Debatt:
Svensk artilleriutveckling på väg att halka på efterkälken? Äntligen verkar debattlustan inom vår förening ha tagit fart. I förra numret publicerades ett upprop om förbättrat brigadluftvärn från nyexaminerade yrkesofficeren Viktor Åberg. I denna artikel hävdar artilleristen, major Mats Nilsson att svensk artilleriutveckling har hamnat på efterkälken. Håller ni med? Redaktionen tar gärna framgent emot fler debattinlägg i ämnet. ”I och med den strategiska timeouten har västvärlden hamnat på efterkälken avseende artilleriutveckling. Sverige har liksom övriga västvärlden försummat och glömt bort behov av artilleri. Ryssland har bland annat i och med NATO:s AirLanddoktrin och användandet av denna i Irakkrigen, satsat på att utveckla en potent luftförsvarsförmåga med flera olika luftvärnssystem med syfte att motverka Land-Air doktrinen och skydda sina värdefullaste tillgångar och system.
God bekämpningsförmåga Vidare har Ryssland fortsatta att utveckla en redan mycket god artilleriförmåga. Ryssland har idag många olika artillerisystem och artilleriförband med förmåga till understöd och bekämpning av mål på djupet. Här kan ryssarnas i brigaden tre ingående artilleribataljoner varav en raketartilleribataljon samt möjlighet till förstärkning av den organiserade artilleribrigaden med fem ingående artilleribataljoner nämnas. Tillgången till artillerisystem som BM 30 Smerch (räckvidd 135 kilometer med 300 millimeters raketer) och TOS 1 A Buratino med termobariska vapen är två exempel på Rysslands goda förmåga till bekämpning. I Ryssland har artilleriet alltid haft en särställning och betraktas av ryssarna som ”Guden på stridsfältet”. Modernisering av befintliga system där räckvidd, precision och verkan utvecklas, sker parallellt med en nyutveckling av mera tekniskt sofistikerade underrättelse,- och ledningssystem. Även om 26
dessa nya och utvecklade, äldre system ännu inte är tillgängliga i större volymer manar Rysslands förmåga till eftertanke. Denna utveckling har manifesterats och prövats i relativt moderna krig och insatser (Georgien, Ukraina, Syrien). Att erhålla stora egna förluster försöker man nu undvika via bekämpning på långa avstånd.
Borde påskynda svensk utveckling I Nato talar uttrycket ”shape the battlefield” för sig själv. Ryssarna har med dagens långt mindre förbandsnumerärer i stort samma synsätt. Denna ryska utveckling påskyndar nu västvärldens behov av artilleriutveckling. NATO och västvärldens försvarsorganisationer har samma grundproblem som vi. I Sverige var länge behovet av 2-4 artilleribataljoner för att kunna genomföra anfall med en mekaniserad bataljon ett axiom. Denna förr i tiden uppfattade självklarhet har fallit i glömska trots all historia och krigserfarenheter som tydligt pekar på behovet av artilleri. Från Försvarsberedningen och i Försvarsmaktens svar till beredningen, (BU 21-K) anas en ljusning för det svenska artilleriet och långräckviddig bekämpning. Den nu föreslagna numerären och bestyckningen är emellertid inte på långa vägar tillräcklig. För att uppnå en bättre balans behöver såväl förbandsnumerär som räckvidder, precision och förmåga till verkan utvecklas. Artilleri & Luftvärn
