Lever hoppet för SEP? Redaktör Stefan Bratt har ordet
Torsdagen den 19 november slog bomben ned – upphandlingen av nya pansarterrängfordon görs om. FMV, som varit hudflängt å det grövsta av bland annat Bae Systems för en felaktig upphandling fick alltså krypa till korset och därmed är inte hoppet ute för Hägglunds Splitterskyddade Enhetsplattform eller SEP i vardagligt tal. Vän av ordning undrar nu vad detta har med artilleri eller luftvärn att göra. Jo, därför att SEP också kan bli en framtida fortsättning och förnyelse av granatkastarfunktionen då det finns planer på en grk-modul till SEP-vagnen. Försvarsmakten har ju följt den politiska viljan att lägga ned AMOSprojektet men vill det sig väl kan det ändå bli tal om ett förnyat bataljonsartilleri om ett antal år. Först ska upphandlingen göras om och kanske finns det en möjlighet att SEP denna gång framstår som det mest kostnadseffektiva och bästa lösningen för svenskt vidkommande. Att finska Patria då kommer att gå i taket är ställt utom allt tvivel. Frågan är också hur en sådan förändring till Hägglunds fördel kommer att påverka politikernas förhoppning, läs svenska försvarspolitikers, om ett ökat nordiskt försvarssamarbete. För faktum är att oavsett vilket för-
2
svarsindustriföretags representanter du pratar med (om det inte är norskt- eller finskägt) är de mycket tydliga i sin skildring av hur samarbetsdiskussionerna utvecklas – i stort sett inte alls. ”Det är bara vi i Sverige som går på och vill skapa materielsamarbeten medan finnarna tycker det är lite intressant och normännen är nästan helt kallsinnigt inställda”, säger till exempel en person med synnerligen god insikt i dessa frågor. Är det så att minister Tolgfors, trots ett gott uppsåt, håller på att ställa till ett riktigt elände för svensk försvarsindustri som fortfarande inom många nischer är världsledande men frågan är hur länge till? Vi nås också om nyheten att luftvärnet denna gång inte kommer att ha någon enhet robot 70 med i den kommande EU-ledda Nordiska stridsgruppen, NBG 11. Man kan inte på rak arm säga om detta är negativt långsiktigt eller inte. För frågan som generalen Andersson och hans kollegor i NBG-staben ställt sig – hur stor är sannolikheten vid en insats av NBG att möta ett kvalificerat lufthot som måste bekämpas av världens kanske vassaste korträckviddiga luftvärnsrobot, robot 70? NBG-staben tror att den sannolikheten är mycket liten och vid närmare eftertanke är jag benägen att hålla med. Bättre då att vidareutveckla sensorn Und E 23 förmåga att verka i internationell och bitvis okänd miljö.
Artilleri & Luftvärn
