IMPULS 2023 - Nummer 1

IDEELLT ARBETEVIKTIGTFÖR SAMHÄLLET Föreningsliv

Landsbygdens villkor

EKOLOGISK MAT

FRÅN ROSLAGEN

ULRIKA HEIE, FÖRBUNDSORDFÖRANDE SV

GOTT NYTT FOLK BILDNINGSÅR!

ETT NYTT ÅR har inletts och det har på många sätt, säkert för dig som för mig, börjat både bra och dåligt. Dåligt för att situationen i världen förvärras till exempel vad gäller kriget i Ukraina, demokratiprotesterna i Iran med dess fruktansvärda följder, det grymma som händer i krigets Kongo. Dåligt också för att klimathotet med dess negativa förändringar kommer allt närmare och för att världens ledare inte i handling gör det man borde veta att man måste

framtid där vi gör skillnad tillsammans. Bra för att vi jobbar fram en gemensam strategi för att möta framtidens utmaningar tillsammans.

I BÖRJAN AV ett år brukar nyårslöften vara aktuella. Många rensar ut och avslutar engagemang som inte känns lika relevanta som tidigare, men också för att göra plats för mer engagemang för det som verkligen engagerar. Det är spännande att följa den forskning som finns om vårt ideella engagemang och se att det ligger relativt stabilt över tid.

Föreningslivet i Sverige är starkt och har varit det i över hundra år. Tänk så oerhört mycket engagemang som har lagts ned genom åren för att främja lokal utveckling alltifrån politiska partier, idrottsföreningar, trossamfund, byalagsföreningar och så många fler. Samtidigt har man gått samman i nationella förbund för att sätta kraft i frågorna gentemot beslutsfattare.

TRE TANKAR...

Läs

– ”Skärvor av ett liv” av Hédi Fried som tyvärr inte finns med oss länge, men vars starka berättelse finns för dig att läsa

göra. Dåligt för att många människor får en alltmer utsatt situation eftersom prisökningar och inflation urholkar ens resurser.

BRA FÖR ATT vi som studieförbund verkligen haft möjlighet att möta människor som har flytt till oss med möjlighet till språkkunskaper likväl som annan kunskap liksom värdefulla nätverk och kontakter. För att vi på olika sätt kanaliserar ett ideellt engagemang som förändrar människors liv till det bättre både i när och fjärran.

Bra för att vi som studieförbund erbjuder möjligheten till engagemang för en hållbar

Utan det ideella engagemanget från alla människor runt om i landet försvinner föreningslivet i princip helt, men för att det ska utvecklas vidare krävs smörjmedel av olika slag och där är ekonomiska medel från nationell, regional och kommunal nivå väldigt viktiga.

ATT MED IDEELLT engagemang göra världen bättre för fler än bara dig själv skapar meningsfullhet och tro på framtiden och det ansvaret tar vi tillsammans. Tack för din insats fram till nu och för det som ligger framför. •

Nu

– är tid att agera för att lyfta folkbildningens värde. Om vi alla gör något varje dag så sker stora ting

Föreningen – ger meningsfullhet, utveckling och gemenskap. Även om det kan vara svårt att rekrytera till vissa funktioner.

”Tänk så oerhört mycket engagemang som har lagts ned genom åren för att främja lokal utveckling alltifrån politiska partier, idrottsföreningar, trossamfund, byalagsföreningar och så många fler.”

Impuls vill visa på kraften som finns i SV. Därför samarbetar vi i varje nummer med cirkelledare och SV-medarbetare från hela Sverige. Nedan är några av dem som bidragit till Impuls 1/2023.

Hanna Martinsson

Hjälpte till med statistiken kring Mitt val till artikeln på sid 23.

Hanna Martinsson, Stockholm, är digital kommunikatör på SV:s förbundskansli.

– Jag har inte lett en cirkel men tror att det är en fin erfarenhet och hoppas en dag få möjlighet till det.

– Cirkelns pedagogik går ju ut på att dela sina lärdomar och erfarenheter, inte bara ledarens utan alla deltagare. Det tror jag ger mycket goda lärdomar och nya perspektiv för en cirkelledare, säger Hanna Martinsson.

Katarina Schläger

Har skrivit artiklarna om föreningsliv på sid 4 ­9.

Katarina Schläger, Smögen, är frilansjournalist samt jobbar med kommunikation på en reklambyrå.

– Jag har deltagit flera terminer i en cirkel om möbeltapetsering och illusionsmåleri, det var fantastiskt roligt. Vi var ett gott gäng, lärde oss massor och hade en väldigt duktig och inspirerande ledare. Fikastunden med kaffe och hembakade kakor var lika viktig som att lära sig själva hantverket.

Instagram: Katarina Schläger och SCH! Grafisk form Facebook: Katarina Schläger och SCH!

Redaktör Christina Glassel christina.glassel@sv.se, 073-513 10 83

Grafisk form och layout Fia Björklund, Liab, fia.bjorklund@sv.se

Impuls ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen görs av Liab, Liberal Information AB.

Postadress Box 190, 101 23 Stockholm

E-post impuls@sv.se

Hemsida www.sv.se/impuls

Ansvarig utgivare Lisa Greve lisa.greve@sv.se, 073-372 62 67

Annonser

christina@canmedia.se

Tryckort V-TAB Vimmerby

TS-kontrollerad upplaga 25 900 (2021)

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Tanja Markuse

Har gjort minicirkeln i att klä om en stol på sid 26 ­27.

Tanja Markuse är utbildad grafisk designer från Tyskland. I Sverige utbildade hon sig till möbelsnickare och lärde sig möbeltapetsering.

2019 startade hon sin ateljé i Hästmahultsmåla, Gullabo, och är sedan 2022 cirkelledare hos SV. I år håller hon cirklar i möbeltapetsering, smycketillverkning och läderarbete.

– Jag tycker det är jätteroligt att visa andra hur man kan renovera, restaurera på traditionellt sätt och återbruka materialet som är värdefull.

Du hittar Tanja Markuse på Facebook och Instagram.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter. Prenumeration 120 kr/år, mejla prenumeration.impuls@sv.se

Avprenumeration

Besök sv.se/avslutaimpuls och ange ditt prenumerationsnummer, återfinns på baksidan tidningen tillsammans med din adress. Följ instruktionerna på sidan.

Omslagsbild Anette Gustawson, Billinge gård

Foto Mattias Glassel

Föreningsliv

KULTURARV MYCKET MER ÄN HEMBYGDSGÅRD

Att ta plats på en större arena, få kontinuitet och introducera ungdomen för det immateriella kulturarvet – det är en utmaning för Hembygdsförbundet idag.

Vi vill jobba för kulturarvet i stort, inte bara för att hålla hembygdsgårdarna i ordning, säger Anna-Karin Andersson, förbundsordförande i Sveriges hembygdsförbund.

TEXT: Katarina Schläger

DET VAR ENKLARE förr, då pratade man med varann, satt ned och visade. Men hur ska kunskapen gå vidare när vi inte träffas över generationsgränserna på samma naturliga sätt som tidigare? Handens kunskap, berättelser och seder riskerar att gå förlorade. Sveriges hembygdsförbund vill lyfta fram det immateriella kulturarvet.

– Själva begreppet låter väldigt tjusigt, men det är jordnära – alltså hur du stickar, bygger ett hus eller blir självförsörjande. Folk vill lära sig hur man gör saker och ting, och där vill vi hitta en plats. Vi försöker sammanföra de yngre med äldre, säger Anna­Karin Andersson.

SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND SATSAR

mycket på att föreningar ska föra berättelser vidare, och det har väckts ett nytt intresse i

den yngre generationen. Många föreningar har kurser, kamratgrupper och studiecirklar. Anna­Karin Andersson förklarar vidare: – Det kan också handla om berättelser bakom tingen. Om du till exempel bara ser en träskål så säger det dig inte särskilt mycket, men om jag däremot berättar att min farfar gjorde träskålen. Han var i skogen och täljde den när han var 20 år. Sedan dess har familjen serverat gröt i den varje morgon – det är också det immateriella kulturarvet.

ANNA-KARIN ANDERSSON ÄR förbundsordförande i Sveriges hembygdsförbund sedan ett par år tillbaka, men hon har länge varit verksam på både lokal och regional nivå. Det är något som är bra att ha i bagaget, tycker hon, och hon är fortfarande aktiv

”Vi försöker sammanföra de yngre med äldre.”

Sveriges hembygdsförbund vill lyfta fram det immateriella kulturarvet, ett vackert begrepp för något mycket jodnära – som hur du stickar, bygger ett hus eller blir självförsörjande.

i sin hembygd. Genom att ta mer plats i samhällsdiskussionen och det vanliga livet kan hembygdsrörelsen bli angelägen för fler människor på lokal nivå.

– Det är viktigt att vi intresserar oss för att bevara kulturmiljön i våra sam hällen och det är också något som engagerar många människor. Hemma har det till exempel handlat om att kämpa för kulturmiljön kring gamla kraftverk, dammar och småindustrier. Detta vill vi ha kvar, men det är inte helt lätt eftersom andra vill återställa området till ett fritt flödande vatten.

HEMBYGDEN KAN OCKSÅ vara ”min gata i stan”. Man känner kanske hemhörighet i vissa kvarter eller stadsdelar och kan ses där. Denna utveckling sker på många håll i Sverige.

– I större städer är vi ganska svaga, men hembygdsrörelsen börjar ta plats även där, genom stadsdelsföreningar och liknande. Man inser att hembygd inte bara behöver vara en timmerstuga i Dalarna.

På riksförbundet jobbar man med att utveckla en ny verksamhetsstrategi. Av tradition har föreningarna tidigare mest haft aktiviteter i sina hembygdsgårdar, men nu jobbar man på att ta sig ut därifrån. Inte för att lämna gårdarna, men genom att se hembygden i ett större perspektiv.

Anna­Karin Andersson tycker generellt sett att det ideella arbetet har förändrats genom åren. Idag kan man engagera människor inför ett enstaka projekt, men de vill inte binda upp sig till att ta ett långvarigt ansvar. Det är en svårighet att få folk att jobba vecka efter vecka, och styrelseuppdrag anses som ”tråkigt arbete”. Det gör att

föreningslivet krisar, för man måste ha en kassör, ordförande och styrelsemedlemmar för att det ska fungera. När hon växte upp var det mycket vanligare att man var med i olika ungdomsförbund, idrottsföreningar och politiska partier. Du lärde dig helt enkelt hur man sköter en förening. – Nu kämpar vi med att få till kontinuiteten, men man jobbar ideellt på ett annat sätt idag. Vi skulle gärna vilja engagera den grupp som alla vill ha – de yngre som har barn och de har absolut inte tid. Att fånga upp dem till ett fortlöpande arbete tror jag är svårt, men de kanske vill vara delaktiga i någon cirkel. Sedan, när barnen är utflugna, hoppas vi att det ligger kvar något i bakhuvudet, och att det finns en vilja att göra mer. Att få ”gamla” ideella krafter att stanna brukar inte vara så svårt, de brinner för detta, men idag är medelåldern hos oss läskigt hög.

SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND HAR

tillsammans med Novus gjort en större undersökning för att ta reda på om folk kan tänka sig att engagera sig i hembygdsfrågor. Och svaret är att många gärna vill jobba för att bevara kulturarvet, men man vet inte riktigt hur. Anna­Karin Andersson berättar att när föreningarna bjuder in till evenemang på sina hembygdsgårdar kommer barnfamiljerna gärna. Och ett stort antal hembygdsföreningar har aktiviteter mot skola, barn och ungdom och det brukar vara mycket uppskattat.

Förbundet har ett tätt samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, och tar ofta hjälp vid konferenser, när kurser ska ordnas eller utbildningsmaterial tas fram.

Sveriges hembygdsförbund

Sveriges hembygdsförbunds har drygt 2000 medlemsföreningar organiserade i 26 regionala förbund. Hembygdsförbundet jobbar bland annat för att kunskapen om och känslan för hembygdens kultur- och naturarv fördjupas och förs vidare till kommande generationer, att kulturhistoriska miljöer tas till vara och att kulturarv skyddas vid planering av samhället.

Anna-Karin -Andersson är ordförande i Sveriges hembygdsförbund.

”Det är viktigt att vi intresserar oss för att bevara kulturmiljön i våra samhällen och det är också något som engagerar många människor.”

– Man skulle kunna utveckla samarbetet på regional nivå genom att bjuda in en representant från Studieförbundet Vuxenskolan till styrelsemötet, diskutera och se vad man kan göra tillsammans. Eller så kan man bjuda in representanten till ett digitalt möte.

DIGITALISERINGEN HAR MAN fått bra kläm på under pandemin. Riksförbundet har haft många lyckade webbinarier, och fått rekordspridning till nya deltagare.

– Vi tänkte i början att det digitala kommer att bli svårt, men de flesta medlemsföreningar har blivit väldigt duktiga på det. Och många har upptäckt att vi finns och att vi har föreläsningar och kurser. Det har fungerat över förväntan måste jag säga, säger Anna­Karin Andersson.

I vissa föreningar har man kommit till en kritisk punkt när de äldre eldsjälarna inte orkar dra lasset längre. Anna­Karin Andersson berättar att i det läget kan hela arbetet hotas av nedläggning, men att det ofta händer att yngre förmågor säger att ”detta får inte läggas ner, klart att vi ställer upp och jobbar”. På så sätt tar en ny generation vid.

– Ibland finns också en rädsla för att omdana verksamheten eftersom man har ett koncept som man känner sig trygg i. Det krävs att den gamla arbetsgruppen kan ta emot nya impulser, öppna upp och vara beredd på förändring.

SAMHÄLLET VILL GÄRNA att ideella föreningar ska arrangera evenemang och ta hand om kulturminnen. Ofta rör det sig om riktiga turistmagneter som till exempel midsommarfirande, museer och andra kulturmiljöer. Det kräver mycket arbete, vård och underhåll.

– Vi hade förstås uppskattat att få ett ekonomiskt bidrag, men det handlar inte bara om det. Någon form av uppskattning till alla frivilligarbetare hade varit härligt –att få bekräftelse på att det man gör betyder något.

Anna­Karin Andersson betonar vikten av ideellt arbete och att vi tar ansvaret tillsammans.

– Vi kan inte bara tänka att ”det där fixar kommunen”. Ska något bli gjort så är det ideellt. Ett skarpt läge tvingar fram många lösningar och jag tror att det kommer en återuppväckelse för ideellt arbete. •

Föreningsliv

IDEELLT ARBETE ÄR VIKTIGT FÖR INDIVID

OCH SAMHÄLLE

Att vara efterfrågad, få en tillhörighet och göra något meningsfullt gör att vi vill jobba för föreningar och organisationer på vår fritid.

– Det svenska föreningslivet upphör utan ideella insatser, säger Johan von Essen, professor vid Marie Cederschiöld högskola.

TEXT: Katarina Schläger

Hälften av den vuxna befolkningen har gjort ideella insatser under det senaste året. Trots de återkommande undergångsprofetiorna om att det ideella arbetet kommer att upphöra är det inte vad man ser i forskningen. Johan von Essen är professor i livsåskådningsforskning med inriktning mot civilsamhällesstudier och han hävdar att föreningslivet generellt är vitalt i Sverige.

– Alla våra mätningar, med start 1992, visar att engagemanget är märkligt stabilt. Skälen till att människor börjar med frivilligarbete är framförallt sociala – man är inbjuden och efterfrågad, eller i vissa fall känner social press att utföra ideella insatser. Däremot, att man fortsätter att arbeta ideellt under lång tid beror på att det känns meningsfullt och viktigt.

ENLIGT JOHAN VON Essen utförs det mesta ideella arbetet kontinuerligt. Man jobbar på, samma tid varje vecka, i en del av den vanliga veckolunken. När rutinerna bryts, som under pandemin, hade man farhågor

om ett rejält avbräck för föreningslivet. Så blev det inte, och Johan von Essen ser snarare att vi har utvecklats och nu kan dra nytta av våra erfarenheter.

– Man har lärt sig den digitala tekniken på många håll, och dessutom blivit mer flexibel i sättet att arbeta.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB), fanns det år 2020 över 260 000 föreningar och organisationer i Sverige. Utan volontärer står 90 procent av alla ideella organisationer utan resurser. De har inga anställda och är helt beroende av frivilligarbete.

– Det svenska föreningslivet upphör utan ideella insatser och detta skulle omdana det svenska samhället i grunden. Inga idrottsklubbar, intresseorganisationer, hembygdsgårdar och liknande skulle finnas, säger Johan von Essen.

HAN SÄGER OCKSÅ att studieförbunden fortfarande spelar en avgörande roll för att ge resurser till alla dessa föreningar och organisationer, inte minst på landsbygden.

– Studieförbunden finns där och kanaliserar resurser i form av bland annat organisering, kunskap och kompetens. På det sättet är de jätteviktiga – som en slags infrastruktur för de ideella organisationerna.

Han berättar också att civilsamhället är av stor betydelse för demokrati och politik. Genom att arbeta ideellt blir människor organiserade och har lättare att driva sina politiska uppfattningar och påverka politiken.

”Det ideella arbetet är förknippat med att man som vuxen etablerar sig i samhället, så det är inte konstigt att unga inte är representerade i lika hög grad.”

Om man tittar på åldersfördelning är den yngsta gruppen, 16 ­25 år, inte lika engagerad som de äldre. Johan von Essen förklarar att det är ett mönster som är lätt att se orsaken till. Många börjar engagera sig när de har blivit föräldrar, köpt en bostadsrätt, fått sitt första förvärvsarbete och går in i facket eller liknande.

– Det ideella arbetet är förknippat med att man som vuxen etablerar sig i samhället, så det är inte konstigt att unga inte är representerade i lika hög grad.

STATISTIKEN VISAR EN tydlig förändring i balansen mellan åldersgrupperna; andelen 65-plussare ökar markant. Det finns några faktorer som förklarar detta.

– Det är 40 ­talisterna som går i pension nu. De är många, vana att arbeta och har stor erfarenhet av föreningsliv. Dessutom är människor friskare upp i åldrarna nu och då vill man göra någonting. När man har slutat förvärvsarbeta tar något annat vid, säger Johan von Essen.

Man har funderat mycket på sambandet mellan god hälsa och ideellt arbete. Johan von Essen förklarar varför det kan vara svårt att bevisa.

– Ja, statistiken är lite svajig, eftersom vi inte vet om de med god hälsa arbetar ideellt, eller om de som jobbar ideellt får god hälsa. Men vi att det ideella arbetet uppfattas som väldigt meningsfullt av de allra flesta. Det ger oss en tydlig tillhörighet och vi känner att vi gör något viktigt. •

SV BOOSTAR FÖRENINGSLIVET MED FUNKTIONÄRSUTBILDNING

– Vi samlar likasinnade från olika föreningar och erbju der cirklar för kassörer, ordförande och revisorer, säger Eva Humble, avdelningschef SV Sörmland.

Allt från stadgar, årsmöten och protokoll till vikten av en bra valberedning behandlas. Att träffas, utbyta erfarenheter och ge varandra tips är en språngbräda till ett starkt föreningsliv.

– SV har lyckats att skapa ett nätverk mellan många föreningar genom att erbjuda dessa mötesplatser. Ibland kommer en förening till oss och ber om hjälp att utveckla något särskilt, och då kan vi starta en studiecirkel för just detta. Vi sköter det administrativa, gör marknadsföring, tar emot anmälningar, ombesörjer utbetalning av ledarens lön och tar emot kursavgifter, säger Eva Humble. Som cirkelledare får man kompetensutveckling och i övrigt kan SV stötta med material och upplåta sina lokaler. Föreningarna är en del av SV:s verksamhet. Den andra delen kallas för allmänmarknaden, och vänder sig till allmänheten.

– Kärnan i vårt arbete är förstås folkbildning, men här får man också gemenskap, delaktighet och förmånen att nörda ner sig i sitt ämne eller lära sig något helt nytt. Våra verksamhetsutvecklare trendspanar genom att träffa både föreningar, privatpersoner och folk i det egna nätverket. De känner av vad som är intressant just nu eller ”det här kan bli en bra cirkel”.

Keramik har varit hett ett tag nu, likaså andra hantverk. I samband med pandemin kände många att de ville göra något med händerna, och just nu är stickning, vävning, knivslöjd och knyppling populärt. Utmaningen

är att nå nya människor och målet är att nå så många som möjligt, men det är inte ovanligt att deltagare återkommer och går kurs efter kurs. Det blir en vana att gå i studiecirkel. Just den sociala biten är viktig.

– Vissa cirklar som har pågått länge har blivit oerhört betydelsefullaman längtar dit, helt enkelt, säger Eva Humble.

En del kurser och studiecirklar kan funka att genomföra digitalt, men de flesta deltagare vill helst träffas på riktigt. Eva Humble nämner dock ett par cirklar som passar riktigt bra i digital form. Dels är det en bokföringscirkel, där deltagarna prioriterar att just lära sig bokföring, utan något fokus på det sociala. Dels har SV Sörmland en cirkel i ”British crime fiction” och den har löpt på i flera år. Här pratar man om olika författare, deckarserier, går igenom intrigen med mera. I den här cirkeln tränar man dessutom engelska.

– Vi hoppas att kommunen ser civilsamhället som en resurs. Vi kan hjälpa till att arbeta mot psykisk ohälsa, de ideella insatserna bidrar till samhället. Kommunen kan bistå föreningslivet genom att erbjuda lokaler gratis eller till låg hyra, säger Eva Humble.

Hon är säker på att ideellt arbete och föreningsliv alltid kommer att ha en plats i samhället.

– Det finns ett behov av gemenskap och tillhörighet, och där gör vi en insats. Och du håller huvudet igång genom att lära nytt. Jag tror absolut att det finns många nya möjligheter framöver. •

VÄXER MED ANDRA I FÖRENINGEN Föreningsliv

För Solveig Zander har föreningsliv och ideellt arbete inneburit att växa som människa tillsammans med andra.

Den pensionerade förre detta riksdagsledamoten och socionomen Solveig Zander har sedan barnsben engagerat sig i föreningslivet och ideellt arbete. För henne har det inneburit att växa som människa tillsammans med andra. Och få kännedom om människors olika sätt att vara och leva.

TEXT: Soledad Cartagena

Solveig Zander ligger inte på latsidan. Hon hann knappt bli pensionär innan hon 2022 blev tillfrågad att bli föreningsordförande i SPF Seniorerna. Det kunde inte en utpräglad föreningsmänniska som Solveig Zander tacka nej till. Redan som sjuåring gick hon med i scouterna i Enköping där hon växte upp. Det var så hennes engagemang för föreningsliv och ideellt arbete började.

– När jag började i scouterna fick jag många kompisar som jag hade mycket gemensamt med och gjorde roliga saker med. Vi hjälpte varandra och fick svårare uppgifter att lösa ju äldre vi blev. Det har betytt mycket för mig att gradvis, utan prestige, lära mig hur jag tar hand om mig själv och hur jag beter mig mot andra. Jag har fått en allmänbildning och kännedom om människors olika sätt att vara och leva. Och att vi är lika oavsett bakgrund, färg eller kön.

I VUXEN ÅLDER engagerade hon sig i politiken och Centerpartiet. Det var ett nytt och spännande kapitel i hennes liv. En del blev förvånade och undrade varför. Solveig Zander svarade att hon ville ge tillbaka till kommunen som hade givit henne så mycket. När hon växte upp var det andra som hade sett till att det fanns skridskobanor och lekplatser. På samma sätt är föreningslivet för henne. Att ge tillbaka och lära sig vad orättvisa och rättvisa är tror hon är ett vik­

tigt budskap som föreningslivet står för. – Jag har varit med och startat Kvinnojouren och Brottsofferjouren i Enköping. När jag väl en gång engagerade mig i en förening blev det svårt att inte vilja hjälpa människor att få goda möjligheter i livet. Att göra gott för andra och få positiva reaktioner tror Solveig Zander gör att människor mår bra. När hon i scouterna hade klarat av att tända sin första eld, och fick beröm för det, växte hon som människa. Som barn såg hon upp till personer som kunde mer än hon. När hon själv blev ledare uppmuntrade hon andra.

–Det gjorde att jag kände mig betydelsefull när jag fick bidra och hjälpa till, oavsett hur mycket eller lite det var. Så är det både i politiken och föreningslivet. Det handlar om att se till att man blir ett lag.

I ÖVER TJUGO år har hon även varit engagerad i Rotary. Ett globalt nätverk som ska göra gott för samhället. Det har inneburit att hon har berättat för ungdomar på högstadiet om den svenska demokratin, hur samhället och riksdagen fungerar.

– Otroligt givande att få diskutera med högstadieelever av olika nationaliteter och där frågorna och synpunkterna ger mig väldigt mycket.

Samhället blir mer och mer digitalt och det påverkar även föreningslivet. Solveig Zander tycker att digitalt deltagande är positivt. Om man inte kan ses personligen är digitalt deltagande och möten ett bra komplement till att ses fysiskt.

– Men det är viktigt att inte vara för många. Alla måste få möjlighet att delta i samtalet. Det får gärna handla om något område eller samtalsämne som är intressant för deltagarna. De ska kunna se varandra och inte vara anonyma. •

”Det gjorde att jag kände mig betydelsefull när jag fick bidra och hjälpa till, oavsett hur mycket eller lite det var.”

TIPS & TRIX Kompetensutveckling

Utveckla din kompetens och låt dig inspireras med böcker, appar, poddar och andra verktyg.

BERÄTTELSERNA SOM INGEN FRÅGAR OM

Koloristen som vägrade svart

Kjell Stjernholm, mångårig medarbetare hos SV, kom i slutet av förra året ut med en hyllad roman.

I UR-programmet ”Nationen” skildras berättelser om Sveriges historia som sällan kommer upp till ytan. Genom att bredda perspektiven för Sveriges historia vill programmakarna ge oss en insikt i att val har gjorts när historien nedtecknats och varför. Bland annat berättas om den svenska slavhandeln på ön Saint-Barthélemy i Karibien, Sveriges historiska förtryck av personer med funktionsvariationer och om hur historien har behandlat transpersoner. Finns på urplay.se

Metodbanken

”Koloristen som vägrade svart” tar sin början med att Pär, 40 år med Downs syndrom, försvinner efter att hans mamma har avlidit, redo att få leva sitt eget liv. Boken är fartfylld och tar med stor humor med läsaren på Pärs äventyr.

Utgiven hos Lava förlag.

Vill du hitta 300 svenska fåglar?

I appen med samma namn kan du enkelt hitta de fåglar som du ser och bocka av dem. Även om flytt fåglarna ännu lyser med sin frånvaro hindrar det inte att man redan nu kan börja bocka av övervintrarna.

Finns där appar finns.

300

SVENSKAFÅGLAR

På metodbanken.se finns många tips för dig som är cirkelledare. Allt från inkluderande mötestips till hur du gör en vision board.

Har du ett tips som kan inspirera dina cirkelledarkollegor?

Mejla impuls@sv.se. Hoppas vi hörs!

Landet – podden bortom storstan

Impuls har tidigare tipsat om Landsbygdsnätverkets podcast ”Landet – podden bortom storstan”. I avsnitt #150 intervjuas Maria Maunsbach som fick SV:s författarpris 2022.

Gå in på landsbygdsnatverket.se och klicka dig fram till podden och avsnittet.

INBLICK Lokal kraft

Inspireras av SV:s verksamheter från norr till söder.

Vill du tipsa om SV:s lokala aktiviteter & nyheter?

Mejla impuls@sv.se. Hoppas vi hörs!

VILL STÄRKA ROMANI CHIB HOS UNGA ROMER

På Studieförbundet Vuxenskolan i Trollhättan har man tillsammans med föreningen Promoting Youth Inclusion arbetat med flera projekt för att stärka romska barn och unga i deras romska identitet, kultur och romska språkkompetens. Tillsammans med verksamhetsutvecklaren Therese Przybyla har de unga kvinnliga projektledarna i de olika projekten kunnat få stöd och uppbackning.

Det första projektet handlar om att stärka barns möjlighet att i tidig ålder komma i kontakt med dikter och poesi på romani chib. I dag är utbudet av dikter och poesi på romani chib mycket begränsat. Projektets främsta mål är att väcka intresse för det romska språket. Dikterna och poesin har spelats in så att barnen får chansen att höra språket samtidigt som de läser.

I PROJEKT NUMMER två har podcasten ”Romer i fokus” precis avslutats. Via podden vill projektledarna öka unga minoriteters deltagande i samhälleliga frågor, stärka deras röster och främja gemenskap. Tanken har varit att skapa en mötesplats där man kan prata om hur det är att vara ung rom eller tillhöra en annan minoritet i Sverige idag.

I det tredje projektet ska en e ­bok, som är uppdelad i två delar, skapas. Den första delen ska vara en faktadel med fokus på romani chib på ett ungdomsvänligt språk.

Del två ska innehålla berättelser om unga romer som genom sin egen berättelse reflekterar över det romska språket, exempelvis genom att berätta sin egen historia om det romska

språkets koppling till den romska identiteten.

PÅ SÅ SÄTT vill man stärka unga romers språkförmåga i romani chib och öka kunskapen bland unga romer om romska språkets utveckling liksom uppmuntra unga romer att uttrycka sig i skrift på romani chib i tidig ålder. •

SKARABORG KONTAKTADE CIRKELDELTAGARE EFTER COVID

När covid-19 för två år sedan slog sina klor i Sverige var det personer som lider av ofrivillig ensamhet som kanske drabbades hårdast av alla. Fysiska cirklar ställdes in och även om en del kunde fortsätta digitalt var det fysiska mötet svårt att ersätta.

När cirklarna började komma i gång igen märkte man på SV Skaraborg att många som tidigare hade gått cirklar i att motarbeta ensamhet uteblev. Man beslöt då att kontakta deltagarna, berättar Helena Holmberg, verksamhetsutvecklare i Skaraborg.

– Många svarar inte i telefon om de

Under hösten 2022 har Röda Korsets Karlskronakrets tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan

Blekinge arbetat fram en bakbok med titeln ”Våra bästa kakor”. Det hela började julen 2020 när Röda Korsets besöksverksamhet varken kunde ordna den traditionella julfesten för de äldre eller besöka äldreboenden på grund av pandemin. Röda Korsets volontärer kom då på idén att ge de äldre en julklapp i form av en påse med olika hembakade kakor, som man hjälptes åt att baka. Efter följande jul följdes det hela upp med att besökarna på julfesten fick med sig hem en påse med blandade, hembakade småkakor.

Ur detta föddes tanken på att göra en gemensam bakbok som skulle kunna användas ute på äldreboende. Och nu är bakboken med sina 24 olika kakrecept och volontärernas berättelser verklighet. Här

inte känner igen numret, så vi skickade först ett vykort där vi skrev att vi skulle ringa upp och när.

ETT FEMTIOTAL PERSONER kontaktades och samtalen var uppskattade. Många var mycket ensamma och en del hade också mist sin partner i covid och tyckte att det var skönt att få prata med någon.

– En man berättade att han hade satt upp vykortet som han hade fått på kylskåpet och gick och tittade på det varje dag och väntade på att vi skulle ringa, säger Helena Holmberg.

På nyårsafton 2020 köpte hon bakelser till cirkeldeltagarna i Fal köping och ställde ut utanför deras dörrar.

– Jag skickade sms om att det väntade en nyårsbakelse på dem och alla blev glada, vinkade genom fönstret och gjorde tummen upp, berättar Helena Holmberg.

NU SPRIDS COVID-19 igen och många är rädda, både för sjukdomen och ensamheten men Helena Holmberg och kollegorna på SV Skaraborg fortsätter att ringa och hålla kontakten. •

DÖDSSNACK

Det sägs att Astrid Lindgren sade ”Döden, döden, döden” tre gånger i början av samtal med sin syster för att sedan kunna börja prata om annat. Men SV Sjuhärad gör tvärt om Det hela började med att en vän till verksamhetsvecklare Lisa Nilsson frågade om det vore möjligt för SV att dra igång en cirkel på just temat döden.

finns recept på alltifrån kokostosca och mandelkyssar till radiokaka och marängbomber.

– Det här jobbet har varit så roligt, säger Laila Johansson, verksamhetsutvecklare på SV Blekinge, som har jobbat i tätt samarbete med Charlotte Jareklev, verksamhetsledare på Röda Korsets Karlskronakrets. Vi kanske borde göra en bok till…

I SV:s regi har det även tagits fram en studieplan som gör att bakboken kan användas på särskilda boenden där man kan baka och fika tillsammans med de äldre.

Kakboken finns att köpa för 50 kr (självkostnadspris) på alla SV- kontor i Blekinge eller i Röda Korsets secondhandbutik i Karlskrona. Boken kan även beställas från SV Blekinge, blekinge@sv.se (porto kostnad 40 kr till kommer).

– Hon är själv i 50-årsåldern, har föräldrar som blir allt äldre och skröpligare och det hade satt igång många tankar. Både om föräldrars bortgång, men även hur vill man själv ha det. Var och hur vill man bli begravd och så vidare, berättar Lisa Nilsson.

Hon tog upp det till diskussion i sitt tjejgäng och det visade sig vara fler som gick med liknande funderingar. Samtidigt ställde hon frågan i en lokal Facebookgrupp om det fanns intresse för en cirkel på temat och responsen var stor.

Så nu i februari är det dags.

– Behovet att prata om just döden är uppenbarligen stort. Ingen av oss kommer ju undan. Min ambition är att, trots det kanske tunga ämnet, försöka hålla det hela i en positiv och skön anda. Det blir både teoretiska och filosofiska diskussioner. Och självklart gofika, berättar Lisa, som själv kommer att hålla i cirkeln Hon tänker även bjuda in personer från olika professioner som kan bringa klarhet i vissa frågeställningar.

Landsbygdens villkor

EKOLOGISK MAT FRÅN ROSLAGENS FAMN

– Det är många tjänstemän som ska ha lön av det som vi producerar. Det säger Anette Gustawson som tillsammans med sin man Jacob driver Billinge gård i Roslagen.

TEXT: Jan Fröman FOTO: Mattias Glassel

GRUSVÄGARNA I ROSLAGEN är isiga men landskapet bedårande vackert i soldiset. Billinge gård syns på långt håll och när jag närmar mig tvingas jag köra in på en avtagsväg för att släppa förbi en stor tankbil som varit på gården och hämtat mjölk.

Billinge gård är en mjölkgård men som alla mjölkproducerande gårdar har den även köttproduktion. Här finns också ett mejeri och i gårdsbutiken kan du därför köpa den egenproducerade yoghurten, filen och lågpastöriserad mjölk samt en del produkter från andra gårdar i Roslagen.

EN MELLANSTOR MJÖLKGÅRD som Billinge har ställts inför många utmaningar under senare tid. Det handlar om byråkrati, om att få betalt för livsmedel av hög kvalitet och att bemästra kostnadsökningarna.

– Värst av allt är energipriserna. De drar iväg alla andra kostnader också, säger Anette Gustawson. Hon efterlyser ett energikostnadstak, inte bara nu medan kriget i Ukraina pågår, utan ett tak som ger stabila förutsättningar på lång sikt.

Gården har ekologisk produktion och är dessutom kravmärkt, vilket innebär att man inte använder kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Därför lägger Jacob och Anette Gustawson ner mycket arbete på att hitta miljömässigt hållbara lösningar. Men energipriserna har inneburit en motgång. Tidigare kördes alla maskiner på HVObränsle som minskar koldioxidut släppen med 80 procent.

– Det gjorde vi fram till förra året men 2022 blev HVO sjukt dyrt, säger Anette Gustawson, så vi var tvungna att gå tillbaka till fuldiesel. Hållbarhetstänket innebär stora utmaningar om vi vill bli fossilfria.

HON ÄR ÄNDÅ stolt över det sätt som gården drivs på. Den har 130 kor som med rekryteringsboskapen blir totalt 250 djur. Under 2022 skickades 37 kor till slakt och det gav 6 660 kilo kött. Men talet om att djurhållningen inte är bra för klimatet ställer hon inte upp på.

– Vi odlar spannmål och producerar gräs och håller 400 hektar öppet landskap. Vi

”Värst av allt är energipriserna. De drar iväg alla andra kostnader också.”

binder kol, det som är så viktigt.

Att driva gården ekologiskt och kravmärkt medför att det går att få ut högre priser för produkterna som man tar fram. Men det innebär också högre risker. Många lantbrukare går ifrån det ekologiska odlandet för att lönsamheten är för dålig.

– Två saker spelar stor roll, säger Anette Gustawson, dels måste vi vara väldigt duktiga växtodlare, men framför allt måste vi ha tur med vädret.

I FJOL VAR det väldigt torrt och det ledde till att gräs­ och spannmålsproduktionen på Billinge sjönk med 50 procent. Fyra år

tidigare, sommaren 2018, var det ännu värre. Efter den sommaren tog Anette och Jacob fram en krisplan i vilken de gjorde överenskommelser med mindre gårdar i närområdet som skulle kunna leverera foder vid behov. Ett normalår är de dock självförsörjande på spannmål och gräs. Fjolåret klarade de hyfsat även om det var lite ont om gräs.

– Vårt samarbete med granngårdarna sker även under normalår, då får vi ett överskott och kan sälja istället. Men det är viktigt att de tas om hand även bra år så att de finns för oss under dåliga år.

Men det finns fler utmaningar för det

svenska jordbruket än kraftigt ökade energikostnader och torka.

– Det är vi som är första ledet, det är vi som gör jobbet. Men det är väldigt många tjänstemän som vår produktion ska försörja.

ANETTE SUCKAR ÖVER byråkratin, det är många kontrollanter som besöker gården. En del beror på lagstiftning, en del beror på avtal. I och med att de driver en kravmärkt gård blir det ännu fler. Att få ner antalet kontroller borde egentligen inte vara svårt, tycker hon. Om de som ställer de tuffaste och mest konstiga kraven, dit hör Arla, får utgöra norm så skulle andra kunna nöja sig med det.

– Det skulle bespara oss väldigt mycket arbete.

Hon räknar upp några exempel på regler som mest förefaller vara ett spel för galleriet, eller konsumentfjäsk, som hon kallar det.

– De borde fokusera på sådant som betyder något för djurvälfärden och mjölkkvalitén.

I OCH MED att jordbruket är en bransch som tar emot stöd i olika former, bland annat från EU och Jordbruksverket, finns det många olika villkor som ska uppfyllas. Här finns väldigt mycket att göra för att underlätta och minska byråkratin, tycker Anette Gustawson, men hon är noga med att framhålla att många av kraven som ställs på jordbruket också är välkomna.

– Vi har väldigt hög kvalitet på den svenskproducerade maten och det beror naturligtvis på att det ställs höga krav på den. Många regler ska vi faktiskt vara stolta över. All byråkrati ska inte bort, men visst finns det regler som skulle underlätta vårt arbete om de mildrades eller försvann.

Hon nämner en sådan regel som faktiskt nyligen har tagits bort från Jordbruksverkets så kallade tvärvillkor.

– Förr var vi tvungna att ha öronmärkning i båda öronen på djuren om vi inte skulle riskera att få vårt gårdsstöd indraget. Det behöver vi i och för sig fortfarande men skulle en bricka trilla av blir det inget avdrag på gårdsstödet längre.

DET FINNS EN uttalad vilja att Sverige ska öka sin självförsörjningsgrad av livsmedel, inte minst har detta blivit tydligt under 2022 när livsmedelspriserna har stigit som en direkt följd av kriget i Ukraina. Anette Gustawson lyfter två faktorer som skulle kunna öka den svenska självförsörjningsgraden.

– För det första skulle de stora gårdarna kunna bli ännu större och för det andra bör det bli enklare att förvärva en gård. Fast i det fallet handlar det också om att du behöver ha mycket och bred kunskap.

När det gäller det andra exemplet är det inte bara myndigheterna som ställer krav, bankerna är inte heller någon tillskyndare av mindre eller medelstora jordbruk.

– Det är inte lätt att få lån till en ladugård för 60 kor och en mjölkrobot, men vill du bygga för 200 kor går det lättare. Stora gårdar har helt enkelt lättare att göra stora investeringar.

INNAN DET ÄR dags att ge sig ut på de isiga roslagsvägarna igen vill Anette visa något speciellt. 130 mjölkproducerande kor i all ära men tre små kor, en fjällko och två Dexter, som springer omkring på ängen känner hon en särskild stolthet över.

– Alla som har jordbruk och djurhållning borde ta ansvar för en utrotningshotad art, säger Anette och kliar dem bakom örat. •

”Många regler ska vi faktiskt vara stolta över. All byråkrati ska inte bort, men visst finns det regler som skulle underlätta vårt arbete om de mildrades eller försvann.”

LANDSBYGDSMINISTERN:

FRÅGA VARIFRÅN MATEN KOMMER

– Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för företagen för att kunna öka den svenska livsmedelsproduktionen. För det behövs kompetens försörjning, förutsättningar för innovation och utveckling samt en minskad administrativ börda för företagen. Det svarar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) när Impuls frågar vilka de viktigaste åtgärderna är för att öka den svenska självförsörjningsgraden av livsmedel.

TEXT: Jan Fröman FOTO: Ninni Andersson/Regeringskansliet Peter Kullgren

Peter Kullgren understryker att det är viktigt att inte stirra sig blind på självförsörjnings graden när man pratar om livsmedelsförsörjning. Det har traditionellt varit ett centralt begrepp för att beskriva hur importberoende ett land är, men när den mäts behöver även den inhemska produktionens beroende av import av insatsvaror inkluderas.

– Utan importerade insats varor skulle den svenska jordbruksproduktionen vara

att se över fler lättnader i grund- och tvärvillkoren?

– Sverige har tillsammans med flera andra medlemsländer förhandlat för att förenkla grundvillkoren (tvär villkoren), medan EUkommissionen och Europaparlamentet i stället har velat lägga till fler obligatoriska krav, säger Peter Kullgren. Det har tyvärr lett till att de obligatoriska villkoren blivit mer omfattande. Sveriges prioritet under förhandlingarna och i den svenska tillämpningen har också varit att kraven ska kunna anpassas till svenska förhållanden.

certifieringssystem kan komp lettera den offentliga livsmedelskontrollen så att företagens tid och resurser kan sparas.

Vilket är ditt bästa tips för att få konsumenten att välja svensk producerad mat när de handlar?

betydligt lägre. De livsmedel som produceras i Sverige är ofta beroende av till exempel globala värdekedjor för energi, gödsel, foder, utsäde, växtskyddsmedel och maskindelar för att kunna bedrivas och växa, säger Peter Kullgren.

Några lättnader i de så kallade tvärvillkoren har nyligen genomförts, men en mjölkproducent som Impuls intervjuar i detta nummer nämner en rad regler som måste uppfyllas för att jordbruksstödet ska utgå men som upplevs mest som spel för galleriet. Är regeringen beredd

En lantbrukare måste följa många regler, en del enligt lag, andra genom avtal. Skulle det vara möjligt för staten/länsstyrelsen att upphandla kontroller så att till exempel de som gör de mest omfattande kontrollerna får göra kontroller även för länsstyrelsen? Därigenom skulle den administrativa bördan på jordbruksföretaget minska.

Peter Kullgren håller med om att mängden kontroller kan upplevas som en börda oavsett om den beror på krav som är i bindande lagstiftning eller på fri villiga åtaganden som företag har gjort i avtal med andra företag eller val att producera i enlighet med reglerade kvalitetssystem, till exempel ekologisk produktion.

– För att minska kostnader och underlätta för företagen har Livsmedelsverket inom ramen för livsmedelsstrategin fått i uppdrag att bland annat utreda hur privata

– Det finns flera sätt att göra det på. Ett sätt är att kolla om produkten är märkt med det frivilliga ”Från Sverige”-märket, medan ett annat är att fråga på en restaurang om ursprunget på maten som de serverar. Jag frågar själv ofta om ursprunget när det inte är tydligt märkt och får nästan alltid svar, vilket jag uppskattar.

Har regeringen några andra planer för att hjälpa lantbruken under den nuvarande energi- och kostnadskrisen?

– Vi följer situationen på jordbruksmarknaden noga, säger Peter Kullgren. Sänkningen av skatten på diesel och krisstödpaketet på sammanlagt 3,2 miljarder kronor har varit viktigt för många företag i den nuvarande situationen med höga kostnader. Det som tillkommer nu är elprisstödet som även kommer jordbruksföretagen till del.

– På EU-nivå kommer det svenska ordförandeskapet att prioritera frågan om stöd för lantbruket. I ett första steg kommer en diskussion att ske om eventuell aktivering av krisreserven för att stötta jordbrukare och sektorer som har särskilda svårigheter. •

”Utan importerade insatsvaror skulle den svenska jordbruksproduktionen vara betydligt lägre.”

Landsbygdens villkor

STATLIG REGLERING AV LIVSMEDELSPRISER INGEN LÖSNING

Sveriges livsmedelsproduktion är en av världens mest hållbara vad gäller miljöfrågorna. Lantbrukare i Sverige tar hand om djuren och skapar biologisk mångfald i odlingslandskapet, men vi får inte tillräckligt betalt för de tjänsterna. Det menar Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och varnar för att hållbar svensk livsmedelsproduktion kan komma att stängas ner.

TEXT: Jan Fröman FOTO: Mattias Glassel

– Lönsamheten och konkurrenskraften är de största hindren för att Sverige ska kunna öka sin självförsörjningsgrad av livsmedel. Det säger Palle Borgström som är förbundsordförande för LRF.

– Sverige som land kan bli mer självförsörjande på insatsvaror så som mineralgödsel och bränsle. Vi har flera naturresurser här hemma, men olika miljöregler gör att vår framställning av exempelvis mineralgödsel stoppas.

Det finns flera åtgärder som regeringen skulle kunna ta tag i, enligt LRF. Dit hör att

Sverige behöver en uppdaterad livsmedelsstrategi som märks på gårdsnivå. Dessutom riskerar EU:s regelverk att försvåra användningen av skogsrester till bioenergi, vilket skulle sakta ner klimatomställningen.

På annan plats i detta nummer vittnar en mjölkbonde om svårigheten att få lån till investeringar. Att få lån till en ladugård för 60 kor och en robot är inte lätt. Men för den som ska bygga för 200 kor går det bra.

Vad kan LRF göra för att påverka bankerna? – LRF för en kontinuerlig kontakt med bankerna, bland annat genom fysiska träffar både regionalt och på riksnivå, men också via omvärldsanalyser, säger Palle Borgström. För LRF är det viktigt att bankerna har full förståelse för lantbruksföretagens komplexitet, men till syvende och sist är det bankerna som lånar ut pengar och gör sina kreditvärderingar.

Regeringen har utlovat såväl elprisstöd som sänkta drivmedelspriser (bensin- och dieselskatt). Borde det vara aktuellt med matpris-

Lantbrukarnas riksförbund

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) är en partipolitiskt obunden företagar- och intresseorganisation för människor och företag inom de gröna näringarna.

LRF medverkar till utveckling av företag och företagare med jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö som bas, så att de kan förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft.

LRF har 140 000 medlemmar, som tillsammans driver 65 000 företag.

stöd också, till exempel en tillfälligt sänkt matmoms?

– Det är viktigt att konsumenterna fortsätter att välja svenskt, både ur ett lantbruksperspektiv och ur ett beredskapsperspektiv, säger Palle Borgström. Lantbrukarna har levt med låg lönsamhet under väldigt lång tid och ökade livsmedelspriser har till viss del varit nödvändigt för lantbruksföretagens överlevnad och för försörjningstryggheten i landet. När det gäller statlig reglering av livsmedelspriserna har vi testat det under lång tid i Sverige och vi har sett alla nackdelar som det leder till. Det är inte lösningen på dagens höga livsmedelspriser.

En betydande administrativ börda för många lantbrukare är alla de kontroller som ska genomföras. Många är nödvändiga och bra, men skulle de kunna minskas?

– Antalet lagkrav mer än fördubblades mellan 1996 och 2016 och den utvecklingen måste brytas. Det är inte hållbart att en företagare med 60 kor ska ha samma lag­

krav som ett storföretag som Ericsson till exempel, säger Palle Borgström.

Kan LRF tuffa till sig och ha en högre profil i debatten?

– LRF kan, och vill, alltid bli bättre, tuffare och vassare för att driva våra medlemmars intressen. Det är alltid en balansgång, men vi tror ofta på dialog snarare än konflikt för att uppnå våra medlemmars mål. LRF är uppskattat hos myndigheter och politiker för att vi är sakliga och tillför fakta kring våra näringar. Det är också därför LRF lyckades få förra regeringen att inför ett krisstöd på drygt tre miljarder kronor och att vi har nu en nationell livsmedelsstrategi, avslutar Palle Borgström. •

ÖVERBLICK ”EN INSIKT SOM FICK MIG BÄTTRE ATT FÖRSTÅ STRATEGIARBETET”

Under två dagar i december förra året höll Studieförbundet Vuxenskolan en stor strategikonferens på Sånga-Säby på Ekerö utanför Stockholm. Deltog gjorde de med uppdrag i SV, chefer för avdelningar och region, förbundskansliets ledningsgrupp samt representanter från SV:s grund- och medlemsorganisationer. Impuls frågade två av deltagarna vad de tog med sig från helgen.

NICLAS ERLANDSSON, ORDFÖRANDE SV HALLAND

Vad var det bästa med konferensen?

– Det sociala mötet, samtalen, erfarenhetsutbytet med deltagare under konferensen, personalen från förbundskansliet, gäster, och sist men inte minst den underbara miljön på Sånga­ Säby.

Vad tog du med dig från konferensen?

– Att vi är olika, har olika förutsättningar runt om i landet, men ändå besitter en gemensam styrka/syn på att folkbildningen är viktig och vi ska hålla den vid liv.

Hur ser du på SV:s strategiarbete framåt?

– Jag ser positivt på det och tror det är oerhört viktigt för oss, in i framtiden med det förändrade synsättet

Smått och gott om förbundets verksamhet på nationell nivå.

och hårdare klimatet i samhället. Vi är och ska kunna stå starka och förvissade om att vi är redo att möta de utmaningarna.

FRIDA LINDBERG, AVDELNINGSCHEF SV VÄSTERBOTTEN

Vad var det bästa med konferensen?

– Mycket tid till samtal och fördjupade diskussioner, det var väldigt bra. Roligt inslag med kvällsaktiviteten ”Bäst i test” alltid värdefullt att få skratta tillsammans.

Vad tog du med dig från konferensen?

– Jag insåg för första gången att strategiarbetet och strategiska planen inte är samma sak. Det var en insikt

som fick mig bättre att förstå strategiarbetet och känna att det kan bli något bra. Det andra är mötet med övriga avdelningschefer.

Hur ser du på SV:s strategiarbete framåt?

– Vi är i ett läge när framtida förutsättningar såsom statsbidrag och arbetssätt är ovisst. Det försvårar strategiarbetet. Samtidigt kan vi inte invänta att allt ska klarna innan vi börjar formulera oss. Att jobba strategiskt kanske just innebär att ständigt befinna sig i någon form av förändring. •

Skärpta krav efter granskning

Efter Riksrevisionens granskning om kontroll och uppföljning av studieförbundens statsbidrag meddelade regeringen i början av januari att de skärper kraven för Folkbildningsrådets rapporter gällande förbundens ekonomi och användning av statsbidragen. Senast 1 april ska Folkbildningsrådet redovisa vilka åtgärder som man har vidtagit och planerar vidta. – Folkbildningen är betydelsefull för att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Statens stöd till folkbildningen ska gå just till folkbildningsverksamhet och kontrollen av statsbidraget till folkbildningen behöver därför stärkas väsentligt, säger utbildningsminister Mats Persson (L) i ett pressmeddelande.

Ledningsgruppen på SV:s förbundskansli kommer nu, tillsammans med alla avdelningschefer, att se över vilka eventuella konsekvenser förändringarna får för SV:s verksamhet. Förbundschef Johan Fyrberg ser dock ingen anledning till oro. – Hur vi kan följa ekonomin för att stärka och utveckla vår verksamhet har vi följt och jobbat med ett antal år. Detta finns också med i verksamhetsplanen för 2023. Dock är vi i grunden trygga med att statsbidraget går till folkbildningsverksamhet och ingenting annat. •

Resultat från Mitt val klart Statistiken över förra årets kampanj med Mitt Val är nu klar och resultatet visar bland annat att över 1000 personer deltog i studiecirklar kring mitt val i 83 kommuner. På Uppsala universitet bedrivs forskning på Mitt val som ett internationellt framstående experiment i inkludering i val och demokrati. Enligt deras preliminära statistik gick 85 procent av deltagarna till valurnorna. Kjell Stjernholm är utvecklingsledare och sam ordnare funktionsnedsättning.

– Vi är glada över att vi i år nådde 42 procent fler än valet 2018 och att en första analys av forskningen säger att valdeltagandet var 85 procent bland deltagarna, säger han.

Resultatet av Mitt val

Antal kommuner som nåtts av verksamhet: 83

Antal studiecirklar: 156

Antal deltagande i studiecirklar var 1084, varav 912 personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Antal lättpratade valdiskussioner: 61

Antal deltagande publik lättpratade valdiskussioner: 1 555

Preliminärt valdeltagande bland deltagarna: 85 procent

BESLUT OM INTERNMOMS EN SEGER FÖR CIVILSAMHÄLLET

Regeringen har i dagarna fattat beslut om förändringar av den så kallade internmomsen som angår civilsamhällets organisationer. Beslutet innebär att den så kallade internmomsen begränsas så att svenska reglerna inte går utöver vad EU:s direktiv kräver.

– Det är en seger för oss och civilsamhället i stort att regeringen nu lägger förslag på lättnader av internmomsen. Det visar att regeringen är lyhörd för civilsamhällets behov, även om det fortfarande är oklart vad förslaget kommer att få för praktiska konsekvenser för våra medlemmar, säger David Samuelsson, generalsekreterare för branschorganisationen Studieförbunden i ett pressmeddelande. •

NOMINERA TILL LÄTTLÄST-PRISET 2023

För fjärde året i rad delas Lättläst-priset ut. Studieförbundet Vuxenskolans litteraturpris för lättläst litteratur är historiskt. När det delades ut första gången 2020 hade aldrig tidigare ett pris för lättläst skönlitteratur delats ut i Sverige. Priset delas ut på årets Bokmässa.

Du kan nominera böcker som är lättlästa, inte är äldre än två år och det går bra att nominera redan utgivna romaner som är bearbetade till lättläst.

Mejla din nominering till lattlast@sv.se. Glöm inte att skriva ”Lättlästpriset” som ämne i mejlet. Nominera senast 28 februari.

Cirkelledarintervjun

MYCKET ENERGI OCH NORRLÄNDSK SISU

Ska du delta i en cirkel i Haparanda, oavsett om det gäller linedance, body groove eller en stickad Strömsötröja, är det stor chans att du stöter på Carina Kapraali. Hon är nämligen en riktig eldsjäl och en av Studieförbundet Vuxenskolans främsta cirkelledare i Haparanda där hon har ett finger med i både det ena och det andra.

I den lilla byn Karungi, som ligger strax norr om Haparanda, bor Carina Kapraali, 64 år, tillsammans med sin man Pentti och hunden Basse. Förmiddagarna är vikta för Basse och långa promenader i skogen runt omkring. På eftermiddagarna händer det däremot allt som oftast att hon beger sig till Haparanda för att hålla en kurs i en det ena, en det andra.

DET SPRUDLAR AV energi när man talar med Carina. Hon berättar om sitt liv inom vården, 45 år totalt, där hon jobbade sig upp från att ha sprungit med post, blivit sjukvårdsbiträde, undersköterska, sjuk sköterska, specialistsjuksköterska, medicinskt ansvarig sjuksköterska till biträdande socialchef.

Dessutom extraknäckte hon som ambulansförare, hon var den första sjuk sköterskan i Haparanda som körde ambulans. Det är mycket hennes förtjänst att det idag alltid finns minst en sjuksköterska i ambulanserna, som numera är rullande vårdinrättningar istället för endast en transport. Numera är hon dock pensionerad.

Men vid sidan av sjukvården är det dansen som har genomsyrat hennes liv. Både hennes föräldrar var folkdansledare. Och när det i början av 2000 ­talet skulle starta en kurs i linedance i Karungi var Carina naturligtvis med.

– När det händer något i byn är det själv­

Carina Kapraali med sin älskade hund Basse, som hon nu har börjat att köra drag med.

klart att man hänger på, säger hon.

Linedance ­gänget, som bestod av både unga och gamla, nöjde sig inte med att bara dansa hemma Karungi utan slog sig i backen på att de skulle ta sig till VM i Nashville, USA, något år senare. Man jobbade ihop pengar genom föreningsarbete och reste iväg.

– Några placeringar blev det inte, men vårt mål var att komma till USA, där ingen hade varit tidigare, och det uppnådde vi ju.

NÅGRA FORTSATTE SEDAN att tävla individuellt, däribland Carina Kapraali, som nådde flera stora framgångar och mästerskapstitlar. Och det var också linedancen som 2017 ledde henne till SV i Haparanda. Hon fick en fråga om att leda en kurs och nappade naturligtvis.

Sedan slog pandemin till, danskurserna ställdes in och för att ha något att göra hoppade Carina själv på en digital kurs där man virkade en temperatur filt.

Hon kom igång med virkningen och stickningen igen och en dag, när hon i väntan på annat satt och fäste trådar på ett par sockor på SV i Haparanda, kom verksamhetsutvecklare Åsa Tornin förbi och föreslog att hon även skulle hålla kurs i sockstickning. Därefter har det bara rullat på med cirklar i flätstickade reflexmössor, virkade koftor, Strömsötröjor och så vidare.

– Strömsöcirkeln blev fulltecknad på bara några timmar och dubblerades, berättar Carina med glädje i rösten.

SAMTIDIGT HAR HON fortsatt med dansandet. I höstas höll hon en cirkel i dansen body groove, där målet är att fylla deltagarna med rörelseglädje och harmoni genom enkla steg och helt utan krånglig koreografi.

– Det finns många människor som av olika anledningar har gått upp i vikt och inte känner sig bekväma med att gå till ett gym eller en fitnesstudio. Dem vill jag hjälpa genom dansen.

Carinas filosofi är att sikta in sig på kortare cirklar, fem till sex veckor i taget, eftersom ”folk inte är beredda att binda upp sig för längre perioder”.

Som avslutning skickar hon med ett visdomsord till oss alla:

”Konst är något som du inte kan och när du kan det är det ingen konst”. •

Den virkade konsten växer fram under Carina Kapraalis studie cirklar.

Höger: Den populära Strömsötröjan.

”Konst är något som du inte kan och när du kan det är det ingen konst.”

Minicirkeln

GAMMAL STOL BLIR SOM NY

Har du en gammal fin stol som står och dammar på vinden eftersom den inte längre håller för att sitta på? I den här minicirkeln lär du dig, steg för steg, att klä om en stol så att den blir som ny igen.

TEXT & BILD: Tanja Markuse

Det måste inte vara dyrt att klä om en stol, fåtölj eller soffa. På loppmarknader går det ofta att hitta bra och slitstarka möbeltyger för en mindre summa. Ibland kan man också hitta gamla skummadrasser som duger bra till att skära till dynor av.

Ska du klä om någon mindre möbel går det också utmärkt att använda gamla jeans eller något annat slitstarkt tyg, bara fantasin sätter gränser.

FÖR MIG ÄR miljön och klimatet viktigt så när jag måste köpa nytt ser jag alltid till att använda tyg i naturmaterial.

Sadelgjord bör man dock inte att återanvända, där blir kvaliteten alltid bättre om ny används. •

Det måste inte vara dyrt att klä om en stol, fåtölj eller soffa. På loppmarknader går det ofta att hitta bra och slitstarka möbeltyger.

Ta bort allt gammalt material och ta försiktigt bort alla spikar och klamrar. Det här materialet går inte att återanvända och ibland är det bara damm som håller ihop sitsen.

3.

När allt gammalt material är borta är det dags att spänna fast den nya sadelgjorden. För att den ska vara hållbar är det viktigt att den är gjord i linne. Lägg ut den över sitsen (se bilden) och spika eller klamra fast den. Här är det viktigt att sadelgjorden är ordentligt spänd.

6.

Placera skumsitsen på juteväven och lägg sedan över lakansväv.

Spika juteväv över sadelgjorden. Cirkeln visar hur det ser ut underifrån.

7.

I stolens ram klamras sedan lakansväven fast innan tyget läggs på.

Viktigt!

5.

Nu är det dags att lägga på skummet, använd skumsåg eller en tapetserarkniv för att få till rätt storlek. Skumsitsen på bilden är 4 cm tjock.

8.

Limma ett band eller liknande runt tygkanten för att dölja klamrar och spikar.

Se till att tyget ligger rakt innan det spikas fast i stolen. Mät ut med måttband och sätt en markering på alla sidor.

SÅ HÄR GÖR JAG Cirkelcoacherna

FRÅGAN

Hur involverar du gruppen i cirkelns innehåll och arbetssätt?

STUDIECIRKLAR KAN SÄGAS bestå av dess deltagare. Planen för vad varje cirkel ska innehålla och hur träffarna vanligtvis är upplagda finns så klart från start, men sedan låter jag deltagarna och gruppdynamiken sätta agendan för dagen.

En grupp med lite mer tillbakadragna och tystlåtna deltagare följer i stort den grundplan som finns, och det är inget fel med det så länge deltagarna känner att de får ut vad de har önskat. En mer dynamisk och interagerande grupp däremot kan styra diskussionerna och innehållet i träffen

Ibland behöver man tips från andra. Här bjuder erfarna cirkelledare på sina tankar.

CIRKELCOACH: Arne Nilsson

Bor på Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik. Han jobbar till vardags som projekt-beredare för ett företag i elautomationsbranschen. Arne har i över 20 år hållit jägarexamenskurser för Studieförbundet Vuxenskolan i Örnsköldsvik, och även en del andra jakt- och naturrelaterade kurser.

ganska långt från denna grundplan.

Genom att uppmuntra deltagarna att ställa frågor och kommentera får jag en fingervisning om vad de vill utforska vidare inom ämnet. Då kan jag med ledande frågor få diskussionen att ta fart och riktningen bestämmer deltagarna i princip själva.

När träffen är slut och vi summerar kvällen händer det att vi inser att vi bara har snuddat vid det tänkta ämnet, men i stället fördjupat oss i andra delar. Vi kan också ha avvikit från tänkt upplägg och skjutit på fikapausen eftersom diskussionerna var

intressanta, eller kanske var det under fikapausen som vi diskuterade som bäst så fikat drog ut på tiden.

Nyckeln är interaktionen. Att få i gång diskussionen och att försöka få även de tystare deltagarna att kommentera i diskussionerna är viktigt, och sedan vara lyhörd och låta deltagarna styra riktningen i största möjliga mån. Så länge jag ändå ser till att det som vi faktiskt har sagt att vi ska avhandla verkligen blir avhandlat – tiden kan lätt sväva iväg! •

I SV FÅR ALLA VÅRA LEDARE UTBILDNING

Vi vill ge dig som cirkelledare bästa förutsättningarna att genomföra dina cirklar. Det gör vi på många sätt i den lokala verksamheten genom att erbjuda utbildningar och inspirationstillfällen. Våra cirkelledarutbildningar är indelade i tre steg och vårt mål är att alla ledare ska genomgå minst introduktion och cirkelledarutbildning grund.

INTRODUKTION

Den digitala introduktionsutbildningen hittar du på www.sv.se/cirkelledare/ cirkelledarutbildningar. Där får du en första information om SV och om vår folkbildnings verksamhet. Här får du också veta mer om vad folkbildning är och varför staten ger oss bidrag till verksamheten.

Vill du inte gå den digitala introduktionen kan du få samma utbildning hos din avdelning.

CIRKELLEDARUTBILDNING GRUND

Cirkelledarutbildningen genomförs ofta både digitalt och fysiskt och kan anpassas efter vilken målgrupp eller efter vilket ämne som du ska leda cirklar i. Utbildningen innehåller allt från ledarskap, att leda lärande i grupp, folk bildningens pedagogiska metoder till erfarenhetsutbyte mellan ledare.

Du kan själv hitta cirkelledarutbildningar här: www.sv.se/cirkelledare/ cirkelledar utbildningar/aktuellacirkelledarutbildningar/

FÖRDJUPNING OCH INSPIRATION

Utbildningar och inspirationsträffar på fördjupad nivå genomförs på olika sätt i våra avdelningar, så enklast hör du med din avdelning vad som är på gång.

Vill du lära dig mer om hur du kan använda digitala platt formar och verktyg i din cirkel finns det digitala utbildningar att ta del av på www.sv.se/cirkelledare/ cirkelledar utbildningar/aktuellacirkelledarutbildningar/

Har du en fråga kring din cirkel eller ditt arbete som cirkelledare?

Mejla impuls@sv.se, skriv ”Korta frågor och svar ” i ämnesraden.

Samverkan ÖVERBLICK

SV och dess grund-, medlemsoch samverkande organisationer.

ETT LEVANDE STUDIEMATERIAL

Under hösten och fram till april i vår pågår en pilotstudie där SPF Seniorernas medlemmar erbjuds möjlighet att på ett nytt sätt utbilda sig i att använda smartphones.

Ellinor Lundström, digitaliseringsstrateg hos SPF Seniorerna och initiativtagare, märkte att det fanns ett sug hos medlemmarna att hoppa på digitaliseringståget. Men även om viljan att lära sig använda smartphones var stor hade många föreningar svårt att hitta egna ledare. Hon kon taktade SV och blev ihopkopplad med Lina Brustad som ansvarade för SV:s projekt ”Digitala hubben”.

– Vi började prata och när jag lyfte min idé växte det fram att vi skulle göra arbetet i cirkelform med en digital ledare. Men också med en kamrat­

Årets unga folkbildare

Ellinor Lundström är digitaliseringsstrateg hos SPF Seniorerna. Foto: Joakim Kosk

cirkelledare på plats som hjälper till i rummet. Den digitala ledaren ska ses som ett levande studiematerial, berättar Ellinor Lundström.

EFTER ATT DEN digitala ledaren och ett antal kamratcirkelledare hittats

kunde man börja söka deltagare och starta i gång. Fyra orter deltar nu i studien – Boo, Simrishamn, Helsingborg och Olofström.

Enligt Ellinor Lundström har alla utvärderingar varit positiva och hon menar att mycket hänger på hur ledaren är.

– Jag var med första gången vi hade cirkeln i Boo, då kändes det som att han var i rummet fast han var på teven. Så närvarande var han.

UNDER VÅREN ÄR ytterligare en kurs i smartphone samt en kurs i säkerhet på nätet inplanerat. Efter det ska projektet utvärderas.

– Men eftersom vi har fått så bra respons på den första vändan tycker jag att vi redan nu skulle kunna köra i gång ganska storskaligt, avslutar E llinor Lundström. •

Elvira Blomquist, medgrundare till föreningen Ungteatra i Varberg, har tilldelats utmärkelsen

årets unga folkbildare 2022. Hon får priset för att hon genom sitt ledarskap låtit föreningens medlemmar att ta plats och utvecklas som individer såväl på scen som utanför. Utmärkelsen delas ut årligen av föreningen Vi Ungas vänner tillsammans med SV och Alma folkhögskola.

– Det är en ära att få leda och vara drivande

i föreningens arbete. Jag är stolt över att genom våra projekt ha fått lära känna mig själv bättre och bidragit till att väcka engagemang hos andra. Det ger mig energi att se så många andra unga engagera sig i scenkonst och samhälls frågor, säger hon.

Elvira Blomquist, Ungteatra, är årets unga folkbildare 2022.

SV fortsätter att folkbilda om dikesunderhåll

I samverkan med LRF fortsätter projektet med studiecirklar om diken. – Dikesunderhåll är viktigt för att vi i Sverige ska kunna bruka jorden på ett resurseffektivt sätt och har stor klimatpåverkan då ett välskött dike minskar onödigt användande av resurser när marken används optimalt, skriver SV i ett pressmeddelande.

Projektet med studiecirklar om diken har pågått sedan 2019. När Jordbruksverket nyligen upphandlade för 2023-2024 tog SV hem vinsten och får fortsätta att folkbilda om dikesunderhåll.

VI UNGA MED I KONTANTUPPRORET

Kontanter är viktiga för en levande landsbygd och ibland avgörande för föreningar. Det menar Bartosz Stroinski, förbundsordförande i Vi Unga, som i höstas anslöt sig till ”Kontantupproret”.

och ett samhälle som uppmuntrar till användning av kontanter skulle dessa föreningar kunna ha en ekonomi.

Bygdegårdarna satsar på kulturbygdsturné

Med stöd från Statens kulturråd kunde Bygdegårdarnas riksförbund förra året dra i gång ett projekt med en kulturbygdsturné. Av närmare 700 sökande valdes 24 yrkesverksamma kulturarbetare ut, en för varje bygdegårdsdistrikt. Fram till projektets slut den 30 juni ska de anordna publika arrangemang och workshops inom sina respektive kulturområden. Stefan Löfgren, Bygdegårdarnas riksförbund, leder projektet.

Hur går satsningen, får ni många besökare?

– Det finns länder som har lagstiftat om detta och ser kontanter som ett lagstadgat betalningsmedel. Norge är ett sådant exempel, där är man helt enkelt tvungen att ta emot kontanter.

Tror du att det går att förändra och att kontanter kan få en större plats igen?

– Vi tror absolut att det går att förändra. Det handlar inte om att kontanter ska ta över de digitala betalningsmedlens plats utan vara ett komplement. Men ungdomar måste kunna få bli vuxna och man växer med ansvar, säger Bartosz Stroinski. •

Bartosz Stroinski

Idag finns utmaningar när föreningar bestående av barn och unga vill starta ett föreningskonto. Långa handläggningstider hos banker, krånglig administration och i vissa fall krav på att vårdnadshavare eller annan myndig person hjälper till. Bartosz Stroinski menar att Vi Ungas beslut att gå med i ”Kontantupproret” står på två ben. – Det ena är att det är en frihetsfråga för barn och unga som idag är beroende av vuxna för att kunna öppna ett konto eller Swish. Det andra gäller föreningslivet och möjligheten att hantera en ekonomi och att även den minsta föreningen ska kunna ha en ekonomi i verksamheten.

BARTOSZ STROINSKI MENAR också att oavsett hur smidigt Swish och kortbetalning än är blir det kostsamt för små föreningar att erbjuda den typen av betalningsmöjligheter. Det gör att vissa föreningar idag väljer att inte ta betalt alls. Med fler bankomater

Kontantupproret

Ett löst sammansatt nätverk av intresseorganisationer, politiker och intressenter som anser att det är viktigt att kontanter finns kvar som betalmedel vid sidan av andra lösningar. Bakom initiativet står Björn Eriksson, tidigare både ordförande i Säkerhetsbranschen, rikspolischef och f.d. landshövding i Östergötland. Idag ordförande i Riksidrottsförbundet.

– Några arrangemang har gjorts under hösten, men merparten av arrangemangen sker under våren 2023. Därför har vi ännu inte så många publiksiffror. Däremot är intresset stort från föreningarna att vara arrangör och ta del av projektet.

Blir det en fortsättning?

– Kulturbygdsturnén är finansierad genom återstartsbidrag för kulturen via Statens kulturråd. Bygdegårdarnas riksförbund var den ideella organisation som fick det i särklass största beloppet och vår förhoppning är naturligtvis att hitta någon form av fortsättning men framför allt att genomföra projektet på ett bra sätt och fånga lärdomar från alla inblandade.

Har du något exempel som hittills varit lyckosamt och som är värt att särskilt ta upp?

– Det finns så mycket spännande som är på gång. Så många olika former av kulturuttryck. Extra kul är ju de föreställningar och konserter som får sin premiär i samband med Kulturbygdsturnén. •

ELISABETH DAHLIN, BARNOMBUDSMAN

MÅNGA UTSATTA BARN UTAN HJÄLP

DET TOG TIO år av förhandlingar, i gengäld ställde sig alla regeringar i FN:s generalförsamling bakom beslutet att anta konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen. Att barn fick egna rättigheter formulerade i ett lagligt bindande dokument är en milstolpe i arbetet att skydda och värna barn.

Sverige har länge arbetat för att stärka barns rättigheter och varit ett föregångsland. För väldigt många barn är Sverige ett fantastiskt land att växa upp i. Vi har trygghetssystem för barn som tillhör de bästa i världen. Och första januari 2020 blev barnkonventionen lag. Det är ett stort steg framåt för att uppfylla barns rättigheter. Trots detta vet vi att många barn i utsatta situationer inte får det stöd och den hjälp som de har rätt till.

DET GÄLLER BARN som utsätts för våld och övergrepp, barn som växer upp i fattigdom, barn i migration och barn med funktionsnedsättningar. Det är djupt orättvist att likvärdigheten brister, att till exempel barn som växer upp i fattigdom har högre risk för sämre hälsa, i högre grad riskerar att inte klara skolan, att utsättas för våld och ha svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Tydliga krav på systematik och rutiner behövs för ett framgångsrikt barnrättsarbete. Samverkan och samarbete mellan aktörer runt barnet är nödvändigt och utgångspunkten måste alltid vara barnets behov. Krav måste ställas på att bedömning av barnets bästa alltid görs och frågor om våld ska vara rutin. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt fri från våld.

Barnkonventionen ger barnet status som rättighetsbärare. Det innebär till exempel

att barnet har rätt att delta i den demokratiska beslutsprocessen, rätt till autonomi och rätt att utöva dessa rättigheter självständigt. Det innebär också att barnet ska ha kunskap om och möjlighet att utkräva sina rättigheter.

VI SER FYRA områden där behovet av åtgärder och utveckling är stort:

• Barnkonventionen i rättstillämpningen. Jag konstaterar att det ännu inte finns någon systematik i hur barnkonventionen används i rättstillämpningen i kommuner, regioner och statliga myndigheter.

• Barnkonsekvensanalyser och prövning av barns bästa. Varje beslut som rör barn, från beslut i enskilda fall till nationella beslut kring exempelvis lagstiftning, måste föregås av en prövning av barnets bästa, men här finns stora brister.

• Barns möjligheter att hävda sina rättigheter och att få upprättelse måste säkerställas.

• Barnkonventionen gäller alla barn. Det finns stora brister när det gäller barns tillgång till sina rättigheter, likvärdigheten måste uppfyllas.

FÖR ATT LYFTA barnet till att själv kunna påverka och förändra sin egen situation behöver de möta vuxna som efterfrågar deras åsikter och synpunkter. Vuxna som visar att barnets tankar är viktiga vid beslutsfattande som rör dem. På så vis läggs grunden för en mer inkluderande och välfungerande demokrati för kommande generationer. •

Utsågs 2018 till barn ombudsman.

Har arbetat som tjänsteman på ambassader runt om i världen. Var generalsekreterare för Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU). Har arbetade på Sida och Kommerskollegium.

2005-08 ambassadör och chef för Globalt ansvar vid utrikesdepartementet.

2008 utsågs hon till generalsekreterare för Rädda Barnen.

Barnombudsmannen

Myndighet som bildades 1993 med uppdrag att driva på och bevaka efterlevnaden av FN:s konvention om barns rättigheter. Driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, regioner och myndigheter. Myndigheten är opinionsbildande och företräder barns och ungas intressen i den allmänna debatten och ger rekommendationer till regeringen.

LYCKAS MED SVENSKA

– nu för både kurs B och C

Lyckas med svenska är ett mycket uppskattat läromedel i tre delar som vänder sig till elever som studerar sfi B och C.

Beställ kostnadsfritt provexemplar

Lyckas med svenska 1 passar dem som har små eller inga förkunskaper i det svenska språket.

Du som är lärare inom vuxenutbildningen kan beställa provexemplar av våra elevpaket för att få en bättre bild av läromedlet.

riktar sig till dem som redan har tillägnat sig det mest grundläggande i språket och är redo att gå vidare med mer utmanande texter och teman.

Nyhet

är den mycket efterfrågade fortsättningen på Lyckas med svenska 1 och 2. Läromedlets innehåll täcker alla C-elevers behov.

Läs mer om serien och beställ kostnadsfritt provexemplar:

skanna qr-koden eller besök studentlitteratur.se/lyckas-med-svenska

1/2023

BROR TILL B SOM

VUNNIT I MELLO

KAN

MAN FÅ

LJUSA

KNATTE TUTU FÅR MAN STÅ SITT

ÄR DELTAGARE GER NOBBEN

FLICKVÄN BILDAR FLAK DE STRED I SKÅNE

PÅ DET SÄTTET!

JOHN LE SOM SKREV

GOTT FÖR HYENA

DEN HAR LÄKTARE ÄR GREVAR

HAR PLAN KÖRS FORT I

IGÅNG KÄNNER TINGELING SKURAS GOLV MED FÖRSMÅ

DÄR SER MAN! GE UT

TRADITIONER

VAR HON MED I JURYN I

AVSLAG I DALLAS FÅR EJ OSALIG

GÖR POLISER GRÖN ZON

KAN MAN LÄNGTA INFRARÖD

KLINKAS PÅ GÄRDE-

DRAGIT STRECK

ANGER DATUM KIM JONG FYLLS MED BLADDRYCK

CITRONFÄRGAD BÄR BARR

GRANNA FÅGLAR INHYSA

DU OCH DE ANDRA DILLAT

HÅLLS INLÅST

Krysslösning 4/2022

Vinn en bok

Dags för ett nytt kulturkryss. Lösningen vill vi ha senast den 10 april 2023.

Du är välkommen att mejla in din krysslösning, vi har tyvärr inte möjlighet att hantera krysslösningar som kommer in på papper.

Mejla meningarna i de gulmarkerade rutorna till impuls@sv.se , tillsammans med namn, adress, postnummer och postort.

Märk mejlet med ”Kulturkryss nr 1/23”

Tre vinnare får ett presentkort på 200 kr från Akademibokhandeln.

Vinnare i Kulturkrysset nr 4/2022:

Lars Nordström, Njurunda

Anki Nordin, Förslöv

Magdalena Chandrakaí, Lönashult

Du är SV.

Du är en del av Studieförbundet Vuxenskolan, ett av Sveriges största studieförbund. Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. SV vill ge människor möjligheter. Därför erbjuder vi en bred verksamhet med studiecirklar, kurser och kulturaktiviteter.

Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet. SV är den mest pådrivande lokala kraften för utveckling av föreningsliv och kultur. Det bygger ett demokratiskt och hållbart samhälle.

Redan 1920 lades grunden för SV när bröderna Carlsson i halländska Slöinge samlade traktens ungdomar i studiecirkeln Fria Tankars Hem.

Lokalt finns 28 SV-avdelningar med egen verksamhet, cirkelledare, personal och vald styrelse med engagerade förtroendevalda. Gemensamt för alla är att vi utmanar, är tillgängliga och flexibla mot våra deltagare och samarbetspartners.

Tillsammans folkbildar vi Sverige.

Läs mer om Studieförbundet Vuxenskolan på sv.se och följ oss gärna i sociala medier.

I DETTA NUMMER

LANDSBYGDENS VILLKOR

”Det är många tjänstemän som ska ha lön av det som vi producerar.” Det säger Anette Gustawson som driver Billinge gård i Roslagen.

SID 16

MYCKET ENERGI OCH NORRLÄNDSK SISU

Carina Kapraali är en riktig eldsjäl och en av Studieförbundet Vuxenskolans främsta cirkelledare i Haparanda.

SID 24

GAMMAL BLIR SOM NY IGEN

Har du en gammal fin stol som står oanvänd eftersom den inte längre håller för att sitta på? I minicirkeln lär du dig att klä om en stol så att den blir som ny igen.

SID 26

MÅNGA UTSATTA BARN

UTAN HJÄLP

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin skriver krönika om arbetet för barns rättigheter i Sverige.

SID 32