Lärarguide 2023

Utbildning för en bättre värld

I den här handledningen får du veta hur du och din skola kan använda World’s Children’s Prize-programmet (WCP) med kostnadsfritt material och barnrättsfakta, lektionsförslag och aktiviteter. Det bidrar till stärkt kunskap, engagemang och till måluppfyllelse av läro- och kursplaner.

Som lärare har du en nyckelroll i elevernas ökade kunskap om och intresse för:

• Alla människors lika värde

• Barnkonventionen

• Demokrati

• De globala målen

WCP-programmet är ett globalt utbildningsprogram som tar sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention. Sedan år 2000 har 45 miljoner barn – nära 700 000 i Sverige – och tiotusentals lärare deltagit i det årliga programmet. Material och pedagogiska verktyg kan enkelt integreras i din ordinarie undervisning och

INNEHÅLL

anpassas till dina elevers ålder och förutsättningar.

Rikt material

Genom berättelser och barnrättsfakta levandegörs komplexa frågor på ett sätt som fångar elevernas intresse. Din skola får gratis klassuppsättningar av det tryckta läromedlet Globen samt en rik resursbank av filmer, fakta, lektionsförslag och quiz på WCP-webben. Här ingår berättelser om modiga barnrättshjältar

och utsatta barn, men också om utsatta barn som står upp för sina rättigheter och kämpar för förändring. En del utbildas till barnrättsambassadörer som kämpar för förändring där de bor och sitt land. De blir viktiga förebilder för dina elever.

Medmänsklig värld

WCP-programmet stärker elevernas empati och förmåga till demokratiska samtal och att göra sin röst hörd. Tillsammans med miljoner andra som deltar, de flesta av dem utsatta barn i svaga stater, är dina elever med och bygger en mer medmänsklig värld där barnets rättigheter respekteras.

Barnets rättigheter lokalt och globalt

Den pedagogiska processen inleds med att eleverna undersöker hur barnkonventionen hänger ihop med deras egen vardag. Därefter upplever de andra barns livsvillkor genom berättelser och fakta, samt tillgodogör sig baskunskap om globala mål och demokrati. Kunskap om internationella konventioner kopplas till hur dessa påverkar varje barns liv och framtid.

ÅLDRAR

WCP-programmet är till för alla barn men är främst lämpligt från det år elever fyller 10 till året de blir 18. Detta då berättelser och fakta tar upp ämnen som ibland kan vara för svåra för yngre barn. Det finns dock lärare som själva anpassar programmets metoder och material till år 1–3.

KORT OM WCP

Den ideella stiftelsen

World’s Children’s Prize Foundation (WCPF) har 90-konto och stöd från bl.a.

ForumCiv/Sida och Svenska

Postkodlotteriet. WCP-programmet är en av världens största årliga utbildningar som stärker barn till att som förändrare (changemakers) stå upp för medmänsklighet, allas lika värde, barnets rättigheter, demokrati och hållbar utveckling.

LÄR OM RÄTTIGHETER

Om barnets rättigheter lokalt och globalt, om förändringsvilja och demokrati.

Barnets rättigheter

Med hjälp av fakta och berättelser undersöker eleverna barnkonventionens betydelse i sina egna liv, i Sverige och världen. Barns liv och

rättigheterna kopplas också till FN:s globala mål om allt från utbildning och jämställdhet till klimatfrågor.

Barnrättshjältar och förändrare

Eleverna lär genom autentiska citat och berättelser känna tre barnrättshjältar, barnen de kämpar för, samt

barnrättsambassadörer, barn som är förändrare i sina familjer och byar.

Demokrati

Om demokratins historia, värderingar och principer – i elevernas liv och på nationell och global nivå.

SKAPA FÖR FÖRÄNDRING

Utifrån nya kunskaper och insikter förbereder eleverna sin Changemaker Day: De tillverkar

plakat med egna budskap och tillverkar exempelvis valurnor, och valbås till sitt eget demokratiska val.

CHANGEMAKER DAY

Barn gör sina röster hörda för sina rättigheter.

Barnens världsomröstning

Eleverna anordnar och deltar i världsomröstningen Global Vote med allt från valbås till valförrättare. Tillsammans med andra barn jorden runt utser de

i ett demokratiskt val mottagaren av World’s Children’s Prize.

Min röst för rättigheter

Eleverna avslutar Global Vote med att fira barnets rättigheter och berätta vilka förändringar de vill se för ökad respekt av barnets rättigheter. De vandrar

eller springer sedan 3 km med sina plakat. I Jorden Runt för rättigheter tillryggalägger barn i många länder tillsammans varv på varv runt jordklotet, för ett bättre lokalsamhälle och värld.

UPPDRAG RÄTTIGHETER

Barn som deltar i WCP-programmet stärks för att kunna stå upp för sina och andras rättigheter idag och i hela livet. De kan berätta för andra

barn och vuxna i sin omgivning om vad de har lärt sig och vilka förändringar de själva vill se.

Barnrättsambassadörer i Moçambique utbildar familj och grannar.

WCP-programmet steg-för-steg

Barn undersöker hur barnkonventionen efterlevs i deras egen vardag, i Sverige och i världen. De lär sig också om demokrati då och nu, liksom de globala målen.

Eleverna lär genom citat och berättelser känna tre barnrättshjältar och barnen de kämpar för, samt barnrättsambassadörer, barn som är förändrare där de bor.

I klassrum i Sverige och Myanmar, Nepal, Zimbabwe och andra länder arbetar eleverna praktiskt och tillsammans för att förstå barnrättsfrågor och demokratiska principer på djupet.

Utifrån ny kunskap och nya insikter tillverkar barn plakat, skriver tal och skapar digital kommunikation inför Changemaker Day, då de talar om vilka förändringar de vill se.

På Changemaker Day turas barn om att pricka av i vallängden och räkna rösterna. Alla upp till 18 som har lärt sig om barnrättshjältarna kan rösta på sin favoritkandidat.

Eleverna avslutar med att visa vilka förändringar de vill se och vandrar eller springer sedan 3 km med plakaten. Tillsammans med barn i många länder tar de sig varv på varv runt jordklotet.

Deltagande barn stärks till förändrare som kan står upp för sina rättigheter, idag och i framtiden. De delar också kunskap med andra, vare sig de bor i Sverige eller, som här, i Zimbabwe.

Varje år använder tiotusentals lärare runtom i världen

WCP-programmet utifrån egna förutsättningar och behov, i moderna klassrum och enkla byskolor. Programmet lämpar sig väl för ett ämnesövergripande upplägg men kan lika gärna integreras i enskilda ämnen.

Svenska & moderna språk WCP-programmet ger många ingångar till eget berättande i olika former. Eleverna skriver faktatexter, reportage, dagboksanteckningar, loggböcker och inlägg i sociala medier. Här finns många möjligheter till muntligt berättande. Eleverna kan skriva reportage, skapa filmer, blogga, och spela sketcher och rollspel som bygger på berättelser i Globen eller på webben, där ni också hittar video. Ladda ner som PDF eller beställ papperstidning på webben. Globen finns i flera språkversioner, bland annat engelska, franska och spanska.

SO

Hjärtat i Worlds Childrens Prize är barnets rättigheter och demokrati. I berättelserna om barnrättshjältar och barnrättsambassadörer hittar du fakta om de länder de verkar i,

WCP i många ämnen

som kan kompletteras med barnrättsfakta på wcpf.se/landfakta.

antalet barn som går i skolan har ökat.

NO

En del skolor väljer att studera vissa länder lite djupare. Ta alltid upp även positiva sidor av de områden och kulturer ni studerar, för att ge en balanserad och respektfylld bild av landet och människorna.

Bild

Eleverna kan skapa bilder och diorama, tillverka affischer och tecknade serier utifrån bilder, berättelser och filmer som de möter genom programmet. I samband med Changemaker Day kan de använda visuell kommunikation för att sprida sina egna budskap om förändring, analogt och digitalt.

Matematik

Använd verkligheten bakom statistik för att fånga elevernas uppmärksamhet när ni arbetar med allt från procent och rimlighetsövningar, till diagram. Siffror som rör barns verklighet i Sverige och världen, finns bland annat i faktablad och på s. 12–15 i Globen. Låt gärna eleverna leta på nätet efter positiva trender, som minskad barnadödlighet och att

Undersök hur vetenskapen påverkar globala framtidsfrågor positivt och negativt, och hur den försöker lösa världens största utmaningar, som tillgången på mat och rent vatten, energikällor, boende och hälsa. I avsnittet om No Litter Generation finns övningar och underlag kring miljö och klimatförändringar.

Idrott och hälsa

I Globen och framförallt på nätet finns många berättelser och fakta om lek, idrott och hälsa från alla världens hörn. Globala hälsoutmaningar lyfts också fram, till exempel om hur flickors hälsa drabbas av att nekas lika rätt till utbildning, lek, fritid och sjukvård som pojkar.

I Klassrummet på wcpf.se/skola, kan du söka efter övningar och material som passar olika ämnen. Här finns även information om kopplingar mellan skolans styrdokument och WCP­ programmet.

Lärresurser och aktiviteter

I handledningen och på lärarwebben finns en rad lärresurser som quiz, lektionsförslag och övningar som kan kopplas till berättelser, fakta och filmer.

Våra resurser är utformade för att stödja dig som lärare och dina elever i såväl inlärning som samtal, reflektion och kreativt skapande. Lektionsförslag och quiz med mera är ofta kopplat till autentiska berättelser.

Sök resurs efter behov

Utöver de exempel på övningar som ges i den här handledningen finns mycket mer att hämta på WCP-webben. Även eleverna kan söka efter berättelser, filmer och fakta om olika länder och barnrättsfrågor, vare sig de jobbar med WCP-programmet eller med någon annan skoluppgift.

Barnrättsfakta

Aktuella lektionsförslag

Du och dina elever kan låta er inspireras av modiga WCP­ barnrättsambassadörer som Kim och Hassan i Globen , på webben och i en film på wcpf.se/wcpstory

I Globen och på webben finns barnvänliga fakta om barnkonventionen och mänskliga rättigheter, demokrati och de globala målen, klimatförändringar och, förstås, de frågor som årets barnrättshjältar arbetar med i Bangladesh, Kanada och Vietnam.

På webben lägger vi regelbundet upp lektionsförslag kopplade till aktuella händelser i Sverige och i omvärlden. Du kan också själv söka bland material och lektionsförslag utifrån ämne eller sakområde på worldschildrensprize.org/education

TITTA EFTER SYMBOLEN Symbolen signalerar praktiska övningar och aktiviteter, ofta inspirerat av kooperativt lärande.

TALKORT

I arbetet med WCP-programmet är det viktigt för eleverna att få prata om olika frågor med varandra i små grupper. För att säkerställa allas lika deltagande och därmed träna eleverna att arbeta i demokratiska former kan ni använda metoden Talkort:

1. Dela in din klass i grupper om cirka fyra. Placera gruppen så att alla kan se varandra.

2. Varje elev får ett antal kort (eller en annan markör, till exempel spelmarkörer eller kort i en egen färg/med eget utseende).

3. Läraren ger eleverna en fråga/ett samtalsämne som de ska diskutera.

4. Förklara att när en elev vill tala så lägger hen ett av sina kort i mitten.

5. Ett inlägg kan vara längre eller kortare som att man håller med föregående talare och varför. Ingen annan får prata då.

6. Först när alla elever lagt in varsitt kort får de lägga in ett andra kort.

7. Fortsätt tills alla använt sina kort.

Lär och upplev genom berättelser

Verkliga berättelser som ger eleverna både kunskap och upplevelser är kärnan i WCPprogrammet.

Berättelserna i Globen finns även på nätet, liksom filmer och annat digitalt berättande. Barnrättshjältar liksom utsatta barn och unga förändrare presenteras i både kortare och längre texter, rikligt bildsatta, från lättlästa till mer avancerade. Det är viktigt att ge eleverna tid till att sjunka in i berättelserna och leva sig in i olika barns livssituationer. Ibland handlar det om svåra ämnen och traumatiska upplevelser, men alltid också om hopp och lösningar.

Läs och lyssna

Eleverna kan läsa tyst för sig själva och för varandra i par eller grupper. Här finns många möjligheter till att arbeta med förståelse för olika texttyper, som återberättande, beskrivande, förklarande och argumenterande texter. De längre reportagen om barnrättshjältarna passar bra att läsa

BERÄTTA OCH LYSSNA

Alla elever får möjlighet att tänka och formulera sig runt en text med stöd av en kompis för att sedan återberätta texten muntligt i en ny grupp. Gör till exempel så här:

1. Återberätta innehållet i en av berättelserna i Globen för eleverna, med egna ord. Förklara att texten beskriver ett eller flera problem eller utmaningar som får en lösning. Tala även om att en del texter kan berätta något om ett lands historia eller kultur, vad barn tycker om, deras drömmar och intressen. Att alla berättelser har en kärna och ett budskap.

högt tillsammans. Då kan ni stanna upp, förklara och ge eleverna tid för reflektion. Om du har yngre elever och tycker materialet är för komplext/ tungt för dem, kan du återberätta innehållet med egna ord istället för att läsa högt.

Reflektera och samtala Lyft efter avslutat arbete klassens samlade kunskap om hur barn, unga och vuxna jorden runt kämpar för barnets rättigheter och de globala målen för hållbar utveckling. Genom samtal och fördjupande övningar får eleverna hjälp att reflektera och resonera.

Bidrar till måluppfyllelse

WCP-programmet bidrar till att ge eleverna förutsättningar att utveckla sina förmågor (enligt kurs- och läroplaner) att bl.a.

• Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.

• Läsa och analysera texter för olika syften.

• Skriva egna berättelser.

• Anpassa språk efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Be eleverna fundera på vad de tror att detta är i den som du just har läst.

2. Dela upp eleverna i par som får välja, eller bli tilldelade, en text i Globen.

3. Elevparen läser först tyst eller högt för varandra. Sedan pratar de med varandra om vilka händelser som är de viktigaste och vilket budskap berättelsen har.

4. Eleverna turas om att träna på att återberätta sin text med egna ord för sin kompis.

5. Paren splittras och bildar nya grupper med fyra elever i varje. Där berättar de sina historier för varandra.

6. Samla klassen och låt eleverna berätta för varandra vad de kommit fram till.

LÄR OM RÄTTIGHETER

Barnets rättigheter i mitt liv

För att kunna respektera andras rättigheter är det viktigt att känna till sina egna. Börja därför arbetet i barnens eget liv.

FÖRSTA MÖTET MED BARNKONVENTIONEN

Gå igenom vad barnkonventionen handlar om och vad den innebär för eleverna i deras egna liv?

1. Jobba enskilt: Ge uppgiften: Vilka rättigheter tycker du att barn bör ha? Låt eleverna komma på och anteckna 5–10 saker som de tycker ska vara självklara för alla barn.

2. Jobba i par: Låt eleverna turas om att läsa upp de rättigheter de antecknat och fundera kring: Vad var lika? Var det något kompisen tänkt på som du vill ha i din lista?

3. Alla tillsammans: Läs kortversionen av barnkonventionen högt Prata om skillnader och likheter med det som deltagarna skrivit? Var det något som ingen hade tänkt på? Hade någon ett förslag på en rättighet som inte finns i konventionen? Är det något som saknas i barnkonventionen? Vilka rättigheter tror ni är svårast att leva upp till och i vilka sammanhang?

TALKORT OM RÄTTIGHETER

Låt eleverna prata om hur barn behandlas där ni bor och i Sverige.

Använd gärna talkortsmetoden på s. 6. Dela in eleverna i grupper om cirka fyra och låt dem prata om vilka rättigheter de har i sin egen vardag utifrån områden som:

• Ett tryggt hem.

• Att få vara sig själv.

• Att få göra sin röst hörd.

• Att leka, idrotta och vila.

• Att få gå i en bra skola.

• Att få må bra, fysiskt och psykiskt.

Förslag till frågor finns på wcpf.se/talkort

RÄTTIGHETSKORT

Låt eleverna arbeta i par eller fyra-grupper och koppla rättigheter till skyldigheter/ansvar.

1. Dela ut tomma kort/lappar till varje par/grupp. Tillsammans ska de komma på rättigheter de anser sig ha och skriva en på varje kort.

2. Förklara att med varje rättighet följer också skyldigheter, ett ansvar för andra. Ge exempel:

• Lyssna på och respektera andra.

• Stå upp för egna och andras rättigheter.

• Tänka på vad vi gör, och hur det kan påverka andra.

• Bry oss om människor som behöver mer stöd än vi själva.

3. Dela nu ut fler tomma kort i annan färg och be eleverna att skriva den skyldighet/det ansvar som de tycker hör ihop med rättigheterna de skrivit på de andra korten.

4. Eleverna blandar sin ”kortlek” och byter med en annan grupp. Gruppernas uppgift är att matcha rättigheter och skyldigheter i sin nya kortlek.

5. När alla är klara tittar grupperna som bytt med varandra på resultatet och kommenterar det sedan i helklass.

6. Kan de komma på fler saker de har ansvar för? Vad händer när människor inte tar ansvar?

MATERIAL

✲ Samlad information om barnkonventionen i barnens liv: wcpf.se/skola_bk

✲ Om barnkonventionen s. 8–11 i Globen och på wcpf.se/barnkonventionen

✲ Barnrättsfakta om Sverige wcpf.se/sverige

Barnets rättigheter i världen

Eleverna vänder blickarna utåt – undersöker och upplever barns liv i olika länder och situationer. De utvecklar sin förmåga att se och förstå andras behov och rättigheter.

OM JAG VAR BARNRÄTTSAMBASSADÖR

WCP-programmet vill främja ett vi-skap, inte minst genom att lyfta fram förebilder. Hit hör utsatta barn som blir barnrättsambassadörer och kämpar för förändring där de bor och i sitt land.

Många barn i Globen har upplevt mycket svåra saker, men syftet med att dela deras berättelser är inte att få eleverna att tycka synd om dem, utan om att känna empati och respektera alla andra barn som jämlikar, som med kunskap och stöd kan hjälpa sig själva. En del barn som deltar i WCP-programmet globalt utbildas till barnrättsambassadörer, som blir förändrare (changemakers) i sina liv och lokalsamhällen. De utbildar sedan sin omgivning för att öka respekten för barnets, inte minst flickors rättigheter. Precis som barnrättshjältarna kan dessa barn vara förebilder för dina elever. Den här övningen består av flera lektioner som kan göras samlat eller uppdelat vid flera tillfällen.

MATERIAL

✲ Samlat om barnets rättigheter i världen: wcpf.se/bkvarld

Att läsa berättelser och se film som underlag till dialog kan också ges som hemuppgift inför en lektion.

1. Berätta att WCP-barnrättsambassadörer utbildar andra barn där de bor, men även vuxna, som föräldrar, lärare, lokala ledare och poliser. De sprider kunskap om barnets rättigheter, särskilt flickors lika rättigheter, och om att respekten för barnkonventionen måste öka.

2. Låt eleverna läsa om barnrättsambassadörer i Globen.

3. Se filmen om barnrättsambassadörerna Hassan och Kimberley i Zimbabwe (30 min.) och/eller några av de kortare filmerna om barnrättsambassadörer i olika länder.

4. Be eleverna att fundera tyst över att barn som lever under svåra förhållanden kan ha sådan kraft och mod att påverka sin situation. Vilka hinder ställs barnen inför? Och vad tror eleverna ger barnrättsambassadörerna kraft och motivation att kämpa vidare?

✲ Barnjuryn s. 12–24 i Globen

✲ Barnrättsambassadörer i Globen s. 33–41, 106–112 samt wcpf.se/wcpstory

✲ Fakta i Hur mår världens barn på s. 10–11 i Globen och WCP-webben.

5. Diskutera i helklass eller låt eleverna samtala i par eller grupp utifrån samma frågeställningar.

6. Be sedan eleverna föreställa sig att de själva fick chansen att bli WCP-barnrättsambassadörer. Låt dem först fundera tyst utifrån

frågeställningen: Vilket skulle ditt viktigaste uppdrag vara där vi bor eller i Sverige? Diskutera sedan i helklass, i par eller grupp utifrån samma frågeställning. Avsluta med gemensam reflektion.

ETT BARN, FLERA RÄTTIGHETER

Här utgår eleverna ifrån WCP-barnjuryn. Den består av barn från ett femtontal länder som representerar barnrättsfrågor genom sina livserfarenheter av allt från människohandel till naturkatastrofer.

1. Eleverna jobbar i par eller smågrupper med fokus på varsitt jurybarn, med stora papper eller digitalt. De jobbar med fråge ställningen: Vilka rättigheter har kränkts för det här jurybarnet?

Grupperna gör följande:

2. Identifierar artiklar i barnkonventionen som kan kopplas till ”deras” jurybarn.

3. Gör collage med bilder och text eller digitalt.

4. Listar alla rättigheter som blivit kränkta för barnet.

5. Avsluta med gemensam redovisning och reflektion. Var det vissa rättigheter som kränktes för flera, till och med alla jurybarn?

OM RÄTTIGHETER

Flickors lika rättigheter

Många av berättelserna i WCP-programmet handlar om flickor vars rättigheter kränks, och både flickor och pojkar som står upp för lika rättigheter. Låt dina elever inspireras av dem och undersöka jämställdhet i världen och i sin egen tillvaro.

LIKA RÄTTIGHETER

Upptäck och analysera likheter och olikheter mellan barns liv där ni bor och i Sverige, jämfört med i ett annat land.

1. Dela ut eller låt eleverna välja en berättelse i Globen om barn som kämpar för flickors lika rättigheter. Låt dem läsa tyst, eller högt för varandra i par/grupper.

2. Be eleverna skriva ner:

• Tre likheter och tre olikheter mellan flickors och pojkars liv i berättelsen jämfört med i Sverige.

• Minst tre sätt som barnen i berättelsen använder för att öka jämställdheten där de bor.

3. I helklass, be eleverna berätta om vilka likheter och olikheter de har upptäckt, om vilka metoder de tycker verkar bäst. Finns det något som de tror skulle kunna fungera där de bor, och i Sverige, för att öka jämställdheten?

Be eleverna fundera tyst utifrån frågeställningen: På vilka sätt kan samhällsutvecklingen i Sverige och världen påverkas positivt av ökad jämställdhet mellan flickor och pojkar, kvinnor och män?

Håller med inteHållermed

ÅSIKTSLINJEN

Hur jämställda är ni i er klass och skola? Ta reda på det med en klassisk övning som hjälper alla elever att komma till tals.

Mät jämställdhetstemperaturen i klassen så här:

• Dra upp en linje i klassrummet med ett snöre, färgad tejp eller ihoptejpade papper. Ena änden av linjen representerar åsikten ”håller helt med”, den andra änden står för ”håller inte alls med”.

• Läs upp påståenden som rör påstådda likheter, olikheter och orättvisor som rör flickor och pojkar och låt eleverna placera sig på linjen utifrån hur mycket eller lite de håller med om ett påstående.

Efter varje ställningstagande kan de som vill berätta om hur de tänkt.

Samtalet under övningens gång är en viktig del av övningen, där du ser till att alla får vara delaktiga i den mån de vill och att ingen kränks. Eleverna får förstås ändra ståndpunkt och därigenom plats på linjen efter att ha lyssnat på sina kamrater.

Påståenden – exempel

• Att kunna laga mat har inte att göra med om man är flicka eller pojke.

• Flickor och pojkar är lika bra på fotboll.

• Pojkar och flickor är lika bra på matte.

• Killar visar mer känslor än tjejer.

• Killar och tjejer kan inte vara kompisar.

• Alla bestämmer själva om de vill vara flicka eller pojke.

• Flickor och pojkar har samma möjligheter där vi bor.

MATERIAL

✲ Samlad information om flickors rättigheter: wcpf.se/flickorsratt

✲ Fakta och berättelser om flickors rättigheter finns i hela Globen, bl.a. på s. 25–36 i Globen

FLICKORS RÖSTER SKA HÖRAS

Flickor och pojkar har samma rätt att säga vad de tycker och att få vara med och bestämma över frågor som rör dem, men så fungerar det inte alltid i praktiken. Välj en berättelse i Globen eller på webben och låt eleverna ta reda på vad som behövs för att alla flickor ska kunna göra sina röster hörda.

1. Välj en berättelse i Globen eller på webben och läs den högt för klassen om flickor som inte blir lyssnade på och som har begränsad makt över sitt eget liv. Till exempel Bindi från Nepal, som utsattes för människohandel (s. 20–21), eller om Djiba från Senegal (s. 30–31) som vill att hennes röst ska tas på allvar.

2. Be alla fundera tyst i någon minut på vad de har hört, om de känner igen sig i något och vad de tyckte var mest intressant i berättelsen.

3. Förklara att deltagarna ska få prata om berättelsen två och två.

Ge följande diskussionsfrågor:

• Vilka orättvisor drabbar flickor där flickan bor som inte också drabbar pojkar?

• Vad har flickan själv gjort för att få andra att lyssna på henne?

• Har flickan fått någon hjälp av andra att bli hörd? Från en förälder, en lärare, jämnåriga?

• Vad skulle du själv göra i flickans situation?

• Skulle en liknande situation kunna uppstå där vi bor/i Sverige?

RÄTT TILL UTBILDNING OCH FRIHET

Det förekommer tyvärr i både Sverige och andra delar av världen att flickor tvingas gifta sig i förtid, medan de fortfarande är barn. Oftast leder barnäktenskap till att flickan måste sluta skolan. Men tvångsgifte är inte bara ett hot mot flickors utbildning utan också mot deras hälsa och frihet.

1. Välj en berättelse om en flicka som tvingats gifta sig som barn i Globen eller på webben. Här tar vi Alcina från Moçambique som exempel (s. 16–17 i Globen), men det finns fler historier att välja mellan.

2. Be alla fundera tyst i någon minut på vad de tyckte var mest intressant i berättelsen.

3. Förklara att de ska få prata om berättelsen om Alcina två och två.

De kan använda följande frågor som guide:

• Varför blev Alcina bortgift som 13-åring?

• Flickor som gifts bort får många

• av sina rättigheter kränkta. Vilka rättigheter kan du komma på som kränktes för Alcina?

• Hur gick det till när Alcina fick komma tillbaka hem och börja skolan igen?

4. Samla alla och låt eleverna ge exempel på vad de har kommit fram till.

5. Hänvisa, om du vill till artikel 28–29 och 34–35 i barnkonventionen ur flickors perspektiv. Här slås fast att alla barn har rätt till utbildning. Och att inget barn får giftas bort. Berätta att barnäktenskap brukar beskrivas som handel med barn. Be eleverna reflektera

4. Samla alla och låt eleverna ge exempel på vad de har kommit fram till i sina samtal. Hänvisa, om du vill till artikel 12–15 i barnkonventionen ur flickors perspektiv. Här slås fast att alla barn har samma rätt att säga vad de tycker och att få vara med och bestämma över frågor som rör dem, oavsett kön eller könsidentitet. Ändå är det ofta svårare för flickor än för pojkar att bli lyssnade på i familjen, i skolan och i samhället.

5. Dela in eleverna i grupper om fyra och be dem föreställa sig att de ordnar en manifestation för flickors lika rättigheter utifrån problem som skildrats i berättelsen de läst. Vilka budskap skulle de skriva på sina skyltar och banderoller och i sociala medier om flickors lika rättigheter? Be varje grupp att komma på minst tre förslag.

6. Samla alla och låt grupperna ge exempel på vilka budskap de har formulerat.

över varför det är så? Fakta finns i Globen och på faktasidor om barnäktenskap på webben.

6. Lämna utrymme för frågor och reflektion.

OM RÄTTIGHETER

Barnets rättigheter och globala mål

FN:s Globala mål för hållbar utveckling hänger nära samman med barnets rättigheter. Målen ska nås till 2030 och leda till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och lösa klimatkrisen.

Världens länder kom 2015 överens om 17 globala mål för hållbar utveckling. Till målen hör sammanlagt 169 delmål. Om målen uppnås till år 2030 kan det ha positiv påverkan på barns liv och framtid.

Rätt till kunskap

FN har slagit fast att alla barn måste få kunskap om de globala målen. De ska få veta att deras hemländers regeringar och myndigheter har det största ansvaret för att landet ska nå målen. Men också att alla – även barn – kan bidra till att målen nås år 2030.

Miljö, klimat och barns rätt

I Globen och på WCP-webben finns fakta och berättelser om barns rättigheter, i synnerhet flickors lika rättigheter, kopplat till miljö och klimatförändringar. På webben tar vi också upp nedskräpningens orsaker och konsekvenser, som smutsigt dricksvatten, (mål 6), skräpiga städer (mål 11), plast i haven (mål 14), och klimatkrisen (mål 13).

Globala målen i WCP-programmet

Mycket i läromedelet Globen och på WCP-webben kan knytas till de globala målen. Studera till exempel hur barnrättshjältarnas arbete bidrar till att uppfylla flera av de globala målen, inte minst de som handlar om minskad fattigdom samt ökad jämlikhet och jämställdhet. Här blir det tydligt hur nära sammanlänkade de globala målen är med den universella barnkonventionen.

I andra filmer och berättelser kan eleverna bland annat följa med till nationalparker i södra Afrika, där över 100 000 barn, en hel generation, har utbildats och stärkts genom WCPprogrammet med Peace & Changemaker Generation. Hur tjuvjakt och miljöhot kan leda till att färre barn får gå i skolan (mål 4) och till kränkningar av flickors rättigheter. (mål 5).

Changemaker Day

I slutet av WCP-programmet, då elever anordnar Changemaker Day, kan de ställa krav på förändringar som bidrar till att stärka barns rättigheter och nå de globala målen.

Det handlar om att stoppa allt från barnäktenskap till klimatkrisen, och främja mer rättvisa och inkluderande samhällen.

Använd övningarna på s. 13 och 15 och upptäck många fler lektionsförslag och filmer på webben. Läs mer om barnkonventionen och de globala målen på s. 42–43 i Globen och på wcpf.se/skola-gm

BARNETS RÄTTIGHETER OCH GLOBALA MÅLEN

Låt eleverna leta samband mellan barnkonventionens artiklar och olika globala mål och delmål, samt till barnrättshjältarnas arbete.

1. Fördela artiklar ur barnkonventionen mellan eleverna, som till exempel artiklel 2, om alla barns lika värde, 5, om rätten till liv och utveckling, 12–15, om rätten att uttrycka sina tankar och åsikter, 19, om rätten att skyddas från våld, och 28, om rätten till utbildning.

2. Eleverna börjar med att, enskilt eller i par/grupper koppla ˮsinˮ artikel till ett eller flera globala mål.

3. Eleverna går vidare och undersöker om och hur de olika barnrättshjältarnas arbete hänger ihop med artikeln ur barnkonventionen och/eller de globala målen. Exempel ges i Globen och på webben, men kanske hittar eleverna änu fler kopplingar än dessa.

4. Låt eleverna presentera vad de kommit fram till för varandra.

Utgå ifrån s. 42–43 i Globen, eller på webben: wcpf.se/skola-gm

BRYT FATTIGDOMSCIRKELN

Barn som lever i fattigdom får sina rättigheter kränkta på många sätt. I den här övningen arbetar eleverna i grupper om fyra.

1. Varje grupp får en uppsättning kort. Gruppens uppgift är att placera korten i en cirkel med fattigdomskortet överst. De andra korten ordnas klockvis runt cirkeln så att man kan se vad som orsakar vad.

2. När gruppen är överens diskuterar de vad som kan göras för att bryta den onda cirkeln.

3. Vilka förändringar skulle de vilja se? Kanske väljer dina elever att införa ett program som säkerställer att alla barn får fri skolmat. Hur skulle det påverka resten av förloppet?

4. Redovisa i helklass.

Diskutera utifrån frågeställningarna:

• Vilka faktorer kan tänkas påverka fattigdom?

• Finns det fler än dem som nämns på korten?

• Varför är fattigdom en ond cirkel? Varför leder det ena till det andra?

• Vilka åtgärder kom din grupp fram till?

• Räcker det med att bryta fattigdomscirkeln med en enda åtgärd?

• Vilket förslag tror ni är enklast att genomföra?

• Vad krävs för att förslagen ska kunna bli verklighet?

FATTIGDOM

Nära 400 miljoner av jordens barn lever i stor fattigdom vilket påverkar deras liv.

„ Koppla till Globalt mål 4

HUNGER

Barn som lever i fattigdom får sällan tillräckligt med mat eller näringsriktig mat.

„ Koppla till Globalt mål 2

UNDERNÄRING

Barn som inte får tillräckligt med mat blir undernärda och utvecklas inte som de ska.

„ Koppla till Globalt mål 2

YRKESUTBILDNING

Barn som inte lärt sig läsa, skriva eller räkna, kan inte studera vidare.

„ Koppla till Globalt mål 4

SKOLA

Barn som ofta är sjuka har svårt att komma till skolan, och att hänga med i studierna.

„ Koppla till Globalt mål 4

ARBETSLÖSHET

Barn som inte fått utbildning kan bli arbetslösa eller får dåligt betalda arbeten.

„ Koppla till Globalt mål 8

LÅGA LÖNER

Föräldrar som saknar jobb eller har låg lön, kan ha svårt att fylla barnens behov.

„ Koppla till Globalt mål 8

HÄLSA

Barn som är undernärda blir oftare sjuka och orkar varken studera eller leka.

„ Koppla till Globalt mål 3

Barnets rättigheter och globala mål LÄR OM RÄTTIGHETER

Nyligen röstade länder i FN, Förenta Nationerna, igenom en ny mänsklig rättighet – rätten till en trygg, ren, hälsosam och hållbar miljö.

När extremväder som hetta eller översvämningar blir allt vanligare, drabbas barn av allt från brist på rent vatten och mat, till att inte kunna gå i skolan.

Ökad nedskräpning på land, i luften och i haven kan få mycket negativa konsekvenser för barns liv och hälsa. Läs mer om barns rättigheter, miljö och klimat, och på sidorna 16–17, 37–41, 44–47 samt barnrättshjältesidorna 52–67 i Globen och på wcpf.se/climatchange

KLIMATSNACK

I den här övningen arbetar eleverna enskilt, i par och grupper för att hitta möjliga lösningar på klimatkrisen, i stort och smått. Innan ni börjar kan ni använda fakta och berättelser ur Globen eller på webben.

1. Börja enskilt: Varje elev skriver ner sina tankar, minst tre punkter, under några minuter.

2. Låt eleverna sitta i par. Varje par berättar för varandra hur de tänkt och jämför.

3. Par + par: Två par delar sina tankar med varandra. Tillsammans väljer gruppen ut de tre punkter som de vill presentera för klassen.

4. Varje grupp presenterar sina tankar och idéer i helklass.

Samtalsfrågor

• Vad menas med klimatförändringar?

• Hur ren är luften där du bor?

• Har du märkt några förändringar i vädermönster där du bor? Regnar det till exempel mindre eller mer nu än tidigare år?

• Är det genomgående varmare eller kallare under året? Vad säger äldre

människor i din närhet – var det annorlunda när de var i din ålder?

• Finns det lagom med vatten i sjöar och/ eller bäckar/floder där du bor (jämfört med tidigare)?

• Har du märkt några negativa effekter för djur och/eller fisk som kan bero på föroreningar?

• Hur kan du och andra där du bor bidra till att bekämpa klimatförändringarna? Vilka lösningar ser du?

OMSTÄLLNINGSKARUSELLEN

Varje människas personliga påverkan på planeten brukar kallas ett ekologiskt fotavtryck. Motsatsen, att göra bra saker för miljön, kallas för ett ekologiskt handavtryck.

I den här övningen vill vi fokusera på det positiva, det vill säga att fundera över hur varje människa kan bidra till en bättre miljö, ett större ekologiskt handavtryck. Förbered övningen genom att på stora papper/blädderblockspapper skriva olika sätt att bidra till en bättre miljö och motverka klimatförändringar. En mening på varje papper.

• Jag återbrukar och återvinner så ofta jag kan.

• Jag undviker att köpa sånt som inte är nödvändigt, eller som lätt blir skräp.

• Jag försöker laga saker som går sönder.

MÖTEN OM FRAMTIDEN

En övning att göra efter att eleverna har satt sig in i vad de globala målen är och vad deras egna val kan innebära.

1. Börja med att möblera om i klassrummet så att ni har ett långbord med stolar utmed båda långsidorna. Alternativt kan ni sätta två rader stolar mot varandra utan bord.

2. Eleverna sätter sig på stolarna så att de tittar på varandra.

3. Fråga: Vad kan du tänka dig att ändra på i din livsstil?

4. Ge dina elever en fråga från listan och 30 sekunders betänketid där de funderar på frågan.

• Jag slösar inte på vatten.

• Jag uppmuntrar alla jag känner att göra desamma!

• Jag äter mycket vegetarisk mat.

• Jag är rädd om växter och djur i min närmiljö.

1. Lägg ut papperen på olika bord i klassrummet och dela in klassen i grupper så att tre-fyra elever finns vid varje bord.

2. Alla ska ha varsin penna. Ge eleverna en eller två minuter vid varje bord.

3. Uppgiften är att försöka svara på frågan ”Hur gör du då?” Eleverna skriver ner sina förslag på pappret (Exempel: Jag slänger inte skräp på marken. Hur gör du då? Jag slänger i en papperskorg, tar skräpet med mig tills jag hittar en soptunna att slänga det i, jag återbrukar min förpackning eller en påse och behåller den, jag tar hem den där vi samlar till återvinning.)

4. När tiden är ute går grupperna vidare till nästa bord, tills alla har skrivit på alla papper.

5. Samla klassen och gå igenom förslagen.

Eleverna diskuterar frågan med sin partner i en minut.

5. Lyft frågan i hela gruppen.

6. Eleverna på ena sidan av bordet reser sig upp och flyttar ett steg så att alla får en ny samtalspartner.

7. Ge en ny fråga och upprepa förfaringssättet tills ni är nöjda eller tills alla frågor tar slut.

Frågor att utgå ifrån: Kan du? sopsortera mera?

… duscha i stället för att bada i kar?

… äta vegetariskt eller mindre kött? använda tygpåsar till grönsaker och frukt?

… handla oftare på loppis och second hand?

No Litter Day

På No Litter Day (välj ett datum som passar er) samlar barn jorden runt skräp där de bor, och sprider samtidigt information om att barn har rätt

att få leva i en ren och hälsosam miljö, och om klimatförändringarnas konsekvenser. Alla kan anordna en global No Litter Day, till exemempl när ni er skola har en annan

… tvätta kläder i 40 grader i stället för i 60?

välja ekologisk mat om det går?

… behålla mobilen så länge den fungerar?

oftare cykla, åka buss eller tåg i stället för bil?

… avstå från att flyga?

… inte lämna dator, TV och spel på standby?

bara använda LED-lampor?

… välja närproducerade varor (när det finns)?

skräpplockar aktivitet eller miljödag. No Litter Day har instiftats av WCP jorden runt i samverkan med Håll Sverige Rent.

Barnrättshjältar och förändrare LÄR OM RÄTTIGHETER

Tre barnrättshjältar och barnen de kämpar för ger kunskap och väcker eget engagemang.

Barnrättshjältarna är kandidater till barnrättspriset World’s Children’s Prize for the Rights of the Child. Senare, när eleverna har fått all nödvändig kunskap om kandidaterna, väljer eleverna sin favorit i världsomröstningen Global Vote.

Barnrättshjältarnas utmaningar

Barnrättshjältarna arbetar för barn som bland annat:

• inte får gå i skolan.

• diskrimineras och utsätts för övergrepp.

• drabbas av naturkatastrofer och klimatförändringar.

• är föräldralösa eller har skilts från sina föräldrar och växer upp på barnhem.

Kämpar för rättigheter och globala mål Genom barnrättshjältarna får eleverna förebilder som visar hur kränkningar av barn kan motverkas och hur de globala målen kan nås.

Eleverna upptäcker att saker kan bli bättre och att alla kan vara med och skapa förändring. Det väcker hopp. Eleverna får identifiera sig med andra barn vilket ökar förmågan till inlevelse och empati. Det uppfyller mål i läroplanen som syftar till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den egna gruppen.

Övningar och aktiviteter

På s. 18–21 finns övningar som hjälper er att jobba aktivt utifrån berättelserna om barnrättshjältarna och barnen de kämpar för. Eleverna kan leta orsaker till, effekter av och lösningar till olika problem och utmaningar. De funderar på hur de själva kan bidra till

förändring, och kan rollspela scener ur barnrättshjältarnas och barnens liv.

Mer om barnrättshjältarna, från filmer till lektionsförslag och fakta på wcpf.se/skola-brh

MATERIAL

✲ Berättelser om kandidaterna och om barnen de kämpar för på nätet och på s. 51–97 i Globen och på wcpf.se/kandidater

Mohammed Rezwan

Cindy Blackstock

Thích Nu Minh Tú

VIETNAM BANGLADESH KANADA

Mohammed har kämpat i 25 år för barns, inte minst flickors, rätt att gå i skolan, trots översvämningar och ökad fattigdom som förvärrats till följd av klimatförändringarna. Varje år förstörs tusentals skolor och skolvägar av översvämningar i Bangladesh. Miljoner barns skolgång påverkas och många kommer aldrig tillbaka till skolan. De tvingas i stället att arbeta och flickorna gifts ofta bort. Mohammeds idé om flytande skolor har spridit sig i hela Bangladesh och till åtta andra länder.

Mohammed och hans organisation bidrar till att stärka barnets rättigheter och att nå globala mål genom att:

• 26 båtskolor som hittills gett 22 000 barn utbildning.

• Barnen hämtas där de bor så att de kan gå i skolan även om vägarna ligger under vatten.

• Driva flytande bibliotek och hälsokliniker, samt yrkesutbildning för 15 000 unga kvinnor.

• Driva tjejrättsföreningar som kämpar för flickors rättigheter, och mot barnäktenskap.

Cindy har kämpat i 30 år för urfolksbarns lika rätt till bra skola och hälsa, att få vara med sin familj och känna stolthet över sitt språk och sin kultur. Hundratusentals urfolksbarn i Kanada diskrimineras på grund av sitt ursprung. I över 100 år togs barnen som då kallades ”indianer” ifrån sina familjer till skolor där de skulle fås att glömma sitt språk och sin kultur. Många blev sjuka och tusentals dog. Än idag splittras urfolksfamiljer och barnen är fattigare, har sämre skolor och hälsovård.

Cindy och hennes organisation bidrar till att stärka barnets rättigheter och att nå globala mål genom att:

• Driva rättsfall för att Kanadas regering ska följa lagar och stifta mer barnvänliga lagar.

• Skapa förändring som gett 165 000 First Nation-barn och andra urfolksbarn bättre skolor, jämlik hälso- och sjukvård och en tryggare barndom.

• Sprida kunskap om historia och nutid som stärker barn till att kämpa för sina egna och andras rättigheter.

Minh Tú kämpar sedan 49 år för föräldralösa barn, barn som inte kan växa upp med sin familj samt fattiga barn som inte får gå i skolan. Hon växte upp under decennier av krig och såg hur våldet ledde till stor fattigdom, svält och miljoner föräldralösa och hemlösa barn. Därför blev hon buddhistnunna för att hjälpa och stärka utsatta barn. Även idag finns många barn i Vietnam som behöver stöd på grund av fattigdom, översvämningar, olyckor och föräldrars ofta svåra beslut att lämna bort sitt barn.

Minh Tú bidrar till att stärka barnets rättigheter och att nå globala mål genom att:

• Ge trygghet, kärlek, mediciner, hälsovård och plats för lek.

• Ge hjälp med födelsebevis och ett namn för att kunna börja skolan, skolmaterial, uniformer och bidrag till högre studier.

• Stötta barn med särskilda behov.

• Söka efter barns biologiska familj, samt återförening när det går.

• Ge livskunskap för att barnen som vuxna ska kunna få ett bra och självständigt liv.

Barnrättshjältar och förändrare LÄR OM RÄTTIGHETER

Problemträdet hjälper eleverna att visualisera sina tankar och få syn på kopplingar mellan orsak och verkan samt lösningar. De tar utgångspunkt från en barnrättshjältes arbete, men bidrar också med egna idéer.

PROBLEMTRÄDET

Arbeta i helklass med eleverna för att hitta orsaker, effekter och lösningar kopplade till olika utmaningar och problem som barnrättshjältarna ställs inför.

Arbeta med en barnrättshjälte i taget. Använd postitlappar eller utklippta former att sätta upp på whiteboard/vägg.

1. Rita upp ett träd och skriv problemet/utmaningen på trädstammen, till exempel barn som inte får växa upp med sin familj, eller barn som inte får gå i skolan.

2. Skriv olika tänkbara orsaker till problemet på postitlappar och sätt på trädets rötter. Det kan handla om fattigdom, krig, klimatförändringar, traditioner eller diskriminering av vissa grupper.

3. Skriv olika effekter, alltså följder av problemet på postitlappar och sätt på grenarna. Till exempel ohälsa, missbruk, ingen skola, brist på sjukvård eller mat. Ta ett steg tillbaka och fundera. Fattas något? Ska några av orsakerna och effekterna byta plats?

4. Försöka identifiera lösningar som barnrättshjältarna har använt, men kom gärna också med egna idéer. Rita frukter och skriv lösningarna på dem innan de hängs upp i trädet.

5. Ta ett steg tillbaka och reflektera tillsammans. Ofta upptäcker eleverna nya möjligheter och kommer på egna lösningar i det här skedet.

Skapa egna berättelser

FÖNSTER MED UTSIKT

Eleverna jobbar först enskilt och funderar kring olika lösningar, för att sedan ta ett samlat grepp och gemensamt välja den bästa lösningen. En övning i att både tänka självständigt och tillsammans om svåra utmaningar.

1. Dela upp klassen i grupper om fyra. Grupperna får ett A3-papper där de ritar ett fönster med fem rutor (se bild). Alla ska nå att skriva på pappret.

2. Dela ut varsin frågeställning till grupperna, och en text att läsa eller filmklipp att titta på. Grupperna kan få samma eller olika exempel. Det kan till exempel handla om

• Barn som diskrimineras på grund av sitt ursprung, sin sociala bakgrund eller etnicitet.

• Barn som inte får gå i skolan, till exempel på grund av fattigdom eller naturkatastrofer.

Liv, 11 år, gjorde en hel bok med egna berättelser om barnrätthjältarna, inspirerat av det hon läste i Globen och såg på film. Dina elever kanske också vill skapa något fritt utifrån vad de har upplevt i WCP-programmet. Bilder och underlag finns att hämta på webben och kan klippas ur Globen.

• Barn som inte kan växa upp med sin biologiska familj och måste bo på gatan eller på barnhem.

3. Alla i varje grupp får en bestämd tid till att läsa texten/se filmen och tänka tyst för sig själva. Förklara att de ska fundera på möjliga lösningar som hjälper barnet ur en svåra situation, till bättre möjligheter.

4. Därefter skriver var och en i ”sin” ruta minst två förslag på sätt som barnets situation kan lösas.

5. Eleverna berättar om sina respektive förslag för varandra, och om hur de har resonerat.

6. Till slut väljer eleverna de förslag de tycker verkar bäst och skriver upp dem i mitten.

7. Grupperna presenterar sina idéer i helklass.

ORSAKSKEDJOR

Låt eleverna fundera och samtala om orsakerna till exempelvis något av de problem som barnrättshjältarna försöker lösa. Till exempel att 130 miljoner flickor i världen inte får den utbildning de har rätt till.

1. Förklara kort att en del barn inte får gå i skolan eller får likvärdig utbildning. Använd faktatexter och reportage i Globen eller på nätet som utgångspunkt.

2. Skriv ”barn som inte får en bra utbildning” på tavlan eller på ett stort papper. Be eleverna föreslå anledningar till varför en del barn

inte får gå i skolan, och/eller inte får den utbildning de har rätt till. Kanske säger de ”missbruk”, ”fattigdom” ”de är föräldralösa” eller ”krig”. Skriv upp alla förslag så att alla kan se dem.

3. När ni har tillräckligt många förslag kan ni gemensamt börja dra streck och pilar mellan dem för att se orsakskedjor och sammanhang. Eleverna kanske upptäcker att en del saker ska bort medan andra saknas, som några av de grundläggande orsakerna till att barn inte får god utbildning. Det kan handla om bristande jämlikhet, fattigdom eller brist på respekt för barnets rättigheter.

Varför?

Den här övningen inspirerar eleverna till att ta ställning och göra sin röst hörd om det de tycker är viktigt, ställa frågor och ta debatten. Resultatet kan delas med andra genom en utställning, en skoltidning eller i sociala medier.

LÄR OM RÄTTIGHETER

Barnrättshjältar och förändrare

ROLLSPEL

Använd rollspel som ett sätt att låta eleverna gestalta det de har upplevt genom berättelser. Innan övningen behöver eleverna alltså ha tagit del av berättelserna om barnrättshjältarna och barnen de kämpar för.

1. Dela in klassen i grupper om fyra. De kan välja mellan scenarierna eller hitta på egna.

2. När eleverna har valt scenario arbetar de med förberedelserna, som att skriva repliker, frågor eller ˮfusklapparˮ. De kan använda sig av metoden Fönster med utsikt (se s. 19) där alla fyra först skriver egna förslag och sedan jämför och sammanställer.

3. Ge eleverna tid att öva. Vill de ha med rekvisita eller kanske klä ut sig? Ge stöd och gå in med förslag och uppmuntran om gruppen kör fast.

4. Låt grupperna spela upp sina scenarier för klassen, andra i skolan eller kanske för inbjudna föräldrar.

Övningen ger möjlighet att öva på att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera texter för olika syften samt anpassa språket efter olika mottagare och sammanhang. De tränar sig också på att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Barn i Benin rollspelar som barnrättshjältar. T.v.: Elever i Nigeria spelar upp en scen ur ett barns liv, när hen hamnar på sjukhus.

SCENARIO 1: Ett viktigt ögonblick Gruppen väljer ett viktigt ögonblick i en av barnrättshjältarna liv och gestaltar det. De spelar olika roller, där en är barnrättshjälten medan andra spelar personer som är viktiga i just detta sammanhang. Med utgångspunkt i barnrättshjältens berättelse kan de skriva en scen eller bara improvisera utifrån den situation de valt.

SCENARIO 2: Ett barns historia

Gruppen fokuserar på ett av barnen som har fått stöd av en av barnrättshjältarna och gestaltar en situation i hens liv. De spelar olika roller, utöver barnet kanske en förälder, en lärare eller barnrättshjälte. Med utgångspunkt i barnets berättelse kan de skriva en scen eller bara improvisera utifrån den situation de valt.

SCENARIO 3: Presskonferens/intervju

Två elever spelar journalister, en är barnrättshjälte och en är ett av barnen hen har stöttat. Under en simulerad presskonferens eller intervju ställer journalisterna frågor till barnrättshjälten och barnet. Eleverna kan komma överens om frågor och svar eller så kan de arbeta i varsitt par och låta frågorna och svaren bli en överraskning.

GLOBALA RESAN

Gör en resa i fantasin som låter eleverna lära sig på djupet.

Dela upp klassen i ”reporterteam” och skicka iväg dem på en simulerad resa till länder som står i fokus i årets WCP-program, som barnrättshjältarnas hemländer Vietnam, Bangladesh och Kanada. Eller länderna där barnrättsambassadörer kämpar för sina rättigheter, som i Benin och Moçambique. Använd berättelser och fakta i Globen och på nätet, liksom filmer och andra resurser som underlag.

2.

Låt eleverna göra en egen ”reseparlör”. Samla ord som flygplats, bagage, pass, busshållplats, tågstation och hotell på andra språk. Kanske också meningar som ”Kan du visa mig vägen till…” ”Vilken tid går bussen?” eller ”Jag kämpar för barnets rättigheter!”.

3. Åk iväg

Ställ upp stolar i klassrummet som i en buss, ett tåg eller ett flygplan. Några elever kan rollspel som biljettkontrollanter eller flygplansbesättning. Under ”resan” kan de titta på videoklipp om barnrättshjältar och landet de ska till på wcpf.se/video

kan studera kartor, och ibland vandra runt i städer via webben. Besöka berömda platser och rollspela som barnrättshjältar, barn och journalister. De kan skriva reportage, fotografera, rita, leta bilder på nätet och skriva resedagbok. Se exempel på WCPwebben.

1. Tillverka resedokument

Förbered er som ni skulle göra inför en verklig resa: Skaffa pass och visum, ”köp” biljetter, planera reskassan och kolla upp resmålet. Ni hittar många olika dokument att utgå ifrån på webben.

4.

När eleverna anländer och har checkat in på sina hotell får reporterteamen det första av en serie uppdrag som du förberett. Det kan ske på olika sätt –bara fantasin sätter gränser. Eleverna

Eleverna sammanställer sina arbeten när resan är över. Kanske vill ni göra en utställning i klassrummet eller en digital utställning. Låt annars eleverna samla alla sina dokument i individuella mappar.

Mer information om Globala resan inklusive mallar till resedokument etc. finns på wcpf.se/globalaresan

Här studerar eleverna demokratins historia och principer. Det är inte minst viktigt inför WCP-programmets demokratiska världsomröstning Global Vote, då eleverna röstar på sina barnrättshjältar.

Kanske vill dina elever göra egna valaffischer och driva valrörelse. Studera gärna valaffischer från vuxna val – vad fungerar bättre på valaffischer riktade till barn? Vad är skillnaden mellan valinformation och propaganda?

Du kan berätta att valaffischer har använts sedan 1800-talet. Kanske vill eleverna fundera kring hur politiska partier nådde ut innan valaffischer fanns. Och har affischerna någon framtid i ett digitaliserat samhälle?

FÖLJ TIDSLINJEN

I den här övningen utgår ni ifrån demokratins utveckling genom historien. Följ tidslinjen över demokratins historia i Globen (s. 48–50) eller på WCP-webben. Gå igenom den med eleverna och låt dem kommentera och ställa frågor.

1. Eleverna får arbeta enskilt, i par eller grupp utifrån ett eller flera av följande perspektiv:

• Lägg till saker på tidslinjen som de saknar och tycker är viktiga.

• Jämför med utvecklingen i Sverige, något annat land, eller annan världsdel.

• Välja en eller flera personer som nämns på tidslinjen och ta reda på mer om dem. De kan leta information på nätet och i böcker.

2. Samla klassen och gör en stor tidslinje tillsammans, där alla får lägga till information från sin egen tidslinje.

3. Be eleverna kommentera, kändes något förvånande eller nytt? Vad saknades?

4. Avsluta med gemensam reflektion kring hot och möjligheter för demokratisk utveckling. Du kan till

Elever i Senegal gjorde en egen affisch utifrån tidslinjen över demokratins historia.

exempel nämna att vuxenval ibland påverkas av falska nyheter i sociala medier. Och att det finns diktaturer som ibland håller val som påstås vara demokratiska men där bara en kandidat eller ett parti får ställa upp. Berätta också att utgången i politiska val ibland påverkas av korruption och maktmissbruk. Fråga om eleverna har idéer om hur sådana hot och missförhållanden kan motverkas.

CHANGEMAKER DAY

På den stora avslutningen för ert arbete med årets WCP-program röstar

eleverna på sina förebilder och gör sina röster hörda för förändringar de vill se. Allt i gemenskap med barn jorden runt, när ni vill.

Barnens världsomröstning

I Global Vote fyller eleverna rollerna som valförrättare och rösträknare och röstar om sina rättigheter. Tillsammans med barn jorden runt utser de i sitt demokratiska val mottagaren av World’s Children’s Prize for the Rights of the Child

Läs mer på s. 26–27

Min röst för rättigheter

Eleverna gör sina röster hörda kring att öka respekten för barnets rättigheter genom att hålla tal och visa sina budskap för hela skolan. Kanske vill de också bjuda in föräldrar, lokala politiker och medier så att dessa kan få lära sig om barnets rättigheter, och upptäcka vilka förändringar barnen vill se där ni bor, i Sverige och i världen.

Läs mer på s. 24–25 och 28

Jorden Runt för rättigheter

Eleverna avslutar Changemaker Day med att vandra eller springa med sina budskap för att sprida dem till fler genom att vara med och springa jorden runt för barnets rättigheter. Tillsammans med barn i många länder tillryggalägger de varv på varv runt jordklotet, för ett bättre lokalsamhälle och värld. Läs mer på s. 29

Changemaker Day är ett paraply för olika WCP­ aktiviteter som tillsammans bildar en helhet. Er skola väljer själva när och om ni vill genomföra samtliga aktiviteter eller delar, samma dag eller vid två olika tillfällen.

Förbered Min röst för rättigheter SKAPA FÖR FÖRÄNDRING

Inför Changemaker Day kan eleverna förbereda vilka barnrättsfrågor de vill uppmärksamma, där ni bor, i Sverige och globalt. Utifrån nya kunskaper och insikter kan de tillverka allt från plakat till filmklipp och skriva tal.

Arbetet med WCP-programmet väcker ofta stort engagemang hos eleverna. De vill göra sin röst hörd om barnets rättigheter, och om människorna de har lärt känna genom berättelser och samtal i klassrummet.

Skapa kommunikation

Inför skolans egen Changemaker Day skapar eleverna eget material inför aktiviteterna Röster för rättigheter och vandringen Jorden runt för rättigheter. Från texter till slagkraftiga plakat, affischer och digital kommunikation som bygger på vad de vill se för förändringar i respekten

för barnets rättigheter lokalt, i Sverige och i världen.

Arbetet kan göras inom ramen för många olika skolämnen, som svenska, bild och samhällskunskap.

Välj ditt viktigaste

Eleverna väljer själva vad de vill berätta om. Under arbetet med årets barnrättshjältar, utsatta flickor och WCP-jurybarn undersöker de barns rättigheter och de globala målen kopplat till exempelvis:

• Skola och likvärdig utbildning

• Flickors lika rättigheter

• Skydd mot våld, övergrepp och diskriminering.

• Skydd mot naturkatastrofer och klimatförändringar.

• Att få växa upp i en trygg och hälsosam miljö.

• Rättvis hälso- och sjukvård.

• Stöd och skydd för barn på flykt.

Vad tycker dina elever är viktigt? Vad vill de berätta för omvärlden? De väljer med ditt pedagogiska stöd!

SKAPA BUDSKAP, GÖR SKILLNAD

Låt eleverna prova olika sätt att formulera och sprida budskap och kräva förändring, analogt och digitalt!

Arbetet ger möjlighet att öva på att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera texter för olika syften samt anpassa språket efter olika mottagare och sammanhang.

1. Repetera tillsammans med eleverna vilka barnrättsfrågor ni har stött på under arbetet med WCP-programmet. Det kan handla om allt från flickors rättigheter till klimatet, om diskriminering och om barn som inte får gå i skolan eller har ett tryggt hem. Du kan ge exempel och sedan låta eleverna fylla på. Skriv upp förslagen så att alla kan se dem.

2. Låt eleverna fundera tyst en stund och välja minst två områden där de vill öka respekten för barns rättigheter. Minst ett förslag får gärna handla om deras egen vardag och Sverige.

3. Förklara att det finns olika sätt att sprida kunskap och kräva förändring. Ge några exempel (se nedan) och låt sedan eleverna fylla på med egna. Skriv upp alla punkter och förslag där alla kan se dem. De kan:

• Måla plakat med slagkraftiga budskap.

• Skriva tal, dikter eller sketcher.

• Göra memes, bilder och korta filmklipp för sociala medier som Instagram och TikTok.

4. Visa inspirerande exempel som speglar att budskap är mer effektiva med korta och slagkraftiga formuleringar. Det fungerar även bäst på sociala medier. Be eleverna om exempel på vad som fångar deras uppmärksamhet.

Låt eleverna arbeta enskilt, i par eller grupper och skapa material med sina budskap. De som inte arbetar

enbart digitalt behöver ha tillgång till arbetsmaterial som pennor, penslar och färg, stora papper/kartong. Det kreativa arbetet kan också fortsätta som hemuppgift eller i samarbete med bildlärare.

Material samt en PPT finns på wcpf.se/skapabudskap

5. Samla eleverna och låt dem visa och berätta om vad de har gjort.

6. Samtala om hur de olika budskapen kan spridas, och vilka reaktioner eleverna tror att de får. Ni använder senare budskapen i samband med er Changemaker Day

Dela med er! Skicka gärna bilder på era alster till cd@worldschildrensprize.org och tagga oss om ni lägger upp material: @worldschildrensprize och #worldschildrensprize.

Förbered världsomröstningen SKAPA FÖR FÖRÄNDRING

Global Vote är barnens eget val om barnets rättigheter. Precis som inför ett val till riksdag och regering måste skolans val förberedas noggrant.

Välj tidpunkt

Ni ordnar er Global Vote när ni vill fram till och med den 1 oktober 2023. Ibland är det bara en klass som deltar, ibland röstar alla elever på skolan.

Kom ihåg!

Eleverna går till val efter att ha fått veta lika mycket om alla tre kandidateterna, och därmed kunna göra ett informerat personligt val. Ingen annan ska få påverka barnets val, varken kompisar eller andra.

Valsedlar

Använd röstsedlarna på lärarhandledningens baksida och skriv ut eller kopiera om ni behöver fler. De används av skolor i hela världen vilket förstärker känslan av att delta i gemenskap med andra.

Valbås bevarar hemlighet

Valbås behövs för att bevara valhemligheten. Använd fantasin!

I Pakistan gör ökenskolorna valbås genom att ställa två sängar på högkant och täcka dem med tyg. I Brasiliens regnskog kläs bambuställningar med löv. Ni kan också kontakta er lokala valmyndighet och låna valbås.

Motverka valfusk

Förbered färg som valförrättarna sedan kan märka elevernas fingrar eller naglar med, efter att barnen stoppat sina röstsedlar i valurnan. Färger som är svåra att tvätta bort är till exempel växtfärger, färg från stämpeldyna eller märkpenna.

Utse valarbetare

Eleverna kan turas om att vara:

• Valförrättare – prickar av de röstande i röstlängden och lämnar ut röstsedlarna.

• Valkontrollanter – kontrollerar valet, färgmärkningen och rösträkningen.

• Rösträknare – räknar rösterna och presenterar skolans röstresultat.

Röstlängd

I röstlängden ska alla elever på skolan som har rösträtt stå med. På valdagen prickas sedan varje elev av när de lägger sin röst i valurnan. Bara barn har rösträtt.

Valurnor

Tillverka egna valurnor av kartonger, burkar, krukor eller vad som helst som kan rymma valsedlar. Valurnorna kan kläs in, målas och dekoreras precis som ni vill. I Globen och på webben finns massor av inspiration!

Alla behöver inte göra allt I upptakten till valet kan alla elever bli engagerade i förberedelserna och på olika sätt informera och engagera varandra. Här finns möjligheter att integrera ämnen som bild och svenska. Alla gör inte allt, men tillsammans bildar valrörelsen och valförberedelserna en helhet.

MATERIAL

✲ Tips på förberedelser s. 98–99 i Globen.

✲ Mer om Global Vote, från filmer till lektionsförslag och fakta på wcpf.se/skola-gv

Världsomröstningen Global Vote

Gör fint i vallokalen

Ställ upp bord och valbås så att alla smidigt kan gå mellan de olika stationerna. Dekorera gärna med ballonger och kanske en utställning om rättigheter och demokrati med allt material ni har tillverkat under programmets gång.

Gå in i valbåset

Det känns viktigt och rätt för eleverna att ingen kan se vad de röstar på. De kliver ensamma in i valbåsen, med röstsedeln i handen, markerar sitt val och viker ihop röstsedeln.

Räkna rösterna

Rösträknarna kontrollerar hur många röster varje kandidat har fått i ert delval i det globala valet. Förbered eleverna på att det kan vara en annan barnrättshjälte som får flest röster än den som fått flest i er skola.

Rapportera antalet röster för varje kandidat, så att WCP kan räkna fram slutresultatet, på wcpf.se/valurnan eller info@worldschildrensprize.org senast 1 oktober 2023.

Alla hedras!

Valförrättarna hjälper till

Eleverna i valkön kliver en efter en fram till valförrättarna, som delar ut röstsedlar och prickar av eleverna i röstlängden.

Valkontrollanterna bevakar

De som utsetts till valkontrollanter håller ögonen på att alla prickas av i röstlängden, att ingen försöker rösta två gånger och att inga falska valsedlar hamnar i valurnorna!

Lämna valsedeln

Eleven lämnar valbåset och lägger sin röst i valurnan.

Global Vote är inte en ”tävling”. Alla kandidater har gjort fantastiska insatser. De hedras vid WCP-ceremonin och får pengar till sitt arbete för barn. Den med flest röster får World’s Children’s Prize for the Rights of the Child. De andra två får World’s Children’s Honorary Award

När eleverna deltar i och arbetar praktiskt med valet förstår de hur demokrati fungerar i praktiken.

DAY

Min röst för rättigheter

Det är dags för barnen att göra sina röster hörda om vilka förändringar de vill se där ni bor, i Sverige och i världen.

Det börjar med samling på skolgården och avslutas med en vandring Jorden Runt för rättigheter och förändring. Om eleverna har bjudit in föräldrar, kanske även lokala politiker och medier, kan de börja med att hälsa välkomna och visa upp plakat, affischer och annat material – kanske i en utställning. Eleverna kan hålla tal, läsa upp dikter eller citat från barnrättshjältar och utsatta barn. De svarar på frågor och lyfter utma-

ningar från sin egen vardag. Kanske synpunkter på skolmaten, bättre belysning på vägen till och från skolan, eller fler platser i idrottshallar eller på musikskolan? Både lokala och globala frågor kan kännas viktiga att belysa.

Ni väljer själva hur och när världsomröstningen, manifestationen och vandringen Jorden Runt ska genomföras på er skola. Många ordnar en halv- eller heldag, andra delar upp aktiviteterna på flera tillfällen. Er klass kanske dessutom vill göra sina röster hörda i en virtuell manifestation! Det viktiga är att barnen får möjlighet att sprida kunskap och

budskap

i världen.

Jorden runt för rättigheter

Eleverna tar med sig sina budskap på en tre kilometers vandring för rättigheter och förändring – en naturlig och kraftfull avslutning av dagen.

Tillsammans med andra barn i världen tillryggalägger eleverna många varv runt jordklotet och sprider sina budskap om rättigheter och förändring till omgivningen och till lokala medier. De kan gå eller springa, dansa, åka skidor eller rullskridskor!

Välj ett bra mål Kanske vill dina elever vandra till kommunalhuset, en park eller runt i området nära skolan? Ju fler som får ser vad eleverna har att säga, desto bättre och roligare. Vandringen med skyltar och banderoller kan förstås också genomföras en annan dag, kanske i samarbete med idrottslärarna och/eller fritidsverksamheten.

Östersundsbarn står upp för alla människors rätt till fredliga och rättvisa samhällen. Hittills har barn i världen tillryggalagt 4,9 miljoner kilometer tillsammans – över 120 varv runt jordklotet. Hur många varv når vi i år?

Rapportera på wcpf.se/rapport hur många barn som deltog till WCP, så kan vi räkna ut hur många varv runt jorden vi är uppe i!

Välj steg för att få tips om lektioner, berättelser, filmer och quiz som hör ihop med just den delen av programmet.

Digitala lärresurser

worldschildrensprize.org/skola

På WCP-webben finns berättelser, fakta och filmer samt en dedikerad lärarsajt där du kan söka bland hundratals resurser.

Använd taggar för att söka

eller sök utifrån skolämnen och förbestämda termer.

Här finns en snabbguide till WCP­ programmet som hjälper dig att komma igång.

Hitta tips och lektionsförslag kopplade till aktuella händelser i Sverige och omvärlden.

Låt eleverna repetera kunskap och lära nytt med enkla quiz på olika teman.

Taggarna på lektionsförslag leder till annat material inom samma område.

Ladda ner resurser kopplat till lektionsförslaget, som faktablad, film, PowerPoint och arbetsblad.

Eleverna kan också söka fakta, berättelser och filmer utifrån olika länder, världsdelar och barnrättsområden på WCP­ webben. Det fungerar bra även för annat skolarbete! wcpf.se/stories

Använd barnrättsfakta om många länder, inte minst där WCP­ barnrätthjältar och fakta länkas till berättelser som visar människorna bakom siffrorna. Senvåren 2023 släpps dessutom en barnrättsambassadörsutbildning online på wcpf.se/bliambassador

Med Framtidsväljaren ser eleverna korta filmer om brännande barnrättsfrågor och röstar sedan digitalt om vilken framtid de vill se. En del väljer att rösta analogt med handuppräckning.

Vill er skola...

➜ Möta människor IRL eller digitalt?

Till den årliga WCP-ceremonin i Sverige kommer jurybarn, barnrättshjältar och barn de kämpar för, samt unga musiker. Ett fåtal skolor kan få besök av en WCP-delegation då även grannskolor som deltagit kan bjudas in. Under 2023 kommer WCP också att arrangera digitala möten med barnrättshjältar och jurybarn m.fl. Anmäl intresse till oss om ni vill vara med!

➜ Arrangera barnledda medieaktivitieter?

WCP-kansliet samordnar årligen barnledda presskonferenser som hålls i Sverige i samband med WCP-ceremonin. Vi kan också hjälpa till att bjuda in lokala medier till era Changemaker Day-aktiviteter. Hör av er om ni vill arrangera en medieaktivitet på er ort och bjuda in lokala medier och politiker.

➜ Delta i fortbildning?

Våra pedagoger håller gärna en fortbildning om World’s Children’s Prize-programmet för dig och dina kollegor, tillsammans med lärare i skolor som ligger nära er. Kontakta oss på 0159-129 00, skola@worldschildrensprize.org eller via worldschildrensprize.org/ education för att anmäla intresse för exempelvis skolbesök, digitala möten och fortbildning.

Håll dig uppdaterad

Följ oss gärna på sociala medier för att få uppdateringar och hälsningar från barn och barnrättshjältar jorden runt.

Reagera, kommentera, dela

Skicka gärna bilder, berättelser och citat som speglar ert och elevernas arbete och engagemang. Det kan spridas vidare i våra digitala kanaler. En del skolbarn ordnar till och med egna insamlingar för att t.ex. stötta utsatta flickor till att bli barnrättsamabassadörer och få gå i skolan. Ert engagemang inspirerar både oss och andra! Tillsammans når vi fler med kunskap om barnets rättigheter och hållbar utveckling.

Tagga och mejla

Tagga oss och tipsa om sånt ni själva lägger upp på loggar, webb och i sociala medier med till exempel #worldschildrensprize och #globalvote.

VILKA STÅR BAKOM WCP?

Den ideella stiftelsen World’s Children’s Prize Foundation (WCPF), har säte i Sverige. Verksamheten genomförs med stöd från bland annat Svenska Postkodlotteriet och

worldschildrensprize.org

ForumCiv/Sida. Över 840 ideella organisationer och 75 000 skolor i 120 länder har ställt sig bakom World’s Children’s Prize. WCPF har 90-konto.