JAZZ LEGENDEN

TOMMY KĂRBERG / EAGLE-EYE CHERRY / MICAEL BINDEFELD
Ă RETS KOCK: JESSIE SOMMARSTRĂM
TOMMY KĂRBERG / EAGLE-EYE CHERRY / MICAEL BINDEFELD
Ă RETS KOCK: JESSIE SOMMARSTRĂM
Mac ânâ cheese Ă€r den ultimata comfort food-rĂ€tten. Fantastisk som en rĂ€tt i sig eller som tillbehör till grillat sĂ„vĂ€l som lĂ„ngkok. Ibland adderar vi lĂ€ckerheter sĂ„som hummer, havskrĂ€ftor, tryffel eller annan svamp som Ă€r i sĂ€song för tillfĂ€llet. Utöver ostsĂ„sen lĂ€gger vi i stavar av ost innan bakning. Vi vĂ€ljer att skĂ€ra osten hellre Ă€n att riva den för att fĂ„ mer av de karaktĂ€ristiska osttrĂ„darna. Ströbrödet steker vi separat med smör, vitlök och timjan, och strör pĂ„ strax innan gratĂ€ngen Ă€r klar.
4 personer
MornaysÄs:
1 liter Arla Unika à rstidsmjölk
200 ml Arla Unika GrÀdde 48%
1 vitlöksklyfta, krossad
1 timjankvist
65 g osaltat smör
65 g vetemjöl
350 g Arla Unika EfterglĂžd, riven
Muskot
Salt och svartpeppar
Vitlöksstekt ströbröd:
100 g ströbröd, gÀrna panko
75 g Arla Unika Saltat Smör
1 vitlöksklyfta, krossad
1 timjankvist
Mac ânâ cheese:
350 g torkad pasta av maccaronityp
MornaysÄs*
Vitlöksstekt ströbröd*
250 g Arla Unika EfterglĂžd, skuren i stavar
*Receptet Àr skrivet av Gustav Onnermark frÄn Arla Unika
MornaysÄs:
1. Koka upp mjölk och grÀdde med vitlöksklyfta och timjan, ta av frÄn vÀrmen och lÄt dra i minst 10 minuter och sila.
2. SmÀlt smöret i en kastrull över medelvÀrme, vispa i mjölet och tillaga under omrörning tills redningen doftar lite rostat bröd och har fÄtt en aning mörkare fÀrg.
3. TillsÀtt den smaksatta mjölken under konstant och intensiv vispning för att undvika att klumpar bildas.
4. LÄt sÄsen sjuda i 10 minuter
och var noga med att röra om sÄ att den inte brÀnner fast i botten.
5. Ta av sÄsen frÄn vÀrmen och vispa i all den rivna osten.
6. Smaka av med salt, nymalen svartpeppar och nÄgra riv muskot.
Vitlöksstekt ströbröd:
1. SmÀlt smöret tillsammans med vitlök och timjan i en kastrull eller liten stekpanna.
2. LÄt stÄ över lÄg vÀrme i 5 minuter sÄ att smöret tar smak av vitlök och timjan.
3. TillsÀtt ströbrödet och öka till medelvÀrme. Stek tills ströbrödet Àr gyllene och frasigt.
4. Sila bort eventuellt överflödigt smör och plocka bort vitlöken och timjankvisten.
Mac ânâ cheese:
1. SÀtt ugnen pÄ 220 grader.
2. Koka pastan al dente i vÀlsaltat vatten, 1-2 minuter kortare Àn angiven tid pÄ förpackningen brukar vara en bra fingervisning.
3. Blanda den kokta pastan med mornaysÄsen och sprid ut hÀlften av blandningen i en ugnsfast form.
4. Sprid ut hÀlften av oststavarna över pastan och upprepa proceduren med resten av pastan och osten.
5. Baka i den förvÀrmda ugnen i ca. 15-20 minuter tills den har fÄtt fin gyllenbrun fÀrg.
6. Strö over det vitlöksstekta ströbrödet och baka i ytterligare 5 minuter.
ElbilsuvsportcoupĂ©n ID.5 förenar det bĂ€sta frĂ„n mĂ„nga vĂ€rldar. Den finns dessutom i en fyrhjulsdriven version med extra mycket mer â ID.5 GTX. Köregenskaperna Ă€r blixtrande med gott om kraft frĂ„n de dubbla elmotorerna. Du kommer upp till 49 mil pĂ„ en laddning, snabbladdar upp till 32 mil pĂ„ 30 minuter, du kan vĂ€lja den med dragkrok och det Ă€r massor av utrymme för passagerare och bagage under den sportigt smĂ€ckra taklinjen. VĂ€lkommen att upptĂ€cka mer, boka en provkörning.
Tillsammans elektrifierar vi Sverige.
Pris frÄn 684 900 kr.
ID.5
Poggenpohl Stockholm AB
Birger Jarlsgatan 34
S-114 29 Stockholm
phone 08-679 65 20
info@poggenpohlstockholm.se
www.poggenpohlstockholm.se
Anna Headboard in oak, designed by Copenhagenbased Norm Architects for DUX. A minimalistic and visually appealing headboard with supportive padding for added comfort.
William Deutz oc h Amou r de De u t z F l a s k a n s s À r p r À g l a d e f o r m h a r h À m t a t ipsniitar o n f r Ä n 1 8 0 0ta le t s champagnefaskor, medmj uk a k u r v o ,r g e n e r ö s kppor co h s m a ,l g r a c i ö s h a l s D e n s m a l a h a l s e n À r i n t e b ara ö gonf À gnad utan reducerar Àvenintaget av s yre vid di s go r ge me n t ( p r o c e s s e n d Ä m a n s k j u t e r u t j À s t f À l l n i n g e n ) o c h f ö r b À t t r a r d Ä v i n e t s l a g r i n g s p o t e n t i a l
Deutz Brut Classic
Artnr 7487
Pris 529 kr
Alkoholhalt 12%
Deutz Brut Classic pÄ Systembolaget:
Swisha till 90 20 900 och stöd forskningen.
Idag överlever 85 procent av de barn som fÄr cancer. Det Àr bra, men vi fÄr aldrig sluta kÀmpa för de 15 procent som inte klarar sig. Med din hjÀlp kan vi möjliggöra för forskningen att ta fram nya effektivare behandlingar som Àr elakare mot cancern, men snÀllare mot barnen.
Skanna och swisha en gÄva.
Chefredaktör & ansvarig utgivare: Lina Bielsten
Art Director: Carolina Krupinska
Omslag: Magnus Elgquist
Tryck: Printer Consult / V-Tab
Skribenter: Claes Kanold, Ulf Elfving, Tove Oskarsson Henckel, Petra Lindell och Lina Bielsten.
Kontakta oss: redaktion@ostermalmshallen.se
ANNONSERING & EVENT
Lina Bielsten, Ăstermalms Saluhall: lina@ostermalmshallen.se
Ăstermalms Saluhall Magasin ges ut av Bielsten & Co pĂ„ uppdrag av Ăstermalms Saluhall.
I höst fyller Ăstermalmshallen 135 Ă„r, ett kulturarv som Ă„terfĂ„tt sin forna glans. I slutet av 1800-talet föddes en annan kulturskatt pĂ„ andra sidan Atlanten; jazzen. Under de gyllene Ă„ren pĂ„ 1950- och 60-talen vallfĂ€rdade jazzvĂ€rldens största stjĂ€rnor till Sverige. Jazzen lockade fulla hus och framstĂ„ende svenska musiker fick chansen att spela med artister de tidigare bara kunnat drömma om. NĂ„gra av de internationella storheterna, dĂ€ribland Quincy Jones, Don Cherry och Dexter Gordon, stannade dessutom kvar och bildade familj. I detta nummer hyllar vi 90-Ă„rsjubilaren och vĂ€rldskĂ€nde producenten Quincy Jones samt hans kĂ€rlekshistoria till Sverige. Vi trĂ€ffar jazzbarnen Eagle-Eye Cherry och Mikael Gordon Solfors, aktuella i en lĂ„ngfilm om ikonerna och musikarvet i en icke tidigare berĂ€ttad historia.
Numret Ă€r fullt av mĂ€sterkockar, stammisar och fantastiska medarbetare â alla med en varm relation till hallen. Vi bjuder pĂ„ trendspaningar, matglada tips och recept. Följ gĂ€rna med pĂ„ vĂ„r digitala resa utanför den anrika byggnaden. VĂ„rt andra hem börjar ta form pĂ„ saluhallenmagasin.se. HĂ€r hittar ni svar pĂ„ nĂ„gra av de vanligaste frĂ„gorna om saluhallen och redan nu kan ni lĂ€sa artiklar frĂ„n tidigare nummer med Lasse Hallström och Lena Olin, Jan Carlzon, Sarah Dawn Finer, Benjamin Ingrosso plus en del nöjestips och guide till handlarna. DĂ€r berĂ€ttar vi ocksĂ„ om de alltmer populĂ€ra privatvisningarna i saluhallen som bjuder pĂ„ byggnadens 135-Ă„riga historia, roliga anekdoter och goda smakprover. Ni kan skrĂ€ddarsy er egen tur eller ge bort som gĂ„va â lĂ€s mer i magasinet och naturligtvis pĂ„ saluhallens hemsida. Vi ses i Hallen i sommar!
Lina
Bielsten, ChefredaktörDu har vĂ€l inte missat att vĂ„ra 27 tidigare nummer av Ăstermalms Saluhall Magasin finns pĂ„ ostermalmshallen.se/magasin
Sverige tog emot Quincy och jazzikonerna med öppna armar.
Vi svenskar vet att bida vĂ„r tid. Efter en kylslagen vĂ„r har solen och vĂ€rmen Ă€ntligen kommit. Att livsandarna Ă„tervĂ€nt mĂ€rks inte minst nĂ€r man ser sig om utanför saluhallen. Torget Ă€r Ă„ter igen öppet och det Ă€r liv och rörelse och leende mĂ€nniskor överallt. Den temporĂ€ra saluhallen som tidigare stod pĂ„ torget Ă€r numera padelhall i GöteborgsomrĂ„det âfortfarande heter den Ăstermalmshallen, vilket vi sĂ„klart tycker Ă€r extra roligt.
Efter att tÀtskiktsrenoveringarna slutförts pÄ torget vÀntar nya markarbeten. Planen Àr att det mesta ska vara klart i slutet av 2024, men det finns mÄnga Äsikter och önskemÄl att ta hÀnsyn till i slutförandet. Trafiksituationen mÄste fungera pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt med sÄvÀl gÄgator som livsmedelsförsörjning. Eftersom det inte finns nÄgot lastintag under jord som till andra centrumanlÀggningar, mÄste samspelet fungera. Utmaningar som detta Àr dock nÄgot vi Àr vana vid att ta oss an och lösa, för att tillgodose sÄvÀl hall och handlare som kunder och stadens invÄnare.
Om det Àr nÄgonting vi gillar mer Àn solen sÄ Àr det att slÄ oss ner pÄ en uteservering. Det Àr hÀrligt att se hur uteserveringarna som kantar saluhallen pÄ Nybrogatan och HumlegÄrdsgatan snabbt fylls sÄ snart en gnutta vÀrme infinner sig. Det Àr vi verkligen inte bortskÀmda med och mÄnga med mig njuter i fulla drag. GÀrna över en bit mat pÄ Nybroe, Beirut Café, Tysta Mari eller Texas Longhorn. SÀrskilt frÄn Paulas har man en god överblick över gatulivet och att sitta hÀr med en kopp kaffe och spana pÄ folk Àr ett av sÀsongens stora nöjen. Arbete pÄgÄr med att Àven Lisa Elmqvist ska ÄterfÄ sin uteservering pÄ torget nÀr detta Àr ÄterstÀllt, nÄgot mÄnga har efterfrÄgat.
SÀkra försommartecken Àr ocksÄ ankomsten av turister och de första primörerna. Nu dignar handlarnas diskar av godsaker frÄn jord, skog och hav. SÄvÀl grönsaker som fÀrsk fisk, kött och fÀrdiggjorda spett lÀmpar sig vÀl att lÀgga pÄ grillen. Nyligen var till exempel den legendariske kocken Nobert Lang i hallen för att göra rÀtter med Ärets nyskördade vita sparris. Mitt personliga tips Àr annars att lÄta nÄgon av experterna plocka ihop en hÀrlig matlÄda; perfekt nÀr den egna fantasin tryter eller tiden inte rÀcker till.
Turisternas vurm för Stockholm har varit stark i mĂ„nga Ă„r. Nu nĂ€r Sverige som turistland blivit billigare hoppas vi pĂ„ ytterligare magnetism! HĂ€r har vĂ„r vackra saluhall varit en stark publikdragare. Ăstermalms Saluhall ligger precis som Lisa Elmqvist bland de mest frekventa besöksmĂ„len i Stockholm och saluhallen rankas bland de frĂ€msta i vĂ€rlden. I Ă„r
har Stockholm ocksÄ fÄtt den stora Àran att vara Europas gastronomiska huvudstad (European Capital Gastronomy). Projektet drivs av Gastronomiska Akademin och Stockholm Stad med flera aktörer och ger huvudstaden stora möjligheter att sÀtta svensk gastronomi pÄ vÀrldskartan. Att vÄr kung Carl XVI Gustaf.Àr vÀrd för detta gastronomiska Är kÀnns sjÀlvklart.
Ă r 2023 Ă€r onekligen ett Ă„r att fira eftersom konungen dĂ„ suttit vid tronen i 50 Ă„r. Faktum Ă€r att kungafamiljen har en lĂ„ng historia till saluhallen. Bland annat brukade prins Bertil och prinsessan Lilian handla sin mat hĂ€r. Prins Bertil var ledamot av nĂ€mnda Gastronomiska Akademin och djupt medveten om rĂ„varornas betydelse i matlagningskonsten. Som sĂ„dan var han en vĂ€lkĂ€nd gestalt under hallens höga valv. Prinsessan Lilian var stamkund och berĂ€ttade en gĂ„ng: âHĂ€r Ă€r precis som Harrods, allt under ett tak. Och sĂ„ har jag sĂ„ mĂ„nga vĂ€nner hĂ€r. Ibland nĂ€r jag kommer, hĂ€lsar de mig: Gomorron, lilla Madame!â Visste ni förresten att Lisa Elmqvist förlĂ€nats förtroendet att vara Kunglig Hovleverantör?
Ăstermalmshallen har ocksĂ„ ett eget jubileum i Ă„r. Saluhallen invigdes 1888 av kung Oscar 11 och firar dĂ€rmed 135 Ă„r 2023! Vi kan inte annat Ă€n att kĂ€nna tacksamhet över alla kunder som har kommit och fortsĂ€tter att komma till oss âinvĂ„nare, turister, kungar och drottningar. VĂ€l medveten om hur de flesta brottas med att fĂ„ ekonomin att gĂ„ ihop i dessa tider, sĂ„ kĂ€nns det oerhört fint att sĂ„ mĂ„nga förstĂ„r vĂ€rdet av kvalitet och vĂ€ljer att göra sina inköp hos hallens fantastiska handlare. VĂ„r svenska kungafamilj mĂ„ ha sitt slott, men vi har ett kulinariskt tempel och det Ă€r inte sĂ„ tokigt det heller.
VÀl mött!
Ulf Elmqvist, Ordförande i Ăstermalms Saluhalls Förening
Itâs a gift not just for today. Itâs forever.
Bang & Olufsen Sturegallerian
Sturegallerian 20. 114 46 Stockholm
Tel: 08-611 60 30. Sture@beostores.com
Bang & Olufsen Bromma Blocks
UlvsundavÀgen 185 C. 168 67 Bromma
Tel: 08-640 00 04. Bromma@beostores.se Beolab
Ăstermalms Saluhall fyller snart 135 Ă„r. Efter en omfattande renovering Ă„terinvigdes den anrika byggnaden 5 mars 2020. Hallen fick tillbaka sin forna glans och har utvecklats till en modernoch hĂ„llbar handelsplats. Ăstermalmshallen har det högsta vĂ€rdet (blĂ„) i Stockholms stads kulturhistoriska klassificering. Det innebĂ€r att den har ett synnerligen högt kulturhistoriskt vĂ€rde och fĂ„r inte förvanskas. DĂ€rför var ledorden under hela renoveringen att vĂ€rna om byggnadens ursprung, samt bevara och förstĂ€rka de kulturhistoriska vĂ€rdena. Saluhallen har fĂ„tt en mer renodlad och tydligare matprofil nĂ€r handlarna fick tillbaka ytorna mot gatan och flera restauranger flyttats ut till fasadlĂ€gen. Det möjliggör lĂ€ngre öppet-tider och bidrar till en mer levande nĂ€rmiljö Ă€ven under kvĂ€llstid. Inne i saluhallen finns tvĂ„ nya balkonger, dĂ€r fler besökare kan sitta och se ut över handlarnas saluplatser. Ăstermalms Saluhall Ă€gs och förvaltas av Saluhallsförvaltningen genom Stockholms stads fastighetskontor.
FrĂ„gor om lokaler och att driva verksamhet som handlare i Ăstermalmshallen:Simon Can, förvaltare Fastighetskontoret. simon.can@stockholm.se
PRESSMATERIAL
Press- och mediafrÄgor samt fotograferingstillstÄnd i saluhallen hÀnvisas till press@ostermalmshallen.se
PERSONLIGT GUIDADE VISNINGAR
BĂ„de privatpersoner och företag har möjligheten att boka en guidad visning ledd av saluhallsmagasinets chefredaktör. Lina Bielsten har arbetat med Ăstermalmshallen i tretton Ă„r och förmedlar pĂ„ sitt personliga sĂ€tt kunskap om saluhallens lĂ„nga historia och roliga anekdoter frĂ„n dem som varit med. Rundvandringen kan ocksĂ„ innehĂ„lla njutbara smakprover frĂ„n olika butiker. Visningarna skrĂ€ddarsys efter önskemĂ„l och tillgĂ€nglighet och kan byggas pĂ„ med andra aktiviteter i anslutning till Ăstermalms Saluhall.
SprÄk: svenska och engelska.
FörfrĂ„gningar gĂ€llande bokning av guide till privata visningar eller besök med företagsgrupper i saluhallen, kontakta Lina Bielsten, chefredaktör Ăstermalms Saluhall Magasin: lina@bielstencompany.se.
Saxhyttegubbens BlÄbÀr 100% passar utmÀrkt till bÄde vardag och fest. Drycken finns pÄ Systembolaget (varunummer 1964) och i vÀlsorterade livsmedelsbutiker. Saxhyttegubbens BlÄbÀr 100% innehÄller fÀrska blÄbÀr direkt frÄn skogen och inget annat.
Alkoholfri. Sockerfri. Tillsatsfri. Full av karaktÀr.
Cirka 2300 blÄbÀr i varje 33 cl flaska.
Ăstermalms Saluhall har utnĂ€mnts till en av vĂ€rldens frĂ€msta saluhallar och Ă€r en populĂ€r mötesplats i Stockholm med i snitt 200 000 besökare i mĂ„naden. I juni 2010 introducerades saluhallens exklusiva magasin och nĂ„r nu över 30 000 personer i en mycket kvalitetsmedveten mĂ„lgrupp. Det Ă€r en Ă„terkommande tidskrift som Ă€r Ă€mnat att vĂ„rda relationen med vĂ„ra kĂ€ra stamkunder och knyta en nĂ€rmare kontakt med företag som vĂ€rnar om saluhallens existens.
Tidningen Ă€r inte segmenterad efter Ă„rsinkomst, snittĂ„lder och kön, utan det Ă€r ett magasin för mĂ€nniskor som uppskattar âla joie de vivreâ och som Ă€r villiga att betala för en hög livskvalitet. Den som Ă€r intresserad av livsbejakande upplevelser i allmĂ€nhet och av mat och rĂ„varor av högsta klass i synnerhet, kan finna reportage för sĂ„vĂ€l inspiration som handfasta rĂ„d vad gĂ€ller mat- och dryckeskultur.
Vi har dessutom samlat anekdoter under Ăstermalmshallens 135 Ă„r och möter bĂ„de svenska och internationella personligheter inom bland annat nöjesbranschen, idrottsvĂ€rlden, och nĂ€ringslivet.
Vi söker alltid efter nya idéer. Skicka gÀrna förslag pÄ vad ni ser fram emot att lÀsa i kommande magasin. Alla 27 tidigare nummer finns publicerade i full version pÄ vÄr hemsida: www.ostermalmshallen.se/magasin
PRENUMERATION
För att fÄ magasinet hemskickat, skicka ett meddelande med namn och postadress till: redaktion@ostermalmshallen.se Magasinet Àr gratis nÀr du hÀmtar det i entréstÀllen eller hos handlarna i saluhallen. Vid hemleverans debiteras porto och administrationsavgift i förskott, för nÀrvarande 85 kronor.
SSHL Àr en internationell skola för elever som vill lÀgga extra fokus pÄ sina studier eller som drömmer om att studera eller arbeta utomlands sÄ smÄningom
Vi erbjuder:
svenska gymnasieprogram
International Baccalaureate, IB
En IB-utbildning Àr gÄngbar över hela vÀrlden och öppnar upp dörrar för sÄvÀl svenska som internationella universitet
PÄ SSHL har vi högt akademiskt fokus, med fantastiska lÀrare, stort utbud av fritidsaktiviteter, elevvÄrd och starkt studiestöd.
Hos oss kan du vÀlja att studera som internatelev, till exempel med veckointernat, dÀr du fÄr fullt fokus pÄ dina studier i veckan och kvalitetstid med familjen pÄ helgen.
Varmt vÀlkomna att göra ett besök eller kom och Provbo nÀr det passar er!
LÀs mer om Sveriges enda internationella internatskola pÄ SSHL.SE
Hallen sjuder av liv igen. Beirut CafĂ© öppnar Ă€ven nedre plan kvĂ€llstid och flera av hallens restauranger har kvĂ€llsöppet. Varje mĂ„nad finns ny konst att beskĂ„da hos Nybroe Smörrebröd och Betsy Sandberg har rekordmĂ„nga smaker av sin populĂ€ra glass â och den finns Ă„ret runt i butiken. Det Ă€r vĂ€rt att titta förbi Hallen ofta!
TEXT: REDAKTIONEN
Ni har vÀl inte missat att vÀggarna hos Nybroe byter skepnad med nya konstverk varje mÄnad. Titta gÀrna förbi nÀsta gÄng ni Àr i Hallen. PÄ torsdagar bjuds det pÄ AW i saluhallsbaren mot Nybrogatan med DJ och skön musik. Varför inte hugga ett av de eftertraktade borden pÄ uteserveringen, bestÀlla in nÄgra smörrebröd och njuta av den hÀrliga atmosfÀren. Följ @nybroe pÄ Instagram för event med musik och konstutstÀllningar.
BETSY SANDBERGS GELATO
Under sommaren varieras gelatodisken i saluhallen med mÀngder av svalkande smaker. HÀr Àr bara nÄgra exempel; amarena körsbÀr, brownie, jordgubb, cheesecake/blÄbÀr, hasselnöt, stracciatella, nötkrÀm, persika, salt karamell, vanilj, passionsfruktsorbet, hallonsorbet, gurka/citronsorbet, lingonsorbet, mangosorbet. Eftersom disken har olika sorter varje dag mÄste ni smita in till Betsy Sandberg Choklad ofta. En glass om dagen Àr bra för magen, eller pralin!
Flera av vÄra restauranger i fasadlokalerna har öppet kvÀllstid. Men visste ni att det Àr kvÀllsöppet Àven inne i Lisa Elmqvists restaurang? Entré frÄn kl.19 via Nybrog. 31. Besök handlarnas hemsidor för öppettider. www.ostermalmshallen.se.
Ingredienser
4 cl Saffransgin
0,5 cl Aprikoslikör
2 cl morotsjuice
2 cl limejuice
4 cl sockerlag som du mixar med gurkmeja
Krossad is
Till servering
Garnera med apelsinskiva och sugrör.
BEIRUT CAFĂ
Beirut Café har öppet varje dag frÄn kl.17 till sent pÄ sin omÄttligt populÀra övervÄning med restaurang och bar. Den stora balkongen erbjuder en unik utsikt över saluhallen. Numera kan ni Àven Àta brunch pÄ helgerna en trappa upp. Och pÄ nedre plan Àr det kvÀllsöppet med nya lÀckra rÀtter. Besök beirutcafe.se för menyer, tider och boka gÀrna bord i god tid.
Lördagsgodis â det hittar man ju gĂ€rna i Ăstermalmshallen. Det kan vara en bit extra god ost. PinfĂ€rska skaldjur. Den dĂ€r köttbiten man lĂ€ngtat efter hela veckan. Eller en frestande sötsak till kaffet.
Men Lördagsgodis Àr numera ocksÄ en vital kanal för erfarna röster och mogna mÀnniskor. En podd som behövs och Àr kul att lyssna pÄ, tycker vi som startat den.
Vi Ă€r tvĂ„ radio- och TV-veteraner som törs tycka att vi inte riktigt nĂ„tt bĂ€st-före-datum Ă€n, trots â eller tack vare â nĂ€stan 100 Ă„r av samlad medieerfarenhet: Artur Ringart, lillpojken i duon med sina 71 Ă„r⊠⊠och jag sjĂ€lv, Ulf Elfving, som Ă€r 80 men nĂ€stan lika aktiv som under mer Ă€n ett halvsekel pĂ„ radion.
Jag minns fortfarande alla lunchsĂ€ndningar i radio som jag gjorde frĂ„n Ăstermalmshallen under mĂ„nga Ă„rs tid. SĂ„ mĂ„nga spĂ€nnande mĂ€nniskor man fick trĂ€ffa!
Nu gör vi Lördagsgodis för att vi tycker att vĂ„r generation har en del att sĂ€ga â men att seniorer hörs alldeles för lite i vĂ„r snabba, stressiga och ungdomsfixerade vĂ€rld.
Vi representerar ÀndÄ 2,3 miljoner svenskar, de som Àr 65+. Men av riksdagens 349 ledamöter Àr bara en handfull hÀmtade ur vÄr grupp.
Och hur mÄnga seniorer ser och hör du i massmedierna?
Vi tycker inte att vi ska behöva hÄlla tyst. Vi vet att vi har mycket att bidra med, Àven i en ungdomsfixerad vÀrld. Och vi vill göra det pÄ ett lÀttillgÀngligt, ibland ovÀntat och ofta roligt sÀtt.
Efter alla Ă„r i mediesvĂ€ngen kĂ€nner vi âallaâ. Gamla och nyare artister, idrottsstjĂ€rnor, underhĂ„llare, makthavare, profiler frĂ„n ett otal omrĂ„den â och vanliga godissugna. SĂ„ vi tycker det Ă€r vĂ€ldigt roligt om du bĂ„de hĂ€mtar ditt lördagsgodis frĂ„n hallen och frĂ„n vĂ„r podd Lördagsgodis!
Hoppas att vi hörs!
Ulf Elfving
Ulf Elfving, en av Sveriges största radioprofiler genom tiderna, har numera en podd tillsammans med vÀnnen och TV-legendaren Artur Ringart, sportprofil kÀnd bÄde frÄn SVT och TV4.
Lördagsgodis med Elfving och Ringart Ă€r det perfekta sĂ€llskapet nĂ€r du vill lyssna pĂ„ spĂ€nstiga meningsutbyten om aktuella Ă€mnen, stora som smĂ„. Varje lördag ger kompisduon sin syn pĂ„ nya Ă€mnen â och de Ă€r inte alltid överens. Det Ă€r underhĂ„llning med stor igenkĂ€nning och trĂ€ffsĂ€kerhet, och herrarna utlovar spĂ€nnande och emellanĂ„t exklusiva och ovĂ€ntade gĂ€ster. Dessutom kryddat med avslöjande anekdoter som tar er bakom kulisserna frĂ„n duons lĂ„nga karriĂ€rer inom radio och tv. Ett intimt samtal tvĂ„ erfarna vĂ€nner emellan som rör sig mellan nostalgi och nutid. Avsnitten Ă€r cirka trettio minuter lĂ„nga sĂ„ ni hinner lyssna igenom tidigare episoder utan problem.
Podden Lördagsgodis finns dÀr poddar finns!
De aningen undanskymda borden och stolarna pĂ„ lĂ„ngsidan utefter vĂ€ggen till höger efter ingĂ„ngen frĂ„n HumlegĂ„rdsgatan, i hjĂ€rtat av Melanders butiksterritorium, har nu officiellt fĂ„tt ett eget namn. Melanders Bakficka! Magasinet stĂ€mde trĂ€ff med Andreas Printz, den vĂ€lmeriterade köksvirtuosen som sedan en tid bĂ€r ansvaret för maten, drycken, personalen och driften pĂ„ alla Melanders serveringar i Ăstermalmshallen, inklusive Tysta Mari.
Andreas har precis avslutat dagens lunchpass i köket. NÄgra timmars nonstop service med klassiker som fisksoppa, lax i olika skepnader, Toast Skagen, strömming och potatismos, viltköttbullar och rÀkmackor pÄ repertoaren. IgenkÀnningsfaktorn Àr hög och nÄgot Andreas kommer att föra vidare.
â Vi behĂ„ller det som Ă€r klassiskt med Melanders utbud som referenspunkt, men i viss mĂ„n ta ut svĂ€ngarna och ibland överraska vĂ„ra matgĂ€ster med lite ovĂ€ntade smakupplevelser. Betoningen ligger pĂ„ fisk och skaldjur. âAlltid pĂ„ Melandersâ fĂ„r dessutom ett komplement med rubriken âDagens FĂ„ngstâ. Och det blir flera olika sorters ostron pĂ„ menyn, blir man sugen Ă€r det bara att glida in och ta sig nĂ„gra stycken, som i en ostronbar.
Den i allra högsta grad operative restaurangmanagern Printz beskriver sin matlagningsfilosofi i termer som lekfullhet och nytÀnkande, lusten att hitta tillbaka till gamla tekniker som till exempel saltbakad fisk och pröva nya grepp.
â Ur Melanders Bakficka kommer vi plocka fram kreativa smĂ„rĂ€tter och snacks, med pinfĂ€rska rĂ„varor i spĂ€nnande variationer.
Nog lÄter det som de redan populÀra After Work-stunderna kommer att förÀdlas med lite extra kryddigt tilltugg som komplement till dess flytande attraktioner!
Det Àr ungefÀr tre Är sedan Andreas tog klivet in i Melanders-koncernen. Vad var det som lockade mest?
â Möjligheten att fĂ„ vara med om inflyttningen i den nyrenoverade Hallen var förstĂ„s viktig. Av alla vĂ€rldens saluhallar Ă€r Ăstermalmshallen en institution som verkligen sticker ut. AtmosfĂ€ren, de duktiga mĂ€nniskorna som arbetar hĂ€r. Att fĂ„ laga mat i den miljön och bli en del av ett sĂ„dant landmĂ€rke kĂ€ndes superroligt.
Av kĂ€nda orsaker (pandemi-elĂ€ndet, suck) blev det nĂ„got av en âslow startâ för Andreas Printz, men nu flödar han av entusiasm och framtidsvisioner. Den som vĂ€ntar pĂ„ nĂ„got gott vĂ€ntar aldrig för lĂ€nge, som det heter.
â Melanders Bakficka Ă€r stĂ€llet man ska gĂ„ till för stĂ€mningen, matupplevelsen, den fantastiska personalen och för att bli överraskad, slĂ„r han fast.
NĂ€r det Ă€r dags att runda av vĂ„r pratstund stannar den livslevande Ăstermalmshallsâinventarien Anders Tronje till vid bordet dĂ€r vi sitter. MysmĂ€staren som i decennier personifierat den vĂ€lbekanta och vĂ€lkomnade stĂ€mningen pĂ„ Tysta Mari och Melanders övriga serveringar i Hallen. Obegripligt nog har Anders fyllt pensionĂ€r, men alla stammisar kan andas ut, Tronje lĂ€mnar lugnande besked:
â Jag tar en liten paus i sommar, men Ă„terkommer i augusti. DĂ„ blir min roll, sĂ„ hĂ€r pĂ„ âĂ„lderns höstâ, mer Ă„t vĂ€rd-
skapshÄllet. Se till att gÀsterna mÄr bra. Stötta personalen, det Àr ju lite annorlunda att servera i en saluhall jÀmfört med en traditionell restaurang. HÀr pÄ Melanders Bakficka jobbar vi nÀra tillsammans med vÄra butiker och alla de förstklassiga rÄvaror som sÄ tydligt finns att titta pÄ i deras fisk- och köttdiskar. Det kÀnns toppen.
Anders borstar diskret bort nĂ„gra smulor pĂ„ sitt förklĂ€de och Ă„tergĂ„r till sina gĂ€ster. Andreas kollar in displayen pĂ„ sin mobil och stegar ivĂ€g för att ta sig an eftermiddagens bestyr i restaurangdriften. Magasinets utsĂ€nde passar pĂ„ att handla med sig nĂ„gra skivor rimmad lax med avokadosallad. Ănnu en dag i Ăstermalmshallen njuter mot sitt slut.
ĂPPETTIDER
Melanders Bakficka och Tysta Mari: samma som butikerna i Ăstermalmshallen, dvs mĂ„ndagâfredag 9.30â19.00 och lördag 9.30â17.00.
Tysta Mari Bistro & Vinbar (inklusive den stora uteserveringen mot HumlegĂ„rdsgatan): samma som ovan plus kvĂ€llsöppet onsdag â lördag fram till 22.00.
OM ANDREAS PRINTZ
Aktuell som: Driftansvarig pÄ nysatsningen Melanders Bakficka samt Tysta Mari och Tysta Maris Vinbar.
Bakgrund:
Gedigen. Aquavit och Riingo i New York. Sturehof, GQ, StrandvÀgen 1 och à ngbÄtsbryggan i Stockholm, med mera. Flera OS- och VM-guld tillsammans med Stockholm Culinary Team.
Favoritkrydda:
En kyss ingefÀra brukar kunna slinka med.
Favoritkök förutom det skandinaviska: Jobbat mycket med asiatisk matlagning. FrÄn deras teknik har jag hÀmtat mycket inspiration nÀr det handlar om att förstÀrka smaker.
Redskap han skulle ta med till en öde ö: Japansk grönsakskniv.
Titel: Mood manager
Arbetsplats: Ăstermalms Saluhall
Jobbat hÀr: 3 Är
SĂ€llan har vi kĂ€nt oss pĂ„ sĂ„ skönt humör som nĂ€r vi hĂ€romsistens fick en pratstund med Jon Holmgren, vars huvudsakliga arbetsuppgift i Hallen Ă€r att skapa trygghet, sĂ€kerhet och vĂ€lbefinnande bland alla de mĂ€nniskor som av olika orsaker befinner sig hĂ€r. Den inte helt korrekta översĂ€ttningen av yrkestiteln âMood Managerâ Ă€r âtrivselspridareâ, i just Jons fall kĂ€nns den dock hundraprocentigt adekvat.
BerÀtta vem du Àr!
â Jag bor pĂ„ GĂ€rdet tillsammans med min sambo. Gillar att resa, oftast till Grekland och Thailand. Hyfsad pĂ„ matlagning, min Biff Rydberg brukar bli helt okay. Jobbat i serviceoch sĂ€kerhetsbranschen i över 35 Ă„r. Hotell Sheraton, gamla Restaurang Victoria i KungstrĂ€dgĂ„rden och nattklubben Penny Lane pĂ„ Birger Jarlsgatan bland annat. Sedan mĂ„nga Ă„r heter min arbetsgivare Paratus Security, som man skulle kunna beskriva som âĂstermalms alldeles egna sĂ€kerhetsbolagâ.
NÀr Àr du hÀr?
â Mellan onsdag och lördag Ă€r jag sjĂ€lv pĂ„ plats frĂ„n klockan 12.00 och fram till stĂ€ngning. Ăvrig tid ingĂ„r Ăstermalmshallen i vĂ„r âbevakningsringâ flera gĂ„nger om dagen, plus att vi har en vakt vid ingĂ„ngen frĂ„n Nybrogatan pĂ„ kvĂ€llarna medan restaurangerna i Hallen har öppet.
Vad Ă€r det bĂ€sta med att jobba i Ăstermalmshallen?
â Att trĂ€ffa alla trevliga mĂ€nniskor. DĂ„ jag ju tidigare arbetat en hel del i Stockholms nattliv hĂ€nder det förstĂ„s att man
fĂ„r den dĂ€r igenkĂ€nnande âvar-har-vi-setts-förut-blickenâ och sĂ„ reder vi glatt ut det. Nu nĂ€r jag varit hĂ€r i ett par Ă„r har jag dessutom blivit bekant med mĂ„nga av dem som kommer hit ofta och det Ă€r alltid lika trevligt att vĂ€xla nĂ„gra ord med dem.
Du Àr omgiven av oÀndligt mycket godsaker hela dagarna, hinner du fÄ i dig nÄgot Àtbart under ett arbetspass?
â Jo, det kan slinka ner en sallad eller en kopp kaffe emellanĂ„t. Men det Ă€r alltid, som poliserna brukar sĂ€ga, âskarpa pauserâ, det vill sĂ€ga man har koll pĂ„ lĂ€get Ă€ven under fikarasten.
Hur ser det annars ut med sÀkerheten i Hallen?
â Skulle det hĂ€nda nĂ„got har alla handlare mitt direktnummer, men det Ă€r ytterst sĂ€llsynt jag behöver rycka in. Det sĂ„ kallade âbusetâ vet att vi har ögonen pĂ„ dem. Om kunder eller matgĂ€ster behöver min hjĂ€lp Ă€r vi aldrig mer Ă€n ett par minuter bort. Oavsett vad det gĂ€ller. Fast det blir sĂ€llan mer dramatiskt Ă€n att jag fĂ„r visa var toaletterna ligger!
NÀr Àr trivselnivÄn som högst?
â Det konstanta sorlet bland butikerna och restaurangerna nĂ„r sin kulmen under fredag eftermiddag och hela lördagen. Nuförtiden har förkortningen LUS blivit ett begrepp. Lunch Utan Slut. HĂ€r i Ăstermalmshallen har lĂ„nga lunchsittningar vid veckosluten en tradition som strĂ€cker sig flera Ă„rtionden tillbaka. DĂ„ fylls hela hallen av en speciell atmosfĂ€r.
Det bÀsta med hallen Àr alla trevliga mÀnniskor.Foto: Sam Britz
Vi Àr HumlegÄrden Fastigheter. Vi skapar platser dÀr man vill vara och dit man vill ÄtervÀnda. Söker ni kontor som möter det nya arbetslivet?
Se vÄra lediga lokaler pÄ humlegarden.se
Titel: Personal shopper for premium customers!
Arbetsplats: Lisa Elmqvist
Jobbat hÀr: drygt 25 Är
Titeln tarvar sin förklaring (Tobias sÀger den med ett pillemariskt leende). I sitt arbete hos Lisa Elmqvist tar han dagligen hand om alla kÀra stamkunder och ringer dem direkt nÀr det Àr leverans pÄ gÄng av deras favoritvaror, om de rÄkat glömma nÄgot i butiken eller ifall det Àr nÄgot annat viktigt han vill meddela dem. Om det Àr nÄgon som gör sig förtjÀnt av epiteten ÀlskvÀrd, omtÀnksam och serviceminded sÄ Àr det allas vÄr Tobbe W!
BerÀtta om din bakgrund!
â Innan jag hamnade i Hallen arbetade jag i stora livsmedelsbutiker ute pĂ„ Lidingö, dĂ€r jag vuxit upp. Somrarna tillbringade vi pĂ„ Sydkoster i BohuslĂ€n och dĂ€r vĂ€cktes mitt intresse för fisk och skaldjur. PĂ„ den tiden fanns det ju fortfarande nĂ„got att fiska dĂ€r...
Vad var det som lockade dig till Ăstermalmshallen?
â Jag kĂ€nde mĂ„nga som arbetade pĂ„ Lisa Elmqvist och fick komma in och snacka med Christer (Elmqvist) och pĂ„ den vĂ€gen Ă€r det. Jag hade förstĂ„s kĂ€nt till Lisas mycket vĂ€l innan dess, jag har alltid gĂ„tt omkring i saluhallar och butiker, Ă€ven nĂ€r jag reser tittar jag pĂ„ allt som har med mat att göra. Och konst. GĂ„r pĂ„ alla museer och utstĂ€llningar jag kan.
Du mÄste ha mycket minnesvÀrda upplevelser att dela med dig av?
â SjĂ€lvklart massor. Dels frĂ„n dem som gĂ„tt som barn i huset hos oss som Janne Malmsjö, Lasse Berghagen, Erik Lallerstedt med flera, de har blivit vĂ„ra vĂ€nner sĂ„ man blir inte sĂ„ starstrucked lĂ€ngre. DĂ€remot de utlĂ€ndska⊠Roger Moore brukade dyka upp nĂ„gon gĂ„ng om Ă„ret. Vid ett tillfĂ€lle
undrade han vad jag rekommenderade för krÀftor, de skulle Àta pÄ Lisa PÄ Udden (Lisa Elmqvists tidigare restaurang pÄ DjurgÄrden, reds.anm.) senare pÄ kvÀllen. SÄ dÄ skickade vi ut ett par kilo dit, som vi hade valt ut tillsammans. En annan dag kom filmstjÀrnan Catherine Deneuve in med sina mörka solglasögon pÄ och handlade med sig löjrom, hon tyckte det var lite dyrt! MÄnga miljardÀrer som legat vid Nybroviken med sina lustyachter har passat pÄ att göra ett besök.
â Vid ett tillfĂ€lle kom en bastant kvinna in och handlade massor av lax, tonfisk och annat. Jag tĂ€nkte att det var en vanlig turist sĂ„ jag ville pĂ„ ett snyggt sĂ€tt förklara för henne att det hĂ€r blir inte billigt. Inga problem sa hon, hon var nĂ€mligen kock pĂ„ Bill Gates yacht och skulle köpa in lite proviant till âMr Xâ som hon kallade honom!
Sommar och höst stundar; ge oss nÄgra lÀckra Tobbe-tips inför dessa Ärstider!
â Till sommarens grill: godaste fiskarna att grilla Ă€r de som Ă€r lite fasta i köttet, till exempel marulk, hĂ€lleflundra, tonfisk, piggvar. LĂ€gg fisken direkt pĂ„ grillen alternativt i folie, pĂ„ med smör eller olivolja, lite örter och salt. Förgyll med rosmarin, timjan, vitlök eller chili om man har det till hands. Skaldjur och ostron Ă€r ocksĂ„ fint att grilla. Till hösten ser vi fram emot Ă€nnu mer skaldjur, bĂ€sta tiden Ă€r oktober/ november. Den svenska hummern börjar i Ă„r fĂ„ngas den 25 september. Fast den ömsar ju skal just dĂ„ sĂ„ egentligen borde man senarelĂ€gga hummerpremiĂ€ren ett par veckor tycker jag. Men dĂ„ har vi alltid alternativ med hummer frĂ„n Norge eller Irland istĂ€llet.
Glimten i dina ögon gĂ„r inte att ta miste pĂ„ â hur kommer den till sin rĂ€tt i ditt dagliga vĂ€rv?
â Jag skojar hela tiden med mina gĂ€ster, men dĂ„ tar jag det pĂ„ uppstuds (Tobias Ă€r halvgöteborgare sĂ„ han har det i blodet). En jul för femton Ă„r sedan, nĂ€r vi hade jobbat 20 timmar om dygnet i flera dagar, kom en kund in och sĂ€ger att han vill ha âfyra hekto lax och koka inâ. Jag svarade âLax och kokain? Du fĂ„r din lax, men vad du tar till den struntar jag fullstĂ€ndigt iâ. De som stod runtomkring fullstĂ€ndigt exploderade av skratt!
Roger Moore dök
upp pÄ Lisa Elmqvist
nÄgon gÄng om Äret.
Det Àr med stor portion glÀdje vi vÀlkomnar dig till Lisa Elmqvists fÀrska e-handel, dÀr du Àven finner varor frÄn vÄrt systerföretag Husmans Deli. HÀr vi har lagt ned lika mycket energi och omtanke pÄ att tillgodose alla behov och önskemÄl som vi gjort för vÄra kunder och gÀster sedan starten 1926.
Vi har kort och gott skrĂ€ddarsytt en matupplevelse som skall passa olika behov och situationer, men med en given gemensam nĂ€mnare â samma höga kvalitet och service som du finner hos oss pĂ„ plats. PĂ„ vĂ„r e-handel, Mat Online, kan du handla allt frĂ„n fisk till kött i form av styckevaror, matkassar, presenter, hela menyer och mer dĂ€rtill.
Dessutom levererar vi dina varor till bostaden, kontoret, landet eller utomlands.
Smaklig mÄltid!
allt man behöver veta om delikatessdiskens doftrika frestelser
TEXT: REDAKTIONEN FOTO: SAM BRITZ
Ulrica Jonsson har i tvĂ„ och ett halvt Ă„r verkat som ostoch charkansvarig hos M Seger i Ăstermalmshallen. Hon har alltid jobbat med mat och dryck i olika former. Chefat för delikatessen pĂ„ ICA, varit kategoriansvarig för mousserande drycker i en av Systembolagets butiker. Samt jobbat som kock och pĂ„ ostavdelningen pĂ„ gamla NK saluhall, det var dĂ€r intresset för ost vĂ€cktes rejĂ€lt.
Ulrica bor ute pĂ„ landet, gillar att odla. Lagar mycket mat. Samlar pĂ„ viner, frĂ€mst vitt och Ă„rgĂ„ngschampagne. Ălskar att resa, dĂ€r Asien och Hong Kong Ă€r favoriter, Ă€ven Frankrike ligger med pĂ„ topplistan. Slukar böcker, kan bli hela fyra stycken i veckan.
Beskriver det bÀsta med hennes arbete sÄhÀr: det Àr hÀrligt att jobba i Stockholms vackraste byggnad, med trevliga kunder och bra rÄvaror. Att kunna hitta en ost som kunden vill ha utan att han eller hon varken vet namn eller mjölksort, och nÀr vÄra kunder Àr nöjda och ÄtervÀnder för att hitta nya favoriter.
VÀlkomna till Ulricas ostskola, speciellt framtagen för Magasinets lÀsare!
Ost delas in i sex olika huvudtyper; hĂ„rdost, kittost, blĂ„mögel, fĂ€rskost, getost och vitmögel. Inom varje familj finns en mĂ€ngd olika variationer, som typ av mjölk â ko, fĂ„r och get âtillverkningsmetod, karaktĂ€rer som doft, smak och utseende.
Om mjölken Àr pastöriserad, vilket innebÀr att mjölken hettats upp till 65 grader och dÀrefter snabbt kyls nerför att döda eventuella skadliga bakterier eller om den Àr opastöriserad, dÄ vÀrms mjölken upp till 30 grader, vilket Àr det som krÀvs för att mjölken ska börja fermentera och bli ost. En opastöriserad ost fÄr en kraftfullare smak dÄ bakteriekulturen bevaras i osten.
Lite kort om de olika typerna:
BLĂ MĂGELOST
Brukar Ă€ven kallas grönmögelost eller Ă€delost. Ăr ett samlingsnamn för ostar som behandlats med mögel. Möglet heter Penicillium roqueforti och ger osten dess marmorering och speciella smak. Finns allt ifrĂ„n milda och krĂ€miga sorter som BlĂ„ Kornblomst frĂ„n Danmark till kraftfulla Stiltonostar frĂ„n England.
SÀgnen sÀger att osten Roquefort kom till nÀr en fÄraherde
glömde en bit ost i en grotta vars vĂ€ggar tĂ€cktes av mögel. Efter en tid kom han tillbaka till grottan och hittade sin ost som dĂ„ hade blivit en Roquefort. Osten ska ha blivit ursprungsskyddad av franske kung Karl VI Ă„r 1411, han bestĂ€mde att den bara fĂ„r produceras i byn Roquefort med omnejd. 1925 erhöll osten beteckningen ACO (Appelation d Ărigine ContrĂŽlĂ©e) â en fransk kvalitetsbeteckning för skyddat ursprung, tillverkningssĂ€tt, lagringsmetod, kvalitet och karaktĂ€r, samma klassificering som anvĂ€nds pĂ„ franska viner. Till blĂ„mögelost passar portvin eller Sauternesviner.
FĂRSKOST
I familjen fÀrskost hittar vi bland annat fetaost, mozzarella, och mascapone. Dessa ostar görs pÄ fÀrsk ostmassa och Àr ofta lite syrliga i smaken. FÀrskosten har ett brett anvÀndningsomrÄde, bÄde i kalla och varma rÀtter, sallader, röror och desserter.
Passande vin: vitt frÄn Loiredalen.
GETOST
Ett samlingsnamn dÀr getmjölk Àr huvudingrediens. HÀr finns en massa varianter; frÄn mjuka fÀrskostar till hÄrda och vÀllagrade. Getosten har en karaktÀristisk och lite syrlig smak, vilken kommer frÄn kaprinsyra. Capra pÄ latin betyder get. Getost innehÄller lÀgre fett och kalorier Àn andra ostar och Àr ett utmÀrkt alternativ för den som Àr laktosintolerant. Till getost fungerar Chablis, Pinot Noir och roséviner.
Kittostar Ă€r ostar som under lagringen behandlas med en saltlösning. Kan Ă€ven innehĂ„lla vin, sprit och öl. Osten tvĂ€ttas med lösningen och det bildas ett âkittâ pĂ„ ytan, vilket ger mycket smak och arom. En av de populĂ€raste kittostarna Ă€r Taleggio frĂ„n Lombardiet i Italien. Riesling, GewĂŒrtztraminer eller humlerik öl, som IPA, gör sig fint till kittost.
HĂ RDOST
HÄrdost fÄr man genom att lÀgga ostmassan i en form för att det mesta av vasslen ska rinna bort innan lagring. Osten badas i saltlake för att fÄ till en hÄrd skorpa, en del ostar vaxas.
HÄrdost delas in i tre kategorier; grynpipig, rundpipig och tÀt ost. Det gÄr Ät cirka tio kilo mjölk för att tillverka ett kilo ost. All hÄrdost som lagras i minst tre mÄnader Àr laktosfri. Det mesta av laktosen försvinner med vasslen nÀr osten pressas och det som finns kvar bryts ner av mjölksyrabakterierna.
Till hÄrda ostar som GruyÚre och Comté passar det med fylliga vita viner eller de flesta röda, men gÀrna ett fruktigt.
VITMĂGELOST
Vitmögelost görs pÄ pastöriserad och opastöriserad mjölk. Vid tillverkningen tillsÀtts mögelkulturerna Pencillium och Candida eller Pencillinium Camemberti, som fÄr vÀxa pÄ utsidan av osten i allt frÄn nÄgra dagar upp till nÄgra veckor, beroende pÄ osttyp och hur mycket smak man vill uppnÄ. NÄgra kÀnda vitmögelostar Àr Brie de Meaux, Brillat Savarin och Camembert.
Dryckestips: Pinot Noir-vin.
Ha gÀrna ett ojÀmnt antal ostar. Tre eller fem Àr bra. Försök att tÀnka pÄ att vÀlja ostar med olika styrkor, mjölksorter och strukturer. Till exempel en eller tvÄ hÄrdostar dÀr den ena kan vara smakrik och den andra lite mildare och mjukare i konsistensen. Med en vitmögelost, en kittost och en mögelost finns det nÄgot för alla.
RĂ€kna med 30â35 gram ost per person av mjuka ostar och 35â40 gram av hĂ„rda. Som bekant Ă€ter man ju ocksĂ„ med ögonen sĂ„ genom att variera formen pĂ„ ostarna blir ostbrickan njutbar Ă€ven att titta pĂ„. Man kan ha en större bit som gĂ€sterna fĂ„r skĂ€ra i sjĂ€lva, nĂ„gra bitar i trekanter och andra i kubform. De mjuka ostarna bör man ha i hela bitar för att undvika kladd. Förgyll med kex, surdegsbröd i smĂ„ skivor, grissini, oliver, mandlar, frukt och bĂ€r. Torkade aprikoser Ă€r en personlig favorit som tillbehör. Men det finns egentligen inga rĂ€tt eller fel, man kan ta det man sjĂ€lv gillar.
Marmelad eller inte marmelad â det Ă€r frĂ„gan!
En riktig vattendelare. Gillar man marmelad Àr det bara att köra. Fikonmarmelad passar till de flesta ostar, Àven körsbÀrsmarmelad lÀmpar sig bra till sÄvÀl hÄrd- som mjukost. Jag tycker det kan vara gott att ringla till lite akaciahonung över en bit Parmesan eller Manchego. Vill man lyxa till det lite vÀljer man en med smak av tryffel!
Ostarna ni ser pĂ„ bilden Ă€r Bufflonne dâArgental, Fransk Bondost, Brebirousse dâArgental och Manchego. Alls finns i disken hos M Seger och njuta av i deras bistro.
Det kan vara lite klurigt att fÄ ihop dryck som matchar alla ostar pÄ brickan. Men ett torrt mousserande vin eller champagne funkar fint ihop det mesta. Till smakrika ostar passar ett kraftigare rödvin och man kan ocksÄ tÀnka pÄ att ostar frÄn en viss region smakar bÀst med vin frÄn samma stÀlle.
Ska osten tempereras innan servering?
Ja! Mycket av smaken försvinner om osten serveras kall. En ost som legat i rumstemperatur smakar betydligt bÀttre. En hÄrdost kan med fördel ligga framme ett bra tag, medan mjukare ostar inte behöver lika lÄng tid.
En vanlig frĂ„ga nĂ€r det gĂ€ller ost Ă€r om den innehĂ„ller saltkristaller. Svaret Ă€r att det Ă€r en typ av protein â aminosyror â som kristalliserar sig efter en lĂ„ng tids lagring, alltsĂ„ i n t e salt. De flesta hĂ„rda ostar kristalliseras efter 10â12 mĂ„naders lagring.
LITE OSTKURIOSA
Ost Àr bra för tÀnderna. Att avsluta en mÄltid med en bit ost skyddar dem mot syraangrepp och motverkar emaljskador och hÄl.
ULRICAS EGNA FAVORITOSTAR
Beemster: lÄnglagrad Goudaost frÄn Holland med knÀckiga kolatoner. Beemsterkorna Àter grÀs 4,5 meter under havsnivÄn pÄ ett omrÄde som Àr skyddat av vallar, fram till Är 1612 var omrÄdet havsbotten.
BellaVitano Espresso: amerikansk ost frĂ„n Wisconsin som rubbats med rostade espressobönor. Speciell fantastisk smak. Ăven om man inte gillar kaffe!
Roue des Garrigues: fÀrsk getost frÄn Provence med toner av timjan och citron.
Alf Tumble, TV4 Nyhetsmorgon 21 oktober 2022
âEtt fantastiskt bra hantverk av en vinmakare som har kallats mĂ€staren av chardonnay, och ja det Ă€r bara att hĂ„lla med!â
Andreas Grube, Allt om Mat 4 augusti 2022
âChardonnay frĂ„n fler Ă€n 20 Ă„rgĂ„ngar. Elegant och personligt med stor koncentration och finessâ
PÀr Strömberg, Svd Perfect Guide 15 januari 2022
429 kr
âEn riktig klassikerâPierre PĂ©ters CuvĂ©e de RĂ©serve Grand Cru | nr 7350 | alk. 12% | 750 ml
NÀr popgruppen Hansson de Wolfe United döpte sitt andra album till Existensmaximum skulle man kunna tro att de inspirerats av den en handfull platser lilla matbaren vid sidan av FÄgel & Vilt-butikens vÀstra kyldisk. SÄ Àr dock icke fallet. Vid tidpunkten för nÀmnda skivslÀpp var de bÄda nuvarande Àgarna Fredrik
Torsmark och Joakim Pettersson inte ens födda och nÄgon möjlighet att fÄ butikens Àdla rÄvaror sig tillagad och serverad, med ett ypperligt glas vin dÀrtill, fanns det definitivt inte heller.
TvÄ gentlemÀn som kan intyga att existensmaximum Àr en relevant beskrivning av kÀnslan som infinner sig sÄ snart man slagit sig ner pÄ nÄgon av de fem bekvÀma barstolarna, eller för den delen bara stannat till en stund för att vÀxla ett par ord, Àr Staffan Carlson och Ian Lawson. Sedan Äteröppningen av Hallen Àr de minst sagt regelbundna gÀster hos FÄgel & Vilt.
â Jag sitter hĂ€r tre-fyra dagar i veckan, ibland fram till de stĂ€nger vid sju pĂ„ kvĂ€llen, men vanligtvis mest om eftermiddagarna. Det som Ă€r sĂ„ speciellt hĂ€r Ă€r storleken. Faktumet att det bara Ă€r en handfull platser gör det sĂ„ intimt att man som gĂ€ster lĂ€rt kĂ€nna varandra nĂ€rmare. Vi tillhör ocksĂ„ de fĂ„ som faktiskt kan boka plats hĂ€r, sĂ€ger Staffan och skickar ett tacksamt ögonkast bort mot Jocke Pettersson, som just Ă€r i fĂ€rd med att serva en kund borta vid viltköttdisken.
Staffan, som bor i kvarteren, utgör arketypen för en stammis i Ăstermalmshallen. Han har verkat inom fastighetsmĂ€klarebranschen större delen av sitt yrkesliv, han grundade SkandiamĂ€klarna 1980 och bolaget sĂ„ldes i början av 2000-talet. Staffan lĂ€mnade dock inte branschen utan Ă€r fortfarande kvar, fast nu med enbart ett fĂ„tal större projekt Ă„t gĂ„ngen och har ocksĂ„ hunnit med att starta en resebyrĂ„.
PĂ„ barstolen bredvid sitter kompisen Ian Lawson. Ian, som jobbar inom finansvĂ€rlden, har besökt Stockholm i affĂ€rer i över 25 Ă„r och delar idag sitt boende mellan hemmet i London och ĂstermalmslĂ€genheten ett stenkast frĂ„n Hallen, dĂ€r han flyttade in i samband med Brexit, för nu tre Ă„r sedan.
â Stockholm och Ăstermalmshallen har alltid haft en speciell plats i mitt hjĂ€rta. Jag hade besökt Hallen flera gĂ„nger innan jag bosatte mig hĂ€r. Matlagning, restauranger och allt som har med det att göra har alltid varit en passion för mig. Första gĂ„ngen jag var pĂ„ FĂ„gel & Vilt började jag smĂ„prata med Ă€garna Fredrik och Joakim och kĂ€nde mig hemskt vĂ€lkommen redan frĂ„n dag ett. Sedan föll det sig naturligt att hĂ€lsa pĂ„ och byta nĂ„gra artigheter med gĂ€nget som nĂ€stan alltid satt hĂ€r. De var vĂ€ldigt inkluderande och det dröjde inte lĂ€nge innan jag kĂ€nde mig upptagen i deras lilla krets.
Mr Lawson Àr en dedikerad West Ham-supporter och fotboll Àr ocksÄ ett av de Àmnen som kan hamna pÄ tapeten vid sammanstrÄlningarna utefter den mysiga matbarsdisken.
â Men vi kan prata om allt möjligt, flinkar DjurgĂ„rdsfanset Staffan Carlson in. En dag snackar vi fotboll, andra dagar kan det vara business, golf, skidĂ„kning eller resor. Fast mat och vin toppar listan, det Ă€r en passion vi delar allihop.
Det Àr en trevlig mötesplats med den bÀsta maten och servicen.
Staffan och Ian Àr totalt samstÀmmiga nÀr vi ber dem ange orsakerna till att de blivit stamgÀster i denna gemytliga oas mitt i saluhalls-myllret:
â Det Ă€r en trevlig mötesplats med den bĂ€sta maten och servicen. Killarna (Ă€garna Joakim och Fredrik reds.anm.) Ă€r alltid sĂ„ tillmötesgĂ„ende och flexibla. NĂ€r vi ibland Ă€r sugna pĂ„ nĂ„got som inte stĂ„r pĂ„ menyn kan de fixa fram rĂ€tter genom att plocka fram nĂ„gra godbitar ur kyldisken. Personalen gĂ„r alltid det dĂ€r extra steget för att se till att allt blir perfekt. Man kĂ€nner sig vĂ€l omhĂ€ndertagen och det Ă€r förstĂ„s viktigt.
För det mesta Àr det Fredrik eller Joakim sjÀlva som stÄr för kockandet, emellanÄt tar de dock in hjÀlp utifrÄn, speciellt under hektiska dagar och storhelger. Att menyn bara bestÄr av en enda daglig rÀtt underlÀttar sÄklart, bÄde för de som lagar maten och för gÀsterna, som slipper huvudbryet med att bestÀmma sig för vad de ska bestÀlla in. NÀr det gÀller dryckesutbudet visar det sig att Staffan, Ian och det övriga regelbundna klientelet har ett ord med i laget.
â Vi fĂ„r vara med och provsmaka viner och komma med tips. Ibland fĂ„r vi till och med testa nya korvar och andra nyheter i butikssortimentet, avslöjar Ian och Staffan. Och apropĂ„ gĂ€ster vid spisen:
â Min son kommer över och hĂ€lsar pĂ„ i juni, dĂ„ Ă€r han inbokad hĂ€r som gĂ€stkock i nĂ„gra dagar. Han har Ă€rvt min passion för matlagning, meddelar Ian stolt.
Den familjÀra relationen mellan personerna pÄ var sida av matbarsdisken gÄr inte att ta miste pÄ. NÀr Ian fÄr besök hemifrÄn England kan han i förvÀg diskutera med Joakim och Fredrik vad som ska serveras.
â Det Ă€r en perfekt möjlighet för mina vĂ€nner att lĂ€ra kĂ€nna den svenska kulturen, inte bara maten utan ocksĂ„ den sociala aspekten.
Staffan brukar ocksÄ ta med sig vÀnner och affÀrsbekanta till sin favoritplats. BÄde han och Ian har erfarenhet frÄn vÀlrenommerade krogar runt om i vÀrlden sÄ att de hÄller FÄgel & Vilt sÄ högt Àr ett gott betyg.
â Helt Ă€rligt har vi aldrig haft en dĂ„lig upplevelse hĂ€r och det Ă€r ju sĂ„ att man gĂ€rna kommer tillbaka till ett stĂ€lle dĂ€r man vet att man aldrig blir besviken, deklarerar de unisont.
Dessa vÀnliga ord fÄr bilda avslutning pÄ vÄr angenÀma pratstund med herrarna Carlson och Lawson. För nu dyker FÄgel & Vilts Agnes Sommarström upp med dagens lunchrÀtt tjusigt upplagd pÄ tallrikarna. Ankbröst med sparris, rostad potatis och rödvinssÄs. Vilket samtalsÀmne som kommer att dryftas under inmundigandet fÄr bli en angelÀgenhet stammisduon emellan. Att det blir minst en timmes existensmaximum torde det inte rÄda minsta tvivel om.
RICHARD JUHLIN
BĂ€sta Champagne i Vinordic Wine Challenge. 5 av 5 i Aftonbladet. 6 av 6 i Svenska Dagbladet. 5 av 5 i Gourmet. Ă rets Champagne i Allt om Vin. Det gĂ„r att göra listan hur lĂ„ng som helst âCharles Heidsieck Ă€r en hyllad och Ă€lskad champagneproducent vĂ€rlden över.
Tack vare en stor andel reservvin, hela 40%, fÄr Brut Réserve en generös och smakrik karaktÀr redan som ung.
UtmÀrkt som bÄde aperitif och att servera genom en hel mÄltid.
CHARLES HEIDSIECK BRUT RĂSERVE
ART NR 77522 ALK 12 % 519 KR
Tips och inspiration hur du kombinerar vin och mat fÄr du som medlem i gastronomiklubben.se
â champagne house of the year â
Albin Edberg Ă€lskar att Ă€ta, laga mat och arbeta hĂ„rt. En perfekt kombination för den som vill arbeta som kock. Redan som 20-Ă„ring vann han guld som commis i EM i matlagning. Och förra Ă„ret slog Albin igenom pĂ„ bred front â tack vare en finalplats i tv-programmet Kockarnas Kamp.
Efter förra Ärets andra plats i Kockarnas Kamp Àr han numera en av landets mest omtyckta och populÀra kockar. Albin Edberg har en förmÄga att dyka upp lite överallt; i reportage i tidningar, gÀstspel pÄ olika restauranger och lagar mat pÄ Youtube.
â Jag lĂ€gger lite stolthet över att synas mycket och hĂ„lla mig Ă jour. Det Ă€r en hĂ€ftig kĂ€nsla nĂ€r andra sĂ€ger att de ser mig överallt. Det ger mig bekrĂ€ftelse, sĂ€ger Albin nĂ€r vi ses pĂ„ Arla Unikas restaurang i Ăstermalmshallen dĂ€r han gĂ€stspelade som kökschef förra sommaren, och dit han Ă„tervĂ€nder Ă€ven i Ă„r.
Den som följer Albins Àventyr pÄ Instagram kan se att han Àr en glÀdjespridare som gÀrna bjuder pÄ sig sjÀlv. Han Àr sjÀlv överraskad över den uppmÀrksamhet han fÄtt efter medverkan i tv.
â Det finns definitivt ett före och ett efter Kockarnas Kamp, sĂ€ger han ödmjukt.
Albin Edberg Àr uppvuxen i den lilla orten Svarttorp utanför Jönköping tillsammans med mamma, pappa och storebror. Hans mormor och morfar bodde pÄ entréplan och i huset kretsade livet mycket kring dagens mÄltider, speciellt dÄ mor-
förÀldrarna alltid hade en öppen dörr till köket för bÄde vÀnner och bekanta.
â Hemma lagades det alltid mycket mat och med en sund instĂ€llning till rĂ„varor. Vi bodde i ett hus med stor trĂ€dgĂ„rd dĂ€r vi odlade. UppvĂ€xten har haft en stor inverkan pĂ„ mig, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
â Mormor och morfar bjöd alltid pĂ„ kaffe och nĂ„got nybakat om nĂ„gon rĂ„kade titta förbi. Det finns en inbjudande instĂ€llning hos den Ă€ldre generationen som jag sjĂ€lv har försökt anamma, berĂ€ttar Albin som snart blev intresserad av att börja laga mat.
Han minns nÀr han ville överraska förÀldrarna och gjorde sin första Àggröra, hur han hellre satt kvar i matsalen pÄ lunchrasten Àn att slÀnga i sig maten för att hinna spela fotboll och nÀr grannens ko fick kalv och mormor lagade kalvdans av den första rÄmjölken.
NÀr det sedan blev dags för gymnasiet var hotell- och restaurangskolan det sjÀlvklara valet, och under tredje Äret hÀnde nÄgot som förÀndrade hans liv. Albin blev rekommenderad att söka en lÀrlingsplats pÄ restaurang Sjön som skulle öppna i Jönköping under ledning av den etablerade kocken Tommy MyllymÀki.
â Det var som att gĂ„ in i en helt ny vĂ€rld. Jag kĂ€nde: âWow, det hĂ€r Ă€r vad det handlar omâ, berĂ€ttar Albin.
Restaurang Sjön blev snart hans andra hem och strax innan studenten blev han erbjuden ett fast jobb. Det Albin inte visste dĂ„ var att Tommy MyllymĂ€ki snart skulle ge honom ytterligare ett erbjudande â nĂ€mligen att bli hans assistent, sĂ„ kallad commis, under vĂ€rldens mest prestigefyllda kocktĂ€vling Bocuse dâOr. En svĂ„r uppgift som krĂ€ver noggrannhet, uthĂ„llighet och tĂ€vlingsinstinkt. Enligt tĂ€vlingsreglerna fĂ„r mĂ„ste en commis vara under 23 Ă„r, och efter att Tommy och Albin vunnit den svenska uttagningen tog de guld i EM och sedan brons i VM. En otrolig bedrift.
â FrĂ„n början kĂ€ndes det helt bisarrt att jag skulle fĂ„ tĂ€vla med Tommy, sĂ€ger han. Tommy var och Ă€r en stor förebild för mig. Men det fanns aldrig pĂ„ vĂ€rldskartan att jag skulle tacka nej. Jag Ă€r i grunden en ja-sĂ€gare och sĂ„ hĂ€r efterĂ„t Ă€r jag vĂ€ldigt glad för att jag fick chansen.
Efter Bocuse dâOr Ă„kte Albin till New York och praktiserade pĂ„ trestjĂ€rniga krogen Per Se innan han Ă„tervĂ€nde till Sverige för jobb pĂ„ bland annat Djuret och Unn i Stockholm. Förra sommaren tog han över kökschefsjobbet pĂ„ Arla Unika och i juli i Ă„r Ă€r det dags igen.
â Det var en succĂ© och i Ă„r kommer det att bli Ă€nnu bĂ€ttre, sĂ€ger Albin. Jag tĂ€nker ta fram nya rĂ€tter, men ocksĂ„ servera nĂ„gra favoriter.
Gammel Knas och SÞlvrÊv Àr tvÄ ostar som han sjÀlv tycker lite extra mycket om och en nyhet pÄ menyn i Är Àr gnocchi med sÄs pÄ just SÞlvrÊv.
â Jag inspireras ofta av japansk mat, dĂ€r syran i maten passar fint till fetman i mejeri, sĂ€ger han.
Albin Edberg ser ocksĂ„ mycket fram emot att Ă„tervĂ€nda till Ăstermalmshallen, som ligger honom varmt om hjĂ€rtat.
â HĂ€r finns nĂ„gonting för alla, vare sig man vill fika eller Ă€ta nĂ„got gott pĂ„ restaurang. Jag Ă€lskar atmosfĂ€ren i Ăstermalmshallen.
Albin Edberg Àr kökschef pÄ Arla Unika under vecka 28 och 29.
Jag Ă€lskar atmosfĂ€ren i Ăstermalmshallen.
I över tjugo Ă„r har vi förmedlat Ăstermalms vackraste och mest spĂ€nnande bostĂ€der.
Nu kommer ni snart att fÄ se Ànnu mer av oss.
gemsallad, rÀdisor, rostade solroskÀrnor, krasse & SÞlvrÊv
Gnocchi
900 g mjölig potatis, exempelvis King Edward
100 g vetemjöl + extra till utbakning
1 st Àgg
1 st Àggula salt
Lök
2 msk korianderfrön
2 msk olivolja
1 tsk salt
1 tsk socker
2 st, ca 300 g, silverlök
SÄ hÀr gör du
Bechamel
100 g smör
50 g vetemjöl
5 dl mjölk
150 g SĂžlvrĂŠv salt
Toppings
1 dl solroskÀrnor
0,5 dl vatten
1 msk neutral olja salt
1 huvud gemsallad rÀdisor
1 ask smörgÄskrasse vinÀger, efter önskemÄl
1. Koka potatisen till gnocchin med skal pÄ i lÀttsaltat vatten, tills den blivit mjuk. HÀll av vattnet, lÄt svalna nÄgot och skala sedan potatisen.
2. Mosa potatisen lÀtt med en gaffel och lÄt Änga av tills potatisen Àr helt torr men fortfarande ljummen. Passera potatisen genom en finmaskig sil och vÀg upp 500 gram (spara gÀrna resterna till nÄgot annat gott).
3. Blanda den passerade potatisen med Àgg, Àggula och en nypa salt. LÀgg ut smeten pÄ mjölad bÀnk och jobba in 100 gram mjöl i smeten i omgÄngar.
4. Dela upp degen i 3 delar och rulla ut till lĂ„nga korvar. Hacka upp degrullarna med hjĂ€lp av en degskrapa i jĂ€mna âkuddarâ. LĂ€gg dem pĂ„ mjölad plĂ„t eller tallrik och förvara i kylen fram tills kokning.
5. Rosta korianderfröna i torr panna och mixa sedan till ett grovt pulver. Blanda korianderpulvret med olivolja, salt och socker.
6. Skala silverlöken och skÀr ett kryss i löken frÄn toppen mot roten, utan att skÀra helt igenom. LÀgg lökarna i varsitt foliepaket och fördela korianderdressingen över. SlÄ in i folien och baka pÄ 150 grader varmluft i ca 30 minuter. LÄt svalna i foliepakteten, spara vÀtskan som Àr kvar i foliepaketen och dela sedan löken i bitar. Blanda upp lökbitarna med vÀtskan.
Du behöver ocksÄ Isvatten
HushÄllspapper
Djupa tallrikar
7. SmÀlt smöret till bechamelen i en kastrull och vispa ned mjölet nÀr smöret börjat koka. Tillaga under omrörning i ca 2 minuter och hÀll sedan pÄ mjölken i omgÄngar. Koka upp sÄsen och lÄt koka i 1 minut. Ta av frÄn plattan och vispa ned SÞlvrÊv i omgÄngar. Smaka av med salt.
8. LÀgg solroskÀrnorna tillsammans med vatten, olja och salt i en stekpanna. Tillaga pÄ medelvÀrme pÄ spisen under omrörning tills vattnet kokat bort och rosta sedan kÀrnorna till en jÀmn, brun fÀrg. LÄt svalna pÄ hushÄllspapper.
9. SkÀr ned gemsalladen i mindre bitar och lÀgg i isvatten i 5 minuter. Ta upp och lÄt torka pÄ hushÄllspapper. Skiva rÀdisorna tunt pÄ mandolin eller med kniv. Klipp krassen med sax och lÄt torka pÄ hushÄllspapper.
10. Koka upp en stor kastrull med saltat vatten och lÀgg ned gnocchin. Koka tills gnocchin flyter upp till ytan. Lyft upp med sil eller hÄlslev och slunga runt i sÄsen. Smaka av med salt och eventuellt vinÀger.
11. Blanda lökbitarna med gemsalladen, rÀdisorna och solroskÀrnorna.
12. LÀgg gnocchi och sÄs i botten pÄ en djupa, varma tallrikar och arrangera löksalladen pÄ toppen. Avsluta med smörgÄskrasse.
Tommy Körberg Ă€r en av vĂ„ra allra frĂ€msta sĂ„ngare. I höst tar han sig an den Ă€lskade och folkkĂ€ra karaktĂ€ren Gottfrid nĂ€r filmen ĂnglagĂ„rd blir musikal pĂ„ Oscarsteatern. Men innan dess blir det sommarturnĂ©. VĂ„r chefredaktör möter upp Tommy i Ăstermalmshallen dĂ€r han nĂ€stan spenderat lika mycket tid som pĂ„ scen.
Magasinet ska trÀffa mannen med Sveriges största röst. Men just idag Àr han lite krasslig i lungorna och flera förestÀllningar har hastigt planerats om för att Tommy Körberg ska kunna vila upp sig.
â Jag Ă€ter kortison och svĂ€ller upp som en övergödd hamster, sĂ€ger han skĂ€mtsamt nĂ€r vi ses i saluhallen.
Tommy Körberg kommer frÄn en musikalisk familj och redan som barn hade han lokala upptrÀdanden och var med i kör. Den stora debuten kom som 20-Äring nÀr han Är 1968 vann en Grammis för à rets Nykomling med albumet Nature Boy och sedan dess har han axlat stora roller i flera förestÀllningar och musikaler. Han har bland annat representerat Sverige tvÄ gÄnger i Eurovision Song Contest, 1969 med Judy min vÀn och 1988 med Stad i ljus, upptrÀtt i Chess bÄde i England och Sverige, medverkat i flera svenska tv-program och vunnit tvÄ Guldmaskar. Tommy har dessutom förlÀnats med flera medaljer för sina betydande insatser i svenskt musikliv. Listan Àr lÄng. Om man frÄgar Tommy sjÀlv vilken han ser som sin frÀmsta lÄt kan han inte vÀlja, det Àr omöjligt.
â Jag tror fortfarande att vĂ€rldens bĂ€sta lĂ„t finns dĂ€rute, sĂ„ jag nöjer mig inte förrĂ€n jag har hittat den, sĂ€ger Tommy. Det gör jag vĂ€l i graven, mumlar han skĂ€mtsamt.
NÀr vi ber Tommy Körberg att beskriva sig sjÀlv med tre ord sÀger han; envis, pÄhittig och gammal.
â Just nu har jag lite svĂ„rt att andas, sĂ„ dĂ„ kĂ€nner jag mig extra skröplig. Jag har ett skĂ€mt dĂ€r jag brukar sĂ€ga att nĂ€r jag kĂ€nner mig som en skrĂ€phög och sopbilen kommer sĂ„ hĂ„ller jag mig inomhus. Man vill ju inte bli tagen av misstag.
Tommy Körberg mĂ„ inte försörja sig som magiker, men han kan trolla fram en mĂ€ngd ansiktsuttryck och i bakfickan har han alltid ett par vitsar. Det blir sĂ€llan en lugn â eller trĂ„kig â stund med saluhallens stammis som vi nu slagit oss ner med pĂ„ Lisa Elmqvist restaurang. HĂ€r Ă€r Tommy och hans fru Anne-Charlotte vĂ€lbekanta ansikten, det mĂ€rks inte minst pĂ„ personalen som tjoar glatt nĂ€r vi sĂ€tter oss till bords för vĂ„r lĂ„nglunch. Det smĂ„pratas och skojas med paret Körberg, de Ă€r lika kĂ€rvĂ€nliga tillbaka.
â Jag har ju bott pĂ„ Sibyllegatan förut, precis runt hörnet frĂ„n saluhallen. Jag gick alltid hit med bestĂ€mda steg och visste precis vad jag skulle ha. I gamla saluhallen kunde man köpa julskinka pĂ„ M Seger Ă„ret runt, det Ă€lskade jag. Och jag minns Urban Standar som Gerdas Fisk med Erik Lallerstedt. Urban var ju svensk mĂ€stare i ostronöppning och han stod ofta och öppnade ostron i gamla saluhallen, minns Tommy.
Makarna Körberg berömmer Ă€ven den nya Ăstermalmshallen, som Ă„terinvigdes för drygt tre Ă„r sedan efter en omfattande renovering.
â Hallen har blivit sĂ„ frĂ€sch och fin. Vi handlar ofta i butikerna och Ă€ter gĂ€rna i restaurangerna, som pĂ„ Lisas.
Trots att hemmet numera ligger i MÀlarhöjden Äker paret hit titt som tÀtt och handlar mat.
â Man vet att handlarna Ă€r först pĂ„ lagret och fĂ„r tag i
de bĂ€sta varorna, förklarar Tommy. Tomaterna ruttnar inte pĂ„ en dag och det ska premieras. Jag kĂ€nner ju mĂ„nga hĂ€r och morsar pĂ„ alla, det Ă€r en slags smĂ„stadskĂ€nsla. Eftersom jag har stort kontrollbehov Ă€r fĂ€rdiga matkassar ingenting för mig. Jag vill kunna lukta pĂ„ allt och provsmaka â vilket man alltid fĂ„r hĂ€r i Hallen.
Om du fick chansen att laga mat med en egen kock, vad vill du helst lÀra dig?
â Att fĂ„ göra en riktig rĂ„biff med skedat kött. Jag har Ă€tit sĂ„ mycket dĂ„lig rĂ„biff i mina dagar, gaaaah, pustar Tommy frustrerat. SĂ„ fram med den personen som kan göra den bĂ€sta rĂ„biffen. Det vill jag lĂ€ra mig.
Har du nÄgra barndomsminnen frÄn köket?
â Min favorit var bruna bönor med flĂ€sk. Monica Zetterlund lĂ€rde mig senare att man först ska lĂ€gga bönorna i vatten med en kanelstĂ„ng i. Men man ska ta bort stĂ„ngen innan de kokas, sĂ„ de bara fĂ„r en touch av kanelsmak.
ĂNGLAGĂ RD TAR TON
I höst kliver Tommy Körberg upp pĂ„ teaterscenen i musikalen ĂnglagĂ„rd, baserad pĂ„ Colin Nutleys film med samma namn. ĂnglagĂ„rd blev en av de största publikframgĂ„ngarna i svensk filmhistoria, över 1,2 miljoner svenskar sĂ„g filmen pĂ„ bio. NĂ€r den visades i SVT efterföljande jul bĂ€nkade sig hela 3,5 miljoner mĂ€nniskor framför tv:n. Att filmen ligger mĂ„nga varmt om hjĂ€rtat Ă€r ingen överdrift. Ăven filmkritikerna gillade filmen som överlag fick fina recensioner. Nu ska den fĂ„ nytt liv.
FrĂ„n den 10 september kommer vi kunna se en stjĂ€rnspĂ€ckad ensemble i musikalen ĂnglagĂ„rd som sĂ€tts upp pĂ„ Oscars-
Tommy Ă€r den sĂ„ngaren som sjungit sig lĂ€ngst in i bröstkorgen och i magen pĂ„ mig och pĂ„ mĂ„nga andra. Han Ă€r helt unik och suverĂ€n. Det Ă€r med stolthet som jag stĂ„r bredvid honom ibland, det ska bli kul att jobba ihop igen i ĂnglagĂ„rdâ. HELEN
SJĂHOLMteatern i Stockholm. Vicky von der Lanckens nöjesbolag har samlat stora delar av teamet bakom Oscarsteaterns tidigare stora musikalsuccĂ©, SĂ„ som i himmelen. Fredrik Kempe Ă€r tillbaka som kompositör (text och musik) och Edward af SillĂ©n som manusförfattare, denna gĂ„ng tillsammans med Daniel RĂ©hn. Edward stĂ„r ocksĂ„ för regin, efter att nĂ€rmast ha regisserat succĂ©n Tootsie (med bland andra Robert Gustafsson). Johan von der Lancken Ă€r Ă„ter som producent och musiken arrangeras, Ă€ven denna gĂ„ng, av Karl-Johan Ankarblom. Det kan man kalla drömteam.
Filmen av Colin Nutley blev trefaldigt Guldbaggenominerad och i höst ska tvÄ av Sveriges bÀsta röster lyfta den till nya höjder.
â Jag förstĂ„r inte varför den inte har satts upp tidigare, sĂ€ger Tommy Körberg. Den handlar om generationsklyftorna, kulturkrockarna, Ă€ganderĂ€tt, allt som Ă€r grunden till vĂ„rt sociala beteende. Kulturkrocken i samhĂ€llet Ă€r ju sjĂ€lva kĂ€rnan i filmen och det Ă€r dĂ€r spĂ€nningen ligger ocksĂ„.
Precis som i filmen börjar musikalens uppslukande historia med ett dödsbesked som blir startskottet för Fannys jakt pÄ sina rötter. Tillsammans med sin trogna, extravaganta, följeslagare Zac lÀmnar hon nattklubbslivet i Berlin för att ta sig hem till den lilla byn Yxared, belÀgen djupt inne i de vÀstgötska skogarna. Deras storslagna entré i det lilla samhÀllet blir en kulturkrock som rör upp kÀnslor hos byborna, och gamla hemligheter stiger upp till ytan. Men det blir ocksÄ möten och kÀrlek som skapar nya, livslÄnga band.
I ĂnglagĂ„rd Ă„terförenas Sveriges stora musikalstjĂ€rnor Tommy Körberg och Helen Sjöholm. Och Ă€ven om filmen har
I höst Ă„terförenas tvĂ„ av Sveriges bĂ€sta röster i musikalen ĂnglagĂ„rd, med en fantasiskt ensemble pĂ„ Oscarsteatern i Stockholm.
mĂ„nga Ă„r pĂ„ nacken finns hĂ€ndelser som kĂ€nns aktuella Ă€n idag. RĂ€dslan för det frĂ€mmande Ă€r stĂ€ndigt aktuellt, menar Helen Sjöholm som gestaltar byns matriark Rut FlogfĂ€lt. Rut har precis allt att förlora pĂ„ att Fanny dyker upp i Yxared âi motsats till Tommy Körbergs karaktĂ€r Gottfrid Pettersson vars stillsamma ungkarlstillvaro med brodern Ivar blommar upp nĂ€r det fĂ€rgstarka paret dyker in i deras liv.
Helen Sjöholm Àr spÀnd pÄ hur dessa svek och stora hemligheter ska sjungas ut och Tommy delar hennes entusiasm.
â Det ska bli intressant att se hur filmens dramaturgi blir med det musikaliska sprĂ„ket och hur man ska attackera just dessa situationer som Ă€r karaktĂ€ristiska för filmen och varför den blev sĂ„ populĂ€r, sĂ€ger Tommy.
Tommy ser fram emot att Äter fÄ dela scen med Helen Sjöholm. Vi har sett dem sjunga tillsammans i musikalerna My Fair Lady och Chess, och i flera konsertsammanhang nÀr de framfört lÄtar ur Björn Ulvaeus och Benny Anderssons samlade lÄtskatt.
â Jag mötte Helen redan som tonĂ„ring nĂ€r hon bodde i Sundsvall, jag var nog ganska strĂ€ng mot henne dĂ„. Gav en massa rĂ„d om hur hon skulle sjunga och akta sitt vibrato, ja usch, skrattar Tommy. Nej, men vi trivs tillsammans pĂ„ alla sĂ€tt och vĂ„ra röster smĂ€lter samman naturligt. Det Ă€r sĂ„ enkelt att sjunga med Helen. Jag behöver inte ens förbereda mig innan vi ska gĂ„ upp pĂ„ scen ihop, vi har samma musikalitet.
Hans strÀnghet gentemot unga Helen behöver han inte oroa sig för. Det landade nog vÀl till slut hos sÄngerskan som nuförtiden skÀmtsamt sÀger att de jobbar alldeles för mycket tillsammans. Hon har idel beröm att ge sin kollega.
âTommy Ă€r den sĂ„ngaren som sjungit sig lĂ€ngst in i bröstkorgen och i magen pĂ„ mig och pĂ„ mĂ„nga andra. Han Ă€r helt unik och suverĂ€n. Det Ă€r med stolthet som jag stĂ„r bredvid honom ibland, det ska bli kul att jobba ihop igen i ĂnglagĂ„rd, sĂ€ger Helen.
Det finns alltid en risk nĂ€r populĂ€ra böcker filmatiseras, samma gĂ€ller nĂ€r man ska sĂ€tta toner till en berĂ€ttelse och ge nytt liv till karaktĂ€rer som mĂ„nga redan har en stark relation till. ĂnglagĂ„rd har sagts kosta 25 miljoner redan innan den har börjat spelas pĂ„ scen. BĂ„de Tommy och Helen uttrycker sin glĂ€dje och tacksamhet över att producenterna vĂ„gar satsa.
En viss press kÀnner duon att Äterskapa dessa ÀlskvÀrda och komplicerade karaktÀrer, Àven om Tommy först inte vill erkÀnna det.
â Jag Ă€r sĂ„ gammal sĂ„ jag kĂ€nner ingen press lĂ€ngre. Men det Ă€r klart att det ska vara vĂ€rt pengarna att gĂ„ dit, sĂ€ger han pĂ„ sitt lekfulla sĂ€tt.
KaraktÀren Gottfrid beskriver han som en jovialisk herre. Gottfrid tar hand om sin surmulne broder Ivar och lever ett liv som inte riktigt blev som han tÀnkte men han Àr glad ÀndÄ. Tommy beskriver sig sjÀlv som nÄgot av en dysterkvist och tycker dÀrför att det ska bli roligt att fÄ spela en sÄdan munter person.
Vi köpte hus i MĂ€larhöjden, men Ă„ker jĂ€mt hit och handlar mat. Man vet att handlarna Ă€r först pĂ„ lagret och fĂ„r tag i de bĂ€sta varorna. Tomaterna ruttnar inte pĂ„ en dag och det ska premieras! Jag kĂ€nner mĂ„nga hĂ€r och morsar pĂ„ alla, det Ă€r en smĂ„stadskĂ€nsla. Eftersom jag har stort kontrollbehov Ă€r fĂ€rdiga matkassar inget för mig. Jag vill lukta pĂ„ allt och provsmaka â vilket man alltid fĂ„r hĂ€r i Hallen!
â Jag kĂ€nner mycket för Gottfrid och Ernst GĂŒnther som gestaltade honom i filmen ĂnglagĂ„rd Ă€r en gammal idol. Det kĂ€nns fint att axla hans mantel pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, sĂ€ger Tommy mjukt.
Innan dess ger sig Tommy Körberg ut pĂ„ sommarturne i Sverige med sin hyllade show Grand Finale, dĂ€r publiken fĂ„r följa med Tommy bakom kulisserna i hans omsusade och hĂ€ndelserika liv. Hur var det att arbeta med Hasse och Tage? Och hur kommer det sig att Tommy vaknade mitt i inspelningen av en ABBA-video? Ackompanjerad av Ă„tta virtuosa musiker bjuder Tommy Körberg dessutom pĂ„ milstolpar frĂ„n sin musikaliska karriĂ€r som strĂ€cker sig över ett halvt sekel. PĂ„ sommarturnĂ©n blir det samma koncept och Ă„ttamannaband. â Vi ska göra showen mer utomhusvĂ€nlig med LED-skĂ€rmar och mĂ„ste bygga lite annorlunda Ă€n nĂ€r man Ă€r inomhus. Det ska bli spĂ€nnande att se hur det funkar. Jag har i alla fall tre trumslagare med mig för sĂ€kerhets skull. Producenten tyckte att det rĂ€ckte med en, men jag sa tre sĂ„ de fick ge med sig, sĂ€ger han och skrattar.
Vill ni ta chansen att se Grand Finale i sommar hittar ni enklast speldatum och biljetter hos arrangören All Things Live. NĂ€r det gĂ€ller höstens förestĂ€llningar av musikalen ĂnglagĂ„rd Ă€r det redan ett högt bokningstryck innan ens repetitionerna börjat. VĂ„rt tips Ă€r att titta in pĂ„ Oscarsteaterns hemsida redan nu sĂ„ ni inte missar chansen att se Tommy Körberg stĂ„ pĂ„ en scen och göra det han Ă€r bĂ€st pĂ„ â sjunga sĂ„ att det berör.
Egenskap jag uppskattar hos mig sjÀlv: Min envishet.
Detta var jag bÀst pÄ i skolan: Jag var medelmÄttig i det mesta, haha. Nej, men sprÄk var jag bra pÄ. Jag lÀste ryska. Men det har man ju ingen nytta av idag.
Om jag tvingades sadla om skulle jag bli: Idag skulle jag vÀlja att bli pensionÀr⊠Annars journalist var mitt drömyrke. Jag ville bli utrikeskorrespondent i Ryssland.
Om jag fick mer tid skulle jag vilja lÀra mig: Att spela bas.
Min största last: Glass.
Jag Àr fÄfÀng med: Ja, just nu gÄr jag pÄ kortison och har hamsterkinder, sÄ jag undviker att se mig sjÀlv i spegeln. Men annars Àr det vÀl hÄret.
Ett udda eller roligt minne: NÀr jag klev upp i New York och sjöng med Barbara Cock. Jag satt och vÀntade pÄ Lasse Hallström och Lena Olin, sÄ det var helt spontant. Barbara hade jag trÀffat genom Angela Lansbury, de hade sett Chess fem gÄnger (Tommy spelade i Chess, reds.anm.).
Favoritscen/arena: Lorensborgsteatern, det Àr en av de trevligaste att upptrÀda pÄ. DÀr sitter alla bra och ser lika bra, vÀldigt demokratiskt.
Hur jag Àr som artistkollega: VÀnlig men bestÀmd.
Hur jag Àr som partner: Jag Àr nog odrÀglig att leva med, men ganska kul ibland.
Hur jag Àr som vÀn: Jag har fÄ, men de Àr vÀldigt goda och nÀra vÀnner. Jag har ingen aning hur jag Àr som vÀn.
Hur jag Àr som pappa: Jag försöker vara som ett kylskÄp. NÀrvarande och nÀr man öppnar tÀnds ljuset.
Hur jag Àr som farfar: Det Àr skönt att vara farfar. DÄ kan man gulla med barnbarnen en stund och sedan lÀmna tillbaka dem, sÄ det Àr bra. Neeej, men de Àr jÀttesöta.
Vad jag lÀrt mig genom Ären: Ingenting alls⊠Jag har haft en ganska fladdrig utveckling.
Vad jag vill föra vidare till mina barn: Att det inte bara finns en sanning, som Tomas Tranströmer skrev. Det finns en yttre och en inre, och dÀr de nÀrmar sig varandra har man en möjlighet att finna sig sjÀlv.
Vad jag lĂ€r mig av mina barn: Att jag inte ska vara sĂ„ otĂ„ligâŠ
Om jag fĂ„tt ett gott rĂ„d som jag följer: Nej, inget⊠Eller jo, av Lasse Hallström. Han sa: âstrunta i kamerornaâ.
Min hjÀrtefrÄga om jag fick chansen att jobba inom politiken: Kulturen givetvis. Den har alltid fÄtt stÄ tillbaka. Om vi Äterigen skulle hamna i en lockdown och jag fick vÀlja en person att spendera den tiden med: Mig sjÀlv. Jag skulle vÀlja att vara ensam. DÄ hinner man fundera lite!
Ingredienser
2 vitlöksklyftor
2-3 fÀrska chorizo, ca 200 g
œ dl olivolja
œ kruka bladpersilja
Saft och skal frĂ„n œ citron
500 g vannameirÀkor- tinade, rÄa utan skal, ASC-mÀrkta
2 msk olivolja
2 krm chiliflakes
1 tsk flingsalt
Till servering Baguette
SÄ hÀr gör du
Skala och skÀr vitlök i tunna skivor. SkÀr chorizo i halvcentimeters tjocka skivor. Repa och finstrimla persiljan. Skölj citronen noga i ljummet vatten. Riv skalet frÄn halva citronen och pressa ur 1 msk saft.
Stek chorizo och vitlök i rikligt med olivolja ca 2 minuter, tillsÀtt rÀkor och chiliflakes och stek ytterligare ca 1 minut tills rÀkorna Àr rosa. TillsÀtt citronskal, citronsaft och persilja. Krydda med flingsalt och nymald svartpeppar.
Servera direkt ur pannan tillsammans med baguette att doppa i oljan. Pressa gÀrna över lite extra citron vid servering.
I Tyskland Ă€r sparrispremiĂ€ren lika med en enda stor vĂ„rfest, berĂ€ttar Norbert för Ăstermalms Saluhall Magasin.
â Vi introducerade detta redan pĂ„ 80-talet pĂ„ Paul & Norbert och det Ă€r en tradition som idag har blivit en del av den svenska matkulturen. Sparrisen Ă€r ju den första riktiga vĂ„rprimören, den tittar fram nĂ€r jorden nĂ„tt en temperatur av 12 grader. Vanligtvis kring april/maj.
Och det Àr givetvis dÄ Norbert Lang passar pÄ att göra sitt bejublade gÀstspel hos Lisa Elmqvist.
â Jag har varit hĂ€r pĂ„ gĂ€stspel över tio Ă„r. DĂ„ kommer jag hit en dag innan och förbereder menyn. Lisas personal Ă€r underbar att samarbeta med. Man har verkligen lyckats mycket vĂ€l med att vĂ„rda den svenska restaurangkulturen nĂ€r den Ă€r som bĂ€st. Det Ă€r alltid en fröjd att komma hit och gĂ€stspela tvĂ„ gĂ„nger om Ă„ret.
Om ni rĂ„kade missa vĂ„rens besök kan vi glĂ€dja er med att vi i detta nummer bjuder pĂ„ ett av Norbert Langs lĂ€ckra sparrisrecept. Har vi tur dyker Norbert upp i Ăstermalmshallen i höst som vanligt för dĂ„ Ă€r det nĂ€mligen dags för hans andra favorit; tryffeln.
GĂSTSPEL I HALLEN:
Det blev ett kÀrt Äterseende nÀr mÀsterkocken
Norbert Lang gÀstspelade hos Lisa Elmqvist som han alltid gör pÄ vÄren och hösten, eller Ätminstone de senaste tio Ären. Under en hÀrlig vÄrhelg i Lisas restaurang fick gÀsterna ta del av Norberts specialrÀtter, i köket tillagades flera förrÀtter, varmrÀtter och desserter. Allt baserat pÄ sparris.
Ni har vÀl inte missat att Lisas har kvÀllsöppet?
Lisa Elmqvists restaurang och bar erbjuder över 130 sittplatser och har kvÀllsöppet tisdag till lördag. HÀr kan ni njuta av en sen middag i genuin saluhallsmiljö.
Restaurangens öppettider. MĂ„n: 11.00â19.00
TisâTor: 11.00â22.00
Fre: 11.00â23.00
Lör: 11.30â23.00
Efter kl. 19.00 Àr ni vÀlkomna till Lisas restaurang via sidoentrén pÄ Nybrogatan 31, samma entré som till Beirut Café.
Ingredienser
500 g vit sparris
6 dl torrt vitt vin
6 dl grÀdde
2-3 msk smör
3 smÄ schalottenlökar
2 lagerblad
En bit muskotblomma
1 nypa socker
citron
salt, vitpeppar frÄn kvarn
12 ostron (valfritt)
SÄ hÀr gör du
Skala sparrisen. FrÀs sparrisskalen och löken i smör, pÄ svag vÀrme, sÄ att de inte fÄr fÀrg.
TÀck med vatten, lÀgg i lagerblad, muskotblomma, ta sÄ mycket vatten att det precis tÀcker skalen.
LÄt sjuda i 20 min, sila av och tillsÀtt grÀdde och vinet, lÄt koka ner till ca 1,2 l.
Om du vill ha med ostron, tillsÀtt dessa och mixa soppan. Vill du reda kan det göras med majsenamjöl/vetemjöl. Smaka av med salt, vitpeppar frÄn kvarn, socker, citron. Sparrisen kan anvÀndas som egen rÀtt eller som garnityr, skivad i soppan.
Serveras med fördel till exempelvis tartar pÄ marulk toppad med löjrom eller grillade pilgrimsmusslor.
En internationell musikklenod med en enastĂ„ende karriĂ€r som strĂ€cker sig över sju decennier. âYou either rock the boat or you sink itâ, sĂ€ger Quincy Jones, nyss fyllda 90 Ă„r och med exakt noll planer att slĂ„ av pĂ„ takten. Magasinet mötte den vĂ€rldskĂ€nde producenten i hans hem i Los Angeles. PĂ„ 1960-talet var det dock Sverige som var hemmaplan för Quincy Jones. VĂ„rt land har sedan dess haft ett stort rum i hans hjĂ€rta. Platsen som tog emot honom med öppna armar. HĂ€r fick han chansen att spela pĂ„ de stora scenerna med fantastiska musiker, hĂ€r förĂ€lskade han sig i den svenska matkulturen och kanske framför allt â skaffade vĂ€nner för livet.
TEXT: LINA BIELSTEN FOTO: ARKIVBILDER & MAGNUS ELGQUIST
Under de gyllene Ă„ren pĂ„ 1950- och 60-talet vallfĂ€rdade jazzvĂ€rldens största stjĂ€rnor till Sverige. Sverige lĂ„g före med jazzmusiken och den gick hem i Skandinavien. Jazzen lockade fulla hus och framstĂ„ende svenska musiker fick chansen att spela med artister de tidigare bara kunnat drömma om. NĂ„gra av de internationella storheterna, dĂ€ribland Quincy Jones, Don Cherry och Dexter Gordon, stannade dessutom kvar och bildade familj. âDet var hĂ€rliga Ă„r. Jag har alltid Ă€lskat Sverige sedan dess. Det Ă€r som mitt andra hem. Jag kunde ha varit född dĂ€râ, sĂ€ger Quincy.
PÄ en bergstopp i det exklusiva omrÄdet Bel-Air har 90-Äriga
musiklegendaren Quincy Jones byggt sitt palatsliknande hus. HÀr har han en magnifik vy över Los Angeles, drömmarnas stad. Under en period i hans liv var Àven Sverige hans hem, vilket man kan se spÄr av i matsalen dÀr Quincy har lÄtit göra en miniatyr av Vasaskeppet. Ett stycke svensk historia som för alltid finns med honom. Men allt började pÄ en plats lÄngt ifrÄn glitter och glamour.
Quincy Delight Jones, Jr., kĂ€nd av sina vĂ€nner som âQâ, föddes i södra Chicago. Hans högutbildade mamma led av schizofreni och fick flera sammanbrott nĂ€r Quincy var barn. Quincy och hans bror Lloyd sĂ„g sin mamma bli hĂ€mtad i
Ăverst: Quincy tillsammans med bĂ€sta vĂ€nnen
Ray Charles pÄ spelning. Foto: TT BildbyrÄ.
Till höger: Konsert i Malmö 1953, Quincy Jones med musiker. Foto: Sydsvenskan / IBL BildbyrÄ.
PÄ föregÄende sida: den vÀrldskÀnde musikern
Quincy Jones pÄ Malmöbesök 1963.
Foto: Charlie Raasum, Sydsvenskan.
tvÄngsjacka till mentalsjukhus, en hÀndelse som satt djupa spÄr i honom. Avsaknaden av en modersfigur under uppvÀxten Àr den största orsaken till att han flydde in i musikens vÀrld. Efter att mamman blev intagen försökte pappa Jones ta hand om sina pojkar pÄ bÀsta sÀtt. Quincy drömde om att bli kriminell och medlem i det ökÀnda gangstergÀnget Jones Boys, som hans pappa var snickare Ät. I ett av Chicagos tuffaste omrÄden infekterat av vÄld och brottslighet lÀrde sig Quincy och Lloyd att springa bÄde med och frÄn gÀng. Varje dag sÄg de döda kroppar pÄ gatan och ett liv utanför ghettot var svÄrt att förestÀlla sig. Redan som barn bar Quincy kniv och gjorde allt han kunde för att överleva. Han beskriver hur hans farmor, som var före detta slav, lagade mat pÄ det som hon kunde fÄ tag pÄ, till och med rÄttor.
NĂ€r Quincy var tio Ă„r gammal flyttade han, med sin far och styvmor, till Bremerton, Washington, en förort till Seattle. Han blev förĂ€lskad i musik redan i grundskolan och provade nĂ€stan alla instrument i sitt skolband innan han fann sin slutliga kĂ€rlek i trumpeten. I tidiga tonĂ„ren blev Quincy vĂ€n med en tre Ă„r Ă€ldre lokal sĂ„ngare och pianist vid namn Ray Charles. De tvĂ„ ungdomarna blev en duo och fick sĂ„ smĂ„ningom smĂ„ klubb- och bröllopsspelningar. Ray Charles blev en av Quincys absolut nĂ€rmsta vĂ€nner och adopterade Quincy som en lillebror. âRay lĂ€rde mig att all musik har sin egen sjĂ€l, det spelar ingen roll vilken stil den har. Bara du Ă€r sann mot denâ, berĂ€ttar Quincy.
Under andra vĂ€rldskriget turnerade Louis Armstrong och Duke Ellington i Seattle, och Quincy smög rutinmĂ€ssigt in pĂ„ teatrar genom att lĂ„tsas vara medlem i bandet. âPĂ„ 1940-talet fanns det inga svarta mĂ€nniskor i Bremerton, Washingtonâ, förklarar han. âDet var vĂ€ldigt svĂ„rt att hitta sin identitetâ. NĂ€r Quincy sĂ„g alla musiker komma genom stan med sin vĂ€rdighet och stolthet, sa han: âDet Ă€r sĂ„ jag vill bli.â KĂ€rleken till musik drog honom under som kvicksand och rĂ€ddade honom frĂ„n att hamna i trubbel.
Som 18-Äring vann den unge trumpetaren Jones ett stipendium till Berklee College of Music i Boston, men hoppade av nÀr han blev medbjuden att turnera med orkesterledaren Lionel Hampton. Uppdraget med Hampton ledde till att Quincy fick arbeta som frilansarrangör. Han flyttade till New York, dÀr han under hela 1950-talet skrev musik för artister som Sarah Vaughan, Count Basie, Duke Ellington, Dinah Washington, och vÀnnen Ray Charles. 1956 upptrÀdde Quincy Jones som trumpetare och musikansvarig med bandet Dizzy Gillespie, en av jazzens största ikoner och kort dÀrefter spelade han in sitt första album som orkesterledare med egna rÀttigheter för ABC Paramount Records.
Quincy ville skapa mer musik Àn bara jazz, men i New York fick inga svarta arrangörer komponera för strÄkorkester. Han flyttade till Paris 1957 för att studera komposition hos Nadia Boulanger och arbetade som musikchef för Barclay Disques, Mercury Records franska distributör. Som musikchef för Harold Arlens jazzmusikal Free and Easy begav sig Quincy Jones ut pÄ vÀgarna i nÄgra Är, genom hela Europa. Med musiker frÄn The Arlen Show formade Quincy sitt eget storband, med 18 musiker och deras familjer i slÀptÄg. Han kallade dem the Jones Boys. De gjorde succé pÄ sÄvÀl europeiska som amerikanska konserter men turnéchefen Quincy lyckades inte försörja ett helt band med följe frÄn konsertintÀkterna, och bandet upplöstes. Quincy lÀmnades i djup skuld och konstaterade att det Àr stor skillnaden mellan musik och musikbranschen. Efter ett personligt lÄn frÄn Mercury Records chef Irving Green tog sig Quincy ur sina ekonomiska svÄrigheter och han begav sig tillbaka till New York för att starta om. Han fick jobbet som musikchef för Mercury Records och blev dÀrmed första afroamerikanska chefen för ett stort skivbolag.
Ett samtal frÄn Frank Sinatra blev en stor vÀndpunkt i Quincys liv. Blott 29-Äriga Quincy Jones fick göra arrangemang Ät Sinatra och de jobbade sida vid sida i flera Är. Sinatra var pÄ toppen av sin karriÀr och Quincy skötte hans musikaliska skepp. Quincys drivkraft pÄverkade orkesterinspelningarna och Sinatra betraktade honom som av de bÀsta musikerna han mött. Frank Sinatra var en av fÄ som öppet stödde den svarta medborgarrÀttsrörelsen och stÀllde upp för svarta musiker. Detta under en tid nÀr vita musiker vÀlkomnades i stora entrén medan de svarta jazzstjÀrnorna fick gÄ in bakvÀgen.
PĂ„ 1950- och 60-talet gjorde Frank Sinatra och Rat Packkollegorna Dean Martin och Sammy Davis Jr omtyckta scenshower i Las Vegas. NĂ€r etablissemang försökte hindra Sammy och svarta bandmedlemmar i Sinatras band frĂ„n att upptrĂ€da sa han bestĂ€mt att âom de inte fĂ„r spela, vĂ€grar jag sjungaâ. Sinatra fick till slut nöjeschefer att förbise deras segregeringspolicy, som förbjöd svarta och vita att framtrĂ€da pĂ„ samma scen eller ens Ă€ta i samma restaurang.
Med sin filmmusik för Sidney Lumets The Pawnbroker klev Quincy Jones in i Ànnu en bransch som varit stÀngd för afroamerikaner och han skrev ett trettiotal fler filmpartitur. Efter hans filmmusik i The Slender Thread, med Sidney Poitier i huvudrollen, var Quincy stÀndigt efterfrÄgad som kompositör. Men 1960- och 70-talen var ocksÄ Är av social aktivism för Quincy Jones. Hans kombinerade sitt föresprÄkande för amerikansk musik med att arbeta för sociala ÀndamÄl. PÄ
1970-talet var han en av grundarna av Jesse Jacksons Operation PUSH. 1999 producerade han NetAid-konserterna i New York, London och GenÚve för att starta ett vÀrldsomspÀnnande arbete för att bekÀmpa fattigdom genom Netaid. org. Genom sin egen stiftelse, Listen Up, har Quincy Jones tagit ungdomar frÄn södra centrala Los Angeles till Sydafrika för att bygga hus.
Under en politiskt turbulent period i USA fick den svarta befolkningen se flera av sina hjÀltar och förebilder mördas, först medborgarrÀttsaktivisten Malcom X 1965 och dÀrefter Martin Luther King Jr 1968. Flera av dÄtidens amerikanska musiker blev nedstÀmda av den negativa och vÄldsamma utvecklingen, de beslöt sig för att lÀmna sitt hemland. I Sverige fann flera av de amerikanska jazzstjÀrnorna en fristad pÄ 1950- och 60-talet, de upplevde en jÀmlikhet, öppenhet och respekt som de inte mött tidigare. De behövde inte lÀngre vara pÄ sin vakt.
I Sverige fick de ocksĂ„ en chansen att spela pĂ„ olika scener och folkparker med svenska duktiga musiker. Quincy Jones och flera amerikanska kĂ€nda jazzmusiker valde dessutom att bosĂ€tta sig i Skandinavien, bilda egna kollektiv och familjer. Svenska artistkollegor blev som familj, en av dem var jazzmusikern och lĂ„tskrivaren Bengt-Arne Wallin. âHe was a brother from another motherâ, sĂ€ger Quincy om brödraskapet och den fina kontakten som varade Ă€nda fram till Bengt-Arnes bortgĂ„ng. âVi hade jĂ€tteroligt. Mitt första möte med Sverige var kĂ€rleksfullt. Med Bengt-Arne Wallin och alla dessa fantastiska mĂ€nniskor, det var en varm relation direkt. Vi spelade med storbandet i alla stĂ€der i Sverigeâ, sĂ€ger Quincy.
NÀr amerikanska musikkritiker hörde svensk jazz pÄ 1940och 50-talet blev de överraskade hur vita, svenska musiker
âDet som Ă€r intressant med Quincy Jones Ă€r att han i varje fas i sin makalösa karriĂ€r har varit först. Han har gĂ„tt genom dörren innan nĂ„gon
annan. Det har gett folk bakom honom en enorm tillit och han har gjort det med vĂ€rdighet.â
BARACK OBAMA, FD PRESIDENT USAWe are the World 1985 â Quincy samlade artisteliten. Foto: Hbo/Kobal/REX.
kunde lĂ„ta lika bra som amerikanska jazzartister. Amerikanska jazzmusiker flögs in för att spela pĂ„ svenska klubbar. Quincy Jones kom till Sverige första gĂ„ngen med jazzmusikern och orkesterledaren Lionel Hampton 1953, i Malmö, och blev helt begeistrad i de svenska musikerna. âDet var mitt första besök i Europa och jag visste inte vad jag skulle förvĂ€nta mig. PĂ„ en bagagevagn stod ett fantastiskt svenskt jazzband. Jag trodde inte mina öron. De svenska jazzmusikerna visade sig vara bĂ€ttre Ă€n nĂ„got annat land vi hade varit iâ, sĂ€ger Quincy i den hyllade SVT-serien NĂ€r jazzlegenderna kom till Sverige. 1958 Ă„tervĂ€nde Quincy till Sverige och spelade in den berömda skivan med Harry Arnolds storband, dĂ€r klassikern The Midnight Sun Never Sets Ă„terfinns. âJag minns att jag skrev den hĂ€r balladen strax innan avfĂ€rden frĂ„n USA, kopierade noterna pĂ„ planet till Stockholm.
PĂ„ Konserthuset fick Arne DomnĂ©rus, som Ă€r solist, spela numret frĂ„n noter utströdda pĂ„ scengolvetâ. Quincy pratar alltid med vĂ€rme om de svenska musikerna Arne Domnerus, Egil Johansen, Ă ke Person och Bengt-Arne Wallin som blev goda vĂ€nner för livet.
Enligt Quincy Jones börjar allt i folkmusiken. Visan Ack vĂ€rmeland du sköna berörde honom djupt. âJag har lĂ€rt mig att ett land kan lĂ„tsas vara allt möjligt men lĂ„t mig smaka maten, höra sprĂ„ket och musiken, sĂ„ kan jag se landets riktiga sjĂ€l. Dessa tre saker kan inte förstĂ€llasâ, förklarar Quincy i dokumentĂ€rserien, dĂ€r tittarna fĂ„r följa hur svarta jazzmusiker kommer till Sverige pĂ„ 1950-, 60- och 70-talen. Och hur ett mĂ„ngkulturellt musikarv har pĂ„verkat kommande generationer, ett avtryck som hörs i svensk musik Ă€n i dag.
En av de största hjÀrtefrÄgorna under Quincy Jones karriÀr har varit att frÀmja uppskattning av afroamerikansk musik och kultur. För detta ÀndamÄl hjÀlpte han till att bilda IBAM (the Institute for Black American Music). IntÀkterna frÄn IBAM-evenemang donerades till etableringen av ett nationellt bibliotek för afroamerikansk konst och musik. Han Àr ocksÄ en av grundarna av den Ärliga Black Arts Festival i Chicago. 1973 var Quincy Jones medproducent pÄ CBS tv-special Duke Ellington, We Love You Madly. Programmet innehöll artister som Sarah Vaughan, Aretha Franklin, Peggy Lee och Count Basie som framförde Duke Ellingtons musik. Quincy Jones ledde sjÀlv orkestern. Men trots ett fullspÀckat schema som filmkompositör, aktivist och TV-producent slÀppte han dock inte sin karriÀr som skivartist. Mellan 1969 och 1981 spelade Quincy in flera Grammisvinnande album som toppade listorna, med en musik som kombinerade en sofistikerad jazzsensibilitet med R&B-toner och kÀnda sÄngare.
Denna extraordinĂ€ra resa höll pĂ„ att fĂ„ ett abrupt slut i augusti 1974, nĂ€r Quincy Jones drabbades av ett nĂ€stan dödligt pulsĂ„derbrĂ„ck i hjĂ€rnan. Efter tvĂ„ högst kĂ€nsliga operationer och sex mĂ„naders Ă„terhĂ€mtning var han tillbaka pĂ„ jobbet med ny energi och livsglĂ€dje. Han bestĂ€mde sig dĂ€r och dĂ„ att bĂ€ttra sig och att vĂ„rda sina relationer, aldrig vĂ€nta med att sĂ€ga till nĂ„gon som stĂ„r honom nĂ€ra att han Ă€lskar dem. Han tĂ€nkte dĂ€remot inte Ă„ngra nĂ„got han gjort. âJag sĂ€ger hellre att jag Ă€r ledsen att jag gjorde nĂ„got, Ă€n att jag önskar att jag hade gjort detâ, sĂ€ger Quincy i en tv-intervju efter de tvĂ„ hjĂ€rnoperationerna. Han slĂ€ppte dĂ€refter albumen Mellow Madness, I Heard That och The Dude och avslutade sedan sitt kontrakt med A&M Records som artist, men nya utmaningar vĂ€ntade.
Under 1970-talet producerade Quincy Jones mer popmusik och mindre jazz. 1977 fick han uppdraget att skriva musiken till The Wiz, en moderniserad version av Trollkarlen frÄn Oz. DÀr jobbade han med Diana Ross och Michael Jackson, som spelade i filmen. Michael planerade att slÀppa sin första skiva som soloartist och frÄgade om Quincy kunde tÀnka sig att bli hans producent. Under filmarbetet med The Wiz sÄg Quincy hans talang och disciplin, och framför allt Michaels unika förmÄga att memorera bÄde sina egna och alla andras repliker, inklusive allas danssteg. De kom överens om att Quincy skulle bli producent pÄ första soloskivan. Albumet Off the Wall sÄlde i Ätta miljoner exemplar, vilket gjorde Michael Jackson till en internationell superstjÀrna och Quincy Jones till den mest eftertraktade skivproducenten i Hollywood.
I Quincys ögon var Michael Jackson en av 1900-talets bÀsta underhÄllare. Succén och vÀnskapen gjorde att samarbetet fortsatte. 1982 slÀpps Thriller, det bÀst sÀljande albumet
genom tiderna, med över 65 miljoner exemplar runt om i vÀrlden. Det inkluderade en aldrig tidigare skÄdad succésamling av sex topp tio-singlar, inklusive Billie Jean, Beat It och Wanna Be Startin' Somethin, och albumet belönades med Ätta Grammys, bland annat för à rets album. Lanseringen av musikvideon till Thriller pÄ rekordlÄnga 14 minuter möttes av samma förvÀntningar som en galapremiÀr i Hollywood.
Den 28 januari 1985 sjösattes ett av de mest hyllade, framgÄngsrika och stjÀrnspÀckade vÀlgörenhetsprojekten genom tiderna, vi pratar givetvis om den berömda inspelningen av We Are The World, USA For Africa-lÄten skriven av Michael Jackson och Lionel Richie. Singeln drog in otroliga 63 miljoner dollar (idag motsvarande 168 miljoner dollar) till det svÀltdrabbade Etiopien och lika otroligt var det att mÀsterproducenten Quincy Jones lyckades fÄ 46 av vÀrldens frÀmsta artister att bilda en tillfÀllig supergrupp. NÀr ett rum ska fyllas med en sÄdan hÀpnadsvÀckande mÀngd talanger, tog man fram den numera berömda skylten med en hÀlsning till alla artister: Check your egos at the door.
Quincy Jones gjorde debut som filmskapare 1985 nĂ€r han samproducerade Steven Spielbergs anpassning av Alice Walkers The Color Purple. Musikmogulen vĂ€nde sig till Steven Spielberg för att regissera, men han var till en början ovillig att ta jobbet. Han kĂ€nde att hans kunskap om den amerikanska södern var otillrĂ€cklig och att filmen borde regisseras av nĂ„gon fĂ€rgad. âQuincy sa till mig att det handlar inte om ras, det handlar om mĂ€nsklighet. Du behövde inte Ă„ka till Mars för att spela in E.Tâ. Spielberg övertygades och deras film fick 11 Oscarsnomineringar och introducerade Whoopi Goldberg och Oprah Winfrey för filmpubliken.
Genom bolaget QDE gav Quincy ut magasinet Vibe och producerade den populĂ€ra tv-serien Fresh Prince of Bel Air pĂ„ NBC. Samtidigt hade han sitt eget skivbolag, Qwest Records, och var ordförande och VD för Qwest Broadcasting, ett av de största minoritetsĂ€gda tv-bolagen i USA. Under hela 1990-talet fortsatte han att producera hitskivor, inklusive Back on the Block och Qâs Jook Joint. Bland annat under 1991 Ă„rs Grammy Awards i New York City fick han sex priser, inklusive Ă rets album för Back On The Block, som innehĂ„ller legendariska musiker och sĂ„ngare frĂ„n tre generationer, inklusive Ella Fitzgerald, Miles Davis, Dizzy Gillespie, Luther Vandross och bĂ€sta vĂ€nnen Ray Charles.
LEGENDARISK ARRANGĂR OCH PRODUCENT
Quincy Jones Àr den artist som genom tiderna fÄtt flest Grammy-nomineringar, totalt 80 st. I sin samling har han dessutom en Emmy Award, sju Oscarsnomineringar och Academy of Motion Picture Arts and Sciences Jean Hersholt Humanitarian Award. Han har dÀrutöver erhÄllit en mÀngd hederspriser genom Ären. I Sverige tog Quincy Jones emot Polarpriset 1994 av HM Kung Carl XVI Gustaf, ett ögonblick som han hÄller kÀrt. Quincy har senare ÄtervÀnt till Polarpriset som gÀst ett par gÄnger under sina Sverigebesök.
Hans liv och karriÀr dokumenterades för första gÄngen 1990 i den kritikerrosade Warner Bros.-filmen Listen Up: The Lives of Quincy Jones. Drygt tio Är senare kom boken Q: The Autobiography of Quincy Jones och 2008 gav han ut sin hittills bÀsta samling nÀr det kommer till sjÀlvbiografier, The Complete Quincy Jones: My Journey & Passions. Boken Àr full med noter, anteckningar, bilder, anekdoter och allt man kan tÀnka sig. En fantastisk skildring av ett extraordinÀrt liv. Quincy Jones valdes in i Rock and Roll Hall of Fame 2013 och fem Är senare slÀpptes Netflix-dokumentÀren Quincy 2018, som Äret dÀrpÄ vann en Grammy för à rets bÀsta musikfilm. Quincy Jones har nu fÄtt 28 Grammy Awards, fler Àn nÄgon annan nu levande artist.
Med en stor aptit pÄ livet och Àdla drycker har nattugglan Quincy gÄtt igenom lÄnga perioder med sömnbrist. Han pratar öppet med sin dottern Rashida, medproducent till NetflixdokumentÀren Quincy, om sin problematik och hon utrycker en oro för sin pappas hÀlsa. Den visar sig vara befogad. Den 8 januari 2015 drabbas Quincy 81 Är av ett anfall och tas med ambulans till sjukhus i vad man befarar Àr en stroke. Han hamnar i en diabeteskoma med familjen vakandes över honom. Det dröjer fyra dagar innan första livstecknet. NÀr han vaknar kan han inte sÀga vilket Är det Àr, men lÀkarna sÀger att han ska ge det tid. TvÄ mÄnader senare Àr han tillbaka i sitt hus och reflekterar över situationen. Det blir en
varningsklocka för Quincy att göra en stor förÀndring i sin livsstil om han ska överleva.
JAZZEN ĂR AMERIKAS KLASSISKA MUSIK
Quincy Jones valde tidigt att engagera sig i humanitĂ€rt arbete. Ăven om han numera bor i ett av Los Angeles mest exklusiva omrĂ„den prĂ€glades hans uppvĂ€xt av fattigdom. En av hans starkaste drivkrafter har dĂ€rför alltid varit att ge tillbaka till de mindre lyckligt lottade, nĂ„got som definierat hela hans karriĂ€r. Han uttrycker ofta tacksamhet för den positionen han har idag eftersom han vet hur det Ă€r att inte ha nĂ„gonting.
Den 24 september 2016 öppnade det nya Smithsonian-museet för Afroamerikansk historia och kultur i Washington DC i nÀrvaro av bland andra dÄvarande presidentparet Obama, Oprah Winfrey och med Quincy Jones som musikproducent för invigningskvÀllen. Museet visar upp en tuff bild av svarta Amerikas historia, samtidigt som det Àr hyllning till kampen för rÀttvisa, rika kulturgÀrningar och replik i debatten kring rasism. Alla tre Àr hans hjÀrtefrÄgor om du frÄgar Quincy sjÀlv. Att dela med sig till nÀsta generation har ocksÄ varit stor del av hans arbete senaste Ären. Den legendariska musikproducenten ses som en mentor och inspiration till artister och
musiker vĂ€rlden över. Quincy Jones Productions har signat artister som svenska sĂ„ngaren Jonah Nilsson, musikern Jacob Collier och pianisten Alfredo Rodriguez. âQuincy Jones Ă€r anledningen till att jag ville börja producera musikâ, sĂ€ger den amerikanske artisten och musikproducenten Dr Dre, i Netflix-dokumentĂ€ren Quincy.
Som medlem av The Presidentâs Committee on the Arts and the Humanities har Quincy Jones bedrivit lobbyverksamhet för att behĂ„lla musikprogram i de offentliga skolorna, sĂ€rskilt studier inom populĂ€rmusik. âJazz Ă€r Amerikas klassiska musikâ, sĂ€ger han. âEn dag kommer vi att erkĂ€nna detâ.
Under sin livstid har han hunnit trĂ€ffat de flesta av de amerikanska presidenterna och nĂ„gra dussin andra vĂ€rldsledare. Om han satt i en position dĂ€r han kunde pĂ„verka situationen i USA ligger fortfarande rasismen högt pĂ„ listan. Den har han levt med sĂ„ lĂ€nge han kan minnas. NĂ€r vi pratar om det förĂ€ndrade politiska klimatet i Sverige blir han nedstĂ€md. âDet gör ont att se hur det svenska samhĂ€llet blivit mindre öppet. Sverige tog emot oss utan fördomar, hĂ€r fick vi samma möjligheter som alla andra oavsett hudfĂ€rg. Det Ă€r en sorglig utvecklingâ, sĂ€ger Quincy.
Quincy Jones hedras pÄ Hands and Footprints Ceremony pÄ The TCL Chinese Theatre i Hollywood, 2018. Foto: STARMAX/Backgrid UK. Snoop Dogg, Quincy Jones, Dr. Dre, Kareem Abdul-Jabbar Rashida Jones och Usher pÄ Quincy Jones Hand & Footprint Ceremony pÄ TCL Chinese Theatre i Hollywood, 2018. Foto: Sthanlee B. Mirador/Sipa USA
Detta Ă€r min andra visit i Los Angeles och i jazzlegendaren Quincy Jones palatsliknande hem i det exklusiva omrĂ„det Bel-Air, första gĂ„ngen var för fem Ă„r sedan. Men jag mĂ„ste Ă€ndĂ„ nypa mig i armen. Framför mig hĂ€nger de första trumpeterna som Quincy spelade pĂ„ och alla utmĂ€rkelser han fĂ„tt under sin enastĂ„ende karriĂ€r. Och pĂ„ varenda vĂ€gg, hylla och skrivbord runtom i huset finns foton frĂ„n alla platser han besökt och pĂ„ mĂ€nniskor han trĂ€ffat. Det Ă€r nĂ€stan svĂ„rt att ta in hur mycket historia som finns hĂ€r. Det Ă€r en unik samling av amerikanska presidenter, vĂ€rldsledare, kungafamiljer, kĂ€nda artister, idrottsmĂ€n, skĂ„despelare och affĂ€rsmĂ€n. Minnen frĂ„n ett extraordinĂ€rt liv. Men störst plats i bĂ„de hemmet och i hjĂ€rtat har vĂ€nnerna och familjen. Quincy skiner upp som mest nĂ€r han pratar om sina sju barn, eller ârug ratzâ som han
Namn: Quincy Jones.
Yrke: Musikproducent, jazzmusiker, manager, filmproducent, musikarrangör, lÄtskrivare och affÀrsman.
Född: 14 mars, 1933 i Chicago.
Bor: Los Angeles.
Familj: Barnen Jolie, Rachel, Tina, Quincy Jones III, Rashida, Kidada och Kenya plus barnbarn.
Favoritplats i Sverige: Vasamuseet.
Förebild: Nelson Mandela.
kÀrleksfullt kallar dem. NÀr man har sex döttrar och en son, och en hel drös med barnbarn Àr det inte konstigt att man inte har nÄgot hÄr kvar, sÀger han skÀmtsamt.
Med en karriĂ€r som strĂ€cker sig över sju decennier har Quincy Jones dĂ€remot inga planer pĂ„ att dra ner pĂ„ takten. Han har alltid ett nytt projekt pĂ„ gĂ„ng, Ă€ven om han har blivit bĂ€ttre pĂ„ att sĂ€ga nej och att lyssna pĂ„ kroppens signaler. Quincy sĂ€ger att han siktar pĂ„ att bli minst 110â120 Ă„r gammal. Ăr det nĂ„gon som kommer lyckas Ă€r det nog han. Han har redan lurat döden ett par tillfĂ€llen. Livsnjutaren och partydjuret lever helnyktert sedan ett par Ă„r tillbaka och sĂ€ger att han inte saknar alkoholen. Han kĂ€nner sig som ung igen och kreativiteten flödar. Det enda han saknar Ă€r vĂ€nner och familjemedlemmar som gĂ„tt bort. âDet kĂ€nns som att jag förlorar nĂ„gon varje dag och det Ă€r hemsktâ, berĂ€ttar han. âDet Ă€r svĂ„rt för man vet att ingen kommer svarar i telefonen igen. Jag har deras nummer i min telefon. Till Dizzie, Sarah, Ray. Men de kan inte svaraâ, sĂ€ger han sorgset.
Quincy Jones kan se tillbaka pĂ„ en enastĂ„ende karriĂ€r, ett stort humanitĂ€rt arbete, sju barn med fem olika kvinnor, tre Ă€ktenskap och mĂ„nga relationer i bagaget. NĂ€r han fĂ„r frĂ„gan i en tv-intervju om det Ă€r nĂ„got han inte Ă€r bra pĂ„ svarar han âĂ€ktenskapâ och skrattar. Sedan tillĂ€gger han âjag blev aldrig en perfekt pappa, men jag Ă€lskar mina barn innerligtâ. PĂ„ ett stort bord i en passage, i Quincys hus, stĂ„r minnesbilder pĂ„ nĂ€ra och kĂ€ra som inte finns med oss lĂ€ngre i jordelivet, men de Ă€r alltid nĂ€rvarande. Sorgen att bli lĂ€mnad kvar Ă€r pĂ„taglig hos Quincy, 90 Ă„r. Han utrycker samtidigt en stor tacksamhet över allt han har fĂ„tt uppleva. âDet Ă€r inte dĂ„ligt för en kille frĂ„n ghettotâ, sĂ€ger Quincy. Han tittar sig runt i vardagsrummet pĂ„ alla bilderna och sĂ€ger âLife is a trip, honeyâ.
I skrivande stund gör han sig redo för den stora hyllningskonserten som arrangeras i slutet av juli i Los Angeles. Promotionfilmer med personliga hĂ€lsningar frĂ„n Quincy syns i sociala medier. Om gĂ€sterna har tur gör Quincy ett kort gĂ€stframtrĂ€dande, precis som för fem Ă„r sedan under 85-Ă„rsfirandet och hyllningskonserten pĂ„ O2 arena i London. Han uttrycker bĂ„de glĂ€dje och ödmjukhet över att fĂ„ fortsĂ€tta arbeta med det han Ă€lskar. âBe humble with your creativity and graceful with your successâ, sĂ€ger han alltid, en av vĂ€rldens mest Ă€lskade musiker, producenter och mentorer. Jag har haft Ă€ran att dela mĂ„nga fina samtal och middagar med honom genom Ă„ren, jag uppskattar varenda minut och suger Ă„t mig alla ord. Han gav mig en present ocksĂ„, hans senaste bok 12 Notes: On Life and Creativity. En bok full av lĂ€rdomar och strategier som hjĂ€lpt honom att leva ett liv i kreativitet, i hela 90 Ă„r. Det Ă€r ett minst sagt extraordinĂ€rt liv och en overklig vĂ€nskap, jag tror jag mĂ„ste nypa mig i armen en gĂ„ng till.
Quincy Jones Ă€lskar svensk mat och Lisa Elmqvist pĂ„ Ăstermalmstorg var ett av hans favoritstĂ€llen. PĂ„ bild: Chefredaktör Lina Bielsten med Quincy i saluhallen under ett av hans besök i Sverige.KARL DYALL
JOACHIM BERGSTRĂM
RENNIE MIRRO
GĂTA LEJON, STOCKHOLM
3, 10 & 17
DECEMBER
BILJETTER ALLTHINGSLIVE.SE
Det fanns en tid nÀr vÀrldens frÀmsta jazzmusiker samlades och levde hÀr i Sverige. Efter den hyllade SVT-dokumentÀren kommer nu lÄngfilmen om jazzlegenderna och deras avtryck som Àn idag hörs i svensk musik. Hur var det att vÀxa upp som barn till dessa jazzlegender? Magasinet möter Eagle-Eye Cherry och Mikael Gordon Solfors, i ett samtal om utanförskap och dysfunktionella familjer men ocksÄ kÀrlek och stolthet att föra arvet efter deras fÀder vidare.
TEXT: LINA BIELSTEN
FOTO: SEAN LEWTHWAITE & ARKIVBILDER
Som barn till de stora jazzlegenderna bÀr vi bÄde pÄ dur och moll.
MIKAEL GORDON SOLFORSDexter Gordon och till höger hans son Mikael Gordon Solfors.
NĂ€r Ăstermalmshallen sĂ„g dagens ljus i slutet av 1800-talet föddes Ă€ven en annan kulturskatt pĂ„ andra sidan Atlanten; jazzen. JazzstjĂ€rnorna blev den tidens rockstjĂ€rnor och under mitten av 1900-talet och framgent lĂ„g artister som Dexter Gordon och Miles Davis pĂ„ topplistorna. Ella Fitzgerald, Dexter Gordon, Don Cherry, Quincy Jones med flera kom till Europa och framför allt Danmark och Sverige pĂ„ 1950- och 60-talet. HĂ€r fick jazzartisterna spela och upptrĂ€da, vilket inte var möjligt pĂ„ samma inkluderande sĂ€tt i deras hemlĂ€nder pĂ„ grund av rasism och stereotypa uppfattningar. Men i Sverige möttes de bĂ„de av en vĂ€nlighet och en stor kĂ€rlek till jazzen. Vissa av artisterna bildade egna kollektiv i Sverige och familjer.
â Det Ă€r en enda lĂ„ng kĂ€rlekshistoria, sĂ€ger vĂ€rldsstjĂ€rnan Dexter Gordon i den hyllade SVT-dokumentĂ€ren âNĂ€r jazzlegenderna kom till Sverigeâ.
I SVT-dokumentĂ€rens sex avsnitt fĂ„r vi följa kĂ€rlekssagorna genom flera av familjemedlemmarna till de stora stjĂ€rnorna. TvĂ„ av dem sitter mittemot mig just nu i Ăstermalmshallen för att prata om den kommande lĂ„ngfilmen. Det Ă€r jazzbarnen Mikael Gordon Solfors och Eagle-Eye Cherry, eller âthe jazz bratsâ som Eagle-Eye skĂ€mtsamt kallar dem. Peter Getz, Jamil Shihab, Malou Harris Meilink, Rennie Mirro och Quincy Jones III rĂ€knas ocksĂ„ in i klungan.
â Min pappa Dexter Gordon kom till Sverige i en tid dĂ„ den hĂ€r typen av musikanter var âikonifieradeâ, de var exotiska och briljanta, berĂ€ttar Mikael. Dexter var en âsuperstarâ nĂ€r han kom hit och behandlades som det. Det var en kulturrevolution, folk gick man ur huse för att se honom spela.
Amerikanskfödde Dexter Gordon rĂ€knas som en av de bĂ€sta tenorsaxofonisterna genom tiderna och en av de absolut största musikerna inom Bebop. Med hela vĂ€rlden som arbetsplats och hĂ€ngivna fans i vartenda land han besökte valde Dexter att bosĂ€tta sig i Danmark och Sverige, under nĂ„gra Ă„r. Ett av Dexters mest kĂ€nda fans i nutid Ă€r före detta amerikanske presidenten Barack Obama. Jazzentusiasten Obama inspirerades mycket av flera skivomslag frĂ„n jazzikonen, bland annat âDexter Gordon â Our man in Parisâ och resultatet blev pastischen âBarack Obama â Our man in DCâ som prydde affischerna i hans presidentvalskampanj 2012. Obamas ansikte i siluett precis som Dexter Gordons. Det kan inte bli större Ă€n sĂ„ för musikern som slogs bĂ„de för jazzen, den amerikanska medborgarrĂ€ttsrörelsen och sitt eget vĂ€rde.
VisionÀren och initiativtagaren till filmprojekten om jazzens ikoner och musikarvet Àr Mikael Gordon Solfors, i nÀra sam-
arbete med regissören Manal Masri och produktionsbolaget Mastiff. Serien gĂ„r att se pĂ„ SVT Play och just nu pĂ„ klippbordet ligger Ă€ven dokumentĂ€rfilmen som ska visas pĂ„ flera internationella filmfestivaler nĂ€sta Ă„r. KĂ€rnan i hela historien Ă€r jazzbarnen och i sjĂ€lva verket var originaltiteln just âJazzbarnenâ. Men SVT valde att Ă€ndra i slutskedet av projektet, ordet jazzlegender ansĂ„gs vara mer kommersiellt och sĂ„ blev det.
â Oavsett titel var det avgörande att bland andra Eagle-Eye Cherry, Peter Getz, Rennie Mirro, Quincy Jones III och jag sjĂ€lv skulle fĂ„ en möjlighet att berĂ€tta om vĂ„rt perspektiv, sĂ€ger Mikael. Ett nytt perspektiv. Vi vill inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt sĂ€tta vĂ„ra fĂ€der pĂ„ en pidestal, utan det handlar om att föra in den hĂ€r historien i samtiden.
Eagle-Eye poÀngterar ocksÄ att det Àr en del av svensk historia som mÄnga inte vet om. Just dÀrför ser han ett behov av att den berÀttas och speciellt i ett Sverige som han anser vara mer polariserat Àn nÀr hans pappa Don Cherry kom hit.
â NĂ€r jag Ă€r utomlands fĂ„r jag ofta frĂ„gan som musiker: Hur kommer det sig att Sverige producerar sĂ„ mycket internationell musik och har sĂ„ mĂ„nga duktiga lĂ„tskrivare? DĂ„ svarar jag alltid att det ju började dĂ„. Med just dessa ikoner som kom till Sverige och började jobba med svenska musiker. Sedan har framgĂ„ngen utvecklats och vuxit till vad den Ă€r idag.
I dag Ă€r Eagle-Eye Cherry, Mikael Gordon Solfors, Quincy Jones III och Rennie Mirro sjĂ€lva framgĂ„ngsrika kulturutövare som stolt bĂ€r arvet efter deras fĂ€der vidare. Ăven flera av Sveriges nutida största artister har direkta kopplingar till denna period av jazzinvandring.
JAZZEN SOM FRIHETSRĂRELSE
SammanhĂ„llningen i jazzen var stark. För dĂ„tidens musiker handlade jazzen ofta om frigörelse frĂ„n förtryck, att skapa sin frihet. MĂ„nga artister och Ă€ven andra mĂ€nniskor lĂ€mnade USA pĂ„ grund av raspolitiken, flera av dem landade i Sverige. HĂ€r blev de accepterade som stora musiker trots sin hudfĂ€rg, nĂ„got som pĂ„ sextio- och sjuttiotalet var sĂ€llsynt hemma i USA dĂ€r rasismen Ă€ven fanns i musikbranschen och pĂ„ klubbarna. De amerikanska musikerna upplevde att de behövde vara dubbelt sĂ„ bra om de skulle göra nĂ„got, att hela tiden bevisa sig sjĂ€lva. Samtidigt var det en politiskt turbulent period i USA med en pĂ„gĂ„ende kamp för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter och âthe black powerâ-rörelsen vĂ€xte sig allt starkare. Det var farligt att röra sig ute och mĂ„nga var rĂ€dda för sina liv.
â NĂ€r jag kom till Sverige i början av sjuttiotalet fanns en stark energi frĂ„n politiskt medvetna mĂ€nniskor som var
vÀrlden, sÀger Rennie Mirro. Att jag nu dessutom valt samma yrke som bÄde min farfar och min pappa visar hur starkt det arvet sitter i oss.
Jazzen har varit en stor inspirationskĂ€lla för mĂ„nga artister och jazzikonernas influenser kan höras i det âsvenska musikundretâ, i allt frĂ„n vĂ€rldens största popartister till Swedish House Mafia.
â NĂ€stan alla rytmer och melodier du hör i dag kommer frĂ„n en gammal jazzskiva. Det började med att DJ:s samplade frĂ„n jazzmusiken och lade pĂ„ âbeatsâ, sĂ€ger Quincy Jones III, som bland annat producerat lĂ„tar med 2Pac och IceCube.
Bebop lever kvar i dagens hip hop-musik som har ett helt annat uttryck men Àven den handlar om befrielse frÄn förtryck. Den handlar om frihet. För Eagle-Eye Àr jazzen som luft, vatten och mat. Det Àr livet.
â SĂ„ lĂ€nge jag kan minnas har jazzen funnits dĂ€r. I min pappas liv var det sĂ„ konstant, det fanns ingen början, mitten eller slut. Den var alltid nĂ€rvarande. Och min pappa lyssnade pĂ„ alla möjliga sorters musik. NĂ€r han spelade musik dĂ„ var pappa hemma, han var inte pĂ„ turnĂ©. Ofta var det mycket skratt och andra musiker som hĂ€ngde hemma. SĂ„ nu nĂ€r jag lagar mat, dĂ„ Ă€r det alltid jazz som ska spelas. Det fĂ„r mig att mĂ„ bra och kĂ€nna mig levande.
intresserade av samma musik. Det kÀndes som jag hittat hem igen, berÀttar bluesartisten Eric Bibb i dokumentÀren.
Eric Bibbs pappa Leon Bibb, var en av de mer framstÄende afroamerikanska folksÄngarna pÄ 1950- och tidigt 60-tal, han var dessutom skÄdespelare och aktivist. Leon Bibb tog med sin familj pÄ besök i Sverige och vad Eric inte visste dÄ var att han sjÀlv skulle ÄtervÀnda nÄgra Är senare. Han bildade familj med Francine Lee Mirro-Finer och med henne fick han sonen Rennie Mirro.
I Sverige fann de amerikanska stjÀrnorna en fristad och svenskarna i sin tur berikades med nya influenser och ett mÄngkulturellt musikarv. Idag Àr Sverige vÀrldens tredje största exportör av hits per capita och ett land som med respekt nÀmns i de mest skilda genrer.
â Dessa artister öppnade upp fĂ€ltet för svensk musik, redan tidigt fick vi in mycket influenser i ett land som lĂ„g sĂ„ lĂ„ngt bort och ganska isolerat. Det tror jag Ă€r en bidragande orsak till att Sverige Ă€r sĂ„ framĂ„t och stora inom just musik-
Ăven Mikaels uppvĂ€xt har prĂ€glats av jazzmusiken. Om han skulle fĂ„ ta med sig en enda sak till en öde ö vĂ€ljer han albumet âJazz pĂ„ Svenskaâ utgiven 1964 med Jan Johanson som bland annat innehĂ„ller en tolkning av âVisa frĂ„n Utanmyraâ, som för alltid kommer att vara tidlös. Det Ă€r det enda albumet han aldrig skulle tröttna pĂ„, konstaterar Mikael, som ser sig sjĂ€lv mer som en moll-kille Ă€n en dur-kille.
â Jazzen för mig Ă€r Amerikas egentliga kulturskatt. Den konstform som Ă€r skapad i Amerika och gĂ„tt pĂ„ export. DĂ€r bland andra Quincy Jones varit ambassadör för den kulturskatten i flera decennier.
Att föra det arvet vidare till nÀsta generation beskriver Mikael som ett kall.
â Det Ă€r viktigt att berĂ€ttelsen kommer fram och vi vill skapa en förstĂ„else kring den âimpactâ jazzen haft som konstform. Det var som Eva Beckman, dĂ„varande kulturchef pĂ„ SVT, sa till mig i ett möte om vĂ„rt projekt: âHerregud, detta Ă€r verkligen en hittills icke berĂ€ttad historia. Det hĂ€r Ă€r ju att jĂ€mstĂ€lla med om Prince, Michael Jackson och BeyoncĂ© hade kommit till Sverige samma epok, de har samma status som jazzikonerna hade pĂ„ sin tid.â
Flera av dÄtidens frÀmsta jazzartister besökte Sverige regelbundet och nÄgra fÄ hade landet som sin bas, dÀribland
Dexter Gordon, Don Cherry, Stan Getz och Quincy Jones. Eftersom arrangörerna pĂ„ den tiden sĂ€llan hade rĂ„d att flyga över hela bandet tog man bara in solisterna. De utlĂ€ndska jazzstjĂ€rnorna fick dĂ€rför spela med svenska elever pĂ„ musikhögskolor och kommunala musikskolor. Ăven med flera av de fantastiska jazzmusiker som redan fanns i Sverige dĂ€ribland Jan Johansson, Egil Johansen, George Riedel, Bernt Rosengren och Lars Gullin.
â Deras ankomst pĂ„verkade en hel generation som fick en unik chans att spela med dessa vĂ€rldsstjĂ€rnor, nĂ„got de aldrig hade fĂ„tt göra annars, sĂ€ger Mikael. Musikelever fick kompa och kĂ€nna hur de sĂ€tter allt och Ă€r med i den hĂ€r âvibenâ. Och svenska musiker fick gigga med sina förebilder â vilken gĂ„shudskĂ€nsla! Det Ă€r ju grunden till allt och det finns sĂ„ mĂ„nga fina historier kring det hĂ€r som man ocksĂ„ kan se i dokumentĂ€ren, dĂ€r jazzen pĂ„ nĂ„got sĂ€tt Ă€r den gemensamma nĂ€mnaren. SĂ„ jazzen betyder allt!
WHEREVER I LAY MY HAT THAT IS MY HOME Genom dokumentÀren och lÄngfilmen fÄr tittarna ta del av
unikt musik- och bildmaterial. Men detta Àr Àven familjernas historia, ett narrativ som inte tidigare lyfts fram eller berÀttats. En historia som ofta bÀr en mörkare ton om en stÀndig saknad och oförstÄelse för fÀder som inte tog ansvar dÄ turnélivet i vÀrlden fortsatte och familjerna blev kvar. Det Àr dessutom de svenska musikernas historia, musiker som gavs en unik möjlighet att fÄ spela med vÀrldsartister som de annars bara kunnat drömma om. De fick leva ut sina drömmar tillsammans med dÄtidens ikoner och bli en del av ett kollektiv. Utbyten som i flera fall utvecklades till livslÄng vÀnskap.
â Vi som har vuxit upp i dessa kretsar och i olika familjekonstellationer bĂ€r bĂ„de pĂ„ sorg och glĂ€dje, sĂ€ger Mikael Gordon Solfors. Vi alla kan nog âstĂ€mma inâ i en viss form av unison sorg, för den historien som aldrig förmedlats tidigare om en dysfunktionell uppvĂ€xt. Vi jazzbarn delar naturligtvis alla olika öden, men det vi har gemensamt Ă€r att vi alla Ă€r barn till fantastiska musiker men kanske inte alltid lika fantastiska fĂ€der. Mödrarna fick i mĂ„ngt och mycket bĂ€ra oket och blev ofta dĂ€rtill ifrĂ„gasatta av en oförstĂ„ende omvĂ€rld. Det tyckte jag var vĂ€rt att lyfta upp som perspektiv till vĂ„r
story om dessa enorma giganter som kom till Sverige. Sedan finns det en sjÀlvklart en viktig trÄd i berÀttelsen som handlar om musiken, hur den har pÄverkat kommande generationer. Och pÄ toppen av det har vi givetvis det politiska perspektivet, med diskussionen om det var bÀttre dÄ eller om det Àr bÀttre nu.
Med en mĂ„ngkulturell bakgrund och ett kringflackande liv med sina familjer kommer ocksĂ„ utmaningar. BĂ„de Eagle-Eye Cherry och Mikael Gordon Solfors har upplevt en tid nĂ€r det var svĂ„rt att passa in, oavsett var de befann sig. â Jag vĂ€xte upp dĂ€r Sverigedemokraterna har sitt nĂ€ste i norra SkĂ„ne, men dĂ„ var det inte sĂ„ mycket hudfĂ€rg som spelade in, sĂ€ger Eagle-Eye. Det var mer om man var annorlunda, vilket för mig var mitt krulliga hĂ„r. Jag ville ha lugg pĂ„ sjuttiotalet som de andra killarna och det gick ju inte alls med mitt hĂ„r⊠Men jag kunde lika gĂ€rna retas för att vara ânollĂ„ttaâ, dĂ„ var det fel. SĂ„ jag började prata skÄÄÄÄÄnska direkt. NĂ€r jag sedan flyttade till New York blev jag istĂ€llet âlantisâ och var annorlunda pĂ„ ett annat sĂ€tt. DĂ„ var jag killen frĂ„n landet mitt i storstaden. Det var svĂ„rt att passa in var man Ă€n hamnade.
För Mikael var det vÀrre, han beskriver hela sin uppvÀxt som
vÀldigt tuff. I hans omgivning fanns inte nÄgon att relatera till eller söka tröst hos.
â Alla vi jazzbarn har olika erfarenheter, sĂ€ger Mikael. Rastlösheten och rotlösheten finns nog gemensamt hos alla men pĂ„ olika nivĂ„er. I mina ögon fick till exempel Eagle-Eye vĂ€xa upp i en funktionell familj med ett kollektiv runtomkring, medan i mitt fall var den totalt dysfunktionell. Jag törstade efter tryggheten och stabiliteten, och jag upplevde att jag alltid var utsatt. Som ung hade jag stort afro och mycket mörkare pigmentering, sĂ„ min uppvĂ€xt var sjukt jobbig i och med att jag var den enda med en annan hudfĂ€rg i min skola under alla nio Ă„r. Det var stĂ€ndiga glĂ„pord och jag fick höra n-ordet i varje steg jag tog. DĂ€rtill att ingen i min nĂ€rhet sĂ„g ut som jag eller kunde lĂ€ra mig basala grejer som till exempel hur jag skulle sköta mitt afrohĂ„r.
Flera av jazzbarnen berĂ€ttar om en orosfylld barndom. De fĂ„r gĂ„ omvĂ€gar för att inte drabbas av hat eller hamna i slagsmĂ„l enkom för sitt utseende. Quincy Jones III beskriver sin uppvĂ€xt i Sverige dĂ€r han dagligen blir kallad för ân-ordetâ och ofta blir slagen av sina antagonister. Det fanns en problematik att ens röra sig i vissa omrĂ„den i Stockholm. Rennie Mirro förklarar hur han knappt vĂ„gade byta tĂ„g vid Slussen av rĂ€dsla för vad som kunde hĂ€nda eller vilka som vĂ€ntade dĂ€r.
Varje jazzbarn har sin unika historia, hur mycket de umgicks med sina förÀldrar och hur deras barndom har prÀglat dem. Men den gemensamma nÀmnaren Àr jazzen och musiken som pÄgick konstant. För Mikael saknades dÀremot en vardag med pappa Dexter som stÀndigt var pÄ turné. Som barn fick han fÄnga varje minut han kunde fÄ med sin pappa.
â Jag kommer ju ihĂ„g vartenda möte, varje ögonblick. SĂ„ fort jag börjar prata om det blir jag berörd, för det betyder sĂ„ pass mycket. Och nĂ€r man befann sig i det dĂ€r rummet med likasinnade och ofta med stark prĂ€gel av afroamerikansk kultur sĂ„ kĂ€nde man sig förunnad för det var precis sĂ„ man ville att vĂ€lden skulle se ut. Alla var mer eller mindre lyckliga i den icke-fördömande och kokande gemenskapen, dĂ€r musiken och konsten var stĂ€ndigt nĂ€rvarande. Men nĂ€r min pappa och det dĂ€r rummet försvann och det inte fanns nĂ„gon trygghet lĂ€ngre krackelerade allt, sĂ€ger Mikael med darrande röst.
Som barn var hans lÀngtan som störst att finna en trygghet pÄ hemmaplan i en dysfunktionell omgivning. Idag har Mikael andra drömmar. Med utgÄngspunkt i Stockholm vill han nu leva i hela vÀrlden.
â Detta har ocksĂ„ pĂ„verkat mitt signalvĂ€rde till min son Dexter, som Ă€r döpt efter min pappa. Jag och hans mamma
Jessica Àr sÄ lyckliga över att han ska fÄ gÄ i en multikulturell internationell inriktad skola med 50 procent internationell lÀroplan och 50 procent svensk lÀroplan. GrundsprÄket i skolan frÄn förskola och uppÄt Àr engelska och skolans ambition Àr att bygga en plattform för att eleverna ska bli vÀrldsmedborgare. Det betyder sÄ otroligt mycket för mig, eftersom jag vill ge honom de möjligheter som vi sjÀlva inte hade.
Eagle-Eye beskriver en nĂ„got lugnare familjesituation trots att pappa Don Cherry, precis som sina kollegor, ofta reste runt. Den stabila punkten var mamma Monika âMokiâ Cherry. Hon tog med hela familjen pĂ„ turnĂ©erna, gjorde dekorationer till bandets spelningar och skapade ett hem nĂ€r de var pĂ„ resande fot. Det spelade ingen roll om de bodde pĂ„ hotell eller i buss, Moki hade alltid ett stormkök med sig.
â JĂ€mfört med mina kompisar som var âmilitary bratsâ och saknade en stabil punkt sĂ„ hade vi Ă€ndĂ„ huset i SkĂ„ne. Oavsett om vi var i USA ett Ă„r eller pĂ„ turnĂ©, sĂ„ Ă„tervĂ€nde vi alltid till TĂ„garp. Det Ă€r fortfarande nĂ„got jag delar med syrran Neneh, sĂ„ det Ă€r dĂ€r man hamnar i slutĂ€ndan.
Han minns bÄde lyckliga stunder och en del dramatiska perioder nÀr förÀldrarnas relation gick upp och ner, för att helt ta slut pÄ 1980-talet. Men nÀr Don Cherry var hemma var han en vÀldigt nÀrvarande pappa.
â Det viktigaste pappa gav mig var att jag kĂ€nde att han Ă€lskade mig bortom allt, och Ă€ven nĂ€r vi stĂ„ngades sĂ„ fanns alltid den villkorslösa kĂ€rleken. Och det Ă€r vĂ€l det bĂ€sta man kan ge som förĂ€lder tycker jag.
Eagle-Eyes systrar Neneh Cherry och Titiyo Ă€r bĂ„da framgĂ„ngsrika artister. Ăven systerbarnen har gett sig in i musiken och en av dem har redan rönt stora framgĂ„ngar.
â Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att se syskonbarnen. Att det bara hĂ€nder, att det ligger dĂ€r och pyr i dem. Med min 12-Ă„riga dotter Daisy vet jag dĂ€remot inte Ă€nnu. Hon har mĂ„nga talanger, hon Ă€r fysisk och har Ă€gnat sig Ă„t bĂ„de dans och gymnastik. Vi köpte ett DJ-bord till henne som hon mixade med en del, men jag ser inga tecken just nu att det blir musiken i framtiden för henne.
Vad han frÀmst vill föra vidare till sin dotter Àr nÄgot som hans förÀldrar var vÀldigt duktiga med: att leva.
â Jag brukar sĂ€ga att mina förĂ€ldrar var de mest fascinerande mĂ€nniskorna jag trĂ€ffat och de levde verkligen, Ă€ven om de bĂ„da gick bort alldeles för tidigt. Men de var stĂ€ndigt i nuet, pĂ„ ett sĂ€tt som jag inte Ă€r och det hoppas jag kunna föra vidare. Jag vill inte att min dotter ska hamnar i hamsterhjulet
för tidigt, jag vill att hon kommer ivÀg och reser, upptÀcker vÀrlden. Det Àr viktigt.
ETT MINDRE ĂPPET SVERIGE
Eagle-Eye vÀxte upp i bÄde Sverige och USA och gick i gymnasiet pÄ The High School of Performing Arts i New York, Àven kÀnd som "Fame-skolan". Som ung var Eagle-Eyes första tanke att inte vÀlja musiken eller försöka gÄ i sin framgÄngsrika pappas fotspÄr. Det var alldeles för stora skor att fylla kÀnde han. DÀremot trivdes han bra pÄ scenen och fÄ vara lite av en clown. DÀrför valde Eagle-Eye teatern och började jobba som skÄdespelare. Men efter ett tag knackade musiken pÄ dörren och han ville testa sig fram. Det var inte nÄgon dans pÄ rosor frÄn start. Eagle-Eye berÀttar hur enkelt det var att lÀra sig tekniken, men desto svÄrare att kÀnna en koppling och hitta sin egna röst. Men en dag hÀnder nÄgot.
â Jag minns sĂ„ vĂ€l nĂ€r jag började jamma med folk i skolan och försvann in i musiken första gĂ„ngen. âWow, what the f-ck just happened? Jag kom in i en annan sfĂ€r och fick en sĂ„n otrolig kick. Precis som du kan uppleva i en publik, nĂ€r det bara sker och taket nĂ€stan lyfter. Det Ă€r sĂ„nt man vill att andra ska fĂ„ uppleva, berĂ€ttar Eagle-Eye.
Han ringer till pappa Don Cherry för att berÀtta vad han varit med om.
â Pappa bara garvade i telefonen för det var ju det hĂ€r han hade snackat om i alla Ă„r. âyou gotta feel it, you gotta feel itâ, skrattar Eagle-Eye.
1997 slÄr Eagle-Eye Cherry igenom med jÀttehiten Save tonight och albumet Desireless 1997. TitelspÄret Àr en cover av pappa Don Cherrys lÄt frÄn hans album Relativity Suite. TyvÀrr fÄr Don Cherry aldrig uppleva sonens stora framgÄng, tvÄ Är tidigare har han förlorat kampen mot levercancer.
NÀr magasinets chefredaktör i höstas trÀffade Quincy Jones pratade han om det förÀndrade politiska klimatet i Sverige. Quincy uttryckte en sorg över hur samhÀllet blivit mindre öppet, i det land som vÀlkomnat honom och mÄnga andra med hans bakgrund. Vad tror ni era pappor skulle tycka om de kom till Sverige idag?
â Om Dexter fortfarande hade levt skulle han inte sĂ€tta sin fot i det hĂ€r landet idag, svarar Mikael.
â Det skulle rĂ€cka med ett besök sĂ„ hade han vĂ€nt tillbaka, det Ă€r sĂ„ pass infekterat. Om jag ser pĂ„ den romantiserade bilden som fanns under sextiotalet nĂ€r de kom hit och blev ikoner. De blev inte dömda pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Den krassa san-
ningen Àr att jag inte tror att Sverige idag hade varit landet för Dexter att bo i, inte sÄ som jag kÀnde honom. Min pappa var alldeles för spirituell och sensitiv, sÄ han hade pÄverkats av alla negativa strömmar.
Don Cherry hade ocksÄ varit besviken över dagens Sverige tror Eagle-Eye.
â Min pappa vĂ€xte upp som svart i USA och kunde inte ens rösta i alla stater pĂ„ 1960-talet. NĂ€r han sedan kom till Sverige tyckte han det var fantastiskt! Men i dag hade han skakat pĂ„ huvudet Ă„t hur det ser ut, han hade varit jĂ€tteledsen. Men det Ă€r ju Ă€nnu vĂ€rre i USA. Det finns inte jĂ€ttemĂ„nga stĂ€llen dĂ€r det inte Ă€r polariserat. PĂ„ sjuttiotalet fanns i alla fall en form av spiritualism och man försökte komma varandra nĂ€rmare. Min pappa var ocksĂ„ inne i den resan med musiken och sig sjĂ€lv. Den finns tyvĂ€rr inte alls idag.
Quincy Jones Ă€r kĂ€nd för att strö citat omkring sig. Hans senaste bok â12 Notes: On Life and Creativityâ Ă€r fylld av just livsmotton och visdomar. Har era pappor ett uttryck eller motto som ni tagit till er?
NĂ€r min pappa skulle ut pĂ„ turnĂ© och vara borta i en hel mĂ„nad sa han Ă€ndĂ„ alltid: âSee you in a minuteâ. Som barn tog jag det bokstavligt och förstod inte riktigt⊠Det dröjde ju lĂ€ngre Ă€n sĂ„, skrattar Eagle-Eye. Men alla som kĂ€nde min pappa visste att det var sĂ„n han var. Avsked var inte sĂ„ dramatiskt för honom och dĂ€r Ă€r jag nog likadan. Jag tycker det Ă€r kul att fĂ„ sakna vĂ€nner jag inte sett pĂ„ lĂ€nge och jag behöver inte veta vad de gjort hela tiden frĂ„n sociala medier. Jag sĂ€tter mig hellre ner och snackar med dem om livet nĂ€r vi vĂ€l ses.
Dexter Gordon var en citatmaskin med en sÀck av visdomsord att plocka ur. Men i hans frÄnvaro lyckades Mikael i tonÄren hitta en annan faderlig mentor i Anders Carlberg, Fryshusets grundare, stÀndigt och alltid pÄverkande och inkluderande. Anders var en outtröttlig och modig eldsjÀl som trodde pÄ mÀnniskor ingen annan trodde pÄ. Mikael berÀttar att Anders och hans pappa Dexter hade en sak gemensamt.
â Anders sa alltid âSlĂ„ dem inte pĂ„ kĂ€ften, slĂ„ dem med hĂ€pnadâ. Dexter sa samma sak: âDazzle themâ. Oavsett vem du pratar med av oss jazzbarn som kĂ€nt ett utanförskap, sĂ„ ligger det i vĂ„r sjĂ€l hur vi för oss och hur vi pratar. Man var alltid tvungen att vara lite bĂ€ttre Ă€n alla andra för att kunna Ă€ga rummet och för mig, trots att jag Ă€r svenskfödd, blev det till exempel viktigt att anvĂ€nda det svenska sprĂ„ket som ett vapen för att kunna leda och pĂ„verka med bĂ„de entusiasm och energi och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„ mĂ€nniskor att förstĂ„ att jag hade ett vĂ€rde. Det har varit grunden i hela mitt liv, att alltid jobba
âOur Man in Parisâ, en av Dexter Gordons skivomslag (t.v) som Barack Obama sjĂ€lv valde som inspiration till hans tolkning âOur Man In DCâ (t.h) i valkampanjen 2012.
Ăverst: Quincy Jones med bland andra Arne DomnĂ©rus.
hÄrdare. Det ligger dÀr genetiskt och om vi inte presterade bÀttre hade vi inte en chans.
Eagle-Eye beskriver hur pappa Don Cherry utsÀttes otaliga gÄnger för rasism och motstÄnd. DÄ kunde han bara genom sitt leende avvÀpna sina antagonister, sÄ att deras uttalanden och Äsikter aldrig fick nÄgot fÀste. Men det var inget falskt eller pÄklistrat leende, det var Àkta.
â âHe just gave them his smile and moved onâ, sĂ€ger EagleEye och ler, inte helt olik sin pappa. Det var ju helt otroligt hur han kunde göra det dĂ€r. Men samtidigt sorgligt med allt de fick gĂ„ igenom pĂ„ den tiden. De fick blunda för mycket och gjorde vad de kunde för att överleva. âBut they took that shit and then they blew their mindsâ, sĂ€ger han stolt.
Det finns en rolig anekdot med en annan framgĂ„ngsrik amerikansk artist i huvudrollen. Eagle-Eye berĂ€ttar historien om nĂ€r Stevie Wonder medverkar i en intervju och fĂ„r frĂ„gan âIt must have been hard to be blind all your life?â. VarpĂ„ han svarar âYes, but at least I am not blackâ.
Hur ser ni pÄ jazzens framtid?
â Om vi tittar pĂ„ tiden nu, efter att flera av jazzgiganterna har gĂ„tt bort eller inte stĂ„r pĂ„ scen lĂ€ngre, sĂ„ har festivalerna
utvecklats, menar Mikael. FrÄn att ha varit vÀldigt nischade och smala i det vi traditionellt kallar jazz, Àr det inslag av jazz, soul och RnB. Och jag tror att jazzen i framtiden kommer vara en fusion av mycket. En mixad konstform.
â Miles Davis var vĂ€l den sista stora jazzstjĂ€rnan, sĂ€ger Eagle-Eye. Sedan fanns inga efter honom och dĂ„ började festivalerna fylla pĂ„ med andra genrer. Nu tror jag inte ens att man förvĂ€ntar sig jazz pĂ„ en jazzfestival lĂ€ngre. Man vet att det Ă€r blandad musik.
I USA spelades jazz frÀmst pÄ smÄ jazzklubbar, till skillnad frÄn i Europa och övriga delar av vÀrlden dÄ jazzen fick ta plats i konserthallar och större arenor.
Som jazzmusiker nÄdde man helt enkelt en bredare publik, medan jazz i USA fortfarande Àr nischat.
â Jag blev jĂ€ttefrustrerad nĂ€r jag gick i skolan dĂ€r, berĂ€ttar Eagle-Eye. Att man inte hade nĂ„gon slags kurs inom jazzhistoria. Jazz var inte en del inom amerikansk historia, vilket jag tyckte var supermĂ€rkligt. Det skulle vara som om tyskarna inte skulle lĂ€ra sig om Beethoven eller Mozart. Jazzen Ă€r ju nĂ„got som USA har gett vĂ€rlden, men det Ă€r inget man pratar om âbecause it was blackâ.
âDet hĂ€r Ă€r ju att jĂ€mstĂ€lla med om Prince, Michael Jackson och BeyoncĂ© hade kommit till Sverige samma epok, de har samma status som jazzikonerna hade pĂ„ sin tid.
EVA BECKMAN, TIDIGARE KULTURCHEF PĂ SVT
Detta Ă€r en av orsakerna till att filmprojektet med jazzlegenderna har en nĂ„got högtravande ambitionsnivĂ„, som initiativtagaren Mikael Gordon Solfors sjĂ€lv beskriver det. â Det handlar om ett eftermĂ€le, att pĂ„minna om denna kulturskatt. Tankarna pĂ„gĂ„r oavbrutet i mitt huvud. DĂ€rför blir vi ocksĂ„ sĂ„ rörda över alla reaktioner frĂ„n dokumentĂ€ren och att det nu ocksĂ„ skapas en lĂ„ngfilm som kommer att visas pĂ„ filmfestivaler. Idag saknas det renodlade jazzstjĂ€rnor, men formsprĂ„ket och konsten finns kvar. Min och vĂ„r förhoppning med filmen Ă€r att den kan pĂ„verka en ny generation bĂ„de till bĂ€ttring rent socialt, men framför allt att ta till sig musikhistoriens vĂ€rde och föra det vidare.
Eagle-Eye Cherry och Mikael Gordon Solfors beskriver drömskt Stockholm under en tid nÀr det fanns mer Àn ett tjugotal klubbar att vÀlja mellan för att uppleva livemusik, men som nu har försvunnit av olika anledningar. Fasching, Nalen, Glenn Miller Café och Stampen Àr nÄgra av de stÀllen som tappert försöker hÄlla jazzen vid liv, en insats som bÄde Eagle-Eye och Mikael berömmer dem för.
NÀr det gÀller bÀsta tipset för att uppleva livemusik i vÄr kÀra huvudstad i dag sÀger de unisont: KÀgelbanan pÄ Mosebacke. Den största scenen pÄ Södra Teatern i Stockholm Àr bÀst oavsett om du stÄr pÄ scen eller i publiken, i alla fall om du frÄgar tvÄ musikerproffs som arrangerat eller upptrÀtt merparten av sina yrkesverksamma liv.
Som framgÄngsrika kulturutövare sjÀlva, har ni sÀkert förebilder i musikvÀrlden. Vilka har ni trÀffat eller vill ni möta?
â Det var vĂ€ldigt hĂ€ftigt nĂ€r jag fick göra ett samarbete med Santana (mexikanskfödd amerikansk gitarrist och sĂ„ngare, och tiofaldig Grammyvinnare, reds.anm.), sĂ€ger Eagle-Eye Cherry. Santana Ă€r ju en fantastisk person och en tĂ€nkare. Genom att jag spelade konsert med honom fick jag ocksĂ„ chansen att trĂ€ffa flera artister jag sĂ„g upp till. Santana kĂ€nde min pappa och hade velat göra nĂ„got med honom, men de hann inte eftersom min pappa gick bort. Men han signerade sin platinumskiva med en personlig hĂ€lsning till mig som handlade om min pappa ocksĂ„, det var ett stort ögonblick.
â Det Ă€r svĂ„rt att vĂ€lja en person nĂ€r man trĂ€ffat sĂ„ otroligt mĂ„nga stora artister i sin uppvĂ€xt, sĂ€ger Mikael. Bara sex Ă„r gammal satt jag i knĂ€t pĂ„ Ella Fitzgerald. Skulle jag vĂ€lja en förebild blir det snarare nĂ„gon i politikens vĂ€rld. Mitt engagemang ligger i samhĂ€llsfrĂ„gor sĂ„ jag Ă€r mer âstar struckedâ av Olof Palme, Tage Danielsson, Robert Kennedy och sjĂ€lvklart Barack Obama. Sedan Ă€r jag gammal trummis sĂ„ hade jag bara fĂ„tt sitta i tio minuter med Jeff Porcaro (bandet Totos första trummis, reds.anm.) hade jag dött.
Eagle-Eye flikar in att Barack Obama skulle han gÀrna velat trÀffa ocksÄ eller egentligen hela familjen.
Avslutningsvis, om ni fick chansen att spendera en dag med era pappor, hur skulle den se ut?
â Mina förĂ€ldrar dyker fortfarande upp i mina drömmar, berĂ€ttar Eagle-Eye. SĂ„ nĂ€r jag vaknar kĂ€nns det som vi setts. Jag tror dessutom pĂ„ en form av after-life, att det finns nĂ„got mer. Jag hade inte ens börjat min musikkarriĂ€r innan pappa gick bort, men det var alltid sĂ„ hĂ€ftigt att jamma med honom. TitelspĂ„ret pĂ„ min debutplatta var âDesirelessâ och den spelade vi alltid sist pĂ„ mina gigs pĂ„ den tiden. DĂ„ kĂ€nde jag starkt att jag hade velat att min pappa kunde komma upp och lira med oss. Min pappa var sĂ„ rolig, för han ringde ju aldrig pĂ„ dörrklockan nĂ€r jag bodde i New York. Han stod alltid utanför och spelade flöjt eller trumpet, sĂ„ dĂ€r satt man med sina polare och de undrade âwhat the heck is THAT?â. Jag fick alltid förklara att det bara var min pappa. SĂ„ om jag hade fĂ„tt möta honom igen skulle vi spelat ihop. Sedan hade jag velat sitta ner och prata med honom om livet, höra hans perspektiv pĂ„ saker och ting. Och min dotter har aldrig trĂ€ffat nĂ„gon av sina farförĂ€ldrar, sĂ„ det hade jag önskat att hon fick göra.
â Det Ă€r en frĂ„ga som sjĂ€lvklart sĂ€tter igĂ„ng tankar kring bĂ„de sorg, saknad, kĂ€rlek och oförstĂ„else, sĂ€ger Mikael. Om jag hade fĂ„tt chansen att trĂ€ffa min far Dexter nu hade jag först gĂ„tt in pĂ„ Ă€mnet kĂ€rlek och relationen far-och-son. FrĂ„-
Jag hade velat fÄ chansen att hÄlla min pappa i handen och gÄ till typ
Gröna Lund, det vore en dröm.
MIKAEL GORDON SOLFORS
gat om han Àlskade mig, varför jag kom till och mer filosofiska saker. Det andra hade varit att han skulle fÄ trÀffa min son, jag skulle ge tio miljoner dollar om jag kunde fÄ till det mötet. Att frÄga vilka rÄd han skulle ge sitt barnbarn och vad han kan ta med sig pÄ livets resa. Och för det tredje, vill jag fÄ uppleva en vardag med min pappa.
Mikael fortsÀtter:
â NĂ€r jag var liten betydde varje minut, varje timme, varje dygn sĂ„ otroligt mycket, men det blev bara âbits and piecesâ. SĂ„ det jag hade velat göra Ă€r att prata och fĂ„ ett dygn i mitt liv med honom som min bĂ€sta kompis. GĂ„ till Ica och se hans âmillion dollar charmâ nĂ€r han köper en skinka i charkdisken. Att bara fĂ„ hĂ€nga med honom och göra vardagliga saker för det fick jag aldrig riktigt möjligheten att fullt ut göra. Jag skulle vilja fĂ„ chansen att hĂ„lla min pappa i handen och gĂ„ till typ Gröna Lund, det hade varit en dröm.
Denna historia Àr ett bevis pÄ att inkludering alltid Àr svaret. Med ett öppet sinne, att vÄga lÄta oss inspireras och omfamna det med respekt kan vi nÄ mycket lÀngre tillsammans. Vi kan skapa möjlig heter som vi annars inte kunnat uppnÄ sjÀlva. Men vi mÄste ocksÄ vara beredda pÄ att ta ansvar för frukten som inkluderingen ger för att göra bÄde oss sjÀlva och historien rÀttvisa.
Om vi Àr kloka ser vi ocksÄ till att förvalta det vÀl, att ringarna pÄ vattnet aldrig avtar. Jag anser att det bÄde Àr vÄr skyldighet och rÀttighet att föra med oss den insikten in i det svenska musikundrets framtid sÄ att det aldrig upphör att skapa. Att upplysa kring det Àr för mig ocksÄ syftet med den hÀr lÄngfilmen.
Rivieran i mitten av juli. Det Àr hett, det Àr fullpackade strÀnder och det Àr sköna jazztoner i luften. Den vÀrldsberömda jazzfestivalen Jazz à Juan har sedan 1960 vÀlkomnat vÀrldens frÀmsta artister till den unika spelplatsen PinÚde Gould i Juan-les-Pins. I sommar upptrÀder sÄvÀl Angélique Kidjo som Melody Gardot och blueslegendaren och gitarristen Joe Bonamassa under pinjetrÀden.
TEXT: REDAKTIONEN
Cikadorna sirrar i den sena eftermiddagen. PinjetrÀden vajar lojt och luften Àr mÀttad av barrdoft, rosmarin och sÀltan frÄn havet. FÀrgskalan skiftar i sand, buteljgrönt och mjukt rosa, och fonden bakom den stora scenen utgörs av det stora blÄ.
PinĂšde Gould i Juan-les-Pins. En legendarisk adress för musikĂ€lskare. Ănda sedan 1960 har besökare vallfĂ€rdat till jazzfestivalen Jazz Ă Juan i juli mĂ„nad för att se vĂ€rldsberömda artister upptrĂ€da pĂ„ den berömda scenen.
Som Europas Ă€ldsta har Jazz Ă Juan i decennier lyckats attrahera den absoluta jazzeliten. Idel oförglömliga konserter har getts av legendarer sĂ„som Ray Charles, Miles Davis, Ella Fitzgerald och Louis Armstrong, till mer samtida, dĂ€ribland Keith Jarrett, Diana Krall och Al Jarreau. Artister talar om PinĂšde Goulds betydelse som jazzscen pĂ„ samma sĂ€tt som vad La Scala i Milano betyder för operan. Ăven svenska jazzstjĂ€rnor, som Esbjörn Svensson Trio och Fredrika Stahl, har upptrĂ€tt hĂ€r.
Spelplatsen Àr onekligen unik. PinÚde Gould utgörs av en dunge höga pinjetrÀd dÀr scenen byggs upp utan nÄgon backdrop; som publik har man öppen vy ut mot havet och superjakterna som ankrar upp i bukten utanför allt eftersom kvÀllen vÀxlar solnedgÄng till natt.
Den starka lokala förankringen Ă€r en av Jazz Ă Juans hörnstenar. Jazzen utgör en del av stadens arv och detta arv tillhör framför allt mĂ€nniskorna som bor hĂ€r. Under den elva dagar lĂ„nga festivalen â i Ă„r 10 till 21 juli â anordnas ocksĂ„ speciella âoff main stageâ-konserter pĂ„ olika platser runt om i Juan-lesPins och grannorten Antibes för att sĂ„ mĂ„nga som möjligt ska kunna ta del av musikfesten helt gratis.
EN MUSIKALISK MĂ NGFALD
Med Ären har konceptet förÀdlats och breddats. Numera uppvisar programmet en musikalisk spÀnnvidd frÄn jazz till blues, funk, elektro och gospel.
Ett av Ă„rets stora affischnamn Ă€r AngĂ©lique Kidjo. Den Polarpris-aktuella sĂ„ngerskan, född i BĂ©nin och i dag boende vĂ€xelvis i Paris och i Brooklyn, Ă€r en röstmĂ€ssig urkraft. Med en kompromisslöshet i sitt uttryck rör hon sig fritt mellan olika genrer. Vilket sprĂ„k hon sjunger pĂ„ â hon talar tio olika sprĂ„k och sjunger pĂ„ fem â baseras helt pĂ„ hennes inspiration i ögonblicket, berĂ€ttar hon i en intervju som gjordes i samband med Polarpriset. Vad som kommer att kĂ€nnas rĂ€tt under Jazz Ă Juan Ă„terstĂ„r att se, men Kidjo har rykte om sig att vara en av Paris bĂ€sta liveartister sĂ„ det lĂ€r bli storstilat.
I sommar kommer Àven bluesentusiaster att glÀdjas mycket
nÀr gitarristen Joe Bonamassa ÄtervÀnder till Jazz à Juan. Bered er pÄ vassa riff och ett riktigt groove i PinÚde Gould. Nile Rodgers & Chic ska upptrÀda, Dee Dee Bridgewater kommer att sjunga och pianisten Ludovico Einaudi gÄ loss pÄ flygeln. Addera dÀrtill saxofonisten Sophie Alour, fusiongruppen Sixun, och hyllade Melody Gardot med flera.
SÀrskilt spÀnnande bland nykomlingarna Àr jazzsÄngerskan Samara Joy som inleder festivalen den 10 juli; en stigande stjÀrna pÄ jazzhimlen som vann tvÄ Grammys tidigare i Är för BÀsta nya artist och BÀsta jazzalbum. Avslutar Jazz à Juan den 21 juli gör sedan den amerikanska gospelkören The 100 Voices of Gospel, med medlemmar frÄn över 20 lÀnder.
Mellan spelningarna ska man förstĂ„s ta sig tid att utforska Juan-les-Pins och Antibes. Detta âsyskonparâ Ă€r ursprungligen tvĂ„ separata orter som med tiden vuxit samman. Trots det har de lyckats behĂ„lla sina olika personligheter.
10-21 juli, Juan-les-Pins
Jazz Ă Juan Ă€r Europas Ă€ldsta jazzfestival som grundades i en hyllning till den amerikanske sopransaxofonisten Sidney Bechet, stadens âadopterade sonâ. Sedan starten 1960 har idel vĂ€rldsartister upptrĂ€tt pĂ„ den berömda utomhusscenen PinĂšde Gould. Den elva dagar lĂ„nga jazzfestivalen gĂ„r av stapeln i juli varje Ă„r och inbegriper numera flera musikgenrer vid sidan om jazz.
www.jazzajuan.fr
Med sitt historiska arv och genuina charm Ă€r Antibes den lugna âstorasysternâ. HĂ€r strosar man i den labyrintlika gamla stadsdelen med sina smĂ„gator, grĂ€nder och torg, för att dĂ€refter slĂ„ sig ner pĂ„ en servering och provsmaka provensalska specialiteter.
Vill man i stÀllet ha puls ska man ta sig till Juan-les-Pins, Antibes vildare lillasyster. Juan-les-Pins Àr en utprÀglad badort som pÄ tiden det begav sig attraherade societet och filmstjÀrnor sökande efter ett bekymmersfritt liv lÀngs de finkorniga sandstrÀnderna. KvÀllstid byter Juan-les-Pins skepnad och förvandlas till ett nöjesnav med barer, diskotek och kasino och förstÄs musikscener.
Den som bor pĂ„ nĂ„got av de klassiska hotellen i Juan-lesPins, som Belles Rives och Garden Beach Hotel, kommer att mĂ€rka av jazzens historiska avtryck pĂ„ den tidstypiska och originella art dĂ©co-stilen, Under 1920- och 1930-talen â kĂ€nt som The Jazz Age â blev Franska rivieran en mötesplats för intellektuella och kulturella amerikaner. Mest fashionabel blev just Juan-les-Pins som Ă€ven lockade dĂ„tidens amerikanska jazzmusiker. Sidney Bechet var en av dem och det Ă€r till hans Ă€ra som Jazz Ă Juan lanserades 1960. Sedan dess har de aldrig slutat komma.
MusikfestivalsÀsongen Àr hÀr och den som Àlskar jazz kommer inte att ha nÄgra problem att fÄ sitt lystmÀte mÀttat. Upplev dina favoritartister under bar sommarhimmel. Magasinet guidar till nÄgra av Europas bÀsta jazzfestivaler du inte vill missa.
30 juniâ15 juli, Montreux
Montreux Jazz Festival Àger rum i tvÄ veckor vid GenÚvesjöns strand. Festivalen som grundades 1967 av Claude Nobs, har under Ären blivit en oövertrÀffad hÀndelse som skapar musikhistoria och oförglömliga förestÀllningar. à rets ambitiösa program bjuder pÄ en musikalisk mÄngfald. Eller vad sÀgs om artister som Gilberto Gil & Family, Lil Nas X, Iggy Pop, Chris Isaak, Lionel Richie och Bob Dylan, som den hÀr sommaren gör en EuropasvÀng och upptrÀder pÄ flera festivaler? Utöver de tvÄ huvudarenorna Stravinski Auditorium och Montreux Jazz Lab, kan man ta del av jamsessions och spelningar pÄ ett stort antal scener med fritt intrÀde.
www.montreuxjazzfestival.com
30 juniâ9 juli, Köpenhamn
Norra Europas hÀrligaste storstad bjuder ocksÄ pÄ en av de bÀsta jazzfestivalerna i vÀrlden. Besök stadens skönaste klubbar, konserthus, kaféer, barer och parker och njut av tonerna av dina favoritartister. à rets headliners inkluderar jazzens frÀmsta gitarrikon Pat Metheny och Grammyprisade souloch gospelsÄngaren Gregory Porter med sin gudabenÄdade röst, samt en rad danska artister. Den berömda jazzduon Bremer/McCoy spelar tio konserter pÄ tio dagar pÄ Hotel Cecil; bör inte missas. Ett tips Àr att ladda ner den behÀndiga festivalappen CPHJAZZ dÀr du kan skrÀddarsy ett eget konsertschema.
www.jazz.dk
21â25 juli, San Sebastian
Jazzaldia eller San Sebastian Jazz Festival grundades 1966. Som Spaniens Àldsta jazzfestival Àr de stolt vÀrd för ett hundratal konserter pÄ scener över hela staden, sÄvÀl utomhus som inomhus. Vissa Àr gratis, medan andra krÀver biljett. Lineup för i Är inkluderar internationella stjÀrnor som Norah Jones, Joss Stone, Abdullah Ibrahim, Yosuke Yamashita med flera, men Àven ett flertal intressanta lokala artister att upptÀcka. Den vackra baskiska staden vid Biscayabukten i norra Spanien Àr ett centrum för kultur och matturism sÄ missa för all del inte att avnjuta utsökt mat, i denna MichelinstjÀrnbeströdda gourmetstad. www.jazzaldia.eus
13â22 oktober, Stockholm
Stockholm Jazz Fest avrundar festivalsÀsongen med ett program fullt av nya hÀrliga bekantskaper och en del kÀra Äterseenden. Med ett solitt renommé efter drygt 40 Är kan vi förvÀnta oss det bÀsta pÄ de olika scenerna runt om i stan. Rivstartar gör man med en hyllningskvÀll till ett de mest betydelsefulla banden i svensk jazzhistoria, Esbjörn Svensson Trio. Andra guldÀgg Àr den moderna jazzharpans stora namn Brandee Younger, glödheta altsaxofonisten Lakecia Benjamin, och legendariska sÄngerskan Norma Winstone tillsammans med gitarristen Ralph Towner. Georg Riedel bjuder in till en kvÀll med jazz pÄ jiddisch, och man bör heller inte missa publikfavoriterna Oddjob och ett av de nyare stjÀrnskotten saxofonisten Lina Langendorf som delar en kvÀll pÄ Fasching tillsammans med Joakim à hlund och Jockum Nordströms senaste projekt. www.stockholmjazz.se
North Sea Festival
7â9 juli, Rotterdam
Trots nÀrmare 75 000 besökare lyckas festivalen behÄlla sin intima karaktÀr. Van Morrison, Janelle Monåe, Lizzy, Tom Jones, liksom Buddy Guy, Jacob Banks, Jill Scott, och Little Simz Àr ocksÄ framtrÀdande pÄ Ärets lineup. www.northseajazz.com
Umbria Jazz Festival
7â16 juli, Perugia
50-Ärsjubilerande Umbria Jazz Festival har skapat en svÄrslagen formel för tvÀrkulturell upplevelse som omfamnar de mest avlÀgsna musiksmakerna. Och det i en magisk atmosfÀr. För 2023 har de lyckats boka storheter som Bob Dylan och Herbie Hancock. www.umbriajazz.it
Efter drygt tre Ă„rs minutiös inventering i minnenas lagringsutrymmen nĂ„dde Micael Bindefelds memoarer âMannen Myten Mingletâ i slutet av april bokhandelns försĂ€ljningsdiskar. Boken, som Ă€r skriven tillsammans med journalisten Malin Roos, Ă€r en hudlös skildring inte bara av en sĂ€rdeles upplevelserik levnadsbana, med den stökiga Göteborgsförorten Kortedala som avfyrningsramp, utan Ă€ven en berĂ€ttelse om en judisk familjs ödesmĂ€ttade slĂ€kthistoria. TonĂ„rsbus, superstarglamour, intrikat skvaller, karriĂ€r, kĂ€rlek och kĂ€nsloladdat rotsökande i en för mĂ„nga kanske förvĂ„nansvĂ€rt öppenhjĂ€rtig blandning.
Mytomspunnen minglande man och matroad memoarförfattare
Det Àr en envetet kylig vÄrvinterdag och nÄgon vecka kvar till utgivningsdatum nÀr Magasinet möter den nyblivne memoarförfattaren. Han har tagit en paus frÄn studion dÀr han Àr i full fÀrd med inlÀsningen till ljudboksversionen av sitt alster och tillstÄr att allt kÀnns lite pirrigt.
Ăstermalmshallen Ă€r kĂ€nd terrĂ€ng för Micael. Ănda sedan den i Stockholm dĂ„ okĂ€nde hĂ„rkonstnĂ€ren flyttade in med sina kammar och saxar i en salong pĂ„ Sibyllegatan har han varit saluhallen trogen. Fyra decennier och ett otal antal luncher och representationsmöten senare Ă€r det fortfarande hit han stĂ€ller kosan för veckans storhandlarrunda. SĂ€rskilt vĂ€lfyllda blir bĂ€rkassarna inför pĂ„sk, midsommar och jul. Bindefeld Ă€r en sann högtidsfantast.
â Det Ă€r inte bara den förstklassiga kvalitĂ©n pĂ„ rĂ„varorna som fĂ„r mig att gĂ„ hit. Det Ă€r ocksĂ„ bemötandet, relationerna, detaljomsorgen och stoltheten bakom hantverket som gjort mig till stamkund.
âMannen Myten Mingletâ Ă€r inte Bindefelds debut i bokform. Hans âMin TrĂ€dgĂ„rd Ăr En Festâ, som kom ut 2014, Ă€r en kombinerad trĂ€dgĂ„rds- och kokbok fylld av recept baserade pĂ„ rĂ„varor i den egna odlingen ute pĂ„ sommarstĂ€llet i Stockholms skĂ€rgĂ„rd. DĂ€r anas ett visst intresse för köksaktiviteter?
â Jag lagar jĂ€ttemycket mat sjĂ€lv. Till exempel en stor lammstek till vĂ„rt traditionella pĂ„skfirande. Den hade jag förstĂ„s köpt hĂ€r i Hallen.
Vi dryftar Ă€mnet mat en stund innan övergĂ„ngen till den primĂ€ra orsaken att vi ses; du har skrivit dina memoarer â varför?
â Jag tycker att jag Ă€r pĂ„ en bra plats i livet och har en historia som kan vara vĂ€rd berĂ€tta, nĂ„got som kan intressera andra att lĂ€sa om. Dessutom har jag levt hela mitt liv i nĂ„gon slags villfarelse om att jag varit duktig pĂ„ att processa och terapefta mig sjĂ€lv, men under arbetet med boken har jag mĂ€rkt att det varit ganska jobbigt. En hel del sorgligheter har gjort sig pĂ„minda. Jag drömmer om och tĂ€nker mycket pĂ„ mamma, pappa och slĂ€kten.
Det Àr numera allmÀnt bekant att du och din man Nicklas blev förÀldrar för nÄgra Är sedan, kan det vara sÄ att du i viss mÄn skrivit boken med sonen Simeon i Ätanke?
â Delar av mitt livs berĂ€ttelse tĂ€nker jag att han vill lĂ€sa om nĂ€r han blir större. Jag skriver ju mycket om vĂ„r lĂ€ngtan efter ett barn.
Utföraren av den hĂ€r intervjun Ă€r med tvĂ„ Ă„rs Ă„tskillnad jĂ€mngammal med den intervjuade. Vi vĂ€xte bĂ„da upp i Göteborg, var flyktigt bekanta och sprang pĂ„ varandra i olika sammanhang. Micael var ett kĂ€nt ansikte i det göteborgska uteliv, men för oss som inte tillhörde hans allra innersta krets eller var kunder hos den tidens frisör i ropet â Salong Hans Tranberg â dĂ€r Micael var en av de mest efterfrĂ„gade frisyrkreatörerna, kunde han upplevas som nĂ„got vĂ€senlikt, rent av mystiskt. Omgiven av en sensuell aura, andlig parallellt med en lekfull glimt i ögonen.
Lammsteken hade jag förstÄs köpt hÀr i Hallen.
Men det Ă€r en beskrivning han inte alls hĂ„ller med om. â Andlig? Ăsch. Nej (skratt). Det Ă€r vĂ€l snarare sĂ„ att jag alltid varit vĂ€ldigt privat och haft integritet. VĂ€ldigt öppen och samtidigt med tydliga grĂ€nser. DĂ€rvidlag blir boken ett omvĂ€lvande kapitel för mig, eftersom jag slĂ€pper allt det dĂ€r. Jag har varit van att prata med media i nĂ€stan 40 Ă„rs tid och lyckats snitslat mig runt allt det som ömmar eller berör eller som Ă€r för privat.
Boken Ă€r, som en sjĂ€lvbiografi ska vara, fylld av minne, oftast vĂ€ldigt detaljrika. Det Ă€r nĂ€stan sĂ„ man fĂ„r ett intryck av att du sedan unga Ă„r haft pĂ„ kĂ€nn att du nĂ„gon gĂ„ng skulle fĂ„ anledning att berĂ€tta om ditt liv? â Jag vet inte varför, men jag har kvar vartenda brev nĂ„gon
skickat till mig, speciellt nĂ€r jag bodde i USA (Micael var utbytesstudent ett Ă„r under gymnasiet). Alla kompisars brev, massor av kĂ€rleksbrev â frĂ„n hela vĂ€rlden höll jag pĂ„ att sĂ€ga âoch alla familjens brev. Mina förĂ€ldrar hade dessutom sparat allt jag skrev till dem. Och jag har varit vĂ€ldigt duktig pĂ„ att fotografera och sĂ€tta in i album.
Efter uppvÀxten i Göteborg flyttade du till Stockholm kring 1980-talets mitt. HÀr har du blivit kvar, trots att du egentligen nog hade kunnat göra det du gör var nÄgonstans som helst. Varför?
â Jag gjorde ett försök att flytta utomlands, till Amsterdam. Det blev en av de fĂ„ gĂ„nger i mitt liv jag kĂ€nt mig otillfreds och olycklig. Jag tyckte det var tufft att bo dĂ€r. NĂ€r jag kom
Ovan: Micael och mamma Siv, 1960
Till höger: Micael PÄ Agneta Eckemyrs terrass, New York, 1982.
Nedan familjen Bindefeld: min farfarsfar Menasche (född 1863), hans fru Leni âLeyeâ Holzer (född 1868) och deras tio barn. Min farfar Adolf (född 1893) stĂ„r nĂ€st lĂ€ngst till vĂ€nster bakom en yngre bror och syster, och snett bakom sin far Menasche.
till Stockholm var det precis tvÀrtom, dÄ kÀnde jag mig sÄ otroligt vÀlkommen, omfamnad och inkluderad nÀstan frÄn dag ett. Det var fantastiskt. I Göteborg bar jag pÄ nÄgon form av komplexitet; jag hade gÄtt pÄ Samskolan med hyfsade betyg men vÀljer att bli frisör. Allt jag hade i mig vÀlkomnades i Stockholm. HÀr fick jag en jordmÄn att vÀxa i och tillÀts testa saker pÄ ett helt annat sÀtt Àn i Göteborg.
I boken framgĂ„r att ditt, liksom de flesta andras, liv kantats av sĂ„vĂ€l guldkantade toppar som mörkbeslöjade dalar. Vilken tidsperiod rankar du högst sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt? â Jag lever i nuet och tycker alltid att den senaste tiden Ă€r den bĂ€sta. Det blir sĂ„ nĂ€r man fĂ„r barn ocksĂ„. DĂ„ finns inget utrymme för nĂ„gon slags nostalgi, för allt man tĂ€nker tillbaka pĂ„ blir ett helt annat liv, ett liv utan barn. Visst kan jag ibland tycka att det var roligt förr, men det Ă€r inte sĂ„ att jag strör nĂ„gon slags skimmer över det, dĂ„ ser jag mer skimmer idag faktiskt.
â En av mina fĂ„ styrkor Ă€r att jag aldrig Ă„ngrar nĂ„gonting. Jag har kompisar som nĂ€stan kvĂ€vs och blir uppĂ€tna av saker de tycker de borde gjort, chanser de borde tagit. Jag kan inte komma pĂ„ en enda sak jag hade velat göra pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt. Kanske har jag förtrĂ€ngt dem. Jag har ju varit ganska lyckosam sĂ„ allting, Ă€ven smĂ€llarna, har format mig.
Du skriver mycket om kÀrlek; till mÀnnen och kvinnorna i ditt liv, enormt kÀrleksfulla och modiga handlingar dina anfÀder gjort för sina familjer, kÀrleken till dina vÀnner och till ert barn. Vad betyder kÀrlek för dig och hur definierar du begreppet?
â KĂ€rlek Ă€r annorlunda nĂ€r man blir lite Ă€ldre. Nu handlar det mer förtroende och tillit. Att man lĂ„ter den vĂ€xa och utvecklas. Man kan ha kĂ€rleksrelationer till sina kompisar Ă€ven om de inte Ă€r av sexuell karaktĂ€r och kĂ€nna sig sjĂ€lsligt beslĂ€ktad men sina vĂ€nner. KĂ€rleken kan vara helt blind, som den till ett barn.
Barn ja, hur tycker du sjÀlv att du Àr som förÀlder?
â Jag gör sĂ„ gott jag mĂ€ktar med och försöker vara sĂ„ klok jag orkar. Nu har jag mer tid och Ă€r tryggare Ă€n om jag fĂ„tt barn vid 25, dĂ„ jag var en helt annan person. Plus att jag tĂ€nker vĂ€ldigt mycket pĂ„ att tiden med Simeon av förklarliga skĂ€l Ă€r utmĂ€tt pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n om man Ă€r ung, dĂ€rför blir ocksĂ„ varje dag dyrbar. Det Ă€r viktigt hur jag talar till honom, hur jag pratar med andra nĂ€r han hör pĂ„. Jag kĂ€nner ansvaret och försöker undvika konflikter om smĂ„saker. Som i morse nĂ€r vi hade diskussion om en halsduk han inte ville ha. DĂ„ sa jag bara âblir du sjuk sĂ„ vet du varförâ.
Hur tror du han gillar dig som pappa?
â Jag tror faktiskt han tycker att han har vĂ€rldens bĂ€sta pappor.
Ăr det viktigt för er att Simeon fĂ„r judisk uppfostran?
â Judendomen Ă€r en vĂ€ldigt icke-dogmatisk religion. Men hans tvĂ„ pappor tillför helt olika vĂ€rldar. Nicklas med sin förankring i den smĂ„lĂ€ndska myllan, dĂ€r skog och mark gĂ„tt i arv i sex generationer, medför en kultur med intim nĂ€rhet till naturen. Jag som kommer frĂ„n en annan bakgrund som berikar pĂ„ mitt sĂ€tt. Vi Ă€r mycket i Lönneberga dĂ€r tar Nicklas ut Simeon och berĂ€ttar om trĂ€den och hur man sköter dem. Hemma Ă€r han delaktig i judiska traditioner och gĂ„r i judisk söndagsskola.
Som slukare av sidorna i den bindefeldska minneskavalkaden kastas man tvÀrt mellan fniss och snyft, mellan möten med digniteter som bland andra Anita Ekberg, David Bowie, Clint Eastwood och Anna Nicole Smith. En av episoderna som berör, Ätminstone undertecknad, lite extra utspelar sig pÄ en tennisbana i det fashionabla villasamhÀllet SÀrö, ett par mil söder om Göteborg. Det Àr en solig sommardag 1942. Sveriges regent, den drygt 80-Ärige kung Gustaf V Àr pÄ sin Ärliga visit för att utöva sin Àlsklingssport. NÀr matchen Àr slut nalkar sig en man vid namn Adolf Bindefeld, Micaels farfar, det Äldrade majestÀtet. Han har en desperat anmodan han önskar framföra till kungen.
â Den berĂ€ttelsen har funnits med mig i hela mitt liv. Att farfar genom den gamle kungen hjĂ€lpt sina tre syskonbarn,
En av mina
fÄ styrkor Àr att jag aldrig Ängrar nÄgonting.
min pappas kusiner, ut ur Holland, dĂ€r de som judar under andra vĂ€rldskriget befann sig i en livshotande situation. Vad som gör att den, enligt historieböckerna, nazistâsympatiserande kungen tog till sig farfar, en tysk jude, det vet man inte riktigt. Det Ă€r en fascinerande historia.
Micael berÀttar att hans engagemang i det judiska folkets ofattbara lidanden under nazisternas styre fördjupades pÄ allvar vid en resa till Polens förintelselÀger, tillsammans med Svenska Kommittén Mot Antisemitism.
â Framför allt besöket i Treblinka gjorde att jag sĂ„ otroligt starkt kĂ€nde mitt eget ansvar i det dĂ€r. Det Ă€r sĂ„ mĂ€rkligt för nĂ€r man var ung och satt och tittade pĂ„ svartvita journalfilmer kĂ€ndes det sĂ„ fruktansvĂ€rt lĂ€nge sedan. Nu nĂ€r det gĂ„tt 50 Ă„r till kĂ€nns det inte alls sĂ„ lĂ€nge sedan.
Ett Àmne vi sjÀlvklart hade kunnat Àgna större utrymme i den hÀr intervjun, men det var inte riktigt syftet med vÄrt samtal sÄ vi ÄtergÄr till ordningen:
Vad vill du mer att man ska bÀra med sig efter att ha lÀst din bok?
â Om det Ă€r nĂ„got som genomsyrar mitt liv Ă€r det ju det dĂ€r med sjĂ€lvförtroendet. Det Ă€r nĂ„got man inte bara fĂ„r till sig utan nĂ„got man mĂ„ste trĂ€na upp. Man ska vĂ„ga lita pĂ„ sin inre röst och kompass och inte frĂ„ga andra jĂ€mt om allt. Jag har alltid tĂ€nk att det finns nĂ„gon som sitter pĂ„ min högra axel â ibland Ă€r det morfar, som stod mig vĂ€ldigt nĂ€ra â och hĂ„ller nĂ„gon slags skyddande koll och som skulle vara stolt över mig. Ibland Ă€r det jag som sitter dĂ€r och för en dialog med mig sjĂ€lv, dĂ€r jag ifrĂ„gasĂ€tter allt.
Micael Bindefeld fĂ„r sĂ€ga vad han vill, men nog kan man ana ett visst inslag av andlighet i det dĂ€r svaret. Det har blivit dags att runda av pratstunden. Den mytiskt minglande memoarförfattaren snörar pĂ„ sig sina nyanskaffade knallorangea vĂ„rpromenadskor för att bege sig ivĂ€g till nĂ€sta punkt pĂ„ dagsprogrammet: hĂ€mtning pĂ„ skolan. Ăr man smĂ„barnsfarsa sĂ„ Ă€r man.
BÀsta böckerna du sjÀlv lÀst?
âBoktjuvarna: jakten pĂ„ de försvunna bibliotekenâ, Anders Rydell
âOch i Wienerwald stĂ„r trĂ€den kvarâ, Elisabeth Ă sbrink
âHaren med bĂ€rnstensögonâ, Edmund De Waal
MĂ€nniska du beundrar mest?
Min faster Gia, 96 Är, henne Ät jag frukost med hÀromdagen.
Du har rest ofantligt mycket, vart tÀnker du aldrig ÄtervÀnda och vart vill du alltid Äka?
Aldrig till Jalta, dÀr var inget roligt. Visserligen en mytomspunnen plats, men hotellen, maten, mÀnniskorna: nÀÀÀ!
Min favoritstad Àr Tel Aviv och favoritö Mallorca. Favoritlandet Àr Bhutan, dit ÄtervÀnder jag vÀldigt gÀrna. Det var helt magiskt, fast svÄrt att komma in i. Kungen i Bhutan delar ut ett fÄtal viseringstillstÄnd och man mÄste bo pÄ vissa utvalda hotell.
Talang du önskar att du hade?
Ett flertal. Sjunga och spela instrument, mÄla, teckna till exempel.
Vad Àr du mest stolt över?
Att jag har gjort mig en egen karriÀr och skapat ett eget liv av nÄgonting ingen sÄg som nÄgot riktigt jobb. Samtidigt som jag haft kul pÄ vÀgen och kunnat försörja mig och lite till. Jag Àr ocksÄ stolt över min stiftelse och det arbete den gör.
Oddbird is the most premium producer of non-alcoholic wines in the world
GRAPE: GLERA & PINOT NOIR
Oddbird takes time, passion and relentless attention to every detail
AGING: 12 MONTHS
REGION: TREVISO, VENETO
COUNTRY: ITALY
ALCOHOL: 0%
NOTES: WHITE PEAR/GREEN APPLE/ELDERFLOWER/ RASPBERRY/GRAPEFRUIT/ STRAWBERRY
HARVEY NICHOLS
TERROIR: CLAY/MARL/SANDSTONE
SWEETNESS BODY ACIDITY
Available at Systembolaget
NR: 11943
âThe finest collection of alcoholfree wines we have ever tastedâ
SĂ„ kallade kĂ€ndisviner upptar ett allt större utrymme i det statliga starkdryckesmonopolets butikshyllor. NĂ„gra av namnen som figurerar pĂ„ flasketiketterna Ă€r vĂ€lbekanta ansikten Ă€ven i Ăstermalmshallen; MĂ„ns Zelmerlöw, Pernilla Wahlgren, Lena Philipson med flera. Magasinets chefredaktör bjöd in ett glatt gĂ€ng bubbelentusiaster för att testa innehĂ„llet i en handfull buteljer cava och prosecco inom nĂ€mnda kategori.
Ett litet tydliggörande kan vara pÄ sin plats gÀllande redaktionens test. Panelisterna Àr inga uttalade experter, de deltar frÀmst i egenskap av relativt erfarna bubbelkonsumenter, det var heller inget blindtest som genomfördes. Den efter hand alltmer glada panelen bestod av chefredaktören Lina, konstnÀren Yonas, mÄngsysslaren Jenny, sous chefen Peder och skriftstÀllaren Klasse. För rÀttvisans skull redovisas respektive produkt i bokstavsordning:
750 ml, 11,5% vol. Pris 99 kr
âSom att skutta fram över en Ă€ng pĂ„ en ljuvlig sommardag. Ljus, frĂ€sch och bubblig (bra mousse), som passar i alla sammanhang. Klart prisvĂ€rd. Stark 4!â tycker Lina.
âBra kolsyra och pigg syra. Ărtig och pigg med lĂ€tt och frĂ€sch eftersmak. Mycket stark 4:a frĂ„n migâ fastslĂ„r Peder.
âEn trevlig cava med rund fin smak som ger mersmak, en klar 3 med plusâ sĂ€ger Yonas.
âHögt PH-vĂ€rde⊠Somrigt med schysst bubbelnivĂ„ och kittlande skumpakĂ€nsla. En sĂ€ker 4:aâ enligt Klasse.
âGott, frĂ€scht med bra syra och en somrig kĂ€nsla. KvĂ€llens fempoĂ€ngareâ kvittrar Jenny.
SYSTEMBOLAGETS BESKRIVNING:
Fruktig, mycket frisk smak med inslag av gröna Ă€pplen, pĂ€ron, kex, mineral, persika och lime. Serveras vid 8â10 °C som aperitif ellr till rĂ€tter av fisk eller skaldjur, eller till sallader.
GW:s Bubbel Blanc de Blancs Brut, Frankrike
750 ml, 12% vol. Pris 110 kr
âEtt ganska anonymt vernissage-vin med tydlig stickig smak.
Betyg 2+â sĂ€tter Yonas.
âTankarna för mig 30 Ă„r tillbaka till min studentmottagning och den allra första upplevelsen av mousserande vin. Med en lite sur eftersmak av Ă€pplen. Kan passa som ett mingelbubbelâ sĂ€ger Lina.
âSvag kolsyra och lĂ„g syra i Ă€ppeltoner, lite fadd eftersmak. Blir 2 poĂ€ng av 5â noterar Peder.
âFörvĂ„nansvĂ€rt blygsam i sin framtoning, nĂ€stan lite vattnig. Hade det varit en deckare hade man inte viljat lĂ€sa vidareâ menar Klasse.
âInte gott. Konstig eftersmak och lite svaga bubblor. 2 -â sĂ€tter Jenny.
SYSTEMBOLAGETS BESKRIVNING:
Fruktig smak med inslag av gula Ă€pplen, ljust bröd, persika och mandarin. Serveras vid 8â10 °C som sĂ€llskapsdryck, eller till rĂ€tter av fisk eller kyckling.
750 ml, 11,5 % vol. Pris 99 kr
âStora bubblor och pigg syra i frĂ€sch citronton. NĂ„got besk eftersmak. En 3:a pĂ„ 5-skalanâ ger Peder.
âHĂ€r Ă€r det mycket bubblor! jag som inte Ă€r ett stort fan av vanligt rosĂ©vin (om det inte Ă€r ljust och torrt som Minuty) Ă€lskar denna RosĂ© Cava! Man kĂ€nner toner av jordgubbar och hallon men det Ă€r inte för sött. En perfekt balans. KĂ€nner mig glad och pĂ„ festhumör. En 4:a. VĂ„ga dricka rosa bubbel!â uppmanar Lina.
âBĂ€rig, lite partynig. Syran vĂ€ger upp, men ingen favorit. En 2:aâ slĂ„r Jenny fast.
âMedelmĂ„ttigt med en tyngre eftersmak. Betyg 3â sĂ€tter
âGottigottgott. Tydligt bĂ€rig och fruktig schlagerfeeling. Som ett smultronstrĂ„ en solig dag i juli. En mustig 4.aâ formulerar sig Klasse.
SYSTEMBOLAGETS BESKRIVNING:
BĂ€rig, mycket frisk smak med inslag av jordgubbar, mineral, kex, hallon, nougat, och blodgrapefrukt. Serveras vid 8â10°C till fisk- och kycklingrĂ€tter, gĂ€rna sallader eller som aperitif.
Pazzione Cava by Pernilla Wahlgren, Spanien
750 ml, 11,5 % vol. Pris 109 kr
âStora bubblor och pigg syra i frĂ€sch citronton. NĂ„got besk eftersmak. En 3:a pĂ„ 5-skalanâ ger Peder.
âEn ljus & frisk Cava som passar bra till fördrink. LĂ€ttdrucket. Den har dĂ€remot en viss sur eftersmak av gröna Ă€pplen (jĂ€mfört med Lena PH:s Cava). Stark 3:aâ konstaterar Lina.
âĂnnu en 3:a frĂ„n migâ betygsĂ€tter Yonas.
âBra bubblor. LĂ€tt och frĂ€scht med Ă€ppletoner. Lite tyngre eftersmak. Kraftig 4:aâ anser Peder.
âFylligt innehĂ„ll och faktiskt överraskande god. Mer Ă€n okay och en 3:a med stort plusteckenâ trallar Klasse.
â4-poĂ€ngare. Finns ett djup. Fnissigt surt och gottâ deklarerar Jenny.
SYSTEMBOLAGETS BESKRIVNING:
Fruktig, ungdomlig smak med inslag av gröna Ă€pplen, krusbĂ€r, mineral och citrus. Serveras vid 8â10 °C som sĂ€llskapsdryck, eller till rĂ€tter av fisk eller skaldjur.
Jamen dÄ sÄ. Glasen Àr tomma. Fruktfatet, ostbrickan och kexasken likasÄ. Stearinljusen har brunnit ur. KvÀllen lider mot sitt slut och panelen tackar för sig. FrÄgan om kÀndisbubblets existensberÀttigande blir hÀngande kvar i luften.
Men att det i varje fall Àr lite kul att skÄla med MÄns, Lena, Pernilla, GW och Petter Àr man ÀndÄ rörande överens om.
750 ml, 11 % vol. Pris 115 kr
âTre poĂ€ng till detta fint tydliga och distinkt smakande Prosecco. Fruktig och fyllig aromâ smackar Yonas.
âBra bubblor, mellansyra i bröd- och citrontoner med lĂ„ng eftersmak. En 3:aâ konstaterar Peder.
âBrödig, söt och skulle kunna se att den passar mer till mat. VĂ€xer pĂ„ en. Betyg: 3â, bestĂ€mmer Jenny.
âEn prosecco som gradvis vĂ€xer i smaken. Lite toner av pĂ€ron. Inte för brödigt och inte för sött. Stark 3:a.â lyder Linas omdöme.
âSöt kalaskvalitet som vinner i lĂ€ngden. Gör susen för festen. En odiskutabel 4:aâ enligt Klasse.
SYSTEMBOLAGETS BESKRIVNING:
Fruktig smak med inslag av pĂ€ron, persika och citrus. Serveras vid 8â10°C som sĂ€llskapsdryck, eller till lĂ€ttare rĂ€tter av fisk och skaldjur.
Vinexperten Maya Samuelsson figurerar regelbundet i bĂ„de TV och tidningar. Till vardags Ă€r hon verksam inom familjeföretaget VinkĂ€llan, dĂ€r hon hĂ„ller utbildningar för sĂ„vĂ€l yrkesverksam restaurangpersonal som vinintresserade privatpersoner. Senast aktuell i rollen som ytterst delaktig rĂ„dgivare i samband med framtagandet av âkĂ€ndisvinetâ En RĂ€v i Toscana, i nĂ€ra samarbete med upphovsmannen konstnĂ€ren Ernst Billgren.
TEXT: CLAES KANOLD
Fenomenet âkĂ€ndisvinerâ Ă€gnas annat utrymme i detta nummer av Magasinet. I den hĂ€r intervjun Ă€r fokus snarare riktat mot vĂ€gen frĂ„n idĂ© till fĂ€rdig produkt, samtidigt som vi passar pĂ„ att lĂ€ra kĂ€nna en av de mest delaktiga personerna i sjĂ€lva processen â Maya Samuelsson.
Först om vinet:
En RÀv i Toscana kommer frÄn producenten Castelli del Grevepesa, ett vin-kooperativ i omrÄdet Chianti i italienska Toscana. Vinet Àr en komposition mellan landskapet Toscanas signaturdruva Sangiovese och de franska druvorna Merlot och Syrah.
â NĂ€r vi efter lĂ„ngt sökande vĂ€l bestĂ€mt oss för Toscana var min idĂ© frĂ„n början att vinet skulle bestĂ„ av hundra procent Sangiovese, men det visade sig svĂ„rt eftersom det Ă€r en stram druva som med sin syrliga ton av körsbĂ€r och örter kan vara en aning kĂ€rv. DĂ€rför valde vi, efter vĂ€ldigt ingĂ„ende testande, att blanda in Merlot, som Ă€r fantastiskt bra att ha med i blandningar dĂ„ den inte tar över sjĂ€lv utan tack vare sin fruktighet lyfter sangiovesen och ger en mjukare och mer smakrik upplevelse. Den goda Syrah-druvan har en elegant charkton med en anstrykning av peppar, vilket ger vinet en ryggrad. SĂ„ slutresultatet Ă€r en fördelning mellan sextio procent Sangiovese, trettio procent Merlot och tio procent Syrah, berĂ€ttar Maya.
Och hur har det gÄtt till?
â Allt utgĂ„r frĂ„n Ernst Billgren och hans idĂ© om hur man skulle kunna göra en box till ett lĂ„dvin vackert. Han döper ju sina konstverk, sĂ„ pĂ„ samma sĂ€tt som hans tavlor har ocksĂ„ vinet ett namn: En rĂ€v i Toscana.
â Mina och Ernsts vĂ€gar korsades genom att de som stĂ„r bakom vinet, tillsammans med honom, kontaktade mig. Jag tackade ja eftersom idĂ©n var annorlunda mot de andra förslag jag fĂ„tt genom Ă„ren. Dessutom kĂ€ndes det superkul att fĂ„ chansen att lĂ€ra mig mer om att blanda vin. Uppdraget var att förmedla vad Ernst ville ha för typ av smak, vinet skulle
spegla honom. Min roll har varit mellanhand, att försöka tolka hans intentioner, kommunicera dem med vinmakaren och fÄ fram nÄgot som svenska folket kunde tycka om. Det var ocksÄ viktigt att jobba med en producent som har ett hÄllbart tÀnk och att inte tillsÀtta nÄgot socker till vinet.
Maya berÀttar vidare hur allt inleddes med en stor provning dÀr Ernst fick smaka viner frÄn hela vÀrlden medan Maya sjÀlv försökte hitta vad han tycker om. Duon landade ganska snabbt i Italien och Toscana, vilket redan var ett kÀrt omrÄde för Ernst, med all konst och andra samband som betyder mycket för honom.
â NĂ€r vi vĂ€l bestĂ€mt oss reste jag ner till Toscana för att leta efter nĂ„got som harmoniserade bĂ€st med Ernst stil. Under resans gĂ„ng har vi provat en ofantlig mĂ€ngd olika Sangiovese i mĂ„nga olika typer av urvalsprocesser. Det Ă€r hĂ€ftigt att som sommelier ha fĂ„tt utvecklas, skaffa nya erfarenheter och Ă€ven fĂ„tt en djupare inblick i vinmakeriet.
â FrĂ„n idĂ© till fĂ€rdigt vin tog det ett Ă„r och i vĂ„ras höll vi ett jĂ€ttelyckat lanseringskalas hemma i Ernsts ateljĂ©vĂ„ning pĂ„ Söder. Nu Ă„terstĂ„r det att se hur En RĂ€v i Toscana faller det svenska folket i smaken.
Okey, det var vinet det, nu snackar vi Maya: Sommelieren Maya Samuelsson Àr praktiskt taget född med vin i blodet. Hon var i varje fall bara ett halvÄr gammal nÀr pappa Dick Samuelsson, som dÄ jobbade som vinkemist pÄ statsÀgda Vin&Sprit, tog med henne till företagets vingÄrd Rabiega i Provence. 1996 valde pappa Dick för att gÄ vidare och för att rulla igÄng sommelierutbildningar och vinprovningar i egna företaget VinkÀllan, dit hustrun (Mayas mamma) Britta snart anslöt.
â DĂ€r började jag hjĂ€lpa till pĂ„ kontoret nĂ€r jag gick pĂ„ gymnasiet.
Vid 18-Ärs Älder genomgick Maya sommelierutbildningen pÄ förÀldrarnas företag parallellt med gymnasiet. DÀrefter ut-
bildade hon sig till bartender. Efter att ha jobbat runt i Sverige nÄgra Är avslutade Maya sin karriÀr bakom bardisken genom att arbeta som lÀrare till bartenders i Malaysia och Bangkok. DÀrefter var det dags att ÄtervÀnda hem till fadershuset i Stockholm.
Mitt vinintresse fördjupades sÄ samtidigt som jag arbetade heltid pÄ VinkÀllan började jag tÀvla.
Det gick sÄ bra att hon blev uttagen till sommelier-landslaget. 2014 erhöll Maya Lily Bollinger Award vilket betyder att hon blev à rets Kvinnliga Sommelier i Sverige det Äret. NÀr hon lade av med tÀvlandet gick hon in som landslagscoach vid
EM och VM tillsammans med branschkollegan, tillika Svenska Sommelier-landslagets grundare, Sören Polonius.
Super-Sommelieren Samuelsson: Vid det hĂ€r laget har den karismatiska vinkonnĂ€ssören uppmĂ€rksammats lĂ„ngt utanför inre branschkretsar. Synts regelbundet i rikstĂ€ckande morgonteve, skrivit om vin bland annat tidningen ELLE. Och ungefĂ€r samtidigt som Ăstermalm Saluhalls Magasin nĂ„r entrĂ©stĂ€llen kring mĂ„nadsskiftet maj/ juni Ă€r det dags för andra sĂ€songen av den enormt uppskattade amerikanska programserien âWine firstâ dĂ€r Maya gör intĂ„g som ny programledare vid sidan om sommelieren Liora Levi frĂ„n Norge och den argentinska foodien Yolanda Ano. I programmet reser Liora, Yolanda och Maya runt över hela vĂ€rlden, dĂ€r de provar viner och Ă€ter god mat. Ănnu sĂ„ lĂ€nge Ă€r serien inriktad mot den amerikanska marknaden â första sĂ€songen nĂ„dde ut till 50 miljoner tittare â men dĂ„ en av programledarna pratar norska och den andra svenska har man börjat spela in en version Ă€ven avsedd för Skandinavien. I skrivande stund Ă€r dock inget avtal skrivet med nĂ„gon svensk TV-kanal.
Foodie kan vem som helst som Ă€r road av mat kalla sig, men hur Ă€r det med sommelier â kan man kalla sig det hipp som happ. SĂ„ hĂ€r svarar Maya:
Att vara extremt pÄlÀst som sommelier Àr viktigt, det hÀnder sÄ mycket i vinernas vÀrld.Maya Samuelsson tillsammans med Ernst Billgren.
â TyvĂ€rr Ă€r inte titeln skyddad. I Sverige finns det ett fĂ„tal utbildningar som Ă€r godkĂ€nda av svenska sommelierföreningen, som i sin tur Ă€r knuten till en internationell sammanslutning. Det gör det lĂ€tt för branschen att hĂ„lla koll. Egentligen Ă€r sommelier benĂ€mningen pĂ„ den som har vinansvaret pĂ„ en restaurang. De finns mĂ„nga extremt duktiga sjĂ€lvlĂ€rda sommelierer.
â Den viktigaste egenskapen en sommelier ska besitta Ă€r, enligt mig, att vara lyhörd för gĂ€sten, lyssna in, ej stĂ„ och predika. Man mĂ„ste vara öppen för hela vinvĂ€rlden och inte exkluderande. Att vara extremt pĂ„lĂ€st Ă€r viktigt, det hĂ€nder sĂ„ mycket i vinernas vĂ€rld.
Maya Ă€r tvivelsutan en av landets populĂ€raste vinexperter â vad Ă€r det roligaste med hennes jobb?
â Att jag fĂ„r göra sĂ„ mycket olika saker, men om jag mĂ„ste framhĂ„lla nĂ„got sĂ„ Ă€r det utbildning, att förmedla kunskap om vin det jag brinner mest för. Att ge folk aha-upplevelser. De kan vara sĂ„ olika beroende pĂ„ vilken nivĂ„ av intresse man har.
Vilken Àr dÄ din egen mÀktigaste aha-upplevelse?
â Det finns ett par knockout-tillfĂ€llen. Ett jag verkligen minns, dĂ„ jag pĂ„ allvar förstod vidden av det hĂ€r med vin, var nĂ€r pappa fick vara med och prova ett vin som hittats i ett
VinlÀnder som Àr vÀrda mer uppmÀrksamhet: Nya Zealand Àr kÀnt för sin Sauvignon Blanc, men har sÄ vÀldigt mycket annat. Chile börjar komma vÀldigt mycket och Portugal kan ocksÄ kÀnnas lite underskattat.
Druva som hÄller i alla lÀgen: Riesling Àr den absolut bÀsta druvan.
Till nybörjaren:
Var nyfiken, vÄga prova nytt, dofta pÄ saker i din omgivning, var uppmÀrksam och lÄt doftsinnet fÄ sin tid.
vrak pÄ havets botten. Det gav en insikt om hur hÀftigt det Àr med ett vin som kan lagras. Att man kan öppna ett vin som Àr Àldre Àn en sjÀlv, att nÄgon har plockat druvorna lÄngt innan jag föddes för att jag idag ska kunna sitta och njuta av det. Vin Àr nÄgot helt otroligt, det Àr ocksÄ sÄ givande att plugga om det, tack vare Àmnets bredd. Man lÀr sig sprÄk, kultur, religion, politik och historia.
Maya om Ăstermalmshallen:
â Jag tycker jĂ€ttemycket om saluhallskonceptet. Ăstermalmshallen Ă€r jag ganska ofta i med tanke pĂ„ hur lĂ„ngt dĂ€rifrĂ„n jag bor. NĂ€r jag Ă€r ute och reser gĂ„r jag alltid pĂ„ upptĂ€cktsfĂ€rd till resmĂ„lens saluhallar.
Maya om sina framtidsplaner och drömmar:
â Om allt gĂ„r vĂ€gen blir det en tredje sĂ€song med programmet Wine First. HĂ€r hemma har vi en internationell plan med vĂ„ra kurser pĂ„ VinkĂ€llan, de finns redan digitalt. Det vore en dröm att fĂ„ vara mer delaktig i att göra vin. Inte köpa egen vingĂ„rd utan bara Ă„ka runt till olika stĂ€llen och var med under skörden och vad mer som hör till. Men min största dröm Ă€r att fĂ„ ha ett utbildnings-TV-program för en svensk marknad. I Sverige Ă€r vi sĂ„ duktiga pĂ„ vin att det ett sĂ„dant program hade kunnat ha en lite högre nivĂ„.
Hans primĂ€ra bevakningsomrĂ„den Ă€r inredning och design, men grĂ€nsen dĂ€rifrĂ„n till matens och restaurangernas universum Ă€r tunn som en vĂ€lskuren skiva pata negra. AllestĂ€des nĂ€rvarande framtidsobservatören Trend-Stefan pratar, sitt ânom de guerreâ till trots, hellre vĂ€rderingar Ă€n trender. Vi ses över en mellanrĂ€ttspasta pĂ„ Nostrano, Melanders italienska lillasyster en trappa upp ovanför Tysta Mari. DĂ€r inte bara ravioli och tortelloni hamnade pĂ„ bordet utan Ă€ven alltifrĂ„n piercing-ring i nĂ€san till en postcovid-identitets-famlande vĂ€rldsmetropol.
Stefan Nilsson brukar presentera sig som journalist, vilket Àr nog sÄ förstÄndigt. Trendspanare finns det nÀmligen inget som heter, Ätminstone inte om man ska förlita sig pÄ Svenska Akademiens Ord Lista (SAOL).
â Allt började egentligen nĂ€r jag kring millennieskiftet hamnade bredvid en jĂ€ttetrevlig tjej pĂ„ en kompis 30-Ă„rsfest. Efter att vi suttit dĂ€r och dryftat livet, vad som hĂ€nder och vart vi Ă€r pĂ„ vĂ€g sa hon att jag mĂ„ste komma till hennes radiostation. Det visade sig att hon var producent pĂ„ Radio Stockholm. SĂ„ under en period satt jag dĂ€r varje vecka och pratade trender.
Vid den hÀr tiden hade Stefan lÀst historia och statsvetenskap pÄ universitet och drivit en vintage-butik med designmöbler i centrala Stockholm. Det var butiken och sedermera jobbet pÄ Svensk Form som blev hans designskola och som banade vÀg in i Designetablissemanget.
LÄt oss strunta i en uppenbarligen alldeles för mossig akademisk ordlista och be vÄrt middagssÀllskap reda ut vad exakt det innebÀr att vara trendspanare.
â Jag reser fruktansvĂ€rt mycket för att kunna ha koll pĂ„ vad som hĂ€nder i omvĂ€rlden och filtrera ner det till nĂ„got som efterĂ„t hĂ€r hemma gĂ„r att berĂ€tta om ur ett journalistiskt perspektiv. Jag gĂ„r pĂ„ produktlanseringar, besöker mĂ€ssor, gör intervjuer och pratar med andra mĂ€nniskor. Mest intressant för mig Ă€r att se hur vĂ„ra vĂ€rderingar förĂ€ndras, vad man tycker Ă€r viktigast just nu. Det Ă€r ett konstant insamlande av information och det jag lever pĂ„ Ă€r mina analyser av den vĂ€rld vi befinner oss i och hur framtiden kommer att skilja sig frĂ„n hur det ser ut idag.
I de hÀr analyserna Àr det flera olika parametrar Stefan mÄste ta med i berÀkningarna, som till exempel Älder, kön, boende. Det gÀller att vara medveten om att det vi uppfattar som trender nÀr vi Àr 22 Är skiljer sig frÄn hur vi gör det nÀr vi Àr 62 Är. Som tur Àr gillar Mr Trend att grÀva ner sig i den statistik och information han samlat pÄ sig.
MÄnga av Stefan Nilssons trendspanar-kollegor har en bakgrund inom konst och mode. Uttrycksformer som nÀr de Àr som bÀst Àr nyskapande, nyfikna och utmanande. Och det Àr
just inom den kreativa vÀrlden trender tenderar att uppstÄ, föga förvÄnande kanske.
â En trend bygger pĂ„ att tillrĂ€ckligt mĂ„nga mĂ€nniskor hakar pĂ„ nĂ„got som till en början för det mesta betraktas som konstigt eller annorlunda. Ett bra exempel Ă€r den piercade nĂ€san. Den kunde ju ses som ett tecken pĂ„ att man vill revoltera mot etablissemanget. Att det sedan blev trendigt med en ring i nĂ€san Ă€r mest en slump, vilket Ă€r fallet med de flesta trender. NĂ„gra av dem förblir lokala fenomen, andra sprids globalt. Det viktiga Ă€r att de speglar vĂ€rderingar. Men att medvetet skapa en företeelse i syfte att den ska bli en trend Ă€r svĂ„rt, det försöks hela tiden och de lyckade exemplen Ă€r vĂ€ldigt fĂ„.
Vart vÀnder du sjÀlv dig helst nÀr du försöker spana in embryot till vad som skulle kunna bli en vÀrldsomspÀnnande trend?
â Innan pandemin var svaret enkelt: New York. Vi hĂ€mtar sĂ„ enormt mycket popkulturella referenser dĂ€r. DĂ„ kan vĂ€n av ordning invĂ€nda att âden dĂ€r foodtruck-trenden inte alls kom dĂ€rifrĂ„n utan frĂ„n Seattle eller Kalifornienâ. Visst, jag hĂ„ller
med, men det mÄste sÄ att sÀga mellanlanda i New York innan det kommer till Europa och Sverige. Kaffekulturen med barista Àr ett annat sÄdant exempel. New York fungerar som ett slags trendfilter. Idag, efter pandemin, har nÀstan inga av mina referenser nÄgot att berÀtta om New York, det Àr ett tre-Ärigt glapp som kullkastat allt och staden famlar efter sin nya identitet. Under tiden har London efter Brexit blivit mer spÀnnande. Personligen Àr jag vÀldigt förtjust och fÄr mycket input i de brittiska tidningarna The Guardians och The Standards weekend-bilagor. De har ett bra tonlÀge med hög kulturell nivÄ utan att vara fancy. BÀgge finns tillgÀngliga via nÀtet för den som söker garanterat lÀsvÀrda tips.
Visserligen Àr Stefan, sjÀtte generationens innerstads-stockholmare som han Àr, en gnutta jÀvig, men vi undrar ÀndÄ om han tycker att Stockholm Àr en trendig stad?
Ja. Sverige Àr ett mycket trend-intresserat land och dÀrmed blir vi trendiga per definition. I vÄr kultur ingÄr det att prata om nyheter, mycket mer Àn i andra lÀnder. Vi Àr mer nyfikna; vill testa nya ostar, nya resmÄl och kollar gÀrna pÄ nya grejer. NÀr jag fÄr hit internationella besökare brukar jag sÀga att de mÄste gÄ till de tvÄ förmodligen trendigaste platserna i hela vÀrlden: Götgatan med den ironiska mustaschen och slokhatten, Stureplan med de höga klackarna!
FrĂ„n Stureplan Ă€r det inte lĂ„ngt hit till Ăstermalmshallen, vilket osökt leder in oss pĂ„ samtalets huvudspĂ„r. Vad, var och hur Ă€ter vi 2024?
â En stor och för mĂ„nga mĂ€nniskor viktig företeelse, men som kanske inte alla hĂ„ller med om, Ă€r att det i vĂ„rt samhĂ€lle sker en jĂ€ttetydlig polarisering. Om vi börjar med handeln har vi dels âfinhandelnâ dĂ€r alla vill köpa bra saker som hĂ„ller lĂ€nge, samtidigt ökar âbillighetshandelnâ. Detta syns ocksĂ„
i matvÀrlden. Den fina goda matupplevelsen kontra snabbmatsupplevelsen.
â HĂ„llbarheten och det lokala blir Ă€nnu viktigare. Var kommer rĂ„varan ifrĂ„n? Vad Ă€r servetten tillverkad av? Man mĂ„ste tĂ€nka flera varv kring den cirkulĂ€ra hanteringen.
â GĂ€sternas delaktighet i restaurangupplevelsen blir större, vilket Ă€r en följd av att det Ă€r svĂ„rt att hitta personal. PĂ„ vissa stĂ€llen bestĂ€ller man redan maten via appar. Man fĂ„r gĂ„ och hĂ€mta maten sjĂ€lv vid köket och hĂ€lla upp vinet sjĂ€lva. DĂ€remot slipper vi hjĂ€lpa till att laga maten.
Stefan berÀttar hur restaurangen som mötesplats blir viktigare och vad han mer ser pÄ horisonten.
â I dystra tider vill vi inte sitta hemma och kĂ€nna oss deprimerade utan dĂ„ vill man gĂ„ ut och Ă€ta och trĂ€ffa andra mĂ€nniskor.
â Internationellt pratas det mycket om att menyerna mĂ„ste göras kortare och hur man kan göra matupplevelsen mer kostnadseffektiv. Rent generellt ser jag att en stor vĂ€rderingstrend Ă€r att den community-drivna konsumtionen ökar. Vi handlar hellre av de dĂ€r tvĂ„ tjejerna som hĂ€nger upp kulörta lyktor i ett garage Ă€n i stormarknader utanför stadskĂ€rnan. Och i framtiden blir ocksĂ„ matupplevelsen mer intim, det Ă€r kocken och hens mamma som lagar maten.
â Jag var i London i vĂ„ras och fick dĂ€r uppleva den nya vĂ€nligheten. Ett trevligare och mer vĂ€lkomnade bemötande Ă€ven pĂ„ de lyxhotell och restauranger som tidigare ansetts ha en mer snobbig approach. Det kan vi absolut se hĂ€r i Stockholm ocksĂ„.
â Till sist fĂ„r vi inte glömma den Instagram-drivna trendmaten. Arla Unika hĂ€r i Ăstermalmshallen Ă€r ett sĂ„dant exempel. Det finns fler.
En trend bygger pÄ att tillrÀckligt mÄnga mÀniskor hakar pÄ nÄgot som till en början för det mesta betraktas som konstigt eller annorlunda.
NĂR HAN INTE ĂR TREND-STEFAN:
Jag Àr duktig pÄ att stÀnga av och Äka ut till mitt sommarhus i Roslagen, dÀr jag umgÄs med mina grannar och gnÀller över mördarsniglar och över att det regnar för lite eller för mycket. Jag identifiera inte mig sjÀlv som sÀrskilt trendig, Àr snarare en late Àn early adopter. Det ingÄr i mitt jobb att provÀta pÄ de spÀnnande restaurangerna och provshoppa i de nya coola butikskoncepten, man jag behöver inte göra det hela tiden.
DE MEST INFLYTELSERIKA:
Hittar man pÄ sociala media. En av de mest slÄende Àr Yogagirl (svenska Rachel BrÄthen med över 2 miljoner följare pÄ Instagram, reds anm.) som med den livsstil hon presenterade fick nÀstan en hel vÀrld att tÀnka mer pÄ sin hÀlsa och vÀlmÄende.
TYDLIGASTE TRENDERNA INFĂR 2024:
âą Bookstore dating.
⹠Brun mat, mer lÄngkok och grytor.
âą Mindre socker.
⹠HÄllbarhet (som tar förvÄnansvÀrt lÄng tid att fÄ ordentligt genomslag).
⹠MÄngfald (mÄnga kockar tittar pÄ sina rötter, som Marcus Samuelsson i New York).
âą Experience dining.
âą Destinationsrestauranger (exempelvis Sketch i London).
âą Alkoholen bort.
STORA TRENDDAGEN:
Mitt eget event i slutet av januari varje Är dÄ jag pratar om framtidens vÀrderingsförÀndringar. www.storatrenddagen.se
ELEGANTA MOBILSKAL
Bark Sweden Àr ett nystartat företag som tillverkar och sÀljer mobilskal av 100% svenskt Ätervunnet lövtrÀ. Företaget Àr grundat av Frida och Richard LilliestÄle som ocksÄ Àr gifta och har tvÄ barn. Paret vill fortsÀtta utmana konsumtionsmarknaden genom att ersÀtta plast med trÀ i vÄr vardag.
â Vi har utvecklat en helt ny metod för att Ă„tervinna trĂ€ till stöttĂ„liga, hĂ„llbara och vackra mobilskal. Skalen har snap-fit och Ă€r bara 2,5 mm tjocka, beskriver paret sin produkt.
Tillverkningen sker i egen lokal i SpÄnga dit plankor frÄn spillved transporteras frÄn bla. Nacka. I fabriken sker hela tillverkningsprocessen; frÄn trÀbit till fÀrdigt skal.
DĂ„ bĂ„de Frida och Richard Ă€r uppvuxna i Stockholm har Ăstermalmshallen en given plats i deras hjĂ€rtan. Frida, som Ă€r konstintresserad, tar sig ofta hit för inspiration och god mat.
â Jag Ă€lskar den myllrande atmosfĂ€ren och kĂ€nslan att man gör en resa i tid och rum. Extra glad blev jag att man i samband med att hallen renoverades valde att lyfta fram och Ă„terskapa gamla vĂ€ggmĂ„lningar.
Richards minne handlar om nÀr han som barn hade tjatat pÄ sin mamma om att fÄ Àta ostron för första gÄngen.
â Till slut tog hon mig till Ăstermalmshallen och bestĂ€llde in nĂ„gra ostron som placerades framför mig. Jag kĂ€mpade tappert en lĂ„ng stund men lyckades inte fĂ„ ned ett enda av dem. Det kĂ€ndes lyxigt men var inte riktigt den delikatess jag som barn hade förestĂ€llt mig!
Kul kuriosa: Mycket av virket till mobilskalen kommer frĂ„n DjurgĂ„rden i Stockholm, alltsĂ„ inte lĂ„ngt frĂ„n Ăstermalmshallen.
Podium Board, formgiven för Northern av den norske tidigare eleven pÄ Beckmans Design Högskola Jomi Evers, Àr, avsedd för dagligt bruk i hela hemmet. Perfekt för uppstÀllning av husgerÄd, bricka eller för skydda ytor frÄn heta temperaturer.
Podium Board finns i tre storlekar, Àr tillverkad av massiv marmor och sten vilket ger varje brÀda ett unikt utseende.
Priser: 1990 kr, 2690 kr eller 3290 kr beroende pÄ storlek.
String Pocket presenterades 2005 och blev Nisse Strinnings sista bidrag till den skandinaviska designfloran. Sedan dess har String Pocket utökats med mÄnga olika fÀrger och material, och Àr idag en stark designklassiker i hem vÀrlden över. String Pocket Àr den nÀttaste men samtidigt kanske mest flexibla hyllan i String Furnitures sortiment. String Pocket Àr den perfekta introduktionen till String och ikonisk svensk designtradition.
Modell: String Pocket Design: Nisse Strinning
Material: Pocket â Pulverlackerade gavlar i Ă„tervunnet rostfritt stĂ„l, hyllplan i pulverlackerad MDF.
FÀrger: Grön, lila, blÄmetall
MÄtt: B: 60 cm, H:50 cm, D:15 cm
Pris: 1395 kr
Namnen Ă ke Axelsson, Emma Marga
Blanche, David Ericsson och Fredrik
FĂ€rg klingar nog inte helt bekant i var mans öra. Faktum Ă€r att alla fyra har gjort sitt för att krydda upplevelsen av ett besök i Ăstermalmshallen. Nej, ingen av dem Ă€r kock, alla fyra Ă€r möbelformgivare och tack vare dem sitter vi snyggt och komfortabelt pĂ„ ett antal av restaurangerna i den nygamla saluhallen.
Magasinet har varit och besökt Àkta designerparet FÀrg & Blanche för att prata form och funktion.
Emma Marga Blanche och Fredrik FĂ€rg tillhör sedan flera Ă„r toppskiktet bland vĂ„rt lands mest begĂ„vade möbeldesigners. Bland uppdragsgivarna Ă„terfinns svenska varumĂ€rken som Design House Stockholm, GĂ€rsnĂ€s, Johanson Design, MĂ„lerĂ„s, Oblure och Rörstrand samt spanska BD Barcelona Design och Frankrike-baserade Petite Friture. Deras Curriculum Vitae Ă€r ungefĂ€r lika omfĂ„ngsrikt som Auguste Escoffiers receptsamling sĂ„ vi nöjer oss med ett kortare urval: âĂ rets Designer 2016â enligt tidningen Residence, samma utmĂ€rkelse av Elle Decoration 2019. UtstĂ€llning tillsammans med Comme des Garcons i Tokyo, flera andra i bl a New York, Istanbul, Shanghai, London Guatemala, Paris och Milano. Representerade pĂ„ Nationalmuseum i Stockholm. Senast aktuella med utsmyckningen âDen Gula TrĂ„denâ i EU-byggnaden i Brussel, med anledning av Sveriges ordförandeskap under första halvĂ„ret 2023.
â Det var ett drömuppdrag konstaterar Emma och Fredrik, som just nu Ă€r fullt sysselsatta med skapandet av en grupp gigantiska belysningsskulpturer. Skulpturerna Ă€r Ă€mnade att
Funktion och form gÄr hand i hand nÀr FÀrg & Blanche designar. HÀr syns fÄtöljen Emily i skön miljö pÄ restaurang Lisa Elmqvist. Nedan ser vi stolen GÀstis pÄ Melanders i hallen.
utomhus pryda ett nytt bostadskvarter i nĂ€rheten av Sundbyberg torg. Parallellt som de jobbar pĂ„ att ta fram diverse fĂ„töljer, soffor och bord âmen de vet man aldrig om eller nĂ€r de kommer utâ ler de lite hemlighetsfullt.
Det blir ett tiotal nya produkter om Ă„ret, berĂ€ttar FĂ€rg & Blanche medan de visar runt i den utomjordiskt fabulösa, underjordiskt belĂ€gna ateljĂ©/verkstaden pĂ„ en undanskymd gatustump i hjĂ€rtat av Söder. Ett flera hundra kvadratmeter stort före detta garage, uppdelat för olika funktioner. I ett av hörnen stĂ„r en miniatyrverkstad, dĂ€r snart fyraĂ„rige sonen Rafael ibland hĂ„ller till efter att ha blivit hĂ€mtad pĂ„ dagis. âHan tror att han arbetar hĂ€râ skrattar mamma Emma.
Emmas egna mamma Ă€r fransyska och det Ă€r faktiskt den frĂ€msta orsaken att Ăstermalmshallen Ă€r för henne ett kĂ€rt tillhĂ„ll.
â NĂ€r jag var nyinflyttad till Stockholm var Hallen en plats dit jag gick för att handla sĂ„dant som mamma och jag saknade frĂ„n Frankrike, speciellt ost och liknande. NĂ€r vĂ„ra franska vĂ€nner kom pĂ„ besök tog vi alltid dit dem. Nu nĂ€r de kommer Ă€r det första de gör att gĂ„ till Ăstermalmshallen, Ă€ven om inte vi följer med! Och vi Ă€r fortfarande ofta dĂ€r, inte varje dag, men ofta!
Maken Fredrik Àr inte lika frekvent gÀst i saluhallen men tycker det Àr ett hÀrligt stÀlle att komma till:
â Jag har ju hamnat dĂ€r bĂ„de för affĂ€rslunch och vanliga luncher eller bara en drink. Lika underbart varje gĂ„ng.
Oavsett rent personlig nĂ€rvaro Ă€r firma FĂ€rg & Blanche stĂ€ndigt pĂ„ plats i Ăstermalms Saluhall. PĂ„ restaurang Lisa Elmqvist Ă€r nĂ€mligen den av designerduon formgivna fĂ„töljen Emily en del av möblemanget. Historian bakom sjĂ€lva fĂ„töljen kanske bara roar den sanne möbelkĂ€nnaren, vi lĂ„ter Ă€ndĂ„ Emma Blanche berĂ€tta:
â Det började med att möbeltillverkaren GĂ€rsnĂ€s kontaktade oss för att de ville ha en uppdaterad version av fĂ„töljen Emma. FĂ„töljen skapades ursprungligen 1830 och har sedan dess tolkats av flera generationer olika designers och har dĂ€rför nĂ€stan blivit en metonymi. Jag blev glad, jag Ă€lskar Emma. Dels för att jag heter det, men ocksĂ„ för jag kommer frĂ„n Frankrike och dĂ€r Ă€r ordet fĂ„tölj maskulinum och Emma var den enda feminina fĂ„töljen som fanns! Dessutom har jag Ă€rvt en gammal Emma-fĂ„tölj av min svenska farmor.
Till saken hör att Emma-fÄtöljerna generellt haft knappar som bildat ett diamantmönster, Emmas och Fredriks idé var att istÀllet anvÀnda den sömnadsteknik som blivit nÄgot av deras signum. En teknik med samma funktion som knapparna; att dra tyget.
Nya Emma blev en omedelbar succĂ© och sedan dess har FĂ€rg & Blanche utvecklat sin teknik till vad man idag kallar âextrem sömnadâ och dĂ€rmed i samarbete med GĂ€rsnĂ€s kunnat utvidga fĂ„töljfamiljen. Emma har fĂ„tt de tre yngre systrarna Lina, Elin och Emily. Det Ă€r Emily som stĂ„r pĂ„ Lisa Elmqvist och som ni kanske sitter i nĂ€r ni lĂ€ser det hĂ€r!
TÀnker man som formgivare pÄ var en möbel ska hamna under tiden man formger den?
â Det gör man. Ibland nĂ€r det rör sig om nĂ„got mer specifikt, som ett kontorsbord eller en stol, mĂ„ste man verkligen tĂ€nka. Mycket beror pĂ„ briefen frĂ„n uppdragsgivarföretaget.
Vilket Ă€r viktigast â funktion eller form?
â Det ena utesluter inte det andra. I en designprocess vĂ€vs det samman, men funktionen övervĂ€ger. Om man inte kan sitta pĂ„ stol, om den inte Ă€r bekvĂ€m, sĂ„ varför göra den? Man fĂ„r funktion i och med att man jobbar med ett visst material. Som Emily, dĂ€r vi har fĂ„tt Ă€nnu mer funktion tack vare att vi valt att arbeta med en textil flexibel ryggstruktur som rör sig med kroppen. Emily Ă€r ett bra exempel dĂ„ fĂ„töljens mönster Ă€r dekorativt, men frĂ€mst har en funktion eftersom det drar tyget.
â Alla val man gör Ă€r medvetna. En bĂ€nk tĂ€nkt i en hall i offentlig miljö behöver inte vara sĂ„ mjuk och bekvĂ€m, det Ă€r ju inte meningen att folk ska sitta dĂ€r lĂ€ngre Ă€n kanske en kvart. DĂ€r skapar funktionen formen. SĂ„ slutsatsen Ă€r delad första plats mellan funktion och form!
Vad har ni i kikaren de nÀrmaste Ären?
â Vi har jobbat mycket internationellt och det vill vi fortsĂ€tta med. Det gör att man lĂ€r sig olika saker. Genom att samarbeta med olika fabriker och verka i olika sammanhang. GĂ€rna i Frankrike sĂ„ vi fĂ„r vara dĂ€r lite mer.
BÀr ni mÄnne pÄ nÄgra drömprojekt?
â Jag som Ă€r frĂ„n BohuslĂ€n, vuxit upp med varv omkring mig och gjorde min första praktik pĂ„ ett bĂ„tvarv, vill rita en bĂ„t! Det skulle vara en fantastisk grej att göra, sĂ€ger Fredrik.
Och du Emma?
â Det skulle vara vĂ€ldigt spĂ€nnande att inreda och göra ett platsspecifkt uppdrag för en hel restaurang. NĂ„got extra dĂ€r man kan göra speciella möbler och skapa en totalupplevelse.
PÄ Lisa Elmqvist har fÄtöljen Emily sÀllskap av stolen Hedda. SÄ hÀr sa formgivaren David Ericsson nÀr vi bad honom berÀtta om henne:
â IdĂ©n med Hedda var att göra en relativt liten stol med god sittkomfort, en stol som inte tar sĂ„ mycket plats. Det Ă€r en stol som Ă€r vĂ€ldigt stark i sin konstruktion för att klara av det hĂ„rda livet i en bistro. Hedda kan varieras med snöre och lĂ€der för olika uttryck och gĂ„r ocksĂ„ att renovera i framtiden. â SjĂ€lvklart blev jag vĂ€ldigt stolt nĂ€r Dag Klockby pĂ„ GĂ€rsnĂ€s ringde och berĂ€ttade att Hedda skulle till Lisas i Hallen!
FrĂ„n Lisa Elmqvist Ă€r det bara ett hopp och ett skutt till grannen Melanders. DĂ€r hittar vi ytterligare designerstolar. Ă ke Axelsson Ă€r den nutida svenska stoldesignens Nestor, 91 Ă„r ung och still going strong i sin ateljĂ© utanför Vaxholm. Hans bidrag till Ăstermalmhallens interiör hittar vi pĂ„ just Melanders nya restaurang. SĂ„ vi lĂ€mnar avslutningsvis hovsamt över ordet till Ă ke:
â Stolen Moderna bygger pĂ„ stolen GĂ€stis och togs frĂ„n början fram till Moderna Museets restaurang, dĂ€rav namnet. Med sina runda, vĂ€nliga former och klassiska uttryck har bĂ„de stolen Moderna och barstolen GĂ€stis visat att de gĂ„r att variera pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. BĂ€gge Ă€r vĂ€l anpassade till det som restaurangmiljöer krĂ€ver.
â Jag Ă€r enormt glad över mitt lĂ„nga samarbete med Melanders och att man Ă„terkommer och vill fortsĂ€tta anvĂ€nda mina möbler.
Vegetable
Kelly Pleated Skirt frÄn RS Sports Kelly Gale Collection
Àr designad för racketsport. Kjolen har innershorts med bollficka som smidigt förvarar bollarna under spel. Matcha gÀrna med Kelly top. Kjol, 799kr och topp 399 kr.
Ăntligen fĂ„r vi njuta av en grön och skön sommar. HĂ€r bjuder vi pĂ„ ett urval med tips pĂ„ produkter till dig som vill matcha sommarens spirande grönska och ljuvliga hav. Vare sig du vill sporta, bada, mysa hemma eller gĂ„ pĂ„ sommarfester.
SKAPA RO. FRIGĂR TID. MĂ BĂTTRE
MANETA ĂR ORGANISATIONSKONSULTER PĂ ĂSTERMALM OCH I DANDERYD.
Kalla det kaos, oreda, för mycket av allt eller att orken kanske bara tryter. Oavsett sÄ Àr att anlita en bra organisationskonsult enkelt och det steg du tar kommer göra stor skillnad för dig i vardagen. Det vet vi.
Maneta har flera Ärs erfarenhet av organisation och att göra livet enklare för vÄra uppdragsgivare.
Vi har goda referenser och jobbar effektivt och diskret sÄ du slipper tÀnka pÄ saker som kanske tynger.
Vi rensar, plockar, organiserar och forslar bort. Allt under ett och samma tak. Dessutom har vi snickare, elektriker och hantverkare för sÄnt som kanske inte blivit riktigt fÀrdigt eller bara inte blivit av.
Vi arbetar givetvis med full diskretion och transparens mot dig som uppdragsgivare. Vi jobbar för att göra ditt liv enklare. Och sjÀlvklart gÀller RUT-avdraget.
Ihöstas offentliggjordes att Stockholm erhĂ„llit rĂ€tten att titulera sig âEuropean Capital of Gastronomyâ hela Ă„r 2023. Den 13 februari begicks det stĂ„tlig invigning i Stadshuset i nĂ€rvaro av Kung Carl Gustaf och Prins Carl Philip, kungafamiljens tvĂ„ mest gastronomiskt profilerade medlemmar. Kungen sjĂ€lv innehar tallrik nummer 17 i Gastronomiska Akademien, som i samarbete med Stockholm Stad, Visit Stockholm, MĂ„ltidsakademien och Kungliga Skogs- och Lantbrukarakademien Ă€r initiativtagare till projektet.
H.M. Konungen berÀttade i sitt tal att han ser Äret som ett unikt tillfÀlle att presentera det svenska köket, ett tillfÀlle som vi med gemensamma krafter kan ta vara pÄ.
â Jag Ă€r glad att se sĂ„ mĂ„nga hĂ€r idag, ni behövs alla för att 2023 ska bli ett spĂ€nnande och framgĂ„ngsrikt Ă„r.
Ăven saluhallens stammis Carl Jan Granqvist, som tillsammans med ovan nĂ€mnda parter, leder projektet Ă€r positiv och ser stora möjligheter att sĂ€tta Stockholm pĂ„ kartan som gastronomisk destination. Han berĂ€ttar vidare att aktörer bjuds in att delta och fylla det med spĂ€nnande innehĂ„ll.
Flera av talen under invigningsmiddagen lyfte föga förvÄnande fram matens och gastronomins betydelse för samhÀllet och dess utveckling. BÄde intressant och fyndig var Fabien Petitcolas frÄn The International Academy of Gastronomy i
sitt vÀlkomnade till Stockholm som gastronomisk huvudstad i Europa nÀr han i sitt tal beskrev hur en vÀrld utan goda mÄltider skulle se ut:
â Utan matlagningskonst kommer vi inte heller att ha litteratur, ingen skarp intelligens, inga vĂ€nskapliga möten, ingen social harmoni. Och hĂ€r drar jag en parallell: Financial Times rapporterade att David Cameron 2016 tog beslutet att gĂ„ mot Brexit medan han Ă„t en ljummen fast food pizza pĂ„ Chicagos flygplats. Jag kan inte lĂ„ta bli att undra â om den engelske premiĂ€rministern hade valt att Ă€ta bĂ€ttre â hade dĂ„ dagens Europa varit annorlunda?
Ja, det kan man sannerligen frÄga sig. Om Stockholm kommer att te sig annorlunda resten av 2023, i varje fall sett ur en gastronomisk vinkel kan man frÄga Lotta Ranert, som Àr projektledare för hela konkarongen.
â Programmet fylls pĂ„ med nya gastronomiska aktiviteter i Stockholm allt eftersom. GĂ€stspel, festivaler, pop upâer, provningar med mera.
NĂ€r det hĂ€r numret av Magasinet kommer ut har Frida Nilsson redan gĂ€stspelat med en specialmeny pĂ„ Arla Unika. Ăr det nĂ„got mer pĂ„ gĂ„ng i eller i nĂ€rheten av Ăstermalmshallen?
â Den 31 maj avtĂ€cktes Povel Ramels skulptur utanför Cirkus. Povel var en av de första ledamöterna i Gastronomiska Akademien. Vi har redan hunnit fira Nationaldagen stort pĂ„ Skansen dĂ„ Sverige firar 500 Ă„r som nation och den 28â29 juli gör The International Street Food Festival ett nedslag i Stockholm.
â Det Ă€r upp till Stockholms alla aktörer att skapa hĂ„llbara, innovativa gastronomiska aktiviteter som vi kan lyfta i programmet sĂ„ vi hoppas kunna fylla pĂ„ med fler, avslutar Lotta Ranert.
För utförligare programinformation besök www.capitalofgastronomy.se
STOCKHOLMS LANDSKAPSMĂ LTID:
FörrÀtt
Salladsbowl: Crudo pÄ MÀlargös med nÀrodlat modernt grönt och ingefÀrsmajonnÀs.
HuvudrÀtt
Lammkorv med fÀnkÄl, rostade jordÀrtskockor, frasig potatis, kÄl, svamp.
EfterrÀtt
FÀrskost i ugn, havtornssorbet, vilda bÀr, havre, grÀdde.
Stockholm har fÄtt utnÀmningen i första hand för sin förmÄga till innovation och sitt stora fokus pÄ hÄllbarhet.Maciej Dobrzyniecki, Co-President för European Community of New Gastronomy Max Collin och Alice Olsson frÄn Juniorbagarlandslaget serverar Hans MajestÀt Konungen och kulturminister Parisa Liljestrand. Foto: Lena Granefelt
Taittinger & skagen
en sÀker klassiker
Recept pÄ vÄr lyxiga toast
Skagenröra med citron och pepparrot pÄ smörstekt brioche
Till 4 portioner
500 g rÀkor med skal
1 msk finhackad dill
Skal frĂ„n œ citron
œ msk finriven
pepparrot
1 dl majonnÀs
Salt och nymald svartpeppar
Gör sÄ hÀr:
Till servering:
4 tjocka skivor
Briochebröd
2 msk smör
4 msk löjrom
Dillvippor Citronklyftor
1. Skala och grovhacka rÀkorna. Blanda rÀkor med dill, citronskal, pepparrot och majonnÀs. Smaka av med salt och peppar.
2. Stek briochebröden i smör tills de Àr gyllenbruna och frasiga. LÀgg upp bröden pÄ assietter och fördela skagenröra ovanpÄ.
3. Toppa skagenröran med löjrom och garnera med dill och en skuren citronklyfta. Finriv eventuellt lite extra pepparrot över.
Kan man ha en klimatminister borde man kunna ha en matminister, steget kÀnns inte sÀrskilt lÄngt. Efter att ha trÀffat à rets Kock och mottagaren av Gastronomiska Akademiens Guldmedalj 2022 Àr Magasinet övertygat om vem som med bravur skulle hanterat denna Ànnu sÄ lÀnge hypotetiska ministerpost. Hon heter Jessie Sommarström, Àr klimatsmart, hÄllbarhetsklok och fylld av tankar kring framtidens mat.
Det Ă€r ett minst sagt fullspĂ€ckat schema Jessie lyckats hitta en lucka i nĂ€r vi ses pĂ„ den av hennes tvĂ„ arbetsplatser som ligger nĂ€rmast Ăstermalm, Urban Deli pĂ„ SveavĂ€gen. DĂ€r driver hon koncernens hĂ„llbarhets- och innovationsprogram. Den andra arbetsplatsen heter TorsĂ„ker gĂ„rd i Upplands VĂ€sby. Det Ă€r Axfoundations Centrum för framtidens livsmedel, vi Ă„terkommer dit lite lĂ€ngre fram.
â Jag Ă€r 43 Ă„r, har jobbat i den fantastiska restaurangbranschen sedan jag var 18 och ser mig jobba dĂ€r i resten av mitt liv, presenterar hon sig sjĂ€lv.
â Just nu försöker jag ta tillvara pĂ„ mitt vinnarĂ„r pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt med allt vad det innebĂ€r i form av samarbeten, gĂ€stspel och nĂ€tverkande. Det har hunnit hĂ€nda mycket spĂ€nnande redan, det Ă€r jĂ€tteroligt.
Det var i mitten av februari, vid en högtidlig ceremoni i Stockholms Stadshus, Jessie Sommarström fick ta emot Gastronomiska Akademiens Guldmedalj ur Hans MajestĂ€t Konungens hand. Motiveringen lyder kort och koncist: âFör utomordentliga insatser för Svensk MĂ„ltidskulturâ. Listan över tidigare Ă„rs guldmedaljörer strĂ€cker sig tillbaka Ă€nda till 1964, dĂ„ hovtraktören Werner Vögeli blev den förste i raden, följd av namn som bland andra Tore Wretman, Mathias Dahlgren och Björn FrantzĂ©n. Ett schangdobelt sĂ€llskap sĂ„ledes.
Bara nÄgra mÄnader tidigare (september 2022) stod Jessie som segrare i den prestigefyllda tÀvlingen à rets Kock, med bland de högsta poÀngen i dess fyrtioÄriga historia. Den hÀr gÄngen var det prins Carl Philip som hÀngde medaljen runt den sommarströmska halsen.
Vad har dessa utmÀrkelser inneburit för din del?
â Att jag fĂ„tt möjlighet att skapa mig en plattform varifrĂ„n jag kan prata om framtidens mat och inspirera andra att Ă€ta mer hĂ„llbart. Det Ă€r vĂ€ldigt viktiga frĂ„gor för mig.
Du Àr bara den andra kvinnan pÄ snart fyrtio Är som vunnit à rets Kock (den första var Kristina Pettersson
1988). Hur tÀnker du kring det?
â För mig krĂ€vdes det mĂ„nga Ă„r innan jag vĂ„gade stĂ€lla upp. Vi kvinnor har generellt varit underrepresenterade i branschen, men det har hĂ€nt mycket de senaste Ă„ren. Det kĂ€nns som vi tagit kliv framĂ„t. Jag hoppas min vinst inspirerar andra att vĂ„ga söka, för jag vet att det finns mĂ„nga duktiga kvinnliga kockar i Sverige.
Nu blir du kanske en inspirationskÀlla för andra, vilka Àr dina egna förebilder i köket?
â Jag har haft mĂ„nga förebilder. Den internationellt meriterade argentinskan Florencia Abella som idag Ă€r köksmĂ€stare pĂ„ Ekstedt Ă€r fantastisk och den enda kvinnan i Sverige som har stjĂ€rna i Guide Michelin. Andra Ă€r Sayan Isaksson, en otrolig matlagare, och Matthias Dahlgren. Men just nu Ă€r kvinnorna pĂ„ Axfoundation mina frĂ€msta förebilder.
DÀr kom vi osökt in pÄ den, berÀtta om Axfoundation!
â Det Ă€r en icke-vinstdrivande organisation som konkret jobbar för ett mer hĂ„llbart samhĂ€lle inom olika programomrĂ„den. Ett av dem Ă€r Framtidens Mat. Ute pĂ„ TorsĂ„ker gĂ„rd finns ett innovationscenter med tillhörande faciliteter. Första gĂ„ngen vi trĂ€ffades var nĂ€r de skulle lansera sin svenskodlade fĂ€rs pĂ„ baljvĂ€xter. Sedan dess har jag varit delaktig i ett antal projekt, med allt frĂ„n just baljvĂ€xter till resursfisk. Allting Ă€r forskningsbaserat. Det Ă€r nĂ€r man tar fram en produkt som jag kommer in. Mat mĂ„ste vara hĂ„llbart, men om det inte smakar gott spelar det ingen roll hur hĂ„llbart det Ă€r för vi kommer Ă€ndĂ„ aldrig att Ă€ta det.
â SĂ„ mitt uppdrag Ă€r att jobba med det gastronomiska, att se till att produkten blir god. Jag provar mig fram, förĂ€dlar och testar pĂ„ kunder hĂ€r i vĂ„r butik, vilket ger en direkt feedback. Olika varianter av braxen Ă€r bra exempel. Ăver 70% av all sjömat vi Ă€ter i Sverige Ă€r importerad. DĂ€rför bör vi bĂ€ttre ta tillvara pĂ„ all bifĂ„ngst i vĂ„ra egna sjöar. DĂ„ skulle fiskarna, som ju Ă€ndĂ„ tar upp den, fĂ„ mer betalt. Ett problem Ă€r urbeningen av fisken, men de tog fram en maskin för det pĂ„ TorsĂ„ker gĂ„rd. Det Ă€r sĂ„ Axfoundation fungerar; de identifierar ett problem och sĂ„ hittar de en lösning!
â För mig Ă€r det enormt lĂ€rorikt att fĂ„ vara delaktig i dessa processer. Att Axfoundation för en tĂ€t dialog med forskarna och att jag fĂ„r ta del av deras kunskap Ă€r en unik möjlighet. Och ju mer kunskap man fĂ„r desto större ansvar. Vi vet att allt vi gör ger ett avtryck i nĂ€sta generation.
Miljö och hÄllbarhet genomsyrar Jessies liv pÄ mÄnga olika plan. Hennes man, Gordon Grimlund, ocksÄ han kock till yrket, startade fÄr nÄgra Är sedan en produktlinje med klimatsmart barnmat. Hustrun har naturligtvis en slev med i grytan.
â NĂ€r vĂ„rt första barn föddes fanns det ingen barnmat baserad pĂ„ svenska ekologiska grönsaker. Vi ville ta tillvara pĂ„ grödor som inte kom ut i livsmedelssystemet. Inga konstigheter, bara det gamla husmorsknepet att göra purĂ© av skönhetsbeflĂ€ckade grönsaker. Svinnet pĂ„ omrĂ„det Ă€r katastrofalt. Vi
har pratat med odlare som berÀttat att de till exempel gömmer krokiga morötter inne i knippen, annars ratas de av kunderna. Den synen pÄ livsmedel mÄste förÀndras!
Barnmatprojektet beskriver Jessie som frÀmst socialt och vinsten skÀnks till indiska flickor, syftet Àr att finansiera deras studier. För tillfÀllet Àr projektet satt lite pÄ paus eftersom man Àr pÄ vÀg att skala upp verksamheten. Samtidigt Àr hon i fÀrd med att skriva en kokbok med klimatsmart mat riktad mot lite Àldre barn, innehÄllande bÄde recept och fakta. Det ska vara lÀtt att vÀlja rÀtt, deklarerar författarinnan.
â Boken har blivit lite fördröjd, pĂ„ grund av hur hektiskt mitt Ă„r ser ut. Men den Ă€r pĂ„ gĂ„ng.
Vad av allt du brinner för kÀnns mest angelÀget?
â Svensk produktion. Vi har en lĂ„g sjĂ€lvförsörjningsgrad
i Sverige, vilket blivit mer uppenbart nu nÀr vi pÄverkats av kriget i Ukraina och innan dess pandemin. Det finns otroligt mycket skickliga bönder och producenter i Sverige som vi behöver stötta. Det rör sig om att göra val dÀr man kan se en lÄngsiktig hÄllbarhet. SÄ vi mÄste Àndra vÄrt sÀtt att Àta och inse att man inte kan ha allt tillgÀngligt hela tiden. Ta oss tid njuta av maten, vilket man gör om man fÄr lÀngta. HÀr krÀvs politisk styrning. Det handlar ju om att folk ska mÄ bra, man ska Àta nÀringsrikt och nyttigt. Alla mÄste hjÀlpas Ät att bidra till den hÀr omstÀllningen. Det Àr orimligt att lÀgga allt ansvar pÄ konsumenten.
Begreppet âKlimatsmartâ kan kĂ€nnas lite luddigt?
â Ja, extremt diffust. Det Ă€r det som gör det sĂ„ himla svĂ„rt att vĂ€lja. Det finns inte en lösning pĂ„ problemen det finns hundra. Detta Ă€r en otroligt bred frĂ„ga utan nĂ„got enkelt svar. Allt handlar om att respektera djur, natur och vĂ„r planet. Och att hitta en balans i vĂ„r kost genom att Ă€ta mer vegetariskt och plantbaserat. Med den medvetenheten kommer vi att förstĂ„ och kunna ta de dĂ€r smĂ„ stegen.
SÄ till sist; hur och vad kommer vi att Àta i framtiden?
â Vi borde vara mer noga med att checka av om det vi stoppar i oss Ă€r bra för vĂ„r kropp och för klimatet. Vi kommer att Ă€ta mindre animalier, men bĂ€ttre kvalitet nĂ€r vi vĂ€l vĂ€ljer det. (Jessie Ă€ter sjĂ€lv helst vegetariskt i veckorna och unnar sig en god köttbit till helgen).
â DĂ€remot tror jag inte pĂ„ den dĂ€r insektsgrejen. Ett problem Ă€r att en alldeles för stor del av den odlingsmark vi har idag gĂ„r Ă„t till att odla djurfoder. Skulle vi odla mĂ€nniskoföda dĂ€r istĂ€llet, skulle det bli mycket mer. Det Ă€r framtidens mat, men dĂ„ mĂ„ste vi hitta lösning pĂ„ djurfoder.
Tja, vad sÀger ni, nog skulle Jessie Sommarström göra sig bra som Sveriges första matminister?
ĂSTERMALMSHALLEN:
Jag har varit dĂ€r jĂ€ttemycket, Ă€lskar att spatsera runt och fĂ„ inspiration i tid och otid. Den har ett hĂ€rligt sortiment, Ă€r extremt fin och hela Hallen andas anrikhet. Min mans gammelmormor â matjournalisten Inger Grimlund â har berĂ€ttat för oss om Ăstermalmshallen och visat bilder hur det sĂ„g ut förr.
VAD HON SKULLE BJUDA VĂ R MATINTRESSERADE KUNG OCH HANS SON PĂ IFALL DE KOM HEM PĂ MIDDAG?
Nu Àr det vÄrsommar med alla hÀrliga rÄvaror som jag lÀngtat efter. DÄ blir det svensk sparris med grillad citron och hyvlad lagrad, svensk hÄrdost till förrÀtt.
DÀrefter skulle jag bjuda pÄ vegetarisk lasagne pÄ svenskodlade baljvÀxter med en hÀrlig sallad. Jag hoppas ju givetvis att hela familjen med alla barnbarnen Àr med och dÄ Àr lasagne en perfekt rÀtt.
Avslutningsvis skulle de fĂ„ svenska jordgubbar meden hemgjord glass gjord pĂ„ grĂ€dde frĂ„n kor som fĂ„tt gĂ„ ute sĂ„ mycket som möjligt och bara fĂ„tt grĂ€s, hö eller ensilage. Det Ă€r otroligt stor skillnad pĂ„ mejeri och mejeri och jag vet att kungafamiljen Ă€r vĂ€ldigt engagerade i hĂ„llbart lantbruk. Dessutom Ă€r det ett sĂ€kert kort â alla Ă€lskar jordgubbar med glass!
VILKEN KRYDDA SOM BORDE STĂ I VAR MANS
KRYDDHYLLA:
Svartpeppar, det Àr vÀrldens mest anvÀnda krydda och kan förhöja upplevelsen i nÀstan all mat.
VAD SOM ĂR DET BĂSTA MED ATT VARA JESSIE SOMMARSTRĂM:
Att jag Àr gift med vÀrldens bÀsta man, har tvÄ underbara barn och fantastiska vÀnner!
Handcrafted since 1849
Viner med kvalitet, ursprung & personlighet
âThe most drinkable address in the worldâ-Sir Winston Churchill
Ă RETS RĂTT 2023 AV JESSIE SOMMARSTRĂM
4 PORTIONER / TILLAGNINGSTID: 45 MIN
Ingredienser
TomatsÄs
œ gul lök
2 vitlöksklyftor
1 msk ArlaŸ Svenskt Smör
1 msk olivolja
œ dl vitt vin
400 g konserverade hela tomater
œ kruka fĂ€rsk basilika
1 tsk strösocker
œ dl rapsolja
salt och svartpeppar
Till servering
360 g pasta efter önskemÄl
Riven lagrad prÀstost
œ kruka fĂ€rsk basilika
SÄ hÀr gör du
50/50 köttbullarna
Finhacka löken, stek mjuk i smör och lÄt svalna. Blanda svenskodlad vegofÀrs och blandfÀrs med salt och blanda runt.
Vispa ner ströbrödet i vispgrÀdden i en bunke och tillsÀtt Àgg, citronskal, persilja och nymalen svartpeppar. Gör ett stekprov för att justera kryddningen vid behov. Stek i smör sÄ du fÄr en fin yta tills bullarna Àr genomstekta. SlÄ pÄ tomatsÄsen, lÄt puttra nÄgon minut.
TomatsÄsen
Skala och finhacka löken. Skala och finriv och vitlöken. Stek lök och vitlök i olivolja och smör till allt Àr mjukt utan att det fÄr fÀrg. HÀll pÄ vitt vin och lÄt sjuda i ca 3-4 min.
50/50 köttbullar
1 dl Arla KoŸ vispgrÀdde
œ dl ströbröd
œ gul lök
250 g gÀrna svenskodlad vegofÀrs
250 g blandfÀrs
1 Àgg
œ citron, finrivet skal
1-2 msk finhackad fÀrsk persilja
1 tsk salt
1 krm nymalen svartpeppar
1-2 msk ArlaŸ Svenskt Smör, till stekning
HÀll pÄ tomaterna, skölj ur burken med lite vatten och tillsÀtt vattnet. LÄt sjuda utan lock i 20-30 min. TillsÀtt basilikan. Tag av frÄn vÀrmen och mixa allt slÀtt, hÀll i rapsoljan under mixningen och smaka av med salt och nymalen svartpeppar.
Pastan
Koka pastan enligt anvisning pÄ förpackningen. LÀgg upp pastan, toppa med tomatsÄsen och 50/50 bullarna. Riv över osten och toppa med basilika och nymalen svartpeppar.
FĂ„r vi komma med ett tips till en fin höstdag i huvudstaden. Varför inte starta med mat och dryck i Ăstermalmshallen och sedan fortsĂ€tta med att kolla tennisen i Stockholm Open i Kungliga tennishallen (14-22 oktober). En heldag i tvĂ„ av de mest klassiska hallarna i Stockholm som mĂ„nga vĂ€ljer Ă„r efter Ă„r.
Det var stort att som sportjournalist, med inriktning pÄ tennis, pÄ SmÄlandsposten i VÀxjö att första gÄngen vara utsÀnd för att bevaka Stockholm Open.
Anledningen var ju att SmÄland hade fÄtt fram en uppsjö med lovande tennisspelare i spÄren av Björn Borg. TvÄ av dem hette Mats Wilander och Stefan Edberg som senare skulle rankas som vÀrldsettor.
Nu stod jag dÀr en mörk kvÀll tidigt 1980-tal framför den gula neonskylten Kungliga tennishallen utmed LidingövÀgen. Det kÀndes allt lite högtidligt.
VÀl inne i arenan kÀnde jag tennishistoriens vingslag.
Kungliga, i folkmun, andades klass och stil. Det var vackert med alla vÀlgjorda bÀnkar, rÀcken och trÀtiljor i golven. Sture Frölén ritade hallen och Jussi Björling sjöng pÄ invigningen 1943. Tenniskungen Gustav V hade definitivt ett finger med i spelet för att hallen byggdes. Den gamle monarken hade som ung lÀrt sig spela tennis i England, Àlskade sporten, och det sÀgs att han vid RÄsunda fotbollstadions invigning av misstag kallade arenan tennisstadion.
Vid min Kungliga debut smekte jag med blicken över centrecourten och tÀnkte att hÀr har alla de stora spelat. Giganten Borg, gentlemannen Stan Smith i sina Adidas, de kaxiga amerikanerna Connors och McEnroe, den bildsköne italienaren Panatta, clownen Nastase, problembarnet Becker och senare tiders störste Federer⊠NÀr det vankades avgörande poÀng applÄderade inte publiken, utan stampade taktfast i trÀbÀnkarna. MÄnga utlÀndska gÀster hade aldrig varit med om denna form av publik uppskattning.
Björn Borg blev förste svensk att vinna hÀr 1980. Björn tog en skön revansch pÄ John McEnroe som tvÄ Är tidigare vunnit deras semifinal. Det var första gÄngen som Björn förlorade mot en yngre motstÄndare. I svallvÄgorna efter Björn Borg följde titelvinnarna Mats Wilander, Stefan Edberg, dagens turneringsdirektör Thomas Enqvist (tre titlar), Jonas Björkman och Thomas Johansson.
Ett par hĂ€ndelser hĂ€r har starkt etsat sig fast i minnet. KvĂ€llen 4 november 1984 Ă€r för mĂ„nga tennisvĂ€nner runt om i vĂ€rlden synonymt med âAnswer my question, The question, yerkâ. John McEnroe, hetsporren frĂ„n New York, höll pĂ„ att Ă„ka pĂ„ förlust mot Anders JĂ€rryd i semifinal nĂ€r allt brast och
kommentaren vrÄlades mot domaren. Leif-à ke Nilsson, en hobbydomare frÄn Malmö, blev utskÀlld efter noter men fann inte stöd i regelboken för att skicka amerikanen av banan. Det var kaos och den amerikanske ambassadören fick en ofrivillig dusch pÄ hederslÀktaren nÀr McEnroe gick bÀrsÀrkagÄng mot vattenkannorna pÄ bordet i sidbytet. Den alltid stÀdade publiken buade och vi pÄ pressplatserna stÀllde oss frÄgan; ska inte karlŽn diskas? Men med diskningshotet över sig lugnade McEnroe sig, blev allt bÀttre pÄ banan, och vÀnde till seger. Men 2100 dollar utdömdes trots allt i böter.
Under de Ären bodde ofta vi journalister och spelare pÄ samma hotell under turneringarna. Jag tog pÄ morgonen efter skandalmatchen mod till mig och gick fram till Anders JÀrryd vid frukosten pÄ Grand Hotels veranda. Anders var sömndrucken och ledsen nÀr jag kastade ur mig frÄgan; Skulle McEnroe Äkt av banan?
â Vad tror du hĂ€nt om jag upptrĂ€tt som McEnroe, blev det korta svaret.
Det fanns liksom ingen anledning att stÀlla fler frÄgor.
Men en sak Àr sÀker. Vi som var dÀr kommer aldrig att glömma den kvÀllen i Kungliga. Det hÀr var en tid nÀr stjÀrnorna skulle skyddas. Arrangörerna ville för allt smör i SmÄland ha kvar de toppseedade till finaldagarna för biljettförsÀljning, tvtid, mediaintresse och stjÀrnglans. TvÄ Är efter skandalmatchen vann Stefan Edberg den smÄlÀndska finalen mot Mats Wilander. Det var inte lika dramatiskt, snarare artigt och stÀdat, men prisutdelningen liknade ingen annan. Golfkaptenen Jan Blomqvist och artisten Totte Wallin arrangerade Mats Wilanders svensexa. Den gick ut pÄ att Wilander kidnappades under priscermonin och bars pÄ bÄr frÄn banan. Mats fick nÄgon timme senare agera som gatumusiker pÄ centralstationen och festandet fortsatte. NÄgra citat efter finalen frÄn Wilander var inte att tÀnka pÄ.
Sven Elofsson, Journalist
Sven har följt svenskarna i internationell tennis i fyra decennier. Han har genom Ären skickat mÄnga rapporter frÄn Grand Slam-tÀvlingarna i Melbourne, Paris, London och New York. Den sistnÀmnda detta magasins chefredaktör Lina Bielstens favorit.
Ăstermalms Saluhall Magasin kommer vara pĂ„ plats nĂ€r nĂ„gra av vĂ€rldens frĂ€msta tennisspelare Ă„tervĂ€nder till anrika Kungl. Tennishallen. Förra Ă„rets Stockholm Open blev en publiksuccĂ© med en rad oförglömliga tennisögonblick, dessutom nĂ„dde turneringen en storpublik Ă€ven utanför arenan tack vare SVT:s sĂ€ndningar som sĂ„gs av nĂ€rmare tvĂ„ miljoner tittare i Sverige.
Stockholm Open Ă€r en turnering som lockat vĂ€rldsstjĂ€rnor till Sverige sedan 1969. Tidigare vinnare som Roger Federer, Stefano Tsitsipas, Juan Martin Del Potro och mĂ„nga fler har genom Ă„ren bjudit pĂ„ tennis i vĂ€rldsklass pĂ„ arenans legendariska center court. En av vĂ„ra största stjĂ€rnor Björn Borg vann tĂ€vlingen 1980 vilket blev en triumf efter att ha förlorat finalen 1973 mot Tom Oller och Ă„ret dĂ€rpĂ„ lĂ€mnat turneringen efter semifinalsförlust mot samma man. Med siktet instĂ€llt pĂ„ att slĂ„ rivalen John McEnroe, som vunnit över honom tvĂ„ Ă„r i rad i semifinalerna i Stockholm Open och i US Open nĂ„gon mĂ„nad tidigare, blev 1980 Borgs Ă„r. Han slog McEnroe 6â3 6â4 i finalen inför en exstatisk publik.
Magasinet tar pulsen pĂ„ turneringsdirektören Thomas Enqvist, sjĂ€lv trefaldig Stockholm Open-mĂ€stare, vars jobb Ă€r att Ă„terskapa och förhoppningsvis övertrĂ€ffa förra Ă„rets succĂ©. â Stockholm Open var den turning pĂ„ Ă„ret som jag alltid sĂ„g mest fram emot. Det var ocksĂ„ en pojkdröm som gick i uppfyllels eefter att jag som redan som liten grabb upplevde den fantastiska atmosfĂ€ren pĂ„ centre courten under Stockholm Open. NĂ€r jag vĂ€l var dĂ€r och fick hemmapublikens otroliga stöd blev motivationen om möjligt Ă€nnu högre i kampen om titeln. Det Ă€r ocksĂ„ historisk mark att fĂ„ spela pĂ„ Kungl. Tennishallen och för mig en stor Ă€ra att fortsatt fĂ„ vara en del av turneringen, sĂ€ger Thomas.
Turneringen ser Thomas som ett flaggskepp för svensk tennis
och en viktig del i att inspirera ÄtervÀxten för tennis i Sverige. Genom att nÄ ut brett i SVT blir det dessutom en chans att kunna inspirera fler och samtidigt bjuda pÄ högklassig tennisunderhÄllning till alla som inte har en möjlighet att följa matcherna pÄ plats.
Bara förra Äret bjöd den blott 19-Äriga dansken Holger Rune pÄ en enastÄende final dÄ han slog vÀrldstrean Stefanos Tsitsipas. PÄ plats fanns Àven stjÀrnspelare som Frances Tiafoe, Stockholm Open-mÀstaren Tommy Paul och Storbritanniens bÀsta spelare Cameron Norrie. Det var Àven pÄ Kungl. Tennishallen Äret innan som tidigare vÀrldsettan Andy Murray gjorde sin uppmÀrksammade comeback genom att ta sig till kvartsfinal. Tittar vi pÄ Sveriges frÀmsta tennisspelare, sÄ har Mikael Ymer gjort en stark start pÄ sÀsongen och i skrivande stund rankad 52 i vÀrlden. Mikael tog sig till kvartsfinal i Stockholm Open förra Äret och för 2023 Ärs turnering Àr han redan klar för spel.
Jamie Perry, VD för Stockholm Open, Ă€r stolt som en tupp och berĂ€ttar glatt att 21 av 28 vĂ€rldsettor har spelat i det som faktiskt Ă€r vĂ€rldens Ă€ldsta inomhusturnering pĂ„ ATP-touren. â Ă r efter Ă„r har Stockholm Open fortsatt att leverera tennis i vĂ€rldsklass. Inför Ă„rets upplaga har vi redan ett par storspelare klara och sjĂ€lvklart kommer vĂ„r Sverige-etta Mikael Ymer, en spelare som bjuder pĂ„ underhĂ„llning pĂ„ riktigt hög nivĂ„ sĂ„ fort han kliver ut pĂ„ arenan, sĂ€ger Jamie.
Ett tips frÄn oss i redaktionen: I fjol tog biljetterna slut torsdag-söndag sÄ missa inte möjligheten att sÀkra din biljett redan idag. GÄ in pÄ stockholmopen.se.
SVT kommer dessutom att sĂ€nda frĂ„n hela Stockholm Openveckan den 14â22 oktober i SVT1, SVT2, SVT24 och pĂ„ SVT Play.
âStockholm Open Ă€r en viktig tĂ€vling, inte bara för svensk tennis utan Ă€ven runtom i vĂ€rlden. Ă r efter Ă„r har man ett starkt startfĂ€lt!â
BJĂRN BORG, TENNISLEGENDĂverst till vĂ€nster bild pĂ„ Mikael Ymer frĂ„n Stockholm Open 2022. Foto: Jimmy Hansen. Ovan pĂ„ fjolĂ„rsvinnaren och unga danska stjĂ€rnskottet, Holger Rune. Foto: Jimmy Hansen. Till vĂ€nster: VD Jamie Perry och Thomas Enqvist. Foto: Jonas Borg
Minuty lanserar varje Är en Limited Edition-flaska designad av en kvinnlig konstnÀr. Bakom Ärets flaskdesign stÄr den aktuella och hyllade svenska konstnÀren Hanna KL vars verk sprider glÀdje i hem vÀrlden över. Med sitt unika och lekfulla uttryck har Hanna KL förevigat sinnesupplevelsen av Provence i ett fÀrgsprakande mönster som pryder Minuty Rosé Limited Edition 2022.
PĂ„ Franska Rivieran i vinregionen CĂŽtes de Provence finner vi ChĂąteau Minuty, vingĂ„rden dĂ€r bröderna François och JeanEtienne Matton förvaltar historien om det klassiskt ljusrosa rosĂ©vinet. Provence besitter en iögonfallande natur och en pulserande atmosfĂ€r likt en tillflyktsort för vĂ„ra sinnen, nĂ„got som Ă„rets designade flaska bjuder in oss till att fĂ„ uppleva. Detta Ă„r tolkar Hanna KL Provence genom en resa till vinregionens sensoriska vĂ€rld. Tillsammans med smakarna av rosĂ©vinet M de Minuty fann Hanna KL inspiration genom ljudet av havets vĂ„gor, promenader bland böljande lavendelfĂ€lt och brisar av oceaniska dofter â en konstnĂ€rsresa som förevigats i lekfulla och fĂ€rgstarka illustrationer.
â Det bĂ€sta jag vet med att besöka nya platser Ă€r inspirationen jag fĂ„r frĂ„n att uppleva en ny kultur. Att besöka södra Frankrike för första gĂ„ngen och lĂ„ta alla mina sinnen utforska Provence resulterade i en abstrakt design som Ă€r bĂ„de rolig och sofistikerad, precis som Saint- Tropez! sĂ€ger Hanna KL.
BerÀttelsen om Minuty har sin början Är 1936 dÄ brödernas farfar, Gabriel Fernet, köpte Minutys allra första vingÄrdar. Minuty ses som en av rosévinets starkaste pionjÀrer, erkÀnda för sin höga kvalitet, deras unika flaskdesigner, hÄllbara odlingar och ett av endast 18 vinhus i Provence vars vingÄrdar har den högsta klassificeringen Cru Classé des CÎtes des Provence.
Minuty Rosé Limited Edition 2022
Finns att bestÀlla pÄ Systembolaget Art: 72115, Pris: 179 kr Vinet Àr friskt, krispigt och elegant med intensiva toner av röda vinbÀr, smultron, citrus, persika och fÀrska örter.
KÀndisarnas favoritdesigner, Peter Englund, icke att förvÀxla med hans namne i Akademien, firade nyligen 10 Är av skapelser med pompös fest pÄ Musikaliska Kvarteret. Under detta Ärtionde har kreationer signerade Peter Englund och PEEP synts pÄ tidningsomslag, pÄ artister i otaliga mellonummer, pÄ Pernilla Wahlgren i en av hennes shower, för att inte tala om alla röda mattan-looks Peter skapat i sin studio i Stockholm.
PÄ Musikaliska Kvarteret bjöds gÀsterna pÄ en av Ärets mest pÄkostade visningar. Hela 40 modeller, mÄnga av dem kÀndisar som Peter klÀtt genom Ären, visade upp bredden i Peters konstnÀrskap. En kreatör som behÀrskar tidlös elegans likvÀl som extravagans.
Programledaren Sofia Wistam ledde hela showen och för arrangemang stod vÀnnerna Mia Jorpes Wonderland event och Alexander Erwik Erwik Communication
PÄ efterfesten blev det sÄng med bland andra Dolly Style och Cissi Wallin. En kvÀll extra allt. Precis som kreatören sjÀlv.
FOTO: ARMAND DOMMER/DANIEL AHLBERG
Till vardags hĂ„ller Peter Englund till i en kĂ€llare mitt i Stockholm city â fullproppad med klĂ€der, paljetter, peruker, smycken och mycket annat. Det Ă€r dit du gĂ„r om du exempelvis vill göra dig lite extra fin till en fest. Förutom att anlita Peter som designer eller stylist kan du Ă€ven hyra klĂ€der och accessoarer i hans ateljĂ©. Och vill du ha hjĂ€lp med hĂ„r och make tar han in specialister pĂ„ omrĂ„det.
â Hos mig Ă€r det högt i tak och ingen förfrĂ„gan Ă€r konstig, berĂ€ttar Peter i magasinet QX.
Foto: Anna Vinterfall.
OvanifrÄn: Peter Englund med eventfixarna Alexander Erwik och Mia Jorpes. PÄ scenen Peter med kvÀllens alla modeller.
Erik Kristensen och Pekka Heino med sÀllskap. Under: Lars Wallin med sÀllskap och nederst Alexandra Pascalidou.
OvanifrÄn: Magnus Skogsberg med sÀllskap. Anna Shimoda och Beba Jonsson.
KvÀllens konferencier Sofia Wistam stÄr pÄ scen tillsammans med Peter Englund.
Nederst till vÀnster Àr journalistkollegorna Charlotta Flinkenberg och Cissi Wallin.
Till höger: Ann och Leif Schulman.
KĂ€lla: Fastighetetskontoret och Tengbom arkitekter.
KĂ€lla: F astighetetskontoret och T engbom arkitekter .
4 CORNERS (8)
072-213 33 06
4 Corners öppnades 2020 av tre systrar som hedrar den klassiska NY-slicen. RektangulÀr pizza med krispig utsida och fluffig insida som serveras som slice eller full size. HÀr finns varma mackor, sallader, cocktails, vin och öl. Allt i amerikansk stil!
ARLA UNIKA (2 )
Tel: 08-408 088 80
Arla Unika tillverkar smÄskaligt, hantverksmÀssigt producerade mejeriprodukter. I vÄr butik och restaurang stÄr mejeri i fokus. HÀr sÀljs ost och andra fÀrskvaror över disk, och i restaurangdelen serveras rÀtter med mejeri i fokus för att Àta pÄ plats eller för take away. I restaurangen arrangeras ocksÄ exklusiva ostprovningar med matchande drycker.
B ANDERSSON EFTR. FĂ GEL & VILT (22)
Tel: 08-662 55 57
B Andersson Eftr. AB har sedan 1946 varit det som mÄnga kallar Stockholms frÀmsta fÄgel- och viltaffÀr. Allt Àr högklassigt fÄgel- och viltkött som vi köper genom egna kanaler för att försÀkra oss om att vi erbjuder vÄra kunder de bÀsta och frÀmsta rÄvarorna.
I FĂ„gel & Vilts Bar kan ni vĂ€lja att sĂ€tta er ner och njuta av dagens lunch eller ett glas vin i den hĂ€rliga stĂ€mningen i Ăstermalmshallen.
BEIRUT CAFĂ (1)
Tel: 08-21 20 25
Med Beirut Café finner ni en av Medelhavets mest smakrika och nyttiga matkulturer som bjuder in till umgÀnge och gemenskap. Njut av lunch och middag i vÄr deli med uteservering. I butiken finns delikatesser och matlÄdor för take away och catering. PÄ övervÄningen har vi tvÄ vackra restauranglokaler, en bar och en fantastisk utsikt över hallen frÄn balkongen.
BETSY SANDBERG CHOKLAD (13)
Tel: 08-663 63 05
Betsy Sandberg Àr ett familjeÀgt företag som har tillverkat och sÄlt förstklassig choklad i Stockholm sedan 1926. Allt enligt smÄskalig tradition med hantverksmÀssiga metoder och stor noggrannhet. Förutom handgjorda praliner och presentaskar kan ni köpa vÄr egen utsökta glass och sorbet, bÄde i lösvikt och halvliterspaket Äret runt i saluhallen.
HUSMANS DELI (4, 14)
Tel: 08-553 40 480
Husmans Deli erbjuder vÀllagad husmanskost, delikatesser samt ett noga utvalt sortiment av kött, charkuterier och ost frÄn marknadens bÀsta leverantörer. Hemmagjorda sÄser, marinader, dressingar, smör och aromrika oljor gör att ingenting saknas. Produkterna finns Àven att handla i vÄr onlinebutik.
0763-04 41 85
I vÄr juicebar finner ni ett frÀscht och vÀlsmakande sortiment av frukt, grönt och bÀr i ett fast och veckovarierat utbud av egna fÀrska kallpressade juicer och smoothies. Mixade torkade frukter, bÀr och nötter. HÀlsosamma frukt- och bÀrsallader, exotiska fruktfat, myntamarinerade jordgubbar, Gino m.m.
LISA ELMQVIST (4â6, 15â17)
Tel: 08-553 404 00
Det allra bÀsta av fÀrsk fisk och skaldjur med delikatesser och fÀrdiglagade rÀtter frÄn eget kök. Snart 100 Ärs erfarenhet stÄr för en kvalitet i sÀrklass och Lisa Elmqvists butik anses vara en av norra Europas mest vÀlsorterade fiskbutiker. I vÄr e-handel erbjuds fÀrska rÄvaror, delikatesser, matlÄdor och presenter. Restaurang och bar med 130 sittplatser i unik saluhallsmiljö.
LISBETH JANSON FRUKT & GRĂNT (24)
Tel: 08-661 90 00
VÀlkommen till en grön oas i hallen. All frukt och grönt Àr noga utvald med fokus pÄ ekologiskt och nÀrodlat efter sÀsong. Vi erbjuder vegetariska luncher, fruktsallader, desserter, nybakade pajer och klassikern Gino. Vi levererar fruktkorgar till företag och arrangerar fruktfat efter önskemÄl. I vÄrt skafferi finns delikatesser sÄsom olivolja, balsamvinÀger, oliver, pasta, nötter och mandlar.
M SEGER (21)
Tel: 08-661 12 28
M Seger Ă€r Ăstermalmshallens allra första butik, öppnad 1888. Idag med underbart kött samt ett stort urval av charkuterier, ost, fĂ€rdiglagat och hemgjorda tillbehör. Köp med hem eller lĂ„t oss servera dig hĂ€r i vĂ„r bistro: lunch, middag och mingel pĂ„ menyn varje dag!
MELANDERS FISK & VILT (7, 18â19)
Tel: 08-662 45 79
Den första Melanders-butiken öppnade 1961 i saluhallen. HÀr finner ni ett brett och vÀl utvalt utbud av fÀrsk fisk, skaldjur, fÀrdiglagad mat och övriga delikatesser. Vi erbjuder Àven take away- och cateringtjÀnster. Ni kan Àven handla i vÄr ehandel med hemleverans eller vÀlj att hÀmta i butik.
MESH (25)
Tel: 0738-40 86 75
PÄ Mesh finner du hÀlsosam snabbmat som Àr lagad pÄ plats med de allra bÀsta rÄvarorna. HÀr serveras wraps, hÀlsotallrikar, fÀrskpressade juicer och smoothies. Alla rÀtter finns bÄde som takeaway och catering.
NOSTRANO (10)
08-557 663 20
Nostrano Àr en restaurang med inspiration frÄn Italien. PÄ bottenplan finns det en vinbar med lite lÀttare snacks och en vÄning upp finns matsal, terrass och ett chambre séparée. Vi har öppet frÄn 17.00 tisdag-fredag och pÄ lördagar öppnar vi redan vid 12.00 och serverar lunch.
NYBROE SMĂRREBRĂD (3)
Tel: 08-662 23 20
Danska smĂžrrebrĂžd gjorda pĂ„ nordiska rĂ„varor med svenskt hantverk i högsta klass. VĂ€lkommen in pĂ„ ett glas och ett smörrebröd i vĂ„r trevliga saluhallsmiljö, i baren eller titta ut pĂ„ Nybrogatan. Ăt hos oss, ta med eller för cateringleverans, gĂ„ in pĂ„ Nybroe.se. Följ gĂ€rna @nybroe pĂ„ Instagram för vĂ„ra event med musik och konstutstĂ€llningar.
PAULAS (11)
Tel: 08-662 51 06
Paulas serverar en varierad frukost och lunch samt ett stort utbud av bakverk. PÄ eftermiddagen och kvÀllen förvandlas caféet till ett vÀlkomnade vattenhÄl dÀr du kan ta ett glas vin och avnjuta lite plockmat. VÄrt kaffe kommer frÄn ett lokalt rosteri och alla bönor Àr valda och rostade med omsorg.
TEXAS LONGHORN ĂSTERMALM (8)
Tel: 076-005 47 44
VÀlkomna till ett modernt steakhouse som erbjuder amerikanska rÀtter. HÀr finner ni Àven en cocktailbar som serverar allt frÄn klassiska drinkar till Texas Margaritas, vin och öl i frysta glas. En trappa upp frÄn restaurangens balkong fÄr ni en fin utsikt över saluhallen.
TYSTA MARI (9-10,12)
Tel: 08-667 58 54
Tysta Mari bestÄr av en bistro och en butik. Bistron har fokus pÄ svensk husmanskost och sallader. HÀr finns Àven goda smörgÄsar, fÀrska skaldjur och utmÀrkta viner. I butiken har vi allt frÄn klassiska ostar till ostar frÄn svenska KRAV-gÄrdar, hemkokt marmelad, Tysta Maris Cognacsenap samt fÀrskt bröd och bakelser frÄn ART Bakery.
WILLY OHLSSONS EFTR. (20)
Tel: 08-667 43 66
Köttspecialist med egen hÀngning av guldkött. HÀr finns ocksÄ fÀrdiglagad husmanskost och andra delikatesser samt ett vÀl avstÀmt sortiment av utvalda ostar. En nyhet Àr vÄr restaurang dÀr ni kan njuta av en lunch eller tidig middag i hallens underbara atmosfÀr.
MĂ„ndagâFredag 9.30â19, Lördag 9.30â17. Ăstermalms Saluhalls restauranger bĂ„de inomhus och i fasadlokalerna har kvĂ€llsöppet. Besök handlarnas hemsidor för tider och bordsbokning. Mer info: www.ostermalmshallen.se.
Följ oss gÀrna pÄ Instagram @ostermalmshallen
Delar av teamet bakom succĂ©n âSĂ„ som i himmelenâ Ă€r Ă„tersamlade för att Ă€nnu en gĂ„ng förvandla en stor filmklassiker till musikal. Producenterna Vicky och Johan von der Lancken, tillsammans med 2Entertain, sĂ€tter upp musikalversionen av ĂnglagĂ„rd som har premiĂ€r den 10 september pĂ„ Oscarsteatern. Musiken Ă€r komponerad av Fredrik Kempe, Edward af SillĂ©n kommer att regissera samt skriver manus, denna gĂ„ng tillsammans med Daniel RĂ©hn.
Colin Nutleys film ĂnglagĂ„rd Ă€r en av de största publikframgĂ„ngarna i svensk filmhistoria och belönades med tre Guldbaggar bland annat för bĂ€sta film och bĂ€sta regi. I huvudrollerna ser ni musikalstjĂ€rnorna Helen Sjöholm och Tommy Körberg. Tillsammans med folkkĂ€ra skĂ„despelare, stor ensemble och orkester, LĂ€s mer pĂ„ Oscarsteaterns hemsida www.oscarsteatern.se. Det hĂ€r Ă€r Ă„rets musikalupplevelse du inte vill missa!
Magasinenet utser tvĂ„ lyckliga vinnare som fĂ„r tvĂ„ biljetter var till publikrepetitionen av ĂnglagĂ„rd fredagen den 8 september kl. 19.30, pĂ„ Oscarsteatern.
TÀvlingsfrÄgan lyder: I filmen spelades Rut FlogfÀlt av Viveka Seldahl. Vem spelar denna roll i musikalen?
För att delta i utlottningen skickar ni in ert svar med kontaktuppgifter till redaktion@ostermalmshallen.se senast 31 aug 2023. Ange i Ă€mnesraden âTĂ€vling ĂnglagĂ„rd Ăstermalms Saluhall Magasinâ.
Vinnarna meddelas via e-post och biljetter skickas frÄn Oscarsteatern. Beslutet gÄr ej att överklagas. SÀrskilda villkor kan förekomma. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren. För att delta i tÀvlingen mÄste du vara 18 Är vid tÀvlingens start. Genom att delta i tÀvlingen godkÀnner du tÀvlingsvillkoren.
Har ni missat tidigare nummer av magasinet och vill lĂ€sa om olika profiler vi trĂ€ffat, fĂ„ nöjestips med mera. Besök gĂ€rna saluhallenmagasin.se âvĂ„r nya sajt som Ă€r under uppbyggnad!
TĂVLINGSFRĂ GAN LYDER: I filmen spelades Rut FlogfĂ€lt av Viveka Seldahl. Vem spelar denna roll i musikalen?
Kraftfull, elegant & intensiv
FamiljeÀgda Champagne Bollinger Àr kÀnda för sin speciella stil och kvalitet stÄr alltid i fokus. Pinot Noir Àr husets signum och den första jÀsningen av vinet sker helt eller delvis pÄ smÄ, gamla ekfat vilket ger den brödiga stilen. Faten Àr en stor del av Bollingers DNA, huset har tillgÄng till nÀrmare 4 000 fat som hanteras av Bollingers egna tunnbindare.
Champagnerna innehÄller alltid stor andel reserve-viner vilket ger kvalitet, komplexitet och mognad. I sin kÀllare, som Àr över en halv mil lÄng, har Bollinger ett lager pÄ över 800 000 reserve-viner i magnumflaskor, nÄgot helt unikt. Eftersom brödighet och komplexitet kommer fram först efter cirka tre Är pÄ jÀsten fÄr en Bollinger alltid vila minst sÄ lÀnge.
Preferensaktie mot hyresfastighet. RÀntan Àr normalt skattefri för företag. Trygg tillgÄngsklass eftersom bl.a. stor brist pÄ hyreslÀgenheter.
Vi erbjuder möten bl.a. med vÄr grundare och VD Olof Appleton.
Plats:
Appleton Capital, Erik Dahlbergsallén 15, 115 20 Stockholm
AnmÀlan:
RÄdgivare & sÀljchef Alexander Olin, 070-218 6000, alexander@appletoncapital.com