â Vi Ă€r övertygade om att Sverige behöver högkvalitativ forskning i historia, sprĂ„k, religion, kultur, litteratur och filosofi för att skapa det kunskapsunderlag som krĂ€vs för att kunna tackla de utmaningar vĂ„rt demokratiska samhĂ€lle stĂ„r inför.â
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
FOTO: PE TEKNIK & ARKITEKTUR
Det skriver JENNY LARSSON, ISAK HAMMAR och LEIF RUNEFELT, företrÀdare för tankesmedjan Humtank i tidningen Curie 5 februari 2020.
Illustration av hur Foucaultpendeln kommer att se ut i atriet i hus 10 pÄ à ngströmlaboratoriet.
HALLĂ DĂR DAVID VAN DER SPOEL,
prefekt vid institutionen för cell- och molekylÀrbiologi. Du har tagit initiativ till ett upprop bland prefekter för att skicka ett brev till konsistoriet om Uppsala Akademiförvaltning.
"Bra att de nu reviderar sina riktlinjer" 1 Varför skrev ni brevet?
Pendel pĂ„ Ă ngström Ă ngströmlaboratoriet ska fĂ„ en ny attraktion. Studenter, lĂ€rare, forskare och andra nyfikna kommer att mötas av en speciell anord ning i ett av de nya hus som just nu byggs vid Ă ngströmlaborato riet. HĂ€r ska nĂ€mligen âFoucaults pendelâ installeras. Den bestĂ„r av en tung kula som pendlar i en 28 meter lĂ„ng vajer fĂ€st i taket. Med sin rörelse bevisar den att jorden roterar runt sin egen axel. Den franske fysikern Jean-Bernard-LĂ©on Foucault var den förste som med hjĂ€lp av experiment kunde demonstrera att jorden roterar runt sin egen axel. Det hade vetenskapsmĂ€n anat redan pĂ„ 1600-talet men nu kunde det bevisas. Foucaults första stora demonstration gjordes 1851 i PanthĂ©on i Paris dĂ€r han hĂ€ngde upp en tung jĂ€rnkula i en lĂ„ng jĂ€rntrĂ„d. Kulans pendelrörelser visade publiken att jorden faktiskt roterar. Experimentet spred sig snabbt runt om i hela Europa och gjordes för första gĂ„ngen i Sverige nĂ„gra Ă„r senare pĂ„ Uppsala slott. MEN NU SKA ALLTSĂ Uppsala fĂ„ en egen permanent Foucaultpendel. Det har möj-
liggjorts genom en donation frĂ„n Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsomrĂ„det för teknik och naturvetenskap. â Initiativet till en pendel i Ă ngströmlaboratoriet kom frĂ„n Mattias Klintenberg, professor i fysik, och det Ă€r han som drivit processen framĂ„t, berĂ€ttar Johan Tysk. Och jag har alltid fascinerats av Foucaults pendel. Det Ă€r en illustration av hur samspelet ser ut mellan naturvetenskap och teknik. Det Ă€r en magisk manick som ger oss en kĂ€nsla av att vara en del av nĂ„got stort, sĂ€ger Johan Tysk. Det kĂ€nns roligt att fĂ„ vara med och personligen bidra till detta med en donation!
SYFTET MED DE NYA husen vid Ă ngströmlaboratoriet Ă€r bland annat att förstĂ€rka den intellektuella miljön och stimulera sociala möten mellan studenter, lĂ€rare och forskare frĂ„n olika Ă€mnesomrĂ„den. â Det Ă€r viktigt att inte glömma bort det sociala, menar Johan Tysk. DĂ€rför kĂ€nns det extra roligt för mig att fĂ„ bidra till att en pendel kommer att placeras i centrum av det nya atriet i hus 10. Det blir en samlingspunkt dĂ€r ett flöde av mĂ€nniskor stĂ€ndigt kommer att passera. Kanske kan pendeln göra att folk stannar upp och reflekterar över ett och annat inom naturvetenskap och teknik? Men det dröjer innan man kan fĂ„ uppleva att det svĂ€nger i Ă ngströmlaboratoriet. Hus 10 med Foucaults pendel kommer att stĂ„ klart först vĂ„ren 2022.
Anna Malmberg
Foucaults pendel n Foucaults pendel Ă€r uppkallad efter den franske fysikern Jean-Bernard-LĂ©on Foucault (1819 â 1868). Hur mycket pendeln flyttar sig efter jordrotationen beror pĂ„ vilken latitud den befinner sig pĂ„. Vid de bĂ„da polerna roterar den 360 grader pĂ„ 24 timmar, medan den vid ekvatorn inte roterar alls utan fortsĂ€tter att pendla i samma riktning.
â Universitetet ska verka för en bĂ€ttre vĂ€rld bĂ„de genom utbildning och forskning men ocksĂ„ genom att minska universitets direkta avtryck pĂ„ klimat och miljö. Uppsala Akademiförvaltning som en stor markĂ€gare, pengaförvaltare och direkt understĂ€lld konsistoriet spelar dĂ€rför en viktig roll för hur universitetet ska kunna vara ett föredöme. 2 Har ni fĂ„tt nĂ„got svar?
â Ja, Uppsala Akademiförvaltning har skickat ett svar pĂ„ uppmaning frĂ„n konsistoriet. 3 Vad svarade de?
â Att de under en lĂ€ngre tid har haft behov att uppdatera mĂ„len för verksamheten och att de nu nĂ€r universitetet har antagit nya mĂ„l och strategier kommer att anpassa mĂ„l, hĂ„llbarhetspolicy och etiska regler utifrĂ„n universitetets ambitioner. â De skriver ocksĂ„ att deras investeringar i aktier har varit fossilfria sedan 2015 och att skogsverksamheten Ă€r certifierad. Men att de har varit dĂ„liga pĂ„ att informera om det pĂ„ sina webbsidor och att de nu ska uppdatera sina webbsidor. 4 Ăr ni nöjda med svaren?
â Det Ă€r bra att investeringarna varit fossilfria sedan 2015 och att de nu ska revidera sina riktlinjer. Men vi fĂ„r avvakta de nya riktlinjerna och se om de Ă€r ett föredöme och om de följer riktlinjerna. â NĂ€r det gĂ€ller certifieringen av skogsskötseln kommer vi att ta kontakt med Uppsala Akademiförvaltning. Certifieringarna rĂ€cker inte, de Ă€r ganska urvattnade. Vi behöver sluta kalhugga skogen. Det finns metoder för att ta ut virke i skogen utan att kalhugga. Anders Berndt
UNIVERSENâ1âââ2020
15