Östermalms Saluhall Magasin No 1 2023

JAZZ LEGENDEN

TOMMY KÖRBERG / EAGLE-EYE CHERRY / MICAEL BINDEFELD

ÅRETS KOCK: JESSIE SOMMARSTRÖM

QUINCY

MAC ’N’ CHEESE MED EFTERGLØD

Mac ’n’ cheese är den ultimata comfort food-rätten. Fantastisk som en rätt i sig eller som tillbehör till grillat såväl som långkok. Ibland adderar vi läckerheter såsom hummer, havskräftor, tryffel eller annan svamp som är i säsong för tillfället. Utöver ostsåsen lägger vi i stavar av ost innan bakning. Vi väljer att skära osten hellre än att riva den för att få mer av de karaktäristiska osttrådarna. Ströbrödet steker vi separat med smör, vitlök och timjan, och strör på strax innan gratängen är klar.

4 personer

Mornaysås:

1 liter Arla Unika Årstidsmjölk

200 ml Arla Unika Grädde 48%

1 vitlöksklyfta, krossad

1 timjankvist

65 g osaltat smör

65 g vetemjöl

350 g Arla Unika Efterglød, riven

Muskot

Salt och svartpeppar

Vitlöksstekt ströbröd:

100 g ströbröd, gärna panko

75 g Arla Unika Saltat Smör

1 vitlöksklyfta, krossad

1 timjankvist

Mac ’n’ cheese:

350 g torkad pasta av maccaronityp

Mornaysås*

Vitlöksstekt ströbröd*

250 g Arla Unika Efterglød, skuren i stavar

*Receptet är skrivet av Gustav Onnermark från Arla Unika

Mornaysås:

1. Koka upp mjölk och grädde med vitlöksklyfta och timjan, ta av från värmen och låt dra i minst 10 minuter och sila.

2. Smält smöret i en kastrull över medelvärme, vispa i mjölet och tillaga under omrörning tills redningen doftar lite rostat bröd och har fått en aning mörkare färg.

3. Tillsätt den smaksatta mjölken under konstant och intensiv vispning för att undvika att klumpar bildas.

4. Låt såsen sjuda i 10 minuter

och var noga med att röra om så att den inte bränner fast i botten.

5. Ta av såsen från värmen och vispa i all den rivna osten.

6. Smaka av med salt, nymalen svartpeppar och några riv muskot.

Vitlöksstekt ströbröd:

1. Smält smöret tillsammans med vitlök och timjan i en kastrull eller liten stekpanna.

2. Låt stå över låg värme i 5 minuter så att smöret tar smak av vitlök och timjan.

3. Tillsätt ströbrödet och öka till medelvärme. Stek tills ströbrödet är gyllene och frasigt.

4. Sila bort eventuellt överflödigt smör och plocka bort vitlöken och timjankvisten.

Mac ’n’ cheese:

1. Sätt ugnen på 220 grader.

2. Koka pastan al dente i välsaltat vatten, 1-2 minuter kortare än angiven tid på förpackningen brukar vara en bra fingervisning.

3. Blanda den kokta pastan med mornaysåsen och sprid ut hälften av blandningen i en ugnsfast form.

4. Sprid ut hälften av oststavarna över pastan och upprepa proceduren med resten av pastan och osten.

5. Baka i den förvärmda ugnen i ca. 15-20 minuter tills den har fått fin gyllenbrun färg.

6. Strö over det vitlöksstekta ströbrödet och baka i ytterligare 5 minuter.

Volkswagen ID.5 GTX

En sportigare form av elektrisk fyrhjulsdrift.

Elbilsuvsportcoupén ID.5 förenar det bästa från många världar. Den finns dessutom i en fyrhjulsdriven version med extra mycket mer – ID.5 GTX. Köregenskaperna är blixtrande med gott om kraft från de dubbla elmotorerna. Du kommer upp till 49 mil på en laddning, snabbladdar upp till 32 mil på 30 minuter, du kan välja den med dragkrok och det är massor av utrymme för passagerare och bagage under den sportigt smäckra taklinjen. Välkommen att upptäcka mer, boka en provkörning.

Tillsammans elektrifierar vi Sverige.

Pris från 684 900 kr.

ID.5

Poggenpohl Stockholm AB

Birger Jarlsgatan 34

S-114 29 Stockholm

phone 08-679 65 20

info@poggenpohlstockholm.se

www.poggenpohlstockholm.se

DUX 6006 WITH ANNA HEADBOARD

Anna Headboard in oak, designed by Copenhagenbased Norm Architects for DUX. A minimalistic and visually appealing headboard with supportive padding for added comfort.

William Deutz oc h Amou r de De u t z F l a s k a n s s ä r p r ä g l a d e f o r m h a r h ä m t a t ipsniitar o n f r å n 1 8 0 0ta le t s champagnefaskor, medmj uk a k u r v o ,r g e n e r ö s kppor co h s m a ,l g r a c i ö s h a l s D e n s m a l a h a l s e n ä r i n t e b ara ö gonf ä gnad utan reducerar ävenintaget av s yre vid di s go r ge me n t ( p r o c e s s e n d å m a n s k j u t e r u t j ä s t f ä l l n i n g e n ) o c h f ö r b ä t t r a r d å v i n e t s l a g r i n g s p o t e n t i a l

Alkohol är beroendeframkallande. Alkohol är beroendeframkallande.

Deutz Brut Classic

Artnr 7487

Pris 529 kr

Alkoholhalt 12%

Deutz Brut Classic på Systembolaget:

beroendeframkallande. beroendeframkallande.

Barn och cancer hör inte ihop.

Swisha till 90 20 900 och stöd forskningen.

Idag överlever 85 procent av de barn som får cancer. Det är bra, men vi får aldrig sluta kämpa för de 15 procent som inte klarar sig. Med din hjälp kan vi möjliggöra för forskningen att ta fram nya effektivare behandlingar som är elakare mot cancern, men snällare mot barnen.

Skanna och swisha en gåva.

REDAKTION

Chefredaktör & ansvarig utgivare: Lina Bielsten

Art Director: Carolina Krupinska

Omslag: Magnus Elgquist

Tryck: Printer Consult / V-Tab

Skribenter: Claes Kanold, Ulf Elfving, Tove Oskarsson Henckel, Petra Lindell och Lina Bielsten.

Kontakta oss: redaktion@ostermalmshallen.se

ANNONSERING & EVENT

Lina Bielsten, Östermalms Saluhall: lina@ostermalmshallen.se

Östermalms Saluhall Magasin ges ut av Bielsten & Co på uppdrag av Östermalms Saluhall.

I höst fyller Östermalmshallen 135 år, ett kulturarv som återfått sin forna glans. I slutet av 1800-talet föddes en annan kulturskatt på andra sidan Atlanten; jazzen. Under de gyllene åren på 1950- och 60-talen vallfärdade jazzvärldens största stjärnor till Sverige. Jazzen lockade fulla hus och framstående svenska musiker fick chansen att spela med artister de tidigare bara kunnat drömma om. Några av de internationella storheterna, däribland Quincy Jones, Don Cherry och Dexter Gordon, stannade dessutom kvar och bildade familj. I detta nummer hyllar vi 90-årsjubilaren och världskände producenten Quincy Jones samt hans kärlekshistoria till Sverige. Vi träffar jazzbarnen Eagle-Eye Cherry och Mikael Gordon Solfors, aktuella i en långfilm om ikonerna och musikarvet i en icke tidigare berättad historia.

Numret är fullt av mästerkockar, stammisar och fantastiska medarbetare – alla med en varm relation till hallen. Vi bjuder på trendspaningar, matglada tips och recept. Följ gärna med på vår digitala resa utanför den anrika byggnaden. Vårt andra hem börjar ta form på saluhallenmagasin.se. Här hittar ni svar på några av de vanligaste frågorna om saluhallen och redan nu kan ni läsa artiklar från tidigare nummer med Lasse Hallström och Lena Olin, Jan Carlzon, Sarah Dawn Finer, Benjamin Ingrosso plus en del nöjestips och guide till handlarna. Där berättar vi också om de alltmer populära privatvisningarna i saluhallen som bjuder på byggnadens 135-åriga historia, roliga anekdoter och goda smakprover. Ni kan skräddarsy er egen tur eller ge bort som gåva – läs mer i magasinet och naturligtvis på saluhallens hemsida. Vi ses i Hallen i sommar!

Lina

Du har väl inte missat att våra 27 tidigare nummer av Östermalms Saluhall Magasin finns på ostermalmshallen.se/magasin

Sverige tog emot Quincy och jazzikonerna med öppna armar.

Varmt välkomna till Östermalms Saluhall!

Vi svenskar vet att bida vår tid. Efter en kylslagen vår har solen och värmen äntligen kommit. Att livsandarna återvänt märks inte minst när man ser sig om utanför saluhallen. Torget är åter igen öppet och det är liv och rörelse och leende människor överallt. Den temporära saluhallen som tidigare stod på torget är numera padelhall i Göteborgsområdet –fortfarande heter den Östermalmshallen, vilket vi såklart tycker är extra roligt.

Efter att tätskiktsrenoveringarna slutförts på torget väntar nya markarbeten. Planen är att det mesta ska vara klart i slutet av 2024, men det finns många åsikter och önskemål att ta hänsyn till i slutförandet. Trafiksituationen måste fungera på ett tillfredsställande sätt med såväl gågator som livsmedelsförsörjning. Eftersom det inte finns något lastintag under jord som till andra centrumanläggningar, måste samspelet fungera. Utmaningar som detta är dock något vi är vana vid att ta oss an och lösa, för att tillgodose såväl hall och handlare som kunder och stadens invånare.

Om det är någonting vi gillar mer än solen så är det att slå oss ner på en uteservering. Det är härligt att se hur uteserveringarna som kantar saluhallen på Nybrogatan och Humlegårdsgatan snabbt fylls så snart en gnutta värme infinner sig. Det är vi verkligen inte bortskämda med och många med mig njuter i fulla drag. Gärna över en bit mat på Nybroe, Beirut Café, Tysta Mari eller Texas Longhorn. Särskilt från Paulas har man en god överblick över gatulivet och att sitta här med en kopp kaffe och spana på folk är ett av säsongens stora nöjen. Arbete pågår med att även Lisa Elmqvist ska återfå sin uteservering på torget när detta är återställt, något många har efterfrågat.

Säkra försommartecken är också ankomsten av turister och de första primörerna. Nu dignar handlarnas diskar av godsaker från jord, skog och hav. Såväl grönsaker som färsk fisk, kött och färdiggjorda spett lämpar sig väl att lägga på grillen. Nyligen var till exempel den legendariske kocken Nobert Lang i hallen för att göra rätter med årets nyskördade vita sparris. Mitt personliga tips är annars att låta någon av experterna plocka ihop en härlig matlåda; perfekt när den egna fantasin tryter eller tiden inte räcker till.

Turisternas vurm för Stockholm har varit stark i många år. Nu när Sverige som turistland blivit billigare hoppas vi på ytterligare magnetism! Här har vår vackra saluhall varit en stark publikdragare. Östermalms Saluhall ligger precis som Lisa Elmqvist bland de mest frekventa besöksmålen i Stockholm och saluhallen rankas bland de främsta i världen. I år

har Stockholm också fått den stora äran att vara Europas gastronomiska huvudstad (European Capital Gastronomy). Projektet drivs av Gastronomiska Akademin och Stockholm Stad med flera aktörer och ger huvudstaden stora möjligheter att sätta svensk gastronomi på världskartan. Att vår kung Carl XVI Gustaf.är värd för detta gastronomiska år känns självklart.

År 2023 är onekligen ett år att fira eftersom konungen då suttit vid tronen i 50 år. Faktum är att kungafamiljen har en lång historia till saluhallen. Bland annat brukade prins Bertil och prinsessan Lilian handla sin mat här. Prins Bertil var ledamot av nämnda Gastronomiska Akademin och djupt medveten om råvarornas betydelse i matlagningskonsten. Som sådan var han en välkänd gestalt under hallens höga valv. Prinsessan Lilian var stamkund och berättade en gång: ”Här är precis som Harrods, allt under ett tak. Och så har jag så många vänner här. Ibland när jag kommer, hälsar de mig: Gomorron, lilla Madame!” Visste ni förresten att Lisa Elmqvist förlänats förtroendet att vara Kunglig Hovleverantör?

Östermalmshallen har också ett eget jubileum i år. Saluhallen invigdes 1888 av kung Oscar 11 och firar därmed 135 år 2023! Vi kan inte annat än att känna tacksamhet över alla kunder som har kommit och fortsätter att komma till oss –invånare, turister, kungar och drottningar. Väl medveten om hur de flesta brottas med att få ekonomin att gå ihop i dessa tider, så känns det oerhört fint att så många förstår värdet av kvalitet och väljer att göra sina inköp hos hallens fantastiska handlare. Vår svenska kungafamilj må ha sitt slott, men vi har ett kulinariskt tempel och det är inte så tokigt det heller.

Väl mött!

Ulf Elmqvist

Ulf Elmqvist, Ordförande i Östermalms Saluhalls Förening

It’s a gift not just for today. It’s forever.

Bang & Olufsen Sturegallerian

Sturegallerian 20. 114 46 Stockholm

Tel: 08-611 60 30. Sture@beostores.com

Bang & Olufsen Bromma Blocks

Ulvsundavägen 185 C. 168 67 Bromma

Tel: 08-640 00 04. Bromma@beostores.se Beolab

Vill du veta mera om hallen eller intresserad av guidad visning?

Östermalms Saluhall fyller snart 135 år. Efter en omfattande renovering återinvigdes den anrika byggnaden 5 mars 2020. Hallen fick tillbaka sin forna glans och har utvecklats till en modernoch hållbar handelsplats. Östermalmshallen har det högsta värdet (blå) i Stockholms stads kulturhistoriska klassificering. Det innebär att den har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde och får inte förvanskas. Därför var ledorden under hela renoveringen att värna om byggnadens ursprung, samt bevara och förstärka de kulturhistoriska värdena. Saluhallen har fått en mer renodlad och tydligare matprofil när handlarna fick tillbaka ytorna mot gatan och flera restauranger flyttats ut till fasadlägen. Det möjliggör längre öppet-tider och bidrar till en mer levande närmiljö även under kvällstid. Inne i saluhallen finns två nya balkonger, där fler besökare kan sitta och se ut över handlarnas saluplatser. Östermalms Saluhall ägs och förvaltas av Saluhallsförvaltningen genom Stockholms stads fastighetskontor.

Frågor om lokaler och att driva verksamhet som handlare i Östermalmshallen:Simon Can, förvaltare Fastighetskontoret. simon.can@stockholm.se

PRESSMATERIAL

Press- och mediafrågor samt fotograferingstillstånd i saluhallen hänvisas till press@ostermalmshallen.se

PERSONLIGT GUIDADE VISNINGAR

Både privatpersoner och företag har möjligheten att boka en guidad visning ledd av saluhallsmagasinets chefredaktör. Lina Bielsten har arbetat med Östermalmshallen i tretton år och förmedlar på sitt personliga sätt kunskap om saluhallens långa historia och roliga anekdoter från dem som varit med. Rundvandringen kan också innehålla njutbara smakprover från olika butiker. Visningarna skräddarsys efter önskemål och tillgänglighet och kan byggas på med andra aktiviteter i anslutning till Östermalms Saluhall.

Språk: svenska och engelska.

Förfrågningar gällande bokning av guide till privata visningar eller besök med företagsgrupper i saluhallen, kontakta Lina Bielsten, chefredaktör Östermalms Saluhall Magasin: lina@bielstencompany.se.

Fin frisk syrlighet och tvättäkta blåbärssmak i massor.

Saxhyttegubbens Blåbär 100% passar utmärkt till både vardag och fest. Drycken finns på Systembolaget (varunummer 1964) och i välsorterade livsmedelsbutiker. Saxhyttegubbens Blåbär 100% innehåller färska blåbär direkt från skogen och inget annat.

Alkoholfri. Sockerfri. Tillsatsfri. Full av karaktär.

Cirka 2300 blåbär i varje 33 cl flaska.

Vill du få magasinet hemskickat?

Östermalms Saluhall har utnämnts till en av världens främsta saluhallar och är en populär mötesplats i Stockholm med i snitt 200 000 besökare i månaden. I juni 2010 introducerades saluhallens exklusiva magasin och når nu över 30 000 personer i en mycket kvalitetsmedveten målgrupp. Det är en återkommande tidskrift som är ämnat att vårda relationen med våra kära stamkunder och knyta en närmare kontakt med företag som värnar om saluhallens existens.

Tidningen är inte segmenterad efter årsinkomst, snittålder och kön, utan det är ett magasin för människor som uppskattar ”la joie de vivre” och som är villiga att betala för en hög livskvalitet. Den som är intresserad av livsbejakande upplevelser i allmänhet och av mat och råvaror av högsta klass i synnerhet, kan finna reportage för såväl inspiration som handfasta råd vad gäller mat- och dryckeskultur.

Vi har dessutom samlat anekdoter under Östermalmshallens 135 år och möter både svenska och internationella personligheter inom bland annat nöjesbranschen, idrottsvärlden, och näringslivet.

Vi söker alltid efter nya idéer. Skicka gärna förslag på vad ni ser fram emot att läsa i kommande magasin. Alla 27 tidigare nummer finns publicerade i full version på vår hemsida: www.ostermalmshallen.se/magasin

PRENUMERATION

För att få magasinet hemskickat, skicka ett meddelande med namn och postadress till: redaktion@ostermalmshallen.se Magasinet är gratis när du hämtar det i entréställen eller hos handlarna i saluhallen. Vid hemleverans debiteras porto och administrationsavgift i förskott, för närvarande 85 kronor.

F Ö R E L E V E R S O M V I L L M E R

SSHL är en internationell skola för elever som vill lägga extra fokus på sina studier eller som drömmer om att studera eller arbeta utomlands så småningom

Vi erbjuder:

svenska gymnasieprogram

International Baccalaureate, IB

En IB-utbildning är gångbar över hela världen och öppnar upp dörrar för såväl svenska som internationella universitet

På SSHL har vi högt akademiskt fokus, med fantastiska lärare, stort utbud av fritidsaktiviteter, elevvård och starkt studiestöd.

Hos oss kan du välja att studera som internatelev, till exempel med veckointernat, där du får fullt fokus på dina studier i veckan och kvalitetstid med familjen på helgen.

Varmt välkomna att göra ett besök eller kom och Provbo när det passar er!

Läs mer om Sveriges enda internationella internatskola på SSHL.SE

Visste ni att

Hallen sjuder av liv igen. Beirut Café öppnar även nedre plan kvällstid och flera av hallens restauranger har kvällsöppet. Varje månad finns ny konst att beskåda hos Nybroe Smörrebröd och Betsy Sandberg har rekordmånga smaker av sin populära glass – och den finns året runt i butiken. Det är värt att titta förbi Hallen ofta!

TEXT: REDAKTIONEN

KONSTUTSTÄLLNINGAR VARJE MÅNAD – HOS NYBROE SMÖRREBRÖD!

Ni har väl inte missat att väggarna hos Nybroe byter skepnad med nya konstverk varje månad. Titta gärna förbi nästa gång ni är i Hallen. På torsdagar bjuds det på AW i saluhallsbaren mot Nybrogatan med DJ och skön musik. Varför inte hugga ett av de eftertraktade borden på uteserveringen, beställa in några smörrebröd och njuta av den härliga atmosfären. Följ @nybroe på Instagram för event med musik och konstutställningar.

SOMMAR ÅRET RUNT MED

BETSY SANDBERGS GELATO

Under sommaren varieras gelatodisken i saluhallen med mängder av svalkande smaker. Här är bara några exempel; amarena körsbär, brownie, jordgubb, cheesecake/blåbär, hasselnöt, stracciatella, nötkräm, persika, salt karamell, vanilj, passionsfruktsorbet, hallonsorbet, gurka/citronsorbet, lingonsorbet, mangosorbet. Eftersom disken har olika sorter varje dag måste ni smita in till Betsy Sandberg Choklad ofta. En glass om dagen är bra för magen, eller pralin!

KVÄLLSÖPPET: ÄVEN INNE I HALLEN

Flera av våra restauranger i fasadlokalerna har öppet kvällstid. Men visste ni att det är kvällsöppet även inne i Lisa Elmqvists restaurang? Entré från kl.19 via Nybrog. 31. Besök handlarnas hemsidor för öppettider. www.ostermalmshallen.se.

DRINK SHUK SHUK

Ingredienser

4 cl Saffransgin

0,5 cl Aprikoslikör

2 cl morotsjuice

2 cl limejuice

4 cl sockerlag som du mixar med gurkmeja

Krossad is

Till servering

Garnera med apelsinskiva och sugrör.

BEIRUT CAFÉ

Beirut Café har öppet varje dag från kl.17 till sent på sin omåttligt populära övervåning med restaurang och bar. Den stora balkongen erbjuder en unik utsikt över saluhallen. Numera kan ni även äta brunch på helgerna en trappa upp. Och på nedre plan är det kvällsöppet med nya läckra rätter. Besök beirutcafe.se för menyer, tider och boka gärna bord i god tid.

Två mediaveteraner, en podd och mycket lördagsgodis

Lördagsgodis – det hittar man ju gärna i Östermalmshallen. Det kan vara en bit extra god ost. Pinfärska skaldjur. Den där köttbiten man längtat efter hela veckan. Eller en frestande sötsak till kaffet.

Men Lördagsgodis är numera också en vital kanal för erfarna röster och mogna människor. En podd som behövs och är kul att lyssna på, tycker vi som startat den.

Vi är två radio- och TV-veteraner som törs tycka att vi inte riktigt nått bäst-före-datum än, trots – eller tack vare – nästan 100 år av samlad medieerfarenhet: Artur Ringart, lillpojken i duon med sina 71 år… … och jag själv, Ulf Elfving, som är 80 men nästan lika aktiv som under mer än ett halvsekel på radion.

Jag minns fortfarande alla lunchsändningar i radio som jag gjorde från Östermalmshallen under många års tid. Så många spännande människor man fick träffa!

Nu gör vi Lördagsgodis för att vi tycker att vår generation har en del att säga – men att seniorer hörs alldeles för lite i vår snabba, stressiga och ungdomsfixerade värld.

Vi representerar ändå 2,3 miljoner svenskar, de som är 65+. Men av riksdagens 349 ledamöter är bara en handfull hämtade ur vår grupp.

Och hur många seniorer ser och hör du i massmedierna?

Vi tycker inte att vi ska behöva hålla tyst. Vi vet att vi har mycket att bidra med, även i en ungdomsfixerad värld. Och vi vill göra det på ett lättillgängligt, ibland oväntat och ofta roligt sätt.

Efter alla år i mediesvängen känner vi ”alla”. Gamla och nyare artister, idrottsstjärnor, underhållare, makthavare, profiler från ett otal områden – och vanliga godissugna. Så vi tycker det är väldigt roligt om du både hämtar ditt lördagsgodis från hallen och från vår podd Lördagsgodis!

Hoppas att vi hörs!

Ulf Elfving

OM PODDEN LÖRDAGSGODIS MED ELFVING OCH RINGART

Ulf Elfving, en av Sveriges största radioprofiler genom tiderna, har numera en podd tillsammans med vännen och TV-legendaren Artur Ringart, sportprofil känd både från SVT och TV4.

Lördagsgodis med Elfving och Ringart är det perfekta sällskapet när du vill lyssna på spänstiga meningsutbyten om aktuella ämnen, stora som små. Varje lördag ger kompisduon sin syn på nya ämnen – och de är inte alltid överens. Det är underhållning med stor igenkänning och träffsäkerhet, och herrarna utlovar spännande och emellanåt exklusiva och oväntade gäster. Dessutom kryddat med avslöjande anekdoter som tar er bakom kulisserna från duons långa karriärer inom radio och tv. Ett intimt samtal två erfarna vänner emellan som rör sig mellan nostalgi och nutid. Avsnitten är cirka trettio minuter långa så ni hinner lyssna igenom tidigare episoder utan problem.

Podden Lördagsgodis finns där poddar finns!

MELANDERS har överraskningar i bakfickan

De aningen undanskymda borden och stolarna på långsidan utefter väggen till höger efter ingången från Humlegårdsgatan, i hjärtat av Melanders butiksterritorium, har nu officiellt fått ett eget namn. Melanders Bakficka! Magasinet stämde träff med Andreas Printz, den välmeriterade köksvirtuosen som sedan en tid bär ansvaret för maten, drycken, personalen och driften på alla Melanders serveringar i Östermalmshallen, inklusive Tysta Mari.

Andreas har precis avslutat dagens lunchpass i köket. Några timmars nonstop service med klassiker som fisksoppa, lax i olika skepnader, Toast Skagen, strömming och potatismos, viltköttbullar och räkmackor på repertoaren. Igenkänningsfaktorn är hög och något Andreas kommer att föra vidare.

– Vi behåller det som är klassiskt med Melanders utbud som referenspunkt, men i viss mån ta ut svängarna och ibland överraska våra matgäster med lite oväntade smakupplevelser. Betoningen ligger på fisk och skaldjur. ”Alltid på Melanders” får dessutom ett komplement med rubriken ”Dagens Fångst”. Och det blir flera olika sorters ostron på menyn, blir man sugen är det bara att glida in och ta sig några stycken, som i en ostronbar.

Den i allra högsta grad operative restaurangmanagern Printz beskriver sin matlagningsfilosofi i termer som lekfullhet och nytänkande, lusten att hitta tillbaka till gamla tekniker som till exempel saltbakad fisk och pröva nya grepp.

– Ur Melanders Bakficka kommer vi plocka fram kreativa smårätter och snacks, med pinfärska råvaror i spännande variationer.

Nog låter det som de redan populära After Work-stunderna kommer att förädlas med lite extra kryddigt tilltugg som komplement till dess flytande attraktioner!

Det är ungefär tre år sedan Andreas tog klivet in i Melanders-koncernen. Vad var det som lockade mest?

– Möjligheten att få vara med om inflyttningen i den nyrenoverade Hallen var förstås viktig. Av alla världens saluhallar är Östermalmshallen en institution som verkligen sticker ut. Atmosfären, de duktiga människorna som arbetar här. Att få laga mat i den miljön och bli en del av ett sådant landmärke kändes superroligt.

Av kända orsaker (pandemi-eländet, suck) blev det något av en ”slow start” för Andreas Printz, men nu flödar han av entusiasm och framtidsvisioner. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, som det heter.

– Melanders Bakficka är stället man ska gå till för stämningen, matupplevelsen, den fantastiska personalen och för att bli överraskad, slår han fast.

När det är dags att runda av vår pratstund stannar den livslevande Östermalmshalls–inventarien Anders Tronje till vid bordet där vi sitter. Mysmästaren som i decennier personifierat den välbekanta och välkomnade stämningen på Tysta Mari och Melanders övriga serveringar i Hallen. Obegripligt nog har Anders fyllt pensionär, men alla stammisar kan andas ut, Tronje lämnar lugnande besked:

– Jag tar en liten paus i sommar, men återkommer i augusti. Då blir min roll, så här på ”ålderns höst”, mer åt värd-

skapshållet. Se till att gästerna mår bra. Stötta personalen, det är ju lite annorlunda att servera i en saluhall jämfört med en traditionell restaurang. Här på Melanders Bakficka jobbar vi nära tillsammans med våra butiker och alla de förstklassiga råvaror som så tydligt finns att titta på i deras fisk- och köttdiskar. Det känns toppen.

Anders borstar diskret bort några smulor på sitt förkläde och återgår till sina gäster. Andreas kollar in displayen på sin mobil och stegar iväg för att ta sig an eftermiddagens bestyr i restaurangdriften. Magasinets utsände passar på att handla med sig några skivor rimmad lax med avokadosallad. Ännu en dag i Östermalmshallen njuter mot sitt slut.

ÖPPETTIDER

Melanders Bakficka och Tysta Mari: samma som butikerna i Östermalmshallen, dvs måndag–fredag 9.30–19.00 och lördag 9.30–17.00.

Tysta Mari Bistro & Vinbar (inklusive den stora uteserveringen mot Humlegårdsgatan): samma som ovan plus kvällsöppet onsdag – lördag fram till 22.00.

OM ANDREAS PRINTZ

Aktuell som: Driftansvarig på nysatsningen Melanders Bakficka samt Tysta Mari och Tysta Maris Vinbar.

Bakgrund:

Gedigen. Aquavit och Riingo i New York. Sturehof, GQ, Strandvägen 1 och Ångbåtsbryggan i Stockholm, med mera. Flera OS- och VM-guld tillsammans med Stockholm Culinary Team.

Favoritkrydda:

En kyss ingefära brukar kunna slinka med.

Favoritkök förutom det skandinaviska: Jobbat mycket med asiatisk matlagning. Från deras teknik har jag hämtat mycket inspiration när det handlar om att förstärka smaker.

Redskap han skulle ta med till en öde ö: Japansk grönsakskniv.

Jon Holmgren

Titel: Mood manager

Arbetsplats: Östermalms Saluhall

Jobbat här: 3 år

Sällan har vi känt oss på så skönt humör som när vi häromsistens fick en pratstund med Jon Holmgren, vars huvudsakliga arbetsuppgift i Hallen är att skapa trygghet, säkerhet och välbefinnande bland alla de människor som av olika orsaker befinner sig här. Den inte helt korrekta översättningen av yrkestiteln ”Mood Manager” är ”trivselspridare”, i just Jons fall känns den dock hundraprocentigt adekvat.

Berätta vem du är!

– Jag bor på Gärdet tillsammans med min sambo. Gillar att resa, oftast till Grekland och Thailand. Hyfsad på matlagning, min Biff Rydberg brukar bli helt okay. Jobbat i serviceoch säkerhetsbranschen i över 35 år. Hotell Sheraton, gamla Restaurang Victoria i Kungsträdgården och nattklubben Penny Lane på Birger Jarlsgatan bland annat. Sedan många år heter min arbetsgivare Paratus Security, som man skulle kunna beskriva som ”Östermalms alldeles egna säkerhetsbolag”.

När är du här?

– Mellan onsdag och lördag är jag själv på plats från klockan 12.00 och fram till stängning. Övrig tid ingår Östermalmshallen i vår ”bevakningsring” flera gånger om dagen, plus att vi har en vakt vid ingången från Nybrogatan på kvällarna medan restaurangerna i Hallen har öppet.

Vad är det bästa med att jobba i Östermalmshallen?

– Att träffa alla trevliga människor. Då jag ju tidigare arbetat en hel del i Stockholms nattliv händer det förstås att man

får den där igenkännande ”var-har-vi-setts-förut-blicken” och så reder vi glatt ut det. Nu när jag varit här i ett par år har jag dessutom blivit bekant med många av dem som kommer hit ofta och det är alltid lika trevligt att växla några ord med dem.

Du är omgiven av oändligt mycket godsaker hela dagarna, hinner du få i dig något ätbart under ett arbetspass?

– Jo, det kan slinka ner en sallad eller en kopp kaffe emellanåt. Men det är alltid, som poliserna brukar säga, ”skarpa pauser”, det vill säga man har koll på läget även under fikarasten.

Hur ser det annars ut med säkerheten i Hallen?

– Skulle det hända något har alla handlare mitt direktnummer, men det är ytterst sällsynt jag behöver rycka in. Det så kallade ”buset” vet att vi har ögonen på dem. Om kunder eller matgäster behöver min hjälp är vi aldrig mer än ett par minuter bort. Oavsett vad det gäller. Fast det blir sällan mer dramatiskt än att jag får visa var toaletterna ligger!

När är trivselnivån som högst?

– Det konstanta sorlet bland butikerna och restaurangerna når sin kulmen under fredag eftermiddag och hela lördagen. Nuförtiden har förkortningen LUS blivit ett begrepp. Lunch Utan Slut. Här i Östermalmshallen har långa lunchsittningar vid veckosluten en tradition som sträcker sig flera årtionden tillbaka. Då fylls hela hallen av en speciell atmosfär.

Det bästa med hallen är alla trevliga människor.

Miljöer att växa i.

Vi är Humlegården Fastigheter. Vi skapar platser där man vill vara och dit man vill återvända. Söker ni kontor som möter det nya arbetslivet?

Se våra lediga lokaler på humlegarden.se

Tobias Wilkens

Titel: Personal shopper for premium customers!

Arbetsplats: Lisa Elmqvist

Jobbat här: drygt 25 år

Titeln tarvar sin förklaring (Tobias säger den med ett pillemariskt leende). I sitt arbete hos Lisa Elmqvist tar han dagligen hand om alla kära stamkunder och ringer dem direkt när det är leverans på gång av deras favoritvaror, om de råkat glömma något i butiken eller ifall det är något annat viktigt han vill meddela dem. Om det är någon som gör sig förtjänt av epiteten älskvärd, omtänksam och serviceminded så är det allas vår Tobbe W!

Berätta om din bakgrund!

– Innan jag hamnade i Hallen arbetade jag i stora livsmedelsbutiker ute på Lidingö, där jag vuxit upp. Somrarna tillbringade vi på Sydkoster i Bohuslän och där väcktes mitt intresse för fisk och skaldjur. På den tiden fanns det ju fortfarande något att fiska där...

Vad var det som lockade dig till Östermalmshallen?

– Jag kände många som arbetade på Lisa Elmqvist och fick komma in och snacka med Christer (Elmqvist) och på den vägen är det. Jag hade förstås känt till Lisas mycket väl innan dess, jag har alltid gått omkring i saluhallar och butiker, även när jag reser tittar jag på allt som har med mat att göra. Och konst. Går på alla museer och utställningar jag kan.

Du måste ha mycket minnesvärda upplevelser att dela med dig av?

– Självklart massor. Dels från dem som gått som barn i huset hos oss som Janne Malmsjö, Lasse Berghagen, Erik Lallerstedt med flera, de har blivit våra vänner så man blir inte så starstrucked längre. Däremot de utländska… Roger Moore brukade dyka upp någon gång om året. Vid ett tillfälle

undrade han vad jag rekommenderade för kräftor, de skulle äta på Lisa På Udden (Lisa Elmqvists tidigare restaurang på Djurgården, reds.anm.) senare på kvällen. Så då skickade vi ut ett par kilo dit, som vi hade valt ut tillsammans. En annan dag kom filmstjärnan Catherine Deneuve in med sina mörka solglasögon på och handlade med sig löjrom, hon tyckte det var lite dyrt! Många miljardärer som legat vid Nybroviken med sina lustyachter har passat på att göra ett besök.

– Vid ett tillfälle kom en bastant kvinna in och handlade massor av lax, tonfisk och annat. Jag tänkte att det var en vanlig turist så jag ville på ett snyggt sätt förklara för henne att det här blir inte billigt. Inga problem sa hon, hon var nämligen kock på Bill Gates yacht och skulle köpa in lite proviant till ”Mr X” som hon kallade honom!

Sommar och höst stundar; ge oss några läckra Tobbe-tips inför dessa årstider!

– Till sommarens grill: godaste fiskarna att grilla är de som är lite fasta i köttet, till exempel marulk, hälleflundra, tonfisk, piggvar. Lägg fisken direkt på grillen alternativt i folie, på med smör eller olivolja, lite örter och salt. Förgyll med rosmarin, timjan, vitlök eller chili om man har det till hands. Skaldjur och ostron är också fint att grilla. Till hösten ser vi fram emot ännu mer skaldjur, bästa tiden är oktober/ november. Den svenska hummern börjar i år fångas den 25 september. Fast den ömsar ju skal just då så egentligen borde man senarelägga hummerpremiären ett par veckor tycker jag. Men då har vi alltid alternativ med hummer från Norge eller Irland istället.

Glimten i dina ögon går inte att ta miste på – hur kommer den till sin rätt i ditt dagliga värv?

– Jag skojar hela tiden med mina gäster, men då tar jag det på uppstuds (Tobias är halvgöteborgare så han har det i blodet). En jul för femton år sedan, när vi hade jobbat 20 timmar om dygnet i flera dagar, kom en kund in och säger att han vill ha ”fyra hekto lax och koka in”. Jag svarade ”Lax och kokain? Du får din lax, men vad du tar till den struntar jag fullständigt i”. De som stod runtomkring fullständigt exploderade av skratt!

Roger Moore dök

upp på Lisa Elmqvist

någon gång om året.

Det är med stor portion glädje vi välkomnar dig till Lisa Elmqvists färska e-handel, där du även finner varor från vårt systerföretag Husmans Deli. Här vi har lagt ned lika mycket energi och omtanke på att tillgodose alla behov och önskemål som vi gjort för våra kunder och gäster sedan starten 1926.

Vi har kort och gott skräddarsytt en matupplevelse som skall passa olika behov och situationer, men med en given gemensam nämnare – samma höga kvalitet och service som du finner hos oss på plats. På vår e-handel, Mat Online, kan du handla allt från fisk till kött i form av styckevaror, matkassar, presenter, hela menyer och mer därtill.

Dessutom levererar vi dina varor till bostaden, kontoret, landet eller utomlands.

Smaklig måltid!

ULRICAS OSTSKOLA

allt man behöver veta om delikatessdiskens doftrika frestelser

TEXT: REDAKTIONEN FOTO: SAM BRITZ

Ulrica Jonsson har i två och ett halvt år verkat som ostoch charkansvarig hos M Seger i Östermalmshallen. Hon har alltid jobbat med mat och dryck i olika former. Chefat för delikatessen på ICA, varit kategoriansvarig för mousserande drycker i en av Systembolagets butiker. Samt jobbat som kock och på ostavdelningen på gamla NK saluhall, det var där intresset för ost väcktes rejält.

Ulrica bor ute på landet, gillar att odla. Lagar mycket mat. Samlar på viner, främst vitt och årgångschampagne. Älskar att resa, där Asien och Hong Kong är favoriter, även Frankrike ligger med på topplistan. Slukar böcker, kan bli hela fyra stycken i veckan.

Beskriver det bästa med hennes arbete såhär: det är härligt att jobba i Stockholms vackraste byggnad, med trevliga kunder och bra råvaror. Att kunna hitta en ost som kunden vill ha utan att han eller hon varken vet namn eller mjölksort, och när våra kunder är nöjda och återvänder för att hitta nya favoriter.

Välkomna till Ulricas ostskola, speciellt framtagen för Magasinets läsare!

DE SEX OSTFAMILJERNA

Ost delas in i sex olika huvudtyper; hårdost, kittost, blåmögel, färskost, getost och vitmögel. Inom varje familj finns en mängd olika variationer, som typ av mjölk – ko, får och get –tillverkningsmetod, karaktärer som doft, smak och utseende.

Om mjölken är pastöriserad, vilket innebär att mjölken hettats upp till 65 grader och därefter snabbt kyls nerför att döda eventuella skadliga bakterier eller om den är opastöriserad, då värms mjölken upp till 30 grader, vilket är det som krävs för att mjölken ska börja fermentera och bli ost. En opastöriserad ost får en kraftfullare smak då bakteriekulturen bevaras i osten.

Lite kort om de olika typerna:

BLÅMÖGELOST

Brukar även kallas grönmögelost eller ädelost. Är ett samlingsnamn för ostar som behandlats med mögel. Möglet heter Penicillium roqueforti och ger osten dess marmorering och speciella smak. Finns allt ifrån milda och krämiga sorter som Blå Kornblomst från Danmark till kraftfulla Stiltonostar från England.

Sägnen säger att osten Roquefort kom till när en fåraherde

glömde en bit ost i en grotta vars väggar täcktes av mögel. Efter en tid kom han tillbaka till grottan och hittade sin ost som då hade blivit en Roquefort. Osten ska ha blivit ursprungsskyddad av franske kung Karl VI år 1411, han bestämde att den bara får produceras i byn Roquefort med omnejd. 1925 erhöll osten beteckningen ACO (Appelation d Órigine Contrôlée) – en fransk kvalitetsbeteckning för skyddat ursprung, tillverkningssätt, lagringsmetod, kvalitet och karaktär, samma klassificering som används på franska viner. Till blåmögelost passar portvin eller Sauternesviner.

FÄRSKOST

I familjen färskost hittar vi bland annat fetaost, mozzarella, och mascapone. Dessa ostar görs på färsk ostmassa och är ofta lite syrliga i smaken. Färskosten har ett brett användningsområde, både i kalla och varma rätter, sallader, röror och desserter.

Passande vin: vitt från Loiredalen.

GETOST

Ett samlingsnamn där getmjölk är huvudingrediens. Här finns en massa varianter; från mjuka färskostar till hårda och vällagrade. Getosten har en karaktäristisk och lite syrlig smak, vilken kommer från kaprinsyra. Capra på latin betyder get. Getost innehåller lägre fett och kalorier än andra ostar och är ett utmärkt alternativ för den som är laktosintolerant. Till getost fungerar Chablis, Pinot Noir och roséviner.

KITTOST

Kittostar är ostar som under lagringen behandlas med en saltlösning. Kan även innehålla vin, sprit och öl. Osten tvättas med lösningen och det bildas ett ”kitt” på ytan, vilket ger mycket smak och arom. En av de populäraste kittostarna är Taleggio från Lombardiet i Italien. Riesling, Gewürtztraminer eller humlerik öl, som IPA, gör sig fint till kittost.

HÅRDOST

Hårdost får man genom att lägga ostmassan i en form för att det mesta av vasslen ska rinna bort innan lagring. Osten badas i saltlake för att få till en hård skorpa, en del ostar vaxas.

Hårdost delas in i tre kategorier; grynpipig, rundpipig och tät ost. Det går åt cirka tio kilo mjölk för att tillverka ett kilo ost. All hårdost som lagras i minst tre månader är laktosfri. Det mesta av laktosen försvinner med vasslen när osten pressas och det som finns kvar bryts ner av mjölksyrabakterierna.

Till hårda ostar som Gruyère och Comté passar det med fylliga vita viner eller de flesta röda, men gärna ett fruktigt.

VITMÖGELOST

Vitmögelost görs på pastöriserad och opastöriserad mjölk. Vid tillverkningen tillsätts mögelkulturerna Pencillium och Candida eller Pencillinium Camemberti, som får växa på utsidan av osten i allt från några dagar upp till några veckor, beroende på osttyp och hur mycket smak man vill uppnå. Några kända vitmögelostar är Brie de Meaux, Brillat Savarin och Camembert.

Dryckestips: Pinot Noir-vin.

TIPS FÖR OSTBRICKOR

Ha gärna ett ojämnt antal ostar. Tre eller fem är bra. Försök att tänka på att välja ostar med olika styrkor, mjölksorter och strukturer. Till exempel en eller två hårdostar där den ena kan vara smakrik och den andra lite mildare och mjukare i konsistensen. Med en vitmögelost, en kittost och en mögelost finns det något för alla.

Räkna med 30–35 gram ost per person av mjuka ostar och 35–40 gram av hårda. Som bekant äter man ju också med ögonen så genom att variera formen på ostarna blir ostbrickan njutbar även att titta på. Man kan ha en större bit som gästerna får skära i själva, några bitar i trekanter och andra i kubform. De mjuka ostarna bör man ha i hela bitar för att undvika kladd. Förgyll med kex, surdegsbröd i små skivor, grissini, oliver, mandlar, frukt och bär. Torkade aprikoser är en personlig favorit som tillbehör. Men det finns egentligen inga rätt eller fel, man kan ta det man själv gillar.

Marmelad eller inte marmelad – det är frågan!

En riktig vattendelare. Gillar man marmelad är det bara att köra. Fikonmarmelad passar till de flesta ostar, även körsbärsmarmelad lämpar sig bra till såväl hård- som mjukost. Jag tycker det kan vara gott att ringla till lite akaciahonung över en bit Parmesan eller Manchego. Vill man lyxa till det lite väljer man en med smak av tryffel!

Ostarna ni ser på bilden är Bufflonne d’Argental, Fransk Bondost, Brebirousse d’Argental och Manchego. Alls finns i disken hos M Seger och njuta av i deras bistro.

Det kan vara lite klurigt att få ihop dryck som matchar alla ostar på brickan. Men ett torrt mousserande vin eller champagne funkar fint ihop det mesta. Till smakrika ostar passar ett kraftigare rödvin och man kan också tänka på att ostar från en viss region smakar bäst med vin från samma ställe.

Ska osten tempereras innan servering?

Ja! Mycket av smaken försvinner om osten serveras kall. En ost som legat i rumstemperatur smakar betydligt bättre. En hårdost kan med fördel ligga framme ett bra tag, medan mjukare ostar inte behöver lika lång tid.

En vanlig fråga när det gäller ost är om den innehåller saltkristaller. Svaret är att det är en typ av protein – aminosyror – som kristalliserar sig efter en lång tids lagring, alltså i n t e salt. De flesta hårda ostar kristalliseras efter 10–12 månaders lagring.

LITE OSTKURIOSA

Ost är bra för tänderna. Att avsluta en måltid med en bit ost skyddar dem mot syraangrepp och motverkar emaljskador och hål.

ULRICAS EGNA FAVORITOSTAR

Beemster: långlagrad Goudaost från Holland med knäckiga kolatoner. Beemsterkorna äter gräs 4,5 meter under havsnivån på ett område som är skyddat av vallar, fram till år 1612 var området havsbotten.

BellaVitano Espresso: amerikansk ost från Wisconsin som rubbats med rostade espressobönor. Speciell fantastisk smak. Även om man inte gillar kaffe!

Roue des Garrigues: färsk getost från Provence med toner av timjan och citron.

Alf Tumble, TV4 Nyhetsmorgon 21 oktober 2022

“Ett fantastiskt bra hantverk av en vinmakare som har kallats mästaren av chardonnay, och ja det är bara att hålla med!”

Andreas Grube, Allt om Mat 4 augusti 2022

”Chardonnay från fler än 20 årgångar. Elegant och personligt med stor koncentration och finess”

Pär Strömberg, Svd Perfect Guide 15 januari 2022

429 kr

Alkohol i samband med arbete ökar risken för olyckor

“En riktig klassiker”

MATBAREN HOS FÅGEL & VILT

existensmaximum på utrymmesminimum

När popgruppen Hansson de Wolfe United döpte sitt andra album till Existensmaximum skulle man kunna tro att de inspirerats av den en handfull platser lilla matbaren vid sidan av Fågel & Vilt-butikens västra kyldisk. Så är dock icke fallet. Vid tidpunkten för nämnda skivsläpp var de båda nuvarande ägarna Fredrik

Torsmark och Joakim Pettersson inte ens födda och någon möjlighet att få butikens ädla råvaror sig tillagad och serverad, med ett ypperligt glas vin därtill, fanns det definitivt inte heller.

Två gentlemän som kan intyga att existensmaximum är en relevant beskrivning av känslan som infinner sig så snart man slagit sig ner på någon av de fem bekväma barstolarna, eller för den delen bara stannat till en stund för att växla ett par ord, är Staffan Carlson och Ian Lawson. Sedan återöppningen av Hallen är de minst sagt regelbundna gäster hos Fågel & Vilt.

– Jag sitter här tre-fyra dagar i veckan, ibland fram till de stänger vid sju på kvällen, men vanligtvis mest om eftermiddagarna. Det som är så speciellt här är storleken. Faktumet att det bara är en handfull platser gör det så intimt att man som gäster lärt känna varandra närmare. Vi tillhör också de få som faktiskt kan boka plats här, säger Staffan och skickar ett tacksamt ögonkast bort mot Jocke Pettersson, som just är i färd med att serva en kund borta vid viltköttdisken.

Staffan, som bor i kvarteren, utgör arketypen för en stammis i Östermalmshallen. Han har verkat inom fastighetsmäklarebranschen större delen av sitt yrkesliv, han grundade Skandiamäklarna 1980 och bolaget såldes i början av 2000-talet. Staffan lämnade dock inte branschen utan är fortfarande kvar, fast nu med enbart ett fåtal större projekt åt gången och har också hunnit med att starta en resebyrå.

På barstolen bredvid sitter kompisen Ian Lawson. Ian, som jobbar inom finansvärlden, har besökt Stockholm i affärer i över 25 år och delar idag sitt boende mellan hemmet i London och Östermalmslägenheten ett stenkast från Hallen, där han flyttade in i samband med Brexit, för nu tre år sedan.

– Stockholm och Östermalmshallen har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta. Jag hade besökt Hallen flera gånger innan jag bosatte mig här. Matlagning, restauranger och allt som har med det att göra har alltid varit en passion för mig. Första gången jag var på Fågel & Vilt började jag småprata med ägarna Fredrik och Joakim och kände mig hemskt välkommen redan från dag ett. Sedan föll det sig naturligt att hälsa på och byta några artigheter med gänget som nästan alltid satt här. De var väldigt inkluderande och det dröjde inte länge innan jag kände mig upptagen i deras lilla krets.

Mr Lawson är en dedikerad West Ham-supporter och fotboll är också ett av de ämnen som kan hamna på tapeten vid sammanstrålningarna utefter den mysiga matbarsdisken.

– Men vi kan prata om allt möjligt, flinkar Djurgårdsfanset Staffan Carlson in. En dag snackar vi fotboll, andra dagar kan det vara business, golf, skidåkning eller resor. Fast mat och vin toppar listan, det är en passion vi delar allihop.

Det är en trevlig mötesplats med den bästa maten och servicen.

HANDLARNA I HALLEN

Staffan och Ian är totalt samstämmiga när vi ber dem ange orsakerna till att de blivit stamgäster i denna gemytliga oas mitt i saluhalls-myllret:

– Det är en trevlig mötesplats med den bästa maten och servicen. Killarna (ägarna Joakim och Fredrik reds.anm.) är alltid så tillmötesgående och flexibla. När vi ibland är sugna på något som inte står på menyn kan de fixa fram rätter genom att plocka fram några godbitar ur kyldisken. Personalen går alltid det där extra steget för att se till att allt blir perfekt. Man känner sig väl omhändertagen och det är förstås viktigt.

För det mesta är det Fredrik eller Joakim själva som står för kockandet, emellanåt tar de dock in hjälp utifrån, speciellt under hektiska dagar och storhelger. Att menyn bara består av en enda daglig rätt underlättar såklart, både för de som lagar maten och för gästerna, som slipper huvudbryet med att bestämma sig för vad de ska beställa in. När det gäller dryckesutbudet visar det sig att Staffan, Ian och det övriga regelbundna klientelet har ett ord med i laget.

– Vi får vara med och provsmaka viner och komma med tips. Ibland får vi till och med testa nya korvar och andra nyheter i butikssortimentet, avslöjar Ian och Staffan. Och apropå gäster vid spisen:

– Min son kommer över och hälsar på i juni, då är han inbokad här som gästkock i några dagar. Han har ärvt min passion för matlagning, meddelar Ian stolt.

Den familjära relationen mellan personerna på var sida av matbarsdisken går inte att ta miste på. När Ian får besök hemifrån England kan han i förväg diskutera med Joakim och Fredrik vad som ska serveras.

– Det är en perfekt möjlighet för mina vänner att lära känna den svenska kulturen, inte bara maten utan också den sociala aspekten.

Staffan brukar också ta med sig vänner och affärsbekanta till sin favoritplats. Både han och Ian har erfarenhet från välrenommerade krogar runt om i världen så att de håller Fågel & Vilt så högt är ett gott betyg.

– Helt ärligt har vi aldrig haft en dålig upplevelse här och det är ju så att man gärna kommer tillbaka till ett ställe där man vet att man aldrig blir besviken, deklarerar de unisont.

Dessa vänliga ord får bilda avslutning på vår angenäma pratstund med herrarna Carlson och Lawson. För nu dyker Fågel & Vilts Agnes Sommarström upp med dagens lunchrätt tjusigt upplagd på tallrikarna. Ankbröst med sparris, rostad potatis och rödvinssås. Vilket samtalsämne som kommer att dryftas under inmundigandet får bli en angelägenhet stammisduon emellan. Att det blir minst en timmes existensmaximum torde det inte råda minsta tvivel om.

RICHARD JUHLIN

Bästa Champagne i Vinordic Wine Challenge. 5 av 5 i Aftonbladet. 6 av 6 i Svenska Dagbladet. 5 av 5 i Gourmet. Årets Champagne i Allt om Vin. Det går att göra listan hur lång som helst –Charles Heidsieck är en hyllad och älskad champagneproducent världen över.

Tack vare en stor andel reservvin, hela 40%, får Brut Réserve en generös och smakrik karaktär redan som ung.

Utmärkt som både aperitif och att servera genom en hel måltid.

CHARLES HEIDSIECK BRUT RÉSERVE

ART NR 77522 ALK 12 % 519 KR

Tips och inspiration hur du kombinerar vin och mat får du som medlem i gastronomiklubben.se

“ champagne house of the year ”

En kämpe till kock

Albin Edberg älskar att äta, laga mat och arbeta hårt. En perfekt kombination för den som vill arbeta som kock. Redan som 20-åring vann han guld som commis i EM i matlagning. Och förra året slog Albin igenom på bred front – tack vare en finalplats i tv-programmet Kockarnas Kamp.

Efter förra årets andra plats i Kockarnas Kamp är han numera en av landets mest omtyckta och populära kockar. Albin Edberg har en förmåga att dyka upp lite överallt; i reportage i tidningar, gästspel på olika restauranger och lagar mat på Youtube.

– Jag lägger lite stolthet över att synas mycket och hålla mig à jour. Det är en häftig känsla när andra säger att de ser mig överallt. Det ger mig bekräftelse, säger Albin när vi ses på Arla Unikas restaurang i Östermalmshallen där han gästspelade som kökschef förra sommaren, och dit han återvänder även i år.

Den som följer Albins äventyr på Instagram kan se att han är en glädjespridare som gärna bjuder på sig själv. Han är själv överraskad över den uppmärksamhet han fått efter medverkan i tv.

– Det finns definitivt ett före och ett efter Kockarnas Kamp, säger han ödmjukt.

Albin Edberg är uppvuxen i den lilla orten Svarttorp utanför Jönköping tillsammans med mamma, pappa och storebror. Hans mormor och morfar bodde på entréplan och i huset kretsade livet mycket kring dagens måltider, speciellt då mor-

ALBIN EDBERG

GÄSTSPEL I HALLEN

föräldrarna alltid hade en öppen dörr till köket för både vänner och bekanta.

– Hemma lagades det alltid mycket mat och med en sund inställning till råvaror. Vi bodde i ett hus med stor trädgård där vi odlade. Uppväxten har haft en stor inverkan på mig, säger han och fortsätter:

– Mormor och morfar bjöd alltid på kaffe och något nybakat om någon råkade titta förbi. Det finns en inbjudande inställning hos den äldre generationen som jag själv har försökt anamma, berättar Albin som snart blev intresserad av att börja laga mat.

Han minns när han ville överraska föräldrarna och gjorde sin första äggröra, hur han hellre satt kvar i matsalen på lunchrasten än att slänga i sig maten för att hinna spela fotboll och när grannens ko fick kalv och mormor lagade kalvdans av den första råmjölken.

När det sedan blev dags för gymnasiet var hotell- och restaurangskolan det självklara valet, och under tredje året hände något som förändrade hans liv. Albin blev rekommenderad att söka en lärlingsplats på restaurang Sjön som skulle öppna i Jönköping under ledning av den etablerade kocken Tommy Myllymäki.

– Det var som att gå in i en helt ny värld. Jag kände: ”Wow, det här är vad det handlar om”, berättar Albin.

Restaurang Sjön blev snart hans andra hem och strax innan studenten blev han erbjuden ett fast jobb. Det Albin inte visste då var att Tommy Myllymäki snart skulle ge honom ytterligare ett erbjudande – nämligen att bli hans assistent, så kallad commis, under världens mest prestigefyllda kocktävling Bocuse d’Or. En svår uppgift som kräver noggrannhet, uthållighet och tävlingsinstinkt. Enligt tävlingsreglerna får måste en commis vara under 23 år, och efter att Tommy och Albin vunnit den svenska uttagningen tog de guld i EM och sedan brons i VM. En otrolig bedrift.

– Från början kändes det helt bisarrt att jag skulle få tävla med Tommy, säger han. Tommy var och är en stor förebild för mig. Men det fanns aldrig på världskartan att jag skulle tacka nej. Jag är i grunden en ja-sägare och så här efteråt är jag väldigt glad för att jag fick chansen.

Efter Bocuse d’Or åkte Albin till New York och praktiserade på trestjärniga krogen Per Se innan han återvände till Sverige för jobb på bland annat Djuret och Unn i Stockholm. Förra sommaren tog han över kökschefsjobbet på Arla Unika och i juli i år är det dags igen.

– Det var en succé och i år kommer det att bli ännu bättre, säger Albin. Jag tänker ta fram nya rätter, men också servera några favoriter.

Gammel Knas och Sølvræv är två ostar som han själv tycker lite extra mycket om och en nyhet på menyn i år är gnocchi med sås på just Sølvræv.

– Jag inspireras ofta av japansk mat, där syran i maten passar fint till fetman i mejeri, säger han.

Albin Edberg ser också mycket fram emot att återvända till Östermalmshallen, som ligger honom varmt om hjärtat.

– Här finns någonting för alla, vare sig man vill fika eller äta något gott på restaurang. Jag älskar atmosfären i Östermalmshallen.

Albin Edberg är kökschef på Arla Unika under vecka 28 och 29.

Jag älskar atmosfären i Östermalmshallen.

Den blomstertid nu kommer

I över tjugo år har vi förmedlat Östermalms vackraste och mest spännande bostäder.

Nu kommer ni snart att få se ännu mer av oss.

Gnocchi med korianderbakad lök,

gemsallad, rädisor, rostade solroskärnor, krasse & Sølvræv

Ingredienser

Gnocchi

900 g mjölig potatis, exempelvis King Edward

100 g vetemjöl + extra till utbakning

1 st ägg

1 st äggula salt

Lök

2 msk korianderfrön

2 msk olivolja

1 tsk salt

1 tsk socker

2 st, ca 300 g, silverlök

Så här gör du

Bechamel

100 g smör

50 g vetemjöl

5 dl mjölk

150 g Sølvræv salt

Toppings

1 dl solroskärnor

0,5 dl vatten

1 msk neutral olja salt

1 huvud gemsallad rädisor

1 ask smörgåskrasse vinäger, efter önskemål

1. Koka potatisen till gnocchin med skal på i lättsaltat vatten, tills den blivit mjuk. Häll av vattnet, låt svalna något och skala sedan potatisen.

2. Mosa potatisen lätt med en gaffel och låt ånga av tills potatisen är helt torr men fortfarande ljummen. Passera potatisen genom en finmaskig sil och väg upp 500 gram (spara gärna resterna till något annat gott).

3. Blanda den passerade potatisen med ägg, äggula och en nypa salt. Lägg ut smeten på mjölad bänk och jobba in 100 gram mjöl i smeten i omgångar.

4. Dela upp degen i 3 delar och rulla ut till långa korvar. Hacka upp degrullarna med hjälp av en degskrapa i jämna ”kuddar”. Lägg dem på mjölad plåt eller tallrik och förvara i kylen fram tills kokning.

5. Rosta korianderfröna i torr panna och mixa sedan till ett grovt pulver. Blanda korianderpulvret med olivolja, salt och socker.

6. Skala silverlöken och skär ett kryss i löken från toppen mot roten, utan att skära helt igenom. Lägg lökarna i varsitt foliepaket och fördela korianderdressingen över. Slå in i folien och baka på 150 grader varmluft i ca 30 minuter. Låt svalna i foliepakteten, spara vätskan som är kvar i foliepaketen och dela sedan löken i bitar. Blanda upp lökbitarna med vätskan.

Du behöver också Isvatten

Hushållspapper

Djupa tallrikar

7. Smält smöret till bechamelen i en kastrull och vispa ned mjölet när smöret börjat koka. Tillaga under omrörning i ca 2 minuter och häll sedan på mjölken i omgångar. Koka upp såsen och låt koka i 1 minut. Ta av från plattan och vispa ned Sølvræv i omgångar. Smaka av med salt.

8. Lägg solroskärnorna tillsammans med vatten, olja och salt i en stekpanna. Tillaga på medelvärme på spisen under omrörning tills vattnet kokat bort och rosta sedan kärnorna till en jämn, brun färg. Låt svalna på hushållspapper.

9. Skär ned gemsalladen i mindre bitar och lägg i isvatten i 5 minuter. Ta upp och låt torka på hushållspapper. Skiva rädisorna tunt på mandolin eller med kniv. Klipp krassen med sax och låt torka på hushållspapper.

10. Koka upp en stor kastrull med saltat vatten och lägg ned gnocchin. Koka tills gnocchin flyter upp till ytan. Lyft upp med sil eller hålslev och slunga runt i såsen. Smaka av med salt och eventuellt vinäger.

11. Blanda lökbitarna med gemsalladen, rädisorna och solroskärnorna.

12. Lägg gnocchi och sås i botten på en djupa, varma tallrikar och arrangera löksalladen på toppen. Avsluta med smörgåskrasse.

En röst

(i saluhallen) i världsklass

Tommy Körberg är en av våra allra främsta sångare. I höst tar han sig an den älskade och folkkära karaktären Gottfrid när filmen Änglagård blir musikal på Oscarsteatern. Men innan dess blir det sommarturné. Vår chefredaktör möter upp Tommy i Östermalmshallen där han nästan spenderat lika mycket tid som på scen.

Magasinet ska träffa mannen med Sveriges största röst. Men just idag är han lite krasslig i lungorna och flera föreställningar har hastigt planerats om för att Tommy Körberg ska kunna vila upp sig.

– Jag äter kortison och sväller upp som en övergödd hamster, säger han skämtsamt när vi ses i saluhallen.

Tommy Körberg kommer från en musikalisk familj och redan som barn hade han lokala uppträdanden och var med i kör. Den stora debuten kom som 20-åring när han år 1968 vann en Grammis för Årets Nykomling med albumet Nature Boy och sedan dess har han axlat stora roller i flera föreställningar och musikaler. Han har bland annat representerat Sverige två gånger i Eurovision Song Contest, 1969 med Judy min vän och 1988 med Stad i ljus, uppträtt i Chess både i England och Sverige, medverkat i flera svenska tv-program och vunnit två Guldmaskar. Tommy har dessutom förlänats med flera medaljer för sina betydande insatser i svenskt musikliv. Listan är lång. Om man frågar Tommy själv vilken han ser som sin främsta låt kan han inte välja, det är omöjligt.

– Jag tror fortfarande att världens bästa låt finns därute, så jag nöjer mig inte förrän jag har hittat den, säger Tommy. Det gör jag väl i graven, mumlar han skämtsamt.

När vi ber Tommy Körberg att beskriva sig själv med tre ord säger han; envis, påhittig och gammal.

– Just nu har jag lite svårt att andas, så då känner jag mig extra skröplig. Jag har ett skämt där jag brukar säga att när jag känner mig som en skräphög och sopbilen kommer så håller jag mig inomhus. Man vill ju inte bli tagen av misstag.

Tommy Körberg må inte försörja sig som magiker, men han kan trolla fram en mängd ansiktsuttryck och i bakfickan har han alltid ett par vitsar. Det blir sällan en lugn – eller tråkig – stund med saluhallens stammis som vi nu slagit oss ner med på Lisa Elmqvist restaurang. Här är Tommy och hans fru Anne-Charlotte välbekanta ansikten, det märks inte minst på personalen som tjoar glatt när vi sätter oss till bords för vår långlunch. Det småpratas och skojas med paret Körberg, de är lika kärvänliga tillbaka.

– Jag har ju bott på Sibyllegatan förut, precis runt hörnet från saluhallen. Jag gick alltid hit med bestämda steg och visste precis vad jag skulle ha. I gamla saluhallen kunde man köpa julskinka på M Seger året runt, det älskade jag. Och jag minns Urban Standar som Gerdas Fisk med Erik Lallerstedt. Urban var ju svensk mästare i ostronöppning och han stod ofta och öppnade ostron i gamla saluhallen, minns Tommy.

Makarna Körberg berömmer även den nya Östermalmshallen, som återinvigdes för drygt tre år sedan efter en omfattande renovering.

– Hallen har blivit så fräsch och fin. Vi handlar ofta i butikerna och äter gärna i restaurangerna, som på Lisas.

Trots att hemmet numera ligger i Mälarhöjden åker paret hit titt som tätt och handlar mat.

– Man vet att handlarna är först på lagret och får tag i

de bästa varorna, förklarar Tommy. Tomaterna ruttnar inte på en dag och det ska premieras. Jag känner ju många här och morsar på alla, det är en slags småstadskänsla. Eftersom jag har stort kontrollbehov är färdiga matkassar ingenting för mig. Jag vill kunna lukta på allt och provsmaka – vilket man alltid får här i Hallen.

Om du fick chansen att laga mat med en egen kock, vad vill du helst lära dig?

– Att få göra en riktig råbiff med skedat kött. Jag har ätit så mycket dålig råbiff i mina dagar, gaaaah, pustar Tommy frustrerat. Så fram med den personen som kan göra den bästa råbiffen. Det vill jag lära mig.

Har du några barndomsminnen från köket?

– Min favorit var bruna bönor med fläsk. Monica Zetterlund lärde mig senare att man först ska lägga bönorna i vatten med en kanelstång i. Men man ska ta bort stången innan de kokas, så de bara får en touch av kanelsmak.

ÄNGLAGÅRD TAR TON

I höst kliver Tommy Körberg upp på teaterscenen i musikalen Änglagård, baserad på Colin Nutleys film med samma namn. Änglagård blev en av de största publikframgångarna i svensk filmhistoria, över 1,2 miljoner svenskar såg filmen på bio. När den visades i SVT efterföljande jul bänkade sig hela 3,5 miljoner människor framför tv:n. Att filmen ligger många varmt om hjärtat är ingen överdrift. Även filmkritikerna gillade filmen som överlag fick fina recensioner. Nu ska den få nytt liv.

Från den 10 september kommer vi kunna se en stjärnspäckad ensemble i musikalen Änglagård som sätts upp på Oscars-

Tommy är den sångaren som sjungit sig längst in i bröstkorgen och i magen på mig och på många andra. Han är helt unik och suverän. Det är med stolthet som jag står bredvid honom ibland, det ska bli kul att jobba ihop igen i Änglagård”. HELEN

teatern i Stockholm. Vicky von der Lanckens nöjesbolag har samlat stora delar av teamet bakom Oscarsteaterns tidigare stora musikalsuccé, Så som i himmelen. Fredrik Kempe är tillbaka som kompositör (text och musik) och Edward af Sillén som manusförfattare, denna gång tillsammans med Daniel Réhn. Edward står också för regin, efter att närmast ha regisserat succén Tootsie (med bland andra Robert Gustafsson). Johan von der Lancken är åter som producent och musiken arrangeras, även denna gång, av Karl-Johan Ankarblom. Det kan man kalla drömteam.

Filmen av Colin Nutley blev trefaldigt Guldbaggenominerad och i höst ska två av Sveriges bästa röster lyfta den till nya höjder.

– Jag förstår inte varför den inte har satts upp tidigare, säger Tommy Körberg. Den handlar om generationsklyftorna, kulturkrockarna, äganderätt, allt som är grunden till vårt sociala beteende. Kulturkrocken i samhället är ju själva kärnan i filmen och det är där spänningen ligger också.

Precis som i filmen börjar musikalens uppslukande historia med ett dödsbesked som blir startskottet för Fannys jakt på sina rötter. Tillsammans med sin trogna, extravaganta, följeslagare Zac lämnar hon nattklubbslivet i Berlin för att ta sig hem till den lilla byn Yxared, belägen djupt inne i de västgötska skogarna. Deras storslagna entré i det lilla samhället blir en kulturkrock som rör upp känslor hos byborna, och gamla hemligheter stiger upp till ytan. Men det blir också möten och kärlek som skapar nya, livslånga band.

I Änglagård återförenas Sveriges stora musikalstjärnor Tommy Körberg och Helen Sjöholm. Och även om filmen har

Körberg & Sjöholm

I höst återförenas två av Sveriges bästa röster i musikalen Änglagård, med en fantasiskt ensemble på Oscarsteatern i Stockholm.

många år på nacken finns händelser som känns aktuella än idag. Rädslan för det främmande är ständigt aktuellt, menar Helen Sjöholm som gestaltar byns matriark Rut Flogfält. Rut har precis allt att förlora på att Fanny dyker upp i Yxared –i motsats till Tommy Körbergs karaktär Gottfrid Pettersson vars stillsamma ungkarlstillvaro med brodern Ivar blommar upp när det färgstarka paret dyker in i deras liv.

Helen Sjöholm är spänd på hur dessa svek och stora hemligheter ska sjungas ut och Tommy delar hennes entusiasm.

– Det ska bli intressant att se hur filmens dramaturgi blir med det musikaliska språket och hur man ska attackera just dessa situationer som är karaktäristiska för filmen och varför den blev så populär, säger Tommy.

Tommy ser fram emot att åter få dela scen med Helen Sjöholm. Vi har sett dem sjunga tillsammans i musikalerna My Fair Lady och Chess, och i flera konsertsammanhang när de framfört låtar ur Björn Ulvaeus och Benny Anderssons samlade låtskatt.

– Jag mötte Helen redan som tonåring när hon bodde i Sundsvall, jag var nog ganska sträng mot henne då. Gav en massa råd om hur hon skulle sjunga och akta sitt vibrato, ja usch, skrattar Tommy. Nej, men vi trivs tillsammans på alla sätt och våra röster smälter samman naturligt. Det är så enkelt att sjunga med Helen. Jag behöver inte ens förbereda mig innan vi ska gå upp på scen ihop, vi har samma musikalitet.

Hans stränghet gentemot unga Helen behöver han inte oroa sig för. Det landade nog väl till slut hos sångerskan som nuförtiden skämtsamt säger att de jobbar alldeles för mycket tillsammans. Hon har idel beröm att ge sin kollega.

–Tommy är den sångaren som sjungit sig längst in i bröstkorgen och i magen på mig och på många andra. Han är helt unik och suverän. Det är med stolthet som jag står bredvid honom ibland, det ska bli kul att jobba ihop igen i Änglagård, säger Helen.

STORSLAGET OCH PÅKOSTAT

Det finns alltid en risk när populära böcker filmatiseras, samma gäller när man ska sätta toner till en berättelse och ge nytt liv till karaktärer som många redan har en stark relation till. Änglagård har sagts kosta 25 miljoner redan innan den har börjat spelas på scen. Både Tommy och Helen uttrycker sin glädje och tacksamhet över att producenterna vågar satsa.

En viss press känner duon att återskapa dessa älskvärda och komplicerade karaktärer, även om Tommy först inte vill erkänna det.

– Jag är så gammal så jag känner ingen press längre. Men det är klart att det ska vara värt pengarna att gå dit, säger han på sitt lekfulla sätt.

Karaktären Gottfrid beskriver han som en jovialisk herre. Gottfrid tar hand om sin surmulne broder Ivar och lever ett liv som inte riktigt blev som han tänkte men han är glad ändå. Tommy beskriver sig själv som något av en dysterkvist och tycker därför att det ska bli roligt att få spela en sådan munter person.

Tommy om Hallen

Vi köpte hus i Mälarhöjden, men åker jämt hit och handlar mat. Man vet att handlarna är först på lagret och får tag i de bästa varorna. Tomaterna ruttnar inte på en dag och det ska premieras! Jag känner många här och morsar på alla, det är en småstadskänsla. Eftersom jag har stort kontrollbehov är färdiga matkassar inget för mig. Jag vill lukta på allt och provsmaka – vilket man alltid får här i Hallen!

– Jag känner mycket för Gottfrid och Ernst Günther som gestaltade honom i filmen Änglagård är en gammal idol. Det känns fint att axla hans mantel på något sätt, säger Tommy mjukt.

Innan dess ger sig Tommy Körberg ut på sommarturne i Sverige med sin hyllade show Grand Finale, där publiken får följa med Tommy bakom kulisserna i hans omsusade och händelserika liv. Hur var det att arbeta med Hasse och Tage? Och hur kommer det sig att Tommy vaknade mitt i inspelningen av en ABBA-video? Ackompanjerad av åtta virtuosa musiker bjuder Tommy Körberg dessutom på milstolpar från sin musikaliska karriär som sträcker sig över ett halvt sekel. På sommarturnén blir det samma koncept och åttamannaband. – Vi ska göra showen mer utomhusvänlig med LED-skärmar och måste bygga lite annorlunda än när man är inomhus. Det ska bli spännande att se hur det funkar. Jag har i alla fall tre trumslagare med mig för säkerhets skull. Producenten tyckte att det räckte med en, men jag sa tre så de fick ge med sig, säger han och skrattar.

Vill ni ta chansen att se Grand Finale i sommar hittar ni enklast speldatum och biljetter hos arrangören All Things Live. När det gäller höstens föreställningar av musikalen Änglagård är det redan ett högt bokningstryck innan ens repetitionerna börjat. Vårt tips är att titta in på Oscarsteaterns hemsida redan nu så ni inte missar chansen att se Tommy Körberg stå på en scen och göra det han är bäst på – sjunga så att det berör.

Körberg om

Egenskap jag uppskattar hos mig själv: Min envishet.

Detta var jag bäst på i skolan: Jag var medelmåttig i det mesta, haha. Nej, men språk var jag bra på. Jag läste ryska. Men det har man ju ingen nytta av idag.

Om jag tvingades sadla om skulle jag bli: Idag skulle jag välja att bli pensionär… Annars journalist var mitt drömyrke. Jag ville bli utrikeskorrespondent i Ryssland.

Om jag fick mer tid skulle jag vilja lära mig: Att spela bas.

Min största last: Glass.

Jag är fåfäng med: Ja, just nu går jag på kortison och har hamsterkinder, så jag undviker att se mig själv i spegeln. Men annars är det väl håret.

Ett udda eller roligt minne: När jag klev upp i New York och sjöng med Barbara Cock. Jag satt och väntade på Lasse Hallström och Lena Olin, så det var helt spontant. Barbara hade jag träffat genom Angela Lansbury, de hade sett Chess fem gånger (Tommy spelade i Chess, reds.anm.).

Favoritscen/arena: Lorensborgsteatern, det är en av de trevligaste att uppträda på. Där sitter alla bra och ser lika bra, väldigt demokratiskt.

Hur jag är som artistkollega: Vänlig men bestämd.

Hur jag är som partner: Jag är nog odräglig att leva med, men ganska kul ibland.

Hur jag är som vän: Jag har få, men de är väldigt goda och nära vänner. Jag har ingen aning hur jag är som vän.

Hur jag är som pappa: Jag försöker vara som ett kylskåp. Närvarande och när man öppnar tänds ljuset.

Hur jag är som farfar: Det är skönt att vara farfar. Då kan man gulla med barnbarnen en stund och sedan lämna tillbaka dem, så det är bra. Neeej, men de är jättesöta.

Vad jag lärt mig genom åren: Ingenting alls… Jag har haft en ganska fladdrig utveckling.

Vad jag vill föra vidare till mina barn: Att det inte bara finns en sanning, som Tomas Tranströmer skrev. Det finns en yttre och en inre, och där de närmar sig varandra har man en möjlighet att finna sig själv.

Vad jag lär mig av mina barn: Att jag inte ska vara så otålig…

Om jag fått ett gott råd som jag följer: Nej, inget… Eller jo, av Lasse Hallström. Han sa: ”strunta i kamerorna”.

Min hjärtefråga om jag fick chansen att jobba inom politiken: Kulturen givetvis. Den har alltid fått stå tillbaka. Om vi återigen skulle hamna i en lockdown och jag fick välja en person att spendera den tiden med: Mig själv. Jag skulle välja att vara ensam. Då hinner man fundera lite!

Gambas con ajillo med het chorizo

Ingredienser

2 vitlöksklyftor

2-3 färska chorizo, ca 200 g

½ dl olivolja

½ kruka bladpersilja

Saft och skal från ½ citron

500 g vannameiräkor- tinade, råa utan skal, ASC-märkta

2 msk olivolja

2 krm chiliflakes

1 tsk flingsalt

Till servering Baguette

Så här gör du

Skala och skär vitlök i tunna skivor. Skär chorizo i halvcentimeters tjocka skivor. Repa och finstrimla persiljan. Skölj citronen noga i ljummet vatten. Riv skalet från halva citronen och pressa ur 1 msk saft.

Stek chorizo och vitlök i rikligt med olivolja ca 2 minuter, tillsätt räkor och chiliflakes och stek ytterligare ca 1 minut tills räkorna är rosa. Tillsätt citronskal, citronsaft och persilja. Krydda med flingsalt och nymald svartpeppar.

Servera direkt ur pannan tillsammans med baguette att doppa i oljan. Pressa gärna över lite extra citron vid servering.

BARA KÄRLEK I HOTEL KUNG CARLS COCKTAILBAR

-INVID STUREPLAN

I Tyskland är sparrispremiären lika med en enda stor vårfest, berättar Norbert för Östermalms Saluhall Magasin.

– Vi introducerade detta redan på 80-talet på Paul & Norbert och det är en tradition som idag har blivit en del av den svenska matkulturen. Sparrisen är ju den första riktiga vårprimören, den tittar fram när jorden nått en temperatur av 12 grader. Vanligtvis kring april/maj.

Och det är givetvis då Norbert Lang passar på att göra sitt bejublade gästspel hos Lisa Elmqvist.

– Jag har varit här på gästspel över tio år. Då kommer jag hit en dag innan och förbereder menyn. Lisas personal är underbar att samarbeta med. Man har verkligen lyckats mycket väl med att vårda den svenska restaurangkulturen när den är som bäst. Det är alltid en fröjd att komma hit och gästspela två gånger om året.

Om ni råkade missa vårens besök kan vi glädja er med att vi i detta nummer bjuder på ett av Norbert Langs läckra sparrisrecept. Har vi tur dyker Norbert upp i Östermalmshallen i höst som vanligt för då är det nämligen dags för hans andra favorit; tryffeln.

GÄSTSPEL I HALLEN:

NORBERT LANG

Det blev ett kärt återseende när mästerkocken

Norbert Lang gästspelade hos Lisa Elmqvist som han alltid gör på våren och hösten, eller åtminstone de senaste tio åren. Under en härlig vårhelg i Lisas restaurang fick gästerna ta del av Norberts specialrätter, i köket tillagades flera förrätter, varmrätter och desserter. Allt baserat på sparris.

Ni har väl inte missat att Lisas har kvällsöppet?

Lisa Elmqvists restaurang och bar erbjuder över 130 sittplatser och har kvällsöppet tisdag till lördag. Här kan ni njuta av en sen middag i genuin saluhallsmiljö.

Restaurangens öppettider. Mån: 11.00–19.00

Tis–Tor: 11.00–22.00

Fre: 11.00–23.00

Lör: 11.30–23.00

Efter kl. 19.00 är ni välkomna till Lisas restaurang via sidoentrén på Nybrogatan 31, samma entré som till Beirut Café.

Norbert Langs vita sparrissoppa

Ingredienser

500 g vit sparris

6 dl torrt vitt vin

6 dl grädde

2-3 msk smör

3 små schalottenlökar

2 lagerblad

En bit muskotblomma

1 nypa socker

citron

salt, vitpeppar från kvarn

12 ostron (valfritt)

Så här gör du

Skala sparrisen. Fräs sparrisskalen och löken i smör, på svag värme, så att de inte får färg.

Täck med vatten, lägg i lagerblad, muskotblomma, ta så mycket vatten att det precis täcker skalen.

Låt sjuda i 20 min, sila av och tillsätt grädde och vinet, låt koka ner till ca 1,2 l.

Om du vill ha med ostron, tillsätt dessa och mixa soppan. Vill du reda kan det göras med majsenamjöl/vetemjöl. Smaka av med salt, vitpeppar från kvarn, socker, citron. Sparrisen kan användas som egen rätt eller som garnityr, skivad i soppan.

Serveras med fördel till exempelvis tartar på marulk toppad med löjrom eller grillade pilgrimsmusslor.

När jazzlegenderna kom till Sverige

QUINCY

En internationell musikklenod med en enastående karriär som sträcker sig över sju decennier. ”You either rock the boat or you sink it”, säger Quincy Jones, nyss fyllda 90 år och med exakt noll planer att slå av på takten. Magasinet mötte den världskände producenten i hans hem i Los Angeles. På 1960-talet var det dock Sverige som var hemmaplan för Quincy Jones. Vårt land har sedan dess haft ett stort rum i hans hjärta. Platsen som tog emot honom med öppna armar. Här fick han chansen att spela på de stora scenerna med fantastiska musiker, här förälskade han sig i den svenska matkulturen och kanske framför allt – skaffade vänner för livet.

TEXT: LINA BIELSTEN FOTO: ARKIVBILDER & MAGNUS ELGQUIST

Under de gyllene åren på 1950- och 60-talet vallfärdade jazzvärldens största stjärnor till Sverige. Sverige låg före med jazzmusiken och den gick hem i Skandinavien. Jazzen lockade fulla hus och framstående svenska musiker fick chansen att spela med artister de tidigare bara kunnat drömma om. Några av de internationella storheterna, däribland Quincy Jones, Don Cherry och Dexter Gordon, stannade dessutom kvar och bildade familj. ”Det var härliga år. Jag har alltid älskat Sverige sedan dess. Det är som mitt andra hem. Jag kunde ha varit född där”, säger Quincy.

På en bergstopp i det exklusiva området Bel-Air har 90-åriga

musiklegendaren Quincy Jones byggt sitt palatsliknande hus. Här har han en magnifik vy över Los Angeles, drömmarnas stad. Under en period i hans liv var även Sverige hans hem, vilket man kan se spår av i matsalen där Quincy har låtit göra en miniatyr av Vasaskeppet. Ett stycke svensk historia som för alltid finns med honom. Men allt började på en plats långt ifrån glitter och glamour.

Quincy Delight Jones, Jr., känd av sina vänner som ”Q”, föddes i södra Chicago. Hans högutbildade mamma led av schizofreni och fick flera sammanbrott när Quincy var barn. Quincy och hans bror Lloyd såg sin mamma bli hämtad i

JONES

MUSIKEN GAV MIG FRIHET

Överst: Quincy tillsammans med bästa vännen

Ray Charles på spelning. Foto: TT Bildbyrå.

Till höger: Konsert i Malmö 1953, Quincy Jones med musiker. Foto: Sydsvenskan / IBL Bildbyrå.

På föregående sida: den världskände musikern

Quincy Jones på Malmöbesök 1963.

Foto: Charlie Raasum, Sydsvenskan.

tvångsjacka till mentalsjukhus, en händelse som satt djupa spår i honom. Avsaknaden av en modersfigur under uppväxten är den största orsaken till att han flydde in i musikens värld. Efter att mamman blev intagen försökte pappa Jones ta hand om sina pojkar på bästa sätt. Quincy drömde om att bli kriminell och medlem i det ökända gangstergänget Jones Boys, som hans pappa var snickare åt. I ett av Chicagos tuffaste områden infekterat av våld och brottslighet lärde sig Quincy och Lloyd att springa både med och från gäng. Varje dag såg de döda kroppar på gatan och ett liv utanför ghettot var svårt att föreställa sig. Redan som barn bar Quincy kniv och gjorde allt han kunde för att överleva. Han beskriver hur hans farmor, som var före detta slav, lagade mat på det som hon kunde få tag på, till och med råttor.

När Quincy var tio år gammal flyttade han, med sin far och styvmor, till Bremerton, Washington, en förort till Seattle. Han blev förälskad i musik redan i grundskolan och provade nästan alla instrument i sitt skolband innan han fann sin slutliga kärlek i trumpeten. I tidiga tonåren blev Quincy vän med en tre år äldre lokal sångare och pianist vid namn Ray Charles. De två ungdomarna blev en duo och fick så småningom små klubb- och bröllopsspelningar. Ray Charles blev en av Quincys absolut närmsta vänner och adopterade Quincy som en lillebror. ”Ray lärde mig att all musik har sin egen själ, det spelar ingen roll vilken stil den har. Bara du är sann mot den”, berättar Quincy.

Under andra världskriget turnerade Louis Armstrong och Duke Ellington i Seattle, och Quincy smög rutinmässigt in på teatrar genom att låtsas vara medlem i bandet. ”På 1940-talet fanns det inga svarta människor i Bremerton, Washington”, förklarar han. ”Det var väldigt svårt att hitta sin identitet”. När Quincy såg alla musiker komma genom stan med sin värdighet och stolthet, sa han: ”Det är så jag vill bli.” Kärleken till musik drog honom under som kvicksand och räddade honom från att hamna i trubbel.

Som 18-åring vann den unge trumpetaren Jones ett stipendium till Berklee College of Music i Boston, men hoppade av när han blev medbjuden att turnera med orkesterledaren Lionel Hampton. Uppdraget med Hampton ledde till att Quincy fick arbeta som frilansarrangör. Han flyttade till New York, där han under hela 1950-talet skrev musik för artister som Sarah Vaughan, Count Basie, Duke Ellington, Dinah Washington, och vännen Ray Charles. 1956 uppträdde Quincy Jones som trumpetare och musikansvarig med bandet Dizzy Gillespie, en av jazzens största ikoner och kort därefter spelade han in sitt första album som orkesterledare med egna rättigheter för ABC Paramount Records.

DET FINNS BARA 12 NOTER

Quincy ville skapa mer musik än bara jazz, men i New York fick inga svarta arrangörer komponera för stråkorkester. Han flyttade till Paris 1957 för att studera komposition hos Nadia Boulanger och arbetade som musikchef för Barclay Disques, Mercury Records franska distributör. Som musikchef för Harold Arlens jazzmusikal Free and Easy begav sig Quincy Jones ut på vägarna i några år, genom hela Europa. Med musiker från The Arlen Show formade Quincy sitt eget storband, med 18 musiker och deras familjer i släptåg. Han kallade dem the Jones Boys. De gjorde succé på såväl europeiska som amerikanska konserter men turnéchefen Quincy lyckades inte försörja ett helt band med följe från konsertintäkterna, och bandet upplöstes. Quincy lämnades i djup skuld och konstaterade att det är stor skillnaden mellan musik och musikbranschen. Efter ett personligt lån från Mercury Records chef Irving Green tog sig Quincy ur sina ekonomiska svårigheter och han begav sig tillbaka till New York för att starta om. Han fick jobbet som musikchef för Mercury Records och blev därmed första afroamerikanska chefen för ett stort skivbolag.

Ett samtal från Frank Sinatra blev en stor vändpunkt i Quincys liv. Blott 29-åriga Quincy Jones fick göra arrangemang åt Sinatra och de jobbade sida vid sida i flera år. Sinatra var på toppen av sin karriär och Quincy skötte hans musikaliska skepp. Quincys drivkraft påverkade orkesterinspelningarna och Sinatra betraktade honom som av de bästa musikerna han mött. Frank Sinatra var en av få som öppet stödde den svarta medborgarrättsrörelsen och ställde upp för svarta musiker. Detta under en tid när vita musiker välkomnades i stora entrén medan de svarta jazzstjärnorna fick gå in bakvägen.

På 1950- och 60-talet gjorde Frank Sinatra och Rat Packkollegorna Dean Martin och Sammy Davis Jr omtyckta scenshower i Las Vegas. När etablissemang försökte hindra Sammy och svarta bandmedlemmar i Sinatras band från att uppträda sa han bestämt att ”om de inte får spela, vägrar jag sjunga”. Sinatra fick till slut nöjeschefer att förbise deras segregeringspolicy, som förbjöd svarta och vita att framträda på samma scen eller ens äta i samma restaurang.

Med sin filmmusik för Sidney Lumets The Pawnbroker klev Quincy Jones in i ännu en bransch som varit stängd för afroamerikaner och han skrev ett trettiotal fler filmpartitur. Efter hans filmmusik i The Slender Thread, med Sidney Poitier i huvudrollen, var Quincy ständigt efterfrågad som kompositör. Men 1960- och 70-talen var också år av social aktivism för Quincy Jones. Hans kombinerade sitt förespråkande för amerikansk musik med att arbeta för sociala ändamål. På

1970-talet var han en av grundarna av Jesse Jacksons Operation PUSH. 1999 producerade han NetAid-konserterna i New York, London och Genève för att starta ett världsomspännande arbete för att bekämpa fattigdom genom Netaid. org. Genom sin egen stiftelse, Listen Up, har Quincy Jones tagit ungdomar från södra centrala Los Angeles till Sydafrika för att bygga hus.

Under en politiskt turbulent period i USA fick den svarta befolkningen se flera av sina hjältar och förebilder mördas, först medborgarrättsaktivisten Malcom X 1965 och därefter Martin Luther King Jr 1968. Flera av dåtidens amerikanska musiker blev nedstämda av den negativa och våldsamma utvecklingen, de beslöt sig för att lämna sitt hemland. I Sverige fann flera av de amerikanska jazzstjärnorna en fristad på 1950- och 60-talet, de upplevde en jämlikhet, öppenhet och respekt som de inte mött tidigare. De behövde inte längre vara på sin vakt.

I Sverige fick de också en chansen att spela på olika scener och folkparker med svenska duktiga musiker. Quincy Jones och flera amerikanska kända jazzmusiker valde dessutom att bosätta sig i Skandinavien, bilda egna kollektiv och familjer. Svenska artistkollegor blev som familj, en av dem var jazzmusikern och låtskrivaren Bengt-Arne Wallin. ”He was a brother from another mother”, säger Quincy om brödraskapet och den fina kontakten som varade ända fram till Bengt-Arnes bortgång. ”Vi hade jätteroligt. Mitt första möte med Sverige var kärleksfullt. Med Bengt-Arne Wallin och alla dessa fantastiska människor, det var en varm relation direkt. Vi spelade med storbandet i alla städer i Sverige”, säger Quincy.

När amerikanska musikkritiker hörde svensk jazz på 1940och 50-talet blev de överraskade hur vita, svenska musiker

Röst om Quincy:

”Det som är intressant med Quincy Jones är att han i varje fas i sin makalösa karriär har varit först. Han har gått genom dörren innan någon

annan. Det har gett folk bakom honom en enorm tillit och han har gjort det med värdighet.”

BARACK OBAMA, FD PRESIDENT USA

kunde låta lika bra som amerikanska jazzartister. Amerikanska jazzmusiker flögs in för att spela på svenska klubbar. Quincy Jones kom till Sverige första gången med jazzmusikern och orkesterledaren Lionel Hampton 1953, i Malmö, och blev helt begeistrad i de svenska musikerna. ”Det var mitt första besök i Europa och jag visste inte vad jag skulle förvänta mig. På en bagagevagn stod ett fantastiskt svenskt jazzband. Jag trodde inte mina öron. De svenska jazzmusikerna visade sig vara bättre än något annat land vi hade varit i”, säger Quincy i den hyllade SVT-serien När jazzlegenderna kom till Sverige. 1958 återvände Quincy till Sverige och spelade in den berömda skivan med Harry Arnolds storband, där klassikern The Midnight Sun Never Sets återfinns. ”Jag minns att jag skrev den här balladen strax innan avfärden från USA, kopierade noterna på planet till Stockholm.

På Konserthuset fick Arne Domnérus, som är solist, spela numret från noter utströdda på scengolvet”. Quincy pratar alltid med värme om de svenska musikerna Arne Domnerus, Egil Johansen, Åke Person och Bengt-Arne Wallin som blev goda vänner för livet.

Enligt Quincy Jones börjar allt i folkmusiken. Visan Ack värmeland du sköna berörde honom djupt. ”Jag har lärt mig att ett land kan låtsas vara allt möjligt men låt mig smaka maten, höra språket och musiken, så kan jag se landets riktiga själ. Dessa tre saker kan inte förställas”, förklarar Quincy i dokumentärserien, där tittarna får följa hur svarta jazzmusiker kommer till Sverige på 1950-, 60- och 70-talen. Och hur ett mångkulturellt musikarv har påverkat kommande generationer, ett avtryck som hörs i svensk musik än i dag.

QUINCY JONES

En av de största hjärtefrågorna under Quincy Jones karriär har varit att främja uppskattning av afroamerikansk musik och kultur. För detta ändamål hjälpte han till att bilda IBAM (the Institute for Black American Music). Intäkterna från IBAM-evenemang donerades till etableringen av ett nationellt bibliotek för afroamerikansk konst och musik. Han är också en av grundarna av den årliga Black Arts Festival i Chicago. 1973 var Quincy Jones medproducent på CBS tv-special Duke Ellington, We Love You Madly. Programmet innehöll artister som Sarah Vaughan, Aretha Franklin, Peggy Lee och Count Basie som framförde Duke Ellingtons musik. Quincy Jones ledde själv orkestern. Men trots ett fullspäckat schema som filmkompositör, aktivist och TV-producent släppte han dock inte sin karriär som skivartist. Mellan 1969 och 1981 spelade Quincy in flera Grammisvinnande album som toppade listorna, med en musik som kombinerade en sofistikerad jazzsensibilitet med R&B-toner och kända sångare.

Denna extraordinära resa höll på att få ett abrupt slut i augusti 1974, när Quincy Jones drabbades av ett nästan dödligt pulsåderbråck i hjärnan. Efter två högst känsliga operationer och sex månaders återhämtning var han tillbaka på jobbet med ny energi och livsglädje. Han bestämde sig där och då att bättra sig och att vårda sina relationer, aldrig vänta med att säga till någon som står honom nära att han älskar dem. Han tänkte däremot inte ångra något han gjort. ”Jag säger hellre att jag är ledsen att jag gjorde något, än att jag önskar att jag hade gjort det”, säger Quincy i en tv-intervju efter de två hjärnoperationerna. Han släppte därefter albumen Mellow Madness, I Heard That och The Dude och avslutade sedan sitt kontrakt med A&M Records som artist, men nya utmaningar väntade.

Under 1970-talet producerade Quincy Jones mer popmusik och mindre jazz. 1977 fick han uppdraget att skriva musiken till The Wiz, en moderniserad version av Trollkarlen från Oz. Där jobbade han med Diana Ross och Michael Jackson, som spelade i filmen. Michael planerade att släppa sin första skiva som soloartist och frågade om Quincy kunde tänka sig att bli hans producent. Under filmarbetet med The Wiz såg Quincy hans talang och disciplin, och framför allt Michaels unika förmåga att memorera både sina egna och alla andras repliker, inklusive allas danssteg. De kom överens om att Quincy skulle bli producent på första soloskivan. Albumet Off the Wall sålde i åtta miljoner exemplar, vilket gjorde Michael Jackson till en internationell superstjärna och Quincy Jones till den mest eftertraktade skivproducenten i Hollywood.

I Quincys ögon var Michael Jackson en av 1900-talets bästa underhållare. Succén och vänskapen gjorde att samarbetet fortsatte. 1982 släpps Thriller, det bäst säljande albumet

THRILLER –VÄRLDENS MEST SÅLDA ALBUM

genom tiderna, med över 65 miljoner exemplar runt om i världen. Det inkluderade en aldrig tidigare skådad succésamling av sex topp tio-singlar, inklusive Billie Jean, Beat It och Wanna Be Startin' Somethin, och albumet belönades med åtta Grammys, bland annat för Årets album. Lanseringen av musikvideon till Thriller på rekordlånga 14 minuter möttes av samma förväntningar som en galapremiär i Hollywood.

Den 28 januari 1985 sjösattes ett av de mest hyllade, framgångsrika och stjärnspäckade välgörenhetsprojekten genom tiderna, vi pratar givetvis om den berömda inspelningen av We Are The World, USA For Africa-låten skriven av Michael Jackson och Lionel Richie. Singeln drog in otroliga 63 miljoner dollar (idag motsvarande 168 miljoner dollar) till det svältdrabbade Etiopien och lika otroligt var det att mästerproducenten Quincy Jones lyckades få 46 av världens främsta artister att bilda en tillfällig supergrupp. När ett rum ska fyllas med en sådan häpnadsväckande mängd talanger, tog man fram den numera berömda skylten med en hälsning till alla artister: Check your egos at the door.

Quincy Jones gjorde debut som filmskapare 1985 när han samproducerade Steven Spielbergs anpassning av Alice Walkers The Color Purple. Musikmogulen vände sig till Steven Spielberg för att regissera, men han var till en början ovillig att ta jobbet. Han kände att hans kunskap om den amerikanska södern var otillräcklig och att filmen borde regisseras av någon färgad. ”Quincy sa till mig att det handlar inte om ras, det handlar om mänsklighet. Du behövde inte åka till Mars för att spela in E.T”. Spielberg övertygades och deras film fick 11 Oscarsnomineringar och introducerade Whoopi Goldberg och Oprah Winfrey för filmpubliken.

Genom bolaget QDE gav Quincy ut magasinet Vibe och producerade den populära tv-serien Fresh Prince of Bel Air på NBC. Samtidigt hade han sitt eget skivbolag, Qwest Records, och var ordförande och VD för Qwest Broadcasting, ett av de största minoritetsägda tv-bolagen i USA. Under hela 1990-talet fortsatte han att producera hitskivor, inklusive Back on the Block och Q’s Jook Joint. Bland annat under 1991 års Grammy Awards i New York City fick han sex priser, inklusive Årets album för Back On The Block, som innehåller legendariska musiker och sångare från tre generationer, inklusive Ella Fitzgerald, Miles Davis, Dizzy Gillespie, Luther Vandross och bästa vännen Ray Charles.

LEGENDARISK ARRANGÖR OCH PRODUCENT

Quincy Jones är den artist som genom tiderna fått flest Grammy-nomineringar, totalt 80 st. I sin samling har han dessutom en Emmy Award, sju Oscarsnomineringar och Academy of Motion Picture Arts and Sciences Jean Hersholt Humanitarian Award. Han har därutöver erhållit en mängd hederspriser genom åren. I Sverige tog Quincy Jones emot Polarpriset 1994 av HM Kung Carl XVI Gustaf, ett ögonblick som han håller kärt. Quincy har senare återvänt till Polarpriset som gäst ett par gånger under sina Sverigebesök.

Hans liv och karriär dokumenterades för första gången 1990 i den kritikerrosade Warner Bros.-filmen Listen Up: The Lives of Quincy Jones. Drygt tio år senare kom boken Q: The Autobiography of Quincy Jones och 2008 gav han ut sin hittills bästa samling när det kommer till självbiografier, The Complete Quincy Jones: My Journey & Passions. Boken är full med noter, anteckningar, bilder, anekdoter och allt man kan tänka sig. En fantastisk skildring av ett extraordinärt liv. Quincy Jones valdes in i Rock and Roll Hall of Fame 2013 och fem år senare släpptes Netflix-dokumentären Quincy 2018, som året därpå vann en Grammy för Årets bästa musikfilm. Quincy Jones har nu fått 28 Grammy Awards, fler än någon annan nu levande artist.

Med en stor aptit på livet och ädla drycker har nattugglan Quincy gått igenom långa perioder med sömnbrist. Han pratar öppet med sin dottern Rashida, medproducent till Netflixdokumentären Quincy, om sin problematik och hon utrycker en oro för sin pappas hälsa. Den visar sig vara befogad. Den 8 januari 2015 drabbas Quincy 81 år av ett anfall och tas med ambulans till sjukhus i vad man befarar är en stroke. Han hamnar i en diabeteskoma med familjen vakandes över honom. Det dröjer fyra dagar innan första livstecknet. När han vaknar kan han inte säga vilket år det är, men läkarna säger att han ska ge det tid. Två månader senare är han tillbaka i sitt hus och reflekterar över situationen. Det blir en

varningsklocka för Quincy att göra en stor förändring i sin livsstil om han ska överleva.

JAZZEN ÄR AMERIKAS KLASSISKA MUSIK

Quincy Jones valde tidigt att engagera sig i humanitärt arbete. Även om han numera bor i ett av Los Angeles mest exklusiva områden präglades hans uppväxt av fattigdom. En av hans starkaste drivkrafter har därför alltid varit att ge tillbaka till de mindre lyckligt lottade, något som definierat hela hans karriär. Han uttrycker ofta tacksamhet för den positionen han har idag eftersom han vet hur det är att inte ha någonting.

Den 24 september 2016 öppnade det nya Smithsonian-museet för Afroamerikansk historia och kultur i Washington DC i närvaro av bland andra dåvarande presidentparet Obama, Oprah Winfrey och med Quincy Jones som musikproducent för invigningskvällen. Museet visar upp en tuff bild av svarta Amerikas historia, samtidigt som det är hyllning till kampen för rättvisa, rika kulturgärningar och replik i debatten kring rasism. Alla tre är hans hjärtefrågor om du frågar Quincy själv. Att dela med sig till nästa generation har också varit stor del av hans arbete senaste åren. Den legendariska musikproducenten ses som en mentor och inspiration till artister och

musiker världen över. Quincy Jones Productions har signat artister som svenska sångaren Jonah Nilsson, musikern Jacob Collier och pianisten Alfredo Rodriguez. ”Quincy Jones är anledningen till att jag ville börja producera musik”, säger den amerikanske artisten och musikproducenten Dr Dre, i Netflix-dokumentären Quincy.

Som medlem av The President’s Committee on the Arts and the Humanities har Quincy Jones bedrivit lobbyverksamhet för att behålla musikprogram i de offentliga skolorna, särskilt studier inom populärmusik. ”Jazz är Amerikas klassiska musik”, säger han. ”En dag kommer vi att erkänna det”.

Under sin livstid har han hunnit träffat de flesta av de amerikanska presidenterna och några dussin andra världsledare. Om han satt i en position där han kunde påverka situationen i USA ligger fortfarande rasismen högt på listan. Den har han levt med så länge han kan minnas. När vi pratar om det förändrade politiska klimatet i Sverige blir han nedstämd. ”Det gör ont att se hur det svenska samhället blivit mindre öppet. Sverige tog emot oss utan fördomar, här fick vi samma möjligheter som alla andra oavsett hudfärg. Det är en sorglig utveckling”, säger Quincy.

Quincy Jones hedras på Hands and Footprints Ceremony på The TCL Chinese Theatre i Hollywood, 2018. Foto: STARMAX/Backgrid UK. Snoop Dogg, Quincy Jones, Dr. Dre, Kareem Abdul-Jabbar Rashida Jones och Usher på Quincy Jones Hand & Footprint Ceremony på TCL Chinese Theatre i Hollywood, 2018. Foto: Sthanlee B. Mirador/Sipa USA

PORTRÄTT: QUINCY JONES

EN OVERKLIG VÄNSKAP

Detta är min andra visit i Los Angeles och i jazzlegendaren Quincy Jones palatsliknande hem i det exklusiva området Bel-Air, första gången var för fem år sedan. Men jag måste ändå nypa mig i armen. Framför mig hänger de första trumpeterna som Quincy spelade på och alla utmärkelser han fått under sin enastående karriär. Och på varenda vägg, hylla och skrivbord runtom i huset finns foton från alla platser han besökt och på människor han träffat. Det är nästan svårt att ta in hur mycket historia som finns här. Det är en unik samling av amerikanska presidenter, världsledare, kungafamiljer, kända artister, idrottsmän, skådespelare och affärsmän. Minnen från ett extraordinärt liv. Men störst plats i både hemmet och i hjärtat har vännerna och familjen. Quincy skiner upp som mest när han pratar om sina sju barn, eller ”rug ratz” som han

Om Quincy

Namn: Quincy Jones.

Yrke: Musikproducent, jazzmusiker, manager, filmproducent, musikarrangör, låtskrivare och affärsman.

Född: 14 mars, 1933 i Chicago.

Bor: Los Angeles.

Familj: Barnen Jolie, Rachel, Tina, Quincy Jones III, Rashida, Kidada och Kenya plus barnbarn.

Favoritplats i Sverige: Vasamuseet.

Förebild: Nelson Mandela.

kärleksfullt kallar dem. När man har sex döttrar och en son, och en hel drös med barnbarn är det inte konstigt att man inte har något hår kvar, säger han skämtsamt.

Med en karriär som sträcker sig över sju decennier har Quincy Jones däremot inga planer på att dra ner på takten. Han har alltid ett nytt projekt på gång, även om han har blivit bättre på att säga nej och att lyssna på kroppens signaler. Quincy säger att han siktar på att bli minst 110–120 år gammal. Är det någon som kommer lyckas är det nog han. Han har redan lurat döden ett par tillfällen. Livsnjutaren och partydjuret lever helnyktert sedan ett par år tillbaka och säger att han inte saknar alkoholen. Han känner sig som ung igen och kreativiteten flödar. Det enda han saknar är vänner och familjemedlemmar som gått bort. ”Det känns som att jag förlorar någon varje dag och det är hemskt”, berättar han. ”Det är svårt för man vet att ingen kommer svarar i telefonen igen. Jag har deras nummer i min telefon. Till Dizzie, Sarah, Ray. Men de kan inte svara”, säger han sorgset.

Quincy Jones kan se tillbaka på en enastående karriär, ett stort humanitärt arbete, sju barn med fem olika kvinnor, tre äktenskap och många relationer i bagaget. När han får frågan i en tv-intervju om det är något han inte är bra på svarar han ”äktenskap” och skrattar. Sedan tillägger han ”jag blev aldrig en perfekt pappa, men jag älskar mina barn innerligt”. På ett stort bord i en passage, i Quincys hus, står minnesbilder på nära och kära som inte finns med oss längre i jordelivet, men de är alltid närvarande. Sorgen att bli lämnad kvar är påtaglig hos Quincy, 90 år. Han utrycker samtidigt en stor tacksamhet över allt han har fått uppleva. ”Det är inte dåligt för en kille från ghettot”, säger Quincy. Han tittar sig runt i vardagsrummet på alla bilderna och säger ”Life is a trip, honey”.

I skrivande stund gör han sig redo för den stora hyllningskonserten som arrangeras i slutet av juli i Los Angeles. Promotionfilmer med personliga hälsningar från Quincy syns i sociala medier. Om gästerna har tur gör Quincy ett kort gästframträdande, precis som för fem år sedan under 85-årsfirandet och hyllningskonserten på O2 arena i London. Han uttrycker både glädje och ödmjukhet över att få fortsätta arbeta med det han älskar. ”Be humble with your creativity and graceful with your success”, säger han alltid, en av världens mest älskade musiker, producenter och mentorer. Jag har haft äran att dela många fina samtal och middagar med honom genom åren, jag uppskattar varenda minut och suger åt mig alla ord. Han gav mig en present också, hans senaste bok 12 Notes: On Life and Creativity. En bok full av lärdomar och strategier som hjälpt honom att leva ett liv i kreativitet, i hela 90 år. Det är ett minst sagt extraordinärt liv och en overklig vänskap, jag tror jag måste nypa mig i armen en gång till.

CHRISTMAS IS COMIN’

KARL DYALL

JOACHIM BERGSTRÖM

RENNIE MIRRO

GÖTA LEJON, STOCKHOLM

3, 10 & 17

DECEMBER

BILJETTER ALLTHINGSLIVE.SE

När jazzlegenderna kom till Sverige

ARVET FRÅN IKONERNA

Det fanns en tid när världens främsta jazzmusiker samlades och levde här i Sverige. Efter den hyllade SVT-dokumentären kommer nu långfilmen om jazzlegenderna och deras avtryck som än idag hörs i svensk musik. Hur var det att växa upp som barn till dessa jazzlegender? Magasinet möter Eagle-Eye Cherry och Mikael Gordon Solfors, i ett samtal om utanförskap och dysfunktionella familjer men också kärlek och stolthet att föra arvet efter deras fäder vidare.

TEXT: LINA BIELSTEN

FOTO: SEAN LEWTHWAITE & ARKIVBILDER

Som barn till de stora jazzlegenderna bär vi både på dur och moll.

MIKAEL GORDON SOLFORS

När Östermalmshallen såg dagens ljus i slutet av 1800-talet föddes även en annan kulturskatt på andra sidan Atlanten; jazzen. Jazzstjärnorna blev den tidens rockstjärnor och under mitten av 1900-talet och framgent låg artister som Dexter Gordon och Miles Davis på topplistorna. Ella Fitzgerald, Dexter Gordon, Don Cherry, Quincy Jones med flera kom till Europa och framför allt Danmark och Sverige på 1950- och 60-talet. Här fick jazzartisterna spela och uppträda, vilket inte var möjligt på samma inkluderande sätt i deras hemländer på grund av rasism och stereotypa uppfattningar. Men i Sverige möttes de både av en vänlighet och en stor kärlek till jazzen. Vissa av artisterna bildade egna kollektiv i Sverige och familjer.

– Det är en enda lång kärlekshistoria, säger världsstjärnan Dexter Gordon i den hyllade SVT-dokumentären ”När jazzlegenderna kom till Sverige”.

I SVT-dokumentärens sex avsnitt får vi följa kärlekssagorna genom flera av familjemedlemmarna till de stora stjärnorna. Två av dem sitter mittemot mig just nu i Östermalmshallen för att prata om den kommande långfilmen. Det är jazzbarnen Mikael Gordon Solfors och Eagle-Eye Cherry, eller ”the jazz brats” som Eagle-Eye skämtsamt kallar dem. Peter Getz, Jamil Shihab, Malou Harris Meilink, Rennie Mirro och Quincy Jones III räknas också in i klungan.

– Min pappa Dexter Gordon kom till Sverige i en tid då den här typen av musikanter var ”ikonifierade”, de var exotiska och briljanta, berättar Mikael. Dexter var en ”superstar” när han kom hit och behandlades som det. Det var en kulturrevolution, folk gick man ur huse för att se honom spela.

Amerikanskfödde Dexter Gordon räknas som en av de bästa tenorsaxofonisterna genom tiderna och en av de absolut största musikerna inom Bebop. Med hela världen som arbetsplats och hängivna fans i vartenda land han besökte valde Dexter att bosätta sig i Danmark och Sverige, under några år. Ett av Dexters mest kända fans i nutid är före detta amerikanske presidenten Barack Obama. Jazzentusiasten Obama inspirerades mycket av flera skivomslag från jazzikonen, bland annat ”Dexter Gordon – Our man in Paris” och resultatet blev pastischen ”Barack Obama – Our man in DC” som prydde affischerna i hans presidentvalskampanj 2012. Obamas ansikte i siluett precis som Dexter Gordons. Det kan inte bli större än så för musikern som slogs både för jazzen, den amerikanska medborgarrättsrörelsen och sitt eget värde.

Visionären och initiativtagaren till filmprojekten om jazzens ikoner och musikarvet är Mikael Gordon Solfors, i nära sam-

arbete med regissören Manal Masri och produktionsbolaget Mastiff. Serien går att se på SVT Play och just nu på klippbordet ligger även dokumentärfilmen som ska visas på flera internationella filmfestivaler nästa år. Kärnan i hela historien är jazzbarnen och i själva verket var originaltiteln just ”Jazzbarnen”. Men SVT valde att ändra i slutskedet av projektet, ordet jazzlegender ansågs vara mer kommersiellt och så blev det.

– Oavsett titel var det avgörande att bland andra Eagle-Eye Cherry, Peter Getz, Rennie Mirro, Quincy Jones III och jag själv skulle få en möjlighet att berätta om vårt perspektiv, säger Mikael. Ett nytt perspektiv. Vi vill inte på något sätt sätta våra fäder på en pidestal, utan det handlar om att föra in den här historien i samtiden.

Eagle-Eye poängterar också att det är en del av svensk historia som många inte vet om. Just därför ser han ett behov av att den berättas och speciellt i ett Sverige som han anser vara mer polariserat än när hans pappa Don Cherry kom hit.

– När jag är utomlands får jag ofta frågan som musiker: Hur kommer det sig att Sverige producerar så mycket internationell musik och har så många duktiga låtskrivare? Då svarar jag alltid att det ju började då. Med just dessa ikoner som kom till Sverige och började jobba med svenska musiker. Sedan har framgången utvecklats och vuxit till vad den är idag.

I dag är Eagle-Eye Cherry, Mikael Gordon Solfors, Quincy Jones III och Rennie Mirro själva framgångsrika kulturutövare som stolt bär arvet efter deras fäder vidare. Även flera av Sveriges nutida största artister har direkta kopplingar till denna period av jazzinvandring.

JAZZEN SOM FRIHETSRÖRELSE

Sammanhållningen i jazzen var stark. För dåtidens musiker handlade jazzen ofta om frigörelse från förtryck, att skapa sin frihet. Många artister och även andra människor lämnade USA på grund av raspolitiken, flera av dem landade i Sverige. Här blev de accepterade som stora musiker trots sin hudfärg, något som på sextio- och sjuttiotalet var sällsynt hemma i USA där rasismen även fanns i musikbranschen och på klubbarna. De amerikanska musikerna upplevde att de behövde vara dubbelt så bra om de skulle göra något, att hela tiden bevisa sig själva. Samtidigt var det en politiskt turbulent period i USA med en pågående kamp för mänskliga rättigheter och ”the black power”-rörelsen växte sig allt starkare. Det var farligt att röra sig ute och många var rädda för sina liv.

– När jag kom till Sverige i början av sjuttiotalet fanns en stark energi från politiskt medvetna människor som var

JAZZ ÄR SOM LUFT, VATTEN OCH MAT. DET ÄR LIVET.

världen, säger Rennie Mirro. Att jag nu dessutom valt samma yrke som både min farfar och min pappa visar hur starkt det arvet sitter i oss.

Jazzen har varit en stor inspirationskälla för många artister och jazzikonernas influenser kan höras i det ”svenska musikundret”, i allt från världens största popartister till Swedish House Mafia.

– Nästan alla rytmer och melodier du hör i dag kommer från en gammal jazzskiva. Det började med att DJ:s samplade från jazzmusiken och lade på ”beats”, säger Quincy Jones III, som bland annat producerat låtar med 2Pac och IceCube.

Bebop lever kvar i dagens hip hop-musik som har ett helt annat uttryck men även den handlar om befrielse från förtryck. Den handlar om frihet. För Eagle-Eye är jazzen som luft, vatten och mat. Det är livet.

– Så länge jag kan minnas har jazzen funnits där. I min pappas liv var det så konstant, det fanns ingen början, mitten eller slut. Den var alltid närvarande. Och min pappa lyssnade på alla möjliga sorters musik. När han spelade musik då var pappa hemma, han var inte på turné. Ofta var det mycket skratt och andra musiker som hängde hemma. Så nu när jag lagar mat, då är det alltid jazz som ska spelas. Det får mig att må bra och känna mig levande.

intresserade av samma musik. Det kändes som jag hittat hem igen, berättar bluesartisten Eric Bibb i dokumentären.

Eric Bibbs pappa Leon Bibb, var en av de mer framstående afroamerikanska folksångarna på 1950- och tidigt 60-tal, han var dessutom skådespelare och aktivist. Leon Bibb tog med sin familj på besök i Sverige och vad Eric inte visste då var att han själv skulle återvända några år senare. Han bildade familj med Francine Lee Mirro-Finer och med henne fick han sonen Rennie Mirro.

I Sverige fann de amerikanska stjärnorna en fristad och svenskarna i sin tur berikades med nya influenser och ett mångkulturellt musikarv. Idag är Sverige världens tredje största exportör av hits per capita och ett land som med respekt nämns i de mest skilda genrer.

– Dessa artister öppnade upp fältet för svensk musik, redan tidigt fick vi in mycket influenser i ett land som låg så långt bort och ganska isolerat. Det tror jag är en bidragande orsak till att Sverige är så framåt och stora inom just musik-

Även Mikaels uppväxt har präglats av jazzmusiken. Om han skulle få ta med sig en enda sak till en öde ö väljer han albumet ”Jazz på Svenska” utgiven 1964 med Jan Johanson som bland annat innehåller en tolkning av ”Visa från Utanmyra”, som för alltid kommer att vara tidlös. Det är det enda albumet han aldrig skulle tröttna på, konstaterar Mikael, som ser sig själv mer som en moll-kille än en dur-kille.

– Jazzen för mig är Amerikas egentliga kulturskatt. Den konstform som är skapad i Amerika och gått på export. Där bland andra Quincy Jones varit ambassadör för den kulturskatten i flera decennier.

Att föra det arvet vidare till nästa generation beskriver Mikael som ett kall.

– Det är viktigt att berättelsen kommer fram och vi vill skapa en förståelse kring den ”impact” jazzen haft som konstform. Det var som Eva Beckman, dåvarande kulturchef på SVT, sa till mig i ett möte om vårt projekt: ”Herregud, detta är verkligen en hittills icke berättad historia. Det här är ju att jämställa med om Prince, Michael Jackson och Beyoncé hade kommit till Sverige samma epok, de har samma status som jazzikonerna hade på sin tid.”

Flera av dåtidens främsta jazzartister besökte Sverige regelbundet och några få hade landet som sin bas, däribland

Dexter Gordon, Don Cherry, Stan Getz och Quincy Jones. Eftersom arrangörerna på den tiden sällan hade råd att flyga över hela bandet tog man bara in solisterna. De utländska jazzstjärnorna fick därför spela med svenska elever på musikhögskolor och kommunala musikskolor. Även med flera av de fantastiska jazzmusiker som redan fanns i Sverige däribland Jan Johansson, Egil Johansen, George Riedel, Bernt Rosengren och Lars Gullin.

– Deras ankomst påverkade en hel generation som fick en unik chans att spela med dessa världsstjärnor, något de aldrig hade fått göra annars, säger Mikael. Musikelever fick kompa och känna hur de sätter allt och är med i den här ”viben”. Och svenska musiker fick gigga med sina förebilder – vilken gåshudskänsla! Det är ju grunden till allt och det finns så många fina historier kring det här som man också kan se i dokumentären, där jazzen på något sätt är den gemensamma nämnaren. Så jazzen betyder allt!

WHEREVER I LAY MY HAT THAT IS MY HOME Genom dokumentären och långfilmen får tittarna ta del av

unikt musik- och bildmaterial. Men detta är även familjernas historia, ett narrativ som inte tidigare lyfts fram eller berättats. En historia som ofta bär en mörkare ton om en ständig saknad och oförståelse för fäder som inte tog ansvar då turnélivet i världen fortsatte och familjerna blev kvar. Det är dessutom de svenska musikernas historia, musiker som gavs en unik möjlighet att få spela med världsartister som de annars bara kunnat drömma om. De fick leva ut sina drömmar tillsammans med dåtidens ikoner och bli en del av ett kollektiv. Utbyten som i flera fall utvecklades till livslång vänskap.

– Vi som har vuxit upp i dessa kretsar och i olika familjekonstellationer bär både på sorg och glädje, säger Mikael Gordon Solfors. Vi alla kan nog ”stämma in” i en viss form av unison sorg, för den historien som aldrig förmedlats tidigare om en dysfunktionell uppväxt. Vi jazzbarn delar naturligtvis alla olika öden, men det vi har gemensamt är att vi alla är barn till fantastiska musiker men kanske inte alltid lika fantastiska fäder. Mödrarna fick i mångt och mycket bära oket och blev ofta därtill ifrågasatta av en oförstående omvärld. Det tyckte jag var värt att lyfta upp som perspektiv till vår

story om dessa enorma giganter som kom till Sverige. Sedan finns det en självklart en viktig tråd i berättelsen som handlar om musiken, hur den har påverkat kommande generationer. Och på toppen av det har vi givetvis det politiska perspektivet, med diskussionen om det var bättre då eller om det är bättre nu.

Med en mångkulturell bakgrund och ett kringflackande liv med sina familjer kommer också utmaningar. Både Eagle-Eye Cherry och Mikael Gordon Solfors har upplevt en tid när det var svårt att passa in, oavsett var de befann sig. – Jag växte upp där Sverigedemokraterna har sitt näste i norra Skåne, men då var det inte så mycket hudfärg som spelade in, säger Eagle-Eye. Det var mer om man var annorlunda, vilket för mig var mitt krulliga hår. Jag ville ha lugg på sjuttiotalet som de andra killarna och det gick ju inte alls med mitt hår… Men jag kunde lika gärna retas för att vara ”nollåtta”, då var det fel. Så jag började prata skååååånska direkt. När jag sedan flyttade till New York blev jag istället ”lantis” och var annorlunda på ett annat sätt. Då var jag killen från landet mitt i storstaden. Det var svårt att passa in var man än hamnade.

För Mikael var det värre, han beskriver hela sin uppväxt som

väldigt tuff. I hans omgivning fanns inte någon att relatera till eller söka tröst hos.

– Alla vi jazzbarn har olika erfarenheter, säger Mikael. Rastlösheten och rotlösheten finns nog gemensamt hos alla men på olika nivåer. I mina ögon fick till exempel Eagle-Eye växa upp i en funktionell familj med ett kollektiv runtomkring, medan i mitt fall var den totalt dysfunktionell. Jag törstade efter tryggheten och stabiliteten, och jag upplevde att jag alltid var utsatt. Som ung hade jag stort afro och mycket mörkare pigmentering, så min uppväxt var sjukt jobbig i och med att jag var den enda med en annan hudfärg i min skola under alla nio år. Det var ständiga glåpord och jag fick höra n-ordet i varje steg jag tog. Därtill att ingen i min närhet såg ut som jag eller kunde lära mig basala grejer som till exempel hur jag skulle sköta mitt afrohår.

Flera av jazzbarnen berättar om en orosfylld barndom. De får gå omvägar för att inte drabbas av hat eller hamna i slagsmål enkom för sitt utseende. Quincy Jones III beskriver sin uppväxt i Sverige där han dagligen blir kallad för ”n-ordet” och ofta blir slagen av sina antagonister. Det fanns en problematik att ens röra sig i vissa områden i Stockholm. Rennie Mirro förklarar hur han knappt vågade byta tåg vid Slussen av rädsla för vad som kunde hända eller vilka som väntade där.

VI HAR ETT GEMENSAMT NARRATIV OCH EN UNISON SORG SOM PRÄGLAT OSS ALLA

ARVET EFTER IKONERNA

Varje jazzbarn har sin unika historia, hur mycket de umgicks med sina föräldrar och hur deras barndom har präglat dem. Men den gemensamma nämnaren är jazzen och musiken som pågick konstant. För Mikael saknades däremot en vardag med pappa Dexter som ständigt var på turné. Som barn fick han fånga varje minut han kunde få med sin pappa.

– Jag kommer ju ihåg vartenda möte, varje ögonblick. Så fort jag börjar prata om det blir jag berörd, för det betyder så pass mycket. Och när man befann sig i det där rummet med likasinnade och ofta med stark prägel av afroamerikansk kultur så kände man sig förunnad för det var precis så man ville att välden skulle se ut. Alla var mer eller mindre lyckliga i den icke-fördömande och kokande gemenskapen, där musiken och konsten var ständigt närvarande. Men när min pappa och det där rummet försvann och det inte fanns någon trygghet längre krackelerade allt, säger Mikael med darrande röst.

Som barn var hans längtan som störst att finna en trygghet på hemmaplan i en dysfunktionell omgivning. Idag har Mikael andra drömmar. Med utgångspunkt i Stockholm vill han nu leva i hela världen.

– Detta har också påverkat mitt signalvärde till min son Dexter, som är döpt efter min pappa. Jag och hans mamma

Jessica är så lyckliga över att han ska få gå i en multikulturell internationell inriktad skola med 50 procent internationell läroplan och 50 procent svensk läroplan. Grundspråket i skolan från förskola och uppåt är engelska och skolans ambition är att bygga en plattform för att eleverna ska bli världsmedborgare. Det betyder så otroligt mycket för mig, eftersom jag vill ge honom de möjligheter som vi själva inte hade.

Eagle-Eye beskriver en något lugnare familjesituation trots att pappa Don Cherry, precis som sina kollegor, ofta reste runt. Den stabila punkten var mamma Monika ”Moki” Cherry. Hon tog med hela familjen på turnéerna, gjorde dekorationer till bandets spelningar och skapade ett hem när de var på resande fot. Det spelade ingen roll om de bodde på hotell eller i buss, Moki hade alltid ett stormkök med sig.

– Jämfört med mina kompisar som var ”military brats” och saknade en stabil punkt så hade vi ändå huset i Skåne. Oavsett om vi var i USA ett år eller på turné, så återvände vi alltid till Tågarp. Det är fortfarande något jag delar med syrran Neneh, så det är där man hamnar i slutändan.

Han minns både lyckliga stunder och en del dramatiska perioder när föräldrarnas relation gick upp och ner, för att helt ta slut på 1980-talet. Men när Don Cherry var hemma var han en väldigt närvarande pappa.

– Det viktigaste pappa gav mig var att jag kände att han älskade mig bortom allt, och även när vi stångades så fanns alltid den villkorslösa kärleken. Och det är väl det bästa man kan ge som förälder tycker jag.

Eagle-Eyes systrar Neneh Cherry och Titiyo är båda framgångsrika artister. Även systerbarnen har gett sig in i musiken och en av dem har redan rönt stora framgångar.

– Det är så häftigt att se syskonbarnen. Att det bara händer, att det ligger där och pyr i dem. Med min 12-åriga dotter Daisy vet jag däremot inte ännu. Hon har många talanger, hon är fysisk och har ägnat sig åt både dans och gymnastik. Vi köpte ett DJ-bord till henne som hon mixade med en del, men jag ser inga tecken just nu att det blir musiken i framtiden för henne.

Vad han främst vill föra vidare till sin dotter är något som hans föräldrar var väldigt duktiga med: att leva.

– Jag brukar säga att mina föräldrar var de mest fascinerande människorna jag träffat och de levde verkligen, även om de båda gick bort alldeles för tidigt. Men de var ständigt i nuet, på ett sätt som jag inte är och det hoppas jag kunna föra vidare. Jag vill inte att min dotter ska hamnar i hamsterhjulet

för tidigt, jag vill att hon kommer iväg och reser, upptäcker världen. Det är viktigt.

ETT MINDRE ÖPPET SVERIGE

Eagle-Eye växte upp i både Sverige och USA och gick i gymnasiet på The High School of Performing Arts i New York, även känd som "Fame-skolan". Som ung var Eagle-Eyes första tanke att inte välja musiken eller försöka gå i sin framgångsrika pappas fotspår. Det var alldeles för stora skor att fylla kände han. Däremot trivdes han bra på scenen och få vara lite av en clown. Därför valde Eagle-Eye teatern och började jobba som skådespelare. Men efter ett tag knackade musiken på dörren och han ville testa sig fram. Det var inte någon dans på rosor från start. Eagle-Eye berättar hur enkelt det var att lära sig tekniken, men desto svårare att känna en koppling och hitta sin egna röst. Men en dag händer något.

– Jag minns så väl när jag började jamma med folk i skolan och försvann in i musiken första gången. ”Wow, what the f-ck just happened? Jag kom in i en annan sfär och fick en sån otrolig kick. Precis som du kan uppleva i en publik, när det bara sker och taket nästan lyfter. Det är sånt man vill att andra ska få uppleva, berättar Eagle-Eye.

Han ringer till pappa Don Cherry för att berätta vad han varit med om.

– Pappa bara garvade i telefonen för det var ju det här han hade snackat om i alla år. ”you gotta feel it, you gotta feel it”, skrattar Eagle-Eye.

1997 slår Eagle-Eye Cherry igenom med jättehiten Save tonight och albumet Desireless 1997. Titelspåret är en cover av pappa Don Cherrys låt från hans album Relativity Suite. Tyvärr får Don Cherry aldrig uppleva sonens stora framgång, två år tidigare har han förlorat kampen mot levercancer.

När magasinets chefredaktör i höstas träffade Quincy Jones pratade han om det förändrade politiska klimatet i Sverige. Quincy uttryckte en sorg över hur samhället blivit mindre öppet, i det land som välkomnat honom och många andra med hans bakgrund. Vad tror ni era pappor skulle tycka om de kom till Sverige idag?

– Om Dexter fortfarande hade levt skulle han inte sätta sin fot i det här landet idag, svarar Mikael.

– Det skulle räcka med ett besök så hade han vänt tillbaka, det är så pass infekterat. Om jag ser på den romantiserade bilden som fanns under sextiotalet när de kom hit och blev ikoner. De blev inte dömda på något sätt. Den krassa san-

ningen är att jag inte tror att Sverige idag hade varit landet för Dexter att bo i, inte så som jag kände honom. Min pappa var alldeles för spirituell och sensitiv, så han hade påverkats av alla negativa strömmar.

Don Cherry hade också varit besviken över dagens Sverige tror Eagle-Eye.

– Min pappa växte upp som svart i USA och kunde inte ens rösta i alla stater på 1960-talet. När han sedan kom till Sverige tyckte han det var fantastiskt! Men i dag hade han skakat på huvudet åt hur det ser ut, han hade varit jätteledsen. Men det är ju ännu värre i USA. Det finns inte jättemånga ställen där det inte är polariserat. På sjuttiotalet fanns i alla fall en form av spiritualism och man försökte komma varandra närmare. Min pappa var också inne i den resan med musiken och sig själv. Den finns tyvärr inte alls idag.

Quincy Jones är känd för att strö citat omkring sig. Hans senaste bok ”12 Notes: On Life and Creativity” är fylld av just livsmotton och visdomar. Har era pappor ett uttryck eller motto som ni tagit till er?

När min pappa skulle ut på turné och vara borta i en hel månad sa han ändå alltid: ”See you in a minute”. Som barn tog jag det bokstavligt och förstod inte riktigt… Det dröjde ju längre än så, skrattar Eagle-Eye. Men alla som kände min pappa visste att det var sån han var. Avsked var inte så dramatiskt för honom och där är jag nog likadan. Jag tycker det är kul att få sakna vänner jag inte sett på länge och jag behöver inte veta vad de gjort hela tiden från sociala medier. Jag sätter mig hellre ner och snackar med dem om livet när vi väl ses.

Dexter Gordon var en citatmaskin med en säck av visdomsord att plocka ur. Men i hans frånvaro lyckades Mikael i tonåren hitta en annan faderlig mentor i Anders Carlberg, Fryshusets grundare, ständigt och alltid påverkande och inkluderande. Anders var en outtröttlig och modig eldsjäl som trodde på människor ingen annan trodde på. Mikael berättar att Anders och hans pappa Dexter hade en sak gemensamt.

– Anders sa alltid ”Slå dem inte på käften, slå dem med häpnad”. Dexter sa samma sak: ”Dazzle them”. Oavsett vem du pratar med av oss jazzbarn som känt ett utanförskap, så ligger det i vår själ hur vi för oss och hur vi pratar. Man var alltid tvungen att vara lite bättre än alla andra för att kunna äga rummet och för mig, trots att jag är svenskfödd, blev det till exempel viktigt att använda det svenska språket som ett vapen för att kunna leda och påverka med både entusiasm och energi och på så sätt få människor att förstå att jag hade ett värde. Det har varit grunden i hela mitt liv, att alltid jobba

ALLA ÄLSKADE DEXTER

HAN STRED FÖR JAZZEN OCH DEN AMERIKANSKA MEDBORGARRÄTTSRÖRELSEN

”Our Man in Paris”, en av Dexter Gordons skivomslag (t.v) som Barack Obama själv valde som inspiration till hans tolkning ”Our Man In DC” (t.h) i valkampanjen 2012.

Överst: Quincy Jones med bland andra Arne Domnérus.

hårdare. Det ligger där genetiskt och om vi inte presterade bättre hade vi inte en chans.

Eagle-Eye beskriver hur pappa Don Cherry utsättes otaliga gånger för rasism och motstånd. Då kunde han bara genom sitt leende avväpna sina antagonister, så att deras uttalanden och åsikter aldrig fick något fäste. Men det var inget falskt eller påklistrat leende, det var äkta.

– ”He just gave them his smile and moved on”, säger EagleEye och ler, inte helt olik sin pappa. Det var ju helt otroligt hur han kunde göra det där. Men samtidigt sorgligt med allt de fick gå igenom på den tiden. De fick blunda för mycket och gjorde vad de kunde för att överleva. ”But they took that shit and then they blew their minds”, säger han stolt.

Det finns en rolig anekdot med en annan framgångsrik amerikansk artist i huvudrollen. Eagle-Eye berättar historien om när Stevie Wonder medverkar i en intervju och får frågan ”It must have been hard to be blind all your life?”. Varpå han svarar ”Yes, but at least I am not black”.

Hur ser ni på jazzens framtid?

– Om vi tittar på tiden nu, efter att flera av jazzgiganterna har gått bort eller inte står på scen längre, så har festivalerna

utvecklats, menar Mikael. Från att ha varit väldigt nischade och smala i det vi traditionellt kallar jazz, är det inslag av jazz, soul och RnB. Och jag tror att jazzen i framtiden kommer vara en fusion av mycket. En mixad konstform.

– Miles Davis var väl den sista stora jazzstjärnan, säger Eagle-Eye. Sedan fanns inga efter honom och då började festivalerna fylla på med andra genrer. Nu tror jag inte ens att man förväntar sig jazz på en jazzfestival längre. Man vet att det är blandad musik.

I USA spelades jazz främst på små jazzklubbar, till skillnad från i Europa och övriga delar av världen då jazzen fick ta plats i konserthallar och större arenor.

Som jazzmusiker nådde man helt enkelt en bredare publik, medan jazz i USA fortfarande är nischat.

– Jag blev jättefrustrerad när jag gick i skolan där, berättar Eagle-Eye. Att man inte hade någon slags kurs inom jazzhistoria. Jazz var inte en del inom amerikansk historia, vilket jag tyckte var supermärkligt. Det skulle vara som om tyskarna inte skulle lära sig om Beethoven eller Mozart. Jazzen är ju något som USA har gett världen, men det är inget man pratar om ”because it was black”.

”Det här är ju att jämställa med om Prince, Michael Jackson och Beyoncé hade kommit till Sverige samma epok, de har samma status som jazzikonerna hade på sin tid.

EVA BECKMAN, TIDIGARE KULTURCHEF PÅ SVT

Detta är en av orsakerna till att filmprojektet med jazzlegenderna har en något högtravande ambitionsnivå, som initiativtagaren Mikael Gordon Solfors själv beskriver det. – Det handlar om ett eftermäle, att påminna om denna kulturskatt. Tankarna pågår oavbrutet i mitt huvud. Därför blir vi också så rörda över alla reaktioner från dokumentären och att det nu också skapas en långfilm som kommer att visas på filmfestivaler. Idag saknas det renodlade jazzstjärnor, men formspråket och konsten finns kvar. Min och vår förhoppning med filmen är att den kan påverka en ny generation både till bättring rent socialt, men framför allt att ta till sig musikhistoriens värde och föra det vidare.

Eagle-Eye Cherry och Mikael Gordon Solfors beskriver drömskt Stockholm under en tid när det fanns mer än ett tjugotal klubbar att välja mellan för att uppleva livemusik, men som nu har försvunnit av olika anledningar. Fasching, Nalen, Glenn Miller Café och Stampen är några av de ställen som tappert försöker hålla jazzen vid liv, en insats som både Eagle-Eye och Mikael berömmer dem för.

När det gäller bästa tipset för att uppleva livemusik i vår kära huvudstad i dag säger de unisont: Kägelbanan på Mosebacke. Den största scenen på Södra Teatern i Stockholm är bäst oavsett om du står på scen eller i publiken, i alla fall om du frågar två musikerproffs som arrangerat eller uppträtt merparten av sina yrkesverksamma liv.

Som framgångsrika kulturutövare själva, har ni säkert förebilder i musikvärlden. Vilka har ni träffat eller vill ni möta?

– Det var väldigt häftigt när jag fick göra ett samarbete med Santana (mexikanskfödd amerikansk gitarrist och sångare, och tiofaldig Grammyvinnare, reds.anm.), säger Eagle-Eye Cherry. Santana är ju en fantastisk person och en tänkare. Genom att jag spelade konsert med honom fick jag också chansen att träffa flera artister jag såg upp till. Santana kände min pappa och hade velat göra något med honom, men de hann inte eftersom min pappa gick bort. Men han signerade sin platinumskiva med en personlig hälsning till mig som handlade om min pappa också, det var ett stort ögonblick.

– Det är svårt att välja en person när man träffat så otroligt många stora artister i sin uppväxt, säger Mikael. Bara sex år gammal satt jag i knät på Ella Fitzgerald. Skulle jag välja en förebild blir det snarare någon i politikens värld. Mitt engagemang ligger i samhällsfrågor så jag är mer ”star strucked” av Olof Palme, Tage Danielsson, Robert Kennedy och självklart Barack Obama. Sedan är jag gammal trummis så hade jag bara fått sitta i tio minuter med Jeff Porcaro (bandet Totos första trummis, reds.anm.) hade jag dött.

Eagle-Eye flikar in att Barack Obama skulle han gärna velat träffa också eller egentligen hela familjen.

Avslutningsvis, om ni fick chansen att spendera en dag med era pappor, hur skulle den se ut?

– Mina föräldrar dyker fortfarande upp i mina drömmar, berättar Eagle-Eye. Så när jag vaknar känns det som vi setts. Jag tror dessutom på en form av after-life, att det finns något mer. Jag hade inte ens börjat min musikkarriär innan pappa gick bort, men det var alltid så häftigt att jamma med honom. Titelspåret på min debutplatta var ”Desireless” och den spelade vi alltid sist på mina gigs på den tiden. Då kände jag starkt att jag hade velat att min pappa kunde komma upp och lira med oss. Min pappa var så rolig, för han ringde ju aldrig på dörrklockan när jag bodde i New York. Han stod alltid utanför och spelade flöjt eller trumpet, så där satt man med sina polare och de undrade ”what the heck is THAT?”. Jag fick alltid förklara att det bara var min pappa. Så om jag hade fått möta honom igen skulle vi spelat ihop. Sedan hade jag velat sitta ner och prata med honom om livet, höra hans perspektiv på saker och ting. Och min dotter har aldrig träffat någon av sina farföräldrar, så det hade jag önskat att hon fick göra.

– Det är en fråga som självklart sätter igång tankar kring både sorg, saknad, kärlek och oförståelse, säger Mikael. Om jag hade fått chansen att träffa min far Dexter nu hade jag först gått in på ämnet kärlek och relationen far-och-son. Frå-

Jag hade velat få chansen att hålla min pappa i handen och gå till typ

Gröna Lund, det vore en dröm.

MIKAEL GORDON SOLFORS

LEGENDERNA

gat om han älskade mig, varför jag kom till och mer filosofiska saker. Det andra hade varit att han skulle få träffa min son, jag skulle ge tio miljoner dollar om jag kunde få till det mötet. Att fråga vilka råd han skulle ge sitt barnbarn och vad han kan ta med sig på livets resa. Och för det tredje, vill jag få uppleva en vardag med min pappa.

Mikael fortsätter:

– När jag var liten betydde varje minut, varje timme, varje dygn så otroligt mycket, men det blev bara ”bits and pieces”. Så det jag hade velat göra är att prata och få ett dygn i mitt liv med honom som min bästa kompis. Gå till Ica och se hans ”million dollar charm” när han köper en skinka i charkdisken. Att bara få hänga med honom och göra vardagliga saker för det fick jag aldrig riktigt möjligheten att fullt ut göra. Jag skulle vilja få chansen att hålla min pappa i handen och gå till typ Gröna Lund, det hade varit en dröm.

Om långfilmen

Denna historia är ett bevis på att inkludering alltid är svaret. Med ett öppet sinne, att våga låta oss inspireras och omfamna det med respekt kan vi nå mycket längre tillsammans. Vi kan skapa möjlig heter som vi annars inte kunnat uppnå själva. Men vi måste också vara beredda på att ta ansvar för frukten som inkluderingen ger för att göra både oss själva och historien rättvisa.

Om vi är kloka ser vi också till att förvalta det väl, att ringarna på vattnet aldrig avtar. Jag anser att det både är vår skyldighet och rättighet att föra med oss den insikten in i det svenska musikundrets framtid så att det aldrig upphör att skapa. Att upplysa kring det är för mig också syftet med den här långfilmen.

Jazz under solvarm himmel

Rivieran i mitten av juli. Det är hett, det är fullpackade stränder och det är sköna jazztoner i luften. Den världsberömda jazzfestivalen Jazz à Juan har sedan 1960 välkomnat världens främsta artister till den unika spelplatsen Pinède Gould i Juan-les-Pins. I sommar uppträder såväl Angélique Kidjo som Melody Gardot och blueslegendaren och gitarristen Joe Bonamassa under pinjeträden.

TEXT: REDAKTIONEN

Cikadorna sirrar i den sena eftermiddagen. Pinjeträden vajar lojt och luften är mättad av barrdoft, rosmarin och sältan från havet. Färgskalan skiftar i sand, buteljgrönt och mjukt rosa, och fonden bakom den stora scenen utgörs av det stora blå.

Pinède Gould i Juan-les-Pins. En legendarisk adress för musikälskare. Ända sedan 1960 har besökare vallfärdat till jazzfestivalen Jazz à Juan i juli månad för att se världsberömda artister uppträda på den berömda scenen.

Som Europas äldsta har Jazz à Juan i decennier lyckats attrahera den absoluta jazzeliten. Idel oförglömliga konserter har getts av legendarer såsom Ray Charles, Miles Davis, Ella Fitzgerald och Louis Armstrong, till mer samtida, däribland Keith Jarrett, Diana Krall och Al Jarreau. Artister talar om Pinède Goulds betydelse som jazzscen på samma sätt som vad La Scala i Milano betyder för operan. Även svenska jazzstjärnor, som Esbjörn Svensson Trio och Fredrika Stahl, har uppträtt här.

Spelplatsen är onekligen unik. Pinède Gould utgörs av en dunge höga pinjeträd där scenen byggs upp utan någon backdrop; som publik har man öppen vy ut mot havet och superjakterna som ankrar upp i bukten utanför allt eftersom kvällen växlar solnedgång till natt.

Den starka lokala förankringen är en av Jazz à Juans hörnstenar. Jazzen utgör en del av stadens arv och detta arv tillhör framför allt människorna som bor här. Under den elva dagar långa festivalen – i år 10 till 21 juli – anordnas också speciella ”off main stage”-konserter på olika platser runt om i Juan-lesPins och grannorten Antibes för att så många som möjligt ska kunna ta del av musikfesten helt gratis.

EN MUSIKALISK MÅNGFALD

Med åren har konceptet förädlats och breddats. Numera uppvisar programmet en musikalisk spännvidd från jazz till blues, funk, elektro och gospel.

Ett av årets stora affischnamn är Angélique Kidjo. Den Polarpris-aktuella sångerskan, född i Bénin och i dag boende växelvis i Paris och i Brooklyn, är en röstmässig urkraft. Med en kompromisslöshet i sitt uttryck rör hon sig fritt mellan olika genrer. Vilket språk hon sjunger på – hon talar tio olika språk och sjunger på fem – baseras helt på hennes inspiration i ögonblicket, berättar hon i en intervju som gjordes i samband med Polarpriset. Vad som kommer att kännas rätt under Jazz à Juan återstår att se, men Kidjo har rykte om sig att vara en av Paris bästa liveartister så det lär bli storstilat.

I sommar kommer även bluesentusiaster att glädjas mycket

när gitarristen Joe Bonamassa återvänder till Jazz à Juan. Bered er på vassa riff och ett riktigt groove i Pinède Gould. Nile Rodgers & Chic ska uppträda, Dee Dee Bridgewater kommer att sjunga och pianisten Ludovico Einaudi gå loss på flygeln. Addera därtill saxofonisten Sophie Alour, fusiongruppen Sixun, och hyllade Melody Gardot med flera.

Särskilt spännande bland nykomlingarna är jazzsångerskan Samara Joy som inleder festivalen den 10 juli; en stigande stjärna på jazzhimlen som vann två Grammys tidigare i år för Bästa nya artist och Bästa jazzalbum. Avslutar Jazz à Juan den 21 juli gör sedan den amerikanska gospelkören The 100 Voices of Gospel, med medlemmar från över 20 länder.

EN TVILLINGSTAD MED STORT UTBUD

Mellan spelningarna ska man förstås ta sig tid att utforska Juan-les-Pins och Antibes. Detta ”syskonpar” är ursprungligen två separata orter som med tiden vuxit samman. Trots det har de lyckats behålla sina olika personligheter.

JAZZ À JUAN

ANGÉLIQUE KODJO

Jazz á Juan

10-21 juli, Juan-les-Pins

Jazz à Juan är Europas äldsta jazzfestival som grundades i en hyllning till den amerikanske sopransaxofonisten Sidney Bechet, stadens ”adopterade son”. Sedan starten 1960 har idel världsartister uppträtt på den berömda utomhusscenen Pinède Gould. Den elva dagar långa jazzfestivalen går av stapeln i juli varje år och inbegriper numera flera musikgenrer vid sidan om jazz.

www.jazzajuan.fr

Med sitt historiska arv och genuina charm är Antibes den lugna ”storasystern”. Här strosar man i den labyrintlika gamla stadsdelen med sina smågator, gränder och torg, för att därefter slå sig ner på en servering och provsmaka provensalska specialiteter.

Vill man i stället ha puls ska man ta sig till Juan-les-Pins, Antibes vildare lillasyster. Juan-les-Pins är en utpräglad badort som på tiden det begav sig attraherade societet och filmstjärnor sökande efter ett bekymmersfritt liv längs de finkorniga sandstränderna. Kvällstid byter Juan-les-Pins skepnad och förvandlas till ett nöjesnav med barer, diskotek och kasino och förstås musikscener.

Den som bor på något av de klassiska hotellen i Juan-lesPins, som Belles Rives och Garden Beach Hotel, kommer att märka av jazzens historiska avtryck på den tidstypiska och originella art déco-stilen, Under 1920- och 1930-talen – känt som The Jazz Age – blev Franska rivieran en mötesplats för intellektuella och kulturella amerikaner. Mest fashionabel blev just Juan-les-Pins som även lockade dåtidens amerikanska jazzmusiker. Sidney Bechet var en av dem och det är till hans ära som Jazz à Juan lanserades 1960. Sedan dess har de aldrig slutat komma.

En sommar full av jazz

Musikfestivalsäsongen är här och den som älskar jazz kommer inte att ha några problem att få sitt lystmäte mättat. Upplev dina favoritartister under bar sommarhimmel. Magasinet guidar till några av Europas bästa jazzfestivaler du inte vill missa.

Montreux Jazz Festival

30 juni–15 juli, Montreux

Montreux Jazz Festival äger rum i två veckor vid Genèvesjöns strand. Festivalen som grundades 1967 av Claude Nobs, har under åren blivit en oöverträffad händelse som skapar musikhistoria och oförglömliga föreställningar. Årets ambitiösa program bjuder på en musikalisk mångfald. Eller vad sägs om artister som Gilberto Gil & Family, Lil Nas X, Iggy Pop, Chris Isaak, Lionel Richie och Bob Dylan, som den här sommaren gör en Europasväng och uppträder på flera festivaler? Utöver de två huvudarenorna Stravinski Auditorium och Montreux Jazz Lab, kan man ta del av jamsessions och spelningar på ett stort antal scener med fritt inträde.

www.montreuxjazzfestival.com

Köpenhamns Jazz Festival

30 juni–9 juli, Köpenhamn

Norra Europas härligaste storstad bjuder också på en av de bästa jazzfestivalerna i världen. Besök stadens skönaste klubbar, konserthus, kaféer, barer och parker och njut av tonerna av dina favoritartister. Årets headliners inkluderar jazzens främsta gitarrikon Pat Metheny och Grammyprisade souloch gospelsångaren Gregory Porter med sin gudabenådade röst, samt en rad danska artister. Den berömda jazzduon Bremer/McCoy spelar tio konserter på tio dagar på Hotel Cecil; bör inte missas. Ett tips är att ladda ner den behändiga festivalappen CPHJAZZ där du kan skräddarsy ett eget konsertschema.

www.jazz.dk

San Sebastian Jazz Festival (Jazzaldia)

21–25 juli, San Sebastian

Jazzaldia eller San Sebastian Jazz Festival grundades 1966. Som Spaniens äldsta jazzfestival är de stolt värd för ett hundratal konserter på scener över hela staden, såväl utomhus som inomhus. Vissa är gratis, medan andra kräver biljett. Lineup för i år inkluderar internationella stjärnor som Norah Jones, Joss Stone, Abdullah Ibrahim, Yosuke Yamashita med flera, men även ett flertal intressanta lokala artister att upptäcka. Den vackra baskiska staden vid Biscayabukten i norra Spanien är ett centrum för kultur och matturism så missa för all del inte att avnjuta utsökt mat, i denna Michelinstjärnbeströdda gourmetstad. www.jazzaldia.eus

Stockholm Jazz Festival

13–22 oktober, Stockholm

Stockholm Jazz Fest avrundar festivalsäsongen med ett program fullt av nya härliga bekantskaper och en del kära återseenden. Med ett solitt renommé efter drygt 40 år kan vi förvänta oss det bästa på de olika scenerna runt om i stan. Rivstartar gör man med en hyllningskväll till ett de mest betydelsefulla banden i svensk jazzhistoria, Esbjörn Svensson Trio. Andra guldägg är den moderna jazzharpans stora namn Brandee Younger, glödheta altsaxofonisten Lakecia Benjamin, och legendariska sångerskan Norma Winstone tillsammans med gitarristen Ralph Towner. Georg Riedel bjuder in till en kväll med jazz på jiddisch, och man bör heller inte missa publikfavoriterna Oddjob och ett av de nyare stjärnskotten saxofonisten Lina Langendorf som delar en kväll på Fasching tillsammans med Joakim Åhlund och Jockum Nordströms senaste projekt. www.stockholmjazz.se

Fler tips

North Sea Festival

7–9 juli, Rotterdam

Trots närmare 75 000 besökare lyckas festivalen behålla sin intima karaktär. Van Morrison, Janelle Monáe, Lizzy, Tom Jones, liksom Buddy Guy, Jacob Banks, Jill Scott, och Little Simz är också framträdande på årets lineup. www.northseajazz.com

Umbria Jazz Festival

7–16 juli, Perugia

50-årsjubilerande Umbria Jazz Festival har skapat en svårslagen formel för tvärkulturell upplevelse som omfamnar de mest avlägsna musiksmakerna. Och det i en magisk atmosfär. För 2023 har de lyckats boka storheter som Bob Dylan och Herbie Hancock. www.umbriajazz.it

Efter drygt tre års minutiös inventering i minnenas lagringsutrymmen nådde Micael Bindefelds memoarer ”Mannen Myten Minglet” i slutet av april bokhandelns försäljningsdiskar. Boken, som är skriven tillsammans med journalisten Malin Roos, är en hudlös skildring inte bara av en särdeles upplevelserik levnadsbana, med den stökiga Göteborgsförorten Kortedala som avfyrningsramp, utan även en berättelse om en judisk familjs ödesmättade släkthistoria. Tonårsbus, superstarglamour, intrikat skvaller, karriär, kärlek och känsloladdat rotsökande i en för många kanske förvånansvärt öppenhjärtig blandning.

Mytomspunnen minglande man och matroad memoarförfattare

Det är en envetet kylig vårvinterdag och någon vecka kvar till utgivningsdatum när Magasinet möter den nyblivne memoarförfattaren. Han har tagit en paus från studion där han är i full färd med inläsningen till ljudboksversionen av sitt alster och tillstår att allt känns lite pirrigt.

Östermalmshallen är känd terräng för Micael. Ända sedan den i Stockholm då okände hårkonstnären flyttade in med sina kammar och saxar i en salong på Sibyllegatan har han varit saluhallen trogen. Fyra decennier och ett otal antal luncher och representationsmöten senare är det fortfarande hit han ställer kosan för veckans storhandlarrunda. Särskilt välfyllda blir bärkassarna inför påsk, midsommar och jul. Bindefeld är en sann högtidsfantast.

– Det är inte bara den förstklassiga kvalitén på råvarorna som får mig att gå hit. Det är också bemötandet, relationerna, detaljomsorgen och stoltheten bakom hantverket som gjort mig till stamkund.

”Mannen Myten Minglet” är inte Bindefelds debut i bokform. Hans ”Min Trädgård Är En Fest”, som kom ut 2014, är en kombinerad trädgårds- och kokbok fylld av recept baserade på råvaror i den egna odlingen ute på sommarstället i Stockholms skärgård. Där anas ett visst intresse för köksaktiviteter?

– Jag lagar jättemycket mat själv. Till exempel en stor lammstek till vårt traditionella påskfirande. Den hade jag förstås köpt här i Hallen.

Vi dryftar ämnet mat en stund innan övergången till den primära orsaken att vi ses; du har skrivit dina memoarer – varför?

– Jag tycker att jag är på en bra plats i livet och har en historia som kan vara värd berätta, något som kan intressera andra att läsa om. Dessutom har jag levt hela mitt liv i någon slags villfarelse om att jag varit duktig på att processa och terapefta mig själv, men under arbetet med boken har jag märkt att det varit ganska jobbigt. En hel del sorgligheter har gjort sig påminda. Jag drömmer om och tänker mycket på mamma, pappa och släkten.

Det är numera allmänt bekant att du och din man Nicklas blev föräldrar för några år sedan, kan det vara så att du i viss mån skrivit boken med sonen Simeon i åtanke?

– Delar av mitt livs berättelse tänker jag att han vill läsa om när han blir större. Jag skriver ju mycket om vår längtan efter ett barn.

Utföraren av den här intervjun är med två års åtskillnad jämngammal med den intervjuade. Vi växte båda upp i Göteborg, var flyktigt bekanta och sprang på varandra i olika sammanhang. Micael var ett känt ansikte i det göteborgska uteliv, men för oss som inte tillhörde hans allra innersta krets eller var kunder hos den tidens frisör i ropet – Salong Hans Tranberg – där Micael var en av de mest efterfrågade frisyrkreatörerna, kunde han upplevas som något väsenlikt, rent av mystiskt. Omgiven av en sensuell aura, andlig parallellt med en lekfull glimt i ögonen.

Lammsteken hade jag förstås köpt här i Hallen.

Men det är en beskrivning han inte alls håller med om. – Andlig? Äsch. Nej (skratt). Det är väl snarare så att jag alltid varit väldigt privat och haft integritet. Väldigt öppen och samtidigt med tydliga gränser. Därvidlag blir boken ett omvälvande kapitel för mig, eftersom jag släpper allt det där. Jag har varit van att prata med media i nästan 40 års tid och lyckats snitslat mig runt allt det som ömmar eller berör eller som är för privat.

Boken är, som en självbiografi ska vara, fylld av minne, oftast väldigt detaljrika. Det är nästan så man får ett intryck av att du sedan unga år haft på känn att du någon gång skulle få anledning att berätta om ditt liv? – Jag vet inte varför, men jag har kvar vartenda brev någon

skickat till mig, speciellt när jag bodde i USA (Micael var utbytesstudent ett år under gymnasiet). Alla kompisars brev, massor av kärleksbrev – från hela världen höll jag på att säga –och alla familjens brev. Mina föräldrar hade dessutom sparat allt jag skrev till dem. Och jag har varit väldigt duktig på att fotografera och sätta in i album.

Efter uppväxten i Göteborg flyttade du till Stockholm kring 1980-talets mitt. Här har du blivit kvar, trots att du egentligen nog hade kunnat göra det du gör var någonstans som helst. Varför?

– Jag gjorde ett försök att flytta utomlands, till Amsterdam. Det blev en av de få gånger i mitt liv jag känt mig otillfreds och olycklig. Jag tyckte det var tufft att bo där. När jag kom

Ovan: Micael och mamma Siv, 1960

Till höger: Micael På Agneta Eckemyrs terrass, New York, 1982.

Nedan familjen Bindefeld: min farfarsfar Menasche (född 1863), hans fru Leni ”Leye” Holzer (född 1868) och deras tio barn. Min farfar Adolf (född 1893) står näst längst till vänster bakom en yngre bror och syster, och snett bakom sin far Menasche.

till Stockholm var det precis tvärtom, då kände jag mig så otroligt välkommen, omfamnad och inkluderad nästan från dag ett. Det var fantastiskt. I Göteborg bar jag på någon form av komplexitet; jag hade gått på Samskolan med hyfsade betyg men väljer att bli frisör. Allt jag hade i mig välkomnades i Stockholm. Här fick jag en jordmån att växa i och tilläts testa saker på ett helt annat sätt än i Göteborg.

I boken framgår att ditt, liksom de flesta andras, liv kantats av såväl guldkantade toppar som mörkbeslöjade dalar. Vilken tidsperiod rankar du högst så här långt? – Jag lever i nuet och tycker alltid att den senaste tiden är den bästa. Det blir så när man får barn också. Då finns inget utrymme för någon slags nostalgi, för allt man tänker tillbaka på blir ett helt annat liv, ett liv utan barn. Visst kan jag ibland tycka att det var roligt förr, men det är inte så att jag strör någon slags skimmer över det, då ser jag mer skimmer idag faktiskt.

– En av mina få styrkor är att jag aldrig ångrar någonting. Jag har kompisar som nästan kvävs och blir uppätna av saker de tycker de borde gjort, chanser de borde tagit. Jag kan inte komma på en enda sak jag hade velat göra på något annat sätt. Kanske har jag förträngt dem. Jag har ju varit ganska lyckosam så allting, även smällarna, har format mig.

Du skriver mycket om kärlek; till männen och kvinnorna i ditt liv, enormt kärleksfulla och modiga handlingar dina anfäder gjort för sina familjer, kärleken till dina vänner och till ert barn. Vad betyder kärlek för dig och hur definierar du begreppet?

– Kärlek är annorlunda när man blir lite äldre. Nu handlar det mer förtroende och tillit. Att man låter den växa och utvecklas. Man kan ha kärleksrelationer till sina kompisar även om de inte är av sexuell karaktär och känna sig själsligt besläktad men sina vänner. Kärleken kan vara helt blind, som den till ett barn.

Barn ja, hur tycker du själv att du är som förälder?

– Jag gör så gott jag mäktar med och försöker vara så klok jag orkar. Nu har jag mer tid och är tryggare än om jag fått barn vid 25, då jag var en helt annan person. Plus att jag tänker väldigt mycket på att tiden med Simeon av förklarliga skäl är utmätt på annat sätt än om man är ung, därför blir också varje dag dyrbar. Det är viktigt hur jag talar till honom, hur jag pratar med andra när han hör på. Jag känner ansvaret och försöker undvika konflikter om småsaker. Som i morse när vi hade diskussion om en halsduk han inte ville ha. Då sa jag bara ”blir du sjuk så vet du varför”.

Hur tror du han gillar dig som pappa?

– Jag tror faktiskt han tycker att han har världens bästa pappor.

Är det viktigt för er att Simeon får judisk uppfostran?

– Judendomen är en väldigt icke-dogmatisk religion. Men hans två pappor tillför helt olika världar. Nicklas med sin förankring i den småländska myllan, där skog och mark gått i arv i sex generationer, medför en kultur med intim närhet till naturen. Jag som kommer från en annan bakgrund som berikar på mitt sätt. Vi är mycket i Lönneberga där tar Nicklas ut Simeon och berättar om träden och hur man sköter dem. Hemma är han delaktig i judiska traditioner och går i judisk söndagsskola.

Som slukare av sidorna i den bindefeldska minneskavalkaden kastas man tvärt mellan fniss och snyft, mellan möten med digniteter som bland andra Anita Ekberg, David Bowie, Clint Eastwood och Anna Nicole Smith. En av episoderna som berör, åtminstone undertecknad, lite extra utspelar sig på en tennisbana i det fashionabla villasamhället Särö, ett par mil söder om Göteborg. Det är en solig sommardag 1942. Sveriges regent, den drygt 80-årige kung Gustaf V är på sin årliga visit för att utöva sin älsklingssport. När matchen är slut nalkar sig en man vid namn Adolf Bindefeld, Micaels farfar, det åldrade majestätet. Han har en desperat anmodan han önskar framföra till kungen.

– Den berättelsen har funnits med mig i hela mitt liv. Att farfar genom den gamle kungen hjälpt sina tre syskonbarn,

En av mina

få styrkor är att jag aldrig ångrar någonting.

min pappas kusiner, ut ur Holland, där de som judar under andra världskriget befann sig i en livshotande situation. Vad som gör att den, enligt historieböckerna, nazist–sympatiserande kungen tog till sig farfar, en tysk jude, det vet man inte riktigt. Det är en fascinerande historia.

Micael berättar att hans engagemang i det judiska folkets ofattbara lidanden under nazisternas styre fördjupades på allvar vid en resa till Polens förintelseläger, tillsammans med Svenska Kommittén Mot Antisemitism.

– Framför allt besöket i Treblinka gjorde att jag så otroligt starkt kände mitt eget ansvar i det där. Det är så märkligt för när man var ung och satt och tittade på svartvita journalfilmer kändes det så fruktansvärt länge sedan. Nu när det gått 50 år till känns det inte alls så länge sedan.

Ett ämne vi självklart hade kunnat ägna större utrymme i den här intervjun, men det var inte riktigt syftet med vårt samtal så vi återgår till ordningen:

Vad vill du mer att man ska bära med sig efter att ha läst din bok?

– Om det är något som genomsyrar mitt liv är det ju det där med självförtroendet. Det är något man inte bara får till sig utan något man måste träna upp. Man ska våga lita på sin inre röst och kompass och inte fråga andra jämt om allt. Jag har alltid tänk att det finns någon som sitter på min högra axel – ibland är det morfar, som stod mig väldigt nära – och håller någon slags skyddande koll och som skulle vara stolt över mig. Ibland är det jag som sitter där och för en dialog med mig själv, där jag ifrågasätter allt.

Micael Bindefeld får säga vad han vill, men nog kan man ana ett visst inslag av andlighet i det där svaret. Det har blivit dags att runda av pratstunden. Den mytiskt minglande memoarförfattaren snörar på sig sina nyanskaffade knallorangea vårpromenadskor för att bege sig iväg till nästa punkt på dagsprogrammet: hämtning på skolan. Är man småbarnsfarsa så är man.

Fem ganska snabba

Bästa böckerna du själv läst?

”Boktjuvarna: jakten på de försvunna biblioteken”, Anders Rydell

”Och i Wienerwald står träden kvar”, Elisabeth Åsbrink

”Haren med bärnstensögon”, Edmund De Waal

Människa du beundrar mest?

Min faster Gia, 96 år, henne åt jag frukost med häromdagen.

Du har rest ofantligt mycket, vart tänker du aldrig återvända och vart vill du alltid åka?

Aldrig till Jalta, där var inget roligt. Visserligen en mytomspunnen plats, men hotellen, maten, människorna: näää!

Min favoritstad är Tel Aviv och favoritö Mallorca. Favoritlandet är Bhutan, dit återvänder jag väldigt gärna. Det var helt magiskt, fast svårt att komma in i. Kungen i Bhutan delar ut ett fåtal viseringstillstånd och man måste bo på vissa utvalda hotell.

Talang du önskar att du hade?

Ett flertal. Sjunga och spela instrument, måla, teckna till exempel.

Vad är du mest stolt över?

Att jag har gjort mig en egen karriär och skapat ett eget liv av någonting ingen såg som något riktigt jobb. Samtidigt som jag haft kul på vägen och kunnat försörja mig och lite till. Jag är också stolt över min stiftelse och det arbete den gör.

This changes the perception of non-alcoholic Prosecco

Oddbird is the most premium producer of non-alcoholic wines in the world

GRAPE: GLERA & PINOT NOIR

Oddbird takes time, passion and relentless attention to every detail

AGING: 12 MONTHS

REGION: TREVISO, VENETO

COUNTRY: ITALY

ALCOHOL: 0%

NOTES: WHITE PEAR/GREEN APPLE/ELDERFLOWER/ RASPBERRY/GRAPEFRUIT/ STRAWBERRY

HARVEY NICHOLS

TERROIR: CLAY/MARL/SANDSTONE

SWEETNESS BODY ACIDITY

Available at Systembolaget

NR: 11943

“The finest collection of alcoholfree wines we have ever tasted”

Kändisbubbeltest i

goda vänners lag

Så kallade kändisviner upptar ett allt större utrymme i det statliga starkdryckesmonopolets butikshyllor. Några av namnen som figurerar på flasketiketterna är välbekanta ansikten även i Östermalmshallen; Måns Zelmerlöw, Pernilla Wahlgren, Lena Philipson med flera. Magasinets chefredaktör bjöd in ett glatt gäng bubbelentusiaster för att testa innehållet i en handfull buteljer cava och prosecco inom nämnda kategori.

Ett litet tydliggörande kan vara på sin plats gällande redaktionens test. Panelisterna är inga uttalade experter, de deltar främst i egenskap av relativt erfarna bubbelkonsumenter, det var heller inget blindtest som genomfördes. Den efter hand alltmer glada panelen bestod av chefredaktören Lina, konstnären Yonas, mångsysslaren Jenny, sous chefen Peder och skriftställaren Klasse. För rättvisans skull redovisas respektive produkt i bokstavsordning:

Cava PH Style, Spanien

750 ml, 11,5% vol. Pris 99 kr

”Som att skutta fram över en äng på en ljuvlig sommardag. Ljus, fräsch och bubblig (bra mousse), som passar i alla sammanhang. Klart prisvärd. Stark 4!” tycker Lina.

”Bra kolsyra och pigg syra. Örtig och pigg med lätt och fräsch eftersmak. Mycket stark 4:a från mig” fastslår Peder.

”En trevlig cava med rund fin smak som ger mersmak, en klar 3 med plus” säger Yonas.

”Högt PH-värde… Somrigt med schysst bubbelnivå och kittlande skumpakänsla. En säker 4:a” enligt Klasse.

”Gott, fräscht med bra syra och en somrig känsla. Kvällens fempoängare” kvittrar Jenny.

SYSTEMBOLAGETS BESKRIVNING:

Fruktig, mycket frisk smak med inslag av gröna äpplen, päron, kex, mineral, persika och lime. Serveras vid 8–10 °C som aperitif ellr till rätter av fisk eller skaldjur, eller till sallader.

GW:s Bubbel Blanc de Blancs Brut, Frankrike

750 ml, 12% vol. Pris 110 kr

”Ett ganska anonymt vernissage-vin med tydlig stickig smak.

Betyg 2+” sätter Yonas.

”Tankarna för mig 30 år tillbaka till min studentmottagning och den allra första upplevelsen av mousserande vin. Med en lite sur eftersmak av äpplen. Kan passa som ett mingelbubbel” säger Lina.

”Svag kolsyra och låg syra i äppeltoner, lite fadd eftersmak. Blir 2 poäng av 5” noterar Peder.

”Förvånansvärt blygsam i sin framtoning, nästan lite vattnig. Hade det varit en deckare hade man inte viljat läsa vidare” menar Klasse.

”Inte gott. Konstig eftersmak och lite svaga bubblor. 2 -” sätter Jenny.

SYSTEMBOLAGETS BESKRIVNING:

Fruktig smak med inslag av gula äpplen, ljust bröd, persika och mandarin. Serveras vid 8–10 °C som sällskapsdryck, eller till rätter av fisk eller kyckling.

Hola MZ Cava Rosé Organic, Spanien

750 ml, 11,5 % vol. Pris 99 kr

”Stora bubblor och pigg syra i fräsch citronton. Något besk eftersmak. En 3:a på 5-skalan” ger Peder.

”Här är det mycket bubblor! jag som inte är ett stort fan av vanligt rosévin (om det inte är ljust och torrt som Minuty) älskar denna Rosé Cava! Man känner toner av jordgubbar och hallon men det är inte för sött. En perfekt balans. Känner mig glad och på festhumör. En 4:a. Våga dricka rosa bubbel!” uppmanar Lina.

”Bärig, lite partynig. Syran väger upp, men ingen favorit. En 2:a” slår Jenny fast.

”Medelmåttigt med en tyngre eftersmak. Betyg 3” sätter

”Gottigottgott. Tydligt bärig och fruktig schlagerfeeling. Som ett smultronstrå en solig dag i juli. En mustig 4.a” formulerar sig Klasse.

SYSTEMBOLAGETS BESKRIVNING:

Bärig, mycket frisk smak med inslag av jordgubbar, mineral, kex, hallon, nougat, och blodgrapefrukt. Serveras vid 8–10°C till fisk- och kycklingrätter, gärna sallader eller som aperitif.

Pazzione Cava by Pernilla Wahlgren, Spanien

750 ml, 11,5 % vol. Pris 109 kr

”Stora bubblor och pigg syra i fräsch citronton. Något besk eftersmak. En 3:a på 5-skalan” ger Peder.

”En ljus & frisk Cava som passar bra till fördrink. Lättdrucket. Den har däremot en viss sur eftersmak av gröna äpplen (jämfört med Lena PH:s Cava). Stark 3:a” konstaterar Lina.

”Ännu en 3:a från mig” betygsätter Yonas.

”Bra bubblor. Lätt och fräscht med äppletoner. Lite tyngre eftersmak. Kraftig 4:a” anser Peder.

”Fylligt innehåll och faktiskt överraskande god. Mer än okay och en 3:a med stort plustecken” trallar Klasse.

”4-poängare. Finns ett djup. Fnissigt surt och gott” deklarerar Jenny.

SYSTEMBOLAGETS BESKRIVNING:

Fruktig, ungdomlig smak med inslag av gröna äpplen, krusbär, mineral och citrus. Serveras vid 8–10 °C som sällskapsdryck, eller till rätter av fisk eller skaldjur.

Jamen då så. Glasen är tomma. Fruktfatet, ostbrickan och kexasken likaså. Stearinljusen har brunnit ur. Kvällen lider mot sitt slut och panelen tackar för sig. Frågan om kändisbubblets existensberättigande blir hängande kvar i luften.

Men att det i varje fall är lite kul att skåla med Måns, Lena, Pernilla, GW och Petter är man ändå rörande överens om.

P.Lex Prosecco Brut, Italien

750 ml, 11 % vol. Pris 115 kr

”Tre poäng till detta fint tydliga och distinkt smakande Prosecco. Fruktig och fyllig arom” smackar Yonas.

”Bra bubblor, mellansyra i bröd- och citrontoner med lång eftersmak. En 3:a” konstaterar Peder.

”Brödig, söt och skulle kunna se att den passar mer till mat. Växer på en. Betyg: 3”, bestämmer Jenny.

”En prosecco som gradvis växer i smaken. Lite toner av päron. Inte för brödigt och inte för sött. Stark 3:a.” lyder Linas omdöme.

”Söt kalaskvalitet som vinner i längden. Gör susen för festen. En odiskutabel 4:a” enligt Klasse.

SYSTEMBOLAGETS BESKRIVNING:

Fruktig smak med inslag av päron, persika och citrus. Serveras vid 8–10°C som sällskapsdryck, eller till lättare rätter av fisk och skaldjur.

PRE M IÄR S EPT E MBE R 21

MAYA SAMUELSSON

Vinexperten Maya Samuelsson figurerar regelbundet i både TV och tidningar. Till vardags är hon verksam inom familjeföretaget Vinkällan, där hon håller utbildningar för såväl yrkesverksam restaurangpersonal som vinintresserade privatpersoner. Senast aktuell i rollen som ytterst delaktig rådgivare i samband med framtagandet av ”kändisvinet” En Räv i Toscana, i nära samarbete med upphovsmannen konstnären Ernst Billgren.

TEXT: CLAES KANOLD

Fenomenet ”kändisviner” ägnas annat utrymme i detta nummer av Magasinet. I den här intervjun är fokus snarare riktat mot vägen från idé till färdig produkt, samtidigt som vi passar på att lära känna en av de mest delaktiga personerna i själva processen – Maya Samuelsson.

Först om vinet:

En Räv i Toscana kommer från producenten Castelli del Grevepesa, ett vin-kooperativ i området Chianti i italienska Toscana. Vinet är en komposition mellan landskapet Toscanas signaturdruva Sangiovese och de franska druvorna Merlot och Syrah.

– När vi efter långt sökande väl bestämt oss för Toscana var min idé från början att vinet skulle bestå av hundra procent Sangiovese, men det visade sig svårt eftersom det är en stram druva som med sin syrliga ton av körsbär och örter kan vara en aning kärv. Därför valde vi, efter väldigt ingående testande, att blanda in Merlot, som är fantastiskt bra att ha med i blandningar då den inte tar över själv utan tack vare sin fruktighet lyfter sangiovesen och ger en mjukare och mer smakrik upplevelse. Den goda Syrah-druvan har en elegant charkton med en anstrykning av peppar, vilket ger vinet en ryggrad. Så slutresultatet är en fördelning mellan sextio procent Sangiovese, trettio procent Merlot och tio procent Syrah, berättar Maya.

Och hur har det gått till?

– Allt utgår från Ernst Billgren och hans idé om hur man skulle kunna göra en box till ett lådvin vackert. Han döper ju sina konstverk, så på samma sätt som hans tavlor har också vinet ett namn: En räv i Toscana.

– Mina och Ernsts vägar korsades genom att de som står bakom vinet, tillsammans med honom, kontaktade mig. Jag tackade ja eftersom idén var annorlunda mot de andra förslag jag fått genom åren. Dessutom kändes det superkul att få chansen att lära mig mer om att blanda vin. Uppdraget var att förmedla vad Ernst ville ha för typ av smak, vinet skulle

spegla honom. Min roll har varit mellanhand, att försöka tolka hans intentioner, kommunicera dem med vinmakaren och få fram något som svenska folket kunde tycka om. Det var också viktigt att jobba med en producent som har ett hållbart tänk och att inte tillsätta något socker till vinet.

Maya berättar vidare hur allt inleddes med en stor provning där Ernst fick smaka viner från hela världen medan Maya själv försökte hitta vad han tycker om. Duon landade ganska snabbt i Italien och Toscana, vilket redan var ett kärt område för Ernst, med all konst och andra samband som betyder mycket för honom.

– När vi väl bestämt oss reste jag ner till Toscana för att leta efter något som harmoniserade bäst med Ernst stil. Under resans gång har vi provat en ofantlig mängd olika Sangiovese i många olika typer av urvalsprocesser. Det är häftigt att som sommelier ha fått utvecklas, skaffa nya erfarenheter och även fått en djupare inblick i vinmakeriet.

– Från idé till färdigt vin tog det ett år och i våras höll vi ett jättelyckat lanseringskalas hemma i Ernsts ateljévåning på Söder. Nu återstår det att se hur En Räv i Toscana faller det svenska folket i smaken.

Okey, det var vinet det, nu snackar vi Maya: Sommelieren Maya Samuelsson är praktiskt taget född med vin i blodet. Hon var i varje fall bara ett halvår gammal när pappa Dick Samuelsson, som då jobbade som vinkemist på statsägda Vin&Sprit, tog med henne till företagets vingård Rabiega i Provence. 1996 valde pappa Dick för att gå vidare och för att rulla igång sommelierutbildningar och vinprovningar i egna företaget Vinkällan, dit hustrun (Mayas mamma) Britta snart anslöt.

– Där började jag hjälpa till på kontoret när jag gick på gymnasiet.

Vid 18-års ålder genomgick Maya sommelierutbildningen på föräldrarnas företag parallellt med gymnasiet. Därefter ut-

bildade hon sig till bartender. Efter att ha jobbat runt i Sverige några år avslutade Maya sin karriär bakom bardisken genom att arbeta som lärare till bartenders i Malaysia och Bangkok. Därefter var det dags att återvända hem till fadershuset i Stockholm.

Mitt vinintresse fördjupades så samtidigt som jag arbetade heltid på Vinkällan började jag tävla.

Det gick så bra att hon blev uttagen till sommelier-landslaget. 2014 erhöll Maya Lily Bollinger Award vilket betyder att hon blev Årets Kvinnliga Sommelier i Sverige det året. När hon lade av med tävlandet gick hon in som landslagscoach vid

EM och VM tillsammans med branschkollegan, tillika Svenska Sommelier-landslagets grundare, Sören Polonius.

Super-Sommelieren Samuelsson: Vid det här laget har den karismatiska vinkonnässören uppmärksammats långt utanför inre branschkretsar. Synts regelbundet i rikstäckande morgonteve, skrivit om vin bland annat tidningen ELLE. Och ungefär samtidigt som Östermalm Saluhalls Magasin når entréställen kring månadsskiftet maj/ juni är det dags för andra säsongen av den enormt uppskattade amerikanska programserien ”Wine first” där Maya gör intåg som ny programledare vid sidan om sommelieren Liora Levi från Norge och den argentinska foodien Yolanda Ano. I programmet reser Liora, Yolanda och Maya runt över hela världen, där de provar viner och äter god mat. Ännu så länge är serien inriktad mot den amerikanska marknaden – första säsongen nådde ut till 50 miljoner tittare – men då en av programledarna pratar norska och den andra svenska har man börjat spela in en version även avsedd för Skandinavien. I skrivande stund är dock inget avtal skrivet med någon svensk TV-kanal.

Foodie kan vem som helst som är road av mat kalla sig, men hur är det med sommelier – kan man kalla sig det hipp som happ. Så här svarar Maya:

Att vara extremt påläst som sommelier är viktigt, det händer så mycket i vinernas värld.

– Tyvärr är inte titeln skyddad. I Sverige finns det ett fåtal utbildningar som är godkända av svenska sommelierföreningen, som i sin tur är knuten till en internationell sammanslutning. Det gör det lätt för branschen att hålla koll. Egentligen är sommelier benämningen på den som har vinansvaret på en restaurang. De finns många extremt duktiga självlärda sommelierer.

– Den viktigaste egenskapen en sommelier ska besitta är, enligt mig, att vara lyhörd för gästen, lyssna in, ej stå och predika. Man måste vara öppen för hela vinvärlden och inte exkluderande. Att vara extremt påläst är viktigt, det händer så mycket i vinernas värld.

Maya är tvivelsutan en av landets populäraste vinexperter – vad är det roligaste med hennes jobb?

– Att jag får göra så mycket olika saker, men om jag måste framhålla något så är det utbildning, att förmedla kunskap om vin det jag brinner mest för. Att ge folk aha-upplevelser. De kan vara så olika beroende på vilken nivå av intresse man har.

Vilken är då din egen mäktigaste aha-upplevelse?

– Det finns ett par knockout-tillfällen. Ett jag verkligen minns, då jag på allvar förstod vidden av det här med vin, var när pappa fick vara med och prova ett vin som hittats i ett

MAYA TIPSAR

Vinländer som är värda mer uppmärksamhet: Nya Zealand är känt för sin Sauvignon Blanc, men har så väldigt mycket annat. Chile börjar komma väldigt mycket och Portugal kan också kännas lite underskattat.

Druva som håller i alla lägen: Riesling är den absolut bästa druvan.

Till nybörjaren:

Var nyfiken, våga prova nytt, dofta på saker i din omgivning, var uppmärksam och låt doftsinnet få sin tid.

vrak på havets botten. Det gav en insikt om hur häftigt det är med ett vin som kan lagras. Att man kan öppna ett vin som är äldre än en själv, att någon har plockat druvorna långt innan jag föddes för att jag idag ska kunna sitta och njuta av det. Vin är något helt otroligt, det är också så givande att plugga om det, tack vare ämnets bredd. Man lär sig språk, kultur, religion, politik och historia.

Maya om Östermalmshallen:

– Jag tycker jättemycket om saluhallskonceptet. Östermalmshallen är jag ganska ofta i med tanke på hur långt därifrån jag bor. När jag är ute och reser går jag alltid på upptäcktsfärd till resmålens saluhallar.

Maya om sina framtidsplaner och drömmar:

– Om allt går vägen blir det en tredje säsong med programmet Wine First. Här hemma har vi en internationell plan med våra kurser på Vinkällan, de finns redan digitalt. Det vore en dröm att få vara mer delaktig i att göra vin. Inte köpa egen vingård utan bara åka runt till olika ställen och var med under skörden och vad mer som hör till. Men min största dröm är att få ha ett utbildnings-TV-program för en svensk marknad. I Sverige är vi så duktiga på vin att det ett sådant program hade kunnat ha en lite högre nivå.

Vad, var och hur äter vi 2024?

Hans primära bevakningsområden är inredning och design, men gränsen därifrån till matens och restaurangernas universum är tunn som en välskuren skiva pata negra. Allestädes närvarande framtidsobservatören Trend-Stefan pratar, sitt ”nom de guerre” till trots, hellre värderingar än trender. Vi ses över en mellanrättspasta på Nostrano, Melanders italienska lillasyster en trappa upp ovanför Tysta Mari. Där inte bara ravioli och tortelloni hamnade på bordet utan även alltifrån piercing-ring i näsan till en postcovid-identitets-famlande världsmetropol.

Stefan Nilsson brukar presentera sig som journalist, vilket är nog så förståndigt. Trendspanare finns det nämligen inget som heter, åtminstone inte om man ska förlita sig på Svenska Akademiens Ord Lista (SAOL).

– Allt började egentligen när jag kring millennieskiftet hamnade bredvid en jättetrevlig tjej på en kompis 30-årsfest. Efter att vi suttit där och dryftat livet, vad som händer och vart vi är på väg sa hon att jag måste komma till hennes radiostation. Det visade sig att hon var producent på Radio Stockholm. Så under en period satt jag där varje vecka och pratade trender.

Vid den här tiden hade Stefan läst historia och statsvetenskap på universitet och drivit en vintage-butik med designmöbler i centrala Stockholm. Det var butiken och sedermera jobbet på Svensk Form som blev hans designskola och som banade väg in i Designetablissemanget.

Låt oss strunta i en uppenbarligen alldeles för mossig akademisk ordlista och be vårt middagssällskap reda ut vad exakt det innebär att vara trendspanare.

– Jag reser fruktansvärt mycket för att kunna ha koll på vad som händer i omvärlden och filtrera ner det till något som efteråt här hemma går att berätta om ur ett journalistiskt perspektiv. Jag går på produktlanseringar, besöker mässor, gör intervjuer och pratar med andra människor. Mest intressant för mig är att se hur våra värderingar förändras, vad man tycker är viktigast just nu. Det är ett konstant insamlande av information och det jag lever på är mina analyser av den värld vi befinner oss i och hur framtiden kommer att skilja sig från hur det ser ut idag.

I de här analyserna är det flera olika parametrar Stefan måste ta med i beräkningarna, som till exempel ålder, kön, boende. Det gäller att vara medveten om att det vi uppfattar som trender när vi är 22 år skiljer sig från hur vi gör det när vi är 62 år. Som tur är gillar Mr Trend att gräva ner sig i den statistik och information han samlat på sig.

Många av Stefan Nilssons trendspanar-kollegor har en bakgrund inom konst och mode. Uttrycksformer som när de är som bäst är nyskapande, nyfikna och utmanande. Och det är

just inom den kreativa världen trender tenderar att uppstå, föga förvånande kanske.

– En trend bygger på att tillräckligt många människor hakar på något som till en början för det mesta betraktas som konstigt eller annorlunda. Ett bra exempel är den piercade näsan. Den kunde ju ses som ett tecken på att man vill revoltera mot etablissemanget. Att det sedan blev trendigt med en ring i näsan är mest en slump, vilket är fallet med de flesta trender. Några av dem förblir lokala fenomen, andra sprids globalt. Det viktiga är att de speglar värderingar. Men att medvetet skapa en företeelse i syfte att den ska bli en trend är svårt, det försöks hela tiden och de lyckade exemplen är väldigt få.

Vart vänder du själv dig helst när du försöker spana in embryot till vad som skulle kunna bli en världsomspännande trend?

– Innan pandemin var svaret enkelt: New York. Vi hämtar så enormt mycket popkulturella referenser där. Då kan vän av ordning invända att ”den där foodtruck-trenden inte alls kom därifrån utan från Seattle eller Kalifornien”. Visst, jag håller

med, men det måste så att säga mellanlanda i New York innan det kommer till Europa och Sverige. Kaffekulturen med barista är ett annat sådant exempel. New York fungerar som ett slags trendfilter. Idag, efter pandemin, har nästan inga av mina referenser något att berätta om New York, det är ett tre-årigt glapp som kullkastat allt och staden famlar efter sin nya identitet. Under tiden har London efter Brexit blivit mer spännande. Personligen är jag väldigt förtjust och får mycket input i de brittiska tidningarna The Guardians och The Standards weekend-bilagor. De har ett bra tonläge med hög kulturell nivå utan att vara fancy. Bägge finns tillgängliga via nätet för den som söker garanterat läsvärda tips.

Visserligen är Stefan, sjätte generationens innerstads-stockholmare som han är, en gnutta jävig, men vi undrar ändå om han tycker att Stockholm är en trendig stad?

Ja. Sverige är ett mycket trend-intresserat land och därmed blir vi trendiga per definition. I vår kultur ingår det att prata om nyheter, mycket mer än i andra länder. Vi är mer nyfikna; vill testa nya ostar, nya resmål och kollar gärna på nya grejer. När jag får hit internationella besökare brukar jag säga att de måste gå till de två förmodligen trendigaste platserna i hela världen: Götgatan med den ironiska mustaschen och slokhatten, Stureplan med de höga klackarna!

Från Stureplan är det inte långt hit till Östermalmshallen, vilket osökt leder in oss på samtalets huvudspår. Vad, var och hur äter vi 2024?

– En stor och för många människor viktig företeelse, men som kanske inte alla håller med om, är att det i vårt samhälle sker en jättetydlig polarisering. Om vi börjar med handeln har vi dels ”finhandeln” där alla vill köpa bra saker som håller länge, samtidigt ökar ”billighetshandeln”. Detta syns också

i matvärlden. Den fina goda matupplevelsen kontra snabbmatsupplevelsen.

– Hållbarheten och det lokala blir ännu viktigare. Var kommer råvaran ifrån? Vad är servetten tillverkad av? Man måste tänka flera varv kring den cirkulära hanteringen.

– Gästernas delaktighet i restaurangupplevelsen blir större, vilket är en följd av att det är svårt att hitta personal. På vissa ställen beställer man redan maten via appar. Man får gå och hämta maten själv vid köket och hälla upp vinet själva. Däremot slipper vi hjälpa till att laga maten.

Stefan berättar hur restaurangen som mötesplats blir viktigare och vad han mer ser på horisonten.

– I dystra tider vill vi inte sitta hemma och känna oss deprimerade utan då vill man gå ut och äta och träffa andra människor.

– Internationellt pratas det mycket om att menyerna måste göras kortare och hur man kan göra matupplevelsen mer kostnadseffektiv. Rent generellt ser jag att en stor värderingstrend är att den community-drivna konsumtionen ökar. Vi handlar hellre av de där två tjejerna som hänger upp kulörta lyktor i ett garage än i stormarknader utanför stadskärnan. Och i framtiden blir också matupplevelsen mer intim, det är kocken och hens mamma som lagar maten.

– Jag var i London i våras och fick där uppleva den nya vänligheten. Ett trevligare och mer välkomnade bemötande även på de lyxhotell och restauranger som tidigare ansetts ha en mer snobbig approach. Det kan vi absolut se här i Stockholm också.

– Till sist får vi inte glömma den Instagram-drivna trendmaten. Arla Unika här i Östermalmshallen är ett sådant exempel. Det finns fler.

En trend bygger på att tillräckligt många mäniskor hakar på något som till en början för det mesta betraktas som konstigt eller annorlunda.

STEFAN NILSSON OM

NÄR HAN INTE ÄR TREND-STEFAN:

Jag är duktig på att stänga av och åka ut till mitt sommarhus i Roslagen, där jag umgås med mina grannar och gnäller över mördarsniglar och över att det regnar för lite eller för mycket. Jag identifiera inte mig själv som särskilt trendig, är snarare en late än early adopter. Det ingår i mitt jobb att proväta på de spännande restaurangerna och provshoppa i de nya coola butikskoncepten, man jag behöver inte göra det hela tiden.

DE MEST INFLYTELSERIKA:

Hittar man på sociala media. En av de mest slående är Yogagirl (svenska Rachel Bråthen med över 2 miljoner följare på Instagram, reds anm.) som med den livsstil hon presenterade fick nästan en hel värld att tänka mer på sin hälsa och välmående.

TYDLIGASTE TRENDERNA INFÖR 2024:

• Bookstore dating.

• Brun mat, mer långkok och grytor.

• Mindre socker.

• Hållbarhet (som tar förvånansvärt lång tid att få ordentligt genomslag).

• Mångfald (många kockar tittar på sina rötter, som Marcus Samuelsson i New York).

• Experience dining.

• Destinationsrestauranger (exempelvis Sketch i London).

• Alkoholen bort.

STORA TRENDDAGEN:

Mitt eget event i slutet av januari varje år då jag pratar om framtidens värderingsförändringar. www.storatrenddagen.se

Saluhallens magasin tipsar om 3 nyheter

ÅTERVUNNET LÖVTRÄ BLIR

ELEGANTA MOBILSKAL

Bark Sweden är ett nystartat företag som tillverkar och säljer mobilskal av 100% svenskt återvunnet lövträ. Företaget är grundat av Frida och Richard Lillieståle som också är gifta och har två barn. Paret vill fortsätta utmana konsumtionsmarknaden genom att ersätta plast med trä i vår vardag.

– Vi har utvecklat en helt ny metod för att återvinna trä till stöttåliga, hållbara och vackra mobilskal. Skalen har snap-fit och är bara 2,5 mm tjocka, beskriver paret sin produkt.

Tillverkningen sker i egen lokal i Spånga dit plankor från spillved transporteras från bla. Nacka. I fabriken sker hela tillverkningsprocessen; från träbit till färdigt skal.

Då både Frida och Richard är uppvuxna i Stockholm har Östermalmshallen en given plats i deras hjärtan. Frida, som är konstintresserad, tar sig ofta hit för inspiration och god mat.

– Jag älskar den myllrande atmosfären och känslan att man gör en resa i tid och rum. Extra glad blev jag att man i samband med att hallen renoverades valde att lyfta fram och återskapa gamla väggmålningar.

Richards minne handlar om när han som barn hade tjatat på sin mamma om att få äta ostron för första gången.

– Till slut tog hon mig till Östermalmshallen och beställde in några ostron som placerades framför mig. Jag kämpade tappert en lång stund men lyckades inte få ned ett enda av dem. Det kändes lyxigt men var inte riktigt den delikatess jag som barn hade föreställt mig!

Kul kuriosa: Mycket av virket till mobilskalen kommer från Djurgården i Stockholm, alltså inte långt från Östermalmshallen.

MULTIFUNKTIONELLT UNDERLAG

Podium Board, formgiven för Northern av den norske tidigare eleven på Beckmans Design Högskola Jomi Evers, är, avsedd för dagligt bruk i hela hemmet. Perfekt för uppställning av husgeråd, bricka eller för skydda ytor från heta temperaturer.

Podium Board finns i tre storlekar, är tillverkad av massiv marmor och sten vilket ger varje bräda ett unikt utseende.

Priser: 1990 kr, 2690 kr eller 3290 kr beroende på storlek.

IKONISK VÄGGHYLLA DESIGNAD NISSE STRINNING

String Pocket presenterades 2005 och blev Nisse Strinnings sista bidrag till den skandinaviska designfloran. Sedan dess har String Pocket utökats med många olika färger och material, och är idag en stark designklassiker i hem världen över. String Pocket är den nättaste men samtidigt kanske mest flexibla hyllan i String Furnitures sortiment. String Pocket är den perfekta introduktionen till String och ikonisk svensk designtradition.

Modell: String Pocket Design: Nisse Strinning

Material: Pocket – Pulverlackerade gavlar i återvunnet rostfritt stål, hyllplan i pulverlackerad MDF.

Färger: Grön, lila, blåmetall

Mått: B: 60 cm, H:50 cm, D:15 cm

Pris: 1395 kr

Smakfull sittning

– vackra stolar i svensk design

Namnen Åke Axelsson, Emma Marga

Blanche, David Ericsson och Fredrik

Färg klingar nog inte helt bekant i var mans öra. Faktum är att alla fyra har gjort sitt för att krydda upplevelsen av ett besök i Östermalmshallen. Nej, ingen av dem är kock, alla fyra är möbelformgivare och tack vare dem sitter vi snyggt och komfortabelt på ett antal av restaurangerna i den nygamla saluhallen.

Magasinet har varit och besökt äkta designerparet Färg & Blanche för att prata form och funktion.

Emma Marga Blanche och Fredrik Färg tillhör sedan flera år toppskiktet bland vårt lands mest begåvade möbeldesigners. Bland uppdragsgivarna återfinns svenska varumärken som Design House Stockholm, Gärsnäs, Johanson Design, Målerås, Oblure och Rörstrand samt spanska BD Barcelona Design och Frankrike-baserade Petite Friture. Deras Curriculum Vitae är ungefär lika omfångsrikt som Auguste Escoffiers receptsamling så vi nöjer oss med ett kortare urval: ”Årets Designer 2016” enligt tidningen Residence, samma utmärkelse av Elle Decoration 2019. Utställning tillsammans med Comme des Garcons i Tokyo, flera andra i bl a New York, Istanbul, Shanghai, London Guatemala, Paris och Milano. Representerade på Nationalmuseum i Stockholm. Senast aktuella med utsmyckningen ”Den Gula Tråden” i EU-byggnaden i Brussel, med anledning av Sveriges ordförandeskap under första halvåret 2023.

– Det var ett drömuppdrag konstaterar Emma och Fredrik, som just nu är fullt sysselsatta med skapandet av en grupp gigantiska belysningsskulpturer. Skulpturerna är ämnade att

Funktion och form går hand i hand när Färg & Blanche designar. Här syns fåtöljen Emily i skön miljö på restaurang Lisa Elmqvist. Nedan ser vi stolen Gästis på Melanders i hallen.

utomhus pryda ett nytt bostadskvarter i närheten av Sundbyberg torg. Parallellt som de jobbar på att ta fram diverse fåtöljer, soffor och bord ”men de vet man aldrig om eller när de kommer ut” ler de lite hemlighetsfullt.

Det blir ett tiotal nya produkter om året, berättar Färg & Blanche medan de visar runt i den utomjordiskt fabulösa, underjordiskt belägna ateljé/verkstaden på en undanskymd gatustump i hjärtat av Söder. Ett flera hundra kvadratmeter stort före detta garage, uppdelat för olika funktioner. I ett av hörnen står en miniatyrverkstad, där snart fyraårige sonen Rafael ibland håller till efter att ha blivit hämtad på dagis. ”Han tror att han arbetar här” skrattar mamma Emma.

Emmas egna mamma är fransyska och det är faktiskt den främsta orsaken att Östermalmshallen är för henne ett kärt tillhåll.

– När jag var nyinflyttad till Stockholm var Hallen en plats dit jag gick för att handla sådant som mamma och jag saknade från Frankrike, speciellt ost och liknande. När våra franska vänner kom på besök tog vi alltid dit dem. Nu när de kommer är det första de gör att gå till Östermalmshallen, även om inte vi följer med! Och vi är fortfarande ofta där, inte varje dag, men ofta!

Maken Fredrik är inte lika frekvent gäst i saluhallen men tycker det är ett härligt ställe att komma till:

– Jag har ju hamnat där både för affärslunch och vanliga luncher eller bara en drink. Lika underbart varje gång.

Oavsett rent personlig närvaro är firma Färg & Blanche ständigt på plats i Östermalms Saluhall. På restaurang Lisa Elmqvist är nämligen den av designerduon formgivna fåtöljen Emily en del av möblemanget. Historian bakom själva fåtöljen kanske bara roar den sanne möbelkännaren, vi låter ändå Emma Blanche berätta:

– Det började med att möbeltillverkaren Gärsnäs kontaktade oss för att de ville ha en uppdaterad version av fåtöljen Emma. Fåtöljen skapades ursprungligen 1830 och har sedan dess tolkats av flera generationer olika designers och har därför nästan blivit en metonymi. Jag blev glad, jag älskar Emma. Dels för att jag heter det, men också för jag kommer från Frankrike och där är ordet fåtölj maskulinum och Emma var den enda feminina fåtöljen som fanns! Dessutom har jag ärvt en gammal Emma-fåtölj av min svenska farmor.

Till saken hör att Emma-fåtöljerna generellt haft knappar som bildat ett diamantmönster, Emmas och Fredriks idé var att istället använda den sömnadsteknik som blivit något av deras signum. En teknik med samma funktion som knapparna; att dra tyget.

Nya Emma blev en omedelbar succé och sedan dess har Färg & Blanche utvecklat sin teknik till vad man idag kallar ”extrem sömnad” och därmed i samarbete med Gärsnäs kunnat utvidga fåtöljfamiljen. Emma har fått de tre yngre systrarna Lina, Elin och Emily. Det är Emily som står på Lisa Elmqvist och som ni kanske sitter i när ni läser det här!

Tänker man som formgivare på var en möbel ska hamna under tiden man formger den?

– Det gör man. Ibland när det rör sig om något mer specifikt, som ett kontorsbord eller en stol, måste man verkligen tänka. Mycket beror på briefen från uppdragsgivarföretaget.

Vilket är viktigast – funktion eller form?

– Det ena utesluter inte det andra. I en designprocess vävs det samman, men funktionen överväger. Om man inte kan sitta på stol, om den inte är bekväm, så varför göra den? Man får funktion i och med att man jobbar med ett visst material. Som Emily, där vi har fått ännu mer funktion tack vare att vi valt att arbeta med en textil flexibel ryggstruktur som rör sig med kroppen. Emily är ett bra exempel då fåtöljens mönster är dekorativt, men främst har en funktion eftersom det drar tyget.

– Alla val man gör är medvetna. En bänk tänkt i en hall i offentlig miljö behöver inte vara så mjuk och bekväm, det är ju inte meningen att folk ska sitta där längre än kanske en kvart. Där skapar funktionen formen. Så slutsatsen är delad första plats mellan funktion och form!

Vad har ni i kikaren de närmaste åren?

– Vi har jobbat mycket internationellt och det vill vi fortsätta med. Det gör att man lär sig olika saker. Genom att samarbeta med olika fabriker och verka i olika sammanhang. Gärna i Frankrike så vi får vara där lite mer.

Bär ni månne på några drömprojekt?

– Jag som är från Bohuslän, vuxit upp med varv omkring mig och gjorde min första praktik på ett båtvarv, vill rita en båt! Det skulle vara en fantastisk grej att göra, säger Fredrik.

Och du Emma?

– Det skulle vara väldigt spännande att inreda och göra ett platsspecifkt uppdrag för en hel restaurang. Något extra där man kan göra speciella möbler och skapa en totalupplevelse.

På Lisa Elmqvist har fåtöljen Emily sällskap av stolen Hedda. Så här sa formgivaren David Ericsson när vi bad honom berätta om henne:

– Idén med Hedda var att göra en relativt liten stol med god sittkomfort, en stol som inte tar så mycket plats. Det är en stol som är väldigt stark i sin konstruktion för att klara av det hårda livet i en bistro. Hedda kan varieras med snöre och läder för olika uttryck och går också att renovera i framtiden. – Självklart blev jag väldigt stolt när Dag Klockby på Gärsnäs ringde och berättade att Hedda skulle till Lisas i Hallen!

Från Lisa Elmqvist är det bara ett hopp och ett skutt till grannen Melanders. Där hittar vi ytterligare designerstolar. Åke Axelsson är den nutida svenska stoldesignens Nestor, 91 år ung och still going strong i sin ateljé utanför Vaxholm. Hans bidrag till Östermalmhallens interiör hittar vi på just Melanders nya restaurang. Så vi lämnar avslutningsvis hovsamt över ordet till Åke:

– Stolen Moderna bygger på stolen Gästis och togs från början fram till Moderna Museets restaurang, därav namnet. Med sina runda, vänliga former och klassiska uttryck har både stolen Moderna och barstolen Gästis visat att de går att variera på många olika sätt. Bägge är väl anpassade till det som restaurangmiljöer kräver.

– Jag är enormt glad över mitt långa samarbete med Melanders och att man återkommer och vill fortsätta använda mina möbler.

Vegetable

Kelly Pleated Skirt från RS Sports Kelly Gale Collection

är designad för racketsport. Kjolen har innershorts med bollficka som smidigt förvarar bollarna under spel. Matcha gärna med Kelly top. Kjol, 799kr och topp 399 kr.

Sommarfeeling

Äntligen får vi njuta av en grön och skön sommar. Här bjuder vi på ett urval med tips på produkter till dig som vill matcha sommarens spirande grönska och ljuvliga hav. Vare sig du vill sporta, bada, mysa hemma eller gå på sommarfester.

SKAPA RO. FRIGÖR TID. MÅ BÄTTRE

Det som känns jobbigt för dig löser vi med glädje.

MANETA ÄR ORGANISATIONSKONSULTER PÅ ÖSTERMALM OCH I DANDERYD.

Kalla det kaos, oreda, för mycket av allt eller att orken kanske bara tryter. Oavsett så är att anlita en bra organisationskonsult enkelt och det steg du tar kommer göra stor skillnad för dig i vardagen. Det vet vi.

Maneta har flera års erfarenhet av organisation och att göra livet enklare för våra uppdragsgivare.

Vi har goda referenser och jobbar effektivt och diskret så du slipper tänka på saker som kanske tynger.

Vi rensar, plockar, organiserar och forslar bort. Allt under ett och samma tak. Dessutom har vi snickare, elektriker och hantverkare för sånt som kanske inte blivit riktigt färdigt eller bara inte blivit av.

Vi arbetar givetvis med full diskretion och transparens mot dig som uppdragsgivare. Vi jobbar för att göra ditt liv enklare. Och självklart gäller RUT-avdraget.

Ihöstas offentliggjordes att Stockholm erhållit rätten att titulera sig ”European Capital of Gastronomy” hela år 2023. Den 13 februari begicks det ståtlig invigning i Stadshuset i närvaro av Kung Carl Gustaf och Prins Carl Philip, kungafamiljens två mest gastronomiskt profilerade medlemmar. Kungen själv innehar tallrik nummer 17 i Gastronomiska Akademien, som i samarbete med Stockholm Stad, Visit Stockholm, Måltidsakademien och Kungliga Skogs- och Lantbrukarakademien är initiativtagare till projektet.

H.M. Konungen berättade i sitt tal att han ser året som ett unikt tillfälle att presentera det svenska köket, ett tillfälle som vi med gemensamma krafter kan ta vara på.

– Jag är glad att se så många här idag, ni behövs alla för att 2023 ska bli ett spännande och framgångsrikt år.

Även saluhallens stammis Carl Jan Granqvist, som tillsammans med ovan nämnda parter, leder projektet är positiv och ser stora möjligheter att sätta Stockholm på kartan som gastronomisk destination. Han berättar vidare att aktörer bjuds in att delta och fylla det med spännande innehåll.

Flera av talen under invigningsmiddagen lyfte föga förvånande fram matens och gastronomins betydelse för samhället och dess utveckling. Både intressant och fyndig var Fabien Petitcolas från The International Academy of Gastronomy i

sitt välkomnade till Stockholm som gastronomisk huvudstad i Europa när han i sitt tal beskrev hur en värld utan goda måltider skulle se ut:

– Utan matlagningskonst kommer vi inte heller att ha litteratur, ingen skarp intelligens, inga vänskapliga möten, ingen social harmoni. Och här drar jag en parallell: Financial Times rapporterade att David Cameron 2016 tog beslutet att gå mot Brexit medan han åt en ljummen fast food pizza på Chicagos flygplats. Jag kan inte låta bli att undra – om den engelske premiärministern hade valt att äta bättre – hade då dagens Europa varit annorlunda?

Ja, det kan man sannerligen fråga sig. Om Stockholm kommer att te sig annorlunda resten av 2023, i varje fall sett ur en gastronomisk vinkel kan man fråga Lotta Ranert, som är projektledare för hela konkarongen.

– Programmet fylls på med nya gastronomiska aktiviteter i Stockholm allt eftersom. Gästspel, festivaler, pop up’er, provningar med mera.

STOCKHOLM ÄR EUROPAS GASTRONOMISKA HUVUDSTAD 2023

När det här numret av Magasinet kommer ut har Frida Nilsson redan gästspelat med en specialmeny på Arla Unika. Är det något mer på gång i eller i närheten av Östermalmshallen?

– Den 31 maj avtäcktes Povel Ramels skulptur utanför Cirkus. Povel var en av de första ledamöterna i Gastronomiska Akademien. Vi har redan hunnit fira Nationaldagen stort på Skansen då Sverige firar 500 år som nation och den 28–29 juli gör The International Street Food Festival ett nedslag i Stockholm.

– Det är upp till Stockholms alla aktörer att skapa hållbara, innovativa gastronomiska aktiviteter som vi kan lyfta i programmet så vi hoppas kunna fylla på med fler, avslutar Lotta Ranert.

För utförligare programinformation besök www.capitalofgastronomy.se

STOCKHOLMS LANDSKAPSMÅLTID:

Förrätt

Salladsbowl: Crudo på Mälargös med närodlat modernt grönt och ingefärsmajonnäs.

Huvudrätt

Lammkorv med fänkål, rostade jordärtskockor, frasig potatis, kål, svamp.

Efterrätt

Färskost i ugn, havtornssorbet, vilda bär, havre, grädde.

Stockholm har fått utnämningen i första hand för sin förmåga till innovation och sitt stora fokus på hållbarhet.

TAITTINGER FINESS, FRISKHET, ELEGANS!

Taittinger & skagen

en säker klassiker

Recept på vår lyxiga toast

Skagenröra med citron och pepparrot på smörstekt brioche

Till 4 portioner

500 g räkor med skal

1 msk finhackad dill

Skal från ½ citron

½ msk finriven

pepparrot

1 dl majonnäs

Salt och nymald svartpeppar

Gör så här:

Till servering:

4 tjocka skivor

Briochebröd

2 msk smör

4 msk löjrom

Dillvippor Citronklyftor

1. Skala och grovhacka räkorna. Blanda räkor med dill, citronskal, pepparrot och majonnäs. Smaka av med salt och peppar.

2. Stek briochebröden i smör tills de är gyllenbruna och frasiga. Lägg upp bröden på assietter och fördela skagenröra ovanpå.

3. Toppa skagenröran med löjrom och garnera med dill och en skuren citronklyfta. Finriv eventuellt lite extra pepparrot över.

OM MAT OCH KLIMAT MED ÅRETS KOCK JESSIE SOMMARSTRÖM

Kan man ha en klimatminister borde man kunna ha en matminister, steget känns inte särskilt långt. Efter att ha träffat Årets Kock och mottagaren av Gastronomiska Akademiens Guldmedalj 2022 är Magasinet övertygat om vem som med bravur skulle hanterat denna ännu så länge hypotetiska ministerpost. Hon heter Jessie Sommarström, är klimatsmart, hållbarhetsklok och fylld av tankar kring framtidens mat.

Det är ett minst sagt fullspäckat schema Jessie lyckats hitta en lucka i när vi ses på den av hennes två arbetsplatser som ligger närmast Östermalm, Urban Deli på Sveavägen. Där driver hon koncernens hållbarhets- och innovationsprogram. Den andra arbetsplatsen heter Torsåker gård i Upplands Väsby. Det är Axfoundations Centrum för framtidens livsmedel, vi återkommer dit lite längre fram.

– Jag är 43 år, har jobbat i den fantastiska restaurangbranschen sedan jag var 18 och ser mig jobba där i resten av mitt liv, presenterar hon sig själv.

– Just nu försöker jag ta tillvara på mitt vinnarår på bästa sätt med allt vad det innebär i form av samarbeten, gästspel och nätverkande. Det har hunnit hända mycket spännande redan, det är jätteroligt.

Det var i mitten av februari, vid en högtidlig ceremoni i Stockholms Stadshus, Jessie Sommarström fick ta emot Gastronomiska Akademiens Guldmedalj ur Hans Majestät Konungens hand. Motiveringen lyder kort och koncist: ”För utomordentliga insatser för Svensk Måltidskultur”. Listan över tidigare års guldmedaljörer sträcker sig tillbaka ända till 1964, då hovtraktören Werner Vögeli blev den förste i raden, följd av namn som bland andra Tore Wretman, Mathias Dahlgren och Björn Frantzén. Ett schangdobelt sällskap således.

Bara några månader tidigare (september 2022) stod Jessie som segrare i den prestigefyllda tävlingen Årets Kock, med bland de högsta poängen i dess fyrtioåriga historia. Den här gången var det prins Carl Philip som hängde medaljen runt den sommarströmska halsen.

Vad har dessa utmärkelser inneburit för din del?

– Att jag fått möjlighet att skapa mig en plattform varifrån jag kan prata om framtidens mat och inspirera andra att äta mer hållbart. Det är väldigt viktiga frågor för mig.

Du är bara den andra kvinnan på snart fyrtio år som vunnit Årets Kock (den första var Kristina Pettersson

1988). Hur tänker du kring det?

– För mig krävdes det många år innan jag vågade ställa upp. Vi kvinnor har generellt varit underrepresenterade i branschen, men det har hänt mycket de senaste åren. Det känns som vi tagit kliv framåt. Jag hoppas min vinst inspirerar andra att våga söka, för jag vet att det finns många duktiga kvinnliga kockar i Sverige.

Nu blir du kanske en inspirationskälla för andra, vilka är dina egna förebilder i köket?

– Jag har haft många förebilder. Den internationellt meriterade argentinskan Florencia Abella som idag är köksmästare på Ekstedt är fantastisk och den enda kvinnan i Sverige som har stjärna i Guide Michelin. Andra är Sayan Isaksson, en otrolig matlagare, och Matthias Dahlgren. Men just nu är kvinnorna på Axfoundation mina främsta förebilder.

Där kom vi osökt in på den, berätta om Axfoundation!

– Det är en icke-vinstdrivande organisation som konkret jobbar för ett mer hållbart samhälle inom olika programområden. Ett av dem är Framtidens Mat. Ute på Torsåker gård finns ett innovationscenter med tillhörande faciliteter. Första gången vi träffades var när de skulle lansera sin svenskodlade färs på baljväxter. Sedan dess har jag varit delaktig i ett antal projekt, med allt från just baljväxter till resursfisk. Allting är forskningsbaserat. Det är när man tar fram en produkt som jag kommer in. Mat måste vara hållbart, men om det inte smakar gott spelar det ingen roll hur hållbart det är för vi kommer ändå aldrig att äta det.

– Så mitt uppdrag är att jobba med det gastronomiska, att se till att produkten blir god. Jag provar mig fram, förädlar och testar på kunder här i vår butik, vilket ger en direkt feedback. Olika varianter av braxen är bra exempel. Över 70% av all sjömat vi äter i Sverige är importerad. Därför bör vi bättre ta tillvara på all bifångst i våra egna sjöar. Då skulle fiskarna, som ju ändå tar upp den, få mer betalt. Ett problem är urbeningen av fisken, men de tog fram en maskin för det på Torsåker gård. Det är så Axfoundation fungerar; de identifierar ett problem och så hittar de en lösning!

JESSIE SOMMARSTRÖM

– För mig är det enormt lärorikt att få vara delaktig i dessa processer. Att Axfoundation för en tät dialog med forskarna och att jag får ta del av deras kunskap är en unik möjlighet. Och ju mer kunskap man får desto större ansvar. Vi vet att allt vi gör ger ett avtryck i nästa generation.

Miljö och hållbarhet genomsyrar Jessies liv på många olika plan. Hennes man, Gordon Grimlund, också han kock till yrket, startade får några år sedan en produktlinje med klimatsmart barnmat. Hustrun har naturligtvis en slev med i grytan.

– När vårt första barn föddes fanns det ingen barnmat baserad på svenska ekologiska grönsaker. Vi ville ta tillvara på grödor som inte kom ut i livsmedelssystemet. Inga konstigheter, bara det gamla husmorsknepet att göra puré av skönhetsbefläckade grönsaker. Svinnet på området är katastrofalt. Vi

har pratat med odlare som berättat att de till exempel gömmer krokiga morötter inne i knippen, annars ratas de av kunderna. Den synen på livsmedel måste förändras!

Barnmatprojektet beskriver Jessie som främst socialt och vinsten skänks till indiska flickor, syftet är att finansiera deras studier. För tillfället är projektet satt lite på paus eftersom man är på väg att skala upp verksamheten. Samtidigt är hon i färd med att skriva en kokbok med klimatsmart mat riktad mot lite äldre barn, innehållande både recept och fakta. Det ska vara lätt att välja rätt, deklarerar författarinnan.

– Boken har blivit lite fördröjd, på grund av hur hektiskt mitt år ser ut. Men den är på gång.

Vad av allt du brinner för känns mest angeläget?

– Svensk produktion. Vi har en låg självförsörjningsgrad

i Sverige, vilket blivit mer uppenbart nu när vi påverkats av kriget i Ukraina och innan dess pandemin. Det finns otroligt mycket skickliga bönder och producenter i Sverige som vi behöver stötta. Det rör sig om att göra val där man kan se en långsiktig hållbarhet. Så vi måste ändra vårt sätt att äta och inse att man inte kan ha allt tillgängligt hela tiden. Ta oss tid njuta av maten, vilket man gör om man får längta. Här krävs politisk styrning. Det handlar ju om att folk ska må bra, man ska äta näringsrikt och nyttigt. Alla måste hjälpas åt att bidra till den här omställningen. Det är orimligt att lägga allt ansvar på konsumenten.

Begreppet ”Klimatsmart” kan kännas lite luddigt?

– Ja, extremt diffust. Det är det som gör det så himla svårt att välja. Det finns inte en lösning på problemen det finns hundra. Detta är en otroligt bred fråga utan något enkelt svar. Allt handlar om att respektera djur, natur och vår planet. Och att hitta en balans i vår kost genom att äta mer vegetariskt och plantbaserat. Med den medvetenheten kommer vi att förstå och kunna ta de där små stegen.

Så till sist; hur och vad kommer vi att äta i framtiden?

– Vi borde vara mer noga med att checka av om det vi stoppar i oss är bra för vår kropp och för klimatet. Vi kommer att äta mindre animalier, men bättre kvalitet när vi väl väljer det. (Jessie äter själv helst vegetariskt i veckorna och unnar sig en god köttbit till helgen).

– Däremot tror jag inte på den där insektsgrejen. Ett problem är att en alldeles för stor del av den odlingsmark vi har idag går åt till att odla djurfoder. Skulle vi odla människoföda där istället, skulle det bli mycket mer. Det är framtidens mat, men då måste vi hitta lösning på djurfoder.

Tja, vad säger ni, nog skulle Jessie Sommarström göra sig bra som Sveriges första matminister?

JESSIE OM

ÖSTERMALMSHALLEN:

Jag har varit där jättemycket, älskar att spatsera runt och få inspiration i tid och otid. Den har ett härligt sortiment, är extremt fin och hela Hallen andas anrikhet. Min mans gammelmormor – matjournalisten Inger Grimlund – har berättat för oss om Östermalmshallen och visat bilder hur det såg ut förr.

VAD HON SKULLE BJUDA VÅR MATINTRESSERADE KUNG OCH HANS SON PÅ IFALL DE KOM HEM PÅ MIDDAG?

Nu är det vårsommar med alla härliga råvaror som jag längtat efter. Då blir det svensk sparris med grillad citron och hyvlad lagrad, svensk hårdost till förrätt.

Därefter skulle jag bjuda på vegetarisk lasagne på svenskodlade baljväxter med en härlig sallad. Jag hoppas ju givetvis att hela familjen med alla barnbarnen är med och då är lasagne en perfekt rätt.

Avslutningsvis skulle de få svenska jordgubbar meden hemgjord glass gjord på grädde från kor som fått gå ute så mycket som möjligt och bara fått gräs, hö eller ensilage. Det är otroligt stor skillnad på mejeri och mejeri och jag vet att kungafamiljen är väldigt engagerade i hållbart lantbruk. Dessutom är det ett säkert kort – alla älskar jordgubbar med glass!

VILKEN KRYDDA SOM BORDE STÅ I VAR MANS

KRYDDHYLLA:

Svartpeppar, det är världens mest använda krydda och kan förhöja upplevelsen i nästan all mat.

VAD SOM ÄR DET BÄSTA MED ATT VARA JESSIE SOMMARSTRÖM:

Att jag är gift med världens bästa man, har två underbara barn och fantastiska vänner!

Handcrafted since 1849

Viner med kvalitet, ursprung & personlighet

Att börja dricka i tidig ålder ökar risken för alkoholproblem.

”The most drinkable address in the world”

ÅRETS RÄTT 2023 AV JESSIE SOMMARSTRÖM

50/50 KÖTTBULLAR I TOMATSÅS MED PASTA

4 PORTIONER / TILLAGNINGSTID: 45 MIN

Ingredienser

Tomatsås

½ gul lök

2 vitlöksklyftor

1 msk Arla® Svenskt Smör

1 msk olivolja

½ dl vitt vin

400 g konserverade hela tomater

½ kruka färsk basilika

1 tsk strösocker

½ dl rapsolja

salt och svartpeppar

Till servering

360 g pasta efter önskemål

Riven lagrad prästost

½ kruka färsk basilika

Så här gör du

50/50 köttbullarna

Finhacka löken, stek mjuk i smör och låt svalna. Blanda svenskodlad vegofärs och blandfärs med salt och blanda runt.

Vispa ner ströbrödet i vispgrädden i en bunke och tillsätt ägg, citronskal, persilja och nymalen svartpeppar. Gör ett stekprov för att justera kryddningen vid behov. Stek i smör så du får en fin yta tills bullarna är genomstekta. Slå på tomatsåsen, låt puttra någon minut.

Tomatsåsen

Skala och finhacka löken. Skala och finriv och vitlöken. Stek lök och vitlök i olivolja och smör till allt är mjukt utan att det får färg. Häll på vitt vin och låt sjuda i ca 3-4 min.

50/50 köttbullar

1 dl Arla Ko® vispgrädde

½ dl ströbröd

½ gul lök

250 g gärna svenskodlad vegofärs

250 g blandfärs

1 ägg

½ citron, finrivet skal

1-2 msk finhackad färsk persilja

1 tsk salt

1 krm nymalen svartpeppar

1-2 msk Arla® Svenskt Smör, till stekning

Häll på tomaterna, skölj ur burken med lite vatten och tillsätt vattnet. Låt sjuda utan lock i 20-30 min. Tillsätt basilikan. Tag av från värmen och mixa allt slätt, häll i rapsoljan under mixningen och smaka av med salt och nymalen svartpeppar.

Pastan

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Lägg upp pastan, toppa med tomatsåsen och 50/50 bullarna. Riv över osten och toppa med basilika och nymalen svartpeppar.

Kungliga hallen lyser upp Stockholm i höstmörkret

Får vi komma med ett tips till en fin höstdag i huvudstaden. Varför inte starta med mat och dryck i Östermalmshallen och sedan fortsätta med att kolla tennisen i Stockholm Open i Kungliga tennishallen (14-22 oktober). En heldag i två av de mest klassiska hallarna i Stockholm som många väljer år efter år.

Det var stort att som sportjournalist, med inriktning på tennis, på Smålandsposten i Växjö att första gången vara utsänd för att bevaka Stockholm Open.

Anledningen var ju att Småland hade fått fram en uppsjö med lovande tennisspelare i spåren av Björn Borg. Två av dem hette Mats Wilander och Stefan Edberg som senare skulle rankas som världsettor.

Nu stod jag där en mörk kväll tidigt 1980-tal framför den gula neonskylten Kungliga tennishallen utmed Lidingövägen. Det kändes allt lite högtidligt.

Väl inne i arenan kände jag tennishistoriens vingslag.

Kungliga, i folkmun, andades klass och stil. Det var vackert med alla välgjorda bänkar, räcken och trätiljor i golven. Sture Frölén ritade hallen och Jussi Björling sjöng på invigningen 1943. Tenniskungen Gustav V hade definitivt ett finger med i spelet för att hallen byggdes. Den gamle monarken hade som ung lärt sig spela tennis i England, älskade sporten, och det sägs att han vid Råsunda fotbollstadions invigning av misstag kallade arenan tennisstadion.

Vid min Kungliga debut smekte jag med blicken över centrecourten och tänkte att här har alla de stora spelat. Giganten Borg, gentlemannen Stan Smith i sina Adidas, de kaxiga amerikanerna Connors och McEnroe, den bildsköne italienaren Panatta, clownen Nastase, problembarnet Becker och senare tiders störste Federer… När det vankades avgörande poäng applåderade inte publiken, utan stampade taktfast i träbänkarna. Många utländska gäster hade aldrig varit med om denna form av publik uppskattning.

Björn Borg blev förste svensk att vinna här 1980. Björn tog en skön revansch på John McEnroe som två år tidigare vunnit deras semifinal. Det var första gången som Björn förlorade mot en yngre motståndare. I svallvågorna efter Björn Borg följde titelvinnarna Mats Wilander, Stefan Edberg, dagens turneringsdirektör Thomas Enqvist (tre titlar), Jonas Björkman och Thomas Johansson.

Ett par händelser här har starkt etsat sig fast i minnet. Kvällen 4 november 1984 är för många tennisvänner runt om i världen synonymt med ”Answer my question, The question, yerk”. John McEnroe, hetsporren från New York, höll på att åka på förlust mot Anders Järryd i semifinal när allt brast och

kommentaren vrålades mot domaren. Leif-Åke Nilsson, en hobbydomare från Malmö, blev utskälld efter noter men fann inte stöd i regelboken för att skicka amerikanen av banan. Det var kaos och den amerikanske ambassadören fick en ofrivillig dusch på hedersläktaren när McEnroe gick bärsärkagång mot vattenkannorna på bordet i sidbytet. Den alltid städade publiken buade och vi på pressplatserna ställde oss frågan; ska inte karl´n diskas? Men med diskningshotet över sig lugnade McEnroe sig, blev allt bättre på banan, och vände till seger. Men 2100 dollar utdömdes trots allt i böter.

Under de åren bodde ofta vi journalister och spelare på samma hotell under turneringarna. Jag tog på morgonen efter skandalmatchen mod till mig och gick fram till Anders Järryd vid frukosten på Grand Hotels veranda. Anders var sömndrucken och ledsen när jag kastade ur mig frågan; Skulle McEnroe åkt av banan?

– Vad tror du hänt om jag uppträtt som McEnroe, blev det korta svaret.

Det fanns liksom ingen anledning att ställa fler frågor.

Men en sak är säker. Vi som var där kommer aldrig att glömma den kvällen i Kungliga. Det här var en tid när stjärnorna skulle skyddas. Arrangörerna ville för allt smör i Småland ha kvar de toppseedade till finaldagarna för biljettförsäljning, tvtid, mediaintresse och stjärnglans. Två år efter skandalmatchen vann Stefan Edberg den småländska finalen mot Mats Wilander. Det var inte lika dramatiskt, snarare artigt och städat, men prisutdelningen liknade ingen annan. Golfkaptenen Jan Blomqvist och artisten Totte Wallin arrangerade Mats Wilanders svensexa. Den gick ut på att Wilander kidnappades under priscermonin och bars på bår från banan. Mats fick någon timme senare agera som gatumusiker på centralstationen och festandet fortsatte. Några citat efter finalen från Wilander var inte att tänka på.

Sven Elofsson

Sven Elofsson, Journalist

Sven har följt svenskarna i internationell tennis i fyra decennier. Han har genom åren skickat många rapporter från Grand Slam-tävlingarna i Melbourne, Paris, London och New York. Den sistnämnda detta magasins chefredaktör Lina Bielstens favorit.

Från en anrik hall till en annan

Östermalms Saluhall Magasin kommer vara på plats när några av världens främsta tennisspelare återvänder till anrika Kungl. Tennishallen. Förra årets Stockholm Open blev en publiksuccé med en rad oförglömliga tennisögonblick, dessutom nådde turneringen en storpublik även utanför arenan tack vare SVT:s sändningar som sågs av närmare två miljoner tittare i Sverige.

Stockholm Open är en turnering som lockat världsstjärnor till Sverige sedan 1969. Tidigare vinnare som Roger Federer, Stefano Tsitsipas, Juan Martin Del Potro och många fler har genom åren bjudit på tennis i världsklass på arenans legendariska center court. En av våra största stjärnor Björn Borg vann tävlingen 1980 vilket blev en triumf efter att ha förlorat finalen 1973 mot Tom Oller och året därpå lämnat turneringen efter semifinalsförlust mot samma man. Med siktet inställt på att slå rivalen John McEnroe, som vunnit över honom två år i rad i semifinalerna i Stockholm Open och i US Open någon månad tidigare, blev 1980 Borgs år. Han slog McEnroe 6–3 6–4 i finalen inför en exstatisk publik.

Magasinet tar pulsen på turneringsdirektören Thomas Enqvist, själv trefaldig Stockholm Open-mästare, vars jobb är att återskapa och förhoppningsvis överträffa förra årets succé. – Stockholm Open var den turning på året som jag alltid såg mest fram emot. Det var också en pojkdröm som gick i uppfyllels eefter att jag som redan som liten grabb upplevde den fantastiska atmosfären på centre courten under Stockholm Open. När jag väl var där och fick hemmapublikens otroliga stöd blev motivationen om möjligt ännu högre i kampen om titeln. Det är också historisk mark att få spela på Kungl. Tennishallen och för mig en stor ära att fortsatt få vara en del av turneringen, säger Thomas.

Turneringen ser Thomas som ett flaggskepp för svensk tennis

och en viktig del i att inspirera återväxten för tennis i Sverige. Genom att nå ut brett i SVT blir det dessutom en chans att kunna inspirera fler och samtidigt bjuda på högklassig tennisunderhållning till alla som inte har en möjlighet att följa matcherna på plats.

Bara förra året bjöd den blott 19-åriga dansken Holger Rune på en enastående final då han slog världstrean Stefanos Tsitsipas. På plats fanns även stjärnspelare som Frances Tiafoe, Stockholm Open-mästaren Tommy Paul och Storbritanniens bästa spelare Cameron Norrie. Det var även på Kungl. Tennishallen året innan som tidigare världsettan Andy Murray gjorde sin uppmärksammade comeback genom att ta sig till kvartsfinal. Tittar vi på Sveriges främsta tennisspelare, så har Mikael Ymer gjort en stark start på säsongen och i skrivande stund rankad 52 i världen. Mikael tog sig till kvartsfinal i Stockholm Open förra året och för 2023 års turnering är han redan klar för spel.

Jamie Perry, VD för Stockholm Open, är stolt som en tupp och berättar glatt att 21 av 28 världsettor har spelat i det som faktiskt är världens äldsta inomhusturnering på ATP-touren. – År efter år har Stockholm Open fortsatt att leverera tennis i världsklass. Inför årets upplaga har vi redan ett par storspelare klara och självklart kommer vår Sverige-etta Mikael Ymer, en spelare som bjuder på underhållning på riktigt hög nivå så fort han kliver ut på arenan, säger Jamie.

Ett tips från oss i redaktionen: I fjol tog biljetterna slut torsdag-söndag så missa inte möjligheten att säkra din biljett redan idag. Gå in på stockholmopen.se.

SVT kommer dessutom att sända från hela Stockholm Openveckan den 14–22 oktober i SVT1, SVT2, SVT24 och på SVT Play.

”Stockholm Open är en viktig tävling, inte bara för svensk tennis utan även runtom i världen. År efter år har man ett starkt startfält!”

BJÖRN BORG, TENNISLEGEND

Minuty lanserar varje år en Limited Edition-flaska designad av en kvinnlig konstnär. Bakom årets flaskdesign står den aktuella och hyllade svenska konstnären Hanna KL vars verk sprider glädje i hem världen över. Med sitt unika och lekfulla uttryck har Hanna KL förevigat sinnesupplevelsen av Provence i ett färgsprakande mönster som pryder Minuty Rosé Limited Edition 2022.

CHÂTEAU MINUTY

i färgsprakande samarbete

med Hanna KL

På Franska Rivieran i vinregionen Côtes de Provence finner vi Château Minuty, vingården där bröderna François och JeanEtienne Matton förvaltar historien om det klassiskt ljusrosa rosévinet. Provence besitter en iögonfallande natur och en pulserande atmosfär likt en tillflyktsort för våra sinnen, något som årets designade flaska bjuder in oss till att få uppleva. Detta år tolkar Hanna KL Provence genom en resa till vinregionens sensoriska värld. Tillsammans med smakarna av rosévinet M de Minuty fann Hanna KL inspiration genom ljudet av havets vågor, promenader bland böljande lavendelfält och brisar av oceaniska dofter – en konstnärsresa som förevigats i lekfulla och färgstarka illustrationer.

– Det bästa jag vet med att besöka nya platser är inspirationen jag får från att uppleva en ny kultur. Att besöka södra Frankrike för första gången och låta alla mina sinnen utforska Provence resulterade i en abstrakt design som är både rolig och sofistikerad, precis som Saint- Tropez! säger Hanna KL.

Berättelsen om Minuty har sin början år 1936 då brödernas farfar, Gabriel Fernet, köpte Minutys allra första vingårdar. Minuty ses som en av rosévinets starkaste pionjärer, erkända för sin höga kvalitet, deras unika flaskdesigner, hållbara odlingar och ett av endast 18 vinhus i Provence vars vingårdar har den högsta klassificeringen Cru Classé des Côtes des Provence.

Minuty Rosé Limited Edition 2022

Finns att beställa på Systembolaget Art: 72115, Pris: 179 kr Vinet är friskt, krispigt och elegant med intensiva toner av röda vinbär, smultron, citrus, persika och färska örter.

Musikaliska kvarteret

Kändisarnas favoritdesigner, Peter Englund, icke att förväxla med hans namne i Akademien, firade nyligen 10 år av skapelser med pompös fest på Musikaliska Kvarteret. Under detta årtionde har kreationer signerade Peter Englund och PEEP synts på tidningsomslag, på artister i otaliga mellonummer, på Pernilla Wahlgren i en av hennes shower, för att inte tala om alla röda mattan-looks Peter skapat i sin studio i Stockholm.

På Musikaliska Kvarteret bjöds gästerna på en av årets mest påkostade visningar. Hela 40 modeller, många av dem kändisar som Peter klätt genom åren, visade upp bredden i Peters konstnärskap. En kreatör som behärskar tidlös elegans likväl som extravagans.

Programledaren Sofia Wistam ledde hela showen och för arrangemang stod vännerna Mia Jorpes Wonderland event och Alexander Erwik Erwik Communication

På efterfesten blev det sång med bland andra Dolly Style och Cissi Wallin. En kväll extra allt. Precis som kreatören själv.

FOTO: ARMAND DOMMER/DANIEL AHLBERG

Till vardags håller Peter Englund till i en källare mitt i Stockholm city – fullproppad med kläder, paljetter, peruker, smycken och mycket annat. Det är dit du går om du exempelvis vill göra dig lite extra fin till en fest. Förutom att anlita Peter som designer eller stylist kan du även hyra kläder och accessoarer i hans ateljé. Och vill du ha hjälp med hår och make tar han in specialister på området.

– Hos mig är det högt i tak och ingen förfrågan är konstig, berättar Peter i magasinet QX.

Foto: Anna Vinterfall.

Musikaliska kvarteret

Ovanifrån: Peter Englund med eventfixarna Alexander Erwik och Mia Jorpes. På scenen Peter med kvällens alla modeller.

Erik Kristensen och Pekka Heino med sällskap. Under: Lars Wallin med sällskap och nederst Alexandra Pascalidou.

Ovanifrån: Magnus Skogsberg med sällskap. Anna Shimoda och Beba Jonsson.

Kvällens konferencier Sofia Wistam står på scen tillsammans med Peter Englund.

Nederst till vänster är journalistkollegorna Charlotta Flinkenberg och Cissi Wallin.

Till höger: Ann och Leif Schulman.

Hallenguiden

Källa: Fastighetetskontoret och Tengbom arkitekter.

Källa: F astighetetskontoret och T engbom arkitekter .

4 CORNERS (8)

072-213 33 06

4 Corners öppnades 2020 av tre systrar som hedrar den klassiska NY-slicen. Rektangulär pizza med krispig utsida och fluffig insida som serveras som slice eller full size. Här finns varma mackor, sallader, cocktails, vin och öl. Allt i amerikansk stil!

ARLA UNIKA (2 )

Tel: 08-408 088 80

Arla Unika tillverkar småskaligt, hantverksmässigt producerade mejeriprodukter. I vår butik och restaurang står mejeri i fokus. Här säljs ost och andra färskvaror över disk, och i restaurangdelen serveras rätter med mejeri i fokus för att äta på plats eller för take away. I restaurangen arrangeras också exklusiva ostprovningar med matchande drycker.

B ANDERSSON EFTR. FÅGEL & VILT (22)

Tel: 08-662 55 57

B Andersson Eftr. AB har sedan 1946 varit det som många kallar Stockholms främsta fågel- och viltaffär. Allt är högklassigt fågel- och viltkött som vi köper genom egna kanaler för att försäkra oss om att vi erbjuder våra kunder de bästa och främsta råvarorna.

I Fågel & Vilts Bar kan ni välja att sätta er ner och njuta av dagens lunch eller ett glas vin i den härliga stämningen i Östermalmshallen.

BEIRUT CAFÈ (1)

Tel: 08-21 20 25

Med Beirut Café finner ni en av Medelhavets mest smakrika och nyttiga matkulturer som bjuder in till umgänge och gemenskap. Njut av lunch och middag i vår deli med uteservering. I butiken finns delikatesser och matlådor för take away och catering. På övervåningen har vi två vackra restauranglokaler, en bar och en fantastisk utsikt över hallen från balkongen.

BETSY SANDBERG CHOKLAD (13)

Tel: 08-663 63 05

Betsy Sandberg är ett familjeägt företag som har tillverkat och sålt förstklassig choklad i Stockholm sedan 1926. Allt enligt småskalig tradition med hantverksmässiga metoder och stor noggrannhet. Förutom handgjorda praliner och presentaskar kan ni köpa vår egen utsökta glass och sorbet, både i lösvikt och halvliterspaket året runt i saluhallen.

HUSMANS DELI (4, 14)

Tel: 08-553 40 480

Husmans Deli erbjuder vällagad husmanskost, delikatesser samt ett noga utvalt sortiment av kött, charkuterier och ost från marknadens bästa leverantörer. Hemmagjorda såser, marinader, dressingar, smör och aromrika oljor gör att ingenting saknas. Produkterna finns även att handla i vår onlinebutik.

J E OLSSON & SÖNER (23)

0763-04 41 85

I vår juicebar finner ni ett fräscht och välsmakande sortiment av frukt, grönt och bär i ett fast och veckovarierat utbud av egna färska kallpressade juicer och smoothies. Mixade torkade frukter, bär och nötter. Hälsosamma frukt- och bärsallader, exotiska fruktfat, myntamarinerade jordgubbar, Gino m.m.

LISA ELMQVIST (4–6, 15–17)

Tel: 08-553 404 00

Det allra bästa av färsk fisk och skaldjur med delikatesser och färdiglagade rätter från eget kök. Snart 100 års erfarenhet står för en kvalitet i särklass och Lisa Elmqvists butik anses vara en av norra Europas mest välsorterade fiskbutiker. I vår e-handel erbjuds färska råvaror, delikatesser, matlådor och presenter. Restaurang och bar med 130 sittplatser i unik saluhallsmiljö.

LISBETH JANSON FRUKT & GRÖNT (24)

Tel: 08-661 90 00

Välkommen till en grön oas i hallen. All frukt och grönt är noga utvald med fokus på ekologiskt och närodlat efter säsong. Vi erbjuder vegetariska luncher, fruktsallader, desserter, nybakade pajer och klassikern Gino. Vi levererar fruktkorgar till företag och arrangerar fruktfat efter önskemål. I vårt skafferi finns delikatesser såsom olivolja, balsamvinäger, oliver, pasta, nötter och mandlar.

M SEGER (21)

Tel: 08-661 12 28

M Seger är Östermalmshallens allra första butik, öppnad 1888. Idag med underbart kött samt ett stort urval av charkuterier, ost, färdiglagat och hemgjorda tillbehör. Köp med hem eller låt oss servera dig här i vår bistro: lunch, middag och mingel på menyn varje dag!

MELANDERS FISK & VILT (7, 18–19)

Tel: 08-662 45 79

Den första Melanders-butiken öppnade 1961 i saluhallen. Här finner ni ett brett och väl utvalt utbud av färsk fisk, skaldjur, färdiglagad mat och övriga delikatesser. Vi erbjuder även take away- och cateringtjänster. Ni kan även handla i vår ehandel med hemleverans eller välj att hämta i butik.

MESH (25)

Tel: 0738-40 86 75

På Mesh finner du hälsosam snabbmat som är lagad på plats med de allra bästa råvarorna. Här serveras wraps, hälsotallrikar, färskpressade juicer och smoothies. Alla rätter finns både som takeaway och catering.

NOSTRANO (10)

08-557 663 20

Nostrano är en restaurang med inspiration från Italien. På bottenplan finns det en vinbar med lite lättare snacks och en våning upp finns matsal, terrass och ett chambre séparée. Vi har öppet från 17.00 tisdag-fredag och på lördagar öppnar vi redan vid 12.00 och serverar lunch.

NYBROE SMØRREBRØD (3)

Tel: 08-662 23 20

Danska smørrebrød gjorda på nordiska råvaror med svenskt hantverk i högsta klass. Välkommen in på ett glas och ett smörrebröd i vår trevliga saluhallsmiljö, i baren eller titta ut på Nybrogatan. Ät hos oss, ta med eller för cateringleverans, gå in på Nybroe.se. Följ gärna @nybroe på Instagram för våra event med musik och konstutställningar.

PAULAS (11)

Tel: 08-662 51 06

Paulas serverar en varierad frukost och lunch samt ett stort utbud av bakverk. På eftermiddagen och kvällen förvandlas caféet till ett välkomnade vattenhål där du kan ta ett glas vin och avnjuta lite plockmat. Vårt kaffe kommer från ett lokalt rosteri och alla bönor är valda och rostade med omsorg.

TEXAS LONGHORN ÖSTERMALM (8)

Tel: 076-005 47 44

Välkomna till ett modernt steakhouse som erbjuder amerikanska rätter. Här finner ni även en cocktailbar som serverar allt från klassiska drinkar till Texas Margaritas, vin och öl i frysta glas. En trappa upp från restaurangens balkong får ni en fin utsikt över saluhallen.

TYSTA MARI (9-10,12)

Tel: 08-667 58 54

Tysta Mari består av en bistro och en butik. Bistron har fokus på svensk husmanskost och sallader. Här finns även goda smörgåsar, färska skaldjur och utmärkta viner. I butiken har vi allt från klassiska ostar till ostar från svenska KRAV-gårdar, hemkokt marmelad, Tysta Maris Cognacsenap samt färskt bröd och bakelser från ART Bakery.

WILLY OHLSSONS EFTR. (20)

Tel: 08-667 43 66

Köttspecialist med egen hängning av guldkött. Här finns också färdiglagad husmanskost och andra delikatesser samt ett väl avstämt sortiment av utvalda ostar. En nyhet är vår restaurang där ni kan njuta av en lunch eller tidig middag i hallens underbara atmosfär.

ÖPPETTIDER:

Måndag–Fredag 9.30–19, Lördag 9.30–17. Östermalms Saluhalls restauranger både inomhus och i fasadlokalerna har kvällsöppet. Besök handlarnas hemsidor för tider och bordsbokning. Mer info: www.ostermalmshallen.se.

Följ oss gärna på Instagram @ostermalmshallen

Vinn biljetter till musikalen Änglagård

Delar av teamet bakom succén ”Så som i himmelen” är återsamlade för att ännu en gång förvandla en stor filmklassiker till musikal. Producenterna Vicky och Johan von der Lancken, tillsammans med 2Entertain, sätter upp musikalversionen av Änglagård som har premiär den 10 september på Oscarsteatern. Musiken är komponerad av Fredrik Kempe, Edward af Sillén kommer att regissera samt skriver manus, denna gång tillsammans med Daniel Réhn.

Colin Nutleys film Änglagård är en av de största publikframgångarna i svensk filmhistoria och belönades med tre Guldbaggar bland annat för bästa film och bästa regi. I huvudrollerna ser ni musikalstjärnorna Helen Sjöholm och Tommy Körberg. Tillsammans med folkkära skådespelare, stor ensemble och orkester, Läs mer på Oscarsteaterns hemsida www.oscarsteatern.se. Det här är årets musikalupplevelse du inte vill missa!

Magasinenet utser två lyckliga vinnare som får två biljetter var till publikrepetitionen av Änglagård fredagen den 8 september kl. 19.30, på Oscarsteatern.

Tävlingsfrågan lyder: I filmen spelades Rut Flogfält av Viveka Seldahl. Vem spelar denna roll i musikalen?

För att delta i utlottningen skickar ni in ert svar med kontaktuppgifter till redaktion@ostermalmshallen.se senast 31 aug 2023. Ange i ämnesraden ”Tävling Änglagård Östermalms Saluhall Magasin”.

Vinnarna meddelas via e-post och biljetter skickas från Oscarsteatern. Beslutet går ej att överklagas. Särskilda villkor kan förekomma. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren. För att delta i tävlingen måste du vara 18 år vid tävlingens start. Genom att delta i tävlingen godkänner du tävlingsvillkoren.

Har ni missat tidigare nummer av magasinet och vill läsa om olika profiler vi träffat, få nöjestips med mera. Besök gärna saluhallenmagasin.se –vår nya sajt som är under uppbyggnad!

TÄVLINGSFRÅGAN LYDER: I filmen spelades Rut Flogfält av Viveka Seldahl. Vem spelar denna roll i musikalen?

Kraftfull, elegant & intensiv

Familjeägda Champagne Bollinger är kända för sin speciella stil och kvalitet står alltid i fokus. Pinot Noir är husets signum och den första jäsningen av vinet sker helt eller delvis på små, gamla ekfat vilket ger den brödiga stilen. Faten är en stor del av Bollingers DNA, huset har tillgång till närmare 4 000 fat som hanteras av Bollingers egna tunnbindare.

Champagnerna innehåller alltid stor andel reserve-viner vilket ger kvalitet, komplexitet och mognad. I sin källare, som är över en halv mil lång, har Bollinger ett lager på över 800 000 reserve-viner i magnumflaskor, något helt unikt. Eftersom brödighet och komplexitet kommer fram först efter cirka tre år på jästen får en Bollinger alltid vila minst så länge.

Appleton Capital bjuder in till investeringsmöten om placeringar med en fast avkastning

Preferensaktie mot hyresfastighet. Räntan är normalt skattefri för företag. Trygg tillgångsklass eftersom bl.a. stor brist på hyreslägenheter.

Vi erbjuder möten bl.a. med vår grundare och VD Olof Appleton.

Plats:

Appleton Capital, Erik Dahlbergsallén 15, 115 20 Stockholm

Anmälan:

Rådgivare & säljchef Alexander Olin, 070-218 6000, alexander@appletoncapital.com