sid
En dold kraft bakom framtidens aluminiumlösningar ProfilGruppen är lösningspartern bakom dagens många smarta aluminiumprodukter. Med skräddarsydda aluminiumprofiler och komponenter kan vi spela en avgörande roll i att forma morgondagens hållbara produkter.
Välkommen till ProfilGruppen - www.ProfilGruppen.se
Elektrifieringen av fordonsindustrin skapar nya möjligheter för aluminiumgjuterier, men utvecklingen innebär också betydande utmaningar.
Krisen i Mellanöstern överskuggade allt annat vid European Aluminium Spring Meeting
12 Fem krafter som kommer att förändra aluminiumindustrin
13 Svenskt Aluminium får ny generalsekreterare och ny teknisk chef
Under hösten genomför Svenskt Aluminium ett generationsskifte i organisationens ledning
14 Elbilen förändrar spelplanen för aluminiumgjuterierna
16 Reogjutning
Det handlar om att välja rätt metod från början. Intervju med Per Jansson, CompTech
18 Luleå tekniska universitet får ny konstnärlig institution
Text av Dag Holmgren
20 Oxygen, oxidation, oxider och hållbarhet
Text av Tomas Liljefors
26 Framtidens industripolitik
Kan ”Industrial Accelerator Act” rädda Europas aluminiumindustri?
28 Medlemssidor
Information från Svenskt Aluminium
32 Metallbulletiner Börsnytt
34 Staten, föreningar och EU Krönika av Staffan Zetterström
NÄSTA NUMMER 4/2026
Utgivning: 4 september
Materialdag: 24 augusti
Omslag: Foto av Svenska fönster
ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 2 · April 2026 · Årgång 43 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se
Svenska Fönster har börjat använda aluminiumkvaliteten Hydro CIRCAL 75R i en stor del av sitt sortiment. Materialet består av minst 75 procent återvunnet aluminium från uttjänta produkter.
Syftet är att minska produkternas klimatpåverkan genom att ersätta primäraluminium med återvunnet material. Hydro CIRCAL levereras med spårbarhet och dokumenterade klimatdata.
– Efterfrågan på material med verifierad klimatprestanda ökar, säger Camilla Olsson, miljösamordnare på Svenska Fönster.
– Kraven på spårbarhet och klimatdata påverkar materialvalen i byggprojekt, säger Henrik Stark på Hydro Extrusions Sweden.
Råvaru- och gruvkoncernen Glencore har förvärvat 45 procent av ett aluminiumåtervinnings- och omsmältningsverk utanför Charleston i South Carolina, USA. Resterande 55 procent ägs av och kommer att drivas av Alumicore.
Anläggningen är en del av satsningen på att stärka den inhemska amerikanska aluminiumförsörjningen med mer återvunnet material. Glencore är sedan tidigare en betydande aktör i den amerikanska aluminiumindustrin genom sitt ägande i Century Aluminum.
Alumicore driver redan en liknande anläggning i Pennsylvania och bygger ytterligare ett modernt återvinnings- och smältverk i Pittsburgh. Tillsammans väntas bolagets anläggningar få kapacitet att återvinna mer än 120 000 ton aluminium per år.
Affären speglar den växande betydelsen av aluminiumåtervinning i USA, där både industri och myndigheter arbetar för att stärka tillgången på lågkoldioxidmaterial och minska beroendet av importerad metall.
En serie av Dag Holmgren
lackering ab
Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet
alackering.se
Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för ledningsgrupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedjan, stand- arder och återvinning. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produkt- användning för aluminiumgods.
Diö 2023-03-10 Bryne AB
bryne.se
Utbildningsansvarig, Bryne AB
Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se
Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.
EU-kommissionen har valt att tills vidare inte gå vidare med sanktioner mot den irländska aluminiumoxidproducenten
Aughinish Alumina, trots ökad politisk press och krav på utredningar kring företagets export till Ryssland.
Aughinish Alumina, som ägs av den ryska aluminiumkoncernen Rusal och är systerföretag till Kubal i Sundsvall, är Europas största producent av aluminiumoxid (alumina). Anläggningen i Limerick har hamnat i fokus efter uppgifter om att alumina som exporteras till Ryssland används vid framställning av aluminium som i sin tur levereras till företag med kopplingar till den ryska försvarsindustrin.
Samtidigt har flera EU-länder och industriföreträdare varnat för att sanktioner mot Aughinish skulle kunna få betydande konsekvenser för Europas aluminiumförsörjning. Anläggningen är en viktig leve-
rantör av alumina till europeiska smältverk och den irländska regeringen har framhållit att även anläggningar i Sverige och Frankrike är beroende av material från Aughinish.
Frågan är dock långt ifrån avslutad. Irländska myndigheter genomför för närvarande en utredning av företagets exportflöden efter uppgifter om att en större andel av produktionen än tidigare redovisats har gått till Ryssland. Aughinish har samtidigt uppgett att tidigare statistik innehöll felaktigheter och att andelen export till Ryssland under första kvartalet 2026 uppgick till 51 procent, inte de 83 procent som först rapporterades.
EU:s 21:a sanktionspaket mot Ryssland väntas behandlas senare i sommar. Alumina omfattas i dag inte av några EU-restriktioner för export till Ryssland.
ACU får stöd för satsning på återvinning av aluminiumskrot
Aluminium Casting Unnaryd (ACU) har beviljats stöd från Klimatklivet för en omfattande modernisering av sin produktion. Investeringen omfattar bland annat elektriska smältugnar för återvinning av aluminiumskrot samt anslutning till det västsvenska gasnätet.
Enligt Naturvårdsverket väntas åtgärderna halvera företagets utsläpp och minska materialförlusterna med närmare 40 procent. Målet är att öka återvinningen av aluminium inom den egna produktionen och skapa ett mer cirkulärt materialflöde.
ACU producerar cirka 5 000 ton aluminiumkomponenter per år för bland annat fordons- och medicinteknikindustrin. Företaget uppger att investeringen stärker konkurrenskraften samtidigt som klimatpåverkan minskar.
Klimatklivet har 4,5 miljarder kronor att fördela under 2026 och nästa ansökningsomgång öppnar i augusti.
Vi är fast beslutna att hjälpa dig att uppnå en mer hållbar framtid. Våra erbjudanden sträcker sig från återvunnet aluminium med låga koldioxidutsläpp till skräddarsydda tjänster som är utformade för att minska ditt CO2-fotavtryck och stödja dig på din hållbarhetsresa. För att hjälpa dig att ta nästa steg har vi utvecklat ett koncept som heter Hydro Extrusions Partner Packages, med tre olika paket, vart och ett noggrant utformat för att uppfylla dina specifika behov. Tillsammans kan vi arbeta för att minimera din miljöpåverkan och uppfylla kraven på en grönare morgondag. Är du redan på väg?
Visa mig nästa steg
Konstnären Serge Constantin (till vänster) och Mattias Söderqvist, vd för Alutrade (till höger), framför det nya aluminiumkonstverk som nu pryder företagets entré.
Utanför Alutrades entré i Växjö står nu ett nytt konstverk i aluminium, skapat av konstnären Serge Constantin. Inspirationen kom efter att han läst om företagets syn på ledarskap, delaktighet och vinstdelning med medarbetarna.
Skulpturen är en hyllning till samarbete, tillit och gemensamt ansvar. Verket är tillverkat i aluminium – ett material som konstnären uppskattar för dess kombination av låg vikt, styrka och stora formgivningsmöjligheter. Med mer än 45 års erfarenhet arbetar Serge Constantin från skiss och modell till färdig skulptur.
För Alutrade har konstverket fått en särskild symbolisk betydelse. Det representerar inte bara materialet aluminium, utan också de värderingar som företaget vill förknippas med: samarbete, respekt och delaktighet. Skulpturen har skänkts till företaget och välkomnar nu besökare vid huvudentrén.
Planerna på att bygga ett nytt aluminiumsmältverk i Inola, Oklahoma, USA, har mött hårt motstånd. Oklahomas justitieminister Gentner Drummond har lämnat in en stämningsansökan för att stoppa projektet, som utvecklas av ett samriskbolag mellan Emirates Global Aluminium (EGA) och Century Aluminum.
Det planerade smältverket är tänkt att producera 750 000 ton aluminium per år och skulle bli en av de största industriinvesteringarna i delstaten. Enligt stämningsansökan riskerar anläggningen att orsaka betydande luft- och vattenutsläpp samt påverka jordbruk, boskapsskötsel och närboende negativt.
Drummond menar att skador på miljö och hälsa kan bli irreversibla och begär därför att domstolen utfärdar ett permanent stopp för projektet innan byggnationen påbörjas.
Projektbolaget, Oklahoma
Primary Aluminum, avvisar kritiken och uppger att anläggningen kommer att följa alla statliga och federala miljökrav. Bolaget framhåller bland annat kontinuerlig utsläppsövervakning, slutna materialhanteringssystem och andra miljöskyddsåtgärder.
Rättsprocessen innebär ytterligare osäkerhet kring projektets framtid. Smältverket har tidigare lyfts fram som en strategisk satsning för att stärka USA:s inhemska aluminiumproduktion, men frågan har samtidigt blivit en del av den politiska debatten i Oklahoma inför guvernörsvalet.
Aluminium Scandinavias kommentar: Om projektet genomförs skulle det tillföra betydande ny primäraluminiumkapacitet i Nordamerika.
Utgången av rättsprocessen följs därför noga av aluminiumindustrin både i USA och internationellt.
I vårt nya Holsby High Precision Center producerar vi de mest avancerade komponenterna. Med exakthet och precision möjliggör vi lösningar för nutidens mest vitala och krävande branscher.
Med samma leveranssäkerhet som alltid.
Holsby Metall AB levererar skräddarsydda lösningar i aluminium, mässing och koppar för en mängd olika sektorer. Med närmare 90 års erfarenhet ser vi till att skapa den bästa möjliga lösningen till varje kund. Läs mer på holsbymetall.se
Design som process – en nyckel till framgång!
På DH Design ser vi design som mer än bara estetik – det är en strategisk process. Genom att inkludera design tidigt i utvecklingen av produkter och tjänster kan du maximera innovation och effektivitet. Vi hjälper dig att utveckla både ditt företag och dina produkter genom att inspirera till nytänkande och hållbara lösningar.
Vad köper du när du köper design?
Du köper mer än bara en form. Du investerar i en metod för att skapa värde, förbättra användarupplevelser och differentiera dig på marknaden.
Kontakta oss idag för att ta första steget mot framtidens designlösningar!
Dag Holmgren tel: +46 705 30 21 90
webb: www.dhdesign.se
e-mail: dag@dhdesign.se
Nu är anmälan öppen till den nya ALUMINIUM
Innovation Award 2026, som delas ut i samband med ALUMINIUM 2026 i Düsseldorf den 7 oktober. Priset arrangeras i samarbete med International Aluminium Journal och syftar till att lyfta fram de mest innovativa lösningarna inom den globala aluminiumindustrin.
Tävlingen är öppen för utställare på mässan och omfattar tre kategorier: hållbar och koldioxidsnål tillverkning, teknik-
och produktinnovation samt smart tillverkning, automation och uppkopplade system.
Bidragen kan vara kommersiella lösningar, pilotprojekt eller verifierade prototyper som introducerats under de senaste fyra åren.
Sista anmälningsdag är 31 juli 2026, därefter följer en publik omröstning i september innan vinnarna utses under mässans andra dag i Düsseldorf.
Anmälan kan göras här: https://akademie-schluetersche.odoo.com/ajo-innovation-awards-1
ProfilGruppen har utsett Per Thorsell till ny vd från och med den 18 maj 2026. Därmed återvänder han till bolaget, där han tidigare var verkställande direktör under perioden 2014–2019. Han efterträder Kerstin Konradsson, som varit interim vd sedan november.
Per Thorsell kommer närmast från rollen som vd och koncernchef för Bergkvara Group, där han har arbetat de senaste sju åren. I en kommentar säger han att han ser fram emot att återvända till ProfilGruppen och tillsammans med organisationen fortsätta utveckla bolaget och stärka dess position på marknaden.
European Aluminium har publicerat fyra nya positionspapper och branschuttalanden om frågor som är viktiga för den europeiska aluminiumindustrins framtid.
Dokumenten behandlar bland annat reformeringen av EU:s utsläppshandel (ETS), behovet av konkurrenskraftiga elpriser för en ökad elektrifiering, åtgärder mot global överkapacitet samt starkare handelspolitiska skydd mot osund konkurrens.
ETS Position Paper: https://european-aluminium.eu/wp-content/uploads/2026/05/2026-05-28-European-Aluminium_ETS-Review_Position_Paper_.pdf
Electrification Action Plan: https:// european-aluminium.eu/wp-content/ uploads/2026/06/2026-06-03-European-Aluminium-Position-Paper-on-Electrification-Action-Plan.pdf
Aluminium Industry Priorities for International Action 2026: https://european-aluminium.eu/wp-content/uploads/2026/06/ ALU-ASSO-OECD-MAGIC-Press-release_ June-1-2026.pdf
Joint Industry Statement on EU Trade Defence: https://european-aluminium.eu/wp-content/uploads/2026/05/ Joint-Industry-Statement-on-more-ambition-in-EU-Trade-Defence_May_2026.pdf
06 – 08 October 2026
ALUMINIUM is the meeting place for the global aluminium industry –the platform to discover innovations, explore sustainable solutions and build valuable business connections. Gain insights, meet leading suppliers and shape the future of aluminium.
Volvos nya EX60 använder gigacasting, där bilens bakre struktur tillverkas som en enda stor pressgjuten aluminiumkomponent. Därmed ersätts 60–100 hopsvetsade stålkomponenter, vilket förenklar produktionen, minskar vikten och kan ge både lägre kostnader och förbättrade prestanda.
Aluminium har länge beskrivits som framtidens material.
Men just nu är det snarare framtidens krav som förändrar aluminiumindustrin. Elektrifiering, klimatmål och en osäker omvärld skapar nya förutsättningar för hela värdekedjan – från råvaruproduktion till färdig produkt. Efter många år i branschen har jag faktiskt svårt att minnas en tid då så många stora förändringar skett samtidigt. Här är fem krafter som kommer att prägla aluminiumindustrin under de kommande åren.
Den första är cirkulariteten. Aluminium kan återvinnas gång på gång utan att förlora sina egenskaper, och därför
har aluminiumskrot gått från restprodukt till strategisk råvara. Företag som säkrar tillgången till återvunnet material får ett allt viktigare konkurrensmedel.
Den andra är gigacasting, där stora pressgjutna aluminiumkomponenter ersätter ett stort antal mindre delar. Tekniken förändrar inte bara fordonsindustrin utan påverkar även konstruktion, verktyg, materialval och hela leverantörskedjan.
Den tredje är att koldioxidsnål aluminium blir en konkurrensfaktor. Kunder efterfrågar i allt högre grad material med dokumenterat lågt klimatavtryck. Frågan är inte längre enbart vilken legering som används eller vad den kostar – utan också hur den har producerats. Den fjärde kraften
är elektrifieringen av produktionen. Smältverk och gjuterier investerar i elektriska ugnar, energieffektivisering och fossilfri energi för att minska utsläppen och samtidigt stärka sin långsiktiga konkurrenskraft.
Den femte är geopolitiken. Sanktioner, tullar, EU klimatregler och osäkra handelsflöden gör att försörjningstrygghet har blivit en strategisk fråga för hela aluminiumindustrin.
Gemensamt för dessa fem krafter är att de förändrar spelreglerna.
Tidigare avgjordes konkurrenskraften främst av produktionskapacitet och pris. Framöver kommer den i allt högre grad att avgöras av tillgången till återvunnet material, fossilfri energi, teknisk innovation och robusta leveranskedjor.
Det här är inte framtidsscenarier – utvecklingen pågår redan. Flera av artiklarna i detta nummer visar hur dessa krafter påverkar branschen i praktiken: kampen om aluminiumskrotet, gigacastingens genomslag i fordonsindustrin, investeringar i elektrifierad produktion och hur geopolitik och handelspolitik förändrar förutsättningarna för hela värdekedjan. De företag som redan idag anpassar sig till den här utvecklingen kommer att vara morgondagens marknadsledare.
Kubal i Sundsvall illustrerar hur geopolitik blivit en ny konkurrensfaktor för aluminiumindustrin. När strategiska råvaror och produktionsanläggningar påverkas av internationella konflikter blir frågor om ägande, försörjningstrygghet och nationell kontroll allt viktigare. Foto av Henrik Sendelbach
Under hösten genomför Svenskt Aluminium ett generationsskifte i organisationens ledning. Melinda Lemke tillträder som ny generalsekreterare den 17 augusti och Tomas Liljenfors blir ny teknisk chef från den 1 augusti.
Melinda Lemke kommer närmast från rollen som chefredaktör på Glasbranschföreningen och har lång erfarenhet
av arbete inom branschorganisationer. Hon har även god kännedom om aluminiumindustrin genom sin tidigare roll som marknadsansvarig på Schüco Sverige.
– Jag känner mig hedrad och ödmjuk inför rollen som generalsekreterare för Svenskt
Aluminium i en tid då aluminiumbranschen står inför stora och komplexa utmaningar. Jag ser fram emot att tillsammans med medlemsföretagen driva frågor som stärker
konkurrenskraft, hållbarhet och innovation, säger Melinda Lemke.
Samtidigt lämnar Hans Frisk rollen som teknisk chef. Efterträdaren Tomas Liljenfors har bred erfarenhet från återvinningsindustrin, primäraluminium samt plåt- och profilindustrin. Han är doktor i materialvetenskap och välkänd för många av Aluminium Scandinavias läsare genom sina artiklar om energi, hållbarhet och kvalitet.
– Jag hoppas kunna bidra med både mitt nätverk och min erfarenhet från snart 20 år i aluminiumindustrin, säger Tomas Liljenfors.
Både Melinda Lemke och Tomas Liljenfors kommer att arbeta parallellt med sina företrädare under en övergångsperiod för att säkerställa en smidig överlämning.
I ett kommande nummer av Aluminium Scandinavia återkommer vi med en längre intervju med Melinda Lemke.
Elektrifieringen av fordonsindustrin skapar nya möjligheter för aluminiumgjuterier, men utvecklingen innebär också betydande utmaningar. Större strukturkomponenter, nya tillverkningsmetoder och förändrade krav från fordonstillverkarna håller på att förändra relationen mellan bilindustrin och dess leverantörer.
Under flera decennier har aluminiumgjutgods varit en viktig del av fordonsindustrins strävan att minska vikt, förbättra bränsleekonomi och senare även öka räckvidden i elfordon. Nu förändras förutsättningarna i takt med att elbilar tar en allt större plats på marknaden.
Enligt en studie från Johannes Messer Consulting innehåller en konventionell bil med förbränningsmotor mellan 50 och 100 aluminiumgjutna komponenter. Motsvarande siffra för batterielektriska fordon ligger på mellan 10 och 40 komponenter.
Samtidigt ökar användningen av
aluminium i bärande strukturer och chassikomponenter. Resultatet blir färre men betydligt större gjutgods.
Utvecklingen drivs bland annat av så kallad Gigacasting, där mycket stora strukturkomponenter gjuts i ett enda stycke. Tekniken introducerades i stor skala av Tesla 2020 och har därefter fått stor uppmärksamhet inom fordonsindustrin.
För gjuterierna innebär utvecklingen ökade krav på investeringar. Produktion av stora och tekniskt avancerade komponenter kräver ofta vakuumgjutning, förbättrad processkontroll och högre krav på täthet och kvalitet.
Många mindre och medelstora gjuterier står därför inför svåra beslut om framtida investeringar. Samtidigt har flera företag under
senare år haft begränsade möjligheter att investera i ny kapacitet, vilket ytterligare försvårar omställningen.
Produktion flyttas närmare biltillverkarna
En annan konsekvens av Gigacasting är att vissa fordonstillverkare väljer att placera produktionen nära eller direkt i anslutning till sina egna fabriker. De stora komponenterna är kostsamma att transportera och kräver omfattande logistiklösningar.
Det innebär att en del av den produktion som tidigare låg hos externa leverantörer i högre grad kan flyttas närmare fordonsfabrikerna.
Samtidigt råder osäkerhet kring hur snabbt omställningen till eldrift kommer att fortsätta. Flera fordonstillverkare har under senare år
justerat sina elektrifieringsplaner efter en svagare marknadsutveckling än väntat.
Även framtiden för Gigacasting diskuteras. Höga investeringskostnader, reparationsfrågor och försäkringskostnader gör att vissa tillverkare nu utvärderar hur stor roll tekniken kommer att spela på längre sikt.
För aluminiumgjuterierna innebär detta att framtiden präglas av både möjligheter och risker. Efterfrågan på avancerade aluminiumkomponenter väntas bestå, men kraven på teknik, investeringar och anpassningsförmåga ökar snabbt.
Källa: EUROGUSS 365. Originalartikeln ”A Bond for Life or Just for Now? How EVs Are Reshaping Automotive-Die-Casting Partnerships” finns att läsa på EUROGUSS 365:s webbplats.
Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90
Koncept komponent, väldigt tunna och täta kylflänsar 0,8 mm i toppen. Detaljen laser svetsas på andra positioner mycket höga krav på porositet.
Det handlar om att välja rätt metod från början. Intervju med Per Jansson, CompTech
Redan 2021, 12 mars skrevs det om Reogjutning i Värnamo Nyheter den 6 april och i Aluminium Scandinavia, 2023 nr 4. Har det hänt något sedan dess?
Det var utgångspunkten när jag träffade Per Jansson i Skillingaryd i april.
Samtalet kom snabbt att handla om något större än en enskild tillverkningsmetod – nämligen hur val av teknik görs i praktiken.
Text av Dag Holmgren
Vi börjar ofta i fel ände
– Många projekt startar med en färdig ritning och en bestämd legering. Då handlar diskussionen om pris och leveranstid – inte om vad som är den bästa tekniska lösningen, säger Per Jansson.
Han menar att det gör att alternativa metoder sällan ens övervägs. – Vi borde börja med frågan: vad ska komponenten göra? Först därefter kan man välja rätt process.
Reocgjutning bygger på att aluminium bearbetas i halvfast tillstånd innan det pressgjuts.
– Vi arbetar med en semi-solid massa, vilket gör att metallen fyller verktyget på ett mer kontrollerat sätt, förklarar Per Jansson.
Processen skiljer sig från traditionell pressgjutning genom lägre temperaturer och tryck – men framför allt genom den struktur som bildas i materialet.
(Mer spännande info finns på: https://www.youtube.com/ watch?v=R2Lcs5oU1sk och på www. comptech.se).
Det ger egenskaper som konstruktörer efterfrågar
Enligt Per Jansson är de tekniska fördelarna tydliga:
– Vi får lägre porositet och en mer homogen struktur. Det innebär
bättre mekaniska egenskaper och att komponenterna kan värmebehandlas.
Han lyfter också fram möjligheten att arbeta med andra legeringar:
– Vi kan ofta använda lägre kiselhalter, under 2 % vilket påverkar både egenskaper och miljön. Gjutgods legeringar innehåller normalt c:a 10 % Kisel, vilket naturligtvis inte är bra ur miljösynpunkt.
För konstruktörer innebär det fler möjligheter:
– Det handlar inte bara om att gjuta – utan om vad man kan göra med komponenten efteråt.
största vinsten ligger i konstruktionen
Per Jansson återkommer flera gånger till att värdet av Reogjutning uppstår tidigt i processen.
– Den största förbättringen sker innan konstruktionen är låst. Då kan man optimera geometri, minska godstjocklek och ibland integrera flera funktioner i samma detalj.
Det kan i sin tur påverka hela produktens uppbyggnad:
– Färre komponenter, mindre efterbearbetning och lägre vikt – det är där den verkliga effekten finns.
Varför tvekar branschen?
Trots fördelarna är tekniken fortfarande begränsad i användning.
– En faktor är inköpsprocessen. Många vill ha flera leverantörer att välja mellan, och då kan det upplevas som en risk att välja en teknik som inte är lika spridd, säger Per Jansson.
En annan förklaring är vana:
– Gjuterier arbetar ofta med de legeringar och processer de redan behärskar. Då blir det naturligt att fortsätta på samma sätt.
Det handlar inte om att ersätta – utan att komplettera
Comptechs strategi är inte att konkurrera med traditionell pressgjutning, utan att bredda möjligheterna.
– Vi säger inte att allt ska göras med Reojutning. Men det är ett verktyg som borde användas oftare – särskilt när kraven på hållfasthet och funktion ökar.
Han betonar att tekniken kan införas stegvis:
– Det handlar i många fall om att komplettera befintlig utrustning, inte att ersätta den.
Enligt Per Jansson ligger nyckeln hos dem som definierar produkten.
– Det är konstruktörer och designers som i praktiken avgör vilka möjligheter som finns. Har man inte med Reojutning i den diskussionen från början, då kommer det inte heller in senare.
Det handlar om att konstruktören, designern, ska förstå möjligheterna med Reogjutning, att exempelvis kunna utforma en detalj med stor variation i godstjocklek. Det går att gjuta väldigt tunt med denna metod.
Samtalet avslutas där det började – i utvecklingsprocessen.
– Reogjutning är inte lösningen på allt. Men i många fall är det ett bättre alternativ än det som väljs idag, säger Per Jansson.
Hans uppmaning är enkel:
– Ställ frågan tidigare i projektet: finns det en bättre metod för den här komponenten?
Tomas Nilsson, HYDRO i Vetlanda tycker att om Reogjutning innebär att man kan gjuta en komponent som kan anodiseras – ytbehandlas – med samma resultat som på en strängpressad profil, så skapar detta nya spännande möjligheter och kan bli ett bra komplement till aluminiumprofiler.
- Jag får samma känsla som när Klaudios Ptolemaios (c:a 90 – 170 e.Kr.) påstod att det är solen som är i centrum, Inte jorden.
Svaret han fick av Prästerna var: ”Vi behöver inte titta i din kikare för vi vet att Du har fel”.
Är Reogjutning i samma situation?
Komponent med tunna väggar, 0,4 mm tjocka.
Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90
Text av Dag Holmgren
som genomförts sedan 2006 med stöd från KK-Stiftelsen och det småländska näringslivet med 2 miljoner kronor.
Jag anser att detta verkligen är ett stort steg bakåt, men vi får rikta våra blickar norrut och önska Luleå Tekniska Universitet ett stort lycka till.
Varför teknik, design och konst hör ihop
Min upplevelse av satsningen i Luleå är att man äntligen förstått att oavsett om det man arbetar med är teknik eller design, så hänger detta ihop. Att man sedan även blandar in konsten i detta koncept gör att det blir ännu bättre.
Många av mina kollegor inom industridesignvärlden arbetar även med konst. Industridesigner Rune Monö var även en väldigt duktig akvarellmålare. Han hade förmågan att verkligen skilja på när han arbetade med tekniska produkter och när han arbetade med konst.
LTU:s nya konstnärliga institution
På LTUs hemsida kan man läsa "Luleå tekniska universitet har beslutat att inrätta en ny institution för konstnärlig verksamhet med syfte att föra vetenskapliga och konstnärliga forsknings- och utbildningsområden närmare varandra. Den nya institutionen med konstnärlig och teknisk verksamhet samlar fyra utbildnings- och forskningsämnen som i dag är organiserade vid olika institutioner: Musikalisk gestaltning, Scenisk framställning, Design och Arkitektur.
Institutionen ska samverka med teknik, samhällsvetenskap, pedagogik och hälsa på universitetet. Den nya institutionen är en viktig
del i ett bredare arbete för att stärka den konstnärliga verksamheten vid universitetet.”
Äntligen möts teknik och konst!
Under alla år jag skrivit och informerat om värdet av de så kallade mjuka värdena, skulle man kunna säga att jag nu har blivit åhörd.
Den satsningen som görs i Luleå är väldigt spännande och enligt min mening helt rätt i tiden.
Ett steg fram - och ett steg bak
Det tråkiga i sammanhanget är att på Tekniska Högskolan i Jönköping gör man tvärt om, man lägger ner ett masterprogram i Industridesign,
Historiskt exempel: Leonardo da Vinci
Om vi blickar tillbaka några hundra år så finner vi att detta inte är något nytt.
En ikon, Leonardo da Vinci (1452 – 1519,) arbetade med konst men även med teknik. Han har som person blivit en ikon för både konstnärer, ingenjörer och designer.
Det man kan undra över är varför våra tekniska högskolor varit så dåliga på att anamma konsten i sina utbildningar. Ett litet steg i rätt riktning var ändå att man placerade arkitektutbildningarna till de tekniska högskolorna. Resultatet kanske inte blev helt lyckat, min mycket personliga uppfattning är att många av de arkitekter som utbildas i Sverige blir mer ingenjörer än arkitekter.
Lärdomar från Umeå:
UMA och Konstnärligt campus
Återigen sticker Norrland ut. Man startade 2009 en Arkitektutbildning baserad på konstnärlig grund, på samma sätt som i Danmark där arkitektutbildningarna är placerade på konsthögskolorna.
På Umeå Universitets hemsida finns följande citat: ” Satsningen på arkitektur i Umeå, med Arkitekthögskolan (UMA) vid Umeå universitet som nav och etableringen av Konstnärligt campus, har blivit en framgång som har stärkt stadens profil som ett kreativt och arkitektoniskt centrum. Utbildningen är populär och attraherar studenter från hela landet, med höga antagningspoäng.
Sammanfattningsvis har satsningen lyckats med att göra Umeå till en arkitekturstad med ett starkt akademiskt och konstnärligt rykte.”
Som jag även tidigare skrivit är design som process ett viktigt ekonomiskt verktyg för framgångsrik produktutveckling. Då framstår satsningen i Luleå som en naturlig utveckling.
Om vi betraktar en el-gitarr som en teknisk produkt, vilket den på sätt och vis är, vet vi att utseende är avgörande för den som ska köpa produkten. Självklart har varumärket även betydelse och historien bakom gitarren. När det gäller tekniken så måste även den anpassas till den totala upplevelsen. Åter igen, tekniken är viktig men det räcker inte med bara teknik.
Vad betyder detta för aluminiumbranschen?
Min kommentar:
En hel del, menar jag. Att följa och bevaka vad som sker i Luleå kan vara viktigt för hur nya produkter kommer att utvecklas.
Jag tror att vi kommer att få en ny typ av designer.
Dessa studenter kommer förmodligen att ha ett bra fokus på ”helheten”, det vill säga hur de framtida produkterna kommer att passa användaren och även hur produkterna kommer att passa den miljö –marknad som de ska verka i.
steg: inför hösten och examensarbeten våren 2027
Det kommer att finnas många möjligheter att vara med på den resan. Aluminiumbranschen har möjligheter att medverka i olika studentprojekt.
Studenterna kommer att arbeta med gränsöverskridande projekt som exempelvis kan handla om att skapa en konstnärlig approach på produkter med mera. Det gäller bara att ha ett öppet sinne och se möjligheter med kopplingen till Luleåstu-
denterna och deras tankar och idéer.
Detta gäller naturligtvis alla studenter. Det spännande med Luleå, är det nya synsättet på design, där både konst och teknik kommer att vara delar av designutbildningen.
Jag har tidigare skrivit om möjligheterna att samverka med högskolestudenter och då nämnt om både fördelarna och möjligheterna.
Jag har fortfarande goda förbindelser med svenska Universitet och högskolor, så återkom gärna till mig om ni önskar skapa kontakter.
För detta år är nog de flesta studenterna redan klara med sina examensarbeten, men till hösten kommer det att finnas studenter som ska välja projekt för sina examensarbeten inför våren 2027 och vad de ska arbeta med.
Återkom gärna med era idéer, om och när ni kan tänka er att samverka med studenter.
Kanske blir det bättre nu!
Tomas är teknologie doktor i materialvetenskap från Chalmers och civilingenjör från Uppsala universitet. Med erfarenhet från både forskning och industri arbetar han i gränslandet mellan materialanalys, produktutveckling och tillverkningsteknik. I Aluminium Scandinavia bidrar han med expertis där teori möter industriell tillämpning.
Det är populärt att placera saker i fack: för eller emot, rätt eller fel, etta eller nolla – metallurg eller smältoperatör. I vår bransch hamnar personer med kunskap om metaller ofta i facket metallurg, trots att det praktiska arbetet inte alltid handlar om själva metallen. Det som i praktiken ofta är mer relevant är föroreningarna i metallen, vilka i många fall består av icke-metalliska ämnen. Det är också dessa som ofta orsakar problem vid tillverkning av aluminiumprodukter. Att förstå hur föroreningar uppstår,
hur de förändras över tid, hur de kan avlägsnas och hur de påverkar produktens egenskaper är inte alltid självklart – men det är avgörande för att skapa en stabil process, ett lågt klimatavtryck och produkter med hög prestanda. Aluminium är en metall som gärna reagerar och bildar stabila föreningar som kan skapa problem i processen. Samtidigt är det just dessa föreningar som i praktiken sätter gränserna för materialets egenskaper. Ofta handlar det om föreningar mellan en metall och ett icke-metalliskt ämne. Föreningar mellan aluminium och legeringselement bildar också olika
faser, såsom substitutionella fasta lösningar eller utskiljningar, men dessa behandlas inte här.
Syre är jordens vanligaste grundämne. Det förekommer i många former: i luften (cirka en femtedel av atmosfären består av syre), i vatten, i mineraler och bergarter samt i organiskt material. Människokroppen består exempelvis till ungefär två tredjedelar av syre. Dagens aluminiumråvara består huvudsakligen av bauxit, en blandning av olika mineraler som genom Bayer-processen renas till alumina –aluminiumoxid. Aluminiumoxid kan betraktas som aluminiums naturliga
grundtillstånd, det tillstånd som metalliskt aluminium med tiden strävar efter att återgå till. Aluminium i metallisk form är alltså inte ett stabilt tillstånd. Förr eller senare omvandlas det åter till oxid. Aluminiumoxid är därmed både startpunkt och slutpunkt i aluminiummaterialets livscykel – det som en livscykelanalytiker skulle beskriva som både cradle och grave. Däremellan ska metallen användas och återvinnas så många gånger som möjligt innan den slutligen återgår till oxidform.
Då blir aluminium ett verkligt hållbart material. Det finns en välkänd bild av oxider som ett hopskrynklat pappersark som flyter runt i smält aluminium, ursprungligen illustrerad av professor John Campbell vid University of Birmingham. Modellen beskriver hur ytan på smält metall reagerar med syret i atmosfären och bildar aluminiumoxid. När metallen rörs om förs ytoxiden ned i smältan och bildar en dubbeloxid, något som tidigare beskrivits i Aluminium Scandinavia
nr 5, 2022. Därefter åldras oxiden och oxidstrukturen omvandlas gradvis till en tätare kristallstruktur med korund som slutprodukt. Pappersanalogin är träffande, men samtidigt förenklad. I verkligheten innehåller smält aluminium långt mer än bara aluminium. Där finns legeringselement, restämnen och olika typer av föroreningar. Vissa ämnen bildar oxider, andra påskyndar reaktioner och ytterligare andra fungerar som kärnor där nya föroreningar kan växa fram. Eftersom verkligheten innehåller fler än hundra grundämnen finns i praktiken ett nästan oändligt antal möjliga kombinationer av föroreningar som kan bildas i en ugn. Det är också en viktig förklaring till varför man, så långt det är möjligt, vill använda samma leverantörer, samma processer och samma arbetssätt över tid. Att byta ett processteg mot ett annat innebär alltid en risk att den smälta metallen börjar bete sig annorlunda än tidigare.
En tydlig trend idag är att allt fler produkter innehåller ökande mängder aluminiumskrot. Skrot från andra industrier, så kallat prekonsumentskrot, eller från uttjänta produkter, postkonsumentskrot, varierar kraftigt i sammansättning. Därmed riskerar även tillverkningsprocessen att påverkas av valet av skrot. Det gäller därför att förstå vad som förändras och hur förändringen kan kontrolleras för att bibehålla en stabil process även vid högre andel återvunnet material. Vanliga legeringselement som magnesium och strontium påverkar oxidationen kraftigt. Detsamma gäller föroreningar som natrium, kalcium och litium. Så snart magnesium finns närvarande förändras oxidens utseende från grått till svart. Magnesiumoxid bildas snabbt och har stor
påverkan på processen. Dessa oxider förekommer alltid tillsammans med aluminiumoxid, men magnesiumoxid åldras på ett annat sätt och kan inte längre beskrivas som ett hopknycklat papper.
På motsvarande sätt bildar natriumoxid grönskimrande strukturer som mer liknar stavar än tunna filmer. Natriumoxid påverkar dessutom metallens flytbarhet kraftigt. Små mängder natrium kan skapa stora problem i ett gjuteri. Litium är kanske det mest problematiska ämnet av alla eftersom det oxiderar mycket snabbt och kan orsaka omfattande processproblem. Dessa ämnen kan komma från tillsatser såsom flussmedel, men också från skrot där ämnena tidigare använts som legeringselement.
När aluminium smälts ned värms skrotets yta snabbt upp, medan det tar betydligt längre tid för värmen att nå in till mitten av tjockare material. Fenomenet kan jämföras med att värma en fryst matlåda i mikrovågsugn: maten blir varm i kanterna först och värms sedan gradvis in mot mitten. Om man i stället skulle använda en gasbrännare med hög effekt direkt mot ytan skulle resultatet bli annorlunda. Ytan skulle snabbt överhettas och förkolnas, men mitten förbli kallare. Samma sak händer med aluminium. När skrot värms direkt av en gaslåga blir uppvärmningen av ytan mycket snabb, vilket leder till kraftig oxidation. Det blir särskilt tydligt för aluminiumspån, eller chips. Om man skulle försöka värma potatischips med en gasbrännare skulle de snabbt brinna upp och lämna kvar förkolnade rester. Aluminiumspån beter sig på ett liknande sätt. Den stora ytan i förhållande till vikten gör att oxidation sker mycket snabbt, vilket ger lågt metallutbyte och stora
förluster. Att smälta aluminiumspån i öppen låga är därför en dålig idé. För större och tjockare skrotbitar blir situationen mindre kritisk. Eftersom ytarean är mindre i förhållande till vikten blir oxidationen betydligt lägre än för fint material. Om aluminiumspån i stället snabbt förs ned under badytan i en smältugn kan de smälta med betydligt mindre oxidation. Även större skrotbitar smälter då med lägre oxidbildning jämfört med direkt uppvärmning i gaslåga. Att snabbt doppa fint skrot under badytan är därför en effektiv metod för att uppnå högt metallutbyte och minimera oxidbildning. Det är också
därför gaseldade ugnar ofta börjar processen med att smälta större skrotbitar tills ett smält metallbad har bildats. Därefter tillsätts finare skrot som snabbt behöver komma under ytan för att undvika oxidation. Hur fungerar då en schaktugn? För den som inte dagligen arbetar med smältverk kan det vara värt en kort förklaring. En schaktugn består i princip av ett vertikalt schakt där skrot eller tackor matas uppifrån. I botten sitter brännare som värmer den nedre delen av ugnen. De heta rökgaserna stiger upp genom schaktet och förvärmer materialet på vägen ned mot den varmare
zonen. Aluminiumet smälter i botten och rinner vidare till en hållugn. För tjockt och kompakt skrot fungerar schaktugnar mycket effektivt. För fint material och spån är de däremot betydligt mindre lämpade. Att smälta spån i en schaktugn innebär i praktiken stora oxidationsförluster och lågt metallutbyte.
Hur påverkar då oxider hållbarheten? Oxider försämrar smältkvaliteten och leder till produkter som inte uppfyller kraven. Pressgöt, valsgöt eller färdiga komponenter kan innehålla hårda inneslutningar, porer eller ytdefekter med ursprung i oxidbildning. Problemen kan upptäckas direkt efter gjutning eller först senare i tillverkningskedjan, exempelvis när en borr går sönder mot en hård inneslutning. Defekta produkter måste smältas om och gjutas på nytt. Det gäller inte bara färdiga produkter utan även det interna materialspill som uppstår genom hela värdekedjan. Detta interna återgångsmaterial kan visserligen återvinnas till nya produkter, men varje omsmältning innebär att aluminium går förlorat genom oxidation samtidigt som energi och resurser förbrukas. En göttillverkare med hög intern återgång får därför högre kostnader än en tillverkare med bättre processutbyte. För att vara konkurrenskraftig måste mängden intern återgång hållas nere. Oxider påverkar även hållbarheten direkt eftersom oxiderat aluminium i praktiken är förlorat aluminium. Teoretiskt går det att återvinna oxider genom att rena slagg och återföra materialet till elektrolysprocessen, men i praktiken är detta ofta alltför kostsamt. Varje förlorat kilo aluminium måste därför ersättas med nytt primäraluminium för att upprätthålla mängden metall i kretsloppet. I Europa ligger
Lunchlådan med en kompakt form skulle få en förkolnad yta om den värmdes med gasbrännare. Chips skulle helt brinna upp.
Aluminiumspån (eng. chips) brinner upp om de värms av en öppen låga.
det genomsnittliga klimatavtrycket för primäraluminium kring 9,7 kg CO2 per kilo aluminium enligt European Aluminium 2024. Samtidigt är beräkningsmodellerna för klimatpåverkan långt ifrån enkla. Hur utsläpp räknas beror i hög grad på om man arbetar med primära legeringar eller återvunna legeringar. Emissionsfaktorn för primäraluminium varierar kraftigt beroende på produktionsmetod och ursprung och kan ligga mellan cirka 4,5 och 22 kg CO2 per kilo aluminium. Prekonsumentskrot värderas olika beroende på vilket system man använder, medan postkonsumentskrot ofta tilldelas emissionsfaktorn noll. Det
innebär i praktiken att vissa modeller inte belastar klimatberäkningen särskilt mycket även om postkonsumentskrot oxideras bort i processen. Vill man provocera systemet skulle man därför kunna elda postkonsumentskrot och låta den exotermiska oxidationen bidra med energi till smältprocessen. Lyckligtvis är postkonsumentskrot betydligt dyrare än andra energikällor, vilket gör att sådana idéer sällan blir ekonomiskt rimliga. Uppfinningsrikedomen kring klimatberäkningar är dock stor, men det är en diskussion för en annan gång.
Som materialvetare har jag arbetat med aluminium, koppar, järn,
titan och många andra metaller. Ändå lagar jag robotgräsklipparens begränsningsslinga med tennlödning och kapslar därefter in skarven i plast för att hålla vatten borta. Syre finns överallt – även i min gräsmatta – och det krävs mycket lite för att en oädel metall ska börja korrodera. Två år senare får jag ändå göra om lagningen igen. Det är egentligen exakt samma fenomen som uppstår när aluminium smälts. Syre finns överallt och påverkar våra processer, vår produktkvalitet och i förlängningen även hållbarheten. Ibland korroderar också kunnandet, men i motsats till aluminium så går den att återvinna. Vi ses nästa nummer.
AI-genererad bild
Kan ”Industrial Accelerator Act” rädda Europas aluminiumindustri?
EU-kommissionens nya lagförslag Industrial Accelerator Act (IAA) har potentialen att bli en efterlängtad katalysator för europeisk tillverkningsindustri. Genom snabbare tillståndsprocesser och nya marknadskrav ska lagen bana väg för den gröna omställningen. Men för att
lagstiftningen faktiskt ska leverera krävs betydande justeringar. Branschorganisationen European Aluminium höjer nu rösten: utan skärpta ursprungsregler och ett robust skydd mot koldioxidläckage riskerar initiativet att missa målet. Den europeiska aluminiumindustrin befinner sig i en utmanande tid. Geopolitisk osäkerhet, höga ener-
gipriser och hård global konkurrens sätter press på de europeiska smältverken och bearbetningsföretagen. Samtidigt är aluminium en helt avgörande metall för att EU ska nå sina klimatmål och säkra sin strategiska autonomi – inte minst inom fordonsindustrin, byggsektorn och förnybar energi.
Det är mot denna bakgrund som
EU-kommissionen i mars 2026 presenterade Industrial Accelerator Act (IAA). Ambitionen är hög: industrins andel av EU:s BNP ska öka från dagens cirka 14 procent till 20 procent år 2035. För aluminiumsektorn innebär förslaget att metallen officiellt erkänns som en strategisk sektor, vilket välkomnas varmt av branschen. Men djävulen bor som bekant i detaljerna, och European Aluminium understryker att det krävs rejäla korrigeringar för att lagen ska fungera i praktiken.
Gröna ledarmarknader och krav på lokal produktion
Kärnan i IAA handlar om att skapa efterfrågan på hållbara material genom offentlig upphandling och statliga stödsystem. Från och med den 1 januari 2029 föreslås att minst 25 procent av allt aluminium som används i offentligt finansierade bygg-, infrastruktur- och fordonsprojekt ska vara både koldioxidsnålt (low-carbon) och tillverkat i EU (Union-origin).
Att skapa så kallade ”ledarmarknader” (lead markets) för gröna produkter är något industrin länge efterfrågat. Det flyttar fokus från att bara straffa utsläpp till att faktiskt premiera hållbara investeringar. Problemet med det nuvarande förslaget är dock hur ”Union-origin” definieras.
European Aluminium varnar för att kommissionen vill sträcka ut definitionen av europeiskt ursprung till att omfatta en lång rad tredjeländer genom frihandelsavtal
och WTO-regler. Om marknaden översvämmas av aluminium från regioner utanför Europa urvattnas hela syftet med lagen. Den europeiska värdekedjan är djupt integrerad över nationsgränserna inom Europa, och för att skydda denna bas krävs att ursprungsstatusen begränsas strikt till EU, EFTA, EES och Storbritannien. Undantag för andra länder bör ske restriktivt och baseras på strikt regulatorisk samstämmighet och reciprok marknadstillgång.
Snabba tillstånd – nyckeln till grön omställning
Ett annat välkommet inslag i IAA är de så kallade Industrial Acceleration Areas. Tanken är att medlemsstaterna ska peka ut specifika industriområden där tillståndsprocesserna samordnas digitalt enligt principen ”ett projekt – ett förfarande”. För energiintensiva industrier ska processtiden för tillstånd inte få överstiga 18 månader.
Detta är ett kritiskt steg framåt. Idag strandar många innovationsoch återvinningsprojekt i årslånga byråkratiska processer. Om Europa ska kunna skala upp sin produktion av koldioxidsnålt aluminium och utveckla avancerad återvinningsteknik måste tillstånd ges i takt med marknadens behov, inte i takt med byråkratins kvarnar.
Slutligen pekar branschen på vikten av regulatorisk samstämmighet. Fordonsindustrin och aluminiumindustrin är djupt sammankopplade;
en konkurrenskraftig biltillverkning i Europa kräver en stark lokal materialförsörjning.
Just nu pågår en revidering av CO2-standarderna för bilar och lätta nyttofordon. European Aluminium kräver, i linje med bilproducenternas organisation ACEA, att EU inför krediter för koldioxidsnålt aluminium inom fordonstillverkningen – på precis samma sätt som föreslagits för stål. Aluminium är nyckeln till lättviktiga konstruktioner som ökar räckvidden för elfordon. Att exkludera materialet från CO2-ramverket samtidigt som det pekas ut som strategiskt i IAA är en politisk inkonsekvens som skadar industrins långsiktiga investeringsvilja.
Industrial Accelerator Act har alla förutsättningar att bli den hävstång som europeisk industri behöver för att säkra sin plats i den gröna ekonomin. Men för att lagen ska fungera som en accelerator, och inte en bromskloss, måste EU-institutionerna lyssna på branschen.
Det handlar om att stänga kryphålen i ursprungsreglerna, skapa en vattentät metod för att definiera vad koldioxidsnålt aluminium faktiskt är, samt garantera att europeiska exportörer inte straffas när EU:s koldioxidtullar (CBAM) fasas in fullt ut. Det nordiska aluminiumklustret, med sin tillgång till förnybar energi och högteknologisk återvinning, står redo att leverera – men spelreglerna måste vara rättvisa.
21-23 april var det återigen dags för European Aluminiums spring meeting – denna gång hölls mötet i Oslo.
Krisen i Mellanöstern kom att överskugga allt annat dessa dagar med ett konstaterande att 2 miljoner ton aluminium ”sitter fast” i Hormuzsundet. Aluminium är en global handelsvara och naturligtvis påverkar denna situationen hela världen – även oss i Norden. Det är också ett faktum att gods varken kommer ut ELLER in till arabländerna som har
behov av alumina för sin aluminiumtillverkning.
Den direkta effekten är påverkan på LME och premium. Av dessa, och andra oroligheter runt om i världen, var det denna gång mycket svårt att sia om marknadsutsikterna för aluminium i Europa. Alla prognoser som presenterades hade en ”brasklapp” om att allt beror på utvecklingen i Mellanöstern och Trumps nycker.
Över 6,8 mton aluminium produceras i regionen och mycket av detta kommer också till Europa så det är oundvikligt att det påverkar världs-
läget för aluminium. Analyser ger vid handen att, om inte krisen blåser över, vi kommer få se LME-noteringar för aluminium på över 4000 UDS/ ton. Även premien prognostiseras till kanske 600-650 UDS/ton.
Vi vet inte i skrivande stund när krisen är över, men det står helt klart att mycket av produktionsanläggningarna i regionen är skadad och kommer ta tid att återställa.
Trots denna oro och osäkerhet visar ändå inhämtade uppgifter från Europas tillverkare i (och kanske framförallt Norden) ”tuggar på” och marknadsutvecklingen är, som man
säger, ”flat”! Det finns helt klart dock en fördröjning i effekterna av krisen i Mellanöstern så det blir mycket att avvakta och noga följa utvecklingen.
Det fanns naturligtvis andra frågor som diskuterades och en av dem var CBAM som fortfarande rör upp känslor. Det finns röster som anser att man bör försöka lämna systemet vilket är väldigt komplicerat) men man landade trots det i att fortsätta arbetet med att påverkar EU-kommissionen att täppa till alla kryphål och lyssna till branschens övriga krav på förbättringar.
CBAM är till för att skydda Europeisk industri från import av CO2tung aluminium från tredje land men har, enligt EA och branschen, fortfarande stora brister.
En annan ”het” fråga som debatterades var naturligtvis skrotfrågan. Som tidigare nämnts exporterar EU mer än 1,3 miljoner ton ut ur EU till mottagarländer som Malaysia, Indien, Indonesien och även Kina. Exporten av skrot till USA har ökat med 300% - till följd av att det är 0% exporttull på skrot till USA (jmf 50% på övrigt aluminium). Även här arbetar European Aluminium med att påverka EU kommissionen att sätta till åtgärder för att se till att skrot stannar Europa. Vi har en marknad som efterfrågar mer och mer produkter av återvunnet aluminium. Då måste vi se till att vi också har skrot att återvinna.
Från Sverige representeras vi, vid sidan av Svenskt Aluminium, av Profilgruppen (där vi har Jonathan Magnusson som vice chair i Extrusion Division) och Gränges – i vanliga fall också Kubal som av förklarliga skäl dock ej medverkade denna gång.
Sverige är i ett Europaperspektiv ett relativt litet aluminiumland, men vår röst i European Aluminium ör
viktig – och man lyssnar på Sverige. Svenskt Aluminium som branschorganisation arbetar också något annorlunda än övriga nationella branschorganisationer i Europa i så motto att vi arbetar mycket mera ”downstream”, alltså även med företag som vidareförädlar och ytbehandlar aluminium. Detta är inte lika vanligt nere i Europa varför också European Aluminium har fyra s.k. ”Divisions” – Primary-, Extrusion-, Rolled Products- och Recykling Division. Mycket handlar således om metallen. Vårt fokus ligger, i enlig-
het med Agenda 2030, på att stärka varumärket aluminium och här kommer European Aluminium spela en viktig roll. Vi måste dock fortsätta med vårt arbete att, vid sidan av själva metallen, inse att den svenska modellen är att aluminium är mer än metallen. Metallen blir till komponenter och produkter och här är våra downstream-företag viktiga. Vi ser därför inte som ett hinder utan en möjlighet att påverka och framföra Svensk aluminiumindustris frågor på den europeiska agendan.
För en gångs skull kommer jag i denna krönika bara nämna Kina lite grann i förbifarten för statistiska jämförelser. Det måste vara första gången på hur många år som helst, och visar på hur totalt fokuset har flyttats på bara några månader. Inte ens Trump kommer att vara i fokus, även om det är hans fipplande som har skapat det statistiska och praktiska mardrömsscenario vi nu befinner oss i. Det blir mycket siffror idag, men det är också enda sättet att belysa hur illa det ser ut för just metallen aluminium.
Jag går direkt på knock och kan informera om skeppningssiffror för aluminium ut genom Hormuz. I december och januari gick ca 1,3 Mton ut ur sundet (omräknat till år?) men redan i februari var den siffran nere på 0,45 Mton för att för månaderna mars och april tillsammans bara komma upp till avrundat 0,1 Mton. Visst, en del volymer tar andra vägar, men det är en markant förändring. Problemet är också att för att producera måste alumina komma in, och det är samma väg.
Produktionen i Gulfen för april var ner 35 % jämfört med samma månad året innan och landade på 330 tton. Regionen står för 8 procent av den globala produktionen, men för Japan står den för 21 procent av den betydande importen. För USA är siffran än högre 28 procent. De stora produktionsneddragningarna i Gulfen har gjort att den globala aluminiumproduktionen nu är ner 2,1 % till 5,92 Mton på månaden. Detta trots att Kina ökat sin produktion med 1,5 % till 3,68 Mton.
Vilka effekter får då denna sifferkanonad? Enklast ser man det i premier och dessa kan sedan appliceras för att få fram kostnader. Premierna
för primäraluminium i Europa har nu gått upp med hela 73 % och man får räkna med att betala 620 USD/mt för att säkra leveranser i Europa. Har man istället fabriker i USA så blir priset svindlande 2 560 USD/mt. Observera det här är kostnaden för premien, dvs. priset för att säkerställa leverans, inte priset för metallen. Jag skrev om detta i förra numret, men tar det igen då det är så absurt. Om vi antar ett LME pris på 3750 USD/mt vilket i sig är en uppgång på ~20 % de senaste månaderna. Till det ska vi sedan lägga till premierna vilket ger:
Europa: 3 750 + 620 = 4 370 USD/mt USA: 3 750 + 2560 = 6 310 USD/mt
Born in the USA tariffed to death lockas man nästan till att säga. En siffernisse i USA har räknat ut att aluminiuminnehållet i en 500 Watts solpanel motsvarar en kostnad på ca 15 USD upp från 10 USD innan uppgångarna. Det låter inte mycket men översätter man det till att tillverka 500 GW solparksproduktion så innebär det en ökad kostnad på 5 miljarder USD.
Bank of America har i dagarna gått ut med att dom uppskattar att Europa har ett importbehov av
5,6 Mton och att USA’s behöver importera 3,8 Mton, så Europa och USA behöver tillsammans hissnande 9,4 Mton på årsbasis. Detta samtidigt som det globala underskottet uppskattas till 2,2 Mton. För alla som inte sitter på ett osedvanligt stort lager av aluminium är det inte några upplyftande siffror direkt. Som jag skrivit tidigare så är detta nu inte en tid för att försöka vara smart, det är bara att betala upp och se det som en försäkringspremie. Kom ihåg att den produktion som nu är nedstängd i Gulfen inte kan få en snabb återstart även om fredsdokument undertecknas imorgon, det tar månader. Ett fredsavtal ger således troligtvis bara en kortsiktig priskorrigering, men den tar inte bort de produktionsunderskott som nu byggs upp. För den (skrothandlare?) som sitter och tjuvhåller på stora lager av aluminium kan det snart vara läge att minska på exponeringen och sälja av en del, men för alla andra gäller det att se till att ha metall för att inte äventyra produktionen.
* Förövrigt, eftersom Trump bytte namn på Mexikanska Gulfen, ska då inte Iran byta namn på Hormuzsundet till The Strait of Iran?
"En sak till..."
AI-genererad bild
Staffan Zetterström är krönikör i En sak till… i Aluminium Scandinia. Han arbetar med industriell utveckling och förändringsledning och är i dag marknads- och försäljningschef på Comptech. Han driver även podden Goldcasting
En större gjutare berättade häromsistens för mig att deras analys av marknaden är att 50 % av kapacitetsbehovet i Europa försvinner under tiden 2024 till och med 2026 och de räknar med att den nivån kommer att gälla i fem år fram till 2031. Skrämmande siffror och tyvärr tror jag på dem då det inte är några blåbär som räknat fram dem. Så det är kris och saker behöver göras.
Behovet av teknikutveckling, affärsutveckling och marknadsföring kommer in i bilden, för det är helt enkelt den vägen man behöver gå om Europa ska ha en chans att vara med i världens teknikutveckling. En förutsättning är att ha underleverantörer som kan tillverka nya plattformar och produkter effektivt genom att migrera in ny teknik som stödjer designarbetet för att nå nya nivåer av lätta konstruktioner med
hög hållfasthet.
Alltså finns det ett behov av att utveckla en leverantörsmarknad med teknik, men också andra förmågor som till exempel att hitta nya kunder, affärsutveckling och annat som inte är ren teknologiimplementering. Då branschen är under stark press sedan Covid-19 saknas oftast tid och pengar för att utvecklas, så något behövs i form av stöd och utvecklingsbidrag, men kanske ännu viktigare: kunskap om annat än gjuteriteknik. Men tänker du: det finns ju en massa olika föreningar, organisationer och statliga stöd, så var är problemet?
Jo, att dessa inte syns, ofta är nationella och saknar förmåga att kommunicera på ett vettigt sätt där gjuterierna faktiskt finns. Att kommunicera, marknadsföra sina tjänster och utveckla erbjudanden är vad jag saknar från dessa organisationer och vad gäller samordning
inom Europa så finns den säkert, men den syns då inte.
Så vad vill jag se?
Mer kommunikation i form av montrar centralt placerade på mässor och informationskampanjer värda namnet i fler kanaler. Problemen gäller ju Europa, så samordnade aktiviteter mellan Europas branschorganisationer med en samlad bild av framtiden och vad som erbjuds som stöd behövs, inte statistik om hur det ser ut, för det vet alla vid det här laget.
För det finns framtidsbranscher där det behövs gjutgods i form av datacenter, kylning, LED, smart grid och laddstationer – nya områden för oss i Europa. För att förstå dessa och utveckla affärerna krävs, som jag ser det, insatser framför allt inom kompetens och kunnande vid sidan av att hålla en gjutmaskin i drift. Det är där organisationerna jag gnäller på har sin roll för att stötta sina medlemmar och därför behövs ett nytänk kring hur man stöttar företagen på bredden och djupet –och i tid.
Nu stack jag ut hakan ganska mycket och gör det för att få svar och dialog, så välkomna att kontakta mig för vidare samtal.
3M SVENSKA AB
191 89 Sollentuna
Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88
Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim
AHLINS I HABO AB
Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo
Tel: 036-460 60
Kontakt: Johan Gustafsson Tel: 036-485 51 www.ahlins.com
AHLSELL MASKIN AB
Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se
A-LACKERING AB
Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se
ALUMINIUMFÖRLAGET
Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60
Mob: 0708-45 09 39
Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se
ALU-S AB
Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se
ALUTRADE AB
Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se
BEIJER INDUSTRI AB
Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se
BODYCOTE YTBEHANDLING AB
Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se
BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB
Box 3017
600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 info@brinkfornickling.se www.brinkfornickling.se
BÜHLER AB
Krusegatan 19
212 25 Malmö
Tel: 040-24 59 00
Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting
CANDOR SWEDEN AB
Kontakt: Jörgen Pettersson
Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com
CHEMETALL AB
Backa Strandgata 18
422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com
COREMA SVETSEKONOMI AB
Box 237
433 24 Partille
Tel: 031-336 36 82
Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se
E2 SYSTEMS
Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se
ELEMENT MATERI-
ALS TECHNOLOGY
Box 1340, 581 13 Linköping
Tel: 013-16 90 00
Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se
HOLSBY METALL AB
Vetlandavägen 48, 574 53 Holsbybrunn
Tel: 0383-24 60 00
Fax: 0383-76 39 43 info@holsbymetall.se www.holsbymetall.se
HPG AB
Industriv 6, 845 94 Hackås
Tel: 072-353 30 16
Kontakt: Henrik Boström henrik.bostrom@hpgab.se www.hpgab.se
HYDAL COMPONENTS AB
Tomasbacken 6, 574 37 Vetlanda
Tel: 0383-76 39 40 hapab@hydal.com www.hydal.se
HYDRO
Metallvägen 574 81 Vetlanda
Tel: 0383-941 00
Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com
INTERAL AB
Box 119, 566 22 Habo
Tel: 036-486 80
Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se
KMC YTBEHANDLING AB
Fakturavägen 6 175 62 Järfälla
Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se
MACDERMID SCANDINAVIA AB
Box 83
601 02 Norrköping
Tel: 011-36 74 70
Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial
MICOR AB
Industrigatan 10, 312 34 Laholm
Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se
MASTEC CCTECH AB
Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn
Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se
MM TECH CAST AB
Skjulstagatan 3
632 29 Eskilstuna
Tel: 016-12 08 06
Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se
MÄKELÄ ALU AB
Olofsgatan 1
364 30 Åseda
Tel: 0703-242 444
Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se
MÖNSTERÅS METALL AB
Box 43
383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se
NORDISK ALU PROFIL
Industrivägen 17, 302 41 Halmstad
Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se
PALLCO AB
Box 2023, 574 02 Ekenässjön
Tel: 0383-348 00
Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se
PROFILGRUPPEN
Box 36
360 70 Åseda
Tel: 0474-550 00
Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se
PYROTEK SCANDINAVIA AB
Box 53
668 92 Ed
Tel: 0534-620 00
Fax: 0534-620 01
Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com
Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com
Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com
SARLIN FURNACES AB
Regattagatan 13
723 48 Västerås
Tel: 021-10 98 00
Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82
SCHLÖTTER SVENSKA AB
Tel. 011-36 28 40 info@schloetter.se www.schloetter.se
SIKA SVERIGE AB
Box 8061
163 08 Spånga
Tel: 08-621 89 00
Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se
SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK
Tel: +45 7699 1777
Fax: +45 7557 4917
Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk
TESA AB
Box 10275, 434 23 Kungsbacka
Tel: 0300-553 00
Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se
VOILÀP SCANDINAVIA AB
Box 123, 575 21 Eksjö
Tel: 0381-143 80
Fax: 0381-61 12 76
Kontakt: Richard Münch www.voilap.com
VÅ PRESSGJUTERI AB
Ås, 330 10 Bredaryd
Tel: 0371-708 80
Fax: 0371-708 90
Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se
YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB
Turbingatan 3
195 60 Arlandastad
Tel: 08-590 750 50
Fax: 08-590 750 22
Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se
LEGOARBETEN
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bockning
Extral
Holsby Metall AB Hydro
ProfilGruppen
Rullbockning
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Hydroformning Hydro
Kapning
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Hydro
Interal AB
PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Montering
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro
Interal AB
ProfilGruppen
Profilbearbetning
A-Lackering AB
Holsby Metall AB Interal AB
PALLCO AB ProfilGruppen
Skärande bearbetning
A-Lackering AB Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro Interal AB PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Smide/Varmpressning
Holsby Metall AB
Trumling
Ahlins i Habo AB
MASKINER FÖR
SKÄRANDE
BEARBETNING
CNC-maskiner för
aluminiumbearbetning
Ahlsell Maskin AB
CNC-maskiner för
profilbeabetning
Ahlsell Maskin AB
Maskinpartner AB
Voilàp Scandinavia AB
Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems
Fräsning
Voilàp Scandinavia AB
Kapning
Voilàp Scandinavia AB
Stansning
Voilàp Scandinavia AB
VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
Dormer Pramet AB
Kapning Micor AB
LEGOARBETEN
Friction Stir Welding
Holsby Metall AB Hydro
Svetsning
Alu-S AB
Extral
PALLCO AB
MASKINER
Svetsmaskiner
Corema svetsekonomi AB
Tillsatsmaterial
Corema svetsekonomi AB
MATERIAL
Lim
3M Svenska AB-3M Industrilim
Sika Sverige AB
Lod, fluss
COREMA SVETSEKONOMI AB
Tejp
3M Svenska AB-3M Industritejp
Tesa AB
RÅDGIVNING/ UTBILNING
Svetsning
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Gjuteriförnödenheter
Allt för gjuteriet
G & L Beijer Industri AB
Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB
Blacker
Pyrotek Scandinavia AB
Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB
Flussmedel
Pyrotek Scandinavia AB
Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB
Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB
Pressgjutmaskiner
Bühler AB
G & L Beijer Industri AB
Prototyptillverkning för gjutgods
Mifa Aluminium bv
Service och underhåll Sarlin Furnaces AB
Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB
Bearbetning av gjutgods
HPG AB
Mönsterås Metall AB Swedmec AB
Kokillgjutning
MM Tech Cast AB
Mönsterås Metall AB
Metallgjuteri
Beckmans Gjuteri
Precisionsgjutning
HPG AB
Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB
Pressgjutning
Interal AB
Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB
Sandgjutning
Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB
Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget
Chemetall AB
Silikon
Alcan Nordic AB
Silikongummi
Alcan Nordic AB
Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast
Alcan Nordic AB
Laboratorier
Analystjänster
Element Materials Technology AB
Materialeprøvning
Materialprovning Materialeprøvning
Skadeutredningrar
Element Materials Technology AB Materialeprøvning
Plåt, lackerad
Profiler, rör Alutrade AB
Holsby Metall AB
Hydro
Mäkelä Alu AB
ProfilGruppen
Plåt, slät
Alutrade AB
Profiler, special
Alu-S AB Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB Hydro
Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil
ProfilGruppen
Profiler, standard Alu-S AB Extral
Sandwich paneler Alu-S AB
KMC Ytbehandling AB
Konstruktörskurser
AluminiumFörlaget
Svetskurser
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Ytbehandlingskurser
Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Ytbehandling
LEGOARBETEN
Alutin
ProfilGruppen
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro
Mastec CCTech AB
Mäkelä Alu AB
ProfilGruppen
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
CompCote
Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro
Dekorativ slipning
Bodycote Ytbehandling AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Brink Förnicklingsfabriken AB
E-Clips
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Förgyllning
Brink Förnicklingsfabriken AB
Förkromning
Brink Förnicklingsfabriken AB
Förkoppring
Brink Förnicklingsfabriken AB
Glaspärleblästring
Bodycote Ytbehandling AB
Gulkromatering
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering
Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering och beläggning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB
Infärgning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral
Hydro ProfilGruppen
Kemisk förnickling
Bodycote Ytbehandling AB
Brink Förnicklingsfabriken AB
Kemisk förnickling med teflonimpregnering
Brink Förnicklingsfabriken AB
Keronitebehandling
Brink Förnicklingsfabriken AB
Kromatering
Chemetall AB Extral
Hydro
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Mekanisk polering
Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro
Nedox
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
Nickel/tenn
Mifa Aluminium bv ProfilGruppen
Passivering Mastec CCTech AB
Pulverlackering A-Lackering AB
Mäkelä Alu AB PALLCO AB
Slipning Extral Hydro
Teflonbeläggning
Bodycote Ytbehandling AB
Trumling
Ahlins i Habo AB ProfilGruppen
Tufram
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
KEMIKALIER OCH
PROCESSER FÖR:
Anodisering
Chemetall AB
Schlötter Svenska AB
Avfettning
Chemetall AB
Schlötter Svenska AB
Skärvätskor
Chemetall AB
Kromfri ytbehandling
Candor Sweden AB Chemetall AB
Avfettning
Schlötter Svenska AB
Eftertätning
Schlötter Svenska AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Schlötter Svenska AB
Fosfatering
Schlötter Svenska AB
Infärgning
Schlötter Svenska AB
Kemisk metallbeläggning
Schlötter Svenska AB
MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR:
Anodisering
Candor Sweden AB
Schlötter Svenska AB
Avfettning
MacDermid Scandinavia AB
Blästermaskiner
Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB
Eftertätning
MacDermid Scandinavia AB
Elektrolytisk metallbeläggning
MacDermid Scandinavia AB
Fosfatering
MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB
Infärgning
MacDermid Scandinavia AB
Kemisk metallbeläggning
MacDermid Scandinavia AB
Kromfri passivering
MacDermid Scandinavia AB
Smörjmedel
Chemetall AB
Trumlingsmaskiner
G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB
Ytbehandlingsanläggningar
Schlötter Svenska AB
RÅDGIVNING
Ytbehandling, allmänt
Bodycote Ytbehandling AB
Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Företag:
Adress & postadress:
Kontaktperson + underskrift:
Hemsida:
Org.nr:
vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.
LEGOARBETEN
☐ Bockning
☐ CNC-Stansning
☐ Kapning
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Montering
☐ Perforering
☐ Profilbearbetning
☐ Skärande bearbetning
☐ Smidning
MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
☐ CNC-maskiner för profilbearbetning
☐ Bockning
☐ Fräsning
☐ Kapning
☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning
☐ Stansning
VERKTYG FÖR
SKÄRANDE BEARBETNING
☐ Diamantverktyg
Fogning
LEGOARBETEN
☐ Explosionssvetsning
☐ Friction Stir Welding
☐ Lödning
☐ MIG-svetsning
☐ Nitning
☐ Reparationssvetsning
☐ TIG-svetsning
MASKINER
☐ Mekaniserad svetsning
☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar
☐ Motståndssvets
☐ Plasmasvets
☐ Svetsmaskiner
☐ Tillsatsmaterial
MATERIAL
☐ Fästelement
☐ Blindnitar
☐ Självstansande nitar
☐ Stuknitning
☐ Gänginsatser
☐ Specialskruv
☐ Lim
☐ Lod, fluss
☐ Tillsatsmaterial svetsning
☐ Tejp
☐ Fästelement titan
RÅDGIVNING
☐ Svetsning
Gjuteriförnödenheter
☐ Allt för gjuteriet
☐ Avgasningsenheter
☐ Blacker
☐ Eldfasta produkter
☐ Flussmedel
☐ Isolationsprodukter
☐ Keramiska filter
☐ Kokiller och verktyg
☐ Pressgjutmaskiner
☐ Prototyptillverkning för gjutgods
☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar
☐ Smältpreparat
☐ Bearbetning av gjutgods
☐ Kallflytpressning
☐ Kokillgjutning
☐ Lågtrycksgjutning
☐ Metallgjutning
☐ Modelltillverkning
☐ Precisionsgjutning
☐ Pressgjutning
☐ Sandgjutning
☐ Smide
Information
☐ Litteratur, läromedel
☐ Konstruktionsfirma
E-post:
Telefon:
Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås
E-post: aluminium@nortuna.se
☐ Kemisk polering
☐ Analystjänster
☐ Skadeutredningrar
Metallförsäljning
☐ Band, lackerade
☐ Band, olackerade
☐ Börsaffärer
☐ Gjutaluminium
☐ Plåt, lackerad
☐ Plåt, olackerad
☐ Plåt, slät
☐ Profiler, rör
☐ Profiler, special
☐ Råvaror
Utbildning
☐ Konstruktörskurser
☐ Svetskurser
RÅDGIVNING
☐ Ytbehandling, allmänt
LEGOARBETEN
☐ Anodisering
☐ Beläggning av skyddsplast
☐ Blästring
☐ Dekorativ slipning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Elförtenning
☐ Elpolering
☐ Glaspärleblästring
☐ Gulkromatering
☐ Hårdanodisering
☐ Hårdanodisering och beläggning
☐ Infärgning
☐ Kemisk förnickling
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Mekanisk polering
☐ Metalonbeläggning
☐ Nickel/tenn
☐ Pulverlackering
☐ Screentryck
☐ Silketryckning
☐ Slipning
☐ Tampongtryckning
☐ Teflonbeläggning
☐ Trumling
MASKINER FÖR
ANODISERING
☐ Likriktare
MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR
☐ Avfettning
☐ Blästermaskiner
☐ Blästring
☐ Eftertätning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Fosfatering
☐ Infärgning
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kromatering
☐ Slungrensmaskiner
☐ Trumlingsmaskiner
FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER
Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.
Bearbetningscenter med upp till 20 CNC-axlar
+QUADRA är en allt-i-ett-lösning som kombinerar kapning, bearbetning och gängning för att optimera varje steg i arbetsprocessen.
FLEXIBILITET OCH PRODUKTIVITET:
med +Quadra har du fullständig kontroll över din produktion, vilket gör att du snabbt och effektivt kan anpassa den efter dina behov.
MAXIMAL EFFEKTIVITET, MINIMAL ARBETSINSATS: en enda operatör kör hela maskinen för högre effektivitet och minskade driftskostnaderna; en förenklad och intuitiv programvara optimerar hanteringen.
TRANSITION 5.0:
+Quadra har fördelen att vara energieffektiv och miljövänlig och drivs av förnybar energi.
ANSLUTNING TILL VOILÀP CONNECT: tack vare voilàp connect kan produktionsstatus och energiförbrukning övervakas. När som helst, var som helst och i realtid.
voilàp Scandinavia AB
Mattläggargatan 3
57521 Eksjö, Sweden info.se@voilap.com - www.voilap.com
www.emmegi.com
energy saving
Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.
— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB
Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.
Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se