Möllekuriren 2021 Nr 4

Page 46


MÖLLE kuriren

EN TIDSKRIFT FRÅN MÖLLE BY- OCH KULTURFÖRENING | Nummer 4, december 2021

Julmys och nyÄrsbad Ta tÄget till Mölle Mölle 530 Är!

Korsord och julbak

InnehÄll

3 NÄgra ord frÄn vÄr ordförande

4 Ny skulptur i hamnen i Mölle

6 Anslagstavlan – Aktuellt frĂ„n Byföreningen

8 Anslagstavlan – Mölle 530 Ă„r!

10 Kullamannen – lĂ„ngloppen som utmanar

12 Goda förutsÀttningar för Àdellövskogen

14 Vad lÀser du i jul?

16 Pétanque i Mölle

18 VĂ€lkommen till mitt rum!

20 Skulpturparken i Mölle

24 Att skÄda fÄglar i Kullabygden

28 Baderskans hus

30 Frederic TÀckström flyttar för andra gÄngen

34 Reflektioner angÄende Karl XII:s skansar i Mölle

38 DirekttÄg frÄn Berlin till syndens nÀste?

42 Möllekrysset

44 Recept frÄn förr

45 Monicas teatertips

46 Föreningssidan

Efterlysning!

50 Är med Mölle By- och Kulturförening

HAR DU MINNEN att dela med dig av frÄn Ären med Byföreningen?

Under 2022 hoppas vi berÀtta minnen i Möllekuriren frÄn de 50 Ären. Skicka nÄgra rader till christina.ullenius@gmail.com

MÖLLE kuriren

Möllekuriren ges ut av Mölle By- och Kulturförening och kommer ut med fyra nummer per Är.

RedaktionskommittĂ©: Jeannette Berglund, Ingemar Löfgren, Petruska Rogmark, Sonja Öhrbecker.

Redaktör: Christina Ullenius.

Ansvarig utgivare: Birgitta Hansson.

Textredigering: Redaktionskommittén.

Layout: Amanda Delin.

Korrektur: Jeannette Berglund, Sonja Öhrbecker.

Tryck: Exakta, Malmö 2021. Numret skickades till tryck den xx xxxxxx 2021.

Manusstopp för Möllekuriren nr 1 2022: 10 februari. Möllekuriren kommer ut den 17 mars. VÀlkommen att skicka manus och bilder till christina.ullenius@gmail.com

Vill du annonsera i Möllekuriren?

Ta kontakt med Ingemar Löfgren, il.lofgren50@gmail.com

Mölle Hamnallé 2

263 77 Mölle

Hemsida: molle.se

E-post: info@molle.se

Omslagsfoto: Christina Ullenius

Byföreningens nyhetsbrev:

Mejla till info@molle.se sÄ sÀtter vi upp dig pÄ listan över mottagare. Byföreningen pÄ Facebook: Vill du vara med i vÄr grupp? GÄ till facebook.com och sök sedan pÄ Mölle By- och Kulturförening.

Vill du bli medlem i Byföreningen?

AnmĂ€lan kan göras pĂ„ molle.se. Årsavgiften för 2021 Ă€r 200 kronor för enskild medlem och 300 kronor för familj. Medlemsavgifterna inkluderar Möllekuriren, utdelad i Mölle. För övrig distribution av tidningen tillkommer inom Sverige 140 kronor per Ă„r; för utlandet 260 kronor. Betala till bankgiro 5617­3883.

NÄgra ord frÄn vÄr ordförande

Du har nu det etthundratjugoförsta numret av Möllekuriren i din hand. Det första numret gavs ut 1987. SÄ tidningen firar 35-Ärsjubilem. NÄgot vi kanske inte uppmÀrksammat som vi borde. Alla tidningarna, med fÄ undantag, finns att lÀsa pÄ byföreningens hemsida molle.se under Möllekuriren pÄ webben. HÀr finns massor av intressant information om Mölle och vad som hÀnt över Ären. Det Àr spÀnnande att se hur tidningen utvecklats frÄn nÄgra A5-sidor tryckta i svart-vitt till dagens innehÄllsrika nummer. Man kan inte sluta att förundras över den mÄngfald artiklar som skrivits över Ären och Àmnena tycks inte ta slut. Tack till alla redaktörer, layoutare, redaktioner, skribenter, fotografer, annonsörer, idégivare med mera som bidragit under alla trettiofem Är.

”Men byföreningen var lĂ„ngt ifrĂ„n först med att samla byns invĂ„nare kring gemensamma frĂ„gor ...”

BYFÖRENINGEN ÄR ÄLDRE Ă€n sĂ„. NĂ€sta Ă„r firar vi 50-Ă„rsjubileum och det ska vi fira ordentligt. IdĂ©erna om nĂ€r och hur Ă€r mĂ„nga men har inte riktigt landat Ă€nnu. Vi Ă„terkommer i början pĂ„ nĂ€sta Ă„r. Men byföreningen var lĂ„ngt ifrĂ„n först med att samla byns invĂ„nare kring gemensamma frĂ„gor. Den stora branden 1890 innebar att mĂ„nga familjer blev hemlösa. De som klarat sig hade redan pĂ„ senhösten samma Ă„r med förenade krafter hjĂ€lpt de drabbade familjerna att bygga nya enkla klinehus.

Mölle kapell Ă€r ett annat exempel. År 1900 började man tröttna pĂ„ att Arild hade ett kapell, men i Mölle fick prĂ€sten hĂ„lla gudstjĂ€nst utomhus pĂ„ Harastolen. Det tog 35 Ă„r innan kapellet kunde invigas. Och det var byborna som samlade pengar och som med förenade krafter tillsammans rodde projektet i land.

1955 TOG ETT antal kvinnor i byn och bildade FĂ„gelviksklubben som hade till uppgift att hĂ„lla ordning i FĂ„gelvikens badplats. Året dĂ€rpĂ„ samlades Ă„ter kvinnorna i byn till ytterligare en förening, Mölle Kvinnoförening. En anledning var att rĂ€dda byns varmbadhus pĂ„ Norra StrandvĂ€gen. Man

lyckades samla in pengar och rÀdda nedlÀggningen den gÄngen. Samma Är bildades Mölle VÀnner med syfte att popularisera Mölle som turistort. Den föreningen lades ner efter nÄgra Är. Kvinnoföreningen dÀremot fortlevde och ombildades 1972 till Mölle Byförening. I Möllekuriren nr 3 frÄn 2002 kan du lÀsa mer om eldsjÀlarna i kvinnoföreningen.

I dagens tidning kan ni i stÀllet lÀsa om att Mölle som by skulle kunna fira 530 Är. Om Mölle som syndens nÀste, om fÄgelskÄdning, om Skansarna och om vÄr nyaste staty i hamnen. Trevlig lÀsning! g

Rum frÄn 1000:-

Dubbelrum inkl Kullafrukost med godsaker frÄn bygden. Fest, bröllop, dop, möte, slÀktmiddag eller varför inte hyra hela pensionatet?

VÀlkomna till vÄrt paradis önskar Tina & Christer med familj! www.pensionatstrandgarden.se 042-34 70 16

Birgitta Hansson

Din nya mötesplats.

Tel. 042-25 55 55 Eleshultsv 33, NyhamnslÀge

lagetbyakrog byakrog_laget

Anslagstavlan – pĂ„ gĂ„ng i Mölle

Ny skulptur i hamnen

Kommunen förskönar hamnen i Mölle. En skulptur av Jonas Högström presenterar den legendariske fotografen Peter P. Lundh. Den 29 oktober invigdes den nya skulpturen.

TEXT: Christina Ullenius/Birgitta Hansson

FOTO: Bo Hansson

I STRÅLANDE eftermiddagssol och med ett kommunalrĂ„d i randig MöllebaddrĂ€kt samlades ett 100-tal glada Möllebor för att övervara invigningen av Jonas Högströms senaste skulptur i hamnen. Det Ă€r kongl. hoffotografen Peter P. Lundh (1865 – 1943) som riktar kameran mot deltagarna.

Jonas Högström berÀttade att han frÀmst tÀnkt pÄ P. P. Lundhs gÀrning som fotograf nÀr han gjorde skulpturen. Kameran Àr konstruerad enligt principen camera obscura, som skapar

en upp och nervÀnd bild av den som sÀtter sig pÄ stolen.

JUST INVIGNINGSDAGEN VAR det för mycket kondens i kameran, men Jonas hoppades det skulle torka ur snart. Peter Schölander pÄminde om P. P. Lundhs stora betydelse för att locka turister till Mölle och Kullabygden. Kommunen bjöd pÄ korv frÄn Per i Viken och en tipspromenad med MöllefrÄgor. StÀmningen var hög.

Mölle har nu tre skulpturer i hamnen, Ruffagubben, som kom till genom en donation till Byföreningen. Fiskargumman Àr en donation till Hamnföreningen och nu Peter P. Lundh, som kommunen bidrar med. Alla tre Àr skapade av Jonas Högström. g

Camera obscura – första steget mot en modern kamera med ett litet hĂ„l i ena sidan riktad mot motivet som ger en upp- och nervĂ€nd bild av motivet pĂ„ motsatt sida.

P. P. Lundh inbjuder till fotografering
P P Lundh omgiven av Stefan Wahlström, Fredrik Hedbrandh och Peter Schölander.

i Mölle

MÖLLE BY THE SEA

De randiga baddrÀkterna har ÄteruppstÄtt! Ett entusiastiskt gÀng har fastnat för de klassiska randiga MöllebaddrÀkterna som var populÀra i det tidiga 1900­talet. Den tid som P.P: Lundh dokumenterade.

Fredrik Hedbrandh, Stefan Docksjö och Stefan Wahlström Àr de glada herrar som sett till att Peter Schölander, Fredrik Hedbrandh och Stefan Wahlström kan vara skrudade i den moderna varianten av klassikern. Numera behöver man inte bÀra en sÀckibg baddrÀkt av ylle/bomull. Nu Àr det moderna, snabbtorkade material och de skyddar mot sol och brÀnnmaneter sÀger Stefan. Kanske kan vi fÄ se nÄgra badande i dessa nymodigheter pÄ NyÄrsdagen!

God Jul & Gott Nytt År

... ÖNSKAR MÖLLEKURIREN alla lĂ€sare och alla som bidragit till vĂ„r tidskrift under Ă„ret. Vi pĂ„ redaktionen Ă€r glada att Möllekuriren fick vĂ€ldigt positiva omdömen av vĂ„ra lĂ€sare i lĂ€sarundersökningen som vi gjorde i vĂ„ras. Ni lĂ€sare gav oss ocksĂ„ mĂ„nga idĂ©er till artiklar. Vi försöker följa upp förslagen och kommer att ha en rik kĂ€lla att ösa ur en lĂ„ng tid framöver. g

Visst badar vi pÄ nyÄret!

VEM MINNS INTE nyÄrsdagen 2021! En ny Mölletradition skapades nÀr minst 150 sugna Möllebor köade för att fÄ ett nyÄrsdopp i

FÄgelviken. Entusiasmen var stor trots den mÄttliga badtemperaturen pÄ 5°. Alla fick en badknapp att pryda badrocken med. Den blev ett fint tillskott till samlingen frÄn somrarnas badaredagar.

NyÄrsdagen 2022 nÀrmar sig.

Byföreningen inbjuder Äter till NyÄrsbad pÄ NyÄrsdagen klockan 12. Snart Àr det dags för nyÄrslunch och dÄ Àr det hÀrligt eller hÀrdande att först ta det stÀrkande doppet.

Varför bry sig om vÀder och vind?

GlÀdjen att dela upplevelsen med andra Möllebor och en ny badknapp hÀgrar.

Boka in NyÄrsbad i FÄgelviken den 1 januari klockan 12. g

Vad gör grannen pÄ tisdagar?

DE AV OSS som följer Arilds byförening pÄ Facebook har kunnat se hur de i början av pandemin började med organiserade lÄngpromenader en gÄng i veckan. Dessa promenader har visat sig vara mycket populÀra och de gÄr mot olika mÄl, bl.a. Brunnby kyrka, Mölle, SkÀret m.m. Arildsborna samlas varje tisdag efter-

middag vid Porras backe och vandrar sedan ivÀg, med fika i ryggsÀcken

Kan detta vara nÄgot för Mölleborna att ta efter eller skall vi frÄga snÀllt om vi fÄr hÀnga med? g

P E P P A R K A K S H U S T Ä V L I N G E N ?

Aktuellt frÄn Byföreningen

Julmyset

DEN 11 DECEMBER 2021 kl 14,30 öppnar stationen för Ärets pepparkakshustÀvling. I hamnen startar julmyset kring granen och Ruffen. LÀs mer om Julmyset pÄ sidan 7 hÀr i Möllekuriren.

Jubiléer

ÄR DET VIKTIGT att ta vara pĂ„ och fira vissa Ă„rtal? Visst Ă€r det roligt att veta att det i Ă„r Ă€r 530 Ă„r sedan Mölle för första gĂ„ngen nĂ€mns i en skrift. Det finns i ett danskt dokument. SkĂ„ne var ju danskt Ă„r 1491. LĂ€s mer pĂ„ sidan 8 om Mölle 530 Ă„r.

2022 Ă€r det 35 Ă„r sedan Möllekuriren började ges ut. Det Ă€r vĂ€l nĂ„got att fira! 2022 Ă€r det 50 Ă„r sedan Byföreningen bildades. Ännu mer vĂ€rt att fira. Hur ska vi fira det?!

Julgranen

KOMMUNEN HAR Àven i Är skÀnkt en julgran som lyser upp utanför stationen.

SamrÄd mellan byaföreningarna och kommunens företrÀdare

DEN 19 OKTOBER samlade kommunen företrĂ€dare för byföreningarna inom HöganĂ€s kommun. Det Ă€r ett imponerande antal och de borde vara en stor tillgĂ„ng för kommunen för samrĂ„d och informationsutbyte. Byföreningen har bra kommunikation med kommunen i mĂ„nga frĂ„gor. ÄndĂ„ överraskas vi dĂ„ och dĂ„ av frĂ„gor som plötsligt dyker upp i princip fĂ€rdiga.

Det var en gemensam instÀllning frÄn i princip alla nÀrvarande byar att vi inte upplevde att kommunen sÄg byföreningarna som en resurs som kunde bidra med bÄde lokal kunskap och synpunkter om vi blev involverade i tidiga skeden. Vi Àr ju inte sakÀgare i juridisk mening men ... ta in oss i tidigt skede. Att lyssna in oss Àr bÄde rimligt och smart var den samman-

fattande stÄndpunkten frÄn byarna. Vi skulle kunna bidra med synpunkter i ett tidigt skede och kanske till och med hjÀlpa till med att undvika onödiga kollisioner.

Glimtar

frÄn

styrelsens möten

GALLERIVERKSAMHETEN med konstutstÀllningar under pÄsken och under sommaren Àr en vÀletablerad och uppskattad verksamhet. Byföreningen kan erbjuda detta tack vare en engagerad Gallerigrupp och tillgÄngen till stationen och annexet. Som vanligt Àr det nÄgra som mÄste ta ansvar för det arbete som krÀvs för att utstÀllningar ska bli verklighet. Gallerigruppen arbetar pÄ styrelsens uppdrag och fÄr nu ett uppdaterat policydokument. Inför sÀsongen 2022 Àr programmet redan klart.

Ny hemsida

EN GRUPP STUDENTER jobbar under hösten med utveckling av en prototyp för en ny hemsida för Mölle By- och Kulturförening. Studenterna gör arbetet som ett projekt inom ramen för sin utbildning. Ett projekt som ska vara till fördel för bÄde studenter, arbetsgruppen frÄn Byföreningen och Byföreningen. Under vÄrvintern hoppas vi lansera den nya hemsidan. Om nÄgra frivilliga stÀller upp har vi sedan chansen att skapa ett digitalt arkiv för Mölle Byförening. Under tiden har Byföreningen förvÀrvat domÀnen Mölle.se.

Stationens kÀllare

LOKALER SOM KAN anvÀndas för att förvara saker har en tendens att fyllas pÄ ett sÀtt som blir ett kaos som inte kan överblickas. Stationens kÀllare har fyllts med allt frÄn gamla möbler, trasiga tÀlt till mycket material som kan sÀgas förmedla Byföreningens historia. Nu har styrelsen börjat en rejÀl rensning. Flera lass har körts till Äter-

vinningen och snart Àr det dags att i samrÄd med kommunen skapa en bra miljö för det material Byföreningen vill spara eller förvara. Vi har böcker, gamla Möllekuriren, foton, tidningsklipp och mycket annat. Det finns intressanta dokument att digitalisera. PÄ vÄrvintern kan frivilligkrafter bli vÀlkomna.

Bommen i slutet pÄ Norra strandvÀgen

BOMMEN SKULLE UNDER sommaren vara stĂ€ngd för att hindra parkering och sĂ€kerstĂ€lla Ă„tkomst för bland andra utryckningsfordon. Nu under vintern – vĂ„ren ska den stĂ„ öppen för att underlĂ€tta för till exempel postbilar och renhĂ„llningsfordon. SĂ„ nu fĂ„r man avstĂ„ frĂ„n att stĂ€nga den.

Möllekuriren

VI PÅ REDAKTIONEN för Möllekuriren Ă€r bĂ„de glada och tacksamma över att vi har sĂ„ mĂ„nga olika skribenter i tidningen. Det gör att vi fĂ„r stor variation pĂ„ sĂ„vĂ€l skriftsprĂ„k som innehĂ„ll. De flesta texter Ă€r signerade och skribenten tar sjĂ€lv ansvar för sin sprĂ„kdrĂ€kt och sina eventuella vĂ€rderingar. g

VĂ€lkommen att bidra

... med en text till Möllekuriren. Du kan satsa pĂ„ 350 – 400 ord för en sida. LĂ€ngre artiklar Ă€r ocksĂ„ vĂ€lkomna. Manusstopp för Möllekuriren nummer 1, 2022 Ă€r 10 februari. Tidningen utkommer 17 mars.

Julmys i Mölle

Tipspromenad

PepparkakshustÀvling

JulsÄnger med hemlig tomte

Godsaker pÄ stadens restauranger

Vi eldar till förmÄn för SjörÀddningssÀllskapet

Glögg, gotter och kakor

Finfina priser och hÀrlig julstÀmning

För trettio Är sedan firades Mölle med ett 500-Ärsjubileum. Har Mölle funnits sÄ lÀnge? Eller ska man stÀlla frÄgan annorlunda.

Är inte Mölle Ă€ldre? Hur lĂ€nge har det funnits en by hĂ€r?

TEXT: Christina Ullenius

Mölle 530 Är!

HĂ€r nedanför Kullaberg mĂ„ste det ha funnits bosĂ€ttningar lĂ„ngt tidigare. Vikingarna seglade i vĂ„ra vatten och de sjövĂ€rdiga vikingaskeppen kan sĂ€kert ha byggts lĂ€ngs Öresunds strĂ€nder. De vackra, bevarade vikingaskeppen i Roskilde ger grund för uppfattningen att det seglades i vĂ„ra trakter. Frans G. Bengtsson placerar Röde Orm i vĂ„ra trakter.

MÖLLE BY OCH fiskelĂ€ge har sĂ€kert funnits sedan slutet av medeltiden nĂ€r Kalmarunionen förenade de nordiska lĂ€nderna. Den upplöstes 1523 men SkĂ„ne fortsatte att vara danskt fram till freden i Roskilde 1658. Mölle blev svenskt!

Första gĂ„ngen Mölle nĂ€mns i skrift Ă€r i ett danskt dokument frĂ„n 1491. DĂ€r heter Mölle Myllae. Myllae Ă€r en böjningsform av mölla. År 1569 anvĂ€nds namnet Mölle leye. Namnet har skrivits pĂ„ flera olika sĂ€tt under Ă„rhundradena.

NÄR VI TITTAR tillbaka pĂ„ 500-Ă„rsjubilĂ©et 1991 kan vi i alla fall med sĂ€kerhet sĂ€ga att det bygger pĂ„ att Mölle blev dokumenterat för första gĂ„ngen 1491. Mölle Byförening bjöd in till en hel veckas program som belyste de fem Ă„rhundradena. Jubileumsboken

Ett innehÄllsrikt program för 500-Ärsjubiléet.

Mölle 500 Ă„r med underrubriken Mölle genom fem sekler gavs ut. Den Ă€r en sammanstĂ€llning av Hans-Otto Pyks omfattande bidrag till bygdens historia. Texterna hade tidigare publicerats i Kullabygd under Ă„ren 1967 – 1990.

Att Mölles historia nu Àr minst 530 Är har inte uppmÀrksammats, men det Àr vÀrt att vara stolt över. Vi bor i en historisk bygd. g

Kom och njut av vacker jul!

Inredning, klÀder, smycken & choklad

Tis–Fre 11–18, Lör 10–14 Köpmansgatan 5 ‱ HöganĂ€s 070-553 66 18

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR

NU KAN VI SES IGEN. NÄR FÅR VI TRÄFFA DIG?

‱ Trivsamma möten för gemenskap och ökad livskvalitet

‱ Föredrag och studiebesök som tillför kunskap och vidgar vyer

‱ Bevakning av Ă€ldrefrĂ„gor

Du som Ànnu inte Àr en del av vÄr hÀrliga gemenskap Àr mycket vÀlkommen att komma med.

Kullaberg

LÀs om din lokala förening SPF Seniorerna Kullaberg och hur du blir medlem pÄ www. spfseniorerna.se PÄ Föreningssidan i Möllekuriren hittar du mer aktuell information om oss.

frÄn oss till er!

Kerstin, Kristina, Nadia & Gunnel

Julgran direkt hem till dörren!

Kungsgran 399 kr (ord. pris 599 kr) Rödgran 199 kr (ord. pris 299 kr)

I priset ingĂ„r HEMLEVERANS och HÄMTNING av granen efter jul!

Förboka er julgran redan idag pÄ grantomten.se AnvÀnd koden Möllekuriren2021 i kassan.

Lördag förmiddag rider Kullamannen i fronten för startande i 22 km loppet pÄ Kullaberg. Samtidigt

springer – stapplar löpare mot mĂ„let i hamnen i  Mölle efter 100 miles i spĂ„ren.

TEXT & FOTO: Christina Ullenius

Kullamannen – lĂ„ngloppen som utmanar

Kullamannen Ă€r en mytisk figur men det Ă€r ocksĂ„ namnet pĂ„ de lĂ„nglopp som Ă€ger rum i Kullabygden en helg i november. I Ă„r Ă€r det fem lopp som erbjudits de löpsugna: Ofattbara Ultra 100 miles med start i BĂ„stad, avskrĂ€ckande Sprint Ultra 100 km med start i Ängelholm, Sibirien

Ultra 55 km med start i RÄbocka. Dessa fyra loppa startar alla under fredagen och löparna ska ta sig till mÄlet i Mölle. Det femte loppet, Dödens Zon pÄ 22 km, startar i Mölle lördag förmiddag. En distans som kan tyckas vara en enkel distans jÀmfört med de lÀngsta men ÀndÄ ett lopp de flesta av oss avstÄr. Det finns skÀl för namnet. Alla loppen har mÄlgÄng i Mölle.

REDAN NATTEN TILL lördagen börjar de som bor lÀngs Norra StrandvÀgen höra ljud utifrÄn och ljuskÀglor spelar över sovrumsvÀggen. Pannlampor! Nu har de snabbaste löparna kommit till Mölle för spurten in till mÄlet i hamnen. Under lördagen ser man fortfarande löpare pÄ vÀg mot mÄlet. MÄnga ser ganska pigga ut och springer de sista hundra meterna. Ofattbart för oss vanliga ÄskÄdare att man kan springa efter 100 miles. Andra hasar eller haltar fram, för till mÄl ska man hur ont det Àn gör. Men alla Àr inte med. MÄnga har brutit lÀngs vÀgen.

”Ofattbart för oss vanliga Ă„skĂ„dare att man kan springa efter 100 miles. Andra hasar eller haltar fram, för till mĂ„l ska man hur ont det Ă€n gör.”
NÄgra hundra meter kÀnns i benen.
Kullamannen manar framÄt.

I HAMNEN FÖRSÖKER Kongl. Hoffotografen

Peter P. Lundh förgÀves övertyga löparna att ta plats för fotografering.

Även om det Ă€r svĂ„rt att förstĂ„ den enorma viljan och den enorma trĂ€ning som behövs för de hĂ€r loppen sĂ„ Ă€r det lĂ€tt att beundra dem som klarar att genomföra loppen.

De tvÄ lÀngsta distanserna i Kullamannen ingÄr i det stora globala UltraTrail World Tour. Det innebÀr ett erkÀnnande av Kullamannens arrangemang. Kullamannen har blivit kÀnt och erkÀnt

internationellt. I listan över anmÀlda i Är hittar man ett ganska stort antal löpare frÄn andra lÀnder.

Den som vill veta om Ultralopp kan gÄ in pÄ www.kullamannen.com. DÀr finns ocksÄ historien om Kullamannen. g

Kongl. Hoffotografen inbjuder till fotografering efter mÄlgÄng.

Goda förutsÀttningar för Àdellövskogen

Under hösten – vintern – vĂ„ren pĂ„gĂ„r arbete pĂ„ Östra Kullaberg. Man hör ljud av skogsmaskiner och fallande trĂ€d. Nu ska det bli goda förutsĂ€ttningar för den Ă€dellövskog som prĂ€glar Östra Kullaberg.

TEXT & FOTO: Christina Ullenius

Det Ă€r fĂ„ omrĂ„den i Sverige som har förutsĂ€ttningar för Ă€dellövskog och det finns inte mycket naturlig Ă€dellövskog kvar. Det Ă€r bara SkĂ„ne, Blekinge och Halland som har goda möjligheter. Ädellövskogen i naturreservatet Östra Kullaberg Ă€r ett av de omrĂ„den som

bedöms ha stort naturvÀrde nÀr det gÀller Àdellövskog.

EFTER FLERA ÅR av analyser av biotoperna och deras förutsĂ€ttningar och planering baserad pĂ„ kunskap frĂ„n forskning finns nu ett förslag till skötselplan. GlĂ€ntor ska öppnas för ljus och rymd för att skapa mĂ„ngfald. Skogsbrynen ska ges större variation och ge utrymme för nĂ„gra stora solitĂ€ra trĂ€d. De gamla planteringarna av gran och lĂ€rk ska fĂ€llas. PĂ„ nĂ„gra stĂ€llen kan det bli kalhyggen men med hjĂ€lp av plantering ska sĂ„ smĂ„ningom Ă€dellövtrĂ€den erövra marken. NĂ„gra sörjer att levande trĂ€d som Ă€r vĂ€l etablerade ska

”Skogsbrynen ska ges större variation och ge utrymme för nĂ„gra stora solitĂ€ra trĂ€d.”

fÀllas. MÄnga andra ser fram emot att i framtiden fÄ vandra i lövskogen med trÀd som till exempel bok, ek, lind, skogslönn och ask.

PÄ www.kullabergsnatur.se finns mer att lÀsa om varför olika ÄtgÀrder vidtas och var det sker. DÀr finns ocksÄ en karta som visar vad som ska göras. g

Tankar om lÀrktrÀd och granar i Kullabergs lövsalar

ÖNSKAR ATT DE gamla lĂ€rktrĂ€den ska stĂ„ kvar pĂ„ Kullaberg vid cykelvĂ€gen frĂ„n vakten till Björkeröd. VĂ€xer lite hĂ€r och dĂ€r i klungor, höga gamla stammar, mörka. De har alltid fascinerat mig för de bryter av den tĂ€ta lövskogen och under lĂ€rktrĂ€den Ă€r det barr och brunt, annorlunda.

Redan som tonÄring pÄ vÀg till Mölle mosse för att Äka skridskor stannade jag vid lÀrktrÀden. Det hÀnde nÄgot dÀr!

Inte det snÀlla tama utan nÄgot avvikande och jag undrade hur det kunde vara sÄ plötsligt. Som en glÀnta i skogen fast tvÀrtom.

Gran Àr spÀnnande med sin koniska form och vajande vingar, som en gÄng i barndomen gav oss skydd nÀr vi vilse gÄtt i dimman, och grön hela vintern Àr granen ju.

AlltsĂ„ flera hundra barrtrĂ€d ska man ta bort pĂ„ Östra Kullaberg nu i oktober för att ge plats för fler lövtrĂ€d! Med stora maskiner ska man dra upp rötterna nu i oktober 2021 fast dom stĂ„tt dĂ€r i mĂ„nga Ă„r och Ă€r i symbios med sina granntrĂ€d. Dom finns ju dĂ€r redan sedan lĂ€nge!! Precis som vresrosen med sina mycket vackra rosor ska bort för dom hör inte hemma hĂ€r. SĂ„ tokigt! Vresrosen hĂ„ller marken och hindrar erosion och barrtrĂ€d pĂ„ Kullaberg ger variation sĂ„ klart. Dom Ă€r gamla och hjĂ€lper till med koldioxiden. Tar lĂ„ng tid innan ny lövskog kan göra det! Det Ă€r brĂ„ttom pĂ„ jorden och vi har bara nio Ă„r pĂ„ oss att fĂ„ ner utslĂ€pp och hindra outhĂ€rdlig uppvĂ€rmning med brand, torka och översvĂ€mningar. Det Ă€r akut och att dĂ„ prioritera kalhuggning av

barrtrÀd Àr konstigt. Bensindrivna stora maskiner i ett naturreservat Àr inte bra, det kan bli brand dessutom.

Det Ă€r ingen park – Kullaberg. Det Ă€r en vild hĂ€rlig ömtĂ„lig natur till för sig sjĂ€lv och vilda djur med biologisk mĂ„ngfald som vi mĂ€nniskor ska vara vĂ€ldigt försiktiga och rĂ€dda om. Ska man gallra lite grann fĂ„r man göra det för hand sĂ„ klart. Ingen ska bli skadad sĂ„ hinder och stigar fĂ„r ju vara framkomliga sĂ„ man kan gĂ„ pĂ„ de gamla stigarna tryggt.

Det handlar om varsamt underhÄll och verkligen begrÀnsad trafik till Kullaberg! DÄ mÄr trÀden bra.

Tankar för dagen frÄn Yvonne Claesson Mölle den 28/9 -21. g

TEXT: Yvonne Claesson

Bokskogens pelarsal.

NÄgra tips pÄ julklappsböcker eller lÀttsam lÀsning för dig sjÀlv nÀr vinterstormen viner och du sitter framför brasan med en kopp eller ett glas och ett fat med julens godsaker.

TEXT: Jeannette Berglund

Vad lÀser du i jul?

Döden gÄr pÄ visning av Anders De la Motte och MÄns Nilsson, 2021

Svenska, ISBN 9789137159713

Handbok för sprÄkpoliser

av Sara Lövenstam 2020

Svenska, ISBN 9789164206923

Je

m’appelle Agneta

Den i poliskretsar mycket kĂ€nde kriminalkommisarien Peter Vinston Ă€r pĂ„ besök i Österlen, officiellt för att umgĂ„s med sin tonĂ„riga dotter, men egentligen Ă€r han sjukskriven. han övertalas att gĂ„ pĂ„ visning av stjĂ€rnmĂ€klaren Jessie Andersson men finner henne död. Ett samarbete med lokalpolisens unga utredare Esping inleds och de tvĂ„ hyser en tydlig motvilja mot varandra, nĂ„got som efterhand ger med sig och, intet förvĂ„nande, mordet blir löst. En deckare av klassiskt slag, förlagd pĂ„ Österlen, men kunde lika gĂ€rna vara i Mölle. LĂ€ttsam, lĂ€ttlĂ€st och kul.

Du har gÄtt i skolan pÄ den tiden dÄ man faktiskt lÀrde sig nÄgot och nu sitter du dÀr, med rödpennan, och korrigerar din omvÀrld i tid och otid. Men, kan det vara sÄ att sprÄket Àr i stÀndig förÀndring? Att det du lÀrde dig om kommatecken, semikolon och bindestreck Àr lite förlegat? Att de svar du fÄr pÄ facebook Àr skrivna pÄ en fullstÀndigt obegriplig svenska?

Handbok för sprÄkpoliser Àr din nya vÀn i en vÀrld dÀr folk skriver ROFL, LOL och IDK som svar pÄ dina försök att lÀra ut korrekt sprÄk en vÀrld av mÀnniskor i sprÄkligt förfall.

av Emma Hamberg 2021 Svenska, ISBN 9789164206725 Agneta Ă€r gift med Magnus, en trĂ„kig ochresultatinriktad fĂ„gelskĂ„dare och renlevnadsmĂ€nniska som bara trĂ€nar och Ă€ter nyttigt.. de har barn, men med dem har de, enligt Agneta, mest swishkontakt. NĂ€r Agneta lĂ€ser en annons: Äldre pojke behöva hjĂ€lp. Nu. Laga mat. StĂ€dning jĂ€ttestor hus. Mycket viktig varje fredagar 17.00 sitt pĂ„ bar. MĂ„ste prata svenskan! Pojken bor Saint Carelle, Provence, Frankrike. Svar till bar-fabien@gmail.com kĂ€nner hon sig manad och Ă„ker ner till Provence 
 Det som följer Ă€r en hejdlöst rolig bok om en kvinna i sina bĂ€sta Ă„r som finner bĂ„de det ena och det andra men framför allt sig sjĂ€lv. En bok som fĂ„r dig att skratta bĂ„de högt och igenkĂ€nnande!

Windsorknuten

av SJ Bennet 2021 Svenska, ISBN 9789137158778

Första delen i en mysig engelsk deckarserie dÀr ingen mindre Àn drottning Elisabeth II Àr den som löser mordgÄtan. NÀr en ung man hittas död pÄ Windsor castle visar det sig att ingenting Àr vad det ser ut att vara, och att drottningens intresse för mordgÄtor, en vÀl bevarad hemlighet, kommer vÀl till pass. En riktig feelgood deckare i sann engelsk anda; klurig, mysig och rolig att lÀsa.

Ett av Sveriges vackraste Hotell

ÖPPET ALLA DAGAR

MÅNDAG TILL FREDAG FR 17.00

LÖRDAG & SÖNDAG FR 12.00 & ALLA MELLANDAGARNA ...

VÄRDENS BÄSTA JULBORD – HEMMA PÅ HK – VARJE HELG ‱ PREMIÄR 26/11

VI HAR ETT FÅTAL PLATSER KVAR PÅ JULAFTON KL 12.00 DET LÄCKRASTE JULBORD DU SKÅDAT, I EN FANNY & ALEXANDER-MILJÖ SOM ANDAS JUL & TRADITION, STÅR UPPDUKAT FRE- & LÖRDAGAR FR 18.00 & SÖNDAGAR FR 13.00

MÄNGDER AV HEMLAGADE, NÄRPRODUCERADE LÄCKERHETER FRÅN KULLABYGDEN - SILL I MASSOR (DRY MARTINI·, CALVADOS· MM), ÅL, LAX & SKINKOR SAMT MÄNGDER AV SMÅVARMT & ÖVERRASKNINGAR – OCH SÅ ETT HELT RUM FYLLT AV GODIS.

TOMTEN KOMMER TiDIGT I ÅR: 17/12 HAR ALLA MÖLLEBOR 17% PÅ VÅRT STORA JULBORD

BOKA NU – VARMT VÄLKOMMEN

MISSA INTE VÅR ”ADVENTSKALENDER” PÅ SOCIALA MEDIER UNDER HELA DECEMBER – MYCKET PRESENTER ÅRETS BÄSTA JULKLAPP: ETT PRESENTKORT PÅ HK (VÄRDE 500 SEK – DU BETALAR 450 SEK).

GÄLLER HELA 2022

VI FORTSÄTTER MED AW VARJE FREDAG 16 –18.00 I JANUARI KOM OCH MÖT ALLA MÖLLEBOR – DET ÄR HÄR MAN TRÄFFAS

Restaurang‱Hotel‱Konferens Telefon 042-34 70 00‱info@hotelkullaberg.se‱www.hotelkullaberg.se

Mölle har ett stort antal aktiva föreningar. I vÄrnumret av Möllekuriren 2021 togs en nÀrmare titt pÄ Pingisgrupperna, i höstnumret pÄ SegelsÀllskapet. Nu Àr det Mölle Bouleklubbs tur att fÄ en nÀrmare belysning. Vi bad Gunnar Edström, klubbens Hedersmedlem och Hedersordförande att ge oss en bild av verksamheten. Gunnar har i samband med klubbens 25-Ärsjubileum skrivit en omfÄngsrik krönika om klubben, sÄ han kan sÀkert mest av alla om denna Äret-runt-aktiva klubb.

TEXT: Gunnar Edström FOTO: Mölle Bouleklubb

Pétanque i Mölle

Vad Àr det som hÀnder bakom Stationshuset? Det skrattas och tjoas dÀr pÄ eftermiddagar mÄndagar och torsdagar, tisdagar och onsdagar pÄ förmiddagar.

Eller som en medlem beskrev det i en visa: Kors vad det vimlar av folk hĂ€r idag. Är det marknad? Nej visst det Ă€r boulespel osv.

MÅNGA MÖLLE-BOR VET svaret – det Ă€r Mölle Bouleklubb-medlemmar som glatt kĂ€mpar om poĂ€ngen och sĂ„ har det varit sedan augusti 1989.

Klubben har existerat i hela 32 Är, i början med spel i en ojÀmn oxelallé, formaliserad den 15 augusti 1989 och dÄ med endast ett tiotal medlemmar.

Klubbens pionjĂ€rer myntade en grundlĂ€ggande syn pĂ„ boulespelet nĂ€mligen att ”föreningen i första hand skulle ha karaktĂ€ren av en kamratkrets med informell samling kring boulekloten”.

Denna devis har levt vidare under alla Är. MÄnga Àr de vÀnner och kamrater som tyvÀrr lÀmnat oss sedan mitt intrÀde i klubben 2003 men ersatts av mÄnga nytillkommande som gjort att klubben bÄde levt vidare och pÄ olika sÀtt vidareutvecklats. Idag uppgÄr medlemsantalet till cirka 120.

NÅVÄL, DETTA MED skratt och tjoande Ă€r i sig korrekt men inte nĂ€r allvaret trĂ€der in i klubbtĂ€vlingarna. Genast sĂ€nks röstvolymen frĂ„nsett frĂ„n en och annan som inte kan hindra ett glĂ€djetjut nĂ€r klotet rullar in pĂ„ ”Lillen”.

KlubbmĂ€sterskapen i dess olika former Ă€r nĂ€ra nog knĂ€pptysta tillstĂ€llningar, medan bĂ„de Ladies Boule och Gentlemens Boule kan vara otroligt uppsluppna beroende pĂ„ vad som serveras inför matcherna 
 TvĂ„ vĂ€lbesökta festtillstĂ€llningar lever vidare sedan begynnelsen. Dels sommarfesten som förlĂ€ggs sĂ„ nĂ€ra klubbens startdatum 15 augusti som möjligt och en julfest runt första advent. I bĂ„da fallen inleder vi med en klubbtĂ€vling.

DU ICKE-MEDLEM SOM lÀser dessa rader, varför inte komma med i denna gemenskap? Spelreglerna Àr busenkla, klot finns att lÄna tills du sjÀlv övertygat dig om att du kommit rÀtt och sedan införskaffar dessa förtrollade klot som ibland kan studsa och hoppa dit du inte alltid önskar men plötsligt hÀnder det.

GÄ gÀrna in pÄ molleboule.se och lÀs vidare om klubbens historik och inte minst ta del av bildarkivet som verkligen visar pÄ glÀdjen med boule. VÀlkomna! g

”Spelreglerna Ă€r busenkla, klot finns att lĂ„na tills du sjĂ€lv övertygat dig om att du kommit rĂ€tt och sedan införskaffar dessa förtrollade klot ...”

Just den dagens trÀningsvilliga. 4-5 banor igÄng ett par timmar i solskenet.

Ann, Jan-Olof, Ronny och Lillemor enades till sist om poÀngfördelningen. Det Àr ju trots allt bara pÄ lek.

En grov bouleplan. FrĂ„n vĂ€nster: Fredrik Wahlund, Åke Thomson, Olle Könsberg, Kerstin Wahlund, Linnea Larsson, Anna-Greta Svensson och Göte Svensson.

FOTO HELSINGBORGS DAGBLAD 1989

Leif och Gunilla, det blÄ laget. Britt och Jörn, det svarta laget. Av en ren tillfÀllighet.
Snygg trÀffbild, ett resultat av kÀnsliga armar och hÀnder.

Åsa Johansson svarade pĂ„ en frĂ„ga vintern 2021 nĂ€r pandemin hĂ€rjade som vĂ€rst. Vad gör du under pandemin? Jag bygger ett rum! Var Åsa Johanssons svar dĂ„.

TEXT: Christina Ullenius FOTO: Marcus Falk

VĂ€lkommen till mitt rum!

Åsa tar emot en grĂ„mulen höstdag och hĂ€lsar vĂ€lkommen in i sitt rum som nu Ă€r fĂ€rdigt sedan nĂ„gra mĂ„nader. Åsa Johansson, som bor i Vita byn, sĂ„g en möjlighet att förvandla sitt förrĂ„d till nĂ„got helt annat. Efter golvlĂ€ggning, fönsterinsĂ€ttning, isolering, mĂ„lning, m.m. erbjuder det nu en lugn, trygg och rogivande plats.

Åsa berĂ€ttar att det Ă€r ett rum för healingbehandling och hĂ€r tar hon emot sina klienter. Hon har en krets av klienter som kan söka en healingbehandling av olika skĂ€l, till exempel stress, nedstĂ€mdhet och oro.

VI SLÅR OSS ner för ett samtal om vad healing innebĂ€r. Jag förklarar för Åsa att jag bĂ€r med mig en stark skepticism

inför healing och healingbehandling. Åsa stĂ€ller Ă€ndĂ„ generöst upp och svarar och förklarar. Hon har arbetat med rawfood i mĂ„nga Ă„r och upplever att rawfood ocksĂ„ pĂ„verkar mentalt. Det förde henne till det spirituella och till healing som hon studerat. Åsa har under ett antal Ă„r gett healingbehandlingar och jag frĂ„gar vad en healingbehandling Ă€r. Vad hĂ€nder? Åsa svarar:

Åsa i sitt lugna rum.

– Ja, mycket enkelt beskrivet Ă€r healing en vĂ€lgörande energi som överförs till en individ dĂ€r jag Ă€r en kanal för detta. Energin Ă€r ”vis” pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att den gĂ„r dit den behövs mest hos personen, vare sig det Ă€r fysiskt, mentalt eller spirituellt.

Åsa beskriver sitt arbete:

– SĂ„ mitt arbete bestĂ„r i att överföra sĂ„ kallad livskraftsenergi för att fylla

pĂ„ energi hos individen och att rensa bort vad som inte behövs lĂ€ngre och detta gör jag med hjĂ€lp av kunskap och kĂ€rleksfull intention.”

TILL SIST ERBJUDER Åsa en healingbehandling som jag tackar ja till. Nyfiken. Lugn, svag musik fyller rummet, jag förnimmer Åsas arbete och slappnar av. EfterĂ„t samtalar vi

Ladda ner vÄr app KustvÀder till din iPhone eller Android.

Ladda ner vÄr app KustvÀder till din iPhone eller Android.

Ladda ner vÄr app KustvÀder till din iPhone eller Android.

LÄS MER FRÅN BYFÖRENINGEN PÅ

Öppet lördag – söndag 11–16

t o m 12/12 (dÀrefter stÀngt fram till början av mars).

Adventshelger serverar vi jultallrik!

God Jul & Gott Nytt Är! önskar Mette och alla duktiga tjejer

042-344800 www.krapperupkaffestugan.se

om erfarenheten. Jag har upplevt en lugn, behaglig och meditativ stund som jag och mÄnga sÀkert mÄr bra av i dagens lite stressade tillvaro. Men som naturvetare har jag fortfarande svÄrt att acceptera healing som vetenskap eller vad begreppet överföring av energi egentligen stÄr för. Sannolikt Àr den personliga upplevelsen olika för olika personer. g

Frisör

ULRIKA SANDIN

042 34 45 56

EleshultsvÀgen 33, NyhamnslÀge

MED FÖRHOPPNING OM EN

ALLDELES VANLIG VINTER UTAN RESTRIKTIONER OCH ELÄNDE, OCH MED FÖRHOPPNING OM MASSOR AV DET NÄSTAN BORTGLÖMDA ORDET

RAJTANTAJTAN!

FÖR JUST DET SAMT EN TAKTFAST TANGO FÖR ENBENTA SJÄLAR UTLOVAR VI I MÄNGD! VI HAR REDAN BÖRJAT DANSA OCH ROSTEN ÄR SÅ SMÅTT BORTSLIPAD, SOPPORNA PUTTRAR OCH VINTERNS ALLRA FAGRASTE DAMER FLOCKAS KRING ETT VINTRIGT KRUKMAKERI

ALLDELES NÄRA JUST DIG. OCH ENBART FÖR DIG OCH ALLA ANDRA SÅ HÅLLER VI ÖPPET VAREVIGA DAG OCH VAREVIGA KVÄLL HELA DEN LÅNGA MÖRKA VACKRA VINTERN:)

MOST WELCOME HEM TILL ALLA OSS PÅ KRUKAN:)

042-347991 mollekrukmakeri.se

Skulpturparken parken i Mölle

Inbjudan till samtal och reflektion om konst.

En promenad i Mölle bjuder ibland pÄ överraskningar. Kastar man en blick in i Tomtekullas trÀdgÄrd möter man stora, djÀrva skulpturer. Ett trefaldigt ymnighetshorn skapar ett generöst vÀlkomnande.

TEXT: Christina Ullenius

FOTO: Christina Ullenius och Anna Zaar

En manshög urna i glas glittrar i solen. I kanten pÄ grÀsmattan frestar ett stort Àpple. GrÀsmattan domineras av en installation med en stam i centrum. Det Àr ett omtumlande möte med detta trÀdgÄrdsrum som skapats av Karin och Bengt Samuelsson.

NÀr jag trÀffar Karin berÀttar hon om intresset för Tage Andersens konst.

”Vi var sedan lĂ€nge fascinerade av Tage Andersens verk. Vi hade ju ocksĂ„ haft tillfĂ€lle att beundra hans skapelse Gunillaberg nĂ€ra Jönköping. VĂ„r matsal hemma i Stockholm stĂ„tar med en fantastisk ljuskrona (18 ljus) som han sjĂ€lv kom och monterade upp. VĂ„r beundran för Tage A. strĂ€cker sig decennier bakĂ„t.

NĂ€r vi bestĂ€mt oss gav vi Tage helt fria hĂ€nder och blev förstĂ„s betagna nĂ€r vi fick se hans alster. Roligt att det Ă€r fler Ă€n vi som beundrar hans verk.”

TAGE ANDERSEN, FÖDD i Danmark 1947, Ă€r kĂ€nd som blomsterkonstnĂ€r. Han Ă€r utbildad konditor men övergick tidigt till botaniska konstverk. Som konstnĂ€r Ă€r han kĂ€nd

Ymnighetshornet vÀlkomnar besökare.

för sina sÀregna och ofta surrealistiska kompositioner, dÀr han kombinerar material frÄn naturen pÄ ett nyskapande sÀtt. Sedan 2008 har Tage Andersen haft sÀteriet Gunillaberg i SmÄland som miljö för sitt skapande i grÀnslandet mellan trÀdgÄrdskonst och skulptur. Vid ett besök i Tomtekullas trÀdgÄrd förstÄr man att Karin

och Bengt fascinerats av hans verk och sedermera inbjöd Andersen till sin trÀdgÄrd. I april 2019 kom hans tre verk pÄ plats i en process som erbjöd utmaningar. Den glittrande glasskulpturen sÀnktes ner pÄ plats med kran.

TAGE ANDERSENS INSTALLATION av de tre skulpturerna i trÀdgÄrden följdes

Förberedelse för installation under Tage Andersens överinseende i april 2019.

med intresse av grannarna som kunde dokumentera formandet av skulpturparken pÄ Tomtekulla.

Den fjĂ€rde installationen i trĂ€dgĂ„rden med det frestande Äpplet Ă€r ett verk av konstnĂ€rs-paret Ulla och Gustav Kraitz. g

Urnan sÀnks ner pÄ sin plats i april 2019.
Ulla och Gustav Kraitz®frestande Äpple balanserar de andra formerna.
Konsten lever.

I VÅR NORRLÄNDSKA HÖRNA

ViltfÄngad röding

God Jul

Gott Nytt År

Reninnerfilé

Renskav ‱ 100 % kött

Souvas ‱ lĂ€ttrökt renskav

Älgstek och Ă€lgfĂ€rs

Äkta Kalixlöjrom

m.m.

Skeppet ‱ NyhamnslĂ€ge

Öppet alla dagar 08–21 Ă„ret runt

Följ oss pÄ Facebook

ICA NĂ€ra Skeppet

Att vara fÄgelskÄdare, vad Àr det och varför blir man det?

Det finns nog lika mÄnga typer av fÄgelskÄdare som det finns personer som tittar pÄ fÄglar.

TEXT : Hans Edenwall FOTO: Bengt Wennerström och Hans Edenwall

Att skÄda fÄglar i Kullabygden

Alla definierar vi oss pÄ vÄrt eget sÀtt. Men det finns förstÄs mÄnga likheter mellan oss. Alla Äldrar och alla kön, oberoende av var man bor, kan vara fÄgelskÄdare. En del skÄdar runt hela vÀrlden, en del bara i Europa, en del bara i Sverige, en del bara i SkÄne, en del bara i nordvÀstra SkÄne, en del bara i Kullabygden och en del bara i Mölle. Du kan bila runt till olika stÀllen, du kan cykla, du kan gÄ eller du kan sitta i köket och spana pÄ fÄglar runt fÄgelbordet utanför fönstret. Du kan följa fÄgellivet via Facebook. Alla upplever vi nÄgon form av tjusning med att se fÄglar. Det kan vara en naturupplevelse du söker, du kan vilja följa Ärstidernas skiftningar ur fÄgelperspektiv, du kan vilja se sÄ mÄnga arter som möjligt eller bara se jÀttemycket av en enda art, du kan vilja se de hÀckande arterna dÀr du bor eller se flyttfÄgelstrÀcken höst och vÄr, du kan vilja fotografera dem, du kan vilja forska pÄ fÄglars intelligens eller hur de hittar under flyttningen. Eller varför inte vara med och inventera hÀckande, flyttande eller övervintrande arter som ett led i vÄr allmÀnna naturövervakning. För de flesta Àr det nog lite av allt detta som gör fÄgelskÄdandet sÄ spÀnnande, givande, kul, hÀftigt och intressant!

MIN EGEN FÅGELSKÅDNING började vid 7 Ă„rs Ă„lder i Helsingborg. Jag följde med min pappa ut i naturen. Efter nĂ„gra Ă„r var jag ute mycket sjĂ€lv eller tillsam-

mans med nĂ„gon kompis. Jag ”lĂ€rde” mig fĂ„gelskĂ„dning i SkĂ„ne, framför allt i Helsingborg, Hittarp, Hasslarp, UtvĂ€linge/Sandön, Rönnen, FarhultJonstorp, Kockenhus och Kullaberg. I yrkesverksam Ă„lder bodde jag med min familj i Karlskrona. DĂ€r var jag i perioder mycket aktiv som fĂ„gelskĂ„dare, inventerare, ringmĂ€rkare och i den lokala fĂ„gelklubben. Som pensionĂ€r har jag Ă„terkommit till nordvĂ€stra SkĂ„ne och Mölle dĂ€r jag nu vandrar i de marker jag skĂ„dade i som tonĂ„ring. Fantastiskt att vara hĂ€r igen och utforska fĂ„gellivet och ibland reflektera hur det har förĂ€ndrats genom Ă„ren!

HUR GÖR JAG om jag vill börja skĂ„da fĂ„glar? Börja med att titta pĂ„ de fĂ„glar du har runt dig. LĂ„t oss sĂ€ga att du har grĂ„sparv, sĂ€desĂ€rla, koltrast och krĂ„ka i din nĂ€rhet. LĂ€r dig dĂ„ hur de ser ut, hur de rör sig och hur stora de Ă€r. NĂ€r du sedan ser en okĂ€nd art kan du kanske tycka att den var större Ă€n en koltrast men mindre Ă€n en krĂ„ka och mest svart. DĂ„ kanske det Ă€r en kaja du sett. NĂ€r du kĂ€nner att du vill lĂ€ra dig mer sĂ„ underlĂ€ttar det oerhört med en bra fĂ„gelbok och en kikare. Försök att ha med kikaren sĂ„ ofta som möjligt nĂ€r du Ă€r ute. Detta betyder att den inte ska vara för stor och tung. Som förstoring passar 7 – 8 gĂ„ngers förstoring perfekt. GĂ„r du sjĂ€lv runt och skĂ„dar tar det lite lĂ€ngre tid att lĂ€ra sig allt men den trĂ€ningen Ă€r guld vĂ€rd! Vill du lĂ€ra dig att fortare kĂ€nna igen olika arter, följ med nĂ„gon som kan eller

gĂ„ med i en lokal fĂ„gelklubb. Hos oss i nordvĂ€stra SkĂ„ne betyder det den förtrĂ€ffliga ”Kullabygdens Ornitologiska Förening”.

VAD FINNS DET dÄ för fÄglar i SkÄne och framför allt nordvÀstra SkÄne/Kullabygden? VÀljer du att titta pÄ hÀckningstiden, dvs nÀr de uppvaktar varandra, bygger bon och fÄr ungar, sÄ varar den frÄn februari/ mars fram till juli/augusti. Utmed kusten kan du se grÄgÄs, gravand, grÀsand, knölsvan, storskarv, strandskata samt mÄsar, trutar och tÀrnor. Vanligaste tÀrnan Àr fisktÀrna. I smÄ vattensamlingar kan du se skÀggdopping, grÄhakedopping, skedand, vigg, sothöna och i vassarna finns kanske sÀvsÄngare, rörsÄngare, sÀvsparv och skÀggmes. I skogarna hittar du kanske kattuggla, hornuggla, nattskÀrra och mÄnga smÄfÄglar som rödhake, lövsÄngare, gransÄngare, nötvÀcka och gÀrdsmyg. Vanliga rovfÄglar i Kullabygden Àr röd glada, ormvrÄk och sparvhök men du kan ha tur och Àven se fiskgjuse, brun kÀrrhök och havsörn.

VINTERN ÄR OCKSÅ en spĂ€nnande tid att se pĂ„ fĂ„glar, framför allt nĂ€r man bor i södra Sverige. En del arter Fiskgjuse spanar efter fisk vid Sandön.

FLYTTFÅGELTIDER ÄR TIDEN nĂ€r fĂ„glarna tar sig till och frĂ„n sina hĂ€ckplatser, det vill sĂ€ga vĂ„r och höst. Det betyder att de första Ă„tervĂ€ndarna frĂ„n sydligare nejder kan komma redan i januari och sedan pĂ„gĂ„r strĂ€cket norrut fram till midsommar ungefĂ€r. HöststrĂ€cket som gĂ„r i motsatt riktning startar i mitten av juni och hĂ„ller pĂ„ till oktober/november. SĂ„ Ă€r man intresserad av flyttfĂ„glar, kan de ses nĂ€stan hela Ă„ret. Under hĂ€ckningstiden ökar antalet fĂ„gelindivider i Sverige frĂ„n runt 50 - 70 miljoner pĂ„ vintern till över 500 miljoner i slutet av sommaren. De allra flesta av dem flyttar söderut pĂ„ hösten och Ă€ven nordliga arter passerar dĂ„ SkĂ„ne. En del kanske rent av stannar hĂ€r över vintern. VĂ„r och höst kan dĂ€rför nĂ€stan vad som helst dyka upp, inte bara ”svenska” arter (det vill sĂ€ga de som hĂ€ckar hĂ€r) utan Ă€ven nordliga arter frĂ„n ryska tundran och pĂ„ vĂ„ren sydeuropeiska arter frĂ„n MedelhavsomrĂ„det.

KustsnÀppor pÄ Sandön.

flyttar söderut för att undgÄ snö och is. Dessa arter kan dÄ finnas i SkÄne hela vintern. Exempel pÄ detta Àr exempelvis sÄnglÀrka, stare, tofsvipa och rödhake, men ocksÄ gÀss, Ànder och örnar. Olika delar av södra Sverige samlar olika arter. Under vintern i Karlskrona ser man till exempel mÄnga viggar och sothöns dÀr isen inte frusit, medan man i Kullabygdens smÄhamnar ser mÄnga blÀsÀnder. Vintertid Àr inte fÄglarna sÄ rÀdda för oss mÀnniskor, sÄ dÄ Àr det ofta lÀttare att komma dem nÀra. En utmÀrkt tid att börja skÄda fÄglar med andra ord, under förutsÀttning att man tar pÄ sig klÀder efter vÀder sÄ man inte fryser om man Àr utomhus.

EN SPECIELL GRUPP fĂ„glar som dyker upp i Mölle/ Kullaberg och svenska VĂ€stkusten Ă€r havsfĂ„glarna. NĂ€r det blĂ„ser kraftigt, helst frĂ„n vĂ€ster eller nordvĂ€st, dĂ„ blĂ„ser Atlantens fĂ„glar hit. En av de vanligaste men ocksĂ„ vackraste Ă€r havssulan. Ofta ser man den utanför Kullen men Ă€ven lĂ€ngre söderut pĂ„ vĂ€g in i Öresund. Ibland kan havssulorna stanna och fiska Ă€ven vid FĂ„gelviken och dĂ„ kan man fĂ„ se detta skĂ„despel pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll! Andra havsfĂ„glar som kan visa sig Ă€r tretĂ„ig mĂ„s, kustlabb, storlabb och olika liror. Alla dessa havsfĂ„glar gör att höststormarna blir oerhört spĂ€nnande nĂ€r man Ă€r fĂ„gelskĂ„dare!

I SVERIGE HAR totalt ca 525 fÄgelarter setts genom Ären. UngefÀr 460 arter har pÄtrÀffats de senaste 10 Ären. Varje Är ses runt 370 arter. Av alla dessa arter hÀckar ca 250 arter. I SkÄne har ungefÀr 435 arter noterats. I nordvÀstra SkÄne (inklusive BjÀrehalvön) har man sett ca 380 arter och av dessa hÀckar ungefÀr 160 arter. SÄ det finns mycket att titta pÄ! Under hela Äret! BÄde runt knuten dÀr man bor och pÄ stÀllen inom nÄgra enstaka mils avstÄnd! g

Ejder i Mölle hamn.

PÄ promenaden norrut lÀngs Norra StrandvÀgen passerar man

Baderskans hus, det sista innan ödetomten och före Skansarna.

Det Àr ett litet vitt hus och man kan anta att det nÄgon gÄng bebotts av en baderska som arbetade vid nÄgot av badhusen i Mölle. Men vem vet mer?

TEXT & FOTO: Christina Ullenius

Baderskans hus

Jag knackar pÄ i Baderskans hus och Birgitta Lemte, den nuvarande Àgaren, hÀlsar glatt. Vi slÄr oss ner i trÀdgÄrden och resonerar om husets historia och vilka som bott hÀr.

Birgitta vÀxte upp i Stockholm, utbildade sig till psykolog och arbetade sedan som militÀrexploratör.

Det innebar bedömning av rekryter för att sÄlla fram unga mÀn som var lÀmpliga för officersutbildning. SkÄne lockade unga Birgitta och i Lund mötte hon Bengt-Arne Lemte. SÄ blev det besök hos familjen Lemte i Mölle 1961. Sextio Är senare Àr Birgitta fortsatt trogen Mölle och Baderskans hus.

Bengt-Arnes faster Anna-Berta Àgde huset nÀr Birgitta kom pÄ besök. SÄ smÄningom blev det Birgitta med man och tvÄ barn som kunde tillbringa somrarna i Baderskans hus i Mölle.

BADERSKAN VISAR SIG vara den legendariska Beata Holmberg. Hon anstÀlldes som baderska vid det nya kallbadhuset i Mölle nÀr hon var dÄ 61 Är gammal och hade gjort sig kÀnd som en skicklig baderska vid de mindre kallbadhusen. Hon hade kommit till Mölle 1914 och flyttade i mitten av 1910-talet in i det nybyggda huset lÀngst bort pÄ Norra StrandvÀgen. DÀr hyrde hon av Petter Murare. Och snart hade huset fÄtt namnet Baderskans hus. Beata dog 69 Är gammal Är 1929.

Huset Àr ursprungligen byggt av material som blev över nÀr hÀradshövdingens Villa Ekebo pÄ Cofitz vÀg byggdes 1914. TrÀplankor, tegelstenar och annat byggmaterial kom till nytta. Baderskans Hus hade jÀrnspis i köket och dass i trÀdgÄrden.

Det fanns inte egen brunn sÄ vatten fick man hÀmta i dunkar. Först 1975 drog kommunen fram vatten och avlopp. DÄ blev det duschrum och tvÀttmaskin. Fasaden renoverades sÄ smÄningom och 1973 fick huset vit trÀfasad.

Birgitta Lemte hÀlsar vÀlkommen

Baderskans hus pÄ Norra StrandvÀgen, 2021.

”Baderskan visar sig vara den legendariska Beata Holmberg. Hon anstĂ€lldes som baderska vid det nya kallbadhuset i Mölle nĂ€r hon var dĂ„ 61 Ă„r gammal och hade gjort sig kĂ€nd som en skicklig baderska vid de mindre kallbadhusen.”

VI SITTER UNDER mullbÀrstrÀdet i trÀdgÄrden och njuter av Ànnu en solig Mölledag. Hösten Àr i antÄgande och mÄnga av Birgittas kryddvÀxter har gÄtt i frö. Basilika, persilja, dragon, mynta, citronmeliss och salvia har lockat bin och fjÀrilar under sommaren. Det Àr nÀra till Solviken men det Àr litet för kallt för bad nu tycker Birgitta. Hon saknar morgonbadet och simturerna mellan dambryggan och familjebryggan. Stora badaredagen i juli lockade Birgitta, sonen Johan och sondottern till tidigt morgonbad. De belönades med badknappar och smörgÄsar. g

KÀlla: MÀnniskor i Mölle av TÀckström, Magnusson

Baderskan och Baderskans hus. Huset Àr ursprungligen byggt av material som blev över nÀr hÀradshövdingens Villa Ekebo pÄ Cofitz vÀg byggdes 1914.

Legendariska baderskan Beata Holmberg vid badhuset.

För Frederic TÀckström Àr det Äter dags att dra upp bopÄlarna och lÀmna Mölle för att flytta till Malmö. Frederic Àr född och uppvuxen i Mölle och har under Ären dokumenterat Mölle i ord och bild. SjÀlv Àr han en kÀnd Mölleprofil som redan 2006 fick sitt Möllediplom som bevis pÄ uppskattningen av alla de mÄnga uttryck hans verksamhet tar sig.

Frederic TÀckström flyttar för andra gÄngen

– Jag kĂ€nner ingen direkt samhörighet med byn lĂ€ngre. Jag Ă€r en nostalgiker och romantiker som vill att Mölle ska vara som nĂ€r jag vĂ€xte upp pĂ„ 50-talet, sĂ€ger Frederic TĂ€ckström med ett skratt.

TEXT: Per-Axel Janzon (sommarboende pÄ Nettero och Isolda)

EFTER SEXTON ÅR lĂ€mnar Frederic Mölle och flyttar till Malmö. För andra gĂ„ngen. ÄndĂ„ Ă„ngrar han inte att han flyttade tillbaka till Mölle 2005. Efter den flytten exploderade hans kreativitet i en nĂ€stan

oÀndlig rad av böcker, fotoprojekt och filmer om Kullabygden. Och dessutom blev det en perfekt plats för sonen Fabian att vÀxa upp pÄ.

Frederic sjĂ€lv vĂ€xte upp pĂ„ VildrosvĂ€gen med konstnĂ€ren Gunnar Wallentin som nĂ€rmsta granne. Han började skolan i Mölle 1953. Det var pĂ„ den tiden man fortfarande kunde fĂ„ smaka pĂ„ rottingen och den tog Blenda Rosenberg fram nĂ€r lille Frederic blivit pĂ„kommen med att stjĂ€la fĂ„gelĂ€gg. PĂ„ 50-talet var det fullt av barn i byn. Vissa höll mest till i hamnen. Andra var likt Frederic mest intresserade av att leka i skogen. Ibland samlades alla för att leka partigömme. Den leken minns Ă€ven jag frĂ„n mina egen barndom i Mölle, men nĂ€r jag googlar pĂ„ ordet ”partigömme” fĂ„r jag inte en enda trĂ€ff. Kan partigömme möjligen vara ett helt lokalt pĂ„fund?

MAMMA SOLVEIG VAR frÄn NyhamnslÀge och hennes far, Axel Nilsson, var byggmÀstare och byggde bland annat Mölle kapell som stod fÀrdigt 1935. Pappa Eric var konstnÀr och reklamare frÄn Eskilstuna. Han fick jobb pÄ HöganÀsbolaget och dÀr trÀffade han Solveig. Erics stora fritidsintresse var film och foto. Stora delar av Frederics och hans syskons barndom finns dokumenterat pÄ Super-8 med tillhörande ljudspÄr frÄn en separat bandspelare. Intresset för den typen av dokumentation har uppenbarligen gÄtt i arv. Frederic har 150 inspelade timmar

Frederic TÀckström

Född: 1946

CivilstÄnd: Gift tre gÄnger, skild tre gÄnger

Barn: Finn (1975–2001), Jesper (1980­), Fabian (1999­)

Syskon: Birgitta (1945­), Anders (1948­), Stefan (19502013)

Yrke: Formgivare, redigerare, fotograf, filmare, entreprenör och skÄdespelare

Filmer om Mölle: 16

Filmroller i svenska spelfilmer: 9

Teaterroller: 7 musikaler, 5 pjÀser

Formgivna böcker: Cirka 600 varav ett tjugotal om Mölle/ Kullabygden.

FotoutstÀllningar: 13

Antal insamlade historiska fotografier frÄn Mölle: Cirka 3500 varav flera hundra glasplÄtar (samlingen donerad dels till Landsarkivet/Folklivsarkivet i Lund, dels till Kristianstad museum)

UtmĂ€rkelser: Studieförbundet Vuxenskolans kulturstipendium 2009. Årets Möllebo 2006 (eller Årets Möllediplom som det hette dĂ„).

Aktuell: Flyttar frÄn Mölle, kanske för gott.

Frederic i 20-ÄrsÄldern.

med sonen Fabian och nu jobbar han med att redigera ner rÄmaterialet till tre timmar för varje Är av Fabians liv. Det kommer bli en mycket stor DVD-box nÀr han Àr fÀrdig.

I MITTEN AV 60-talet flyttade familjen

TÀckström ner till byn och huset alldeles vid foten av Möllebergsbacken. DÀr drev förÀldrarna en hemslöjdsaffÀr och en kiosk. Frederic hade sitt sovrum pÄ den östra gaveln. För mig, som var sex Är yngre, var det en ynnest att fÄ bli uppbjuden till honom och man satt andÀktigt och lyssnade pÄ hur han la ut texten om vilka popgrupper eller filmer som var bÀst. Jag och mina kompisar hade beundrat bröderna TÀckström lÀnge, Anders för hans förmÄga

att med en snÀrt frÄn höften fÄ flipperkulorna att trilla rÀtt pÄ Isbaren och Klubbhotellet, Frederic framför allt för hans coola look. Om somrarna skred han omkring barfota, hÄr till axlarna, runda glasögon och insvept i en filt.

– Jag hade nog nĂ„t teatraliskt över mig. Jag minns att Mölles polis, Bruno Johansson, en gĂ„ng kommenterade nĂ€r jag gick klĂ€dd pĂ„ det dĂ€r viset: ”hĂ€r kommer TĂ€ckström minsann”. PĂ„ eftermiddagen hade jag bytt till en batikfĂ€rgad flygaroverall och dĂ„ muttrade han: ”jaha, sĂ„ var det alltsĂ„ dags för andra akten, TĂ€ckström”, berĂ€ttar Frederic.

Frederic upplevde sig sjÀlv som nÄgot av en sÀrling i Mölle nÀr 60-talet övergick i 70-

”Jag hade nog nĂ„t teatraliskt över mig.”
FREDERIC TÄCKSTRÖM

tal. Han utbildade sig inte till styrman, ingenjör eller hantverkare som mĂ„nga av hans generationskamrater gjorde. Han skrev dikter och filmade. – Mina förĂ€ldrar visste inte riktigt vad de skulle göra med mig. Jag tog inte studenten förrĂ€n jag var 23.

EFTER TRE OLIKA folkhögskolor hamnade han sĂ„ smĂ„ningom som redigerare pĂ„ tidningen Arbetet i Malmö. Samtidigt engagerade han sig i amatörteatergruppen Studioteatern vilket sĂ„ smĂ„ningom ledde till flera filmroller, bland annat som polis i fem Wallander-filmer. Samtidigt fortsatte han sjĂ€lv att filma och bĂ„de kortfilmen ”Ohyra” och dokumentĂ€ren ”Gatupredikanten” visades i Sveriges Television. NĂ€r man söker pĂ„ hans namn i Wikipedia presenteras han mycket riktigt som skĂ„despelare och regissör. 2005 flyttade han tillbaka till Mölle och uppenbarligen togs han emot med öppna armar. Redan Ă„ret dĂ€rpĂ„ blev

han vald till Ärets Möllebo. Han blev som besatt av att dokumentera livet i byn. Han spelade in nÀrmare Ättio timmar intervjuer med trettio olika möllebor varav bara en (Sonny Svensson) Àr i livet idag. Han samlade pÄ sig flera tusen gamla möllebilder, varav flera hundra frÄn glasplÄtarnas dagar. Sen 2005 har han producerat tio dokumentÀrfilmer och sex kortfilmer om livet

i byn. 2012 inledde han samarbetet med journalisten Erik Magnusson vilket bland annat resulterat i fyra böcker om Mölles historia under de senaste 150 Ă„ren. Till detta kan lĂ€ggas flera fotoutstĂ€llningar, bĂ„de med egna bilder och historiska bilder, vĂ€ggalmanackor varje Ă„r sen 2012 och förelĂ€sningsserier pĂ„ stationshuset. Han har dessutom varit redaktör och formgivare för hembygdsföreningens Ă„rsskrift ”Kullabygd” sen 2008.

FREDERIC TÄCKSTRÖM HAR verkat i den tradition av dokumentation och historieskrivning som startade med Anders W Mölleryd pĂ„ 20-talet och fördes vidare av Hans Otto Pyk pĂ„ 50-talet.

– Jag har sökt HöganĂ€s kulturstipendium tre gĂ„nger men aldrig fĂ„tt det. Man blir kanske aldrig profet i sin egen hembygd.

Det finns de som sÀger, bland annat kommunala tjÀnstemÀn, att Frederic

Frederic TÀckström ur bildarkivet

Villa Gröna muren som byggdes av morfar Axel Nilsson dÀr familjen TÀckström flyttade in 1948.
Frederic sjunger en av sina favoritlÄtar, The house of the rising sun, med sonen Fabian som Àr musiker. Finns pÄ Youbube.
Familjen samlad i trÀdgÄrden till Villa Gröna Muren. Pappa Eric och mamma Solveig med Frederic, Birgitta och Anders.

Àr svÄr att samarbeta med. Men det hÄller inte hans mÄngÄriga parhÀst Erik Magnusson med om.

– Att vi har hĂ„llit pĂ„ i sĂ„ mĂ„nga Ă„r betyder vĂ€l att vi trivs med att jobba ihop. Frederic har samma driv som jag och vill att det ska gĂ„ snabbt utan att han tummar pĂ„ kvalitĂ©n. Han Ă€r duktig pĂ„ att samla pĂ„ sig material och vĂ€ldigt systematisk. Saknar vi nĂ„got material vet han oftast var han ska leta.

MEN NU ÄR det alltsĂ„ slut med dokumenterandet av Kullabygden. I Malmö lockar umgĂ€nget med sönerna Jesper och Fabian. Dessutom har han flera gamla kompisar i stan.

– Jag har knappt nĂ„tt umgĂ€nge i Mölle lĂ€ngre. Det Ă€r mĂ„nga nyinflyttade och de flesta kĂ€nner jag inte alls.

Det Àr inte som nÀr jag vÀxte upp, pÄ grusvÀgarnas tid. DÄ tyckte man att man kÀnde alla i byn.

Men han kommer inte sluta arbeta.

I fjol, vid 74-Ärs Älder, blev han anstÀlld som redigerare pÄ nÀttidningen Bulletin och dÀr har han en anstÀllning pÄ 75% idag. Och sitt företag, som formger böcker, kommer han att driva vidare. Det har blivit cirka 600 volymer genom Ären. Kanske blir det ytterligare nÄgon bok om badliv vid seklets början, men i sÄ fall riktas nog blickarna söderut mot Skanör-Falsterbo. Det blir kanske till och med en karriÀr som sÄngare. Redan nu kan man lyssna pÄ coverbandet Farosonen (Frederic&Fabian TÀckström) pÄ Youtube.

Men banden till Mölle klipps inte av helt. Han kommer fortfarande att klippa sig hos Marie LÀnsberg.

– Och det blir sĂ€kert en och annan svĂ€ng in om Sonny Svensson. Honom gillar jag att prata med, sĂ€ger Frederic TĂ€ckström. g

Frederic skymtar bakom skÄdespelaren Gunnar

en scen ur Deadline som spelades in i

FOTO: Ur privata samlingar med TÀckströms godkÀnnande

Frederic hĂ„ller tacktal vid 60-Ă„rsfesten i villan pĂ„ ÅlgrĂ€nd 4. Det huset sĂ„lde han 2018 och flyttade till MöllehĂ€ssle.
Schyman i
Mölle 1969.
Frederic tillsammans med hamnkapten Jojje Svensson, Gunnar Olsson och Stig Torstensson vid Ruffen i Mölle under en paus vid inspelningen av Deadline.

Skylten pÄminner om vem som lÀt anlÀgga Skansarna i Mölle.

Dom har legat dĂ€r i över 300 Ă„r nu. Skansarna i Mölle, byggda under ”Stora nordiska kriget” 1700 – 1721. Varför byggdes de? Hur var det att leva i Mölle under detta fasansfulla krig? Varför blev det krig?

TEXT: Lennart Bolin

Reflektioner angÄende Karl XII:s skansar i Mölle

Sverige var en stormakt i Nord – Europa vid den hĂ€r tiden och fick in mycket pengar pĂ„ avgifter frĂ„n lukrativa handeln. Danmark, Ryssland och Polen tĂ„lde inte detta och förklarade krig. Tre mot en alltsĂ„. Fegt, eller hur?

NÄja, Karl XI hade lyckats hÄlla Sverige utanför krig i 20 Är och under tiden skapat en slagkraftig militÀr styrka. Sonen Karl XII kom till dukat bord och hans karoliner gjorde inledningsvis processen kort med danskar och ryssar, vilka fick stryk efter

noter. OmvĂ€rlden hĂ€pnade. Voltaire applĂ„derade de svenska insatserna mot efterblivna ryska riket i första delen av bestsellern ”Karl XII”.

Men vi vet ju vad som sen hÀnde. Karl XII gör bort sig genom klantiga strategier och underlÄtenhet att skapa fred med brittisk och fransk hjÀlp. Kungen hade förlorat sig i hÀmndbegÀr mot orÀttfÀrdiga ryska krigsÄtgÀrder, enligt Voltaire. Daniel Defoe instÀmmer med Voltaire i sin biografi frÄn 1700-talet om svenske kungens totala misslyckande. Poltava

1709 innebÀr att Danmark gÄr in i kriget igen för att ta tillbaka SkÄne. Nu drabbas Mölle pÄ pÄtagliga sÀtt. I oktober 1709 landsteg danskarna vid RÄÄ. Helvetet bröt ut i Kullabygden. Bristen pÄ mat blev gigantisk i hela landskapet. Generalguvernören över SkÄne, Magnus Stenbock, klagade i brev till myndigheterna i Stockholm över att hans soldater gick hungriga och att hÀstarna hade brist pÄ foder. Eftersom beslag av böndernas matförrÄd var ett vanligt sÀtt att försörja arméer pÄ, sÄ förstÄr vi av Stenbocks klagomÄl att vanligt folk hade brist pÄ mat. Matbristen försÀmrade mÀnniskors motstÄndskraft och soldater Àr ofta effektiva smittspridare av diverse sjukdomar. FlÀcktyfus hÀrjade, bland annat i Kullabygden. Nu inleddes en serie katastrofer som tillsammans, enligt en del historiker, hotade Mölles existens som fiskelÀge. Men dessförinnan hade Magnus Stenbock med genial list lyckats köra ut danskarna genom slaget vid Helsingborg i februari 1710. I ett militÀrt perspektiv var segern lysande. SmÄ svenska förluster men gigantiska danska dito. Efter segern delade Stenbock upp armén i mindre enheter och förlade dem pÄ olika platser i SkÄne för att minska spridningen av flÀcktyfus. Men sjukdomen hade redan kopplat sitt grepp.

Julafton 1710 kom nÀsta olycka. Julfriden stördes i Mölle av plundrare med tydliga ambitioner att stjÀla fiskarnas redskap och matförrÄd. LÀtt att förstÄ katastrofens vidd. Hur skulle Mölleborna tackla detta problem? Svaret Àr vÀl att Möllefiskare inte Àr mÀnniskor som i första taget lÀgger sig ner och

dör. Min teori Àr att de i sin tur plundrade andra fiskelÀgen, kanske pÄ andra sidan sundet. Man tog tillbaka stulna redskap, tÀnker jag. Mölle överlevde i alla fall.

1711 drabbades Mölle av pesten. SpÄren efter sjukdomens framfart visade sig i ökat antal ödehus. Framför allt drabbades unga mÀnniskor. SÄ mycket som en fjÀrdedel av befolkningen kan ha dött av pesten.

Som om inte det var nog sÄ rymde en del unga mÀn frÄn Kullabygden till bland annat Danmark för att undvika utskrivning. De blev den tidens flyktingar med andra ord. Ryktet om den höga dödligheten i svenska flottan hade spridits. Flottan behövde bÄtsmÀn men unga mÀn ville inte lösa enkel biljett. En del forskning har visat att krigets vedermödor gjorde vanligt folk runt om i svenska riket mer kritiska till myndigheterna. Folket vÄgade visa detta ocksÄ i en del fall. PrÀsterna, exempel pÄ myndighetspersoner som levde nÀra vanligt folk, fick veta att de levde. Konstigt nog sÄ kÀmpade man pÄ ÀndÄ. Samma Är kapades en stor del av Mölles fiskeflotta av danskarna. Kapningen skedde ute till havs. Detta borde ha blivit dödsstöten för Mölles fiskelÀge. Men vi har facit i hand. Byn överlevde ju. Hur Àr det möjligt? I brist pÄ lokala sÀkra fakta sÄ kan man dra slutsatser av generella slag. Vi vet att kvinnor stÀrker stÀllningarna i krigstider. Det Àr ett sÀkerstÀllt mönster som visar sig i alla krig. SÄ Mölles fiskeflotta kan ha bemannats av kvinnor och barn, kanske ledda av fÄ kvarvarande rutinerade manliga fiskare. Förmodligen fanns det bÄtar och redskap

i reserv som följder av att bĂ„tĂ€gare dött i pesten. Återigen visade Mölleborna att de var av rĂ€tta virket. Mot alla odds överlevde fiskelĂ€get.

Men Àntligen vaknade de svenska myndigheterna. Först infördes förbud mot att ha bÄtarna förtöjda i fiskelÀgena. BÄtarna skulle gömmas för fienden. Inte sÀrskilt populÀrt. Svenska flottan kunde inte skydda fiskarna ute till havs sÄ man mÄste dÀrför hÄlla sig nÀra kusten. Till sist insÄg svenska krigsmakten betydelsen av att soldater placerades vid strategiskt viktiga platser, inklusive Mölle. 1715 började skansarna i Mölle byggas. SkÄne skulle försvaras mot danskarna. Kungen var tillbaka i Sverige och styrde landet frÄn Lund.

SOM BARN FICK jag höra att Karl XII inspekterade skansarna och dÄ lyckades med bedriften att rida uppför Barakullen. Visst kan han ha varit hÀr. Men det finns inga belÀgg för det. AlltsÄ har han inte varit hÀr. Men sÀkert Àr att det finns hundratals legender eller skrönor kring Karl XII frÄn alla hörn av det dÄvarande svenska riket, berÀttelser som fortfarande lever kvar i mÀnniskors medvetande.

De sista krigsÄrens vedermödor kombinerades med missvÀxt tre Är i följd. Sen kom den efterlÀngtade freden 1721. Mölle kunde lÄngsamt ÄterhÀmta sig.

Varför ska vi ha kvar skansarna i Mölle? De representerar ju, vilket min redovisning tydligt visar, massor av hemska saker under 21 Ă„r av krig. SĂ„ledes finns en utbredd uppfattning om att vi ska glömma vĂ„r krigiska historia. NĂ„gra vill till och med ta bort all nationell historieskrivning. Ska vi vara en ”moralisk stormakt” mĂ„ste sĂ„dana minnen sopas bort, anser rĂ€tt mĂ„nga i vĂ„rt land. Jag sĂ€ger tvĂ€rtemot att det Ă€r viktigt att historiska minnesmĂ€rken fĂ„r bevaras. SĂ„ lĂ€nge de ligger dĂ€r, kan mĂ€nniskor nu och i framtiden stĂ€lla frĂ„gorna som jag inledningsvis

stĂ€llde. Vi i Mölle eller i övriga Sverige nĂ„gonstans, ska inte skĂ€mmas för vĂ„r historia. Men alla ska kĂ€nna till den. Är faktiskt effektivt vaccin mot förfalskad historieskrivning.

Statyn över Magnus Stenbock i Helsingborg har varit Àn mer kontroversiell. Faktiskt Ànda frÄn dess tillkomst. Arbetarkommunen i Helsingborg protesterade i ett brev till sin partiledare, Hjalmar Branting, nÀr statyn restes för lite mer Àn 100 Är sedan. Branting svarade sina partikamrater att man inte skulle brÄka om det. Bra att Stenbock vann över danskarna eftersom danska bönder var livegna vid den tiden, menade Branting. Bör tillÀggas att bönderna i Sverige, Finland och Schweiz aldrig varit livegna.

Att invÄnarna i Mölle i mÄnga fall hade tuffa arrendeavtal med Àgarna av Krapperup Àr en annan historia som jag gÀrna Äterkommer till. Men livegna var de inte.

Det kom en sund reaktion pĂ„ krigets fasor. Kungliga envĂ€ldet ersattes av frihetstiden 1720 – 1772. Svenskarna Ă€r det friaste folket i vĂ€rlden, skrev Voltaire och Rousseau instĂ€mde. VĂ€rldens första tryckfrihetsförordning tillkom i Sverige 1766.

Ur sĂ€kerhetspolitisk, ekonomisk och demokratisk synpunkt visade sig nermonteringen av stormakten Sverige pĂ„ sikt vara mycket lyckosam för Sverige inklusive Finland. Å andra sidan var stormaktstiden en oerhört dynamisk tid, dĂ„ ett modernt Sverige vĂ€xte fram. Vi lĂ„g i utvecklingens framkant helt enkelt (och vill vĂ€l gĂ€rna tro att vi fortfarande gör det). Det var inte alltid sĂ„ roligt att leva i 1600-talets Sverige, men det blev bra för oss som kom efter, som en svensk historiker uttryckte det. NĂ€r vi lĂ€ser om Möllebornas vedermödor under stora nordiska kriget 1700 – 1721, kanske vi ska ha det i Ă„tanke. Det vill sĂ€ga om man tycker att ett sjĂ€lvstĂ€ndigt och fritt Sverige Ă€r av vĂ€rde och att Mölle ska ligga i landet med blĂ„gul fana. g

P. H. Enger ritade en karta över skansarna 1937.
Karl XII red aldrig uppför Barakullen.

Skulle du vilja Äka kuskvagn pÄ 1500-talets Kullahalvö, blicka ut över Kullabygdens landskap frÄn en sexspÀnd 1700-talskalessch

eller Äka tÄg till Mölle i början av 1900-talet?

TEXT: Lennart Bolin FOTO: Byföreningens arkiv

DirekttÄg frÄn Berlin till syndens nÀste?

Jo, möjligheten finns genom att lĂ€sa Henrik Ranbys bok Åkdon, blick och landskap, med undertiteln Om relationer mellan kommunikationer, kulturmiljö och landskapssyn med huvudexempel frĂ„n Kullahalvön, SkĂ„ne. Det digra verket pĂ„ 676 sidor gavs ut 2020. LĂ€saren bjuds pĂ„ Ă„kturer i nordvĂ€stra SkĂ„ne frĂ„n i huvudsak 1500-talet fram till nutid. Det Ă€r upp till lĂ€saren att lösa biljett för valfria turer i landskapet, i bĂ„de tid och rum. ResenĂ€ren kan fĂ„ uppleva skakiga fĂ€rder pĂ„ enkla bondkĂ€rror frĂ„n 1500-talet, pĂ„ vĂ€gar vars strĂ€ckning kanske fortfarande existerar i asfalterad form eller som försvunnit genom samhĂ€llsförĂ€ndringarnas vindar, vilka lĂ„tit skog, Ă€ngar och Ă„krar ta över. VĂ€garna drogs fram dĂ€r de behövdes nĂ€r jordbrukarsamhĂ€llets produkter skulle transporteras, fiskarnas fĂ„ngster sĂ€ljas, kyrkbesökarna komma till söndagens gudstjĂ€nst eller adelsmannen inför andra ville visa stĂ„ndsmĂ€ssig allĂ© till slottet. LĂ€saren fĂ„ngas in i tidens miljö. Man Ă€r dĂ€r.

SEDAN KOM TURISMEN pĂ„ 1800-talet. Kullabygdens vackra, förtrollande landskap förvandlades till objekt för konsumtion. LandsvĂ€gar, fĂ€rjelinjer och sĂ„ smĂ„ningom jĂ€rnvĂ€gar, blev nya mobila utsiktsplatser pĂ„ fĂ€rder till turistmĂ„l som slutdestination. Mölle mĂ„ste ha jĂ€rnvĂ€gsförbindelse. Nils Gyllenstierna och andra inflytelserika mĂ€nniskor satsade prestige och pengar. Hela byggprocessen Ă€r en fascinerande historia, vĂ€l dokumenterad av Ranby. MĂ„nga förslag och turer innan man bestĂ€mde att jĂ€rnvĂ€gen skulle gĂ„ frĂ„n Åstorp till Mölle. Varför denna strĂ€ckning i nordvĂ€stra SkĂ„nes inland? Jo, det berodde bland annat pĂ„ jordbrukets förutsĂ€ttningar och behov för lite mer Ă€n 100 Ă„r sedan. Nypotatis frĂ„n varmtempererade SkĂ„ne skulle

till exempel transporteras snabbt och effektivt till stockholmare och andra nÀrmre Arktis belÀgna orter i Sverige.

Men turismen var naturligtvis ett tungt vÀgande skÀl till att Mölle kom pÄ jÀrnvÀgskartan. SÄ

Klart för avgÄng!

jag valde att bli resenĂ€r mellan Berlin och Mölle i nĂ„gra olika tidsepoker. HĂ€r förstĂ€rks bokens beskrivningar av egna upplevelser, Ă„tminstone betrĂ€ffande sista biten av resan. Min barndoms resor frĂ„n Helsingborg till sommarvistelserna i Mölle gick nĂ€mligen frĂ„n Helsingborgs fĂ€rjestation med persontĂ„g österut. TĂ„gbyte i Kattarp dĂ€r rĂ€lsbuss frĂ„n Åstorp anlĂ€nde och tog mig och övriga i familjen till Mölle via uppehĂ„ll i bland annat IngelstrĂ€de, HöganĂ€s, Strandbaden, NyhamnslĂ€ge samt Krapperup. Man löste biljett, en kartongbit med resans mĂ„l i tryck frĂ„n Helsingborg till Mölle, men fick alltsĂ„ byta i Kattarp. Inget direkttĂ„g alltsĂ„.

MEN OM JAG nu vill Äka tÄg frÄn Berlin till Mölle strax före första vÀrldskriget, kan jag dÄ Äka direkttÄg hela vÀgen? Den lilla minnesskylten i metall pÄ Möllestationens vÀgg talar ju om att sÄ Àr fallet. Det har man ocksÄ hört mÄnga lokalhistoriskt intresserade sÀga. NÀr sÄ mÄnga har sagt det mÄste det vÀl vara sant? Precis som allt annat i boken lÀmnar

”Varför denna strĂ€ckning i nordvĂ€stra SkĂ„nes inland? Jo, det berodde bland annat pĂ„ jordbrukets förutsĂ€ttningar och behov för lite mer Ă€n 100 Ă„r sedan.”

Ranby inget Ät slumpen. Med sÀkra metoder undersöks alla pÄstÄenden om direkttÄg. Slutsatsen Àr tydlig. Det gick inga direkttÄg. Ja, men kan det inte vara sÄ att man steg pÄ en vagn i Berlin som gick hela vÀgen till Mölle? DessvÀrre finns inga belÀgg för det heller. Tidtabeller frÄn denna tid nÀmner inget om en sÄdan möjlighet. Kan det ha funnits

chartrat direkttĂ„g dĂ„? Jo visst fanns extratĂ„g. Men nĂ„gra bevis för att det var möjligt att Ă„ka hela vĂ€gen utan byte finns inte. Lösa biljett för hela strĂ€ckan kunde man. Men det Ă€r ju nĂ„got annat 


Ranby har hittat en faktoid, det vill sÀga nÄgot som alla tror Àr sant men inte Àr det. Han medger dock att han sjÀlv en gÄng i tiden trott pÄ direkttÄgens existens, en ungdomssynd enligt egen utsago, vilken han nu har omprövat.

TURISMEN ÄR FORTFARANDE en viktig nĂ€ring i bygden. Som vi alla vet ser den annorlunda ut Ă€n för 120 Ă„r sedan. Bilismen har pĂ„ gott och ont förĂ€ndrat

Mölle och Kullabygden, vilket Ranby naturligtvis ocksÄ Àgnar uppmÀrksamhet Ät.

Gemensamt för alla turister frÄn 1800-talet och fram till i dag Àr beundran för den vackra naturen i omrÄdet. Vi konsumerar upplevelse. HÀr finns nÄgot oerhört viktigt att förvalta sÄ att Àven kommande generationer kan ta del av Kullabergs mÄngfacetterade miljö. Kanske konsumtionen av Kullahalvöns landskap mÄste förÀndras, Àndra innehÄll?

Badlivet har vi ocksĂ„ gemensamt med Ă€ldre tiders turism. Hur var det förresten med ”synden i Mölle”?

Ranby lÄter mÄnga komma till tals, frÀmst via tidningsartiklar frÄn tiden nÀr det begav sig. Hans linje Àr tydlig. Synden finns framför allt i betraktarnas ögon. SÄlunda ansÄgs mÀnnens ohejdade vana att

”Gemensamt för alla turister frĂ„n 1800-talet och fram till i dag Ă€r beundran för den vackra naturen i omrĂ„det. Vi konsumerar upplevelse.”

dra ner baddrĂ€ktens överdel vara högst opassande, enligt nĂ„gra Ă„sikter i svenska dagspressen, emedan dĂ„ hela överkroppen blottades. Det finns fotografier som visar denna vana i Ransviks gemensamhetsbad och bilderna spreds tydligen i Europa. SjĂ€lva begreppet ”synden i Mölle” tycks ha introducerats senare.

SÅ VARFÖR INTE Ă€gna höstens lediga stunder Ă„t att lĂ€sa Ranbys bok. Kanske inte alla gĂ„nger frĂ„n pĂ€rm till pĂ€rm utan med nedslag hĂ€r och dĂ€r. MĂ„nga bokmĂ€rken rekommenderas. Det finns hĂ€rmed Ă€nnu en anledning att besöka bygdens fina bokhandel HöganĂ€s bokhandel och cappuccino. TĂ€nk pĂ„ att Ă€ven litteraturen Ă€r en resa, faktiskt överlĂ€gsen den fysiska rumsliga motsvarigheten, genom att ocksĂ„ medge förflyttning i tiden pĂ„ mera avancerade sĂ€tt. Vill vi se hur Mölle sĂ„g ut för 200 Ă„r sedan rĂ€cker det inte lĂ„ngt att gĂ„ runt i byn. De flesta husen Ă€r borta. Landskapet i stort Ă€r förĂ€ndrat. Vi hĂ€nvisas till litteraturen. g

Sista rÀlsbussen lÀmnar Mölle.
Alla vÀgar bÀr till Mölle 1930!

VÅGRÄTT

2 Ett alternativt försörjningssÀtt för fiskare förr i tiden

3 Ligger pÄ den mörka sidan

4 Klingar pÄ FÀladen

6 Vackrast pÄ vÄr sida pÄ kvÀllen

8 VÄgar ta vÄgen

9 Finns pÄ din sko och pÄ Tomas foton

10 StrandkÄl pÄ latin

11 Kan man enligt visan ej ro utan

13 Skapar lugn i hamn

14 För skeppet framÄt

16 Blöt jÀmnvikt

17 Sjöng om byn han aldrig hade besökt

20 Primpans goda bulle

21 Byföreningens hemmaarena

22 Torkar din tvÀtt och hoppar i vattnet

23 Fortare Àn sÄ skall det inte gÄ

ÅterupptĂ€ck glĂ€djen att lösa korsord pĂ„ temat Mölle och Ă€mnen som knyter till Kullabygden. Testa dina associationer och se lösningen i nĂ€sta nummer.

AV: Jeannette Berglund

24 Den Àr endast höjden

25 HÀll att hoppa frÄn

28 BÄde hotell och plats

29 Morgonmode i Mölle

31 SpÀttor som serverar spÀtta

32 PÄ av pÄ av

33 Alla barns sommarnöje

35 I denna villan borde Rut bo

36 Endast för det tÀcka könet

39 Hans backar Àr de brantaste

41 PopulÀr badplats pÄ berget

45 Fisklunch i hamnen

47 Syndens nÀste

48 Bör lokal baddrÀkt vara

49 Hoppade förr av sig sjÀlv upp ur vattnet in i korgen

50 Fiskare Anders bÀsta fÄngst

51 BlÄskimrande och besk före frosten

52 Plundrarens lön

LODRÄTT

1 Fridlyst pÄ FÀladen

2 Glimrande hÄla

5 Tog man biten till kaffet med förr i tiden. Numera Àts den pÄ finkrogen

7 Görs med kreatur samt finns pÄ bÄt

8 VÀlkomnar vÄren pÄ röda ben

9 Svart fiskare

12 Ej omtyckt av seglare och surfare

15 VÄr ordförande

17 En avlÄng stek som ej gÄr att grilla

18 Styr ensam bÄten mot horisonten

19 Är Krukans pizza

23 Tuva av havets grÀs

26 Dra in seglet

27 Sitter dÀr han sitter

30 Samlade pÄ sig allt om Mölle

32 Förhindrar skav

34 Hus och stjÀrnbild

36 Pluggen i durken

37 Gör du i korsord och med bÄten mot vinden

38 Finns pÄ bÄten och vid infarten

40 Gör vÄgen och Treo

42 Gör fönstret vitt

43 Gammal förtöjningsplats för mindre bÄt

44 Det den oinvigde kallar snöre

46 PopulÀr husfÀrg i Mölle

47 Hamnens hjÀrta

Vi har fĂ€rgsatt Kullabygden sedan 1968 HÅLLBARHET FÖR KULLABYGDEN

VÄLJ ETT LOKALT ELAVTAL

Recept frÄn förr

Eva Dahlberg pÄ Grand HÎtel Mölle bjuder pÄ ett julrecept som följt henne Ànda sedan barndomen.

EVA BERÄTTAR ATT dessa underbart möra och goda smĂ„kakor har hon Ă€tit varje jul sedan hon var liten. Kakorna Ă€r klassiska julkakor i den tysktalande regionen, men framför allt i Österrike, som namnet hĂ€rstammar frĂ„n. Kipferl Ă€r österrikiska för det högtyska ordet gipfel, dvs giffel. Formen Ă€r klassisk och har anvĂ€nts för flera sorters bakverk, den mest kĂ€nda Ă€r vĂ€l croissanten som introducerades i Frankrike av Marie-Antionette som ansĂ„g att fransmĂ€nnens bagerikunskaper var milt sagt undermĂ„liga och dĂ€rför tog med sig bagare frĂ„n det Habsburgska hovet vid flytten till Frankrike.

ENLIGT LEGENDEN skapades formen av en bagare efter att turkarna efter ett nattligt anfall intagit Wien 1683. Bakverkets form, mÄnskÀran som Àr en turkisk symbol för seger, skulle pÄminna om turkarnas belÀgring och skydda staden frÄn plundring. Denna legend i sin romantiska form fÄr nog tyvÀrr ge vika för historiska

fakta: Formen fanns dokumenterad lÄngt tidigare i Bayern; redan pÄ 1300-talet.

SjÀlva Vanillekipferlns historia började i slutet pÄ 1800-talet nÀr kemisterna Wilhelm Haarmann och Ferdinand Tiemann lyckades framstÀlla syntetiskt vanilj (vanillin) Är

Mamma IlseÂŽs Vanillekipferl

Ingredienser:

160 g smör

70 g malen mandel

50 g socker

2 Àggulor

200 g vetemjöl

Sockerblandning florsocker vaniljsocker

Provsmakat med betyg 4 av 5!

1858. Äkta vanilj som var en oerhört dyr rĂ„vara ersattes med det betydligt billigare vanillinet och Vanillekipferlns segertĂ„g pĂ„ det tysksprĂ„kiga julkaksbordet tog sin början. AnvĂ€nd helst Ă€kta vaniljsocker till receptet nedan, det ger en överlĂ€gset godare smak. g

SÄ hÀr gör du:

1. Blanda alla ingredienser till en lÀtt deg och stÀll i kylen 1 timme.

2. Kavla ut degen till en tjocklek av ca 1 cm och skÀr sedan ut smÄ, avlÄnga bitar som du formar till halvmÄnar.

3. LÀgg kakorna pÄ en ren bakplÄt eller bakplÄtspapper och baka dem i ugnen pÄ 200 ° i ca. 10 minuter eller tills de Àr ljusbruna.

4. Blanda sedan lite florsocker och vaniljsocker och vÀnd de varma smÄkakorna i

blandningen. Detta görs pÄ ett enkelt sÀtt genom att anvÀnda en plastpÄse och försiktigt skaka nÄgra av de möra kakorna Ät gÄngen i vaniljsockret.

Tips: Förvara kakorna i en förseglad burk sÄ att de inte smular och torkar ut.

Monicas teatertips

TÄNK ATT VI Ă€ntligen Ă€r igĂ„ng och fĂ„r uppleva opera, teater och film igen! Man inser nu hur oerhört viktigt det kulturella livet Ă€r för vĂ„rt vĂ€lbefinnande. Operan i Malmö blev nerringd vid biljettslĂ€ppet och pĂ„ en timme var 14 000 biljetter sĂ„lda, sĂ„ tala om lĂ€ngtan!

Den 19/11 ser vi Sound of Music och den 6/3 Barberaren av Sevilla

”Man inser nu hur oerhört viktigt det kulturella livet Ă€r för vĂ„rt vĂ€lbefinnande”.

TEXT: Monica Bengtson

av Rossini. Den 19/11 Àr vi 50 som följer med, sÄ bussen Àr full, men till Barberaren i Sevilla finns det fortfarande plats. TyvÀrr mÄste jag alltid vara tidigt ute med bestÀllningarna för att fÄ biljetter och tre mÄnader innan förestÀllningen ska de betalas. Detta har jag förstÄtt vÄllar problem för mÄnga, men jag kan tyvÀrr inte göra nÄgot Ät det. Dock vill jag sÀga att det hittills inte varit nÄgot problem att avboka, sÄ var hellre snabb Àn sen att boka biljett.

Helsingborg har en spÀnnande repertoar i höst och som vanligt ordnar jag biljetter den dag ni önskar till reducerat pris. g

Hör bara av er!/Monica

Tack alla arbetsgivare som lÄter vÄra sjörÀddare slÀppa allt för att rÀdda liv till sjöss nÀr larmet gÄr. LÀs mer pÄ sjoraddning.se Svenska sjörÀddare smiter frÄn jobbet. Vi

Tack alla arbetsgivare som lÄter vÄra sjörÀddare slÀppa allt för att rÀdda liv till sjöss nÀr larmet gÄr. LÀs mer pÄ sjoraddning.se

Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Optikern nÀra dig

I samarbete med ögonlÀkare och med toppmodern utrustning, erbjuder vi dig det du behöver

Synundersökning

ÖgonhĂ€lsoundersökning

Speciallinser

Kontaktlinser

Körkortstest

Egen verkstad med sliperi!

Vi jobbar med hÀrliga varumÀrken, har ett brett sortiment av bÄgar och kunnig personal för ditt bÀsta!

Föreningssidan

Mölle Whisky Klubb (MWK)

www.mwk.n.nu

VI ÄR ETT gĂ€ng som hĂ„ller pĂ„ att starta upp en Whiskyklubb i Mölle.

Vi har redan i höst haft tvÄ testprovningar och planen Àr att framgent hÄlla 4 provningar pÄ vÄren och 3 pÄ hösten. Provningarna sker 3:e onsdagen i mÄnaden kl. 17.30 med provning och föredrag fram till kl. 19:00 dÄ en mÄltid serveras. Man har med sig egna glas och bestick och vi hÄller till i Mölle Stationshus.

Vi kommer att hĂ„lla ett Ă„rsmöte den 19 januari 2022 i Mölle Stationshus kl. 17.30 dĂ„ klubben officiellt bildas. DĂ„ kommer en styrelse att vĂ€ljas liksom övriga funktionĂ€rer och inte nog med det, det blir en provning samt Burns’ Night ocksĂ„.

Vi kommer fortlöpande att lÀgga ut information pÄ vÄr hemsida www.mwk.n.nu och klubben kan nÄs mwkmolle@outlook.com

Mölle-Arild Rotaryklubb

www.molle-arild.rotary2390.se

ROTARY ÄR ETT vĂ€rldsomspĂ€nnande yrkesnĂ€tverk. Rotarymöten Ă€r endast öppna för medlemmar frĂ„n jordens alla hörn och deras gĂ€ster – och i vĂ„r klubb Ă€r föranmĂ€lan obligatorisk.

Är du intresserad av att delta Ă€r du vĂ€lkommen att kontakta nĂ„gon av klubbens medlemmar!

Vi trÀffas torsdagskvÀllar Äret runt pÄ Arilds VingÄrd för samvaro, ett intressant föredrag och en god middag.

IS Kullen

www.iskullen.nu

IS KULLEN , orienteringsklubben, arrangerar PoĂ€ngjakt med utgĂ„ngspunkt frĂ„n BjörkerödsgĂ„rden under helgerna 13 november – 21 december samt 2022 den 8 januari – 27 februari. Det finns 12 kontroller att leta efter mellan lördag kl.10:00 – söndag kl.13:00.

SjĂ€lva tĂ€vlingen med poĂ€ngberĂ€kning sker pĂ„ söndagen. Fika serveras dĂ„ ocksĂ„ i klubblokalen kl. 11.00 –13.00. Kartorna med kontroller kan liksom förra Ă„ret hĂ€mtas i pergolan.

Kostnad: Vuxna 30 kr. Barn t o m 17 Är 10 kr. Betalas med swish 1234420584

SPF Seniorerna Kullaberg Mölle

PROGRAMMET FÖR VÅREN 2022 Ă€r klart. Du som Ă€r medlem fĂ„r det direkt hem i början av januari.

Programmet finns ocksÄ pÄ vÄr hemsida www.spfseniorerna.se/ kullabergmolle

Vi utgÄr frÄn att Coronarestriktioner inte Äterinförs, och att vi Àr vaccinerade med en tredje dos nÀr den erbjuds oss.

Naturskyddsföreningen i Kullabygden

www.snfkullabygden.n.nu

PROGRAMMET FÖR VINTERN 21/22 Ă€r inte faststĂ€llt nĂ€r detta skrivs, men rĂ€kna med ett antal spĂ€nnande och lĂ€rorika trĂ€ffar.

Du hittar all information du behöver pÄ vÄr hemsida www.snfkullabygden.n.nu

Mölle Golfklubb

GE BORT LITE golf i julklapp! Nu nÀr Äret börjar nÀrma sig sitt slut kan Mölle GK konstatera att den gÄngna sÀsongen varit en framgÄng, inte minst vad gÀller antalet gÀstspelare. JÀmfört med föregÄende sÀsong ökade intÀkterna frÄn den s k greenfeen med 30 %. OcksÄ nÀr det gÀller nya medlemmar kan klubben glÀdja sig Ät ett flertal nya medlemmar i olika medlemskategorier.

Under 2021 har klubben ocksÄ kunnat stÀrka och utveckla den ideella organisationen genom att inrÀtta sÄvÀl en medelskommitté som en juniorkommitté, sÄ det finns goda förhoppningar att Àven kommande sÀsong ska bli framgÄngsrik.

Till sist ett julklappstips till alla Möllebor och sommargÀster. Varför inte köpa ett presentkort pÄ nÄgra greenfee-rundor till besökande gÀster nÀsta sÀsong? Vill du slÄ pÄ stort Àr det naturligtvis heller inget som hindrar att du ger bort ett medlemskap i Mölle GK i julklapp. Hör av dig till receptionen sÄ hjÀlper vi dig med det praktiska.

God Jul & Gott Nytt År önskar Mölle Golfklubb

Vad drömmer du om?

Har du en vision som du inte riktigt vet hur du ska förverkliga? VÄra inredningsexperter hjÀlper dig att kombinera fÀrger och material pÄ bÄde vÀggar, golv och textilier sÄ att du kan kÀnna dig riktigt hemma.

Boka en av vÄra inredningsexperter!

Just nu KOSTNADSFRITT om du Àr, eller blir medlem i mittColorama!

Lina Fredlund och Anna Justusson som Àr utbildade och duktiga inredningsexperter hjÀlper dig att hitta rÀtt nÀr det kommer till tapeter, kulörer och inredning. Boka tid per telefon eller direkt med oss i butiken i HöganÀs.

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
Möllekuriren 2021 Nr 4 by Mölle By- och Kulturförening - Issuu