Hallå där… Thomas Schön om AI: ”Tekniken har kommit för att stanna

Next Article

Bilden: Konstskåp i säkert förvar

”Tekniken har kommit för att stanna”

THOMAS SCHÖN, nytillträdd professor i artificiell intelligens (AI), en roll som möjliggörs med 15 miljoner kronor i finansiellt stöd från Kjell och Märta Beijers stiftelse.

Varför en professur i AI just nu? – AI är en teknologi som i allra högsta grad är närvarande i vår tillvaro, till exempel räddar säkrare fordon och bättre vård redan liv. Å andra sidan finns det områden där vi knappt börjat reflektera över de möjligheter som öppnar sig. Klart är dock att tekniken kommit för att stanna, att utvecklingen pågår oavbrutet, liksom att de vägval vi gör idag kommer att påverka oss i framtiden. Alltså är det nödvändigt att vi snabbt tar kommando över hur vi vill att den ska te sig.

Hur kommer du att lägga upp ditt arbete? – För mig är AI ett verktyg som kan hjälpa oss att lösa flera av de stora utmaningar vårt samhälle möter. Då jag för drygt två år sedan fick i uppdrag att skissa på en struktur för Uppsala universitets arbete inom området, valde vi därför ganska omgående en tvärvetenskaplig profil. Nu är formerna klara och i höst inviger vi AI for research, en femårig satsning där forskare från universitetets alla områden möts för att utveckla idéer, perspektiv och projekt som förhoppningsvis får eget liv vid deras respektive hemmainstitutioner.

Vad tar du själv med dig till den nya miljön? – Drygt tio års forskning inom maskininlärning. Det är en central del av AI där datorer med hjälp av data, matematiska modeller och algoritmer lär sig att identifiera mönster och dra egna slutsatser. Det ska absolut inte förväxlas med traditionell intelligens och förmågan att uppnå komplexa mål. Snarare är dessa algoritmer att likna vid matrecept, en uppsättning ingredienser som i rätt konstellation genererar ett specifikt resultat, exempelvis – vilket vi utfört i samarbete med brasilianska kardiologer – en automattolkning av EKG som i dagsläget visar träffsäkerhet i nivå med mänskliga läkare i att identifiera flera av de vanligaste EKG-avvikelserna.

Var hittar vi AI for research om fem år? – För sju år sedan kom jag till Uppsala som nybliven professor i reglerteknik med finansiering av två doktorander. Idag är vi ett team med ett tjugotal medlemmar och ingår i WASP, Sveriges största enskilda forskningsprogram någonsin. Min poäng är att uppväxlingen inom AI är så intensiv att det är svårt att blicka framåt, men min ambition är att vi ska generera flexibla samarbeten som bidrar till att utveckla utbildning och forskning vid Uppsala universitet och på så vis ge ett tydligt och långsiktigt bidrag till att stärka Sveriges AI-profil. – Magnus Alsne

FOTO: MATTON

Det aktiva materialet i batteriet är kinoner som förekommer i fotosyntesen och är vanliga i naturen.

Laddat för hållbar energilagring

Kemi. Tänk att kunna ladda ett batteri på bara några sekunder med en solcell. Det är möjligt med det nya helorganiska protonbatteri som forskare på institutionen för materialvetenskap vid Uppsala universitet utvecklar. Utan att förlora nämnvärt i kapacitet kan batteriet laddas upp och ur mer än 500 gånger.

Till aktivt material i batteriet har kinoner valts. Det är kolföreningar som förekommer i bland annat fotosyntesen och är vanliga i naturen. Den egenskap forskarna utnyttjat är kinonernas förmåga att under uppladdning och urladdning ta upp eller avge vätejoner, som ju endast består av protoner.

Elektrolyten, alltså den komponent som transporterar joner inuti batteriet, utgörs av en sur vattenlösning. Förutom att vara miljövänlig ger den också ett säkert batteri utan risk för explosion eller brand.

Forskarna arbetar nu vidare på att integrera batteriet i textiler som kan bäras nära kroppen.

Snabbtest för antibiotikaresistens

Under vulkanerna i Anderna där Chile, Argentina och Bolivia möts finns en gigantisk reservoar av smält och halvsmält magma. Altiplano-Puna magmakroppen, som den kallas, har funnits i flera miljoner år utan att stelna eller orsaka något superutbrott. Hur detta är möjligt är en gåta som kan ha fått sin lösning. Forskare vid bland annat Uppsala universitet har analyserat lava från ett av de senaste utbrotten och upptäckt att dolda tillflöden av het magma från jordens inre tycks hålla magmakroppen vid liv. Medicin. ”Mycket snabb antibiotikaresistens-bestämning”, det är namnet på ett nytt forskningscenter vid Uppsala universitet vars uppgift är att göra just detta. Projektet startade i augusti och har målsättningen att tiden från prov till svar ska kortas till mellan en och fyra timmar. Syftet är att minska sjuklighet och dödlighet i infektioner och samtidigt minska antibiotikaanvändningen och resistensutvecklingen inom vården.

Dna från Dödahavsrullarna

Biologi. Vilka skrev de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna? Varifrån kommer de? Och vad exakt står i de sönderfallna texterna? Det är inte klarlagt, men forskare vid Uppsala universitet har lyckats utvinna dna ur pergamentrullarna de är skrivna på. Skinnen visade sig komma främst från får och i vissa fall kor. Den här kunskapen kan hjälpa till att pussla ihop olika textfragment, men tyder också på att texterna har olika ursprung då djurslag och släktskap mellan djuren talar för att de inte kom från samma område. Studien är ett samar-

Varför vaknar inte supervulkanen? bete med forskare i Israel.

FOTO: SHAI HALEVI