sid 20
sid 32
En dold kraft bakom framtidens aluminiumlösningar ProfilGruppen är lösningspartern bakom dagens många smarta aluminiumprodukter. Med skräddarsydda aluminiumprofiler och komponenter kan vi spela en avgörande roll i att forma morgondagens hållbara produkter.
Välkommen till ProfilGruppen - www.ProfilGruppen.se
Aluminiumindustrin ställer krav på en rättvis spelplan för framtidens material
En branschorganisation för hela aluminiumvärdekedjan
9 Kubal sätter fokus på strategiska vägval
14 The Women With Metal Award
Pris ska stärka kompetensförsörjningen i aluminiumindustrin
15 Ny allians ska öka återvinningen av små aluminiumförpackningar
16 Fordonspaketet 2025
Aluminiumindustrin ställer krav på en rättvis spelplan för framtidens material
18 Det var kanske INTE bättre förr?
Text av Dag Holmgren
20 Vart finns värdet i skrot?
Text av Tomas Liljefors
26 Geopolitisk oro pressar aluminiumflöden och kostnadsbild
28 Medlemssidor
Information från Svenskt Aluminium
32 Metallbulletiner Börsnytt
34 Årets pressgjutningsmässa
Krönika av Staffan Zetterström
NÄSTA NUMMER 3/2026
Utgivning: 12 juni
Materialdag: 1 juni
Omslag: Foto av Aluminium Bahrain. Alba på natten
ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 2 · April 2026 · Årgång 43 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se
Den amerikanska handelsmyndigheten USTR har inlett en så kallad Section 301-utredning om strukturell överkapacitet i global tillverkningsindustri. Utredningen omfattar flera ekonomier, däribland Kina, EU, Japan, Korea och Mexiko. Syftet är att analysera om statliga stöd och industripolitik bidrar till en överproduktion som missgynnar amerikansk industri. Om utredningen leder till åtgärder kan det innebära nya handelspolitiska restriktioner, exempelvis tullar, vilket även kan påverka den internationella aluminiumhandeln.
Läs mer på https://ustr.gov/about/policy-offices/press-office/press-releases/2026/ march/ustr-initiates-section-301-investigations-relating-structural-excess-capacity-and-production
En serie av Dag Holmgren
Rio Tinto och kabeltillverkaren Prysmian har inlett ett industriellt försök med lågkoldioxidaluminium för kablar till datacenter. Materialet kommer dels från Rio Tintos smältverk i Alma i Québec, dels från aluminium producerat med ELYSIS-teknik, som utvecklats för att minska utsläppen i elektrolysprocessen. Projektet syftar till att möta den snabbt växande efterfrågan på
kablar till datacenter samtidigt som klimatavtrycket i materialvalet reduceras.
Läs mer på https://www. businesswire.com/news/ home/20260312669820/ en/Rio-Tinto-and-Prysmian-partner-to-deliver-innovative-low-carbon-aluminium-solutions-for-the-data-centre-market
Fördubbla din effektivitet - Gema OptiCenter® All-in-One OC11
Systemet med OptiSpray All-in-One pumpteknik och dubbla OptiSpeeder (pulverbehållare). Flexibiliteten på att lackera samtidigt som målaren förbereder nästa kulör tack vare två pulverbehållare parallellt i ett OptiCenter11
Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för ledningsgrupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedjan, stand- arder och återvinning. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produkt- användning för aluminiumgods.
Diö 2023-03-10 Bryne AB
Hansen-Icoma AB | Fabriksgatan 5B | 331 35 Värnamo +46 370 515 490 | info@hansen-icoma se
Utbildningsansvarig, Bryne AB
Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se
info@bryne.se +46 730 222 987
Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.
Ett nytt policyunderlag från energiorganisationen SAFE argumenterar för att aluminiumskrot bör betraktas som en strategisk resurs för industrin. I rapporten, Turning Scrap into Strength,
framhålls att ökad användning av återvunnet aluminium kan stärka försörjningstryggheten och minska beroendet av primärproduktion. Frågan är särskilt aktuell i USA där stora volymer skrot
exporteras samtidigt som efterfrågan på återvunnet material ökar i industrin.
Läs mer på https://www.aluminum.org/ScrapTheExports
Den globala utbyggnaden av solenergi väntas bidra till en ökande efterfrågan på aluminium under de kommande åren. I en ny rapport från International Aluminium Institute (IAI) pekas aluminium ut som ett viktigt material i solcellsanläggningar, bland annat i ramkonstruktioner och monteringssystem. Samtidigt lyfter rapporten
fram att cirkulära materialflöden och ökad återvinning blir avgörande för att möta efterfrågan på ett resurseffektivt sätt.
Läs mer på https://international-aluminium. org/wp-content/ uploads/2026/01/ Aluminating-the-Path-Driving-Aluminium-Circularity-in-the-Solar-Photovoltaic-Sector.pdf
Vi är fast beslutna att hjälpa dig att uppnå en mer hållbar framtid. Våra erbjudanden sträcker sig från återvunnet aluminium med låga koldioxidutsläpp till skräddarsydda tjänster som är utformade för att minska ditt CO2-fotavtryck och stödja dig på din hållbarhetsresa. För att hjälpa dig att ta nästa steg har vi utvecklat ett koncept som heter Hydro Extrusions Partner Packages, med tre olika paket, vart och ett noggrant utformat för att uppfylla dina specifika behov. Tillsammans kan vi arbeta för att minimera din miljöpåverkan och uppfylla kraven på en grönare morgondag. Är du redan på väg?
Visa mig nästa steg
Schlötter har utvecklat passiveringen SLOTOPAS AL 4270, baserad på krom(III) och zirkonium, som ett alternativ till krom (VI)-system. Lösningen är framtagen för att möta REACH-krav och samtidigt ge stabil processkontroll och korrosionsskydd i industriell drift.
Systemet används i en automatiserad anläggning hos en tysk ytbehandlare. Processen arbetar vid 15–40 °C och ger homogena, transparenta konversionsskikt. Vid optimerade parametrar (30–40 °C, ca 3–4 min) uppnås jämn skikttjocklek och god korrosionsbeständighet, med upp till 336 h i saltspraytest utan angrepp på AW-5005. Passiveringen fungerar även som vidhäftningsskikt för lack och lim. Tester enligt ISO-standarder visar god vidhäftning och stabil process över tid. Resultaten indikerar att tekniken är industriellt tillämpbar med fokus på reproducerbarhet och badstabilitet.
Den internationella konferensen World Aluminium Summit, arrangerad av CRU Group, hålls den 12–14 maj i London. Evenemanget samlar beslutsfattare från hela aluminiumvärdekedjan – från primärproduktion och vidareförädling till slutanvändare, investerare och teknikleverantörer.
Konferensen har etablerats som ett forum för marknadsanalys och strategiska diskussioner kring bland annat råmaterial, prisutveckling, återvinning,
energifrågor och industrins omställning mot lägre klimatpåverkan. Programmet omfattar även frågor kopplade till geopolitik, leveranskedjor och framtida efterfrågan.
Tidigare upplagor har lockat över 300 deltagare från mer än 170 företag och ett 30-tal länder, vilket understryker evenemangets internationella räckvidd.
För mer information och anmälan, se https://aluminium. events.crugroup.com
Tillslaget mot aluminiumsmältverket Kubal i
Sundsvall har fått stor uppmärksamhet i både svensk och internationell media. Insatsen, som enligt uppgifter rör misstänkta oegentligheter kopplade till den ryskägda verksamheten, sätter ljuset
på en större och mer långsiktig fråga. Kubal är Sveriges enda primäraluminiumproducent och därmed en strategisk resurs för svensk industri. Samtidigt har ägarstrukturen under lång tid väckt frågor som i dag blivit allt
mer relevanta i ett förändrat säkerhetsläge. Aluminium är avgörande för energiomställning, transport och försvar. När geopolitiska spänningar ökar blir också beroendet av utländska ägare och leveranskedjor tydligare.
I dag befinner sig Kubal i ett läge där osäkerheten kring ägande och framtida inriktning skapar otydlighet för alla parter – från industri och kunder till anställda och ägare. Produktionen fortsätter, men utan en tydlig
roll i den svenska försörjningen. Det är varken effektivt eller långsiktigt hållbart. Frågan om kontrollen över kritiska material kan inte lämnas i ett sådant
mellanläge. Nu krävs tydliga politiska beslut som skapar riktning – för industrin, för verksamheten i Sundsvall och för Sveriges strategiska självförsörjning.
Design som process – en nyckel till framgång!
På DH Design ser vi design som mer än bara estetik – det är en strategisk process. Genom att inkludera design tidigt i utvecklingen av produkter och tjänster kan du maximera innovation och effektivitet. Vi hjälper dig att utveckla både ditt företag och dina produkter genom att inspirera till nytänkande och hållbara lösningar.
Vad köper du när du köper design?
Du köper mer än bara en form. Du investerar i en metod för att skapa värde, förbättra användarupplevelser och differentiera dig på marknaden.
Kontakta oss idag för att ta första steget mot framtidens designlösningar!
Dag Holmgren tel: +46 705 30 21 90
webb: www.dhdesign.se
e-mail: dag@dhdesign.se
I Voilàps monter på Elmia Verktygsmaskiner presenteras två centrala lösningar för aluminiumbearbetning.
Den första är Tekna TKE 938 CNC-bearbetningscenter – ett 4-axligt system för borrning, fräsning och gängning av aluminiumprofiler. Maskinen möjliggör bearbetning från flera vinklar i en och samma uppspänning, med fokus på precision och minskade ställtider.
Den andra är Emmegi ER automatisk kapmaskin – en
enhuvudig kaplösning för 90°-snitt, anpassad för repetitiv produktion med automatiserad materialmatning och stabil noggrannhet.
Utöver maskinerna visas även digitala och interaktiva lösningar där besökare kan ta del av hela Voilàps produktutbud, inklusive system som inte är fysiskt på plats.
Fokus ligger på effektiv profilbearbetning, repeterbar kvalitet och integrerade lösningar för industriell produktion.
Det amerikanska ytbehandlingsföretaget CHEMEON Surface Technology och den globala aktören SurTec har ingått en strategisk allians för att stärka tillgången till avancerade och mer hållbara ytbehandlingslösningar.
Samarbetet innebär att CHEMEON breddar sitt erbjudande av SurTecs teknologier på den amerikanska marknaden, medan SurTec distribuerar CHEMEONs lösningar internationellt med stöd av lokal teknisk kompetens.
Bakgrunden är ökade regulatoriska krav och en pågående utfasning av sexvärt krom. Alliansen omfattar bland annat trevärda konversionsskikt och teknologier som uppfyller flygindustrins specifikationer.
Parterna planerar även gemensamma aktiviteter inom forskning och utveckling, utbildning samt marknadsföring.
För mer information, se https://www. surtec.com/en/company/news/chemeon-and-surtec-form-strategic-alliance-in-global-surface-technology-market/
Kommissionens
nya Industrial Accelerator Act omfattar aluminium bland de sektorer där lågkoldioxidkrav och ”Made in EU”-inslag kan användas i offentlig
upphandling och stödordningar. För europeiska aluminiumaktörer är det en signal om att klimatprestanda och regional försörjning vägs in allt tydligare i industri-
politiken.
Källa: Europeiska kommissionen. Läs mer på https:// ec.europa.eu/ newsroom/growth/ items/928572/en
General Motors planerar att investera över 150 miljoner dollar i sin aluminiumgjuterianläggning Saginaw Metal Casting Operations i Michigan. Investeringen ska möjliggöra produktion av nästa generation V8-motorblock och topplock för fullstora pickuper, med planerad produktionsstart 2027. Satsningen omfattar ny utrustning och verktyg och knyter an till tidigare investeringar i koncernens motorproduktion, bland annat i
Flint-anläggningen.
Samtidigt fortsätter produktionen av nuvarande motorplattform parallellt under övergångsperioden.
Anläggningen i Saginaw, en av GM:s äldsta i USA, har drygt 300 anställda och spelar en fortsatt central roll i företagets drivlineproduktion. Investeringen ses som ett led i att säkra kapacitet och kompetens i den nordamerikanska leverantörskedjan för fordonsindustrin.
Pris ska stärka kompetensförsörjningen i aluminiumindustrin
Arrangörerna bakom
ALUMINIUM-mässan i Düsseldorf lanserar
The Women With Metal Award – ett initiativ som ska synliggöra kvinnliga
förebilder inom aluminiumindustrin. Målet är att uppmärksamma insatser inom teknik, produktion, forskning, hållbarhet och affärsutveckling, samt att bidra till en mer inkluderande och konkurrenskraftig bransch.
Priset riktar sig till kvinnor som driver utvecklingen framåt i olika delar av värdekedjan –från operativ produktion till ledning och innovation. Genom att lyfta fram konkreta exempel vill arrangören stärka kunskapsutbyte, inspirera nästa generation och öka intresset för industrin som arbetsplats.
– Med Women With Metal Award vill vi synliggöra de framstående insatser som kvinnor gör inom aluminiumindustrin och inspirera fler att välja en karriär inom området, skriver arrangören på sin webbplats.
Bakgrunden är ett ökat fokus på kompetensförsörjning och behovet av att bredda rekryteringsbasen inom metall- och materialindustrin. Initiativet ska också bidra till att skapa nya nätverk och stärka erfarenhetsutbytet internationellt.
Nomineringen är öppen och arrangören uppmanar företag, kollegor och organisationer att nominera kandidater från hela branschen.
Läs mer och nominera via https://www.aluminium-exhibition.com/ germany/en-gb/visit/ WomenWithMetalAward. html.
En ny europeisk samverkansplattform, re-alu, har lanserats för att förbättra återvinningen av små aluminiumförpackningar. Initiativet samlar företag från hela värdekedjan inom aluminiumförpackningar och verkar under AMS Europe e.V. Målet är att höja återvinningsgraden för små aluminiumförpackningar i Europa till minst 55 procent år 2035, i linje med kraven i EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall, PPWR.
Bakgrunden är att små aluminiumförpackningar fortfarande ofta går förlorade till restavfall
och förbränning, trots att modern sorteringsteknik i många fall kan separera materialet. Det gäller bland annat kaffekapslar, konfektyrfolie, ostomslag, lock till mejeriförpackningar och andra små behållare. Problemet ligger enligt underlaget mindre i den tekniska möjligheten att sortera och mer i att insamlingsoch sorteringssystemen ännu inte är tillräckligt utvecklade för dessa små fraktioner.
En viktig faktor är också den pågående utbyggnaden av pantsystem för dryckesburkar i Europa. När burkar i större utsträckning samlas in separat förändras materialflödena i sorteringsanläggningarna. Därmed
väntas små aluminiumförpackningar utgöra en större andel av aluminiumvolymerna i anläggningarna, vilket enligt re-alu kan skapa bättre förutsättningar att optimera befintlig infrastruktur för att fånga upp små format.
Under 2026 planerar initiativet att uppdatera en teknisk studie om optimala sorteringsmodeller för aluminiumförpackningar. Studien ska analysera både ekonomisk genomförbarhet och möjliga införandevägar för anläggningar av olika storlek och i olika nationella system. Arbetet ska också bidra till att visa vilken avkastning investeringar i sortering av små aluminiumförpackningar kan ge.
För Aluminium Scandinavias läsare är detta främst intressant som en fråga om materialflöden, återvinningsbarhet och framtida krav på design för återvinning. Initiativet visar också hur aluminiumbranschen försöker möta skärpta europeiska regelkrav genom samordning mellan materialleverantörer, förpackningsaktörer och återvinningsledet.
Mer information på https://www. re-alu.org
Aluminiumindustrin ställer krav på en rättvis spelplan för framtidens material
Den 16 december 2025 presenterade EU-kommissionen sitt omfattande ”Automotive Package”. För den europeiska aluminiumindustrin är detta ett dokument som väcker både hopp och djup oro. Paketet, som syftar till att säkra fordonssektorns konkurrenskraft under
den gröna omställningen, introducerar fundamentala förändringar i hur vi mäter och når CO2-målen för personbilar. Men i kommissionens strävan efter ”teknisk neutralitet” och flexibilitet har man skapat en farlig obalans mellan två av de viktigaste materialen för biltillverkning: man har öppnat dörren för grönt stål, men ignorerat aluminium.
2030 och 2035: Nya spelregler för utsläpp
Det nya förslaget innebär en betydande kursändring jämfört med den tidigare ”Fit for 55”-lagstiftningen. Den mest iögonfallande förändringen rör målet för 2035. Där man tidigare siktat på en 100-procentig minskning av avgasutsläpp (i princip ett förbud mot förbränningsmo-
torer), föreslår kommissionen nu ett mål på 90 % utsläppsminskning.
De resterande 10 procentenheterna tillåts kompenseras genom en ny flexibilitetsmekanism. Detta innebär att biltillverkare kan fortsätta sälja fordon med en viss andel utsläpp – såsom hybrider eller avancerade förbränningsmotorer – förutsatt att dessa utsläpp ”balanseras” genom användning av koldioxidsnålt stål eller koldioxidneutrala bränslen.
För 2030 ligger reduktionsmålet kvar på 55 %, men även här introduceras ny flexibilitet genom ett system för ”banking and borrowing” av krediter över perioden 2030–2032. Det innebär att biltillverkarna ska leva upp till målet på 55 % utsläppsminskning i snitt över åren 2030–2032. Detta ska ge tillverkarna andrum vid tillfälliga marknadssvängningar.
Grönt stål premieras, aluminium ignoreras
Den mest kritiska punkten för aluminiumindustrin – och den punkt där vi måste lägga allt vårt fokus i det kommande påverkansarbetet –är introduktionen av CO2-krediter för grönt stål.
Enligt förslaget ska fordonstillverkare kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar om de använder koldioxidsnålt stål producerat i EU. Detta är ett direkt erkännande av materialvalens betydelse för bilens totala fotavtryck. Men aluminium inkluderas konstigt nog inte i detta kreditsystem.
Detta skapar en snedvriden marknad där biltillverkare får ett direkt regulatoriskt incitament att välja stål framför aluminium. Trots att aluminium är nyckeln till viktminskning, vilket är helt avgörande
för elbilars räckvidd och energieffektivitet, straffas materialet i praktiken genom att det inte ger samma CO2-fördelar i tillverkarens flotta som stål gör.
Varför detta är ett strategiskt misstag av kommissionen
Aluminiumindustrin i Europa har redan gjort enorma investeringar för att sänka koldioxidavtrycket i sin produktion. Vi erbjuder idag lösningar med ett av världens lägsta koldioxidavtryck. Att kommissionen i sitt förslag väljer att premiera en specifik materialkategori (stål) strider mot principen om materialneutralitet.
Om förslaget går igenom i sin nuvarande form riskerar vi:
1. Suboptimala miljöval: Biltillverkare kan lockas att välja tyngre stålkonstruktioner för att få ”gratis” krediter, istället för lättare aluminiumkonstruktioner som faktiskt sänker bilens energiförbrukning under hela dess livslängd.
2. Hotad europeisk konkurrenskraft: Genom att bara ge krediter till stål undergräver man de europeiska aluminiumproducenter som ligger i framkant av den gröna omställningen.
3. Hämmad innovation: Incitamenten för att utveckla nya, ännu lättare aluminiumlegeringar för fordon minskar om materialet inte värderas rättvist i lagstiftningen.
Vi måste arbeta för att ändra förslaget innan det klubbas i Europaparlamentet och rådet. Vi kräver inte
att stål ska tas bort ur systemet – vi kräver att aluminium ska inkluderas i förslaget på samma sätt som stål. Vi kommer att driva på för följande ändringar i Automotivpaketet:
• Utvidgning av kreditmekanismen: Systemet för materialkrediter måste omfatta koldioxidsnålt aluminium. Om en tillverkare minskar sitt inbäddade koldioxidavtryck genom att välja grönt aluminium, måste detta ges samma status som grönt stål.
• Erkännande av lättviktning: Lagstiftningen måste uttryckligen premiera material som sänker bilens totala vikt, eftersom detta är en förutsättning för att nå de långsiktiga målen för 2035 och 2050 på ett resurseffektivt sätt.
Kommissionens fordonspaket från december 2025 är ett erkännande av att vägen till nollutsläpp kräver flexibilitet och fokus på industriella värdekedjor. Men genom att exkludera aluminium från kreditsystemet har man byggt in ett systemfel som motverkar sina egna klimatmål. Den svenska industrin, med sin starka tradition av både aluminiumproduktion och fordonstillverkning, har allt att vinna på att vi lyckas korrigera detta. Vi kan inte acceptera en politik som sätter material mot material. Biltillverkarna måste själva få välja vilket material som är bäst lämpat för en viss komponent. Stål och aluminium ska konkurrera om detta på lika villkor. Det är dags för en rättvis spelplan där den faktiska koldioxidnyttan får styra, oavsett om den kommer från grönt stål eller grönt aluminium.
Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90
Var det verkligen bättre förr?
Förr, kommunicerade man per brev och telefon. Brevsvar fick man några dagar efter. Man gick till Järnvägsstationen och köpte biljetten. När man betalade räkningar skrev man ut blanketter, lade i ett kuvert och sedan på brevlådan.
När man fotograferade fick man lämna filmrullen för framkallning och efter några dagar fick man resultatet. Ville man lyssna på musik köpte man vinylskivor och lite senare kassettband.
Nu, kommunicerar man snabbt på nätet. Man köper och säljer hemifrån med hjälp av datorer och telefoner.
Man sköter även sin ekonomi hemifrån genom att använda datorer. Nu använder man telefonen när man fotograferar och lyssnar på musik.
Men man kan ändå reflektera om vi inte blivit lurade. Vad enkelt det blev att kunna betala räkningar hemifrån. Men bankerna som förut skötte en del av servicen har ändrat inställning. Eftersom man kan sköta sina affärer hemifrån har även bankerna bestämt att deras tjänster även ska skötas hemifrån, av oss själva.
Ingvar Kamprads idé byggde på att kunden monterar sina produkter och inte IKEA. Åter ett exempel på
att arbetet flyttar från experterna –företagen – till användarna – människorna. Bra eller dåligt?
Generellt blir inte en IKEA-möbel billigare, eftersom du gör en del av jobbet. Det du betalar är med din tid.
Vilka slutsatser kan vi dra av detta?
Man skulle kunna säga att det blivit en ”förbättringsförsämring”.
Det finns företag som helt anammat den digitala tekniken och även AI. Detta anser jag är ett jätteproblem. När man vill kommunicera med dessa företag möts man av en opersonlig, ofta insmickrande, röst som ställer frågor i stället för att ge svar. Här borde det finnas en möjlighet att även kunna få kontakt med en människa. De frågor man ofta har, har inga förprogrammerade svar, vilket innebär att det blir rundgång i kommunikationen.
Som användare kanske man inte vet vad som är fel. När datorn inte fungerar, är det ett fel på mjukvaran eller ett fel på hårdvaran. Vet alla vad skillnaden är mellan mjukvara respektive hårdvara?
I den digitala världen är det väldigt mycket som tas för givet, men det finns fortfarande väldigt många människor – användare – som inte helt följer med när det kommer uppdateringar, ändringar och nyheter.
Åter till rubriken, var det kanske inte bättre förr. Det kan vi nog resonera om väldigt länge. Min erfarenhet som produktutvecklare och designer är att genom att titta på historien kan vi förstå varför saker och ting ser ut som dom gör. Vi glömmer ofta orsaken till olika företeelser.
Några exempel.
Trafikskyltar ska förmedla information för att hjälpa trafikanter att agera rätt. Hur många av våra unga människor har i verkligheten sätt ett Ånglok, symbolen för järnvägsövergång.
Symbolen för industriområde är fortfarande en bild på en fabrik med rykande skorsten, det ryker väldigt lite från moderna fabriker!
Jag kan tänka mig att varumärket Björn Borg för unga representerar kalsonger!
Varför sitter kaptenen på en oljetanker som är 300 meter lång i aktern på skeppet?
Förmodligen eftersom de gamla segelskeppen hade rodret där bak och kapen ville ha koll på seglen.
När de första bilarna presenterades satt alltid chauffören utomhus medan passagerarna satt inomhus. Berodde det på att den gamla hästdroskan som drogs av hästar styrdes med tömmar, alltså måste ”chauffören” sitta ute.
Det finns mängder med exempel som kan förklara varför saker och ting är utformade som dom är.
Som produktutvecklare och företagare måste man ha kontroll på historien. Man bör även ha koll på traditioner. Detta kan i dagsläget ställa till det med tanke på alla nya svenskar som berikat vårt land. I Sverige firar vi alltid nyår den 31 december, i Kina gör man det mellan den 21/1 – 20/2. 2026 blev det den 17/2 och 2027 blir det den 6/2. Jag är helt övertygad om att vi i Sverige inte vill ändra på detta. Med detta måste ända hanteras av företagen och arbetsmarknaden.
Eftersom världen ”krymper”, de
svenska företagens marknad är numera ofta hela världen. Detta innebär att vi kan lära av de nya svenskar som valt att flytta hit men även av historien.
Vi vet att färger betyder väldigt olika i olika kulturer. I Sverige är det vanligt att man klär sig i vitt vid bröllop, i Indien är detta klädseln vid begravningar.
Vi vet även att färger är en väsentlig del av våra politiska partiers profiler.
På samma sätt som vi kan lära av våra nya svenskar och deras kulturer när vi utvecklar produkter ska vi även ta till vara våra unga svenskar.
Genom att erbjuda unga människor möjligheterna att få uppleva det positiva att få prova på att arbeta i en industri, med allt vad detta innebär, kan vi förstå våra framtida kunder.
En viktig uppgift bland andra är att erbjuda de studenter som behöver praktik en möjlighet att få en plats i våra företag.
Min erfarenhet är att alla företag som en gång har arbetat med studenter, kommer att fortsätta. Studenter är en tillgång, de ställer frågor, ifrågasätter rutiner och kommer ofta med kreativa lösningar som vi traditionellt inte tänkt på.
Min uppmaning till er företagare, ta in studenter som då får möjligheter att prova på ett industrijobb. Om ni till exempel arbetar med produktutveckling kan det vara fruktbart att låta till exempel design- och
ingenjörsstudenter vara med i delar av PU-processen. Resultatet blir att ni får en ny syn på problemet och studenterna får erfarenhet av att verka i verkligheten.
En vinn – vinn situation.
Jag vet att yrkeshögskolorna i dag har problem att erbjuda studerande möjligheter till så kallade LIA-platser (Lärande i arbete). Mitt råd och uppmaning till er företagare är att vara beredda på att ta emot LIA-studenter.
Ni kan kontakta de yrkeshögskolor som verkar i de områden som är relevanta för er. Vill ni ha hjälp med detta så kontakta gärna mig så kan jag ge tips om detta.
Ni hittar yrkeshögskolorna på Myndigheten för yrkeshögskolans hemsida (myh.se)
Så!!!
Var det bättre för eller är det bättre nu? Det kanske är lika bra nu som då, men lite annorlunda.
I
Tomas är teknologie doktor i materialvetenskap från Chalmers och civilingenjör från Uppsala universitet. Med erfarenhet från både forskning och industri arbetar han i gränslandet mellan materialanalys, produktutveckling och tillverkningsteknik. I Aluminium Scandinavia bidrar han med expertis där teori möter industriell tillämpning.
Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne
En kartläggning av svenska flöde av aluminiumskrot
Aluminium binder starkt till syre. Det är huvudorsaken till att det krävs mycket energi för att framställa aluminium. Samtidigt är det också anledningen till att aluminium har ett högt korrosionsmotstånd. När aluminium reagerar med syre bildas en tät oxidyta som skyddar metallen från vidare nedbrytning.
Denna oxidyta gör dock återvinning mer komplicerad. Vid omsmältning är det bara det aluminium som förblir metalliskt som kan återvinnas. Aluminiumoxid återvinns inte.
Därför är det missvisande att kalla allt material som inte är färdiga produkter, tackor eller göt för “avfall”. Mycket av detta material har ett betydande värde och bör i stället ses som en råvara, eller biprodukt.
Begreppet skrot används ofta otydligt och blandas ihop med avfall, farligt avfall och råvara. I teorin räknas material med ett ekonomiskt värde – som någon är villig att betala för – som råvara. Om du i stället måste betala för att bli av med det klassas det som avfall. I praktiken är gränsen dock inte alltid tydlig, särskilt när man ser på vad som faktiskt exporteras från Sverige. En
tydligare uppdelning av olika skrotklasser skulle kunna öka återvinningen av aluminium i Sverige.
Vid omsmältning är det alltså bara den del som åter blir metalliskt aluminium som räknas som återvunnen. Slagg, som bildas vid omsmältning, betraktas ofta som avfall. Men slagg innehåller ofta en stor andel metalliskt aluminium och har därmed ett ekonomiskt värde. Det bör därför ses som en biprodukt snarare än avfall. Den del som inte kan återvinnas kan i stället användas i andra tillämpningar, till exempel som ballast i betong eller inom ståltillverkning.
Nytt skrot, eller processkrot, prekonsumentskrot, promptskrot är oftast homogent och utan större föroreningar från plast, järn eller olja. Här syns gjutna produkter som kasserats under maskinbearbetningen och utgör en värdefull resurs som biprodukt.
Aluminium som blir över från tillverkningsprocesser – och aldrig blivit en färdig produkt – består till stor del av rent metalliskt aluminium. Det är därför en värdefull biprodukt. Denna typ av material är ofta rent och sorterat, utan föroreningar som färg eller järn, och kan smältas om direkt utan omfattande förbehandling.
Denna biprodukt kallas ofta processkrot (eller prekonsumentskrot). Den har ett högre värde än så kallat
end-of-life-skrot (EoL-skrot), som kommer från uttjänta produkter. EoL-skrot kräver mer sortering och rening innan omsmältning, vilket gör det dyrare att hantera. Därför består återvunnet aluminium i Sverige idag till stor del av processkrot och i varierande grad av EoL-skrot.
För att minimera förluster vid omsmältning behöver rätt typ av råvara användas i rätt typ av ugn. Idag uppstår onödiga förluster eftersom fel ugnstyper ibland används av ef-
fektivitetsskäl. Det hävdas ibland att det är svårt att använda flera olika smältprocesser i samma anläggning, men det kan vara ekonomiskt motiverat – särskilt om man även tar hänsyn till klimatpåverkan.
Att använda flera smälttekniker kräver olika energislag, till exempel både el och gas. Samtidigt är råvaran den största kostnaden i ett smältverk, inte utrustning eller energi. Därför finns en stor ekonomisk potential i att optimera processen. His-
Gammalt skrot, eller end-of-life-skrot, obsolet skrot eller postkonsumentskrot är skrot som insamlats efter användningsfasens slut. Här är skrot från plåt, profil och andra former med föroreningar som färg, plast och skruvar.
toriskt var detta mindre viktigt när man främst smälte tackor och göt, men idag, när mer skrot används, blir valet av ugnstyp avgörande.
Biprodukter kräver vanligtvis inte avancerad rökgasrening vid omsmältning, vilket gör dem enklare och billigare att hantera. EoL-skrot däremot kräver mer omfattande rening på grund av föroreningar. Det gör att mindre företag oftare använder biprodukter, medan EoL-skrot innebär högre kostnader.
Trots detta behöver Sverige öka användningen av EoL-skrot för att minska klimatpåverkan. Biprodukter är en begränsad resurs, och för att skapa en mer hållbar aluminiumanvändning måste mer uttjänt material återvinnas – särskilt i anläggningar som har rätt reningsteknik.
I Sverige smälts årligen cirka 500 000 ton aluminium. Samtidigt exporterar vi stora mängder aluminiumskrot. År 2025 exporterades cirka 150 000 ton, medan importen
var drygt 80 000 ton. Detta trots att vi har en betydande omsmältningsindustri. Det innebär att en värdefull råvara lämnar landet.
Att bli helt självförsörjande på skrot är dock inte realistiskt. Skrotets kvalitet varierar och uppfyller inte alltid kraven i produktionen. För att kunna använda skrot i produkter med låga legeringshalter krävs ett enhetligt material med låg föroreningsnivå. Detta är en viktig begränsning.
Statistik visar också att begreppen skrot och avfall används otydligt. Eftersom det ofta är säljaren som avgör klassificeringen är det svårt att veta vilken kvalitet materialet har. De största mottagarländerna för svenskt aluminiumskrot är Tyskland, Danmark och Frankrike. En del av detta material exporteras sannolikt vidare.
När biprodukter uppstår hos tillverkare kan de antingen smältas om internt eller säljas vidare – direkt till smältverk eller via handlare. Handlarnas beslut påverkas av flera faktorer, som transportkostnader, konkurrens och möjligheten att öka värdet genom sortering och bearbetning.
I slutändan avgörs hanteringen av den ekonomiska avkastningen.
Men det är relevant att fråga om export av skrot verkligen gynnar svensk industri, eller om värdet bättre skulle tas till vara inom landet. Genom att analysera flöden och förbättra hanteringen finns stora möjligheter att utveckla en mer hållbar aluminiumindustri i Sverige.
Diagrammet visar volymer som exporterats 2016-2025 uppdelat i tre klasser skrot (grönt), avfall (orange) och spån (blått).
Stapeldiagrammet visar de största exportmottagarna av aluminium som för 2025 är Tyskland (lila), Norge (beige), Danmark (orange) och Frankrike (mörkgrön).
Alba smältverk i Bahrain är en av världens största integrerade aluminiumproduktionsanläggningar, med omfattande elektrolyshallar och egen energiförsörjning som bas för hög och stabil produktionskapacitet.
Idetta nummer skriver Anders Ohlsson (se sid 32) hur utvecklingen i Mellanöstern snabbt kan få långtgående konsekvenser för aluminiumindustrin. I artikeln nedan kompletterar vi bilden med ett bredare perspektiv på hur den pågående konflikten kring Iran
påverkar produktion, logistik och kostnadsutveckling. Analysen avser läget den 7 april 2026.
Mellanöstern får ökad betydelse – och ökad osäkerhet
Gulfregionen är en central leveran-
tör av primäraluminium till marknader utanför Kina. När produktionen i regionen påverkas, oavsett om det handlar om direkta störningar eller förebyggande neddragningar, får det omedelbara konsekvenser för den globala tillgången.
Samtidigt är produktionen i
regionen starkt beroende av stabil tillförsel av råvaror och energi. Störningar i dessa flöden riskerar därför att snabbt få större effekter än vad motsvarande händelser skulle få i andra delar av världen.
Hormuzsundet är en nyckelpunkt, inte bara för energi utan även för insatsvaror som alumina. Begränsningar i transporterna påverkar både inflödet av råvaror till smältverken och utflödet av färdig metall.
Alternativa transportlösningar finns, men innebär längre ledtider och högre kostnader. För industrin innebär detta ökad osäkerhet i leveranser och ett större behov av planering och lagerhållning.
Energikostnader förstärker effekten
Aluminiumproduktion är starkt elintensiv. När energipriserna stiger, vilket de gjort i spåren av konflikten, påverkas hela värdekedjan. Effekten slår inte bara mot primärproduktionen utan även mot omsmältning, extrusion och vidareförädling i Europa.
Det finns tecken på att energiprisnivåerna kan förbli förhöjda under en längre period, vilket gör att kostnadspåverkan riskerar att bli mer uthållig än själva konflikten.
Stramare marknad och stigande premier
Marknaden för primäraluminium har snabbt blivit mer ansträngd. De fysiska premierna har stigit tydligt, vilket indikerar att tillgången på metall har minskat i relation till efterfrågan.
Prisbilden påverkas därmed både av utvecklingen på råvarubörser och
av den faktiska tillgången på metall i olika regioner. För europeiska köpare innebär detta en mer komplex och svårförutsägbar inköpssituation.
europeisk industri
För industrin i Europa sammanfaller flera negativa faktorer: högre råvarupriser, stigande energikostnader och ökad leveransrisk. Företag med hög andel återvunnet material eller säkrad energiförsörjning har i detta läge ett tydligt försprång.
Samtidigt ökar kraven på aktiv riskhantering, inte minst inom inköp och lagerstrategi.
Anders Ohlsson pekar i sin krönika på hur beroendet av Gulfregionen och Hormuzsundet gör aluminiumindustrin särskilt sårbar. Hans beskrivning av hur snabbt tillgången på både alumina och energi kan påverkas ger en konkret förklaring till den utveckling som nu syns i marknaden.
Att produktion inte enkelt kan stoppas och startas, och att störningar därför riskerar att få långvariga konsekvenser, är en central aspekt i bedömningen framåt.
Den nuvarande situationen visar hur snabbt en geopolitisk händelse kan få genomslag i aluminiumindustrin. Kombinationen av störd produktion, begränsad logistik och stigande energikostnader skapar en mer volatil marknad.
För beslutsfattare handlar det i första hand om att hantera osäkerheten – snarare än att försöka förutse exakt hur konflikten utvecklas.
Påverkade aluminiumsmältverk i Gulfregionen
Flera större smältverk i Mellanöstern har påverkats av konflikten genom produktionsneddragningar, störningar i energiförsörjning eller deklarerad force majeure. Uppgifterna i artikeln avser läget den 7 april 2026
• Kapacitet: ca 1,6 miljoner ton/år
• Åtgärd: Delar av produktionen nedstängd (upp till cirka 20 %)
• Orsak: Säkerhetsläge och störningar kopplade till energi och logistik
• Status: Force majeure rapporterad
Global Aluminium (EGA), Förenade Arabemiraten
• Kapacitet: ca 2,6 miljoner ton/år (totalt)
• Åtgärd: Produktion påverkad, anpassningar i drift
• Orsak: Logistikstörningar och säkerhetsrisker kopplade till regionen
• Status: Ej fullständig nedstängning, men reducerad flexibilitet i produktionen
• Kapacitet: ca 640 000 ton/år
• Åtgärd: Produktionspåverkan och force majeure
• Orsak: Begränsad gastillgång och osäker energiförsörjning
• Status: Drift påverkad
Det är lätt att tro att en branschorganisation för aluminium främst berör företag som producerar metallen. Men verkligheten ser annorlunda ut. Beslut som fattas på EU-nivå, förändringar i råvaruflöden och nya regelverk påverkar i praktiken alla företag som arbetar med aluminium – från råvara till färdig produkt.
Den svenska aluminiumindustrin är i hög grad en del av en internationell värdekedja. Sverige är till 100 procent beroende av import av alu-
miniumoxid, som i sin tur framställs från bauxit som bryts i andra delar av världen. Det innebär att tillgång, priser och villkor i hög grad styrs av globala faktorer.
De senaste åren har tydligt visat hur snabbt förutsättningarna kan förändras. Kriget i Ukraina, ökade spänningar i andra delar av världen och förändrade handelsrelationer har påverkat både råvarupriser och tillgång.
För svensk industri innebär det
att försörjningstrygghet inte längre är en självklarhet. Frågan är inte bara relevant för smältverk och råvaruaktörer – utan i lika hög grad för:
• extruderare och gjuterier
• bearbetande industri
• ytbehandlare
• systemleverantörer och konstruktörer
• slutkunder inom exempelvis bygg, fordon och energi
Om råvaruflöden påverkas eller kostnadsbilden förändras får det konsekvenser genom hela kedjan.
EU-regler som påverkar alla led
En stor del av regelutvecklingen sker idag på EU-nivå. Ett aktuellt exempel är CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism), som innebär att företag som importerar aluminium från länder utanför EU måste rapportera och på sikt betala för koldioxidutsläpp kopplade till produktionen.
Syftet är att skapa rättvisa konkurrensvillkor, men regelverket påverkar i praktiken flera led:
• inköp och sourcing påverkas av nya rapporteringskrav
• kostnadsstrukturer förändras
• krav på spårbarhet och dokumentation ökar
Just CBAM-frågan är besvärlig och här är inte branschen överens med EU. Vi anser att systemet har för många kryphål och arbetar aktivt med att påverka för att korrigerar systemet som annars riskerar att de facto skada branschen.
För företag längre ned i värdekedjan kan detta annars innebära både ökade kostnader och ändrade affärsmöjligheter kopplade till låg klimatpåverkan.
Handel, tullar och konkurrens
Handelspolitiken har blivit en allt viktigare faktor. USA:s beslut att införa tullar på aluminium från EU är ett exempel, även om den direkta effekten för Sverige varit begränsad.
Samtidigt ser vi en ökad konkurrens från regioner med lägre produktionskostnader och ofta högre klimatavtryck. EU diskuterar därför olika skyddsåtgärder.
För svenska företag innebär detta:
• förändrade exportförutsättningar
• ökad prispress
• behov av tydlig positionering, exempelvis kring hållbarhet
Skrotet – en strategisk fråga för hela industrin Återvinning och cirkularitet är centrala frågor för aluminiumindustrin.
Samtidigt exporterar EU stora mängder aluminiumskrot – över 1,3 miljoner ton per år – utan exporttullar.
Detta innebär att värdefull råvara lämnar Europa, vilket:
• påverkar tillgången på återvunnet material
• kan försvåra den gröna omställningen
• riskerar att flytta värdeskapande utanför Europa
Frågan är inte bara relevant för återvinningsledet, utan för alla företag som vill öka andelen återvunnet material i sina produkter.
Vad betyder detta för dig som arbetar med aluminium?
Oavsett var i värdekedjan ett företag verkar påverkas verksamheten av:
• råvarupriser och tillgång
• EU-regelverk och rapporteringskrav
• handelspolitik och tullar
• tillgång till återvunnet material
För en konstruktör kan det handla om materialval och klimatkrav.
För en inköpare om leverantörsstrategier och spårbarhet.
För en produktionschef om kostnadsbild och tillgång.
För en säljorganisation om hur erbjudandet positioneras mot kund.
Svenskt Aluminiums roll
Svenskt Aluminium arbetar med dessa frågor ur ett branschperspektiv. Det handlar bland annat om att:
• bevaka och påverka EU-regelverk
• driva frågor om konkurrensvillkor och handel
• lyfta vikten av cirkularitet och tillgång till skrot
• bidra till kunskapsspridning och samverkan i branschen
Målet är att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar svensk aluminiumindustri – i alla led.
Aluminium är ett material där hela värdekedjan hänger samman. Beslut som vid första anblick kan verka avlägsna får i praktiken konsekvenser för många aktörer.
Det är också utgångspunkten för
Svenskt Aluminiums arbete: att företräda en bransch där råvara, produktion, vidareförädling och tillämpning är beroende av varandra.
För att förstå utvecklingen – och kunna agera i den – behöver hela kedjan vara med.
För oss som ingenting fattar så är det inte ett krig som pågår i Iran med omnejd, det är ”bara” en militär operation. Trump får ju inte starta krig utan kongressens godkännande. MEN, liksom med Putins speciella militära operation är det förvånansvärt många som drabbas även väldigt långt bort ifrån de attackerade områdena. Typ hela världen denna gång. Jag vill inte förringa befolkningens lidande i Mellanöstern, det är på en helt annan nivå. Men jag tycker det är absurt att en ”Mad Man” så enkelt ska kunna dra igång något som riskerar så mycket för så många, och detta utan den egna kongressens godkännande. Och detta då de amerikanska republikanerna har majoritet i kongressen, åtminstone fram till i höst.
Man kan ju säga att detta har ingenting med metaller att göra, men JO det har det! Om vi rensar den europeiska produktionen från de ryska siffrorna så är gulfstaterna de område i världen som producerar näst mest aluminium. Kina är hästlängder före med produktionsstopp vid 45 Mton men som god tvåa kommer Gulfen med 6 Mton (m.a.o. aningen mer än vad USA gör av med varje år). För att producera all denna aluminium så importeras stora mängder alumina till Gulfen, och ni kanske kan gissa var någonstans denna råvara kommer in. Rätt svar är Hormuzsundet. I snitt skeppas 700 tton alumina in via Hormuzsundet varje månad, men inte nu längre. Det pratas mycket om olja och det är både förståeligt och viktigt, men när man i gulfstaterna pumpar upp olja får man som ”biprodukt” en gigantisk mängd/volym naturgas. Denna brändes i gamla tider bara upp men sen kom man på att man kunde lag-
ra energi genom att smälta alumina till aluminium, och med det hade en ny affär tagit form. När man tänker på det så blir aluminium genom detta än mer miljövänligt eftersom man tidigare bara eldade upp gasen och släppte ut avgaserna i luften.
Nu när det som inte är ett krig men som liknar ett är i full gång så skapar det problem av hyfsat allvarlig modell även om det inte drabbar gemene man lika direkt som oljan. Om en blockad av Hormuzsundet stoppar all tillförsel av alumina kan man bara smälta till dess att den är slut. Och det är ett problem. Man kan heller inte skeppa ut produktionen. Men iraniernas planer är lite tuffare än så för om man stör energitillförseln till smältverken så blir problemen än större. Och där är vi nu, Iran har hotat med att störa energisystemen kring smältverken vilket har fått som effekt att smältverk tvingats kontrollerat dra ner på produktionen, och att sedan någon gång återstarta produktion kan ta både 6 och 12 månader. Det kan aldrig gå fort. Nästa steg i kniven mot strupen processen har de senaste dagarna inletts och iranska drönar och missilattacker mot smältverkens infrastruktur har påbörjats. Vi pratar inte om några små hobbbysmältverk som Kubal i Sundsvall (inte menat som elakt) utan smältverk i Bahrain och UAE.
Att lyssna på även om du inte gillar Rockabilly: The Kokomo Kings: Buckle Up En några år gammal låt som får en att tänka på en viss President som tycks gilla golf i Florida
Alba i Bahrain producerar 1,6 Mton årligen och Global Aluminium ungefär lika mycket har attackerats och force majeure är deklarerad i Alba oklart med Global. Dessutom är det force majeure från Quantalum i Qatar 640 tton per år p.g.a. gassituationen. Det är mycket nu!
Redan innan de senaste force majeureryktena var igång så hade de första premiedealarna för Q2 till Japan slutits. Lite dyrare blev det, eller närmare bestämt ca 80 % upp till 350 USD/mt och de högsta nivåerna på 11 år. De europeiska premierna sägs ligga på liknande nivåer, men för varje dag som går så blir det tightare och med det även dyrare. Prismässigt på LME så är det förvånansvärt disciplinerat. Visst, priserna har gått upp, det är lite backwardation, men inte alls så drastiskt. Det är som om man inte riktigt tror på en långvarig ”krigssituation” och att man därför inte reagerar så hårt. Jag kan förstå den tanken vad gäller en del metaller, men har svårt att se det lugna scenariot för aluminium då de långsiktiga effekterna av nedstängda smältverk är så mycket mer definitiva. Det är bara att betala. Se det som en försäkringspremie, att försöka vara smart i sådana här lägen kan vara väldigt kostsamt även om vi hoppas att vi slipper se långsiktiga effekter och då pratar vi också lågkonjunktur eller värre.
Staffan Zetterström är krönikör i En sak till… i Aluminium Scandinia. Han arbetar med industriell utveckling och förändringsledning och är i dag marknads- och försäljningschef på Comptech. Han driver även podden Goldcasting
Euroguss är en fackmässa för pressgjutningsindustrin. Den är stor, fyller större delen av Nürnbergs mässhallar och är nog den mest centrala mässan i vår bransch det vill säga alla är där.
Jag ställde ut, som vanligt, på Euroguss och upplevde, som vanligt, tre mycket intensiva dagar och tänker nu tillbaka på hur årets version upplevdes av mig och mina kollegor.
Bilden är ganska spretig så här kommer ett par smakprov efter 4 dagar i hetluften:
Fullt på teknikseminarierna och bland annat Rheocasting, inga lediga stolar. Detta är faktiskt första gången jag sett detta och det borde rimligen bero på att folk och företag inser att nya tider kräver ny teknik.
Women in die casting. Kanske lite obegripligt för oss i Sverige som jobbat med dessa frågor länge men det ser ju inte likadant ut i andra länder och det intressant: tämligen fullsatta möten och ett stort engagemang från deltagarna.
Maskin och utrustningstillverkarna ställer ut allt större montrar och visar allt mer men det intressanta är var de kommer ifrån och de stora montrarna var kinesiska företag
som har utvecklats rejält sista 10 åren, det är inte självklart att folk väljer made in Europa längre och prispressen är allt större idag enligt de jag talade med.
Stor förändring i vart besökarna kom ifrån. Förr ett stort inslag från Kina något som man räknade med men de var klart färre kineser i år men däremot stora grupper från Indien och Korea. Kanske tycker kineserna att det är bättre att satsa på egna mässor eller hindrar ekonomin dem att resa?
Men vad säger då gjutarna? Jo de är pressade, de jobbar som fanken. Tydligen har vi en minskning i kapacitetsuttaget på -50% jämfört med toppåren för några år sedan men: fler pratar om andra branscher än bilindustrin, fler frågar diskuterar nya applikationer med mera så det som var på mässan verkade ha hämtat sig från chocken i nedgången och verkar jobba aktivt med affärsutveckling med mera.
Vad som saknas då? Miljö och legeringar gapar tomt, man ser inga rejäla satsningar från myndigheter och organisationer kring CBAM och miljöeffektiva legeringar. För att hotta sånt måste man leta och mässsan är stor. Inte heller verkar andra organisationer förstå att tiden är väl
mogen för att samlas som ett Europa och erbjuda en arean i form av en större monter för att ge en pressad industri den hjälpen de kan få.
Mässan organiserad av Euroguss är mer en utställning i traditionell mening. Numer med konferenser, seminarier digital tidning året om med mer och det märks att devis i moderna marknadsföring gäller: Content is king, dvs ytan relevant innehåll bara värdelös reklam.
Så vad är sammanfattningen?
Jo det var lite försiktigt positivt och det var mer intressant och kanske kanske lite framtidstro men också mer innehåll från deltagare och organisationer och lite mer, ja helt enkelt lite mer jävlar anamma.
Saknaden av supportorganisationerna känns trist, jag trodde faktiskt att man skulle börja tänka i lite nya banor och göra något nytt. Varför inte samla alla föreningar och organisationer i något större och mer tilltalande?
Det jag tar med mig är att det svänger snabbt men hur det än svänger har det aldrig varit viktigare att skapa en marknadskommunikation med innehåll och bredd, för annars syns man inte i det nya kommunikationslandskapet, men mer om det i en annan krönika.
3M SVENSKA AB
191 89 Sollentuna
Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88
Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim
AHLINS I HABO AB
Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo
Tel: 036-460 60
Kontakt: Johan Gustafsson Tel: 036-485 51 www.ahlins.com
AHLSELL MASKIN AB
Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se
A-LACKERING AB
Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se
ALUMINIUMFÖRLAGET
Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60
Mob: 0708-45 09 39
Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se
ALU-S AB
Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se
ALUTRADE AB
Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se
BEIJER INDUSTRI AB
Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se
BODYCOTE YTBEHANDLING AB
Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se
BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB
Box 3017
600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 info@brinkfornickling.se www.brinkfornickling.se
BÜHLER AB
Krusegatan 19
212 25 Malmö
Tel: 040-24 59 00
Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting
CANDOR SWEDEN AB
Kontakt: Jörgen Pettersson
Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com
CHEMETALL AB
Backa Strandgata 18
422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com
COREMA SVETSEKONOMI AB
Box 237
433 24 Partille
Tel: 031-336 36 82
Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se
E2 SYSTEMS
Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se
ELEMENT MATERI-
ALS TECHNOLOGY
Box 1340, 581 13 Linköping
Tel: 013-16 90 00
Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se
HOLSBY METALL AB
Vetlandavägen 48, 574 53 Holsbybrunn
Tel: 0383-24 60 00
Fax: 0383-76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se
HPG AB
Industriv 6, 845 94 Hackås
Tel: 072-353 30 16
Kontakt: Henrik Boström henrik.bostrom@hpgab.se www.hpgab.se
HYDAL COMPONENTS AB
Tomasbacken 6, 574 37 Vetlanda
Tel: 0383-76 39 40 hapab@hydal.com www.hydal.se
HYDRO
Metallvägen
574 81 Vetlanda
Tel: 0383-941 00
Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com
INTERAL AB
Box 119, 566 22 Habo
Tel: 036-486 80
Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se
KMC YTBEHANDLING AB
Fakturavägen 6 175 62 Järfälla
Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se
MACDERMID SCANDINAVIA AB
Box 83
601 02 Norrköping
Tel: 011-36 74 70
Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial
MICOR AB
Industrigatan 10, 312 34 Laholm
Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se
MASTEC CCTECH AB
Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn
Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se
MM TECH CAST AB
Skjulstagatan 3
632 29 Eskilstuna
Tel: 016-12 08 06
Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se
MÄKELÄ ALU AB
Olofsgatan 1
364 30 Åseda
Tel: 0703-242 444
Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se
MÖNSTERÅS METALL AB
Box 43
383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se
NORDISK ALU PROFIL
Industrivägen 17, 302 41 Halmstad
Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se
PALLCO AB
Box 2023, 574 02 Ekenässjön
Tel: 0383-348 00
Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se
PROFILGRUPPEN
Box 36
360 70 Åseda
Tel: 0474-550 00
Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se
PYROTEK SCANDINAVIA AB
Box 53
668 92 Ed
Tel: 0534-620 00
Fax: 0534-620 01
Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com
Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com
Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com
SARLIN FURNACES AB
Regattagatan 13
723 48 Västerås
Tel: 021-10 98 00
Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82
SCHLÖTTER SVENSKA AB
Tel. 011-36 28 40 info@schloetter.se www.schloetter.se
SIKA SVERIGE AB
Box 8061
163 08 Spånga
Tel: 08-621 89 00
Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se
SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK
Tel: +45 7699 1777
Fax: +45 7557 4917
Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk
TESA AB
Box 10275, 434 23 Kungsbacka
Tel: 0300-553 00
Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se
VOILÀP SCANDINAVIA AB
Box 123, 575 21 Eksjö
Tel: 0381-143 80
Fax: 0381-61 12 76
Kontakt: Richard Münch www.voilap.com
VÅ PRESSGJUTERI AB
Ås, 330 10 Bredaryd
Tel: 0371-708 80
Fax: 0371-708 90
Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se
YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB
Turbingatan 3
195 60 Arlandastad
Tel: 08-590 750 50
Fax: 08-590 750 22
Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se
LEGOARBETEN
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bockning
Extral
Holsby Metall AB Hydro
ProfilGruppen
Rullbockning
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Hydroformning Hydro
Kapning
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Hydro
Interal AB
PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Montering
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro
Interal AB
ProfilGruppen
Profilbearbetning
A-Lackering AB
Holsby Metall AB Interal AB
PALLCO AB ProfilGruppen
Skärande bearbetning
A-Lackering AB Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro Interal AB PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Smide/Varmpressning
Holsby Metall AB
Trumling
Ahlins i Habo AB
MASKINER FÖR
SKÄRANDE
BEARBETNING
CNC-maskiner för
aluminiumbearbetning
Ahlsell Maskin AB
CNC-maskiner för
profilbeabetning
Ahlsell Maskin AB
Maskinpartner AB
Voilàp Scandinavia AB
Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems
Fräsning
Voilàp Scandinavia AB
Kapning
Voilàp Scandinavia AB
Stansning
Voilàp Scandinavia AB
VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
Dormer Pramet AB
Kapning Micor AB
LEGOARBETEN
Friction Stir Welding
Holsby Metall AB Hydro
Svetsning
Alu-S AB
Extral
PALLCO AB
MASKINER
Svetsmaskiner
Corema svetsekonomi AB
Tillsatsmaterial
Corema svetsekonomi AB
MATERIAL
Lim
3M Svenska AB-3M Industrilim
Sika Sverige AB
Lod, fluss
COREMA SVETSEKONOMI AB
Tejp
3M Svenska AB-3M Industritejp
Tesa AB
RÅDGIVNING/ UTBILNING
Svetsning
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Gjuteriförnödenheter
Allt för gjuteriet
G & L Beijer Industri AB
Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB
Blacker
Pyrotek Scandinavia AB
Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB
Flussmedel
Pyrotek Scandinavia AB
Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB
Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB
Pressgjutmaskiner
Bühler AB
G & L Beijer Industri AB
Prototyptillverkning för gjutgods
Mifa Aluminium bv
Service och underhåll Sarlin Furnaces AB
Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB
Bearbetning av gjutgods
HPG AB
Mönsterås Metall AB Swedmec AB
Kokillgjutning
MM Tech Cast AB
Mönsterås Metall AB
Metallgjuteri
Beckmans Gjuteri
Precisionsgjutning
HPG AB
Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB
Pressgjutning
Interal AB
Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB
Sandgjutning
Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB
Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget
Chemetall AB
Silikon
Alcan Nordic AB
Silikongummi
Alcan Nordic AB
Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast
Alcan Nordic AB
Laboratorier
Analystjänster
Element Materials Technology AB
Materialeprøvning
Materialprovning Materialeprøvning
Skadeutredningrar
Element Materials Technology AB Materialeprøvning
Plåt, lackerad
Profiler, rör Alutrade AB
Holsby Metall AB
Hydro
Mäkelä Alu AB
ProfilGruppen
Plåt, slät
Alutrade AB
Profiler, special
Alu-S AB Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB Hydro
Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil
ProfilGruppen
Profiler, standard Alu-S AB Extral
Sandwich paneler Alu-S AB
KMC Ytbehandling AB
Konstruktörskurser
AluminiumFörlaget
Svetskurser
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Ytbehandlingskurser
Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Ytbehandling
LEGOARBETEN
Alutin
ProfilGruppen
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro
Mastec CCTech AB
Mäkelä Alu AB
ProfilGruppen
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
CompCote
Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro
Dekorativ slipning
Bodycote Ytbehandling AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Brink Förnicklingsfabriken AB
E-Clips
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Förgyllning
Brink Förnicklingsfabriken AB
Förkromning
Brink Förnicklingsfabriken AB
Förkoppring
Brink Förnicklingsfabriken AB
Glaspärleblästring
Bodycote Ytbehandling AB
Gulkromatering
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering
Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering och beläggning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB
Infärgning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral
Hydro ProfilGruppen
Kemisk förnickling
Bodycote Ytbehandling AB
Brink Förnicklingsfabriken AB
Kemisk förnickling med teflonimpregnering
Brink Förnicklingsfabriken AB
Keronitebehandling
Brink Förnicklingsfabriken AB
Kromatering
Chemetall AB Extral
Hydro
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Mekanisk polering
Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro
Nedox
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
Nickel/tenn
Mifa Aluminium bv ProfilGruppen
Passivering Mastec CCTech AB
Pulverlackering A-Lackering AB
Mäkelä Alu AB PALLCO AB
Slipning Extral Hydro
Teflonbeläggning
Bodycote Ytbehandling AB
Trumling
Ahlins i Habo AB ProfilGruppen
Tufram
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
KEMIKALIER OCH
PROCESSER FÖR:
Anodisering
Chemetall AB
Schlötter Svenska AB
Avfettning
Chemetall AB
Schlötter Svenska AB
Skärvätskor
Chemetall AB
Kromfri ytbehandling
Candor Sweden AB Chemetall AB
Avfettning
Schlötter Svenska AB
Eftertätning
Schlötter Svenska AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Schlötter Svenska AB
Fosfatering
Schlötter Svenska AB
Infärgning
Schlötter Svenska AB
Kemisk metallbeläggning
Schlötter Svenska AB
MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR:
Anodisering
Candor Sweden AB
Schlötter Svenska AB
Avfettning
MacDermid Scandinavia AB
Blästermaskiner
Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB
Eftertätning
MacDermid Scandinavia AB
Elektrolytisk metallbeläggning
MacDermid Scandinavia AB
Fosfatering
MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB
Infärgning
MacDermid Scandinavia AB
Kemisk metallbeläggning
MacDermid Scandinavia AB
Kromfri passivering
MacDermid Scandinavia AB
Smörjmedel
Chemetall AB
Trumlingsmaskiner
G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB
Ytbehandlingsanläggningar
Schlötter Svenska AB
RÅDGIVNING
Ytbehandling, allmänt
Bodycote Ytbehandling AB
Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Företag:
Adress & postadress:
Kontaktperson + underskrift:
Hemsida:
Org.nr:
vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.
LEGOARBETEN
☐ Bockning
☐ CNC-Stansning
☐ Kapning
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Montering
☐ Perforering
☐ Profilbearbetning
☐ Skärande bearbetning
☐ Smidning
MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
☐ CNC-maskiner för profilbearbetning
☐ Bockning
☐ Fräsning
☐ Kapning
☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning
☐ Stansning
VERKTYG FÖR
SKÄRANDE BEARBETNING
☐ Diamantverktyg
Fogning
LEGOARBETEN
☐ Explosionssvetsning
☐ Friction Stir Welding
☐ Lödning
☐ MIG-svetsning
☐ Nitning
☐ Reparationssvetsning
☐ TIG-svetsning
MASKINER
☐ Mekaniserad svetsning
☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar
☐ Motståndssvets
☐ Plasmasvets
☐ Svetsmaskiner
☐ Tillsatsmaterial
MATERIAL
☐ Fästelement
☐ Blindnitar
☐ Självstansande nitar
☐ Stuknitning
☐ Gänginsatser
☐ Specialskruv
☐ Lim
☐ Lod, fluss
☐ Tillsatsmaterial svetsning
☐ Tejp
☐ Fästelement titan
RÅDGIVNING
☐ Svetsning
☐ Allt för gjuteriet
☐ Avgasningsenheter
☐ Blacker
☐ Eldfasta produkter
☐ Flussmedel
☐ Isolationsprodukter
☐ Keramiska filter
☐ Kokiller och verktyg
☐ Pressgjutmaskiner
☐ Prototyptillverkning för gjutgods
☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar
☐ Smältpreparat
☐ Bearbetning av gjutgods
☐ Kallflytpressning
☐ Kokillgjutning
☐ Lågtrycksgjutning
☐ Metallgjutning
☐ Modelltillverkning
☐ Precisionsgjutning
☐ Pressgjutning
☐ Sandgjutning
☐ Smide
Information
☐ Litteratur, läromedel
☐ Konstruktionsfirma
E-post:
Telefon:
Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se
☐ Analystjänster
☐ Skadeutredningrar
Metallförsäljning
☐ Band, lackerade
☐ Band, olackerade
☐ Börsaffärer
☐ Gjutaluminium
☐ Plåt, lackerad
☐ Plåt, olackerad
☐ Plåt, slät
☐ Profiler, rör
☐ Profiler, special
☐ Råvaror
Utbildning
☐ Konstruktörskurser
☐ Svetskurser
RÅDGIVNING
☐ Ytbehandling, allmänt
LEGOARBETEN
☐ Anodisering
☐ Beläggning av skyddsplast
☐ Blästring
☐ Dekorativ slipning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Elförtenning
☐ Elpolering
☐ Glaspärleblästring
☐ Gulkromatering
☐ Hårdanodisering
☐ Hårdanodisering och beläggning
☐ Infärgning
☐ Kemisk förnickling
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kemisk polering
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Mekanisk polering
☐ Metalonbeläggning
☐ Nickel/tenn
☐ Pulverlackering
☐ Screentryck
☐ Silketryckning
☐ Slipning
☐ Tampongtryckning
☐ Teflonbeläggning
☐ Trumling
MASKINER FÖR
ANODISERING
☐ Likriktare
MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR
☐ Avfettning
☐ Blästermaskiner
☐ Blästring
☐ Eftertätning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Fosfatering
☐ Infärgning
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kromatering
☐ Slungrensmaskiner
☐ Trumlingsmaskiner
FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER
Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.
5-AXLIGT CNC BEARBETNINGSCENTER
UTVECKLAT AV SAMHÄLLET, BYGGT FÖR INDUSTRIN FÖR BÅDE BYGG- OCH
INDUSTRIAPPLIKATIONER I METALL
• 7 kW vattenkyld spindel
• 5-axligt för ändbearbetningar från både höger och vänster
• automatisk individuell klampförflyttning
• automatisk verktygsväxling med 12 platser
• bra ergonomi tack vare lutande maskinstativ
• 18.5“ smart operatörs-interface
Voilàp Scandinavia AB 57521 Eksjö, Sweden Tel. +46(0) 381 777970 info.se@voilap.com
www.elumatec.com
Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.
— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB
Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.
Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se