetspartners från olika marknader. En mässa av den här storleken kräver samtidigt viss planering.

Identifiera gärna i förväg vilka företag och tekniker som är mest intressanta och boka några av de viktigaste mötena. Då finns det också tid över för att upptäcka nya företag, lösningar och möjligheter på plats.

Mer information Mer information, utställarregister och praktiska uppgifter finns på ALUMINIUM 2026:s webbplats. https://www.aluminium-exhibition. com/germany/en-gb.html ALUMINIUM 2026 6–8 oktober 2026 Messe Düsseldorf, Tyskland

GRATIS ENTRÉ Ska du till Düsseldorf? Som läsare av Aluminium Scandinavia kan du registrera dig för kostnadsfri entré till ALUMINIUM 2026.

Registrera dig här https://www.aluminium-exhibition.com/germany/ en-gb/register.html?utm_campaign=RXUK_ALUDE_2026___salesteam_invite_&utm_medium=referral&utm_source=exhibitor Rabattkod: alu26_sfag

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

MÖT SVENSK ALUMINIUMINDUSTRI I DÜSSELDORF Hall 1, Stand 1A40 blir en svensk mötesplats på ALUMINIUM 2026. I Swedish Pavilion samlas fem svenska industriföretag tillsammans med Svenskt Aluminium och Aluminium Scandinavia. På mässan finns dessutom flera andra svenska företag

och internationella koncerner med stor verksamhet i Sverige. I Swedish Pavilion möter du företag med kompetens inom bland annat aluminiumprofiler, varmformning, CNC-bearbetning, komponenttillverkning och ytbehandling. Har

du ett projekt och söker en leverantör kan du därför börja i den svenska montern. Berätta vad du behöver, så hjälper vi dig att hitta rätt företag och gärna boka möten redan före mässan.

FÖRETAGEN I SWEDISH PAVILION ProfilGruppen Extrusions

Holsby Metall

Interal

Aluminiumprofiler ProfilGruppen arbetar med kundanpassade aluminiumprofiler och erbjuder även stöd inom profilutveckling, konstruktion, bearbetning och vidareförädling. www.profilgruppen.se

Komponenter från aluminiumprofiler Tillverkning av aluminiumkomponenter från profiler, varmpressning samt bearbetning och montering, med effektiv produktion och hög leveransprecision. www.holsbymetall.se

Aluminiumkomponenter och tillverkning Arbetar med kundanpassade aluminiumlösningar där konstruktion och industriell tillverkning kombineras. www.interal.se

Klarvik

Ahlins i Habo

Legotillverkning och bearbetning Tillverkar aluminiumkomponenter för industrikunder med fokus på bland annat CNC-bearbetning och kundanpassad produktion. www.klarvik.se

Ytbehandling av aluminium Specialist på ytbehandling, bland annat anodisering, för applikationer där funktion, beständighet och utseende är viktiga egenskaper. www.ahlins.com .

Svenskt Aluminium

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Branschorganisationen finns i montern och hjälper besökare att hitta företag och kompetens i den svenska aluminiumindustrin. www.svensktaluminium.se

Fler svenska företag på mässan Den svenska närvaron begränsar sig inte till Swedish Pavilion. Flera andra företag med svensk verksamhet ställer ut i egna montrar. Hydro – Hall 4, Stand 4F61 och 4F57 Visar ett brett erbjudande inom aluminium, från metall och återvinning till extruderade komponenter, lågkoldioxidaluminium och energilösningar. https://www.hydro.com/se/global/ aluminium/products/koldioxidsnal-och-atervunnen-aluminium/ Gränges Sweden – Hall 3, Stand 3A35 Valsade aluminiumprodukter och återvinning, med lösningar för bland annat värmehantering, elektrifiering, batterikomponenter och förpackningar. granges.com Uddeholm – Hall 1, Stand 1E46 Bearbetning och verktygsstål med tjänster inom bland annat svarvning, fräsning, slipning, härdning och färdiga komponenter. Montern

delas även med HAX Technologies AB och Milenko Mekaniska AB. uddeholm.com Lamiflex – Hall 4, Stand 4H42 Förpackningsmaterial och automatiserade lösningar för att skydda aluminiumcoils mot mekaniska skador och korrosion. lamiflex.com SSAB – Hall 5, Stand 5L40 Visar bland annat Toolox®, konstruktions- och verktygsstål som används i krävande applikationer inom aluminiumindustrin. ssab.com Shapeline – Hall 5, Stand 5C49 Mätsystem för planhet och dimensioner inom bland annat valsverk, plåtproduktion, cut-to-length-linjer och annan metallbearbetning. shapeline.com Det finns dessutom fler utställare med svensk representation, inte minst bland maskin-, utrustningsoch teknikleverantörer. Den svenska närvaron på mässan är därför större än denna sammanställning.

Vi hjälper dig att planera besöket Söker du en viss process, leverantör eller teknik? Hör gärna av dig redan före mässan. Vi hjälper dig att hitta relevanta företag och kan även hjälpa till att boka möten. Målet är att du ska få ut så mycket som möjligt av dagarna i Düsseldorf. Swedish Pavilion: Hall 1, Stand 1A40 Mer information: aluminium.nu/ swedishpavilion Melinda Lemke Generalsekreterare Svenskt Aluminium – The Swedish Aluminium Association melinda.lemke@svensktaluminium. se Tel: +46 73 065 25 41 Torbjörn Larsson Official Representative for Sweden & Finland, ALUMINIUM 2026 torbjorn.larsson@nortuna.se Tel: +46 708 18 81 00

Välkommen på svenskt mingel Onsdag 7 oktober kl. 16.00 bjuder vi in kunder, utställare, medlemmar och andra med intresse för svensk aluminiumindustri till ett informellt mingel i Swedish Pavilion, Hall 1, Stand 1A40.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Aluminium har följt Melinda Lemke genom nästan hela yrkeslivet. Nu får hon uppdraget att företräda den svenska aluminiumindustrin. Foto: Johan Aredal

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Text av Torbjörn Larsson

Vi har väldigt fina aluminiumföretag i Sverige som vi måste värna Den 17 augusti tog Melinda Lemke över som generalsekreterare för Svenskt Aluminium efter Lars-Inge Arwidson. Men aluminiumbranschen är långt ifrån ny för henne. Aluminium har följt henne genom stora delar av yrkeslivet – från starten på Dorma i Tyskland, via nästan 17 år på Schüco till arbetet med fasadföretagen inom Glasbranschföreningen. Nu får hon hela den svenska aluminiumindustrin som arbetsfält.

är jag träffar Melinda Lemke har hon precis börjat sitt nya arbete. Någon lugn start verkar det inte bli. Kalendern fylls snabbt med medlemsbesök, styrelsemöte, Aluminiumdagarna, ALUMINIUM-mässan i Düsseldorf, möten med europeiska branschorganisationer och Elmia Subcontractor. Det passar nog henne ganska bra. Hon beskriver sig själv som nyfiken och initiativrik och trivs när hon får samla människor kring gemensamma frågor och omsätta idéer i konkreta projekt. Hennes bakgrund spänner över industri, marknad, kommunikation, hållbarhet och branschfrågor. Du hade ett ganska brett arbete på Glasbranschföreningen. Varför ville du bli generalsekreterare för Svenskt Aluminium? – Aluminium har följt mig genom

hela yrkeslivet. Från att jag klev in på Dorma som 19-åring till Glasbranschföreningen, som jag närmast kommer från och där jag arbetade med fasadföretag som har aluminium som centralt material. Att nu få möjlighet att arbeta med hela aluminiumindustrin och bidra till att skapa goda förutsättningar för de svenska företagen känns därför som ett naturligt och väldigt spännande nästa steg.. En sådan utmaning är konkurrensen mellan olika material, inte minst inom byggsektorn. – Det är mycket trä i diskussionen i dag. Jag tycker att utgångspunkten ska vara rätt material på rätt plats, men aluminium måste också kunna hävda sig. Då blir hållbarhetsfrågan väldigt viktig. Här tycker Melinda att svensk aluminiumindustri redan har mycket att komma med. – Sverige ligger långt framme, men vi behöver kanske bli bättre på

att visa vad företagen faktiskt gör och vilka resultat man har uppnått.

Aluminium måste bli mer cirkulärt Hållbarheten leder snabbt in vårt samtal på återvinning och cirkularitet. Att aluminium kan återvinnas gång på gång är en av materialets stora styrkor, men Melinda tycker inte att branschen kan nöja sig med att konstatera det. – Vi behöver bli bättre på att sluta det cirkulära gapet. Allt för mycket aluminiumskrot exporteras och lämnar till och med EU. Samtidigt behöver vi bli bättre på att behålla kvaliteten på det material vi återvinner. Hon pekar bland annat på behovet av bättre sortering och mer slutna materialflöden. – Målet måste vara att aluminium i så stor utsträckning som möjligt går tillbaka till rätt användningsområden och behåller sitt värde. Vi vill

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

inte att bra material i onödan ska nedgraderas. Det är också ett område där hon själv säger att hon vill lära sig mer och dra nytta av den tekniska kompetens som finns inom Svenskt Aluminium och medlemsföretagen. Vad är det då som lockar dig med aluminium som material? – Det har otroligt många möjligheter. Det är lätt, underhållsvänligt och korrosionsbeständigt och ger väldigt stora möjligheter när det gäller konstruktion och design. Och jag tycker faktiskt att aluminium är väldigt snyggt.

Hon skrattar lite åt det sista, men återkommer sedan till en betydligt allvarligare fråga. – När man har arbetat så länge med ett material känner man också ett ansvar. Jag vill vara med och bidra till att aluminium blir så hållbart som det över huvud taget kan bli.

Primäraluminium kommer fortfarande att behövas Även med effektivare återvinning kommer behovet av primäraluminium att finnas kvar. Därför menar Melinda att branschen också måste våga diskutera var råvaran kommer

ifrån och hur den produceras. – Vi behöver arbeta både med återvinningen och med hur primäraluminium framställs. Vi måste känna till hela kedjan och kunna visa att vi arbetar med de problem och utmaningar som finns. Hon lyfter också försörjningstryggheten som en allt viktigare fråga. – Det handlar om att göra Sverige och Europa mindre sårbart. Om det uppstår en kris eller om råvaruflöden störs behöver industrin alternativ. Därför tycker jag att det är intressant att även titta på vilka möjligheter som kan finnas på längre sikt för

Efter nästan 17 år på Schüco och de senaste åren på Glasbranschföreningen är Melinda Lemke tillbaka med fullt fokus på aluminium. Som generalsekreterare vill hon stärka förutsättningarna för de svenska aluminiumföretagen.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

råvaruförsörjning närmare oss. Det är dock inget hon vill dra några stora slutsatser om efter några dagar på det nya jobbet. – Det finns mycket jag behöver sätta mig in i. Men jag tycker att vi ska våga titta på frågorna och skaffa oss kunskap.

17 år på Schüco En stor del av Melindas erfarenhet av aluminium kommer från Schüco, där hon arbetade mellan 2003 och 2019. Under åren hade hon flera roller och ansvarade bland annat för företagets marknads- och kommunikationsarbete i Sverige. Hon

arbetade också med nya marknadssegment, produkter, kompetensförsörjning och påverkansarbete.

Och där kommer vi in på en av de frågor som hon redan nu placerar högt på dagordningen.

Vad tar du framför allt med dig från de åren? – Framför allt förståelsen för möjligheterna med aluminium. Allt som går att göra med materialet. Men också livslängden och möjligheten att återvinna det. Det gör aluminium till ett väldigt intressant material ur ett långsiktigt perspektiv. Det finns också en erfarenhet från Schücoåren som hon tror blir viktig i den nya rollen: företagen behöver rätt människor för att kunna växa.

Kompetensfrågan kommer tillbaka Vilka frågor ser du som viktigast för Svenskt Aluminium när du nu kommer in i organisationen? – Det viktigaste är att ge medlemsföretagen bra förutsättningar att kunna växa och utvecklas. Det låter enkelt. Men bakom formuleringen ryms ganska mycket. – Vi behöver en rättvis konkurrens och stabila och förutsägbara villkor. Det gäller energitillgång,

Melinda Lemke på Kust Hotell & Spa i Piteå under åren på Schüco. Bakom henne syns delar av hotellets karaktäristiska ribbverk i eloxerade aluminiumprofiler. Foto: Magnus Östh.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Kommunikation har varit en röd tråd genom Melinda Lemkes yrkesliv. Den erfarenheten vill hon nu använda för att göra aluminiumindustrins frågor tydligare för såväl beslutsfattare som omvärlden.

EU-regler och många andra frågor som påverkar företagens möjligheter att investera långsiktigt. Politiker och andra beslutsfattare behöver också förstå hur viktig den här industrin är för Sveriges konkurrenskraft och beredskap. Sedan kommer kompetensförsörjningen. – Ett av de största hindren för många företag att växa är att hitta rätt personal. Efter en längre lågkonjunktur kanske problemet inte känns lika akut just nu, men konjunkturen kommer att vända. Samtidigt har vi stora pensionsavgångar framför oss. Det är därför en fråga som hon tror kommer att kräva ett långsiktigt arbete. – Vi måste säkerställa att företa-

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

gen kan hitta kompetenta medarbetare även i framtiden.

Börjar med att träffa företagen Melinda har inte för avsikt att presentera något färdigt facit för Svenskt Aluminium efter sina första dagar som generalsekreterare. Först vill hon ut i verkligheten. Hur ser den första tiden ut? – Det blir mycket resande och framför allt många möten. Jag vill träffa medlemsföretagen och lära känna deras verksamheter och deras frågor. Hösten blir intensiv. Aluminiumdagarna står på programmet, liksom ALUMINIUM 2026 i Düsseldorf. Därefter väntar internationella möten

med andra aluminiumorganisationer och senare under hösten Elmia Subcontractor. – Det blir mycket mässor, konferenser och medlemsbesök. Det känns väldigt bra. Jag behöver komma ut, träffa människorna i företagen och lyssna.

Vi har investerat stort och kommit långt i omställningen När vi börjar avrunda vårt samtal återkommer Melinda flera gånger till de svenska aluminiumföretagen. Det finns en stolthet där. – Vi har väldigt fina företag i Sverige som vi måste värna om. Många ligger långt framme när det gäller teknik, automation och kvalitet. De har också lagt ner ett stort arbete på

energi- och hållbarhetsfrågorna. Hon menar att industrin under lång tid har anpassat sig efter politiska beslut och de krav som kommit från bland annat EU. – Företagen har investerat och gjort sin hemläxa. Då måste vi också skapa förutsättningar för dem att få nytta av det arbete de har gjort. Regler och förutsättningar kan inte ändras hela tiden. Industrin behöver långsiktighet för att våga investera. Det är kanske där hennes bild av Svenskt Aluminiums uppgift blir som tydligast: organisationen ska både hjälpa företagen att möta förändringen och se till att omvärlden förstår vilka förutsättningar industrin behöver. Hur känns det då att efter alla år med aluminium i olika roller nu själv få uppdraget att företräda hela branschen? – Jag känner mig väldigt hedrad och ödmjuk inför uppgiften. Jag ser verkligen fram emot samarbetet med medlemsföretagen och alla andra som är engagerade i branschen. Sedan kommer ett tillägg som kanske säger ganska mycket om hennes inställning till det nya jobbet: – Det finns ett stort engagemang och i grunden vill vi åt samma håll. Jag hoppas att jag kan vara en bra representant för branschen. Efter vårt samtal är det uppenbart att Melinda Lemke inte behöver introduceras till aluminium. Det hon nu ska lära känna är hela bredden av svensk aluminiumindustri – från primärproduktion, gjuterier och profilföretag till bearbetning, ytbehandling, återvinning och alla de företag som på olika sätt lever av materialet. Och det lär hon få gott om tillfälle till redan under sin första höst som generalsekreterare.

När Melinda Lemke inte arbetar med aluminium söker hon sig gärna ut i naturen. Skog och friluftsliv är stora intressen och sedan nyligen har hon också blivit stugägare på Värmdö.

MELINDA LEMKE • •

•

• • • •

•

Aktuell: Ny generalsekreterare för Svenskt Aluminium sedan den 17 augusti 2026. Bakgrund: Född i Tyskland med tysk pappa och svensk mamma från Gällivare. Flyttade till Sverige som 8-åring och växte därefter upp i Östersund. Utbildning: Har bland annat studerat ekonomi i Tyskland samt medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet. Yrkesliv: Började karriären på Dorma i Tyskland. Har därefter bland annat arbetat på Emhart Glass och MidMade. Tillbringade nästan 17 år på Schüco i Sverige, där hon hade flera roller inom marknad, kommunikation och affärsutveckling. Kommer närmast från Glasbranschföreningen, där hon varit chefredaktör och ansvarig utgivare för GLAS samt arbetat med fasad- och hållbarhetsfrågor. Entreprenör: Var med och grundade Lemmelkaffe och arbetade under flera år med bolagets ekonomi och utveckling. Familj: Sambo med David, som arbetar inom mjukvarusektorn. Två barn, 16 och 20 år. Bor: I Stockholm. Fritid: Friluftsliv i alla dess former, älskar särskilt att vara ute i skogen och plocka bär. Nybliven stugägare på Värmdö. Fotbollstokig familj. Om aluminium: Har arbetat med materialet under stora delar av sitt yrkesliv och lyfter särskilt fram hållfastheten, den låga vikten, korrosionsbeständighet, designmöjligheter och möjligheten till återvinning. Viktigast på nya jobbet: Att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för medlemsföretagen, stärka aluminiumets position, utveckla cirkulariteten och bidra till industrins framtida kompetensförsörjning.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

SMEC Text av Torbjörn Larsson

Vi ska flytta gränsen för vad som går att gjuta Swedish Metal Casting Excellence Center, SMEC, ska bli en nationell miljö där svensk industri kan utveckla och testa nästa generations metallgjutning – från legeringar och återvunnet aluminium till gigacasting, simulering och AI-baserad processtyrning. När Aluminium Scandinavia träffar nytillträdde vd:n Toni Bogdanoff på Jönköping University är budskapet samtidigt att satsningen handlar om betydligt mer än att installera en stor pressgjutningsmaskin. Målet är att bygga kunskap som svensk industri kan använda för att utveckla framtidens produkter och produktionsprocesser.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

är jag träffar Toni Bogdanoff på Jönköping University är det lätt att samtalet hamnar på gigacasting. Utvecklingen mot allt större pressgjutna aluminiumkomponenter har på några få år blivit en viktig fråga för framför allt fordonsindustrin. Men Toni Bogdanoff vill vidga perspektivet. SMEC – Swedish Metal Casting Excellence Center – ska inte i första hand betraktas som en satsning på en stor pressgjutningsmaskin. Ambitionen är att skapa en nationell utvecklingsmiljö för metallgjutning

där industri, akademi och forskningsinstitut kan arbeta med hela kedjan, från råmaterial och smälta till den färdiga komponentens egenskaper. – Maskinen är egentligen bara en del av något betydligt större. Målsättningen är att samla material och processer under samma tak, säger Toni Bogdanoff. SMEC byggs upp med Jönköping University och Svenska Gjuteriföreningen som ägare. Bland de industriella och forskningsrelaterade aktörer som Toni lyfter fram finns Volvo Cars, Volvo Group, Traton och RISE samt företag inom svensk gjuteri- och leverantörsindustri.

Från smälta till färdig komponent En central del av SMEC blir den nya industriella HPDC-plattformen, High Pressure Die Casting. Runt den ska resurser byggas upp för bland annat smältning och metallbehandling, material- och legeringsutveckling, vakuum, termisk styrning av verktyg, automation och robotik, sensorer, processövervakning, simulering och AI. Därtill kommer resurser för material- och defektanalys, mekanisk provning, kvalitetssäkring samt forskning kring återvinning och cirkulära materialflöden. Det är kombinationen som är viktig, menar Toni. – Jag vill att man ska kunna komma till SMEC med en industriell frågeställning och inte bara testa själva gjutningen utan förstå hela sambandet mellan material, process, defekter, mikrostruktur, egenskaper och komponent. Det är där jag tror att SMEC kan bli unikt. Det kan exempelvis handla om att undersöka om tio eller tjugo komponenter kan ersättas av en större gjuten struktur. Men lika gärna om hur en förändrad legering påverkar utmattning och krockegenskaper, eller om en komponent kan tillverkas med 70, 80 eller kanske 100 procent sekundärt aluminium.

En miljö där industrin kan ta risk En annan viktig uppgift blir att göra det möjligt att prova teknik i industriell skala innan företagen själva fattar beslut om stora investeringar. – SMEC ska kunna fungera som en riskreducerande miljö för svensk industri. Företagen ska kunna utveckla, verifiera och demonstrera ny teknik innan den tas in i den egna produktionen.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

som samtidigt ska bära last, absorbera krockenergi och hålla snäva geometriska toleranser. Långa flödesvägar för den smälta metallen gör dessutom samspelet mellan legering, temperatur, verktyg, fyllnadsförlopp och processparametrar allt viktigare. – Det betyder att vi måste förstå material och process på en helt annan detaljnivå än tidigare, säger Toni.

Nya krav på aluminiumlegeringarna

Toni Bogdanoff pekar särskilt på de mindre och medelstora företagen. För dem är möjligheterna begränsade att själva bygga upp kompletta miljöer för experiment med nya material, processer, sensorer och produktionsmetoder. – Min ambition är att SMEC ska bli en gemensam svensk verktygslåda.

Gigacasting förändrar mer än gjutningen Gigacasting är ett tydligt exempel på varför en sådan miljö behövs. Tesla blev den tillverkare som på allvar skapade uppmärksamhet kring möjligheten att ersätta ett stort antal sammanfogade karossdelar med stora pressgjutna aluminiumkomponenter. Sedan dess har

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

utvecklingen gått snabbt. Toni pekar framför allt på Kina, där flera fordonstillverkare och teknikföretag utvecklar integrerade gjutlinjer, material och kvalitetsstyrning för mycket stora komponenter. I Europa sker utvecklingen mer selektivt. Ett svenskt exempel är Volvo Cars arbete med megacasting i Torslanda. Men att bara jämföra storleken på maskinerna riskerar att missa det viktigaste. – Nästa konkurrens handlar om kunskap. När en gjuten komponent blir större ökar kraven på kontroll av hela processen. En defekt som har begränsad betydelse i en mindre komponent kan få helt andra konsekvenser i en två meter lång struktur

Här blir aluminiumforskningen central. Toni Bogdanoff tror att utvecklingen kommer att förändra hur industrin arbetar med legeringar. I stället för att välja en befintlig legering och därefter anpassa processen kan legering, komponent och gjutprocess i högre grad komma att utvecklas tillsammans. För stora strukturgjutgods behövs bland annat god gjutbarhet och förmåga att klara långa strömningsvägar. Samtidigt ställs krav på duktilitet, utmattningsegenskaper, krockprestanda och dimensionsstabilitet. Ett annat mål är att minska behovet av omfattande värmebehandling. Men kanske viktigast för aluminiumindustrin är möjligheten att kombinera dessa egenskaper med en hög andel återvunnet material. – Det finns väldigt liten poäng med att skapa en fantastisk ny tillverkningsprocess om den samtidigt kräver stora mängder mycket rent primäraluminium. Den verkliga omställningen kommer när vi klarar att kombinera gigacasting med cirkulära materialflöden. Det är inte enkelt. Resthalter av exempelvis järn, koppar och zink i sekundäraluminium påverkar mate-

”Det är ganska lätt att köpa en större maskin. Det svåra är att ha världens bästa kunskap om hur man använder tekniken.”

rialegenskaperna och ställer krav på både sortering, materialkontroll och legeringsutveckling.

Legeringar anpassade efter skrotet Toni ser på längre sikt möjligheten till ett delvis omvänt sätt att utveckla aluminiumlegeringar. I stället för att först definiera en mycket snäv kemisk sammansättning och därefter leta efter råmaterial som uppfyller kraven skulle framtidens legeringar i högre grad kunna utvecklas utifrån de cirkulära materialströmmar som faktiskt finns tillgängliga. – Vilka materialströmmar kommer Sverige och Europa att ha tillgång till – och hur designar vi framtidens legeringar kring dem?

Det skulle enligt Toni inte enbart vara en klimatfråga. Tillgången till återvunnet aluminium och förmågan att använda materialet i kvalificerade produkter blir också en fråga om europeisk försörjningsförmåga och industriell resiliens.

AI ska upptäcka felet innan det uppstår En annan central del av utvecklingen är digitalisering. En modern pressgjutningscell genererar stora mängder information om bland annat tryck, insprutningshastigheter, vakuum, metalloch verktygstemperaturer, spray, kylning, robotar, energianvändning och processtider. Till det kommer information från röntgen och andra kvalitetssystem.

Enligt Toni används fortfarande bara en begränsad del av all denna information fullt ut. Visionen är att kombinera sensordata med fysikbaserad simulering och AI och skapa en digital representation av processen. – Systemet ska kunna upptäcka att processen börjar driva åt fel håll. Inte efter att hundra felaktiga komponenter har producerats, utan kanske redan innan den första dåliga komponenten gjuts. På längre sikt skulle varje gjuten komponent kunna få ett digitalt fingeravtryck. Informationen kan omfatta råmaterialet, smältbehandlingen, temperaturerna, vakuumet, verktygets kylning och fyllnadsförloppet. AI-system skulle därefter kunna

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Återvunnet aluminium smälts om för att bli råvara till nya produkter. Att kunna använda en allt större andel återvunnet material även i avancerade gjutna komponenter är en viktig del av utvecklingen som SMEC ska bidra till. Foto: Hydro.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

jämföra processen med tidigare gjutningar och fysikbaserade modeller. Ambitionen är att inte bara kontrollera om komponenten är godkänd eller underkänd, utan att kunna förutsäga dess egenskaper redan när den lämnar gjutmaskinen.

Gigacasting är inte svaret på allt Trots möjligheterna vill Toni Bogdanoff inte beskriva gigacasting som den självklara lösningen för all framtida produktion. – Det finns definitivt en viss hype kring tekniken. Att ersätta exempelvis 70 delar med en enda gjutning innebär färre komponenter och sammanfogningsoperationer, men samtidigt koncentreras både funktion och risk till en betydligt större komponent. Toni pekar bland annat på reparerbarhet, verktygskostnader, investeringar, flexibilitet vid modellförändringar, kassationskostnader, dimensionsstabilitet, verktygslivslängd och kvalitetssäkring. Därför är frågan enligt honom inte om industrin ska välja gigacasting eller avstå. – Den riktiga frågan är: Vilken grad av integration är optimal för just den här produkten? I vissa konstruktioner kan svaret vara en mycket stor gjutning. I andra kan tre eller fyra optimerade gjutna strukturer vara en bättre lösning. Det är också den typen av frågor som SMEC ska kunna undersöka under industriellt relevanta förhållanden.

Om vi möts igen 2035 När jag ber Toni Bogdanoff lämna dagens teknik och beskriva hur han hoppas att metallgjutningen ser ut 2035 blir perspektivet betydligt bredare än gigacasting.

Han ser framför sig en sammanhängande digital kedja där komponent, material och produktionsprocess utvecklas parallellt. En konstruktör ska kunna definiera vilka laster, krockegenskaper, livslängd och vilket klimatavtryck en komponent ska klara. Digitala verktyg hjälper sedan till att optimera geometri, legering, andel återvunnet material, gjutprocess, verktygskylning och processparametrar – kanske ända ned till valet av lämplig skrotström. – Det vore ett fundamentalt annorlunda sätt att utveckla gjutna produkter. Även gjuteriet kan bli betydligt mer autonomt. Processen övervakas kontinuerligt och systemet lär sig från tidigare produktion. Kvalitetskontrollen flyttas därmed successivt från att upptäcka fel till att förutse dem.

En svensk verktygslåda för metallgjutning För Toni Bogdanoff innebär målet att Sverige ska vara ledande inom metallgjutning inte att landet måste ha världens största gjutmaskin. – Det är ganska lätt att köpa en större maskin. Det svåra är att ha världens bästa kunskap om hur man

använder tekniken. Om satsningen lyckas vill han att svenska företag ska kunna komma till SMEC med en komponent som tidigare inte varit möjlig att gjuta och tillsammans med forskarna ta arbetet hela vägen från material- och legeringsutveckling till simulering, processutveckling och demonstration i industriell skala. SMEC ska samtidigt kunna samla materialleverantörer, gjuterier, fordonsföretag, verktygstillverkare, teknikföretag, forskare och studenter. Då har verksamheten, enligt Toni, blivit något mer än en forskningsanläggning. Den har blivit ett innovationssystem kring svensk metallgjutning. Och användningsområdena kan bli betydligt bredare än fordonsindustrin. Toni ser möjliga tillämpningar inom bland annat energi, försvar, elektrifiering, transport och industriell utrustning. Det är också så han förklarar ambitionen att flytta gränsen för vad som går att gjuta. – Det handlar inte enbart om att göra komponenterna större. Vi ska flytta gränsen för hur lätt, starkt, komplext, cirkulärt, tillförlitligt och intelligent en gjuten produkt kan tillverkas.

FAKTA | SMEC Namn: Swedish Metal Casting Excellence Center, SMEC Inriktning: Forskning, utveckling, testning och demonstration inom metallgjutning Ägare: Jönköping University och Svenska Gjuteriföreningen Miljö: Jönköping Centrala områden: HPDC, material- och legeringsutveckling, återvinning, simulering, AI, automation, processövervakning, kvalitet och materialanalys Industriell inriktning: Utveckla och verifiera nya material och tillverkningsprocesser i industriellt relevant skala innan implementering i produktion.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Överst den konventionella konstruktionen och underst den viktoptimerade gjutna aluminiumramen. Genom topologioptimering kan material koncentreras till de områden där det behövs för att bära lasterna.

Den optimerade aluminiumramens placering i fordonet. PIVOT-projektet kombinerar gjutteknik, materialdata och digital simulering för att minska komponenternas vikt.

Gjutna aluminiumramar upp till 35 procent lättare

tt brittiskt industrikonsortium inom projektet PIVOT har utvecklat gjutna aluminiumramar för fordon som visar hur kombinationen av avancerad gjutning och digital konstruktion kan minska både vikt och materialåtgång. Komponenterna har utvecklats för ett demonstrationsfordon åt en större brittisk fordonstillverkare.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Jämfört med de konstruktioner de är tänkta att ersätta är den främre hjälpramen 17 procent lättare och den bakre 35 procent lättare. Arbetet leds av gjuteriet Sarginsons Industries och bygger bland annat på topologioptimering med programvara från Siemens. Sarginsons använder dessutom en databas med materialdata från mer än 20 års provning och mikrostrukturanalyser. Därmed kan företaget simulera hur

aluminiumets egenskaper varierar genom en gjuten komponent och använda informationen i virtuella krocksimuleringar redan innan detaljen gjuts. Metoden gör det möjligt att placera material där det verkligen behövs och minska det på mindre belastade områden. Målet är att undvika den överdimensionering som traditionellt används för att hantera osäkerheter kring materialets egenskaper. Resultatet kan bli lättare konstruktioner med bibehållen strukturell prestanda. Projektet presenterades vid Casting the Future of Aluminium på University of Sheffields Advanced Manufacturing Research Centre.

Text av Torbjörn Larsson

Aluminium blir en säkerhetsfråga USA bygger tillbaka kapaciteten som Europa förlorar

luminium håller på att bli en strategisk säkerhetsfråga. USA satsar nu statliga pengar på att bygga tillbaka primärproduktion som försvunnit under flera decennier. Samtidigt har Europa förlorat en stor del av sin kapacitet. När försvarsindustrin växer och de globala handelsflödena blir osäkrare väcks frågan: Hur mycket egen aluminiumproduktion behöver Europa? När USA:s försvarsindustri testades i ett omfattande krigsspel pekades aluminium ut som en svaghet. Landet är starkt beroende av import samtidigt som den egna primärproduktionen har minskat. För

vissa avancerade militära tillämpningar krävs dessutom primäraluminium och aluminium med hög renhet. Nu försöker USA vända utvecklingen. I Oklahoma planerar Emirates Global Aluminium, EGA, och Century Aluminum ett nytt smältverk med en kapacitet på 750 000 ton primäraluminium per år. Det skulle mer än fördubbla dagens amerikanska produktion. Byggstart planeras till slutet av 2026 och produktionen ska komma igång mot slutet av decenniet. Projektet har en tydlig koppling till försörjningsberedskap. Enligt USA:s energidepartement ska anläggningen kunna producera omkring 20 000 ton högrent aluminium per år, bland annat för för-

svarsändamål. Projektet har tilldelats upp till 500 miljoner dollar i federalt stöd.

Från handelsvara till strategisk resurs USA har också infört nya ekonomiska incitament för investeringar i primärproduktion. Aluminium används i bland annat pansarfordon, fartyg, flygoch rymdfarkoster samt robotsystem. För flera avancerade höghållfasta legeringar behövs tillgång till primäraluminium. Men frågan sträcker sig längre än till försvaret. Flyg, energi, transporter och annan avancerad tillverkningsindustri är beroende av stabil tillgång till aluminium med rätt kvalitet och egenskaper. USA behandlar därför inte längre den inhemska aluminiumproduktionen enbart som en fråga om handel och konkurrenskraft. Produktionskapaciteten har blivit en del av landets försörjningsberedskap.

Europa har gått åt andra hållet Kontrasten mot Europa är tydlig. Höga energipriser

och svag konkurrenskraft har pressat den europeiska primärproduktionen. European Aluminium bedömer att Europa sedan energikrisens början har förlorat omkring hälften av sin primäraluminiumkapacitet. Samtidigt klassas aluminium som ett strategiskt råmaterial inom EU och som försvarskritiskt av NATO. Europas ambition att stärka sin försvarsindustri ökar därför betydelsen av en fungerande europeisk aluminiumvärdekedja. Återvinning är central för Europas framtida aluminiumförsörjning, men löser inte alla behov. För vissa produkter krävs bestämda legeringar, hög renhet och tillgång till primärmetall. USA har redan dragit slutsatsen att egen aluminiumkapacitet är en strategisk tillgång. För Europa, som vill stärka både sin industriella konkurrenskraft och sin försvarsförmåga, blir frågan allt svårare att undvika: Hur stor del av vår aluminiumförsörjning kan vi tillåta oss att vara beroende av andra länder för?

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

AD Företagsklimatundersökning Q2/2026 Nuvarande råvarusituation för aluminiumskrot Upplever ni för närvarande brist på aluminiumskrot på den europeiska marknaden?

Inom vilket område ser du brist på skrotmetall? (Flera svar möjliga) 100%

10%

80%

10%

80%

35% 60%

45%

40%

45%

⚫ Ja, i betydande utsträckning ⚫ Ja, i liten utsträckning ⚫ Nej, inte för tillfället. ⚫ Ingen bedömning

Ingen bred återhämtning ännu

50%

20%

Höga priser för skrot

Brist på tillgång på skrot före konsumtion

Brist på tillgång på skrot efter konsumtion

Otillräcklig skrotkvalitet

Källa: Aluminium Deutschland

Anzahl teilnehmende Unternehmen → 20

Text av Torbjörn Larsson

Tudelad marknad för tysk aluminiumindustri

utomotive, bygg och maskinindustri fortsätter att pressa den tyska aluminiumindustrin, medan aerospace, försvar och förpackningar utvecklas betydligt bättre. Samtidigt rapporterar åtta av tio företag brist på aluminiumskrot och konkurrensen från Kina oroar. Aluminium Deutschlands senaste konjunkturundersökning visar en industri där skillnaderna mellan marknaderna blir allt större. Den tyska aluminiumindustrin går in i andra halvåret 2026 utan någon tydlig bred konjunkturvändning. Hälften av företagen i Aluminium Deutschlands konjunkturundersökning för andra kvartalet bedömer den aktuella ordersituationen som

två tredjedelar inom försvar och 63 procent inom förpackningar. Aerospace sticker också ut när företagen blickar framåt. Mer än 40 procent räknar med ytterligare förbättring under återstoden av året.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

dålig eller mycket dålig. 30 procent beskriver den som normal för säsongen och 20 procent som bra. Bakom genomsnittet döljer sig dock stora skillnader mellan aluminiumindustrins olika avsättningsmarknader. Automotive hör till de svagaste. Här bedömer 63 procent av företagen marknadssituationen som dålig. Även bygg och maskinindustri har det fortsatt besvärligt, med 60 procent negativa bedömningar inom respektive sektor. Elektroteknik ligger huvudsakligen på en normal eller tillfredsställande nivå. På andra sidan finns framför allt aerospace, försvar och förpackningar. Omkring 70 procent bedömer situationen inom aerospace som bra, medan motsvarande andel är cirka

Trots styrkan inom vissa segment är företagens samlade förväntningar försiktiga. 55 procent räknar med ett svagt kapacitetsutnyttjande vid slutet av 2026. 20 procent förväntar sig ett normalt kapacitetsutnyttjande medan 25 procent räknar med en bra eller mycket bra nivå. Den svaga konjunkturen syns också i produktionsstatistiken. Under första halvåret 2026 minskade den tyska produktionen av aluminiumhalvfabrikat med två procent till knappt 1,15 miljoner ton. Under andra kvartalet producerades 580 266 ton, tre procent mindre än under motsvarande period föregående år. Även återvinningen backade. Den totala återvinningsvolymen minskade med två procent under första halvåret till omkring 1,36 miljoner ton. Refiners avvek från utvecklingen och ökade sin produktion med cirka fyra procent till 253 400 ton. Aluminium Deutschland beskriver därför marknaden som tudelad. Aerospace, försvar och förpackningar fungerar som stabiliserande marknader samtidigt som de betydligt större volymmarknaderna automotive, bygg och maskinindustri fortsätter att vara pressade.

Skrotet blir en strategisk fråga Parallellt med den svaga efterfrågan på flera slutmarknader växer en annan utmaning: tillgången på aluminiumskrot. Hela 80 procent av de tillfrågade

företagen uppger att de upplever en bristsituation på den europeiska marknaden för aluminiumskrot. 35 procent beskriver bristen som betydande och ytterligare 45 procent som mindre omfattande. Endast tio procent svarar att de för närvarande inte upplever någon brist. Det största problemet är priset. 80 procent pekar på höga skrotpriser. Men företagen rapporterar också problem med själva tillgången: 50 procent anger brist på post-consumer-skrot och 45 procent brist på pre-consumer-skrot. 20 procent pekar dessutom på otillräcklig kvalitet på det skrot som finns tillgängligt. Flera svar var möjliga. Utvecklingen är särskilt betydelsefull när den europeiska aluminiumindustrin samtidigt försöker öka användningen av återvunnet material. En högre andel återvunnet aluminium kan minska behovet av primärmetall och produktens klimatavtryck, men det förutsätter att tillräckliga mängder skrot av rätt kvalitet finns tillgängliga. Aluminium Deutschlands siffror pekar därmed på en situation där skrot inte enbart är en fråga för återvinningsindustrin utan i allt större utsträckning blir en strategisk råvarufråga för hela aluminiumvärdekedjan.

Kina: prispress oroar mest Den tredje stora frågan i undersökningen är konkurrensen från Kina. På frågan om Kina utgör en risk för företagens verksamhet i Tyskland svarar 30 procent ja och ytterligare 55 procent ”delvis”. Endast 15 procent uppger att de inte ser Kina som en risk. Framför allt handlar oron om pris. 90 procent av företagen pekar på pris- och underbudskonkurrens som en risk. 65 procent anger skillnader i

miljömässiga och sociala standarder och 55 procent pekar på beroenden inom råvaruförsörjningen. 30 procent ser dessutom en risk för påverkan på tillgången till aluminiumskrot. Bilden av Kina är samtidigt inte entydig. 20 procent ser tydliga affärsmöjligheter i relationerna med Kina och ytterligare 55 procent ser både möjligheter och risker. Men när företagen får väga möjligheterna mot riskerna är slutsatsen tydligare: 55 procent anser att riskerna överväger, 35 procent bedömer dem som ungefär lika stora och endast tio procent anser att möjligheterna väger tyngst.

för vår inhemska industri under denna omställningsfas, säger Aluminium Deutschlands president Rob van Gils, som efterlyser långsiktigt stabila energi- och industripolitiska ramvillkor samt rättvisa konkurrensvillkor på de internationella marknaderna. Källa: Aluminium Deutschland, AD-Konjunkturumfrage Q2/2026 och pressmeddelande 5 augusti 2026. Konjunkturundersökningen omfattar 20 medlemsföretag. https://www.aluminiumdeutschland.de/news/aluminium-konjunktur-quartal-2-2026/

Geopolitiken slår mot kostnaderna Undersökningen visar också hur snabbt internationella konflikter kan slå igenom i aluminiumföretagens verksamhet. Med anledning av Iran-konflikten uppger 85 procent att kostnaderna för råvaror eller insatsvaror har ökat. 65 procent märker ökad osäkerhet bland kunderna och 40 procent rapporterar störningar i leveranskedjorna. Företagen har redan börjat anpassa sig. 70 procent uppger att de genomfört prisjusteringar och 55 procent att de förändrat leveranskedjor eller inköpskällor. Inför kommande månader räknar 65 procent med ytterligare kostnadsökningar och 60 procent med leveransproblem eller längre leveranstider. Aluminium Deutschland menar att kombinationen av svaga volymmarknader, geopolitisk osäkerhet, höga råvarukostnader och internationell konkurrens sätter den tyska aluminiumindustrins konkurrenskraft under fortsatt press. – Vi får inte riskera fundamentet

TYSK ALUMINIUMINDUSTRI Q2 2026 • • • • • • •

•

50 % bedömer orderläget som dåligt eller mycket dåligt 55 % räknar med svagt kapacitetsutnyttjande vid årets slut 63 % bedömer automotive-marknaden som dålig cirka 70 % bedömer aerospace som bra 80 % upplever brist på aluminiumskrot 90 % pekar på prispress som en risk i konkurrensen med Kina 85 % rapporterar ökade inputkostnader kopplade till Irankonflikten Undersökningen omfattar 20 företag. Flera svar var möjliga på vissa frågor.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Dag Holmgren Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90

Lars D Eriksson Vi känner Lars Eriksson sedan ett möte i Aluminium Scandinavia nr 3, 2023. Nu har det hänt en del sedan dess.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

u arbetar nu på Högskolan i Halmstad, där du bland annat jobbar med att utbilda studenter i designprocessen med mera. Vad tror du är anledningen till att Högskolan i Halmstad satsar på Industridesign. Finns den någon strategi bakom Halmstads satsning på Design och Designprocessen? Högskolan i Halmstad utbildar Ingenjörer med ett uttalat holistiskt synsätt, med fokus på hållbarhet och innovation. Design och Innovation har en naturlig och tydlig metodikkoppling. För att skapa hållbara lösningar krävs ett holistiskt

Vad kan Svenskt Aluminium göra för att öka kunskapen om design och kanske även koppla detta till materialet och dess användning? Forskning är ett bra sätt att öka kunskapen om både design och materialet, exempelvis verifiera minskad miljöpåverkan, eller hitta nya applikationer där materialet kan ersätta andra mer miljöbelastande material, och där design kan innebära att produkter och tjänster blir lättare att förstå och använda. Jag efterlyser fler designtävlingar! Designtävlingar som utmanar designers och designstudenter till nya applikationer och kluriga lösningar, är ett bra medel att skapa större förståelse för vilka fantastiska egenskaper materialet aluminium har och även att se fördelarna med att konstruera och designa med exempelvis extruderade aluminiumprofiler, desto fler produkter och lösningar kan växa fram.

perspektiv, där kunskap om material, konstruktion, produktion och marknad ges lika stor vikt, liksom ett fokus på produktens funktion, ur användarens synpunkt. Här kommer Industridesign in som en naturlig kompetens tillsammans med andra kompetenser. Menar du att detta skiljer Högskolan i Halmstad från andra högskolor? Framtidens Ingenjörer och Industridesigners arbetar tillsammans i team, något som vi vill förmedla till studenterna i Halmstad. Vi utgår från användarens behov, preferenser och förutsättningar när vi förmedlar kunskap till våra studenter såväl inom teknikområdet som designområdet.

Varför ska Aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen? Jag återkommer till det jag talade om i den förra artikeln i nr 3, 2023. Idag är hållbarhetsfrågorna mer aktuella än någonsin, och i stort sett alla tillverkande företag funderar på hur man kan åstadkomma mer hållbara lösningar. Lättare material, cirkulära processer, återbruk av material, listan går att göra lång. En viktig insikt är att det är i den tidiga designfasen som valet av material ska göras. Det är inte bara designern som sätter kriterierna, det måste göras tillsammans, men om designers sätter materialet utifrån ett hållbarhetsperspektiv, rätt från början, ökar möjligheterna att åstadkomma en hållbar produkt dramatiskt. Vi arbetar i Halmstad väldigt mycket med att nöta in vettiga

arbetsmetoder i produktframtagningsprocessen. Designverktygen har visat sig vara effektiva för att ta sig an de holistiska perspektiven på produkter. Detta krävs för att åstadkomma hållbara produkter. Designmetodiken är väl lämpad för att lyfta fram spetskunskapen ur olika kunskapsfält på ett effektivt sätt. Har Sverige något att lära andra länder när det gäller designfrågor. Om man ser sig om och ser hur andra arbetar med design som process och design inom forskning, utbildning, företag och samhälle i stort, så tror jag att vi ligger på en liknande nivå. Möjligen att svenska politiker inte riktigt ser kraften i design lika självklart som exempelvis Europaparlamentet gör. Jag tror att Sverige har en stor fördel framför andra länder när det gäller samarbete och att knyta ihop företag, akademi och samhälle. Vi har en bra tradition här och vi har en bra storlek på landet som ger förutsättningar för en bra struktur. I Sverige är vi är bra på att komma på kluriga och innovativa lösningar. Slutligen, betyder det att de ”mjuka värdena”, som jag ofta skriver om, har en självklar plats på Högskolan i Halmstad? Det skulle jag nog vilja hävda. Ett lysande exempel på detta är de man nu gör på Universitetet i Luleå (Se även Designkrönikan i nr 3, 2026.) Allt detta låter hoppfullt inför framtiden. Nu är min förhoppning att även andra högskolor börjar förstå att det inte räcker med bara teknik. P.S. Lycka till Halmstad!

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Tomas Liljenfors Tomas är teknologie doktor i materialvetenskap från Chalmers och civilingenjör från Uppsala universitet. Med erfarenhet från både forskning och industri arbetar han i gränslandet mellan materialanalys, produktutveckling och tillverkningsteknik. I Aluminium Scandinavia bidrar han med expertis där teori möter industriell tillämpning.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne

När ett lågt värde blir viktigare än miljön Om aluminium, återvinning, klimatavtryck och vikten av examensarbetare

luminium är en klurig metall med stor affinitet till syre. Aluminium vill helt enkelt förena sig med syre och bilda aluminiumoxid, precis som vi kunde läsa om i förra numret av Aluminium Scandinavia. Idag pratas det mycket om koldioxidutsläpp vid tillverkning av olika produkter. Men hur stor del av en produkts klimatavtryck kommer egentligen från själva aluminiumet, och hur stor del kommer från bränsle och andra processrelaterade utsläpp? Efter att under många år ha försökt utveckla ett beräkningsverktyg som ska vara både tydligt och enkelt att använda får jag erkänna att vi har misslyckats. Få områden är nämligen så luddiga som klimat-

beräkningar och livscykelanalyser. Problemet är egentligen inte att koldioxidutsläpp är tekniskt svåra att beskriva eller beräkna. Problemet är att det finns så många olika sätt att göra beräkningen på. Varför krångla till något som egentligen inte behöver vara så svårt?

Jungfruligt aluminium – energin är den stora utmaningen Aluminiums starka vilja att binda till syre skapar stora utmaningar vid framställning av så kallat jungfruligt aluminium. Det krävs mycket energi för att separera aluminiumet från syret i aluminiumoxiden. Enligt forskare i branschen är det med dagens elektrolysprocess teoretiskt mycket svårt att komma under cirka 6,5 kg CO2e per kg producerat aluminium,

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Att välja återvinning borde vara enkelt – men beräkningen är det inte

Bild 1. Bilden visar hur användandet av olika energislag för primär tillverkning av aluminum har varierat över åren. Bild från SINTEF blogg med referens: Is aluminium electrolysis using inert anodes a blind alley? av Asbjørn Solheim.

även när elektriciteten kommer från förnybara energikällor som vatten-, vind- eller solkraft (se referens; bild 1). Av dessa utsläpp kommer cirka 2 kg CO2e från de kolanoder som behövs i elektrolysprocessen (se referens; bild 2). Det har forskats mycket på så kallade inerta anoder, där tanken är att ersätta dagens kolanoder med anoder som inte förbrukas och därmed inte genererar samma koldioxidutsläpp. Under många år har flera av de stora aluminiumproducenterna presenterat lösningar som sagts vara nära fullskalig produktion. Åren har dock gått och fortfarande finns ingen brett etablerad lösning med fungerande inerta anoder i fullskalig produktion. Vi får därför anta att problemet var svårare att lösa än vad man först trodde. Mer om detta en annan gång.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Företag som anger ett klimatavtryck som är lägre än de nämnda 6,5 kg CO2e/kg kan naturligtvis inte trolla. I stället kan CO2-insamlingstekniker används eller beräkningsmodeller som på olika sätt kan minska det redovisade klimatavtrycket. På många håll i världen produceras aluminium dessutom med energi från fossila källor. Då blir utsläppen betydligt högre. När kolkraft används som energikälla kan klimatavtrycket bli så högt som cirka 22 kg CO2e/kg. Det globala genomsnittet för aluminium anges 2026 till cirka 14,4kg CO2e/kg (se referens bild 2) Om målet är att minska en produkts klimatavtryck är därför ett av de viktigaste valen att använda aluminium som producerats med förnybar energi. Där har Europa, och framför allt Norden, en tydlig fördel.

Detta lätta men energiintensiva material behöver återvinnas för att vara ett riktigt konkurrenskraftigt alternativ till andra konstruktionsmaterial ur klimatsynpunkt. Vid återvinning tillförs energi i form av bränsle eller elektricitet. Tillsammans med andra insatsvaror, exempelvis flussmedel och legeringsämnen, ger detta det återvunna aluminiumet ett klimatavtryck. Återvinningsföretag redovisar ofta värden på omkring 0,5–0,8 kgCO2e/kg aluminium. Men här börjar problemen. I dessa värden har producenterna normalt inte tilldelat skrotråvaran något klimatavtryck. Man tar inte heller alltid fullt hänsyn till de metallförluster som uppstår i processen. Om jungfruligt aluminium behöver tillsättas vid tillverkningen får detta däremot ett tydligt genomslag, eftersom klimatavtrycket för jungfruligt aluminium är så mycket högre än det nollvärde som skrotet tilldelats. Den intresserade kan här fördjupa sig i olika allokeringsmetoder. Då blir det snabbt tydligt att valet av beräkningsmetod för återvunnet material kan ha större betydelse för slutresultatet än både bränsleförbrukning, råvaruanvändning och metallförluster. Jo, du läste rätt. Inom ramen för tillämpliga standarder finns möjlighet att använda olika allokeringsmetoder, förutsatt att det framgår vilken metod som har använts. Det innebär att den som vill jämföra klimatavtrycket för två produkter måste vara väl insatt och läsa det finstilta i miljöredovisningen. Här kan man förstås fråga sig varför aluminiumindustrin inte har lyckats enas om ett gemensamt beräkningssätt som gör resultaten direkt jämförbara. Om det är någon

tröst verkar inte andra materialbranscher heller ha löst problemet. Jag trodde exempelvis att Sveriges stolthet, stålet, skulle föregå med gott exempel. Men nej – där finns samma typ av förvirring. Skillnaden är att konsekvenserna blir större för aluminium. Energiåtgången för att producera jungfruligt aluminium är ungefär 30 gånger högre än för omsmältning av återvunnet aluminium. För olegerat stål är motsvarande skillnad betydligt mindre. Man kan alltså konstatera att aluminiumindustrin lider av samma förvirring – men på en högre nivå.

Examensarbetare – en underskattad resurs Under våren hade jag tillsammans med mina medarbetare nöjet att handleda en examensarbetare från Linnéuniversitetet. Att handleda examensarbeten är i sig inget ovanligt för oss. Det är faktiskt ett av våra viktigaste sätt att rekrytera nya medarbetare. Under fem månader får företag och student möjlighet att lära känna varandra. Om allt fungerar bra och konjunkturen tillåter kan examensarbetet sedan övergå i en anställning. Min erfarenhet är att

denna period av faktiskt samarbete ger betydligt större träffsäkerhet än CV, intervjuer, diverse halvvetenskapliga personlighetstester eller rekryteringskonsulter. Är det då skillnad mellan olika universitet och högskolor när det gäller studenternas kunskapsnivå? Ja, min erfarenhet är att det är det. Mindre universitet och högskolor kan vara mycket starka inom vissa områden och svagare inom andra. Miljöer med många forskare och lärare inom ett specifikt område skapar normalt också bättre förutsättningar för studenterna. Min erfarenhet är därför att spridningen mellan studenter ofta är större på mindre lärosäten än på större. Årets student från Linnéuniversitetet genomförde klimatberäkningar på olika aluminiumlegeringar och kunde bekräfta något som vi länge misstänkt: valet av allokeringsmetod har en mycket stor påverkan på det beräknade klimatavtrycket. Men det tog ett tag att komma dit. Det typiska för examensarbeten är att de inledningsvis kräver ganska mycket tid från oss på företaget. Studenten behöver få möjlighet att sätta sig in i ett komplext ämne, förstå processerna och lära sig vilka

frågor som faktiskt är viktiga. Efter ungefär fem till sex veckor brukar förhållandet börja förändras. Då är det i stället vi på företaget som börjar lära oss av studenten. Och i examensarbetets slutskede händer ofta det som är allra mest värdefullt: studenten levererar inte bara det vi förväntade oss, utan resultat och idéer som faktiskt tillför något verkligt nytt. Här tror jag att det är viktigt att som handledare hålla ganska lösa tyglar. Studenten måste få möjlighet att utveckla även ofiltrerade idéer. Visst blir några av dem tokiga, men förvånansvärt ofta leder de till tankar som företaget faktiskt har nytta av. Tillsammans med möjligheten till framtida rekrytering gör detta examensarbetare till en mycket värdefull resurs för företag. För studenten blir examensarbetet samtidigt en möjlig inkörsport till det första jobbet – eller åtminstone en viktig erfarenhet av näringslivet.

När beräkningsmodellen betyder mer än processen Vår examensarbetare inom hållbarhet jämförde företagets beräknade klimatavtryck, framtagna med vår

Bild 2. Emissionvärde för globalt tillverkat jungfruligt aluminium. International Aluminium Institute (IAI), international-aluminium.org/

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

egen programvara, med olika beräkningsmodeller från litteraturen. Resultatet visade att våra beräkningar inte var så tokiga som vi hade befarat. Problemet var snarare att de gav helt andra resultat än vad som ofta redovisas enligt industripraxis. Och mycket riktigt: valet av beräkningsmodell hade större påverkan på slutresultatet än skillnaderna mellan företagens faktiska produktionsförutsättningar. Det betyder i praktiken att möjligheten att jämföra klimatavtrycket från en leverantör eller produkt med en annan till stor del beror på vilken beräkningsmodell som har använts – och betydligt mindre på hur bra eller dålig själva tillverkningsprocessens miljöprestanda är. Detta är förstås ett problem om klimatavtrycket ska användas som jämförelseunderlag.

Vad kostar metallförlusterna? I examensarbetet beräknades också klimatpåverkan från de metallförluster som uppstår vid återvinning. Aluminium som oxiderar i återvinningsprocessen, eller på annat sätt försvinner så att det inte kan återvinnas, beräknades motsvara ett tillskott på omkring 2 kg CO2e/kg producerat aluminium. Antagandet var enkelt: aluminium som försvinner ur kretsloppet måste förr eller senare ersättas med nytt, jungfruligt aluminium. Det borde knappast vara ett särskilt kontroversiellt antagande. Tvärtom är det ganska logiskt. Men hoppsan – plötsligt ökade det beräknade klimatavtrycket från återvinningen med omkring 300 procent. Och då användes ändå det låga värdet 6,5 kg CO2e/kg som emissionsfaktor för det jungfruliga aluminiumet. Vad hade hänt om vi i stället hade använt det globala

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Bild 3. Stålproduktion har lägre skillnad i emissionsfaktor mellan återvunnet och jungfruligt stål, jämfört med aluminium. Men minst lika stor förvirring runt emissionsberäkningar. (Fagersta bruk, Pål-Nils Nilsson - Svenska Turistföreningens årsskrift 1967)

genomsnittet? Det kan den intresserade läsaren själv räkna ut. Jag kan avslöja att resultatet hade blivit betydligt högre.

Vad är egentligen skrot? Nästa steg var att titta på själva råvaran. En del av det skrot som används vid återvinning består av spill från andra industrier – alltså aluminium som har producerats men aldrig hunnit bli en färdig produkt. Detta brukar kallas pre-konsumentskrot. Om även detta material belastas med klimatavtrycket från den jungfruliga aluminiumproduktionen – vilket också kan betraktas som ett logiskt antagande – blir andelen pre-konsumentskrot mycket viktig för slutresultatet. För de tre legeringar som studerades blev de beräknade klimatavtrycken 600–900 procent högre än de värden som producenterna normalt anger idag. Hoppsan igen. Hur kan skillnaden bli så stor? Förklaringen är att vissa beräkningsmodeller betraktar pre-konsumentskrot som en råvara som bär med sig klimatpåverkan från den ursprungliga aluminiumproduktionen. Andra modeller sätter råvarans emissionsfaktor till noll. Det är just detta allokeringsmetoder handlar om: hur klimatpåverkan fördelas mellan den ursprungliga produkten, skrotet och det återvunna materialet.

Samma legering - en stor skillnad i resultat Två principer som förekommer i diskussionen om återvunnet aluminium är Cut-Off och Co-Product. Cut-Off, som ofta används av återvinningsindustrin, gav för de legeringar som undersöktes i examensarbetet värden på omkring 0,5–0,7 kg CO2e/kg. Med denna typ av beräkning belastas det åter-

Bild 4 Förstasidan från ett excellent examensarbete av Sudharika Weerasinghe som belönades med stipendium av Svenska Gjuteriföreningen.

vunna aluminiumet inte fullt ut av konsekvenserna av de metallförluster som uppstår när aluminium oxiderar eller på annat sätt försvinner ur processen. I våra beräkningar motsvarade dessa förluster ett ytterligare klimatavtryck på de nämnda något över 2 kg CO2e/kg. Med en Co-Product-baserad beräkning blev resultatet betydligt högre. För de tre legeringar som ana-

lyserades i examensarbetet hamnade klimatavtrycket på omkring 4–6 kg CO2e/kg. Beroende på vald beräkningsmodell kan alltså samma legering få ett klimatavtryck på mellan cirka 0,5 och 6 kg CO2e/kg – en skillnad på upp till en faktor tolv. Då blir frågan ganska självklar: vad är egentligen ett framräknat klimatavtryck värt om vi inte först vet hur det har räknats fram?

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Resultatet som överraskade En överraskning i examensarbetet var att förhållandet mellan de olika legeringarna förändrades beroende på produktionsförutsättningarna. Tidigare har jag betraktat End-ofLife-skrot, alltså aluminium från uttjänta produkter, som överlägset pre-konsumentskrot ur miljösynpunkt men sämre ur ekonomisk synpunkt. Pre-konsumentskrot är normalt enklare och billigare att hantera och betingar därför ofta ett högre värde på marknaden. Företag som använder andelen post-konsumentskrot som miljönyckeltal, eller använder beräkningsmodeller som premierar End-of-Life-material, har samtidigt ett incitament att använda mer sådant skrot. Därmed kan exempelvis låglegerat End-of-Life-skrot få ett högt marknadsvärde. Det verkligt intressanta i examensarbetet var emellertid att ugnstekniken kunde förändra vilken skrotråvara som var mest fördelaktig ur klimatsynpunkt. Med fossilbaserade ugnar kunde en viss typ av legering eller skrotsammansättning vara mest fördelaktig. Med induktionsugnar, som kan ge ett högre metallutbyte vid omsmältningen, kunde resultatet bli det motsatta. Det innebär att det är svårt att utifrån en enda generell klimatberäkning säga vilken legering, skrotsammansättning, smältteknik eller produktionsplats som är bäst. Och återigen kan man fråga sig vilken nytta ett klimatavtryck för en produkt har utanför det egna företaget om värdet påverkas så kraftigt av den valda beräkningsmodellen.

Processkunskap är avgörande Examensarbetets resultat visar också att vi bör vara försiktiga med generella rekommendationer om

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

tillverkningsmetoder och legeringar. Det som är bäst i ett fall behöver inte vara bäst i ett annat. Att återvinna aluminium med fossilbaserad teknik i Kina har exempelvis ungefär samma klimatavtryck som fossilbaserad återvinning i Sverige – men inte alltid. Beroende på processinställningar kan det ena eller det andra alternativet vara bättre. Än mer intressant är att det inte ens självklart behöver vara bättre att återvinna aluminium i Sverige än en legering tillverkad av jungfrulig aluminium. Speciellt när kravet på lergeringshalter är låga kan användningen av återvunna legeringar ifrågasättas. Även här spelar processinställningarna och framför allt metallutbytet vid återvinning en avgörande roll. Den kanske viktigaste slutsatsen jag tar med mig från examensarbetet är därför att det krävs detaljerade processdata som underlag för en klimatberäkning för att återvinna aluminium på rätt sätt. I Sverige har vi, med vår tillgång till el med lågt klimatavtryck, mycket goda förutsättningar. Men det räcker inte

med grön elektricitet. Processen måste vara anpassad till råvaran, och råvaran måste vara anpassad till den legering som ska produceras. Och detta måste också synas i klimatberäkningen. En effektiv och miljöriktig process måste premieras av det klimatavtryck som redovisas. Annars kan man fråga sig vad vi egentligen ska ha framtidens produktpass till.

Vi kan bättre än så Vi behöver klimatberäkningar som verkligen speglar hur bra eller dåligt en process fungerar – inte beräkningar där valet av matematisk modell överskuggar den faktiska miljöprestandan. Svensk industri har en enorm konkurrensfördel genom el med lågt klimatavtryck, modern produktionsteknik och stor processkunskap. Idag syns inte alltid denna fördel i klimatberäkningarna, eftersom beräkningssätten är otydliga och resultaten svåra att jämföra. Det borde vi kunna ändra på. Vi kan bättre än så.

Bild 5. Diagram från Sudharika Weerasinghed examensarbete som visar de beräknade värdena för tre legeringar och de båda allokeringsmetoderna. Emissionstillskottet är här medtagen för det aluminium som oxiderar i återvinningsprocessen. Jämför med återvinningsindustrin värden på 0,5-0,8 kg/CO2e/kg så blir emissionerna mycket högre om förluster tas med.

Dag Holmgren Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90

Även om kulturen inte är lönsam, är den lönsam! Text av Dag Holmgren

Ett Inverterings-program för kultur (SOU 2026:31) Regeringen beslutade den 12 juni 2025 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på hur den icke-offentliga finansieringen av kultur kan öka genom ekonomiska incitament. Som särskild utredare förordnades Karin Forseke. Utredningen antog namnet Utredningen om breddad kulturfinansiering (Ku 2025:01).

Sammanfattning Kulturell verksamhet i alla dess former – från de traditionella konstarterna till moderna kreativa näringar – är avgörande för ett lands välfärd och utvecklingsförmåga. Det är därför viktigt att vi som samhälle kan hitta medel för nödvändiga investeringar i denna sektor. Värdet av ekonomiska satsningar på kultur är i första hand ickemonetärt, dvs. de ger möjlighet till konstnärlig och

kulturell verksamhet som i sig är värdefull och bidrar med estetiska upplevelser, kunskap och en känsla av identitet och samhörighet. Även i rent ekonomiska termer ger satsningar på kultur positiva effekter. Redan i dag finansieras en stor del av kultursektorn i Sverige privat, främst genom enskildas konsumtion men även via ideellt arbete, gåvor och sponsring. Det finns dock ett stort intresse för och potential att öka den privata finansieringen. Sverige har t.ex. jämfört med andra länder en låg nivå av privat givande till kulturell verksamhet och många kulturinstitutioner är ensidigt beroende av offentliga bidrag, vilket gör dem sårbara. Denna relativa brist på mångfald i finansieringskällorna beror på många faktorer inklusive vår historia. Som i princip enda land i Europa saknar Sverige också helt skatte-incitament för att främja

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

gåvor till kultur, dvs. möjligheter att göra avdrag eller få skattereduktion för gåvor. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå hur detta skulle kunna förändras och lämna förslag på hur ekonomiska incitament ska tillskapas för att öka inflödet av privat kapital i kultursektorn. I detta arbete har olika lösningar övervägts och med ledning av internationella jämförelser lämnas i betänkandet flera förslag, både om möjlighet till skattereduktion för gåvor till kultur och om offentlig matchning av privata gåvor. Utredningen föreslår att dessa reformer sjösätts inom ramen för ett investeringsprogram för kultur.

Möte - teknik och konst! Under alla år jag skrivit och informerat om värdet av de så kallade mjuka värdena, skulle man kunna säga att denna utredning faktiskt ger incitament till att kultur faktiskt blir

lönsamt i slutändan. Utredningen, SOU 2026:31 och den satsningen som görs i Luleå ligger i linje med detta och enligt min mening är helt rätt i tiden. (Se även artikel i förra numret av Aluminium Scandinavia.)

Vad gör regeringen för övrigt för kulturen! Man har en uppfattning att kulturinstitutioner ska behandlas som vilket företag som helst, d.v.s. Museer och liknande organisationer ska betala marknadsmässiga hyror!!? Man kan väl inte jämställa Nationalmuseet och Moderna museet i Stockholm som företag! Det är institutioner som ska ge svenska folket möjligheter att ta del av konst och kultur. Dessa organisationer kommer aldrig att bli ”lönsamma”, de säljer inga produkter, de tillhandahåller möjligheterna att få ta del av konst med mera.

Sverige ligger på en delad bottenplats i Norden Vid en jämförelse med övriga Norden ligger Sverige sist. Detta gäller även de flesta regioner och kommuner i Sverige. Sedan 2018 har staten skurit ner sina kultursatsningar med 1,5 miljarder, Regionerna med 0,4 miljarder och kommunerna med 0,1 miljarder. Totalt cirka 2 miljarder kronor sedan 2018. Detta är ett exempel på svenska statens totala oförståelse för nyttan och vikten av kultur. När kulturens andel av de offentliga utgifterna jämförs med andra länder ser bilden ännu mörkare ut. • Sverige och Finland lägger lägst andel av de offentliga utgifterna på kultur i Norden: 1,0 procent. • Norge satsar 1,1 procent och Danmark 1,2 procent. Island är i en helt annan liga som lägger 2,2 procent av utgifterna på kultur.

DESIGNTRAPPAN SOM UTVÄRDERINGSVERKTYG Svenska analytiker använder ofta den så kallade Designtrappan (ursprungligen utvecklad i Danmark) för att värdera ett företags designmognad i förhållande till lönsamhet: Steg i trappan

Designerns roll i företaget

Ekonomisk effekt

Steg 1: Icke-design

Används inte alls eller ytterst lite.

Låg konkurrenskraft, priskänslighet.

Steg 2: Styling

Formges endast som slutfinish (estetik).

Viss säljökning, men låg långsiktig effekt.

Steg 3: Process

Integrerad tidigt i produktutvecklingen. Snabbare utveckling, sparar produktionskostnader.

Steg 4: Strategi

Drivande för affärsmodell och Högsta tillväxten, starkt varumärkeskapital. innovation Företag på steg 3 och 4 uppvisar statistiskt sett betydligt högre omsättning och exportandelar än företag på de lägre stegen.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Kan de vara så att svensk industri även lider av samma oförståelse för vikten av kultur? Som utövande industridesigner är upplevelsen att det först på de senaste 5–10 åren verkar vara acceptabelt att satsa på design. Stiftelsen Svensk Industridesign och Teknikföretagen visar några anledningar till att design är lönsamt:

Mätmetoder på företagsnivå För att isolera effekten av industridesign använder svenska och internationella företag flera olika nyckeltal: • Time-to-Market (TTM): God design sänker utvecklingstiden med i snitt 33 %, vilket snabbare genererar intäkter. • Minskade produktionskostnader: Industridesigners optimerar materialval och konstruktion, vilket sänker tillverkningskostnaderna. • Högre vinstmarginal: Genom unik form och bättre användarupplevelse kan företag ta ut ett premiumpris. • Return on Investment (ROI): Studier visar att designinvesteringar generellt ger en mycket hög ekonomisk avkastning (upp till 300 % i ROI för mogna designprocesser).

•

Minskad support och reklamation: En mer intuitiv och ergonomisk produkt minskar kostnader för garantiärenden och kundsupport.

Teknik, design och konst hör ihop Människan generellt gillar teknik när ”den” hjälper till! Det finns fortfarande produkter och tjänster som rent tekniskt är OK, men ur användarens synpunkt en katastrof! Jag tänker bl.a. på det stora ”Cosmic-haveriet. Ett system som ska hantera patienters journaler med mera. Det handlar många gånger om liv och död, de får inte fallera! Kostnaderna för detta system är omkring 4,4 miljarder kronor över en 20-årsperiod, där tilläggskostnader för att åtgärda omfattande tekniska brister landat på ytterligare 80 miljoner kronor, och fungerar fortfarande inte!! Frågan är om Cosmic någonsin även har fungerat tekniskt! Utan att veta, kan det vara så att man utgår från teknik utan människor. Varför får inte berörda användare medverka, en fullständigt självklar process i ett industridesignprojekt. Kan de vara så att prestige ligger som en våt filt över detta?

Som jag även tidigare skrivit är design som process ett viktigt ekonomiskt verktyg för framgångsrik produktutveckling. Det viktiga frågeställningarna i alla dessa sammanhang är: 1) Vem 2) Vad 3) Varför 4) Var 5) När När svaren på dessa frågor föreligger, först då kan man börja med HUR! Den stora risken är att man börjar med HUR, för tidigt.

Betyder detta något för aluminiumbranschen? Att följa och bevaka vad som sker i designvärden, när det gäller trender, nyteknik och vad som sker i omvärlden, nya möjligheter med nya material som kan kombineras med Aluminium, ny produktionsteknik som ger nya möjligheter i produktionsprocessen mm. Vi kommer att få nya typer av designer, ingenjörer och marknadsfolk. Med ny teknik och nya digitala metoder och system kommer möjligheterna att både förändras och öka. Helheten kommer att vara viktig och alltid finnas med i utvecklingsprocessen. Men! Det gäller att inte tappa fotfästet. Vi människor är fortfarande människor och väldigt analoga, vi vill ha enkla och begripliga lösningar på våra problem, därför glöm inte bort att en morakniv fortfarande är en morakniv. Återkom gärna med era tankar om hur design skulle kunna påverka Ert företag. Jag kommer gärna och berättar mer. Kanske kan det bli ännu bättre nu!

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Patrik Ragnarsson Patrik är Director Mobility & Strategic Projects på European Aluminium och har lång erfarenhet av frågor som rör aluminium, mobilitet och europeisk industri.

Elintensiv aluminiumproduktion står i centrum för diskussionen om EU ETS. Även smältverk som använder fossilfri el påverkas indirekt när kostnaden för utsläppsrätter slår igenom i det europeiska elpriset. Bild: Hydro.

Reformering av EU ETS Vad innebär det för aluminiumindustrin

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

U:s utsläppshandel (EU ETS) ska driva industrins omställning, inte avveckla den. När EU ETS nu reformeras måste systemets mekanismer anpassas till industrins och energimarknadens realiteter. Utsläppen ska minska genom investeringar på hemmaplan – inte genom att europeisk aluminiumproduktion ersätts av smutsigare import. I grunden bygger EU:s utsläppshandel på principen om ett utsläppstak och handel (cap-and-trade). För en tillverkande verksamhet innebär systemet tre konkreta ekonomiska och operationella realiteter: • Ett sjunkande utsläppstak: EU sätter en absolut gräns för industrins totala utsläpp som minskar automatiskt varje år för att pressa fram teknologiskifte. • Pris per ton vid skorstenen (direkta utsläpp): För varje ton koldioxid fabrikens processer släpper ut måste anläggningen vid årets slut överlämna en utsläppsrätt till EU. För att skydda konkurrenskraftiga anläggningar mot att slås ut har EU historiskt tilldelat en del utsläppsrätter kostnadsfritt till sektorer med hög risk för koldioxidläckage, baserat på de 10 procent mest klimateffektiva fabrikerna i Europa. Släpper man ut mer än så måste man köpa utsläppsrätter på den öppna marknaden. • Den dolda elräkningsnotan (indirekta koldioxidkostnader): På den europeiska elmarknaden sätts elpriset enligt principen om marginalprissättning (merit order), vilket innebär att den sista och dyraste kilowattim-

men som behövs för att möta efterfrågan sätter priset för all el som säljs i systemet. När fossilbaserad kraftproduktion – såsom gas- eller kolkraftverk på kontinenten eller i angränsande elområden – agerar marginalel, bakar dessa producenter in sina skyhöga ETS-kostnader i sina elbud. Resultatet blir att koldioxidpriset driver upp elpriset för samtliga aktörer på marknaden. Det innebär att ett elintensivt företag i Sverige betalar höga ETS-kostnader via elräkningen, trots att den egna fabriken drivs med 100 procent fossilfri vatten- eller kärnkraft. Företagen träffas därmed av en dubbel kostnadsexponering: först vid de egna processerna, och därefter genom ett koldioxidpåslag på varje förbrukad megawattimme. Eftersom aluminium prissätts globalt på London Metal Exchange (LME) kan europeiska tillverkare inte lägga på dessa regionala kostnader på slutkundens faktura. Tvingas europeiska smältverk och återvinnare att stänga uppstår omedelbart koldioxidläckage: produktionen flyttar till länder med fossilberoende elnät, de globala utsläppen stiger och Europas strategiska råvaruberoende fördjupas. Kommissionens förslag innehåller välkomna steg: att halvera indragningstakten till marknadsstabilitetsreserven (MSR) från 24 till 12 procent dämpar likviditetsrisker och att avsätta cirka 80 miljoner utsläppsrätter för att parera felkalibrerade riktmärken visar att industrins specifika processutmaningar har uppmärksammats.

Dessa åtgärder är dock tillfälliga plåster. Tung basindustri planerar investeringar i cykler om 20–30 år. För att ETS ska fungera som en långsiktig investeringsmotor krävs tre strukturella prioriteringar: 1. Bevara ovillkorad fri tilldelning och full indirekt kostnadskompensation: Fri tilldelning förblir industrins primära skydd mot koldioxidläckage. Att villkora den mot kortsiktiga delmål dränerar just det kassaflöde som krävs för att finansiera teknikskiftet. Att ersätta den fria tilldelningen med ett illa fungerande CBAM kommer inte heller att fungera. 2. Inför processpecifika riktmärken bortom 2030: Aluminiumoxidraffinering och återvinning måste bedömas mot sina faktiska tekniska förutsättningar i stället för dagens missvisande schablonvärden för bränsle och värme. 3. Synkronisera reduktionstakten med den industriella verkligheten: Takten i utsläppstakets nedtrappning (LRF) får inte springa ifrån verkligheten. Den måste kalibreras mot hur snabbt industrin faktiskt får tillgång till konkurrenskraftig fossilfri el och mogen teknik, kombinerad med tydliga säkerhetsventiler mot spekulativa prischocker. Klimatambition och industriell bärkraft är inte varandras motsatser. Men ETS måste riggas så att omställningskapitalet återinvesteras i europeiska fabriker – inte försvinner i regionala kostnadschocker.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Text av Hans Frisk

NordAL

Nordisk Aluminiumoxid

nder sommaren beviljades finansiering för tre nya forskningsprojekt inom aluminiumområdet. Ett av dem heter NordAL, Nordisk Aluminiumoxid. Syftet med projektet är att utvinna aluminiumoxid ur restmaterial från nordisk gruvindustri och slagg. Aluminiumoxid är råvaran till all produktion av aluminium. Förväntat resultat är att visa högre utbyte än tidigare kända processer. Det finns minst fem anledningar att undersöka möjligheterna till nordisk aluminiumoxidproduktion. • Norden är idag totalt beroende av import av aluminiumoxid som utvunnits ur bauxit från andra världsdelar. Norden saknar kända bauxittillgångar. Värdet på importen är ca 25 miljarder SEK/år. • Vissa av länderna med bauxitbrytning lyder under odemokratiska regimer som vi helst inte vill supporta med pengar. • Transporterna runt jorden ger betydande CO2-utsläpp. • Bayerprocessen är den helt dominerande metoden att förädla bauxit till aluminiumoxid. Processen ger tyvärr stora mängder av det toxiska avfallet red mud, vilket vi undviker med de proces-

•

ser vi använder. Ur beredskapsskäl är det viktigt att bygga kunskap och visa på möjligheter att klara oss den dag import omöjliggörs på grund av konflikt eller annat.

En kombination av sintringstekniker och innovativa hydrometallurgiska metoder kommer att utvecklas på labbskala, och de förväntade resultaten är att utbytet av aluminiumoxid från de valda restprodukterna kommer att vara högre än kända metoder på samma material. Numerisk modellering av slagg kommer att ge information om hur deras sammansättning ska optimeras och skräddarsys för utvinning av aluminiumoxid. NordAL är uppdelat i fem arbetspaket. Förutom koordinering utgörs de av omvärldsanalys, numerisk jämnviktsmodellering av slagg, samt för andra restmaterial utveckla sintring, lakning och utfällningsmetoder på labbskala, och genom utformning av anpassade, nanostrukturerade material som optimeras för selektiv extraktion av aluminium. Resultaten kommer löpande att presenteras på projektmöten. För ytterligare information, kontakta Svenskt Aluminium eller projektledaren Professor Karin Högdahl, Uppsala Universitet.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

AI-genererad bild

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Ser vi ett value added skifte i Kinas exportflöde? 52

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

älkommen tillbaks från semestrarna, hoppas avbrottet har varit avkopplande och skönt. På LME har det också infunnit sig en sorts semesterlunk. Priserna har justerats ner då efterfrågan tog en paus, men premierna har inte gjort detsamma utan ligger kvar på försommarens höga nivåer. Det kan verka lite konstigt med denna divergens, men jag tror att den till en del går att förklara. Som så många gånger förr får man ta till den gamla slitna ursäkten och skylla på kineserna. Lite långtråkigt kanske, men likväl en plausibel förklaring till varför metallens fysiska och ”psykiska”* flöden går åt olika håll. Jag vill påstå att de höga LME priserna på försommaren gjort att mången köpare avvaktat med att lägga överdrivet stora order för hösten. Om så är fallet har detta gjort att inte överdrivet stora volymer ifrån den fysiska marknaden har träffat LME och med det så har köpintresset på pappersmarknaden inte balanserat ut säljbehovet. På den fysiska sidan av aluminiummarknaden har det samtidigt funnits ett behov av leveranser för att möta order. På grund av situationen i gulfområdet med bombningar och stängning av Hormuzsundet har fysisk metall haft svårt att komma till marknaden och köpare har fått söka sig mot nya områden för att hitta leveranser. Det är här kineserna kommer in. Den kinesiska konjunkturen har på senare tid inte visat de mest hälsosamma tecknen utan snarare varit rejält svajig. Således har det varit svårt att i landet finna avsättning för de volymer som producerats. Export har tidigare varit universallösningen, men då staten för ett år eller två sedan tog bort exportrabatterna på

primäraluminium har denna lösning till stor del fallit undan. Kinas smältverksproduktion slår i taket och man producerar väldigt nära den tillåtna gränsen på 45 miljoner ton men man har samtidigt svårt att lönsamt avhända sig en del av volymen. En lösning som då återigen dammas av är den att exportera halvfabrikat, semi finished products… kalla det vad ni vill. I väst blir det fortsatt tight på primärråvara, men exporten av kinesiska halvfabrikat löser frågan längst med leveranskedjan. Plåten, profilen eller kylarbandet blir till en slutprodukt. Det funkar en stund men sen kommer verkligheten ifatt. För att denna lösning under en längre period ska kunna täcka upp för tappet av primärvolym från gulfstaterna så bygger det på en fortsatt svag marknad i Kina. Jag skulle inte vara komfortabel med den lösningen i ett längre perspektiv. Som det såg ut under första halvåret så var den kinesiska exporten av aluminiumhalvfabrikat upp hela 18 % till 3,2 Mton där enbart juni stod för 695 tton och indikerar en ökande export under perioden. För att byta ämne så konstateras det att det varma vädret ställer till det på sekundäraluminiumsidan. Vattennivåerna i flera av Europas stora floder är nu på så låga nivåer att det gör det svårt att transporte-

ra aluminiumskrotet på pråm. Ett alternativ då är naturligtvis att lasta mindre på varje pråm, men det ökar transportkostnaderna. Ett annat alternativ är att köra det via järnväg eller på lastbil. Oberoende av vilket så ökar transportkostnaden. Skrotpriserna justeras ner då skrothandlarna har svårt att finna avsättning för materialet, men kan även höja priset på sekundäraluminium då smältverken får svårare att få fram råvaran. Längre fram kan det sedan istället ge ett överskott. Åter till primäraluminium så är ju Trump-administrationen på tariffkrigsstigen igen och en ny infekterad situation har uppstått. Som det framstår när detta skrivs (det är tidiga dagar för denna sväng) så är aluminium undantaget då det ingår i ”Section 232” och har sedan tidigare spikade tariffsatser. Av någon anledning känns det trots allt inte så säkert för en viss herre har ju en vana av att ändra sig. I det fall en amerikan vill köpa sig en kanadensisk ishockeyklubba så åker han dock på en 50 %-ig strafftull. Även om LME priserna nu har justerats ner så pekar divergensen mellan pris och premie på en fortsatt pressad situation och återkomsten från kontinentens ferier riskerar att ge nytt bränsle. Tidigare kommentarer om att se till att ha metall för produktionen gäller fortsatt.

* Jag brukar benämna LME prisflödet som psykiskt då det är terminshandel med prissättning relaterad till en specifik framtida leveranstidpunkt ej reflekterande nuvarande fysiska situation.

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

"En sak till..."

Staffan Zetterström Staffan Zetterström är krönikör i En sak till… i Aluminium Scandinia. Han arbetar med industriell utveckling och förändringsledning och är i dag marknads- och försäljningschef på Comptech. Han driver även podden Goldcasting .

BIld av Moon Station från Pixabay

Har jag drabbats av kognitiv dissonans?

ör en vecka sedan gjorde jag en mycket trevlig resa med Strömma kanalbolag, den hette 1000 öar och var en tur på 11 timmar från centrala Stockholm hela vägen ut till Bullerön i sista raden av skär i skärgården. En helt fantastisk tur med god mat och trevligt folk. Efter dessa 11 timmar av att ha sett 1000 tals båtar, massor av stora sommarstugor med välklippta gräsmattor, ätit glass i Sandhamn bland festande människor och pratat med glada människor som verkar helt obekymrade av till exempel hur det går för europeisk bilindustri blir jag lite lätt konsternerad: har jag fel eller rätt eller vad händer egentligen?

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Därav frågan om kognitiv dissonans som egentligen betyder att man själv tror sig uppfatta något som ingen annan verkar se eller bry sig om eller ta på allvar för den delen. Dissonansen leder till att man börjar fundera om man själv har fel eller rätt och funderingar om när man kan få rätt för det är ju knappast i stunden i mötet med andra som inte uppfattar verkligheten på samma sätt. Varför då detta tänker kanske du? Jo för jag jobbar med bilföretag i hela världen och det ser ju inte jättebra ut i Europa med våra Europeiska tillverkare. Volymer går ner och arbetsinnehållet minskar vilket så klart kommer påverka antalet arbeten i industrin och borde rimligen för-

stärka den nedåtgående konjunktur vi upplever nu, men vem verkar bry sig? Ingen utanför mitt skrå verkar ju se eller känna av detta och man undrar ju därför om man har helt fel? Kramar jag något som inte behövs? Kanske är vi inom pressgjutarbranschen obsoleta till 50 % och behöver halveras helt enkelt för att på sikt bara finnas ett gäng som gjuter, ja vadå? Kanske har alla andra rätt och tycker att jag skall sluta sura i hörnet och skaffa mig ett jobb inom AI eller något annat som de facto går bra, men jag har svårt för detta för jag tror fortfarande att en nation behöver producenter för att kunna utveckla produkter och allt kan inte vara mjukvara, ibland behövs en apparat som driver systemet. Personligen tror jag ju fortfarande på marknaden kring ADAS, AI, realtidsradio och humanoider och det är nog där jag ser gjuteribranschen och aluminiumbranschens stora tillväxt framöver, men kommer detta ske med oss i Europa?

Leverantörer inom aluminium www.profilgruppen.se

www.hydal.se

www.hydro.com

www.klarvik.se

www.voilap.com

holsbymetall.se

www.aluminium.se

www.alu.se

invexmetal.com

Vill du också synas här? Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu

www.ejderstedts.se

www.fomindustrie.com

Torbjörn Larsson, 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Johan Gustafsson Tel: 036-485 51 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

A-LACKERING AB Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

ALU-S AB

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

ALUTRADE AB

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

BEIJER INDUSTRI AB Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 info@brinkfornickling.se www.brinkfornickling.se

BÜHLER AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

CANDOR SWEDEN AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

FOM SCANDINAVIA AB

Kontakt: Gheorghe Piscoran gpiscoran@fomscandinavia.com Tel: +46 76 353 32 21 www.fomindustrie.com

HOLSBY METALL AB

Vetlandavägen 48, 574 53 Holsbybrunn Tel: 0383-24 60 00 Fax: 0383-76 39 43 info@holsbymetall.se www.holsbymetall.se

HPG AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

Industriv 6, 845 94 Hackås Tel: 072-353 30 16 Kontakt: Henrik Boström henrik.bostrom@hpgab.se www.hpgab.se

CHEMETALL AB

HYDAL COMPONENTS AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

COREMA SVETSEKONOMI AB Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

Tomasbacken 6, 574 37 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 hapab@hydal.com www.hydal.se

HYDRO

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

MÄKELÄ ALU AB

Olofsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

PROVEXA

Gamlestadsvägen 303 415 02 Göteborg Tel: 031-43 07 70 www.provexa.com

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

SCHLÖTTER SVENSKA AB Tel. 011-36 28 40 info@schloetter.se www.schloetter.se

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

TESA AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

VOILÀP SCANDINAVIA AB Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.voilap.com

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN Anodisering Ahlins i Habo AB

Bockning Extral Holsby Metall AB Hydro ProfilGruppen Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB A-Lackering AB Extral Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB A-Lackering AB Extral Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning A-Lackering AB Holsby Metall AB Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning A-Lackering AB Alutrade AB Extral Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Smide/Varmpressning Holsby Metall AB Trumling Ahlins i Habo AB

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB FOM Scandinavia AB Maskinpartner AB Voilàp Scandinavia AB Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems FOM Scandinavia AB Fräsning FOM Scandinavia AB Voilàp Scandinavia AB Kapning FOM Scandinavia AB Voilàp Scandinavia AB Stansning FOM Scandinavia AB Voilàp Scandinavia AB

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING Dormer Pramet AB Kapning Micor AB

Fogning LEGOARBETEN

Friction Stir Welding Holsby Metall AB Hydro Svetsning Alu-S AB Extral PALLCO AB

Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

Gjuteriförnödenheter Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv Service och underhåll Sarlin Furnaces AB Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Gjutgods Bearbetning av gjutgods HPG AB Mönsterås Metall AB Swedmec AB

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB

Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB

Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB

Metallgjuteri Beckmans Gjuteri

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Precisionsgjutning HPG AB Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Information Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning Chemetall AB

Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB Silikongummi Alcan Nordic AB Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Laboratorier Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning Materialprovning Materialeprøvning Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Metallförsäljning Plåt, lackerad Profiler, rör Alutrade AB Holsby Metall AB Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Plåt, slät Alutrade AB

Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB

Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Extral Holsby Metall AB Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen

Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB Provexa

Profiler, standard Alu-S AB Extral Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem

E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Förgyllning Brink Förnicklingsfabriken AB Provexa Förkromning Brink Förnicklingsfabriken AB Provexa Förkoppring Brink Förnicklingsfabriken AB Provexa

KMC Ytbehandling AB

Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Utbildning

Gulkromatering Provexa Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB Provexa

Ytbehandling LEGOARBETEN Alutin ProfilGruppen

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB ProfilGruppen Provexa Ytcenter i UpplandsVäsby AB CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro

Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Provexa Ytcenter i UpplandsVäsby AB Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Provexa Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro ProfilGruppen Provexa Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Provexa

Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen Provexa

Anodisering Candor Sweden AB Schlötter Svenska AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB

Slipning Extral Hydro Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB Trumling Ahlins i Habo AB ProfilGruppen Provexa Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Avfettning Chemetall AB Schlötter Svenska AB Skärvätskor Chemetall AB

Kemisk förnickling med teflonimpregnering Brink Förnicklingsfabriken AB

Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB

Avfettning Schlötter Svenska AB

Kromatering Chemetall AB Extral Hydro Provexa Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Eftertätning Schlötter Svenska AB

Infärgning Schlötter Svenska AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR:

Pulverlackering A-Lackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB Provexa

Anodisering Chemetall AB Schlötter Svenska AB

Fosfatering Schlötter Svenska AB

Kemisk metallbeläggning Schlötter Svenska AB

Passivering Mastec CCTech AB Provexa

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Elektrolytisk metallbeläggning Schlötter Svenska AB

Eftertätning MacDermid Scandinavia AB Elektrolytisk metallbeläggning MacDermid Scandinavia AB Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB Infärgning MacDermid Scandinavia AB Kemisk metallbeläggning MacDermid Scandinavia AB Kromfri passivering MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB Ytbehandlingsanläggningar Schlötter Svenska AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB Provexa

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: E-post:

Hemsida:

Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN

☐ Bockning ☐ CNC-Stansning ☐ Kapning ☐ Kromatering ☐ Lackering ☐ Montering ☐ Perforering ☐ Profilbearbetning ☐ Skärande bearbetning ☐ Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐ Bockning ☐ Fräsning ☐ Kapning ☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN

☐ Explosionssvetsning ☐ Friction Stir Welding ☐ Lödning ☐ MIG-svetsning ☐ Nitning ☐ Reparationssvetsning ☐ TIG-svetsning

MASKINER

☐ Gänginsatser ☐ Specialskruv ☐ Lim ☐ Lod, fluss ☐ Tillsatsmaterial svetsning ☐ Tejp ☐ Fästelement titan

RÅDGIVNING

☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐ Allt för gjuteriet ☐ Avgasningsenheter ☐ Blacker ☐ Eldfasta produkter ☐ Flussmedel ☐ Isolationsprodukter ☐ Keramiska filter ☐ Kokiller och verktyg ☐ Pressgjutmaskiner ☐ Prototyptillverkning för gjutgods ☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐ Bearbetning av gjutgods ☐ Kallflytpressning ☐ Kokillgjutning ☐ Lågtrycksgjutning ☐ Metallgjutning ☐ Modelltillverkning ☐ Precisionsgjutning ☐ Pressgjutning ☐ Sandgjutning ☐ Smide

☐ Mekaniserad svetsning ☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐ Motståndssvets ☐ Plasmasvets ☐ Svetsmaskiner ☐ Tillsatsmaterial

☐ Litteratur, läromedel

MATERIAL

☐ Konstruktionsfirma

☐ Fästelement ☐ Blindnitar ☐ Självstansande nitar ☐ Stuknitning

Information

Konstruktion

Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2026

Laboratorier ☐ Analystjänster ☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning ☐ Band, lackerade ☐ Band, olackerade ☐ Börsaffärer ☐ Gjutaluminium ☐ Plåt, lackerad ☐ Plåt, olackerad ☐ Plåt, slät ☐ Profiler, rör ☐ Profiler, special ☐ Råvaror

Utbildning ☐ Konstruktörskurser ☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN

☐ Anodisering ☐ Beläggning av skyddsplast ☐ Blästring ☐ Dekorativ slipning ☐ Elektrolytisk metallbeläggning ☐ Elförtenning ☐ Elpolering ☐ Glaspärleblästring ☐ Gulkromatering ☐ Hårdanodisering ☐ Hårdanodisering och beläggning ☐ Infärgning ☐ Kemisk förnickling ☐ Kemisk metallbeläggning

☐ Kemisk polering ☐ Kromatering ☐ Lackering ☐ Mekanisk polering ☐ Metalonbeläggning ☐ Nickel/tenn ☐ Pulverlackering ☐ Screentryck ☐ Silketryckning ☐ Slipning ☐ Tampongtryckning ☐ Teflonbeläggning ☐ Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR

☐ Avfettning ☐ Blästermaskiner ☐ Blästring ☐ Eftertätning ☐ Elektrolytisk metallbeläggning ☐ Fosfatering ☐ Infärgning ☐ Kemisk metallbeläggning ☐ Kromatering ☐ Slungrensmaskiner ☐ Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Missa inte nästa nummer! PRENUMERERA GRATIS NU!

WWW.ALUMINIUM.NU Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark. — Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner. Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se

Aluminium Scandinavia nr 4-2026