26
Utbildning ska minska klyftorna Glappet mellan pojkar och flickor ökar i skolorna, och vägen framåt är uppdaterad kunskap hos lärare. – Skolan ska vara likvärdig och är det en grupp som så tydligt hamnar efter så behöver man diskutera varför och utifrån det börja lägga upp verkningsfulla lösningar på det, säger Fredrik Zimmerman, kursledare på Studentlitteratur. Annika Eclund är elevhälsochef i Hjo kommun. Där har man satsat på att gå en utbildning hos Studentlitteratur som syftar till att aktivt arbeta för att pojkar inte ska hamna på efterkälken i skolan på samma sätt som idag. – Även om resultaten förbättras i stort så ökar klyftan mellan pojkar och flickor stadigt från år till år. Utrikesfödda flickor har högre resultat än svenska pojkar. Man ser att klyftan ökar över tid, och det är ett nationellt problem, säger Annika Eclund. Effekter i samhället Enligt henne får klyftan i skolan långtgående konsekvenser. – Det är i allra högsta grad en fråga om jämställdhet och de effekter det kommer att få i samhället. Det kommer att prägla och dela upp arbetsmarknaden framöver, säger Annika Eclund. Hon tycker att skolan har en skyldighet att åtgärda problemet med att pojkar lyckas sämre i skolan. – Alla elever ska få möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Och här är det ju på kollektivnivå. Om en hel grupp hamnar efter då har vi som pedagoger och personal en skyldighet att möta upp det med kunskap. Måste förstå Annika Eclund ser att skolan ofta är mer anpassad för flickor. – Många pojkar på högstadiet har ett mycket större rörelsebehov och har svårt med abstrakt och analytiskt tänkande. Hjärnan är inte där än men vi förväntar oss det. Kunskapen om vad man kan förvänta sig av elever i olika åldrar måste vi i skolan
26
ta till oss, och även politikerna när man utformar läroplaner och kursplaner och mål. Och nyckeln till förändring är enligt Annika Eclund kunskap. – Klyftan går att minska om kunskapen ökar. Vi går den här utbildningen för att vi måste förstå de här mekanismerna och anpassa undervisningen och arbetssätten. Tydligare stöd I Hjos kommun har man gått Studentlitteraturs utbildning med Fredrik Zimmerman, som är fil. dr. i barn- och ungdomsvetenskap och lektor vid lärarutbildningen vid Högskolan i Borås. Han forskar om könsnormer kopplat till elevers vardag och prestationer. – Den grupp pojkar som har det allra svårast i skolan utvecklar ofta strategier för att undvika att göra uppgifter. Man vill skydda sin egen självbild, och inte visa att man inte kan. Är man i en miljö där man känner sig mycket sämre så mår man inte bra av det. Pojkar på gruppnivå kan bli utåtagerande och väldigt störande. Enligt Fredrik Zimmerman är det i grunden ganska enkelt: pojkar gör uppgifter som de förstår. Så gör man uppgifterna begripliga även för pojkar så blir de gjorda. – Pojkar på gruppnivå behöver ett tydligare pedagogiskt stöd och ledarskap från lärare. Det är därför viktigt att skolor får resurser till detta. Ha checklistor Fredrik Zimmerman ser två centrala problemområden: språk och studieteknik. – Pojkar på gruppnivå har svårare med den språkliga förmågan, och att sätta in stöd där minskar sociala problem och ökar prestationen i alla ämnen. Och pojkar behöver mer stöd i att kunna ta hand om sina egna studier. Att lära pojkar studieteknik är en framgångsfaktor på de skolor där det fungerar bättre, säger han. Att som lärare bli mer medveten om pojkars och flickors olika förutsättningar och problem kräver mer förarbete i undervisningen – men minskar efterar-
