Värdegrund
Barnkonventionen blir svensk lag Snart händer det som många väntat på: 1 januari 2020 blir barnkonventionen likställd med annan svensk lagstiftning. Vad innebär det rent praktiskt och hur påverkar det alla som arbetar med barn i förskolan och skolan? Barnrättsjuristen Marie Lundin Karphammar reder ut begreppen. Redan 2010 antogs en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som ett led i att närma sig principerna i barnkonventionen. Behövs det verkligen ytterligare lagstiftning? Marie Lundin Karphammar är barnrättsjurist, utvecklingsledare i Simrishamns kommun och författare till boken Implementering av barnkonventionen – med hjärta och hjärna. Hon förklarar: – Många barn mår dåligt idag för att de inte känner sig viktiga och värdefulla. I och med att barnkonventionen blir lag blir vi vuxna skyldiga att se barn som kompetenta individer och hjälpa dem att göra sitt sammanhang begripligt.
4
Det är egentligen hela syftet med att göra barnkonventionen till svensk lag: att stärka barnens rättigheter och se barnen som kompetenta individer med rätt till inflytande, menar Lundin Karphammar. – Och delaktigheten är en rättighet, inte en skyldighet. Ibland behöver barnen skyddas – men de ska då även skyddas i sin delaktighet. Om deras åsikter inte tas in eller beaktas, ska de få veta varför. Så vad är det exakt som man förväntas göra annorlunda från 2020? – Dels krävs det att varje skola och kommun utbildar sig om vad barnkonventionen innebär och sedan behövs en flerårig handlingsplan för implementering, inklusive pedagogiska verktyg. När vi gör förändringar för barn i förskolan och skolan ska vi göra en barnkonsekvensanalys, en prövning av barnets bästa. I klassrummen ska vi involvera barnen, fråga om deras åsikt och återkoppla kring deras delaktighet.
