Nyheter
Stark kritik mot satsning på profilområden Från och med 2023 har regeringen annonserat införande av ett nytt system för tilldelning av forskningsmedel. Minst 500 miljoner kronor ska fördelas genom att lärosätena ansöker om profilområden där de är eller har potential att bli ledande. – Det är bra att regeringen satsar på forskning. Men det här förslaget, liksom flera andra i forskningspropositionen, innebär ökad styrning av lärosätena, och försvårar också arbetet med att förbättra arbetsvillkoren för medarbetarna, påpekar rektor Eva Wiberg. PROPOSITIONEN INNEBÄR en
förstärkning av forskningsanslaget med hela 13,6 miljarder kronor under fyra år. Av dessa medel föreslås två tredjedelar gå till forskningsråden, med fokus på fem utpekade samhällsutmaningar. En tredjedel ska gå direkt till lärosätena. – Att regeringen vill satsa stort på forskning är positivt, menar Eva Wiberg. Men att en så stor del går till forskningsfinansiärerna innebär ytterligare styrning av lärosätena. Det rimmar illa med den så kallade Strut-utredningen och med regeringens uttalade ambition att öka den akademiska friheten, genom en ökad andel direkta anslag till universiteten. Propositionen innehåller också förslag på ny anslagsmo-
8
GUJOURNALEN SOMMAR 2021
dell. Idag fördelas 20 procent av basanslaget efter två kvalitetskriterier: bibliometri och externa bidrag. Detta system ska, enligt förslaget, ersättas med en modell där lärosätena istället ansöker om profilområden. Vetenskapsrådet, Forte, Formas och Vinnova har, på regeringens uppdrag, utrett hur det ska gå till, berättar ekonomichef Peter Tellberg. – ENLIGT UTREDNINGEN ska lärosätena själva bestämma vilka profilområden de vill ansöka om. Både etablerade områden och sådana som bedöms ha stor utvecklingspotential kan komma i fråga, men det handlar om strategiska satsningar av högsta kvalitet. Områdena föreslås få 5, 10 eller 20 miljoner kronor per år i sex år. Ett lärosäte av GU:s storlek ska kunna ansöka om upp till fem områden. Vilka satsningar som får anslag ska en internationell expertpanel, under ledning av Vetenskapsrådet, avgöra. Förslaget innehåller många oklarheter, påpekar Eva Wiberg. – Att 20 procent av basanslagen ska gå till vägval som regeringen beslutar om, efter förslag från en expertpanel, och som vi själva inte bestämmer, får konsekvenser för forskningen men också för medarbetarnas långsiktiga arbetsvillkor. För om vi ska komma bort från den otrygga situation många forskare befinner sig i, där de hela tiden måste söka nya anslag, måste
Det rimmar illa med den så kallade Strut-utredningen och med regeringens uttalade ambition att öka den akademiska friheten. EVA WIBERG
lärosätena ha kontroll och kunna planera sin verksamhet, vilket detta förslag motverkar. Också Per Cramér, dekan på Handelshögskolan, menar att förslaget går i motsatt riktning mot Strutens tankar om ökad autonomi. – Förslaget har främst ett regionalpolitiskt värde. Det är de mindre lärosätena som kan ha glädje av profilering. Men för de stora, breda universiteten blir det en grannlaga uppgift att definiera vilka fem av alla starka områden som bör väljas ut. Sannolikheten är stor att lärosätena satsar på områden som redan har mycket forskningsmedel, snarare än på nyfikenhetsdriven men osäker forskning, särskilt som profilområdena kommer att kräva medfinansiering och alltså binda upp ytterligare resurser. För att satsningen ska bli meningsfull måste de stora lärosätena utnyttja det faktum att de är breda och definiera mångvetenskapliga områden som spänner över flera fakulteter. Den nya modellen har främst två problem, menar Marie Demker, dekan på Humanistiska fakulteten. – DELS KOMMER modellen att behöva tillföras ytterligare medel över tid; man kan ju inte satsa en massa resurser på ett profilområde och sedan, efter några år, göra något helt annat. Dels betonas vikten av strategisk profil, kvalitetsutveckling och samverkan, men det är ju inte
