Svensk FisknÀring Nr 5 2021

Page 11

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2021

Var kan jag köpa torkad lÄnga? Lutfisk till jul Àr ett mÄste för mÄnga. Det Àr till och med en liten men angelÀgen skara som vill tillverka den sjÀlv. Som man gjorde förr. Med utgÄngspunkt frÄn torkad lÄnga Àr det enligt traditionen dags att lÀgga lutfisken i blöt pÄ Anna dagen den 9 december. Men var fÄr man tag pÄ torkad lÄnga?

P

Ă„ SkĂ€rhamns Frys AB tillverkas Ă„rligen ca 800 ton lutfisk, det mesta som vacuumpackad kylvara. Men som en service har de tagit fram ett ”lutfisk-kit” bestĂ„ende av 2 kg torrfisk (lĂ„nga) + kalk och soda i passande mĂ€ngd. Detta kit finns tillgĂ€ngliga hos de flesta fiskgrossisterna i Göteborg. Som privatperson kan man alltsĂ„ fĂ„ tag pĂ„ det genom att prata med sin fiskhandlare som bestĂ€ller hem frĂ„n grossist. Den enda region som sĂ€ljer torrfisk i dagligvaruhandeln Ă€r 12-15 Coopbutiken i VĂ€rmland, berĂ€ttar Erling Fransson, vd pĂ„ SkĂ€rhamns Frys.

Karin FagerstÄl

Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bÀsta servicen!

BLÅ MAT

Man mÄste tÀnka pÄ procenten...

N

yligen gjordes en genomlysning av hur vi anvĂ€nder vĂ„ra svenska fisk- och skaldjursrĂ„varor1, och det faktum att bara 17% av dess totala vikt hamnar pĂ„ konsumentens tallrikar har fĂ„tt mĂ„nga att höja pĂ„ ögonbrynen. En ökad livsmedelsproduktion frĂ„n vĂ„ra svenska blĂ„ rĂ„varor kĂ€nns hĂ€rmed högst angelĂ€gen, nĂ„got som stöds av sĂ„vĂ€l nya Yrkesfiskeristrategin som Livsmedelsstrategin. Svenskt fiske domineras volymmĂ€ssigt idag totalt av liten pelagisk fisk (sill, skarpsill, tobis), vilken utgör Ingrid Undeland. drygt 90% av den totala fĂ„ngsten, och drygt 80% av totala produktionen med odlade arter inrĂ€knat. TyvĂ€rr landas hela 77% av den lilla pelagiska fisken i Danmark för produktion av djurfoderingredienser2. Detsamma gĂ€ller de restrĂ„varor som uppstĂ„r vid t.ex. sillfilĂ©tillverkning, med skillnaden att de passerar via svensk fiskberedningsindustri. Som jĂ€mförelse gĂ„r globalt sett endast 12% av all hel fisk direkt till foder3; behöver vi sĂ€ga att Sverige har lite av en resa att göra? Det Ă€r lĂ€tt att rada upp hinder och problem som gör att vi Ă€r dĂ€r vi Ă€r idag; för fĂ„ djuphamnar som passar den allt mer storskaliga pelagiska fiskeflottan, utmaningar att processa skarpsill och liten sill via traditionell beredningsteknik, dioxinhalter i vissa omrĂ„den som leder till rekommendationer om begrĂ€nsningar i konsumtionen och en mycket ensidig tradition att Ă€ta sill och skarpsill. Men, vi mĂ„ste ocksĂ„ lyfta alla de möjligheter Sverige har att skapa nya vĂ€rdekedjor utifrĂ„n en nationalklenod som har hĂ„llit Sverige pĂ„ fötter genom Ă„rhundraden. ”Sill & Skarpsill 2.0” behöver helt enkelt se dagens ljus! Timingen för detta har aldrig varit bĂ€ttre, med ett pĂ„gĂ„ende ”proteinskifte” dĂ€r konsumenterna i sin jakt pĂ„ mer hĂ€lsosamma och hĂ„llbara alternativ till rött kött fĂ„r navigera bland allt frĂ„n insekter och bakterier till lĂ„ngvĂ€ga importerad soja. Och, nĂ„gonstans pĂ„ vĂ€gen gick vi kanske lite vilse, och missade att 165 000 ton av en blĂ„ högvĂ€rdig svensk proteinkĂ€lla oförĂ€dlad lĂ€mnar landet och livsmedelskedjan2. Ihop med makrill Ă€r den lilla pelagiska fisken unik med sitt högt biotillgĂ€ngliga protein och hem-jĂ€rn paketerat tillsammans med stora mĂ€ngder omega-3, vitamin D, B12, selen och jod. Denna nĂ€ringsprofil sammanvĂ€gt med det lĂ„ga klimatavtrycket för flertalet bestĂ„nd har dĂ€rför gett skarpsillen och sillen topplaceringar bland vĂ„ra animaliska proteinval4. Dock, för att denna placering ska bestĂ„ Ă€r det naturligtvis essentiellt att bestĂ„nden förvaltas pĂ„ ett lĂ„ngsiktigt hĂ„llbart sĂ€tt av vĂ„ra myndigheter. BLÅ MAT tar dĂ€rför ett rejĂ€lt omtag med teknikutveckling som kringgĂ„r klassisk filĂ©tillverkning, och istĂ€llet genererar bitar, fĂ€rser och proteiningredienser med oĂ€ndliga möjligheter till produktutveckling. Sillens fantastiska smak kommer bevaras genom snabb hantering, minimerad syrekontakt och, vid behov, applicering av naturliga antioxidanter. Tidigare studier har ocksĂ„ visat att rĂ„vara frĂ„n Bottenviken inte blir nĂ„got hinder dĂ„ dioxinhalten kan reduceras drastiskt under processning5. Fina produktexempel med fĂ€rs frĂ„n sillens innerfilĂ© -biten nĂ€rmast benet- har redan börjat se dagens ljus6-8, men Svensk livsmedelsindustri behöver kraftsamla sĂ„ det vĂ€xande sortimentet av gröna bollar och burgare fĂ„r sĂ€llskap av nya blĂ„; bĂ„de i butikshyllor och i skolmatsalar. För inte har vi vĂ€l blivit för fina för att Ă€ta havets silver..?

God Jul önskar BlÄ mat

031-704 30 60 | info@rakexport.se

KÀllor: 1. Havsmiljöinstitutets rapport (2020:1) 2. Det YrkesmÀssiga fisket i havet 2020 (JO 55 SM 2101) 3. FAOŽs SOFIA-rapport 2020 4. SeaWin 5 Policy briefs, Svensk FisknÀring Nr 3, 2021 5. Marmon, S. K. et al. Journal of agricultural and food chemistry, 57(17), 7819-7825, 2009 6. Nytt samarbete för modern sillmat pÄ VÀstkusten, Svensk FisknÀring, nr 4, 2021 7. Wu, H et al. Food Chemistry, 360, 129973, 2021 8. Abdollahi, M et al. Foods, 10(5), 950, 2021

11


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
Svensk FisknÀring Nr 5 2021 by Billes - Issuu